Termer

Matematiktermer fr skolan
Matematiktermer fr skolan
Christer Kiselman och Lars Mouwitz

under medverkan av
Tom Britton, Bo Gran Johansson, Staffan Rodhe,
Anders Tengstrand och Ebbe Vilborg
Illustrationer av Erik Melin
Nationellt centrum fr matematikutbildning, NCM

Gteborgs universitet
P bokens prmar skdliggrs Pythagoras sats. P framsidan har fyra exemplar

av en rtvinklig triangel med kateterna a och b samt hypotenusan c placerats i
en strre kvadrat som har sidlngden a + b. Den resterande inskrivna kvadraten
har d sidan c. Flyttas de fyra trianglarna om enligt figuren p bokens baksida,
fs i stllet tv mindre resterande kvadrater med sidorna a respektive b, vilkas
sammanlagda area mste vara lika med den tidigare inskrivna kvadratens area.
Allts c2 = a2 + b2 : hypotenusan i kvadrat r lika med summan av kateternas
kvadrater. Se vidare Pythagoras sats p sidan 202.
Nationellt Centrum fr Matematikutbildning, NCM

Gteborgs universitet
Box 160
405 30 Gteborg
Bestllningar:
ncm.gu.se/bestallning
bestallning@ncm.gu.se
Fax: 031 786 22 00
c 2008 Christer Kiselman och Lars Mouwitz

ISBN 978-91-85143-12-2
Upplaga 1:2
Layout: Christer Kiselman
Omslag: Anders Wallby
Tryck: Livrna AB, Gteborg, 2008
Tryckeriet r miljcertifierat enligt ISO 14 001
Innehllsfrteckning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Frord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Lsanvisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Det grekiska alfabetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Allmnna termer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
De fyra rknestten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
2.1. Allmnt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
2.2. Addition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
2.3. Subtraktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
2.4. Multiplikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
2.5. Division . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Aritmetik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
3.1. Allmnt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
3.2. Tal och talsystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
3.3. Ordning, likhet och olikhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57
3.4. Procent och promille . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62
3.5. Potenser och logaritmer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63
Storheter och enheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69
4.1. Storheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69
4.2. Enheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75
4.3. Mtning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86
Algebra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87
5.1. Allmnt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87
5.2. Algebraiska operationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92
5.3. Ekvationer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93
5.4. Mngdlra. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100
Kombinatorik, fljder och serier . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106
6.1. Kombinatorik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106
6.2. Fljder och serier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108
6.3. Grnsvrden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113
Matematisk argumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116
7.1. Logik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116
7.2. Matematiska modeller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122
7.3. Matematiska resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123
7.4. Bevis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128
7.5. Problemlsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132
Avbildningar och funktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135
8.1. Allmnt om avbildningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135
8.2. Funktioner och deras vrden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140
8.3. Kurvor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154
8.4. Differentialkalkyl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162
8.5. Integralkalkyl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169
Geometri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174
9.1. Allmnt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174
9.2. Vinklar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192
9.3. Trianglar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198
Innehllsfrteckning
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
9.4. Andra mnghrningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206

9.5. Andragradskurvor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213
9.6. Polyedrar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221
9.7. Annan rymdgeometri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 227
9.8. Koordinatsystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235
9.9. Avbildningar och symmetrier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240
Trigonometri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 250
Vektorer och matriser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255
11.1. Vektorer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255
11.2. Matriser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 260
Sannolikhetslra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 264
12.1. Slumpfrsk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 264
12.2. Sannolikhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 265
Statistik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 272
13.1. Diagram och tabeller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 272
13.2. Statistiska mtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 275
13.3. Statistiska underskningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 280
Sprkens rikedomar och terminologins problem
av Christer Kiselman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 287
Tvnget att precisera och friheten att generalisera
av Anders Tengstrand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 292
Alfabetisk termlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297
Ngra beteckningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 311
Frord
Skolverstyrelsen gav r 1979 ut en bok med titeln Matematikterminologi i skolan
innehllande rekommendationer rrande termer, definitioner och skrivstt. Den
var en ny version av en skrift med samma titel som publicerades r 1966.
Dessa verk gr sedan lnge inte att kpa, men de exemplar som finns p
bibliotek runt om i landet har hela tiden anvnts i bl. a. lrarutbildningen. Detta
visar att det finns ett behov av en auktoritativ klla fr vl valda termer i skolans
matematikutbildning. Nationellt centrum fr matematikutbildning vid Gteborgs
universitet (NCM) startade drfr ett projekt som initialt syftade till en enkel
revision av Matematikterminologi i skolan. Men ambitionsnivn hjdes snart, och
det beslts att ge presentationen av termer och definitioner hgsta terminologiska
kvalitet. AB Terminologicentrum (TNC) engagerades drfr i projektet. Samtidigt mste givetvis de pedagogiska och vetenskapliga aspekterna beaktas. Detta
ger ibland upphov till icke sjlvklara avvgningar.
Gunnel Johansson och Helena Palm p TNC har gjort en ovrderlig insats
genom att excerpera en stor mngd lrobcker och ordbcker, och sedan, lika
ovrderligt, genom att dra upp riktlinjer fr hur termposterna skall skrivas p ett
terminologiskt korrekt stt.
Boken redovisar aktuella betydelser hos termerna och ger drutver vissa inblickar i begreppens historia svl som i ordens historia. De matematiska begreppen har ofta utvecklats under mnga r. Kommentarer till deras historia har
utarbetats av universitetslektorna Bo Gran Johansson, Visby, och Staffan Rodhe,
Uppsala.
Ordens etymologiska ursprung kan ge fascinerande inblickar i hur man en gng
har tnkt. Docent Ebbe Vilborg, Gteborg, visar oss termernas ursprung i mnga
av termposterna.
Definitionerna i kapitlen 12, Sannolikhetslra, och 13, Statistik, har utarbetats
av professor Tom Britton, Stockholms universitet.
Nr det gller de matematiska begreppens historia har ven universitetslektor
Gunnar Berg, Uppsala, gjort ovrderliga insatser. Universitetslektor Anders Tengstrand, Vxj, har genom sina kommentarer till hela boken givit oss vrdefull
hjlp.
Kapitel 4, Storheter och enheter, har granskats av Anders J. Thor, som vi
tackar varmt fr denna insats.
Filosofie doktor Erik Melin har p ett frtjnstfullt stt skapat bilderna till
boken.
Vi vill hr varmt tacka alla de nmnda personerna.
Genom ett omfattande remissfrfarande har vrt arbete ftt en god frankring
bland matematiklrare, lrarutbildare, terminologer och forskare i matematik. Vi
hoppas att resultatet kommer att bli till nytta fr matematikundervisningen svl
i ungdomsskolan som fr vuxenskola och lrarutbildning. Sist, men inte minst, vill
vi tacka Myndigheten fr skolutveckling (MSU), som givit oss std och frtroende
att ta fram denna bok.
Bengt Johansson
Christer Kiselman
Lars Mouwitz
Lsanvisning
Varje termpost inleds med termen i frga, fljd av eventuella synonymer. I ngra f fall anges bjningsformer eller uttal. Drefter fljer definitionen. Denna
r alltid skriven som en terminologisk definition, vilket bl. a. innebr att den,
tminstone idealt, skall kunna erstta termen i dess sammanhang. Det finns en
skillnad mellan denna typ av definition och den som anvnds i lrobcker. Den
terminologiska definitionen mste vara koncis och man tvingas tnka efter vad
orden verkligen betyder. I en lrobok kan man frst mer eller mindre utfrligt
beskriva ett sammanhang och sedan i flera steg nrma sig begreppet. Under
arbetets gng har vi vertygats om att den strikt terminologiska definitionen r
ett utmrkt pedagogiskt och vetenskapligt hjlpmedel, och att den i samspel med
kommentaren ger den bsta grunden fr frstelsen av nya och gamla begrepp.
Efter definitionen fljer ofta en kommentar. Dess syfte r att stta in begreppet
i ett sammanhang, och dr kan frekomma en mer lroboksmssig frklaring.
Ofta kommer ngot eller ngra exempel att belysa begreppet och termens anvndning.
Drefter fljer i mnga fall begreppets och ordets historia, under rubrikerna
historia respektive etymologi.
Slutligen ges fr mnga termposter under rubriken jmfr hnvisningar till ord
som kan terspegla beslktade begrepp eller deras motsatser.
Vissa termer har mer n en betydelse, och vi anvnder d index fr att skilja
dem t. Exempel r bas1 , bas2 , bas3 , bas4 och kropp1 , kropp2 . Se vidare avsnittet
om polysemi, sidan 290 i kapitel 14, Sprkens rikedomar och terminologins problem.
Boken avslutas med tv appendix. Det frsta kserar kring sprkens rikedomar
och terminologins problem, och ger en inblick i hur vi har arbetat. Det andra rr
de matematiska begreppen och behoven av att precisera och generalisera dem.
I vrt arbete har vi sttt p mnga intressanta terminologiska, pedagogiska och
vetenskapliga frgestllningar. Mtet mellan dessa tre traditioner har varit mycket
spnnande. Vra avgranden har ibland varit svra och oftast inte sjlvklara.
Christer Kiselman
Lars Mouwitz
Det klassiska grekiska alfabetet

A
B
E
Z
H
I
K
M
N
T
Y
,
, %
,
Namn
alfa
beta
gamma
delta
epsilon
zeta
eta
theta
jota
kappa
lambda
my
ny
xi
omikron
pi
rho
sigma
tau
ypsilon
phi
khi
psi
omega
Translitterering
a
b
g
d
e
z
e
th
i
k
l
m
n
x
o
p
r
s
t
y
ph
kh
ps
o
Dessa translittereringar anvnds i de etymologiska frklaringarna, dremot inte

nr det gller svenska ord av grekiskt ursprung eller svenska namn p grekiska
matematiker. Ett undantag r diftongen , som translittereras eu. Vidare skrivs
spiritus asper (\) som h, medan spiritus lenis () inte markeras.
De grekiska bokstverna , , anvnds i matematiken ofta som motsvarigheter till a, b, c, och , , anvnds som motsvarigheter till x, y, z.
Andra alfabeten n de latinska och grekiska frekommer mycket sparsamt. Den
frsta bokstaven i det hebreiska alfabetet, , som uttalas alef, anvnds fr att
beteckna ondliga kardinaltal.
Kapitel 1. Allmnna termer
1.
11
Allmnna termer
algebra1
definition
kommentar
historia
etymologi
gren av matematiken dr man studerar grupper, ringar, kroppar2 och

liknande strukturer
I skolan mter man frst algebran i form av bokstavsrkning, d.v.s.
man rknar med variabler i stllet fr som tidigare med tal. De
rkneregler som gller fr tal gller ocks fr variablerna.
Den symbolism som vi har i dag inom algebran utformades i Europa
under 1500- och 1600-talen. P 1800-talet fick algebran en logisk
uppbyggnad, ur vilken den vanliga algebrans lagar kan hrledas frn
grundlggande axiom.
Ordet algebra kommer frn arabiskans al-jabr, som betyder terstllande eller frenande (med tvng) och syftar p operationen
att flytta en term med minustecken frn det ena ledet till det andra
och ndra till plustecken. Termen frekom i ett bermt arbete p
arabiska som behandlade lsning av ekvationer, senare knt som alkit
ab al-mukhtas.ar f h.is
ab al-jabr wa-l-muq
abala Den kortfattade
boken om rkning med terstllande och jmfrande. Det skrevs
av Muh.ammad Ibn M
us
a al-Khwarizm, som var verksam i Bagdad
i brjan av 800-talet. Al-muq
abala betyder allts jmfrande eller
balansering och syftar p att man tar bort tv likadana termer frn
bda leden. (De tv operationerna r verkligen olika, eftersom inga
storheter p den tiden var negativa.)
antal
synonym
definition
kommentar
exempel
etymologi
kardinaltal
hom en mngdi storlek hos mngden angiven genom att man jmfr
den med andra mngder medelst bektioner
De tv termerna r synonyma, men antal anvnds mest fr ndliga
mngder, kardinaltal fr ondliga mngder.
Om mngden r ndlig, s r antalet ett naturligt tal, allts lika
med ngot av talen 0, 1, 2, . . . Den tomma mngden har inget element, en singletonmngd ett element.
Antalet element i en mngd kan ocks vara ondligt. Till exempel
r antalet naturliga tal lika med kardinaltalet 0 (alef-noll).
Tv mngder A och B har samma kardinaltal om och endast om
det finns en bektion av A p B. Kardinaltalen, liksom de naturliga
talen, uppstr p detta stt som ekvivalensklasser.
Det finns ondligt mnga ondliga kardinaltal. Kardinaltalet hos
mngden av alla reella tal r strre n kardinaltalet hos mngden av
alla rationella tal.
De fyra frsta kardinaltalen 0, 1, 2, 3. De r ocks naturliga tal.
Det minsta ondliga kardinaltalet. Det betecknas 0 (alef-noll).
Kardinal- kommer frn latinets cardinalis viktigast, vsentligast, adjektiv avlett av cardo gngjrn, det kring vilket allt rr sig.
12
jmfr
ekvipotenta s. 101, ordningstal s. 60
aritmetik
definition
historia
etymologi
jmfr
gren av matematiken dr man studerar addition, subtraktion, multiplikation, division, potenser och rotutdragning av tal.
Aritmetiken har sina rtter i de antika civilisationerna. I Europa var
senare aritmetik en av de sju fria konsterna i den medeltida undervisningen; den ingick i den frsta gruppen, quadrivium, tillsammans
med geometri, musik och astronomi. De tre vriga ingick i den andra
gruppen, trivium, som bestod av grammatik, retorik och dialektik.
Aritmetik kommer frn grekiskans arithmetike rknekonst, avlett
av arithms tal, antal.
algebra1 s. 11
avbildning
synonym
definition
kommentar
transformation, operator, operation

relation mellan tv mngder sdan att varje element i den frsta
mngden frekommer som frsta element i de par som relationen
innehller en och endast en gng
Den frsta mngden i definitionen kallas avbildningens definitionsmngd, den andra dess mlmngd. Ett element som frekommer som
andra komponent i ett par kallas bild och mngden av alla bilder
kallas avbildningens bildmngd, vrdemngd eller vrdefrrd. Den
r en delmngd av mlmngden.
Om X och Y r tv mngder och f en avbildning med X som
definitionsmngd och Y som mlmngd, s skriver man
f : X Y.
(Att en avbildning ofta betecknas med bokstaven f beror p att man
tnker p en funktion.) Vidare betecknar f (x) det unika element y
sdant att (x, y) f , allts y = f (x) om och endast om (x, y) f :
elementet f (x) Y r bilden av x under avbildningen f . Man skriver
ocks avbildningen som x 7 f (x) eller utfrligare
X 3 x 7 f (x) Y.
Tidigare sade man att bilden f (x) uppstod frn elementet x
genom tillmpning av ngon regel. S kan det naturligtvis vara i
enkla fall, men eftersom det inte gr att definiera begreppet regel p
ett tillfredsstllande stt, har man nu vergivit detta talestt. Alla
mngder av par (x, y) med den angivna egenskapen accepteras.
Ibland talar man om flervrda avbildningar, ett sjlvmotsgande uttryck. Det skulle innebra att f (x) betecknade flera element
i Y . Det r i sdana fall bttre att lta avbildningen f sina vrden
i familjen av alla delmngder av Y .
Vad gller synonymerna kan sgas att operation anvnds till exempel fr de aritmetiska operationerna, som verkar p par av tal,
exempel
jmfr
13
likas om derivering och integrering. Transformation och operator

anvndes mest nr elementen i definitionsmngden sjlva r funktioner.
Om vi tnker oss att varje land har en och endast en huvudstad,
s har vi en avbildning H frn mngden av lnder till mngden av
stder, med H(Sverige) = Stockholm och H(Australien) = Canberra.
Additionen av hela tal r en avbildning Z Z Z, given av
(x, y) 7 x + y.
En spegling i en linje i planet r ett exempel p en avbildning
inom geometrin. Speglingen i linjen med ekvationen x = y ges av
R2 3 (x, y) 7 (y, x) R2 .
Ekvationen g = f 0 definierar en avbildning, oftast kallad operation, nmligen derivering: g r derivatan av f . Man skriver ocks
f 0 = Df = df /dx; operatorn D = d/dx r derivationsoperatorn.
Fouriertransformationen avbildar funktioner p funktioner: g =
F f r Fouriertransformen av f och F r Fouriertransformationen.
bild s. 13, bildmngd s. 13, definitionsmngd s. 13, funktion s. 14, mlmngd s. 17, relation s. 19
bild
synonym
definition
kommentar
jmfr
transform
element p vilken ett annat element avbildas av en viss avbildning
Termen transform anvndes nr avbildningen kallas transformation.
funktionsvrde s. 144, Fourieranalys s. 251
bildmngd
synonym
definition
kommentar
jmfr
vrdemngd, vrdefrrd
mngd som bestr av alla bilder som en viss avbildning har
En avbildning r given av tv mngder X (definitionsmngden) och
Y (mlmngden) och en tillordning av en bild eller ett vrde f (x)
i Y till varje x X. Mngden av alla bilder f (x) r bildmngden.
Denna r en delmngd av mlmngden Y .
avbildning s. 12, definitionsmngd s. 13, mlmngd s. 17, bild s. 13
definitionsmngd
synonym
definition
jmfr
definitionsomrde
htill en avbildningi mngden av alla element fr vilka avbildningen
r definierad
argument1 s. 135, bildmngd s. 13, vrdemngd s. 13
dimension1
definition
kommentar
antal vrden som behvs fr att bestmma lget fr en punkt inom

ett geometriskt objekt
Med denna definition kan dimensionen vara 0, 1, 2, 3, . . . Mer generellt kan en mngd i planet ha en dimension som inte r ett heltal;
till exempel har Helge von Kochs snstjrna dimensionen log 4/ log 3.
14
exempel
etymologi
jmfr
Fr att bestmma lget hos en punkt i rummet behver man ange

tre vrden (koordinater).
Dimension kommer frn latinets dimensio uppmtning, substantiv
till verbet dimetiri att uppmta, att utstaka, dr prefixet di(s)isr- understryker avstndet mellan ndpunkterna.
rt linje s. 186, kurva s. 15, plan s. 185, yta s. 21, kropp1 s. 15, fraktal
s. 177
formel
definition
exempel
etymologi
uttryck som beskriver samband med hjlp av symboler

Formeln fr berkning av en cirkelskivas area r A = r2 , dr r r
cirkelns radie.
Formel kommer frn latinets formula regel, norm.
funktion
definition
kommentar
exempel
historia
etymologi
avbildning vars vrden r tal

Orden funktion och avbildning har mycket nrliggande betydelser.
Det frsta anvndes mest nr vrdena r tal, det andra i geometriska
och algebraiska sammanhang. Sprkbruket r inte helt fixerat, men
den vanligaste betydelsen av termen r den angivna, allts att en
funktions vrden r till exempel hela, reella eller komplexa tal.
Ekvationen y = x2 definierar en funktion frn de reella talen R till
R. Den inversa relationen r inte en funktion, eftersom y inte kan
vara negativt och eftersom det finns tv x som uppfyller ekvationen
om y r positivt en avbildning fr ju bara ha ett vrde fr varje
argument. Dremot kan man definiera en invers med vrden i familjen av alla delmngder av R, betecknad P(R), d.v.s. en avbildning
g : R P(R), dr g(y) bestr av mngden av alla tal x sdana att
x2 = y. Allts r t. ex. g(1) = , g(0) = {0} och g(9) = {3, 3} och
mera allmnt g(y) = {x R; x2 = y} = { y } om y > 0. Om man

i stllet arbetar med komplexa tal fr man en invers h : C P(C)
med t. ex. h(1) = {i, i}.
Ekvationen y = x3 definierar dremot y R som funktion av
x R och omvnt x som funktion av y; man kan skriva x = 3 y om

man inskrnker sig till reella rtter.
Termen funktion infrdes i slutet av 1600-talet av Gottfried Wilhelm
von Leibniz (1646 1716). Men det var frst ett halvsekel senare som
vi genom Leonhard Euler (1707 1783) fick en samlad beskrivning
av de elementra funktioner som ingr i dagens skolkurser.
Under 1700-talet uppfattades en funktion som ett uttryck, sammansatt av en eller flera variabler och av tal och konstanter. Gradvis frndrades denna uppfattning under 1800-talet och 1900-talet
mot den nutida uppfattningen, som brukar formuleras i mngdlrans
sprk.
Ordet funktion kommer frn latinets functio utfrande, frrttning;
operation frn latinets operatio arbete, verk.

jmfr
15
avbildning s. 12, bild s. 13, bildmngd s. 13, definitionsmngd s. 13,

mlmngd s. 17, relation s. 19
geometri
definition
etymologi
gren av matematiken som behandlar avstnd, vinklar, ytor, kroppar1

och former
Det grekiska ordet ge
ometra geometri r sammansatt av ge jord
och metren att mta.
geometriskt objekt
definition
punktmngd i noll, en eller flera dimensioner
konstant1 (adjektiv)
definition
som i ett visst sammanhang inte ndras
konstant2 (substantiv)
definition
kommentar
etymologi
jmfr
storhet med ett i ett visst sammanhang fixt vrde

Konstanter kan betecknas med siffror eller bokstver (ofta a, b, c).
Konstant kommer frn latinets constans fast stende, bestndig.
variabel s. 21, parameter s. 18
kropp1
definition
kommentar
jmfr
hi geometrini tredimensionellt geometriskt objekt

En kropp kan vara begrnsad eller obegrnsad.
kub1 s. 222, parallellepiped s. 222
kurva
synonym
linje
definition
endimensionellt geometriskt objekt

En kurva kan vara rak (rt) eller bjd (krkt) samt obegrnsad t
bda hllen eller begrnsad t ett hll eller t bda. Den kan ligga i
planet eller i rymden. I det frsta fallet kallas den plan kurva.
En kurva i planet kan ges som mngden av nollstllen till en
funktion; till exempel r nollstllena till polynomet x2 + y 2 1 en
cirkel. Den kan ocks ges p parameterform, vilket innebr att man
anger x och y som funktioner av en reell variabel t: x = f (t), y = g(t);
till exempel r x = cos t, y = sin t, 0 6 t < 2, enhetscirkelns
ekvation p parameterform. Dremot kan en cirkel inte beskrivas
som grafen av en funktion av en variabel.
I allmnsprket uppfattas en kurva som bjd och en linje som
rak.
Termen kurva anvnds ibland fr vissa geometriska objekt med
dimension1 strre n 1, t. ex. snflingekurvan.
kommentar
16
historia
etymologi
I Euklides verk Stoikhea (i latinsk versttning Elementa) Grundbegreppen lyder definition 2 i bok I: En linje (gramme) r lngd
utan bredd. Den fljs av definition 3: En linjes ndar r punkter.
(Hos Euklides r troligen alla rta linjer strckor, och har drfr tv
ndpunkter.)
I antikens matematik studerades endast ett ftal kurvor, som rta
linjer, cirklar, parabler, ellipser och hyperbler. Dessutom studerades
ngra s. k. mekaniska kurvor, till exempel quadratrixen. Under 1600talet, d koordinatsystem kom i bruk, konstruerade man ett stort
antal nya kurvor utgende frn algebraiska ekvationer.
Kurva kommer av det latinska adjektivet curvus krkt, krokig, bjd.
Ordet linje kommer av det latinska ordet linea, som i sin tur r
hmtat frn namnet p vxten linum lin. Jmfr svenska lina, av
lin.
likhet
definition
jmfr
logisk relation som innebr att tv objekt r identiska

ekvation s. 94, olikhet s. 60
likhetstecken
definition
kommentar
exempel
historia
jmfr
tecknet =
Likhetstecknet anvnds fr att ange att tv uttryck betecknar samma
sak, eventuellt efter en utrkning. Det utlses r lika med eller bara
r. (Det kan vara missledande att sga fem plus sju blir tolv
eftersom verbet blir antyder en frndring, allts att 5 + 7 skulle
vara ngot fr att sedan bli ngot annat.)
.
Ungefrlig likhet brukar anges med ngot av tecknen eller =.
7 + 3 2 = 8; 1/13 0,0769.
Likhetstecknet infrdes r 1557 av Robert Recorde (1510 1558) i
The Whetstone of Witte: And to auoide the tediouse repetition of
these woordes: is equalle to: I will sette as I doe often in woorke
use, a paire of paralleles, or Gemowe lines of one lengthe, thus: ===,
bicause noe .2. thynges, can be moare equalle.
olikhetstecken s. 60
matematik
definition
kommentar
abstrakt och generell vetenskap fr problemlsning, metodutveckling och teoriuppbyggnad som hmtar sina problem frn naturen,
tekniken eller mnniskans eget tnkande
Definitionen kan inte helt bestmma vad matematik r.
Speciellt handlar matematiken om tal och rum och de mnga
generaliseringar av dessa begrepp som skapats av det mnskliga intellektet.
Reuben Hersh argumenterar fr att se matematiken som ett socialt, kulturellt och historiskt fenomen. Its part of culture, its part
of history. Its like law, like religion, like money, like all those other
etymologi
17
things which are very real, but only as part of collective human consciousness. Thats what math is.
Matematiken r en del av den mnskliga kulturen och har i den
rollen jmfrts med musiken. Liksom musiken har den kommit till
uttryck p olika stt i olika delar av vrlden. Men nu genomgr den
en globalisering.
Matematiken kan anvndas fr att frst, frutsga och styra
verkligheten, men endast nr vissa frutsttningar r uppfyllda. Att
avgra huruvida dessa frutsttningar r uppfyllda r ett problem
som ligger utanfr matematiken som vetenskap. En matematisk modell kan vara mer eller mindre framgngsrik beroende p hur vl dess
frutsttningar r uppfyllda och beroende p hur enkel den r att
frst och bearbeta.
Ordet matematik har sitt ursprung i det grekiska adjektivet mathematiks bengen att lra, frn mthema det som lres och verbet
manthnein att lra. Den indoeuropeiska roten som givit upphov
till detta, mendh- att gna uppmrksamhet t, att vara alert, att
vara livlig har ven givit upphov till det svenska ordet munter.
matematisk analys
definition
historia
etymologi
omrde inom matematiken som handlar om derivator och integraler

Differential- och integralkalkylen uppfanns av Gottfried Wilhelm von
Leibniz (1646 1716). Ungefr samtidigt och oberoende av honom
utvecklade Isaac Newton (1642 1727) en likvrdig teori med fluxioner och fluenter.
Ordet analys kommer frn grekiskans anlysis upplsning, frklaring, lsning av en gta, sammansatt av prefixet ana- upp- och lsis
lsande, av verbet lein att lsa.
mlmngd
definition
kommentar
jmfr
mngd som r given av en viss avbildning och som dennas bilder

tillhr
En avbildning r given av tv mngder X (definitionsmngden) och
Y (mlmngden) och r sdan att den till varje x X tillordnar ett
vrde i Y . Bildmngden r en delmngd av mlmngden.
definitionsmngd s. 13, bildmngd s. 13, surjektion s. 140
mngd
synonym
definition
kommentar
klass, familj
samling av objekt
Objekten kan vara konkreta eller abstrakta. De sges vara mngdens
element. Tv mngder r lika om och endast om de har samma
element. Sledes gller {1, 2} = {2, 1} = {2, 1, 2}.
Termen klass anvnds fretrdesvis fr mngder dr elementen
r mngder; termen familj fr mngder vilkas element r mngder
eller klasser.
18
exempel
jmfr
En mngd kan anges p olika stt. Om den har f element, kan

man helt enkelt rkna upp dem inom mngdklammer. Man sger
att man har angett mngden i listform. Ej utskrivna element kan
markeras med tre punkter, om det av sammanhanget framgr vilka
element som inte skrivits ut. Tre punkter lngst till hger markerar
att det r en ondlig mngd.
Den mngd som bestr av alla element x i en mngd A som
uppfyller ett villkor P (x) kan skrivas {x A; P (x)}.
Den tomma listan { } definierar den tomma mngden . En singletonmngd r en mngd med ett enda element och kan skrivas {a}.
Mngden av alla heltal frn och med 0 till och med 100 kan skrivas
{x N; x 6 100} = {x Z; 0 6 x 6 100}.
Vid kast med trning r mngden av mjliga utfall {1, 2, 3, 4, 5, 6}.
Klassen av alla mngder av heltal med tre element har som element bl. a. mngderna {0, 1, 2}, {0, 1, 4}, {7, 4, 11}. Den r en mngd,
men det kan vara bra att kalla den fr en klass fr att antyda att
den r en mngd av annan karaktr: dess element inte r tal utan
mngder. En familj kan vara en mngd dr elementen r avbildningar
eller klasser av avbildningar.
element s. 101, ordnat par s. 112
numerisk analys
definition
gren av matematiken som behandlar metoder fr berkning av talvrden och approximationer av dessa
parameter
definition
exempel
etymologi
jmfr
variabel som r konstant under en viss process men som nd kan

ndras
I differentialekvationen u0 (t) = au(t) r u en funktion av en variabel
t (tiden) och a en konstant. Men man kan studera ekvationen fr
olika vrden p konstanten a, som d kallas parameter.
Parameter kommer frn grekiskans par bredvid och mtron mtt,
mtning; jmfr verbet parametren att mta genom jmfrelse.
konstant2 s. 15, variabel s. 21
parentestecken
definition
kommentar
ngot av tecknen (, ), [, ], {, }, h, i
( och ) kallas bgparenteser, [ och ] hakparenteser, { och } klammerparenteser, klamrar eller spetsparenteser, slutligen kallas h och i fr
vinkelparenteser.
Vinkelparenteser br typografiskt tskiljas frn olikhetstecknen
< och >: man br ltt kunna lsa 0 < hx, yi < hx, ai.
Parentestecknens viktigaste uppgift i matematiken r att ange
prioriteringsordningen mellan olika operationer: a(b + c) = ab + ac
(additionen utfrs frst) medan ab + c lses som (ab) + c (multiplikationen utfrs frst). En annan viktig uppgift r att ange funktionsvrden: funktionen f har vrdet f (x) fr argumentet x.
historia
etymologi
19
Parentestecknen anvnds ocks fr att ange ordnade par: (0, 1)

r paret med 0 som frsta komponent och 1 som andra komponent.
Hakparenteser anvnds fr att beteckna intervall: [0, 1] r ett slutet
intervall, och ]0, 1[ ett ppet intervall. Klammerparenteser anvnds
fr att beteckna mngder: {0, 1} r mngden som bestr av de tv
elementen 0 och 1.
Parentesliknande tecken anvnds fr att beteckna golvfunktionen
och takfunktionen: b1,7c = 1, d1,7e = 2.
Den frsta anvndningen av parentestecknen ( och ) fr gruppering gjordes omkring mitten av 1500-talet. Frn mitten av 1600-talet
anvndes ibland ett streck, kallat vinculum ver uttrycket. Detta
tillmpas n i dag i kvadratrotsuttryck, och r frmodligen ven upphovet till det lnga brkstrecket.
Parentes kommer frn grekiskans parnthesis inskott, ngot som
skjuts in mellan och syftar allts p det som str mellan parentestecknen.
relation
definition
kommentar
exempel
jmfr
matematisk struktur som bestr av tv mngder och en delmngd av

den kartesiska produkten av dessa
Om de tv mngderna r X och Y , s ges en relation R genom att
man anger en delmngd av den kartesiska produkten X Y . Man
kallar ibland X fr relationens domn och Y fr dess codomn. Om
relationen R rder mellan x X och y Y kan man skriva (x, y) R
eller xRy eller R(x, y).
Den omvnda relationen R1 , inversen2 till R, sges rda mellan
x och y om och endast om yRx.
Ett speciellt slags relation har man nr varje element i X frekommer som frsta element i ett par precis en gng i relationen. D kallas
relationen fr en avbildning eller funktion, och man skriver, nr x r
ett givet element i X, y = R(x) fr det enda element y sdant att
xRy.
Relationen S = {(x, y) K P ; x r syster till y} r en relation
mellan mngden K av kvinnor och mngden P av personer. Den
r inte en avbildning, eftersom en kvinna inte alltid r syster till
ngon eller kan vara syster till flera personer. Den inversa relationen
r S 1 = {(y, x) P K; y har x till syster} och r inte heller en
avbildning, eftersom en person inte behver ha ngon syster eller kan
ha flera systrar.
Relationen M = {(x, y) K P ; x r mor till y} r likas en
relation mellan mngden K av kvinnor och mngden P av personer.
Den r inte en avbildning eftersom en kvinna kan vara utan barn eller
ha mer n ett barn.
avbildning s. 12, omvnd relation s. 102
rum
synonym
rymd
20
definition
kommentar
jmfr
mngd frsedd med viss struktur

De strukturer som kan frekomma r av mycket olika slag: det kan
vara addition och multiplikation med skalr (som i ett vektorrum)
eller ppna mngder (som i ett topologiskt rum).
rummet s. 20
rummet
synonym
definition
jmfr
rymden
hi denna boki det tredimensionella rummet
rum s. 19
spelteori
definition
matematisk teori rrande det optimala beteendet i samband med spel,

d.v.s. situationer i vilka enskilda individer eller grupper av individer
med motsatta intressen sker pverka skeendet
statistik
definition
kommentar
historia
etymologi
lran om metoder fr att samla in, bearbeta, beskriva och dra slutsatser om data
Ordet anvnds ocks fr att beteckna sifferuppgifter om ngot.
Statistik som tillmpad vetenskap r mycket gammal: redan i det
forntida Egypten frekom folk- och boskapsrkningar. Sveriges statliga statistikproduktion gr tillbaka till mitten av 1730-talet. Till en
brjan insamlades bara befolkningsuppgifter. Ansvarig i dag fr en
stor del av den statliga statistikproduktionen r Statistiska centralbyrn, SCB.
Statistik tycks komma av status stat: ordet frekommer p 1600talet i betydelsen statslra (statistica) och fick i brjan av 1700-talet
betydelsen beskriving av stat/land med tillhrande sifferuppgifter.
ven p modernt latin kan status betyda stat; pvens statssekreterare heter till exempel secretarius status.
talteori
definition
gren av matematiken som behandlar de hela talen och deras delbarhetsegenskaper
urbild
synonym
definition
kommentar
invers bild
hunder en viss avbildningi mngden av element som avbildas p ett
givet element eller en given mngd av avbildningen
Om f : X Y r en avbildning av X in i Y , s r urbilden av en
delmngd B av Y under f lika med {x X; f (x) B}. Ibland skrivs
den f 1 (B).
21
uttryck
definition
kommentar
meningsfull sammanstllning av tecken

Speciellt avses symboler fr tal och variabler samt tecken fr rkneoperationer.
variabel
definition
kommentar
historia
etymologi
jmfr
storhet som kan anta vrden i en given mngd

Variabler betecknas ofta med ngon av bokstverna x, y eller z.
Inom statistiken skiljer man p numeriska variabler (som antar tal som vrden) och kategoriska variabler (icke-numeriska variabler).
I matematiska sammanhang infrdes ordet variabel, frst som adjektiv (variabel storhet), under 1700-talet i samband med utvecklingen av funktionsbegreppet.
Variabel kommer frn latinets variabilis som kan variera, som kan
vxla.
konstant2 s. 15, parameter s. 18
vrde
definition
kommentar
storhet eller element i en mngd som en variabel kan vara lika med
Ngra vanliga uttrycksstt r Variabeln antar endast heltalsvrden,
Funktionen kan inte anta strre vrden n 1, Sanningsvrdet hos
utsagan r antingen sant eller falskt.
yta
definition
kommentar
historia
jmfr
tvdimensionellt geometriskt objekt

En yta kan vara buktig eller plan samt begrnsad eller obegrnsad.
I vissa fall accepterar man som yta en bild av en del av ett plan
som har hgre dimension1 n tv eftersom bilden r s skrynklig att
den har ondlig tvdimensionell area men kan tilldelas ett mtt i
dimensionen 2,5.
Utanfr matematiken anvnds ordet ocks om utsidan av ngot,
det ytterskikt som begrnsar ett freml mot omgivningen.
I Euklides Stoikhea (i latinsk versttning Elementa) Grundbegreppen lyder definition 5 i bok I: En yta r det som bara har
lngd och bredd. Den fljs av: En ytas grnser r linjer. och En
plan yta r en yta som ligger likadant fr var och en av sina linjer.
area s. 69, kurva s. 15, fraktal s. 177
22
2.
Kapitel 2. De fyra rknestten. Avsnitt 2.1. Allmnt
De fyra rknestten
2.1.
Allmnt
bryta ut
definition
kommentar
exempel
jmfr
faktorisera ett uttryck med flera termer

Motsvarande substantiv r utbrytning.
3x2 + 15x = 3x(x + 5). Hr har man brutit ut 3x.
faktorisera s. 27, multiplicera in s. 28
frenkla
synonym
definition
kommentar
exempel
reducera
med hjlp av rknelagar och rkneregler erstta ett uttryck med ett
annat i ngon mening enklare uttryck
Vid frenkling stter man likhetstecken mellan uttrycken eftersom de
betecknar samma sak.
Brket 105/28 kan genom frkortning frenklas till 15/4; bde tljare
och nmnare har dividerats med 7. Polynomet 6x 3y + x + 5y kan
frenklas till 7x + 2y.
mellanled
definition
exempel
uppstllning som markerar ett mellanliggande resultat i en berkning

eller i en frenkling som innehller flera steg
Vi frkortar 15a/(3a) till 5 i tv steg: 15a/(3a) = 5a/a = 5. Hr r
5a/a mellanled.
minnessiffra
definition
hjlpsiffra vid addition, subtraktion, multiplikation eller division
modulo
definition
kommentar
exempel
historia
etymologi
havseende ett givet tali gllande efter addition av ngon multipel av

det givna talet
Nr man rknar timmar rknar man modulo 12 eller modulo 24.
En vanlig beteckning fr modulo r mod.
Additionen 11 + 8 7 (mod 12); multiplikationen 11 8 4 (mod 7).
Av tradition skriver man likheten som nr man rknar modulo
ngot tal. Men detta tecken anvnds ocks fr identitet i betydelsen
att en likhet gller fr alla vrden hos de ingende variablerna.
Tecknet fr modulo infrdes 1801 av Carl Friedrich Gauss (1777
1855).
Modulo betyder p latin med/efter mttstock och r ablativ av modulus skala, mttstock.
Kapitel 2. De fyra rknestten. Avsnitt 2.1. Allmnt
23
potenslag
definition
exempel
lag som anger hur man rknar med potenser

bx by = bx+y ; (ab)x = ax bx ; (bx )y = bxy ; bx = (1/b)x .
prioriteringsregel
definition
kommentar
exempel
etymologi
rkneregel som anger i vilken ordning olika operationer skall utfras

Frst berknas parenteser, sedan potenser, drefter utfrs multiplikation och division i valfri ordning. Sist utfrs addition och subtraktion i valfri ordning. Det kan frekomma flera parenteser inne i varandra; man brjar d inifrn.
7 (5 3)3 + 1 = 7 23 + 1 = 7 8 + 1 = 56 + 1 = 57.
Prioritet har kommit in i svenskan via tyska och franska, men har sitt
ursprung i latinets prioritas fretrde, bildat av prior den frsta av
tv, den frre.
rknelag
definition
exempel
rkneregel fr aritmetiska och algebraiska operationer

De viktigaste rknelagarna r den kommutativa lagen, den associativa
lagen, den distributiva lagen och potenslagarna.
rkneregel
definition
jmfr
hinom aritmetikeni regel som anger hur eller i vilken ordning berkningar skall utfras
prioriteringsregel s. 23, rknelag s. 23
rknestt
definition
kommentar
historia
operation inom aritmetiken

De fyra fundamentala rknestten r addition, subtraktion, multiplikation och division. Exempel p andra rknestt r rkning med
potenser och rkning med rotuttryck.
I Swensk Rknebok (1755) av Johan Bergmarck namnges de fem
aritmetiska delarna som Additio, Subtractio, Multiplicatio, Divisio
och Regula de Tri.
siffersumma
definition
kommentar
exempel
summan av siffrornas talvrden i ett tal

Ett naturligt tal r delbart med 3 om och endast om dess siffersumma
r det.
Siffersumman av 235 r 2 + 3 + 5 = 10. Siffersumman av 10 r
1 + 0 = 1. Sledes r 235 inte delbart med 3.
signumfunktionen
definition
den funktion p de reella talen som ger positiva tal vrdet 1, negativa
tal vrdet 1 och noll vrdet 0
24
Kapitel 2. De fyra rknestten. Avsnitt 2.2. Addition
kommentar
exempel
jmfr
Funktionen betecknas ofta sgn.

sgn(xy) = sgn(x) sgn(y) om x och y r reella tal.
tecken s. 24
tecken
synonym
definition
kommentar
exempel
etymologi
jmfr
signum
ett av tecknen +, och 0
Tv positiva (negativa) tal sgs ha samma tecken eller lika tecken.
Ett positivt och ett negativt tal sgs ha skilda tecken eller olika
tecken.
Fr alla reella tal x gller att x5 och x3 har samma tecken.
Signum r det latinska ordet fr tecken.
signumfunktionen s. 23
teckenregel
definition
kommentar
exempel
rkneregel som anger hur flera plustecken eller minustecken efter varandra skall tolkas
Vid multiplikation och division ger ett jmnt antal minustecken plus
och ett udda antal minustecken minus.
(+4) (+5) = 20; (+4) (5) = 20; (4) (5) = 20.
utelmnat tecken
definition
kommentar
exempel
tecken som anses underfrsttt och som drfr inte skrivs ut

Plustecken och multiplikationstecken kan till exempel utelmnas i
vissa sammanhang.
+3 = 3; a b = a b = ab; 3 a = 3 a = 3a.
Men 2 3 = 2 3 6= 23, s multiplikationstecknen eller fr inte
utelmnas mellan siffror.
verslagsrkning
rkning med avrundade tal fr att snabbt kunna kontrollera om resultatet av en berkning r rimligt
definition
2.2.
Addition
addera
synonym
definition
kommentar
etymologi
summera
utfra addition
Man sger att man adderar tv tal, adderar det ena talet till det
andra eller berknar summan av de bda talen.
Ett vanligt slanguttryck fr addera r plussa.
Addera kommer frn det latinska verbet addere att lgga till, att
tillfoga.
25
Kapitel 2. De fyra rknestten. Avsnitt 2.2. Addition
addition
definition
kommentar
etymologi
jmfr
operation i aritmetiken som innebr att tv tal eller uttryck lggs

ihop
I ett uttryck a+b kallas a och b termer, addender eller summander.
En addition som skrivs 6 + 2 = 8 kan utlsas sex plus tv r (lika
med) tta (utgende frn tecknens namn) eller summan av sex och
tv r tta (utgende frn begreppens namn).
Addition kommer frn latinets additio, som r ett verbalsubstantiv
till verbet addere att lgga till, att tillfoga. Addend och summand
r bildade med det latinska suffixet -nd-, som betyder som br ...-as;
jmfr subtrahend, minuend, multiplikand, dividend.
term s. 26
hundrakamrater
definition
exempel
kommentar
jmfr
tv naturliga tal med summan hundra

Talen 34 och 66 r hundrakamrater.
Det finns allts 51 oordnade par av hundrakamrater och 101 ordnade
par av hundrakamrater.
tiokamrater s. 26
plustecken
definition
kommentar
historia
etymologi
tecknet +
I aritmetiken symboliserar plustecknet operationen addition eller
markerar att ett tal r positivt. I den frstnmnda betydelsen kallas
tecknet ven additionstecken.
Frsta gngen symbolerna + och kom i tryck var i en tysk rknebok
fr kpmn (Johannes Widmann 1489), och i Sverige i en algebraisk
del av Ericus Gestrinius tolkning av Euklides verk Stoikhea Grundbegreppen r 1637.
Plus betyder mer p latin.
summa
definition
kommentar
etymologi
resultat av en addition
Termen summa anvnds ven fr additionsuttrycket eller fr ett kombinerat additions- och subtraktionsuttryck.
Summa kommer frn latinets summa det versta. Detta beror p
att bde romare och greker adderade nerifrn och upp, vilket gjorde
att resultatet (summan) kom att st verst i utrkningen.
summatecken
definition
den grekiska bokstaven stora Sigma, ofta skriven strre:

den betecknar summering av ett antal tal
exempel
3
X
k=1
k 2 = 12 + 22 + 32 = 14,
P
nr
26
Kapitel 2. De fyra rknestten. Avsnitt 2.3. Subtraktion
som utlses summan av k i kvadrat d k gr frn 1 till 3 r lika med

14.
P
Summatecknet
anvndes frsta gngen av Euler 1755, dock fr en
summa av ondligt sm differenser.
historia
term
hinom aritmetik och algebrai tal eller uttryck som skall adderas eller
subtraheras
definition
tiokamrater
tv naturliga tal med summan tio
1 och 9; 4 och 6
hundrakamrater s. 25
definition
exempel
jmfr
2.3.
Subtraktion
differens1
synonym
definition
kommentar
etymologi
skillnad
resultat av en subtraktion
Termen differens anvnds ven fr subtraktionsuttrycket.
Differensen mellan (eller av) a och b r talet a b. Man kan ocks
sga skillnaden mellan a och b.
Differens kommer frn det latinska differentia olikhet, skillnad.
minustecken
definition
kommentar
exempel
historia
etymologi
tecknet , som symboliserar operationen subtraktion och anger motsatt tal

I den frstnmnda anvndningen kallas tecknet ven subtraktionstecken.
Minustecknets tv funktioner framgr av exemplet 167 103 = 167 +
(103), dr vnsterledet anger att 167 skall minskas med 103, medan
hgerledet sger att man till 167 skall lgga det motsatta talet till
103. Det motsatta talet till x betecknas x och r lika med 0 x.
Det r positivt om x r negativt. Om x = 3, s r x = 3.
Se plustecken.
Minus kommer frn det latinska adverbet minus mindre.
subtrahera
definition
kommentar
etymologi
utfra subtraktion
Man sger att man subtraherar eller drar 3 frn 7 och fr 4 som
differens. Man kan ocks sga att man berknar differensen mellan
7 och 3 eller av 7 och 3.
Subtrahera kommer frn det latinska verbet subtrahere att dra undan.
Kapitel 2. De fyra rknestten. Avsnitt 2.4. Multiplikation
27
subtraktion
definition
kommentar
etymologi
jmfr
2.4.
operation i aritmetiken som innebr att ett tal eller uttryck dras ifrn
ett annat tal eller uttryck
En subtraktion som skrivs 6 2 = 4 utlses sex minus tv r (lika
med) fyra. I uttrycket m s kallas m minuend och s subtrahend.
Bda kallas termer. Subtraktion r den inversa operationen till addition, d.v.s. a b = x om och endast om a = x + b.
Subtraktion kommer frn latinets subtractio, som r substantiv till
verbet subtrahere att dra undan.
term s. 26
Multiplikation
faktor
tal eller annat uttryck som ingr i en multiplikation
I multiplikationen 4 12 ingr faktorerna 4 och 12.
I 3x, som skall tolkas som 3 x, ingr faktorerna 3 och x.
Faktor kommer frn latinets factor den som gr.
definition
exempel
etymologi
faktorisera
synonym
definition
kommentar
exempel
jmfr
uppdela i faktorer
skriva ett heltal som en produkt av tv eller flera heltal
Motsvarande gller fr polynom.
Talet 21 kan uppdelas i faktorerna 3 och 7, alternativt 3 och 7,
som multiplicerade med varandra blir 21. Polynomet 12x2 + 4x kan
delas upp i faktorerna 4x och 3x + 1. Man sger att man har brutit
ut 4x.
faktor s. 27, multiplicera s. 28
faktortrd
definition
grafisk uppstllning av heltal i trdform dr lven till en nod utgrs

av faktorerna till det tal som anges i noden
90
. &
2
45
. &
15
3
. &
3
5
Faktortrd. Talet 90 delas successivt upp i faktorer: 90 = 2 3 5 3.
28
kommentar
Faktortrdet illustrerar i vilken ordning man kan dela upp talen och
likas hur man kan multiplicara dem. Faktoruppdelning av tal med
mnga primtalsfaktorer underlttas av ett faktortrd (med grenarna
nedt).
gemensam faktor
definition
kommentar
exempel
hi aritmetikeni heltal som tv eller flera givna heltal r delbara med

Den strsta gemensamma faktorn betecknas SGF.
Talen 12 och 18 har de gemensamma faktorerna 1, 2, 3 och 6; man
har nmligen 12 = 1 2 2 3 = 2 6 och 18 = 1 2 3 3 = 6 3. Den
strsta gemensamma faktorn r 6.
gemensam multipel
definition
kommentar
exempel
hi aritmetikeni heltal som r en multipel till vart och ett av tv eller

flera givna heltal
Den minsta gemensamma multipeln betecknas MGM.
I den kinesiska kalendern finns en tvrig period (yin och yang), en
tiorig period (med fem element, vardera i tv r), samt en tolvrig
period (med tolv djur). Eftersom den minsta gemensamma multipeln
av 2, 10 och 12 r 60, s kommer ett rs alla karakteristika ter efter
60 r men inte tidigare.
multipel
synonym
definition
kommentar
exempel
etymologi
heltalsmultipel
hi aritmetikeni tal som r produkten av ett givet tal och ngot heltal
Ett tal a sgs vara multipel av ett tal b om det existerar ett heltal n
sdant att a = nb.
Talet 15 r en multipel av talet 3, men ven av talet 5. Man kan ocks
sga att 15 r delbart
och vidare att3 och 5r
med 3 respektive 5,
delare till 15. Talet 18 r en multipel av 2, eftersom 18 = 3 2.
Multipel kommer av latinets multiplex mngfaldig, mngdubbel.
multiplicera
definition
kommentar
etymologi
jmfr
utfra multiplikation
Man sger att man multiplicerar tv tal, multiplicerar det ena talet
med det andra eller berknar produkten av talen.
Ett vanligt slanguttryck fr multiplicera r gngra.
Multiplicera kommer frn det latinska verbet multiplicare att mngfaldiga, att frka.
faktorisera s. 27
multiplicera in
definition
exempel
multiplicera varje term i en parentes med den faktor som str framfr
parentesen
5(x 2) = 5x 10; man har multiplicerat in 5.

jmfr
29
bryta ut s. 22
multiplikation
definition
kommentar
etymologi
jmfr
operation i aritmetiken som fr naturliga tal innebr upprepad addition och fr andra talomrden definieras genom utvidgning av denna
under bevarande av viktiga rkneregler
En produkt som 3 4 kan uppfattas som 4 + 4 + 4, d.v.s. 4 taget tre
gnger, men ocks som 3 + 3 + 3 + 3, d.v.s. 3 taget fyra gnger.
Multiplikation kan definieras fr andra talomrden n de naturliga talen, till exempel fr reella och komplexa tal, liksom fr matriser.
En multiplikation som skrivs 5 4 = 20 utlses fem gnger fyra
r (lika med) tjugo eller produkten av faktorerna fem och fyra r
tjugo.
I produkten ab kallas a och b faktorer (inte termer).
Om man frn brjan har en faktor som man vill multiplicera
en annan med, s kallas den frstnmnda ven multiplikator och
den man multiplicerar multiplikand. I ett uttryck som 4x r det
naturligt att uppfatta 4 som multiplikator och x som multiplikand.
Multiplikation kommer frn latinets multiplicatio, som r substantiv
till verbet multiplicare att mngfaldiga, att frka.
faktor s. 27, produkt s. 29
multiplikationstecken
synonym
definition
kommentar
historia
gngertecken
tecknet eller
Tecknet symboliserar operationen multiplikation. Multiplikationstecknet utelmnas ofta i algebraiska uttryck, t. ex. ab och 4x(2 x).
I vissa sammanhang, t. ex. p minirknare och tangentbord till datorer, frekommer och ibland ven som symbol fr multiplikation.
Multiplikationstecknet infrdes av William Oughtred 1631. En
punkt som tecken fr multiplikation, skriven som eller . , hrrr frn
Leibniz, som brjade anvnda det omkring 1700; han ansg att
kunde frvxlas med x.
primtalsfaktor
synonym
definition
kommentar
exempel
primfaktor
faktor som r ett primtal
Alla positiva heltal som inte r primtal kan delas upp i tv eller flera
primtalsfaktorer, vilkas produkt d r talet sjlvt.
Talen 2 och 3 r primfaktorer i 36, medan 6 och 9 r faktorer men
inte primfaktorer.
produkt
definition
kommentar
resultat av en multiplikation
Termen produkt anvnds ven fr multiplikationsuttrycket.
30
Kapitel 2. De fyra rknestten. Avsnitt 2.5. Division
Produkt har kommit in i svenskan via tyskan, men har sitt ursprung
i det latinska verbet producere fra fram, frambringa.
etymologi
produkttecken
den grekiska bokstaven stora Pi, ofta skriven strre:
betecknar multiplicering av ett antal tal
definition
Q
nr den
exempel
3
Y
k 2 = 12 22 32 = 36,
k=1
som utlses produkten av k i kvadrat d k gr frn 1 till 3 r lika

med 36.
uppdela i primfaktorer
skriva ett heltal som en produkt av primtal
30 = 2 3 5, dr 2, 3 och 5 r primtal.
faktorisera s. 27
definition
exempel
jmfr
2.5.
Division
brkstreck
definition
kommentar
historia
jmfr
(vgrtt brkstreck) och / (snett brkstreck)

ett av tecknen
Snett brkstreck anvnds fretrdesvis d man i lpande text vill
skriva tljare och nmnare p samma rad.
Det ldsta knda exemplet p anvndning av det horisontella brkstrecket terfinns i ett manuskript av al-H
. as.s.ar (verksam i Marocko
p 1100-talet).
divisionstecken s. 32
delare
definition
kommentar
exempel
faktor i en viss faktorisering av ett givet tal eller polynom

Det mste anges eller av sammanhanget framg vilken faktorisering
det r frgan om. De vanligaste fallen r heltalen; polynom med
heltalskoefficienter; polynom med reella koefficienter; polynom med
komplexa koefficienter.
Heltalet d r en delare i heltalet n om det finns ett heltal k sdant
att n = kd. Man sger d att n r delbart med d och k, eller ngon
gng att d och k gr jmnt upp i n. Ibland frekommer ven det
oegentliga talesttet jmnt delbart med, som kan missfrsts, eftersom
man kan tro att kvoten skall vara ett jmnt tal.
Speciellt r 0 delbart med 0, men kvoten 0/0 r inte entydigt
definierad, eftersom det finns mer n ett tal k sdant att 0 = k 0.
Talet 37 r delare i 1 147 men inte i 1 148 (heltal).
Polynomet x + 1 r delare i polynomet x2 1 (polynom med
heltalskoefficienter).
jmfr
31
Polynomet x2 + 1 kan inte faktoriseras i frstagradspolynom med

reella koefficienter, dremot om vi tillter komplexa koefficienter:
x2 + 1 = (x + i)(x i).
faktor s. 27
dividera
definition
kommentar
etymologi
utfra division
Man sger att man dividerar ett tal a med ett annat tal b eller berknar kvoten1 mellan (eller av) a och b.
En divisionsalgoritm kan uppfattas som en upprepad subtraktion.
Dividera kommer frn det latinska verbet dividere att dela, att klyva.
division
definition
kommentar
etymologi
jmfr
rkneoperation med syfte att finna vilket tal ett givet tal skall multipliceras med fr att man om mjligt skall erhlla ett annat givet tal
eller komma nra detta givna tal
Om man arbetar med ngon av talmngderna de rationella talen
Q, de reella talen R eller de komplexa talen C, s r division den
inversa operationen till multiplikation, vilket innebr att resultatet
av divisionen, betecknat a/b, r lika med k om och endast om a = kb,
frutsatt att b 6= 0. Lsningen k till ekvationen a = kb, dr a och b
r givna och b 6= 0, r unik och kallas fr kvoten1 av a och b.
Om man arbetar med heltalen Z r det inte alltid mjligt att lsa
ekvationen a = kb ven om b 6= 0. Man vljer d ett tal q som gr
att avvikelsen a qb blir liten i ngon mening. Om b > 0 s r det
vanligaste r att man vljer q s att 0 6 a qb < b. Denna olikhet
har exakt en lsning. Man kan ocks vlja ett heltal x som uppfyller
|a xb| 6 b 21 |b|c.
Termen division anvnds ven fr polynom. Till tv givna polynom A(x) och B(x) med rationella koefficienter och dr B(x) inte
r noll vljer man som kvot det unika polynom Q(x) sdant att
R(x) = A(x) Q(x)B(x) har lgre grad n B(x).
En division som skrivs 18/3 = 6 utlses arton delat med tre r
(lika med) sex eller arton genom tre r (lika med) sex. I uttrycket
a/b kallas a dividend och b divisor.
Division kommer frn det latinska divisio, verbalsubstantiv till verbet
dividere att dela, att klyva. Dividend betyder som br delas; divisor delare.
dimension2 s. 70, dimensionsanalys s. 70, storhet s. 73
divisionsalgoritm
definition
historia
algoritm som anvisar hur man kan rkna ut kvoten1 eller kvoten2
mellan tv tal eller tv polynom
En vanlig divisionsalgoritm i Europa fre 1600 var galrmetoden.
Den hade utvecklats ur metoder dr delresultaten i berkningarna
successivt suddades ut under arbetets gng. Dessa metoder hade sitt
ursprung i arabisk matematik och vidare tillbaka i Indien och Kina.
32
15
/
/3
5
/3
/6
1
/8
/7
/8
/5
6
/2
/8
/4
/
/9
5
/4
/4
/4
/
/9
5
/9
/
/
5
|
|
|
109
Galrmetoden fr division. Dividenden r hr 65 284, divisorn 594, kvoten2

109 och resten 538. Namnet kommer troligen av att uppstllningen liknar en
galr till formen.
jmfr
Galrmetoden lrdes ut i den frsta tryckta lroboken i matematik, den s. k. Treviso-aritmetiken 1478. Den anvndes ocks i den
tidigaste lroboken p svenska av Aurelius 1614. De flesta andra divisionsalgoritmer som anvnts i Sverige r i sina uppstllningar mer
lika dagens.
I Skolverstyrelsens utredning i skolfrgor nummer 5, Terminologi, beteckningsstt och uppstllningstyper i den elementra matematikundervisningen (1961), konstaterades att fyra olika divisionsalgoritmer var i bruk i skolorna liksom i lromedlen, och att en enhetlighet vore nskvrd. Man frordade d trappan, bland annat p
grund av att kvoten stts ovanfr dividenden samt att uppstllningen var vanlig i Danmark, England, Holland och USA. Trappan
var den vanliga uppstllningen i Danmark och den frordades ocks
av ngra i Sverige i Holland, England och USA anvndes en variant med hgerparentes fr den vertikala delen av trappsteget. I en
terminologibok frn 1966 anvndes enbart trappan.
I Matematikterminologi fr skolan (1979) rekommenderade Skolverstyrelsen i stllet liggande stolen. Trappan angavs som en Alternativ uppstllning, men med ett frbehll: En sdan uppstllning
kan dock stadkomma att frvxling sker mellan tljare och nmnare
eftersom dessa d skrivs i omvnd ordning mot i en med snett brkstreck tecknad division.
kort division s. 33, lng division s. 34, liggande stolen s. 34, trappan
s. 34
divisionstecken
definition
kommentar
historia
eller / nr det symboliserar operationen division

tecknet
P minirknare och tangentbord till datorer frekommer som symbol fr division. ven kolon ( : ) frekommer som symbol fr division, men r olmpligt eftersom detta (som matematiskt tecken) oftast
symboliserar ett frhllande, t. ex. en skalangivelse.
Leibniz anvnde : som divisionstecken 1684, och hr frekommer
ocks ett horisontellt streck (
). Johann Rahn anvnde r
1659, och ett snedstreck ( / ) r som tidigast funnet i 1700-talsskrifter.

jmfr
33
brkstreck s. 30
Euklides algoritm
definition
exempel
algoritm fr att bestmma strsta gemensamma delaren till tv naturliga tal

Talen 497 och 203 har 7 som strsta gemensamma delare. Denna
hittas genom successiv division med rest: 497 = 2 203 + 91, 203 =
2 91 + 21, 91 = 4 21 + 7, 21 = 3 7 + 0; den sista rest som inte r
noll r 7, och detta tal r den strsta gemensamma delaren.
gemensam delare
definition
kommentar
exempel
delare till vart och ett av tv eller flera givna heltal

Motsvarande gller ven fr polynom. Den strsta gemensamma delaren betecknas ibland SGD.
Talet 3 r gemensam delare till 6, 12 och 132.
Polynomet x+3 r gemensam delare till x2 9 och 2x2 +12x+18.
kort division
definition
kommentar
exempel
divisionsalgoritm dr man rknar direkt p brkstrecket och dr inte

alla utrkningar bokfrs
Metoden r ltt att anvnda om nmnaren r ett ensiffrigt tal.
Vi dividerar 86 med 2. Frst delar vi tiotalen (8/2 = 4). Sedan delar
vi entalen (6/2 = 3). Vi fr 4 tiotal och 3 ental = 40 + 3 = 43.
kvot1
definition
kommentar
exempel
etymologi
hvid rkning med rationella, reella eller komplexa tali resultat av en

division
Termen kvot anvnds ven fr divisionsuttrycket.
I de nmnda talmngderna, som alla r kroppar2 , kan ekvationen
a = kb lsas fr alla givna tal a och b 6= 0. Kvoten1 mellan (eller av)
a och b r det unika tal k som uppfyller a = kb. Man skriver k = a/b
Kvoten1 av 7 och 2 r 3,5.
Kvot kommer frn det latinska uttrycket quota pars hur stor del?;
quot betyder hur mnga?, en relevant frga nr man kvoterar in
vissa grupper till en efterskt utbildning.
kvot2
definition
kommentar
hvid rkning med hela tal nr icke hela tal inte tilltsi resultat av en
division
Ekvationen a = kb kan inte alltid lsas med heltal nr a och b r
heltal, ven om b 6= 0.
Kvoten2 r ett heltal som kommer nra kvoten1 i ngon mening;
om b > 0 till exempel, s vljer man vanligen det unika heltal q som
uppfyller 0 6 a qb < b. Kvoten2 r allts d lika med heltalsdelen
av den rationella kvoten1 : q = bkc, dr k r kvoten1 . Talet a qb
kallas resten.
34
exempel
jmfr
Kvoten2 av 7 och 2 r 3; resten r 1.

division s. 31
liggande stolen
definition
historia
lng division dr dividenden skrivs till vnster, divisorn till hger

mellan stolens ben och kvoten successivt skrivs ovanfr dividenden.
Se termposten divisionsalgoritm.
567 =16,2
35
016,2
567 35
35
217
210
0070
70
00
Liggande stolen. Dividenden r hr 567, divisorn 35 och kvoten1 16,2. Om

man avbryter nr man kommit till 217 210 = 7, fr man i stllet kvoten2 16
och resten 7.
lng division
definition
kommentar
jmfr
divisionsalgoritm som genomfrs med hjlp av en standarduppstllning bestende av flera steg vilka var fr sig inte innehller division
Fr lng division finns det mnga rkneuppstllningar eller algoritmer. De fungerar ven fr polynom. En vanlig uppstllning kallas
liggande stolen, en annan trappan.
liggande stolen s. 34, trappan s. 34
rest
definition
kommentar
exempel
jmfr
tal som blir kvar vid division av ett heltal med ett positivt heltal
Resten vid division av ett heltal a med ett positivt heltal b r det
heltal r som uppfyller 0 6 r < b och a = qb + r fr ngot heltal q.
Fyra flickor skall dela 14 pplen. De fr tre pplen var och det blir
tv pplen ver: 14 = 3 4 + 2. Man sger att kvoten2 r 3 och att
resten r 2.
kvot2 s. 33
trappan
definition
historia
lng division dr divisorn skrivs till vnster, dividenden till hger,

och kvoten successivt skrivs ovanfr dividenden
Se termposten divisionsalgoritm.
567 =16,2
35
016,2
35 567,0
35
217
210
70
7 0
00
Trappan. Dividenden r hr 567, divisorn 35 och kvoten1 16,2. Om man

avbryter nr man kommit till 217 210 = 7, fr man i stllet kvoten2 16 och
resten 7.
35
36
3.
Kapitel 3. Aritmetik. Avsnitt 3.1. Allmnt
Aritmetik
3.1.
Allmnt
aritmetikens fundamentalsats
definition
kommentar
historia
den sats som sger att varje naturligt tal strre n 1 kan skrivas som
en produkt av primtal och p ett enda stt bortsett frn omordningar
av faktorerna
Resultatet kallas entydig faktoruppdelning och gller allts fr
heltalen Z, men ocks fr vissa andra ringar, som de komplexa talen
med heltalig realdel och imaginrdel, Z + iZ. Dock frndras begreppet primtal nr man gr ver till dessa komplexa tal; exempelvis
r 2 = (1 + i)(1 i) och 5 = (2 + i)(2 i) inte lngre primtal i ringen
Z + iZ.
I ter andra ringar,
till exempel i den som bestr avalla komplexa
tal av formen x+y 5 dr x och y r heltal, allts Z+ 5 Z, r faktoruppdelningen inte entydig. Talet 6
till exempel

har tv vsentligt
olika faktoriseringar: 6 = 2 3 = 1 + 5 1 5 .
Primtal behandlades frst i Euklides Stoikhea (i latinsk versttning
Elementa) Grundbegreppen. S vitt man nu vet bevisades satsen
att varje naturligt tal strre n 1 kan skrivas som en produkt av
primtal frst av al-F
aris omkring r 1300. Han var troligen fdd
ungefr 1260 och dog omkring 1320 i Tabriz.
Aritmetikens fundamentalsats, som ven inbegriper att faktoruppdelningen kan gras p vsentligen ett enda stt, bevisades av
Gauss 1801 i Disquisitiones aritmethicae Aritmetiska underskningar.
avrunda
definition
kommentar
exempel
erstta ett tal med ett nrliggande men mindre noggrant tal
Man avrundar ett tal i decimalform till ett givet antal signifikanta
siffror eller ett givet antal decimaler. En vanlig avrundningsregel
r denna: om den sista siffran man vill ha med i talet (avrundningssiffran) fljs av 0, 1, 2, 3 eller 4 s behller man den siffran
som den r; man sger att man avrundar nedt. Om avrundningssiffran fljs av 5, 6, 7, 8 eller 9 s hjer man den ett steg; man
sger att man avrundar uppt. Enligt en alternativ regel avrundar
man 1,25 till 1,2 men 1,35 till 1,4, s att sista siffran blir jmn nr
man stryker blott en siffra och denna r en femma.
Om man vill avrunda 13,62 till nrmaste heltal s avrundar man
uppt till 14. Om man vill avrunda 4,319 till nrmaste tal med en
decimal s avrundar man nedt till 4,3.
avrundningsfel
definition
fel som uppstr vid avrundning
Kapitel 3. Aritmetik. Avsnitt 3.1. Allmnt

kommentar
exempel
jmfr
37
Vid avrundning nedt blir avrundningsfelet negativt; vid avrundning

uppt positivt.
Enligt vissa kllor rknar man dock endast med absolutbeloppet
av differensen, s att felet alltid r icke-negativt.
Om man avrundar 327,24 nedt till 327 s blir avrundningsfelet:
327 327,24 = 0,24 < 0. Om man avrundar 326,77 uppt till
327 s blir avrundningsfelet 327 326,77 = 0,23 > 0.
avrunda s. 36, fel s. 86
exakt vrde
definition
exempel
vrde frn en berkning eller observation som inte r avrundat eller

approximerat
1/7 kan vara ett exakt vrde, 0,1429 ett avrundat.
intervallskattning
definition
angivande av ett intervall inom vilket en skt storhet ligger
numeriskt uttryck
definition
kommentar
exempel
etymologi
uttryck med enbart tal

