Runner's World NR 9 2016

STOR TRAILSPECIAL!
Hstens trailskotest + 4 hisnande ventyr
STARK&
SNABB!
20 vningar som
gr dig skadefri (s. 85)
Vga hstvila (s. 76)
10
nya och heta

lparvstar
(s. 22)
OKTOBER 2016
SEK 69.50 | NOK 79 | 8.90
TIDSAM 4674-09
EXKLUSIVT!
Lovisa
Lindh
NYA ML EFTER
OS-SUCCN
(s. 52)
Kosttillskott
INGEN BRIST
INGET
TILLSKOTT!
Nybrjare
SNABBARE
RESULTAT MED
BACKTRNING
Tnk dig uthllig
S STYR HJRNAN
DIN PRESTATION
WWW.RUNNERSWORLD.SE
r du redo fr
vrens kraftprov?
Vlkommen att
ladda, springa och
fira med oss den
22 april 2017!
Anml dig
redan idag p
WHHM.SE
EUROPAS
STRSTA
HALVMARA
OR
N
N
I
V
K
R
NYHET!
Spring 21,1 km eller

vlj vr nya Duo-klass
och dela strckan
med en kompis.
Womens Health Halvmarathon arrangeras av hlsomagasinet Womens Health och

Stockholm Marathon Gruppen, i samarbete med friidrottsklubbarna Hsselby SK och Sprvgen FK.
START
GONBLICKET
SWIMRUN I
DEN ENGELSKA
VRLDEN
PLATSEN
Isles of Scilly, England.
LPARE
Tv deltagare i till Swimrun, Isles of Scilly.
OM BILDEN
Isles of Scilly r en grupp som ligger cirka 45
kilometer utanfr Englands sydvstra spets. I juni
i r organiserades hr fr frsta gngen TILL
Swimrun Isles of Scilly; ett kvallopp till till i
Stockholms skrgrd, och tillika VM i Swimrun. 200
lag frn 16 nationer registrerades och deltagarna
sprang 30 kilometer p tta ar och simmade 7,5
kilometer mellan arna.
MNGA MJLIGHETER
gruppen Isles of Scilly r relativt oknd. Det r
konstigt med tanke p arnas orrda strnder och
fina kuststigar, som r som gjorda fr terrnglpning; fr att inte tala om ns exotiska vxtlighet, pittoreska byar och historiska platser som kan hrledas
s lngt tillbaka i tiden som stenldern.
TRADITION
Befolkningenp Isles of Scilly r stolta ver sina ar
och de evenemang som organiseras hr. Mnga av
arnas 2 000 invnare plus en mngd turister tog
sig nyfiket ut och hejade p deltagarna under den
frsta upplagan av swimrun p arna.
MELLAN TRNINGSPASSEN
Hoppa p en av frjorna till n Tresco och besk
Tresco Abbey Gardens, en tropisk trdgrd med
ver 20 000 vlsktta exotiska vxter och plantor.
Den har en flora som inte skulle verleva p det
engelska fastlandet men som frodas p Tresco p
grund av gruppens mildare klimat.
DET OFRUTSGBARA VDRET

Vdret kan ndras fort p en isolerad grupp i
Atlanten. P en frmiddag kan du uppleva moln,
strtskurar och blst, fr att sedan f njuta av stiltje,
spegelblankt hav och sol.
FOTOGRAF
Matti Rapila Andersson
OTILLOSWIMRUN.COM/RACES/ISLES-OF-SCILLY
RUNNERS WORLD OKTOBER 2016
INNEHLL
RUNNERSWORLD.SE
OKTOBER
2016
FACEBOOK.COM/RUNNERSWORLDSWEDEN
TWITTER.COM/RUNNERSWORLDSWE
34
START
4
gonblicket Swimrun i den

engelska vrlden.
Ledare Laddad fr hsten!
10
RW Social Lparna och

hndelserna hr och nu.
19
RW Prylar Annorlunda skor

och frgglada strumpor.
22
RW Prylar Spring bst i vst.
26
RW Forskning Nya rn om
trning, kost och prestation.
REPORTAGE
30
34
40
ter p topp!
Mt Emelie Forsberg, vr
mngfaldiga mstarinna i
skimo och ultrabergslpning.
Lpning en maktfaktor
Allt fler politiker vrlden ver
springer; lpning symboliserar vitalitet och makt.
Bergtagen i Dolomiterna
Kenneth Gysing prvar sina
krafter i Dolomite Extreme
Trail.
44
48
52
61
Engelberg en oupptckt
trailskatt!
Hng med till det schweiziska
trailparadiset Engelberg!
Vilda vstern!
Guide till hissnande traillpning i USA.
Mt OS-lparen Lovisa Lindh
Med PB och medaljer i nstan
varje tvling 2016 siktar Lovisa
nu p Tokyo OS.
Hstens trailskotest
Vi testar ssongens nya
trailskor.
KRNIKOR
16
RW Social: Hillevi Wahl

Rkna leenden, inte sekunder.
28
RW Forskning: Hjrnfysikern
Johan Renstrm.
58
Sofia Hedstrm Ta plats!
82
Coach: Elitperspektivet
OMSLAGET
Fotograf Luca Mara.
Modell Lovisa Lindh
98
90
REDAKTION
Online kundtjnst
www.prenservice.se
Kundtjnst ppettider
8.30 - 16.00
Tel: 0770-45 71 49
Fax: 08-652 03 00
Adress: Titeldata AB, Kundtjnst,
112 86 Stockholm
Hans Lodin (Ansvarig utgivare)

hans@runnersworld.se
Stefan Larsn (tjl Chefred.)
stefan@runnersworld.se
Christer Wernhult (tf Chefred.)
Christer@runnersworld.se
Minna Tunberger (Red.chef)
minna@runnersworld.se
Pernilla Lodin (Redaktr)
pernilla@runnersworld.se
Patrik Groop (Art Director)
patrik@runnersworld.se
Kenneth Gysing (Reporter)
kenneth@runnersworld.se
Sofia Hedstrm (Reporter)
sofia@runnersworld.se
Nina Nystrm (Webbredaktr)
nina@runnersworld.se
COACH
TRNING
70
Frga experterna Om trning,

kost och skador.
72
Coach Wernhult
Begrnsningarna sitter i huvudet.
74
80
Trning 50+ Njut av lpningen!
KROPP
85
Trningsvrkstan Hel, stark &

snabb. 20 effektiva vningar.
88
Lparakuten Fixa menisken.
KOST
90
Den lpande kocken Snitsig

Schnitzel.
92
Smart om mat Inte bttre av

kosttillskott.
Coach L-G Skoog Ut och kuta i

terrngen!
76
Lngdistans med Szalkai

Stark och skadefri i hst!
78
Nybrjare Ett lyft uppt!
30
JAG R LPARE
98
Bingo Rimr Fotograf och lpare.
ADRESS
Runners World
Gustavslundsvgen 34
167 51 Bromma
Tel: 08-545 535 30
RUNNERS WORLD USA

David Willey (Chefredaktr)
Erin Benner (Art Director)
KOLUMNISTER
RODALE INTERNATIONAL
Jonas Colting
Sandra Eriksson
Kenneth Gysing
Sofia Hedstrm
Mrten Klingberg
Johan Renstrm
Lars Sdergrd
Claes keson
MARKNAD, ANNONSER
TVLINGSINBJUDNINGAR
Roger Lundqvist (Annonser)
roger@runnersworld.se
070-218 25 35
Gunnar Lundqvist
(Annonser & Inbjudningar)
gunnar@runnersworld.se
0156-210 72
Jonas Lund (Digital strateg)
jonas@runnersworld.se
NSTA NUMMER
Utkommer vecka 42.

ISSN 1404-0050
TRYCK
V-TAB Vimmerby, 2016.
PRENUMERATION
Robert Novick (SVP, International

Business Development and
Partnerships)
Kevin LaBonge (Executive
Director, Business Development
and Global Licensing)
John Ville (Editorial Director,
Rodale International/Director of
Content, Rights & Photo
Operations)
Angela Kim (Director of Business
Development and Global
Licensing)
Veronika Ruff Taylor (Editorial
Director, Runners World
International)
Tara Swansen ( Director, Global
Marketing)
Karl Rozemeyer ( Senior Content
Manager)
Michele Mausser (International
Finance Manager)
Denise Weaver (Production
Assistant)
Natanya Spies (Editorial Assistant)
Shoi Greaves (Administrative
Assistant)
RUNNERS WORLD SVERIGE har 108 000 lsare per utgva

enligt ORVESTO Konsument 2015:3. Tidskriften r TSkontrollerad av Tidningsstatistik AB, s att du som mediakpare
och partner fr en opartiskt granskad uppgift om vr upplaga.
TS-upplagan r antal slda exemplar i snitt per utgva, vilket
kontrolleras genom revision av vr bokfring. Runners Worlds
TS-upplaga helr 2015 var 34 300 exemplar.
sikter som framfrs av enskilda skribenter behver inte
ndvndigtvis verensstmma med redaktionens.
OKTOBER 2016 RUNNERS WORLD
START
LEDARE
Mnadens sko
LADDAD FR HSTEN!
Eftersom intresset fr maratonlpning
var utbrett i USA redan vid den hr tiden
var det drifrn jag i frsta hand skte
kunskap och inspiration till min fortsatta
lptrning, och drmed brjade jag 1979
prenumerera p den amerikanska upplagan
av Runners World.
Nr Nils Lodin 1982 startade Sveriges
frsta lpartidning Springtime (i den ungefrliga betydelsen tid att springa) brjade
jag givetvis prenumerera p den. Till min
gldje blev jag ocks trningsskribent redan
i tidningens andra nummer och har nu
medverkat i tidningen i 33 r. Under dessa
r har jag hunnit avverka 28 maror liksom
en mngd halvmaror och millopp som jag
tyvrr inte har hllt rkning p.
1996 bytte Springtime namn till Runners
World. Men trots den amerikanska titeln har

tidningen alltid varit och kommer alltid
att vara en svensk lpartidning fr Sveriges lpare, med ett huvudsakligen svenskt
redaktionellt innehll. I vr globaliserade
och internet-baserade vardag bombarderas vi
formligen av trningsbudskap. En av Runners
Worlds frmsta uppgifter r drfr att slla
i den senaste forskningen gllande trningsmetoder och trningsfysiologi, att lta vra
lsare mta svenska lpare p olika niver,
och att skapa ett intressant, inspirerande
och lttillgngligt innehll fr vra lsare
oavsett trningsniv och kn. Sjlv r jag av
den bestmda uppfattningen att just papperstidningen r det format som gr detta allra
bst. Knslan i att plocka ett frskt nummer
ur brevldan eller butikshyllan och sedan lsa
det samlade och perspektivrika innehllet i
lugn och ro, det kan aldrig ersttas fullt ut av
de digitala sajternas ytliga information.
Nr jag i slutet av sommaren fick frgan
om jag kunde tnka mig att tcka upp

fr Runners Worlds chefredaktr Stefan
Larsn under hans time out, knde jag mig
naturligtvis hedrad och tacksam fr frtroendet. Efter sammanlagt 33 r i lparbranschen, som sportskospecialist, lpcoach och
trningsskribent hr i Runners World, ser
jag nu fram emot en hst, d jag fr mjligheten att i nnu strre utstrckning inspirera s vl nya som rutinerade lpare till ett
hrligt och utvecklande lparliv.
Trevlig lsning!
Christer Wernhult, tf chefredaktr

christer@runnersworld.se
8
Mnadens lpare
Sharzad Kiavash drabbades 2012

av meningokocksepsis. Hon
verlevde blodfrgiftningen med
en hrsmn men blev tvungen att
amputera ftterna och underbenen. Med specialutformade skenor och en vilja av stl arbetade
Shahrzad sig tillbaka till sin forna
fysiska form, och 2015 genomfrde hon sitt livs frsta triathlon
Kalmar Ironman. Nu har Shahrzad
blivit uttagen till Paralympics i
Rio och dessutom lanserar hon
i slutet av september sin frsta
kldkollektion fr lpare och cyklister. P triahtlonrunnerswold.
se/bloggar kan du inspireras av
Shahrzads hpnadsvckande
styrka och mlmedvetenhet.
Mnadens rekord
Vi passar p att gratta Sarah Lahti som i OS i Rio slog det gamla
svenska rekordet p 10 000
meter. Lahtis tid blev 31.28,43,
hela 26 sekunder snabbare n det
tidigare svenska rekordet som
var hennes eget.
I samma lopp satte etiopiskan
Almaz Ayana vrldsrekord med
tiden 29.17,45. Det r en frbttring med nra 15 sekunder av
kinesiskan Wang Junxias vrldsrekord frn 1993 som under alla r i
princip ansetts vara oslagbart.
FOTO HANS BERGGREN (SHAHRZAD), LUCA MARA (CHRISTER)
Den 4:e augusti 1979 tillhrde jag den

lilla skaran p knappt 2 000 lpare som
deltog i det allra frsta Stockholm Marathonloppet. Med erfarenhet av uthllighetsidrott
i form av landsvgscykling hade jag ltit mig
vertalas av en kompis frn Idrottshgskolan
att prva mina krafter i marans uthllighetsprov. Kompisen i frga var ventyrare, hade
gjort lumpen som attackdykare, hoppat fallskrm och dessutom lpt ett par maratonlopp
i slutet av 1970-talet, en tid d ett startflt med
mer n 50 lpare ansgs riktigt bra.
Maratondebuten blev en prvning. Den sista
milen blev en enda lng Via Dolorosa, men
efter att ha uppbdat mina allra sista krafter
lyckades jag till slut i alla fall ta mig till mlgngen p Stockholms Stadion.
Timmarna drefter hade jag bara en enda
tanke i huvudet: Aldrig mer! Men efter ngra
dagar nr jag inte lngre var tvungen att g
baklnges nerfr alla trappor brjade jag
fundera. Om jag trnade p ett mer strukturerat stt s borde jag rimligen kunna snka
min sluttid avsevrt och dessutom f en mer
positiv lpupplevelse ven under den sista
milen av en mara.
I det hr numret presenterar vi

ett antal trailsko-modeller fr
lpare med varierande behov
och trningsambitioner. Fr den
som vill satsa i tuff och krvande
terrng r Icebug Zeal 2 RB9X ett
alldeles utmrkt val. Hr mrks
det tydligt att grepp, fljsamhet och slitstyrka har ftt hgsta
prioritet. Skon vinner kanske inte
ngot sknhetspris men levererar
funktion utver det vanliga.
TRAYVON BROMELL
TEAM NB RUNNING
VAZEE 2090
PUSHING THE LIMITS OF SPEED AND PERFORMANCE.

The power and speed of N2 technology with a flexible
dynamic upper to keep you in control.
newbalance.se
RW SOCIAL
LPARNA OCH HNDELSERNA HR OCH JUST NU.
LIVSLOPPET
S MYCKET BTTRE!
Frn verviktig och svrt sjuk till pigg och stark lpare. Trebarnsmamman Katja Cederholm, 37 r, frn Vsters, har gjort en total
livsstilsfrndring. Hr berttar hon sin framgngssaga.
Hsten 2012, nr jag hade ftt mitt
tredje barn, drabbades jag pltsligt av
hgt blodtryck. Jag blev inlagd p sjukhus,
dr lkarna konstaterade att jag hade ftt
havandeskapsfrgiftning. Under ngra
dagar var jag vldigt sjuk och fick mig d
en tankestllare: Jag hade nu tre barn att
ta hand om och det gllde att hlla sig frisk
och stark, s att jag kunde finnas dr fr
dem. Under den hr tiden var jag kraftigt
verviktig med en vikt p 94 kilo. Jag insg
att jag mste g ner i vikt, annars kunde
det sluta illa.
Vren 2013 samlade jag kraft och gick
med i Viktvktarna. Samtidigt brjade jag
g lnga promenader med barnvagnen.
Eftersom jag vgde s mycket vntade jag
med att brja springa fr att inte dra p
mig ngra skador till fljd av vervikten.
Jag bestmde mig fr att brja springa nr
jag hade gtt ner till 85 kilo och det mlet
ndde jag under sommaren samma r, d
jag brjade blanda gng med lpning.
B E R T TAT F R M I N N A T U N B E R G E R / F OTO L U C A M A R A
Jag fortsatte att skta kosten och fasade

successivt ut gngen mot allt mer lpning. Vren 2014, ett knappt r efter
att jag inlett min nya livsstil, sprang jag
Vrruset (5 km) med en kompis. Hon
orkade inte springa hela loppet s vi gick
en hel del. Men jag knde att jag hade
orkat springa mer, s jag anmlde mig till
nnu ett 5-kilometerslopp och sprang
i ml p 30 minuter. P hsten samma r
sprang jag ocks min frsta mil utan att
stanna, d hade jag dessutom gtt ner 17
kilo.
Jag knde mig lttare, vilket gjorde mig
gladare. Och nr jag sprang knde jag mig
lycklig; nr jag kom hem efter en milrunda
bubblade det inombords. Min man mrkte
ocks skillnaden. Han tyckte att jag var
gladare och verkade njdare med livet, s
han kpte mig nya trningsklder fr att
peppa mig att fortstta springa. Och det
10
kanske lter mrkligt, men det gav mig en

extra morot att ge mig ut i hstmrkret.
I mars 2014, ett r efter att jag hade tagit
beslutet att ta tag i min hlsa, hade jag
gtt ner till 65 kilo. nnu ett r senare, i
maj 2015, bestmde jag mig fr att anta
nsta utmaning: Gteborgsvarvet. Jag
anmlde mig och sprang i ml p tiden
1.56.30. Jag var s stolt ver mig sjlv nr
jag kom i ml, vilken kick det gav! Jag visste inte att man kunde f sdana gldjekickar som vuxen, trodde att det var ngot
som bara barn kunde f. Gldjen kom
nog mycket av att jag satte ett fr mig
hgt ml och lyckades n det, jag var helt
enkelt stolt ver mig sjlv.
Jag har nog inte s bra sjlvknsla i grunden, har alltid varit prestationsinriktad
och vrderat mig sjlv efter vad jag har
stadkommit. Drfr aktar jag mig fr att
mta mig alltfr mycket med andra nr jag
springer. Jag har ocks medvetet valt bort
att springa med pulsklocka eftersom jag
r rdd att jag d skulle fixera fr mycket
vid tider och prestation. Dessutom har jag
bestmt mig fr att inte springa fr mnga
lopp per r, jag vill att lpningen ska vara
lustfylld, inte bara prestationsinriktad.
Drfr kommer jag att nja mig med ett
halvmaraton och ngra kortare lopp per
r. Maraton r jag inte alls intresserad av,
det knns fr lngt fr mig.
Som trebarnsmamma finns det inte mycket utrymme fr egen tid, men lpningen har
gett mig det dr andhlet som jag behver
fr att f ny energi och vara en bra mamma
som lyssnar och r nrvarande. Jag brukar
ofta ge mig ut och springa p kvllen nr
minstingen r nattad. Under lprundorna
hinner jag terhmta mig bde psykiskt
och fysiskt. Lpning har helt enkelt gett
mig mer balans i livet.
Jag vill att

lpningen ska
vara lustfylld, inte
bara prestationsinriktad.
HELA DENNA SIDA R EN ANNONS FRN ASICS
WANT IT
EVEN MORE?
VINN PRISER + HITTA
MER TRNING P
RUNNERSWORLD.SE
/WANTITMORE
WANT IT MORE
Nr vintern har oss i ett jrngrepp och lppassen inte knns lika lockande kan du
passa p att bygga upp de dr svagheterna som du har. Ftterna? Hfterna? Blen?
Var sitter din svaghet? Kr det hr programmet s tcker du in hela kroppen.
FOTKRLEK
S GR DU Mt
upp en strcka
p cirka 10 meter. G frst
strckan p
t, sedan p
hlarna, sedan
p utsidan och
sist p insidan av
ftterna. verdriv
alla positioner.
Det hr r godis
fr ftter som
ofta vrickas.
SHOP THE LOOK

ASICS nya kollektion
med trningsklder
bestr av plagg som
funkar perfekt fr tuffa
pass i gymmet. asics.se
SKALBAGGEN
S GR DU Ligg p rygg med
knna rakt ver hfterna och
armarna rakt upp ver axlarna.
Ls kroppen i det lget och fall
lngsamt t sidan s lngt du
kan utan att tappa kontrollen
eller ramla. Dra dig tillbaka till
start och fall t andra hllet.
Gr fem reps p varje sida.
Programmet kan du kra tv gnger i veckan under hela vinterssongen.
GUMMIBANDSGNG
S GR DU Stt ett
gummiband runt
knna. Stll dig s
brett med ftterna
att bandet r
spnt. Ta 20 kliv
t hger och 20
kliv t vnster.
Pressa ut knna
hela tiden.
2N1 3,5IN
Short, 500:-
KLOCKAN
S GR DU St p ett
ben. Lt nu det fria
benet dutta i golvet
s lngt bort du
kan, som i en
klocka (p klockan
ett, tv, tre och
s vidare). Armarna bildar en
rak linje med
det utstrckta
benet. Kr
tv klockvarv med bda benen.
STEPDOWNS
S GR DU St p en
lda eller bnk. Ha
ena benet utanfr
kanten bakom
dig. G nu ner
s lngsamt du
kan tills det fria
benet nr
golvet. Kliv
tillbaka upp och
brja om. Hll upp
verkroppen och
se till att knet inte faller in.
Gr 8 stepdowns p varje ben.
WANT IT MORE VIDEO

Se inspirationsfilmen och mycket annat p asics.se/wantitmore
GEL-NIMBUS
18, 1900:-
WANT IT MORE r en uppmaning till alla att trna nnu hrdare och n nnu lngre. Kampanjens fokus ligger p hur lngt idrottare och motionrer inom alla sporter
oavsett lder och fysiska frutsttningar r beredda att g fr att n sina ml. Se hur andra pushar sig sjlva och lgg upp egna bilder under hashtaggen #wantitmore.
START
RW SOCIAL
KORSNINGEN
Dr lpning och populrkultur kolliderar

WOW!
MNADENS NISSE
RunInThePub.
I den amerikanska
staden Norwalk
i Connecticut
lter pubar, till
exempel ONeills,
sina stammisar
installera ett
lpband fr att
springa maraton
fr vlgrenhet.
Det r dock inget
dagligt erbjudande
utan sker en gng
per r.
Runners Worlds legendariske chefredaktr Nils Lodin i # 5/83 om triathlonsportens spridning till Sverige.
TIPSE T!
KULTUR
Ovntat.
Det krvs hela 17
timmar ltt motion eller 8 timmar hrd trning
i veckan fr att
uppn en optimal
hlsoeffekt. Det
visar en ny studie
som publicerats
i British Medical
Journal. Resultaten frvnar; det
r betydligt fler
timmar trning n
vntat.
Dlig stil.
En man blev arresterad fr att
ha frskt hlla
vatten ver ngra
lpare som deltog
i den fackelstafett
som fregick OSinvigningen i Rio.
Ny trafikfara.
Pokemon go har
som bekant ftt
mnga soffpotatisar att brja
motionera, men
nu har tyvrr
flera ddsfall rapporterats runt om
i vrlden. Det rr
sig om Pokemonspelare som blivit
pkrda nr de
korsat vgen utan
att lyfta blicken
frn mobilen.
MH...!
12
Nsta r, det kan

jag nstan lova,
har trekamper
blivit rena flugan
hr i Sverige.
Apple lanserar nu
ntligen en kvinnlig lpar-emoji.
LPNING
Nr Usain Bolt
tog hem sitt
tredje guld under
OS i Rio blev
firandet i en helt
annan plats i vrlden s hgljutt
att det blev en
skerhetsrisk.
Flygplatsen JFK
i New York fick
utrymmas efter
att skerhetspolisen hade misstagit applder
och jubel fr ett
bomb-attentat.
Lpardykning.
Nej, det r inte en
ny lpgren, utan
lparen Shaunae
Millers omtalade
dykning ver mllinjen i 400-metersfinalen i OS i
Rio. Miller, som
kommer frn Bahamas, knep guldet och blev tack
vare den bermda
mldykningen
ven en stjrna i
sociala medier.
Revolution!
Den etiopiske
maratonlparen
Feyisa Lilesa korsade armarna i en
fr det etiopiska
folket vlknd
politisk gest nr
han som tva
korsade mllinjen
under OS i Rio.
Aktionen var enligt lparen inte
planerad, men
den vckte stor
uppmrksamhet i
hemlandet. Lilesa
stannar i Rio och
sker nu uppehllstillstnd i
flera andra lnder
eftersom han
anser att det
vara fr farligt
fr honom att
tervnda till
hemlandet.
Nike anlitar den

transsexuella
atleten Chris Mosier som modell i
sin kampanj.
Nytt personbsta
t pipsvngen.
En av farthllarna i Santa Rosa
Marathon, Kalifornien, rkade
leda in sina drygt
100 lpare p
en omvg p en
dryg kilometer.
Missnjet pyr i
sociala medier.
Superkuren mot smrta

Trningsvrk som inte knns
som ett gott kvitto p att man
har tagit i ordentligt, utan som
en konstant smrta i leder och
muskler, som pverkar bde
smnen och vardagslivet det
r varken upplyftande eller
trningsmotiverande. Men nu
har jag hittat ngra naturliga
alternativ till liniment, vrktabletter och gel. Mina favoriter r
magnesiumspray i kombination
med nyponspray effekten r
frvnande god.
Som frebyggande dagsrutin tar jag magnesiumtillskott,
nypontillskott och en kopp varmt
vatten med kokosolja, ingefra,
gurkmeja, och s lite svartpeppar fr bttre upptag av gurkmejans nyttomne; allt ekologiskt,
frsts.
Pernilla Lodin, redaktr
SAMTIDIGT P
RUNNERSWORLD.SE
MNADENS FRGA
Har du fljt lptvlingarna i OS flitigt?
35 % Ja, lst mycket och sett de flesta
lopp p tv.
42 %Nja, kollat p det jag har sett i
nyhetsfldet.
23 % Nej, inte srskilt intresserad.
NYA BLOGGARE I RW
MISSA INTE RW-LOPPET ARENA RUN!