Termen anvnds fr att f en distinktion till uttryck med variabler.
Talen 13, 4/7, 5, 3, 4e, 5i. Uttrycket 4x2 r inte numeriskt, men
om man stter in x = 3 fr man ett numeriskt uttryck.
Numerisk kommer frn latinets numerus tal.
ondlighet
definition
kommentar
exempel
historia
objekt som lggs till mngden av tal fr att mjliggra division med
noll eller vissa grnsvergngar
Inom den matematiska analysen arbetar man med tre olika ondligheter: +, och . De r inte tal. Det frsta representerar
ngot ondligt stort, ngot som r strre n alla reella tal, d.v.s.
ligger till hger om alla tal p tallinjen; det andra ngot som ligger
till vnster om alla tal p tallinjen. Det tredje tecknet dremot representerar ngot ondligt stort som inte kan tnkas till hger eller
vnster om tallinjen.
Inom mngdlran finns ondligt mnga ondligheter. De vanligast frekommande r 0 (alef-noll) och 20 (tv upphjt till alef-noll),
som r kardinaliteterna fr de hela talen respektive de reella talen.
Man fr inte dividera med noll, men ibland vill man likafullt gra det,
och d definieras kvoten1 som ondligheten: 1/0 = . Grnsvrdet
av 1/x d x gr mot noll genom positiva vrden r + och d x gr
mot noll genom negativa vrden : hr behvs tv ondligheter.
Aristoteles [arIsto"te:l@s] (latinbaserat uttal [arI`sto:tefll@s] eller
[arI"sto:tefll@s]; 384 322 f. Kr.) skilde mellan faktisk ondlighet (t. ex.
en existerande ondlighet bestende av alla heltal) och en potentiell
ondlighet (t. ex. att de naturliga talen kan rknas upp hur lnge
38
Kapitel 3. Aritmetik. Avsnitt 3.2. Tal och talsystem
som helst genom successiv addition av 1). Han hvdade att faktisk
ondlighet inte existerade. Den nuvarande mngdlrans ondligheter
r dock faktiska i Aristoteles mening.
Inom geometrin kan kanske Euklides begrepp rt linje (euthea)
vara ett exempel p potentiell ondlighet. Euklides tnkte sig troligen
inte en rt linje som ondlig i bda riktningarna (som vi gjort i denna
bok), utan som strckor som innehller en given strcka; varje strcka
r ndligt lng, men kan dras ut efter behov i bda riktningarna.
Tv strckor varav den ena r en frlngning av den andra mste
nd betraktas som samma rta linje, vilket med modernt sprkbruk
innebr att man infrt en ekvivalensrelation.
ondlighetstecken
tecknet
1/ = 0; limx+ 1/x = 0.
John Wallis (1616 1703) infrde r 1655 ondlighetstecknet .
ondlighet s. 37
definition
exempel
historia
jmfr
reguladetri
metod att bestmma ett av talen a, b, c, d nr a/b = c/d och tre av
dem r givna
Regula de tri har en mycket lng historia, som strcker sig tminstone 2 000 r tillbaka i kinesisk matematik. Den behandlades frn 500talet i indisk matematik under namnet trair
aika treregeln och var
en framtrdande teknik ven inom arabisk och medeltida europeisk
matematik. I Sverige behandlades den i Aurelius lrobok 1614, den
frsta tryckta matematikboken p svenska.
Reguladetri frekom under lng tid i skolan i Sverige men togs
bort frn skolmatematiken p 1960-talet. Sedan dess behandlas dessa
problem i samband med proportionalitet; se detta ord.
Ordet reguladetri kommer av tre latinska ord regula de tribus regeln
om de tre.
proportionalitet s. 98, rknestt s. 23
definition
historia
etymologi
jmfr
3.2.
Tal och talsystem
absolutbelopp
definition
kommentar
exempel
hav ett reellt eller komplext tali talets avstnd till origo
Absolutbeloppet av x skrivs |x|. Absolutbeloppet av det komplexa
talet z = x + iy, dr x och y r reella, |z| = |x + iy|, r lika med den
icke-negativa kvadratroten ur x2 + y 2 .
Absolutbeloppet av 4 och 4 r 4; absolutbeloppet av 3 + 4i r 5.
algebraiskt tal
definition
tal som r rot till en algebraisk ekvation med heltalskoefficienter
39

kommentar
jmfr
Talen i och 3 r algebraiska. Talen e och r icke-algebraiska, ven

kallade transcendenta.
transcendent s. 55
arabiska siffror
definition
kommentar
etymologi
jmfr
Tecknen 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9
Termen arabiska siffror r den hvdvunna benmningen i Sverige
och anvnds i denna bok trots att den kan leda till missfrstnd
i arabisk skrift anvnds en annan utformning av siffrorna. (Fr att
skilja dem t kan man beskriva dem som arabiska siffror i deras nutida europeiska utformning respektive arabiska siffror i deras nutida
arabiska utformning.)
Termen arabiska siffror frklaras av att det i Indien utvecklade positionssystemet med basen tio frmedlades till Europa av araberna.
Den skall frsts som kontrasterande mot romerska siffror.
arabiska siffror s. 39, indoarabiska talsystemet s. 45, romerska siffror
s. 52, siffra s. 53
aritmetiskt medelvrde
definition
kommentar
hav ndligt mnga tali summan av talen dividerad med deras antal
Definitionen innebr i formler att det aritmetiska medelvrdet av n
tal x1 , . . . , xn r
n
A(x1 , . . . , xn ) =
exempel
1X
x1 + + xn
=
xj .
n
n j=1
Om det str klart av sammanhanget att just det aritmetiska

medelvrdet avses, s kan man sga medelvrde.
I statistiken betecknas det aritmetiska medelvrdet av talen
x1 , . . . , xn ofta med x. Vid berkningen av medelvrdet av ett klassindelat material rknar man som om alla observationer i en klass lg
i klassmitten om man inte har tillgng till de enskilda observationsvrdena. Det aritmetiska medelvrdet r ett lgesmtt och ger en
skattning av en sannolikhetsfrdelnings vntevrde.
Fr positiva tal gller att det harmoniska medelvrdet r mindre
n eller lika med det geometriska, som i sin tur r mindre n eller
lika med det aritmetiska.
De fyra talen 456, 434, 412, 433 har det aritmetiska medelvrdet
433,75, det geometriska medelvrdet 433,47 och det harmoniska
medelvrdet 433,19.
Det aritmetiska, geometriska och harmoniska medelvrdet av talen x och 1 x, dr x [0, 1], r i tur och ordning
p
A(x) = 12 , G(x) = x x2 > 0 och H(x) = 2(x x2 ) > 0;
en konstant, en funktion som beskriver en halvcirkel respektive en
parabelbge. Man ser att H(x) 6 G(x) 6 A(x) med likhet d x = 21 .
40
jmfr
geometriskt medelvrde s. 43, harmoniskt medelvrde s. 44, vntevrde

s. 271, lgesmtt s. 278
bas3
definition
kommentar
exempel
jmfr
hi ett positionssystemi basen2 fr de heltalspotenser multiplicerade

med heltal som adderade anvnds fr att ange alla andra tal i systemet
Det vanliga talsystemet (decimalsystemet) r ett positionssystem
med basen 10. Det antal siffror som kan frekomma i en position
r lika med basen.
Talet 327 kan skrivas 3 102 + 2 101 + 7 100 med basen 10 (de tio
siffrorna 0, 1, . . . , 9 kan frekomma framfr potenserna) men ven
128 +027 +126 +025 +024 +023 +122 +121 +120 med basen
2 (endast de tv sifforna 0 och 1 kan frekomma fre potenserna).
positionssystem s. 50, bas2 s. 63
biljon
synonym
definition
kommentar
etymologi
jmfr
billion
1 000 000 000 000 (en miljon miljoner)
Som tiopotens skrivs biljon 1012 . I amerikansk engelska, och numera
oftast ven i brittisk engelska, betecknar billion en miljard, d.v.s. 109 .
Ordet biljon r bildat av latinets bi- tv- och -ljon hmtat frn
miljon. Ordet frefaller ha bildats i franskan (billion).
miljard s. 47, miljon s. 48, triljon s. 56
binra talsystemet
synonym
definition
kommentar
exempel
etymologi
jmfr
tvsystemet, dyadiska systemet

det positionssystem som har basen 2
Ett tal som r skrivet i det binra talsystemet kallas ofta ett binrt
tal och bestr vanligen av siffrorna 0 och 1. Binra tal anvnds t. ex.
i datorer.
Det binra talet 110 utlses ett ett noll och r lika med
1 22 + 1 21 + 0 20 = 4 + 2 + 0 = 6 i decimalsystemet.
Binr kommer frn latinets binarius som bestr av tv. Dyadisk
kommer av grekiska dys talet tv.
bas3 s. 40, decimalsystemet s. 41, positionssystem s. 50
brutet tal
definition
kommentar
etymologi
rationellt tal som inte r ett heltal

Termen r numera mindre bruklig.
Se brk.
brk
definition
uttryck av formen a/b eller
a
.
b

kommentar
etymologi
jmfr
41
I uttrycket a/b kallas a tljare och b nmnare. Brken 2/5 och 40/100
r olika brk, men representerar samma tal. Ett tal uttryckt som ett
brk sgs vara i brkform.
Tidigare talade man om egentliga brk (tljaren mindre n
nmnaren, t. ex. 2/5) och oegentliga brk (tljaren lika stor som
nmnaren eller strre n den, t. ex. 9/9 och 13/2), som gemensamt
kallades allmnna brk. Dessutom kallades tal i decimalform fr
decimalbrk, t. ex. 1,16 och 3,141 592 65 . . . (ondligt decimalbrk).
Brk kommer frn det lgtyska ordet brok brytning, brott, ett versttningsln frn latinets fractio, taget frn arabiskans kasr brytning,
brott, versatt frn sanskritens bhinna bruten.
rationellt tal s. 51
brkdel1
definition
kommentar
exempel
jmfr
reellt tal minus dess heltalsdel

Brkdelen1 r alltid icke-negativ och mindre n 1. En beteckning fr
brkdel r frac(x); varje reellt tal x kan skrivas x = bxc + frac(x).
Funktionen x 7 frac(x) r periodisk med perioden 1.
Gauss freslog att termen mantissa skulle anvndas fr detta begrepp.
Termen decimaldel frekommer ibland i en beslktad betydelse,
nmligen om de siffror som fljer efter decimaltecknet.
Brkdelen av 15,6 r 0,6, av 4,3 r den 0,7 och av 3 71 r den 76 .
Brkdelen av 2, liksom av 2, r 0.
brk s. 40, heltalsdel s. 44, mantissa s. 66, tal i blandad form s. 54
decimal
definition
kommentar
exempel
etymologi
jmfr
siffra till hger om decimaltecknet i ett tal i decimalform

Den frsta decimalen anger antalet tiondelar, den andra antalet
hundradelar, den tredje antalet tusendelar o.s.v.
I talet 42,73, som r skrivet i decimalform, r siffran 7 den frsta
decimalen och siffran 3 den andra decimalen.
Decimal kommer frn latinets decimus tionde.
decimaltecken s. 41, tal i decimalform s. 54
decimalsystemet
synonym
definition
kommentar
jmfr
tiosystemet
det positionssystem som har basen 10
Decimalsystemet r det talsystem som oftast anvnds i Sverige.
bas3 s. 40, binra talsystemet s. 40, positionssystem s. 50, tal i decimalform s. 54
decimaltecken
definition
tecken som skiljer siffror som betecknar heltal frn dem som betecknar
tiondelar i ett tal i decimalform
42
kommentar
jmfr
I Sverige anvnds komma (ibland benmnt decimalkomma) som

decimaltecken. I internationell standard (ISO 31-0:1992) rekommenderas komma som decimaltecken, men i engelsksprkig text, p minirknare och i en del datorprogram frekommer i stllet ofta punkt.
decimalsystemet s. 41
decimalutveckling
definition
kommentar
exempel
jmfr
representation av ett tal som tal i decimalform

Decimalutvecklingen kan vara ndlig eller ondlig. I det senare fallet
kan den antingen vara periodisk frn ngon viss siffra eller ickeperiodisk. De rationella talen r precis de som har periodisk decimalutveckling (fr dem med ndlig decimalutveckling kan man tillfoga
nollor p slutet s att de blir periodiska).
1/4 = 0,25 (ndlig decimalutveckling),
4/7 = 0,571 428 571 428 . . . (ondlig och periodisk decimalutveckling
med perioden 571 428),
= 3,141 592 653 589 793 . . . (ondlig och icke-periodisk decimalutveckling).
tal i decimalform s. 54
dubbelbrk
definition
kommentar
brk i vilket tljare eller nmnare i sin tur utgrs av brk

Det brkstreck som skiljer dubbelbrkets tljare och nmnare kallas
huvudbrkstreck, och br vara lngre n de vriga och, om det
skrivs horisontellt, sttas p samma hjd som likhetstecknen. Man
kan kombinera vgrta och sneda brkstreck.
exempel
5
8
3
7
5/8
5
= (5/8)/(3/7) =
3/7
8
3
.
7
frkorta brk
definition
kommentar
jmfr
dividera bde tljare och nmnare med en gemensam delare

Ett brk som inte gr att frkorta sgs vara skrivet i enklaste brkform.
frlnga brk s. 42
frlnga brk
definition
jmfr
multiplicera bde tljare och nmnare med samma tal eller uttryck
frkorta brk s. 42
gemensam nmnare
definition
kommentar
heltal eller polynom som r delbart med samtliga nmnare i tv eller

flera brk
Fr att kunna addera brk mste man ofta finna en gemensam nmnare. Bland de positiva gemensamma nmnarna finns en minsta,
kallad minsta gemensamma nmnaren (MGN ).
43

exempel
jmfr
Bde 80 och 120 r gemensamma nmnare till 3/5, 5/8 och 1/2. Den
minsta gemensamma nmnaren r 40.
brk s. 40, gemensam multipel s. 28, nmnare s. 49
geometriskt medelvrde
definition
kommentar
hav ett ndligt antal icke-negativa tali talens produkt upphjd till ett
genom deras antal
Definitionen innebr att det geometriska medelvrdet av n icke-negativa tal xj , j = 1, . . . , n, r
1/n
n
Y
.
G(x1 , . . . , xn ) = (x1 x2 xn )1/n =
xj
j=1
exempel
etymologi
jmfr
Det geometriska medelvrdet av icke-negativa tal r alltid mindre

n eller lika med det aritmetiska medelvrdet. Inom statistiken anvnds det fr att ge stora observationer en mindre vikt.
I en rtvinklig triangel delar hjden mot hypotenusan denna i tv
strckor vilkas lngder har hjden som geometriskt medelvrde. Det
aritmetiska medelvrdet r lika med halva hypotenusan.
Epitetet geometrisk kan kanske frsts av iakttagelsen att en kvadrat
med samma area som en given rektangel har sidlngden lika med det
geometriska medelvrdet av rektangelsidornas lngder. Sidlngdernas geometriska medelvrde r allts relevant fr areaberkningar;
deras aritmetiska medelvrde fr berkning av omkretsen.
aritmetiskt medelvrde s. 39, harmoniskt medelvrde s. 44
glidande medelvrde
definition
kommentar
exempel
hav en fljdi aritmetiskt medelvrde bildat ur ett visst antal omgivande element i fljden
Ett glidande medelvrde bildas ver ett antal tal som successivt
frskjuts, nmligen s att medelvrdet fr ett visst argument tar hnsyn till vrden vilkas argument skiljer sig med fixa tal frn det givna
argumentet. Detta kan uttryckas s att det glidande medelvrdet r
en faltningsprodukt av fljden och en fljd som r noll utanfr en
ganska liten mngd.
Ett glidande medelvrde kan vara viktat.
Om man vill visa temperaturfrndringar ver en lngre tid kan man
bilda medelvrdet under en vecka med centrum i en aktuell dag.
Syftet r att jmna ut variationen frn dag till dag och drigenom
tydligare visa lngsammare frndringar.
Vi definierar g(j) = 1/7 fr j = 3, 2, 1, 0, 1, 2, 3 och g(j) = 0
fr alla andra heltal j. Om d T (j) r medeltemperaturen under dag
j, s r faltningsprodukten
X
(T g)(k) =
T (j)g(k j),
k Z,
jZ
den veckovis utjmnade temperaturen.
44
googol
definition
kommentar
etymologi
10100 = 10 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000
000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000
Namnet har inspirerat till namnet p skmotorn Google.
Milton Sirotta gav r 1938 namnet googol till talet 10100 . Han var
brorson till Edward Kasner, som hade bett honom att hitta p ett
namn.
googolplex
definition
kommentar
etymologi
10googol = 10 000 . . . 000 (googol nollor)

Talet gr inte att skriva ut i tiosystemet om varje nolla skall f en
materiell representation (det finns inte tillrckligt mnga elementarpartiklar i det knda universum).
Edward Kasner (1878 1955) har hittat p namnet googolplex.
harmoniskt medelvrde
definition
kommentar
hav ett ndligt antal nollskilda tali inversen av det aritmetiska medelvrdet av de inverterade talen
Definitionen innebr att det harmoniska medelvrdet av x och y r
H(x, y) = 2xy/(x + y), och av n tal xj 6= 0, j = 1, . . . , n, r
H(x1 , . . . , xn ) =
n
n
.
= n
X
1/x1 + + 1/xn
1/xj
j=1
jmfr
Man kan ven definiera H(x1 , . . . , xn ) som noll om alla xj > 0 och
ett av dem r noll.
aritmetiskt medelvrde s. 39, geometriskt medelvrde s. 43
heltal
synonym
definition
kommentar
jmfr
helt tal
ngot av de naturliga talen och deras motsatta tal
Varje heltal r rationellt. Mngden av alla heltal betecknas vanligen
Z.
naturligt tal s. 49, rationellt tal s. 51
heltalsdel
definition
kommentar
hav ett reellt tali det strsta heltal som r mindre n eller lika med
talet
En vanlig beteckning fr heltalsdelen av ett reellt tal x r bxc. Funktionen x 7 bxc kallas golvfunktionen. Man har bxc = m nr m Z
och m 6 x < m + 1.
Analogt skriver man dxe fr det minsta heltal som r strre n
eller lika med x, och man har dxe = n nr n Z och n 1 < x 6
n. Funktionen x 7 dxe kallas takfunktionen. Mellan golv- och
takfunktionen rder sambandet dxe = bxc, x R.

exempel
45
Heltalsdelen av 15,6 r 15, av 4,3 r den 5. Heltalsdelen av 2 r

2.
icke-reell
synonym
definition
kommentar
historia
etymologi
jmfr
imaginr
hom ett komplext tali med imaginrdel skild frn 0
Talet 0 r reellt, och sledes inte imaginrt.
Termen imaginrt tal infrdes av Descartes 1637.
Adjektivet imaginr kommer av franskans imaginaire inbillad, av
imaginer att frestlla sig, att inbilla sig; jmfr latinets imaginarius
skenbar, avlett av imago bild, skenbild.
imaginrdel s. 45, reellt tal s. 52, rent imaginr s. 52
imaginrdel
synonym
definition
kommentar
jmfr
imaginr del
talet y i ett komplext tal x + iy, dr x och y r reella
Imaginrdelen fr ett komplext tal z betecknas Im z. Den r alltid
reell. Man har Im(iz) = Re z och Re (iz) = Im z.
komplext tal s. 47, realdel s. 52
imaginr enhet
definition
kommentar
historia
jmfr
ett av de tv tal vilkas kvadrat r lika med 1

Det tal man vljer som imaginr enhet betecknas i (ibland j eller i).
Det andra talet med samma kvadrat blir d i.
Beteckningen i fr 1 infrdes 1777 av Euler i en skrift som trycktes

1794, elva r efter hans dd.
komplext tal s. 47
indoarabiska talsystemet
definition
kommentar
det positionssystem med basen tio som utvecklats i Indien

Det indoarabiska talsystemet r det talsystem som nu blivit det vanligaste.
Den frsta knda inskriptionen dr det indoarabiska talsystemet anvnds. Den

r frn slutet av 500-talet e. Kr. Talet r 346 (lses frn vnster).
historia
Det indoarabiska talsystemet utvecklades i Indien. En tidig fregngare var de s kallade brahmi-siffrorna, som r belagda frn 200-talet
f. Kr. De representerade dock inte ett positionssystem anvndningen av siffrorna i ett sdant kom senare. Den ldsta inskriptionen
dr siffrorna anvnds i ett positionssystem r frn slutet av 500-talet
e. Kr.; se figuren.
46
jmfr
Omkring r 800 introducerades bruket av de indiska siffrorna

i Bagdad. Matematiker som al-Khwarizm, al-Uqldis och mnga
andra spred med sina arbeten bruket av talsystemet.
I Europa blev siffrorna knda mot slutet av 900-talet, d Gerbert
av Aurillac anvnde siffrorna ett till nio som talnamn p brickorna
p en abakus. Under 1100-talet spreds kunskapen om rkning med
de nya siffrorna genom versttningar och bearbetningar av arabiska
arbeten. I brjan av 1200-talet introducerade Leonardo av Pisa, knd
som Fibonacci, talsystemet i ett stort arbete Liber abbaci Boken om
rknekonsten, som ven behandlade mer praktiskt tillmpade berkningar.
positionssystem s. 50, arabiska siffror s. 39, romerska siffror s. 52,
siffra s. 53
inverterat tal
definition
exempel
htill ett givet tali det tal som multiplicerat med det givna talet ger 1
Det inverterade talet till 3 r1/3 och
till 2/9
r det 9/2.
Det inverterade talet till 3 r 1/ 3 = 3/3.
Noll saknar inverterat tal.
irrationellt tal
definition
kommentar
exempel
historia
etymologi
jmfr
reellt tal som inte r rationellt

Ett irrationellt tal har en icke-periodisk decimalutveckling.
2, e, .
Upptckten av existensen av s kallade icke-kommensurabla storheter, d.v.s. storheter som inte har ett rationellt frhllande till varandra, gjordes inom grekisk matematik under 400-talet f. Kr. Det
tidigaste exemplet var diagonalen
i en kvadrat jmfrt med kvadratens sida (dr frhllandet r 2 ). Detta exempel kan ha sitt ursprung i den pythagoreiska skolan, vars filosofiska och matematiska
verksamhet omges av mnga legender.
Adjektivet irrationell kommer frn det latinska irrationalis ofrnuftig, osklig, troligen en versttning av det grekiska logos ofrnuftig,
orimlig.
rationellt tal s. 51, reellt tal s. 52
jmnt tal
definition
kommentar
jmfr
heltal som r delbart med 2

Jmna tal skrivna i tiosystemet slutar p 0, 2, 4, 6 eller 8.
udda tal s. 56
komplexa talplanet
synonym
definition
kommentar
wesselska talplanet, Argands diagram, gaussiska talplanet

plan dr varje komplext tal motsvaras av en punkt
Vanligen vljs koordinaterna i planet s att talet 1 fr koordinaterna
(1, 0) och den imaginra enheten i koordinaterna (0, 1).

exempel
etymologi
47
En cirkel med medelpunkt i det komplexa talet c och radien r fr

ekvationen |z c| = r.
De nmnda synonymerna r uppkallade efter Caspar Wessel (1745
1818), Jean Robert Argand (1768 1822) och Johann Carl Friedrich
Gauss (Gau) (1777 1855), som publicerade sina resultat r 1799,
1806 respektive 1831. Wessels skrift uppmrksammades emellertid
inte frrn 1895.
komplext konjugat
synonym
definition
kommentar
exempel
etymologi
jmfr
konjugat, konjugerat komplext tal

htill ett givet komplext tali det komplexa talet med samma realdel
men motsatt imaginrdel
Om z = x + iy, dr x och y r reella, s r det komplexa konjugatet
x iy. Det betecknas z eller z (uttalas z-konjugat).
Det till 5 7i konjugerade talet r 5 + 7i.
Konjugat kommer frn latinets coniugatus sammanbunden, frenad,
particip av verbet coniugare att frena; jmfr iugum ok.
komplext tal s. 47, realdel s. 52, imaginrdel s. 45, konjugatregeln s. 92
komplext tal
definition
kommentar
etymologi
jmfr
tal av formen x + iy dr x och y r reella tal och i r den imaginra

enheten
Mngden av alla komplexa tal betecknas vanligen C. Talet x kallas
realdelen och y imaginrdelen av det komplexa talet z = x + iy om x
och y r reella.
Ett komplext tal z = x + iy kan ocks skrivas z = r(cos t + i sin t),
dr r r absolutbeloppet av z och t ett av argumenten fr z. Vi sger
d att z r skrivet i polr form.
Adjektivet komplex kommer frn latinets complexus sammansatt,
av com- med- och plektere att flta.
realdel s. 52, imaginrdel s. 45, absolutbelopp s. 38, argument2 s. 192
liknmniga brk
definition
exempel
tv eller flera brk som har samma nmnare

1/3 och 2/3; 6/a och 2b/a.
Mersennetal
definition
kommentar
etymologi
tal av formen 2n 1 fr ngot naturligt tal n

Vissa Mersennetal r primtal; de kallas Mersenneprimtal. Fr att
ett Mersennetal 2n 1 skall vara prima r det ndvndigt att n r
prima. Men det r inte tillrckligt, eftersom 211 1 = 23 89.
Mersennetalen r uppkallade efter Marin Mersenne (1588 1648).
miljard
synonym
milliard
48
definition
kommentar
exempel
etymologi
jmfr
1 000 000 000 (ett tusen miljoner)

Miljard frkortas ibland md och motsvarar prefixet G (giga). Som
tiopotens skrivs talet 109 .
1 mdkr = 1GSEK= 109 kronor.
Miljard (belagt frn 1544) r bildat av miljon genom suffixbyte (den
sista stavelsen utbytt mot det romanska substantivbildande suffixet
-ard ).
miljon s. 48, biljon s. 40, triljon s. 56, multipelprefix s. 81
miljon
synonym
definition
kommentar
exempel
historia
etymologi
jmfr
million
1 000 000
Miljon motsvarar prefixet M (mega). Som tiopotens skrivs det 106 .
Ibland ser man beteckningen mkr fr miljon kronor, men det
r bttre att skriva Mkr eller MSEK, eftersom 10 millikronor =
10 tusendels kronor = 1 re.
1 Mhz = 106 hertz.
Talet 1 000 000 benmndes tidigare tusen tusen. P 1300-talet
infrdes ordet million. Treviso-aritmetiken (1478) har Milione. I
den frsta lroboken som tryckts p svenska, Aurelius Arithmetica
(1614), anvnds tusende gngor tusend, medan millioner omnmns som Italianers och Frantzosers ws. Den gamla benmningen anvndes nnu under 1700-talet. I t. ex. Anders Celsius Arithmetica (1727) skrivs million (ven billion och trillion) medan det i
Johan Bergmarcks Swensk Rkne-Bok (1755) skrivs tusende gnger
tusende.
Miljon r bildat av latinets mille tusen och det romanska frstoringssuffixet -one stor.
miljard s. 47, biljon s. 40, triljon s. 56, multipelprefix s. 81
de Moivres formel
definition
kommentar
etymologi
den formel som sger att (cos s + i sin s)(cos t + i sin t) = cos(s + t) +
i sin(s + t).
Med exponentialfunktionen blir formeln enklare: eis eit = ei(s+t) .
Formeln r uppkallad efter Abraham de Moivre (1667 1754).
motsatt tal
definition
kommentar
exempel
htill ett givet tali det tal som adderat till det givna talet ger 0
Det motsatta talet till a betecknas a. Det lser ekvationen x+a = 0;
allts x = 0 a = a.
Motsatta reella tal ligger p samma avstnd frn origo p tallinjen, fast p var sin sida. Det motsatta talet till 0 r 0.
Motsatt tal till 4 r 4, till 7 r det 7, och till i r det i.
49
naturligt tal
synonym
definition
kommentar
historia
jmfr
grundtal
ett av talen 0, 1, 2, 3, 4, . . .
Varje naturligt tal r antalet element i ngon ndlig mngd. Mngden av naturliga tal betecknas N. Vi har allts 0 N.
Ibland rknas inte 0 till de naturliga talen. Mngden av de pos = N r {0}.
itiva heltalen br inte betecknas N utan N eller N
I Euklides verk Stoikhea (i latinsk versttning Elementa) Grundbegreppen definieras ett tal som en mngfald sammansatt av enheter;
ett r d inte ett tal. Uppfattningen att enheten, ett, ocks r ett tal
vxte gradvis fram frst under medeltiden. Att fljden 1, 2, 3, . . . r
en naturlig fljd av tal finner man redan hos Nikomakhos av Gerasa
omkring 100 e. Kr. Ur detta har senare termen naturligt tal vxt
fram.
John Wallis (1657) menade att noll r ett tal.
antal s. 11, heltal s. 44, ordningstal s. 60
negativt tal
definition
historia
etymologi
reellt tal som r mindre n 0

Rkneregler fr negativa koefficienter i ekvationer anvndes i Kina
redan under det frsta rhundradet e. Kr., d man lste system av
ekvationer med flera obekanta genom manipulationer med rknestavar. I grekisk matematik formulerades regler fr negativa uttryck
ven fr multiplikation och division av Diophantos (troligen 200-talet
e. Kr.). De negativa uttrycken uppkom som underskott i de algebraiska manipulationerna, men under lng tid frekom bara positiva tal
som lsningar till ekvationer.
Under 1500-talet och 1600-talet i Europa framkom negativa lsningar i de algebraiska formlerna, men de betraktades d som fiktiva,
absurda eller falska.
Genom infrandet av logaritmer i brjan av 1600-talet kom negativa tal att spela en ny roll. Under senare delen av 1600-talet tolkade
Wallis addition och subtraktion som frflyttningar lngs en tallinje,
och den tolkningen innefattade p ett naturligt stt ven negativa
tal.
Negativ kommer frn latinets negativus frnekande.
nmnare
definition
etymologi
jmfr
uttrycket b i ett brk a/b

Nmnare har kommit in i svenskan via tyskans Nenner, som i sin tur
terger latinets denominator den som benmner, den som ger namn
t.
brk s. 40, tljare s. 56
50
palindromtal
definition
exempel
etymologi
tal som, skrivet i ett visst talsystem, blir lika stort nr det lses
baklnges
Talet 212 i decimalsystemet.
Talet 10101 i det binra talsystemet.
Talet XIX i det romerska talsystemet.
Varje kvadrattal x2 , x > 3, r ett palindromtal om det skrivs i basen
b = x 1, ty x2 = 1 b2 + 2 b1 + 1 b0 . Oftast syftar man dock p
basen 10.
Palindrom kommer av tv grekiska ord, plin tillbaka och drmos
lopp.
perfekt tal
synonym
definition
exempel
historia
fullkomligt tal
naturligt tal som r lika med summan av alla sina delare, inklusive 1
men exklusive talet sjlvt
6 = 1 + 2 + 3,
28 = 1 + 2 + 4 + 7 + 14.
De forntida grekiska matematikerna fann fyra perfekta tal: 6, 28,
496 och 8128. Nu (2008) knner man till 44 stycken, och fr varje
nytt Mersenneprimtal (2p 1, p ett primtal) man finner, s finner
man ocks ett nytt perfekt tal, nmligen 2p1 (2p 1) (ett bevis
finns i Euklides Stoikhea (i latinsk versttning Elementa) Grundbegreppen). Man vet fortfarande inte om det finns udda perfekta
tal, inte heller om det finns ondligt mnga.
pi,
definition
kommentar
historia
etymologi
kvoten1 mellan en godtycklig cirkels omkrets och dess diameter

Talet r irrationellt och till och med transcendent. Dess decimalutveckling brjar med 3,141 592 653 589 793.
Bokstaven som symbol fr talet frekom frsta gngen r 1706.
Bokstaven r den frsta bokstaven i det grekiska ordet permetron
omkrets, sammansatt av per omkring och mtron mtt.
platsvrde
definition
kommentar
exempel
jmfr
hi positionssystemi vrde hos en plats i representationen av ett tal

Platsvrdena r heltalspotenser av systemets bas.
I talet 234,56 str 2 p platsen med platsvrdet hundra, 3 p platsen
med platsvrdet tio och 6 p platsen med platsvrdet en hundradel.
bas3 s. 40, positionssystem s. 50
positionssystem
definition
talsystem dr en siffras vrde beror av dess plats (position) i representationen av ett tal

kommentar
exempel
historia
jmfr
51
I ett positionssystem har den siffra som str lngst till vnster det
hgsta vrdet och den siffra som str lngst till hger det lgsta
vrdet.
Decimalsystemet och det binra talsystemet r exempel p positionssystem. Det romerska talsystemet r dremot inte ett positionssystem.
Det finns positionssystem som r ldre n det nu anvnda med tio
som bas, t. ex. det babyloniska sexagesimala systemet med 60 som
bas och mayafolkets vigesimala med 20 som bas.
bas3 s. 40, platsvrde s. 50, indoarabiska talsystemet s. 45
positivt tal
definition
reellt tal som r strre n noll
primtal
synonym
definition
kommentar
exempel
historia
etymologi
jmfr
prima tal
naturligt tal strre n 1 som r delbart bara med 1 och sig sjlvt
Ibland kallas ven 2, 3, . . . fr primtal.
P Det finns ondligt mnga primtal. Det r ven knt att summan
(1/pj ) av de inverterade vrdena av alla primtal divergerar, vilket
r en precisering av pstendet. Men summan av de inverterade
vrdena av alla knda primtal r ungefr 3.
De fem frsta primtalen r 2, 3, 5, 7 och 11.
Det strsta knda primtalet, funnet 2008-08-23, r 243 112 609 1,
ett tal som skrivs med 12 978 189 siffror i tiosystemet. Det r ett
Mersenneprimtal.
Talet 10100 + 267 (googol plus 267) r troligen ett primtal (2008).
Inget av talen 10100 + k, k = 0, . . . , 266 r primtal.
Aristoteles (384 322 f. Kr.) pstod korrekt att 2 var det enda primtalet bland de jmna talen.
Ordet primtal har sitt ursprung i latinets primus den frsta och gr
tillbaka till Aristoteles, som kallade ett sdant tal fr frsta tal, p
otos arithms frsta talet.
grekiska pr
sammansatt tal s. 53
rationellt tal
definition
kommentar
exempel
etymologi
tal som r en kvot1 av tv heltal, varav det andra inte r noll

Ett rationellt tal har en periodisk decimalutveckling. Mngden av
rationella tal betecknas vanligen Q.
7, 9, 1/3 och 0,5, men inte 2.

Adjektivet rationell kommer frn latinets rationalis, av ratio frnuft, troligen en versttning av det grekiska lgos, som bland annat
betyder lra, frnuft, vrldsordning. Anledningen var att vrlden
ansgs vara frnuftig, vilket bland annat betydde att storheter hade
ett rationellt frhllande.
52
jmfr
irrationellt tal s. 46, reellt tal s. 52
realdel
definition
kommentar
jmfr
talet x i det komplexa talet x + iy, dr x och y r reella

Realdelen av ett komplext tal z betecknas Re z.
imaginrdel s. 45, komplext tal s. 47
reellt tal
definition
kommentar
exempel
historia
etymologi
jmfr
tal som kan approximeras godtyckligt noga med rationella tal

Varje reellt tal kan representeras av en ondlig decimalutveckling.
ndliga decimalutvecklingar approximerar talet med godtycklig noggrannhet. De reella talen kan representeras p en rt linje.
Ett reellt tal r ett komplext tal vars imaginrdel r noll.
Mngden av reella tal betecknas vanligen R och r unionen av de
rationella talen och de irrationella talen.
5, 8, 14, 25, 1/3 och , men inte i.
Begreppet reellt tal infrdes av Descartes 1637.
Adjektivet reell kommer frn franskans rel verklig, faktisk och gr
tillbaka p det medeltidslatinska adjektivet realis, en avledning av
substantivet res ting, objekt.
icke-reell s. 45
relativt prima
definition
exempel
hom tv heltali sdana att den strsta gemensamma faktorn r 1

Talen 527 och 551 r relativt prima, eftersom det frsta har primtalsfaktorerna 17 och 31 och inga andra, det andra 19 och 29 och inga
andra.
rent imaginr
definition
kommentar
jmfr
med realdel 0
Talen 0, i och 4i r rent imaginra.
realdel s. 52, imaginr s. 45
romerska siffror
definition
kommentar
bokstverna I, V, X, L, C, D och M samt motsvarande gemena nr

de anvnds fr att beteckna tal
Bokstvernas talvrden r: I = 1, V = 5, X = 10, L = 50, C = 100,
D = 500 och M = 1 000.
Man anvnder en additionsprincip: tal skrivna i avtagande ordning adderas: XVII = 10 + 5 + 1 + 1 = 17. Oftast, men inte alltid,
fljer man regeln att hgst tre bokstver av samma slag fr anvndas
i fljd.
Ibland anvnds ocks en subtraktionsprincip, innebrande att ett
tal rknas negativt om det str fre ett strre tal: IV = 1 + 5 = 4.
53
Dock fr skillnaden mellan de tv bokstvernas vrden vid subtraktion inte vara alltfr stor: 1 999 skrivs
MCMXCIX = 1 000 + (100 + 1 000) + (10 + 100) + (1 + 10)
exempel
historia
etymologi
jmfr
(inte IMM = (1 + 1 000) + 1 000 eller MIM = 1 000 + (1 + 1 000)).

VIII = 5 + 1 + 1 + 1 = 8 (ibland IIX = 1 1 + 10 = 8); XII =
10 + 1 + 1 = 12; CM = 100 + 1 000 = 900 (inte DCCCC = 500 +
100 + 100 + 100 + 100); MMIX = 1 000 + 1 000 + (1 + 10) = 2009.
Andra skrivstt har dock frekommit: ingng 49 till Colosseum
i Rom markeras med XLVIIII = (10 + 50) + 5 + 1 + 1 + 1 + 1
(inte med ngon annan teoretiskt tnkbar subtraktion som IL =
1 + 50 eller XLIX = (10 + 50) + (1 + 10)). rtalet 1594 skrivs
MDLXXXXIIII = 1 000+500+50+10+10+10+10+1+1+1+1 p
en staty av Csimo Medici i Florens (allts helt utan subtraktion).
De romerska siffrorna brjade anvndas av romarna under det tredje
rhundradet f. Kr.
Subtraktionsprincipen anvndes av babylonierna tv tusen r fre
etruskerna, frn vilka romarna sedan vertog bruket. Som vi sett av
exemplen anvndes den inte konsekvent. (Den kvarlever i vanan att
sga halv fem och kvart i fem fr 16:30 och 16:45.)
Det har hvdats att V kommer av en bild av en hand, X av tv hnder, L frn den grekiska bokstaven X (Khi), C frn den grekiska bokstaven (Theta; tolkas nu naturligen som frn centum hundra), M
frn den grekiska bokstaven (Phi; tolkas nu som frn mille tusen),
D frn den hgra halvan av , allts hlften av tecknet fr tusen.
indoarabiska talsystemet s. 45
sammansatt tal
definition
exempel
jmfr
heltal som r en produkt av tv heltal skilda frn 1 och 1

10 = 2 5
primtal s. 51
siffra
definition
kommentar
tecken som representerar ett naturligt tal

Man br skilja mellan en siffra och det tal som den representerar. Tal
kan ocks anges med hjlp av andra tecken n siffror, t. ex. .
Tv varianter av siffrorna 0, 1, 2,. . . , 9 i den form de anvnds p arabiska,

persiska, kurdiska och urdu, s kallade indiska siffror.
etymologi
jmfr
Ordet siffra har kommit in i svenskan via tyskans Ziffer. Dess ursprungliga betydelse i arabiskan r tom, noll.
arabiska siffror s. 39, romerska siffror s. 52, tal s. 54
54
signifikant siffra
synonym
definition
kommentar
exempel
etymologi
jmfr
gllande siffra, vrdesiffra

siffra som i ngon mening r sker
Inledande nollor rknas inte som signifikanta siffror. I ett heltal som
avslutas med nollor kan man inte vara sker p hur mnga siffror som
r signifikanta. Ett stt att ange antalet signifikanta siffror fr ett
sdant tal r att skriva det i grundpotensform.
I talet 0,004 r endast siffran 4 signifikant.
I talet 500,0 r alla siffror signifikanta. Om man skriver 5 102 eller
5,0 102 s vet man att en respektive tv siffror r signifikanta, i
motsats till om talet skrivs 500.
Signifikant kommer frn latinets significans betecknande, betydelsefull, av verbet significare att betyda, egentligen att ge tecken.
decimalsystemet s. 41
stambrk
synonym
definition
kommentar
historia
jmfr
brkdel2
brk som har tljaren 1
I allmnsprket betyder brkdel mycket liten del (av ngonting).
I klassisk egyptisk matematik anvndes stambrk mycket. Den knda
matematiska Rhind-papyrusen inleds med en frdubbling av stambrk. Resultatet uttrycks d alltid med stambrk. Exempelvis blir
frdubbling av 1/17 summan av stambrken med 12, 51 och 68 i
2
1
1
1
= 12
+ 51
+ 68
.
nmnaren: 17
brk s. 40
tal
definition
kommentar
jmfr
grundlggande matematiskt begrepp som i sin enklaste form anger

antal eller ordning i en fljd
Ett tal representeras av en eller flera siffror. Vardagligt anvnds tal
ven om rkneuppgift.
naturligt tal s. 49, heltal s. 44, rationellt tal s. 51, reellt tal s. 52, komplext tal s. 47, siffra s. 53
tal i blandad form

definition
exempel
tal som r skrivet som ett heltal och ett tal mindre n 1 uttryckt i
brkform
7
7
7
, som r summan (inte produkten) av 4 och 13
, allts 4 13
=
Talet 4 13
7
7
4 + 13 6= 4 13 .
tal i decimalform
definition
historia
tal skrivet i decimalsystemet

Simon Stevin (1548 1620) uttryckte talen i decimalform 1585. Vid
varje decimal symboliserades platsens nummer med en siffra inskriven
55
i en cirkel. Georg Stiernhielm (1598 1672), den svenska skaldekonstens fader, var den frste svensk som presenterade talen i decimalform (1639). Han symboliserade decimalens plats med en siffra
inskriven i en kvadrat.
tal i flyttalsform
definition
kommentar
exempel
etymologi
tal p formen y 2p dr p r ett heltal och dr y uppfyller 1 6 y < 2

och r skrivet binrt
Man mter databehandlingskapacitet i antalet flyttalsoperationer
per sekund, flop/s.
1
) 16 = 24,5.
1,10001 24 = (1 + 21 + 32
1
9
1,01 2 = (1 + 4 ) 512 = 640.
7
1,11 23 = (1 + 12 + 14 )/8 = 32
= 0,218 75.
Vrldens snabbaste dator fanns i maj 2008 vid Los Alamos National Laboratory. Den hade en databehandlingskapacitet om 1,026
petaflop/s = 1,026 1015 flop/s. Det var 23 gnger snabbare n den
snabbaste datorn vid National Supercomputer Centre vid Linkpings
universitet, som d hade en kapacitet om 44,46 teraflop/s.
Termen flop r en akronym bildad av engelskans floating-point operation flyttalsoperation.
talsystem
definition
jmfr
system fr hur tal anges med hjlp av siffror

positionssystem s. 50, romerska siffror s. 52
transcendent
definition
kommentar
exempel
etymologi
jmfr
hom tali icke-algebraisk

Varje transcendent tal r irrationellt.
Talen e och .
Transcendent kommer frn latinets transcendens verskridande av
trans (ut)ver och scandere att stiga, att kliva.
algebraiskt tal s. 38
triangeltal
definition
kommentar
exempel
historia
tal av formen n(n + 1)/2, dr n r ett positivt heltal

En mngd punkter vilkas antal r ett triangeltal kan ordnas i en
triangel i planet.
De frsta triangeltalen r 1, 3, 6, 10, 15.
Liksom kvadrattal, pentagonaltal och hexagonaltal kan triangeltalen
skdliggras som fyllda polygoner uppritade med punkter p ett
papper eller med stenar i sanden. Pythagoreerna studerade dessa
tal p 400-talet f. Kr. och under lng tid senare. De fann samband
mellan dessa tal, som att summan av ett triangeltal och det nrmast
fljande r lika med ett kvadrattal (t. ex. r 6 + 10 = 42 ).
56
De sex frsta triangeltalen.
jmfr
kvadrattal s. 65
triljon
definition
kommentar
etymologi
jmfr
1 000 000 000 000 000 000 (en miljon miljoner miljoner)
Som tiopotens skrivs triljon 1018 . I amerikansk engelska betecknar
trillion en biljon, d.v.s. 1012 .
Triljon r bildat av det latinska prefixet tri- tre- och -ljon, hmtat
frn termen miljon (se biljon).
miljon s. 48, miljard s. 47, biljon s. 40, multipelprefix s. 81
tljare
definition
etymologi
jmfr
uttrycket a i ett brk a/b

Tljare r kanske ett ln frn tyskans Zhler, allts egentligen rknare, men det kan ocks vara inhemskt: tlja betydde inte bara
frtlja utan ocks rkna.
brk s. 40, nmnare s. 49
udda tal
definition
kommentar
jmfr
heltal som inte r delbart med 2

Udda tal skrivna i decimalsystemet slutar p 1, 3, 5, 7, eller 9.
jmnt tal s. 46
viktat aritmetiskt medelvrde

synonym
definition
kommentar
viktat medelvrde
summan av produkterna av varje vrde fr en variabel och dess vikt2 ,
dividerad med summan av vikterna
Definitionen innebr att det viktade medelvrdet av talen x1 , . . . , xn
med vikterna v1 , . . . , vn > 0 r
n
X
Mv (x1 , . . . , xn ) =
vj xj
j=1
n
X
j=1
.
vj
Kapitel 3. Aritmetik. Avsnitt 3.3. Ordning, likhet och olikhet
57
Om alla vikterna r lika, s fr man det vanliga aritmetiska

medelvrdet.
3.3.
Ordning, likhet och olikhet
antisymmetrisk relation
definition
kommentar
exempel
etymologi
relation R sdan att xRy och yRx gller endast d x = y

En ordningsrelation r antisymmetrisk.
Relationerna 6 och > mellan reella tal.
De nekande prefixen anti- och a- kommer frn den grekiska prepositionen ant emot respektive det grekiska prefixet a- o-. Hr har det
frstnmnda ftt en specifik, icke sjlvklar, roll. Se vidare symmetri.
begrnsad mngd
definition
kommentar
exempel
hav punkter p linjen, i planet eller i rymdeni mngd som r innehllen i ett intervall av ndlig lngd, en cirkelskiva respektive ett klot
med ndlig radie
En mngd av reella tal sges vara uppt begrnsad om det finns
ett tal som r strre n varje tal i mngden. Den sges vara nedt
begrnsad om det finns ett tal som r mindre n varje tal i mngden.
En ndlig mngd, ett begrnsat intervall, till exempel intervallet
[0, 8] och en cirkel r alla begrnsade mngder.
De naturliga talen bildar en nedt begrnsad mngd, som inte r
uppt begrnsad.
frhllande
synonym
definition
kommentar
exempel
jmfr
proportion
hmellan tv eller flera storheteri relation uttryckt som ett brk
Brket skrivs traditionellt med kolon i detta fall.
Om Sara betalar 2/3 och Lovisa 1/3 s har de betalat i frhllandet
2:1 (tv till ett).
I en egyptisk triangel har sidorna parvis frhllandena 3:4, 4:5
och 5:3. Detta kan uttryckas kortfattat s att man sger att sidorna
frhller sig som 3:4:5.
En staty av en hellenistisk furste p Museo Nazionale Romano i
Rom r gjuten i brons med proportionerna koppar:tenn:bly =
Cu:Sn:Pb = 89:8:3.
skala1 s. 246
halvppet intervall
definition
exempel
begrnsat intervall dr en av ndpunkterna tillhr intervallet och den

andra inte
I intervallet ]3, 8], som bestr av alla tal som r strre n 3 och mindre
n eller lika med 8, tillhr ndpunkten 8 men inte ndpunkten 3
intervallet.
58
begrnsad mngd s. 57, intervall s. 58 (figur finns dr), slutet intervall

s. 60, ppet intervall s. 62
jmfr
hgeromgivning
definition
htill en punkt p tallinjeni mngd som innehller ett slutet intervall

med punkten som vnsterndpunkt och med hgerndpunkt skild
frn denna
En hgeromgivning till punkten a och en vnsteromgivning till punkten b.
jmfr
omgivning s. 183, vnsteromgivning s. 61, ndpunkt s. 61
hgerndpunkt
definition
exempel
htill ett intervalli ndpunkt sdan att det inte finns ngra punkter i
intervallet till hger om den
Intervallen [3, 8] och ]3, 8[ har 8 som hgerndpunkt. Intervallet
[5, +[ har ingen hgerndpunkt.
infimum
definition
exempel
etymologi
jmfr
htill en mngd av tali den strsta minoranten till mngden ( om

minorant saknas)
Infimum av alla positiva tal r 0 (men 0 r inte positivt).
Infimum betyder det nedersta, lgsta p latin.
minimum av tv tal s. 59, minimum s. 149, supremum s. 61
intervall
definition
mngd av reella tal sdan att den fr varje godtyckligt valt par i
mngden innehller alla tal mellan dessa
Ett slutet, ett ppet och ett halvppet intervall.
kommentar
Fr att beteckna intervall anvnds hakparenteser. Av hakparentesens

orientering framgr om ndpunkten tillhr intervallet eller ej.

exempel
etymologi
jmfr
59
Intervallet [3, 8[ r mngden av alla tal som r strre eller lika med 3
och mindre n 8.
Intervallet ], 0[ r lika med mngden av alla negativa tal.
Intervall kommer frn latinets intervallum mellanrum, avstnd. Den
ursprungliga betydelsen var avstndet mellan tv plrader.
halvppet intervall s. 57, slutet intervall s. 60, ppet intervall s. 62
konsekutiva tal
definition
kommentar
exempel
etymologi
tv heltal varav det andra fljer omedelbart efter det frsta

Konsekutiva tal har formen n och n + 1, dr n Z. Man kan ocks
tala om konsekutiva jmna tal nr man syftar p tv jmna tal
2k och 2k + 2, k Z. Motsvarande gller fr udda tal, konsekutiva
udda tal.
8, 9 (konsekutiva tal).
12, 14 (konsekutiva jmna tal).
15, 17 (konsekutiva udda tal).
Konsekutiv kommer av latinets consecutivus fljande (omedelbart)
efter.
majorant
synonym
definition
kommentar
etymologi
vre begrnsning
htill en given mngd av reella tali tal som r strre n eller lika med
alla element i mngden
Man sger att talet majorerar talen i mngden.
Majorant r en bildning av latinets maior strre.
maximum av tv tal
definition
kommentar
exempel
det strsta av talen

Om de tv talen r lika s r maximum lika med detta tal.
Vanliga beteckningar r max(x, y) = x y. Man har z > x y
om och endast om z > x och z > y.
3 5 = 5 3 = 5; 3 3 = 3.
minimum av tv tal
definition
kommentar
exempel
det minsta av talen

Om de tv talen r lika s r minimum lika med detta tal.
Vanliga beteckningar r min(x, y) = x y. Man har z 6 x y om
och endast om z 6 x och z 6 y.
3 5 = 5 3 = 3; 3 3 = 3.
minorant
synonym
definition
undre begrnsning
htill en given mngd av reella tali tal som r mindre n eller lika med
alla element i mngden
60
kommentar
etymologi
Man sger att talet minorerar talen i mngden.

Minorant r en bildning av latinets minor mindre.
obegrnsad mngd
definition
kommentar
exempel
hav tali mngd som innehller tal med hur stort absolutbelopp som
helst
hav punkter i planet eller rymdeni mngd som innehller punkter
som ligger hur lngt frn varandra som helst
En vanlig typ av obegrnsad mngd r ett obegrnsat intervall.
Heltalen. Intervallet [0, +[.
olikhet
definition
kommentar
exempel
logisk relation som innebr att tv objekt inte r identiska

Lsningarna till en olikhet anges ofta med en eller flera enkla olikheter.
Olikheten 4x + 5 > 10 har lsningen x > 1,25.
olikhetstecken
definition
kommentar
ngot av tecknen 6=, <, >, 6 och >.

Tecknen utlses som fljer: 6= skilt frn, < mindre n, >
strre n, 6 mindre n eller lika med, > strre n eller
lika med.
Tecknet 6= kan anvndas mellan alla typer av objekt, medan de
vriga tecknen anvnds bara om reella tal eller andra objekt dr man
definierat en ordning.
Formeln a < b innebr att talet a r mindre n talet b (ligger till
vnster om b p tallinjen). Formeln b > a betyder att b r strre n
a (ligger till hger om a p tallinjen).
Tecknet 6 anvnds fr att ange att en av relationerna < och =
rder, och p motsvarande stt anger > att en av relationerna > och
= gller. Man kallar a < b fr en strikt olikhet (ibland strng
olikhet), medan a 6 b sges vara en icke-strikt olikhet. Samma
benmningar anvnds fr b > a respektive b > a.
ordningstal
synonym
definition
kommentar
jmfr
ordinaltal
tal som anger p vilken plats i en viss ordning ett element frekommer
De frsta ordinaltalen r frsta, andra, tredje, motsvarande kardinaltalen 1, 2, 3.
Termen ordinaltal anvndes ven nr det handlar om ondliga
mngder.
kardinaltal s. 11
slutet intervall
definition
intervall som innehller sina ndpunkter

kommentar
exempel
jmfr
61
Antalet ndpunkter kan vara noll, ett eller tv.

Det slutna intervallet [3, 8], som bestr av alla tal som r strre n
eller lika med 3 och mindre n eller lika med 8, har ndpunkterna 3
och 8, och de tillhr intervallet. ven [0, +[ (med en ndpunkt)
och ], +[ (utan ndpunkt) r slutna intervall.
halvppet intervall s. 57, intervall s. 58 (figur finns dr), ndpunkt
s. 61, ppet intervall s. 62
supremum
definition
exempel
etymologi
jmfr
htill en mngd av tali den minsta majoranten till mngden (+ om

majorant saknas)
Supremum av alla rationella tal x som uppfyller x2 6 2 r 2.

Supremum betyder det versta, hgsta p latin.
maximum s. 148, infimum s. 58
tallinje
synonym
definition
jmfr
talaxel
rt linje dr varje punkt p linjen svarar mot precis ett reellt tal och
dr omvnt varje reellt tal svarar mot precis en punkt p linjen med
bevarande av ordningen
koordinat s. 236, rt linje s. 186
vnsteromgivning
definition
jmfr
htill en punkt p tallinjeni mngd som innehller ett slutet intervall

med punkten som hgerndpunkt och med vnsterndpunkt skild
frn denna
omgivning s. 183, hgeromgivning s. 58 (figur finns dr), ndpunkt
s. 61
vnsterndpunkt
definition
exempel
ndpunkt sdan att intervallet inte innehller ngra punkter till

vnster om den
Intervallen [3, 8] och ]3, 8[ har 3 som vnsterndpunkt. Intervallet
], 5] har ingen vnsterndpunkt.
ndpunkt
definition
kommentar
htill ett intervalli punkt sdan att det inte finns ngra punkter i
intervallet p ena sidan om den och sdan att intervallet innehller
punkter hur nra punkten som helst
htill en kurvai bilden av en ndpunkt till ett intervall som avbildas
p kurvan
Ett intervall kan ha tv, en eller ingen ndpunkt. Ett begrnsat intervall med positiv lngd har tv ndpunkter. Ett obegrnsat intervall
kan vara av typen [a, +[, ]a, +[, ], b] eller ], b[ och har en
ndpunkt. Hela axeln R = ], +[ och den tomma mngden
r intervall och saknar ndpunkter.
62
Kapitel 3. Aritmetik. Avsnitt 3.4. Procent och promille
hgerndpunkt s. 58, vnsterndpunkt s. 61
jmfr
ppet intervall
intervall dr ingen av ndpunkterna tillhr intervallet
Intervallet ]3, 8[, som bestr av alla tal som r strre n 3 och mindre
n 8, har ndpunkterna 3 och 8, som inte tillhr intervallet. Intervallen R och har inga ndpunkter och r drfr ppna.
intervall s. 58 (figur finns dr), halvppet intervall s. 57, slutet intervall s. 60, ndpunkt s. 61
definition
exempel
jmfr
3.4.
Procent och promille
andel
definition
exempel
kvot1 som anger frhllandet mellan en del och en helhet

Andelen salt i havsvattnet r 0,03 eller 3 procent.
Andelen rstande var 4/5 eller 80 procent.
ppm
definition
exempel
etymologi
miljondel
Andelen arsenik i jorden i staten Washington r i medeltal 7 ppm.
Termen kommer av det engelska uttrycket parts per million med
samma betydelse.
procent
definition
kommentar
exempel
etymologi
hundradel
Procent anvnds fr att ange andelar och gra jmfrelser.
Tecknet fr procent r %. 100 % motsvarar en hel. Ett tal med
efterfljande procenttecken sgs vara skrivet i procentform.
15 % = 15/100 = 0,15.
Ordet procent har sitt ursprung i renssansens Italien: per cento fr
(p) hundra; jmfr engelskans percent. Att per- har blivit pro- kan
frklaras av den senare latinska formen pro centum fr hundra.
Procenttecknet % hrstammar likas frn 1400-talets Italien. Ursprungligen var strecket horisontellt; det snedstllda strecket i den
nutida symbolen r mycket yngre.
procentenhet
definition
exempel
enhet fr andelar lika med 1 procent av en (underfrstdd) helhet

Ett politiskt parti som ftt 10 % av rsterna i ett val och 12 % i nsta
har kat sin rstandel med 20 procent men bara med 2 procentenheter.
Nr momsen p bcker snktes frn 25 % till 6 % snktes den med
19 procentenheter. Priset borde drmed ha snkts med 15,2 procent,
eftersom ((100 + 6) (100 + 25))/(100 + 25) = 0,152.
Kapitel 3. Aritmetik. Avsnitt 3.5. Potenser och logaritmer
63
procentsats
definition
kommentar
tal som anger antalet procent

Termen anvnds srskilt vid angivande av rnta eller avgift.
promille
definition
kommentar
exempel
etymologi
3.5.
tusendel
Promille anvnds fr att ange andel. Tecknet fr promille r %.
23 % = 23/1 000 = 0,023 = 2,3 %.
Ordet promille kommer frn det latinska uttrycket pro mille fr (p)
tusen.
Potenser och logaritmer
bas2
definition
exempel
historia
jmfr
hi en potensi det tal eller uttryck som upphjs till ngot

I potensen bx r b basen medan x kallas exponenten.
I sitt inflytelserika arbete Introductio in analysin infinitorum (1748)
kallar Euler talet b fr bas fr den logaritmfunktion som r inversen
till funktionen x 7 bx .
bas3 s. 40, exponent s. 63, potens s. 66
exponent
definition
kommentar
exempel
etymologi
jmfr
hi potensi det tal eller uttryck till vilket basen upphjs

Om exponenten r ett naturligt tal, s r exponenten lika med det
antal gnger som basen ingr som faktor i potensen.
I potensen bx r x exponenten medan b kallas basen2 .
I potensen 53 = 5 5 5 frekommer faktorn 5 tre gnger; 3 r
exponent och 5 bas.
I potensen 72 r 2 exponenten; 72 = 1/72 = 1/49. I potensen
72
e
r 72 = 1/49 exponent och e bas.
Termen exponent introducerades 1544 av Michael Stifel (1486 eller
1487
1567).
bas2 s. 63, potens s. 66
karakteristika
definition
exempel
etymologi
heltalsdelen av en logaritm
Tiologaritmen fr 200 r log10 200 = lg 200 2,30103; karakteristikan r 2.
Tiologaritmen fr 1/200 r lg(1/200) = lg 200 2,301 03 =
3 + 0,698 97; karakteristikan r 3. Den naturliga logaritmen fr
10 r ln 10 2,3026; karakteristikan r 2.
Ordet karaktristika kommer av det grekiska kharakteristikn knnemrke, srdrag.
64
jmfr
heltalsdel s. 44, mantissa s. 66
kub2
synonym
definition
exempel
jmfr
etymologi
kubik
tredje potensen av ett tal
Uttrycket 43 , som kan utlsas kuben p fyra, fyra i kub, fyra
upphjt till tre eller fyra i kubik.
potens s. 66, kvadrat2 s. 64
Uttrycket frklaras av att den geometriska kubens volym r a3 , dr
a r sidans lngd. Se kub1 .
kubikrot
synonym
definition
kommentar
exempel
jmfr
tredjerot
hur ett givet tali rot i specialfallet att exponenten r 3
3
En kubikrot ur a r allts en rot till ekvationen x
= a.
1
Om x r en kubikrot ur a, s r ven 2 (1 3i)x kubikrtter.
Om a 6= 0, s finns det tre kubikrtter. Om a r reellt och inte noll,
s r exakt en av dessa tre rtter
reell.
En kubikrot ur a skrivs 3 a och kan utlsas en kubikrot ur a
eller en tredje rot ur a. Om a r reellt,
s kan man (med frsiktighet
och efter att ha varskott om detta) lta 3 a beteckna den unika reella
kubikroten ur a.
3
Den reella kubikroten ur 8 r 2 eftersom
2 = 2 2 2 = 8. Drutver
finns det tv rtter, nmligen 1 3i.
3
Den reella kubikroten ur
8 r 2 eftersom (2) = 8; de
vriga kubikrtterna r 1 3i.
Talet 8i har kubikrtterna 2i och 3 + i.

kub2 s. 64, kvadratrot s. 64, potens s. 66, rot s. 67
kvadrat2
definition
exempel
etymologi
jmfr
andra potensen av ett tal

Uttrycket 52 , som kan utlsas kvadraten p fem, fem i kvadrat
eller fem upphjt till tv.
Uttrycket frklaras av att den geometriska figurens area r a2 , dr a
r sidans lngd. Se kvadrat1 .
kub2 s. 64, potens s. 66
kvadratrot
definition
kommentar
hur ett givet tali rot i specialfallet att exponenten r 2

En kvadratrot ur a r allts en rot till ekvationen x2 = a. Ett positivt
tal har tv kvadratrtter, ty om x r en kvadratrot ur a, s r ven
x en kvadratrot, eftersom (x)2 = x2 . ven ett negativt tal har
tv kvadratrtter, men de r inte reella. Kvadratroten r allts en
mngdvrd funktion, g : R P(R), dr P(R) betecknar familjen
av alla delmngder av R. Man har allts g(4) = , g(0) = {0} och
g(25) = {5, 5}.
exempel
jmfr
65
Ibland vet man vilket tecken en rot skall ha, och man kan d, p
grund av denna extra information, utesluta en av rtterna. Men utan
sdan tillggsinformation mste manta hnsyn
till tvetydigheten.
2
a och kan utlsas en
En kvadratrot ur ett tal a skrivs a eller
rot ur a eller en kvadratrot ur a. Tecknet
kallas rottecken.
Om man vet att en viss rot mste vara positiv, s
kan man (med
frsiktighet och efter att ha varskott om detta) lta a beteckna just
denna rot.
Kvadratrtterna ur ett positivt heltal som inte r kvadraten p
ngot heltal r irrationella och kan ges ett nrmevrde i decimalform.
Man kan ven definiera kvadratrtterna ur ett godtyckligt komplext tal.
Talet 25 har kvadratrtterna 5 eftersom (5)2 = 52 = 25.
Talet 1 har tv kvadratrtter. Man vljer att beteckna en av
dem (vilken som helst) med i, och den andra r d i.
Talet 2i har kvadratrtterna (1 + i).
kubikrot s. 64, kvadrat2 s. 64, potens s. 66, rot s. 67
kvadrattal
definition
exempel
jmfr
tal som r kvadraten p ngot heltal

49 = 72 = 7 7.
triangeltal s. 55
kvadrera
definition
exempel
etymologi
berkna kvadraten p ett tal eller uttryck