I februari i r var det premir
fr Arena Run Nordens strsta
obstacle run inomhus. Loppet blev en
succ med tusentals anmlda lpare.
Drfr arrangerar nu Runners World
Arena Run nnu en gng p Friends
Arena lrdagen den 18:e februari 2017.
Banan bestr av 23 hinder i fyra zoner
p arenans innerplan plus totalt 5 kilometer lpning i arenans mnga trappor,
skrymslen och vrr.
Du kan springa ensam eller i lag och i

r finns dessutom en ny familjeklass fr
dig som vill springa en kortare del av banan tillsammans med dina barn. Alla kan
klara hindren, utmaningen r att kunna
bemstra dem s snabbt som mjligt.
Du anmler dig till loppet p www.
arenarun.se. Utver anmlningsavgiften
kan du lmna ett bidrag p 100 kronor
fr att stdja organisationen Friends
arbete mot mobbning.
RW:S VASAKVARTETTEN EN SUCC

I samband med Vasastafetten 2016
sprang fyra personer Vasakvartetten, p initiativ av Runners World. I
stllet fr tio personer, som brukligt i
Vasastafetten, var de allts bara fyra som
delade p strckan SlenMora.
Flera hundra personer anskte om att
f vara med nr Runners World skte
deltagare till sitt fyramannalag. P nummerlapparna stod givetvis startnummer
4444. Tv herrar och tv damer ingick i
laget och de fyra har bloggat tillsammans
hela sommaren. De trffades fr frsta
gngen dagen fre loppet, d de bilade
upp till Mora, och de fann snabbt varandra. Stmningen var p topp och alla var
laddade p lrdagsmorgonen. Klockan
nio gav sig Fredrik Olausson ivg p
den frsta strckan, 23,5 kilometer, till
Mngsbodarna. Dr tog Ellen Sepp vid
och sprang 23,2 kilometer till Evertsberg, dr Fredrik Steinman avlste. Efter
24,2 kilometer lmnade han i Hkberg
ver stafettpinnen till Maria Tholin som
sprang de sista 19,1 kilometerna.
Vasakvartetten sprang den totala
strckan p tiden 7.25.57, vilket hade gett
en 41:a plats i Vasastafettens mixedklass

eller en 77:e plats totalt bland samtliga
stafettlag.
Vasaloppets utvecklingschef berttade i Vasalopps-TV att man nu utvrderar Vasakvartetten eftersom detta stt
att tvla p ligger i linje med Vasaloppets
vrderingar att man bilda team, gra
ngot tillsammans, att f en utmaning
och ett ml med trningen.
Vasakvartetten kommer nu troligen
bli ett permanent lopp under Vasaloppets sommarvecka.
Nyfiken p vasaloppet? Kolla in Vasaloppet.se.
Sofie Nelson I juni blev Sofie Nelson

uttagen bland tusentals motionrer att
springa utmaningen Beat the Sun tillsammans med Jonas Buud och flera elitlpare.
Sofie gjorde en av de starkaste insatserna
i loppet och visade sin kaliber som traillpare. Nu siktar hon dessutom p kortare
strckor, en satsning som du inte vill missa!
Linda Christensson Tre barn i ldrarna 2,
4 och 6 har inte hindrat Linda frn att lptrna. Faktum r att hon r mer vltrnad
n ngonsin. I somras berttade Linda om
resan mot sin toppform i hr i RW. Efter att
en lng rad inspirerande inlgg om hur man
uppfyller sina mlsttningar och hittar tid
till trningen, samt tips om bde kost och
trning har hon nu sin egen RW-blogg.
Emma Lindblom Runners Worlds populra
dietist arbetar p Riksidrottsfrbundet och
coachar flera av vra bsta elitidrottare.
Hon r sjlv flitig lpare och har trnat och
tvlat sedan unga r. Nu skriver hon om kost
och prestation ven p runnersworld.se!
BEHLL MOTIVATIONEN I HST

Nr din tvlingskalender ekar tom, dina
ml r uppndda och det regnar sidleds
kan det vara svrt att behlla motivationen. P runnersworld.se/hostpepp hittar
du ngra av vra bsta tips p tuffa distanspass, trskelpass och korta intervaller.
RW I SOCIALA MEDIER
Nu har vi ver 34 000 fljare p Facebook
du r vl en av dem? Hng med oss dr
eller i vra andra sociala kanaler fr massor av skn inspiration.
facebook.com/runnersworldsweden
@runnersworldswe
@runnersworldswe
13
START
RW SOCIAL
GALLERIET
#RWPASSET #RUNNERSWORLDSWE
Tagga #runnersworldswe och visa oss

hur det ser ut nr just du trnar!
@williamlisa
En gokaffe
och senaste
numret av
Runners
World rddar upp
min hgst
ofrivilliga
uppstigning
kl. 05:40!
@soofiean
The biggest
struggle: to
choose shoes
for your run!
TRE HSTSKNA LOPP

Hlsa hsten vlkommen genom att springa ett
hrligt millopp! Vi ha valt ut tre favoriter.
SEEDNINGSLOPP I JNKPING, 10 KM
Jnkping 16 oktober
En lttsprungen bana i Jnkping med

start och ml vid Knektaparken. Varvet
gr runt Rocksjn och det mesta av
strckan gr p lttsprungen asfalt. IK
Hakarpspojkarna r arrangr och tiden
tas med chip, du fr allts en exakt tid
p din mil. Frdelen med ett millopp p
hsten r att du efter en fin ssong r i
bra form s att du innan den eventuella
vintervilan kan springa lite mer avslappnat. Som en bonus r Jnkpingsloppet
ocks seedningsgrundande fr Gteborgsvarvet om du knner dig sugen p
det hrliga vrloppet.
goteborgsvarvet.se
MUSIKMILEN
Vxj 24 september
Sedan 2014 ordnar Vxj lparklubb

tillsammans med IFK Vxj det hrligt
14
svngiga milloppet Musikmilen med ett

tiotal band och orkestrar lngs banan.
Banan r relativt flack och gr runt sjarna Vxjsjn och Trummen. I r gr
loppet av stapeln den 24:e september;
anmlan gr du enkelt p musikmilen.se
HSSELBYLOPPET, 10 KM
9 oktober
Hsselbyloppet bjuder p en flack, snabb

och kontrollmtt bana genom Vllingby,
Hsselby, Grimsta och Rcksta. Mnga
lpare satsar p ett nytt personbsta just
i Hsselbyloppet, och ven om loppet
brukar ha mnga elitlpare p startlinjen
s r de flesta frsts vanliga motionrer.
Ayele Webalem och Mustafa Muhamed
har banrekorden, men 2015 satte hela 27
procent av lparna nytt personligt rekord
i loppet. Statistiken talar allts fr att ven
du kan sl till med en kanontid i Hsselby.
hasselbyloppet.se
@veronica.fransson
Varfr jag
lskar#morgonlpning
60 min
lugn#lpningmed
#soluppgngensom
sllskap.
@traningsblogga.se
Hejd fjllen! S fint
vi hade det
ihop. Nu ker
jag hem och
springer i de
gteborgska
backarna istllet. Tack@
fjallmaratonsalenfr ett grymt arrangemang, det blev en upplevelse!
RW SOCIAL
START
LPARE MED STIL
JOHANNA
SONNERUP
28 R, STOCKHOLM
Att f ett startnummer till Gteborgsvarvet var inte en julklapp som Johanna Sonnerup hade vntat sig. D var hon ingen
lpare, men idag betar hon av lopp efter
lopp med turtofsen p sned.
TURTOFS
Fr fem r sedan fick jag ett startnummer till
Gteborgsvarvet i julklapp av min lillasyster
Josefina, som sedan lnge r lpare. Frst
tyckte jag att det var jtteknppt och blev
stressad ver hur jag p bara ngra mnader
skulle fixa att komma i form infr ett s lngt
lopp, speciellt eftersom jag aldrig tidigare hade
stoppat ftterna i ett par lparskor. Loppet
gick dock betydligt bttre n jag vgat hoppas
jag tog mig runt p under tv timmar. Hela
upplevelsen att trna infr ett lopp gav mig
blodad tand och fick mig att knna att lpning
var ngot som passade mig. Nr jag trnade
infr Gteborgsvarvet sprang jag Vrruset som
ett uppvrmningslopp. Infr det loppet, som
var mitt allra frsta, satte jag upp hret i en
hg tofs p sidan. Eftersom loppet gick s bra
bestmde jag att tofsen ska f hnga med fr
god tur ven under mina andra lopp, och nu r
den mitt signum.
Mrka klder
oavsett rstid r
Johannas favorit,
bde i och utanfr lpspret.
B E R T TAT F R
SOFIA HEDSTRM / FOTO BJRN LANS
TAJTA PLAGG
Jag klr mig helst i mrkare frger, jag vet inte
riktigt varfr. Jag tycker bara att mrka frger
r finast p alla typer av plagg. Just nu har jag
en sommargarderob och kr mest p korta
trningstajts eller cykelbyxor i kombination med
olika linnen. Nr det blir kallare ker vintergarderoben fram och d blir det mer lager p lager.
SNACKTEMPO
Jag springer helst Kungsholmen runt, grna
p lunchrasten tillsammans med kollegor eller
fr mig sjlv. Springer jag ensam lyssnar jag p
musik som peppar, och om jag springer med
kompisar blir det snacktempo. Vi r fem tjejer
som brukar springa ihop. Jag lskar att springa
lopp, det peppar mig att stta upp nya ml.
Visst r det en utmaning fr psyket att springa
ett lopp p ver milen men jag gillar det. Sedan
jag brjade springa har jag hunnit med tjugo
lopp, dessutom har jag slagit min lillasyster i
lpning. Till hsten springer jag frhoppningsvis Stockholm Halvmarathon. Min drm r att
springa ett lopp i New York.
15
START
RW SOCIAL
> KRNIKRERNA. Claes keson, Sofia Hedstrm, Kenneth
Gysing, Jonas Colting, Mrten Klingberg och gstande skribenter
delar hr med sig av sina tankar om livet som lpare.
RKNA LEENDEN, INTE SEKUNDER!

Gstkrnikan
AV HILLEVI WAHL
Mina ftter dansar nerfr en

smal stig, ver trdrtter och
stenar, grenar, lera, grus, djurspillning och kottar. Mina armar balanserar rrelserna, min blick r fokuserad
p nsta steg. Jag trippar fram som en
femtiorig ballerina p speed och knner eufori i varenda steg, i nsta mjliga plats att stta ner foten. Jag styr
med andningen och sm frndringar

i hfter, och bl och hnder. Det r jag
och naturen nu, jag som njuter inget
annat existerar.
Frra ret sprang jag 50 lopp fr att
fira att jag fyllde 50, nd har jag svrt
fr att kalla mig lpare fr att jag inte
orkar nta asfalt. Jag har ett tekniskt
inkorrekt lpsteg; har svrt att knna
mig hemma i asfaltslparnas prestationsprat, dr s mycket handlar om
tider, minuter och sekunder.
Fr mig r tiden helt oviktig. Liksom
kilometerna i sig. Count smiles, not
miles, sa traillparlegendaren Erik
Ahlstrm till mig nr vi frst mttes.
Han personifierar traillpningens sjl
I naturen finns
inga speglar, inga
reklamskyltar, ingen
sekundhets. Bara ensvindlande ondlighet
av ventyr att upptcka och utforska
med lparskorna
p ftterna.
att vi bryr oss om varandra, tar hand

om varandra, men kanske framfr allt
att vi knner en oerhrd respekt infr
naturens vidunderlighet.
Jag har sprungit Bjrkliden Arctic
Mountain Marathon tre gnger och
varje gng frundras jag ver lparnas
respekt fr naturen. Det finns inte p
kartan att en traillpare slnger ens ett
ynka chokladpapper p marken. Vi r
bara dmjuka gster i denna urldriga
milj. Vi bjer vra huvuden vrdnadsfullt fr de gamla trden, bergen och
forsarna. Vi suger in soldisets vrme
genom vra blickar och vra andetag; vi
ler mot de nyfikna djuren som jmlikar
jas du r ocks hr och vi lmnar
alltid en plats exakt sdan den var nr
vi kom dit. Det r nr jag tar mig bort
frn asfalten som jag hittar lpningens
sjl, och ven min egen.
Ett av mina favoritavsnitt i boken
Born to Run handlar om att hitta den
inre trningsgldjen, tjusningen i att
lra knna sin kropp och att vga lita
p den. I boken berttar Christopher
McDougall om Bonnie, som kutar utav
bara helsicke. Hon r som ett vsen,
som bara flyger ver vidderna, lite hrligt knpp p alla mjliga stt. Bonnie
springer av livsndvndighet. Fr att
hon var fdd att springa.
Lite i frbifarten berttar McDougall att hon tidigare var bulimiker,
men i lpningen och naturen hittade
ett stt att hantera sina tstrningar.
Jag led sjlv av bulimi nr jag var ung,
s jag frstr precis hur lpningen och
naturen kan lka.
Just drfr lskar jag att springa
trail, precis som Bonnie. I naturen
finns inga speglar, inga reklamskyltar,
ingen sekundhets. Bara en svindlande
ondlighet av ventyr att upptcka och
utforska med lparskor p ftterna och
en lparryggsck p ryggen och s
den totala fokuseringen p var man ska
stta ner foten i nsta steg.
HILLEVI WAHL r frfattare, journalist, trebarnsmor

och lpare.
16
TRAILRUNNING
P RIKTIGT
Apollo r Sveriges strsta arrangr av trningsresor och trningslger och
erbjuder ett stort utbud av trningshotell. I vr fullspckade trningskalender finns
allt ifrn triathlonlger till trningsresor med fokus p exempelvis lpteknik,
intervaller och lngdistans. Se hela vrt utbud och boka p apollo.se
Boka p apollo.se eller tel: 0771-37 37 37
SVERIGEPREMIR!
N YA S E AT AT EC A F A N TA S T I S K A VA R D A G !
Besk oss p Lidingloppet och se nya SEAT Ateca.

Ls mer p SEATBORNTORUN.se
TECHNOLOGY TO ENJOY
FRN 209.400:-. PRIVATLEASING FRN 2.995:-/MN**.

NYA SEAT ATECA r det senaste tillskott i SEAT-familjen och har en design som sticker ut och utrustning som
skapar krgldje oavsett om du pendlar till jobbet, ker och handlar eller skjutsar barnen. Med toppbetyg
i EuroNCAP fr du en kombination av skerhet, teknik och prestanda redan frn start och pltsligt knns
vardagen helt fantastisk. Vlkommen till din nrmaste SEAT-terfrsljare.
EXEMPEL P UTRUSTNING SOM INGR I PRISET:
Front Assist SEAT Media System Elektronisk handbroms
2-zons klimatanlggning
Bilden p bilden kan vara extrautrustad. *Gller vid finansiering via SEAT Financial Service; Fri service i 3 r/4.500 mil och
nybilsgaranti till 3 r/9.000 mil (det som infaller frst). Blandad krning Ateca 4,36,2 l/100 km, CO 2 -utslpp 112143 g/km.
Miljklass EU6. **SEAT Privatleasing inkl. service 36 mn, max 4.500 mil, garan terat rest vrde, rrlig rnta baserad p VWFS
(sept 2016). Eventuella ver mil och onormalt slitage debiteras utver leasingavgiften. Upplggnings- och administrationsavgifter
tillkommer, liksom eventuella tillval som metallic och vinter hjul. Varje ter frsljare svarar sjlvstndigt fr sin egen prissttning.
Adaptiv farthllare
UPPTCK MER P
SE AT. SE
RW PRYLAR
NYTT, SNYGGT OCH TESTAT I PRYLVRLDEN
Hstens frgglada lparskor

och strumpor konkurrrerar friskt
och frejdigt med
naturens egen
frgpalett.
HRLIGA HST!
Hstlpning r hrlig lpning. Dagarna r visserligen
kortare men i gengld r luften
frisk och krispig istllet fr varm
och klibbig. Dessutom kan man
knna sig lite extra snygg och
bekvm i hstens snygga lparklder, grna med kompressionseffekt som fljer kroppens
rrelser som ett extra hudlager
under en lite rymligare vindjacka
eller vst.
P ftterna r det sknt att ha
skor som klarar hstens vta och
hala underlag och inom det segmentet finns mngder av skomodeller, s vl allround-skor, som
mer trail-nischade modeller (se
vrt trailskotest s. 61). Men i hstens skokollektion hittar du ocks
lparskor, vars funktion skiljer
sig ngot frn de traditionella
modellernas, till exempel med
vaggliknande, rundad sulprofil
eller sulor som ska ge knslan av
att springa p moln.
Varfr inte testa p lpbandet
i din nrmaste lparbutik?
19
START
RW PRYLAR
TESTAT!
MBT Performance GT 16 och On Cloud
Tv annorlunda skokoncept.
Det r en hrlig tid vi skonrdar lever i. Aldrig frr har det funnits
ett s stort utbud av olika typer av lparskor, och det rder heller
ingen innovationstorka nr det gller att utveckla nya koncept. Vi
har testat tv av de mer annorlunda modellerna som finns p den
svenska marknaden: MBT och On.
MBT (mbt.com) lanserades som fysiologiska skor fr ett tiotal
r sedan och erbjd d skor med instabila sulor. Tanken var att
de vingliga skorna skulle tvinga anvndaren att st och g med
bttre hllning och drmed trna svl balans som coremuskulatur. MBT gick i konkurs och varumrket kptes drefter upp av
en lpskofantast frn Singapore. Han har nu utvecklat ett nytt
sortiment med tre lpskomodeller: Speed, som r en lttare nolldroppsko som pminner om Altras modeller, samt Performance
GT 16 och Cushoning Zee 16 som r maximalt dmpade skor i
samma kategori som till exempel Hoka One One.
Vi har testat mellanmodellen Performance GT 16 (damskon p
bilden till hger), som bygger p en drygt fyra centimeter tjock
mellansula med en utprglat vaggliknande form vilket krvs eftersom sulan r s styv. MBT anvnder sig dessutom av en lsning
liknande Karhus, med en hvarm placerad under mellanfoten fr
att underltta stegavvecklingen.
De flesta av vra testlpare var frsiktigt skeptiska till den
tunga, styva skon innan de hade sprungit i den. Men mnga blev
frvnade ver den mycket vldmpade och fljsamma lpknslan, och flera upplevde verkligen att den rundade sulprofilen
hjlpte dem framt i steget. Generellt uppskattade testlparna
GT 16 allt mer ju mer de sprang i den. Men inte alla. Lpare med
ett effektivt steg, som springer lngt fram p foten, upplevde

skorna som klumpiga. De flesta ansg ocks att GT 16 r lite vl
tunga (310 gram i dam US7/370 gram i herr US9). Flera upplevde
ven att den hga och styva mellansulan kade risken fr att
vricka fotlederna nr de sprang p ojmnt underlag.
Priset fr MBT Performance GT 16 r 2 150 kronor.
Schweiziska Ons koncept (on-running.com) bygger p en helt
annan lsning ovala tuber under sulan som komprimeras vid
landning fr att dmpa sttkraften frn underlaget. On gr nio
modeller som alla r variationer p samma koncept, dr Cloud
som vi har testat r fretagets lttaste modell av de mer
dmpade skorna i sortimentet. Men med ett dropp p 11 millimeter och en vikt p 230 gram erbjuder Cloud nd bara en hgst
genomsnittlig dmpning i hldelen, och relativt lite dmpning
under framfoten.
Tuberna, som kallas clouds, sitter p en tunn, flexibel plastsula. Den hgra och den vnstra sidans tuber r ocks separerade
av en kanal fr att varje dmpningselement ska kunna rra sig
individuellt.
Ovandelen ser ocks annorlunda ut. Den frmre delen r
mycket mjuk och luftig med gott om plats fr trna. Mellanfoten
och hlen hlls p plats av ett betydligt styvare material, samt
ett par ganska hopplsa elastiska skosnren (men som tur r
fljer det med ett par traditionella skosnren som gr att dra t
ordentligt).
Med sitt radikalt annorlunda utseende frvntade sig testlparna en radikalt annorlunda lpupplevelse i On Cloud men s
var inte fallet. Dmpningen och lpknslan upplevdes av de flesta
som fljsam, och ovandelen generellt som komfortabel. Men
Cloud r inte den mest stabila lpsko vi sprungit i den passar
frmst snabba, starka lpare som har ett drivet steg, och som inte
behver s mycket std. On Cloud kostar 1 300 kronor.
20
TESTAT!
TESTAT!
Icebug Acceleritas 5 RB9X

Uppdaterad trailklassiker fr de mest
inbitna.
Lpartights Deval Tornberg.

Prisvrd svensk kompression.
Svenska Icebug nischar in sig allt mer mot

trail-, swimrun- och OCR-lparna (Obstacle
Course Racing). Med uppdateringen av
Acceleritas vill man strka sin position i de
hr smala, men vxande lpgrenarna. Klokt
nog har man inte gjort ngra stora frndringar av yttersulan, som fortfarande bestr av Icebugs RB9X-gummi, som ger ett
fint grepp p svl torra som vta underlag.
Mellansulan r ven den fortfarande vldigt
flexibel, och har som tidigare fyra millimeters hjdskillnad.
De strsta frndringarna hittar vi
istllet i ovandelen. Hlkappan r snkt i
mitten fr att minska trycket p hlsenan
samtidigt som den har frstrkts med
ett material som ska ge bttre hlgrepp.
Materialet i ovandelen r ocks utbytt till
ett mer fljsamt och luftigare material.
Det ska enligt Icebug bland annat gra att
skon absorberar mindre vatten, s att den
vger nstan lika mycket oavsett om den r
vt eller torr en viktig egenskap fr svl
traillpare som swimrunners. Lsten r
dremot som tidigare t det smala hllet.
Uppdateringarna har gjort Acceleritas
till en bttre sko. De testlpare som har
sprungit i tidigare versioner uppskattade
den mer fljsamma ovandelen, vilken gr
att skon anpassar sig bttre till fotens
konturer. De flesta prisar ocks den ngot
lgre hlkappans passform och komfort.
Men det hr r inte en trailsko fr alla
den lga profilen och flexibla mellansulan
stller krav p lpstyrka och teknik. Gillar
du att springa fort i tuff, blt terrng s
r dremot Acceleritas 5 ett spnnande
alternativ, vl vrt att testa.
Acceleritas 5 kostar 1 300 kronor och
vger cirka 210 gram i US9. Modellen finns
ven i en mer renodlad OCR-variant, med
frstrkningar fr att klara bland annat
repklttring bttre.
Kompressionsklder r fortfarande hett,

trots att den mesta forskningen i mnet
inte ger s mycket std fr de pstdda
effekterna p prestationsfrmgan under
aktivitet (dremot verkar kompressionsklder kunna pskynda terhmtningen under
vila). Det svenska fretaget Deval (deval.se)
har tagit fram en egen kollektion trningsklder, dr kompressionstightsen Tornberg
ingr. Modellen finns fr bde herr och
dam, och i lngt eller kort utfrande.
Det r frsts svrt att utvrdera
kompressionseffekten om man inte har
tillgng till ett labb, men vi kan i varje fall
konstatera att Deval Tornberg r ett par
vlgjorda trningstights. De r sydda med
TESTAT!
Lparstrumpor Steigen.
Frgglatt urval.
Vi lpare har inte s mnga mjligheter
att spexa till det nr det gller klderna.
Australiensiska Steigen, som sljs via
norska Run4 (run4.no) erbjuder dremot
ngra alternativ i form av vldigt frgglada
lparstrumpor.
Steigens strumpor r unisex och one
platta smmar och har en bred, komfortabel resr i midjan. Det enda vi saknar r en
ficka att frvara nycklar i. Men med tanke
p det lga priset kan vi st ut med det.
Deval Tornberg mste nmligen vara ngra
av de billigaste kompressionstightsen p
den svenska marknaden de kostar bara
340 kronor.
size, och finns i en mngd olika frger och

med fyra olika lngder p strumpskaften.
De r tillverkade i en tunn nylon- och
lycrablandning som knns mjuk och luftig
p foten, utan strande smmar. Gillar
du strumpor som ger en nra kontakt
med skon och underlaget s kan Steigen
vara ngot fr dig. Sker du en socka
som ocks bidrar med lite dmpning eller
vaddering s finns det bttre alternativ.
Steigens lparstrumpor kostar 120 kronor.
21
START
RW PRYLAR
SVETTAS MED STIL
SPRING BST I VST!
Frra hsten kunde man se allt fler lpare springa i vst. Fr vissa blev vsten ett
trendplagg som bars under lunchrundorna och fr andra ngot oumbrligt som
helt fick erstta lparjackan. I hst fortstter vstarna att dominera lparmodet.
Vsten r ett smart stt fr lpare
att hlla sig varma nr kylan gr sig
pmind, och den ger ocks goda mjligheter fr lpare att uttrycka sig modemssigt. Bara fr att man slopar rmarna
behver man inte kompromissa nr det
gller funktion om det regnar kan man
exempelvis ha ett lager under som str
emot vta och om det blir varmt kan man
dra ner dragkedjan. Nr det gller stil s
ger fler lager alltid fler mjligheter, och
det ger tillflle att tnka kontraster eller
nyansmatchning.
Anledningen till att vsten seglat fram
som ett trendplagg i lparvrlden beror
p att mnga kldmrken brjat slja
varianter som inte bara handlar om funktion utan ocks om design. Den traditionella lparvsten r ett funktionellt plagg
som kan hrledas bde till den skottskra
vsten som ger skydd och till jakt- och
fiskevsten som erbjuder smart frvaring.
Lparvsten erbjuder bgge delarna, ven
om skyddet knappast r lika starkt som p
en vst som innehller paneler som kan

st emot kulor. Utver det r en modern
vst snyggt designad och ofta utrustad
med reflexer, vilket ger plagget ytterligare
en dimension, speciellt fr alla lata som
glmmer att ta p sig vanliga reflexer nr
det ger sig ut p en runda under vinterhalvret.
I egenskap av springande modejournalist
testar jag en rad plagg fr att se vad de

hller fr. Det senaste ret har jag sprungit
mycket i vst. Under vintermnaderna har
jag till och med ibland krt vst ver jacka.
Jag gillar knslan av att knna mig rustad,
ngot som kommer automatiskt nr man
br plagget. Armarna, som jag aldrig fryser
om, knns fria samtidigt som verkroppen
r tckt av ett plagg som r mer stabilt n
en trja. Fr mig har dock vsten framfrallt frhjt min stil. Jag behver inte
dras med en jacka hela hsten utan kan
variera min stil med olika lager. Det blir
en favorit i repris, jag kommer att kra vst
ven den hr hsten.
Vst dam,
Icebreaker,
1 700 kr.
Vst herr,
Icebreaker,
1 300 kr.
Vst dam,
Nike,
1 500 kr.
22
Vst herr,
Lulu Lemon
2 000 kr.
Vst herr,
J Lindeberg,
2 000 kr.
Vst dam,
H&M,
350 kr.
Vst herr,
Bjrn Borg,
800 kr.
Vst dam,
J Lindeberg,
1 500 kr.
Vst herr,
Peak
Performance,
1 000 kr.
VLJ VST EFTER TEMPERATUR
SVALT: 157 grader

En tunn vst med
en lngrmad trja
i funktionsmaterial
under hller verkroppen varm. Dessutom erbjuder en vst
bttre ventilation n
en vanlig lparjacka
eftersom den saknar
rmar. Tnk p att
vlja en vst med hg
nacke s att halsen
hlls varm.
KALLT: 70 grader
Satsa p en vst i ett
material som hller
vrmen, som fleece
eller softshell. Den
lngrmade trjan
under behver ocks
f sllskap av vantar
och mssa.
BURR: minusgrader
Satsa p en vst i dun
eller br en fleecevst
med tv lager av ull
eller funktionsmaterial under. Tnk ocks
p att rmppningarna inte br vara fr
vida s att vind och
sn inte trnger in
och kyler ner dig.
Vst herr,
Helly Hansen,
1 200 kr.
23
TRNAR
DU FORTFARANDE
MED DIN
TELEFON?!
Musik och puls p din handled
RUNNER 2 CARDIO + MUSIC

GPS-KLOCKA
FINNS ATT KPA HOS:
RW FORSKNING
NYA NYTTIGA RN OM TRNING, KOST OCH HLSA
Fet fisk innehller omega3,

selen, B12 och
protein fina
fisken fr din
hlsa.
SUPERFISKEN!
Fet fisk r bland det nyttigaste
du kan ta och makrill r inget
undantag. Bor du p vstkusten eller
har en bra fiskhandlare i nrheten
r makrill ett skert kort. Hr r fyra
skl till att det r fina fisken med
fiskfett:
100 gram makrill innehller mer
n 1 000 milligram omega-3, ett
nringsmne som r antiinflammatoriskt och minskar risken fr hjrt- och
krlsjukdomar.
Makrillen r en fantastisk B12-klla
och 100 gram makrill innehller tre
gnger dagsbehovet av vitaminet,
som r viktigt fr produktionen av
rda blodkroppar. Fisken r ocks rik
p antioxidanten selen; en portion
innehller 75 procent av dagsbehovet.
En makrillfil p 100 gram innehller
24 gram av en sorts protein som kan
gra dig extra uthllig. En studie p
mss har ocks visat att protein frn
makrill gjorde mssen uthlligare.
I jmfrelser mellan frsk makrill
och kosttillskott med de viktiga
omega3-oljorna EPA och DHA visade
det sig att kroppen tog upp omega3oljorna bttre frn fisken n frn
kosttillskotten.
25
START
RW FORSKNING
Att variera
trningen gr
susen fr lpformen samtidig
som det minskar
risken fr typiska
lparskador.
BTTRE LPARE
MED TRIATHLON
Triathlon som trningsform kan gra dig till en bttre och starkare
lpare, bde fysiskt och mentalt. r du inte srskilt lockad av
alternativ trning kan det vara bra att veta att ven ett ftal inlagda cykel- och simpass kan ge vissa frbttringar.
SIMSALABIM!
Frdelar fr lpare: Du blir bttre p att andas och att synkronisera din andning med dina rrelser. Forskning har visat att en kontrollerad andning ocks
frbttrar din lpekonomi. En bonus r att fotens smmuskler ocks strks av
simning, vilket minskar risken fr lprelaterade verbelastningsskador.
CYKLING R SKONSAMT
Frdelar fr lpare: Du fr syreupptagningstrning men utan den lpspecifika
belastningen p benoch fotlederna. I en studie fick en grupp lpare lgga
till tre cykelpass i veckan till sin ordinarie lptrning. Den cyklande gruppen
frbttrade sin tid p fem kilometer lika mycket som den grupp som istllet
la till tre lppass per vecka. Som en bonus ger cyklingen lite extra lpstyrka i
uppfrsbackarna.
VINNANDE LPA EFTER CYKLING
Frdelar fr lpare: Att lpa direkt efter ett cykelpass har i underskningar
visat ge en hgre stegfrekvens. Fr att gra lpningen lttare fr de cykeltrtta
musklerna behver du nmligen korta ner steget och ka benens hastighet,
och p s stt frbttras din lpekonomi. Som en bonus gr cyklingen dig
dessutom bttre p att tla hrd anstrngning.
26
JAVA? JA TACK!
Koffeinets frdelar fr lpare och andra
uthllighetsidrottare har lnge varit knda,
och nu har EFSA (europeiska myndigheten
fr livsmedelsskerhet) ocks godknt
att livsmedel med ett koffeininnehll ver
200 milligram fr marknadsfras just som
uthllighetsfrbttrande. Innehller produkten bara 75 milligram r det tilltet att
hvda en koncentrationsfrbttring.
KAFFE FRBTTRAR
TARMFLORAN
Mnga lpare kan vittna om att kaffe inte
bara kar farten p lppasset, utan ibland
ocks p magen. Men enligt studien The
Flemish Gut Flora Project frbttras
faktiskt maghlsan lngsiktigt av kaffe
eftersom kaffe, enligt forskarna, kar
mngfalden av goda tarmbakterier.
Klla: Journal of Science
HIIT R INGEN HIT

tminstone inte om du vill ka din
fettfrbrnning. Fresprkare av s kallad HIIT-trning (hgintensiv Intervalltrning) ppekar ofta hur effektiv fettfrbrnning intervalltrningen ger i form av
en lng, hg efterfrbrnning. I en frsk
studie jmfrdes trning p en jmn
anstrngningsniv med intervalltrning.
Och ven om de intervalltrnande lparna hade en hgre energifrbrukning
efter passet, s visade det sig att den
totala energifrbrukningen under och
efter trningen var hgre hos de lpare
som hade sprungit i en jmn fart.
Vissa klockor r gjorda fr allt.

Forerunner r gjord fr det du gillar.
Fr dig r det normalt att klockan ringer 04:30.
Du gillar nr det pirrar i magen och du vntar p
startsignalen. Vi frstr det. Drfr har vi designat
Forerunner-klockor med smart teknologi1 fr lpare.
Inte klockor som r designade fr alla.
Hitta din p Garmin.com/forerunner
Forerunner. For Runners.
Ihopparad med en kompatibel telefon; se Garmin.com/ble
2015 Garmin Ltd. eller dess dotterbolag
FORERUNNER
230 | 235 | 630
FORSKNING
START
HJRNAN VXER P IDROTTSLEKTIONERNA

H
Fr snart tio r sedan

skrev Dr John Ratey bokenSpark: The Revolutionary
New Science of Exercise and
the Brain. I boken sammanstlls en rad nya fynd inom
hjrnforskningen som visar
att motion minskar stress
och ngest och frbttrar vr
frmga att lra oss saker.
Dr Ratey belyste hur nya
hjrnceller bildas hela livet
och visade att motion r det
bsta gdselmedlet fr dessa
hjrnceller. Motion r viktigt. Det r ett krnmne.
Snart brjar skolorna igen
efter sommarlovet. Enligt
Skolverket ska eleverna ha
500 timmar idrott och hlsa
under sin skoltid, vilket r
knappt hlften av antalet
timmar i matematik. I jmfrelse med vriga EU ligger
Sverige lngt ner p listan
ver mngden idrottstimmar.
Hjrncellerna skapas p
idrottslektionerna fr att
sedan anvndas p de vriga
lektionerna. Annars dr de.
Det r s vi borde se p skolan. Kropp och sjl hnger
ihop. Vr fysik r inte skild
frn tnkandet. Det fanns
rrelse och kroppar lngt
innan det fanns tnkande
vsen verhuvudtaget.
Dr Ratey skriver om en
skola i staden Naperville
utanfr Chicago, USA. Varje
dag brjar eleverna med trning klockan 07:45. Trning
frbereder hjrnan att lra
sig saker, menar John Ratey.
Det tycks stmma eftersom
Naperville har gtt ifrn att
vara en medioker skola till
att bli en av landets bsta.
Dessutom r numera endast
tre procent av eleverna verviktiga jmfrt med cirka
30 procent av skoleleverna i
resten av USA.
Eleverna bedms inte
28
efter hur lngt eller snabbt

de sprungit, utan istllet efter hur hrt de har kmpati
frhllande till sina egna
frutsttningar. Pulsen ska
ligga inom ett individuellt
intervall; varje elev r utrustad med en pulsklocka. Det
r den individuella graden
sedan programmet startade i

Naperville har eleverna visat
dramatiska frbttringar. I
ett internationellt test kom
eleverna frn Naperville p
frsta plats i naturvetenskap
och lg i topp i matematik.
Det kan sjlvklart finnas
andra faktorer som ligger
av anstrngning som mts.

Eleverna r sin egen mttstock.
Man kom tidigt fram till
att det var viktigt med flera
alternativa trningsformer
s eleven kan vlja det som
passar. Det ska vara kul att
trna. I skolan finns drfr
ett komplett gym med en
klttervgg. Eleverna hller
koll och uppdaterar sin egen
hlsoportflj med ml som
ett hlsosamt blodtryck,
kroppsfett, puls och BMI
frn rskurs sex till examen.
Det ger insikter i deras eget
livsmnster som de har nytta
av hela livet. Det ger ocks
goda vanor. Och fr barn som
inte har bra vanor hemifrn
r det srskilt viktigt att skolan hjlper till att skapa dessa
goda vanor.
Under de r som gtt
bakom framgngarna i Naperville, men det som skiljer

skolan frn andra skolor r
att man tar idrott p stort
allvar och har en vertygelse
om att mnga timmar dagligt
sittande r skadligt p lng
sikt. Det r viktigt att se
barnens hlsa ur ett lngsiktigt perspektiv. Barnen r
framtiden.
samhet och humr, minskar

spnningar och kar motivationen. Motion leder
ocks till kad produktion
av den viktiga tillvxtfaktorn
BDNF och eftersom minnen
motsvaras av faktiska frndringar p cellniv i hjrnan
mste vi ha tillrckliga niver
av BDNF fr att nya fakta ska
fastna i hjrnans synapser.
Sambandet mellan motion och lrande r logiskt.
Efter en jakt som ju r det
evolutionra ursprunget till
idrott r det viktigt att lra
sig hur, nr och var bytet
ddades fr att bli en nnu
bttre jgare.
Motion frbttrar ven
vr uppmrksamhet. Barn
som trnar uppvisar mer aktivitet i hjrnan nr de lser
en uppgift, vilket betyder att
fler neuroner anvnds fr en
given uppgift.
Vra hjrnor frbereds
fr lrande genom motion,
eftersom hjrnor r gjorda
fr att styra och planera
rrelse. Hjrnor som gr det
som de r avsedda fr, presterar ocks bttre i andra
sammanhang. Det var denna
insikt som fick mig att brja
springa fr tta r sedan
och jag tror min nyskapande
hjrna r bttre n tidigare
p i stort sett allt.
Fr referenser, g in p:
www.runnersworld.se/
hjarnfysikern-referenser
Hjrnforskningen visar
att motion balanserar olika

signalsubstanser i hjrnan,
vilket frbttrar uppmrk-
JOHAN RENSTRM, Hrnsand, r lparnrd men ocks

en kunskaps- och vetenskapsnrd som har studerat allt frn
vetenskapsteori till fysiologi och neurovetenskap. Under
vinjetten Hjrnfysikern skriver Johan om vetenskap och
hlsa i allmnhet, och om lpning i synnerhet.
Blogg: runnersworld.se/blogs/hjarnfysik
jhnrnstrm
@hjarnfysik
EMELIE
FORSBERG
TER P
TOPP
TEX T OCH FOTO SUSSI LORINDER
Lparbilder p
Emelie utan ett
leende p lpparna
r f. Bergslpning r hennes
livselexir.
Fakta Emelie
lder: 29 r.
Bor: Romsdalen, Norge.
Gr: Springer fr Salomons internationella trailteam, organiserar
egna tvlingar (till exempel Troms
Skyrace), och brukar jorden p sin
grd i Romsdalen.
Aktuell: Representerar Sverige i
ultralpning p friidrotts-VM.
Drmmer om: Att kunna kombinera livet som bergslpare med att
ha en strre trdgrdsodling och
ngra djur.
30
E M E L I E
F O R S B E R G
En elak korsbandsskada har hindrat

henne frn att springa i ngra mnader. Trots det r hon hoppfull infr VM
i oktober. Mt Emelie Forsberg, mngfaldig mstarinna i ultralpning och
bergslpning, dessutom Sveriges nytillskott i friidrottslandslaget.
Emelie verkar vara fdd att
Hon oroar sig inte fr att ngot inte ska
springa. Hon skrdar seger
fungera eller fr om hon kommer att vinna
efter seger i stora intereller inte. Hennes instllning till tvlandet r
nationella tvlingar och
att det r bst att vara hr och nu och gra
springer alltid med ett stort
sitt bsta.
leende. Hon vinner allt frn
Gr det s gr det. Det finns mnga saker
korta tvlingar p 30 minuter till ultralopp
som r bra mycket trkigare n att springa
p mnga timmar tjejen frn Hrnsand
omkring i bergen eller i skogen p en tvling.
som redan i tiorsldern skrev att hon ville bli
Ingen ker till ett VM fr att inte gra sitt
lpare nr hon blev stor i en Mina Vnnerbsta; om det sedan fungerar beror ju p en
bok .
rad olika faktorer, konstaterar hon.
Lpning var allts en stor del av hennes
Men sjlvklart finns det tillfllen som r
liv redan nr hon var liten; hon sprang alltid
jobbiga ven fr en av vrldens snabbaste
istllet fr att g. Men att hon skulle bli en
bergslpare. Emelie berttar om en tvling hon
av vrldens snabbaste bergslpare hade hon
ledde Kima Trophy. Men s hnde det som
aldrig kunnat tro. 2009 stllde hon upp i sin
inte fick hnda. Hon sprang
frsta lpartvling Axa
fel och frlorade nstan en
Fjllmaraton i Vldalen
Om jag knner
hel timme. Nr hon insg sitt
och frvnade bde sig sjlv
blev hon jttearg p
och andra nr hon sprang
mig trtt s ter jag misstag
sig sjlv och fick grva djupt
ver mllinjen som segrare.
att hitta energin att fortSedan drjde det ytterligare
ngot och bestm- fr
stta. Hon gick i ml p andra
ngra r innan hon brjade
satsa p lpningen p allvar.
mer mig fr att inte plats grtandes.
Det mste knnas tungt
Sedan 2012 har hon stllt upp
med sdan typer av svackor,
i flera internationella lopp
vara trtt.
sger jag.
och gjort fullkomlig succ.
Vadd tungt? Vad menar
Samma r blev hon ocks
du med det? Jag har sllan svackor. Om
en del av Salomons internationella trailteam.
jag knner mig trtt s ter jag ngot och beHon r en virtuos p utfrslpning i svr terstmmer mig fr att inte vara trtt, replikerar
rng, men ocks grymt stark uppfr.
hon.
En normal person skulle frmodligen vara
Gldjen ver att f vara utomhus och ha
nervs som tusan infr lpartvlingar av den
lpningen som yrke vertrffar allt. Hennes
kaliber som Emelie Forsberg kr. Men Emelie
kropp r instlld p att det ska vara jobblir inte nervs, tycker mest att tvlingarna r
bigt, att kra slut p sig, och hon lter sllan
roliga, trots att hon alltid frvntas prestera p
negativa tankar ta verhanden. ven nr hon
hg niv. Hon har nyligen tackat ja till en plats
tvlar r det gldjen som styr, inte att vinna.
i svenska friidrottslandslaget och kommer att
Tvlandet r en rolig del av det hela.
representera Sverige under VM i oktober. Inte
Nr det gr bra fr jag ju ett kvitto p att jag
ens det gr henne nervs.
har trnat rtt, vilket naturligtvis knns bra,
Varfr skulle jag behva vara nervs fr
sger hon.
det? frgar hon med ett skratt.
Innan jag brjade tvla sprang jag fr att
31
ta mig till vackra platser eller till stllen som

hennes syn p lpning. Hon r inte intressejag ville klttra p. D sprang jag alltid utan
rad av att kapa ngra minuter p tvling fr en
press, vilade om jag behvde och lt kroppen
tillfllig tillfredsstllelse utan vill hellre m
bestmma nr det var dags att kra igen.
bra i ett strre perspektiv. Hon ter bra och
Kanske r det just hennes avslappnade
naturlig mat utan att fundera s mycket p
instllning till lpningen som r en av hemvikten och om hon skulle kunna bli snabbare
ligheterna bakom hennes
om hon gick ner ngra kilon.
framgngar? Fr Emelie
Mitt ml har aldrig varit
Ingen ker till ett
handlar livet nmligen om
att bli den bsta ven om jag
balans. Om hon inte vore
r det ibland, sger hon.
VM fr att inte gra
lpare s skulle hon vara
smbrukare skaffa ngra
Emelie blandar somsitt bsta. Om det
djur till den lilla grden i
marhalvrets lpning med
norska Romsdalen dr hon
skidkning p vintern. P s
sedan fungerar
bor och frska bli sjlvfrstt hller hon krleken och
srjande bonde.
lngtan till lpningen vid
beror ju p en rad
Hon gillar mat, frsker
liv. Det kan dessutom vara
olika faktorer.
odla ekologiskt och ta vad
en av anledningarna till att
ssongen bjuder utan att
hon har lyckats hlla sig fri
bli extrem i sitt tankestt
frn verbelastningsskador.
kring maten. Hon ter inte ktt sedan nstan
Skadad blev hon likvl i brjan av februari i
tv r tillbaka och har inte varit sjuk under
en olyckshndelse under en skidtvling. Hon
den tiden. Hon vill inte uttala sig om ifall det
svljer hrt innan hon berttar om olyckan.
hnger ihop, men vill heller inte riskera att
Jag blev pkrd av en annan skidkare,
dra p sig en frkylning genom att brja ta
fll och rullade runt s att korsbandet i hger
ktt nu.
kn gick av.
Det som r bra fr planeten r nog ocks
Sedan dess har Emelie genomgtt flera
bra fr mnniskan, sger hon eftertnksamt.
operationer och rehabiliteringstrning. Under
Hennes filosofi om balans genomsyrar ven en period tillt hon sig att grva ner sig totalt.
EMELIES
NYBRJARTIPS
* Skapa rutiner kring lpning, men utan press. Se till
att du har kvar lngtan efter
att springa ven imorgon.
* Lmna telefonen hemma
och koppla bort dig
frn vardagen nr
du springer.
Sagt om Emelie
Erik Mr
Trail
Ahlstrm,
som introducerade
traillpningen i Sverige.
Henne ska vi ha! tnkte Erik nr
han sg Emelie komma rusande
in i ml p Salomon Trail Tour
(som han var ansvarig fr) i re
2011 precis som matadorerna
nr de sg Ferdinand efter att
han hade blivit bistungen.
Hela hon var ett stort leende.
Det sg ut som om hon knappt
rrde vid marken.
Yngvild
Kaspersen,
begslpare,
Norge:
Det r jtteroligt att
springa med
Emelie. Hon r alltid glad, ven
nr hon springer. Jag tror att det
r en av anledningarna bakom
hennes framgngar. Hon har
alltid varit en stor frebild inom
trailrunning.
Greg Vollet,
ultralpare,
Frankrike:
Emelie har
en naturlig
frmga
att lsa av
terrngen. Jag minns henne i
Pikes Peak 21 kilometer 2012.
Hon lg tio minuter efter ledande
dam nr hon ndde toppen, men
hon vann tvlingen p utfrslpningen! Det finns ingen som
slr Emelie i utfrslpning, det
vet hon om, s hon kan spara p
krafterna uppfr och planera sitt
lopp utifrn det.
32
EMELIES TIPS TILL

TRTTA TVLANDE
Tillfredsstllelsen ver att
ta sig igenom ngot som r
jobbigt r obeskrivbar. Om
du frgar dig sjlv varfr
du ska fortstta, vnd p
frgan: Varfr ska jag bryta?
Du kan alltid kliva av loppet
senare, men aldrig kliva p
igen om du har brutit.
Emelies segrar
P Emelie Forsbergs blogg

(emelieforsberg.com) kan du se
hennes topplaceringar och segrar
under de senaste ren; bara de
fantastiska bilderna i bloggens
galleri gr den extra vrd att kolla
in! Emelies resultatlista r storligen
imponerande, inte minst med tanke p vilka distanser, hjdniver
och hjdskillnader hon tvlar p.
Hr fljer ett urval av segrar som
Emelie knner lite extra fr.
Mount Marathon i Seward,
Alaska 2015: Vinnare i damklassen med nytt banrekord.
Det var extra hrligt att vinna
damklassen i denna legendariska
tvling.
Ultra Pirineu 2015: 110 km och 6
000 hjdmeter: Vinnare i damklassen med nytt banrekord.
Glen Coe 2015: 55 km och 4
900 hjdmeter. Vinnare i damklassen med nytt banrekord.
Dolomites Skyrace 2012: 22 km,
varav 10 km uppfr och 12 km
nerfr. Vinnare av damklassen
med nytt banrekord. Min allra
frsta skyrace-tvling!
Det var viktigt att lta alla knslor

komma och att f vara ledsen. Lpningen som
betyder allt fr mig togs ifrn mig, d mste
jag f knna sorg, sger hon.
Emelie var i sitt livs bsta form nr hon
blev skadad. Hon ledde vrldscupen i skidalpinism och sg fram mot att f slss om
topplaceringarna i de resterande tvlingarna.
Nr olyckan intrffade frstod hon frst inte
vad det var fr fel. Hon ville fullflja tvlingen, men begrep att ngot inte stod rtt till
i hennes ena kn nr hon brjade ta sig till
vxlingspunkten fr att stta p stighudarna.
Flera lkare underskte knet och ingen av
dem trodde att det var s illa som det faktiskt
var. Emelie sjlv trodde att hon skulle vara
tillbaka p skidorna redan till kommande
tvling. Men s blev det inte. Rntgen visade
att korsbandet nstan gtt helt av.
Men att inte f tvla eller vinna vrldscu-
pen var inte det som kndes vrst fr henne.

Det vrsta var att jag inte kunde vara
ute i naturen och springa. Jag lskar ju det
och under en period kunde jag knappt ta mig
utanfr drren utan hjlp.
Trogen sin vana accepterade Emelie snart
lget och la istllet fokus p lkningen.
Att knet lker r det enda som r viktigt.
Rehabiliteringstiden fr den hr typen av skada
r s pass lng att jag snabbt blev tvungen
ndra mina framtidsplaner. Nu ska jag springa
Lidingloppet som en liten come back, men
jag knner ingen press, vill bara testa och se
om det gr. Alla fattar vl att jag inte kan vara i
mitt livs form efter mer n ett halvrs rehab.
Hennes mentala instllning till skadan kan
mycket vl ha varit avgrande fr den snabba
terhmtning som hon trots allt har haft; hennes fokus har hela tiden legat p att tlmodigt
ta sig tillbaka till det hon lskar mest av allt att
springa i bergen.
Axa fjllmaraton 2014: 43 km

och 2 100 hjdmeter. Vinnare av
damklassen med nytt banrekord
p 20 minuter. Det kndes extra
fint att f springa p hemmaplan.
Skimountaineering WC 2015:
Hr tog jag min frsta guldmedalj samt silvermedalj i
vertikal running. Det var stort!
33
LPNING
EN MAKTFAKTOR!
T E X T S O F I A H E D S T R M / I L L U S T R AT I O N V E R O N I C A B A L L A R T L I L J A
Barack Obama gr
det, Anna Kindberg
Batra och Annie Lf
likas. Allt fler politiker vrlden ver
springer. En trnad
kropp symboliserar
vitalitet och makt.
Men lpningen r inte
bara ett stt att visa
musklerna springandet kan ven frena politiker med
olika sikter.
34
Nr Kanadas premirminister Justin

Trudeau och Mexikos
president Enrique
Pena Nieto nyligen
sprang ver broarna
i kanadensiska Ottawa i samband
med ett stort politikermte blev det
en vrldsnyhet. Att bda bar extremt
korta shorts var skert en bidragande
orsak, men ocks att de bda medellders mnnen sg ut att vara i extremt
bra form. Trudeau som sprungit under
hela sitt liv har i flera intervjuer sagt att
45 minuters lpning utan att kollapsa
eftert r en bra mttstock p att han
r i form. Han har ocks sagt att han
kommer att springa ett maraton nr
han inte lngre jobbar som premirminister, vilket str i stark kontrast till
grannlandet USA dr ett maraton inte
r ngot man sparar till pensionen utan
ngot man frvntas ha p sitt CV om
man vill jobba som president. USA:s
Trenden r tydlig: Man ser allt fler politiker och andra personer i maktposition p bild i lparklder. Det finns ett oerhrt
starkt symbolvrde i att springa. Det signalerar att man har
kraft och tar hand om sig , sger chefsrekryteraren och psykologen Cecilia Tunberger p Michael Berglund AB.
35
frsta springande president var Teddy

Roosevelt som redan 1901 sprang runt
de politiska monumenten i Washington.
Den snabbaste presidenten hittills r
George W Bush som 1993 klarade av
Houston Marathon p tiden 3.44. Fr
att hlla sig i form lt Bush till och med
installera ett lpband i presidentplanet
Air Force One. Enligt Nick Trotta, som
jobbade som hans livvakt under den
perioden, pressade presidenten sig sjlv
rejlt och startade ngot som dptes till
100 Degree Club.
Han vntade tills det blev 100
grader Fahrenheit (37,8 grader Celsius
reds. anm.) innan han gav sig ut. De
heta rundorna var tuffa fr oss livvakter som var tvungna at springa med all
utrustning, sger Trotta till Runners
World.
Nick Trotta har lng erfarenhet av
skerhetsarbete och jobbade ven fr
Bill Clinton nr han satt i Vita huset.
Clinton sprang runt ett kpcentrum
nstan varje dag, vilket var allmnt
knt i lparkretsar och ngot som vckte mngas intresse. Under de allra flesta
rundor kom frmlingar fram och ville
haka p. Clinton sa oftast ja till sllskap,
vilket kanske gjorde rundan roligare
fr den dvarande presidenten, men
fr livvakterna innebar det att de var
tvungna att snabbt kolla upp lparkompisens bakgrund innan rundan kunde
fortstta. Livvakterna fick sedan hlla
Fr att hlla sig

i form lt George
W Bush installera
ett lpband i presidentplanet Air
Force One.
den nyvunna lparkompisen under god
uppsikt rundan igenom.
De hr mnniskorna ville oftast
prata om lpning med Clinton och de
var ofta imponerade ver hans hga
tempo, sger Trotta.
Kandidaterna i hstens presidentval i
USA har frvnansvrt f maratonmeriter. Varken Donald Trump eller Hillary
Clinton har sprungit ngot lnglopp
och oavsett vem som tar hem titeln s
kommer hen att st i stark kontrast till
Barack Obama, USA:s nuvarande president, som trnar desto mer. Han springer
36
regelbundet p lpband i specialdesignade skor frn New Balance och hans fru
Michelle har initierat hlsoprogrammet
Lets Move som gr ut p att f landets
alla unga att brja rra p sig. Fru Obama
har utver det gjort armhvningar p
TV, skrivit en artikel i RW:s systertidning
Womens Health om sina trningsvanor
och gjort en lprunda runt vita huset till
George W Bush,
liksom Obama
och Clinton var ivriga
lpare. Nu terstr att
se om nsta president
kommer att ta
ver seden.
en rlig psktradition. Barack springer

inte bara p lpband, utan har ocks
initierat vrdreformen Obamacare, dr
mlet r att frbttra hlsan hos gemene
amerikan.
I riksdagshuset i Stockholm finns det ett
gym med fyra lpband. Det finns ingen

vetenskaplig underskning kring politi-
NEW COLLECTION IN STORES NOW!
kernas springvanor, men allt fler politiker berttar i intervjuer att de springer
och riksdagsledamoten Jens Holm (V)
sger att han mter allt fler politiker i
omkldningsrummet som ska trna p
gymmet eller ge sig ut p en lprunda p
lunchen.
Den yngre politikergenerationen
har fokus p hlsa och trning. Den r
mindre manligt kodad och frhandlingar sker inte lngre p kvllar efter
mnga drinkar. Det r en annan livsstil
som gller idag och det gr att det finns
en acceptans fr att man tar sig tid till
trning, sger han.
Jens Holm springer sjlv en mil varannan dag. Han sger att det hjlper honom att koppla bort jobbet, men att det
ocks ger honom stimulans eftersom
han uteslutande arbetar med hjrnan.
Jens springer fr att m bra, men 2011
sprang han Sahara Marathon i sdra Algeriet som har som syfte att synliggra
flyktinglgren som finns i omrdet.
Sjlvklart r det extra kul nr man
kan kombinera politiken och lpningen
s tydligt, men framfrallt tror jag att
lpningen kan skapa en frstelse politiker emellan. Frr eller senare mts
man i omkldningsrummet, dr alla
har en gemensam nmnare: trningen.
Frhoppningsvis kan frstelsen och
gemenskapen bidra till att vi fattar
bttre beslut, oavsett vilken politisk
skdning vi har.
sa Regnr (S) som r Barn-, ldre och
jmstlldhetsminister och lpare

berttar att hennes samtal om lpning
med andra politiker oftast handlar om
hur man fr tiden att rcka till trning.
Sjlv har hon sprungit nstan varje dag
de senaste 30 ren och ser rundorna som
egentid, d hon har utrymme att tnka.
Det r inte ovanligt att sa gr upp
klockan fem fr att springa, men inte
heller att hon springer i oknda miljer.
Springskorna r med p alla resor och
hon har lptrnat svl i Mexiko City
svl som i Jordanien.
Jag r sllan sjuk och det tror jag
beror p att jag har god kondition. Jag
reserverar mig dock fr det prktiga
ideal som rder; jag r dlig p att ta
bra mat och verhuvudtaget ointresserad av att laga mat, sger hon.
sa sger att hon och partikollegan
Ylva Johansson (Arbetsmarknads- och
etableringsminister) tidigare har trnat
p gym tillsammans, men att hon helst
springer ensam. ven om det r tydligt
att ven politikerna pverkas av det
rdande hlsoidealet sger hon att de i
egenskap av frebilder fr se upp s att
de inte framstr som elitistiska.
Hlsotnket och trning r p
tapeten nu, men det fr inte g fr lngt.
38
PARTILEDARE P SPRNG
Moderaternas partiledare Anna Lindberg Batra
springer tv gnger i
veckan. Om vardagarna
blir fr stressiga s
springer hon bda
rundorna p helgen.
Kindberg Batra har tv
standardrundor, en
som r en mil och en
som r 12 kilometer.
Lpningen har
ftt allt strre betydelse fr mig. Jag vet
inte om den gr mig till
en bttre politiker, men
frr brukade jag alltid bli
sjuk p hstarna. Det r
mindre av det nu, jag tror
lpningen har frbttrat
immunfrsvaret. Jag
sover ocks bttre, och
orkar man mer fysiskt orkar man
ocks mer psykiskt.
Jag har en runda som r vldigt
bra nr jag ska lsa problem, knckfrgor, av olika slag. Jag tror backarna
hjlper till dr, man fr bita ihop och
kmpa lite extra.
Lparboomen mrks i riksdagen, men
ocks i nringslivet. Cecilia Tunberger, som r legitimerad psykolog och

affrsomrdeschef fr Assessment and
development p Michael Berglund AB
som jobbar med chefsrekrytering, sger
att lpning ligger i tiden. Nr politiker
och knda chefer fngas springande p
bild snder det enligt henne ofta ut rtt
signaler.
Det finns ett oerhrt starkt symbolvrde i att springa. Det signalerar
att man har kraft och att man tar hand
om sig.
Cecilia jobbade med rekrytering
i brjan av 2000-talet, men tog sen
en paus p tio r, d hon jobbade som
psykolog, och tervnde 2015. Hon
berttar att det hnt mycket under det
hr decenniet och att kandidater hon
intervjuar fr toppjobben till och med
ser annorlunda ut idag n vad de gjorde
fr tio r sen.
Idag smtrnar man inte, man
hrdtrnar. Tidigare hade mnniskor
som skte den hr typen av jobb magar
och kunde mjligtvis
sga att de gillade att
Chefsrekryterasegla eller spela golf.
ren Cecilia Tunberger till vnster.
Idag radar man upp
sa Regnr (S),
sina lopp p CV:t.
Barn-, ldre- och
Cecilia tror att
jmstlldhetsmibde dagens politiker
nister, till hger.
Centerns partiledare
Annie Lf har som ml
att springa kontinuerligt,
speciellt under tunga
arbetsperioder. Hon
springer inga lopp utan
ser lpningen framfrallt som en kraftklla.
Infr en partiledardebatt r det extra sknt
att f fokusera och
samla ny energi under
en runda.
Som politiker
behver du ha en bra
fysik och vara alert fr
att klara av ditt uppdrag
p bsta stt. Att springa
ger ny energi, hjlper mot
frustration och kan ge nya
tankar och andra ingngar
p problem.
Lf tycker att lpningen hjlper henne som partiledare. ven
om hon inte springer lopp anvnder
hon grna loppen som liknelser.
Det hr r ett jobb dr man ofta
ska orka med svl maratonlopp som
kortdistansruscher.
och de som jobbar inom nringslivet

speglar en samhllstrend med elittrning. Samtidigt r hon som rekryterare
vaksam p att det inte har gtt fr lngt;
under sina djupintervjuer med potentiella kandidater frsker hon ta reda p
om de r i balans. Nr ngon springer
mnga maratonlopp per r kan det
enligt henne visserligen innebra att
de r kapabla att genomfra ngot de
bestmt sig fr, men ocks att de lever
ett ensidigt liv och fr fr lite influenser
frn andra hll.
Hon ser ocks en risk med att mnniskor som trnar mycket r bengna att
rekrytera andra mnniskor som trnar
mycket och att det kan leda till ett homogent klimat.
Om mlet r att vara frisk behver
man inte trna varje dag, sger hon.
where
ever wonder
your energy bar came from?
In 1990, my son turned 33 and moved into a garage.
He didnt have a regular job-job.

Oh sure, he had time to race his bike.
And rock climb. And play that trumpet in jazz
bars until who knows when. And you can be
sure nothing got in the way of those countless
treks. Places Id never heard of.
Weve had our moments through the years.
But all this (pause) really gets a father wondering.
Then he names Clif Bar after me.
I worry too much.
Clifford Erickson / father of owner

(1925-2009)
made with certified

organic ingredients
This ad first ran in 2003
born on a bike > kitchen crafted > family and employee owned
2016 CLIF BAR & COMPANY
WWW.CLIFBAR.SE
Dolomiterna
den del av
alperna som
ligger i nordstra
Italien.
TEX T KENNETH GYSING
BERGTAGEN I
DOLOMITERNA
Runners Worlds meste lpare Kenneth Gysing r en utprglad
stadslpare. Drfr r det extra spnnande och kanske en
aning sadistiskt att stta honom p uppdraget att springa
Dolomite Extreme Trail, ett av de tuffaste men vackraste
trailloppen i vrlden. Skrck eller lyckotrff?
40
Dolomite Extreme Trail

Start: 911 juni 2017.
Tre distanser: 103 km, 53 km, 23 km.
Hjdmeter: 7 150 m, 3 800 m, 1 000 m.
Webb: dolomitiextremetrail.com
Jag kan knappt berga

mig. Det r en usel vits,
men det gr verkligen
uppfr. Vgen slingrar
sig fram mellan enorma
bergsmassiv, luften r
ltt att andas, himlen r nra. Jag r p vg
mot Val di Zoldo i hjrtat av Dolomiterna,
den vldiga italienska bergskedjan som
bara ligger ngon dryg timmes bilfrd frn
flygplatsen i Pisa. Det r dags att toppa till
vardagen igen med riktig hjdarlpning
det r dags fr Dolomite Extreme Trail.
Man har att vlja mellan 103 km, 53 km
och 23 km, dr maxtiden fr den lngsta
strckan r 28 timmar, fr mellandistansen
13 timmar och fr den korta, fyra timmar.
De som ska springa lngst startar p kvllen
dagen fre de vriga distanserna och
springer natten igenom med pannlampa.
Dolomite Extreme hr till de absolut
tuffaste trailloppen i vrlden, och r

dessutom ett av de absolut vackraste.
Tvlingsstrckorna gr genom omrden
som hr till UNESCOS vrldsarv, med
vild och otmjd natur och en frskrcklig massa hjdmeter.
Jag har skamlst anmlt mig till den
kortaste strckan, knner mig fortfarande
som lite av en novis i trailsammanhang.
Mjligen r jag ocks lite lat, eller kanske
bara orolig fr att benen ska ta slut (jag
har inte vgat tnka efter). Det gick hyfsat
bra i Rotterdam Marathon i vras, men dr
var det ju helt platt frutom en bro. Hr i
Val di Zoldo kommer det inte att vara platt
ngonstans. Dessutom, om benen tar slut i
ett sdant hr traillopp, som man lper p
egen risk, kan det g riktigt illa. Drfr fr
man ocks fylla i ett formulr innan loppet
dr arrangren frnsger sig allt ansvar om
man skulle trilla nerfr ngot stup och sl
ihjl sig. Men jag har verkligen inte tid med
ngra olyckor. En smbarnspappa mitt i livet
gr bst i att st stadigt p benen. Det r ju
jttesvrt att skjutsa barn till fotbollstrning
med gipsade ben och nnu svrare om man
r dd!
Ja, ja, skrockar Carsten Reichel (p
engelska med sydtyrolsk brytning), det
dr med 23 kilometer ska du nog inte ta s
bokstavligt, nr jag sprang frra ret var det
snarare 26, och d sprang jag inte ens vilse.
Carsten r en stadig tysk trailpare
och journalist i ldern plus 30 som driver
webbsidan Rockn Trail p ntet. En gng
41
Kenneth Gysing
besegrar bergen.
Det han saknar i
bergslpningsteknik
kompenserar han
med envishet och
gott humr.
Arrangrerna har ett bra skerhetstnk, det finns kontroller och funktionrer som ser till att man kommer rtt,
men det finns nd inga frskringar. Det piggar upp.
i tiden var han en lovande hockeyspelare,
men en knskada satte stopp fr karriren.
Han slutade trna och blev med tiden
tmligen fet, vilket han tyckte s illa om
att han brjade springa. Han har pkar som
telefonstolpar och han lskar bergslpning,
ju lngre desto bttre. I r var han anmld
till mellanstrckan, men s brjade en fot
krngla s nu blir det den korta strckan en
gng till.
Men den r verkligen ingen lek den
heller, sger Carsten. Det r mycket teknisk
lpning p sina hll, dr finns branter man
nstan mste klttra uppfr och utfrslpor
dr man fr hlla sig i rep. Roligare lpning
finns inte, skrattar han.
Tiden r ingenting, tnker jag. Bara ver-
leva och ta sig runt.