Att kvadrera 7 r att berkna 72 = 7 7 = 49.
Kvadrera kommer frn det latinska quadrare att gra fyrkantig.
logaritm
definition
kommentar
exempel
historia
hfr ett givet tal och med avseende p en given basi exponent som
ger det givna talet nr man upphjer basen till den
Om bx = y s r x lika med b-logaritmen fr y, och man skriver
logb y = x. Man sger d med ett ldre sprkbruk att y r antilogaritmen fr x.
Man kallar funktionen x 7 logb x fr logaritmfunktionen med
basen b.
De vanligaste baserna r b = 2, e, 10. Logaritmer med avseende
p tv olika baser b och c r proportionella: logc y = logb y logc b.
Genom logaritmerna reduceras multiplikation till addition och division till subtraktion, vilket var en stor vinst i berkningsarbetet.
Tv-logaritmen fr 8 r 3, ty 23 = 8.
De frsta logaritmerna berknades 1614 av John Napier (1550
1617). De var de s kallade neperska logaritmerna, som har basen
e, ocks kallade naturliga logaritmer. Senare infrde Henry Briggs
(1561 1630) de briggska logaritmerna, dr basen r 10. En mindre
del publicerades 1617; r 1624 utgavs tabeller fr talen 1 till 20 000
66
etymologi
jmfr
och 90 000 till 100 000, och luckan mellan 20 000 och 90 000 kompletterades r 1628 av Adriaan Vlacq (1600 1667).
Ordet logaritm r en sammansttning av grekiskans lgos frhllande och arithms tal, antal. Det infrdes av Napier.
bas2 s. 63, exponent s. 63, potens s. 66
mantissa
definition
exempel
historia
etymologi
jmfr
brkdelen1 av en tiologaritm
Tiologaritmen fr 200 r ungefr 2,301 03, s mantissan r approximativt 0,301 03. Tiologaritmen fr 0,02 r exakt 4 enheter mindre
n tiologaritmen fr 200, s mantissorna r desamma. Tiologaritmen
fr 1/200 r ungefr 2,301 03, s mantissan r approximativt
0,698 97.
Ordet mantissa anvndes frst i denna betydelse av John Wallis 1693.
Gauss freslog att ordet skulle anvndas allmnt om brkdelen1 av
ett tal i decimalform.
Mantissa r ett latinskt ord, kanske lnat frn etruskiskan, med betydelsen tillgg fr att n en nskad vikt (ett tillgg som anvndes
vid vgning fr att f vgen i balans).
karakteristika s. 63
naturlig logaritm
synonym
definition
kommentar
e-logaritm, nepersk logaritm

logaritm med basen e = 2,7 1828 1828 . . .
Den naturliga logaritmen fr ett tal y skrivs loge y = ln y eller bara
log y.
potens
definition
kommentar
uttryck av formen bx
Potensen bx utlses b upphjt till x och r definierad som produkten
av x faktorer b om x r ett positivt heltal. Potensen b0 definieras som
1 nr b > 0, och bx som 1/bx nr x r ett negativt heltal.
Potensen 0x r definierad endast fr x > 0 (och r d lika med
0). Man har
lim lim bx = 0, medan lim lim bx = 1,
x0+ b0+
exempel
b0+ x0+
vilket visar att man inte kan definiera 00 som ett grnsvrde av bx
dr b, x > 0. Fr varje tal y ]0, 1[ kan vi definiera b = y 1/x och lta
x g mot noll. D gller att ocks b gr mot noll och att bx gr mot
y.
Talet b kallas bas och x exponent. Ett tal som skrivs som en
potens sgs vara skrivet i potensform.
64 = 6 6 6 6 = 1 296.

historia
etymologi
jmfr
67
Heltalspotenser av en obekant upp till sjtte graden behandlades av

Diophantos (troligen p 200-talet e. Kr.).
Potenser med rationella exponenter introducerades av Nicole
Oresme (1323 1382) vid mitten av 1300-talet. Det nutida skrivsttet fr potenser, med exponenten upphjd, hrrr frn Descartes
1637.
Fr kvadraten av den obekanta anvnde Diophantos termen dnamis
med grundbetydelsen kraft, frmga. I Europa kom latinets potestas
kraft, potens i bruk mot slutet av 1500-talet. Potens kommer allts
sprkligt sett frn latinets potentia kraft, men historiskt ur potestas.
bas2 s. 63, exponent s. 63
rot
definition
kommentar
exempel
historia
etymologi
jmfr
hur ett givet tal och med avseende p en given exponenti tal sdant
att det upphjt till den givna exponenten r lika med det givna talet
htill en ekvation med en obekanti lsning
Om det givna talet r a och exponenten r n, s r en rot allts en
lsning till ekvationen xn = a. Specialfall r, fr n = 2, en kvadratrot
ur a (en rot till ekvationen x2 = a) och, fr n = 3, en kubikrot ur a
(en rot till ekvationen x3 = a).
En godtycklig n-te rot ur a kan betecknas n a, dr exponenten n

kan utelmnas om den r lika med 2.
Ibland kallas ven ett nollstlle till ett polynom i en variabel fr
en rot.
Talet 16 har kvadratrtterna 4 och 4, ty 42 = (4)2 = 16. Ekvationen x2 = 16 har rtterna 4 och 4.
Talet 16 har fjrdertterna 2, 2, 2i och 2i, ty 24 = (2)4 =
(2i)4 = (2i)4 = 16. Ekvationen x4 = 16 har dessa fyra rtter.
Ekvationen sin x = 0 har rtterna n, n Z.
Kvadratrtter frekom redan fr ver 3 000 r sedan i babylonisk och
egyptisk matematik.
Ordet rot r en versttning av latinets radix, versatt frn arabiskans jidhr, som i sin tur kommer frn indisk matematik, dr sanskrittermen m
ula rot, ursprung anvndes.
Den arabiska termen anvndes av al-Khwarizm (frsta hlften av
800-talet) bde i betydelsen kvadratrot och som beteckning p den
obekanta storheten i de ekvationer som behandlades, allts i de tv
betydelser som nu angivits i definitionen ovan.
dubbelrot s. 94, kubikrot s. 64, kvadratrot s. 64, multipelrot s. 97
rotlag
definition
exempel
regel fr att rkna med rtter

p

a b = ab; a b = a2 b; m n a = mn a. De r alla giltiga under
lmpliga antaganden p a och b och efter tillrckliga frklaringar
avseende rottecknens mngtydighet.
68
tal i grundpotensform
definition
exempel
jmfr
tal i tiopotensform dr absolutbeloppet fr faktorn framfr tiopotensen r strre eller lika med 1 och mindre n 10
5 600 = 5,6 103 ; 0,000 36 = 3,6 104 .
tal i tiopotensform s. 68
tal i tiopotensform
definition
exempel
tal skrivet som ett tal gnger en tiopotens

5 600 100 = 56 102 = 0,056 105 .
tiologaritm
synonym
definition
kommentar
exempel
jmfr
10-logaritm, briggsk logaritm

logaritm med basen 10
Eftersom man aldrig br brja en mening med en siffra eller en
matematiskt symbol, br termen 10-logaritm inte st frst i en mening.
Tiologaritmen fr 1 000 r 3, ty 103 = 1 000.
logaritm s. 65, naturlig logaritm s. 66
tiopotens
definition
exempel
heltalspotens med basen 10

103 = 10 10 10 = 1 000.
102 = 1/102 = (1/10) (1/10) = 1/100 = 0,01.
Ngra tiopotenser har speciella namn:
Tal
miljon
miljard
biljon
triljon
kvadriljon
kvintiljon
sextiljon
septiljon
oktiljon
noniljon
deciljon
googol
googolplex
jmfr
bas2 s. 63, potens s. 66
Potens av tio; av en miljon

106 = 1 000 000
109 = 1 000 000 000
1012 = 1 000 0002
1018 = 1 000 0003
1024 = 1 000 0004
1030 = 1 000 0005
1036 = 1 000 0006
1042 = 1 000 0007
1048 = 1 000 0008
1054 = 1 000 0009
1060 = 1 000 00010
10100
10googol
Kapitel 4. Storheter och enheter. Avsnitt 4.1. Storheter
4.
69
Storheter och enheter
4.1.
Storheter
acceleration [aksefll@ra":n]
definition
kommentar
exempel
hastighetsndring genom tid

Eftersom hastighet r en vektor, s r accelerationen likas en vektor.
Farten kan vara konstant, d.v.s. fartndringen genom tid kan vara noll
utan att accelerationen r noll: ven om derivatan kvk0 av farten kvk
r noll, s behver inte derivatan v 0 av hastigheten v vara noll.
Lngden av accelerationsvektorn hos ett fallande tungt freml nra
jordytan orsakad av jordens gravitation r 9,83 m/s2 vid polerna, men
p grund av centrifugalkraften r den mindre vid ekvatorn, 9,78 m/s2 .
En partikel som rr sig med konstant fart i en cirkulr bana har
en acceleration som pekar in mot cirkelns medelpunkt. Accelerationsvektorns lngd r 4 2 rT 2 om cirkelns radie r r och omloppstiden
T . Man finner till exempel att jorden accelererar in mot solen med
4 2 149,47 gigameter per rkvadrat 187 km/s2 . (Men den svnger
undan, som tur r.)
area
definition
kommentar
exempel
etymologi
storlek hos en yta

SI-enheten fr area r kvadratmeter (m2 ).
I lrobcker t.o.m. 1960-talet anvndes yta som synonym till area.
Termen areal anvnds ibland i betydelsen area nr det gller
landarea.
Jordytan har en area av ungefr 5 1014 m2 . Solytan har en area som
r nstan 12 000 gnger strre, 6 1018 m2 .
Area kommer frn latinets area plan yta.
bglngd
definition
lngden hos en kurva
densitet
definition
kommentar
exempel
etymologi
massa genom volym

Densiteten anger vilken massa ett mne har i frhllande till sin
volym, och anges ofta i kg/m3 (tidigare i g/cm3 ).
Frr anvndes termerna specifik vikt och tthet fr detta begrepp.
Kvve har densiteten 1,185 kg/m3 vid temperaturen 15 C och trycket
1 013 hPa.
Vatten har densiteten 1 000 kg/m3 .
Guld har densiteten 19 300 kg/m3 .
Jordens densitet r 5,98 1024 kg/(1,08 1021 m3 ) 5 540 kg/m3 .
Densitet kommer frn latinets densitas tthet.
70
dimension2
definition
kommentar
exempel
jmfr
egenskap hos en storhet uttryckt som en produkt av potenser av vissa

storheter som betraktas som fundamentala
Dimensionerna kan multipliceras och divideras enligt de vanliga potenslagarna.
En storhet som r en produkt av potenser av de fundamentala
storheterna med exponenterna noll kallas dimensionsls.
Man tar ofta tid, lngd och massa som fundamentala storheter. Acceleration fr d dimensionen lngd genom tid i kvadrat och kraft
dimensionen lngd gnger massa genom tid i kvadrat.
Halten av dioxin i muskelktt frn fisk kan mtas i pikogram per
gram, som blir en dimensionsls enhet (lika med 1012 , miljarddels
promille).
dimensionsanalys s. 70, storhet s. 73
dimensionsanalys
definition
jmfr
underskning av storheters dimension2

dimension2 s. 70, storhet s. 73
effekt
definition
kommentar
energi genom tid

SI-enheten r watt (W).
Jorden mottar frn solen (utanfr atmosfren) 1,37 kW/m2 p en
yta vinkelrt mot strlarna. Eftersom den sfr med solen i medelpunkten som definieras av jordbanan har en area av
4(1,494 76 1011 )2 m2 2,807 7 1023 m2 ,
r strlningens totala effekt 3,85 1026 W = 385 YW (yottawatt).
elektrisk strm
definition
kommentar
elektriskt laddade partiklar i rrelse

Partiklarna kan vara elektroner eller joner.
SI-grundheten fr elektrisk strm r ampere (A).
energi
definition
kommentar
etymologi
frmga att utfra arbete

SI-enheten r joule (J).
Enligt Albert Einstein (1879 1955) r energi och materia ekvivalenta, och enligt hans bermda formel E = mc2 motsvarar ett kilogram materia 299 792 4582 J 8,98755 1016 J 90 PJ (petajoule).
Enligt uppgift finns det fossila energireserver i jorden i form av
olja, naturgas och kol som skulle ge en energi om 3,6 1022 joule =
36 ZJ (zettajoule), vilket enligt Einsteins formel motsvarar 400 ton.
Ordet energi kommer av grekiskans enrgeia verksamhet, kraft, av
energs verksam i sin tur frn en i och rgon verk, arbete, groml.
71
fart
definition
kommentar
exempel
hastighetsvektors lngd
Hastigheten r en vektor v, och dess lngd kvk r farten.
Enligt definitionen av meter frn 1983 r ljusfarten 299 792 458 m/s.
frekvens1
definition
kommentar
exempel
etymologi
jmfr
antal perioder genom tid

Frekvens kan mtas i hertz, beteckning Hz; 1 Hz = 1 s1 .
Mnniskans ra kan uppfatta ljud med frekvenser mellan 20 Hz och
20 kHz.
Vxelstrmmen i vgguttagen i Europa och stra Japan har frekvensen 50 Hz; i USA och vstra Japan 60 Hz.
De elektrifierade jrnvgsnten i Sverige, Norge, Schweiz, Tyskland och sterrike har en tredjedel s hg frekvens som vgguttagen,
allts 16 32 Hz.
En FM-sndare i Sverige kan ha en frekvens 100 MHz, motsvarande en vglngd p ungefr 3 m.
Gult ljus har en frekvens omkring 521 THz, motsvarande en vglngd p 575 nm.
Frekvens kommer av latinets frequentia talrikhet, stort antal, substantiv till adjektivet frequens talrik, ofta frekommande, vanlig.
frekvens2 s. 275, vinkelfrekvens s. 75
hastighet
definition
kommentar
jmfr
tillryggalagd riktad strcka genom tid

Hastigheten r allts en vektor v och dess lngd kvk
kallas fart. Hastigheten kan vara en medelhastighet x(t1 )x(t0 ) /(t1 t0 ) ver tiden
frn t0 till t1 , eller en momentanhastighet, derivatan x0 (t) av lget
x(t).
momentanhastighet s. 72
information
definition
kommentar
hinom informationsteorini storhet som ger oss mjlighet att vlja

Information mts i enheterna bit och byte.
kraft
definition
kommentar
rrelsemngds tidsderivata
En kraft r, liksom en rrelsemngd, en vektor, d.v.s. den har bde
storlek och riktning. En kraft skild frn noll ger en partikel en acceleration skild frn noll och med samma riktning.
SI-enheten fr kraft r newton (N).
ljusstyrka
definition
kommentar
frekvensanpassad effekt hos en ljusklla

SI-grundenheten fr ljusstyrka r candela (cd).
72
lngd
definition
exempel
jmfr
storlek hos en kurva

SI-grundenheten fr lngd r meter (m).
En cirkel med radie r har lngden 2r.
Avstndet mellan tv kolatomer i en diamant r 1,54 1010 m =
154 pm (pikometer).
Vglngden fr gult ljus r ungefr 5,75 107 m = 575 nm (nanometer).
Jordens diameter vid ekvatorn r 1,275632 107 m =
12,275632 Mm (megameter), medan solens r cirka 1,4 109 m =
1,4 Gm (gigameter).
Medelavstndet mellan solen och jorden r 1,494 76 1011 m =
149,476 Gm.
Vintergatans diameter r ungefr 1021 m = 1 Zm (zettameter).
Det synliga universums diameter uppskattas till 20 miljarder ljusr 2 1026 m = 200 Ym (yottameter).
lngd hos en vektor s. 256
massa
definition
kommentar
exempel
egenskap hos en materiell kropp1 som r ett mtt p dess motstnd

mot rrelsendringar och dess attraktion till andra kroppar1
Massan hos en kropp manifesteras bde som trghet under acceleration och som tyngd i ett gravitationsflt. I det senare fallet talar man
om kroppens vikt1 .
SI-enheten fr massa r kilogram (kg).
En elektron har massan 9,1 1031 kg, en proton 1,67 1027 kg =
1,67 yg (yoktogram).
Jordens massa inklusive atmosfren r 5,98 1024 kg, solens
2 1030 kg. (Man kan sga att dessa massor r 5,98 zettaton respektive 2 000 yottaton, men vid rkning mste man d komma ihg
att zettaton och yottaton inte r SI-enheter.)
Det synliga universums massa uppskattas till mellan 1053 och
1060 kg, motsvarande ungefr 1083 till 1090 elektronmassor.
momentanhastighet
definition
kommentar
jmfr
hastighet vid en given tidpunkt

Om lget vid tiden t r x(t), s r momentanhastigheten derivatan
x0 (t) vid tiden t, grnsvrdet av medelhastigheten ver ett tidsintervall [t, s] eller [s, t] nr dettas lngd gr mot noll.
hastighet s. 71
mtetal
definition
exempel
tal som anger hur stor en viss storhet r uttryckt i en viss enhet
Ett mjlpaket vger 2 kg. Hr r storheten paketets massa, enheten
r kilogram (kg) och mtetalet r talet 2.

jmfr
73
enhet s. 77, storhet s. 73, storhetsvrde s. 74
rymdvinkel
definition
kon1 i det tredimensionella rummet
Rymdvinkel.
exempel
Vid Venuspassagen 2004-06-08 hade Venus en vinkeldiameter p

57,800 och solen 310 30,800 . Solens vinkeldiameter var allts 32,71
gnger Venus, och Venus tckte en rymdvinkel som var 1/1070 av
solens, varfr solljuset frsvagades till 99,9 % av sitt vanliga vrde.
rrelsemngd
definition
kommentar
produkt av massa och hastighet

En rrelsemngd r, liksom en hastighet, en vektor, d.v.s. den har
bde storlek och riktning. Dess storlek mts i m kg/s.
storhet
synonym
kvantitet
definition
egenskap hos ett freml eller en freteelse som kan mtas, jmfras
eller berknas
Storheter kan adderas och subtraheras endast om de har samma
dimension2 . De kan dremot multipliceras och divideras ven om
de har olika dimension2 . Man kan bilda homogena polynom av storheter, men fr andra funktioner, som sinus och cosinus, kan man
endast definiera deras vrden fr dimensionslsa storheter.
Av alla mjliga divisioner har tv ftt speciella namn i skolmatematiken: innehllsdivision, som r division nr dividenden och divisorn har samma dimension2 och allts kvoten r dimensionsls;
samt delningsdivision, som r division nr divisorn r dimensionsls och allts kvoten fr samma dimension2 som dividenden. Skolverstyrelsens utredning i skolfrgor nummer 5, Terminologi, beteckningsstt och uppstllningstyper i den elementra matematikundervisningen (1961), underknde termen innehllsdivision och angav att
endast division skall anvndas fr operationen.
kommentar
historia
74
exempel
Lngd, hjd, temperatur och vinkel r storheter.

En serpentin r 1 cm bred och 5 m lng. Dess omkrets r d
2(1 cm + 5 m) = 2(0,01 + 5) m = 10,02 m (addition r mjlig, men
endast sedan enheterna gjorts lika). Dess area r
1 cm 5 m = 5 cm m = 5 dm2
jmfr
(multiplikation r mjlig).
En kropp faller fritt. Accelerationen r 9,8 m/s2 . Under 4 sekunder kar dess hastighet med 4 9,8 s m/s2 = 39,2 m/s (acceleration
gnger tid ger fart).
En bil accelererar frn 0 km/h till 100 km/h p 9,8 sekunder. Accelerationen under denna tid r d i medeltal 100/9,8 km h1 s1
2,8 m s2 (hastighet genom tid ger acceleration).
En jrnplt till ett fartyg r 12 mm tjock. Eftersom jrnets densitet r 7 870 kg/m3 , s blir pltens massa genom arean 7 8700,012 m
kg/m3 = 94,44 kg/m2 .
Femtioperidisk vxelstrm kan beskrivas av en sinussvngning,
sin(2t), dr r frekvensen, lika med 50 Hz, och t r tiden. Produkten 2t har dimensionen2 frekvens gnger tid, och r allts dimensionsls, vilket gr att man kan ta sinus av den.
Fyra personer skall dela p tolv pplen. Det blir 12 pplen genom
4 = 3 pplen (delningsdivision). Till hur mnga rcker tolv pplen
om var och en skall f tv? Det blir 12 pplen genom 2 pplen = 6
(innehllsdivision). Men det r tydligare att skriva 12 pplen genom 4
personer = 3 pplen per person respektive 12 pplen genom 2 pplen
per person = 6 personer.
dimension2 s. 70, dimensionsanalys s. 70, storhetsvrde s. 74
storhetsvrde
definition
kommentar
exempel
jmfr
vrde som en storhet antar

Ett storhetsvrde kan uttryckas som produkten av ett mtetal och en
enhet. En mer vardaglig benmning fr storhetsvrde r mtvrde.
Ett bords hjd r 0,74 m. Hr r storheten hjd, storhetsvrdet
0,74 m, mtetalet 0,74 och enheten m (meter).
enhet s. 77, mtetal s. 72, storhet s. 73
substansmngd
definition
kommentar
mngd materia uttryckt som antal partiklar

Enheten fr substansmngd r mol, med beteckningen mol.
temperatur
definition
kommentar
egenskap hos materia som terger dess kinetiska energi

Den kinetiska energin r den samlade rrelseenergin hos alla ingende
partiklar.
SI-grundenheten fr temperatur r kelvin (K).
Kapitel 4. Storheter och enheter. Avsnitt 4.2. Enheter
75
tid
fundamental egenskap hos vrlden som r en ndvndig frutsttning
fr att ngot skall kunna hnda
SI-enheten fr tid r sekund.
Sedan urminnes tid anvnds dygnet och ret som tidsenheter.
Det r den tid det tar fr jorden att rotera ett varv i frhllande till
solen, respektive den tid det tar fr jorden att g ett varv runt solen.
Gult ljus har en frekvens p 5,21 1014 Hz (hertz), d.v.s. varje
svngning tar 1,92 1015 s = 1,92 fs (femtosekunder).
Universums lder uppskattas till mellan 12 och 14 miljarder r,
ungefr 4 1017 s = 400 Ps (petasekunder).
definition
exempel
vikt1
massa manifesterad som attraktionskraft
definition
vinkelfrekvens
definition
kommentar
vinkelfrndring genom tid

Vinkelfrekvensen kan mtas i radianer per sekund, rad/s. En axel
som roterar med 1 varv per sekund har en vinkelfrekvens p 2 rad/s.
Vxelstrm i Europa och stra Japan kan beskrivas med en sinussvngning sin(2t) = sin(t), dr frekvensen1 r = 50 Hz och
vinkelfrekvensen = 100 rad/s.
volym
storlek hos en kropp1
SI-enheten fr volym r kubikmeter, m3 .
En lskedrycksburk kan rymma en volym om 330 000 mm3 =
330 cm3 = 330 ml = 33 cl = 3,3 dl = 0,33 dm3 = 0,33 l = 0,000 33 m3 .
Jordens volym r ungefr 1,08 1021 m3 ; solens drygt en miljon
gnger strre, ungefr 1,4 1027 m3 .
Volym kommer av latinets volumen bokrulle, bildat av volvere att
rulla. Betydelsen rymd som en kropp upptar fanns inte i latinet;
den uppstod i franskan.
kubikmeter s. 79
definition
exempel
etymologi
jmfr
4.2.
Enheter
ampere
definition
kommentar
etymologi
enhet fr elektrisk strm lika med den strm som nr den passerar
genom tv raka parallella ledare med ondlig lngd och en meters
avstnd frn varandra ger upphov till en kraft p 2107 N/m mellan
dem
Ampere r en av SI-systemets sju grundenheter.
Enheten ampere r uppkallad efter Andr-Marie Ampre (1775
1836).
76
areaenhet
definition
kommentar
exempel
enhet fr att ange arean hos en yta

I allmnsprket frekommer ven benmningen ytenhet. En frkortning som frekommer i skolbckerna r a.e. Den anvnds vid
areaberkningar i koordinatsystem d axlarna r utan angiven enhet.
SI-enheten r kvadratmeter (m2 ). Andra enheter r kvadratkilometer
(km2 ), hektar (ha, lika med 10 000 m2 ; mest anvnt fr att ange kerareal), tunnland (14 000 kvadratalnar = 56 000 svenska kvadratfot,
ungefr lika med 4 936 m2 , en ldre enhet fr att ange kerareal).
bit1 ["bIt:], plural bit

definition
kommentar
exempel
etymologi
jmfr
enhet fr information lika med den information som behvs fr att

vlja mellan tv lika sannolika mjligheter
Den information som ligger i en bokstav i det svenska alfabetet r
hgst lika med 5 bit, eftersom fem binra siffror rcker fr att koda
32 bokstver och drfr ven fr 29 bokstver. Om man kodar stora
mngder text kan man spara minnesutrymme genom att ge a en
kortare kod n q, frutsatt att det handlar om svenska, dr a r
vanligare n q alla bokstver r inte lika sannolika.
En verfringshastighet mellan tv datorer kan vara 6 megabit per
sekund (6 Mb/s).
Ordet bit r troligen en sammandragning av den engelska termen
binary digit eller binary unit och infrdes 1946 av John W. Tukey
(1915 2000).
bit2 s. 76, byte s. 76, information s. 71
bit2 ["bIt:], plural bitar ["bIt:ar]

definition
kommentar
etymologi
jmfr
binr siffra
De binra siffrorna skrivs vanligen 0 och 1.
Samma som fr bit1 .
bit1 s. 76, byte s. 76, information s. 71
byte ["bajt]; plural byte

definition
kommentar
jmfr
enhet fr information, oftast lika med 8 bit1

En byte tillter oss att vlja mellan 28 = 256 olika mjligheter.
Termen syftar ocks p ett block av bit2 som av datorn behandlas
som en kod fr ett tecken.
information s. 71, bit1 s. 76
candela
definition
kommentar
enhet fr ljusstyrka lika med styrkan i en given rikting frn en klla

som utsnder monokromatisk strlning med frekvensen1 5,40 1014
hertz och vars strlningstyrka i denna riktning r 1/683 watt per
steradian
Candela r SI-grundenheten fr ljusstyrka och betecknas cd.
77
enhet
synonym
mttenhet
definition
faststllt vrde som anvnds fr att numeriskt uttrycka storhetsvrden

Enheter har ofta en standardiserad beteckning.
Tidigare sade man ibland sort.
Meter, sekund, kilogram, joule, ampere.
storhetsvrde s. 74
kommentar
exempel
jmfr
enhetsbyte
definition
kommentar
exempel
vergng frn en enhet till en annan fr samma storhet

Tidigare sade man ibland sortomvandling.
En area som angivits i hektar kan rknas om till kvadratmeter.
En temperatur som angivits i grader Fahrenheit kan rknas om
till grader Celsius.
enhetssystem
definition
kommentar
jmfr
system av enheter fr flera storheter

Det finns flera olika enhetssystem. I bl. a. Europa r SI-systemet det
vanligaste.
SI-enhet s. 84
gon
synonym
nygrad
definition
vinkelenhet lika med 1/400 av ett varv
grad1
definition
kommentar
historia
etymologi
jmfr
vinkelenhet lika med 1/360 av ett varv

Grad betecknas .
Indelningen i 360 grader har sitt ursprung i babylonisk astronomi
frn det frsta rtusendet f. Kr.
Grad kommer frn latinets gradus steg.
radian s. 84
grad Celsius
definition
kommentar
enhet fr temperatur lika med 1 kelvin men med skalan frskjuten s

att 0,01 C r temperaturen fr vattnets trippelpunkt
Trippelpunkten r den temperatur vid vilken det rder balans mellan
de tre aggregationsformerna is, vtska och gas (nga).
Frskjutningen av skalan gr att vattnets fryspunkt blir 0 C och
vattnets kokpunkt blir 100 C. Drfr blir alla mtvrden i grader
Celsius exakt 273,15 mindre n i kelvin.
Grad Celsius betecknas C.
78
historia
etymologi
En grad Fahrenheit r en hundrattiondedel av temperaturdifferensen mellan vattnets kokpunkt (212 F) och dess fryspunkt
(32 F).
En grad Reamur r lika med en ttiondedel av temperaturdifferensen mellan vattnets kokpunkt (80 R) och dess fryspunkt
(0 R).
Ursprungligen definierade Celsius skalan s att 0 C var kokpunkten
fr vatten och 100 C var fryspunkten vid normalt tryck. Skalan
vndes sedan till den nu anvnda.
Enheten grad Celsius r uppkallad efter Anders Celsius (1701 1744),
astronom i Uppsala.
grundenhet
definition
kommentar
exempel
jmfr
enhet i ett enhetssystem frn vilken andra enheter kan definieras

En grundenhet har genom konvention fastlagts som sdan men kan
sjlv vara hrledd frn andra grundenheter.
Sekund och kilogram r SI-grundenheter. Meter r hrledd frn enheten sekund, men r nd enligt en konvention en SI-grundenhet.
Likas r ampere en SI-grundenhet, men hrledd av sekund, meter
och kilogram.
enhetssystem s. 77, hrledd enhet s. 78
hrledd enhet
definition
kommentar
exempel
enhet i ett enhetssystem bildad med hjlp av dess grundenheter

Fr en hrledd enhet utan eget namn anvnds en beteckning som
bildas i enlighet med hur storheten har bildats. Division av storheter
utlses genom, medan division av enheter utlses per.
Enheten kubikmeter (m3 ) r hrledd frn grundenheten meter (m).
joule
definition
kommentar
exempel
etymologi
jmfr
enhet fr energi, lika med 1 kgm2 /s2

Joule r en SI-enhet; 1 joule r lika med 1 newtonmeter = 1 wattsekund = 1 coulombvolt.
Tidigare anvndes ofta energienheten kalori, srskilt fr energiinnehll i mat. Numera anvnds ven joule i detta sammanhang.
Enligt en av flera definitioner r en kalori lika med 4,1868 J.
En annan enhet fr energi r elektronvolt (eV), den energi som
fordras fr att flytta en elektron ver en potentialskillnad p 1 V;
1 eV = 1,602 1019 J. Elektronens vilomassa motsvarar 511 000 eV.
Kolhydrater innehller cirka 4 000 kalorier per gram. En vuxen mnniska behver ungefr 3 000 000 kalorier per dygn, motsvarande 145
watt.
Enheten joule r uppkallad efter fysikern James Prescott Joule
(1818 1889). Kalori har bildats av latinets calor vrme.
watt s. 85
79
kelvin
definition
kommentar
etymologi
temperaturenhet fr temperatur definierad s att 0 K r den absoluta

nollpunkten och vattnets trippelpunkt fr temperaturen 273,16 K
Kelvin r SI-enheten fr temperatur och betecknas K.
Fr temperaturdifferenser gller att en kelvin r lika stor som en
grad Celsius.
Enheten kelvin r uppkallad efter William Thomson, 1st Baron Kelvin
(1824 1907).
kilogram
definition
kommentar
jmfr
enhet fr massa lika med massan av den internationella kilogramprototypen

Kilogram betecknas kg.
Kilogramprototypen frvaras i Pavillon de Breteuil i Svres nra
Paris. Kilogram r den enda av SI:s grundenheter som fortfarande
definieras med hjlp av en prototyp. Man vervger att infra en ny
definition, som bygger p en naturkonstant.
massenhet s. 80
kubikmeter
definition
kommentar
volymenhet lika med volymen hos en kub med 1 meter lnga sidor
Kubikmeter betecknas m3 .
kvadratmeter
definition
kommentar
areaenhet lika med arean hos en kvadrat med 1 meter lnga sidor
Kvadratmeter betecknas m2 .
ljusr
definition
kommentar
lngdenhet lika med den strcka ljuset tillryggalgger p ett r

Ett ljusr r ungefr lika med 9,46 1015 m = 9,46 Pm (petameter).
lngdenhet
definition
kommentar
exempel
enhet fr att ange lngden av en kurva

Termen kan frkortas l.e. Den anvnds vid lngdberkningar i koordinatsystem d axlarna r utan angiven enhet.
SI-grundenheten r meter (m). Andra lngdenheter r ngstrm (lika
med 1010 meter); nanometer (nm); millimeter (mm); centimeter
(cm); tum (olika i olika lnder); fot; aln; famn; kilometer (km); verst
(olika i olika lnder); engelsk mil; sjmil, nautisk mil eller distansminut (numera r dessa tre definierade s att de r lika); s kallad
svensk mil (anvnds endast i Sverige och Norge); vriga multipler av
meter ssom megameter (Mm), gigameter (Gm), petameter (Pm);
ljusr; parsek.
80
massenhet
definition
kommentar
exempel
enhet fr att ange massan hos en kropp1

En tidigare benmning var viktenhet.
SI-grundenheten r kilogram (kg). Andra enheter som anvnds r
mikrogram (g), milligram (mg), gram (g), hektogram (hg), ton.
meter
definition
kommentar
etymologi
lngdenhet lika med lngden av den strcka som ljuset tillryggalgger

i vakuum under tiden 1/299 792 458 sekund
Meter r en SI-grundenhet och betecknas m.
Meter kommer av grekiska mtron mtt.
mol
definition
kommentar
enhet fr substansmngd lika med antalet atomer i 12 gram kol 12

Antalet atomer i 12 g kol 12 kallas Avogadros tal (efter Amadeo
Avogadro, 1776 1856) och r ungefr lika med 6,022 141 5 1023 .
Partiklarna kan vara atomer, molekyler, joner, elektroner, andra partiklar eller partikelgrupper.
Enheten mol r en grundenhet i SI-systemet och beteckas mol.
multipelenhet
definition
kommentar
exempel
jmfr
enhet som r en tiopotens av en SI-enhet eller en tillggsenhet

Enheten kilogram intar en srstllning eftersom namnet innehller
ett prefix trots att det avser en grundenhet.
Deciliter (dl), centimeter (cm), megawatt (MW).
SI-enhet s. 84, tillggsenhet s. 85
multipelprefix
definition
kommentar
prefix som anvnds fr att skapa multiplar av enheter

Det finns prefix bde fr decimala och binra multipler.
Prefix fr decimala multipler (negativa exponenter)

Benmning
Beteckning
yoktoy
Definition
Potens av tio; av tusen
en kvadriljondel
1024 = 1 0008
zeptoz
attoa
femtof
pikop
tusen kvadriljondelar
1021 = 1 0007
en triljondel
1018
tusen triljondelar
1015
en biljondel
1012
nanon
mikro
millim
centic
decid
0,000 000 001, en miljarddel

109
0,000 001, en miljondel
106
0,001, en tusendel
103
0,01, en hundradel
102
0,1, en tiondel
101
Exempel
Benmningens ursprung
En proton vger 1,67 yg.
Grekiska okto tta; latinska
octo tta
Latinska sept- sju-
Danska atten arton
1 fs = 1015 sekunder
Danska femten femton
1 pF = 1012 farad
Italienska piccolo liten, kanske
med std av finska pikku liten.
1 ns = 109 sekunder
Grekiska nnos dvrg
1 m = 106 meter
Grekiska mikrs liten
1 mm = 0,001 meter
Latinska mille tusen
1 cm = 0,01 meter
Latinska centum hundra
1 dl = 0,1 liter
Latinska decem tio
81
82
Prefix fr decimala multipler (positiva exponenter)

Benmning
Beteckning
dekada
hektoh
kilok [Ci;lU- ]
megaM
gigaG
teraT
[te;ra-]
Definition
Potens av tio; av tusen
10, tio gnger
101
100, hundra gnger
102
1 000, tusen gnger
103
1 000 000, en miljon gnger
106
en miljard gnger
109
en biljon gnger
1012
petaP
tusen biljoner gnger

1015 = 1 0005
exaE
en triljon gnger
1018 = 1 0006
zettaZ
tusen triljoner gnger

1021 = 1 0007
yottaY
en kvadriljon gnger
1024 = 1 0008
etymologi
Exempel
Benmningens ursprung
1 dam = 10 meter
Grekiska dka tio
1 hg (ett hekto) = 0,1 kilogram
Grekiska hekatn hundra
1 kg (ett kilo) = 1 000 gram
Grekiska khlioi tusen
1 MW = 106 watt
Grekiska mgas stor
1 GW = 109 watt
Grekiska ggas gigant, jtte
1 TWh = 1012 watt-timmar =
3,6 PJ, motsvarande 40 g.
Grekiska tras monster, ngot
mycket stort
Universums lder uppskattas till
400 Ps. 1 kg materia motsvarar
ungefr 90 PJ.
Grekiska pnte fem
Avstndet till Betelgeuze r
ungefr 4 Em.
Grekiska hex sex
Vintergatans diameter r ungefr
1 Zm.
De fossila energireserverna p
jorden anses motsvara 36 ZJ.
Italienska sette sju
Det knda universums diameter
r ungefr 200 Ym. Solen strlar
ut 385 YW.
Italienska otto tta
Prefixen peta-, exa-, zetta-, zepto-, yotta-, yokto- har sitt ursprung
i orden fr fem, sex, sju och tta i olika sprk, framfrallt grekiska,
vilket frklaras av att deras vrde motsvarar heltalspotenser av tusen.
De har dock modifierats fr att inte frvxlas med andra vanliga
termer: exameter 6= hexameter.
Prefix fr binra multipler

Information och minneskapacitet mts i bit och byte. Eftersom datorerna arbetar
binrt, r prefixen kilo-, mega- etc. fr decimala multipler olmpliga. I stllet
anvnder man potenser av 2, som 210 = 1 024 103 , kallad kibi-, och 220 =
1 048 576 106 , kallad mebi-. Dessa r ngot strre n kilo- och mega-, och
83
motsvarande relativa fel blir allt strre ju hgre upp man kommer. Det finns en
internationell standard (CEI 60027-2, IEC 60027-2), dr dessa prefix fr binra
multipler har ftt benmningar och beteckningar enligt fljande tabell.
Benmning
Beteckning
kibiKi
Potens av 1 024 = 210

1 024
mebiMi
1 0242 = 1,048 576 106
gibiGi
1 0243 1,074 109
tebiTi
1 0244 1,100 1012
pebiPi
1 0245 1,126 1015
exbiEi
1 0246 1,153 1018
Detta innebr till exempel att 1 gibibyte r lika med 1 073 741 824 byte (1 GiB =
1,073 741 824 GB), d.v.s. 1 gibibyte r ungefr 7,4 procent strre n en gigabyte,
medan 1 exbibyte r mer n 15 procent strre n en exabyte.
newton
definition
etymologi
enhet fr kraft lika med den kraft som ger en massa p 1 kilogram
en acceleration av 1 meter per sekundkvadrat; 1 N = 1 m kg/s2
Enheten newton r uppkallad efter Isaac Newton (1642 1727).
parsek
definition
kommentar
etymologi
lngdenhet lika med det avstnd varifrn jordens avstnd frn solen
upptar en bgsekund
Eftersom jordens medelavstnd frn solen r 1,494 76 1011 m s blir
1 parsek = 1,494 76 1011 / sin 100 m
1,494 76 1011 60 60 360/(2) m 3,08 1016 m = 30,8 Pm (petameter), ungefr lika med 3,26 ljusr.
Ordet parsek r en sammandragning av parallaxsekund.
prefix
definition
etymologi
jmfr
betydelsebrande orddel som placeras fre ordroten och som vanligen

inte kan frekomma som sjlvstndigt ord
Prefix kommer av latinska praefixum (ngot som r) fst framfr.
multipelprefix s. 81
84
radian
definition
kommentar
historia
etymologi
jmfr
vinkelenhet definierad som den vinkel en cirkelbge av samma lngd

som radien upptar sedd frn cirkelns medelpunkt
En radian r lika med 180/ grader, approximativt 57,3 . Radian r
en SI-enhet och betecknas rad. Ett varv r 2 rad.
Att mta vinklar med bgmtt frekom redan hos Ptolemaos under
100-talet e. Kr. Keralaskolan 13501550 bestmde serieutvecklingarna fr sinus och cosinus och anvnde d bgmtt fr vinklar.
Radian kommer frn latinets radius liten stav, strle, eker, radie.
Termen anvndes i sin nuvarande betydelse frsta gngen i tryck r
1873 av James Thomson (1822 1892).
grad1 s. 77, varv s. 85
rymdvinkelenhet
definition
kommentar
exempel
enhet fr att ange storleken hos en rymdvinkel

Hela himlavalvet har en area av 4 sr, vilket r 4(180/)2 kvadratgrader = 129 600/ kvadratgrader 41 253 kvadratgrader.
Steradian, kvadratgrad.
sekund
definition
kommentar
historia
tidsenhet lika med varaktigheten av 9 192 631 770 perioder fr den

strlning som motsvarar vergngen mellan de tv hyperfinniverna
i grundtillstndet hos atomen cesium 133
Sekund r en SI-grundenhet och betecknas s.
Historiskt sett har en sekund definierats som 1/60 av en minut, som
r 1/60 av en timme, som i sin tur r 1/24 av ett dygn. Eftersom
jorden roterar allt lngsammare, duger inte denna definition inom
fysiken.
SI-enhet
definition
kommentar
jmfr
enhet i det internationella enhetssystemet SI (Systme International

dUnits)
SI bestr av sju grundenheter och ett antal hrledda enheter. Grundenheterna i SI-systemet r meter (m) fr lngd, kilogram (kg) fr
massa, sekund (s) fr tid, ampere (A) fr elektrisk strm, kelvin (K)
fr temperatur, mol (mol) fr substansmngd och candela (cd) fr
ljusstyrka.
hrledd enhet s. 78
steradian
definition
kommentar
rymdvinkelenhet lika med den rymdvinkel med spets i sfrens medelpunkt som upptas av 1 areaenhet p en sfr med radie 1 lngdenhet
En steradian r lika med 1/(4) av den rymdvinkel som upptas av
hela sfren frn en punkt inne i sfren och drfr lika med (180/)2
3 282,8 kvadratgrader. Steradian r en SI-enhet och har beteckningen
sr.

exempel
etymologi
85
Mnen har en vinkeldiameter p omkring 300 sedd frn jorden och

upptar allts en rymdvinkel om ungefr (0,25)2 0,196 kvadratgrader eller 0,000 06 sr.
Steradian r en sammansttning av grekiska steres solid, tredimensionell och radian (se detta ord).
tidsenhet
definition
exempel
enhet fr att ange tid

SI-grundenheten r sekund. Andra enheter som anvnds r minut
(min), timme (h), dygn (d), vecka, mnad, r.
tillggsenhet
definition
exempel
enhet som inte ingr i SI men som valts ut att anvndas tillsammans
med SI-enheterna
Kilowattimme (kWh) r tillggsenhet fr energi lika med 3,6 MJ,
motsvarande en massa av omkring 40 ng.
Liter (dm3 ) r tillggsenhet till SI-enheten kubikmeter (m3 ).
varv
definition
kommentar
enhet fr plana vinklar lika med den vinkel en cirkel upptar frn en
punkt inne i cirkeln
Ett varv r 360 grader och lika med 2 radianer (360 = 2 rad).
vinkelenhet
definition
exempel
historia
etymologi
enhet fr att ange storleken hos en plan vinkel

Sekund (bgsekund), minut (bgminut), militrt streck (i Sverige lika
med 1/6 300 varv, ungefr 1 milliradian), gon (lika med 0,9 grader),
grad, radian, varv.
Indelningen i minuter och sekunder anvndes inom grekisk trigonometri och astronomi under antiken. Den har sitt ursprung i babyloniernas sexagesimala talsystem och introducerades under 1100-talet
i Europa genom arabisk frmedling.
Latinets pars minuta den frminskade delen och (pars minuta) secunda den andra (frminskade delen) r versttningar frn motsvarande arabiska termer.
volymenhet
definition
kommentar
exempel
enhet fr att ange volymen av en kropp1

Termen kan frkortas v.e.
Kubikmeter (m3 ), liter (l), skppa (gammal svensk volymenhet fr
spannml ungefr lika med 25,35 liter).
watt
definition
jmfr
enhet fr effekt, lika med 1 joule per sekund

joule s. 78
86
4.3.
Kapitel 4. Storheter och enheter. Avsnitt 4.3. Mtning
Mtning
fel
synonym
definition
kommentar
exempel
jmfr
absolut fel
differensen mellan ett nrmevrde och det exakta vrdet
Ett fel kan vara positivt eller negativt. Vissa kllor rknar dock
endast med absolutbeloppet av differensen.
Om det exakta vrdet r 1/7 och nrmevrdet 0,142 857, s r felet
lika med 0,142 857 1/7, som r negativt.
avrundningsfel s. 36, relativt fel s. 86
felgrns
definition
uppskattning av ett fels maximala absolutbelopp
mtfel
definition
kommentar
jmfr
fel hos uppmtta vrden

Mtfel kan t. ex. bero p brister i mtinstrumentet, strning i den
omgivning dr mtningen grs och ouppmrksamhet eller okunnighet
hos den som utfr mtningen.
systematiskt fel s. 280
noggrannhet
definition
exempel
mtt p hur vl ett nrmevrde terger det exakta vrde som det
representerar
Kvadratrtterna ur 7 r med sex siffrors noggrannhet 2,645 75.
nrmevrde
synonym
definition
kommentar
exempel
jmfr
approximativt vrde
ungefrligt vrde
Nrmevrden skrivs vanligen i decimalform.
vrden r nrmevrden.
Ett nrmevrde fr talet r 3,14.
exakt vrde s. 37
De flesta uppmtta
relativt fel
definition
kommentar
exempel
kvoten av fel och nrmevrde

Relativt fel anges ofta i procent.
Om en vg visar 20 gram fr ett brev som vger 19 gram, s r det
relativa felet (20 19)/20 % = 5 %.
Om approximeras med 3,141 6 (fyra korrekta decimaler), s r
det relativa felet mindre n 0,000 24 %.
Kapitel 5. Algebra. Avsnitt 5.1. Allmnt
5.
87
Algebra
5.1.
Allmnt
algebra2
definition
jmfr
mngd frsedd med tre operationer, addition, multiplikation och

multiplikation med skalr, som gr den till en ring under de tv frsta
och ett vektorrum under den frsta och den tredje operationen
algebra1 s. 11
algebraiskt uttryck
definition
uttryck som innehller tal och variabler frenade med algebraiska

operationer
algebrans fundamentalsats
definition
kommentar
historia
jmfr
den sats som sger att varje polynom av grad minst 1 och med komplexa koefficienter har minst ett nollstlle
Satsen r en existenssats; den sger ingenting om hur man i praktiken
kan bestmma rtter till algebraiska ekvationer.
En fljd av denna sats och faktorsatsen r att varje polynom
kan faktoriseras i en produkt av frstagradsfaktorer om man tillter
komplexa koefficienter.
Gauss publicerade satsen r 1799.
faktorsatsen s. 88, restsatsen s. 91
associativa lagen
definition
kommentar
etymologi
den rknelag fr addition och multiplikation som sger att

(a + b) + c = a + (b + c) och att (ab)c = a(bc)
En operation som uppfyller den associativa lagen sges vara associativ. Motsvarande lag gller inte fr subtraktion och division:
(a b) c 6= a (b c) och (a/b)/c 6= a(b/c) i allmnhet; dremot fr
till exempel union och snitt av mngder: (A B) C = A (B C);
(A B) C = A (B C).
Associativ r en modern adjektivavledning till det latinska verbet
associare att frena, att sammanfra.
biliner
definition
exempel
liner1 i vart och ett av tv argument nr det andra hlles konstant

Produkten av tv reella tal r en biliner form p R R.
Funktionen b(x, y) = 3x1 y1 +5x2 y1 +8x2 y2 r biliner p R2 R2 .
Den r liner i (x1 , x2 ) nr (y1 , y2 ) hlles fix, och liner i (y1 , y2 ) nr
(x1 , x2 ) r fix.
binom
definition
polynom som bestr av endast tv termer
88
etymologi
jmfr
Binom kommer frn medeltidslatinets binomium ngot som har tv

namn. Det r en sammansttning av latinets bi- tv- och nomen
namn.
monom s. 90
distributiva lagen
definition
kommentar
exempel
etymologi
den rknelag som sger att a(b + c) = ab + ac och (a + b)c = ac + bc

Nr denna lag gller sger man att multiplikationen r distributiv
ver additionen.
Snittoperationen r distributiv ver unionsoperationen, A(B C) =
(A B) (A C), och omvnt, A (B C) = (A B) (A C).
Distributiv kommer frn det latinska uttrycket distributivus som frdelar.
faktorsatsen
definition
jmfr
den sats som sger att ett tal a r ett nollstlle till ett polynom p(x)
om och endast om x a r en delare till p(x)
algebrans fundamentalsats s. 87, delare s. 30, restsatsen s. 91
gemensam faktor i polynom

definition
hi tv eller flera polynomi polynom som de givna polynomen r delbara med
gemensam multipel av polynom

definition
hav tv eller flera polynomi polynom som r en multipel av vart och

ett av de givna polynomen
grad2
definition
exempel
etymologi
jmfr
hhos ett monomi summan av exponenterna hos de ingende variablerna;

hhos ett polynomi maximum av de ingende monomens grader
Monomet 3x5 har graden 5; monomet x2 y 3 z 2 har graden 2+3+2 = 7.
Polynomet 3x5 + 4x4 + 7x2 har graden 5 4 2 = 5; polynomet
3 2 5
2x y z + 7xy 5 z 3 har graden (3 + 2 + 5) (1 + 5 + 3) = 10 9 = 10.
Se grad1 .
exponent s. 63
grupp
definition
kommentar
matematisk struktur bestende av en mngd och en operation som r

associativ, dr det finns ett neutralt element, och dr varje element
har en invers
Om operationen r kommutativ s kallas gruppen kommutativ eller
abelsk. I s fall skrivs operationen ofta som addition, annars som
multiplikation.

exempel
historia
etymologi
jmfr
89
Heltalen under addition: det neutrala elementet r 0, inversen till n

r n.
= C r {0}, under multiDe nollskilda komplexa talen, C = C
plikation: det neutrala elementet r 1, inversen till z r 1/z.
De icke-singulra (2 2)-matriserna under multiplikation: det
neutrala elementet r matrisen (10 01 ); inversen till (ac bd ) r
d b
(c
a )/(ad bc).
Den tidigaste anvndningen av grupper omfattade konkreta exempel:
grupper av permutationer av rtterna till ekvationer. variste Galois
(1811 1832) analyserade dem i sina studier av lsbarheten av ekvationer, men hans arbete publicerades frst 1846. En generell definition
av ndliga grupper lades fram 1854 av Arthur Cayley (1821 1895),
men det var frst mot slutet av 1800-talet som ondliga grupper behandlades.
Valet av ordet frklaras av att en grupp r en samling av element
(individer) som hr ihop. Termen infrdes av Galois (franska groupe).
kropp2 s. 90, ring s. 91
invers1
definition
kommentar
exempel
etymologi
htill ett givet elementi element som kombinerat med det givna elementet ger det neutrala elementet
I definitionen frutstts att man har en tvstllig operation fr vilken
det finns ett neutralt element.
En hgerinvers till x r ett element y sdant att xy r lika med
det neutrala elementet; en vnsterinvers ett element z sdant att
zx r det neutrala elementet.
Den additiva inversen till ett heltal x r x (summan av x och
x r 0, det neutrala elementet under addition).
Den multiplikativa inversen till ett reellt tal x 6= 0 r talet
1/x (produkten av x och 1/x r 1, det neutrala elementet under
multiplikation).
Invers kommer av latinets invertere att vnda om, att vrida om.
koefficient
definition
exempel
etymologi
konstant faktor i ett uttryck

I polynomet 12 x2 + xy r koefficienterna 12 och 1.
I monomet 5ax, dr a r en konstant, r koefficienten 5a.
I funktionen f (x) = 5e3x r 5 och 3 koefficienter.
Koefficient kommer frn den latinska participformen coefficiens samverkande.
kommutativa lagen
definition
kommentar
den rknelag fr addition och multiplikation som sger att a+b = b+a
och att ab = ba
En operation som uppfyller den kommutativa lagen sges vara kommutativ. Motsvarande lag gller inte fr subtraktion och division.
90
exempel
etymologi
8 + 2 = 2 + 8; 5 3 = 3 5; A B = B A; A B = B A.
Kommutativ kommer frn latinets commutativus som kan bytas om.
kropp2
definition
exempel
historia
etymologi
jmfr
ring dr multiplikationen r kommutativ och det finns ett neutralt

element fr denna och dr varje element skilt frn 0 har en multiplikativ invers
De rationella talen under addition och multiplikation. Mngden
{0, 1, 2, 3, 4} under addition och multiplikation modulo 5.
Begreppet kropp infrdes av Richard Dedekind (1831 1916) fr en
mngd av reella eller komplexa tal dr summan, differensen1 , produkten och kvoten1 av tv tal i mngden ocks ingr i mngden
(utom nr man dividerar med noll). Den moderna definitionen, som
r allmnnare, formulerades under 1890-talet.
Termen kropp (tyska Krper ) fr detta begrepp valdes av Dedekind
fr att den betecknar ett system som ger en viss fullstndighet, fullkomlighet och slutenhet, varigenom det framtrder som ett organiskt
helt, som en naturlig enhet.
ldre termer var rationales Gebiet (Dedekind) och Rationalittsbereich (Kronecker), syftande p att rknelagarna r desamma som
fr de rationella talen.
grupp s. 88, ring s. 91
liner algebra
definition
kommentar
gren av algebra1 som behandlar vektorrum, linera avbildningar,

matriser och determinanter
Den linera algebran kan tillmpas p linera ekvationssystem och
p geometriska problemstllningar, i synnerhet vad gller rta linjer,
plan och deras motsvarigheter i hgre dimensioner.
monom
definition
etymologi
jmfr
polynom som bestr av endast en term

Monom r en sammansttning av de grekiska orden mnos en, enda,
ensam och noma namn.
binom s. 87
neutralt element
definition
exempel
hi en mngd med en tvstllig operationi element sdant att operationen verkande p det och ett godtyckligt element ger just detta
element
Fr addition r 0 ett neutralt element: x + 0 = 0 + x = x fr alla x.
Fr multiplikation r 1 ett neutralt element: x 1 = 1 x = x fr
alla x.
Fr unionsbildning r den tomma mngden ett neutralt element: A = A = A fr alla A.
Fr snittoperationen r hela universum X ett neutralt element:
A X = X A = A fr alla A.
91
obekant
definition
kommentar
storhet i en ekvation eller olikhet vars vrde skall bestmmas

En obekant betecknas ofta x, y eller z (det franska alfabetets sista
bokstver), medan konstanter och knda storheter ofta betecknas a,
b eller c (frn alfabetets brjan).
polynom
definition
kommentar
exempel
etymologi
jmfr
algebraiskt uttryck dr konstanterna och variablerna r frenade med

multiplikation och addition
Subtraktion av termerna fr frekomma: den kan terfras p addition. Dremot fr division av variablerna inte frekomma. Ett polynom som endast innehller en term kallas monom. Ett polynom med
endast tv termer kallas binom och med endast tre termer trinom.
Ett polynom med variabeln x kan betecknas p(x), och p(a) betecknar
d polynomets vrde fr x = a; p(x) utlses p av x eller p x. Ett
polynom med flera variabler kan skrivas p(x, y).
p(x) = 21 x2 7x + 71 = 12 x2 + (7x) + 17 .
q(x, y, z) = 4x4 y 3 z 5 + 5xyz.

Polynom kommer frn de grekiska orden pols mngen och noma
namn.
binom s. 87, monom s. 90, term s. 26, grad2 s. 88
rationellt uttryck
definition
kommentar
jmfr
uttryck som kan skrivas som kvoten1 mellan tv polynom

Ett rationellt uttryck har inte ett vldefinierat vrde nr nmnaren
r lika med 0.
polynom s. 91
restsatsen
definition
jmfr
den sats som sger att nr ett polynom p(x) divideras med frstagradspolynomet x a, s blir resten p(a)
algebrans fundamentalsats s. 87, faktorsatsen s. 88
ring
definition
kommentar
exempel
matematisk struktur bestende av en mngd och tv operationer,

nmligen addition med neutralt element 0 och multiplikation, som r
en kommutativ grupp under additionen, och dr multiplikationen r
associativ och distributiv ver additionen
Det behver inte finnas ett neutralt element under multiplikation, och
ven om s skulle vara fallet, behver det inte finnas multiplikativa
inverser.
Heltalen under addition och multiplikation.
De reella talen under addition och multiplikation.
Mngden {0, 1, . . . , 11} under addition och multiplikation modulo
12.
92
Kapitel 5. Algebra. Avsnitt 5.2. Algebraiska operationer
Begreppet ring infrdes av Richard Dedekind, men i en snvare mening n i dag; en ring utgjordes av en viss delmngd av de reella eller
komplexa talen. Frst i brjan av 1900-talet definierades en ring som
en algebraisk struktur. Den definition som anvnds i dag formulerades 1921 av Emmy Noether (1882 1935).
Dedekind anvnde termen Ordnung ordning fr ring. Den nutida
termen ring (tyska Ring) infrdes under 1890-talet. ven Zahlring
talring anvndes d. Valet frklaras av att det tyska ordet Ring
ring, krets, frbund, trust i motsats till det franska anneau kan
syfta ocks p en krets av personer som har ngot gemensamt.
grupp s. 88, kropp2 s. 90
historia
etymologi
jmfr
stta in
synonym
definition
kommentar
exempel
5.2.
substituera
erstta en bokstavsbeteckning i ett uttryck med ett tal eller annat
uttryck
Frfarandet kallas insttning eller substituering.
I formeln C = (F 32)/1,8, dr C r temperaturen i grader Celsius
och F r temperaturen i grader Fahrenheit, kan vi stta in F = 60.
Vi fr d C = (60 32)/1,8 15,6, d.v.s. 60 F 15,6 C.
I polynomet P (x) = x3 + 4 kan vi stta in x = z + 3 och fr d
ett nytt polynom P (z + 3) = Q(z) = z 3 + 9z 2 + 27z + 31.
Algebraiska operationer
algebraisk operation
definition
kommentar
jmfr
en av operationerna addition, subtraktion, multiplikation, division,

rotutdragning eller upphjandet till heltalspotens eller rationell potens
Icke-algebraiska operationer kan exemplifieras av logaritmfunktionen,
vars definition beror p grnsprocesser i analysen.
transcendent s. 55
konjugatregeln
definition
exempel
etymologi
jmfr
den regel som sger att a2 b2 = (a + b)(a b).

9x2 4y 2 = (3x + 2y)(3x 2y); a2 + b2 = (a + ib)(a ib).
De tv binomen a+b och ab kan sgas vara konjugat till varandra.
komplext konjugat s. 47, kvadreringsreglerna s. 93
kvadratkomplettering
definition
kommentar
metod att omforma ett polynom s att tminstone ngra termer

bildar en kvadrat
Metoden kan anvndas som ett steg i lsningen av en andragradsekvation.
93
Kapitel 5. Algebra. Avsnitt 5.3. Ekvationer
Polynomet x2 4x + 3 kan skrivas (x 2)2 1; man sger d att man

kvadratkompletterat termerna x2 4x. Ekvationen x2 4x + 3 = 0
r drfr ekvivalent
med (x 2)2 = 1 och kan s lsas genom att
x 2 = 1, x = 2 1.
Polynomet x4 2x2 + 4 kan omformas till (x2 1)2 + 3.
exempel
kvadreringsreglerna
de regler som sger att (a + b)2 = a2 + 2ab + b2 (frsta kvadreringsregeln) och (a b)2 = a2 2ab + b2 (andra kvadreringsregeln)
definition
b2
(ab)2
a
a
a2
b2
a+b
ab
Kvadreringsreglerna.
kommentar
jmfr
5.3.
De tv kvadreringsreglerna fljer frn varandra genom att man byter

ut b mot b. Liknande formler finns fr (a + b)n ven d n r ett
heltal strre n 2; se binomialsatsen. Hur dessa formler r uppbyggda
kan utlsas ur Pascals triangel.
binomialsatsen s. 106, konjugatregeln s. 92, Pascals triangel s. 107
Ekvationer
additionsmetoden
definition
kommentar
exempel
den metod fr att lsa linera ekvationssystem som bestr av ledvis

addition, d.v.s. hgerleden i ekvationerna adderas fr sig och vnsterleden fr sig
Idn med additionsmetoden r att den ena variabeln skall frsvinna
d man adderar ekvationerna.
Fr att eliminera y i ekvationssystemet 11x + 3y = 155 och 5x + 2y =
80 multipliceras den frsta ekvationen med 2 och den andra med 3.
Man fr d 22x + 6y = 310 och 15x 6y = 240, s att termerna
med y frsvinner efter ledvis addition: 22x 15x = 310 240.
andragradsekvation
definition
kommentar
ekvation av andra graden

En ekvations grad bestms av den potens som har den strsta exponenten. En ekvation med en obekant kan ha hgst det antal lsningar
som svarar mot ekvationens grad (om denna r minst 1).
94
En andragradsekvation kan allmnt skrivas p formen ax2 + bx +

c = 0 med a 6= 0 och har sledes hgst tv lsningar. Lsningarna r
b b2 4ac
x=
,
2a
exempel
historia
jmfr
vilket visar att det finns en rot, kallad dubbelrot, om b2 4ac = 0,

annars tv olika rtter med medelpunkt b/(2a).
x2 10x + 16 = 0.
I babylonisk matematik (omkring 1500 f. Kr.) lstes geometriska problem som motsvarade andragradsekvationer genom kvadratkomplettering. Diophantos (troligen under 200-talet e. Kr.) formulerade och
lste andragradsekvationer. De terkommer ocks i arabisk matematik frn 800-talet och framt.
algebraisk ekvation s. 97
diofantisk ekvation
definition
exempel
historia
ekvation med tv eller flera obekanta dr lsningarna skall vara heltal

Ekvationen xp + y p = z p , dr alla fyra obekanta skall vara heltal.
Denna typ av ekvationer har ftt namn efter Diophantos, som levde i
Alexandria, troligen p 200-talet e. Kr. Diophantos sjlv accepterade
positiva rationella tal som lsningar. Teorin fr positiva heltalslsningar utvecklades av indiska matematiker frn och med 500-talet.
diskriminant
definition
kommentar
hfr en andragradsekvation x2 + px + q = 0i uttrycket p2 4q

Diskriminanten r noll precis nr ekvationen har en dubbelrot; den
diskriminerar (urskiljer) fallet med dubbelrot frn fallet med enkla
rtter.
Man kan mera allmnt definiera diskriminanten fr n tal x1 , . . . ,
xn som produkten av alla kvadrater (xj xk )2 ver alla j och k med
j > k. Den r noll precis nr minst tv av talen r lika. Drmed kan
man definiera diskriminanten fr ett polynom som diskriminanten fr
dess rtter. Fr ett polynom av andra graden terfr man den redan
givna definitionen.
dubbelrot
definition
exempel
jmfr
multipelrot av multipliciteten 2
Ekvationen x2 4x + 4 = 0 har dubbelroten 2.
andragradsekvation s. 93, multiplicitet s. 97
ekvation
definition
kommentar
matematisk utsaga som innehller en likhet

Ofta innehller en ekvation en eller flera obekanta. En ekvation som
gller fr alla vrden p de obekanta talen kallas identitet.
De obekanta betecknas med bokstver, ofta x, y eller z. En lsning till en ekvation r ett eller flera tal som gr att vnstra ledet
(VL) r lika med hgra ledet (HL).

exempel
etymologi
jmfr
95
2 + 3 = 5;
2 + 3 = 7;
a2 b2 = (a + b)(a b) (konjugatregeln, en identitet);
7x y = 14;
x2 + 3x = 25.
Ekvation kommer av latinets aequatio likstllande, utjmning, som
kom i bruk under 1200-talet. Det r ett substantiv till verbet aequare
att gra lika.
likhet s. 16
ekvationssystem
definition
kommentar
exempel
tv eller flera ekvationer som skall glla samtidigt

Man sker de lsningar som r gemensamma fr samtliga ekvationer
i systemet.
Systemet 2x + 3y = 8, 4x + y = 4.
Systemet x3 y 5 = 1, x2 + y 2 = 4.
ekvivalenta ekvationer
definition
exempel
ekvationer som har samma lsningsmngd

3x 2 = x + 2 r ekvivalent med x 2 = 0.
eliminera
definition
kommentar
jmfr
vid lsandet av ekvationssystem bortskaffa en eller flera obekanta

Vid elimination reduceras ocks antalet ekvationer.
additionsmetoden s. 93, substitutionsmetoden s. 99
enhetsrot
definition
kommentar
havseende ett visst positivt heltal ni lsning till ekvationen z n = 1

Enhetsrtterna kan skrivas z = e2ik/n = cos(2k/n) + i sin(2k/n),
dr k = 0, . . . , n 1. De r allts n till antalet.
falsk rot
definition
kommentar
exempel
tal som kommit fram under lsandet av en ekvation men som inte
uppfyller ekvationen
En falsk rot kan uppst genom att man gr en operation s att man
fr en ny ekvation med flera lsningar n den ursprungliga ekvationen.
De tv ekvationerna r allts inte ekvivalenta.
Vissa operationer p de tv leden av en ekvation kan leda till en
ny ekvation som fljer av den frsta men inte r ekvivalent med den.
Dit hr kvadrering.
Omvnt kan division med en kvantitet som r noll (fast detta inte
syns) leda till att en rot till den ursprungliga ekvationen inte r en
rot till den nya ekvationen.
Om vi vill lsa ekvationen sin x = cos x, s kan vi kvadrera
och
fr d sin2 x = cos2 x = 1 sin2 x, som lses av sin x = 1/ 2,
x = /4 + k, k Z. Men alla dessa x lser inte den ursprungliga
ekvationen. Vissa av de nya rtterna mste allts frkastas.
96
funktionalekvation
definition
exempel
ekvation med en eller flera obekanta som r funktioner

Funktionalekvationen f 2 = f lses av alla funktioner som endast
antar vrdena 0 och 1.
En annan typ av funktionalekvation r nr man sker alla funktioner f : R C sdana att ekvationen f (x + y) = f (x)f (y) skall
glla fr alla x, y R.
frstagradsekvation
synonym
definition
exempel
jmfr
liner2 ekvation
algebraisk ekvation av frsta graden
Ekvationen 2x 3 = 9. Ekvationen 7x y + 5z = 14.
algebraisk ekvation s. 97, rta linjens ekvation s. 98, planets ekvation
s. 97
grafisk metod
definition
jmfr
metod fr lsning av ekvationer eller ekvationssystem med hjlp av

funktioners uppritade grafer
ekvationssystem s. 95
homogen ekvation
definition
exempel
algebraisk ekvation sdan att alla termer r av en och samma grad

Ekvationen x + 2y 3z = 0 r homogen av grad 1.
Ekvationen 2x2 y 3 + 4xy 4 5z 5 = 0 r homogen av grad 5.
Ekvationen 2x 3y = 1 r inte homogen. Den kallas inhomogen (inte
*heterogen).
homogent ekvationssystem
definition
jmfr
ekvationssystem i vilket samtliga ingende ekvationer r homogena

av samma grad
homogen ekvation s. 96, linert2 ekvationssystem s. 97
hgra ledet
synonym
definition
kommentar
jmfr
hgerledet
det led som str till hger om likhetstecknet i en ekvation eller till
hger om olikhetstecknet i en olikhet
En vanlig frkortning r HL.
vnstra ledet s. 99
led
definition
jmfr
uttryck p en av sidorna om likhetstecknet i en ekvation eller p en

av sidorna om olikhetstecknet i en olikhet
hgra ledet s. 96, vnstra ledet s. 99
97
linert2 ekvationssystem
definition
jmfr
ekvationssystem i vilket samtliga ingende ekvationer r av frsta

graden
frstagradsekvation s. 96
lsning
definition
kommentar
jmfr
htill en ekvation, olikhet eller utsagai sdana vrden p de obekanta

som gr att ekvationen gller respektive olikheten eller utsagan blir
sann
En lsning till en ekvation med en obekant kallas ofta fr rot.
ekvation s. 94, rot s. 67, satisfiera s. 99
multipelrot
definition
kommentar
jmfr
htill en algebraisk ekvationi rot som har multiplicitet minst 2

Om p r ett polynom, s r ett tal c en multipelrot till ekvationen
p(x) = 0 om polynomet innehller (x c)2 som faktor.
multiplicitet s. 97, dubbelrot s. 94
multiplicitet
definition
exempel
etymologi
jmfr
hhos ett nollstlle c till ett polynomi det heltal m sdant att polynomet r delbart med (x c)m men inte med (x c)m+1
Polynomet x(x 3)5 har ett nollstlle 0 med multipliciteten 1 (ett
enkelt nollstlle) och ett nollstlle 3 med multipliciteten 5.
Multiplicitet kommer av latinets multiplicitas mngfald.
dubbelrot s. 94, multipelrot s. 97, rot s. 67
omvnd proportionalitet
definition
kommentar
exempel
hmellan tv storheteri samband sdant att storheternas produkt r

konstant
Om storheterna r x och y s r de omvnt proportionella nr det
finns en konstant k sdan att y = k/x.
Enligt Newton r gravitationskraften mellan tv klotformiga kroppar1
omvnt proportionell mot kvadraten p avstndet mellan kropparna.
planets ekvation
definition
kommentar
frstagradsekvation i tre variabler

En sdan ekvation har formen ax+by +cz +d = 0, dr koefficienterna
a, b, c inte r noll alla tre. Nollstllena bildar ett plan i det tredimensionella rummet. (Om a = b = c = 0 r lsningsmngden antingen
den tomma mngden eller hela R3 , mngder som inte r plan.)
polynomekvation
synonym
definition
algebraisk ekvation
ekvation av typen p(x) = 0 eller p(x, y) = 0 eller motsvarande med
flera obekanta, dr p r ett polynom
98
kommentar
exempel
Polynomets grad2 kallas ocks fr ekvationens grad.