Allvaret visar sig vid
nummerlappsutdelningen. Man fr inte
springa i korta tajts, vdret kan snabbt sl
om och bli kallt. Det kan komma dimma och
regn. Ja, det gr bra med tajts som slutar en
bit ner p vaden. Minst en liter vtska mste
man bra med sig, plus vindjacka, bandage,
visselpipa, mobiltelefon och en liten filt
som man kan svepa om sig om man trillar
och blir skadad. Jag bockar och bugar och
42
skriver p alla papper, men gissar att jag

kommer att glmma filten hemma. Jag r ju
en iskall man frn Norden och hr r det ju
nd faktiskt fortfarande sommar. Knka p
en filt lter ocks vl tungt.
Dagen innan loppet r Marco Olmo p
plats fr att ta oss runt p en liten lptur i
omgivningarna. Italienaren Marco Olmo r
en legend inom ultralparvrlden, inte minst
fr att han vann UTMB, 58 r gammal.
Nu r han 68, men med en lparkropp som
mer liknar en extremt vltrnad 30-rings.
Jag skakar hand med Olmo och tnker att
lpning r den eviga ungdomens klla, i alla
fall frn ftterna upp till halsen. Dr ovan r
skgget grsprngt och ansiktet fint frat av
ren och mnga lpmeter i bergen.
Jag tar rygg p Olmo som drar ivg
fyra kilometer uppfr, och sedan fyra
kilometer ner igen, och det var ju ingen dlig
uppvrmning infr morgondagen, suckar
lren. Och nej, Olmo ska inte springa i r,
han har annat fr sig. Kunde man ju ha anat.
Det blir natt och det blir morgon och
bussar tar lparna upp till startplatsen
vid Staulanza Pass p 1 700 meters hjd.
Det hnger regn i luften, men arrangrerna tror att det kommer hnga kvar dr
till dess vi har kommit i ml. Frn starten

kommer det att bli ngon kilometer utfr
innan det vnder och gr uppfr mot 2
000 meter hjd, och s nerfr igen till 1
700 meter hjd och n en gng uppfr till 2 000 meter hjd. De sista fem
kilometerna gr utfr frn 2 000 meter
ner till 900 meter; det r en hisnande
utfrslpa som troligen kommer att f
knsklarna att klappra som felstmda
kastanjetter mot slutet.
I starten trffar jag Elena, som r rektor
fr en flickskola i Venedig. Hon sger att hon
ker upp till bergen varje helg och springer;
bergen r ju inte mer n ett par timmar bort
med bil. Elena lskar bergen, dr knner hon
sig fri. Det r fint i Venedig ocks, men fr
mycket folk, fr mnga turister. Elena vill
ha rymd och himmel omkring sig. Tyske
Carsten bor i Bayern, med bil tar det tre
timmar till de italienska alperna. Han ker
hit tminstone ett par gnger i mnaden.
Carsten och Elena sger att italienare och
tyskar lskar traillpning. Jag sger att vi
svenskar ocks har brjat lska traillpning,
och att Elena och Carsten borde komma till
Sverige och springa.
Sverige, skrattar Carsten, ni har vl
inga riktiga berg i Sverige?
Nmen va f-n! Men jag hinner inte ens

sga Keb frrn starten gr och alla
rusar ivg.
Det brjar med lite asfalt, och benen
rullar p utfr, hej vad det gr och hej d
inga berg i Sverige-Carsten.
Carsten ropar ngot p tyska, lter som
auf wiedersehen och strax drp tar
asfalten slut. Trixiga, knixiga stigar tar vid
och det gr uppfr och uppfr och pltsligt
r Carsten dr igen, och strax frustar han
glatt frbi. Jag intalar mig att jag inte
har ngon brdska utan bara ska njuta av
landskapet.
Jag njuter av landskapet, mmm
Det r spektakulrt. Stigarna gr lngs
bergskammar med branta stup lngs sidorna
och lngt dr nere i dalarna svvar dimman
mellan sm grdar och byar med kyrktorn
som sticker upp mot himlen. Och runt
omkring, n hgre toppar, somliga upp mot
4 000 meter hjd. Traillpning r som det
r, det gller att hela tiden ha koll p var
man stter ftterna, vissa stllen ska man
bara inte ramla p, det r strngt frbjudet.
Arrangrerna har ett bra skerhetstnk, det
finns kontroller och funktionrer som ser
till att man kommer rtt, men det finns nd
inga frskringar. Det piggar upp.
Solen bryter fram, och det blir varmt.
Jag tar av mig handskarna, men snart
springer jag in i en dimma, temperaturen
sjunker tvrt och p med handskarna

igen. Vdret p de hr hjderna kan vxla
p bara ett par hundra meter. Jag kommer
till en utfrsbacke dr man fr hnga i rep
p nervgen, en man framfr mig halkar
och ker rutschkana, reser sig upp med
ett s kallat lerarsel och knar vidare.
Traillpare r bortom alla estetiska grnser: snor, svett och trar, spring, klttra
och klng mot nya vrar!
Det gr inte fort, det kan inte g s fort,
men tiden rusar nd snabbt. Variationen
i lpningen gr att jag aldrig hinner bli
uttrkad, det r stndigt nya problem att lsa
hoppa mellan stora rtter, undvika vassa
stenar, hitta rtt linje i en lngre utfrslpa
dr underlaget r grus och sten som inte
ligger still under ftterna. Det r mycket
spnnande.
Jag tycker att jag har hyfsat bra fart
utfr, passerar en och annan lpare, men blir
ocks passerad av lpare som trummar p
med ftterna i ett tempo som skulle ge mig
ddsngest bttre teknik, helt enkelt. Det r
vl som att dansa, hr kommer salsalparna
med verjordiskt roterande hfter, sjlv tar
jag mig fram i en trg foxtrott.
Lungorna vser, hjrtat bultar, luften
r tunn hr uppe, jag drar in luft som en
dammsugare p hgvarv fr att f ihop
tillrckligt med syremolekyler. Benen klagar,
mjlksyran skvtter kring, men till slut str
jag nd dr, p den sista toppen. Nedanfr
ligger dimman tt, hej och h, bara fem

kilometer kvar fast utfr.
Det r roligt att springa utfr, men det
gller att frska tygla sig. Jag lper med
ryggen baktlutad och ser benen rra sig
dr framme, frsker hlla emot, men benen tycks leva ett alldeles eget liv, bortom
min kontroll. Efter tre kilometer utfr r
jag lite orolig fr att det snart kommer
att ryka ngra fjdrar ur knkapslarna
boing, boing. Jag frsker rkna ut hur
mnga newton som trycker p underifrn,
men det gr inget vidare. Fysik var aldrig
mitt bsta mne. Bara hoppas att fysiken
r bttre hr.
ntligen planar det ut, asfalt tar vid,
ngon kilometer kvar till mlet. Ftterna
dunkar stumt mot underlaget, har alldeles
glmt bort hur man trycker ifrn efter all
lpning utfr. Klockan visar p runt 2.40 nr
jag passerar mllinjen, det r svrt se exakt,
det ligger liksom en dimma ver gonen.
Jag r mycket lerig, mycket svettig och
mycket lycklig. Jag slog inte ihjl mig den
hr gngen heller. Men var r Carsten?
Carsten dyker upp en halvtimme senare.
Carsten har sprungit vilse. Det var ngon
scheisse-skylt han missade p vgen. Jag
beklagar Carsten detta av hela mitt hjrta.
Sedan r det frsts som det r med resultat
dr str det aldrig att man har
sprungit vilse.
43
TEXT OCH FOTO ANET TE ANDERSSON
ENGELBERG
- en oupptckt trailskatt
SKIDORTENS VINTERSKRUD R UTBYTT MOT SKIR GRNSKA. BLAND LIFTAR OCH SKIDPISTER SLINGRAR STIGARNA INBJUDANDE FRAM LNGS BERGSSIDORNA. FLJ MED
NR VI UPPTCKER LPNINGEN I SCHWEIZISKA TRAILPARADISET ENGELBERG.
Alplpning nr den
r som finast. Inga
ml, inga nummerlappar, bara stigen,
de vackra vyerna och
de snabba benen.
44
Dagen r oviss, det finns inget

slutml, det r sknt att inte veta
vart vi ska, utan bara lta orken
och upptckarlusten styra. Man
har tillrckligt mnga ml att
frska uppn i vardagen, bde i
jobbet och privat. Ibland blir det fr mycket snack
och hets om att mlen mste ns fr att eller
vi nr inte mlen i r p grund av Jag stoppar
ner kartan i lparryggan och sger hejd till allt
vad ml, strategi och taktik heter. Eller jo, frresten, att ta med sig vatten och energibars kanske
kan ses som taktik fr att orka lngre? Likas kan
nog liften som hjlper oss
de frsta branta hjdmetrarna, ses som ett taktiskt
hjlpmedel.
Jag bjer mig ner och
drar t skosnrena, rttar
till skrmen p kepsen
och tar de frsta stegen.
Jag springer i maklig takt
och kroppen vaknar sakta
till liv. Stigen omges av
grnska, strsslad med
gula smrbollar, orangea
slttergubbar och rosa
alprosor. Terrngen r
lttlpt, utan ojmnheter
ssom rtter och stenar. Det gr att jag kan rikta
blicken framt och njuta av vyerna. Det r tidigt
p dagen och morgonljuset bddar in de omgivande bergen i en varm ton. Himlen r bl, bergen
r kldda i grnska nertill och i glacirer och sn
upptill. Till en brjan gr stigen vi springer p i
en av de mnga pisterna; det sitter mnniskor i
sittliften, p vg upp till toppen.
Vl uppe p toppen r vandrarna i majoritet.
Ngon enstaka cyklist och ett gng p vg till en
klttringstur syns ocks. Som lpare r vi ovntat
ensamma. Personalen p en restaurang hr uppe
placerar ut utembler och frbereder sig fr att ta
emot dagens gster. Nr vi springer frbi suktas
vi av doften av apfelstrudel, och med nd och
nppe lyckas jag hlla mig kvar p stigen. Leden
vi springer p ligger ovanfr byn Engelberg, i
kantonen Obwalden, mitt i Schweiz. Bykrnan
r placerad i en trng dalgng p 1 000 meter

ver havet mitt emellan de tv bergsomrdena
Titlis och Brunni. Titlissidan ligger i norrlge och
utgrs av snkldda toppar och glacirer. Brunni,
dr vi nu springer, ligger mot syd och bergen r
lite snllare.
Nr vi lmnat skidsystemet r dnet frn liftarna
borta och vi hr bara vra andetag och vra skor
som mter marken. Stigen fljer bergets formationer; upp och ner fr sm kullar och in i djupa
klyftor fr att i hrnlskurvor vnda och lpa ut
p nsta bergskam. Lngt borta i fjrran hr jag
ett dovt kling-klong-ljud.
Ju nrmare jag kommer
desto tydligare hr jag
ljudet. Bakom en bergskam
tittar ett gng nyfikna gon
p mig. De tillhr ett gng
kossor, som ocks anvnder stigen som viloplats.
Tvrs ver stigen har en
av kossorna lagt sig till
rtta. Runt om r marken
tckt med komockor s vi
frsker frst f henne att
flytta sig, men hon bara
tittar trtt p oss. Lukten
frfljer oss en bra stund
efter mtet. Lite senare, vid ett vgskl, dr skyltar pekar mot olika destinationer, konfererar vi
en stund om vilken riktning vi ska vlja, vi vljer
mellan en lng dag eller en vldigt lng dag. Vi
knner oss pigga och vljer drfr det senare.
Nu frndras omgivningen en aning. Det r
mindre vxtlighet och mer respektingivande berg
och stup. Stigen vi springer p r en uthuggen
liten hylla i berget. Hr finns inget utrymme fr
att snubbla, s smpratet tystnar automatiskt. Vi
hller andan ngra sekunder vid den smalaste
passagen, som r tv ftter bred. Efter traversen,
nr vi vnder oss bakt fr att se var vi just har
sprungit, utbrister vi unisont: wow!
Strax uppenbarar sig en utfrslpa och vi rundar sjn Bannalpsee. Vi knner oss helt vilse, s
vi knner oss tvingade att plocka fram kartan. S
smningom hittar vi en privat lift; en gammal och
Hr finns inget
utrymme fr att
snubbla, s smpratet tystnar
automatiskt.
FAKTA ENGELBERG
S RESER DU DIT
Nrmsta flygplats r
Zrich. I Zrich hoppar
du p tget som tar tv
timmar och stannar mitt
i Engelberg.
BOENDE
Boende i alla prisklasser
finns, frn camping
till hotell. Ls mer p
engelberg.ch
LIFTAR
Cirka 20 liftar r ppna
sommartid. Att ta liften
r ett perfekt transportmedel fr att spara tid
och hjdmetrar.
GSTKORT
Som p mnga andra
alporter betalar du som
beskare turistskatt.
D ingr bland annat
ett gstkort som kan
anvndas fr gratis
transport p dalens
bussar.
45
ETT TRAILPARADIS
risig gondol som passar fr tv stende personer.

Jag tittar skeptiskt p den och vi bestmmer oss
fr att springa till nrmsta by istllet. Vi springer
p en brant stig ner till bergsbyn Fell, lngst ner
p bygatan hittar vi en busskylt. Inom 30 minuter
kommer postbussen, som tar oss vidare ner i dalen.
Det r visst inte den dal som Engelberg ligger i, vr
planlsa lptur blev s lng att vi fr lov att hoppa
p tget fr att komma tillbaka till Engelberg.
Ngon dag senare gr vi precis tvrtom, och
stter upp ett bestmt ml med lpningen. Nu
r det inte upptckargldjen som fr styra, utan
smaklkarna; vi beslutar oss fr att springa till en
av de mnga alpstugor som serverar vlbehvlig
mat. ven den hr dagen tar vi liften upp det
frsta vi gr. Och terigen inleder vi lpturen med
att springa uppfr skidbackar, som nu under barmarksperioden endast tcks av vlklippt grs och
blomsterflt. Vi springer p den sida av dalen som
gr under namnet Brunnisidan. Efter en knapp
timme kommer vi fram till det som frmodligen
r Engelbergs mest fotograferade plats: Ett stort
kors sttar p en klippa framfr dalens stolthet,
berget Titlis, som reser sig lite lngre bort. Och
vi stannar ocks till och beundrar, s klart. Vi
springer inte s mycket fr att trna som fr att
uppleva nya saker under den hr vistelsen. D har
man tid fr stopp.
46
Stigen slingrar sig sedan uppfr berget Hahnen.

Toppen fr tankarna till en sttlig kungakrona.
I brantare terrng vergr lpstegen till att bli
gsteg. Ett gng sllskapssjuka och nyfikna lpare
springer med oss en bit. Jag blickar uppt i riktning
mot alpstugan och ser den skymta lngt, lngt
borta. Vnder ner blicken mot stigen igen och
fokuserar p att hlla god fart. Ju snabbare jag
tar mig fram desto snabbare fr jag mat i magen,
tnker jag.
Nr vi senare sitter p altanen med en enorm
rsti, toppad med gg och bacon, i magen, r det
svrt att frst hur kroppen ska kunna frammana
lpsteg igen. En tupplur vore kanske det mest
behvliga.
Nr vi s ska ta oss tillbaka ner till Engelberg tar jag p min vindjacka. Vi r uppe p 2
300 meter ver havet och den ltta vinden som
mter oss gr det kyligt. Efter en stund r vi
inne i rytmen igen och njuter av nerfrslpan,
som dock tar p benen. Efter s mycket som 1
300 hjdmeter nerfr, tillbringar vi sedan dagen
i lugnare tempo. Vi stter oss p ett kaf i byn
och tnker tillbaka p lpturerna och konstaterar att vi har hittat en trailskatt. En nnu
oupptckt skatt bestende av 500 kilometer stig
i en av alpernas vackraste dalgngar. Som r
redo att upptckas av fler stigfrlsta med eller
utan ml.
Engelbergs tillvxt som

skidort liknar mnga
andra alporters. Frsta
sortens turister som
kom hit var ventyrare
och bergsbestigare. Titlis det hgsta berget
i omrdet bestegs
frsta gngen 1744. S
smningom brjade
gster anlnda frn
stderna fr den friska
bergsluftens skull. De
kade s snabbt i antal
att ett flertal nya hotell
fick byggas.
I brjan av 1900-talet
brjade framvxten
av dalen som skiddestination. P vintern r
Engelberg ett populrt
besksml fr mnga
svenskar, inte minst p
grund av den lttillgngliga offpistkningen.
Traillpningen r precis
lika fantastisk och lttillgnglig, men vntar
fortfarande p att bli
upptckt av den stora
massan. Det finns gott
om leder att springa p,
nrmare bestmt 500
kilometer vandringsled.
Variationerna mellan turerna i dalen r
mnga och med hjlp
av transportmedel som
lift, buss och tg blir de
nnu fler.
Vill du gra annat
n att springa finns en
uppsj av alternativ som
klttring, fiske, golf och
rodel. Ett stt att mjuka
upp kroppen efter en
dag i trailskorna r att ta
ett s kallat Molkebad.
Ett bad i trtunna ute i
det fria.
meter ver havet. Hrifrn lper

du tillbaka mot Engelberg via
toppen Salistock och bergssjn
Lutersee. Gillar du hjdmeter
och 360 graders utsikt gr det
att fortstta upp p fina stigar till
Widderfeldstock, som ligger 2
351 meter ver havet. Frn toppen blickar du ut ver stora delar
av centrala Schweiz.
TRAILGUIDEN TIPSAR
Tobias Granath r bergsguide och trailguide bosatt i

Engelberg. Han driver Granath
Mountain Guiding och arrangerar srskilda trailveckor
under somrarna. Hr tipsar
han Runners Worlds lsare om
sina favoritturer i dalen.
HAHNEN OCH FRENALP
HIGH TRAIL
Snirklande stigar leder upp
till bondgrden Ober Zieblen
p 1630 meter ver havet, en
bit upp p berget Hanhen.
Lpningen fortstter sydst p
bljande stigar strax ovanfr
trdgrnsen med fantastisk panoramavy ver Engelbergdalen
och Titlismassivet. Framme vid
Frenalp ter du rstilunch p 1
800 meters hjd. Frn Frenalp
kan du ta kabinliften ner till
Herrenrti och bussen tillbaka
till Engelberg.
SALISTOCK, 1869 METER

VER HAVET
Med hjlp av privata bondliftar
och tg r varianterna av lpstigar omkring Engelberg ondliga.
En fin halvdagstur brjar med
tg frn Engelberg ner till Grafenort som ligger precis nedanfr
dalen. Efter en dryg kilometers
lpning sderut plingar du p
hemma hos bonden i Mettlen.
Frn bondgrden tar du tv sm
mjlkliftar, frst till Rugisbalm,
sedan upp till Eggen p 1 418
TREBSEE FAMILJELPNING RUNT BERGSSJAR

Uppe vid sjn Trebsee ovanfr
Engelberg finns det tillrttalagda
stigar och gngvgar som r
barnanpassade. Lttillgngligt
med lift frn Titlis dalstation.
Ta med barnvagnen och kr
intervaller runt Trebsee i finaste
alpmiljer! Familjer med ldre
barn med lparambitioner kan
med frdel fortstta med lift upp
till Jochpass. Hrifrn nr man
de tre bergssjarna Engstlensee,
Tannalp och Melschsee Frutt.
Runt sjarna reser sig vackra
berg och det finns genuina

bergsrestauranger fr lunch och
frfriskningar.
SPRING SKERT
Vdret kan ndras snabbt.
Glm drfr inte att packa ner
frstrkningsplagg, topografisk
karta, mobiltelefon, vatten och
ngonting att ta. Stavar rekommenderas fr bttre balans i
branta partier, framfrallt nerfr.
Tidigt p ssongen kan det
finnas sn p stigarna. Ledmarkeringar kan frsvinna under
snn och man halkar drfr ltt.
Branta sluttningar med sn br
undvikas helt.
Vid regn kan vissa leder som
r p grssluttningar bli mycket
hala, s det r viktigt att vara
frsiktig.
Stigar i Schweiz r graderade
frn T1 till T6 dr alla leder ver
T3 r hgalpina leder som kan
krva alpin kltterutrustning. Se
till att ta reda p svrighetsgraden p leden fre avfrd.
Terrngen varierar
mellan att vara stenig, hgalpin och
blomserprydd, som
om det vore i filmen
Sound of Music.
47
Vilda
Vstern!
Som i en film av
Sergio Leone, fast
med GPS-klocka i
stllet fr revolver
och trailskor istllet fr boots och
sporrar.
Vill du springa i vykortslik vildmark med krvande terrng?

Drmmer du dig bort till varmare breddgrader? D kan vr
guide om traillpning i vstra USA vara ngot fr dig.
TEXT OCH FOTO ALEXANDER MOBERG
KLIPPIGA BERGEN I COLORADO
I Klippiga bergen springer man mellan

fre detta guldgruvesamhllen, som idag
har frvandlats till sm casinoorter. I
de hr trakterna huseras flera ultralopp,
bland annat Leadville 100 och Hardrock
100. Landskapet r mktigt med bergstopp
efter bergstopp och vxtligheten bestr
mestadels av barrtrd. Terrngen r relativt ltt att ta sig igenom, vilket ger goda
frutsttningar fr traillpning. I Klippiga
bergen samlas mnga lpare p fourteeners, det vill sga bergstoppar ver 14 000
fot, viket motsvarar ungefr 4 300 meter.
48
MISSA INTE! Mount Yale trail, Sawatchbergen, Klippiga bergen, Colorado.

Lngd: 30,5 kilometer (tur och retur).
Stigning: 1 300 meter.
Den hr leden strcker sig ver bergskedjan Sawatch, en bit sder om de mest
vlbeskta Klippigabergen-omrdena
i nrheten av Denver. Leden brjar i
dalgngen och letar sig genom trdgrnsen upp p en serpentinstig, tills man
kan ta sikte p bergsryggen som via en
bergskam av klippblock leder upp till
hgsta toppen. Den mter 4 329 meter
ver havet.
KENLANDSKAPET I UTAH
OCH ARIZONA
Det hr r ett mycket speciellt omrde

som till stor del r format av Coloradofloden och dess bifloders strmning genom
sandstenslandskapet. Hr finns mnga
spnnande geologiska formationer som
lockar till utforskning. Vad sgs som att
korsa Grand Canyon eller att springa
flera mil i en stundom meterbred och
djup kanjon? Bsta rstiderna fr att ka
hit och springa r vr och hst. Sommarmnaderna r i regel alldeles fr varma
fr att det ska vara behagligt att springa.
MISSA INTE! Buckskin Gulch i Utah.

Lngd: Upp till 21 kilometer (enkel
vg.)
Du springer i en av vrldens lngsta
och djupaste kanjoner i sitt slag. De
r sllan bredare n sex meter och att
lpa hr ger verkligen en annorlunda
trailupplevelse. Underlaget bestr fr
det mesta av grus eller sand, men det
frekommer ven kortare partier med
gyttja. Det r sklart inget mste att
springa genom hela kanjonen, man
springer tills man r njd, sedan r de
bara att vnda om.
MISSA INTE! Rim-2-Rim, Grand Canyon i

Utah och Arizona. Lngd: 33 kilometer
(enkel vg). Stigning: 3 200 meter.
Varfr bara st vid sidan av Grand
Canyon nr man kan korsa den? Rim2-Rim r ett livsml fr mnga traillpare och en tuff utmaning p mnga
stt. En fyra timmar lng bussfrd fr
dig tillbaka till starten, men fr den
som vill gra det p riktigt r det fram
och tillbaka som gller, puh!
49
VYKORTSVACKRA SIERRA
NEVADA, KALIFORNIEN
Med den ikoniska Yosemitedalen som

kronjuvel erbjuder bergskedjan Sierra
Nevada en mycket trevlig traillpningsarena med perfekta granittoppar
och slta berghllar, mktiga sequoiatrd och vykortsvackra vattenfall.
Bergskedjan strcker sig lngs stra
delen av delstaten Kalifornien och fr
den som vill kombinera traillpning
med storstder tar man sig hit p bara
ett par timmar genom Kaliforniens
jordbrukslandskap frn San Francisco
eller Los Angeles.
MISSA INTE! Four Mile Trail och The
Panorama trail i Yosemitdalen,
Kalifornien. Lngd: 7,7 kilometer +
13,5 kilometer (rundslinga). Stigning:
975 meter.
Kombinationen av dessa bda leder ger
dig den bsta rundturen av Yosemitedalen. De frsta 7,7 kilometrarna
bestr av nstan 1 000 meter klttring
upp till Glacier Point, vilket utgr
Four Mile Trail. Njut en stund av
utsikten innan du fortstter vidare
p The Panorama Trail som visar
dig dalen frn frsta parkett och tar
dig frbi flera stora vattenfall. Leden
slutar lngst in i dalen och du tar dig
tillbaka med gratisbuss eller genom att
jogga 5 kilometer. Chansen r stor att
du fr se en bjrn eller tv strosa runt
bland campingplatserna i dalgngen.
FRILUFTSMECKAT I OREGON
MISSA INTE! Alta Peak och Pear Lake,

Sequoia Nationalpark, Kalifornien.
Lngd: 22 kilometer (rundslinga). Stigning: 1 200 meter.
Leden startar i en lund av mammuttrd och letar sig upp mot bergsryggen.
Dr mts man av en mktig utsikt ver
landskapet. Leden viker sedan av och
fljer bergskammen mot toppen. Tillbaka kan man vlja att springa ner mot
Pear Lake via ett par kilometer obanad
terrng med fri sikt ver perfekta
granithllar. Stigen fortstter sedan
ner mot parkeringen bredvid branta
granitvggar och vattenfall.
50
Mitt p den amerikanska vstkusten

ligger delstaten Oregon som erbjuder ett mycket varierat landskap med
utflyktsml som skapta fr traillpare.
Med snkldda vulkaner, lummiga skogar och kristallbl vattendrag beskrivs
landskapet bst som USA:s Nya Zealand. Staden Bend som ligger i centrala
Oregon r ett mecka fr friluftsfantaster och en perfekt bas fr att utforska
omgivningarna.
MISSA INTE! McKenzie River trail.
Oregon. Lngd: 42 kilometer (enkel
vg). Stigning: 500 meter.
Vad sgs om att springa en maratondistans lngs McKenzie-floden bland
lavaflt, dnande vattenfall och kristallklara sjar, i lummig trollskog och
p broar ver kllor med kristallbltt

vatten? Nr du efter ett par mil kanske
brjar knna dig matt i benen s finns
som tur r en varm klla i en grotta
bredvid flodbdden fr ett avslappnande dopp.
MISSA INTE! Broken Top, Kaskadbergen,
Oregon. Lngd: 11 kilometer
(rundslinga). Stigning: 330 meter.
En av mnga vulkantoppar som reser
sig ver Oregons barrskogar. Denna
topp r lngt ifrn den vackraste, men
helt klart annorlunda. Genom att glacirer har eroderat halva vulkanen har
mycket av dess innanmte blottats. P
vgen dit springer du bredvid porlande
bckar och smltvattensjar ovanfr
trdgrnsen. Sista biten upp p toppen
krver lite enklare klttring.
Planera din resa
Hr passeras
ett av flera vackra
vattenfall lngs
leden Eagle Creek
Trail, vid
Columbia river.
Vlj rtt rstid. Det finns trevligare saker att gra n att springa i
knen i 50 graders hetta.
Tillstnd det krvs tillstnd fr
att f vistas i mnga naturomrden.
Fr det mesta gr dessa att kpa
p plats samma dag. Planerar du
att beska flera federala naturomrden (nationalparker, nationalskogar, etcetera) r det billigast
och enklast att kpa rskort. Vissa
mycket populra omrden har ett
begrnsat antal tillstnd som lottas
ut flera mnader i frvg.
Bestll grna hem kartor och
guidebcker fre resan. Att lsa en
vlstrukturerad guidebok ger ofta
en bra uppfattning om omrdet och
en bredare bild n vad man fr p
ntet. En guidebok r ocks bra att
ha med sig p plats fr att snabbt
kunna gra justeringar i sin resplan.
Kp grna en fr mycket n en fr
lite!
Var medveten om att naturen kan bete sig annorlunda
n i Sverige. Ls p om riskerna
p frhand och planera din resa
drefter.
Viktig utrustning
Frutom vanlig utrustning fr
lpning och friluftsliv kan det vara
bra att packa ner fljande infr
traillpningsresan:
KASKADBERGEN I WASHINGTON
STATE
Om du r ute efter vildmarksknsla,

snarare n att upptcka ikoniska nationalparker, r det lngre norrut du ska. I
Kaskadbergen finner du lnga vandringsleder och vidstrckta bergsvyer. De flesta

leder brjar nere i dalarna bland tall och
blbrsflt, och letar sig drefter upp mot
glesare barrskog och bergssjar insprngda mellan bergstopparna. Den genuina
vildmarksknslan r svrfngad i USA,
men den r knnbar hr.
MISSA INTE! Pacific crest trail, eller PCT.
Leden strcker sig hela vgen frn San
Diego i sder till Kanadensiska grnsen
i norr och letar sig djupt in bland Sierra
Nevada och Kaskadbergen. Kaskadbergen
erbjuder miltals med leder och det kan
vara svrt att veta var man ska brja. PCT
utgr en bra utgngspunkt. Ett fint och
lttillgnglig avsnitt av PCT gr i sdra
Kaskadbergen efter att leden korsat motorvg I-90, bara en timme frn Seattle.
Minst tv par trailskor.