Ekvationen x2 + 5x 3 = 0, som r av andra graden.
Ekvationen 7x3 y 4 z 5 6x2 yz 3 + 3 = 0, som r av grad 12.
potensekvation
definition
exempel
jmfr
algebraisk ekvation i en variabel med tv termer varav den ena r

konstant
Ekvationen x7 = 25.
algebraisk ekvation s. 97
proportionalitet
definition
kommentar
exempel
etymologi
hmellan tv storheteri samband sdant att kvoten1 mellan storheterna r konstant

Om storheterna r x och y s r de proportionella nr det finns en
konstant k (proportionalitetskonstanten) sdan att y = kx. Man
skriver d ngon gng y x, och sger att y r proportionell mot
x.
Om 1 portion ris utgrs av 0,75 dl s r 3 portioner = 3 0,75 dl =
2,25 dl. Proportionalitetskonstanten k r hr 0,75 deciliter per portion. Rismngden r proportionell mot antal portioner.
Proportionalitet kommer frn ett latinskt prepositionsuttryck pro portione efter andel.
prva en lsning
definition
kommentar
jmfr
genom insttning underska om ett tal eller en uppsttning av tal

lser en ekvation, ett ekvationssystem eller en olikhet
Om den frmodade lsningen till en ekvation r riktig, s skall vnstra
ledet bli lika med hgra ledet.
stta in s. 92, satisfiera s. 99
rta linjens ekvation

definition
kommentar
frstagradsekvation i tv variabler
En sdan ekvation har formen ax + by + c = 0, dr inte bde a och b
r noll. Man sger att den r rta linjens ekvation p allmn form.
Ekvationens lsningar bildar en linje i planet. (Om a = b = 0 s
r lsningsmngden antingen den tomma mngden eller hela R2 ,
mngder som inte r linjer.)
Om konstanten b r skild frn noll kan ekvationen skrivas y =
ax/b c/b. Man infr d k = a/b och m = c/b s att ekvationen fr formen y = kx + m, som kallas linjens ekvation p k-form.
Konstanten m ger y-koordinaten d x = 0: man kan rita upp linjen
genom att starta i punkten (0, m). Konstanten k kallas fr riktningskoefficienten och anger linjens lutning. Nr k r positiv lutar
linjen uppt, nr k r noll r den horisontell, och nr k r negativ
lutar linjen nedt (t hger rknat). Ett stort positivt eller negativt
vrde p k ger brant lutning.
99
Kapitel 5. Algebra. Avsnitt 5.4. Mngdlra
y
y = kx+m
m
x2x1
y2y1
k=
y2y1
x2x1
Rta linjens ekvation.
jmfr
Man kan ven beskriva en linje genom dess ekvation p parameterform. Det innebr att man ger linjen som mngden av alla
punkter (x, y) = (x0 + t, y0 + t) = (x0 , y0 ) + t(, ) med t R,
dr (x0 , y0 ) r en punkt p linjen och (, ) dess riktning.
frstagradsekvation s. 96, intercept s. 158, rt linje s. 186, riktningskoefficient s. 186
satisfiera
definition
kommentar
etymologi
jmfr
uppfylla stllda krav

Man sger att en lsning till en ekvation satisfierar ekvationen.
Satisfiera kommer av det latinska satisfieri att bli tillfyllest, sammansatt av satis tillrckligt, tillfyllest och fieri, passivum till facere
att gra.
lsning s. 97
substitutionsmetoden
definition
exempel
etymologi
jmfr
den metod fr lsning av ekvationssystem som innebr att man lser

ut en av de obekanta ur en av ekvationerna och stter in den i de
andra
I ekvationssystemet 3x + 4y = 18, 2x 3y = 5 kan vi lsa ut x ur
den andra ekvationen: x = 23 y 52 , och stta in det funna vrdet
i den

frsta fr att f en ekvation med en enda obekant: 3 23 y 52 +4y = 18.
Substitution kommer av latinets substitutio ersttning, utbyte, substantiv till verbet substituere att erstta, att byta ut.
ekvationssystem s. 95, eliminera s. 95, stta in s. 92
vnstra ledet
synonym
definition
kommentar
jmfr
vnsterledet
det led som str till vnster om likhetstecknet i en ekvation eller till
vnster om olikhetstecknet i en olikhet
En vanlig frkortning r VL.
hgra ledet s. 96
100
5.4.
Mngdlra
alef-noll, 0
definition
kommentar
historia
etymologi
det minsta ondliga kardinaltalet

Talet r kardinaltalet fr mngden av de naturliga talen N =
{0, 1, 2, 3, . . . }. Aritmetiken fr detta tal r ganska enkel: 0 + 0 =
0 0 = 0 . Men 20 r inte lika med 0 , utan strre.
Symbolen 0 infrdes 1895 av Georg Cantor.
Den frsta bokstaven i det hebreiska alfabetet r (alef).
boolesk algebra
definition
kommentar
exempel
historia
jmfr
struktur med tv kommutativa och associativa operationer och

som bda har ett neutralt element 0 respektive 1 och som r distributiva ver varandra och dr det varje element x har en invers y
sdan att x y = 1 och x y = 0
Det handlar ofta om logiska uttryck, dr de tv vrdena r sant och
falskt. Operatorer som anvnds i boolesk algebra r konjunktion,
infimum ( eller and); disjunktion, supremum ( eller or); strng
disjunktion ( 6 eller xor) och negation ( eller not).
Boolesk algebra anvnds t. ex. vid skning i databaser. Fr att
uttrycket a and b skall glla mste bde a och b vara sanna (eller vid
skning frekomma). Fr att uttrycket a or b skall glla rcker det
att antingen a eller b r sant (eller vid skning frekommer). Fr
att uttrycket a xor b skall glla skall ett och endast ett av uttrycken
a eller b vara sant (eller vid skning frekomma). Fr att uttrycket
a not b skall glla mste a vara sant och b falskt (eller vid skning a
men inte b frekomma).
Delmngderna till en given mngd X bildar en boolesk algebra om
vi definierar A B = A B, A B = A B, 0 = , 1 = X eller
tvrtom.
Boolesk algebra introducerades av George Boole (1815 1864).
disjunktion2 s. 117, supremum s. 61, konjunktion2 s. 119, infimum
s. 58, negation2 s. 120
delmngd
definition
kommentar
exempel
jmfr
htill en given mngdi mngd som r innehllen i den givna mngden

Delmngden kallas kta om den inte r lika med den givna mngden.
Att B r en delmngd av A skrivs B A eller A B. (Ibland
ser man beteckningen B A, som r analog med b 6 a, men i s fall
kan B A inte anvndas fr kta delmngd i analogi med b < a;
man mste skriva B ( A eller B $ A.)
Familjen av alla delmngder av en mngd A betecknas ofta P(A).
Lvtrden r en delmngd av mngden av alla trd. Eftersom det
ocks finns barrtrd handlar det om en kta delmngd.
tillhra s. 103
101
De Morgans lagar
definition
kommentar
exempel
etymologi
jmfr
de lagar som sger att komplementet till unionen av tv mngder r

lika med snittet av deras komplement, respektive att komplementet
till snittet av tv mngder r lika med unionen av deras komplement

Med mngdlrans
beteckningar

lyder lagarna { AB = {A {B
och { A B = {A {B .
Den som varken r rik eller frisk r fattig och sjuk. Den som inte r
rik och frisk r fattig eller sjuk.
Lagarna r uppkallade efter Augustus De Morgan (1806 1871).
komplement s. 102, snitt s. 103, union s. 104
differens2
synonym
definition
kommentar
jmfr
mngddifferens
hav tv mngder A och Bi mngden av de element som tillhr A men
inte B
Differensen mellan A och B skrivs A r B med ett snett minustecken.
komplement s. 102
disjunkta
definition
kommentar
exempel
etymologi
hom tv mngderi utan gemensamt element

Att A och B r disjunkta kan skrivas A B = .
De udda och jmna heltalen r tv disjunkta mngder av Z.
Disjunkta kommer av latinets disjunctus tskild, av dis- isr- och
iungere att frena; jmfr iugum ok.
ekvipotenta
definition
kommentar
exempel
hom tv eller flera mngderi med samma kardinaltal

Tv mngder r ekvipotenta precis nr deras element kan paras ihop
med en bektiv avbildning. Man sger d ocks att de har samma
kardinalitet.
Galileo Galilei (1564 1642) konstaterade att mngden av kvadrattal
{1, 4, 9, 16, 25, . . . } r ekvipotent med mngden av naturliga tal trots
att den frstnmnda r glesare. De tv mngderna kan paras ihop
genom kvadrattalens baser.
Primtalen och de rationella talen bildar tv ekvipotenta mngder.
De fyra nmnda mngderna har alla kardinaliteten 0 (alef-noll).
element
definition
kommentar
jmfr
hi mngdlrani objekt som tillhr en mngd

Man talar ocks om elementen i en fljd.
mngd s. 17, element i en fljd s. 109
inklusion
definition
relation mellan tv mngder som uttrycker att den frsta r en delmngd av den andra
102
jmfr
delmngd s. 100
kartesisk produkt
synonym
definition
kommentar
etymologi
cartesisk produkt
hav mngderna X och Y i mngden av alla ordnade par (x, y), dr x
r ett element i X och y r ett element i Y
Den kartesiska produkten av X och Y skrivs X Y (utlses X kryss
Y ). Om Y = X s skriver man X X = X 2 .
Ibland anvnds termen produktmngd.
Se kartesiskt koordinatsystem, sidan 236.
komplement
definition
kommentar
jmfr
htill en given mngdi mngden av alla objekt som inte tillhr mngden
Komplementet till en mngd B betecknas {B eller B c . Ofta tar man
komplementet av en delmngd B med avseende p en given mngd
A. D frstr man med komplementet till B mngden av alla element
i A som inte hr till B; sledes differensen A r B = A {B.
differens2 s. 101
mngdalgebra
definition
gren av mngdlran som behandlar operationerna att bilda union,

snitt och komplement
mngdlra
synonym
definition
mngdteori
lran om matematiska mngder, deras kardinalitet och de operationer
som kan utfras p dem
omvnd relation
synonym
definition
exempel
invers2
htill en given relationi den relation som rder mellan x och y precis
nr y och x har den givna relationen
Relationen barn till r omvnd till relationen frlder till. Relationen
kusin till r sin egen omvndning; den r symmetrisk.
Om speciellt f r en bektion frn X p X s r den omvnda
relationen f 1 en avbildning, en bektion X X och sammansttningarna f 1 f och f f 1 r den identiska avbildningen i X
(det neutrala elementet under sammansttning). I detta fall r allts
inversen2 till f ocks en invers1 .
ondlig mngd
definition
kommentar
mngd som har ett ondligt antal element

En ondlig mngd kan vara upprknelig, d.v.s. avbildas bektivt p
de naturliga talen, eller icke upprknelig. Ett exempel p en icke
upprknelig mngd r de reella talen.

jmfr
103
alef-noll s. 100, ndlig mngd s. 105, upprknelig mngd s. 104, verupprknelig mngd, s. 105
reflexiv relation
definition
kommentar
exempel
relation R sdan att xRx gller fr alla x i definitionsmngden

Om xRx aldrig gller, sges relationen vara irreflexiv.
Relationen = r reflexiv. Relationen 6= r irreflexiv.
skra
definition
kommentar
hom tv mngderi ha en gemensam punkt

Definitionen innebr att tv mngder skr varandra precis nr deras
snitt r icke-tomt.
snitt
synonym
definition
kommentar
jmfr
skrningsmngd
hav tv mngderi mngden som bestr av de element som tillhr de
bda givna mngderna
Snittet av A och B skrivs A B. Snittet av en godtycklig familj av givna mngder definieras som mngden av de element som
tillhr samtliga givna mngder. Snittet r den strsta mngd som
r en delmngd
Aj ,
T av alla givna mngder. Snittet av mngderna
T
j J, skrivs jJ Aj . Om indexmngden J r tom, gller j Aj =
X, dr X r universum.
Tidigare anvndes termen produktmngd om snittet, och man
skrev det som AB.
union s. 104, kartesisk produkt s. 102
symmetrisk relation
definition
exempel
relation R sdan att xRy gller om och endast om yRx

Relationen = r symmetrisk.
tillhra
definition
kommentar
etymologi
jmfr
vara element i
Att ett objekt x tillhr en mngd A skrivs x A eller A 3 x. Motsatsen, att ett objekt y inte tillhr mngden A, skrivs y
/ A.
Att x A r ekvivalent med att singletonmngden {x} r en
delmngd av A, {x} A, vilket ocks kan skrivas {x} P(A).
Giuseppe Peano (1858 1932) anvnde r 1889 symbolen , den grekiska bokstaven epsilon, fr tillhrighet. Det r den frsta bokstaven
, est r. Bokstaven kan ocks skrivas ; den stiliserades
i ordet
senare till .
delmngd s. 100
tomma mngden
definition
den mngd som saknar element
104
kommentar
etymologi
Den tomma mngden betecknas eller { }. Den r ett neutralt

element fr unionsbildning: A = A fr varje mngd A; jmfr
med nollans roll fr addition: x + 0 = x.
Symbolen infrdes 1939 med den matematiska betydelsen av Nicolas Bourbaki, pseudonym fr en grupp matematiker. Ansvarig var
Andr Weil (1906 1998), som uppgivit att han tog den frn det
norska alfabetet.
transitiv relation
definition
exempel
relation R sdan att det fr alla x, y, z gller att xRy och yRz medfr
xRz
Relationerna = (likhet), < (mindre n) och 6 (mindre n eller lika
med) r alla transitiva.
union
synonym
definition
kommentar
jmfr
freningsmngd
hav tv givna mngderi den mngd som bestr av de element som
tillhr minst en av de givna mngderna
Unionen av A och B skrivs AB. Unionen av en godtycklig familj av
mngder kan ocks definieras
p samma stt. Unionen av mngderna
S
A
,
j
J,
skrivs
A
.
Om indexmngden J r tom, gller
jJ j
Sj
A
=
.
j j
Tidigare talade man om summan av tv mngder och skrev A+B
fr unionen. Med orden freningsmngd och senare union undviker
man nu sammanblandningen.
snitt s. 103
upprknelig mngd
definition
jmfr
mngd som r ndlig eller kan sttas i en bektiv relation till de

naturliga talen
ndlig mngd s. 105, ondlig mngd s. 102, verupprknelig mngd
s. 105
urvalsaxiomet
definition
kommentar
det axiom i mngdlran som sger att man fr varje familj av icketomma mngder kan vlja ut ett element i var och en av dem
Axiomet innebr att om en familj (Ax )xX r given och S
ingen av
mngderna Ax r tom, s finns det en avbildning f : X xX Ax
sdan att f (x) Ax fr alla x X. Av alla element i Ax kan man
allts vlja ut ett, nmligen f (x). Detta behvs i mnga men inte
alla matematiska konstruktioner.
Venndiagram
synonym
definition
mngddiagram
diagram med vars hjlp mngder och frhllanden mellan dem skdliggrs
105

kommentar
Med hjlp av ett Venndiagram kan elementen i en mngd avgrnsas frn element som inte tillhr mngden, och snitt, unioner och
komplement skdliggras.
Ett Venndiagram med tre mngder och ett med fyra. I det senare finns det
24 = 16 olika flt som kan innehlla element, nmligen, om mngderna kallas
A1 , A2 , A3 , A4 , mngderna Ak1 1 Ak2 2 Ak3 3 Ak4 4 , dr kj = 1, 1 och A1j = Aj ,
A1
= {Aj , j = 1, 2, 3, 4.
j
etymologi
Venndiagrammen r uppkallade efter John Venn (1834
1923).
ndlig mngd
definition
kommentar
jmfr
mngd som har ett ndligt antal element

Varje ndlig mngd r upprknelig, men inte omvnt.
Antalet element i en ndlig mngd r ett naturligt tal, 0, 1, 2, . . .
ondlig mngd s. 102
verupprknelig mngd
definition
kommentar
ondlig mngd som inte kan sttas i en bektiv relation till de naturliga talen
Med hjlp av Cantors diagonalfrfarande kan man visa att mngden
av alla fljder av nollor och ettor inte kan rknas upp med hjlp av
de naturliga talen: till varje upprkning kan man bilda den fljd som
skiljer sig frn fljden med nummer j p plats j och allts inte r
med i upprkningen. Det fljer av detta att inte heller de reella talen
kan rknas upp. Detta innebr att card R > card N.
Mngden av alla avbildningar frn en mngd X in i en mngd Y
kan betecknas Y X . Vi kan definiera potenser
av kardinaltal genom

att definiera (card Y )card X som card Y X . Med denna definition blir

card R = card {0, 1}card N = card (P(N)) = 2card N = 20 .
Mngden av alla funktioner R {0, 1} fr kardinaltalet

0
card 2card R = card (P(R)) = 2(2 ) > card R = 20 ,
ett nnu strre kardinaltal. I sjlva verket gller fr alla mngder X
att

2card X = card {0, 1}X = card (P(X)) > card X.
106
6.
Kapitel 6. Kombinatorik, fljder och serier. Avsnitt 6.1. Kombinatorik
Kombinatorik, fljder och serier
6.1.
Kombinatorik
binomialkoefficient
n!
k!(nk)! ,
dr n, k N, 0 6 k 6 n
definition
tal av formen
kommentar
Dessa tal uppstr som koefficienter fr xk y nk d ett binom x + y

hjs till en heltalig potens n > 0.

n!
Binomialkoefficienten k!(nk)!
skrivs nk och utlses n ver k.
Andra beteckningar r C(n, k) och Cnk .
binomialsatsen s. 106, Pascals triangel s. 107
jmfr
binomialsatsen
definition
den sats som sger att ett binom x + y upphjt till ett naturligt tal
n ges av summan
X n
n
(x + y) =
xk y nk .
k
jmfr
binomialkoefficient s. 106, Pascals triangel s. 107
fakultet
definition
kommentar
exempel
historia
etymologi
hav ett positivt heltal ni produkten av de p varandra fljande heltalen frn 1 till n
0! definieras som 1
Beteckningen n! utlses n-fakultet.
4! = 1 2 3 4 = 24
Fakultetsbeteckningen ! introducerades i brjan av 1800-talet.
Ordet fakultet kommer frn latinets facultas, som bl. a. betyder mjlighet, det man kan gra, av facere att gra.
kombination
definition
kommentar
exempel
jmfr
urval av element ur en mngd utan hnsyn till i vilken ordningen

elementen plockas ut
Om 0 6 k 6 n s r antalet kombinationer av k element bland n
element

n!
n
=
.
k!(n k)!
k

8!
=
Om tre av tta element skall vljas ut, s kan det ske p 83 = 3!5!
56 olika stt.
binomialkoefficient s. 106,permutation s. 108
kombinatorik
definition
gren av matematiken som behandlar mjligheterna att vlja ut och

ordna elementen i en mngd
Kapitel 6. Kombinatorik, fljder och serier. Avsnitt 6.1. Kombinatorik
107
ldprincipen
synonym
Dirichlets ldprincip, duvslagsprincipen
definition
den princip som sger att om n + 1 freml skall placeras i n ldor,

s mste tminstone en lda innehlla minst tv av fremlen
Av tta personer mste minst tv vara fdda p samma veckodag.
Principen r uppkallad efter Peter Gustav Lejeune Dirichlet (1805
1859).
exempel
historia
magisk kvadrat
definition
kvadratisk tabell med olika positiva heltal sdana att summan av

talen i varje rad, kolonn och de tv diagonalerna r densamma
12
14
13
11
16
10
15
Tv magiska kvadrater. Den frsta har ordning tre och r knd i Kina som LoShu-kvadraten sedan 650 f. Kr. Den andra, av ordning fyra, r frn 900-talet,
hittad i templet Parshvanath Jain i Khajuraho i Indien och knd som Chautisa
Yantra.
etymologi
Ordet magisk kommer av det grekiska ordet mgos trollkarl, svartkonstnr.
multiplikationsprincipen
definition
kommentar
exempel
jmfr
den regel inom kombinatoriken som ger antal mjliga kombinationer

nr flera val grs efter varandra
Antalet mjligheter i frsta valet multipliceras med antalet mjligheter i andra valet som multipliceras med antalet mjligheter i tredje
valet o.s.v.
Man kan vlja mellan 5 olika sorters tandkrm. Varje sort finns
frpackad i 3 olika tubstorlekar. Man har d 5 3 = 15 olika tandkrmstuber att vlja bland.
trddiagram s. 270
Pascals triangel
definition
kommentar
heltal uppstllda i triangelform s att varje tal r summan av de bda

nrmaste talen i raden ovanfr, dr det versta talet r 1, och man
tnker sig nollor utanfr triangeln
Talen r binomialkoefficienterna.
108
Kapitel 6. Kombinatorik, fljder och serier. Avsnitt 6.2. Fljder och serier
1
1 1
1 2 1
1 3 3 1
1 4 6 4 1
Pascals triangel.
Triangeln var bekant inom indisk, arabisk, persisk och kinesisk

matematik under det tionde eller elfte rhundradet, och i Italien
under det sextonde. Al-Karaj (953 1029) knde till den, liksom
troligen ven Umar Khayy

am (1048 1131). Den kallas Khayy
ams
triangel i Iran, Yang Huis triangel i Kina (efter Yang Hui, 1238
1298), och Tartaglias triangel i Italien (efter Niccol Fontana
Tartaglia, 1500 1577). Blaise Pascal (1623 1662) behandlade triangeln i en uppsats 1654.
Triangeln r uppkallad efter Blaise Pascal.
binomialkoefficient s. 106
historia
etymologi
jmfr
permutation
definition
kommentar
etymologi
jmfr
6.2.
omordning av en fljd
En fljd med n element kan ordnas p n! olika stt, d.v.s. antalet
permutationer av en mngd med n element r n!. Permutationen r
en bektion, och det man rknar r allts antalet bektioner av en
ndlig mngd p sig sjlv.
Antalet fljder med k element utvalda bland n element (allts
med hnsyn till ordningen) r n(n 1) (n k + 1), och betecknas
ibland P (n, k). Nr k = n fr man P (n, n) = n!.
Permutation kommer frn latinets permutatio fullstndig frndring.
fljd s. 110, kombination s. 106
Fljder och serier
aritmetisk serie
definition
kommentar
serie sdan att dess termer bildar en aritmetisk talfljd

Summan av en ndlig aritmetisk serie ges av formeln
n
X
j=0
aj =
n
X
j=0
(a0 + jd) = (n + 1)
a0 + an
2
(antalet termer gnger medelvrdet av frsta och sista termen).
jmfr
109
aritmetisk talfljd s. 109
aritmetisk talfljd
definition
kommentar
exempel
etymologi
talfljd sdan att differensen1 mellan ett godtyckligt element (utom

det frsta) och nrmast fregende alltid r lika stor
En aritmetisk talfljd kan ges genom formeln aj = a0 + jd, dr d r
differensen.
Fljden (2, 6, 10, 14, 18, 22), som har differensen 4.
Adjektivet aritmetisk frklaras av att varje term utom den frsta och
den sista r lika med det aritmetiska medelvrdet av sina grannar.
binomialserie
definition
kommentar
jmfr
serie som fs av utvecklingen av en potens av binomet 1 + z

Om a r ett godtyckligt komplext tal, s kan potensen (1 + z)a av
binomet 1 + z utvecklas i en serie som konvergerar fr alla komplexa
tal z med |z| < 1:

X
a k
z .
(1 + z)a =
k
k=0

Hr r ka = a(a 1)(a 2) (a k + 1)/k!. Om a r ett naturligt
tal, s r serien ndlig
och utvecklingen gller fr alla komplexa tal
z. Koefficienterna ka fr naturliga tal a och k terfinner vi i Pascals
triangel.
binomialkoefficient s. 106, kvadreringsreglerna s. 93, Pascals triangel
s. 107
element i en fljd
definition
kommentar
fljdens vrden
En fljd (aj ) sges ha elementen aj .
faltning
definition
etymologi
den operation som till tv givna talfljder ordnar deras faltningsprodukt

Ordet faltning kommer av det tyska ordet Faltung med samma betydelse, bildat till verbet falten att vika ihop.
faltningsprodukt
definition
kommentar
hav tv talfljderi talfljd vars element med index j r summan, om

den existerar, av alla produkter av tal i de givna talfljderna vilkas
index har summan j
Definitionen innebr uttryckt med formler att faltningsprodukten av
tv talfljder
(aj )jZ och (bj )jZ r talfljden (cj )jZ definierad av
P
cj = kZ ak bjk , j Z, om summan existerar.
Om talfljderna (aj ) och (bj ) r sdana att aj = bj = 0 d j 6 m
fr ngot tal m Z, s r summan ndlig och faltningsprodukten
existerar.
110
jmfr
glidande medelvrde s. 43
Fibonaccis talfljd
definition
kommentar
fljden 0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, . . .

Fljden definieras rekursivt av att F (0) = 0, F (1) = 1 och Fj+2 =
Fj + Fj+1 , j N, och ges explicit av formeln
Fj =
historia
jmfr
j j
,
5
j N,

dr = 12
5 + 1 > 1 och = 21 5 + 1 < 0 r de tv rtterna
till ekvationen 1 + x = x2 .
Fibonaccis talfljd r uppkallad efter Leonardo av Pisa, knd som
Fibonacci (troligen omkring 1170
efter 1240).
gyllene snittet s. 178, rekursionsformel s. 112
fljd
definition
kommentar
exempel
funktion definierad p ett intervall av heltal

Funktionsvrdena kallas ofta fljdens element i analogi med en
mngds element. Oftast skrivs funktionsvrdet i punkten j Z som
aj i stllet fr det annars vanliga a(j).
En fljd kan vara ndlig eller ondlig. I det frsta fallet kan den
anges som (a0 , a1 , a2 , . . . , an ) eller (aj )nj=0 ; i det andra som (aj )jN ,
(a0 , a1 , a2 , . . . ) eller (aj )jZ , (. . . , a2 , a1 , a0 , a1 , a2 , . . . ).
En fljd med tv element kallas ett ordnat par, en fljd med tre
element en trippel.
De ordnade paren (1, 3) och (3, 1) r olika, medan mngderna {1, 3}
och {3, 1} r lika.
geometrisk serie
definition
kommentar
serie sdan att dess termer bildar en geometrisk talfljd

Pn
Pn
Summan av en ndlig geometrisk serie j=0 aj = j=0 a0 k j ges av
formeln
n
X
k n+1 1
aj = a0
,
k1
j=0
frutsatt att kvoten k inte r 1.
P
P
Summan av en ondlig geometrisk serie 0 aj = 0 a0 k j r
a0 /(1 k) frutsatt att |k| < 1.
geometrisk talfljd
definition
kommentar
exempel
talfljd sdan att kvoten1 mellan vilket element som helst (utom det
frsta) och det nrmast fregende alltid r lika stor
En geometrisk talfljd kan ges genom formeln aj = a0 k j , dr k r
kvoten.
(1, 1/3, 1/9, 1/27, 1/81), som har kvoten 1/3.
historia
etymologi
111
Anvndning av geometriska talfljder med kvoten 2 och 1/2 finns

belagd i egyptisk matematik frn omkring 1800 f. Kr. De anvndes
vid multiplikation respektive division.
Adjektivet geometrisk frklaras av att varje term utom den frsta och
den sista r lika med det geometriska medelvrdet av sina grannar.
harmonisk serie
definition
kommentar
serie sdan att dess termer bildar en harmonisk talfljd

Ibland avser man med termen endast serien 1 + 1/2 + 1/3 + 1/4 + ,
det enklaste exemplet p en harmonisk serie.
harmonisk talfljd
definition
kommentar
exempel
etymologi
jmfr
talfljd sdan att inverserna av elementen bildar en aritmetisk talfljd

Inversen av elementen skall tas i multiplikativ mening, d.v.s. det r
1/aj som skall bilda en aritmetisk fljd.
(1/2, 1/6, 1/10, 1/14, 1/18, 1/22).
Frklaringen till att fljden kallas harmonisk r att den grundfrekvens
som en svngande strng alstrar r omvnt proportionell mot dess
lngd.
aritmetisk talfljd s. 109, harmonisk serie s. 111
index
definition
kommentar
exempel
etymologi
jmfr
tal som fogas till bokstver fr att skilja dem t

Man sger att bokstverna r indicerade. Beteckning med index r
srskilt praktisk d man betecknar olika storheter som p ngot stt
hr samman, t. ex. en fljd av tal.
Ett index kan skrivas nedtill till hger eller upptill till hger;
undantagsvis p andra platser.
Termen har en annan betydelse i statistiken.
I fljden a1 , a2 , a3 r talen 1, 2 och 3 index.
Index kommer frn latinets index pekfinger, markr.
konsumentprisindex s. 276
Kroneckerdelta
definition
kommentar
etymologi
jmfr
hp en given mngd Xi den funktion p X X som tar vrdet 1 nr

argumenten r lika och annars vrdet 0
Kroneckerdelta skrivs oftast xy och man har allts xx = 1, xy = 0
d x 6= y, x, y X.
Kroneckerdelta r uppkallat efter Leopold Kronecker (1823 1891).
Diracmttet s. 142
numerisk serie
definition
serie i vilken termerna r tal
112
oordnat par
definition
exempel
jmfr
mngd med ett eller tv element

Av tre element kan man bilda nio ordnade par, sex oordnade par och
tre mngder med tv element.
ordnat par s. 112
ordnat par
definition
kommentar
jmfr
fljd med tv element

Ett ordnat par skrivs (a, b) och utlses det ordnade paret a b eller
kortare paret a b. Tv par (a, b) och (c, d) r lika om och endast
om a = c och b = d. Sledes r (1, 2) 6= (2, 1) 6= (2, 1, 2).
mngd s. 17, oordnat par s. 112, talpar s. 113
rekursion
definition
kommentar
etymologi
metod att berkna en funktions vrde fr ett visst argument genom

att utnyttja dess vrden fr argument som r mindre n det aktuella
En viktig klass av funktioner r de rekursiva.
Rekursion kommer frn latinets recursio tervndande, substantiv
till recurrere att tervnda, att skynda tillbaka.
rekursionsformel
definition
exempel
jmfr
formel fr bestmning av en fljd varvid varje element berknas ur

ett eller flera av de fregende elementen
Fibonaccis talfljd kan definieras rekursivt genom att Fj+2 = Fj+1 +
Fj , j N, med begynnelsevrdena F0 = 0, F1 = 1.
Fibonaccis talfljd s. 110
serie
definition
kommentar
jmfr
addition av termer i en talfljd

En serie r en talfljd dr man avser att, om mjligt, summera alla
elementen, som kallas seriens termer.
P
Serien med termerna a0 , a1 , a2 , . . . skrivs j=0 aj .
P
Om summan existerar, s skrivs ven den j=0 aj . Man mste
allts frst nr det r serien sjlv eller dess summa som syftas.
talfljd s. 112
talfljd
definition
exempel
jmfr
fljd av tal
Den ndliga fljden (2, 3, 5, 7) av de fyra frsta primtalen.
Den ondliga fljden (2, 3, 5, 7, 11, . . . ) av alla primtal.
fljd s. 110, aritmetisk talfljd s. 109, geometrisk talfljd s. 110, harmonisk talfljd s. 111
Kapitel 6. Kombinatorik, fljder och serier. Avsnitt 6.3. Grnsvrden
113
talpar
definition
kommentar
exempel
6.3.
ordnat par av tal

En punkts lge i ett plan kan anges med ett talpar. Det frsta talet
r d x-koordinaten och det andra y-koordinaten.
(4, 6), som kan utlsas punkten fyra sex.
Grnsvrden
divergent serie
definition
exempel
etymologi
jmfr
serie som inte r konvergent

P
Serien k=0 xk r konvergent d 1 < x < 1 och divergent fr alla
andra reella tal x.
Ordet divergent r sannolikt bildat som antonym till konvergent med
prefixet dis- isr-.
divergent talfljd s. 113, konvergent serie s. 114, konvergent talfljd
s. 114
divergent talfljd
definition
exempel
talfljd som inte r konvergent

Fljden ((1)k )
k=0 r divergent; den oscillerar mellan 1 och 1.
Fljden (k)
k=0 r ocks divergent; den gr mot +, som inte r
ett tal.
e
definition
kommentar
historia
grnsvrdet av talfljden (1 + 1/n)n d n gr mot ondligheten

Talet e (ibland skrivet e) r irrationellt, till och med transcendent.
Dess tio frsta siffror r 2,7 1828 1828. Talet r basen fr de naturliga
logaritmerna.
Funktionen x 7 ax , dr a r en positiv konstant, har derivatan
x 7 ax ln a. Det betyder att den r lika med sin egen derivata om
och endast om a = e.
Symbolen e introducerades omkring 1730 av Leonhard Euler som
symbol fr det tal fr vilken logaritmen r 1. Frst i slutet av 1800talet visade Charles Hermite (1822 1901) att det r ett transcendent
tal.
grnsvrde
synonym
definition
kommentar
limes
det vrde mot vilket en talfljd eller funktion nrmar sig nr argumentet nrmar sig en viss punkt
Grnsvrdet av en talfljd (aj )jN nr j vxer skrivs
lim aj
j+
114
och utlses limes av (aj ) d j gr mot ondligheten. P liknande

stt betecknas grnsvrdet av en funktion f nr x nrmar sig a med
lim f (x)
xa
historia
etymologi
och utlses limes av f av x d x gr mot a. Man sger ocks f (x)

gr mot b d x gr mot a om grnsvrdet betecknas b; med symboler
f (x) b d x a.
Man definierar grnsvrdet s hr: grnsvrdet av fljden (aj )
j=0
d j gr mot ondligheten, limj aj , existerar och r lika med b om
och endast om det till varje positivt tal finns ett index m sdant
att |aj b| 6 d j > m. Fr funktioner blir det: grnsvrdet av f
d x gr mot a existerar och r lika med b om och endast om det till
varje positivt tal finns ett positivt tal sdant att |f (x) b| 6
d |x a| 6 . Det finns sedan varianter av denna definition, till
exempel nr x + eller nr b = + eller b = .
Det var frst p 1820-talet genom arbeten av Augustin Louis Cauchy
(1789 1857) som grnsvrdesbegreppet fick en klar innebrd.
Limes r det latinska ordet fr grns.
konvergent serie
definition
kommentar
etymologi
jmfr
serie vars fljd av delsummor r konvergent

P
Definitionen innebr fr en serie 0 aj att det finns ett tal s, kallat
seriens summa, sdant att det till varje positivt tal finns ett tal m s
Pk
Pk

att alla delsummor j=0 aj med k > m uppfyller j=0 aj s 6 .
En serie sgs vara absolut konvergent om absolutbeloppen av
seriens termer konvergerar. Absolut konvergens medfr konvergens,
men inte omvnt. En serie sgs vara betingat konvergent om serien
r konvergent men inte absolut konvergent.
Ordet konvergent kommer frn det latinska ordet convergere att
vetta t samma hll.
divergent serie s. 113, konvergent talfljd s. 114
konvergent talfljd
definition
kommentar
talfljd som har ett grnsvrde

Definitionen innebr fr en talfljd (tk )
0 att det finns ett tal t sdant
att det till varje positivt tal finns ett index m sdant att |tk t| 6
fr alla index k > m.
limes inferior
synonym
definition
kommentar
undre grnsvrde
det minsta vrde mot vilket en delfljd av en talfljd eller av en
funktions vrden nrmar sig nr argumentet nrmar sig en viss punkt
Limes inferior av f nr x nrmar sig a betecknas
lim inf f (x) eller lim f (x).
xa
xa
115
Det finns allts en fljd (xj )jN sdan att xj a d j +

och f (xj ) lim inf xa f (x), men fr alla fljder (xj )jN sdana att
xj a d j + och (f (xj ))jN har ett grnsvrde gller att
limj+ f (xj ) > lim inf xa f (x).
limes superior
synonym
definition
kommentar
vre grnsvrde
det strsta vrde mot vilket en delfljd av en talfljd eller av en
funktions vrden nrmar sig nr argumentet nrmar sig en viss punkt
Limes superior av f nr x nrmar sig a betecknas
lim sup f (x) eller lim f (x).
xa
xa
serieutveckling
definition
jmfr
serie som framstller en funktion

Maclaurinserie s. 166, Taylorserie s. 168
summa av en serie
definition
exempel
det tal som seriens delsummor konvergerar mot

P
Serien j=0 xj har summan 1/(1 x) om x r ett tal med absolutbelopp mindre n 1. Om |x| > 1, s konvergerar inte serien och man
kan inte (p ngot enkelt stt) ge den en summa.
116
7.
Kapitel 7. Matematisk argumentation. Avsnitt 7.1. Logik
Matematisk argumentation
7.1.
Logik
avgrbar
definition
exempel
hom ett pstende i en teorii sdant att man med hjlp av en algoritm kan komma fram till huruvida det r sant eller falskt i teorin;
hom en teorii sdan att varje pstende formulerat i teorin r avgrbart
Satskalkylen r avgrbar.
Predikatkalkylen r inte avgrbar (det finns visserligen ett bevis
till varje sant pstende, men detta kan inte hittas med en algoritm).
Mngdteorin med de vanliga axiomen r inte avgrbar.
bunden variabel
definition
kommentar
exempel
variabel i ett logiskt eller matematiskt uttryck som r bunden av en

kvantifikator eller en operation med avseende p variabeln
De kvantifikatorer som r vanligast r fr alla och det finns, och de
operationer som r vanligast r summering med hjlp av summatecken och integrering. Om en bunden variabel byts ut, s ndras
inte utsagans betydelse.
I fljande uttryck r x och y bundna variabler, medan a r en fri
variabel. Utsagan Det finns ett tal x sdant att x2 = a r ekvivalent
med utsagan Det finns ett tal y sdant att y 2 = a.
I uttrycket
3
3
X
X
2
j =
k 2 = 14
j=1
k=1
r j och k bundna variabler.

I uttrycket
Z a
Z
f (x)dx =
0
jmfr
f (t)dt
r x och t bundna variabler, medan a r fri.

fri variabel s. 118
disjunktion1
definition
kommentar
etymologi
hgivet tv utsagor P och Qi utsagan P eller Q

Disjunktionen r sann om P eller Q eller bda r sanna, annars falsk.
Ordet eller skall allts hr tolkas inkluderande i den meningen att
disjunktionen r sann nr bda de ingende utsagorna r sanna. En
exkluderande disjunktion kan skrivas P 6 Q; den r falsk nr bde
P och Q r sanna.
Ett vanligt skrivstt r P Q.
Disjunktion kommer av latinets disiunctio tskiljande, bildat av prefixet dis- isr- och iungere att frena, sledes som motsatsord till
coniunctio.
117
disjunktion2
definition
kommentar
den operation som utgende frn tv utsagor ger deras disjunktion1

Man kan jmfra med operationerna addition, subtraktion, multiplikation och division, och deras resultat, summa, differens, produkt,
kvot.
disjunktionstecken
definition
Tecknet
ekvivalens1
definition
kommentar
kommentar
etymologi
hgivet tv utsagor P och Qi utsagan P om och endast om Q

Ekvivalensen r sann om P och Q bda r sanna eller bda falska,
annars falsk. Ett vanligt skrivstt r P Q.
Man sger att utsagorna r ekvivalenta.
Ekvivalent kommer frn de tv latinska orden aequus lika och valere
att vara vrd.
ekvivalens2
definition
den operation som frn tv utsagor ger deras ekvivalens1
ekvivalenspil
definition
kommentar
exempel
dubbelriktad pil som anger att tv utsagor r ekvivalenta

Pilen skrivs vanligen och kan lsas r ekvivalent med.
x2 9 = 0 (x = 3 eller x = 3).
ekvivalensrelation
definition
kommentar
exempel
relation som r reflexiv, symmetrisk och transitiv

Definitionen innebr, om vi kallar relationen fr R, att xRx fr alla x;
att xRy medfr yRx fr alla x och y; samt att xRy och yRz medfr
xRz fr alla x, y, z.
Likhet.
Kongruens modulo ngot tal.
Relationen mellan tv geometriska figurer att vara likformiga.
entitet
definition
kommentar
exempel
avgrnsat (matematiskt) objekt som uppvisar vissa egenskaper

Termen entitet anvnds ofta p samma stt som det ldre substans,
i betydelsen ngot objektivt underliggande som br upp svl specifika som tillflliga egenskaper.
Tal, triangel och tljare r entiteter, medan udda, liksidig och dividera inte r det.
falsk
definition
ej sann
118
kommentar
jmfr
I satskalkylen kan en utsaga anta sanningsvrdena sann och falsk.

sann1 s. 120, sann2 s. 120
fri variabel
definition
exempel
jmfr
variabel i ett logiskt eller matematiskt uttryck som inte r bunden

I utsagan Det finns ett x sdant att x2 = a r a en fri variabel, x
en bunden variabel. Utsagan r inte ekvivalent med Det finns ett x
sdant att x2 = b.
bunden variabel s. 116
implikation1
definition
kommentar
kommentar
etymologi
jmfr
hgivet tv utsagor P och Qi utsagan P medfr Q

Implikationen r sann om P r falsk eller Q r sann, annars falsk.
Den r sledes falsk endast nr P r sann och Q r falsk: man tolkar
implikationen P medfr Q som P Q.
Ett vanligt skrivstt r P Q.
Man sger att den frsta utsagan implicerar eller medfr den andra.
Den frsta utsagan kallas fr hypotes eller frsats och den andra fr
slutsats.
Implicera kommer frn latinets implicare infoga, inveckla av plicare
att vika, att veckla.
ekvivalens1 s. 117, falsk rot s. 95
implikation2
definition
den operation som frn tv utsagor ger deras implikation1
implikationspil
definition
kommentar
exempel
pil som anger att ett logiskt uttryck implicerar ett annat, d.v.s. att
det andra fljer av det frsta
Implikationspilen skrivs vanligen .
x + 3 = 0 x2 = 9 (omvndningen gller inte).
kalkyl
definition
kommentar
jmfr
hi logikeni system av utsagor med regler fr hur de fr se ut och hur

de kan hrledas
Fr att beskriva en kalkyl fordras att man anger de tecken som fr
frekomma; regler fr vilka sammanstllningar av tecknen som r acceptabla (sdana sammanstllningar kallas ofta vlformade); samt
vilka axiomen r och vilka hrledningsreglerna r.
satskalkyl s. 121, predikatkalkyl s. 120
konjunktion1
definition
kommentar
hinom logiken; givet tv utsagor P och Qi utsagan P och Q

Konjunktionen r sann om P och Q bda r sanna, annars falsk.
Vanliga skrivstt r P Q och P & Q.

etymologi
119
Konjunktion kommer av latinets coniunctio frening, frbindelse,

bildat av prefixet con- samman- och iungere att frena.
konjunktion2
definition
hinom logikeni den operation som frn tv givna utsagor ger deras
konjunktion1
konjunktionstecken
definition
kommentar
tecknet
Ibland skriver man &.
kvantifikator
synonym
definition
kommentar
exempel
kvantor
logisk operation som binder en fri variabel
De vanligaste kvantifikatorerna r allkvantifikatorn, som ofta betecknas och uttalas fr alla, existenskvantifikatorn, som ofta
betecknas och uttalas det finns eller det finns minst ett element,
och kvantifikatorn det finns exakt ett element, som ibland betecknas
!.
Fr alla heltal n finns det ett primtal p som r strre n n. Hr
binds variablerna n och p av var sin kvantifikator. Ordningen r
viktig: utsagan Det finns ett primtal p sdant att fr alla heltal n
gller att p r strre n n r inte ekvivalent med den frsta.
logik
definition
kommentar
historia
etymologi
slutledningskonst
Logiken studeras bde som en gren av filosofin och som en gren av
matematiken. Den sistnmnda kallas symbolisk logik eller matematisk logik.
Logiken som vetenskap grundades av Aristoteles p 300-talet f. Kr.
Han beskrev en grupp av slutledningar, som han kallade syllogismer,
och gav en uttmmande och korrekt beskrivning av de mjliga syllogismerna.
Logik kommer av grekiska logik konsten att resonera, bildat av
lgos i betydelsen resonemang.
logisk fljd
definition
kommentar
jmfr
hfrn givna utsagori pstende som kan hrledas med hjlp av logik
frn de givna utsagorna
Om de givna utsagorna r sanna, s r fljden ocks sann. Om de
givna utsagorna r falska, s r fljden inte ndvndigtvis falsk.
slutledning s. 121
logisk operation
definition
ngon av operationerna konjunktion2 , disjunktion2 , implikation2 ,

ekvivalens2 , negation2 , anvndning av en kvantifikator
120
motsgelse
definition
kommentar
frekomsten av tv ofrenliga pstenden

Om man inom en teori kan hrleda en motsgelse, s r varje pstende en sats inom teorin, och denna r drmed ointressant. Det r
drfr viktigt att, om mjligt, bevisa att en teori r motsgelsefri.
Detta r dock omjligt att gra inne i en ngorlunda rik matematisk teori: Kurt Gdel (1906 1978) bevisade 1931 att om en sdan
ngorlunda avancerad teori innehller ett bevis fr sin egen motsgelsefrihet, s innehller den ocks en motsgelse.
negation1
definition
kommentar
hgivet en utsaga P i utsagan icke P

Negationen r sann om P r falsk, annars falsk. Ett vanligt skrivstt
r P .
negation2
definition
den operation som frn en utsaga P ger dess negation1
predikatkalkyl
definition
exempel
satskalkylen utkad med kvantifikatorerna fr alla och det finns som

fr verka p predikat, d.v.s. egenskaper

Pstendet x P (x) Q(x) x P (x) x Q(x) r en sann
sats inom predikatkalkylen.
pstende
synonym
definition
exempel
utsaga
uttryck som yttrar sig om de ingende entiteterna
3 + 5 = 7 och 3 + 5 = 8 r pstenden; 3 + 5 r ett uttryck men inte
ett pstende.
sann1
synonym
definition
kommentar
jmfr
faktiskt sann
verensstmmande med verkligheten
Det finns kanske flera verkligheter eller ingen.
falsk s. 117
sann2
synonym
definition
kommentar
jmfr
logiskt sann
hom ett pstendei sant1 oberoende av hur verkligheten r beskaffad
I satskalkylen kan en utsaga anta sanningsvrdena sann och falsk.
falsk s. 117
sanningsvrdestabell
definition
tabell inom satskalkylen som visar en utsagas sanningsvrde (sant

eller falskt) fr alla mjliga kombinationer av sanningsvrden hos de
ingende variablerna
121

exempel
Fr pstendet P Q r sanningsvrdestabellen:
P
s
s
f
f
Q
s
f
s
f
P Q
s
f
s
s
Med tv ingende satser finns det 4 mjliga par av sanningsvrden

fr de ingende variablerna och sledes 24 = 16 olika sanningsvrdestabeller. tta av dem r:
P (P )
s
s
s
s
P Q
s
s
s
f
QP
s
s
f
s
P
s
s
f
f
P Q
s
f
s
s
Q
s
f
s
f
P Q
s
f
f
s
P Q
s
f
f
f
De vriga tta tabellerna r fr dessas negationer, d.v.s. (P ) P ,

(P ) (Q), Q (P ), P , P (Q), Q, (P Q) och
(P ) (Q).
satskalkyl
definition
kommentar
exempel
kalkyl fr de logiska operationerna konjunktion2 och negation2

De logiska operationerna disjunktion2 , implikation2 och ekvivalens2
omfattas ocks av satskalkylen, eftersom de kan uttryckas med hjlp
av konjunktion2 och negation2 . Satskalkylen r avgrbar, eftersom
alla utsagor kan analyseras fullstndigt med sanningsvrdestabeller
av frutsebar storlek.

Utsagorna (P Q) P Q och (P Q) (P Q).
sluten utsaga
definition
exempel
jmfr
utsaga utan fria variabler

Fr alla a finns det ett y sdant att y 2 = a. Hr r variablerna a och
y bundna.
ppen utsaga s. 121, bunden variabel s. 116, fri variabel s. 118
slutledning
definition
jmfr
frlopp varvid man frn ett eller flera antaganden logiskt hrleder en
eller flera slutsatser
logisk fljd s. 119
ppen utsaga
definition
exempel
jmfr
utsaga med minst en fri variabel

Det finns ett y sdant att y 2 = a. Hr r variabeln a fri, variablen y
bunden.
sluten utsaga s. 121
122
7.2.
Kapitel 7. Matematisk argumentation. Avsnitt 7.2. Matematiska modeller
Matematiska modeller
exempel
definition
kommentar
exempel
etymologi
enskilt fall som illustrerar en utsaga

Ett exempel konkretiserar ett begrepp eller ett pstende.
Talet 5 r ett naturligt tal.
En kvadrat med sidan 3 cm har arean 9 cm2 .
Ordet exempel kommer frn latinets exemplum exempel bildat av
verbet eximere att ta ut.
matematisk modell
definition
kommentar
exempel
matematisk struktur eller teori som avser att kvalitativt eller kvantitativt terge viktiga aspekter av verkligheten
En matematisk modell kan vara en ordinr eller partiell differentialekvation, det vanligaste verktyget fr att matematiskt beskriva frndring. Den kan vara ett dynamiskt system som terger frndringen stegvis. Den kan slutligen vare en hel matematisk teori, som
teorin fr operatorer i Hilbertrum, en modell fr kvantmekaniken.
Lt oss ta jordytan som en del av verkligheten som vi vill beskriva
med en matematisk modell. Om den del vi vill beskriva r en stad,
s r ett plan en lmplig modell fr den delen av jordytan. Dennas
krkning r s obetydlig att den inte frstr en vanlig turistkarta ver
staden. Men fr strre delar av jordytan r krkningen s stor att
vi mste ta en sfr som modell. Denna modell duger fr de flesta
kartor, men om man vill mta mycket noggrant, s fordras det att
man tar hnsyn till att jorden r avplattad vid polerna, vilket innebr
att sfren mste ersttas av en ellipsoid (medelovaloiden) som modell. Ibland rcker inte heller det, utan man mste ta hnsyn till att
massfrdelningen i jorden r ojmn, varfr man stter upp en ngot
bucklig yta (kallad geoid) som en fjrde modell. Slutligen terstr
finstrukturen med berg, dalar och havsdjup om man vill ha en nnu
noggrannare beskrivning.
Som framgr av detta exempel kan en matematisk modell vara
mer eller mindre komplicerad, och mer eller mindre noggrann. Men
det r inte s att den mer frfinade modellen r den bsta fr sitt
ndml. Att rita en turistkarta ver ett mindre landomrde med
hnsyn till ellipsoidens avplattning r en komplikation som inte ger
ngon utdelning.
Ett klassiskt exempel p en matematisk modell r den differentialekvation som beskriver radioaktivt snderfall. Den r u0 = au,
dr u r utstrlningen hos ett stycke materia, t tiden, och a en konstant. Utstrlningen minskar under en kort tid med en andel a per
tidsenhet.
Ekvationen r ltt att lsa, och man ser att utstrlningen vid
tiden t > 0 r u(t) = u(0)eat . Halveringstiden blir a1 ln 2.
Denna modell anvnds med framgng i mnga situationer, till
exempel i kol-14-metoden fr att bestmma organiska materials lder.
Kapitel 7. Matematisk argumentation. Avsnitt 7.3. Matematiska resultat
123
Men nd kan man inte sga att den r en perfekt modell. Ty

den materia vi startar med innehller blott ndligt mnga partiklar,
och efter en viss ndlig tid kommer inte ngon mer heliumkrna att
sndas ut (om vi nu studerar alfa-strlning). Nr den sista heliumkrnan skickats ut, s borde vi ha u(t) = 0. Men enligt modellen
kommer vi att fr all framtid ha u(t) > 0, d.v.s. strlningen kommer
aldrig att upphra helt.
Modellen terger med hg noggrannhet strlningen s lnge antalet partiklar r stort, men kan inte gra det nr tiden blivit s
lngt framskriden att blott ett litet antal partiklar terstr. Denna
bristande verensstmmelse beror p att modellen bygger p reella
tal, medan verkligheten i detta fall r diskret1 : antalet heliumkrnor
r ett naturligt tal, inte ett godtyckligt positivt tal som i modellen.
Hur skall man definiera halveringstiden om man startar med 75 heliumkrnor?
motexempel
definition
kommentar
exempel
enskilt fall som motsger en utsaga

Om det finns ett enda motexempel till en utsaga eller en teori, s visar
det att utsagan respektive teorin inte kan vara sann. Ett exempel kan
dremot inte visa att en teori r sann.
Utsagan Alla primtal r udda r falsk, eftersom det finns ett motexempel: talet 2.
Ockhams rakkniv
tankeprincip som innebr att man inte br konstruera eller infra flera
begrepp eller gra flera antaganden n ndvndigt fr att beskriva
eller frklara ett fenomen.
cirka
Principen r uppkallad efter William av Ockham (cirka 1285
1349), teolog och logiker. Hans rakknivsprincip kommer bl. a. till
uttryck i citaten mngfald skall inte frutsttas om det inte r ndvndigt och det r meningslst att gra med flera ting vad man
kan gra med frre.
definition
historia
7.3.
Matematiska resultat
axiom
synonym
definition
kommentar
postulat (ldre synonym)

grundfrutsttning i en matematisk teori
En matematisk teori bestr av satser som bevisas glla under vissa
frutsttningar. Frutsttningar som gller fr hela teorin kallas
axiom. De r inte logiskt hrledda frn andra pstenden inom teorin,
utan tjnar som utgngspunkter fr denna.
Man har tidigare ofta sagt att axiomen r sjlvklara sanningar.
Detta uttrycksstt r missvisande. De r helt enkelt frutsttningar
som man kommer verens om innan man bygger upp teorin.
124
etymologi
exempel
Det kan frefalla egendomligt att termen postulat, som betyder

ngot begrt, kan vara synonym till axiom. Termen skall emellertid
frsts i ett dialektiskt sammanhang: ett postulat var ett pstende
som en mstare krvde att hans elever skulle acceptera fr att han
skulle kunna g vidare och bygga upp teorin. Drigenom fick postulaten karaktren av verenskommelser, precis som axiomen.
Axiom kommer av grekiskans ax
oma allmnt erknd vrdering,
axiom, av xios vrd.
Postulat r frn latinets postulatum krav, fordran, ett substantiv
till verbet postulare att krva, en avledning av poscere att fordra.
Inom teorin fr grupper kan man ta den kommutativa lagen, allts
att xy = yx fr alla element x, y i en grupp, som ett axiom. D fr
man teorin fr abelska grupper. Om man stryker detta men behller
vriga axiom, s fr man teorin fr allmnna grupper.
Ett annat exempel r parallellaxiomet, som anvndes inom den
euklidiska geometrin. Om man stryker det, s fr man en mer allmn
geometri.
axiomatisk
definition
hom teorii som bygger p anvndningen av axiom och hrledningar

frn dessa
definition
definition
kommentar
uttalande som ger en precis bestmning av en symbols betydelse

Den symbol som definieras kallas definiendum och kan vara ett ord,
en term, en matematisk symbol eller ett lngre uttryck. Det som
frklarar definiendum kallas definiens.
En definition br vara s utformad att man kan avgra huruvida
ett objekt uppfyller den eller inte.
Det finns flera typer av definitioner:
En ostensiv definition r en definition dr man tar hjlp av
verkligheten och pekar p ett eller flera exempel p freml som omfattas av definitionen.
En terminologisk definition (den typ som frekommer i denna
bok) anger ett sprkligt uttryck som idealiskt kan erstta en term i
varje sammanhang utan att betydelsen ndras. (Bjningsformer eller
syntax kan gra att man mste skriva om litet.)
En lexikalisk definition anger mer eller mindre precist ett ords
betydelse med hjlp av synonymer, tillhrighet till strre grupper etc.
En stipulativ definition anger hur en term kommer att anvndas i ett visst verk.
Definitionerna kan ocks ordnas efter en skala deskriptiv preskriptiv, med andra ord beskrivande normerande. En terminologisk definition r en rekommendation, och kan utnmnas till standard eller norm. Kraften i rekommendationen kan variera starkt. En
lexikalisk definition andra sidan r oftast beskrivande: den redogr
fr sprkbruket utan att ta stllning till om det r lmpligt eller
exempel
etymologi
jmfr
125
ej. En stipulativ definition slutligen r normerande eller tvingande

och mste accepteras av lsaren om texten skall kunna frsts, men
dess rckvidd r mycket begrnsad: den gller endast det verk dr
frfattaren r suvern.
Aristoteles definitionsteknik innebr att man gr upp en niv (till
genus slktet) och sedan preciserar (differentia specifica srskiljande
drag) fr att peka ut arten inom slktet. Ett exempel p detta r de
olika definitioner av en kvadrat som nmns nedan; det verordnade
begreppet r hr rektangel eller romb. Att definiera ett reellt tal som
ett komplext tal med imaginrdel noll r ocks ett exempel p denna
teknik, men mindre lmpligt i undervisningen. I matematiken r drfr en annan form vanlig: man beskriver en term med hjlp av andra,
mer vlknda termer; ett reellt tal r ett tal som kan approximeras
godtyckligt noga med rationella tal.
Man pekar p ett antal rda freml och sger: De hr r rda.
Detta r en ostensiv definition av frgen rd. Pekandet kan frsts
kompletteras med att man pekar p ett antal gula, bl, grna . . .
freml och sger: De dr r inte rda. Barn lr sig ofta genom
denna metod.
En kvadrat kan definieras p flera ekvivalenta stt:
En kvadrat r en rektangel dr alla sidor r lika lnga; alternativt
En kvadrat r en romb dr en vinkel r rt; alternativt
En kvadrat r en romb dr alla vinklar r rta.
Se vidare diskussionen om definitionen av en cirkel i Anders Tengstrands kseri, sidan 292.
Ordet definition kommer av latinets definitus, perfekt particip av
verbet definire att begrnsa, att avgrnsa, att innesluta inom grnser, att noga bestmma, att nrmare ange, att faststlla, att inskrnka, att frklara, att definiera.
explicit definition s. 126, implicit definition s. 126
existenssats
definition
kommentar
exempel
sats som pstr existensen av ett visst matematiskt objekt

Satsen som pstr existensen behver inte ge ngon metod fr att
hitta eller berkna objektet.
Satsen behver heller inte pst att existensen r entydig. Ofta
r det svrare att bevisa icke entydig existens n entydig existens.
En existenssats som ger en metod att berkna en lsning r
allmnt sett vrdefullare n en som inte ger en sdan metod.
En knd existenssats sger att det existerar en lsning till differentialekvationen u0 (t) = f (t, u(t)), t R, med begynnelsevrdet u(0) = 0
om f : R2 R r kontinuerlig. Satsen sger att det finns minst
p en
lsning, men det kan finnas flera (till exempel om f (t, y) = 2 |y|;
man har d lsningarna u(t) = ((t t0 )+ )2 fr godtyckligt t0 > 0).
Om f uppfyller ett visst villkor som garanterar entydighet, s duger
ett enklare bevis.
126
explicit definition
definition
kommentar
exempel
etymologi
jmfr
definition som bestmmer det som skall definieras direkt i termer av

redan knda egenskaper
En funktion r explicit definierad om man anger vilka dess vrden r
fr alla vrden p argumentet.
En egenskap definieras explicit genom att man beskriver den med
hjlp av redan knda egenskaper.
Definitionerna i denna bok r alla explicita; de innehller termer
som anses vara knda eller definieras i andra termposter.
Funktionen f r explicit definierad genom att man freskriver att
f (x) = x3 fr x > 0 och f (x) = x4 fr x < 0.
Ordet explicit kommer av latinets explicitus tydlig, egentligen utvecklad, klart synlig, av verbet explicare utveckla.
implicit definition s. 126
frmodan
synonym
definition
exempel
hypotes2
utsaga som troligen r sann enligt ngons gissning
Goldbachs frmodan sger att varje jmnt heltal strre n 2 kan
skrivas som summan av tv primtal. Den r ltt att verifiera fr sm
tal, och med dator har den verifierats upp till tminstone 1018 . Men
den har inte bevisats. (Christian Goldbach, 1690 1764.)
Riemannhypotesen uttalar sig om var nollstllena till en viss analytisk funktion ligger. Denna frmodan har inte bevisats. (Bernhard
Riemann, 1826 1866.)
generalisering
definition
kommentar
exempel
hav ett givet pstendei pstende med mer utstrckt giltighet n

det givna pstendet
Ordet syftar ocks p processen att generalisera.
Det givna pstendet sges vara ett specialfall av generaliseringen.
En cirkelskivas area r r2 , dr r r dess radie. Formeln kan ltt
generaliseras till en elliptisk skiva: dess area r ab, dr a och b r
halvaxlarnas lngder. Formeln A = r2 r ett specialfall av formeln
A = ab, och den senare r en generalisering av den frsta. (Det r
svrare att generalisera formeln fr en cirkels omkrets, 2r, till en
ellips.)
implicit definition
definition
kommentar
definition som bestmmer det som skall definieras indirekt genom att
ange egenskaper som det skall uppfylla
En funktion kan vara implicit definierad genom att man anger en
ekvation som dess vrden skall uppfylla. En egenskap kan likas
definieras implicit genom att man anger ett pstende som skall vara
sant vid den rtta definitionen och endast d.

exempel
jmfr
127
Ekvationen y 5 +3x2 y 3 +7 = 0 bestmmer implicit den reella variabeln

y som en funktion av den reella variabeln x.
Frn semantiken har vi ett exempel p en implicit definition: elev
kan definieras implicit genom uttalandet: Om du har en lrare, s r
du elev till den lraren.
Egenskapen att vara fullt utrustat kan bestmmas implicit genom att man anger att pstendet Exempelvis skall svenskan ocks
framgent vara ett sprk fullt utrustat fr att tala om naturvetenskap
p skall vara sant.
explicit definition s. 126
korollarium
synonym
definition
kommentar
etymologi
fljdsats
resultat som fljer jmfreselsevis ltt frn en sats eller en proposition
I klassisk matematik fr ett lemma inte ha ngra korollarier, men
man ser nd detta ibland.
Korollarium betyder ngot som man fr p kpet, som bonus. Det
kommer av latinets corolla liten krans, och syftade p de kransar
som gavs till gster p banketter.
lemma, bestmd form lemmat, plural flera lemman

synonym
definition
kommentar
etymologi
hjlpsats
matematiskt resultat i en teori som skrivs ut som en etapp p vg
mot en sats eller proposition
Ett lemma har ofta inte ngot intresse som sjlvstndigt resultat,
utan hjlper till fr att vi skall komma fram till ngot vsentligare.
Men vissa mycket viktiga resultat kallas av historiska skl nd fr
lemman, t. ex. Zorns lemma.
Lemma kommer av grekiskans lemma sats, ursprungligen ngot som
man frutstter, tar fr givet; grundordet r lambnein att ta.
omvndning
definition
exempel
htill ett givet pstendei pstende som uppstr ur det givna genom
att en implikation vnds
Pstendet
Om tv rektangelomrden r kongruenta, s har de samma area
har omvndningen
Om tv rektangelomrden har samma area, s r de kongruenta.
Det frsta pstendet r sant, det andra falskt. Om vi inskrnker
pstendet till speciella rektanglar, till exempel till kvadrater, s blir
ven det andra pstendet sant man har d infrt ett nytt antagande.
proposition
definition
matematiskt resultat i en teori som r mindre viktigt n en sats men

viktigare n ett lemma
128
Kapitel 7. Matematisk argumentation. Avsnitt 7.4. Bevis
sats
teorem
viktigt matematiskt resultat i en teori
Teorem r substantiv till det grekiska verbet the
oren att betrakta,
att vervga, att underska.
synonym
definition
etymologi
villkor
definition
kommentar
7.4.
krav som stlls p ett matematiskt objekt eller i en sats