Lparkeps.
Lparsolglasgon.
Midjevska fr lpning med plats
fr vindjacka, mobiltelefon med bra
kamera, snacks och vattenflaska
med ett litet vattenfilter.
Lparryggsck med vtskesystem.
Plastficka fr karta.
terfrslutningsbara plastpsar
fr snacks och annan smfrvaring.
Kompass (om du planerar att
springa utanfr markerade leder).
Kylbag med is att ha i bilen fr
kylda drycker
efter lpturen.
Billaddare fr
mobiltelefon.
Frstahjlpenkit.
51
LOVISA
LINDH
MED BLICKEN
MOT OS I TOKYO
FAKTA LOVISA LINDH
Fullstndigt Namn: Lovisa Tora Yvonne
Lindh.
lder: 25 r.
Klubb: Ullevi FK.
Lngd: 169 cm.
Vikt: 55 kg.
Familj: Mamma, pappa, lillasyster,
storebror och sambo.
Yrke: Student.
Intressen vid sidan av lpning: God
mat och fika, umgs med nra och
kra, g p bio och lsa bcker.
ter helst: r ljligt frtjust i tacos.
Dricker: Bubbelvatten.
Favoritpass: 800-meterinriktade
intervallpass.
Hatpass: Alternativa pass, som cykling
eller vattenlpning.
Motto: Njuter till max av allt jag fr
52
uppleva just nu, och att f se hela vrlden tack vare min hobby r lyxigt!
Frebild: Susanna Kallur. Otroligt
inspirerande!
Strsta lpargonblick: OS och EM i
somras ligger i topp.
Strsta idrottsgonblick: revarvet
efter EM-medaljen och sub 2 minutertiden p OS. Det var stora drmmar
som gick i uppfyllelse.
TV: Tittar mest p serier, just nu Dexter.
Bsta Film: Har sett Frozen ungefr 100
gnger.
Favoritsko: Just nu New Balance
Boracay.
Drmmer Om: Final i Tokyo OS.
Strsta Merit: OS, pers i bda loppen.
Pers: 800 m: 1.59.41, 1 000 m: 2.36,04,
1 500 m: 4.14,10.
TEXT CL AES KESSON / FOTO LUCA MARA
Talang. Trning.
Taktik. Tre nyckelord fr framgng.
Det senare r ngot
som Lovisa Lindh och
hennes trnare lgger stor vikt vid.
Hon deltog i inomhus-VM i

Portland, knep EM-bronset i
Amsterdam och bjd p respektls lpning under OS i Rio, som
snr slutade med en finalplats.
Mt Lovisa Lindh, som i princip
har persat sig igenom hela
lparret 2016 och visat att hon
r ett namn att rkna med p
800-metersdistansen.
2.03,44 p inomhus-VM
i Portland, 2.00,37 p
friidrotts-EM i Amsterdam
och 1.59,41 p OS i Rio
det r tre 800-meterstider
frn tre olika msterskap
under det gngna ret som visar p
Lovisa Lindhs makalsa utveckling och
sanslsa genombrott. Men sjlv r hon
inte helt verraskad.
Egentligen r det vl inte s konstigt att det har gtt s bra just i r. Jag
har kunnat trna oerhrt bra under hela
ret och inte haft ngra skadeproblem
eller sjukdomar. Jag har helt enkelt haft
en grym kontinuitet i trningen. Men
det r klart, jag trodde kanske inte att
det skulle g s oerhrt bra som det faktiskt har gjort, och jag tror faktiskt inte
att jag har hunnit smlta allt n, sger
Lovisa Lindh nr vi frsker analysera
ret som gtt.
Hur tnker du nr du ser tillbaka p
OS?
Ett OS r ju det strsta man som
idrottare kan vara med om och jag gick
faktiskt in p banorna med en bra knsla. Jag hade goda erfarenheter frn EM
i Amsterdam tidigare under sommaren
och visste att jag kunde springa fler lopp
p en hg niv. Jag visste helt enkelt
att jag kunde hvda mig, att jag faktiskt
hade ngot dr att gra, och den knslan
fick mig vl att vga ta fr mig.
Nr hon stod p startlinjen i semifinalen knde hon, berttar hon, ingen
direkt respekt fr konkurrenterna, trots
att de hade personliga rekord som var
tv sekunder bttre n hennes.
Jag minns mycket vl nr jag sjlv

satt dr framfr tv:n i augusti. Jag ville
verkligen se att Lovisa Lindh trodde p
sig sjlv, att hon hade en plan, att hon
ville vara med och fajtas och att hon
hade kapaciteten att utmana. Och det
gjorde hon verkligen med sina modiga
lpning i det strsta msterskapet av
alla. Jag blev imponerad av den dr
respektlsheten och undrar var den
kommer ifrn.
Jag tror att den har vuxit fram med
de resultat jag har gjort. Jag har ju inte
alltid kunnat springa p det hr sttet.
Om man inte har egna framgngar att
relatera till s tror jag att det kan vara
svrt att stlla sig p startlinjen med
elitlpare som har presterat bttre
och knna att man nd kan utmana.
Jag tror helt enkelt att man mste ha
utvecklat ett sjlvfrtroende byggt p
framgngsrika resultat fr att kunna
gra det.
Hur kommer det sig att de olika bitarna
fallit p plats just i r?

Det gller att ha lite stolpe in.
Frra ssongen blev inte alls som jag
hade tnkt mig. Den brjade till exempel med ett ganska dligt lopp. Den hr
ssongen inledde jag med att persa med
fem sekunder p 1 500 meter. Det gav
en positiv knsla direkt och jag tror att
den dr skna starten p ssongen var
jtteviktig. Jag fick en grym boost, helt
enkelt.
Msterskapsret brjade som sagt i
Portland med inomhus-VM. Jag stter

53
Lovisa Lindh
var en hrsmn
frn att knipa en
finalplats p 800
meter i OS i Rio.
mig framfr datorn fr att terigen titta

p loppet frn mars mnad och sls
ven denna gng av den bestmdhet
hon attackerar med, hur tuff hon r. Det
var dessutom ett stkigt frsksheat dr

Lovisa kmpade sig in p en 3:e plats
och en tid p 2.03,44. Ngon final blev
det inte, men attityden vittnade om att
det nog skulle bli ett vldigt bra r fr

Lovisa Lindh.
Faktum r att det nog var frsta
gngen som jag uppriktigt knde att
jag hade ngot att komma med, att jag
verkligen vgade trots att motstndet
var vldigt starkt. Och med den positiva
knslan efter Portland kunde jag se
fram emot sommarens EM. Dessutom
lg jag ju vldigt bra till p trningarna
under vren och frsommaren, s jag
visste att jag hade mycket kapacitet
inom mig att ta ut.
Det blev ju brons p EM, hur stort
var det?
Jttestort frsts, men den dr
msterskapsmedaljen har nog inte
riktigt sjunkit in n. Allt har rullat p
s snabbt. Efter EM blev det fullt fokus
p OS, och efter det var det SM fljt av
Finnkampen. Jag tror att jag behver
lite tid att smlta allt efter ssongen.
En annan sak jag noterar nr jag
tittar p Lovisas lopp under ret r hur
taktiskt fullndat hon har sprungit.
Hon har haft en sllsynt bra tajming och
knsla fr hur hon ska lgga upp loppen
och hur hon ska agera fr att inte hamna
stkigt till. Det handlar om taktiska
beslut som ska tas p en tiondels sekund,
ngot som Lovisa allt som oftast har
lyckats med.
Vi har faktiskt jobbat vldigt mycket p den taktiska biten. Vi har hllit koll
p motstndarna och frskt kartlgga
Ssongen som Lovisa har haft i r nskar man

att alla lpare kunde f uppleva ngon gng
att f knna sig stark och att allting flyter
p frn frsta startskottet i slutet av maj till
mlgngen p Finnkampen. Vrt fokus under
ret var att Lovisa skulle prestera s bra som
mjligt p EM; att ta en msterskapsmedalj
r otroligt stort inom friidrott. Knslan efter
EM var att hon hade kapacitet fr snabbare
tider, och s kom utmaningen att fixa nnu
en formtopp till OS, vilket vi lyckades med.
Hghjdslgren i St. Moritz tillsammans med
Charlotta Fougberg har stor del i Lovisas formtoppar p msterskapen: de sju loppen p
snabbare tider n hennes tidigare personliga
rekord kryddat med ett svenskt rekord p 1
000 meter och det personliga rekordet p 1
500 meter.
Det r en sak att bedma kapaciteten efter hsttrningen och en annan nr man str
p startlinjen i sommarens frsta tvling, d
allt grovjobb r gjort. Vi bedmde att Lovisa
hade kapacitet att springa s fort som hon
gjorde, men vad som verkligen imponerar r
hennes oerhrt jmna, hga niv under hela
ssongen inte ett dligt lopp, utan bara personrekord eller i nrheten av PB i varje lopp.
54
Kontinuitet r nyckeln till prestationsfrbttring. De senaste ren har hackats

snder av sjukdomar fr Lovisa, men i r
fungerade grundtrningsperioden prickfritt.
Vi har samarbetat under snart tre r och de
trningsfrndringar som vi har gjort tar tid
innan de ger resultat. Inriktningen har varit
att utveckla hela paletten: svl snabbhet,

som styrka och uthllighet. Men vrt frmsta
fokus har varit att utveckla Lovisas lpteknik,
och vi r vldigt njda med resultatet. Lovisa
har dessutom en lng, allsidig trningsgrund
sedan tidigare, dr hennes dvarande trnare
Christer Lundquist har gjort ett fantastiskt

jobb.
I vrigt har livspusslet fallit p plats fr Lovisa kombinationen av trning, studier och
privatliv. Den utmrkta starten p tvlingsssongen gav henne kat sjlvfrtroende, och
sedan gick mycket av sig sjlvt. Nr det gller
Lovisas taktiska frmga kan vi coacher ta till
oss en stor del av ran. Vi lgger mycket tid
p att hitta det optimala taktiska upplgget
vid varje lopp, beroende p konkurrensen. Vi
la exempelvis minst 12 timmar p att studera
videofilmer av motstndarna innan vi valde
taktik infr EM-finalen. Lovisa har sprungit
mnga lopp genom ren, vilket ger henne
erfarenhet att hantera olika situationer i
tvlingarna. Sen gller det att vara kompetent
som lpare och behrska lopp som r snabba
direkt frn start till mllinjen.
Vi stter inga begrnsningar i tilltron till
vra aktiva gllande hur bra de kan bli och vi r
vertygade om att Lovisa kan bttre. Flera rs
kontinuerlig, bra trning kommer att ge bttre
resultat. Lovisas starkaste sidor r snabbhetsuthllighet och hennes tvlingshuvud. Hon har
inga svaga sidor, men kan utveckla sin snabbhet, styrka och uthllighet ytterligare.
FOTO HASSE SJGREN /DECABILD
LOVISA LINDHS TRNARE JOHAN WETTERGREN OCH RICHARD MATTSSON
NR JAG STOD
P STARTLINJEN
I SEMIFINALEN
KNDE JAG FAKTISKT INGEN DIREKT RESPEKT
FR KONKURRENTERNA, TROTS
ATT DE HADE PERSONLIGA REKORD
SOM VAR TV
SEKUNDER BTTRE N MITT.
55
MALIN EWERLF OM LOVISA
Jag r otroligt imponerad ver Lovisas lpning den hr ssongen. Jag har sett under
flera r att hon haft talangen och potentialen
och i r har hon ftt ut allt p tvling. Hon
springer ltt och vackert. Det r flera saker
som imponerar med Lovisa. Hon springer
taktiskt och klokt och dessutom har hon en
bra spurt p upploppet vilket r vrdefullt
internationellt sett det var detta som jag
sjlv saknade som 800-meterslpare. Nr det
gller hennes framtid s tror jag att hon kan
bli s bra att hon nr finaler p VM och OS
och att hon putsar ngon sekund p sin tid.
Jag hoppades att hon skulle sl det svenska
rekordet redan p OS i r men vi fr nog
vnta till nsta sommar. Lovisa har verkligen
potentialen att putsa rekordet rejlt.
sporrar varandra. Jag kan bara g till

mig sjlv nr jag sg Charlotta Fougberg
ta silver p EM fr tv r sedan. D
tnkte jag och skert flera andra att
kan hon, s kan vl jag. Det r sjlvklart
jttekul och viktigt fr utvecklingen att
vi r flera svenska lpare som ligger p
en hg niv.
Hur stark r din drivkraft att bli
nnu bttre?
Ganska stark, skulle jag sga. Och
efter en sdan hr ssong med EMbrons och OS s r den frsts starkare
n ngonsin. Nu var jag 36 hundradelar
frn en finalplats i OS och det r ju inte
s fruktansvrt mycket egentligen, s det
ska jag nog kunna kapa i framtiden. Men
DET R SJLVKLART JTTEKUL OCH VIKTIGT FR UTVECKLINGEN

ATT VI R FLERA SVENSKA LPARE SOM LIGGER P EN HG NIV.
s mycket som mjligt nr det gller deras tvlingsbeteenden och hur de brukar
lgga upp sina lopp. Vi har ocks frskt
att ta reda p deras styrkor och svagheter s gott vi har kunnat.
Lovisa kommer frn Ytterby, uppvxt i
en familj dr idrott varit en naturlig del

av tillvaron. Lovisas farbror, till exempel,
heter Erik Lindh och om man har lite
koll p pingis s vet man att han spelade
p hgsta, internationella niv under
mnga r. Fr Lovisas del var det frn
brjan tennis och gymnastik som gllde,
men som 12-ring fick hon upp gonen
fr friidrott.
Det var egentligen min lillasyster
som trnade friidrott och s hakade jag
bara p. Frn brjan testade jag i princip
alla grenar inom friidrotten. Jag trnade
bland annat en hel del tresteg, men
56
knde tidigt att just lpning passade mig

bra. S frn 2009 har jag varit mer eller
mindre specialiserad p just medeldistans.
Ni r flera svenska tjejer som
springer vldigt bra nu, vad betyder det
fr resultatutvecklingen?
Det r klart att man inspirerar och
TRNINGSVECKA (VINTER/GRUNDTRNING)
Mn: alternativ trning, styrka och teknik

+ distans.
Tis: morgonjogg + intervaller.
Ons: distans.
Tors: morgonjogg + trskel.
Fre: vila.
Lr: lngaintervaller + distans.
Sn: lngdistans.
sedan r det klart att det r oerhrt svrt

att r p en topptrio i olympiska spelen.
Det r tufft, men jag kommer gra precis
allt jag kan fr att kunna utmana.
Mycket talar fr att Lovisa Lindh fr
rtt. Frmodligen drjer det inte lnge
frrn hon slr det gllande svenska
rekord p 800 meter (1.59,20), som nu
innehas av Abeba Aregawi. Hon var ju
faktiskt nra redan i Rio.
Om fyra r heter OS-staden Tokyo
och Lovisa Lindh har redan siktet
instllt.
Absolut! Det r ju Tokyo som hela
tiden har varit mitt lngsiktiga ml. Nu
rkade jag f chansen i ett OS fyra r
tidigare n planerat och det gav ju bara
mersmak, kan jag sga, s sjlvklart
knner jag en oerhrt stark drivkraft i
satsningen mot Tokyo OS, ven om det
r lngt dit.
Du har bara en chans att springa i nybyggda Citybanans tunnlar. Ta den!
Once in a lifetime!
Den 25 mars 2017 har du chansen springa tta spnnande kilometer i Stockholm
Tunnel Run Citybanan det enda loppet som ngonsin kommer att arrangeras i
Citybanans tunnelsystem. Efter starten springer du frbi Karolinska och ner i
underjorden. Nr du sedan ter ser dagsljus mts du av hejarop och hrlig fest
stmning vid mlet i hjrtat av Sdermalm.
Anmlan och mer info p tunnelrun.se
Arrangrer:
Partners:
START
RW SOCIAL
TA PLATS!
P spaning i N.Y.C
AV SOFIA HEDSTRM
Jag vill ha ditt sexpack!

Skrattande sger jag tack medan jag springer frbi de
tre killarna som sitter p en Brownstone-trappa i Brooklyn. Det r mitt i sommaren, semestern har lmnat utrymme fr
mnga lprundor och jag r i toppform. Betongen hettar och
som vanligt springer jag i sportbeh och
kjol. Jag mter ngra kutande killar i bar
verkropp, inget konstigt i New York
r de allra flesta halvnakna p sommaren och precis som p en strand eller
ett badhus glimtar alla mjliga typer av
kroppar frbi.
Mitt ml r att springa hela livet, och
d menar jag ven de sista ljuva ren. Jag
vill vara en sn dr seg, grhrig lpare
som r en av de sista som springer i ml
p ett maraton, en sn som det skrivs om
i lokaltidningen eftersom det finns ett
nyhetsvrde i att en 99-ring tar sig runt
ett lnglopp. Lpningen r lngsiktig och
eftersom jag i r firar tta r som lpare
vet jag vilka utmaningar som kommer nstan varje r. En av dem
r den frnderliga kroppen, och d menar jag inte den ldrande
kroppen, utan kroppen som kan g frn sexpack till nopack p
ngra veckor.
Bde lpningen och New York har gett mig en avslappnad

relation till min kropp. Frst och frmst springer jag fr att f
struktur i livet, men om jag kutar mycket blir jag ocks tonad
kutar jag mindre putar magen ut. Eftersom jag inte vill bli
ngon galning som stter klockan p 04.00 fr att pressa in en
lprunda i ett omjligt schema r det s det mste vara. Hg
arbetsbrda, jobbresor, fr mnga glas vin och avsaknaden av
springsug r ocks en del av lparlivet, och jag tror att alla som
gr lpningen till ett schemalagt tvng frr eller senare tyvrr
slutar springa.
Visst lskar jag att vara i toppform, men jag gillar mig sjlv
annars ocks. Efter tta r som lpare vet jag att jag varje r
kommer ha perioder med synliga magrutor svl som perioder
d magen vller ut ver kjollinningen.
Att jag har accepterat att kroppen r
frnderlig r kanske orsaken till att jag
har slutit fred med mina skavanker. Nr
jag ffngt kollar mig sjlv i spegeln r jag
numera framfrallt fascinerad ver att
jag har en kropp som visar hur jag lever,
och efter fjorton maraton r det dessutom
svrt att inte knna tacksamhet ver att
jag har en kropp som hnger med.
Jag tror att alla som gr

lpningen till ett schemalagt tvng frr eller senare
tyvrr slutar springa.
I New York flyger

orden fritt Tummen upp och ett
utrop: Du ser stark
ut! gr lpningen s
mycket roligare.
I New York blir man sedd hela tiden.

Mnniskor kommenterar hur man doftar,
vad man har p sig och hur ens kropp ser
ut. Oftast r det peppande komplimanger, men min hyresvrd lter mig ocks
veta nr han inte gillar ngon jag dejtar, och min bankkvinna
kan upplysa mig om att jag ser trtt ut. Som svensk r man uppvuxen med att bli sedd bara av de allra nrmsta.
Att kommentera ngon annans liv eller kropp r i princip en
ddssynd i Sverige, och om ngon mot all frmodan skulle sga
ngot s finns det oftast en baktanke. I New York dremot flyger
orden fritt och drfr kan du under en lprunda interagera med
tio personer som du aldrig kommer att trffa igen. Tummen
upp och ett utrop: Du ser stark ut! gr lpningen s mycket
roligare.
Sjlvklart har ven New Yorkare ngest ver sina putande
magar, sneda ben och tunna biceps. Man dljer dremot inte sin
kropp p samma stt som i Sverige. Tack vare blandningen av
olika nationaliteter finns det mnga olika ideal, men det finns
ocks en no bull shit-attityd som gr att mnniskor vgar ta
plats. Jag har sjlv blivit kaxig av att bo hr, vilket r ett smrre
mirakel eftersom jag var s blyg att jag brukade gmma mig nr
frmlingar kom p besk nr jag var liten. Idag ger jag gatorna
nr jag springer i New York och jag ger dem oavsett om jag
har ett sexpack eller en putmage.
SOFIA HEDSTRM r modejournalist, bosatt i New York. Hon har bevakat ver
femtio modeveckor runt om i vrlden. Frutom att intervjua modevrldens giganter
springer hon grna maraton i klnning fjorton maratonlopp har det blivit hittills
och skriver om sin passion fr lpning hr i Runners World.
Blogg: runnersworld.se/blogs/sofiahedstrom
58
sofiaheadstrong
Dags att
boka Varvet
Brja uppladdningen infr vren redan nu! Den 20 maj 2017

r det dags fr det 38:e GteborgsVarvet. Boka ett himla
festligt ml och gr lprundorna i hst och vinter lite lttare.
Anmler du dig till Varvet senast den 30 september sparar
du dessutom 100 kronor.
www.goteborgsvarvet.se
Cykla hela Vasaloppet frn Slen till Mora

den 12 augusti utan att tvla mot ngon
annan n dig sjlv. Precis som Cykelvasan 90,
fast med mindre trngsel.
Anml dig till Cykelvasan ppet Spr och vra
andra sommarlopp p vasaloppet.se.
Trailskoguide
Hsten r hr med sin krispiga luft, sina dofter av lv och jord och sitt
frgspektrum av gula och ockrarda nyanser. Det gr traillpningen
nrmast magisk, men fr den sakens skull inte fri frn utmaningar.
Hr presenterar vi ett urval av de senaste trailskomodellerna; skor
som hller oss lpare torra, varma och p benen i terrngen.
T E X T C H R I S T E R W E R N H U LT / F O T O L U C A M A R A
I vr trailskoguide
presenterar vi allt frn
allround-liknande skor
till skor fr extremt
tekniska underlag, dr
grepp, markkontakt och
slitstyrka r A och O.
61
Saucony Peregrine 6
En markant omgjord Peregrine imponerade p testlparna och uppvisade strlande testvrden i labbet.
Den nya versionen r en frbttring
ur varje aspekt. Sauconys spnstiga
everun-material i mellansulan och
en mjukare yttersula ger en kad
sttdmpning, speciellt i framfoten.
Den nya sulkonstruktionen av s
kallad sticky rubber, med ett djupt
markerat mnster riktat t olika
hll, fick genomgende lovord fr
skert grepp p alla typer av underlag. Testlparna betygsatte ocks
passformen hgre n p tidigare
versioner, framfrallt noterades
mrkbara frbttringar i hl- och
ankelpartiet. Vad r d ofrndrat?
Den inkapslade plattan av nylonfiber i framfoten ger fortsatt utmrkt
skydd mot stenar och ojmnheter
utan att pverka skon flexibilitet
negativt. Skon r fortfarande ltt,
har en lg sulprofil och en snabb
lpknsla samtidigt som en bred
sulbas ger bra std och stabilitet.
Vikt: 278 gram(herr), 238 gram(dam).
Hldropp: 6 mm.
Cirkapris: 1 600 kr.
Begreppet trail syftar p all typ av lpning i terrngen. Men faktum r att trailpass och -tvlingar
ofta innefattar transportstrckor eller passager,
dr man springer p belagda vgar. Att underlagets
beskaffenhet kan variera nrmast i det ondliga gr
det svrt att konstruera trailskor, som klarar alla
vderfrhllanden och de skiftande underlagen.
Utbudet trailskor har under de senaste ren breddats enormt.
Frutom att de traditionella stora lpskotillverkarna som Adidas,
Asics, Brooks, New Balance, Nike, Saucony, etcetera satsar stora
resurser p att utveckla sitt trail-segment, har ett antal specialiserade fretag tagit upp kampen med de stora. De senare har ibland
sina rtter i friluftsliv och vandring, men r ofta helt inriktade p
lpning i terrng.
r du nybrjare som traillpare br du tnka igenom vilka
egenskaper som r viktigast fr dig och p vilka typer av underlag
du frmst kommer att springa i dina trailskor. P vissa underlag
vill man ha en sttdmpande mellansula, p andra bsta mjliga
ALLVDERSSKOR
... fungerar bst i blta
och kalla frhllanden.
Ingen sko kan hlla dina
ftter 100 procent torra, den
dr ppningen, dr du sticker ner foten finns ju alltid,
men i vrigt r allvderskor
srskilt anpassade till blta
dagar och leriga stigar.
62
ven om den hr skon ser ut som

en vandringsknga kommer Altra
Lone Peak 3.0 Neoshell Mid (cirka
2 000 kr) verkligen till sin rtt vid
lpning p leriga stigar. Ett polartec
neoshell-membran hller vattnet p
utsidan av skon, samtidigt som det
lter fotsvetten avdunsta.
kontakt med underlaget. Hrda partier, rtter och stenar krver

en mjuk gummiblandning fr att man ska f grepp, medan vta
och leriga underlag fordrar aggressiva sulmnster fr en sker
framfart.
Det stora utbudet och antalet aktrer p marknaden visar
att skotillverkarna hyser stor tilltro till att trailsegmentet har
en tillvxtpotential. I dagslget omfattar frsljning nmligen
endast cirka fem procent av den totala lpskomarknaden. I den
hr trailsko-presentationen testar vi ett urval av alla de skomodeller som erbjuds lpare som r sugna p att ge sig ut i terrngen.
Syftet med testet r frmst att ge exempel p trailskor frn komfortabla allroundskor med en lpknsla som starkt pminner om
roadmodeller till skor fr extremt tekniska underlag, dr grepp,
markkontakt och slitstyrka r A och O.
Ta grna hjlp av personalen i en lparbutik nr du ska vlja
skor. Dr har personalen god kunskap om hur olika trailmodeller
fungerar och kan hjlpa dig att matcha dina behov med rtt typ av
trailsko.
Genom att anvnda en meshovandel som r verdragen med

ett plastliknande laminat hller
Merrell All Out Crush Shield
(cirka 1 100 kr) vattnet dr det
hr hemma p utsidan. Stjrnformade dobbar ger bra grepp
bde uppfr och utfr.
Salomon Speedcross 4 (cirka 1

400 kr) har en markant aggressiv sulkonstruktion fr att se till
att du hller dig p ftterna. Ett
nytt greppmnster ger bttre
markkontakt och wet tractiongummit skapar verkligen god
friktion mot hala ytor.
Skechers GOtrail Ultra 3

Skechers har uppdaterat denna
maxdmpade trailmodell genom
att frse den med en hellng gummiyttersula fr att frbttra svl
slitstyrkan som greppfrmgan.
Nytt r ocks en snabbtorkande
mesh-ovandel och ett drneringshl i mellansulan. Mellansulan
fick markant hga vrden fr god
sttdmpning i labbtesterna, vilket
en del testlpare prisade, medan
andra tyckte att skon fick en svampig knsla, speciellt p ojmna
underlag. Generellt rekommenderas skon fr lpare som prioriterar komfort p tmligen snlla
skogsstigar.
Vikt: 306 gram (herr), 244 gram
(dam).
Hldropp: 7 mm.
Icebug Zeal 2
Icebug har haft imponerande
framgngar med sina vinteranpassade modeller, dr deras patenterade dubbsystem BU-grip har
ftt hgsta betyg fr sin utomordentliga greppfrmga. Fr den
som prioriterar ett skert fste p
ojmna och varierande underlag
under vriga rstider r Zeal 2 ett
utomordentligt val. Skon flrtar
inte med extra komfortdetaljer; hr
prioriteras istllet stabilitet i form
av en hgt uppdragen sulkonstruktion och ett skert sulgrepp genom
den speciella gummiblandningen
RBX 9. Trots skons vridstyvhet
visade labbtesterna p fin flexibilitet i framfoten. Den minimala
polstringen i hl- och ankelparti
gr ocks att skon nstan inte absorberar ngon vta alls, vilket gr
den vl anpassad till lpgrenar som
swimrun och obstaclerun.
Vikt: 234 gram (herr),
200 gram (dam).
Hldropp: 6 mm.
63
North Face Ultra Endurance

Ultra Endurance r en allsidig och
tmligen klassisk trailmodell, som
fungerar bst fr den som lper p
en blandning av olika underlag. Den
kraftiga vibram-yttersulansulan med
sina v-formade dobbar kommer bst
till sin rtt p relativt mjuka stigar
och skogsvgar. En inkapslad s
kallad snake plate i framfoten skyddar mot stenar och andra ojmnheter. Den frstrkta hlkappan har ett
skert och bekvmt hlgrepp som
ger foten std och stabilitet.
(dam).
Hldropp: 8 mm.
Asics GEL-FujiTrabuco 5
G-TX
Fuji Trabuco r ett bra exempel
p en allroundsko fr blandade
underlag, dr Asics har behllit mycket av komforten frn en
traditionell roadmodell. Skon har
gel-sttdmpning bde fram och
bak, samt mjukt polstrad pls
och ankelparti. Fuji Trabuco har
trailspecifika detaljer som en specialmnstrad yttersula, en platta
i framdelen som skyddar foten
mot stenar och rtter samt en
frstrkt hlkappa som ger skon
extra stryktlighet och en gedigen
stabilitet. En sko med Gore texmembran kommer alltid bst till
sin rtt i kylig temperatur och p
vta, slaskiga och leriga underlag.
Decemberintroduktionen av Fuji
Trabuco ligger drmed helt rtt i
tid fr den svenska marknaden.
(dam).
Hldropp: 8 mm.
64
Haglfs Gram Pulse

Med en historia som gr mer n
hundra r tillbaka i tiden r Haglfs ett varumrke som r starkt
frknippat med all typ av friluftsliv.
Genom att lna viss teknologi frn
japanska Asics frsker man nu
etablera sig ven i trailsegmentet.
Gram Pulse r en ltt, tmligen
okomplicerad trailmodell med en
ovanligt mjuk knsla fr att vara en
terrngsko. Ovandelen, tillverkad i
ett enda skikt, r vattenavsttande
och solyte-mellansulan har en
sttdmpande gel-enhet i hlen.
Yttersulan av mjukt wetgrip-gummi
har ett glest mnster av trekantiga
dobbar fr att greppa svl p mjukt
som hrt underlag samtidigt som
jord och lera ltt slpper frn ytan.
Skon har ingen traditionell stabiliserande hlkappa, vilket gr att den
krver starka ftter fr att fungera
optimalt.
(dam).
Hldropp: 6 mm.
Brooks Mazana:
tsmitande och styv r de begrepp som testlparna anvnde
fr att beskriva nya Manzanamodellen. Det lter kanske inte
som egenskaper du nskar dig
frn din danspartner, men faktum
r att det fungerar riktigt fint
vid lpning p lera och smsten
frutsatt att du springer i full fart.
En rigid platta i framfoten skyddar foten mot stenar och andra
ojmnheter samtidigt som den
ger en snabb, snrtig trampolineffekt i frnskjutet. Testlparna noterade att det mjuka gummimaterialet i yttersulan gr att greppet
slpper ngot p lsa underlag,
men dremot ger en sker friktion
mot fasta underlag.
(dam).
Hldropp: 5 mm.
66
CH
Mattias Fredriksson
Mattias Fredriksson
Tina Staffrn
Mattias Fredriksson
Norge r ett riktigt eldorado fr dig som tycker om att vara aktiv ute i naturen. Den norska vandringskulturen r djupt frankrad i
de flesta norrmn och mnga sker sig till fjlls p fritiden. Oavsett om man vill bestiga de hgsta topparna eller vandra i flackare
fjllandskap r valmjligheterna nrmast otaliga. Och fr dig som har lite mer brttom finns det ven fantastiska omrden fr
trailrunning.
Vilken niv du n befinner dig p hittar du utmaningar och mjligheter. Frn Nord-Norges dramatiska natur till Srlandets varierade
skogar, fjll och vackra kust. Glm inte bort att njuta av den goda lokalproduserade maten mellan passen.
nskar du ett frdigt resepaket har du en rad alternativ att vlja mellan med eller utan guide och boende.
Det r du som vljer. Det r ju ditt ventyr.
www.visitnorway.se/vandring
Upplevelsen brjar hr
visitnorway.se
Mattias Fredriksson
DR NATUREN TAR
DITT ADRENALIN TILL
SVINDLANDE HJDER
LPARVECKOR
rabatt!
750 kr iast 30 sept.
n
Boka seebokningskod
Ang ngtime
Spri
I PORTUGAL
Tv hrliga vrveckor med fokus p lpning!
TEAM STOCKHOLM MARATHON
18-25 mars 2017
I samarbete med Team Stockholm Marathon arrangerar vi vrens frsta och hrliga lparvecka. Huvudtrnare Anders Szalkai str fr coachningen tillsammans med ett helt gng ledare frn TSM och
Springtime. Veckans lpning kommer att flja TSM
manr med olika tidgrupper som anpassas efter niv.
Veckans lpning kommer best av bergspass, lngpass,
lpteknik, intervaller, samt kompletterande yoga, rrlighet och styrka fr lpare. Fr den som vill gr det
att samla ihop mnga mil i lpskorna den hr veckan!
Vra huvudpartners:
FR FLER RESOR, INFORMATION OCH BOKNING:

SPRINGTIME.SE ELLER RING 08-545 535 40
RUNNING WEEK
25 mars - 1 april 2017
Med vra hrliga lparprofiler, coacher och experter

bjuder vi er p vrens roligaste och mest givande
lparvecka.
Allt frn kom igng-lpning till tuffa intervaller.
Smarta och bra teknikpass fr alla. Utflyktsjogg till
stafetter, 3-tempo till ggga-tempo, kort och
gott s finns det ngot fr alla, nybrjare som inbitna
lpare, alla r vlkomna!
Veckan kommer andas lpning i mnga av de andra
passen ocks men som alltid finns det ngot fr alla.
C ACH
70 72 84 91
RW EXPERT
TRNING
KROPP
KOST
KOM I FORM, BLI STARK, T SMART
TA TRAPPORNA!
Att springa uppfr trappor r ett
mycket effektivt stt att bygga styrka
och uthllighet. Trapptrning r s
kallad plyometrisk trning trning
som snabbt utvecklar mycket styrka.
Att springa uppfr trappor engagerar
muskeln gluteus medius p samma
stt som lpstyrkevningarna knbj och utfallssteg och en stark
gluteus medius r viktigt fr lpare
eftersom den stabiliserar lndryggen, bckenet och hfterna. (En svag
gluteus medius kopplas samman med
vissa typer av lprelaterade kn-, hft
och baklrsskador.)
Som en bonus ger trapplpning
dessutom effektiv konditionstrning.
En studie publicerad i British Journal
of Sports Medicine visade till exempel
att korta inslag av trapplpning fem
dagar i veckan under en ttaveckorsperiod frbttrade den maximala
syreupptagningsfrmgan med hela
17 procent hos unga kvinnor.
S utmana dig sjlv med regelbundna, men korta inslag av snabb
trapptrning givetvis efter en
ordentlig uppvrmning. Vlj grna en
trappa utomhus, det blir roligare och
bekvmare och dessutom mindre strande fr andra n om kr
trapptrningen inomhus. Om du r
ovan brjar du med att ta trapporna
i ett lugnt och kontrollerat tempo;
all trapptrning r effektiv trning.
Som bonus kommer uppfrsbackarna i dina distanspass snabbt knnas
mycket lttare.
69
RW EXPERT
MATRUTINER
SOM SKADAD?
Jag r just nu skadad. Hur br jag
frndra mina matrutiner nu nr jag
inte kan springa? /Anders
L-G SKOOG
ANDERS SZALKAI
EMMA LINDBLOM
STEN BJRNUM
Trning. Umes stolthet och RW:s coach,

om trningen som gr
dig till en bttre lpare.
Lngdistans. Expert
p Marathon.se, ger
sina bsta tips till dig
som vill springa lngre.
Kost och prestation.

RW:s idrottsnutritionist
hjlper landslag och
oss att prestera.
Lparskador. Idrottslkare i Gteborg, om

lparskador och hur du
behandlar dem bst.
HUR KOLLA PULSFALLET?

Under en frelsning p ett trningslger som jag kte p, pratade du
om pulsfall. Kan du pminna mig om hur
man kollar sitt pulsfall och syftet med att
gra det? /Tomas
SVAR Med termen pulsfall menar jag hur
mycket och snabbt pulsen snks efter hrd
anstrngning. Under ett intervallpass kollar
du pulsen direkt efter den femte lpintervallen. Drefter str du stilla och andas
lugnt under en minut innan du lser av
pulsen igen. Skillnaden mellan det frsta
och det andra pulsvrdet r ditt pulsfall.
Pulsfall r ett mtt p din fysiska form.
Ju strre pulsfall du har det vill sga
ju snabbare terhmtning du har de-
sto bttre trnad r du. Jag krver till

exempel ett pulsfall p 40 slag av mina
fotbollsspelare. Har de frre fr de kra
extra konditionstrning. Elitlpare ligger
p cirka 70 slag i pulsfall under frsta
minuten och motionrer brukar ligga p
cirka 2030 slag. /LG Skoog
FRVIRRAD AV ALLA TIPS

Nr man lser olika lpartidningar,
bloggar, med mera, s frmedlar
de ofta olika tips p hur man ska springa,
bde gllande lpteknik och trning. Vad
anser du? /Titti
SVAR Det finns hundratals bloggar med
lpcoacher som har svaret p lpningens
hemlighet. Min personliga sikt om lpteknik r att ju mer du springer, desto mer
slipar du p en lpteknik som passar dig.
Ngra grundlggande punkter gllande
lpteknik r dock: Ha en rak kroppshllning med bara en aning framvikt, hll hf70
terna upprtt s att du inte sitter i steget.

Pendla armarna i lpriktningen, inte framfr kroppen. Ftterna ska mta underlaget
under kroppen inte framfr d blir det
en bromsande rrelse. Ju bttre trnad du
blir, desto lngre fram p fotbladet kan du
springa; undvik allts hrda hlisttningar
mot underlaget. Vad gller trning s gller
fljande: En kombination av distanspass
och lpstyrkepass det vill sga intervaller
och backpass r effektivt och gynnsamt.
P s stt blir du lpstark, frbttrar din
syreupptagningsfrmga och blir mer
uthllig. /LG Skoog
SVAR Det beror dels p hur lnge du

mste avst frn lptrningen och dels
p om du kan byta ut lpningen mot
alternativ trning. Om du inte trnar
alls under en lngre period kommer du
ju inte gra av med lika mycket energi.
Det kan du ltt justera genom att minska
energiinnehllet lite i dina mltider, s
att ditt energiintag matchar din energifrbrukning. Om du dremot kan byta ut
lptrningen mot alternativ trning som
vattenlpning, cykling, trning p en
crosstrainer eller roddmaskin s behver
du frmodligen inte frndra dina matvanor nmnvrt. /Emma Lindblom
VILL VARA FRISK!

Alla r frkylda runt omkring mig just
nu och jag har ett lopp i mitten av
oktober. Vad kan jag gra fr att boosta immunfrsvaret och hlla mig frisk? /Kristina
SVAR Frsk om mjligt att undvika smittade personer och var noga med att tvtta
hnderna. Att ta hlsosamt, dricka och
sova ordentligt r ocks bra fr immunfrsvaret. t en apelsin om dagen s att du
fr i dig C-vitamin; mer C- vitamin kommer
inte att gra dig friskare, men se till att
du i alla fall fr i dig det rekommenderade
dagsintaget. Undvik ocks alkohol och se
till att ta gott om frukt och grnt. Knner
du dig hngig br du hoppa ver trningen
och vila helt, d minskar risken fr att bli
sjuk p riktigt. Lycka till p loppet!
/Emma Lindblom
TUNGA BEN AV
BLODGIVNING
PULSERANDE TSMRTA AV INTERVALLER

Jag har lptrnat regelbundet de senaste tv ren utan ngra som helst
skador. Nu har jag brjat med intervaller
och pltsligt ftt ett par bl tnaglar och
pulserande smrta. Br jag vila frn lpningen tills smrtan frsvinner eller bara
kra p? Och hur undviker jag problemet
i framtiden? Jag vill ju utvecklas som lpare och behver intervalltrningen. /Anna
SVAR Ditt problem r vanligt och den
vanligaste orsaken r att man springer
i fr trnga skor och/eller har fr lnga
tnaglar; lpningens sttar vid fotisttningarna medfr ju ett extra tryck mot
nageln och nagelbdden.
En nyligen uppkommen blnagel kan

du behandla genom att med en sprittvttad nl trycka ett hl mitt p nageln fr
att slppa ut blodansamlingen och drmed ltta p trycket; d minskar eller
frsvinner smrtan och nageln terhmtar sig snabbare. Men, om du har haft en
bldning under nageln i tv, tre dygn r
det meningslst att punktera.
Betrffande fortsatt lptrning s r
det helt ofarligt. Se till att hlla naglarna
korta och att anvnda skor som inte r fr
sm (men inte heller fr stora eller fr lst
knutna s att ftterna glider fram och tillbaka i skorna). P s stt minskar du risken
fr framtida blnaglar. /Sten Bjrnum
HUR TNKA INFR SKOKPET?

Jag har nyligen brjat lptrna och
trningen har gtt bttre och bttre,
men efter vissa lngre pass har jag ftt
ont i knna. Nu tnker jag kpa ett par
nya skor och undrar vad som r viktigt att
tnka p. /Staffan
SVAR Valet av lparskor ska utg frn dig
som lpare med hnsyn till hur ditt lpsteg ser ut, hur mycket du springer och
din kroppskonstitution. Ju tyngre man
r, desto mer std och sttdmpning
brukar behvas, ven om det givetvis
inte stmmer in p alla. Sportbutiker som
r specialiserade p lpning har kunnig
personal som dels stller frgor gllande
din trning och dels kollar av ditt lpsteg
p ett lpband. Men oavsett vilka rd du
fr tycker jag att du ska utg frn den
knsla du fr nr du prvar skorna p
lpbandet; skon ska knnas bra direkt.
Om du upplever ngra tveksamheter
gllande passform eller lpknsla ska du
fortstta att prova modeller tills du hittar

en som knns bra.
Personligen gillar jag ltta och smidiga
skor, eftersom jag fr bst lpteknik i
dessa. Tyvrr klarar jag inte att springa
alla lppass i ltta, tunna skor, utan
mste springa en del av passen i tyngre,
mer dmpande skor.
Eftersom du har lite knproblem nr
du springer lngre skulle ett alternativ kunna vara att hitta en hyfsat ltt
men mycket vldmpad sko; det finns
numera mnga varianter dr mellansulans sttdmpning r bra men skon nd
ltt. Det har visat sig fungera fr mnga
lpare med knproblem som jag har varit
i kontakt med via mina lpargrupper.
Kp ocks grna tv par lparskor. En
lttare, smidigare sko fr lustfyllda och
snabbare pass, och en mer stdjande
och dmpande modell som ger mer support till vardagslpningen och de lngre
rundorna. /Anders Szalkai
Jag r 65 r, lpare, skidkare och

blodgivare. Jag har lmnat blod i
cirka 35 r och nr jag var yngre satt sviterna efter en blodgivning i ngot dygn,
men numera dras jag med tunga ben i
upp till 14 dagar innan jag r tillbaka till
normalstatus nr det gller just lptrningen. Jag trnar flitigt och kan fortfarande gra milen p cirka 45 minuter.
Hur kommer det sig att det tar lngre tid
att komma tillbaka p banan nu nr jag
r ldre? /Lasse
SVAR Det tar ungefr tre mnader innan
man fr tillbaka sitt normala blodvrde
(Hb) efter en blodgivning. Det gller alla,
unga som gamla, frutsatt att man inte
har ngon blodsjukdom eller skelettsjukdom vilket du ju inte har. Dremot blir
blodcirkulationen, framfr allt i benen,
allt smre med ldern. Tillsammans med
den minskade mngden rda blodkroppar, som hjlper till att syrestta kroppen,
kan det ge besvr framfr allt nr man
springer och srskilt om man springer s
fort som du gr. Det du upplever r allts
fljden av ett helt normalt ldrande och
det r bara bra att du springer, eftersom
lpningen hller blodkrlen ppna lngre.
Fortstt ocks grna att ge blod, s lnge
du inte upplever mer pverkan n du gr i
nulget. /Sten Bjrnum
Har du ocks en frga till vra experter?

Surfa in p runnersworld.se/experterna och stll den!
(P grund av det stora intresset har vra experter tyvrr
bara mjlighet att besvara frgor som blir publicerade.)
71
TRNING
A V C H R I S T E R W E R N H U LT
BEGRNSNINGARNA
SITTER I HUVUDET
Vetenskapen har tidigare frskt kartlgga den

fysiska prestationsfrmgan genom att fokusera p
syreupptagningsfrmga och mjlksyratlighet.
Men p senare r r forskarna allt mer verens om att
det r hjrnan som har det slutgiltiga avgrandet.
Intensiv fysisk anstrngning som
lpning innebr alltid en viss typ
av smrta som inte r helt ltt
att beskriva. Den pminner delvis om det
obehag man upplever nr man duschar
iskallt eller kmpar fr att sitta kvar i en
het bastu, men egentligen har den fysiska
anstrngningen en helt egen karaktr. Vi
pratar ofta om att vissa lpare har en hg
smrttrskel och menar d egentligen att
de har frmgan att f ut det mesta mjliga av sin fysiska potential. Det betyder
dremot inte att de har lttare att st ut
med tandlkarens borr eller en brnnskada; smrtupplevelsen vid hrd fysisk anstrngning r specifik och har ingen direkt
koppling till annan typ av fysisk smrta.
Att lpa p en niv nra sin maximala
kapacitet innebr att lungorna frenetiskt
frsker dra in alltmer luft, att hjrtat
dunkar i brstet som en slgga och att
benmusklerna knns allt tyngre och svrkontrollerade. Ingen skulle komma p
idn att kalla detta njutbart, snarare obehagligt, fr att inte sga direkt smrtsamt.
Ingen frnekar att vr prestationsfrmga i hg grad bestms av fysiologiska
faktorer som syreupptagningsfrmga,
mjlksyratrskel och arbetsekonomi variabler som vi stndigt frsker frbttra
med olika typer av trningspass. Hur
mycket av vr fysiska kapacitet som vi frmr att utnyttja kan emellertid inte enbart
frklaras med vad som sker i hjrta, lungor och benmuskulatur. En annan typ av
mekanism mste ligga bakom det faktum
att tv lpare med identisk fysisk kapacitetsprofil presterar olika bra. Frgan r
vad som har det slutgiltiga avgrandet nr
det gller vr fysiska prestationsfrmga;
hur nra vrt absoluta prestationstak vi
orkar anstrnga oss och hur lnge.
Svaren tycks finnas i hjrnan. Redan
p 1920-talet lanserade den brittiske
nobelpristagaren i fysiologi och medicin
72
Archibald Hill en teori om hjrnans

roll i samband med fysisk prestationsfrmga. Men frst ut med att forma en
klar hypotes kring att det till syvende och
sist r hjrnan som avgr vr maximala
prestationsfrmga var den sydafrikanske fysiologiprofessorn och ultralparen
Tim Noakes, frfattare till boken Lore Of
Running (1986). Noakes presenterade sitt
resonemang frsta gngen 1997, och har
sedan dess ihrdigt frskt vertyga omvrlden om hjrnans verordnade roll vid
lngvarig fysisk anstrngning.
I korthet gr Noakes frklaringsmodell
The Central Governor Model ut p att
en srskild process i hjrnan fungerar som
en skyddsmekanism mot verbelastning
av hjrtat. Hjrnan knner kontinuerligt
av hur hrt kroppen anstrngs och skickar
vid en viss belastningsniv impulser till
muskulaturen, som per automatik hmmar muskelarbetet. Den minskade muskelstyrkan upplevs som en hgst ptaglig
trtthet och man tvingas helt enkelt att
snka intensiteten.
Svrt att f ut din

maxpotential?
Trna din hjrna.
Den har sista
ordet
P senare r har en modifierad teori om

hur hjrnan reglerar muskelarbetet vid
intensiv uthllighetstrning lanserats.
Till skillnad frn The Central Governor
Model, i vilken muskelaktiviteten anses
reduceras per automatik nr man nrmar
sig grnsen fr veranstrngning, bygger
de nya rnen p en mer medveten styrning av intensiteten. Enligt den nya teorin
r det upplevelsen av anstrngningen som
r det centrala p engelska: rate of perceived exertion (RPE). I forskningen kring
RPE lter man frskspersonerna skatta
graden av anstrngning p en srskild
RPE-skala frn 120, dr 20 motsvarar den
absoluta anstrngningsnivn som man kan
uthrda. Nr frskspersonerna har ftt

anstrnga sig till en punkt som de sjlva
uppfattat som total utmattning, har de
p uppmaning nd frmtt gra en sista
kort, intensiv arbetsinsats.
En av de frmsta forskarna kring hur den
upplevda anstrngningsgraden pverkar
vr prestationsfrmga r den italienska
fysiologen Samuele Marcora, verksam
vid University of Kent i Storbritannien.
Han har visat hur en rad olika faktorer
pverkar hur pass anstrngande vi uppfattar en och samma trningsbelastning vid
olika tillfllen. Srskilt intressant i sammanhanget r hur Marcora har visat hur
mental trtthet och stress fr inflytande
p den fysiska prestationsfrmgan. Nr
hans frskspersoner har ftt utfra svra
problemlsningar under tidspress omedelbart fre ett fystest har de presterat
markant smre, trots att de fysiologiska
frutsttningarna (syreupptagning,
mjlksyrakoncentration etcetera) har
varit exakt desamma som nr fystesterna
genomfrts utan fregende mental
anstrngning.
Mental trtthet pverkar allts graden
av upplevd fysisk anstrngning. Nr man
vill prestera p topp, exempelvis vid tvling, r det fljaktligen viktigt att ladda
upp i en lugn och avstressad milj.
Nsta givna frga i sammanhanget r
frsts hur vi kan pverka hjrnans inverkan p vr prestationsfrmga. ven om
det terstr en hel del forskning fr att
kunna tydliggra hjrnans roll fr fysisk
maxprestation s vet vi ju redan en del om
hur man kan hantera lpningens speciella
smrta och anstrngningsknsla. Hr fljer ngra praktiska tips, som kan gra dig
till en starkare och tligare lpare.
S VNJER DU DIG VID LPNINGENS SMRTA

1. Tro p dig sjlv. Professor Marcora har i sina
frsk tydligt visat att
positiv sjlvcoachning med
mantran som Jag r stark
och snabb kan minska
anstrngningsknslan.
En stark motivation att
uthrda en tuff belastning
gr att utmaningen knns
lttare.
2. Trna med andra lpare. Det r lttare att
hantera anstrngningen
gemensamt n att strva i
ensamhet. Drfr upplever
de flesta ocks mindre
anstrngning under tvling
jmfrt med under trningspass, ven om tempot
r detsamma.
3. Lr dig trna ven nr du

r trtt i huvudet. Om du
klarar att genomfra dina
trningspass efter mentalt
anstrngande arbetsdagar lr
sig hjrnan att hantera den
fysiska pfrestningen. Nr du
sedan lper utvilad kommer
du fr en extra psykologisk
kick. Lr dig allts att trna
under jobbiga frhllanden,
men se till att tvla utvilad.
4. Anvnd dig av tidigare
erfarenheter. Ju mer du utstter dig fr lpning i hg
fart, desto lttare kommer
du att tolerera anstrngningssmrtan. Hjrnan
tycks efter hand f lttare
att acceptera smrtsignalerna om de r vlbekanta.
5. Tnk p att smrtan r

kortvarig. Fokusera p tillfredsstllelsen som kommer nr du har uthrdat ett
hrt trningspass. Smrtan
r tillfllig ran r evig.
6. Lp avspnt. Med fokus
p rtt lpteknik kan du
anstrnga dig utan att grimasera och spnna varje
muskel i kroppen. Visualisera Mo Farah!
7. Lr dig skilja p anstrngningssmrta och
en smrta som signalerar
en skada. Anstrngningssmrtan r generell, medan en skadeknning r mer
lokalt begrnsad.
73
TRNING
Tips frn coachen

L-G SKOOG
Du frbttar
din balans och
blir stark i ben,
bl och ftter
av att lpa i
terrngen.
UT OCH KUTA I TERRNGEN!
Terrnglpning r tillbaka p allvar fast nu heter det trailrunning istllet

eller traillpning. Testa du ocks; traillpning ger mnga trningsfrdelar.
Jag minns i brjan
av min lparkarrir under 1970- och
1980-talet d det fanns
massor av fina terrnglopp
runt om i Sverige. Loppen
genomfrdes p naturliga
skogsstigar, i terrngspr och
p blandbanor med inslag
av korta partier p grusvg.
Sen kom en period dr det
74
helt enkelt ansgs trkigt att

springa tuffa banor i skogen.
D skulle det vara snabblpta
stadslopp som var enkla att
mta och f kontrolltider p.
Varje liten ort med sjlvaktning hade sitt eget 5- och
10-kilometerslopp med
start och ml p torget eller
annan central plats. Mnga
lpare ville jmfra tider
och stta personbsta, vilket

var mycket enklare n i ett
terrnglopp p kanske 22,2
kilometer. D var det bttre
med plan asfalt och publikstd istllet.
Nu har pendeln allts
svngt till traillpningens
favr. Nu vill folk uppleva
naturen och skogen; komma
bort frn trafikbuller och
stress. Nya traillopp arrangeras p lpande band. Vissa

av dem r riktigt tuffa fr
att utmana och locka fram
oanade resurser hos de slutkrda men njda deltagarna.
Allt fler trailloppsarrangrer
vnder sig ocks till hela
familjen med fina och olika
lnga strckor lngs sknska
kusten eller i vr underbara
fjllvrld. Att traillpning r
populrt mrktes inte minst
nr vi pltsligt fick Ultravasan och drmed mjlighet att
genomfra vasaloppstrckan
till fots p sommaren; det
blev en stor succ.
Medan Sverige har svrt
att hvda sig internationellt
i banlopp och p maraton,
s har vi inom trailrunning
istllet lpare av hg internationell klass. Jag tnker d
frmst p Jonas Buud, Emelie Forsberg och Ida Nilsson.
Och det finns all anledning
att haka p trailtrenden; i
Sverige har vi fin natur och
vlsktta skogar, fr att inte
tala om allemansrtten. Det
r bara att ge sig ut och kuta
och njuta.
En av frdelarna med
trailrunning r givetvis den
skna knslan att f komma
ut i naturen och slippa buller
och avgaser. Du fr uppleva nya, vackra platser och
knna dofterna frn skogen.
Dessutom r det avstressande att lpa p vackert
slingrande skogsstigar eller
uppleva utsikten frn en
fjlltopp. Men traillpning
ger ocks mnga trningsfrdelar. Du blir stark i ben,
bl och ftter av att lpa p
kuperat, mjukt och ojmnt
underlag. Mnga av de sm
stabiliserande musklerna i
underbenen aktiveras p ett
annat stt n vid vglpning.
ven din motorik och balans
frbttras nr du tvingas
variera steglngden, lyfta
Nyckelpass infr ditt

frsta traillopp
Terrngdistanspass i varierad
fart.
Lngpass i terrng, lugnt
tempo.
Trskelpass: 3 x 10 min eller 5
x 8 min med 23 min joggvila.
(Tempo: 1020 sek lngsammare n din tvlingsfart p 10
km.)
Testa tv
nummer
utan
kostnad!
ES
ERIG
SV
BICYCLIN
PERIODISERA
SVERIGES GRUS
MERA: S PLA
IGASTE CYKELTIDN
ING
N
MTB-SKOLANSALA
BSTA BINGARNA
VN R DIG
F
WWW.BICYCLING.SE
DIVERGED IN A
G.SE
CLIN
BICY
NERAR DU DIN
FORMTOPP
UNDERBAR
UTMANING A
TILL SKOGSAR
WOOD, AND I
I TOOK THE ONE
ERG ED
OD, AND
LESS TRAVELED
IN A WO
K THE
BY. AND THAT HAS
I I TOO
ONE
ED
TRAVEL
MADE ALL THE
LESS
HAS
THAT
MAD
E ALL
THE DIFF
ERENCE
.
STARK&
K& SNABB!
N
MTB-SKOLANSALA
BSTA BINGARNA
VN R DIG
DIN TRNING INFRFVTTERN
GLM GRDDE
NU GLLER
FETT I KAFFET!
03.2015
0
SEK 69.5
NOK 79.00
EURO 8.90
3-02
AM 467
DRFR
LSKAR
VI ATT BLI
AVHNGDA
02.2015
SEK 69.50
NOK 79.00
EURO 8.90
LFK
TT I
MAS LLER FE
: THO
G
PLUS DE NU
GRD
TIDSAM 4673-02
DIN VN GRUSET
S BLIR DU EN
GRAVEL-FANTAST!
MTB-SKOLANS / GLM GDA...
ET
HN
& VIKT
BLI AV
BS
TAHTBAL
ANSADORAR VI AT
ERN
SK
INFR VTT OM VERTR! / NDINRFG,SKR LVN
INGA
G
RNA
IN
FR DIG
N
TR
ET
DIN
VIST
KAFF
THOMAS LFK
OM VERTRNVIST
SKADOR & VIKT ING,
HETS
TIDS
STARKB&!
SNAB
DIFFERENCE.
BY. AND
lakeof
OPP
A
RBAR
UNDEANINGAR
UTM SKOGS
TILL
DS DIV
LG SKOOG, Ume, har 2 500 LP-skivor och r usel p matlagning. Nr det begav sig
gjorde han 29.57 p 10 000 meter, 1.07 p halvmaran och 1.43 p Lidingloppet. LG
har ven 8 SM-guld, 2 Champions League-guld och 5 Cup-guld som fystrnare fr
Ume IK:s och Tyres FF:s fotbollsdamer. Hr skriver han mest om trning fr lpare.
Blogg: runnersworld.se/blogs/lgskoog
GR
ROA
GRAVEL
Om du vill brja trna mer

traillpning br du inte byta
ut alla veckans lppass mot
terrngpass. Trnar du tre
gnger i veckan r det lmpligt att kra 12 pass i terrng
CY
R MT
IN FO
DU D
WWW.
TWO
mer p ftterna och anpassa

stegen till det skiftande underlaget. Att slippa hetsa mot
en planerad kilometertid kan
ocks knnas befriande. Det
r av naturliga skl ganska
meningslst att kolla kilometertider nr du springer
i skogen, s kolla hellre din
puls och den totala tiden som
du har varit ute.
ven om frdelarna med
frisk skogslpning r mnga
s finns det frsts ocks
vissa nackdelar. Till dem hr
en kad skaderisk i fotleder
och underben, liksom risken
att gra sig illa p vassa
stenar och grenar. Du mste
frmodligen ocks tvtta
skorna oftare, men viktigast
att tnka p r att du frlorar
lite av din tempofrmga infr vg- och bantvlingar om
du bara trnar i terrng.
NG
IDNI
KELT
015
Fartlek 45 min: Distanspass i

ditt vanliga tempo med fartkningar p 13 min med jmna
mellanrum.
ASTE
USIG
R A:
G 03.2
Intervaller: 5 x 4 min i din

tvlingsfart p milen och med 2
min vila.
A ME
RAR
TWO GRAVEL ROADS
R
DISE
PERIO
A NE
S PL
BICYCLING 02.2015
Backpass: 48 uppfrslopp i
en backe, 25 min lng. Joggvila nerfr backen.
och det tredje lppasset p

asfalt. P s stt behller du
ditt fina lpsteg.
I brjan kan du med
frdel anvnda dina vanliga lparskor. Vill du ka
andelen traillpning kan du
kpa speciella trailskor med
bttre grepp i yttersulan och
lite lgre profil fr en bttre
markkontakt. Dessutom r
trailskor ofta frstrkta p
utsatta stllen, till exempel
runt trna. Nr du springer
i skogen br du ocks bra
lnga tajts fr att skydda
benen mot rivsr och fstingbett.
Lmpliga terrngpass r
lngpass, vanliga distanspass och fartlek grna med
ngra kompisar fr att dela
upplevelsen, eller som back
up om ngon skulle rka
stuka en fot nr ni r lngt
ifrn civilisationen.
Om du anmler dig till
ett traillopp br du sklart
ocks trna i terrng, p
stigar och i slalombackar.
Fokusera mer p knslan n
farten och frsk ocks att
d och d springa samma
strcka som du tnker tvla
p. Att trna i lnga uppfrsbackar frbereder dig
p den trtthet som stter
in om loppet inbegriper
backar som det tar ver tv
minuter att ta sig upp fr.
Du br ocks kra en del
utfrslpning fr att vnja
knn, lrmuskler, hfter och
vader vid den pfrestning
som lpning i nerfrsbackar
ger. Var dock frsiktig med
utfrslpningen i brjan.
Brja med en flack backe
och verg successivt till
mer brant lutande backar. I
terrnglpning r det syreupptagningen, uthlligheten
och styrkan som r avgrande. Du behver allts inte
kra korta intervaller eller
hrd tempotrning om du
satsar p en trailtvling.
Nedan fljer ett exempel
p trningsupplgg infr din
frsta trailtvling. Modifiera
passen efter din frmga
och ambition.
Nu kan du teckna en provprenumeration p Bicycling. Vi erbjuder dig

att testa tv nummer utan kostnad.
Efter tv nummer kan du vlja om
du vill fortstta f tidningen eller
inte. Prenumerationen gller endast
nyteckning fr boende i Sverige.
VI HAR FRBTTRAT, FRFINAT OCH
SLIPAT LITE P FORMEN FR ATT DU
SOM LSARE SKA F EN NNU BTTRE
UPPLEVELSE.
Elva nummer om ret
Experter ger dig tips och rd
Cykel- och pryltester
Frn nybrjare till proffs,
lsningen fr alla cyklister
Tips och rd om trning,
teknik och nya prylar
Allt om de stora landsvgsloppen
Inspirerande resereportage
www.bicycling.se/2nrgratis
TRNING
Lngdistans
ANDERS SZALKAI
Trna med Anders Szalkai