Man skiljer p ndvndiga villkor och tillrckliga villkor. Ett ndvndigt villkor fr en viss egenskap kan inte strykas utan att egenskapen gr frlorad. Ett tillrckligt villkor medfr egenskapen.
Om sledes A B, s r A tillrckligt fr B, och B r ndvndigt
fr A.
Bevis
algoritm
definition
exempel
etymologi
regel som talar om hur man stegvis kan berkna ngot eller hur man
stegvis kan lsa ett problem
Algoritmen fr division av hela tal.
Euklides algoritm.
Ordet algoritm, ursprungligen algorism, r bildat av namnet p
matematikern, astronomen, astrologen och geografen Muh.ammad Ibn
M
us
a al-Khw
arizm, som var verksam i Bagdad (Bagd
ad) under frsta
hlften av 800-talet. Al-Khw
arizm betyder han frn Khwarezm.
(Khw
arezm var en historisk provins kring den nuvarande staden
Khiva i Uzbekistan och var betydligt strre n den nuvarande provinsen Khorezm.)
I sin nuvarande betydelse anvndes termen av Leibniz 1684 i en
uppsats dr han formulerade de grundlggande deriveringsreglerna.
antagande
synonym
definition
etymologi
hypotes1
utsaga som antas vara sann i en sats eller under ett resonemang
Hypotes kommer av grekiskans hypthesis frutsttning, det underlag p vilket man bygger sitt resonemang, bildat av hyp under och
tithnai att stta, att stlla, att lgga.
129
bevis
definition
kommentar
jmfr
vertygande argumentation fr att ett matematiskt resultat skall accepteras som sant
Motsvarande verb r bevisa.
Ett matematiskt bevis fr en sats skall med logisk ndvndighet
leda lsaren frn teorins accepterade axiom och satsens antaganden
till satsens slutsats.
Kraven p hur ett gott matematiskt bevis skall vara beskaffat har
varierat under historiens lopp. I stort sett kan man sga att kraven
kat med tiden.
Det r inte s att ett bevis mste innehlla alla logiskt ndvndiga
steg fr att accepteras. Det kan f innehlla sm luckor, om dessa r
sdana att en rutinerad lsare ltt kan fylla ut dem. Drmed str det
klart att lsarens kunskaper avgr huruvida luckorna r acceptabla.
logisk fljd s. 119, slutledning s. 121
deduktiv metod
definition
bevismetod som anvnder logiska resonemang utgende frn givna

antaganden
direkt bevis
definition
jmfr
Bevis som utgr frn antagandena och drifrn leder till slutsatsen
indirekt bevis s. 130
empirisk
definition
etymologi
grundad p erfarenheten
Empirisk kommer av grekiskans empeira erfarenhet, sammansatt
av en i och pera frsk, experiment.
heuristik
definition
kommentar
studiet av och praktiserandet av heuristiska lsningsmetoder

Den frste som i modern tid uppmrksammade heuristikens betydelse i utbildning och forskning var George Plya (Plya Gyrgy,
1887 1985).
heuristisk
definition
kommentar
etymologi
utnyttjande allmnna principer fr problemlsning, tidigare erfarenheter, frsk och gissningar

Heuristiskt lrande och problemlsande sker sig fram genom allmnna principer snarare n standardlsningar och prvar flera mjligheter s att man lr sig av begngna misstag och successivt nr
fram till mlet.
Adjektivet heuristisk r bildat av det grekiska verbet heuriskein att
finna (vad man sker), att uppfinna, att upptcka; jmfr med ut>
ropet Heureka! Jag har funnit (det)! ["heure:ka],
som tillskrivs
Arkimedes (287 212 f. Kr.).
130
hrleda
synonym
definition
kommentar
etymologi
deducera
hom ett pstendei frn givna antaganden och med hjlp av givna
regler och logiska resonemang n fram till pstendet;
hom en formeli genom resonemang och rkningar n fram till formeln
Motsvarande substantiv r hrledning och deduktion, som syftar
p processen; ngon gng p resultatet.
Deduktion kommer av latinets deducere att leda bort, att hrleda.
indirekt bevis
definition
kommentar
jmfr
bevis som utgr frn att det som skall bevisas r falskt och bevisar
att ngot av antagandena r falskt
I stllet fr en implikation P Q betraktar man Q P . Ett
direkt bevis fr det senare pstendet blir ett indirekt bevis fr det
frstnmnda.
Man sger att Q P uppstr genom kontraposition av
P Q. De tv pstendena r ekvivalenta i klassisk logik, men inte
i den intuitionistiska logiken.
direkt bevis s. 129
induktion
synonym
definition
kommentar
etymologi
matematisk induktion
bevismetod fr en uppsttning pstenden grundad p att alla naturliga tal kan ns frn talet 0 medelst ndligt mnga steg
Pstendena kan vara ndligt eller upprkneligt ondligt mnga.
Man bevisar frst pstendet P0 , induktionsbasen. Drefter visar
man att pstendet Pn implicerar Pn+1 fr alla n N, induktionssteget, eller, i fallet ndlig induktion, fr alla n upp till en viss grns.
Ordet induktion har en helt annan betydelse inom vetenskapsfilosofin: dr betyder det att en generell utsaga grs trolig genom ett
antal enskilda exempel.
Induktion kommer frn det latinska verbet inducere att fra in.
iterera
definition
kommentar
exempel
utfra en procedur upprepade gnger

Genom iteration kan man bevisa existensen av lsningar till olika
ekvationer.
Den positiva roten ur 2 r det geometriska medelvrdet av 1 och
2, men ocks lika med det geometriska medelvrdet av x och 2/x
fr varje positivt tal x. Om x och 2/x ligger nra varandra, kan
man i stllet fr det geometriska medelvrdet ta det aritmetiska
medelvrdet 12 (x+2/x). Denna id har lnge anvnts fr att berkna
ett nrmevrde fr 2 genom iterering. Vi kan till exempel ta x = 1

som en frsta approximation och drefter det aritmetiska medelvrdet
av 1 och 2/1, som r 1,5. Drefter tar vi det aritmetiska medelvret
etymologi
131
av 1,5 och 2/1,5, som r 1,416 667. Det aritmetiska medelvrdet

av detta tal och 2 genom detta
tal r 1,414 216, som redan r en
ganska god approximation av 2 1,414 214. Man kan visa att man
kan berkna hur
mnga decimaler som helst i den decimala representationen av 2 p detta stt.
Vi kan visa existensen av en lsning till differentialekvationen
u0 = f (u) genom att frst definiera en funktion u0 och sedan definiera
uj+1 genom att lsa u0j+1 = f (uj ), j N. Man itererar proceduren
som frn uj ger uj+1 . Under lmpliga antaganden konvergerar fljden
(uj ) mot en lsning till ekvationen.
Iterera kommer av det latinska verbet iterare att upprepa, bildat
till iterum nyo, om igen.
konstruktivt bevis
definition
jmfr
bevis som frn antagandena leder fram till slutsatsen genom steg som
alla innebr konstruktion av de efterfrgade matematiska objekten
existenssats s. 125, indirekt bevis s. 130, motsgelsebevis s. 131
motsgelsebevis
synonym
definition
kommentar
jmfr
reductio ad absurdum
bevis som utgr frn att satsen r falsk och hrleder en motsgelse
Om satsen har formen P Q, s r dess negation P & Q, och det
r frn den hypotesen som man bevisar en motsgelse.
Denna typ av bevis frutstter att man accepterar lagen om det
uteslutna tredje, d.v.s. att det inte finns ngon annan mjlighet n
att ett pstende r sant eller falskt.
direkt bevis s. 129, indirekt bevis s. 130
paradigm
definition
kommentar
etymologi
jmfr
hinom grammatikeni bjningsmnster;

hinom vetenskapsfilosofini tankemnster inom en vetenskap
Den gamla sprkvetenskapliga betydelsen av ordet har numera verskuggats av den som Thomas Kuhn (1922 1996) skapade i sitt verk
The Structure of Scientific Revolutions (1962), dr han beskrev hur
forskarnas tankemodeller styr vilka frgor de stller, och drmed vilka
svar som kan ns.
Ordet paradigm r frn grekiska pardeigma, avledd frn verbet
paradeiknnai att stlla bredvid, att visa sida vid sida.
paradigmskifte s. 131
paradigmskifte
synonym
definition
kommentar
vetenskaplig revolution
hinom vetenskapsfilosofini frkastande av ett tankemnster inom en
vetenskap och vergng till ett annat, annorlunda
Avvikelser frn en teori betraktas frst som undantag, anomalier eller
observationsfel, men en tillrckligt stor samling anomalier kan till slut
(under gynnsamma omstndigheter) bringa ett paradigmskifte stad.
132
Kapitel 7. Matematisk argumentation. Avsnitt 7.5. Problemlsning
Termen paradigmskifte fanns inte i Thomas Kuhns bok The Structure

of Scientific Revolutions (1962) utan uppstod i debatten i anslutning
till denna.
paradigm s. 131
etymologi
jmfr
paradox
antinomi
svrfrklarad motsgelse
Zenons paradox om Akilles, som inte kan springa ikapp skldpaddan
trots att han springer dubbelt s fort som denna. (Denna paradox r
skenbar och har ftt en tillfredsstllande frklaring genom teorin fr
summering av ondliga serier.)
Bertrand Russell (1872 1970) formulerade paradoxen om barberaren som rakar alla som inte rakar sig sjlva. (Denna paradox har
lett till en utveckling av mngdlran.)
Paradox kommer av grekiskans para- bredvid- och doxa mening.
Antinomi kommer av grekiskans antinoma, en juridisk term med
betydelsen lagens motsgelse mot sig sjlv, bildat av anti- mot- och
nmos lag.
synonym
definition
exempel
etymologi
7.5.
Problemlsning
cirkelns kvadratur
definition
kommentar
historia
jmfr
problemet att med passare och linjal konstruera ett kvadratomrde

med samma area som en given cirkelskiva
Detta r ett vlknt
olsligt problem. Kvadratomrdet skall allts
ha sidan a = r2 .
Problemet r ett av de mest bermda i matematikens historia och
stlldes redan under antiken. r 1882 kunde Ferdinand vonLindemann (1852 1939) bevisa att det inte gr att lsa. Talet kan
nmligen inte konstrueras med passare och linjal; det r inte ens algebraiskt, utan transcendent.
olsligt problem s. 133
kubens frdubbling
definition
kommentar
historia
problemet att med passare och linjal konstruera en kub med dubbelt
s stor volym som en given kub
Detta
r ett vlknt olsligt problem. Den nya kuben skall ha sidan
3
2 gnger den givna kubens sida. Den reella kubikroten ur tv kan
inte konstrueras med passare och linjal. Den uppfyller tredjegradsekvationen x3 2 = 0, som inte kan lsas med passare och linjal.
Problemet stlldes redan under antiken, och inspirerade Mnaikhmos
att studera kgelsnitten. Umar Khayyam frmodade att det r olsligt, och Pierre Wantzel (1814 1848) visade r 1837 att s r fallet.

jmfr
133
metod
definition
etymologi
planmssigt eller vetenskapligt tillvgagngsstt vid problemlsning

Ordet metod kommer av grekiskans mthodos, ursprungligen en vg
att flja, av meta- efter, lngs och hods vg.
olsligt problem
definition
kommentar
jmfr
problem som inte kan lsas

Det finns flera knda problem om vilka man bevisat att de inte kan
lsas.
I problemformuleringen ingr vissa frutsttningar. Till exempel
kan en vinkel delas i tre lika delar med hjlp av quadratrixen, men
detta lser inte problemet om vinkelns tredelning, eftersom quadratrixen r ett otilltet hjlpmedel i just detta sammanhang.
olst problem s. 133, cirkelns kvadratur s. 132, kubens frdubbling
s. 132, vinkelns tredelning s. 133
olst problem
synonym
definition
kommentar
exempel
jmfr
ppet problem
problem som, svitt det r knt, nnu inte har lsts
Ett olst problem kan ha lsts tidigare, men lsningen kanske rkar
vara oknd i den krets man befinner sig i. Ett olst problem kan
ocks vara olsligt.
Ibland anvnds termen ppet problem i stllet om ett vningsproblem dr inte alla villkor r angivna, och dr avsikten r att eleven
sjlv skall tillfoga rimliga omstndigheter och vrden.
Riemanns hypotes.
Goldbachs frmodan.
Fermats sista sats var olst fram till 1994, d Andrew Wiles bevisade den.
problem
definition
kommentar
jmfr
frga dr man begr ett svar

Ett problem kan vara lst, d.v.s. en lsning kan redan vara knd,
men man begr nda att ngon skall lsa det som vning eller i en
tentamen (ett vningsproblem). Ett problem kan vara olst (eller,
med en synonym, ppet), d.v.s. man knner inte till ngon lsning.
Slutligen finns det olsliga problem, d.v.s. problem som inte kan lsas.
olst problem s. 133, olsligt problem s. 133
vinkelns tredelning
definition
problemet att dela en godtycklig vinkel i tre lika delar med passare
och omrkt linjal
134
kommentar
historia
jmfr
Detta r ett vlknt olsligt problem. Eftersom 4 cos3 13 3 cos 13 =

cos , s r problemet ekvivalent med att lsa tredjegradsekvationen
4x3 3x = cos fr varje vinkel . En sdan ekvation kan lsas med
passare och linjal fr speciella vrden, t. ex. = /2 och = /4.
Fr de flesta vrden p , inklusive = /3, gr det inte.
Ptolemaos frmodade p 100-talet e. Kr. att problemet med vinkelns
tredelning inte gr att lsa, men detta bevisades frst 1837 av Pierre
Wantzel.
Kapitel 8. Avbildningar och funktioner. Avsnitt 8.1. Allmnt om avbildningar 135
8.
Avbildningar och funktioner
8.1.
Allmnt om avbildningar
additionsformel
definition
kommentar
hfr en given avbildningi formel som anger hur avbildningens vrde i

argumentet x + y beror av dess vrden i x och y
Fr exponentialfunktionen r additionsformeln mycket enkel: ex+y =
ex ey fr reella eller komplexa x, y. Additionsformlerna fr de trigonometriska funktionerna fljer av denna: de r
sin(x + y) = sin x cos y + cos x sin y
cos(x + y) = cos x cos y sin x sin y
tan x + tan y
.
tan(x + y) =
1 tan x tan y
jmfr
subtraktionsformel s. 139
affin avbildning
synonym
definition
kommentar
exempel
jmfr
liner2 avbildning
polynomiell avbildning av hgst frsta graden
Grafen till en affin funktion av en reell variabel r en rt linje.
Funktionen som ges av f (x) = 2x + 1 r av frsta graden och allts
affin.
En parallellprojektion r en affin avbildning.
Funktionerna g(x) = x4 och h(x) = sin x r inte affina.
liner1 avbildning s. 138, rt linje s. 186
argument1
definition
etymologi
hfr en avbildningi element i avbildningens definitionsmngd

Ordet argument kommer av latinets argumentum innehll, bevismedel, bildat av verbet arguere att klargra, att anklaga, vars
grund r det indoeuropeiska ar(e)g glnsande, som ocks terfinns
i franskans argent silver.
beroende variabel
definition
kommentar
exempel
jmfr
variabel som antas pverkas av en annan variabel

Fr funktioner definierade p reella axeln och med reella vrden anvnds oftast den horisontella axeln i ett koordinatsystem fr den
oberoende variabeln och den vertikala axeln fr den beroende.
Om luftens temperatur antas pverkas av hjden ver havet s r
temperaturen den beroende variabeln och hjden ver havet den
oberoende variabeln. (Just i detta fall kan det vara bttre att avstta
den oberoende variabeln vertikalt.)
oberoende variabel s. 138 (figur finns dr)
136 Kapitel 8. Avbildningar och funktioner. Avsnitt 8.1. Allmnt om avbildningar
bektion
synonym
bektiv avbildning
definition
avbildning som r bde injektiv och surjektiv

Bektion r sammansatt av latinets bi- tv- (hr i betydelsen
dubbel) och iect-, perfektstam av iacere att kasta.
injektion s. 137, surjektion s. 140
etymologi
jmfr
diskontinuerlig avbildning
definition
kommentar
etymologi
jmfr
avbildning som inte r kontinuerlig

Om en funktion definierad p reella axeln har ett vnstergrnsvrde
och ett hgergrnsvrde i en punkt a och de r olika, s sger man att
funktionen har ett sprng i a. Det r ett enkelt fall av diskontinuitet.
Funktionen R 3 x 7 f (x) = sin(1/x), x 6= 0, f (0) = 0 r
diskontinuerlig i origo och oscillerar snabbt nra origo.
Diskontinuerlig kommer frn det latinska prefixet dis- (hr i nekande
funktion) och continuus sammanhngande.
kontinuerlig avbildning s. 138
graf
definition
kommentar
exempel
etymologi
jmfr
htill en given avbildningi mngden av alla par (x, f (x)) dr x tillhr

avbildningens definitionsmngd
Grafen ligger i den kartesiska produkten av definitionsmngden och
mlmngden, allts i X Y , om f avbildar X in i Y .
Om X, Y R, s kan man kanske rita upp grafen p ett papper.
Om avbildningen r en polynomfunktion av en reell variabel, s
blir grafen en glatt kurva i planet. Den bestr d av alla punkter
(x, f (x)) R2 , dr x R.
Termen graf bestr av stammen i det grekiska verbet grphein att
rita, att skriva.
epigraf s. 142, hypograf s. 145
homeomorfism
definition
kommentar
etymologi
bektion mellan tv topologiska rum som r kontinuerlig och har

kontinuerlig invers
En homeomorfism bevarar alla topologiska egenskaper.
Om man har en homeomorfism av ett rum X p ett rum Y , s
sger man att rummen r homeomorfa och att paret (X, Y ) har
egenskapen homeomorfi.
Homeomorf r bildat av grekiska hmoios liknande och morph
form.
homomorfism
definition
avbildning som bevarar vissa givna egenskaper

kommentar
etymologi
jmfr
Vilka egenskaper som bevaras fr frsts av sammanhanget. En

homomorfism f : G H av en grupp G in i en annan grupp H
bevarar gruppoperationen, d.v.s. f (xy) = f (x)f (y) fr alla element
x, y i G.
Homomorf r bildat av grekiska homs lika, samma och morph
form.
isomorfism s. 137
identisk avbildning
definition
kommentar
etymologi
avbildning som avbildar varje element i definitionsmngden p just

detta element
Den identiska avbildningen I r ett neutralt element under sammansttning: om f : X X r en avbildning av X in i X, s r
f I = I f = f , vilket betyder att f (I(x)) = f (x) och I(f (x)) = f (x)
fr alla x X.
Identisk kommer av latinets identitas identitet, i sin tur bildat av
idem samma.
injektion
synonym
definition
kommentar
exempel
etymologi
jmfr
injektiv avbildning
avbildning som alltid avbildar tv olika element p tv olika element
Termen ett-till-ett-avbildning har oftast betydelsen injektion. Men
ibland syftas i stllet betydelsen bektion. Man br drfr undvika
den.
Funktionen R 3 x 7 x5 R r injektiv, medan funktionen R 3 x 7
x4 R inte r det.
Injektion r sammansatt av latinets iniectio, substantiv till inicere
kasta in; iect- r perfektstam till iacere att kasta.
bektion s. 136, surjektion s. 140
invers avbildning
definition
jmfr
htill en bektion f i den avbildning g sdan att g(f (x)) = x och

f (g(y)) = y fr alla argument x och y
invers1 s. 89, omvnd relation s. 102
isomorfism
definition
kommentar
jmfr
bektion som bevarar vissa givna egenskaper

Vilka egenskaper det handlar om fr frsts av sammanhanget. En
isomorfism mellan ringar bevarar additionen och multiplikationen.
Om man har en isomorfism f : A B av en struktur (till exempel
en grupp) A p en struktur B, s sger man att A och B r isomorfa
och att paret (A, B) har egenskapen isomorfi.
homomorfism s. 136
138 Kapitel 8. Avbildningar och funktioner. Avsnitt 8.1. Allmnt om avbildningar
konstant avbildning
definition
avbildning vars vrden r lika fr alla argument
kontinuerlig avbildning
definition
kommentar
exempel
historia
etymologi
jmfr
avbildning sdan att dess vrden blott varierar litet nr argumentet

varierar litet
En populr beskrivning av en kontinuerlig kurva r att man kan rita
den utan att lyfta pennan. En allmnnare, mer abstrakt definition
r att en avbildning r kontinuerlig om och endast om den r sdan
att urbilden av en ppen mngd alltid r ppen.
Det finns ett samband med grnsvrdesbegreppet: funktionen f
r kontinuerlig i en punkt a om och endast om grnsvrdet av f (x)
d x gr mot a existerar (och d r det lika med f (a)).
Funktionen x 7 x3 r kontinuerlig eftersom sm ndringar i x endast
leder till sm ndringar vrdet hos x3 . Om man vill att vrdet hos x3
inte skall frndra sig med mer n 0,001, s kan man ange hur mycket
x fr ndra sig fr att detta skall vara uppfyllt. Nrmare bestmt har
man att |x3 a3 | = |xa||x2 +xa+a2 | 6 3M 2 |xa| om |x|, |a| 6 M .
Allts rcker det exempelvis att krva att |x a| 6 31 105 om
|x|, |a| 6 10.
Signumfunktionen sgn r dremot inte kontinuerlig i origo. Den
har vrdet 0 i origo, och hur sm ndringar som helst av den oberoende variabeln kan leda till att funktionsvrdet ndrar sig med kvantiteten 1: sgn(0) = 0 medan sgn(x) = 1 om x > 0.
Euler betraktade kurvors kontinuitet utgende frn sitt funktionsbegrepp (1748): En funktion bestod av ett analytiskt uttryck, t. ex.
z 2 + az + b. En funktion kunde uttrycka en kontinuerlig kurva. Om
en kurvas delar uttrycktes av olika uttryck var den diskontinuerlig
detta ven om kurvan kunde ritas utan att man lyfte pennan. Cauchy
gav 1821 en modern definition av begreppet kontinuerlig funktion.
Kontinuerlig kommer frn latinets continuus sammanhngande.
diskontinuerlig avbildning s. 136
liner1 avbildning
definition
kommentar
exempel
etymologi
avbildning frn ett vektorrum till ett annat som uppfyller f (x+ty) =
f (x) + tf (y) fr alla vektorer x och y och alla skalrer t
En sdan avbildning antar alltid vrdet 0 i origo. Motsvarande substantiv fr egenskapen att vara liner r linearitet.
Funktionen f : R R som ges av f (x) = 2x + a r affin, men liner1
endast om a = 0.
Liner kommer frn det franska adjektivet linaire, som har sitt ursprung i det latinska ordet linearis som hr till eller bestr av linjer.
oberoende variabel
definition
variabel som antas pverka en annan variabel
y=f(x)
y
x
Den oberoende variabeln r hr x, den beroende y.
kommentar
exempel
jmfr
Vid grafisk representation av en reellvrd funktion av en reell variabel

avstts vanligen den oberoende variabeln lngs den horisontella axeln
och den beroende lngs den vertikala axeln.
Vid mnga fysikaliska frlopp betraktas tiden som en oberoende variabel.
beroende variabel s. 135
restriktion
definition
kommentar
exempel
etymologi
hav en avbildning till en delmngd av dess definitionsmngdi den avbildning som har delmngden som definitionsmngd och har samma
vrden som den givna avbildningen dr

Restriktionen av en avbildning f till en mngd A skrivs ofta f A .
Om tv kontinuerliga funktioner p reella axeln har samma restriktion till de rationella talen, s r de lika.
Ordet restriktion kommer av latinets restrictio, substantiv bildat
till verbet restringere av re- ter- (hr nrmast frstrkande) och
stringere att dra t, att tstrama.
sammansatt avbildning
definition
kommentar
avbildning av typen x 7 g(f (x)), dr g och f r avbildningar

Sammansttningen x 7 g(f (x)) betecknas g f (uttalas g efter
f ); allts (g f )(x) = g(f (x)). Den r definierad fr alla x Df
sdana att f (x) Dg , dr Df och Dg r definitionsmngderna fr f
respektive g.
subtraktionsformel
definition
kommentar
jmfr
formel som anger hur funktionsvrdet fr argumentet x y beror av

funktionsvrdena i x och y
En subtraktionsformel fljer enkelt frn motsvarande additionsformel
genom att man erstter y med y. Den behver allts inte memoreras.
additionsformel s. 135
140
8. Avbildningar och funktioner. 8.2. Funktioner och deras vrden
surjektion
surjektiv avbildning
avbildning vars vrdemngd r lika med hela mlmngden
Funktionen x 7 x3 r en surjektion av R p R, medan x 7 x2 inte
r det. Om vi dremot betraktar avbildningen x 7 x2 frn R till
[0, +[, s r den en surjektion, ty vi har nu ndrat mlmngden s
att denna r lika med vrdemngden.
Surjektion r bildat av prefixet sur- (franska sur-, latinska super(ovan)p) och iect-, perfektstam av iacere att kasta.
bektion s. 136, injektion s. 137
synonym
definition
exempel
etymologi
jmfr
8.2.
Funktioner och deras vrden
amplitud
definition
hhos en svngningi halva differensen mellan svngningens strsta och

minsta vrde
Amplitud.
analytisk funktion
definition
kommentar
historia
komplexvrd funktion av reella eller komplexa variabler som nra

varje punkt kan representeras av sin Taylorserie
En analytisk funktion av komplexa variabler dr Taylorserien endast
innehller potenser av variablerna (inte deras konjugat) kallas ocks
holomorf.
Termen analytisk funktion frekom frsta gngen i tryck 1797 i Joseph
Louis Lagranges Thorie des Fonctions Analytiques.
andragradsfunktion
definition
kommentar
funktion som ges av ett polynom av andra graden

I en variabel kan funktionen definieras av f (x) = ax2 + bx + c, dr
a 6= 0.
P motsvarande stt namnges funktioner som anges av polynom
av hgre grad.
141
Andragradsfunktion av en reell variabel.
avtagande funktion
definition
kommentar
funktion sdan att vrdet blir mindre (i icke-strikt mening) nr argumentet vxer
Om funktionen f r definierad fr reella tal och tar reella vrden,
innebr definitionen att f (x1 ) > f (x2 ) om x1 6 x2 . Om x1 < x2
medfr att f (x1 ) > f (x2 ), s kallas funktionen strngt avtagande
eller strikt avtagande.
begrnsad funktion
definition
funktion vars bildmngd r begrnsad
Bernsteinpolynom
definition
htill en given funktion f p [0, 1]i de polynom Bm (f ), m = 1, 2, 3, . . .

som ges av
m
X
m
Bm (f )(x) =
f (k/m)xk (1 x)mk ,
xR
k
k=0
kommentar
D m = 1 fr vi B1 (f ) = f (0)(1x)+f (1)x, allts den affina funktion

som verensstmmer med f fr x = 0 och x = 1. Om f sjlv r en
affin funktion, s r Bm (f ) = f fr alla m > 1.
Om f 6 g p intervallet [0, 1], s gller Bm (f ) 6 Bm (g). Om p
r ett andragradspolynom, s gller
Bm (p)(x) = p(x) + p00 (0)x(1 x)/(2m),
etymologi
d.v.s. andragradspolynom reproduceras nstan, med ett fel som r

hgst |p00 (0)|/(8m) och gr mot noll d m vxer. Detta leder till ett
bevis fr satsen att en kontinuerlig funktion kan approximeras med
polynom p ett slutet begrnsat intervall.
Om f har vrden i R2 , s definierar Bernsteinpolynomen plana
kurvor, som ftt namnet Bzierkurvor.
Bernsteinpolynomen r uppkallade efter Sergej Natanovi Berntejn
(1880 1968). Bzierkurvorna r uppkallade efter Pierre tienne
Bzier (1910 1999).
142
differenskvot
synonym
definition
frndringskvot
hfr en funktion med avseende p tv punkter i definitionsmngdeni
kvoten av differensen mellan funktionsvrdena i de tv punkterna
och de senares differens
f(x)
Differenskvoten r lika med riktingskoefficienten fr sekanten.
kommentar
jmfr
Differenskvoten fr funktionen
f med avseende p punkterna a och
b, dr a 6= b, r f (b) f (a) /(b a).
Differenskvoten kan tolkas som en medelhastighet, men ocks som
riktningskoefficienten fr en sekant.
derivata s. 162
Diracmttet
definition
kommentar
etymologi
jmfr
den funktional som fr varje kontinuerlig funktion ger dess vrde i

origo
Om vi betecknar Diracmttet med , s r allts () = (0) fr
varje kontinuerlig funktion .
Diracmttet r uppkallat efter Paul Adrien Maurice Dirac (1902
1984).
Heavisidefunktionen s. 145, Kroneckerdelta s. 111
elementr funktion
definition
kommentar
exempel
funktion av en variabel som kan byggas upp medelst aritmetiska operationer och potenser och deras inversa funktioner
Med termen avses vanligen polynomfunktioner, rationella funktioner,
exponentialfunktionen, potensfunktioner, logaritmfunktionen, trigonometriska funktioner och arcusfunktioner, som alla kan byggas
upp som definitionen anger.
Cosinusfunktionen r elementr med den angivna definitionen, eftersom cos x = 21 (eix + eix ).
Rx
2
Funktionen R 3 x 7 et dt R r inte elementr.
epigraf
definition
htill en given funktion f med reella vrdeni mngden

{(x, y) X R; f (x) 6 y}, dr X r funktionens definitionsmngd

etymologi
jmfr
143
Termen epigraf r bildad av den grekiska prepositionen ep p och

stammen i det grekiska verbet grphein att rita, att skriva.
graf s. 136, hypograf s. 145
exponentialfunktionen
definition
den funktion som definieras av x 7 ex
e
1
Exponentialfunktionen.
kommentar
jmfr
Man skriver ocks ex = exp x. Man har exp 0 = 1, exp 1 = e

2,7 1828 1828, exp(1) = 1/e 0,367 879.
potensfunktion s. 151
exponentiellt avtagande
definition
avtagande som funktionen x 7 ex+ fr ngot negativt
Exponentiellt avtagande och exponentiellt vxande.
jmfr
exponentialfunktionen s. 143, exponentiellt vxande s. 143
exponentiellt vxande
definition
jmfr
vxande som funktionen x 7 ex+ fr ngot positivt

exponentialfunktionen s. 143, exponentiellt avtagande s. 143
144
extrapolation
synonym
definition
etymologi
jmfr
extrapolering
berkning av ett funktionsvrde i en punkt utanfr ett intervall med
knda vrden
Ordet extrapolation r bildat i analogi med interpolation.
interpolation s. 145
extrempunkt
definition
kommentar
jmfr
lokal maximipunkt eller lokal minimipunkt

Funktionsvrdet f (a) fr en extrempunkt a kallas extremvrde. Ett
extremvrde r drmed vrdet i en lokal maximipunkt eller vrdet i
en lokal minimipunkt.
maximipunkt s. 148, minimipunkt s. 149
funktional
definition
funktion vars definitionsmngd bestr av funktioner
funktionsserie
definition
serie i vilken termerna r funktioner
funktionsvrde
definition
vrde som en funktion kan anta
f(x)
f(a)
a
Funktionsvrde. Funktionen f antar vrdet f (a) i punkten a (fr argumentet a).
exempel
jmfr
Om funktionen r f (x) = x2 + 3x, s r dess vrde i punkten x = 2

lika med 10.
bild s. 13
harmonisk funktion
definition
kommentar
exempel
funktion som satisfierar Laplaces ekvation

Funktionen r i varje punkt lika med medelvrdet av sina vrden p
en cirkel med medelpunkt i punkten, drav benmningen harmonisk
den lever i harmoni med sina grannar.
Funktionen h(x, y) = eax sin by, (x, y) R2 , r harmonisk om och
endast om konstanterna a och b r lika eller motsatta.

etymologi
145
Se Fourieranalys s. 251.
Heavisidefunktionen
definition
kommentar
den funktion p reella axeln som har vrdet 0 d x < 0 och vrdet 1
d x > 0
Vrdet i origo r oftast inte viktigt.
Funktionen har derivatan noll i alla punkter utom origo. Dess
derivata i distributionsmening r Diracmttet , vilket innebr att
Z
H(x)0 (x)dx = (0) = ()
etymologi
jmfr
fr alla lmpliga funktioner .

Heavidefunktionen r uppkallad efter Oliver Heaviside (1850 1925).
Diracmttet s. 142, sprngfunktion s. 152, trappfunktion s. 153
holomorf funktion
definition
kommentar
exempel
etymologi
komplexvrd funktion av komplexa variabler vars derivator med avseende p dessa variabler existerar verallt
En holomorf funktion r analytisk som funktion av de komplexa
variablerna likavl som funktion av dessas real- och imaginrdelar.
Varje polynom i en komplex variabel eller i flera komplexa variabler
r en holomorf funktion. Kvoten mellan tv holomorfa funktioner i
en ppen mngd r holomorf i den ppna delmngd dr divisorn r
skild frn noll.
Funktionen z 7 z r inte holomorf.
Holomorf kommer av grekiska hlos hel och morph form.
hypograf
definition
etymologi
jmfr
htill en given funktion f med reella vrdeni mngden

{(x, y) X R; y 6 f (x)}, dr X r funktionens definitionsmngd
Termen hypograf r bildad av den grekiska prepositionen hyp under
och stammen i det grekiska verbet grphein att rita, att skriva.
epigraf s. 142, graf s. 136
interpolation
synonym
definition
etymologi
jmfr
interpolering
berkning av ett funktionsvrde i en punkt mellan knda vrden
Ordet interpolation kommer frn det latinska verbet interpolare att
stta in (ngot) emellan.
extrapolation s. 144
jmn funktion
definition
funktion som antar samma vrde i en punkt som i dess motsatta

punkt
146
exempel
jmfr
Funktionen f (x) = x4 + x2 1 r jmn: f (x) = f (x) fr alla x.

Funktionen x 7 cos x r jmn.
udda funktion s. 153
komplex analys
definition
kommentar
teori fr funktioner av komplexa variabler

En ldre benmning var funktionsteori, som dock hade en snvare
betydelse, eftersom den huvudsakligen handlade om analytiska funktioner, medan man i komplex analys studerar ven andra funktioner.
konkav funktion
definition
etymologi
jmfr
funktion f sdan att f r konvex

Adjektivet konkav kommer av latinets concavus ihlig, kupig, bildat
av prefixet con- (hr med frstrkande betydelse) och cavus ihlig,
urholkad.
konvex funktion s. 146 (figur finns dr)
konvex funktion
definition
funktion sdan att dess epigraf r en konvex mngd
y
f(x)
f(x)
En konvex och en konkav funktion. Sedda underifrn ser de konvexa respektive

konkava ut i en vardaglig mening.
kommentar
exempel
jmfr
Definitionen innebr att konvexa funktioner definieras i termer av

konvexa mngder, vilket r enklare n att gra tvrtom.
Funktionerna x 7 x2 , x 7 x4 , x 7 ex r alla konvexa.
Den mngd vattennga som luft kan innehlla (den absoluta fuktigheten nr den relativa fuktigheten r 100 %) r en konvex och
vxande funktion av temperaturen.
konkav funktion s. 146, konvex mngd s. 230
liner2 interpolation
definition
interpolation som ger funktionsvrdet mellan tv knda observationsvrden medelst den rta linjens ekvation
lokal maximipunkt
definition
htill en reellvrd funktioni argument sdant att funktionen har ett

lokalt maximum dr
f(x)
147
f(x)
En lokal maximipunkt och en lokal minimipunkt.
kommentar
exempel
jmfr
En lokal maximipunkt r ett element i definitionsmngden och kan

vara en punkt p en linje, i planet eller rymden; speciellt en tidpunkt,
d.v.s. en punkt p tidsaxeln.
En varm sommardag, 1947-06-29, uppmttes temperaturen i Mlilla
till 38,0 C. Vid ngon tidpunkt t0 den dagen hade temperaturen p
denna plats en lokal maximipunkt. Denna tidpunkt var nog ocks en
global maximumpunkt fr temperaturerna i Mlilla under 1900-talet,
men inte en global maximimipunkt fr temperaturen dr under alla
tider vi knner nnu inte temperaturen i Mlilla vid tidpunkten
11947-06-29 13:55.
maximipunkt s. 148
lokal minimipunkt
definition
kommentar
exempel
jmfr
htill en reellvrd funktioni argument sdant att funktionen har ett

lokalt minimum dr
En lokal minimipunkt r ett element i funktionens definitionsmngd.
Den lgsta uppmtta augustitemperaturen i Sverige, 8,5 C, rapporterades frn Nikkaluokta 1959-08-31. Nikkaluokta r allts en
minimipunkt fr de uppmtta temperaturerna i Sverige vid den angivna tidpunkten. Punkten kan anges med tv koordinater, till exempel latitud och longitud. Dr har vi allts en (global) minimipunkt
fr de uppmtta temperaturerna i Sverige den natten.
Om man tar med tiden, fr vi en punkt i ett tredimensionellt rum,
dr koordinaterna kan vara latitud, longitud och tid. Men d r det
inte lngre en (global) minimipunkt, eftersom det har varit kallare i
Nikkaluokta liksom p andra orter i Sverige vid andra tidpunkter.
lokal maximipunkt s. 146 (figur finns dr), minimipunkt s. 149
lokalt maximum
definition
kommentar
exempel
htill en reellvrd funktioni vrde hos funktionen sdant att den inte
antar ngot strre vrde i nrheten
Ett lokalt maximum r ett element i funktionens bildmngd.
Funktionen som ges av f (x) = x3 3x har ett lokalt maximum i
punkten x = 1. Det lokala maximumet r 2. Det finns punkter dr
148
jmfr
funktionen antar strre vrden, men de ligger p ett avstnd som r

strre n 3 frn denna lokala maximipunkt.
maximum s. 148
lokalt minimum
definition
kommentar
exempel
jmfr
antar ngot mindre vrde i nrheten
Ett lokalt minimum r ett element i funktionens bildmngd.
Funktionen som ges av f (x) = f (x1 , x2 ) = x31 3x1 + x22 , x =
(x1 , x2 ) R2 , har ett lokalt minimum i punkten x = (x1 , x2 ) = (1, 0).
Det lokala minimumet r 2. Funktionen antar mindre vrden n s
i andra punkter.
minimum s. 149
maximipunkt
definition
kommentar
exempel
jmfr
htill en reellvrd funktioni argument dr funktionen antar sitt maximum

En maximipunkt r sledes ett element i funktionens definitionsmngd, medan funktionens maximum r ett element i dess vrdemngd: om en funktion f : X R har en maximipunkt a X, s
r dess maximum lika med f (a) R.
Om man srskilt vill betona att det inte bara handlar om en lokal
maximipunkt, s kan man sga global maximipunkt.
Ibland anvnds termen maximipunkt i stllet fr en punkt i funktionens graf, allts t. ex. (a, f (a)) X R. Som framgr av exemplen
i denna termpost, liksom i dem fr lokal maximipunkt, lokal minimipunkt och minimipunkt stmmer detta mindre vl med vardagligt
sprkbruk.
En vrmekamera mter den infrarda strlningen frn en kropp och
skdliggr kroppens temperatur till exempel s att en hg temperatur terges ljusare p skrmen n en lg temperatur. Man kan
anvnda den i en byggnad fr att hitta onormalt varma elektriska
ledningar liksom vrmelckage p grund av bristande isolering. De
ljusaste punkterna p skrmen identifierar de varmaste punkterna p
vggen, som allts r temperaturens maximipunkter. Bakom dessa
kan ngon elektrisk ledning vara verhettad.
Cosinusfunktionen har maximipunkterna 2k dr k r ett godtyckligt heltal.
lokal maximipunkt s. 146
maximum bestmd form maximumet, maximet eller maximum; plural maxima

eller maximum
definition
kommentar
antar ngot strre vrde
Ett maximum r ett element i funktionens bildmngd.

exempel
historia
etymologi
jmfr
149
Cosinusfunktionen har maximum 1.

Exponentialfunktionen exp : R R har inget maximum och fljaktligen inte heller ngon maximipunkt. Den r obegrnsad uppt,
s dess supremum r +, ett objekt som inte r ett tal och allts
inte heller ett funktionsvrde.
Pierre de Fermat (1601? 1665) bestmde p 1630-talet maxima och
minima p kurvor med hjlp av tangenter.
Maximum betyder det strsta p latin.
minimum s. 149
meromorf funktion
definition
exempel
etymologi
jmfr
funktion av komplexa variabler som nra varje punkt r en kvot1 av

tv holomorfa funktioner
Varje rationell funktion r meromorf. En meromorf funktion fr allts
ha singulariteter, men inte vilka som helst.
Funktionen z 7 e1/z r inte meromorf i hela komplexa planet, ty
singulariteten i origo r alltfr allvarlig.
Meromorf kommer av grekiska mros del och morph form.
holomorf funktion s. 145, rationellt tal s. 51
minimipunkt
definition
kommentar
exempel
jmfr
htill en reellvrd funktioni argument dr funktionen antar sitt minimum

En minimipunkt r ett element i funktionens definitionsmngd.
Om man srskilt vill betona att det inte bara handlar om en lokal
minimipunkt, s kan man sga global minimipunkt.
Se vidare kommentaren under maximipunkt.
En kall februarinatt, 1966-02-02, uppmttes den lgsta temperaturen
i Sverige, 52,6 C, i Vuoggatjlme. Vuoggatjlmes vderstation var
allts en minimipunkt fr de uppmtta temperaturerna i Sverige den
natten. Det r troligt att det bland alla temperaturer fanns en minimipunkt i nrheten. Denna punkt kan ha varit en global minimipunkt fr temperaturen i Sverige denna natt. Men den var inte en
(global) minimipunkt fr temperaturerna p hela jordytan eftersom
till exempel forskningsstationen North Ice p Grnland eller ngon
plats i Sibirien nog hade en nnu lgre temperatur. Kanske lg den
globala minimipunkten denna natt p Grnlandsisen eller i Sibirien.
Sinusfunktionen har minimipunkterna 2k /2 dr k r ett
godtyckligt heltal.
lokal minimipunkt s. 147
minimum bestmd form minimumet, minimet eller minimum; plural minima

eller minimum
definition
kommentar
antar ngot mindre vrde
Ett minimum r ett element i funktionens bildmngd.
150
exempel
etymologi
jmfr
Funktionen f (x) = x4 8x2 har minimum lika med 16. Minimipunkterna r 2 och 2. Punkten p x-axeln med koordinaten
x = 0 r en lokal maximipunkt.
Exponentialfunktionen exp : R R har inget minimum och fljaktligen inte heller ngon minimipunkt. Dess infimum r 0, men
detta tal ligger inte i bildmngden.
Minimum betyder det minsta p latin.
maximum s. 148
monoton
definition
hom en funktioni vxande eller avtagande
nollstlle
definition
htill en avbildning med vrden i ett vektorrumi punkt i definitionsmngden dr avbildningen antar vrdet noll
f(x)
Ett dubbelt nollstlle (till vnster) och ett enkelt nollstlle.
period
definition
kommentar
exempel
etymologi
htill en given funktion p reella axelni tal sdant att funktionsvrdet

inte ndras om man lgger till talet till ett godtyckligt argument
Om p1 och p2 r perioder, s r ven p1 + p2 och p1 perioder.
Funktionerna x 7 sin x och x 7 cos x har perioden 2 6= 0. De har
ocks perioderna 4 och 12.
Period kommer av grekiskans perodos omvg, av per omkring och
hods vg; ordet betecknade ursprungligen en fullbordad tidscykel.
periodisk funktion
definition
exempel
funktion som har en period skild frn noll

Funktionerna x 7 cos x, x 7 tan x r periodiska. Deras minsta
positiva perioder r 2 respektive . Funktionen x 7 2x r inte
periodisk; dess enda period r talet 0. Se figur p sidan 151.
polynomfunktion
definition
funktion som anges av ett polynom
151
period
Periodisk funktion.
potensfunktion
definition
kommentar
funktion av typen f (x) = xa , dr a r en konstant

Om a = 0, s r f (x) = 1 fr alla x 6= 0 (00 r inte definierat).
potensserie
definition
exempel
funktionsserie vars termer r monom i en eller flera variabler

P
Potensserien 0 jxj , som har summan x/(1 x)2 om |x| < 1.
P
Potensserien (j,k)N2 xj y k , som har summan (1 x)1 (1 y)1
om |x| < 1 och |y| < 1.
rationell funktion
definition
funktion som definieras av kvoten1 mellan tv polynomfunktioner

varav den andra inte r identiskt noll
reellvrd funktion
definition
funktion med reella vrden
rifunktion av ri, bestmd form riet, plural flera rin, rina

definition
kommentar
funktion av en reell variabel som r styckvis polynomiell med maximalt glatta skarvar
Rifunktionerna r en klass av funktioner som r nstan lika ltta att
rkna med som med polynom, men de r mer flexibla.
Man sger att en rifunktion har grad hgst m om de ingende
polynomen alla r av grad hgst m. Kravet att skarvarna skall vara
s glatta som mjligt innebr att derivatorna av ordning 0, 1, 2, . . . ,
m 1 frn vnster och hger skall verensstmma i skarvpunkterna,
d.v.s. att funktionen skall vara av klass C m1 (inget krav om m = 0).
I allmnhet kan man inte krva att vnster- och hgerderivatorna av
ordning m skall verensstmma.
En rifunktion av grad hgst 0 r drfr detsamma som en trappfunktion.
En rifunktion av grad hgst 1 r styckvis affin och kravet p att
skarven skall vara s glatt som mjligt betyder att den skall vara
kontinuerlig.
152
exempel
historia
etymologi
En rifunktion f av grad hgst 3 bestr av polynom av grad hgst

3 och kravet p att den skall vara s glatt som mjligt innebr att f ,
f 0 och f 00 skall vara kontinuerliga.
En funktion f : R R r en rifunktion av grad hgst m > 1
om och endast om den r en primitiv funktion till en rifunktion av
grad m 1 med samma skarvpunkter. Varje rifunktion r drfr en
itererad primitiv funktion av en trappfunktion.
Den funktion f som definieras av att f (x) = 21 x2 + 1 d |x| 6
1, f (x) = 12 x2 2|x| + 2 d 1 6 |x| 6 2 och f (x) = 0 d |x| >
2 r en rifunktion av grad hgst 2. I de fyra skarvpunkterna 1
och 2 verensstmmer funktionsvrdena och frstaderivatorna av
de ingende polynomen.
Rin har anvnds i skeppsbyggnad under flera sekel. Rifunktionerna
infrdes av Isaac Jacob Schoenberg (1903 1990) i en uppsats som
publicerades 1946.
Rifunktion r en versttning av den engelska termen spline function,
av spline, som i detta sammanhang har betydelsen ri, en bjlig ribba
som anvnds vid ritning av kurvor. Ordet spline r belagt i engelskan
r 1756, och ordet ri i svenskan r 1775.
sprngfunktion
definition
kommentar
funktion p reella axeln som r en upprknelig summa av translat av

Heavisidefunktioner multiplicerade med konstanter
Definitionen innebr att en begrnsad sprngfunktion ges av en formel
f (x) = c +
cj ,
x R,
jN
aj 6x
jmfr
dr c r en konstant, (aj )jN en fljd av reella

P tal och dr (cj )jN
r en fljd av reella eller komplexa tal med
|cj | < +.
Fljden (aj ) kan till exempel vara en upprkning av alla rationella
tal; om d cj 6= 0 fr alla j, s ligger sprngen ttt och funktionen r
inte en trappfunktion.
Heavisidefunktionen s. 145, trappfunktion s. 153
symmetrisk funktion
definition
kommentar
funktion av tv eller flera variabler dr funktionsvrdena frblir ofrndrade d variablerna byter plats
Med formler kan definitionen fr en funktion av tv variabler skrivas:
f (x, y) = f (y, x) fr alla x och y.
teckenschema
definition
uppstllning som visar var en funktion r positiv, negativ eller noll

inom vissa intervall

kommentar
153
Speciellt anvnds termen fr ett schema dr en funktions derivatas

tecken markeras. Man ser av ett sdant teckenschema var funktionen r vxande respektive avtagande, samt var funktionen har sina
extrempunkter.
x
x2
x2
x+3
f 0 (x)
f (x)
+
%
3
+
0
0
&
0
0
+
0
&
2
+
0
+
0
+
+
+
+
%
Teckenschema fr en polynomfunktion f av femte graden med derivatan

f 0 (x) = x2 (x 2)(x + 3). Man ser att 3 r en lokal maximipunkt, 0 en
stationr punkt (till och med en terrasspunkt), och 2 en lokal minimipunkt.
jmfr
vrdetabell s. 153
trappfunktion
definition
kommentar
jmfr
hom en funktion av en reell variabeli sprngfunktion dr sprngpunkterna bildar en diskret1 mngd;

hom en funktion av tv reella variableri funktion som r konstant
i komplementet till en diskret1 mngd av rta linjer parallella med
koordinataxlarna
Fr en funktion f : [a, b] R innebr kravet att sprngpunkterna
skall bilda en diskret1 mngd att det finns ndligt mnga punkter
aj [a, b] med aj < aj+1 sdana att f r konstant i varje intervall
]aj , aj+1 [. Man sger ocks att funktionen r styckvis konstant.
Varje trappfunktion r en sprngfunktion, men inte omvnt.
Integralen av en trappfunktion ver ett begrnsat intervall r
ltt att definiera; drfr utgr man frn trappfunktionerna nr man
definierar Riemannintegralen.
Heavisidefunktionen s. 145, sprngfunktion s. 152
udda funktion
definition
exempel
jmfr
funktion sdan att den i motsatta punkter antar motsatta vrden

Funktionerna x 7 sin x och p(x) = 4x5 + 8x3 + 2x r udda: f (x) =
f (x) fr alla x.
jmn funktion s. 145
vrdetabell
definition
hfr en funktioni tabell ver (en del av) funktionens definitionsmngd

och motsvarande vrden
154
Kapitel 8. Avbildningar och funktioner. Avsnitt 8.3. Kurvor
x
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
y
1
2
4
8
16
32
64
128
256
512
1 024
2 048
x
0
0
0
0
1
1
1
1
2
2
2
2
y
0
1
2
3
0
1
2
3
0
1
2
3
z
1
1
1
0
1
2
3
0
1
4
9
Vrdetabeller fr funktionerna som ges av y = 2x och z = y x .
vxande funktion
definition
kommentar
8.3.
funktion sdan att vrdet blir strre (i icke-strikt mening) nr argumentet vxer
Om funktionen f r definierad fr reella tal och tar reella vrden
innebr definitionen att f (x1 ) 6 f (x2 ) om x1 6 x2 . Om x1 < x2
medfr att f (x1 ) < f (x2 ), s kallas funktionen strngt vxande
eller strikt vxande.
Kurvor
asymptot
definition
htill en kurvai rt linje sdan att avstndet frn en punkt p linjen

till kurvan gr mot noll d punktens avstnd frn origo gr mot
ondligheten t minst ett hll
En horisontell, en vertikal och en sned asymptot.

exempel
etymologi
jmfr
155
En hyperbel har tv asymptoter. Avstndet mellan en punkt p en

av asymptoterna och kurvan gr mot noll i bda riktningarna.
Exponentialfunktionens graf har en asymptot. Hr gr avstndet mellan en punkt p asymptoten till kurvan mot noll i endast en
riktning.
En parabel har ingen asymptot.
Asymptot kommer frn grekiskans asmpt
otos som ej sammanfaller;
osis fall.
jmfr pt
avstnd frn en punkt till en mngd s. 174
cykloid
definition
plan kurva som beskrivs av en punkt p en cirkel d denna rullar p

en rt linje
Cykloid.
historia
etymologi
jmfr
Kurvan fick namnet cykloid av Galileo Galilei (1564 1642). Studier

under 1600-talet rrande den (t. ex. av dess lngd och arean under
en bge alstrad d cirkeln rullat ett varv) av bl. a. Gilles Personne de
Roberval (1602 1675), Pascal och Huygens bidrog till upptckten
av infinitesimalkalkylen.
Cykloid r bildat av grekiskans kklos cirkel och suffixet -oid till
formen liknande.
epicykloid s. 156, hypocykloid s. 158, trokoid s. 162
enkel kurva
definition
exempel
kurva som inte skr sig sjlv

En cirkel r enkel. En ttaformad kurva r inte enkel.
envelopp
definition
exempel
etymologi
htill en familj av kurvor i planeti kurva som tangerar samtliga kurvor

i familjen;
htill en familj av ytor i rummeti yta som tangerar varje yta i familjen
Cirklarna {(x, y) R2 ; x2 + (y a)2 = 2a 1}, a > 21 , som har
medelpunkt i (0, a) och radie 2a 1, tangerar alla parabeln y =

1 2
2 x , som r cirkelfamiljens envelopp.
Ordet envelopp kommer frn det franska enveloppe hlje.
156
Enveloppen till cirklarna r en parabel.
epicykloid
definition
plan kurva som genereras av en punkt p en cirkel nr denna rullar

lngs utsidan av en given cirkel
Epicykloid.
etymologi
Prefixet i ordet epicykloid r den grekiska prepositionen ep p; se

vidare cykloid.
evoluta
definition
htill en given plan kurvai plan kurva som bestr av medelpunkterna

till de oskulerande cirklarna fr den givna kurvan
Evolutan till en parabel.

exempel
etymologi
jmfr
157
Evolutan till parabeln med ekvationen x = 12 y 2 har ekvationen y 2 =

3
2
3 (x 1) . Den har en spets i punkten (1, 0).
Ordet evoluta kommer av latinets linea evoluta utrullad linje, perfekt particip av verbet evolvere att rulla ut.
evolvent s. 157
evolvent
definition
htill en given plan kurvai plan kurva vars evoluta r den givna kurvan
Evolventen till en cirkel.
exempel
etymologi
jmfr
Evolventen
till cirkeln med ekvationen x2 + y 2 = 1 har ekvationen
2
= r 1 arccos(1/r), r > 1, i polra koordinater (r, ). Tnk
p en trd som rullas av en trdrulle.
Ordet evolvent kommer av latinets evolvens, presens particip av verbet evolvere att rulla ut.
evoluta s. 156
funktionskurva
definition
exempel
plan kurva som definieras av en funktion av en av koordinaterna

Kurvan som ges av y 2 = x r funktionskurvan till funktionen f (y) =
y 2 . En cirkel r dremot inte en funktionskurva eftersom den inte
kan beskrivas som grafen av en funktion.
geodetisk linje
definition
historia
etymologi
hp en ytai kurva i ytan som alltid ger den kortaste vgen mellan tv
godtyckliga punkter p kurvan
Studiet av geodetiska linjer p en sfr var av stor betydelse fr sjfarten. Under sin lrlingstid i Basel (1728 1729) bestmde Samuel
Klingenstierna (1698 1765) i samarbete med Johann Bernoulli
(1667 1748) differentialekvationerna fr de geodetiska linjerna p
rotationsytor.
Geodetisk kommer av grekiskans ge
odates lantmtare, bildat av ge
jord och daein att dela upp.
158
En geodetisk linje p en rotationsyta.
hypocykloid
definition
etymologi
plan kurva som genereras av en fix punkt p en cirkel nr denna rullar

lngs insidan av en fast cirkel
Prefixet i ordet hypocykloid r den grekiska prepositionen hyp
under; se vidare cykloid.
intercept
definition
exempel
etymologi
hfr en kurva i ett koordinatsystemi avstndet med tecken frn origo

till kurvans skrningspunkter med x-axeln eller y-axeln
En rt linje med ekvationen ax + by + c = 0 har intercepten p = c/a
och q = c/b frutsatt att varken a eller b r noll. Om c 6= 0 kan
ekvationen skrivas x/p + y/q = 1 med lmplig tolkning av 1/p och
1/q, vilket kallas rta linjens ekvation p interceptform.
Latinets intercipere att rycka bort, att avbryta har perfektstammen
intercept-.
kedjelinje
synonym
definition
kommentar
kedjekurva, catenaria
plan kurva som intas av en kedja som under inverkan av enbart tyngdkraften hnger mellan tv punkter
Man frutstter att tyngdkraften verkar t samma hll och r lika
stark ver hela kurvan. I ett lmpligt koordinatsystem fr en kedjelinje ekvationen y = cosh x = 21 (ex + ex ).
kurvanpassning
definition
kommentar
konstruktion av en matematisk funktion som beskriver en kurva utgende frn diskreta1 vrden
Kurvanpassning grs ofta med hjlp av en vald kurvanpassningsalgoritm och minsta kvadratmetoden.
Lamkurva
definition
plan kurva med ekvationen |x/a|p +|y/b|p = 1 fr ngra tal a, b, p > 0

kommentar
Nr p = 2/3 och a = b kallas kurvan fr en asteroid. Nr p = 1 r

kurvan en romb med koordinataxlarna som diagonaler. Nr p = 2
r Lamkurvan en ellips. Nr p = 2,5 kallas kurvan en superellips.
Nr p vxer mot ondligheten nrmar sig kurvan en rektangel med
sidorna parallella med koordinataxlarna.
Man definierar ofta en norm i R2 genom att fr p > 1 stta
k(x, y)kp = |x/a|p + |y/b|p
historia
etymologi
159
1/p
(x, y) R2 .
Fr p = + definierar man k(x, y)k = max(|x/a|, |y/a|), lika med

grnsvrdet d p +. Formlerna kan ltt generaliseras till Rn .
Baldakintaket ver en av de tv vagnar gjutna i brons som terfanns
i Qin Shi Huangdis gravkammare nra Xian har en form som r
mycket nra en Lamkurva med a/b = 1,33 och p = 2,8. Shi Huangdi
var fdd 259, krnte sig till kejsare 221 och dog 210 f. Kr. Vagnarna
gts troligen under hans livstid.
Piet Hein, mest knd fr sina Grukar, gav Sergels torg i Stockholm formen av en superellips med a/b = 1,2. Genom att rotera en
superellips kring en axel fick han fram ett supergg. Tillsammans
med Bruno Mathsson (1907 1988) formgav han ett superelliptiskt
bord med a/b = 1,5. Eftersom vagnarna i Xian hittades frst 1978,
har de inte kunnat pverka Lam, Hein eller Mathsson.
Lamkurvorna r uppkallade efter Gabriel Lam (1795 1870), som
studerade dem i ett arbete 1818.
Piet Hein (1905 1996) infrde termen superellips fr en Lamkurva med p = 2,5.
logaritmisk spiral
definition
plan kurva dr avstndet till en fix punkt vxer exponentiellt med

den polra vinkeln
Logaritmisk spiral med ekvationen r = ea , a =
kommentar
1
2
ln 2 0,11032.
Avstndet r till en fix punkt ges av formeln r = Aea , dr r

den polra vinkeln och A och a tv konstanter. (Den borde kanske
snarare kallas exponentiell spiral, men vinkeln vxer logaritmiskt med
radien, vilket frklarar namnet.)
160
quadratrixen
definition
plan kurva med ekvationen x = y/ tan
1
2 y
,0<y61
2
_
Quadratrixen, en av de s.k. mekaniska kurvorna.
kommentar
historia
Kurvan kan beskrivas som skrningspunkten mellan en horisontell rt

linje med avstndet y till x-axeln och en rt linje genom origo med
vinkeln 21 y mot x-axeln. D y minskar frn 1 till 0 rr sig bda
med konstant hastighet s att de nr x-axeln samtidigt. D y = 0
finns inte en unik skrningspunkt, men (2/, 0) r grnsvrdet av
skrningspunkterna d y 0 genom positiva vrden.
Kurvan kan anvndas fr att dela en vinkel i tre lika delar: tredelningen av vinkeln verfrs till tredelning av en strcka. Den kan
likas anvndas fr att konstruera en kvadrat med samma area som
en given cirkelskiva. Men den lser inte de ursprungliga problemen,
eftersom den inte r ett tilltet hjlpmedel fr dessa.
Infrandet av quadratrixen tillskrivs ibland Hippias (400-talet f. Kr.),
men det r troligare att det skedde ngra hundra r senare.
Reuleauxkurva
definition
plan kurva med konstant bredd
Tv Reuleauxkurvor, en med fem och en med tre bgar.

kommentar
etymologi
161
Definitionen innebr att det minsta avstndet mellan tv parallella

rta linjer p var sin sida om kurvan (kurvans bredd) r oberoende
av deras riktning. Denna egenskap har bl. a. en cirkel.
Den enklaste Reuleauxkurvan efter cirkeln bestr av tre cirkelbgar som bildar en triangelliknande figur. Varje cirkelbge har sin
medelpunkt i skrningen mellan de tv andra. Samma id kan anvndas fr ett godtyckligt udda antal cirkelbgar strre n tre.
Wankelmotorn anvnder en Reuleauxkurva med tre bgar.
Reuleauxkurvorna r uppkallade efter Franz Reuleaux (1829 1905).
sluten kurva
definition
exempel
kurva dr intervallets ndpunkter avbildas p samma punkt

En cirkel r sluten. En halvcirkel r inte sluten.
spiral
definition
kommentar
historia
etymologi
jmfr
plan kurva som rr sig bort frn en fix punkt under det att den gr
runt denna
Ibland kallas en helix fr spiral.
En arkimedisk spiral knnetecknas av att avstndet till origo
r en affin funktion av vinkeln.
e des, 287 212 f. Kr.) visar i Om spiraler hur
Arkimedes (Arkhim
spiralen kan anvndas fr att lsa problemet om cirkelns kvadratur.
Spiralen terfr frgan om vinkelns tredelning p det enkla problemet
att dela en strcka i tre lika delar. Frklaringen r att kurvan framstlls genom en samtidig rotationsrrelse och translationsrrelse.
Spiral kommer frn medeltidslatinets spirale, avlett av spira spiral,
slinga, kringla.
helix s. 228, logaritmisk spiral s. 159 (figur finns dr)
strofoid
definition
plan kurva med ekvationen x2 (1 + y) = y 2 (1 y) i lmpliga koordinater
Strofoiden, en tredjegradskurva med gla och asymptot.
kommentar
Kurvan har en horisontell asymptot y = 1 och korsar sig sjlv i

origo. Ovanfr origo har den en gla.
162
Kapitel 8. Avbildningar och funktioner. Avsnitt 8.4. Differentialkalkyl
Ordet strofoid r bildat av grekiskans strophe vndning och suffixet

-oid till formen liknande. Namnet infrdes 1837 av Enrico Montucci
(1808 1877).
etymologi
trokoid
plan kurva som genereras av en fix punkt p en radie i en cirkel eller
p radiens frlngning, nr cirkeln rullar p en rt linje
definition
Tre trokoider.
kommentar
etymologi
jmfr
8.4.
Om punkten ligger p cirkeln, s fr man en cykloid, som allts r

ett specialfall.
Trokoid r bildat av grekiskans trkhos hjul och suffixet -oid till
formen liknande.
cykloid s. 155, epicykloid s. 156
Differentialkalkyl
andraderivata
definition
kommentar
derivatan av derivatan av en funktion

Andraderivatan betecknas f 00 , som utlses f bis, eller d2 f /dx2 ,
som utlses d tv f d x tv. Om en kropps1 lge vid tiden t r
f (t) R3 , s r andraderivatan f 00 (t) accelerationen (som vektor)
vid tiden t.
P motsvarande stt definieras tredjederivatan f 000 som derivatan av f 00 och allmnt n:te derivatan f (n) som derivatan av f (n1) .
begynnelsevrde
synonym
definition
startvrde
hfr en differentialekvationi det vrde som en lsning skall anta vid
en given tidpunkt
derivata
synonym
definition
frstaderivata
hav en funktion f av en variabel
i en punkt ai grnsvrdet som dif
ferenskvoten f (x) f (a) /(x a) nrmar sig d x gr mot a
163
f(x)
a
Derivatan av f i punkten a bestmmer tillsammans med a och f (a) en rt

linje, som tangerar funktionskurvan i punkten (a, f (a)).
kommentar
historia
etymologi
Derivatan betecknas f 0 , som utlses f prim, eller df /dx, som utlses d f d x. En annan beteckning r Df , dr D = d/dx r deriveringsoperatorn eller derivationsoperatorn. (Fysiker brukar
skriva d/dx.)
Derivatan representerar riktningskoefficienten fr tangenten i
punkten a. Om derivatan i punkten r positiv, s stiger kurvan;
om den r negativ, s pekar kurvan nedt. Om en kropps1 lge vid
tiden t beskrivs r f (t), s r derivatan f 0 (t) dess hastighet (som
vektor) vid tiden t.
Gottfried Wilhelm von Leibniz (1646 1716) och Isaac Newton
(1642 1727) utvecklade oberoende av varandra begreppet derivata
frn omkring r 1670. Leibniz arbetade dock frmst med differentialer dx och dy.
Derivata betyder avledd och r perfekt particip av det latinska verbet derivare avleda, ursprungligen om avledning frn ett vattendrag
till en kanal; jmfr det latinska ordet rivus .
Beteckningarna dy/dx och x har sina ursprung hos Leibniz respektive Newton. Den senare anvnde termer fluxioner fr derivator
x,
y.
Joseph Louis Lagrange (1736 1813) infrde termen derivata i

slutet av 1700-talet, liksom prim-symbolen fr frstaderivatan. Symbolen D fr deriveringsoperatorn f 7 f 0 infrdes av Louis Franois
Antoine Arbogast (1759 1803) r 1800.
deriverbar
definition
exempel
hom en funktion och en punkti sdan att funktionens frstaderivator

existerar i punkten;
hom en funktion och ett omrdei sdan att funktionens frstaderivator
existerar i varje punkt i omrdet
Funktionen som definieras av att f (x) = 0 d x < 0 och f (x) = x
d x > 0 r deriverbar i varje punkt utom i origo. Dr existerar
vnsterderivatan och hgerderivatan, men de r inte lika.
164
differentialekvation
definition
kommentar
exempel
historia
jmfr
ekvation med en obekant som r en funktion, och i vilken ingr denna

funktions derivator av frsta ordningen eller av hgre ordning
En differentialekvation r av frsta ordningen om den innehller
frstaderivator men inga hgre derivator och av andra ordningen
om den innehller andraderivator men inga hgre derivator.
Ekvationen u0 = u, som lses av u(x) = Cex . Laplaceekvationen,
som i tv variabler lyder 2 u/x2 + 2 u/y 2 = 0.
Sedan differentialkalkylen utvecklats i slutet av 1600-talet skte
matematiker finna differentialekvationerna fr vissa (frmst mekaniska) kurvor. Huvudsaken var inte att lsa differentialekvationen,
eftersom kurvan nd ansgs helt bestmd av denna.
derivata s. 162, funktion s. 14
Eulers stegmetod
synonym
definition
kommentar
tangentmetoden
metoden att approximativt lsa en ordinr differentialekvation av
frsta ordningen genom att stega sig fram lngs det vektorflt som
definieras av ekvationen
Ekvationen har formen u0 (t) = f (t, u(t)). Om begynnelsevrdet r
v0 , s definierar man vj+1 = vj + hf (jh, vj ), j N, dr h > 0 r en
vald steglngd. (Den rta linjen Lj (t) = vj + (t jh)f (jh, vj ) gr
genom punkten (jh, vj ) och har riktningskoefficienten lika med vrdet
av f i den punkten. Det r allts bra att vlja vj+1 = Lj ((j + 1)h).)
glatt
definition
kommentar
exempel
hom en funktioni kontinuerligt deriverbar ett tillrckligt antal gnger

En funktion kallas allts glatt om den har ett tillrckligt antal kontinuerliga derivator; hur mnga fr bero p sammanhanget. Oftast
krver man att det skall finnas kontinuerliga derivator av alla ordningar.
En kurva eller yta kallas glatt om den lokalt kan definieras som
grafen till en glatt funktion.
Funktionen som ges av f (x) = e1/x d x > 0 och f (x) = 0 annars
r glatt; den har kontinuerliga derivator av alla ordningar.
homogen differentialekvation
definition
kommentar
exempel
liner differentialekvation dr varje term har som faktor den obekanta

funktionen eller ngon av dess derivator
En liner differentialekvation som inte uppfyller detta krav kallas
inhomogen.
Differentialekvationen u00 + 3u0 + 4u = 0 r homogen; ekvationen
u00 + 3u0 + 4u = 1 r inhomogen.
165
hgerderivata
definition
jmfr
hav en funktion f av en reell variabel,

i en punkt ai det grnsvrde

som differenskvoten f (x) f (a) /(x a) nrmar sig d x gr mot
a genom vrden som r strre n a
grnsvrde s. 113, vnsterderivata s. 169
implicit derivering
definition
exempel
metod fr berkning av derivatan till en funktion som r given implicit av en ekvation

Keplers ekvation, uppkallad efter Johannes Kepler (1571 1630), har
formen M = E sin E, dr M r en planets medelanomali, E
dess excentriska anomali och dess banas excentricitet (de tv frstnmnda r klassiska astronomiska termer, vilkas betydelse inte spelar
ngon roll fr detta exempel). Den ger M som funktion av E, men
man kan inte lsa ut E explicit som funktion av M . nd kan man
berkna derivatan dE/dM genom implicit derivering:
1=
dM
dE
dE
=
cos E
,
dM
dM
dM
s att dE/dM = 1/(1 cos E) och till exempel dE/dM = 1/(1 )

d M = E = 0.
karakteristisk ekvation
definition
kommentar
htill en differentialekvation u00 + Au0 + Bu = 0i ekvationen

m2 + Am + B = 0
Man erstter allts deriveringsoperatorn D med en variabel, till exempel m.
Den karakteristiska ekvationens betydelse framgr av att om
och r dess rtter, s r Aet + Bet fr alla konstanter A och B
en lsning till differentialekvationen (t betecknar hr den oberoende
variabeln). Den karakteristiska ekvationen kan definieras p motsvarande stt fr differentialekvationer av andra ordningar n tv.
kedjeregeln
definition
kommentar
den regel som ger derivatan av en sammansatt funktion

Om h = g f r sammansttningen av funktionerna f och g, s r
dess derivata h0 (x) = g 0 (f (x))f 0 (x)
kvotregeln
definition
kommentar
den regel som ger derivatan av en kvot av tv funktioner

Om f och g r tv funktioner och h = f /g deras kvot, s sger regeln
att h0 = (f /g)0 = (gf 0 f g 0 )/g 2 .
Laplaceekvationen
definition
den partiella differentialekvationen 2 u/x2 + 2 u/y 2 = 0 och dess

motsvarigheter i hgre dimensioner
166
kommentar
etymologi
Ekvationens lsningar kallas harmoniska funktioner.

Laplaceekvationen r uppkallad efter Pierre Simon de Laplace
(1749 1827).
liner differentialekvation
definition
kommentar
exempel
jmfr
differentialekvation dr leden r polynom av hgst frsta graden i den

obekanta funktionen och dess derivator
Leden behver dremot inte ndvndigtvis vara av frsta graden i
den oberoende variabeln.
Ekvationerna u00 +x2 u0 +4x3 u = sin x och u0 +(cos x)u = 0 r linera,
medan ekvationerna u0 = u2 och u0 = eu inte r det.
derivata s. 162, differentialekvation s. 164
logistiska tillvxtekvationen
definition
kommentar
etymologi
den enklaste differentialekvationen av frsta ordningen som beskriver

tillvxt med dmpning
Ekvationen har formen u0 = ku mu2 , dr u r antalet i en population, och dr den kvadratiska termen mu2 hmmar dess tillvxt.
En population som startar frn ett lgt vrde kan aldrig komma ver
grnsen k/m.
Tillvxt utan dmpning fs om man tar m = 0; d r ekvationen
liner, annars icke-liner. Ekvationen fr tillvxt utan dmpning
kallas Malthus lag efter berkningar av Thomas Malthus (1766
1834), som varnade fr befolkningstillvxten 1798. Ekvationen fr
tillvxt med dmpning framstlldes 1836 av Pierre Franois Verhulst
(1804 1849).
Logistik kommer frn grekiska logistike aritmetik.
Maclaurinserie
definition
det specialfall av en Taylorserie som fs nr den givna punkten r

origo
Maclaurins formel
definition
exempel
det specialfall av Taylors formel som fs nr den givna punkten r

origo
Funktionen x 7 cos x beskrivs som
cos x = 1
etymologi
x2
x4
x6
+
cos x1 ,
2!
4!
6!
dr x1 r ngon punkt mellan origo och x.

Formeln r uppkallad efter Colin Maclaurin (1698
1746).
medelvrdessatsen
definition
den sats som sger att differenskvoten hos en funktion med avseende
p tv punkter r lika med derivatan i ngon punkt i intervallet
mellan dessa

kommentar
167
Om en funktion f r deriverbar i ett intervall [a, b] s sger satsen att

det finns minst en punkt c ]a, b[ sdan att f (b) f (a) /(b a) =
f 0 (c).
NewtonRaphsons iterationsmetod
definition
kommentar
metoden att hitta lsningar till en ekvation genom att dra tangenter
till en funktionskurva
Om vi har en ekvation f (x) = 0 och en punkt x0 p x-axeln, s
kan det hnda att x1 , definierad som skrningspunkten mellan xaxeln och tangenten till funktionskurvan i punkten (x0 , f (x0 )), ligger
nrmare ett nollstlle n x0 . Allmnt stter man
xj+1 = xj f (xj )/f 0 (xj ),
historia
etymologi
j N,
frutsatt att derivatan i xj existerar och inte r noll. Under vissa

frutsttningar konvergerar d fljden (xj )jN mot ett nollstlle.
Metoden r uppkallad efter Isaac Newton (1642 1727) och Joseph
Raphson (omkring 1648
omkring 1715), men i sin moderna form
med anvndande av derivatan infrdes den av Simpson 1740.
Iteration kommer frn latinets iteratio upprepning (iterum nyo,
om igen).
numerisk derivering
definition
kommentar
berkning av en differenskvot i stllet fr en derivata

I stllet fr derivatan
f 0 (x) anvnder
man en av differenskvoterna

f (x+h)f (x) /h, f (x)f (xh) /h eller f (x+h)f (xh) /(2h).
partiell derivata
definition
kommentar
derivata av en funktion av tv eller flera variabler med avseende p

en utvald variabel nr vriga variabler hlles konstanta
Om f r en funktion av tv variabler x och y, s skrivs de tv
frstaderivatorna
f f
,
.
x y
Hgre derivator skrivs
2f 2f 2f 3f
3f
,
,
,
,
, ...
2
2
3
x xy y
x x2 y
etymologi
Att vriga variabler hlles konstanta uttrycks ibland, speciellt inom

ekonomiska vetenskaper, med uttrycket ceteris paribus.
Adjektivet partiell syftar p att man kan definiera en total derivata
varav de partiella r delar. Uttrycket ceteris paribus kommer frn
latinet (kasus ablativ) och betyder med vriga (storheter) lika.
produktregeln
synonym
Leibniz regel
168
definition
kommentar
historia
den regel som ger derivatan av en produkt av tv funktioner

Om f och g r tv funktioner och h = f g deras produkt, s sger
regeln att h0 = (f g)0 = f g 0 + f 0 g.
Gottfried Wilhelm von Leibniz (1646 1716) presenterade regeln
1684 (fr differentialer) och har givit upphov till namnet.
stationr punkt
definition
kommentar
htill en deriverbar reellvrd funktioni punkt i definitionsmngden dr

derivatan, eller om det gller en funktion av flera variabler, de partiella derivatorna, r noll
En lokal maximi- eller minimipunkt till en deriverbar funktion r en
stationr punkt, men inte skert omvnt.
Taylorserie
definition
kommentar
ondlig serie vars termer r de polynomiella termerna i Taylors formel

av alla grader
Serien har utseendet
X
(x a)k
,
f (k) (a)
k!
k=0
exempel
dr f r den givna funktionen, som antas vara kontinuerligt deriverbar hur mnga gnger som helst. Serien behver inte konvergera,
och ven om den gr det, behver dess summa inte vara lika med f .
Detta gller dock under vissa villkor.
Exponentialfunktionen exp har i punkten a Taylorserien
X
0
ea
(x a)k
;
k!
serien konvergerar fr alla x och dess summa r just ex .

2
Funktionen definierad av f (x) = e1/x , x 6= 0, f (0) = 0, har
alla derivator lika med noll i origo, s dess Taylorserie dr r noll och
representerar sledes inte funktionen.
Taylors formel
definition
kommentar
den formel som beskriver en funktion med hjlp av ett polynom konstruerat frn dess derivator i en given punkt och en restterm
Om f r funktionen, som antas vara m gnger kontinuerligt deriverbar, och a den givna punkten, s har formeln utseendet
f (x) =
m1
X
k=0
f (k) (a)
(x a)k
+ Rm (a, x),
k!
dr
(x a)m
m!
r resttermen och x1 ngon punkt mellan a och x. Motsvarande
formel finns ocks fr funktioner av flera variabler.
Rm (a, x) = f (m) (x1 )
Kapitel 8. Avbildningar och funktioner. Avsnitt 8.5. Integralkalkyl
Formeln r uppkallad efter Brook Taylor (1685

Maclaurins formel s. 166
etymologi
jmfr
169
1731).
terrasspunkt
definition
kommentar
historia
jmfr
hfr en deriverbar funktion av en reell variabeli punkt i definitionsmngden dr funktionens derivata r noll och funktionen antar bde
strre och mindre vrden nra punkten
Varje terrasspunkt r en stationr punkt men inte omvnt.
Ordet terrasspunkt frekommer inte i lrobcker frrn p 1960-talet.
Troligen anvnds termen endast i Sverige.
inflexionspunkt s. 180, stationr punkt s. 168
vnsterderivata
hav en funktion f av en reell variabel,
i en punkt ai det grnsvrde

som differenskvoten f (x) f (a) /(x a) nrmar sig d x gr mot
a genom vrden som r mindre n a
grnsvrde s. 113, hgerderivata s. 165
definition
jmfr
8.5.
Integralkalkyl
integral
synonym
definition
bestmd integral
htill en reell funktion ver ett intervalli arean rknad med tecken av
den yta som begrnsas av grafen till funktionen, x-axeln och de bda
vertikala linjerna genom intervallets ndpunkter
Integralen ges av arean under funktionskurvan.
kommentar
Om funktionen r f och intervallet r [a, b] skrivs integralen ver

intervallet som
Z b
Z b
f (x) dx eller
f (x) dx.
a
De tv viktigaste integralbegreppen r Riemannintegralen och

Lebesgueintegralen, uppkallade efter Bernhard Riemann (1826
1866) respektive Henri Lebesgue (1875 1941).
170
historia
etymologi
R
Symbolen
infrdes av Leibniz som symbol fr integral och r en
dtida bokstav som vi finner i ordet Summa, dr s-et skrevs utdraget.
I brjan av 1700-talet anvndes ven s eller S. Beteckningen fr
bestmd integral med integrationsgrnser infrdes av Jean Baptiste
Joseph Fourier (1768 1830).
Integral kommer frn det medeltidslatinska adjektivet integralis som
bildar en helhet, avlett av integer hel. Detta ord bestr i sin tur av
det nekande in- och en form av stammen i tangere att vidrra, att
berra, allts orrd. Samma bestndsdelar finns i intakt.
integration
definition
kommentar
jmfr
operation som till en funktion ordnar dess integral eller primitiva

funktion
En historisk term i sammanhanget r kvadratur, som innebr berkning av det kvadratomrde som har samma area som en given
figur.
cirkelns kvadratur s. 132
mtbar
definition
kommentar
hom en punktmngd p en rt linje, i ett plan eller i rymdeni att ha

egenskapen att kunna tilldelas lngd, area respektive volym
Om mngden ligger i planet kan man ven sga kvadrerbar. Om
man accepterar urvalsaxiomet, s kan man definiera en mngd p tallinjen som r s oregelbunden att den inte kan tilldelas ngon lngd;
motsvarande gller i planet och rummet.
numerisk integration
definition
numerisk (approximativ) berkning av integraler
obestmd integral
definition
jmfr
htill en given funktioni mngden av alla primitiva funktioner till den

givna funktionen
primitiv funktion s. 171
partiell integration
definition
kommentar
formel fr integrering av en produkt av funktioner

Formeln lyder
Z b
Z b

b
f (x)g(x)dx = F (x)g(x) a
F (x)g 0 (x)dx,
a
historia
dr F r en primitiv funktion till f , och g r derivatan av g. Den

fljer av produktregeln: (F g)0 = f g + F g 0 .
Innan integralkalkylen hade utvecklats visade Leibniz p den likvrdiga s kallade transmutationsmetoden, som verfr en berkning av
arean av ett visst omrde till ett annat, mer lttberknat omrde.
Denna metod presenterades ocks av Anders Gabriel Duhre 1721.
171
primitiv funktion
synonym
definition
exempel
jmfr
antiderivata
htill en given funktion av en reell variabeli funktion vars derivata r
den givna funktionen
Andragradspolynomet F (x) = 3x2 +4x+7 r en primitiv funktion till
frstagradspolynomet f (x) = 6x + 4. Sinusfunktionen r en primitiv
funktion till cosinusfunktionen eftersom derivatan av sin x r cos x.
Men ven 2 + sin x har samma derivata, s det finns flera primitiva
funktioner.
obestmd integral s. 170
rektangelmetoden
definition
metoden att uppskatta arean av geometriska figurer genom att konstruera rektanglar
Rektangelmetoden. Ytan under kurvan erstts hr med fem rektanglar.
kommentar
Om en mngd omfattar en union av disjunkta rektanglar, s r dess

area minst lika med summan av rektanglarnas areor (som till vnster
i figuren); om mngden ingr i en union av rektanglar, s r dess area
hgst lika stor som summan av rektanglarnas areor (som till hger).
Rb
Integralen a f (x)dx kan ocks approximeras med
m
X
cj f (xj ),
jmfr
dr m r ett positivt heltal, a = x0 < x1 < < xm = b och vikterna cj = xj+1 xj , j = 0, . . . , m 1, cm = 0 eller cj = xj xj1 ,
j = 1, . . . , m, c0 = 0. Om restriktionen av f till varje intervall
[xj , xj+1 [, j = 0, . . . , m 1, r konstant, s r formeln exakt i det
frsta fallet; om restriktionen till varje intervall ]xj , xj+1 ] r konstant, s r formeln exakt i det andra fallet. Man kan ocks erstta
funktionsvrdena f (xj ) med andra tal, till exempel supremum eller
infimum ver intervallet [xj , xj+1 ] i det frsta fallet.
trapetsmetoden s. 172, Simpsons formel s. 172, undersumma s. 173,
versumma s. 173
172
Riemannsumma
definition
kommentar
summa som anvnds fr att approximera en Riemannintegral

En funktion f definierad i ett intervall [a, b] har Riemannsummorna
m1
X
f (yj )(xj+1 xj ),
j=0
dr x0 = a, xm = b, xj 6 yj 6 xj+1 fr j = 0, . . . , m 1. Under
Rb
lmpliga villkor konvergerar summan mot integralen a f (x)dx.
Simpsons formel
definition
kommentar
formel som ger en uppskattning av arean hos en mngd i planet genom

att erstta dess kontur med parabelbgar
Rb
Formeln innebr att integralen a f (x)dx approximeras med
m
X
cj f (xj ),
etymologi
jmfr
dr m r ett jmnt positivt heltal, h = (b a)/m, xj = a + jh fr

j = 0, . . . , m och vikterna cj r c0 = cm = h/3, c1 = c3 = =
cm1 = 4h/3, c2 = c4 = = cm2 = 2h/3. Om f r kontinuerlig
och dess restriktion till varje intervall [x2k , x2k+2 ], k = 0, . . . , m/21,
r en andragradsfunktion (speciellt om f r en rifunktion av grad
hgst 2), s r formeln exakt.
Formeln r uppkallad efter Thomas Simpson (1710 1761), men den
beskrevs redan av Newton, vilket Simpson sjlv erknde.
rektangelmetoden s. 171, trapetsmetoden s. 172
trapetsmetoden
definition
metoden att uppskatta arean av geometriska figurer genom att konstruera parallelltrapetser
Trapetsmetoden. Ytan under kurvan erstts hr med tre parallelltrapetser.

kommentar
173
Integralen av en funktion f : [a, b] [0, +[ approximeras med

summan av areorna av parallelltrapetserna med hrnen i punkterna
(xj , 0), (xj+1 , 0), (xj+1 , f (xj+1 )), (xj , f (xj )), j = 0, . . . , m 1, dr
a = x0 < xj < xj+1 < xm = b fr j = 1, . . . , m 2.
Rb
Detta innebr att integralen a f (x)dx approximeras med
m
X
cj f (xj ),
jmfr
dr m r ett positivt heltal, a = x0 < x1 < x2 < < xm = b och

vikterna cj r c0 = 12 (x1 x0 ), cj = xj+1 xj1 fr j = 1, . . . , m 1,
och cm = 12 (xm xm1 ). Om restriktionen av f till varje intervall
[xj , xj+1 ], j = 0, . . . , m 1, r en affin funktion, s r formeln exakt.
rektangelmetoden s. 171, Simpsons formel s. 172
undersumma
definition
jmfr
hvid definitionen av en Riemannintegrali Riemannsumma som r

bildad genom att man erstter f (yj ) med tal som minorerar funktionen i varje intervall
rektangelmetoden s. 171, versumma s. 173
variabelbyte
definition
kommentar
byte av integrationsvariabeln i en integral

Om g : [c, d] [a, b] r en kontinuerligt deriverbar funktion med g 0 >
0 och f : [a, b] R r en kontinuerlig funktion, s gller
Z
g(d)
Z
f (x)dx =
g(c)
exempel
f (g(t))g 0 (t)dt.
Integralen
b
ex
dx
+ ex + 1
kan berknas genom variabelbytet t = ex , vilket leder till integralen

av en rationell funktion,
Z
eb
ea
t2
dt
.
+t+1
versumma
definition
jmfr
hvid definitionen av en Riemannintegrali Riemannsumma som r

bildad genom att man erstter f (yj ) med tal som majorerar funktionen i varje intervall
rektangelmetoden s. 171, undersumma s. 173
174
9.
Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.1. Allmnt
Geometri
9.1.
Allmnt
absolut geometri
definition
kommentar
geometri utan parallellaxiomet

Satser i den absoluta geometrin gller i svl den euklidiska som den
hyperboliska geometrin.
affin geometri
definition
kommentar
etymologi
studiet av de egenskaper som r invarianta under affina avbildningar

Dessa egenskaper r bl. a. egenskapen att vara en rt linje, egenskapen
hos ett par av linjer att vara parallella, delningsfrhllandet p en
linje. Vidare egenskapen att vara ellips (men inte egenskapen att vara
en cirkel), att vara en parabel, att vara en hyperbel. Medianerna i
en triangel r affint invarianta, men inte bisektriserna, hjderna eller
mittpunktsnormalerna de definieras med hjlp av vinklar, som inte
r affint invarianta.
Affin kommer av latinets affinis nrliggande, beslktad
analytisk geometri
definition
gren av matematiken dr geometri studeras med hjlp av koordinatsystem och algebraiska metoder
avstnd frn en punkt till en mngd

definition
infimum av alla avstnd frn den givna punkten till en punkt i

mngden
Avstnd frn en punkt till en mngd.
kommentar
exempel
Om mngden r sluten (som en rt linje, ett plan eller en cirkel), s

r avstndet till mngden lika med avstndet till en nrmaste punkt
i mngden.
Avstndet frn en punkt utanfr en cirkel till cirkeln r lika med
avstndet frn punkten till medelpunkten minus radien (det finns
en enda nrmaste punkt). Avstndet frn medelpunkten i en cirkel
jmfr
175
till cirkeln r lika med radien (det finns ondligt mnga nrmaste
punkter.)
avstnd mellan tv punkter s. 175
avstnd mellan parallella linjer

definition
jmfr
avstndet frn en godtycklig punkt p den ena linjen till den andra
linjen
avstnd mellan parallella plan

definition
jmfr
avstnd frn en godtycklig punkt i det ena planet till det andra planet
avstnd mellan tv punkter

definition
kommentar
lngden av den kortaste vgen mellan punkterna

Den kortaste vgen syftar p den kortaste tilltna vgen. I euklidisk
geometri r det strckan mellan punkterna.
Om punkterna r x och y i planet med koordinaterna (x1 , x2 ) och
(y1 , y2 ) s r (det euklidiska) avstndet lika med
p
d(x, y) = (x1 y1 )2 + (x2 y2 )2 > 0.
Formeln kallas avstndsformeln. Det euklidiska avstndet mellan
tv punkter i rymden med koordinaterna (x1 , x2 , x3 ) och (y1 , y2 , y3 )
r
p
d(x, y) = (x1 y1 )2 + (x2 y2 )2 + (x3 y3 )2 > 0.
exempel
Det finns flera olika avstndsbegrepp. Ett enkelt exempel r avstndet mellan tv punkter p jordytan nr man inte fr grva tunnlar.
Avstndet mellan nordpolen och sydpolen r d gnger jordens
radie, medan avstndet genom jorden r 2 gnger jordens radie (om
vi antar att jorden r ett klot).
bge
definition
sammanhngande del av en kurva
differentialgeometri
definition
historia
etymologi
gren av matematiken dr man studerar kurvor och ytor med hjlp av

differential- och integralkalkyl
Christiaan Huygens (1629 1695) geometriska studium av kurvor
motiverade bde Leibniz och Newton till vidare underskningar med
differentialer (Leibniz) eller fluxioner (Newton).
Termen differentialgeometri infrdes av Luigi Bianchi (1856 1928)
i slutet av 1800-talet.
176
diskret1
definition
exempel
etymologi
jmfr
hom en mngd dr ett avstnd har definieratsi sdan att det fr varje
element finns ett minsta positivt avstnd till varje annat element
Heltalen bildar en diskret1 mngd: varje heltal har minst avstndet
1 till varje annat heltal.
De rationella talen bildar inte en diskret1 mngd: mellan tv olika
rationella tal finns ondligt mnga rationella tal.
Diskret kommer frn latinets discretus tskild, skild frn varandra.
diskret2 sannolikhetsfrdelning s. 269
enhetsstrcka
definition
strcka med lngden 1 lngdenhet
Euklides parallellpostulat
definition
det axiom hos Euklides som sger att om en strcka skr tv andra
strckor och summan av de inre vinklarna p den ena sidan om den
frsta strckan r mindre n tv rta, s skr de rta linjer som
definieras av de tv andra strckorna varandra p denna sida om den
frsta strckan
Euklides parallellpostulat: en av linjerna r parallell med den givna; de tv

andra inte.
kommentar
Axiomet implicerar att det finns hgst en rt linje parallell med en

given rt linje och som gr genom en given punkt. Det garanterar
inte att det finns ngon sdan parallell linje.
Axiomet r uppfyllt i den euklidiska geometrin, men ocks i den
elliptiska geometrin, en av de icke-euklidiska geometrierna, dr det
inte finns ngra parallella linjer alls. Postulatet utesluter nmligen
inte att linjerna mts ven om summan av de inre vinklarna r lika
med tv rta. Det r allts fr svagt fr att ensamt avgrnsa det som
nu kallas euklidisk geometri.
Dock betyder preciseringen att linjerna mts p denna sida om
den frsta strckan att Euklides frutstter att planet r orienterbart. Drmed utesluts nd implicit den elliptiska geometrin.
Man kan utesluta den elliptiska geometrin ocks p ett annat stt,
nmligen genom att till det ursprungliga parallellpostulatet lgga
ngra axiom som handlar om ordning p en linje. Sdana infrdes
1882 av Moritz Pasch (1843 1930).

historia
177
Axiomet finns i Euklides verk Stoikhea (i latinsk versttning Elementa) Grundbegreppen under rubriken Aitemata Begrda (egenskaper), Postulat som det femte och sista axiomet.
Parallellpostulatets omvndning sger:
Om en transversal skr tv rta linjer s att alternatvinklarna r lika,
s r linjerna parallella.
Denna sats, som senare ftt nummer 27, r inte ett axiom utan en
sats hos Euklides. Den bygger p en tidigare sats (med nummer 16),
som sger att en yttervinkel i en triangel r strre n var och en av
de motstende inre vinklarna. Denna sats r med den nrmast till
hands liggande tolkningen inte sann, vilket man ser om man ritar
en ngorlunda stor triangel p en sfr. Dess bevis bygger p ngon
outtalad frutsttning; en sdan kan vara orienterbarhet.
Fr att eliminera den elliptiska geometrin frn de modeller som
uppfyller axiomen har man drfr senare lagt till sats 27 eller ngot
ekvivalent pstende som ett axiom: parallellpostulatet har drmed
ersatts med ett starkare krav, kallat parallellaxiomet, som r ekvivalent med parallellpostulatet kombinerat med dess omvndning sats
27.
euklidisk geometri
definition
kommentar
historia
gren av matematiken som fortstter den geometri som framstlldes

av Euklides och som rr punkter, linjer och plan samt vinklar och
avstnd i planet, det tredimensionella rummet och ven i rum av
hgre dimension
I den euklidiska geometrin gller parallellaxiomet.
Euklides [Eu
< "kli:d@s] (p grekiska Eukleides), som var verksam omkring 300 f. Kr., r vrldens mest framgngsrika lroboksfrfattare.
Hans verk Stoikhea Grundbegreppen, senare knd under den till
latin versatta titeln Elementa, har kommit ut i ver tusen utgvor
sedan den frsta tryckningen r 1482.
Konstruktioner i klassisk euklidisk geometri motsvarar konstruktioner som kan utfras med passare och linjal.
euklidiskt rum
definition
kommentar
ndligdimensionellt reellt vektorrum frsett med en inre produkt som

uppfyller vissa villkor
Varje euklidiskt rum kan koordinatiseras medelst ett av rummen Rn ,
n N, frsett med den inre produkten x y = x1 y1 + + xn yn .
fraktal
definition
exempel
geometrisk figur med rik detaljerad struktur i varje skala, ofta alltfr
oregelbunden fr att kunna beskrivas med den klassiska geometrins
metoder, och med icke ndvndigtvis heltalig dimension1
Cantormngden, en delmngd av en rt linje med dimensionen
log 2/ log 3 0,631.
178
En knd fraktal r Mandelbrotmngden, som definieras som mngden av alla

komplexa tal c sdana att pk (0) inte gr mot ondligheten d k +, dr p
r polynomet p(z) = z 2 +c, z C, och pk r sammansttningen av k polynom
p: pk = p p p. Det svarta i figuren r dess rand; Mandelbrotmngden
bestr av alla punkter som omslutes av de svarta punkterna.
etymologi
Helge von Kochs snflingekurva, en kurva i planet med dimensionen log 4/ log 3 1,262. Den omsluter en plan mngd med ndlig
area men r s skrynklig att den har ondlig lngd. Dremot r dess
mtt i dimensionen log 4/ log 3 ndligt. Den saknar tangent i varje
punkt.
Mandelbrotmngden, en delmngd av komplexa talplanet.
Mngderna r uppkallade efter Georg Cantor (1845 1918),
Helge von Koch (1870 1924) och Benot Mandelbrot.
Ordet fraktal r baserat p latinets fractus snderbruten; jmfr
fraktil.
gyllene snittet
definition
kommentar
delning av en strcka i tv delar s att den mindre delen a frhller

sig till den strre b som den strre b till hela strckan a + b
Frhllandet blir a/b = q, som uppfyller q = 1/(1 + q), varav fs
q = 12 ( 5 1) 0,618 034 och 1/q = 1 + q = 12 ( 5 + 1) 1,618 034.

En rektangel med sidlngder i frhllandet q:1 anses vara speciellt
behaglig att se p, och mnga rektangulra figurer har dessa proportioner. Om man skr bort en kvadrat frn en sdan rektangel,
s fr den rektangel som r kvar samma proportioner. I figuren har
rektangeln sidorna 1 och q och nr man skr bort kvadraten med
sidan q terstr en liten rektangel med sidorna q och 1 q = q 2 .
Det finns ett samband mellan gyllene snittet och Fibonaccis talfljd 0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, . .. : kvoten mellan ett tal och det
nrmast fljande gr mot q = 21 ( 5 1). Nrmare bestmt vxer
F2k /F2k+1 mot q medan F2k1 /F2k avtar mot samma grnsvrde.
179
1
q
q
1 q
Gyllene snittet. En rektangel med sidorna 1 och q = 12 ( 5 1) 0,618 034

delas i en kvadrat med sidan q och en rektangel med sidorna q och 1 q = q 2 ,
allts likformig med den frsta.
exempel
jmfr
Mnga flaggor har en av proportionerna Fn :Fn+1 , som approximerar

det gyllene snittet:
F2 /F3 = 1/2 = 0,5 (Frenade konungariket Storbritannien och Nordirland, Kanada, Lettland, Litauen, Sudan);
F3 /F4 = 2/3 0,667 (Europeiska unionen, Frankrike, Portugal,
Surinam, Tunisien);
F4 /F5 = 3/5 = 0,6 (Bulgarien, Tyskland, Wales);
F5 /F6 = 5/8 = 0,625 (Polen, Sverige).
Andra approximationer av det gyllene snittet n Fn /Fn+1 frekommer ocks, till exempel frn fljden 1, 3, 4, 7, 11, 18, . . . , som har
samma rekursionsformel som Fibonaccis fljd:
4/7 0,571 (Djibouti, Iran, Mexiko);
7/11 0,636 (Estland);
11/18 0,611 (Finland, Vanuati).
Fibonaccis talfljd s. 110
halvplan
definition
kommentar
delmngd av ett plan som begrnsas av en rt linje i samma plan

Ett halvplan i planet kan definieras av en olikhet ax + by + c 6 0
eller ax + by + c < 0, dr inte bde a och b r noll. I det frsta
fallet talar man om ett slutet halvplan, i det andra om ett ppet
halvplan. Ett halvplan i rummet definieras av en ekvation och en
olikhet: Ax + By + Cz + D = 0 och ax + by + cz + d 6 0 eller
ax + by + cz + d < 0.
icke-euklidisk geometri
definition
kommentar
geometri som delvis bygger p andra antaganden n den euklidiska,

framfrallt genom att parallellaxiomet ersatts med ngot annat axiom
I den hyperboliska geometrin finns det mer n en rt linje genom
en given punkt och parallell med en given rt linje; i den elliptiska
finns det ingen sdan linje.
Ett stt att skdliggra den tvdimensionella elliptiska (projektiva) geometrin r att anvnda den euklidiska i tre dimensioner. Om
vi tolkar planet som det tredimensionella rummet, linje som plan
180
exempel
historia
jmfr
genom origo (man vljer en viss punkt i rummet som origo) och
punkt som linje genom origo, s gller alla axiom i plan euklidisk
geometri utom parallellaxiomet och axiomet att tv skilda punkter
entydigt definierar en strcka (en dubbelsektor i planet i vr modell).
Dremot definierar tv skilda punkter entydigt en rt linje (ett plan
i vr modell). Men det finns inga parallella linjer: alla linjer skr
varandra i en punkt (alla plan genom origo skr varandra i en linje i
modellen).
Longituderna p jorden bildar rta vinklar mot ekvatorn men skr
nd varandra i nord- och sydpolen. Detta illustrerar den elliptiska
geometrins egenskaper.
Frsk att bevisa parallellpostulatet gjordes av bl. a. Umar Khayyam

(1077), Wallis (1663) och Saccheri (1697). Carl Friedrich Gauss
(1777 1855), Nikolaj Ivanovi Lobaevsk (1792 1856) och Jnos
Bolyai (1802 1860) var frmodligen de frsta som utvecklade en
icke-euklidisk geometri. Lobaevsk var dock den frste som presenterade sin teori (1829).
Euklides parallellpostulat s. 176, parallellaxiom s. 184
inflexionspunkt
definition
punkt p en kurva sdan att kurvan krker t olika hll fre och efter
punkten
Inflexionspunkt.
kommentar
exempel
etymologi
Kurvans krkning r noll i en inflexionspunkt och kurvan krker t

olika hll fre och efter denna.
Om kurvan r given som grafen till en funktion f som r kontinuerligt deriverbar tv gnger, s r punkten (x0 , y0 ) en inflexionspunkt om och endast om vi fr ngot positivt tal har f 00 > 0 i
]x0 , x0 [ och f 00 < 0 i ]x0 , x0 + [ eller tvrtom.
De kurvor som ges av y = x3 och y = x5 har en inflexionspunkt i
origo. Kurvan som ges av y = x4 har krkningen noll i origo, men
ingen inflexionspunkt, eftersom krkningen till vnster och hger om
origo gr t samma hll.
Frsta ledet i inflexionspunkt kommer av latinets inflexio bjning,
krkning, bildat av prefixet in- -in (hr troligen nekande eftersom
181
krkningen i inflexionspunkten r noll) och verbet flektere att bja,

krka.
inre punkt
definition
jmfr
hi en mngdi punkt sdan att mngden r en omgivning till punkten

omgivning s. 183
korda
definition
strcka mellan tv punkter p en kurva
p2
p1
Korda.
kommentar
etymologi
jmfr
Ofta syftar man p en korda i en cirkel.

Korda kommer frn det grekiska ordet khorde strng, som anvndes bde om en strng p ett musikinstrument och en strng p en
pilbge (frn brjan en tarmstrng).
sekant s. 187
krkning
definition
kommentar
mtt p hur mycket en kurva krker

Krkningen fr en cirkel med radien r definieras som 1/r. Krkningen
fr en kurva i en punkt a p kurvan definieras som 1/r, dr r r radien
i den oskulerande cirkeln genom a.
Krkning hos en kurva i olika punkter definieras med hjlp av dess oskulerande cirklar.
historia
Metoden att bestmma en kurvas krkning med hjlp av en cirkel

infrdes i slutet av 1600-talet av Christiaan Huygens (1629 1695).
182
lemniskata
definition
kommentar
historia
etymologi
plan kurva som bestr av alla punkter vilkas avstnd till tv givna
punkter har konstant produkt
Speciellt avses det specialfall d produkten av avstnden r lika med
en fjrdedel av kvadraten p avstndet mellan de givna punkterna.
D r lemniskatan formad som en tta och har en dubbelpunkt. Om
produkten av de tv avstnden r stor, s liknar lemniskatan en ellips;
om produkten r liten, bestr den av tv slutna kurvor som nstan
r cirkelformade.
Lemniskatan fick sitt namn av Jakob Bernoulli 1694.
Lemniskata kommer av latinets particip lemniscata prydd med
band (i femininum), med ursprung i grekiskans lemnskos band (p
kransar).
linjal
definition
kommentar
instrument fr att rita rta linjer p ett plan

En linjal kan vara graderad, d.v.s. frsedd med markeringar som
mjliggr att man kan avstta avstnd, eller ograderad.
linjeknippe
definition
mngd som bestr av alla rta linjer i planet eller rummet som gr
genom en punkt eller r parallella med en given rt linje
mittpunktsnormal
definition
normal till en strcka som skr denna i dess mittpunkt
Mittpunktsnormalerna i en triangel skr varandra i en punkt, den omskrivna

cirkelns medelpunkt.
kommentar
I en triangel kan man dra mittpunktsnormalerna till var och en av

de tre sidorna. De mts i en punkt, som r den omskrivna cirkelns
medelpunkt.
normal
definition
rt linje som r vinkelrt mot en annan linje, en strcka eller ett plan
183
Normalen till en kurva i en punkt r vinkelrt mot tangenten i punkten.
kommentar
Att linjen r vinkelrt mot ett plan betyder att den r vinkelrt mot
alla linjer i planet. Skrningspunkten mellan ett plan och en normal
till detta kallas normalens fotpunkt.
Man kan ocks tala om normalen till en kurva eller yta. Det r
en linje som r normal mot kurvans tangent respektive ytans tangentplan i en viss punkt.
omgivning
definition
jmfr
htill en punkt p en rt linje, i ett plan eller i rymdeni mngd sdan

att den innehller ett intervall med positiv lngd, en cirkelskiva med
positiv radie respektive ett klot med positiv radie med den givna
punkten som medelpunkt
ppen mngd s. 191
omkrets
synonym
definition
etymologi
perimeter
hhos en sluten kurvai kurvans lngd
Perimeter kommer av grekiskans permetron omkrets.
oskulerande cirkel
definition
htill en kurva i en punkt p kurvani den cirkel genom punkten som

bst approximerar kurvan nra punkten
Den oskulerande cirkeln till en parabel i dess vertex.
184
kommentar
exempel
Man kan jmfra med tangenten till en kurva, som r den rta linje
som bst approximerar kurvan nra den givna punkten.
Tangenten i origo till parabeln y = cx2 , c 6= 0, r lika med x-axeln.
Drfr br den oskulerande cirkeln ha ekvationen x2 + (y r)2 = r2 ,
med medelpunkt p y-axeln och samma tangent i origo (alla dessa
cirklar tangerar parabeln i origo). Men vilket r ger bst kontakt
mellan de tv kurvorna? Cirkelns ekvation kan skrivas
y=
etymologi
x2
x2 + y 2
,
2r
2r
dr vi kastar bort den lilla termen y 2 nra origo. Drfr r det

klart att r = 1/(2c) ger den bsta approximationen: den oskulerande
cirkeln till parabeln y = cx2 i origo har ekvationen y = cx2 + cy 2 .
Samma verlggningar kan gras fr kurvor i rummet.
Oskulerande kommer frn latinets osculari kyssa. Grundordet r os
mun.
parallella rta linjer

definition
hom tv rta linjeri rta linjer som antingen sammanfaller eller ligger
i ett plan och inte skr varandra;
hom fler n tv rta linjeri rta linjer som r parvis parallella
Parallella rta linjer.
kommentar
etymologi
Om tv rta linjer ligger i samma plan gller ett av fljande fall.

(1) Det finns exakt en punkt som ligger p bda linjerna; linjerna
sgs skra varandra i punkten, som kallas skrningspunkt.
(2) Linjerna har alla punkter gemensamma och sgs vara sammanfallande.
(3) Det finns inte ngon punkt som ligger p bda linjerna; linjerna
sgs vara parallella.
ven sammanfallande linjer sgs vara parallella.
Ordet parallell kommer frn det grekiska parllelos med samma betydelse, bildat av par bredvid och lleloi varandra.
parallellaxiom
definition
ett av flera axiom som anvnds inom geometrin och som yttrar sig
om existens eller icke-existens av parallella linjer

kommentar
historia
jmfr
185
Det frsta parallellaxiomet var Euklides parallellpostulat. Senare

formulerades varianter av och kompletteringar till detta, och den nu
vanligaste formen r:
Genom en punkt som inte ligger p en given rt linje finns en och
endast en rt linje parallell med den givna.
Euklides ursprungliga parallellpostulat garanterar att det finns hgst
en parallell rt linje; dess omvndning, som r ekvivalent med hans
sats 27 i frsta volymen av hans Stoikhea (i latinsk versttning Elementa) Grundbegreppen, garanterar att det finns minst en parallell
rt linje till den givna linjen och genom den givna punkten. I det
citerade axiomet har dessa tv pstenden kombinerats.
nda fram till 1800-talet frskte man bevisa Euklides parallellpostulat eller varianter av detta ur de vriga axiomen. Detta visade
sig inte vara mjligt. Arbetet ledde emellertid fram till den ickeeuklidiska geometrin.
Euklides parallellpostulat s. 176, icke-euklidisk geometri s. 179
passare
definition
kommentar
instrument fr att rita cirklar i ett plan

En passare kan klappa ihop nr man lyfter en spets frn underlaget
eller vara fast, s att den tillter att man tar ut ett avstnd och
flyttar det.
plan
definition
tvdimensionell mngd som innehller den rta linjen genom tv godtyckliga av sina punkter
plan geometri
definition
kommentar
studiet av geometriska figurer i planet

Den del av den plana geometrin som handlar om lngder och areor
kallas planimetri.
plant omrde
definition
omrde som ligger i ett plan
punkt
definition
kommentar
historia
hinom geometrini objekt med lge men utan utstrckning

En punkt kan ligga p en linje, i ett plan eller i rymden. I det frsta
fallet bestms dess lge av en koordinat x R, i det andra av tv
koordinater (x, y) R2 , och i det tredje fallet av tre koordinater
(x, y, z) R3 . Man sger d ibland fast strngt taget oegentligt
att punkten r x, (x, y) respektive (x, y, z). Men det r allts
punktens koordinat eller koordinater man d talar om.
Euklides Stoikhea (i latinsk versttning Elementa) Grundbegreppen inleds med definition 1: En punkt r det som saknar delar.
186
etymologi
Punkt kommer frn latinets punctum punkt, av verbet pungere att

sticka. Ordet punctus frekommer i den frsta tryckta utgvan av
Euklides verk. Det betyder stucken eller stickande, prickande.
rand, plural rnder

definition
kommentar
mngd bestende av alla randpunkter till en given mngd

Om mngden r tillrckligt reguljr, s kallar man ibland randen fr
periferi.
randpunkt
definition
htill en given mngdi punkt sdan att varje omgivning innehller

svl en punkt som tillhr mngden som en som inte gr det
riktningskoefficient
definition
kommentar
tal som anger hur en rt linje i planet lutar

Om linjens ekvation r y = kx + m, s r talet k riktningskoefficienten.
Om linjens ekvation r ax+by +c = 0, s r riktningskoefficienten
lika med a/b.
Om ekvationen r p interceptform, x/p + y/q = 1, s r riktningskoefficienten lika med q/p.
Figur: se rta linjens ekvation p sidan 99.
riktningsvinkeln fr en strle
definition
vinkeln mellan strlen och en viss fixerad strle i planet
rymdgeometri
definition
kommentar
etymologi
studiet av geometriska figurer i den tredimensionella rymden

Den del av rymdgeometrin som handlar om lngder, areor och volymer kallas stereometri.
Ordet stereometri kommer av det grekiska substantiverade adjektivet
steren fast kropp av adjektivet steres hrd, fast, massiv, solid (i
plural hos Platon: stere fasta kroppar) och verbet metren att
mta
rymdomrde
definition
omrde som ligger i rummet
rt linje
definition
kommentar
historia
kurva som r rak och obegrnsad t bda hllen

Om det av sammanhanget r klart att man avser en rt linje, kan
man frsts kalla den linje.
Euklides definierade i den fjrde definitionen i den frsta volymen
av sitt verk Stoikhea (i latinsk versttning Elementa) Grundbegreppen en strcka eller en rt linje (euthea) som en kurva som
jmfr
187
ligger jmnt mellan sina punkter. (Termen euthea betydde troligen

strcka; numera skulle vi kanske sga en familj av strckor som innehller en given strcka.)
rta linjens ekvation s. 98, strcka s. 188
sammanhngande mngd
definition
mngd A sdan att om U och V r ppna och U V A, U V {A

s gller U A eller V A
Till vnster en sammanhngande mngd, till hger en som inte r sammanhngande.
kommentar
exempel
En mngd kallas bgvis sammanhngande om tv punkter i

mngden alltid kan frbindas medelst en kurva som gr inne i mngden. En sdan mngd r sammanhngande, men omvndningen gller
inte.
Unionen av en ppen och en sluten cirkelskiva r sammanhngande
om och endast om avstndet mellan deras medelpunkter r hgst lika
med summan av deras radier.
Unionen av tv ppna cirkelskivor r sammanhngande om och
endast om avstndet mellan deras medelpunkter r mindre n
summan av deras radier.
Mngden
{(x, y) R2 ; x 6= 0, y = sin(1/x)} {(0, y); |y| 6 1}.
r sammanhngande men inte bgvis sammanhngande.
sekant
definition
etymologi
jmfr
rt linje genom tv olika punkter p en kurva

Sekant kommer frn latinets linea secans skrande linje.
korda s. 181. Se figur p sidan 188.
sluten mngd
definition
kommentar
mngd p en linje, i ett plan eller rummet sdan att alla randpunkter
tillhr mngden
En mngd r sluten om och endast om dess komplement r ppet.
Grnsvrdet till en konvergent fljd av punkter som ligger i en
sluten mngd mste ocks ligga i mngden.
188
p2
p1
Sekant.
exempel
etymologi
jmfr
Ett slutet intervall. En sluten cirkelskiva. Komplementet till ett

ppet klot.
Man kan inte komma ut ur mngden med en konvergerande punktfljd; drav namnet sluten.
ppen mngd s. 191
strle
definition
kurva som r rak och begrnsad t ett hll
Strle.
jmfr
rt linje s. 186, strcka s. 188
strcka
definition
kommentar
historia
jmfr
kurva som r rak och begrnsad t bda hllen

I allmnsprket anvnds ordet strcka ven om strckans lngd.
Om a och b r tv punkter p linjen, i planet eller rymden, s r
strckan mellan a och b mngden [a, b] = {(1 t)a + tb; 0 6 t 6 1}.
Punkterna a och b r strckans ndpunkter. Vi har alltid [a, b] =
[b, a]: strckan har ingen riktning.
Euklides definierade i den fjrde definitionen i den frsta volymen
av sitt verk Stoikhea (i latinsk versttning Elementa) Grundbegreppen en strcka eller en rt linje (euthea) som en kurva som
ligger jmnt mellan sina punkter.
riktad strcka s. 257, rt linje s. 186, strle s. 188
189
Strcka.
strckas frlngning
definition
kommentar
den rta linje som innehller strckan

Det frutsttes hr att strckan har positiv lngd.
tangent
definition
htill en kurva och i en given punkt p kurvani rt linje som gr genom

punkten och vars riktning r grnsvrdet av sekanternas riktning nr
man tar sekanter genom punkten och en annan godtycklig punkt som
nrmar sig den givna
Tangent.
kommentar
Den givna punkten kallas tangeringspunkt. Man sger att den rta
linjen tangerar kurvan.
En klassisk grekisk definition r att tangenten r en rt linje som
vidrr kurvan utan att skra den. Denna frutstter dock en definition av termen skra som inte r enkel.
Om en plan kurva r given av f : R R s har tangenten i
punkten (a, f (a)) ekvationen
y = f (a) + f 0 (a)(x a)
frutsatt att derivatan existerar. Funktionens derivata f 0 (a) r tangentens riktningskoefficient. (ven om derivatan inte existerar, s kan
kurvan ha en tangent, nmligen en vertikal tangent.)
Motsvarande gller fr en kurva i rummet som ges av en funktion
f : R R2 .
190
historia
etymologi
Euklides visade hur en tangent till en cirkel kan konstrueras.

onios och Arkimedes (slutet av 200-talet f. Kr.) gjorde motApoll
svarande tangentkonstruktioner fr parabeln, hyperbeln och ellipsen
respektive spiralen.
Under 1600-talet framstlldes mnga nya kurvor. Descartes och
Fermat bestmde tangenter fr flera av dessa. Deras metoder frebdade Leibniz och Newtons differential- respektive fluxionskalkyl.
Orden tangent och tangera kommer av latinets tangere att vidrra,
att berra; tangent som vidrr.
tangerande kurvor
definition
tv kurvor med en gemensam punkt dr de har samma tangent
tessellera
definition
dela in planet eller rummet i bitar som tcker hela planet eller rymden
och verlappar blott med sina rnder och som alla r kongruenta med
ngra f figurer
Tre tessellationer av planet.
kommentar
etymologi
Nr planet r tesselerat sger man att man har en tessellation.

Maurits C. Escher (1898 1972) har i sin konst framstllt mnga
tessellationer av planet.
Verbet tessellera r bildat efter det latinska substantivet tessella liten
fyrkantig sten avsedd fr mosaiker.
topologi1
definition
etymologi
gren av matematiken dr man studerar kontinuitet, konvergens, dimensionsbegreppet och dessas algebraiska egenskaper
Topologi kommer frn grekiskans tpos rum, plats, stlle och lgos
lra.
topologi2
definition
struktur som definierar ett topologiskt rum till exempel genom att
dess ppna mngder anges
191
transversal
definition
rt linje som skr tv eller flera linjer
Transversal.
kommentar
etymologi
Transversalen till tv linjer bildar i vardera skrningspunkten fyra

vinklar. Ett par av dessa tta vinklar som har motsvarande lge vid
de bda skrningspunkterna kallas likabelgna vinklar. Ett par av
vinklarna vid olika skrningspunkter som r belgna p mse sidor
om transversalen och i omrdet mellan linjerna som transversalen
skr kallas inre alternatvinklar.
Transversal kommer frn latinets transversus tvrvnd, gende p
tvren.
vertex, plural vertex

definition
kommentar
exempel
etymologi
punkt p en kurva dr krkningen har ett lokalt maximum eller ett

lokalt minimum
Det frutstts att kurvan r tillrckligt glatt fr att krkningen skall
kunna definieras.
En parabel har ett vertex; en ellips fyra. Varje sluten plan kurva har
minst fyra vertex.
Ordet vertex r latin med betydelsen topp-punkt, vndpunkt. En
kastparabels topp-punkt r ocks den punkt dr dess krkning r
strst, vilket frklarar den nu aktuella betydelsen.
ppen mngd
definition
kommentar
exempel
etymologi
mngd i planet eller rummet som r en omgivning till var och en av

sina punkter
Komplementet till en ppen mngd r slutet.
En icke-tom sammanhngande ppen mngd kallas ibland fr
omrde.
Komplementet till en punkt. Ett ppet intervall. En ppen cirkelskiva. En union av flera ppna klot.
I en ppen mngd kan man rra sig fritt i nrheten av varje punkt,
drav benmningen ppen.
192
9.2.
Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.2. Vinklar
Vinklar
alternatvinklar
definition
hnr en transversal skr tv rta linjeri tv vinklar med spetsarna i

varsin skrningspunkt, belgna p motsatta sidor om transversalen
och bda i omrdet mellan linjerna eller bda utanfr detta omrde
A
A
B
Alternatvinklar: A och A0 r inre alternatvinklar; B och B 0 yttre alternatvinklar.
kommentar
historia
etymologi
jmfr
I euklidisk geometri r alternatvinklarna lika om och endast om de tv

givna rta linjerna r parallella. Man sger att de r inre alternatvinklar nr de ligger mellan linjerna, annars yttre alternatvinklar.
Enligt en ldre definition avsgs med termen alternatvinklar endast de inre. Definitionen r hr vidgad.
Med alternatvinklar avsg Euklides de inre. De omnmnes i Euklides
satser 27 och 29 i hans frsta volym. Den frsta sger att om alternatvinklarna r lika, s r linjerna parallella. Den andra ger, med
std av parallellpostulatet, omvndningen: om linjerna r parallella,
s r alternatvinklarna lika.
Mrten Strmer (1707 1770) skriver 1744 ett frtydligande just
innan sats 27: Om en rt linea EF , rkar tvnne andra rta lineer
AB, CD, s kallas de tvnne vinklarna, som st emot hvarandra
innan til p hvar sin sida om henne, alternat vinklar.
Orddelen alternat kommer av latinets alternatus, perfekt particip av
alternare att vxla om, att msevis utfra ngot; grundordet r alter
den andre av tv.
likabelgna vinklar s. 193
argument2
definition
kommentar
hfr ett komplext tal zi tal t sdant att z = |z|eit = |z|(cos t + i sin t)
Om t r ett argument fr z, s r ven t + 2k det fr varje heltal k.
Fr att f argumentet entydigt bestmt d z 6= 0 kan man freskriva
att 0 6 t < 2.
Produkten av tv komplexa tal har ett argument som r lika med
summan av talens argument. Om man avser argumentet i intervallet
[0, 2[, s fr man ibland subtrahera 2, d.v.s. rkna modulo 2. Med
vanliga beteckningar skriver man arg(zw) arg z + arg w (mod 2).
193
gradskiva
definition
platt skiva avsedd att mta vinklar med
hornvinkel
synonym
definition
kommentar
exempel
historia
kontaktvinkel
omrde mellan tv kurvor som mts i punkt dr de har en gemensam
tangent
En hornvinkel r allts inte en vinkel enligt definitionen av begreppet
vinkel
Tangenten till en kurva bildar en hornvinkel med kurvan.
Euklides nmner i sats 16, bok III i Stoikhea (i latinsk versttning
Elementa) Grundbegreppen att hornvinkeln mellan tangenten till en
cirkel och cirkeln r mindre n varje rtlinjig vinkel. Under frmst
femton- och sextonhundratalen vllade detta pstende en hftig debatt om huruvida hornvinkeln skulle betraktas som en vinkel eller
inte. Den vedertagna lsningen blev att hornvinkeln kan betraktas
som en synlig infinitesimal, vars storlek beror p kurvans krkning.
komplementvinkel
definition
htill en given vinkeli vinkel som tillsammans med den givna har
summan 90
Vinklarna A och B r komplementvinklar till varandra.
jmfr
supplementvinkel s. 196
likabelgna vinklar
definition
kommentar
jmfr
hnr en transversal skr tv rta linjeri tv vinklar med spetsarna i

varsin skrningspunkt, en i omrdet mellan de rta linjerna och den
andra utanfr de rta linjerna, och p samma sida om transversalen
I euklidisk geometri r likabelgna vinklar lika om och endast om de
tv givna rta linjerna r parallella. Se figur p sidan 194.
alternatvinklar s. 192
medelpunktsvinkel
definition
hi en cirkeli vinkel mellan tv radier och med spetsen i cirkelns medelpunkt
194
A
B
A
B
Likabelgna vinklar: A och A0 r likabelgna, liksom B och B 0 .
Medelpunktsvinkel.
rak vinkel
definition
vinkel som r 180
En rak vinkel.
jmfr
rt vinkel s. 195
randvinkel
synonym
definition
kommentar
bgvinkel, periferivinkel
vinkel med spetsen p en given kurva
Kurvan r ofta randen till ett omrde; drav namnet. Se figur p
sidan 195.
randvinkelsatsen
synonym
definition
bgvinkelsatsen, periferivinkelsatsen
den sats som sger att alla randvinklar i en cirkel p en given bge
r lika och hlften s stora som medelpunktsvinkeln p denna bge
195
Randvinkel.
2v
Randvinkelsatsen.
kommentar
Detta gller ven om randvinkelns spets ligger p cirkelbgen med

lmplig tolkning.
rt vinkel
definition
kommentar
etymologi
jmfr
vinkel som r 90
Till begreppet hr fyra adjektiv, vinkelrt, normal, rtvinklig, och
ortogonal. Man sger att en rt linje r vinkelrt mot, normal
mot eller ortogonal mot en annan rt linje eller ett plan. Man sger
att en triangel dr en av vinklarna r rt r rtvinklig. Adjektivet
anvnds ocks fr ett koordinatsystem om axlarna bildar rta vinklar
mot varandra. En rtvinklig parallellepiped kallas rtblock.
Ortogonal r sammansatt av grekiskans orths rt, rtt och g
ona
vinkel, hrn.
rak vinkel s. 194
sidovinkel
definition
kommentar
jmfr
htill en given vinkeli vinkel som har ett vinkelben gemensamt med
den givna och vars andra vinkelben r frlngningen av den givna
vinkels andra ben
Det fljer av definitionen att sidovinklar r supplementvinklar.
vertikalvinklar s. 197
196
Vinkeln A0 r sidovinkel till A.
spetsig vinkel
definition
vinkel som r strre n 0 men mindre n 90
Spetsig vinkel.
jmfr
trubbig vinkel s. 197
supplementvinkel
definition
htill en given vinkeli vinkel som tillsammans med den givna har
summan 180
Vinklarna A och A0 r supplementvinklar till varandra.
etymologi
jmfr
Supplement kommer frn latinets supplementum utfyllnad, av plenus

full.
komplementvinkel s. 193, sidovinkel s. 195
197
trubbig vinkel
definition
vinkel som r strre n 90 men mindre n 180
Trubbig vinkel.
jmfr
spetsig vinkel s. 196
vertikalvinklar
definition
vinklar som har samma spets och vilkas vinkelben r frlngningar

av varandra
Vertikalvinklar.
kommentar
jmfr
Vertikalvinklar r lika stora.

sidovinkel s. 195
vinkel
definition
kommentar
historia
omrde mellan tv strlar eller strckor som mts i en gemensam

ndpunkt
Strlarna eller strckorna kallas vinkelben och den gemensamma
ndpunkten kallas vinkelspets. Termen anvnds ocks om vinkelns
storlek, som r den rotation som fordras fr att verfra det ena
vinkelbenet p det andra och kan mtas i grader eller radianer (vinkelbenens lngd har ingen betydelse).
Euklides definition av vinkel frutstter inte att vinkelbenen r rta
linjer. Hans definition 8 lyder: En plan vinkel r bjningen mot
varandra hos tv linjer [allts kurvor] i ett plan, som mter varandra
och inte ligger i en rt linje.
198
Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.3. Trianglar
Om vinkelbenen r rta linjer s sgs vinkeln vara rtlinjig (definition 9).

Ordet vinkel kommer frn det tyska ordet winkel, vars ursprungliga
betydelse var hrn, bjning.
etymologi
vinkeln mellan tv rta linjer i planet

noll om linjerna r parallella, annars storleken hos den vinkel som de
bildar
definition
9.3.
Trianglar
areasatsen
definition
den sats som sger att arean av en triangel r halva produkten av

tv sidors lngder multiplicerad med sinus fr mellanliggande vinkel
bas1
definition
hi en triangel, rektangel eller annan mnghrningi sida som valts ut

vid areaberkning
basvinkel
definition
hi en triangeli endera av de tv vinklar vilkas ena vinkelben utgrs

av basen
Basvinkel.
bisektris
definition
kommentar
etymologi
strle som utgr frn en vinkels spets och delar vinkeln i tv lika
delar
I en triangel finns bisektriser till var och en av de tre vinklarna. De
skr varandra i en punkt, som r medelpunkten fr den inskrivna
cirkeln. Se figur p sidan 199.
Bisektris kommer av de latinska orden bi- tv-, itu och secare att
skra.
bisektrissatsen
definition
den sats som sger att en bisektris i en triangel delar den motstende
sidan i det frhllande som ges av de nrliggande sidornas lngder
199
De tre bisektriserna i en triangel skr varandra i en punkt.
Bisektrissatsen: x/y = a/b.
cosinussatsen
definition
jmfr
den sats om en triangel som sger att c2 = a2 + b2 2ab cos C, dr

a, b, c r sidornas lngder och C r den vinkel som str mot sidan c
sinussatsen s. 203, tangenssatsen s. 204
egyptisk triangel
definition
kommentar
etymologi
triangel dr frhllandet mellan sidorna r 3:4:5

En triangel med dessa egenskaper r rtvinklig.
Triangeln har kallats egyptisk drfr att man lnge trodde att den
anvndes i det gamla Egypten nr en rt vinkel skulle bestmmas.
Eulers linje
definition
kommentar
etymologi
hi en triangel som inte r liksidigi den rta linje som innehller mittpunktsnormalernas skrningspunkt, medianernas skrningspunkt och
hjdernas skrningspunkt
Anledningen till att liksidiga trianglar undantagits r att de tre
punkterna sammanfaller i sdana trianglar. Det finns drmed ondligt mnga rta linjer genom de tre sammanfallande punkterna. Se
figur p sidan 200.
Eulers linje r uppkallad efter Leonard Euler (1707 1783).
200
Eulers linje.
hypotenusa
definition
den sida i en rtvinklig triangel som str mitt emot den rta vinkeln
Hypotenusa.
kommentar
etymologi
jmfr
Hypotenusan r den lngsta sidan i en rtvinklig triangel. Ordet

hypotenusa anvnds ven fr att beteckna denna sidas lngd.
Hypotenusa kommer frn grekiskans presensparticip hypotenousa
som strcker sig under.
katet s. 201
hjd i en triangel
definition
kommentar
jmfr
strcka som gr frn ett hrn i triangeln till motstende sida eller
dess frlngning och r vinkelrt mot denna
Det finns allts tre hjder i en triangel. De mts i en punkt.
Ordet anvnds ven fr att beteckna denna strckas lngd.
Se figur p sidan 201.
bas1 s. 198
hrn1
definition
kommentar
hi en triangeli en av de tre vinkelspetsarna

Ett hrn sgs vara motstende hrn till sidan mellan de bda vriga
hrnen. Vinkeln vid detta hrn kallas motstende vinkel till sidan.
201
De tre hjderna i en spetsvinklig och en trubbvinklig triangel.
katet [ka"te:t], bestmd form kateten, plural kateter

definition
endera av de tv sidor i en rtvinklig triangel som har den rta vinkeln

mellan sig
Kateter.
kommentar
etymologi
jmfr
Kateterna r kortare n hypotenusan.