P marathon.se kan du kpa
Anders Szalkais trningsupplgg fr distanser frn
5 km till ultramaraton. Hr
hittar du ven specifika program fr populra lopp som
Stockholm Halvmarathon,
Lidingloppet och frsts
Asics Stockholm Marathon.
Alternativ trning,
som trning med
kettlebells, kan
fungera som substitut till lpning
under viloperioder.
lite lngre viloperiod efter en

lng ssong kan vara nyckeln
till att slippa ondiga skador
kommande trningsperiod.
Det lilla tapp du gr i fysisk
lpform under viloperioden
kommer att tas igen med rge
nr du fr starta om med en
utvilad kropp och med ett nytt
sug efter trning.
STARK OCH SKADEFRI I HST!
Alltfr ofta drabbas vi lpare av lngvariga verbelastningsskador som tvingar oss till
lngre pauser. Fr att minimera risken br du ta ssongsvila frn lpningen, med frdel nu
under hsten. Planera ocks in styrke- och rrlighetstrning p schemat. Vga justera din
trningsplan nr kroppen sger ifrn och behandla genast med vrme nr du fr en knning.
I brjan av sommaren
genomfrde jag det
omtalade ultraloppet
Comrades Marathon. Det r
89 kilometer lngt och gr p
asfalt i Sydafrika. Sex dagar
senare sprang jag Stockholm
Marathon 42 kilometer,
ocks det p asfalt. Med facit
i hand blev detta en fr stor
belastning fr kroppen, vilket
resulterade i en verbelastad
fot. Jag hade rknat med att
de bda tvlingarna skulle
76
slita, men inte att jag skulle f

en verbelastningsskada som
skulle bli s lngvarig.
Nu r det egentligen
inte vidare kul att skriva om
skador, men tyvrr r det ju s
att jag inte r ensam om att
ha ftt en skada som har gjort
att jag har tvingats avst frn
det bsta man vet; nmligen
att springa.Drfr tnker
jag hr ge mina bsta rd fr
att du ska undvika skador i
framtiden.
Mitt frsta tips, som jag

sjlv genom ren har haft lite
svrt fr r, att ngon gng
under ret lgga in en lite
lngre lpfri period utan att
vara tvingad till det av skada
eller sjukdom. En frivillig
vila helt enkelt. Fr de flesta
passar en sdan period bra
nu p hsten nr tvlingsutbudet minskar. Jag vet att det
kan vara svrt som inbiten
lpare att slppa lpningen;
men tnk p att en frivillig
Vad finns det d fr varianter

p ssongsvila? Den enklaste
och mest effektiva varianten
r helvila, d du inte trnar
ngonting alls under viloperioden. Frdelen r att din
kropp d verkligen ges chans
till terhmtning. Oftast
svarar kroppen riktigt bra p
trningen efter helvilan. Nackdelen r att du ofrnkomligen
kommer att tappa lite av din
fysiska status, och under
sjlva uppstarten efter viloperioden r skaderisken ngot
frhjd om du kar trningen
snabbare n vad kroppen klarar av. En helviloperiod brukar
ligga p 2-3 veckor.
En annan variant r en s kallad aktiv viloperiod. D behller du 1-2 lppass per vecka.
De hr passen ska vara korta;
om din normalrunda r 8 kilometer kan du under vilan dra
ner passet till hlften, allts
4 kilometer. Farten p passet
ska vara riktigt lugn, men
mitt under passet kan du med
frdel lgga in ngra minuters
snabbare, men nd bekvm,
lpning. Den hr lilla fartkningen i ett kortare pass en
gng per vecka, gr att bde
dina ben och din syresttning
fr den lilla dos av fart som
behvs fr att i princip bevara
den form du hade fre vilan.

Det kommer gra igngsttandet av den nya ssongen
lttare och risken fr att dra
p dig skador vid uppstarten
kommer att bli mindre.Om
du kr 2-3 pass lpning under
en normalvecka ska du inte
planera in mer n ett lppass
i veckan under viloperioden.
Men r du van vid 4 eller fler
lppass per vecka kan du ha 2
terhmtningspass per vecka
under din viloperiod.
Om du vljer en sdan hr
lpaktiv viloperiod, kan perioden grna vara ngot lngre
n om du vljer helvila; ta dig
minst 3, grna 4-5 veckor, s
kommer perioden ge dig den
ssongsvila du behver.
Om du knner att fr
mnga vilodagar inte knns
bra mentalt, kan du vila helt
frn lpning men samtidigt
hlla igng fysiskt med andra
slags trningsformer, s att du
nd fr trna. Viktigt r d att
tnka p att inte kra fr hrt
under alternativtrningen, fr
d fr kroppen inte den fysiska
vila den behver, ven om du
vilar frn sjlva lpningen.
ven om en ssongsvila r
mycket vlgrande fr en
lparkropp, kan verbelastningsskador givetvis uppst
nd. Oftast uppstr de p
grund av att du inte anpassar belastningen efter vad
kroppen klarar. Det r en svr
balansgng mellan att trna s
tufft att du utvecklas, samtidigt som det inte fr bli tuffare
n vad kroppen klarar. Det
kan faktiskt vara ett enskilt
pass som blir fr mycket. S
frutom att ta ssongsvila r
det drfr viktigt att du vgar
justera din trningsplan. Vga
ta bort pass som du har planerat, om det behvs. Jag brukar
sga att ett pass r inget pass,
det r helheten och kontinuiteten som ger resultat.
En annan del i att anpassa
trningen efter kroppens frmga r att variera trningen
och hlla igng den grund-
rrlighet du har. Lpning r

en fantastisk trningsform,
men lprrelsen r generellt
ganska enformig, vilket gr
att kroppen mr bra av viss
variation genom inslag av
bde styrketrning och rrlighetstrning. Jag tycker att alla
lpare br kra minst ett pass
styrketrning och ett pass rrlighetstrning i veckan. Styrketrningen och rrlighetstrningen behver inte vara s
avancerad om du endast har
som ml att frebygga skador;
det viktigaste r att den blir av
regelbundet.
Men ven med viloperioder,
anpassad trning, styrke- och
rrlighetstrning, kan tyvrr
skadeknningar uppst. I
mnga lgen kan det vara bra
att g ivg till idrottslkare,
sjukgymnast, kiropraktor eller
naprapat som fr kolla upp
knningen mer noggrant.
Du kan ocks med frdel
sjlvbehandla skadesymptom nr de uppstr. Genom
ren knns det som jag via
sjlvbehandling klarat mig
frn lngre skadeuppehll;
skavanker har stannat vid att
vara just skavanker och aldrig
blivit regelrtta skador.Mitt
frsta steg nr jag har haft
en knning har alltid varit att
behandla med vrme under
natten. Det har varit vrmeskydd i olika former, ofta
med enkla lsningar som till
exempel en raggsocka runt en
m hlsena. Helt ovetenskapligt skulle jag vilja sga att vid
tta av tio lparskavanker har
vrme hjlp mig. Kanske beror
det p att jag har trott p det,
men det spelar ju faktiskt
ingen roll, fr dagen efter
har skavanken varit borta s
att jag har kunnat trna som
vanligt igen.
Ibland behvs emellertid
kyla, eller en kombination av
kyla och vrme. Speciellt nr
ngot omrde blivit svullet kan
det vara gynnsamt att direkt
efter passet kyla ner omrdet
fr att f ner trycket.
ANDERS SZALKAI r en av Sveriges bsta maratonlpare genom tiderna, med

seger i Stockholm Marathon 2001 och med meriter frn OS, VM och EM. Efter
karriren har Anders fortsatt p elitmotionsniv. Nu r han trningsansvarig p
marathon.se och ansvarig fr Sveriges strsta lpargrupp TSM Running. Anders
utvecklar ven trningsprogram fr alla niver och strckor p marathon.se. Hr
ger han RW:s lsare rd om lngdistanstrning i frsta hand.
Blogg: marathon.se
szacke42195
!
T
E
H
Y
N
AN
R
A
M
V
L
A
H
DELA
N
V
N
E
D
E
M
Knns 21 km fr tufft?
Eller gillar du att maxa p kortare
distanser? Spring Womens Health
Halvmarathon med en vn, och
dela p strckan!
22 april 2017
Ls mer och boka
er plats p
WHHM.SE
Womens Health Halvmarathon arrangeras av hlsomagasinet Womens Health och Stockholm Marathon
Gruppen, i samarbete med friidrottsklubbarna Hsselby SK och Sprvgen FK.
TRNING
Frgor + svar
RW svarar p dina
lparfrgor.
F: r det okej att g uppfr
varje backe?
S: Du kan g uppfr strre delen av en backe, men du strker
bde musklerna och pannbenet
om du lgger in tminstone
510 sekunder lpning fr varje
minut det tar dig att n backkrnet. Ta ngra korta, kvicka
steg innan du brjar g igen; s
smningom blir du starkare och
orkar springa allt lngre.
F: Vilken form av alternativ
trning gr mig lpstark i
backarna?
S: Om du cyklar i stende
position anvnder du ungefr
samma muskler som i lpning.
Att anvnda en elliptisk maskin
(crosstrainer) med mycket motstnd r ocks effektivt. Lnga
vandringar i branter p ojmnt
underlag bygger lpmuskler
men ocks stabiliserande muskler som frbttrar din balans.
ETT LYFT UPPT
Nyttja uppfrsbackarna de hjlper dig att n dina ml.

Mnga nya (och fr all del rutinerade lpare) hamnar i tv
kategorier: de som r rdda fr backar och de som
hatar dem. Det r frsteligt; nr lpning p plan vg r
en utmaning i sig s knns det extra tufft att springa i uppfrslut.
Men att gra backar till en del av din trningsrutin gr dig till en
starkare och mer effektiv lpare, samtidigt som det strker ditt
sjlvfrtroende. Nu nr vdret brjar bli svalare r det perfekt att
brja kra backtrning fr att n hstens ml.
KLARA ETT LOPP P 5 KM
Vlj en lprunda som har bde
korta och lite lngre backar.
Ta det lugnt i brjan genom
att vxla mellan gng och lpning s att du inte brjar flsa
ohmmat. Om banan fr din
planerade tvling r backig,
78
spring tvlingsbanan om mjligt eller frsk hitta motsvarande backar p hemmaplan.

Det gr dig bra frberedd infr
tvlingsdagen.
BYGG UTHLLIGHET
Vlj en ltt lutande backe som
BYGG STYRKA
Jogga eller g till en backe
med ltt lutning. Brja med tv
backrepetitioner och lgg sedan till en eller tv repetitioner
fr varje vecka. r du nybrjare kan du satsa p 40 steg
uppfr; har du lptrnat i minst
ett r kan du satsa p 100150
steg. Inled varje backrepetition med 510 steg i lngsamt
tempo, korta sedan ner stegen
och ka stegfrekvensen; vila
genom att g eller jogga nerfr
backen. Under det hr passet
r det okej att flsa och flmta
de sista 30 stegen.
Sanning eller lgn

Det r bst att ge jrnet
uppfr backarna s att
man fr dem snabbt
undanstkade.
LGN. Att behlla samma tempo i uppfrsbackarna som p
platt vg gr dig bara trtt och
svrt andfdd. Ta istllet korta,
snabba steg uppfr backen,
varvat med gngpauser om du
behver, s att du orkar springa
vidare efter backkrnet.
T E X T J E F F G A L LO WAY
NYBRJARE
det tar dig ett par minuter att

springa uppfr. Brja med att
springa upp och ner fr backen
i tre till fem minuter; ta gngpauser om du knner att du behver. Utka sedan backpasset
med 35 minuter varje vecka
tills du klarar ett backpass p
30 minuter eller mer.
www.facebook.com
/SpringtimeTravel
PRAG OCH PARIS MARATHON

TV VRLIGA MARATON
PARIS MARATHON - 9 APRIL 2017
Paris r inte bara romantik, kafer och kultur. Hr

gr ocks ett riktigt stort maraton med 40 000
lpare i april. Nu r bokningen till nsta rs lopp
ppen. Du springer genom centrala Paris, frbi
klassiska sevrdheter som Eiffeltornet, Louvren
och Triumfbgen. Under resan fr du givetvis ocks mjlighet att uppleva allt det som vackra Paris
har att erbjuda!
PRAG MARATHON - 7 MAJ 2017
Flj med oss till hrliga Prag och spring ett av

Europas finaste maratonlopp. Det sgs vara ett
av vrldens mest internationella lopp d det finns
lpare frn drygt 90 olika nationer. Loppet har en
snabb och vacker bana som tar dig genom stadens
historiska platser. Start och ml r p det bermda torget Staromestske Namesti i gamla stan
precis under den astronomiska klockan.
Vr huvudpartner:
FR FLER RESOR, INFORMATION OCH BOKNING:

SPRINGTIME.SE ELLER RING 08-545 535 40
TRNING
Oavsett om vi
lper, cyklar eller
gnar oss t ngon
annan typ av trning, r det viktigt
att vi gr det med
rtt attityd till
vrt ldrande.
TRNING 50+
NJUT MER AV LPNINGEN!
T E X T C H R I S T E R W E R N H U LT
Fr mnga lpare r hsten den bsta tiden. Med tvlingar

p behrigt tidsavstnd och en mer strukturerad vardag efter
sommarsemestern r det sknt att hitta ro och trygghet i
lpningen igen. Fr oss ldre lpare r det faktiskt inget
som hindrar att vi trnar just s ret runt.
Generellt kan jag
tycka att mnga av oss
ldre lpare lgger
alltfr stor vikt vid hur fort vi
fortfarande kan lpa. Strcka,
tid och hastighet r visserligen ngot av lpningens
fundament, men om vi enbart
vrderar vr lpning efter vr
bsta tid p milen, adderar
vi ondigt mycket stress till
ngot som i frsta hand ska
hjlpa oss att m bra.
80
Jag menar absolut inte

att det r ngot fel att tvla,
eller att mta sin lpfrmga
p andra stt, ocks fr oss
50-plussare. Det viktiga
r vilken attityd vi har till
vr prestationsfrmga nr
ldern oundvikligen gr oss
allt lngsammare. Klarar vi
av att acceptera att farten
sjunker och kan vi istllet
fokusera p knslan och
gldjen i att faktiskt fort-
farande kunna lpa? Eller

lter vi frustrationen ver en
sjunkande lpfrmga stta
sig i skallen och vljer att
istllet drmma oss tillbaka
till svunna tider?
En mycket god lparvn
till mig, som med rge kvalar
in i kategorin 50-plus, stllde
p sociala medier fljande
frga: Vilket av fljande alternativ skulle du vlja? 1. Du
kan lpa milen p 33 minuter,
men blir d tvungen att ta
fiskbullar till lunch resten av
ditt liv. 2. Du klarar milen p
43 minuter och fr d ta vad
du vill. Han valde tveklst
alternativ 1.
ven om frgestllningen
r tillkommen med glimten i
gat, tycker jag nd att den
r ett tydligt exempel p hur
mnga av oss hnger kvar i
ett verdrivet prestationstnkande frn vra fornstora dagar. Vi tenderar att
i allt fr hg grad vrdera

vr lpning i strcka, tid
och hastighet, nr vi istllet
skulle tillta oss att njuta
mer av upplevelsen bde
under och mellan vra
lpturer.
Ett annat exempel p hur
vi ldre motionsidrottare
tenderar att tappa perspektivet p vrt idrottande,
hmtar jag frn dansk cykelsport. I en intervju infr
rets Tour de France berttade flera av 1990-talets
stora danska proffsstjrnor,
med legenden Rolf Srensen
i spetsen, att de r hgst
tveksamma till att delta i
de mnga motionslopp p
landsvg som arrangeras i
vrt sdra broderland. ven
om de sjlva cyklar med en
avspnd attityd, dr gldjen och gemenskapen r i
centrum, blir de regelbundet
provocerade p grnsen
till trakasserade av ldre
cykelmotionrer, som vill
utmana de forna proffsryttarna. De tycks ha glmt
vilket evenemang de deltar i
och verkar tro sig transformerade till en proffsklunga i
Alperna fr tjugo r sedan!
Oavsett om vi lper,
cyklar eller gnar oss t
ngon annan typ av trning,
r det viktigt att vi gr det
med rtt attityd till vrt
ldrande. Vi kan omjligt
behlla vr prestationsfrmga genom rens lopp, men
vi kan alltid ha samma fina
utbyte av vr trning.
TEXT HERMAN DEGSELIUS
S gr vra bsta veteranlpare!

1965 stog Roger Antonsson
p startlinjen nr det frsta
Lidingloppet arrangerades
frra ret sprang han sitt 51:a raka
Lidinglopp! (Sune Eriksson och
Lars Nordin r de tv andra som
lyckats med den bedriften.)
Mlsttningen r att springa
ngra r till. Varje r funderar
jag p att lgga av, men nr
vren kommer s frsvinner de
tankarna, sger Roger som idag
har hunnit fylla 77 r.
Som snabbast gick det 1978,
nr han var 39 r; d hon korsade
mllinjen med tiden 1.51.36 och
knep en 60:e plats. P maratondistansen r personbstat
2.32.39. Det rekordet satte han
1973 (en vecka senare sprang han
Lidingloppet p 1.52.54)
Nr ldern brjade ta ut sin
rtt, och tiderna i lparspren
blev lngsammare, d kade
Roger trningsmngden.
Fr jag ville fortfarande
springa snabbt p tvlingar.
Jakten p tider har alltid varit en
drivkraft i min lpning.
Frr om ren var det bara

lptrning som gllde. P senare
r har det blivit mycket alternativ
trning.
Framfrallt cykling, jag kr
stenhrt tre dagar i veckan. Den
alternativa trningen har hjlpt
mig att bibehlla en skaplig niv i
lpningen.
Bli Barnsupporter och

ge 100 kr/mn.
barncancerfonden.se
Yrkes- och ledarskapsutbildningen fr

kvalitet och skerhet inom outdoor
NDE
DA HELTCKA
SVERIGES EN
FR
UTBILDNING
RENRER
EP
TR
EN
LEDARE OCH
ISERAD
INOM ORGAN
OUTDOOR
www.trailledare.se
Certifieringsutbildningen till
Trailledare r Sveriges
mest lttillgngliga utbildning fr
dig som vill organisera aktiviteter i
natur. Under sex intensiva dagar fr
du de verktyg som behvs som
ledare och entreprenr inom
organiserad outdoor
Utbildningstillfllen
2-7 augusti, Trosa

21-23 samt 28-30 oktober, Trosa
2017 rs utbildningar blir
bokningsbara 15 augusti
Kostnad
11.900 kr inkl. utbildningsmaterial
YDDINGELOPPET
50-RSJUBILEUM
Sndagen 30 oktober 2016
yddingeloppet.se
TRNING
ELITPERSPEKTIVET
LPARE BEHVER
UTOMHUSHALLAR!
Hr delar elitlparna Lars Sdergrd och Sandra
Eriksson med sig av sina tankar om det emellant
oglamorsa livet som hrt satsande lpare. Hr uppmanar
Lars makthavarna inom svensk lpning att tnka till ett
varv extra nr det gller vra svenska idrottshallar.
Det brjar nrma sig den tiden p ret d jag och mina
nrmaste trningskamrater sker oss inomhus fr att
trna vissa snabbare pass. Under senhsten och vintern r friidrottshallen p Bosn ute p Liding vr fredade
zon i ett annars kallt och halt Stockholm, som gr sitt bsta
fr att frdrva framtida framgngar, i alla fall lprelaterade
sdana. Men inne i hallen r underlaget fast och fint. Man
kan springa i kortbyxor och linne och ha en ckligt exakt koll
p sina tider. Avsaknaden av fluktuationer i vder och vind
gr dessutom att trningen kan detaljstyras p en niv som
skulle behaga till och med den mest tyska vetenskapsman.
Men att springa p hrda inomhusbanor med doserade
kurvor kan knappast beskrivas som skonsamt. Detaljstyrningen r vl inte direkt skadlig i samma utstrckning, ven
om den ocks har sina nackdelar ibland, men lt oss begrnsa
oss till de fysiska riskerna.
Varje vinter skrdar intervalltrningen inomhus ngra
offer bland mina satsande vnner och bekanta i lparsverige.
Ondiga skador som frmodligen kan relateras direkt till det
hrda underlaget och den typ av pass som mnga av landets
lptrnare gillar att genomfra. Den gngse instllningen r
nmligen att det fr de flesta lpare r frenat med tmligen
hg skaderisk att springa lnga intervaller inomhus p hrda
banor med doserade kurvor. Istllet springer man kort. Och
hrt. Vilket inte bara gr att grundtrningen blir smre utan
dessutom att skaderisken kar. Sledes ett riktigt nerkp.
r inte alltid att leka med, speciellt inte fr de mer skadebengna lparna. Och det r jttedyrt att bygga dessa hallar.
Varfr man istllet inte bygger enklare anlggningar konstruerade mer som tlt likt vissa fotbollshallar och skippar
den dyrare friidrottsbanan till frmn fr grus eller kanske
konstgrs vet jag inte. Frestll dig ett ouppvrmt tlt med
en rundbana eller i alla fall ngot sorts varv p grusunderlag,
samt en cirka 80 meter lng sprintraka. ven om det kan bli
lite kyligt i tltet under de kallaste dagarna s slipper man i
alla fall blsten och framfrallt sn och is.
Varje vinter skrdar intervalltrningen inomhus ngra offer

bland mina satsande vnner
och bekanta i lparsverige.
Det skulle ge mnga frdelar. Det skulle bli bde billigare
och skonsammare trning, och dessutom mycket mer attraktivt fr en motionslpare n en traditionell friidrottshall
(eller ett brutalkuperat elljusspr). Det kan drtill eventuellt
f landets lptrnare att till viss del under grundtrningen
verge pass i stil med 8 x 200 meter i maxfart till frmn fr
ett fr rstiden mer anpassat aerobt utvecklande pass.
Svensk lpnings fretrdare och investerare, agera! Framti-
den ligger i denna nya typ av hall dr utomhuslpningen mter inomhuslpningen. Ska vi kalla det fr en utomhushall?
Lars drmmer
om en kall hall
fr vinterlpning
befriad frn blst,
sn och is.
LARS SDERGRD tvlar i lngdistanslpning fr

Sprvgen IK. Han har en bakgrund som gitarrist p
elitmotionsniv, och anser att gitarrdesignen peakade
p 1950-talet. Bland Lars prestationer mrks ett
Lidinglopp p 1.41.17, ett 10 000-meterslopp p 29.43
och ett SM-silver p rets Asics Stockholm Marathon
som dessutom var hans debut!
hanginoninquietdesperation
82
FOTO LUCA MARA
Min instllning till friidrottshallar r

allts tudelad. Det r vrdelst att halka
omkring utomhus, s under vintern r
hallen rtt anvnd ett ypperligt verktyg
om man r hrdad nog. Men det hrda
underlaget och de doserade kurvorna
Spring i
Dolomiterna
103K
D+ 7150m
D- 7060m
53K
D+ 3800m
D- 3710m
23K
D+
D-
1100m
1900m
2K
FOR KIDS
9 - 10
JUNI
2017
VAL DI ZOLDO
DOLOMITI - ITALY
www.dolomitiextremetrail.com
facebook.com/Dolomiti.Extreme.Trail
Anmlan ppnar den 26 November 2016
KROPP
TRNINGSVRKSTAN
HEL, STARK
OCH SNABB
strama muskler som behver stretchas ut. En del av oss har en

ogynnsam lpteknik; vissa har muskulra obalanser, som medfr
snedbelastning och andra kanske har medfdda svagheter i till
exempel ryggkotor och leder.
Listan p vanliga riskfaktorer nr det gller verbelastningsskador kan allts gras lng. Riskminimeringen kan dremot
sammanfattas kort: Ta hand om din lparkropp! Mnga lpare
vill ju helst bara springa. Gr det! Men att lgga tio minuter p
balans- och styrketrning efter lppasset har du tid med. P
kpet blir du en snabbare, uthlligare och tligare lpare. Hr
fljer 20 vningar som strker din kropp och frbttrar muskelbalansen. Gr vningarna fr kad rrlighet efter ett intervallpass
eller ett lngpass, och gr vningarna fr stabilitet med fokus p
blstyrka och benstyrka efter ett lttare lppass. Under en aktiv
terhmtningsdag kan du kombinera tv eller tre av vningarna.
Din kropp kommer att visa sin tacksamhet nr du ger dig ut p
dina lppass.
Bli starkare och undvik skador med det hr

effektiva 10-minutersprogrammet. P kpet blir
du en snabbare och uthlligare lpare.
ORSAKERNA TILL ATT s vl nybrjare som rutinerade lpare
drabbas av led- och muskelsmrtor kan vara mnga. Vi

springer grna fr ofta och/eller fr lngt utan att vara
riktigt i form fr det. Vi slarvar kanske med uppvrmningen infr
intervall- och backpass och vi skippar periodvis alternativ trning
eller rena vilodagar. Vi glmmer ltt den viktiga men trkiga
styrketrningen; vi avvisar mhnda smrtsignalerna frn
F OTO M AT T R A I N E Y
vningarna bygger
p Jay Cardiellos prehabprogram. Cardiello
var en framgngsrik
medeldistanslpare vid
University of Arkansas
innan han drabbades av
en ryggskada till fljd av
vertrning.
84
KROPP
20 VNINGAR FR FRRE SKADOR
Den hr 10-minutersrutinen (30 sekunder fr varje vning) bygger benoch blstyrka. Mnga av vningarna ska utfras stende p ett ben fr
att efterlikna lpningens belastning. vningarna motverkar muskulra
obalanser, frbttrar prestationsfrmgan och minskar risken fr skador.
SKOGSHUGGARHOPP
Strck armarna och knpp
hnderna ovanfr huvudet.
Bj knna och svinga sedan
armarna nedt. Res dig upp
och svinga armarna upp ver
huvudet igen.
KNBJ OCH STRCK

Inta benbjsposition. Res
dig sedan upprtt och rta ut
vnster ben ordentligt. Lyft
hger kn t sidan s hgt du
kan innan du stter hger fot
i golvet och lyfter vnster kn
hgt t sidan.
5
86
STABILISERANDE
KNLYFT (HGER)
Hll armarna i lpposition,
stabilisera blmuskulaturen
och lyft hger kn s hgt du
kan. Stt hger fot i golvet
och upprepa vningen.
AKTION/REAKTION
(HGER)
Lyft hger kn och fr benet
framt som i en lprrelse.
Snk benet, flexa foten nedt
och lt sedan fotens framdel
skrapa ltt i golvet.
KNBJ P ETT BEN