Katet kommer av grekiskans kthetos lodlinje.
hypotenusa s. 200
likbent triangel
definition
triangel dr minst tv av sidorna r lika lnga
Tv likbenta trianglar och en liksidig triangel.
202
kommentar
jmfr
Varje liksidig triangel r likbent, men inte omvnt. Se figur p sidan

201.
liksidig triangel s. 202
liksidig triangel
definition
kommentar
jmfr
likbent triangel dr alla tre sidorna r lika lnga

I en liksidig triangel r alla vinklar 60 . Se figur p sidan 201.
likbent triangel s. 201
median1
definition
hi en triangeli strcka mellan ett hrn i triangeln och motstende

sidas mittpunkt
Medianerna i en triangel skr varandra i en punkt.
kommentar
En triangel har allts tre medianer. De skr varandra i en punkt,

triangelns tyngdpunkt. Denna punkt r svl de tre triangelhrnens
tyngdpunkt som hela triangelomrdets tyngdpunkt om omrdet ges
en konstant densitet (massa per areaenhet).
motstende hrn i en triangel

definition
htill en sidai det hrn som inte tillhr sidan
motstende sida i en triangel

definition
htill ett hrni den sida som frenar de tv andra hrnen
motstende vinkel i en triangel

definition
htill en sidai den vinkel i triangeln som har sin spets i det motstende
hrnet till sidan
Pythagoras sats [pYta"gO:ras] (latinbaserat uttal [pY"tA:gOras])

definition
kommentar
den sats som sger att i en rtvinklig triangel r kvadraten p hypotenusan lika med summan av kvadraterna p kateterna
Om kateterna r a och b s blir hypotenusan sledes den positiva
kvadratroten ur a2 + b2 .
203
Pythagoras sats: arean av den strsta kvadraten r lika med summan av areorna av de tv mindre.
historia
Satsen r uppkallad efter Pythagoras (omkring 570

omkring 490
f. Kr.) och frknippades med hans namn av Proklos p 400-talet
e. Kr. Satsen var knd i babylonisk matematik lngt fre Pythagoras.
I indisk matematik formulerades satsen omkring r 800 f. Kr.
pythagoreisk summa
definition
jmfr
hav tv reella tal a och bi den positiva roten ur a2 + b2

Pythagoras sats s. 202
rtvinklig triangel
definition
kommentar
triangel dr en av vinklarna r rt, d.v.s. 90

Den lngsta sidan, som str mitt emot den rta vinkeln, kallas hypotenusa. De tv kortare sidorna kallas fr kateter.
sida1
definition
kommentar
hi en triangeli en av de tre strckorna mellan hrnen

En sida sgs vara motstende sida till hrnet mellan de tv vriga
sidorna.
sinussatsen
definition
kommentar
jmfr
den sats som sger att i en triangel r kvoten mellan en sidas lngd
och sinus fr den motstende vinkeln lika i alla tre fallen
Kvoten r lika med den omskrivna cirkelns diameter. Om vinklarna
r A, B och C och sidorna a, b och c, s r a/ sin A = b/ sin B =
c/ sin C = 2R, dr R r den omskrivna cirkelns radie.
cosinussatsen s. 199, tangenssatsen s. 204
spetsvinklig triangel
definition
jmfr
triangel dr alla vinklar r spetsiga, d.v.s. mindre n 90

trubbvinklig triangel s. 205
204
tangenssatsen
definition
den sats som sger att

tan 21 (A B)
ab
=
a+b
tan 21 (A + B)
jmfr
om A och B r tv vinklar i en triangel och a och b motstende sidor

cosinussatsen s. 199, sinussatsen s. 203
topptriangelsatsen
definition
den sats som sger att en rt linje som r parallell med en sida i en
triangel avskr en topptriangel som r likformig med den ursprungliga
triangeln
Topptriangelsatsen.
kommentar
jmfr
En sdan rt linje kallas parallelltransversal.

transversalsatsen s. 204
transversalsatsen
definition
den sats som sger att en parallelltransversal delar tv sidor i en

triangel i samma frhllande
b
a
y
x
Transversalsatsen: b/a = y/x.
historia
Transversalsatsen finns formulerad i Euklides Stoikhea (i latinsk

versttning Elementa) Grundbegreppen som en del av sats 2, bok
VI: Om en rt linje dras parallellt med en sida i en triangel s r de
strckor i vilka linjen delar de tv andra sidorna proportionella.

jmfr
205
topptriangelsatsen s. 204
triangel
synonym
definition
kommentar
etymologi
trehrning
mnghrning med tre hrn
Vinkelsumman i en triangel r alltid 180 .
Triangel kommer frn latinets triangulum trehrning.
triangelomrde
definition
kommentar
omrde som omsluts av en triangel

Ett triangelomrdes area r halva basen gnger hjden, d.v.s. 21 bh,
eller, eftersom hjden mot sidan med lngden b r lika med a sin C,
ven lika med 12 ab sin C.
Fr att undvika missfrstnd kan det vara bra att inte anvnda
termen triangel nr ett triangelomrde avses, men ofta frstr man
nd vad som avses. Se vidare kapitel 14, Sprkens rikedomar och
terminologins problem, sidan 287.
trubbvinklig triangel
definition
triangel dr en av vinklarna r trubbig, d.v.s. strre n 90
Trubbvinklig triangel.
jmfr
spetsvinklig triangel s. 203
vinkel i en triangel
definition
vinkel mindre n 180 som bildas av tv sidor i triangeln
yttervinkel1
definition
kommentar
hfr triangeli sidovinkel till en av triangelns vinklar

yttervinkelsatsen
definition
den sats i euklidisk geometri som sger att en yttervinkel till en triangel r lika med summan av bda motstende inre vinklarna
206
Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.4. Andra mnghrningar
Yttervinkel till en triangel.
9.4.
Andra mnghrningar
bredd i en rektangel
definition
avstndet mellan de tv lngre sidorna i en rektangel
l
b
Bredden b och lngden l i en rektangel.
kommentar
Avstndet mellan de tv kortare sidorna kallas d vanligen lngd. I

stllet fr lngd och bredd sger man ofta bas och hjd.
diagonal
definition
kommentar
etymologi
strcka som frbinder tv ej nrliggande hrn

Antalet diagonaler i en m-hrning r m(m 3)/2, m > 3.
Diagonal kommer av grekiskans di genom och g
ona hrn, vinkel.
enhetskvadrat
definition
kvadrat vars sida har lngden 1 lngdenhet
femhrning
synonym
definition
etymologi
pentagon
mnghrning med fem hrn
Pentagon kommer av grekiska penta- fem- och g
ona hrn, vinkel.
207
fullstndig fyrhrning
plan geometrisk figur som bestr av fyra punkter varav tre aldrig
ligger p en rt linje och de sex rta linjer som kan dras mellan dessa
definition
En fullstndig fyrhrning (till vnster) och en fullstndig fyrsiding.
kommentar
jmfr
En fullstndig fyrhrning r allts inte en fyrhrning.

fullstndig fyrsiding s. 207
fullstndig fyrsiding
definition
kommentar
jmfr
plan geometrisk figur som bestr av fyra rta linjer som parvis skr
varandra men varav tre aldrig skr varandra och deras sex skrningspunkter
En sdan figur har tre diagonaler.
fullstndig fyrhrning s. 207
fyrhrning
synonym
definition
exempel
fyrsiding
mnghrning med fyra hrn
Kvadrat, parallellogram, parallelltrapets, rektangel och romb.
hjd i en mnghrning
definition
strcka som r vinkelrt mot en utvald sida och har sin ena ndpunkt
p denna sida eller dess frlngning och den andra i en punkt p
mnghrningen som har maximalt avstnd till denna linje
hjd
bas
Hjd i en mnghrning.
208
kommentar
Den utvalda sidan kallas bas1 . Om mnghrningen r en parallellogram (speciellt om den r en rektangel eller en kvadrat) s r arean
fr det omrde den omsluter lika med basens lngd gnger hjden.
Om den r en triangel, s har det omrde som den omsluter arean
lika med halva basens lngd gnger hjden.
hrn2
definition
punkt dr tv sidor mts i en mnghrning
inskriven mnghrning
definition
hi en cirkeli mnghrning med alla sina hrn p cirkeln
En inskriven mnghrning.
kvadrat1
definition
kommentar
etymologi
rektangel med tv nrliggande sidor av samma lngd

Det fljer av definitionen att alla sidorna r lika lnga.
En kvadrat kan ven definieras som en romb som har en rt vinkel.
Kvadrat kommer frn latinets quadratum fyrhrning, av verbet
quadrare gra fyrkantig.
kvadratomrde
definition
omrde som en kvadrat omsluter
lngd i en rektangel
definition
kommentar
jmfr
avstndet mellan de tv kortare sidorna

Avstndet mellan de tv lngre sidorna kallas d bredd.
bredd i en rektangel s. 206 (figur finns dr)
mnghrning
definition
kommentar
sluten polygon som inte skr sig sjlv och som ligger i ett plan
Mnghrningar ges namn efter antalet hrn, t. ex. trehrning, fyrhrning. Det vanligaste namnet fr en trehrning r triangel. Nr
alla sidor och alla vinklar i en mnghrning r lika stora sger man
att den r regelbunden. En regelbunden triangel kallas liksidig, och
en regelbunden fyrhrning kvadrat. En regelbunden sexhrning kan
exempel
historia
209
ritas upp med passare och linjal genom att skriva in den i en cirkel
och utnyttja att cirkelns radie och sexhrningens sidor r lika lnga.
Trehrning (= triangel), kvadrat, parallellogram, parallelltrapets,
rektangel och romb.
Med mnghrning avses ibland det omrde som mnghrningen
begrnsar och man talar sledes om en femhrnings area i meningen
omrdets area.
Gauss visade r 1801 att regelbundna n-hrningar kan konstrueras
med passare och linjal d n = 3, 4, 5, 6, 8, 10, 12, 15, 16, 17, ...
mnghrningsomrde
definition
jmfr
omrde som omsluts av en mnghrning

triangelomrde s. 205
omkrets hos mnghrning

definition
summan av sidornas lngder
omskriven mnghrning till en cirkel

definition
mnghrning vars alla sidor tangerar cirkeln
En omskriven mnghrning till en cirkel.
parallellogram, bestmd form parallellogrammen, plural parallellogrammer

definition
parallelltrapets vars sidor r parvis parallella
Tre parallellogrammer.
210
kommentar
exempel
etymologi
Det r ekvivalent att definiera en parallellogram som en fyrhrning

med parvis parallella sidor att den r en parallelltrapets fljer.
Alla rektanglar och romber r parallellogrammer, men inte omvnt.
Parallellogram kommer av det grekiska parallelgrammon sammansatt av parllelos parallell och gramme linje.
parallellogramomrde
definition
omrde som omsluts av en parallellogram
parallelltrapets, bestmd form parallelltrapetsen, plural parallelltrapetser

definition
fyrhrning med minst tv parallella sidor
Parallelltrapets.
etymologi
Trapets kommer av grekiska trpeza bord, ursprungligen med betydelsen fyrfoting.
parallelltrapetsomrde
definition
kommentar
omrde som omsluts av en parallelltrapets

Omrdets area r lika med hjden gnger medelvrdet av de tv
parallella sidornas lngder.
polygon
synonym
bruten linje
definition
figur som bestr av ett antal strckor som hnger ihop i sina ndpunkter
Om polygonen r en sluten kurva sgs den vara sluten. En sluten
polygon som inte skr sig sjlv kallas mnghrning. Strckorna kallas
d sidor och deras ndpunkter hrn.
Ordet polygon kommer av grekiskans poly- mng- och g
ona hrn,
vinkel.
kommentar
etymologi
rektangel
definition
parallellogram vars alla vinklar r rta
211
Tre rektanglar.
kommentar
exempel
etymologi
Det r ekvivalent att definiera en rektangel som en parallellogram

med en rt vinkel.
Likas kan en rektangel definieras som en fyrhrning med fyra
rta vinklar att sidorna r parvis parallella fljer.
Varje kvadrat r en rektangel.
Rektangel kommer av medeltidslatinets rectangulum ngot som har
rta vinklar; i klassiskt latin hade ordet formen rectiangulum.
rektangelomrde
definition
omrde som omsluts av en rektangel
romb
definition
parallellogram dr tv nrliggande sidor r lika lnga
Fyra romber.
kommentar
exempel
etymologi
Det fljer av definitionen att alla fyra sidorna r lika lnga.

Man kan definiera en romb som en parallellogram som r symmetrisk kring en av sina diagonaler.
Man kan ven definiera en romb som en fyrhrning dr alla sidor
r lika lnga parallelliteten fljer.
Varje kvadrat r en romb.
Ordet romb kommer via latinets rhombus frn grekiskans rhmbos,
bda med betydelsen romb. Ursprungsbetydelsen anses vara trbit
som slungas runt, fst i ett snre (fr att avge ljud) eller allmnnare
212
en leksak som kan snurra. Substantivet kommer av verbet rhmbein

att vnda, att snurra, att vrida, som ocks givit upphov till latinets
vertere att vnda, de svenska orden orm, tranversal, universum,
varp, varpa, vertikal, vurm och vrpa, de engelska worm mask och
warp att frvrida, och det tyska werfen att kasta.
rombomrde
definition
omrde som omsluts av en romb
sida2
definition
en av de strckor som bygger upp en mnghrning
vinkel i en mnghrning
definition
vinkel mellan tv sidor som bildar hrn i en mnghrning om den vid

spetsen ligger innanfr mnghrningen
vinkelsumma
definition
kommentar
jmfr
summan av alla vinklar i en mnghrning

Vinkelsumman i en triangel r lika med 180 = radianer. Allmnnare r summan av de m vinklarna vj i en m-hrning (m 2)
radianer. Detta fljer av att de m
wj har summan
Pyttervinklarna
P
P 2
(man gr runt ett varv), s att
vj = ( wj ) = m wj =
m 2.
yttervinkel2
yttervinkel2
definition
kommentar
sidovinkel till en vinkel i en mnghrning

Summan av alla yttervinklar r 2, ett varv. Detta r ltt att inse,
ty nr man gr runt mnghrningen har man vridit sig ett varv.
Yttervinklar i en mnghrning. Man gr runt ett varv, 360 = 2, hr i positiv led.
Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.5. Andragradskurvor
9.5.
213
Andragradskurvor
andragradskurva
synonym
definition
kgelsnitt
plan kurva som kan definieras av ett andragradspolynom i tv variabler
Andragradskurvor: en ellips, en parabel och en hyperbel.
kommentar
historia
etymologi
jmfr
En andragradskurva r antingen en ellips, en parabel eller en hyperbel.

Varje andragradskurva uppstr som snittet mellan ett plan och
en cirkulr konisk yta i rymden. Nrmare bestmt ser man att om
konen ges av ekvationen x2 + y 2 = z 2 och planet har ekvationen
ax + by + cz + d = 0 med inte alla a, b, c noll och med d 6= 0, s blir
snittet en ellips om a2 + b2 < c2 , en parabel om a2 + b2 = c2 och en
hyperbel om a2 + b2 > c2 .
Utom fr specialfallet cirkeln kan en andragradskurva ven definieras som mngden av alla punkter dr avstndet till en given punkt
r proportionellt mot avstndet till en given rt linje. Proportionalitetskonstanten kallas excentriciteten.
onios teori om kgelsnitten (senare
Den grekiske matematikern Apoll
hlften av 200-talet) hade stor betydelse fr utvecklandet av den analytiska geometrin i brjan av 1600-talet. Kgelsnitten r frknippade med problemet om kubens frdubbling: Mnaikhmos (300-talet
f. Kr.) utnyttjade hyperbeln och parabeln fr att lsa detta problem.
Umar Khayy
am (p arabiska Umar al-Khayyam; 1048 1131) anvnde sig av kgelsnitt fr att konstruera lsningarna till en allmn
tredjegradsekvation.
Galileo Galilei visade 1638 att en partikel som har en vgrt utgngshastighet vid fritt fall beskriver en parabel.
Keplers frsta lag (1609) sger att planeterna rr sig i ellipser.
Konen kan ocks kallas kgla; drav namnet kgelsnitt.
cirkel s. 214, ellips s. 215, parabel s. 219, hyperbel s. 216, excentricitet
s. 216
214
cirkel
definition
kommentar
etymologi
kurva i planet som bestr av alla punkter som har ett givet avstnd
(radien) till en fix punkt (medelpunkten)
En cirkel har ekvationen (x1 c1 )2 + (x2 c2 )2 = r2 , dr (c1 , c2 ) r
koordinaterna fr medelpunkten och r r radien. Varje cirkel r en
ellips.
Ordet cirkel kommer frn latinets circulus cirkel, ring.
cirkelbge
definition
bge p en cirkel
cirkelns omkrets
definition
kommentar
lngden av cirkeln
Omkretsen r 2r, dr r r radien.
cirkelring
definition
plant omrde som begrnsas av tv koncentriska cirklar
cirkelsegment
definition
omrde i planet begrnsat av en cirkelbge och den korda som frbinder dennas ndpunkter
Cirkelsegment.
etymologi
Ordet segment kommer av latinska segmentum avskuret stycke, en

avledning av verbet secare att skra.
cirkelsektor
definition
kommentar
etymologi
plant omrde som begrnsas av en cirkelbge och de tv radierna till

dess ndpunkter
Det latinska ordet sector betyder avskrare. Det r en avledning av
verbet secare att skra.
cirkelskiva
synonym
cirkelomrde
215
Cirkelsektor.
definition
kommentar
omrde som innesluts av en cirkel

Cirkelskivan med medelpunkt i en punkt c med koordinaterna (c1 , c2 )
och radie r definieras i ett rtvinkligt koordinatsystem av olikheten
(x1 c1 )2 + (x2 c2 )2 6 r2 . Den kallas sluten. Om man i stllet tar
strikt olikhet fr man den ppna cirkelskivan. Bda har arean r2 .
diameter [di;a"me:t@r]
definition
kommentar
hi en cirkeli korda som gr genom medelpunkten

Ofta lter man termen beteckna lngden p denna strcka.
Diameter.
etymologi
Ordet diameter kommer av grekiska dimetros, sammansatt av di

genom och mtron mtt.
ellips
definition
kommentar
punkter har konstant summa
De tv givna punkterna fr sammanfalla; d r ellipsen en cirkel. En
ellips med medelpunkt i origo har i lmpliga koordinater ekvationen
(x/a)2 +(y/b)2 = 1, dr a > b > 0. Ellipsens axlar r de tv strckor
som har ndpunkterna (a, 0) och (a, 0) respektive (0,
p b) och (0, b).
Halvaxlarnas lngder r talen a och b. Talet = 1 (b/a)2 > 0
kallas excentriciteten.
Den r mindre n 1. Punkterna (c, 0) och
(c, 0), dr c = a2 b2 > 0, kallas fr ellipsens brnnpunkter eller
216
Ellips.
etymologi
jmfr
fokus, och excentriciteten = c/a anger hur lngt brnnpunkterna

ligger frn varandra.
Cirkeln r ett specialfall av ellipsen, nmligen nr a = b; d r
excentriciteten 0.
Ordet ellips kommer av grekiska lleipsis utelmning, frmodligen
syftande p att en ellips bestr av alla punkter vilkas avstnd till en
given punkt r en viss multipel mindre n 1 av avstndet till en given
rt linje ngot fattas allts.
parabel s. 219, hyperbel s. 216, lemniskata s. 182
enhetscirkeln
definition
den cirkel i ett rtvinkligt koordinatsystem som har medelpunkten i

origo och radien 1 lngdenhet
excentricitet
definition
kommentar
jmfr
icke-negativt tal som beskriver en andragradskurvas form

Excentriciteten r 0 fr cirklar, mindre n 1 fr ellipser, lika med 1
fr parabler och strre n 1 fr hyperbler.
andragradskurva s. 213, ellips s. 215, parabel s. 219, hyperbel s. 216
hyperbel
definition
kommentar
etymologi
punkter har konstant differens1
En hyperbel r obegrnsad och har tv asymptoter. I ett lmpligt
rtvinkligt koordinatsystem har den ekvationen (x/a)2 (y/b)2 = 1,
dr a och b r halvaxlarnas lngder. I detta lge kallas x-axeln fr
transversalaxeln och y-axeln fr konjugataxeln.
p Asymptoterna
fr ekvationerna x/a = y/b. Excentriciteten r 1 + (b/a)2 > 1.
Hyperbel kommer av grekiskans hyperbole verskridande, syftande
p att en hyperbel bestr av alla punkter vilkas avstnd till en viss
punkt r en multipel strre n 1 av avstndet till en viss rt linje.
217
b
a
Hyperbel.
inskriven cirkel
definition
cirkel som r innesluten i en viss figur och som r s stor som mjligt
Inskrivna cirklar.
kommentar
jmfr
En triangel har endast en inskriven cirkel. Vissa andra figurer kan

ha flera.
omskriven cirkel s. 219
koncentriska
definition
hom cirklar eller sfreri med samma medelpunkt
Koncentriska cirklar.
218
konfokala
definition
hom cirklari koncentriska;

hom ellipser och hyperblari med gemensamma brnnpunkter;
hom parableri med gemensam brnnpunkt och gemensam axel
Konfokala ellipser och hyperbler.
kommentar
jmfr
Eftersom en parabel bara har en brnnpunkt, vore det fr svagt att

endast krva att tv parabler har gemensam brnnpunkt. Man lgger
drfr till kravet att ven axlarna skall sammanfalla man kan sga
att den andra brnnpunkten ligger i ondligheten i axelns riktning.
andragradskurva s. 213
kordasatsen
definition
den sats som sger att varje korda genom en given punkt inne i en
cirkel delas i tv strckor vilkas produkt r konstant
b
a=b
a
c
c
d
a
c
d
b
Tre fall av kordasatsen: ab = cd.
kommentar
Denna konstant r lika med r2 s2 , dr r r cirkelns radie och s

avstndet frn cirkelns medelpunkt till den givna punkten.
Satsen gller ven fr sekanter genom en given punkt utanfr
cirkeln. D r produkten av strckorna lika med s2 r2 , dr r och s
219
har samma betydelse som frut. Eftersom en tangent r ett grnsfall

av en sekant, s gller satsen ven fr en tangent: avstndet frn den
givna punkten till tangeringspunkten i kvadrat r lika med produkten
av avstnden lngs en sekant frn den givna punkten till sekantens
tv skrningspunkter med cirkeln.
lillaxel
definition
kommentar
jmfr
hi en ellipsi den minsta av de tv axlarna

Om axlarna r lika, s r ellipsen en cirkel och varje diameter en
lillaxel och en storaxel.
storaxel s. 220
medelpunkt
synonym
definition
kommentar
centrum
htill en cirkel eller en sfri den punkt som ligger lika lngt frn alla
punkter p cirkeln respektive sfren
Man kan likas tala om medelpunkten i en cirkelskiva eller ett klot;
det r medelpunkten i den cirkel (sfr) som r cirkelskivans (klotets)
rand.
Man kan ven definiera en medelpunkt i en rektangel, ellips och
andra figurer med tillrcklig symmetri.
omskriven cirkel
definition
cirkel vars motsvarande slutna cirkelskiva innehller en viss plan figur

och som r s liten som mjligt
Omskriven cirkel.
kommentar
jmfr
En figur kan ha hgst en omskriven cirkel: om mngden r innehllen

i tv cirkelskivor med radierna r1 och r2 och olika medelpunkter, s
r den ocks innehllen i deras snitt, som i sin tur r innehllen i en
cirkelskiva med radie mindre n r1 och r2 .
inskriven cirkel s. 217
parabel
definition
plan kurva som bestr av alla punkter vilkas avstnd till en given
punkt och en given linje r lika
220
Parabel.
kommentar
etymologi
En parabel r en obegrnsad andragradskurva utan asymptoter. Den

kan ges av ekvationen y = x2 om man vljer koordinaterna lmpligt.
Den har ondlig lngd. Dess excentricitet r 1.
Parabel kommer av grekiskans parabole, en geometrisk term redan i
antiken med ursprunglig betydelse bredvidstllning, jmfrelse och
drifrn likhet. Den andra ordleden kommer av verbet bllein att
kasta, att stlla, att placera. Likheten kommer av att en parabel
bestr av alla punkter som har samma avstnd till en given punkt
som till en given rt linje.
radie i en cirkel
definition
strcka frn cirkelns medelpunkt till en punkt p cirkeln
Radie i en cirkel.
kommentar
etymologi
jmfr
Termen anvnds ven om denna strckas lngd.

Ordet radie kommer, liksom ordet radian, av det latinska ordet radius
liten stav, eker, strle, radie.
radie i ett klot s. 231, radie i en sfr s. 231
storaxel
definition
jmfr
hi en ellipsi den lngsta av de tv axlarna

lillaxel s. 219
Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.6. Polyedrar
9.6.
221
Polyedrar
arkimedisk kropp1
definition
jmfr
polyeder vars sidoytor r regelbundna mnghrningsomrden av tv

eller tre olika slag och dr konfigurationen i varje hrn kan avbildas p
den i varje annat hrn medelst en kongruensavbildning av polyedern
regelbunden polyeder s. 224
baskant i prisma
definition
snittet mellan en basyta och en sidoyta
basyta
definition
yta som avgrnsar en geometrisk kropp och som man valt ut vid
volymsberkning
Basytor i en cylinder2 , en tetraeder och en kon.
kommentar
Termen anvnds om cylindrar, koner, prismor, pyramider och rtblock. Begrnsningsytorna i ett rtblock r parvis parallella och ett
par av sdana kan vljas till basytor. vriga begrnsningsytor kallas
drvid sidoytor. Om ingen begrnsningsyta valts till basyta, kallas
varje plan begrnsningsyta fr sidoyta.
dodekaeder
definition
etymologi
polyeder med tolv sidor

Se polyeder och regelbunden polyeder.
hexaeder
definition
etymologi
polyeder med sex sidoytor

hjd i en polyeder
definition
strcka som r vinkelrt mot en utvald sidoyta och har sin ena ndpunkt i det plan som sidoytan ligger i och den andra i en punkt i
polyedern som har maximalt avstnd till detta plan
222
Hjd i en polyeder, i detta fall en tetraeder.
kommentar
Den utvalda sidoytan kallas basyta. Om polyedern r en cylinder eller

en pyramid, s anvnds termen hjd endast om den utvalda sidoytan
r cylinderns eller pyramidens basyta.
Om polyedern r en cylinder (speciellt om den r en parallellepiped eller ett prisma), s r dess volym lika med basytans area gnger
hjden. Om polyedern r en pyramid, s r dess volym lika med en
tredjedel av basytans area gnger hjden.
hrn3
definition
hi en polyederi punkt som tillhr tv kanter i polyedern
ikosaeder
definition
etymologi
polyeder med tjugo sidoytor

kant
definition
hi en polyederi icke-tomt snitt av tv sidor i polyedern
kub1
synonym
definition
kommentar
etymologi
regelbunden hexaeder
polyeder som begrnsas av sex kvadratomrden
En kub kan ocks definieras som en parallellepiped vars alla sidor r
kvadrater, alternativt som ett rtblock vars alla kanter r lika lnga.
Kubens volym r a3 , om a r lngden hos en godtycklig kant.
Sidoytornas sammanlagda area r 6a2 .
Ordet kub kommer av grekiska kbos trning. Fr hexaeder se polyeder och regelbunden polyeder.
oktaeder
definition
etymologi
polyeder med tta sidoytor

parallellepiped
definition
prisma dr alla begrnsningsytorna r parvis parallella
223
Parallellepipeder.
kommentar
exempel
etymologi
Det r ekvivalent att sga att en parallellepiped r ett prisma dr

alla begrnsningsytor r parallellogramomrden.
Rtblock och kuber r parallellepipeder.
Ordet epiped kommer av grekiska eppedon plan, sltt.
polyeder
definition
kommentar
etymologi
kropp1 som begrnsas av ndligt mnga plana omrden

Det fljer att de begrnsande plana omrdena r mnghrningsomrden. De kallas sidoytor (eller bara sidor ); dessas (en-dimensionella) sidor kallas polyederns kanter ; kanternas ndpunkter kallas polyederns hrn.
Fr konvexa polyedrar gller att antalet hrn minus antalet kanter
plus antalet sidoytor r lika med 2 (Eulers polyederformel, uppkallad efter Leonard Euler, 1707 1783). Fr en tetraeder har vi till
exempel 4 6 + 4 = 2; fr en kub 8 12 + 6 = 2. Ett liknande
samband, som r ekvivalent med Eulers polyederformel, upptcktes
redan av Descartes, men hans arbete blev inte knt frrn lngt efter
hans dd.
Polyeder kommer av grekiska poly- mng- och hdra sida.
prisma, bestmd form prismat, plural prisman (eller en prisma, flera prismor )
definition
kommentar
etymologi
polyeder dr minst tv av begrnsningsytorna r parallella och alla

andra begrnsningsytor r parallellogramomrden
De tv parallella begrsningsytorna kallas baser. Prismats volym r
lika med en av basernas area gnger hjden, som r avstndet mellan
de tv parallella plan i vilka baserna ligger.
Om de andra begrnsningsytorna r vinkelrta mot basytorna s
kallas prismat rakt. Se figur p sidan 224.
Ordet prisma kommer frn grekiska prsma ngot sgat, substantiv
till verbet prein att sga.
pyramid
definition
polyeder som samtidigt r en kon2
224
Prisma.
Pyramid.
kommentar
etymologi
Alla sidoytor utom en, basen, mste vara triangelomrden.

Pyramidens volym r lika med en tredjedel av basens area gnger
hjden, som r avstndet mellan konens spets och basens plan.
Pyramid kommer av grekiska pyrams pyramid (syftar bde p de
egyptiska pyramiderna och ett slags kaka).
regelbunden polyeder
synonym
definition
kommentar
platonsk kropp1
polyeder dr sidoytorna r sinsemellan kongruenta regelbundna
mnghrningsomrden och dr konfigurationen i varje hrn r kongruent med den vid varje annat hrn
Det finns fem regelbundna polyedrar: den regelbundna tetraedern
(begrnsas av fyra liksidiga triangelomrden), kuben eller den regelbundna hexaedern (begrnsas av sex kvadratomrden), den regelbundna oktaedern (begrnsas av tta liksidiga triangelomrden), den
regelbundna dodekaedern (begrnsas av tolv regelbundna femhrningsomrden) och slutligen den regelbundna ikosaedern (begrnsas
av tjugo liksidiga triangelomrden).
Ordet regelbunden utelmnas ibland och man avser i s fall med
t. ex. tetraeder en regelbunden tetraeder.
Att det inte kan finnas fler n dessa fem kan inses om man studerar
hur ett hrn kan se ut. Dr kan inte mtas mer n fem trianglar, tre
kvadrater eller tre femhrningar. andra sidan mste dr mtas
minst tre av dessa mnghrningar. Vi kan allts i varje hrn ha tre,
225
De fem regelbundna polyedrarna eller de platonska kropparna: en regelbunden

tetraeder, hexaeder (kub), oktaeder, dodekaeder och ikosaeder.
historia
etymologi
jmfr
fyra eller fem trianglar, tre kvadrater eller tre femhrningar. Det r
de fem fallen.
I Timaios sammanfr Platon fyra av de regelbundna polyedrarna
med de fyra elementen: jord, eld, luft och vatten motsvarade kuben,
tetraedern, oktaedern respektive ikosaedern. Dodekaedern anvnde
Skaparen fr vrlden som helhet; den kom senare att frknippas med
ett femte element: etern.
De platonska kropparna r uppkallade efter filosofen Platon (427
347 f. Kr). De var emellertid knda redan av pythagoreerna.
De grekiska rkneprefixen r tri- tre- av treis tre, tetra- fyr-
av tttares fyra; penta- fem- av pnte fem; hexa- sex- av hex
o tta; dodeka- tolv- av d
odeka tolv; och
sex; okta- tta- av okt
ikosa- tjugo- av ekosi tjugo.
arkimedisk kropp1 s. 221
regelbunden pyramid
definition
pyramid dr basytans kanter bildar en regelbunden mnghrning

och hjdens fotpunkt r medelpunkt i den kring basytan omskrivna
cirkeln
rymddiagonal
definition
kommentar
hi polyederi strcka som har sina ndpunkter i tv hrn som inte

ligger i samma sidoyta
I en kub med sidan a har de fyra rymddiagonalerna lngden 3 a.
226
Rymddiagonal i en kub.
rtblock
definition
rtvinklig parallellepiped
Rtblock.
kommentar
Ett rtblock begrnsas av sex rektangelomrden. Nr alla dessa r

kvadrater, har vi en kub.
sidoyta
synonym
definition
sida3
hi polyederi plan yta som begrnsar polyedern
tetraeder
definition
polyeder med fyra sidoytor
Tetraeder.
etymologi
Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.7. Annan rymdgeometri
9.7.
227
Annan rymdgeometri
andragradsyta
definition
exempel
yta som definieras av lsningarna till en andragradsekvation i tre

variabler
Ellipsoid, paraboloid, hyperboloid.
begrnsningsyta
definition
exempel
yta som begrnsar en kropp1

Ett klot har en sfr som begrnsningsyta, klotets rand. Ett rtblock
har sex plana begrnsningsytor, som r rektangelomrden.
cirkulr cylinder
definition
cylinder2 vars bas r en cirkel eller cirkelskiva
cirkulr helix
definition
helix som ligger p en cirkulr cylinder
Cirkulr helix.
kommentar
I lmpliga koordinater fr kurvan ekvationen p parameterform x =

r cos t, y = r sin t, z = ct, t R, dr r och c r konstanter.
cirkulr kon
definition
kon2 vars bas r en cirkel eller cirkelskiva
cylinder1
definition
kommentar
etymologi
mngd i rummet som bestr av rta linjer parallella med en given rt

linje
Linjerna kallas generatriser.
Cylinder kommer av grekiskans klindros rulle.
cylinder2
definition
kommentar
del av en cylinder1 som ligger mellan tv parallella plan

Definitionen innebr att till exempel en kub r en cylinder.
Om planen r vinkelrta mot generatriserna, s kallas cylindern
rt eller rak.
228
cylindrisk yta
definition
kommentar
cylinder1 eller cylinder2 som r en yta

En cylindrisk yta uppstr nr en rt linje eller en strcka rr sig
parallellt med en fix rt linje och hela tiden skr en given kurva,
direktrisen.
ellipsoid
definition
kommentar
jmfr
begrnsad andragradsyta
I ett lmpligt rtvinkligt koordinatsystem har en ellipsoid ekvationen
(x/a)2 + (y/b)2 + (z/c)2 = 1. Ellipsoidens tre axlar r de strckor
som har ndpunkterna (a, 0, 0) och (a, 0, 0); (0, b, 0) och (0, b, 0)
respektive (0, 0, c) och (0, 0, c). Storheterna a, b, c kallas halvaxlarnas lngder.
hyperboloid s. 228, paraboloid s. 231
enhetssfren
definition
den sfr i ett tredimensionellt rtvinkligt koordinatsystem som har

medelpunkten i origo och radien 1 lngdenhet
helix
definition
etymologi
jmfr
kurva i en cylindrisk yta som skr generatriserna under en konstant

vinkel
Helx r det grekiska ordet fr spiral, vindling.
spiral s. 161, cirkulr helix s. 227 (figur finns dr), konisk helix s. 229
(figur finns dr)
hyperbolisk cylinder
definition
cylindrisk yta sdan att skrningen mellan cylindern och ett plan
vinkelrtt mot generatriserna r (den ena grenen av) en hyperbel
hyperboloid
definition
kommentar
etymologi
obegrnsad andragradsyta som har asymptoter

Asymptoterna bildar en kon. Det finns enmantlade och tvmantlade hyperboloider. De enmantlade r sammanhngande och nrmar
sig den asymptotiska konen utifrn. De tvmantlade bestr av tv
tskilda delar som nrmar sig den asymptotiska konen inifrn. I
ett lmpligt koordinatsystem har en hyperboloid en av ekvationerna
(x/a)2 + (y/b)2 (z/c)2 = 1. Vljes plustecknet fs en enmantlad,
vljes minustecknet fs en tvmantlad hyperboloid.
p Deras gemensamma asymptotiska kon fr ekvationen z/c = (x/a)2 + (y/b)2 .
Ordet hyperboloid r bildat av hyperbel och suffixet -oid till formen
liknande.
hjd i en cylinder
definition
strcka som har sina ndpunkter i basytornas plan eller deras frlngning och r normal till dessa
229
Hjd i en cylinder.
hjd i en kon
definition
strcka som har ena ndpunkten i spetsen och den andra i basytans
plan och som r normal till detta plan
klot
definition
kommentar
kropp1 i rummet som bestr av alla punkter som har avstnd frn en
given punkt hgst lika med ett givet tal
Den givna punkten kallas klotets medelpunkt eller centrum och det
givna talet klotets radie. Ett klot kan definieras av en olikhet
(x1 c1 )2 + (x2 c2 )2 + (x3 c3 )2 6 r2 ,
jmfr
dr (c1 , c2 , c3 ) r koordinaterna fr medelpunkten och r r radien.

Nrmare bestmt r detta klot slutet; om man i stllet tar strikt
olikhet fr man ett ppet klot. Volymen r i bda fallen 34 r3 .
sfr s. 233
kon1
definition
kommentar
etymologi
mngd som bestr av strlar utgende frn en given punkt

Punkten kallas konens spets.
onos kgla.
Kon kommer av grekiska k
kon2
definition
kommentar
del av en kon1 som ligger p samma sida av ett givet plan som spetsen
Den del som ligger i det givna planet kallas basyta. Konens volym r
en tredjedel av basytans area gnger hjden, som r avstndet frn
planet till spetsen.
Om basen r en cirkelskiva och hjdens fotpunkt r lika med
dennas medelpunkt, s kallas konen fr en rak cirkulr kon.
konisk helix
definition
kurva som ligger p en kon och skr konens generatriser under konstant vinkel
230
En konisk helix.
konisk yta
definition
kommentar
kon som r en yta

En konisk yta bestr av de strlar eller strckor som utgr frn en
fix punkt och skr en given sluten kurva, direktrisen. Varje sdan
strle i ytan kallas en generatris.
konvex mngd
definition
kommentar
exempel
etymologi
jmfr
mngd sdan att varje rt linje skr den i ett intervall

Om vi med [a, b] betecknar strckan mellan a och b s innebr definitionen att en mngd A r konvex om och endast om {a, b} A
medfr [a, b] A.
En cirkelskiva i planet r konvex.
En cirkel med positiv radie r inte konvex, eftersom dess snitt
med en rt linje kan best av tv punkter.
Ett klot i rymden r konvext, medan en sfr med positiv radie
inte r det.
Adjektivet konvex kommer av latinets convexus vlvd, buktig, bildat
av prefixet con- (hr med frstrkande betydelse) och ett efterled,
som r omstritt.
konvex funktion s. 146
korsande linjer
synonym
definition
kommentar
skeva linjer
linjer som inte ligger i ett plan
Korsande linjer skr inte varandra, men r nd inte parallella.
mantelyta
definition
kommentar
etymologi
ytan med undantag fr basytorna fr en kon2 eller cylinder2

Ordet mantel kommer av latinets mantellum, diminutiv av mantum
[ett slags] kappa.
231
Mantelyta.
motsatta strlar
definition
strlar som utgr frn samma punkt och tillsammans bildar en rt

linje
parabolisk cylinder
definition
jmfr
cylinder sdan att dess snitt med ett plan som inte innehller en
generatris r en parabel
paraboloid s. 231
paraboloid
definition
kommentar
etymologi
obegrnsad andragradsyta som saknar asymptoter

Det finns elliptiska paraboloider (utan sadelpunkter) och hyperboliska paraboloider (med sadelpunkter). De frstnmnda har i
lmpliga koordinater ekvationen 2z = (x/a)2 + (y/b)2 ; de sistnmnda 2z = (x/a)2 (y/b)2 . Dessutom finns det paraboliska cylindrar,
med ekvationen 2z = (x/a)2 .
Ordet paraboloid r bildat av parabel och suffixet -oid till formen
liknande.
parallella plan
definition
hom tv plan i rummeti plan som sammanfaller eller inte skr varandra;
hom fler n tv plani plan sdana att tv godtyckliga av dem r
parallella
radie i en sfr
definition
kommentar
strcka med ena ndpunkten i medelpunkten och den andra p sfren

Med radie kan ven avses lngden av denna strcka.
radie i ett klot

definition
kommentar
strcka frn klotets medelpunkt till en punkt p klotets yta

232
Radie i ett klot.
rotationsellipsoid
definition
kommentar
rotationsyta som uppstr nr en ellips fr rotera kring en av sina

axlar
Tv av de tre axlarna i en sdan ellipsoid har samma lngd.
rotationshyperboloid
definition
kommentar
rotationsyta som uppkommer d en hyperbel fr rotera kring en av

sina axlar
Tv av de tre axlarna i en sdan hyperboloid har samma lngd. Om
hyperbeln roterar kring konjugataxeln erhlls en enmantlad hyperboloid. Om den roterar kring transversalaxeln erhlls en tvmantlad
hyperboloid.
rotationskropp
definition
kommentar
kropp1 som bestms av en figur i planet som fr rotera kring en rt

linje i samma plan
Linjen kallas rotationsaxel.
rotationsparaboloid
definition
kommentar
rotationsyta som erhlls genom att en parabel fr rotera kring sin

axel
En sdan paraboloid r elliptisk.
rotationsyta
definition
kommentar
yta som uppkommer d en kurva roterar kring en given rt linje

Den givna linjen kallas rotationsaxel.
rt linje parallell med ett plan

definition
exempel
rt linje som r parallell med ngon rt linje i planet

Den rta linjen genom tv punkter med koordinaterna (p1 , p2 , p3 )
och (q1 , q2 , q3 ) 6= (p1 , p2 , p3 ) r parallell med planet med ekvationen
a1 x1 + a2 x2 + a3 x3 + a4 = 0 om och endast om
a1 (p1 q1 ) + a2 (p2 q2 ) + a3 (p3 q3 ) = 0.
233
sadelpunkt
definition
punkt dr en yta krker t ett hll i en tangentiell riktning och t

det andra hllet i en vinkelrt tangentiell riktning
Sadelpunkt.
exempel
Ytan med ekvationen z = x2 y 2 r en hyperbolisk paraboloid och

krker uppt nr man gr frn origo lngs x-axeln; den krker nedt
nr man gr frn origo lngs y-axeln. Origo r drfr en sadelpunkt.
Faktiskt r varje punkt p ytan det.
sektor
definition
hi planet eller rymdeni kon1 med spets i origo
sfr
definition
kommentar
yta i rummet som bestr av alla punkter som har ett givet avstnd
till en given punkt
Den givna punkten kallas sfrens medelpunkt eller centrum och det
givna avstndet sfrens radie. En sfr kan definieras av en ekvation
(x1 c1 )2 + (x2 c2 )2 + (x3 c3 )2 = r2 ,
etymologi
jmfr
dr (c1 , c2 , c3 ) r koordinaterna fr medelpunkten och r r radien.

Dess area r 4r2 .
En ldre term fr sfr r klotyta.
Ordet sfr kommer av grekiskans sphara boll.
klot s. 229
skrande plan
definition
kommentar
tv plan som skr varandra

I fyra dimensioner kan tv tvdimensionella plan vara disjunkta utan
att vara parallella, till exempel planen
{(x1 , x2 , x3 , x4 ) R4 ; x1 = 0, x2 = 0} och
{(x1 , x2 , x3 , x4 ) R4 ; x1 + x2 = 1, x3 = 0}.
jmfr
parallella plan s. 231
234
sluten yta
definition
yta som utgr randen till en begrnsad tredimensionell delmngd av

rummet
storcirkel
definition
cirkel p sfr som har samma medelpunkt som sfren
Tv storcirklar.
kommentar
exempel
jmfr
Den kortaste vgen p en sfr mellan tv punkter p denna r alltid

en storcirkelbge. En projektion som avbildar storcirklar p jorden p
rta linjer p kartan r drfr vrdefull vid navigation. Men mnga
kartor har inte den egenskapen, och p sdana blir storcirklarna (till
exempel flygrutter ver haven) inte rta linjer.
Om vi approximerar jordytan med en sfr, s r alla meridianer storcirklar. Av latituderna r endast ekvatorn en storcirkel.
centralprojektion s. 241
tangentplan till en yta

definition
hi en punkt i ytani plan som gr genom punkten och r sdant att

vinkeln mellan planet och en godtycklig sekant genom punkten och
en annan punkt konvergerar mot noll nr denna punkt nrmar sig
den frsta
tesserakt
definition
kommentar
etymologi
fyrdimensionell motsvarighet till den tredimensionella kuben

I ett lmpligt valt fyrdimensionellt koordinatsystem kan tesserakten
beskrivas som mngden av alla punkter vilkas koordinater
(x1 , x2 , x3 , x4 ) R4 uppfyller 0 6 xj 6 1, j = 1, 2, 3, 4.
Ordet tesserakt kommer av det joniska tsseres fyra och akts strle.
(Jmfr det attiska tttares fyra, som givit upphov till tetra-.)
toppvinkel i en rak cirkulr kon

definition
vinkeln mellan tv olika generatriser som ligger i ett plan genom

hjden
Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.8. Koordinatsystem
235
torus
yta som uppkommer nr en cirkel roterar ett varv kring en rt linje
i dess plan utanfr cirkeln
definition
R
r
Torus.
kommentar
En torus har i ett lmpligt koordinatsystem ekvationen

2
p
x2 + y 2 R + z 2 = r2 ,
dr r r den roterande cirkelns radie och R > r avstndet mellan
rotationsaxeln och cirkelns medelpunkt. Man kan vlja koordinater
p en torus som r ett par av vinklar.
Om man erstter likheten i formeln med 6 fr man i stllet den
solida torusen, som bestr av alla punkter som ligger inne i eller
p torusen.
Torus kommer frn latinets torus ansvllning.
etymologi
vinkeln mellan ett plan och en rt linje

den minsta vinkeln mellan linjen och ngon linje i planet som gr
genom skrningspunkten om en sdan finnes; om linjen inte skr
planet definieras vinkeln som 0
definition
vinkeln mellan tv plan

vinkeln mellan planens normaler
definition
vinkeln mellan tv rta linjer i rummet

definition
kommentar
9.8.
vinkel mellan tv skrande linjer parallella med de givna linjerna

Linjerna behver inte skra varandra; vinkeln mellan dem r nd
definierad.
Koordinatsystem
cylindriska koordinater
definition
koordinater i rummet dr de tv frsta r polra i ett plan och den

tredje r hjden rknat med tecken frn detta plan
236
imaginra axeln
definition
kommentar
jmfr
den rta linje lngs vilken imaginrdelen av ett komplext tal avstts
P den imaginra axeln terfinns de rent imaginra talen i, 0, i och
2i.
y-axel s. 240, reella axeln s. 239
kartesiskt koordinatsystem
definition
koordinatsystem dr en punkts koordinater avstts parallellt med

axlarna, som r rta linjer
z
y
x
Ett rtvinkligt kartesiskt koordinatsystem i rymden.
kommentar
etymologi
jmfr
Axlarna behver inte bilda rta vinklar mot varandra. Ett kartesiskt koordinatsystem dr axlarna r vinkelrta mot varandra kallas
rtvinkligt koordinatsystem.
Koordinatsystemet r uppkallat efter Ren Descartes (1596 1650),
vars latinska namn var Cartesius.
polrt koordinatsystem s. 238
koordinat
definition
kommentar
jmfr
etymologi
ett av de tal som anvnds fr att ange en punkts lge i ett koordinatsystem
En koordinat kan ange ett avstnd eller en vinkel.
Beroende p dimensionen skrivs koordinaterna som tal, ordnade
par av tal eller tripplar av tal o.s.v. Om dimensionen r tv eller
hgre s tskiljs talen med kommatecken: x, (x, y), (x1 , x2 ), (x, y, z),
(x1 , x2 , x3 ). (Fr att undvika frvxling med decimalkomma kan man
i stllet anvnda semikolon eller anvnda decimalpunkt. Om x =
1,2 och y = 3,4 br man inte skriva (x, y) = (1, 2, 3, 4) utan (1,2; 3,4)
eller (1.2, 3.4).)
kartesiskt koordinatsystem s. 236, polrt koordinatsystem s. 238
Ordet koordinat kommer frn latinets coordinata, perfekt particip av
verbet coordinare att samordna.
koordinataxel
definition
rt linje parallellt med vilken koordinaterna avstts i ett koordinatsystem
237
koordinatplan
definition
hi ett tredimensionellt kartesiskt koordinatsystemi vart och ett av de

tre plan som innehller ett par av koordinataxlarna
koordinatsystem
definition
jmfr
referenssystem dr en punkts position anges med hjlp av tal

kartesiskt koordinatsystem s. 236, polrt koordinatsystem s. 238
kvadrant
definition
var och en av de fyra sektorer som axlarna i ett tvdimensionellt

koordinatsystem delar in planet i
1
x
De fyra kvadranterna.
kommentar
etymologi
Man talar om den frsta, . . . , fjrde kvadranten och avser d den

dr bda koordinaterna r positiva, den dr x r negativ och y r
positiv, och s vidare till den fjrde, den dr x r positiv och y r
negativ.
Kvadrant kommer av latinets quadrans fjrdedel.
negativ axel
definition
den negativa delen av en koordinataxel
oktant
definition
etymologi
var och en av de tta koner som de tre koordinatplanen i ett tredimensionellt koordinatsystem delar in rummet i
Ordet oktant kommer av latinets octans vinkelmtningsinstrument
omfattande en ttondels cirkel, bildat av octo tta.
orientering
definition
kommentar
hav ett koordinatsystemi ett av de tv val som man kan gra i ett
koordinatsystem och som ger olika tecken t vissa storheter
Ett tvdimensionellt koordinatsystem sges vara positivt orienterat om den positiva x-axeln kan verfras till den positiva y-axeln
medelst en vridning i positiv led (moturs) mindre n 180 , annars
negativt orienterat.
238
2
1
2
1
3
Tv koordinatsystem: ett positivt orienterat (till vnster) och ett med negativ
orientering.
Ett tredimensionellt koordinatsystem sges vara positivt orienterat eller ett hgersystem om de positiva x-, y- och z-axlarna r
riktade som tummen, pekfingret (strckt) och lngfingret (bjt) p
en hgerhand.
Ofta ritar man en tvdimensionell projektion av ett tredimensionellt, positivt orienterat koordinatsystem s att x-axeln pekar t
hger ngot ut ur bilden, y-axeln in i bilden, och z-axeln uppt.
origo
definition
kommentar
etymologi
nollpunkt i ett koordinatsystem

P en rt linje har origo koordinaten 0; i ett plan koordinaterna (0, 0);
i rummet (0, 0, 0).
Origo kommer av latinets origo ursprung, frsta brjan.
ortonormerat koordinatsystem
definition
etymologi
kartesiskt koordinatsystem dr koordinataxlarna r vinkelrta mot

varandra och lngdenheten fr koordinaterna r lika med en faststlld
enhet
Termen ortonormerad innehller grekiskans orths rt.
pol
definition
origo i ett polrt koordinatsystem
polrt koordinatsystem
definition
kommentar
koordinatsystem i planet dr man anger avstndet frn en fix punkt

(origo, kallad polen) till en given punkt och vinkeln mellan en fix
strle och strlen frn polen genom den givna punkten
I ett vinkelrtt koordinatsystem kan man infra polra koordinater
(r, ), dr r r avstndet frn origo (polen) till punkten och r
vinkeln mellan x-axeln och strlen frn polen till punkten. D gller
att x = r cos och y = r sin . Vinkeln r endast bestmd modulo
2, s det r vanligt att man begrnsar den genom att freskriva att
< 6 eller 0 6 < 2 skall glla.
239
Polrt koordinatsystem.
positiv axel
definition
den positiva delen av en koordinataxel
reella axeln
definition
jmfr
den axel lngs vilken realdelen av ett komplext tal avstts

x-axel s. 240, imaginra axeln s. 236
rtvinkligt koordinatsystem
definition
kartesiskt koordinatsystem dr axlarna r vinkelrta mot varandra
sfriska koordinater
definition
koordinater i rummet som bestr av avstndet frn origo till en given

punkt och tv vinklar, latitud och longitud, eller liknande vinklar
x
Sfriska koordinater.
kommentar
I ett tredimensionellt rtvinkligt kartesiskt koordinatsystem kan man

infra sfriska koordinater (r, , ), dr r r avstndet frn origo till
punkten, latituden och longituden rknad frn exempelvis den
positiva x-axeln. D gller att x = r cos cos , y = r sin cos och
z = r sin .
240
Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.9. Avbildningar och symmetrier
Man anvnder samma term ocks om tv koordinater och p

enhetssfren; det svarar mot att man endast betraktar punkter med
r = 1.
x-axel
den frsta axeln i ett kartesiskt koordinatsystem
definition
x-koordinat
synonym
abskissa
definition
den frsta koordinaten i ett kartesiskt koordinatsystem

I ett tvdimensionellt koordinatsystem avsttes den frsta koordinaten vanligen t hger.
Abskissa kommer frn latinets abscissa linea avhuggen linje.
kommentar
etymologi
y-axel
den andra axeln i ett kartesiskt koordinatsystem
definition
y-koordinat
synonym
ordinata
definition
den andra koordinaten i ett kartesiskt koordinatsystem

I ett tvdimensionellt koordinatsystem avsttes den andra koordinaten ofta vertikalt (uppt p papperet).
Ordinata kommer frn latinets ordinata linea ordnad linje.
kommentar
etymologi
z-axel
definition
den tredje axeln i ett kartesiskt koordinatsystem
z-koordinat
synonym
applikata
definition
den tredje koordinaten i ett kartesiskt koordinatsystem

Applikata kommer frn latinets applicata linea tillfogad/anbringad
linje.
etymologi
9.9.
Avbildningar och symmetrier
affin transformation
definition
bektiv affin avbildning
affint ekvivalenta
definition
hom tv geometriska figureri mjliga att verfra p varandra medelst

en affin transformation

kommentar
jmfr
241
Tv trianglar r alltid affint ekvivalenta, likas tv ellipser, dremot

inte en ellips och en hyperbel.
Medianerna i en liksidig triangel skr varandra i en punkt av
symmetriskl. Eftersom alla trianglar r affint ekvivalenta och medianerna r definierade medelst affint invarianta begrepp, s skr medianerna i en godtycklig triangel varandra i en punkt. Fr bisektriser,
hjder och mittpunktsnormaler kan motsvarande resultat inte bevisas
lika enkelt.
projektivt ekvivalenta s. 245
antipod
definition
kommentar
htill en punkt p en sfri motsatt punkt

Antipoden till en punkt a p sfren med ekvationen
(x1 c1 )2 + (x2 c2 )2 + (x3 c3 )2 = r2 r 2c a. Man sger att
punkterna a och 2c a r antipodiska.
areaskala
definition
exempel
kvadraten2 p skala1
P en karta i skalan 1:50 000 r areaskalan 1:2 500 000 000. En sj
med arean 0,6 cm2 p kartan har i verkligheten arean 15 ha.
axel1
definition
jmfr
hi geometrini rt linje eller strcka som r nra frknippad med symmetrin hos en geometrisk figur
koordinataxel s. 236
centralprojektion
definition
avbildning mellan tv ytor som bestms genom att man drar en strle
frn en given punkt genom en punkt i den frsta ytan och avbildar
denna p strlens skrning med den andra ytan
Centralprojektion, i detta fall en gnomisk projektion.
242
kommentar
exempel
etymologi
jmfr
Den givna punkten kallas projektionens centrum. De tv ytorna kan

vara plan eller sfrer.
Om den frsta ytan r en sfr med medelpunkt lika med projektionens centrum och den andra r ett plan, s kallas projektionen
gnomonisk.
Vid gnomonisk projektion avbildas storcirklar p rta linjer.
om
Gnomonisk kommer av det grekiska gn
on visare p solur.
parallellprojektion s. 244, storcirkel s. 234, stereografisk projektion
s. 247
frminskning
definition
exempel
avbildning som frminskar alla avstnd med samma faktor; modell

som r resultatet av en sdan avbildning
Fr en modell i skalan1 1:200 har man dividerat alla lngder i verkligheten med 200, och modellen r mindre n fremlet.
frstoring
definition
exempel
avbildning som frstorar alla avstnd med samma faktor; modell som
r resultatet av en sdan avbildning
Fr en modell i skalan1 2:1 har man multiplicerat alla lngder i verkligheten med 2, och lngderna i modellen r dubbelt s stora som hos
originalet.
invariant1 (adjektiv)
definition
exempel
hunder en viss avbildningi ofrndrad

Under en strikt vxande avbildning r relationerna mindre n (<)
och mindre n eller lika med (6) invarianta1 . Under en vxande
avbildning r endast den sistnmnda invariant1 .
invariant2 (substantiv)
definition
exempel
storhet eller egenskap som r invariant1 under en viss avbildning

Under en rotation i planet r arean en invariant2 .
inversion
definition
kommentar
hi en cirkeli avbildning som avbildar varje punkt p den punkt som

ligger p samma strle frn cirkelns medelpunkt och som bestms av
att de tv punkternas avstnd till medelpunkten har produkten lika
med radien i kvadrat
Om cirkeln har ekvationen (x1 c1 )2 + (x2 c2 )2 = r2 , s avbildas
punkten x = (x1 , x2 ) genom inversionen p y = (y1 , y2 ) = (1t)c+tx,
dr t = r2 /d(x, c)2 och d(x, c) r det euklidiska avstndet mellan x
och medelpunkten c. Punkterna p cirkeln avbildas p sig sjlva.
konform
synonym
vinkeltrogen

definition
kommentar
etymologi
243
som bevarar alla vinklar

Det r inte mjligt att avbilda en sfr p ett plan s att alla avstnd
bevaras. Varje plan karta ver jorden mste drfr innebra en viss
frvanskning. Dremot r det mjligt att bevara alla vinklar; en
stereografisk projektion gr detta.
Konform kommer av latinets conformis likformig.
kongruens
definition
etymologi
egenskapen att vara kongruenta

Ordet kongruens kommer frn latinets congruentia verensstmmelse, substantiv av verbet congruere att verensstmma.
kongruensavbildning
synonym
definition
exempel
kongruenstransformation
avbildning av figurer som bevarar avstndet mellan tv godtyckliga
punkter
En kongruensavbildning av ett plan p ett annat r affin och konform.
kongruenta
synonym
definition
euklidiskt ekvivalenta
hom tv geometriska figureri sdana att den ena kan avbildas p den
andra medelst en kongruensavbildning
Tv par av kongruenta figurer. I det frsta fallet innehller kongruensavbildningen en spegling, i det andra inte.
historia
Det finns tre kongruenssatser fr trianglar i Euklides Stoikhea (i

latinsk versttning Elementa) Grundbegreppen. En fjrde kongruenssats r inte formulerad, men kan hrledas ur en sats om likformighet hos trianglar. Dessa fyra satser med bevis ingick i realskolans matematik nda fram till brjan av 1960-talet.
likformiga
definition
kommentar
hom tv geometriska figureri sdana att den ena kan avbildas p den
andra medelst en likformighetsavbildning
Att tv trianglar r likformiga innebr att frhllandet mellan motsvarande sidor i trianglarna r detsamma. Se figur p sidan 244.
244
Tre likformiga trianglar.
likformighet
definition
egenskapen att vara likformiga
likformighetsavbildning
definition
exempel
avbildning sdan att avstndet mellan tv godtyckliga punkter multipliceras med en konstant
Vinklar bevaras under en likformighetsavbildning; en sdan r sledes
konform.
ortogonal projektion
definition
exempel
avbildning av en figur p ett plan lngs rta linjer som r vinkelrta

mot planet
Den ortogonala projektionen av R3 p planet med ekvationen
ax + by + cz = 0 r
(x, y, z) 7 (x sa, y sb, z sc), dr s =
ax + by + cz
,
a2 + b2 + c2
d.v.s. punkten flyttas lngs planets normal (a, b, c) till planet.
parallellprojektion
definition
jmfr
avbildning dr varje punkt avbildas p en punkt som ligger p den

rta linje som gr genom den frsta punkten och r parallell med en
given rt linje
centralprojektion s. 241
projektion
definition
kommentar
jmfr
hinom geometrini avbildning av en figur p en annan lngs kurvor,

speciellt lngs rta linjer, genom en given punkt eller lngs parallella
linjer
centralprojektion s. 241, stereografisk projektion s. 247, parallellprojektion s. 244, ortogonal projektion s. 244
245
Projektion.
projektivt ekvivalenta
definition
exempel
hom tv geometriska figureri mjliga att verfra p varandra medelst

en projektiv transformation
En ellips r projektivt ekvivalent med en hyperbel. Konen
{(x, y, z) R3 ; x2 + y 2 z 2 = 0}
jmfr
skr planet med ekvationen z = 1 i en cirkel, och planet med ekvationen x = 1 i en hyperbel. Eftersom avbildningen (x, y, z) 7 (z, y, x)
r en tillten projektiv transformation, s r cirkeln och hyperbeln
projektivt ekvivalenta.
affint ekvivalenta s. 240
projektivt plan
definition
kommentar
mngd som uppstr genom att ett plan kompletteras med en linje i
ondligheten
Mer precist innebr definitionen att ett projektivt plan kan representeras av alla linjer som gr genom origo i ett tredimensionellt
rum. Punkterna i det ursprungliga planet representeras d av linjer
{(ta, tb, tc) R3 ; t R}
med c 6= 0, medan punkterna i ondligheten representeras av de linjer
som har c = 0 men inte bde a och b lika med noll.
projektiv transformation
definition
hmellan tv projektiva plani avbildning som ges av en liner och

inverterbar avbildning i det tredimensionella rum som representerar
planen
rotation
synonym
vridning
246
Rotation.
definition
kommentar
avbildning i planet eller rummet som innebr vridning kring en punkt

eller en axel
En rotation r en kongruensavbildning.
rotationssymmetri
definition
exempel
egenskapen hos en kropp1 att avbildas p sig sjlv d den roteras en

viss vinkel
En liksidig triangel har rotationssymmetri: om man roterar den 120
kring medianernas skrningspunkt s vergr den i sig sjlv.
En regelbunden femhrning har rotationssymmetri (man roterar
72 ).
En cirkel har nnu bttre rotationssymmetri: inget ndras om
man roterar den en godtycklig vinkel kring dess medelpunkt.
skala1
synonym
definition
kommentar
exempel
jmfr
lngdskala
frhllande mellan lngderna hos tv objekt
Objekten kan till exempel vara en karta och en del av jorden eller en
modell och det modellen frestller.
Karta i skalan 1:50 000 (kartan terger en strcka med en femtiotusendel av dess verkliga lngd).
Modell i skala 3:1 (modellens lngder r tre gnger s stora som
det ursprungliga objektets).
areaskala s. 241, volymskala s. 249
skala2
definition
exempel
kurva, oftast strcka eller cirkelbge, p vilken vissa lngder r markerade medelst tvrstreck
En linjal kan ha skalor2 som anger bde millimeter och tum.
skjuvning
definition
avbildning i rummet dr varje punkt translateras i en given riktning

med en strcka som r proportionell mot avstndet till ett givet plan
som innehller den givna riktningen

kommentar
247
Om planet r z = 0 och riktningen r (a, b, c) s mste c = 0 och

avbildningen ges av
(x, y, z) 7 (x + az, y + bz, z).
etymologi
Det r vanligt att vinden uppvisar en skjuvning, d.v.s. att vinden

vrider sig och kar med hjden ver marken.
Skjuva kommer av ett fornsvenskt verb med den allmnna betydelsen
att flytta i sidled. Det r beslktat med skov, skovel, skuffa, skyffel.
spegling
definition
hi en rt linje i planet eller rummeti avbildning dr varje punkt avbildas p sin spegelbild i linjen;
hi ett plan i rummeti avbildning dr varje punkt avbildas p sin
spegelbild i planet;
hi en punkt i planet eller rummeti avbildning dr varje punkt avbildas
p en punkt sdan att deras mittpunkt r den givna punkten
Spegling i ett plan; i en linje i rymden; i en punkt.
kommentar
Avstnd r invarianta under en spegling, som allts r en kongruensavbildning. Speglingen i planet med ekvationen ax + by + cz = 0 ges
av
(x, y, z) 7 (x ta, y tb, z tc), dr t = 2
ax + by + cz
,
a2 + b2 + c2
d.v.s. punkten flyttas lngs planets normal (a, b, c) till andra sidan
planet.
stereografisk projektion
definition
kommentar
centralprojektion av en sfr p ett tangerande plan sdan att projektionens centrum r antipod till tangeringspunkten
Under en stereografisk projektion avbildas en cirkel p sfren p en
cirkel i planet eller p en rt linje; det sista intrffar nr cirkeln p
sfren gr genom projektionens centrum.
248
exempel
etymologi
jmfr
Det komplexa talplanet kan genom en stereografisk projektion identifieras med en sfr, Riemannsfren, dr dock en punkt fattas,
en punkt som inte motsvarar ngot komplext tal. Denna motsvarar
ett nytt element, ondligheten, betecknad , som kan lggas till de
komplexa talen. Man kan ge det utvidgade komplexa planet C{}
en topologi s att det blir homeomorft med sfren.
Stereografisk kommer av det grekiska steres hrd, fast, massiv, solid
och grphein att skriva, att rita.
centralprojektion s. 241, konform s. 242
strckning
synonym
definition
kommentar
etymologi
homoteti
hmed avseende p en given punkt ci avbildning som avbildar varje
punkt x p punkten k(x c) + c, dr talet k r avbildningens skala1
En strckning r en likformighetsavbildning
Ordet homoteti r sammansatt av grekiska homs samma och
thets placerad, till tithnai att placera, att stta.
symmetri
definition
kommentar
etymologi
egenskapen att vara ofrndrad under en viss bektiv avbildning

Vanliga symmetrier r till exempel symmetri i planet med avseende
p en given rt linje: egenskapen att vara ofrndrad vid spegling i
linjen; symmetri i rummet med avseende p ett givet plan: egenskapen att vara ofrndrad vid spegling i planet; och symmetri i
planet eller rymden med avseende p en given punkt: egenskapen att
vara ofrndrad vid spegling i punkten.
Vid spegling i en rt linje kallas denna linje fr den symmetriska
mngdens symmetrilinje; vid spegling i ett plan kallas planet fr
den symmetriska mngdens symmetriplan. Vid spegling i en punkt
slutligen kallas punkten fr den symmetriska mngdens symmetricentrum.
Ordet symmetri kommer frn grekiska symmetra jmfrande mtning, av syn- samman- och metren att mta.
translat
definition
bild under en translation
translatera
definition
utfra en translation
translation
synonym
definition
kommentar
parallellfrskjutning
avbildning dr alla punkter frflyttas en viss strcka i en viss riktning
Uttryckt i koordinater innebr definitionen i planet att x = (x1 , x2 )
avbildas p x + a = (x1 + a1 , x2 + a2 ); i rummet att x = (x1 , x2 , x3 )
avbildas p x + a = (x1 + a1 , x2 + a2 , x3 + a3 ) fr ngon fix vektor a.
249
Translation.
etymologi
Translation kommer frn latinets translatio transport, verfring,

frflyttning.
volymskala
definition
exempel
kuben2 p skala1
En fartygsmodell r byggd i skalan 1:200. Volymskalan r d 1:2003 =
1:8106 , en till tta miljoner. Fartygets deplacementet p 30 000 ton
motsvarar 3,75 kg i modellen (deplacementet r en volym, men av
tradition rknas den i ton vatten).
vridningsriktning
definition
kommentar
hll t vilket en rotation i planet sker

Man sger att vridningsriktningen r positiv om den sker moturs,
och negativ om den sker medurs.
250
10.
Kapitel 10. Trigonometri
Trigonometri
arcusfunktion
synonym
definition
kommentar
historia
cyklometrisk funktion
invers till en restriktion av en trigonometrisk funktion
Restriktionen av sinusfunktionen till intervallet [/2, /2] r injektiv, vilket gr att dess invers, arcsin : [1, 1] [/2, /2], kan
definieras. P samma stt r restriktionen av cosinusfunktionen till
[0, ] injektiv, och man definierar dess invers, arccos : [1, 1] [0, ],
liksom inversen till en restriktion av tangensfunktionen, arctan : R
]/2, /2[. Funktionerna heter arcus sinus, arcus cosinus, arcus
tangens och beteckningarna utlses s.
Man ser ibland beteckningen sin1 x fr arcsin x, men den kan
frvxlas med 1/ sin x = cosec x.
r 1729 skrev Daniel Bernoulli A.S. fr arcsinus.
cosecans
definition
kommentar
funktionen 1/ sin
Cosecansfunktionen kan ven definieras som secans fr komplementvinkeln: cosec v = sec(/2 v).
cosinus
definition
hfr en vinkel i en rtvinklig triangeli nrliggande katet dividerad

med hypotenusan
Cosinusfunktionen.
kommentar
Cosinus fr en vinkel v skrivs cos v. Funktionen kan utvidgas till

alla reella argument genom att man freskriver att den skall vara
lika med x-koordinaten fr en punkt p enhetscirkeln med vinkeln v
mot x-axeln. Den blir d en jmn funktion med perioden 2. Cosinusfunktionen kan ven definieras som sinus fr komplementvinkeln:
cos v = sin(/2 v).
251
cotangens
definition
hfr en vinkel v i en rtvinklig triangeli nrliggande katet dividerad

med motstende katet
Cotangensfunktionen.
kommentar
Cotangens fr en vinkel v skrivs cot v. Den kan definieras fr alla

reella argument utom heltalsmultiplarna av genom att man freskriver att cot v skall vara lika med cos v/ sin v. Den blir d en udda
funktion med perioden , dock odefinierad d v Z, d.v.s. d v
r en heltalsmultipel av . Cotangensfunktionen kan ven definieras
som tangens fr komplementvinkeln: cot v = tan(/2 v).
Fourieranalys
synonym
definition
kommentar
harmonisk analys
gren av matematiken dr man delar upp signaler, frlopp och funktioner i en summa av sinus- och cosinusfunktioner eller exponentialfunktioner
Inom Fourieranalysen studeras speciellt Fouriertransformationen,
som till en funktion f : R C ordnar dess Fouriertransform
f = F (f ), som definieras av
Z
f ( ) = F (f )( ) =
f (t)eit dt,
R.
R
historia
En beskrivning av en planetbana som en summa av cirkulra rrelser,

epicykler, anvndes fram till Kepler och r en typ av Fourierutveckling lngt fre Fourier.
En viktig fregngare inom Fourieranalysen var Daniel Bernoulli
(1700 1782), som omkring 1730 fann att en vibrerande strngs rrelse kan tnkas best av ett ondligt antal harmoniska delsvngningar, senare tolkade som sinusvgor.
Joseph Fourier (1768 1830) publicerade 1822 ett epokgrande
arbete, Thorie analytique de la chaleur Analytisk teori fr vrmet,
dr han utvecklade de metoder som nu kallas Fourieranalys.
252
etymologi
Namnet Fourieranalys r efter Joseph Fourier.