(HGER)
Lyft vnster fot och strck
benet framt en bit ver
golvet. Gr en knbj och
stanna en stund i positionen.
terg till stende.
LUTANDE STRETCHROTATION (HGER)

Balansera p hger ben,
bj dig framt och strck
vnster ben bakt. Vrid
verkroppen nr du fr
vnster hand mot hger
fot.
BENBJ MED RUMPKICK (HGER)

Ta ett steg bakt
med hger fot och bj
vnster kn i utfallsposition. terg till stende
position samtidigt som du
kickar din hgra fot upp
mot baken.
UTFALL MED KNLYFT

(HGER)
Ta ett steg bakt med
hger fot. Bj ditt vnstra
kn, skjut ifrn och framt
med hger fot och lyft
ditt hgra kn upp mot
brstet.
STABILISERANDE
KNLYFT (VNSTER )
Hll armarna i lpposition, stabilisera blmuskulaturen och lyft vnster
kn s hgt du kan. Stt
din vnstra fot i golvet och
upprepa vningen.
10
AKTION/REAKTION
(VNSTER)
Lyft vnster kn och fr
benet framt som i en
lprrelse. Snk benet,
flexa foten nedt och
lt sedan fotens framdel
skrapa ltt i golvet.
Gr s mnga
repetitioner du orkar
p 30 sekunder och
ka sedan antalet
inom samma
tidsspann vartefter
du blir starkare.
11
KNBJ P ETT BEN

(VNSTER)
Lyft hger fot framt
en bit ver golvet, gr en
knbj och stanna en stund i
positionen. terg sedan till
stende position.
12
LUTANDE STRETCHROTATION (VNSTER)

Balansera p vnster ben,
bj dig framt och strck
hger ben bakt. Vrid verkroppen nr du fr hger
hand mot vnster fot.
13
UTFALL MED RUMPKICK

(VNSTER)
Ta ett steg bakt med vnster fot och bj hger kn
i utfallsposition. terg till
stende position samtidigt
som du kickar din vnstra
fot upp mot baken.
14
UTFALL MED KNLYFT

(VNSTER)
Ta ett steg bakt med vnster fot. Bj ditt hgra kn,
skjut ifrn och framt med
vnster fot och lyft knet
upp mot brstet. terg till
stende.
15
HANDVANDRING
Strck p dig ordentligt.
Luta sedan verkroppen
framt och placera handflatorna mot golvet. G framt
med hnderna tills du nr
plankposition. G tillbaka
med hnderna mot ftterna
och terg till stende.
16
BALANSSTRETCH
Inta plankposition. Hll
ryggen rak och strck ut
hger arm och vnster
ben parallellt med golvet. terg till plankan.
Upprepa med vnster
arm och hger ben.
17
FRAMSTEG
Ta ett hgt steg framt
med hger ben som
om du skulle kliva ver
en hck. Upprepa vningen med vnster ben.
Fortstt sedan att vxla
ben.
18
BAKTKLIV
Ta ett hgt steg bakt
med hger ben som
om du skulle kliva ver
en hck bakom dig.
Upprepa vningen med
vnster ben. Fortstt
sedan att vxla ben.
19
BENSPARKAR
St upprtt och strck
ut armarna rakt framfr
kroppen. Svinga hger
ben framt, uppt mot
hnderna. Byt ben och upprepa vningen. Fortstt
sedan att vxla ben.
20
HYLLNINGAR
St med handflatorna
tryckta mot varandra
framfr brstet. Ta ett
djupt andetag och andas
ut. Strck ut armarna t
sidorna och fr dem i vid
halvcirkel tillbaka upp
ver huvudet.
87
KROPP
Lparakuten
IDROTTSLKARE STEN BJRNUM
Sten Bjrnum,
idrottslkare i
Gteborg, om hur
du frebygger
och behandlar
lparskador.
Menisken fungerar ocks som ett

slags sttdmpare,
samtidigt som den
underlttar rotation
i underbenet.
sllan man fr riktiga lsningar,
men oftast r det svrt att sitta
p huk och ven i de hr fallen r
det svrt att stretcha framsidan.
MOTA MENISKSKADAN
Meniskskador drabbar oftast ldre personer, men

frkommer ven hos yngre. Det r viktigt att vara
uppmrksam p den hr typen av skador fr att
frhindra uppkomsten av artros.
Menisken r en gummiliknande bindvvsskiva
som ligger mellan lrbenet och skenbenet. Man har
tv halvmneformade menisker
i varje kn som sitter fast i
sjlva ledkapseln. Ena menisken
ligger p insidan av knet och
den andra ligger p utsidan.
Meniskerna har som funktion
att skydda den ledbroskkldda
ytan p benen i leden. Det r
viktigt att skydda ledbrosket
eftersom det inte bildas mer
ledbrosk efter cirka 16 rs lder;
och om ledbrosket frsvinner
fr man artros.
88
Menisken fungerar ocks som

ett slags sttdmpare, samtidigt
som den underlttar rotation i
underbenet. Den inre menisken
skyddar nr underbenet vrids
utt och den yttre skyddar nr
underbenet vrids int.
Det finns egentligen tv typer
av meniskskador. Dels s kallade traumatiska skador som
uppkommer d man utstts fr
en okontrollerad rotation eller
tillsammans med yttre vld
ofta i kombination med andra
skador som korsbandsruptur och
ledbandsskada. Detta drabbar
ofta dem under 35 r, och gr

direkt ont. Knt kan knnas lst
och framfr allt fr man begrnsad frmga att bja knet, ofta
svullnar det upp under frsta
dygnet. Mnga mrker att de fr
svrt att stretcha lrets framsida.
Den andra typen av meniskskada stavas degenarativ och
r den vanligaste formen av
meniskskada. Den hr varianten uppkommer med ren p
grund av att menisken tappar
sin spnst. Den kommer ofta
smygande och efter att man har
sprungit ett tag; den drabbar
oftast dem som r ver 35 r.
Nr man vl har ftt skadan gr
det ont varje steg man tar. Det r
Behandlingen fr bgge
typerna av skador r primrt
sjukgymnastiktrning. Inom vrden har man blivit mycket mer
restriktiv med operation, fr man
vet att framfr allt de degenarativa rupturerna har en funktion;
de skyddar brosket.
Om man inte drabbas av
lsningar eller en kraftig rrelseinskrnkning kan akuta skador
lka p 612 veckor av sig sjlva,
medan de degenerativa kan ta
nda upp till ett r att bli av med.
Nr ska man d operera? Jo,
om patienten har upprepade lsningar och inte kan strcka fullt
p benet, och om det pverkar
ens liv fr mycket.
Operation grs med titthls
kirurgi; idag opererar man bort
s lite som mjligt av menisken,
fr att undvika uppkomsten av
artros. Man fr belasta knet
till fullo direkt efter operationen
men jag rekommenderar att man
anvnder kryckor i brjan fr
korrekt gngteknik.
Rehabiliteringstiden efter
operationen av traumatiska skador brukar vara mellan 4 och 12
veckor, medan den andra typen
tar lika lng tid i mnader.
STEN BJRNUM var i nra 30 r lkare t damlandslaget i handboll. Numera r han

Svehofs handbollslags lkare, samt lkare t en rad friidrottsklubbar i Gteborg.
Sten brinner fr lpning och har haft mngder med lpare som patienter genom
ren. Sjlv har han sprungit elva maraton runt om i vrlden med tiden 3.07 som bst,
och han har avverkat orkneliga halvmaror. Hr i Runners World skriver han om hur
man frebygger och behandlar lparskador.
Norra Djurgrden
lrdag 1 april
Inled lparret 2017 p Norra Djurgrden

den 1 april. Ett lopp perfekt i tiden fr att
stmma av hur formen r efter vintern.
Det r dessutom ett utmrkt avstamp
infr vrens och sommarens tvlingar. Du
springer ett varv p en flack 10 km-bana.
Underlaget r mestadels asfalt. Anml dig
nu s har du en utmrkt anledning att hlla
igng trningen under vintern.
Ett evenemang av Stockholm Marathon Gruppen tillsammans med friidrottsklubbarna
Hsselby SK, Sprvgens FK och Fredrikshofs FI
Information och anmlan: premiarmilen.se
Vlkomna till hstens snabbaste mil!
HSSELBYLOPPET
Sndag 9 oktober 2016 kl. 12.00
Historik och anmlan hittar du p www.hasselbyloppet.se
LRDAG 3 JUNI 2017
Vid varje maratonlopp har jag alltid tnkt

aldrig mer. Men knslan av att g i ml
fr mig att stlla mig vid startlinjen igen
och igen.
Rickard, nio maraton.
DET R MLET SOM RKAS
ANML DIG
INNAN
PRISHJNINGEN
30 OKT
stockholmmarathon.se
KOST
Nringsberkning
per portion
Energi: 467 kcal
Kolhydrater 14 gram
Fibrer 4.5 gram
Protein: 27 gram
Fett: 33 gram
DEN LPANDE KOCKEN
SNITSIG
SCHNITZEL
Lckert grillat fr lpare.

Med tillbehr som ger stma
och syrlighet blir den salta
schnitzeln extra smarrig.
FOTO LUCA MARA
4 PERSONER
4 schnitzlar av kalvinnanlr eller flskytter
4 sm palsternackor
1 dl olivolja
2 vitlksklyftor
2 citroner
1 knippe krvel
2 dl oliver
Salt
Svartpeppar
GR S HR:
Borsta palsternackan vl och
dela i fyra bitar, gnid in bitarna
med vitlk och ringla ver olja.
Salta och svartpeppra. Rosta i
ugnen p 200 grader i cirka 20
minuter tills palsternackan blivit
ltt krispig inuti och ftt frg.
Pensla kttet med olivolja
och grilla i varm panna eller p
grillen i cirka tv minuter p
varje sida, salta och svartpeppra.
Dela citronen och grilla den
ocks, s att den fr lite mnster och blir mjuk.
Servera kttet med citron,
palsternackan, oliver och nyplockad krvel.
Idrottsnutritionisten Emma
Lindbloms kommentar: Det
hr blir nog den sista grillml-
tiden fr ssongen fr mnga

lsare, s passa p att njuta!
Palsternacka r en bra rotfrukt
att bunkra upp med hemma
eftersom den hller relativt
lnge, i cirka 24 veckor. Den
innehller bland annat kalium,
som bland annat hjlper till
att hlla kroppens nerv- och
muskelfunktioner intakta.
FREDRIK ERIKSSON r en namnkunnig krgare, kokboksfrfattare och inte minst hngiven lpare. Han driver restaurang Lngbro sder om Stockholm och restaurangen Asplund
i Solna. Genom ren har Fredrik ftt en rad utmrkelser. Bland
annat utsgs han till rets Kock 1987, och 1997 blev han utsedd
till Kockarnas kock fr andra gngen. Han fick ocks Allt om
Mat:s Stora matpris 2015 fr sitt lngvariga arbete fr svensk
gastronomi. Hr ger Fredrik oss sina bsta recept fr lpare.
91
KOST
Smart om mat
EMMA LINDBLOM
Kort om kosttillskott
Kosttillskott r ett samlingsnamn
fr vitaminer, mineraler, aminosyror, essentiella fettsyror, fibrer,
olika rter och vxtextrakt i koncentrerad form. De r tnkta att
komplettera den vanliga kosten
och sljs i form av kapslar, tabletter, pulver, ampuller med vtska,
droppflaskor eller liknande.
Klla: Livsmedelsverket
INTE BTTRE AV KOSTTILLSKOTT!
Mnga tror att de behver kosttillskott fr att hlla sig friska och prestera maximalt.
Men faktum r att de allra flesta inte lider brist p mineraler, vitaminer eller andra
nringsmnen, och att ta tillskott utan att ha nringsbrist kan vara direkt skadligt.
Omfattande kostunderskningar visar att
de flesta i Sverige fr i
sig tillrckligt med vitaminer,
mineraler och andra nringsmnen via kosten. De hr
fynden stmmer vl verens
med flera hundra kostregistreringar som jag och mina
kollegor har gjort p idrottare
genom ren det r vldigt
sllan som friska mnniskor
lider brist p nringsmnen.
De som trnar mycket och fr
i sig tillrckligt med energi,
samt har en varierad kosthllning med rekommenderade
mngder av frukt och grnsaker, fr i de allra flesta fall i sig
vad de behver.
Det finns emellertid ett mineral som inte r helt ovanligt
att ha brist p bland uthl92
lighetsidrottare, och det r

jrn. Frlust av jrn sker bland
annat vid bldning i mag- och
tarmkanalen, vilket kan uppst vid hrd trning. De repetitiva sttar som lpstegen
framkallar kan ven frstra
de rda blodkropparna.
Likas kan det vara bra att
kontrollera sitt kalciumintag
om man inte ter mejeriprodukter, eftersom mejeriprodukter r en av vra huvudsakliga kllor till kalcium.
Man ska vara uppmrksam
p om mjlkalternativen
innehller kalcium (eller r
berikade med kalcium). Om
de innehller lite eller inget
kalcium gller det att frska
f i sig kalcium frn andra kalciumrika kllor som ktt, fisk,
skaldjur, grnkl och broccoli.
Ett vitamin som r relativt

vanligt att ha brist p r
D-vitamin. Bristen uppstr
frmst under vinterhalvret,
d solstrlarna inte r starka
nog att att bilda D-vitamin
i huden, men brist kan ven
uppst under sommarhalvret
om man skyddar kroppen allt
fr mycket frn solen. Om
man drtill har en kosthllning som r fattig p bland
annat fet fisk, gg, inlvsmat
som innehller naturligt D-vitamin, eller D-vitaminberikad
kost, s kan brist p D-vitamin
uppst.
Mnga gr felet att skra upp
sitt intag av vitaminer och

mineraler utan att veta om
de har en brist eller inte. De
har kanske hrt att ngon i
trningsgruppen ter magnesium och brjar drfr sjlva

ta detta som kosttillskott
utan att kanske veta om de
r i behov av det. Andra tar
jrn- eller D-vitamintillskott i
ngra dagar nr de knner sig
trtta fr att f en energikick.
Men om man har bristsymptom eller mr dligt br man
underska sig hos en lkare
fr att f en eventuell diagnos
och rd fr att frbttra sitt
hlsotillstnd. Det r bttre
att ta reda p om man har
en brist n att chansa och ta
ngot fr skerhets skull.
Mer vitaminer och mineraler
r inte bttre och fr mycket,
precis som fr lite, kan gra
att kroppen inte fungerar
optimalt. Man blir inte piggare eller hlsosammare av
att ta till exempel jrn eller
D-vitamin i ngra dagar om
man inte har en brist. Den
upplevda trttheten kan bero
p ngot annat. Om man
brjar ta kosttillskott fr att
bli piggare istllet fr att
frndra sin livsstil eller f
rtt behandling fr eventuella
sjukdomstillstnd, kan man
istllet f vrre symptom.
I idrottskretsar gr det sllan att prata om kosttillskott
utan att nmna doping. Jag
jobbar med mnga idrottare
som regelbundet blir dopingtestade, och majoriteten av
dessa idrottare vgar inte ta
kosttillskott. Tillskotten kan
nmligen innehlla otilltna
medel eller vara kontaminerade, som det heter i idrottssammanhang. Som idrottare
br man drfr kontrollera
alla ingredienser i eventuella
kosttillskott, det gr man enklast p Riksidrottsfrbundets
Rd-grna lista*.
Mnga har skert lagt
mrke till att vissa produkter
r mrkta med Kan innehlla spr av ntter, fr att
skerstlla att allergiker fr
rtt information om produkterna. Tyvrr finner man inte
pstendet Kan innehlla
spr av otilltna medel p en
produkt som r kontaminerad. Det r alltid idrottaren
sjlv som r ansvarig fr vad
hen ter eller dricker. Kommentarer som Jag visste
inte, Min trnare sa att jag
skulle ta detta eller Jag tog
bara en tablett, jag visste inte
vad det var, fungerar inte
som frsvar. Som idrottare
mste man vara vlinformerad om vilka kosttillskott som
r tilltna eller inte. De idrottare som har en sjukdom och
behver ta en medicin som r
dopingklassad kan f dispens
frn lkare. I frsta hand brukar lkaren d frska hitta
en medicin som r tillten fr
att undvika problem.
De flesta som lser den hr
artikeln kommer frmodligen
aldrig att bli dopingtestade,
men klarar sig mnga i eliten
utan extra kosttillskott s klarar ven vi motionrer oss i de
allra flesta fall. Misstnker du
att du har brist p ett vitamin
eller en mineral br du vnda
dig till en lkare fr att f en
diagnos och eventuell dosering av tillskott.
NS
MNADET!
P
E
C
E
R
RTIG HUMMUS
Den hr rran gr fort att gra och smakar ljuvligt p grovt knckebrd.
Den passar ven utmrkt att servera tillsammans med pasta.
TILLAGNINGSTID: 10 MINUTER
5 dl torkade grna rtor
(frysta gr ocks bra)
12 vitlksklyftor
1 lime (saften)
1 chili
Olivolja
Salt
Peppar
GR S HR:
Koka rtorna enligt frpackningens beskrivning. (Tina upp rtorna om de r frysta.) Lgg
rtorna i matberedare eller anvnd ngon
annan typ av mixer. Tillstt pressad vitlk
och saften frn limen, och skiva ner chili efter
smak. Mixa och rr sedan i olivolja till nskad
konsistens. Smaka av med salt och peppar.
Frvara i burk med lock i kylen.
FOTO LUCA MARA
*(antidoping.se/rodgronalistan/index.asp).
EMMA LINDBLOMS beslut att

g till fredagstrningen p
friidrotten nr hon var tio r
formade hennes liv. Under
elva r trnade, tvlade och
lste hon Exercise Science
and Nutrition i USA. Hon har
ven gtt IOKs idrottsnutritionsutbildning. Nu hjlper
Emma vra landslag att ta
rtt, och hr skriver hon om
kost kopplat till prestation.
93
MNADENS LOPP
Ett urval svenska och
internationella lplopp som
gr av stapeln nrmaste
mnaden.
SVENSKA LOPP
23-25 september
Lidingloppet
10, 15, 30 km mfl.
lidingoloppet.se
24 september
Roma Kungslopp
10 km
idrottonline.se/RomaIFFriidrott
25 september
Borstahusloppet
21 km
gfidrott-friluft.se
1 oktober
Malm halvmarathon
10 & 21 km
malmohalvmarathon.se
Mssebergslunken
5 & 10 km
idrottonline.se/IKWilske/
Mossebergslunken
Solviksloppet
4 & 2 km
idrottonline.se/BrommaIFFriidrott
Tjurruset
10 km
tjurruset.se
Uskloppet
5 & 10 km
uddevalla-sk.se
Sundsvalls brolopp
6, 10 & 21 km
e4-loppet.se
2 oktober
Anna loppet
5,2 km
ifknora.com
Hackmora bergslopp
2,9 km
sagmyrask.com
5 oktober
Amazing trail night
10,5 km
wamazingtrail.se
8 oktober
ARRANGR? KONTAKTA GUNNAR LUNDQVIST FR ANNONSPRISER OCH BOKNING!

TEL: 0156-210 72 MAIL: GUNNAR@RUNNERSWORLD.SE
Billingehusloppet
5 & 10,5 km
ifkskovde.net
Gteborgs marathon
42 & 21 km
solvikingarna.se
Hellasloppet
1,5, 5, 10 & 16 km
hellasloppet.se
idrottonline.se/romaiffriidrott
-stadsloppet
5, 10 & 21 km
KFUM rebro
Varberg halvmarathon
12,5 & 21 km
varberghalvmarathon.se
Karlslundsloppet
5 & 10 km
karlslundsif.org
Stockholms DM
terrnglpning
2, 4, 8, & 12 km
huddingeais.se
Umemaran
42 & 21 km
jallestc.se
Svedalsloppet
1, 2,5, 5 & 10 km
savedalsloppet.se
9 oktober
Hglandsloppet
10 km
iksisu.se
Running lights
5 & 10 km
runninglights.se
Hsselbyloppet
10 km
hasselbyloppet.se
15 oktober
Hgklintsloppet
7,5 km
22 oktober
Vxj Marathon
42 km
www.vaxjomarathon.se
INTERNATIONELLA LOPP
25 september
Baxters Loch ness Marathon
5, 10 och 42 kilometer.
lochnessmarathon.com
Berlin marathon
42 km
bmw-berlin-marathon.com
Hstruset
5 km
hostruset.nu
14 oktober
Ultra trail Jeju
100 km
gorunasia.com
16 oktober
saflset
11,1 km
tidaholsoksisu.nu
16 oktober
Amsterdam marathon
42 km
tcsamsterdammarathon.nl
Gr skillnad fr
mnniskor p flykt.
Rda Korset finns p plats i krigets Syrien och vid Medelhavets strnder. Vi delar ut mat, vatten, babypaket, sovsckar, tvl och
erbjuder sjukvrd, std och tak ver huvudet. Vi finns ven p asylboenden i Sverige. Ditt std behvs och gr skillnad. Sms:a
AKUT FLYKT till 72 900 och sknk 100 kr, swisha valfritt belopp till 123 555 77 64 eller sknk pengar via redcross.se
Genom att sknka en gva godknner du att Rda Korset fr kontakta dig. Vi fljer personuppgiftslagen.
Helsingborgs terrnglopp
2, 4 & 8 km
idrottonline.seisgotafriidrott
Du har vl inte missat
15%
rabatt
att alla som prenumererar p Runners World alltid har:
P HELA LPARSORTIMENTET
10% rabatt
P SPORTELEKTRONIK
Rabatten gller ven i vr butik p ntet
nr du loggar in via Runners Worlds hemsida.
runnersstore.se
Regeringsgatan 26, Stockholm, tel 08 22 25 50
Baltzarsgatan 31, Malm, tel 040 12 96 70
Rabatten till Runners Worlds prenumeranter kan ej kombineras med andra rabatter och erbjudanden.
Arena Run
18 februari 2017
Succloppet r tillbaka p Friends Arena
- Skra din startplats idag!
Missa inte chansen att bli en av hjltarna p Nationalarenan. Besegra
vr hinderbana p egen hand, som ett lag med kompisarna eller
tillsammans med ditt barn i den nya familjeklassen.
Frutom ran, medaljen och en ofrglmlig upplevelse str 10 000 kr
p spel till vinnaren i varje tvlingsklass.
Anml dig, ditt lag eller din

familj p arenarun.se
arenarun.se
TEKNISK ARRANGR
Arena Run r ett samarrangemang av Runners World, Blixten & Co, PLEX Family, Friends Arena och med Stockholm Marathon Gruppen som teknisk arrangr.
JAG R LPARE
Intervjuad av
Kenneth Gysing
BINGO
RIMR
41, FOTOGRAF, ENTREPRENR OCH LPARE.
Bingo Rimr
laddar fr
Lidingloppet
hans sista deltvling i En Svensk
Klassiker.
Jag har alltid varit lite av en renlevnadsmnniska, har varit vrldsmstare p att
festa utan att supa skallen av mig. Jag
har ocks vanan att ta bra p grden
hade vi egna djur, potatis och odlingar.
Jag undviker tomma kolhydrater och
processad mat, ter bara ekologiskt
nrproducerat och undviker att ta fr
mycket ktt.
Jag har alltid sprungit, men varit vldigt
frsiktig, jag har enorm respekt fr att
springa p asfalt. Jag har kompisar som
brjat springa p ldre dar, du vet: h
gud, jag mste komma i form!, och s
fr de ngot knfel och gr pltsligt med
kryckor i vntan p en operation.
Jag fredrar trail. I somras sprang jag
Salomon 27 K i re, det tog runt tre timmar. Banan gick ver tre fjll och man
fick hnga i linor hr och dr. Det var rtt
tufft. Lidingloppet kommer att knnas
som en rkmacka i jmfrelse.
Jag kr ofta mina lprundor p Djurgrden, dr finns bde skogsstigar och
grus. Men nu har jag anmlt mig till
Ironman i Kalmar nsta r, s jag mste
nog brja springa mer p asfalt. Jag
och Emma (Igelstrm reds. anm.) har
ocks siktet instllt p till nsta r.
Swimrun r s grymt roligt.
Nu kr jag En Svensk Klassiker och har

bara Lidingloppet kvar. Drmmen r att
komma under 2.30 dr, men i r handlar
det mest om verlevnad. Nr jag har
lrt mig vad det handlar om kan jag kra
hrdare.
Nr jag flyttade till Stockholm fr att

bygga en karrir som fotograf jobbade
jag jvligt hrt. Efter tio rs fotograferande, d jag brukade st bjd som ringaren
av Notre Dame framfr kameran, s
brjade jag f ont i ryggen. Jag insg att
jag inte kunde leva p gamla meriter, s
jag tog kontakt med en naprapat, som la
upp ett trningsprogram t mig.
Jag har fyllt 41, men har ingen 40-rskris, som nr man gr ut och krkar i ny
skinnjacka, raggar unga tjejer och kper
sportbil. Eller som nr man har trffat en
kvinna i unga r, gift sig och skaffat barn
och kommer p att vad fan hller jag p
med, blir inte livet mer n s hr? och s
skiljer man sig.
I somras krde jag Karlshamn Swimrun

tillsammans med Emma Igelstrm; vi
r barndomskamrater. Simningen gick
vldigt fort, jag var kopplad till Emma
med en lina. Det var som att ligga efter
en spckhuggare i full fart framt.
98
Jag har levt nattklubbsliv 100 gnger

om, fr mig har 40-rskrisen i stllet varit
en 40-rslycka. Den tid jag la p nattklubbar och dekadens lgger jag nu p
fysisk aktivitet. Nr man inte gr ut och
festar och springer p event s frigrs en
massa tid och energi.
Jag ger mig ut p lprundor s fort

jag fr tillflle. Enda problemet r att f
ihop logistiken. Jag har tre ungar med
tv olika mammor och r involverad i
en massa olika bolag och projekt. Jag
driver kommunikationsbyrn Lejon Media och vi arbetar med varumrken som
Celsius och Sony, och driver tidningarna
Pause, Man och Moore.
Simmerskan
Emma Igelstrm
har bl a tagit 4
VM-guld och 12
EM-guld. Hon
var dessutom
vrldens frsta
kvinna att simma
50 meter brstsim
p under 30
sekunder.
Jag lskar gadgets och tajta kompressionsklder. Ibland knner jag mig som
Fredrik i Solsidan; det kan dra ivg en
jkla massa stlar p prylar.
Trning ska vara roligt, inte ett tvng.
Fr mig handlar det mycket om
belningen eftert. En kall l i bastun
efter Salomon Trail i re till exempel,
det kndes jvligt bra. Och som efter
mlgngen i Vasaloppet dr bubblade
vi till ordentligt!
FOTO VIKTORIA W YCKMAN
Jag r uppvuxen p en grd i Blekinge,

dr rdde en aktiv livsstil. Jag packade
hbalar, mlade om staket och liknande;
jag var lite som en fastighetssktare. Jag
trnade boxning och taekwondo ocks,
men gick inga matcher.
saucony!
POSTTIDNING B
Runners World
c/o Titel Data AB
112 86 Stockholm

Runner's World NR 9 2016

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

You might also like

Runner's World NR 9 2016

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Runner's World NR 9 2016

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

STOR TRAILSPECIAL!

Hstens trailskotest + 4 hisnande ventyr

nya och heta

Tnk dig uthllig

Spring 21,1 km eller

Womens Health Halvmarathon arrangeras av hlsomagasinet Womens Health och

DET OFRUTSGBARA VDRET

RUNNERS WORLD OKTOBER 2016

gonblicket Swimrun i den

Ledare Laddad fr hsten!

RW Social Lparna och

RW Prylar Annorlunda skor

RW Prylar Spring bst i vst.

RUNNERS WORLD OKTOBER 2016

RW Social: Hillevi Wahl

Sofia Hedstrm Ta plats!

Hans Lodin (Ansvarig utgivare)

Frga experterna Om trning,

Trning 50+ Njut av lpningen!

Trningsvrkstan Hel, stark &

Lparakuten Fixa menisken.

Den lpande kocken Snitsig

Smart om mat Inte bttre av

Coach L-G Skoog Ut och kuta i

Lngdistans med Szalkai

Nybrjare Ett lyft uppt!

Bingo Rimr Fotograf och lpare.

RUNNERS WORLD USA

Utkommer vecka 42.

Robert Novick (SVP, International

RUNNERS WORLD SVERIGE har 108 000 lsare per utgva

OKTOBER 2016 RUNNERS WORLD

World. Men trots den amerikanska titeln har

Nr jag i slutet av sommaren fick frgan

om jag kunde tnka mig att tcka upp

Christer Wernhult, tf chefredaktr

RUNNERS WORLD OKTOBER 2016

Sharzad Kiavash drabbades 2012

FOTO HANS BERGGREN (SHAHRZAD), LUCA MARA (CHRISTER)

Den 4:e augusti 1979 tillhrde jag den

I det hr numret presenterar vi

PUSHING THE LIMITS OF SPEED AND PERFORMANCE.

Jag fortsatte att skta kosten och fasade

RUNNERS WORLD OKTOBER 2016

kanske lter mrkligt, men det gav mig en

Jag vill att

HELA DENNA SIDA R EN ANNONS FRN ASICS

SHOP THE LOOK

pass i gymmet. asics.se

Programmet kan du kra tv gnger i veckan under hela vinterssongen.

WANT IT MORE VIDEO

Dr lpning och populrkultur kolliderar

Nsta r, det kan

Nike anlitar den

RUNNERS WORLD OKTOBER 2016

Superkuren mot smrta

MISSA INTE RW-LOPPET ARENA RUN!

Du kan springa ensam eller i lag och i