Termen harmonisk analys fr frsts av det faktum att de svngningar som en ton kan delas upp i harmonierar med varandra; grekerna talade om harmona harmoni, som anvndes om alla delars
rtta frhllande till det hela i musik lika vl som i retorik och
anatomi. Grundbetydelsen r sammanfogning, frbindelse; jmfr
harms fog, sm, fogning.
secans
definition
etymologi
funktionen 1/ cos
Secans skrande r presensparticip av secare att skra.
sinus
definition
hfr en vinkel i en rtvinklig triangeli motstende katet dividerad

med hypotenusan
Sinusfunktionen.
kommentar
historia
etymologi
Sinus fr en vinkel v skrivs sin v. Funktionen kan utvidgas till alla

reella argument genom att man freskriver att den skall vara lika
med y-koordinaten fr en punkt p enhetscirkeln med vinkeln v mot
x-axeln. Den blir d en udda funktion med perioden 2.
Beteckningarna sin. och tan. brjade anvndas i slutet av 1500-talet.
Under 1600-talet brjade man utelmna den avslutande punkten och
skrev sin och tan utan punkt. I slutet av 1600-talet kom s beteckningen cos. i bruk; under 1700-talet utan punkt.
Sinus r ett latinskt ord som bl. a. betyder bge, bukt, rundning,
brstveck (i drkt), hlrum. Detta kan frefalla egendomligt, eftersom sinus fr v inte r en bglngd utan lngden hos halva kordan i en
bge p enhetscirkeln med medelpunktsvinkeln 2v. Frklaringen kan
ligga i transkriberingen frn sanskrit till arabiska. I indisk matematik
anvndes sanskritorden jva eller jya fr kordan i en cirkelbge, och
halva kordan utgr sinus fr halva den cirkelbge som kordan spnner upp. I arabisk matematik skrevs jva med motsvarande arabiska
253
bokstver som jib (eftersom korta vokaler som a inte skrivs ut i arabiskan), och dessa tre bokstver kom s att lsas som jaib (med en
annan placering av a), ett arabiskt ord med betydelsen brst, barm,
hlrum. Detta arabiska ord versattes sedan till latin av Robert
av Chester omkring 1150. Den latinska termen blev d sinus med
samma betydelse.
tangens
definition
hfr en vinkel i en rtvinklig triangeli motstende katet dividerad

med nrliggande katet
Tangensfunktionen.
kommentar
etymologi
Tangens fr en vinkel v skrivs tan v.

Funktionen kan utvidgas till alla reella argument utom /2 +
k, k Z, genom att man freskriver att tan v skall vara lika med
sin v/ cos v. Den blir d en udda funktion med perioden , dock
odefinierad d v /2 Z.
Tangens r ett substantiv bildat till latinets tangere att vidrra, att
berra. Valet av ord kan frklaras av att tan v r lngden av den
strcka som vinkelbenen skr av frn en tangent till enhetscirkeln.
trigonometri
definition
kommentar
historia
gren av matematiken som studerar samband mellan vinklar och

strckor i planet och rymden
Det grundlggande trigonometriska problemet r att berkna alla
sidor och vinklar i en triangel nr vissa av dessa r knda. Det
handlar d om plan trigonometri. I sfrisk trigonometri, dr
bde sidor och vinklar r vinklar, behandlas motsvarande problem
p en sfr.
omkring 125 f. Kr.) konstruerade omHipparkhos (omkring 190
kring 150 f. Kr. tabeller med lngder av kordor med olika medelpunktsvinklar i en cirkel med given radie. Dessa r, s vitt man
vet, de frsta trigonometriska tabellerna. Kordan fr en cirkelbge
med medelpunktsvinkel v r nmligen lika med cirkelns radie gnger
254
etymologi
2 sin(v/2). Hipparkhos anvnde tabellerna vid astronomiska mtningar fr att t. ex. bestmma rets lngd och avstndet till mnen.
Ptolemaos (omkring 90
omkring 165) anvnde omkring r 150
kordatabeller fr att visa hur planeterna, solen och mnen kretsade
runt den stillastende jorden.
Indiska matematiker som Aryabhat

. a (omkring 500 e. Kr.) och
Brahmagupta (628) gjorde tabeller fr halva kordan, som d i sjlva
verket var sinustabeller.
Ordet trigonometri betyder ursprungligen triangelmtning. Det
kommer av grekiskans trg
onon triangel, trehrning och metren
att mta.
trigonometriska ettan
definition
det faktum att kvadraten p sinus plus kvadraten p cosinus alltid

r ett
trigonometrisk funktion
definition
etymologi
ngon av funktionerna sinus, tangens och secans eller deras co-funktioner

Prefixet co-, av latinets con- med-, betyder i detta sammanhang
avseende komplementvinkeln.
Kapitel 11. Vektorer och matriser. Avsnitt 11.1. Vektorer
11.
11.1.
255
Vektorer och matriser

Vektorer
bas4
definition
exempel
hi ett vektorrumi linert oberoende mngd av vektorer sdan att

varje element i vektorrummet r en linerkombination av element i
mngden
Mngden {(1, 1), (2, 3)} r en bas4 i R2 .
basvektor
definition
vektor ingende i en bas
enhetsvektor
definition
kommentar
vektor med lngden 1

Definitionen frutstter att ett lngdbegrepp r definierat, t. ex. genom att rummet har en norm. Om u r en godtycklig vektor som inte
r noll, s r u/kuk den till u hrande normerade vektorn. Den r
en enhetsvektor.
inre produkt
synonym
definition
kommentar
jmfr
skalr produkt
hav vektorerna x = (x1 , . . . , xn ) och y = (y1 , . . . , yn ) i Rn i talet
x1 y1 + + xn yn
Den inre produkten betecknas x y eller hx, yi. Den angivna definitionen gller i Rn , och dr r den inre produkten lika med x y =
kxkkyk cos v, dr v r vinkeln mellan x och y och kxk betecknar den
euklidiska lngden av vektorn x.
I ett euklidiskt rum existerar den inre produkten enligt axiomen,
och formeln ovan kan i stllet tjna till att definiera vinklar: v =
arccos(x y kxk1 kyk1 ).
Synonymen skalr produkt br anvndas med frsiktighet s att
den inte frvxlas med produkten mellan en skalr och en vektor.
multiplikation med skalr s. 256
komponent
definition
kommentar
jmfr
vektor som ingr i en summa av vektorer

Om tv icke-parallella vektorer a och b i planet r givna, s kan varje
vektor u skrivas som en linerkombination av dem, allts u = sa + tb
fr ngra skalrer s och t. Man sger d att de tv vektorerna sa och
tb r komponenter i u.
summa av tv vektorer s. 258
256
linerkombination
definition
kommentar
hav tv element u och v i ett vektorrumi summa av formen su + tv,

dr s och t r skalrer;
hav en mngd vektorer {uj } i ett vektorrumi ndlig summa av formen
P
j sj uj fr skalrer sj
Man sger att linerkombinationen r trivial om alla skalrerna r
noll, annars icke-trivial.
linert beroende
definition
kommentar
hom en mngd vektoreri sdan att ngon icke-trivial linerkombination av dem r noll
Om motsatsen gller, allts att den enda linerkombinationen som
r noll r den dr alla ingende skalrer r noll, sges mngden vara
linert oberoende.
lngd hos en vektor

synonym
definition
kommentar
exempel
storlek hos en vektor

lngden hos en av de riktade strckor som representerar vektorn
I ett vektorrum behver det inte finnas ngot lngdbegrepp. Nr ett
lngdbegrepp finns, s kommer det ofta frn en norm, och lngden
av en vektor u skrivs d kuk.
I t.ex. R3 r en vanlig lngd den euklidiska lngden. Vektorn
x = (x1 , x2 , x3 ) har d lngden kxk2 , lika med den icke-negativa
kvadratroten ur x21 + x22 + x23 .
En hastighetsvektors lngd kallas fart. I detta fall mts allts lngden
i meter per sekund.
motsatt vektor
definition
kommentar
htill en given vektori minus den givna vektorn

Summan av en vektor och dess motsatta vektor r noll.
multiplikation med skalr

definition
kommentar
jmfr
operation som till en godtycklig vektor och en godtycklig skalr ordnar

deras produkt
Om vektorn v representeras av en riktad strcka ab och skalren r

t, s representeras produkten, betecknad tv, av den riktade strckan
ta tb .
Att denna multiplikation existerar ingr i definitionen av ett vektorrum. Det gller drvid att (1)v + v = (1 + 1)v = 0v = 0.
inre produkt s. 255
nollvektorn
definition
kommentar
den vektor som bestr av alla riktade strckor aa

Nollvektorn r det neutrala elementet under addition i ett vektorrum.
257
normalvektor
definition
htill ett plani vektor som r vinkelrt mot alla linjer i planet
normering
definition
den operation som till en vektor u 6= 0 ordnar enhetsvektorn u/kuk
norm p ett vektorrum

definition
exempel
funktion x 7 kxk R p vektorrummet sdan att

kxk > 0 fr alla vektorer x 6= 0;
ktxk = |t|kxk fr alla skalrer t och alla vektorer x; och
kx + yk 6 kxk + kyk fr alla vektorer x och y
En norm p R2 kan definieras genom att fr p > 1 stta
k(x, y)kp = |x|p + |y|p
1/p
(x, y) R2 .
Fr p = + definierar man k(x, y)k = max(|x|, |y|), lika med

grnsvrdet d p +. Formlerna kan ltt generaliseras till Rn .
D p = 2 fr man den euklidiska normen.
ortonormerad bas
definition
bas4 sdan att alla basvektorer har lngden 1 och att tv olika basvektorer r vinkelrta mot varandra
riktad strcka
definition
kommentar
geometriskt objekt som bestr av en strcka frsedd med information

om vilken av ndpunkterna som r utgngspunkt
Man kan kalla en riktad strcka fr en pil. En strcka [a, b] ger upphov
till tv riktade strckor ab och ba om a 6= b, svarande mot de tv

mjliga valen av utgngspunkt. Strckan [a, a] motsvaras av blott en
riktad strcka, aa .
riktningsflt
definition
vektorflt dr alla vektorer har samma lngd
skalr
definition
kommentar
historia
etymologi
hnr man talar om vektoreri tal

En skalr kan vara reell eller komplex. I reella vektorrum r termen
synonym med reellt tal ; i komplexa vektorrum med komplext tal. Den
anvnds fr att betona att det inte handlar om en vektor.
Det finns ocks ett adjektiv skalr ; substantivet skalr r synonymt med skalr storhet.
Begreppet skalr infrdes av W. R. Hamilton omkring r 1845. Det
motsvarade d ett reellt tal.
Skalr kommer av franskans scalaire, ett adjektiv bildat till latinets
scala trappa.
258
summa av tv vektorer
synonym
definition
resultant
vektor som representeras av den riktade strckan ac i en triangel vars
tv andra sidor, ab och bc , representerar de tv vektorerna
y
x+y
Summan av tv vektorer.
kommentar
jmfr
Om vi i R3 vljer origo som utgngspunkt fr bda strckorna s ges
summan u + v av tv vektorer u och v representerade av 0x och
0y av den riktade strckan 0z , dr z = x + y. Detta motiverar

benmningen summa.
Summan av ndligt mnga vektorer definieras genom upprepning
av denna definition.
I ett vektorrum r summan av tv vektorer given axiomatiskt.
komponent s. 255
vektor
definition
mngd som bestr av alla translat av en riktad strcka
Vektorer.
kommentar
Definitionen innebr ledigt uttryckt att en vektor r en pil med en viss

lngd och en viss riktning, men att man inte bryr sig om pilens placering. Den kan allts translateras och tilldelas en godtycklig startpunkt. Drfr tar man med alla pilar med samma lngd och samma
riktning i definitionen.
En riktad strcka sges representera den vektor som bestr av alla
translat av denna riktade strcka. Om a och b r tv punkter i planet
historia
etymologi
259
eller rummet, s r den riktade strckan ab frn a till b en represent

ant fr den vektor som bestr av alla riktade strckor cd frn c till
d, dr c och d r bilden under en translation (parallellfrskjutning)
av a respektive b.
I R2 kan man representera alla vektorer med en punkt x =
(x1 , x2 ), nmligen genom att lta vektorn representeras av den riktade strckan frn origo till x (man tar allts origo till utgngspunkt
fr alla riktade strckor).
Begreppet vektor infrdes omkring 1845 av W. R. Hamilton (1805
1865). Det uttrycktes som en trippel av tre reella tal, motsvarande
en bestmd lngd och en bestmd riktning i rummet.
Latinets vector resande, forslande r ursprunget till ordet vektor.
vektorflt
definition
funktion vars vrden r vektorer
vektormultiplikation
definition
kommentar
jmfr
operation som givet tv vektorer u och v i det tredimensionella rummet ordnar en tredje, w, som r vinkelrt mot de tv givna och har
lngden kwk = kukkvk sin , dr r vinkeln mellan u och v, och
pekar s att, om w inte r noll, u, v och w utgr basvektorerna ett
positivt orienterat koordinatsystem
Det fljer av definitionen att vektorprodukten av tv parallella vektorer r lika med nollvektorn.
Vektorprodukten av u och v brukar betecknas u v.
inre produkt s. 255
vektor parallell med en rt linje

definition
vektor som har en representant som ligger i linjen
vektor parallell med ett plan

definition
vektor som har en representant som ligger i planet
vektorrum
synonym
definition
kommentar
exempel
linert rum
mngd vars element kan adderas och multipliceras med reella tal s
att vanliga rkneregler gller
En mer precis definition r: abelsk grupp frsedd med en multiplikation med skalr som uppfyller 1u = u fr alla vektorer u, (st)u = s(tu)
fr alla skalrer s, t och alla vektorer u, och r sdan att de tv distributiva lagarna (s + t)u = st + tu och s(u + v) = su + sv gller.
Skalrna kan vara reella eller komplexa.
Ett viktigt exempel p vektorrum r R2 med additionen definierad
av (x1 , x2 ) + (y1 , y2 ) = (x1 + y1 , x2 + y2 ), (x1 , x2 ), (y1 , y2 ) R2
och multiplikationen med skalr av t(x1 , x2 ) = (tx1 , tx2 ), t R,
(x1 , x2 ) R2 . Allmnnare r varje Rn med n N ett vektorrum
om man gr motsvarande definitioner.
260
Kapitel 11. Vektorer och matriser. Avsnitt 11.2. Matriser
vinkeln mellan tv vektorer

definition
kommentar
11.2.
vinkeln mellan tv representerande riktade strckor som har samma

utgngspunkt
I ett euklidiskt rum uppfyller vinkeln v mellan tv vektorer x och
y ekvationen x y = kxkkyk cos v, dr kxk och kyk r vektorernas
lngder.
Matriser
determinant
definition
htill en (2 2)-matris (ac bd )i talet ad bc;

htill en kvadratisk matris med n raderi talet
X
sgn(p) a1,p(1) a2,p(2) an,p(n) ,
kommentar
exempel
etymologi
dr summan gr ver alla permutationer p av mngden {1, 2, . . . , n}

och dr sgn(p) = 1 om antalet inversioner i permutationen r jmnt,
sgn(p) = 1 om antalet inversioner r udda
Ett ekvationssystem ax + by = r, cx + dy = s har exakt en lsning
(x, y) om och endast om determinanten ad
P bc r skild frn noll.
P samma stt har ett ekvationssystem
k ajk xk = yj med lika
mnga ekvationer som obekanta exakt en lsning om och endast om
det(ajk ) 6= 0. Detta frklarar determinanternas betydelse fr linera
ekvationssystem.
Geometriskt betyder determinanten i tv dimensioner en area
rknad med tecken; i tre dimensioner en volym: det(ajk ) r volymen med tecken av parallellepipeden

t1 (a11 , a21 , a31 ) + t2 (a12 , a22 , a32 ) + t3 (a13 , a23 , a33 ) R3 ;

t1 , t2 , t3 [0, 1] .
Formeln det(AB) = (det A)(det B) gller fr alla kvadratiska
matriser A och B sdana att produkten har mening.
Tv vektorer (a, b) och (c, d) i R2 bestmmer en parallellogram med
hrn i (0, 0), (a, b), (c, d) och (a + c, b + d). Dess area r lika med
absolutbeloppet av determinanten det(ac bd ) = ad bc. Triangeln med
hrn i (0, 0), (a, b), (c, d) har hlften s stor area.
Ordet determinant kommer av det latinska verbet determinare att
begrnsa, att utstaka, att bestmma.
egenvektor
definition
htill en liner operator f som avbildar ett vektorrum in i samma

vektorrumi vektor x 6= 0 sdan att den r parallell med f (x)
261

kommentar
jmfr
Det tal c sdant att f (x) = cx kallas egenvrde hrande till egenvektorn x.
Rummet {x; f (x) = cx} kallas det till egenvrdet c hrande egenrummet. Varje element skilt frn noll i egenrummet r en egenvektor.
egenvrde s. 261
egenvrde
definition
kommentar
exempel
jmfr
hhos en liner operator f som avbildar ett vektorrum in i samma

vektorrumi tal c sdant att f (x) = cx fr ngon vektor x 6= 0
En vektor x 6= 0 sdan att f (x) = cx kallas egenvektor hrande till
egenvrdet c.
P Om f ges av en kvadratisk matris A = (ajk ), d.v.s. om f (x)j =
k ajk xk , s sger man att talet c r ett egenvrde till matrisen A.
Det intrffar om och endast om A cI har determinanten noll, dr
I r enhetsmatrisen.
En kvadratisk matris som har elementen c1 , . . . , cn p diagonalen och
nollor under diagonalen har egenvrdena c1 , . . . , cn .
egenvektor s. 260
enhetsmatris
definition
kvadratisk matris med ettor p huvuddiagonalen och nollor p alla

vriga platser
invers matris
definition
htill en given matrisi matris som nr den multipliceras med den givna
matrisen ger enhetsmatrisen
matris
definition
kommentar
exempel
rektangulrt schema
Om matrisen har m rader och n kolonner (spalter) s innehller den
allts mn element. Den kallas d en (m n)-matris. Det element
som str p rad nummer j och i kolonn (spalt) nummer k betecknas
till exempel aj,k eller ajk , j = 1, . . . , m, k = 1, . . . , n.
Elementen ajj , j = 1, . . . , m n, bildar huvuddiagonalen.
Om m = n, s kallas matrisen kvadratisk.
En (2 2)-matris kan skrivas

a b
a11 a12
A=
=
.
c d
a21 a22
En (m n)-matris kan skrivas
n
A = (ajk ) = (ajk )m
j=1 k=1
a11
= ...
am1
...
...
...
a1n
... .
amn
262
historia
etymologi
Varje liner avbildning av Rn in i Rm ges av en matris: till

f : Rn Rm finns en P
unik matris A = (ajk ) sdan att y = f (x)
om och endast om yj = k ajk xk . Sammansttning av avbildningar
motsvarar drvid multiplikation av matriserna.
Det moderna begreppet matris infrdes 1850 av James Joseph Sylvester (1814 1897). Uppstllning av tal i matrisliknande form fr
lsning av ekvationssystem kan hrledas flera tusen r bakt i tiden
till kinesisk och babylonisk matematik.
Ordet matris kommer frn latinets mater mor, livmoder, mera allmnt klla, ursprung, orsak; i genitiv matris. Betydelsen rektangulrt schema kan hrledas frn betydelsen ursprung genom att
man i tryckerier har en matris, en rektangulr metallram, som r
ursprunget till den tryckta texten.
matrisaddition
definition
kommentar
operation som till tv givna matriser ordnar deras summa

Matriserna mste vara av samma typ fr att additionen skall kunna
utfras.
matrismultiplikation
definition
kommentar
operation som till tv givna matriser ordnar deras produkt

Matrismultiplikationen r associativ men inte kommutativ.
exempel
0
1

1
0 1
1 0
0 1
0
=
6=
0
1 0
0 1
1 0
1

1
1
=
0
0

0
.
1
matrisprodukt
definition
kommentar
n
n p
hav tv matriser A = (aij )m
i=1 j=1Poch B = (bjk )j=1 k=1 i matrisen
m p
AB = C = (cik )i=1 k=1 , dr cik = j aij bjk
Produkten r definierad endast om antalet kolonner i A r lika med
antalet rader i B.
exempel
a b
c d

p
r
q
s

=
ap + br
cp + dr

aq + bs
.
cq + ds
matrissumma
definition
kommentar
n
m n
hav tv matriser A = (ajk )m
j=1 k=1 och B = (bjk )j=1 k=1 i matrisen
m n
A + B = C = (cjk )j=1 k=1 , dr cjk = ajk + bjk
Summan r definierad endast om antalet rader och kolonner i A r
lika med motsvarande antal i B.
multiplikation av matris med skalr

definition
operation som till en matris och ett tal ordnar deras produkt
263
produkt av matris och skalr

definition
hgivet en matris A = (ajk ) och ett tal ti matrisen tA = (tajk )
transponat
definition
kommentar
htill matrisen A = (ajk )i matrisen B = (bjk ) dr bjk = akj

Transponatet uppkommer genom att man speglar matrisen i dess
huvuddiagonal. En vanlig beteckning fr transponatet till A r AT .
transponera
definition
etymologi
bilda transponatet till en matris

Ordet transponera kommer frn latinets transponere att verflytta.
typ av matris
definition
kommentar
talpar som anger antalet rader och antalet kolonner i en matris

En matris med tv rader och tre kolonner kallas fr en (2 3)-matris.
Den representerar en liner avbildning frn R3 till R2 .
264
12.
Kapitel 12. Sannolikhetslra. Avsnitt 12.1. Slumpfrsk
Sannolikhetslra
12.1.
Slumpfrsk
beroende hndelser
definition
exempel
jmfr
hndelser dr den ena hndelsens sannolikhet pverkas av om den

andra hndelsen intrffat eller ej
Hndelsen att dra en dam frn en kortlek pverkas av att man tidigare
dragit en dam utan att lgga tillbaka den.
betingad sannolikhet s. 266, oberoende hndelser s. 265
de stora talens lag

definition
den sats inom sannolikhetsteorin som sger att det aritmetiska medelvrdet av ett stort antal oberoende observationer av en slumpvariabel
ligger nra variabelns vntevrde
disjunkta hndelser
synonym
definition
kommentar
exempel
ofrenliga hndelser
hndelser som inte kan intrffa tillsammans
Om hndelserna betraktas som mngder innebr detta att dessa r
disjunkta, och sledes att A B = . Fr sdana hndelser gller
att P (A B) = P (A) + P (B).
Hndelserna ruter och hjrter kan inte intrffa tillsammans d man
drar kort ur en kortlek, till skillnad frn hndelserna ruter och kung.
elementarhndelse
definition
exempel
hndelse som bestr av ett enda utfall

Vid kast med trning finns sex elementarhndelser.
frsk
definition
underskning under kontrollerade former
gynnsamt utfall
definition
hvid ett slumpmssigt frski det eller de utfall av frskets mjliga

utfall som man vill uppmrksamma
hndelse
definition
exempel
hi sannolikhetslrani mngd mjliga utfall i ett slumpmssigt frsk

Fyra kort skall slumpmssigt dras ur en kortlek. Exempel p hndelser r alla fyra korten r ess; endast hjrter ; stege.
En fotbollsmatch kan i tipssammanhang sluta p tre olika stt,
nmligen med utfallen hemmavinst, oavgjort och bortavinst. Hndelsen minst oavgjort fr hemmalaget bestr av de tv utfallen hemmavinst och oavgjort.
Kapitel 12. Sannolikhetslra. Avsnitt 12.2. Sannolikhet
265
komplementhndelse
definition
hmed avseende p en given hndelsei mngden av utfall som inte

ingr i den givna
oberoende hndelser
definition
exempel
jmfr
hndelser som bestms av slumpen och dr sannolikheten fr en av

hndelserna inte ndras om den andra hndelsen rkar intrffa
En trning kastas tv gnger. Resultatet av det andra kastet pverkas
inte av resultatet av det frsta (eller tvrtom). Man tnker sig frsts
att trningen inte blivit skadad vid det frsta kastet.
beroende hndelser s. 264
slumpfrsk
synonym
definition
kommentar
exempel
slumpmssigt frsk
hndelse som har minst tv mjliga utfall och dr det r omjligt att
i frvg sga vilket som kommer att intrffa
Frsket skall kunna upprepas under i stort sett samma omstndigheter. Som slumpfrsk rknas ocks observerandet av ett slumpmssigt skeende.
Kast med trning.
Dragning ur en vl blandad kortlek.
utfall
definition
exempel
jmfr
mjligt resultat av ett slumpmssigt frsk

Vid kast med en vanlig trning r sex olika utfall mjliga: etta, tva,
trea, fyra, femma och sexa.
elementarhndelse s. 264, hndelse s. 264
utfallsrum
definition
kommentar
12.2.
mngden av alla utfall som r mjliga vid ett slumpmssigt frsk

Vrdena kan t. ex. vara heltal eller reella tal.
En hndelse A motsvarar en delmngd av utfallsrummet och kan
uppfattas som denna delmngd; allts, om utfallsrummet betecknas
, A . D r den omjliga hndelsen, och P () = 0. Hela
utfallsrummet r den skra hndelsen, och P () = 1. Vidare
betecknar {A = r A hndelsen att A inte intrffar.
Om A och B r hndelser, s innebr A B att minst en av A
eller B intrffar; A B att bde A och B intrffar; och A r B att A
men inte B intrffar.
Sannolikhet
additionslagen fr sannolikheter
definition
den lag som sger att P (A B) = P (A) + P (B) P (A B) fr

godtyckliga hndelser A och B
266
betingad sannolikhet
definition
jmfr
sannolikheten fr en hndelse under frutsttning att en annan hndelse har intrffat

beroende hndelser s. 264
binomialfrdelning
definition
kommentar
exempel

diskret sannolikhetsfrdelning bestmd av P (k) = nk pk (1 p)nk ,
k = 0, 1, 2, . . . , n, fr ngot positivt heltal n och ngot p ]0, 1[
Denna sannolikhetsfrdelning ger sannolikheten fr det antal gnger
en hndelse kan intrffa vid n oberoende upprepningar av ett slumpmssigt frsk dr hndelsen antingen intrffar eller inte intrffar,
och p r sannolikheten att hndelsen intrffar.
En trning kastas tio gnger. Antalet sexor (k = 0, 1, . . . , 10) blir d
binomialfrdelat med n = 10 och p = 1/6.
centrala grnsvrdessatsen
definition
kommentar
den sats som i sin enklaste form sger att om man adderar flera
slumpvariabler med en och samma sannolikhetsfrdelning med ndlig
varians, s kommer summan att g mot en normalfrdelning
Mera precist sger satsen att om X1 , X2 , ... r en ondlig fljd av
oberoende och likafrdelade slumpvariabler med vntevrde och
standardavvikelse > 0, s gr sannolikheten fr att
X1 + X2 + + Xn n
n
skall ligga i intervallet ]a, b[ mot (b) (a) d n +. Hr betecknar frdelningsfunktionen fr en standardiserad normalfrdelning.
exponentialfrdelning
definition
kommentar
kontinuerlig frdelning med tthetsfunktion f (x) = ex , x > 0, fr

ngon positiv konstant
En sdan sannolikhetsfrdelning kan anvndas fr att t. ex. beskriva
livslngden hos objekt eller tidsavstndet mellan freteelser.
frdelningsfunktion
definition
kommentar
htill en slumpvariabel Xi den funktion F som fr ett reellt tal x ger

sannolikheten F (x) fr att X skall anta vrden som r mindre n
eller lika med x
Frdelningsfunktionen fr en slumpvariabel X ges allts av en
formel F (x) = P (X 6 x), x R.
En frdelningsfunktion har fljande egenskaper
(a) den r vxande: x 6 y medfr F (x) 6 F (y);
(b) limx F (x) = 0; limx+ F (x) = 1;
267
(c) den r hgerkontinuerlig: Fh = F , dr

F (y),
Fh (x) = lim
y>x
x R.
yx
Omvnt r varje funktion som uppfyller (a), (b), (c) frdelningsfunktionen fr ngon slumpvariabel.
korrelationskoefficient1
definition
kommentar
etymologi
jmfr
hmellan tv slumpvariableri kovariansen dividerad med produkten av

variablernas standardavvikelse
Ett samband mellan tv slumpvariabler kan vara positivt: ett strre
vrde p ena variabeln tenderar att ge ett strre vrde p den andra
variabeln. Det kan vara negativt: ett strre vrde p den ena variabeln svarar mot ett mindre vrde p den andra variabeln. Storleken
av sambandet och dess tecken kan uttryckas med korrelationskoefficienten.
Korrelationskoefficienten kan anta vrden mellan 1 och 1.
Vrdet 1 betyder ett negativt fullstndigt affint (linert2 ) samband. D vrdet r 0 kallas variablerna okorrelerade (nollkorrelation). Vrdet 1 betyder ett positivt fullstndigt affint (linert2 ) samband mellan variablerna.
Ordet korrelation kommer frn medeltidslatinets correlatio inbrdes
frhllande, av con- med-, sam- och relatio frhllande.
korrelationskoefficient2 s. 276
kovarians
kommentar
hav tv variableri vntevrdet av produkten av variablernas avvikelser frn deras vntevrde

Kovariansen cov(X, Y ) r ett mtt p sambandet mellan tv variabler
X och Y . Definitionen innebr i formler att

cov(X, Y ) = E (X E(X))(Y E(Y )) ,
etymologi
dr E(X) r vntevrdet av variabeln X.

Kovarians kommer av latinets con- med-, sam- och variare att
skifta, att frndras, att vara olika.
definition
likformig sannolikhetsfrdelning
definition
kommentar
frdelning som ger samma sannolikhet till alla mjliga utfall

I det kontinuerliga fallet r tthetsfunktionen konstant fr de mjliga
utfallen
Monte-Carlo-metod
definition
en av flera simuleringsalgoritmer som utnyttjar generering av slumptal
268
kommentar
etymologi
Monte-Carlo-metoder anvnds fr att simulera system i naturen. Sdana system kan vara alltfr komplicerade fr deterministiska berkningar, varfr slumptalsgeneratorer kommer till anvndning.
Monte-Carlo-metoderna r uppkallade efter kasinot i Monte Carlo.
normalfrdelning
definition
kommentar
exempel
kontinuerlig sannolikhetsfrdelning p de reella talen med tthetsfunktionen

2 !
x
1
,
x R,
f (x) = exp 12
2
fr ngra tal R (vntevrdet) och > 0 (standardavvikelsen).
En normalfrdelning sges vara standardiserad om vntevrdet r
noll och standardavvikelsen r ett.
I naturen r mycket nstan normalfrdelat, till exempel vuxna kvinnors lngd, blodtrycket hos friska personer och havens salthalt.
odds i bestmd form oddset

definition
kommentar
hfr en hndelsei kvoten mellan sannolikheten fr komplementhndelsen och sannolikheten fr hndelsen

Definitionen
innebr att oddset fr en hndelse A r lika med
1 P (A) /P (A). En osannolik hndelse har ett hgt odds.
Inom statistiken
brukar man tvrtom definiera oddset som
P (A)/ 1 P (A) . En osannolik hndelse har d ett lgt odds.
Inom vadhllning definieras oddset som kvoten mellan vinsten
och insatsen, vilket gr att en subjektiv bedmning av sannolikheten
kommer in i vervgandena. En osannolik vinnare ger hg utdelning.
Poissonfrdelning
definition
diskret2 sannolikhetsfrdelning
P (k) =
kommentar
exempel
etymologi
k e
,
k!
k N,
fr ngot > 0
Poissonfrdelningar frekommer bl. a. dr mnga oberoende hndelser
kan intrffa, var och en med liten sannolikhet. Totalantalet blir d
approximativt Poissonfrdelat.
Antalet svenskar som dr i singelolyckor i trafiken ett visst r.
Antalet skogsbrnder.
Antalet jordskalv.
Frdelningen r uppkalled efter Simon Denis Poisson (1781 1840).
sannolikhet
definition
hfr en hndelsei tal mot vilket den relativa frekvensen2 konvergerar

nr antalet oberoende frsk vxer

exempel
etymologi
269
En fotbollsmatch kan i tipssammanhang sluta p tre stt: hemmavinst, oavgjort och bortavinst. De tre utfallen r inte likvrdiga;
hemmavinst r sannolikare n vart och ett av de tv andra utfallen.
I en underskning av 1 000 matcher fann man att 423 slutade med
hemmavinst, 235 med oavgjort och 342 med bortavinst. Frekvensdefinitionen ger allts fljande ungefrliga sannolikheter:
P (hemmavinst) 0,423, P (oavgjort) 0,235 och P (bortavinst)
0,342.
Ofta resonerar man i en teoretisk modell; t. ex. antar man att alla
trningar r perfekta s att sannolikheten fr att en trning skall visa
en viss sida uppt r exakt en sjttedel.
P kommer av det latinska ordet fr sannolikhet, probabilitas. Jmfr
med engelskans probability och franskans probabilit.
sannolikhetsfunktion
definition
kommentar
hfr en diskret2 slumpvariabeli funktion som anger sannolikheten fr

att variabeln skall anta ett visst vrde
Definitionen innebr i formler att p(x) = P (X = x), dr p r sannolikhetsfunktionen och X slumpvariabeln.
sannolikhetsfrdelning
definition
kommentar
jmfr
de olika utfall som r mjliga vid ett slumpmssigt frsk tillsammans

med sannolikheterna fr dem
En sannolikhetsfrdelning preciserar slumpstrukturen i ett slumpfrsk. Med sannolikhetsfrdelningen kan man berkna sannolikheten
fr en godtycklig hndelse.
En sannolikhetsfrdelning kallas diskret2 om slumpvariabeln bara
kan anta ett upprkneligt antal vrden. Det intrffar om och endast
om dess frdelningsfunktion r en sprngfunktion. En sdan sannolikhetsfrdelning kan anges med sin sannolikhetsfunktion eller sin
frdelningsfunktion. Sprngpunkterna kan ligga ttt, och bildar i s
fall inte en diskret1 mngd. (Enligt en ldre definition kallades en
sannolikhetsfrdelning diskret om slumpvariabelns vrden bildade en
diskret1 mngd.)
En sannolikhetsfrdelning kallas kontinuerlig om dess frdelningsfunktion r kontinuerlig. Denna har d inga sprng. En sannolikhetsfrdelning som kan ges av en tthetsfunktion r kontinuerlig,
men inte omvnt.
Varje frdelningsfunktion r summan av en kontinuerlig frdelningsfunktion och en sprngfunktion.
diskret1 s. 176
sannolikhetslra
synonym
definition
sannolikhetskalkyl
lran om modeller fr slumpmssiga frsk och om hur modellerna
anvnds
270
historia
Historiskt sett gr sannolikhetslran tillbaka till 1500-talets Italien

och 1600-talets Frankrike. Sannolikhetslra frekommer i Pierre de
Fermats (1601? 1665) och Blaise Pascals (1623 1662) arbeten.
Pierre Simon de Laplace (1749 1827) brukar dock betraktas som
dess grundlggare.
slumpvariabel
synonym
definition
etymologi
stokastisk variabel
variabel fr vilken de utfall som observeras r resultatet av slumpmssiga frsk eller uppfattas som bestmda av slumpen
Ordet stokastisk kommer av det grekiska stokhastiks duktig p att
gissa, av verbet stokhzesthai att gissa, att mtta.
standardavvikelse hos en sannolikhetsfrdelning

definition
den icke-negativa kvadratroten ur variansen av sannolikhetsfrdelningen
trddiagram
definition
kommentar
jmfr
diagram som med hjlp av frgreningar, ibland i flera steg, visar olika
utfall och deras sannolikheter
Flerstegsfrsk kan redovisas i ett trddiagram. Sannolikheten fr en
gren r d produkten av sannolikheterna lngs grenen.
multiplikationsprincipen s. 107
tthetsfunktion
definition
kommentar
hfr en kontinuerlig slumpvariabeli funktion som anger sannolikheten

fr att variabeln skall anta vrden inom en viss mngd
R
Definitionen innebr i formler att A f (x)dx = P (X A), dr f
r tthetsfunktionen och X slumpvariabeln. Fr att detta skall ha
mening, mste f vara integrabel och A mtbar.
Det finns kontinuerliga slumpvariabler som inte har en tthetsfunktion.
varians hos en sannolikhetsfrdelning

definition
kommentar
vntevrde av den kvadratiska avvikelsen frn frdelningens vntevrde

Om en slumpvariabel X antar vrdena x1 , x2 , . . . med respektive
sannolikheter p(x1 ), p(x2 ), . . . , s definieras variansen hos X, skriven
2 eller V (X), som
X
2 = E[(X E(X))2 ] =
(xj E(X))2 p(xj )
j
etymologi
frutsatt att summan r vldefinierad.

Varians kommer av det latinska verbet variare att skifta, att vara
olika.

jmfr
271
varians hos ett slumpmssigt urval s. 279
vntevrde
synonym
definition
kommentar
frvntat vrde, matematisk frvntan

hav en sannolikhetsfrdelningi tyngdpunkt
Om en slumpvariabel X antar vrdena x1 , x2 , . . . , med respektive
sannolikheter p(x1 ), p(x2 ), . . . , s definieras vntevrdet fr X, skrivet E(X), som
n
X
E(X) =
xj p(xj )
j=1
etymologi
frutsatt att det r vldefinierat.

Vntevrdet fr en Rkontinuerlig slumpvariabel med tthetsfunktion f ges av integralen R xf (x)dx, frutsatt att integralen existerar.
Symbolen E kommer av det engelska ordet expectation frvntan.
272
13.
Kapitel 13. Statistik. Avsnitt 13.1. Diagram och tabeller
Statistik
13.1.
Diagram och tabeller
ackumulerat stapeldiagram
definition
stapeldiagram dr varje stapels hjd r proportionell mot andelen

observationer mindre eller lika med angivet vrde
areadiagram
definition
exempel
diagram dr jmfrelser grs med hjlp av areor

Cirkeldiagrammet.
cirkeldiagram
synonym
definition
trtdiagram
areadiagram i form av en cirkelskiva indelad i olika sektorer dr varje
sektor motsvarar en klass och dr varje sektors medelpunktsvinkel r
proportionell mot klassens relativa frekvens
10 %
30 %
60 %
Cirkeldiagram.
kommentar
exempel
Cirkelsektorernas medelpunktsvinklar anger andelen eller frekvensen2

hos en variabel; 100 % motsvarar 360 . Cirkeldiagram r speciellt
lmpade fr kategoriska variabler.
I en underskning svarar 300 av 500 intervjuade Ja p en viss frga,
medan 150 svarar Nej och resten, 50, svarar Vet inte. De tre talen
300, 150 och 50 kan representeras av cirkelsektorer vilkas medelpunktsvinklar (216 , 108 , 36 ) r proportionella mot talen.
diagram
definition
exempel
etymologi
figur med ett statistiskt material eller en frdelning

Cirkeldiagram, histogram, stapeldiagram, stolpdiagram.
Ordet diagram kommer av grekiskans di genom och grmma,
verbalsubstantiv till grphein att skriva, att rita. Digramma betyder allt som r tecknat: ritning, teckning, figur (srskilt geometrisk). Man kan uppfatta digramma som substantiv till diagrphein
att teckna av.
273
frekvenstabell
definition
kommentar
tabell som visar frekvensfrdelningen fr en eller flera variabler

Redovisas bara en variabel, s talar man om envgstabell eller envgsindelad tabell. Om flera variabler redovisas, s talar man om
flervgstabell eller flervgsindelad tabell.
histogram
definition
diagram fr ett klassindelat numeriskt statistiskt material bestende

av stende eller liggande rektanglar
11
7
6
2
1
0
10
15
20
25
Histogram.
kommentar
etymologi
jmfr
Varje rektangel har en bas, oftast proportionell mot klassbredden,

och en hjd proportionell mot frekvensen2 fr klassen. Om staplarna
har samma bredd, vilket r nskvrt, s r areorna proportionella
mot hjderna.
En stapel i ett histogram inkluderar i allmnhet flera olika observationsvrden, medan en stapel i ett stapeldiagram svarar mot ett
enda observationsvrde.
Ordet histogram kommer av de grekiska orden hists vvnad och
grmma ritning.
klassindelning s. 281, stapeldiagram s. 274, stolpdiagram s. 275
korstabell
definition
tabell fr ett statistiskt material som r resultatet av en samtidig

klassificering efter tv eller flera indelningsgrunder (variabler) med
minst tv niver fr varje indelningsgrund
lddiagram
synonym
definition
historia
boxplot
diagram fr ett statistiskt material som visar den minsta observationen, den undre kvartilen, medianen, den vre kvartilen och den strsta
observationen
Lddiagrammet r en uppfinning av John W. Tukey (1915 2000).
Se figur p sidan 274..
274
max
min
undre kvartil
median
vre kvartil
Lddiagram.
punktdiagram
synonym
definition
spridningsdiagram
diagram som illustrerar samband mellan tv variabler och dr paren
av observationer presenteras som punkter i ett koordinatsystem
stam-blad-diagram
definition
tabell dr de numeriska observationerna klassindelats och observationerna inom respektive klass skrivs ut p en rad
1
1
1
1
1
2
3
4
5
6
7
7
3
0
5
2
3 7 4
5 1 3 1 9
1 4
Stam-blad-diagram ver ett datamaterial med observationerna 143, 137, 150,

165, 127, 133, 137, 151, 145, 134, 141, 154, 143, 141, 149, 122.
kommentar
historia
Stam-blad-diagram r lmpade fr mindre datamaterial och grs fr

hand fr att f verblick.
Stam-blad-diagrammet infrdes i slutet av 1970-talet av John W.
Tukey (1915 2000).
stapeldiagram
definition
kommentar
jmfr
diagram som bestr av rektanglar med lika stora baser och med hjder
som r proportionella mot frekvenserna2
Ett statistiskt material som inte bestr av tal skdliggrs ofta i
stapeldiagram, varvid man ritar staplar vilkas hjder r proportionella mot frekvensen2 fr de olika observationsresultaten. Staplarna
skall vara lika breda och helst ritas med mellanrum.
histogram s. 273, stolpdiagram s. 275
Kapitel 13. Statistik. Avsnitt 13.2. Statistiska mtt
275
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
Stapeldiagram som visar tv olika datamaterial.
stolpdiagram
diagram som bestr av ett antal strckor vilkas lngder r proportionella mot variablernas vrden
Stolpdiagram anvnds fr diskreta2 numeriska data, oftast med hgst
tio olika vrden. Stolparna saknar d bredd. Om man har fr mnga
stolpar kan man klassindela materialet, vilket ger ett histogram.
histogram s. 273, stapeldiagram s. 274
definition
kommentar
jmfr
tabell
uppstllning som r ordnad i rader och kolonner
definition
13.2.
Statistiska mtt
bastal
definition
hvid indexberkningi tal som man jmfr vriga tal med
basr
definition
hvid indexberkningi r som man har som utgngspunkt vid jmfrelser av ngon storhet
frekvens2
definition
kommentar
exempel
jmfr
det antal gnger ett tal frekommer i en mngd av observationer

Termen kan ocks avse antalet observationer i en viss klass av observationer.
Om man vill betona att det inte handlar om den relativa frekvensen, s kan man sga absolut frekvens.
Fyra av de elever som deltar i ett prov fr 15 pong. Observationen
15 frekommer allts 4 gnger. Frekvensen fr observationen 15 r 4.
frekvens1 s. 71, relativ frekvens s. 278, kumulativ frekvens s. 277
frekvensfrdelning
definition
de olika variabelvrden som frekommer i ett statistiskt material tillsammans med frekvenserna fr dessa
276
frndringsfaktor
synonym
definition
kommentar
exempel
jmfr
tillvxtfaktor
faktor som anger relativ frndring
I stllet fr frndringsfaktor anvnds ibland ordet tillvxtfaktor ;
man fr d acceptera att en minskning kallas tillvxt, nmligen en
negativ tillvxt.
Befolkningen i en avfolkningsbygd r 50 000, men den minskar varje
r med 2 procent. Frndringsfaktorn r 100 % 2 % = 98 % = 0,98.
Befolkningen efter 1 r r 50 000 0,98 = 49 000. Efter 2 r r den
50 000 0,982 = 48 020, och efter 3 r r den nere i 50 000 0,983
47 060.
jmfrelsefaktor s. 276
indexserie
definition
fljd av indextal som visar olika vrdens relativa storlek i frhllande

till ett utvalt bastal
indextal
synonym
definition
kommentar
exempel
indexvrde
tal som jmfrs med ett bastal
Ofta rknar man indextalet i procent av bastalet.
Konsumentprisindex r ett tal som visar konsumentpriserna p en
grupp varor och tjnster.
jmfrelsefaktor
definition
jmfr
faktor som anger hur mnga gnger strre en storhet r jmfrt med
en annan
frndringsfaktor s. 276
konfidensgrad
definition
hhos ett givet intervalli grad som specificerar hur troligt det r att
intervallet innehller det skta vrdet
konsumentprisindex
definition
kommentar
mtt p prisnivn ett visst r relativt ett basr

Konsumentprisindex r ett index som r sammansatt av prisindex
fr ett antal huvudgrupper av varor och tjnster. Det publiceras av
Statistiska centralbyrn, som ocks vljer basr.
Konsumentprisindex anvnds fr att mta den inflation eller deflation som en konsument rkar ut fr.
korrelationskoefficient2
definition
hfr ett tvdimensionellt statistiskt materiali samvariation mellan tv

variabler x och y i materialet definierad som
P
(xj x)(yj y)
pP
pP
(xj x)2
(yj y)2

kommentar
exempel
jmfr
277
Korrelationskoefficienten kan vara positiv, noll eller negativ och ligger

alltid mellan 1 och 1. Existensen av en korrelation medfr inte att
det finns ett orsakssamband mellan variablerna, ven om det kan
vara s. Ibland kan den allmnnare termen korrelation anvnds fr
korrelationskoefficienten.
Det finns ett positivt samband mellan lngd och vikt hos nyfdda:
lnga barn vger i allmnhet mer n korta barn.
korrelationskoefficient1 s. 267
kumulativ frekvens
synonym
definition
etymologi
jmfr
kumulerad frekvens
hfr ett angivet vrdei antalet observationer som r mindre n eller
lika med vrdet
Kumulerad kommer av det latinska ordet cumulare att hopa, att
lgga p hg.
frekvens2 s. 275
kvantil
synonym
definition
kommentar
etymologi
fraktil
tal som delar in ett statistiskt material i tv delar med avseende p
observationernas storlek
Varje kvantil r ett lgesmtt. De vanligaste kvantilerna r medianen
och kvartilerna.
Ordet fraktil r baserat p latinets fractus snderbruten; jmfr
fraktal.
kvartil
definition
kommentar
etymologi
jmfr
hfr ett storleksordnat statistiskt materiali ett av de tre variabelvrden som, svitt mjligt, delar upp materialet i fyra lika stora delar
Det finns allts tre kvartiler, den frsta, nedre eller undre kvartilen; den andra kvartilen, som r lika med medianen; den vre eller
tredje kvartilen. Den frsta kvartilen r sledes strre n 25 % och
mindre n 75 % av observationsvrdena nr dessa r ordnade i storleksordning med lmplig modifiering om det inte finns ngot sdant
vrde eller om det finns flera sdana vrden.
Ordet kvartil r baserat p latinets quartus fjrde.
kvantil s. 277, lddiagram s. 273, median2 s. 278
kvartilavstnd
definition
kommentar
differensen mellan den vre och den undre kvartilen

Kvartilavstndet r ett spridningsmtt.
liner regression
definition
statistisk metod fr tvdimensionella data som ger ett linert2 samband med minsta mjliga avvikelser, oftast mtta medelst variansen,
fr den andra variabeln
278
kommentar
jmfr
Definitionen innebr att man sker en rt linje med ekvationen y =

ax + b dr skillnaden yj axj b fr alla data (xj , yj ) har minsta
mjliga varians eller annat mtt fr avvikelsen.
Resultatet blir ett annat om man minimerar variansen fr de ortogonala avstnden till linjen.
minsta-kvadrat-metoden s. 282, regressionsanalys s. 284
lgesmtt
synonym
definition
kommentar
jmfr
centralmtt, centralvrde
mtt som anger ett datamaterials huvudsakliga lge
De vanligaste lgesmtten r aritmetiskt medelvrde, median2 och
typvrde.
aritmetiskt medelvrde s. 39, median2 s. 278, typvrde s. 279
medelfel
definition
punktskattning av standardavvikelse
median2
definition
kommentar
den mittersta av ett udda antal observationer och medelvrdet av de

tv mittersta av ett jmnt antal observationer
Medianen r ett lgesmtt och lika med den andra kvartilen.
percentil
definition
kommentar
exempel
etymologi
ett av de nittionio variabelvrden som, svitt det r mjligt, delar upp

ett statistiskt material i hundra lika stora delar efter storleksordning
Varje percentil r ett lgesmtt.
Den trettionde percentilen r det tal som r strre n 30 % och mindre
n 70 % av observationerna med lmpliga modifikationer om det inte
finns ngot sdant tal eller om det finns flera sdana tal.
Ordet percentil r baserat p latinets per centum p hundra; se
procent.
relativ frekvens
definition
exempel
jmfr
hfr ett statistiskt materiali frekvensen2 delad med antalet observationer

I en klass om 25 elever som deltar i ett prov fr 5 elever 15 pong.
Den absoluta frekvensen r 5, den relativa r 5/25, som ocks kan
skrivas 0,2 eller 20 %.
andel s. 62
relativ kumulativ frekvens

definition
kumulativ frekvens dividerad med totala antalet observationer
sammansatt index
definition
viktat medelvrde av flera index

exempel
279
Konsumentprisindex.
spridning
definition
variation vid upprepade mtningar av en storhet
spridningsmtt
definition
kommentar
ett av flera mtt som kvantifierar spridning

De vanligaste spridningsmtten r standardavvikelse, varians, variationsbredd och kvartilavstnd.
standardavvikelse hos ett slumpmssigt urval

definition
den icke-negativa kvadratroten ur variansen hos urvalet
typvrde
definition
kommentar
exempel
hi ett statistiskt materiali den eller de observationsvrden som har

den strsta frekvensen2
Typvrdet r ett lgesmtt. Det r speciellt lmpat fr kategoriska
data.
I en klass har fem elever ftt betyget MVG, tta VG, tretton G
och tv IG. Betyget G r vanligast; det har den strsta frekvensen2 .
Typvrdet r allts G.
I materialet 8, 3, 5, 4, 8, 8, 4, 4 r observationerna 4 och 8
vanligast och lika vanliga. Vi har tv typvrden i detta fall.
urvalsfel
synonym
definition
samplingsfel
fel som uppsttt genom att ett urval inte omfattar hela populationen
varians hos ett slumpmssigt urval

synonym
definition
kommentar
stickprovsvarians
summan av kvadraterna p avvikelserna frn medelvrdet dividerad
med antalet vrden minus 1
Variansen r ett spridningsmtt fr ett slumpmssigt urval och ges
av formeln
n
1 X
S2 =
(xj x)2 ,
n 1 j=1
dr n > 2 r antalet observationer och x r deras medelvrde,
n
x=
1X
xj .
n j=1
Observationerna x1 , x2 , . . . , xn kan ofta ses som ett urval taget

ur en strre population. Vrdet av S 2 blir d inte s beroende av
antalet element i urvalet om kvadratsumman divideras med n1 som
om man hade valt nmnaren lika med n. Man fr i medeltal samma
280
jmfr
Kapitel 13. Statistik. Avsnitt 13.3. Statistiska underskningar
vrde p S 2 oberoende av urvalets storlek n. Variansen S 2 hos ett

urval r en skattning av variansen 2 hos en sannolikhetsfrdelning.
Talet x r ett nrmevrde till medelvrdet i hela populationen.
Om man knner detta medelvrde och anvnder det i stllet fr x i
formeln fr variansen, s br n 1 dr ersttas med n.
varians hos en sannolikhetsfrdelning s. 270
variationsbredd
synonym
definition
kommentar
exempel
variationsvidd
hi ett statistiskt materiali differensen mellan den strsta och den
minsta observationen
Variationsbredden r ett spridningsmtt.
I ett prov r det bsta resultatet 28 pong och det smsta 4 pong.
Variationsbredden r 28 4 = 24 pong.
vikt2
synonym
definition
kommentar
13.3.
vgningstal
faktor som anger grad av uppskattad tillfrlitlighet hos ett observationsvrde jmfrt med andra observationsvrden fr samma storhet
Ju hgre vikten stts, desto strre anses tillfrlitligheten vara.
Statistiska underskningar
bearbetningsfel
definition
fel som uppstr vid bearbetning av ett statistiskt material
bias ["baj:as]
synonym
definition
kommentar
etymologi
systematiskt fel
egenskap hos ett urval som inte r representativt
En bias ger en skev bild av populationen.
Motsvarande adjektiv r biased, och dess motsats r unbiased,
som allts betyder rttvisande, vntevrdesriktig.
Bias r ett engelskt ord som kommer av det fornfranska biais skev,
sned.
bortfall
definition
frnvaro av uppgifter om individer eller andra element som ingr eller

var tnkta att ing i en underskning
bortfallsfel
definition
fel som uppstr p grund av bortfall
felmarginal
synonym
oskerhetstal, oskerhetsmarginal, slumpmarginal

definition
281
tal som lggs till respektive dras ifrn en punktskattning nr man

bildar ett konfidensintevall
hypotesprvning
synonym
definition
hypotestest, statistiskt test

en av flera metoder att med hjlp av ett statistiskt material avgra
huruvida ett antagande rrande en eller flera sannolikhetsfrdelningar
kan godtas eller br frkastas
inferens
synonym
definition
etymologi
statistisk inferens, statistisk slutledning

slutsatsdragning om generella frhllanden som grs utgende frn
observerade resultat
Inferens kommer av det latinska ordet inferre att fra in, att stta
in.
klassindelning
definition
kommentar
exempel
indelning av ett statistiskt material i delmngder

Klassindelningen br ske s att bde klassernas storlek och deras
antal blir lmpliga.
En klass undre grns r vrdet mitt emellan dess lgsta vrde
och det hgsta i nrmast fregende klass; en klass vre grns r
vrdet mitt emellan dess hgsta vrde och det lgsta i fljande klass.
En klass mitt r det aritmetiska medelvrdet av dess grnser.
En klass bredd r differensen mellan dess vre och undre klassgrns.
Om klassgrnserna i ett ldersindelat material r 0 r, 5 r, 10 r,
o.s.v. upp till 65 r, och den sista klassen omfattar alla som r 65 r
eller ldre, s r klassmitten fr de 13 frsta klasserna 2,5, 7,5, 12,5,
. . . , 62,5 r, medan den fjortonde klassen inte har ngon klassmitt.
konfidensintervall
synonym
definition
oskerhetsintervall, skerhetsintervall
intervall som med angiven sannolikhet innehller det sanna vrdet
likelihood
definition
hmed avseende p en angiven parameteri sannolikhetsfunktion fr

observerade data betraktad som funktion av parametern
maximum-likelihood-skattning
definition
kommentar
hfr att skatta en oknd parameteri skattning av det parametervrde

som maximerar likelihooden
En vanlig frkortning r ML-skattning.
282
minsta-kvadrat-metoden
definition
kommentar
historia
jmfr
metoden att bestmma en kurva som r bst anpassad till punkterna

i ett punktdiagram genom att minimera kvadraterna p avvikelserna
Definitionen innebr att man bestmmer en funktion i en viss klass s
att summan av kvadraterna p avvikelserna frn dess graf i vertikal
led blir s liten som mjligt.
En kurva bestmd enligt minsta-kvadrat-metoden kan anvndas
fr att frutsga vrden p variabeln y d man knner vrdet p
variabeln x.
Speciellt anvnds metoden i samband med regressionsanalys.
En vanlig frkortning r MK-metoden.
Minsta-kvadrat-metoden utvecklades av Karl Friedrich Gauss
(1777 1855).
liner regression s. 277
mtskala
definition
kommentar
exempel
en av flera typer av skalor som anvnds fr att klassificera statistiska

material
Man skiljer p tv typer av mtskalor: nominalskalor och ordinalskalor; den senare typen har sedan flera specialiseringar med successivt rikare struktur.
En nominalskala r en mtskala med data som endast kan
klassificeras efter kvalitativa egenskaper. Data sgs vara kategoriska.
En ordinalskala eller ordningsskala r en mtskala med data
i grupper som har inbrdes rangordning men inte ndvndigtvis har
numeriska vrden.
En intervallskala r en ordinalskala dr data kan ges numeriska
vrden.
En kvotskala r en intervallskala dr det finns en (naturlig)
nollpunkt.
En absolutskala, slutligen, r en kvotskala dr det dessutom
finns en naturligt given enhet.
Nominalskala: indelningen av skog i lvskog, barrskog och blandskog.
Ordinalskala: en betygskala.
Intervallskala: temperatur mtt i grader Celsius under olika tider
eller p olika orter. Nollpunkten r hr utan intresse: det r meningslst att sga att det r 20 procent varmare nr det r 24 C n nr
det r 20 C.
Kvotskala: temperatur mtt i kelvin eller kroppslngden hos olika
personer. En person som r 20 procent lngre n en person som r
160 cm lng r 192 cm lng. Ngon naturlig enhet behver inte finnas;
jmfrelsen blir densamma om man mter i fot och tum.
Absolutskala: antalet individer.
nollhypotes
definition
grundantagande vid hypotesprvning

kommentar
283
En nollhypotes r ofta ett antagande som man vill motbevisa med

hjlp av en statistisk underskning.
observation
definition
kommentar
exempel
tal eller annat underskningsresultat som ingr i ett statistiskt

material
Observationer kan vara numeriska (tal) eller icke-numeriska (kategoriska, icke-tal), till exempel kn eller ndligt mnga frgnyanser.
Om man kastar en trning 30 gnger, fr man 30 observationer men
hgst 6 variabelvrden.
obundet slumpmssigt urval

synonym
definition
kommentar
exempel
jmfr
enkelt slumpmssigt urval

ett urval om n element som utan terlggning mellan dragningarna
valts ur en population p s stt att varje kombination av n element
haft samma chans att bli vald
En vanlig frkortning r OSU.
De cirka sju miljoner rstberttigade i Sverige utgr en population. Ett urval av t. ex. 1 000 personer ur denna population sgs vara
obundet slumpmssigt om alla urval av 1 000 personer har samma
sannolikhet.
urval s. 286
okorrelerade variabler
definition
kommentar
variabler vilkas samband uttryckt med hjlp av korrelationskoefficienten r lika med 0

Korrelationskoefficienten terspeglar affina samband. Andra typer
av samband kan frekomma mellan tv variabler trots att korrelationskoefficienten r 0.
orsakssamband
synonym
definition
exempel
kausalsamband
samband i statistiskt material som kan frklaras med en orsak
En bils hastighet och dess bromsstrcka r ett exempel p orsakssamband.
Det lr finnas ett statistiskt samband mellan kaffedrickning och
lungcancer, som troligen inte r kausalt, men kanske kan frklaras av
att kaffedrickarna rker.
Antalet nyfdda under ett visst r i norra Tyskland lr tidigare
ha haft ett samband med antalet hckande storkar i omrdet.
population
definition
kommentar
mngd av objekt om vilka man p statistisk vg sker information

Objekten kan vara mnniskor, freml, hndelser o.s.v.
284
exempel
etymologi
En opinionsmtare kan vara intresserad av populationen rstberttigade, en brottsforskare av populationen bestende av alla vskryckningar under en viss period, en historiker av populationen svenska
soldatden under 1600-talet. Oftast njer man sig med att underska bara en del av populationen, ett urval. De som ingr i urvalet
vljs vanligen genom ngot slag av lottning. Man sger d att stickprovet r slumpmssigt. Med ledning av vad man finner hos urvalet
drar man sedan slutsatser om hela populationen.
Ordet population kommer av latinets populus folk.
poststratifiering
definition
kommentar
stratifiering som grs p ett redan draget slumpmssigt stickprov

Poststratifiering innebr att resultaten frn stickprovet viktas s att
t. ex. en sned ldersfrdelning kompenseras.
prediktion
definition
etymologi
frutsgelse om en variabel som grs utgende frn vrdena p en

eller flera andra variabler
Ordet prediktion kommer av det latinska verbet praedicere att frutsga.
punktskattning
synonym
definition
punktestimat
hutgende frn ett givet datamaterial och avseende en viss parameteri
vrde som r en bsta gissning av parametern med hjlp av datamaterialet
regressionsanalys
definition
kommentar
jmfr
metod som studerar sambandet mellan en beroende variabel och en

eller flera oberoende variabler
Den vanligaste formen av regressionsanalys r liner regression.
beroende variabel s. 135, liner regression s. 277, oberoende variabel
s. 138
repeterbarhet
definition
inbrdes verensstmmelse mellan resultaten vid upprepade mtningar under samma betingelser
representativ
definition
hom ett urval ur en given populationi som i alla vsentliga avseenden

liknar populationen
selektivt urval
definition
urval dr man kan misstnka att det dligt representerar populationen genom att en viss grupp eller vissa grupper r ver- eller underrepresenterade
285
signifikant avvikelse
definition
avvikelse som r fr stor fr att frklaras av slumpvisa fel
skattning
synonym
definition
kommentar
exempel
estimat
uppskattning av ett oknt parametervrde baserad p ett stickprov
En skattning r en funktion av stickprovet.
Medelvrdet hos ett stickprov frn en frdelning r en skattning av
frdelningens vntevrde.
slumptalstabell
definition
lista i vilken talen r frdelade enligt slumpen men i verensstmmelse med givna frekvenser
statistiskt material
definition
exempel
samling observationer som r resultatet av en statistisk underskning

Fdelsevikten p alla fdda under en viss period.
Bostadsarean hos alla tvbarnsfamiljer i en viss stad.
Uppgivna politiska sympatier hos 1 000 svenska medborgare.
stratifierat urval
definition
urval dr populationen frst delas in i delmngder, kallade strata, och

dr man sedan slumpmssigt drar ett antal element ur varje stratum
stratum, plural strata

definition
exempel
etymologi
delmngd av en population
Bland alla rstberttigade utgr kvinnorna och mnnen tv strata,
likas olika ldersgrupper.
Stratum kommer frn latinets stratum skikt, perfekt particip av
verbet sternere att breda ut.
svarsbortfall
definition
person som ingr i ett urval men inte svarat
tidsserie
definition
kommentar
en fljd av observationer gjorda ver tiden

Termen anvnds nr man intresserar sig fr tidsberoendet.
totalunderskning
definition
jmfr
underskning dr hela populationen tillfrgas eller undersks

urvalsunderskning s. 286
tckningsfel
definition
fel orsakat av att urvalet i en underskning valts frn en population

som avviker frn den avsedda
286
urval
synonym
definition
kommentar
etymologi
jmfr
stickprov, sampel
delmngd av en population
Ett slumpmssigt urval r ett urval dr observationerna i urvalet
r oberoende, vilket de inte mste vara i allmnhet. Ett sdant urval
kallas ocks sannolikhetsurval.
Ett urval kan ocks vara ett systematiskt urval, vilket innebr
att man i ett material valt ut vart m-te element i populationen i
ngon viss ordning, dr m r ett positivt heltal.
Ordet sampel kommer av det engelska ordet sample prov, urval (frn
ngot strre) och gr tillbaka p latinets exemplum exempel.
obundet slumpmssigt urval s. 283, selektivt urval s. 284, stratifierat
urval s. 285
urvalsram
synonym
definition
kommentar
ram, ramfrteckning
frteckning ver elementen i den mlpopulation man vill dra ett urval
ur
Ofta skiljer sig urvalsramen ngot frn mlpopulationen. Detta kan
ge upphov till tckningsfel.
urvalsunderskning
definition
jmfr
underskning dr endast en del av elementen i en population undersks

totalunderskning s. 285
Kapitel 14. Sprkens rikedomar och terminologins problem
14.
287
Sprkens rikedomar och terminologins problem

Christer Kiselman
Sprken utgr oskattbara rikedomar fr mnskligheten. De r kanske sextusen till

antalet. En oskerhet vidlder detta antal, ty dels har man troligen inte kartlagt
alla sprk, dels r det inte klart vad som skall rknas som dialekter eller sprk.
(Hur mnga sprk r samiskan?)
I princip kan man uttrycka allt p varje sprk, men med fler eller frre ord. I
det australiska sprket kaurna fanns innan det dog ut och senare teruppvcktes
inte rkneord fr naturliga tal strre n fyra. Men man kunde ju sga att sju r lika
med fyra plus tre. Det blir frsts litet opraktiskt nr man kommer till strre tal.
Och romarna hade skert stort besvr att rkna ut XLIIII XXVI = XVIII, d.v.s.
44 26 = 18, fr att nu inte tala om XXVI XLIIII = XVIII, 26 44 = 18,
om de nu alls frskte stlla sig det problemet. S ven om XVIII och 18 r
ekvivalenta representationer av ett visst tal, r det senare beteckningssttet mera
praktiskt nr det gller det matematiska sprkets operationella funktion (i motsats
till dess representativa funktion).
Nils Jernsletten listar i en artikel1 176 samiska termer som rr sn och is.
Mnga av dessa har lnga definitioner p norska eller svenska. Ett enda exempel
fr illustrerar detta.
Det samiska ordet doav ke betyder enligt Israel Ruong (19031986) ett tjockare
snlager p marken som tcker tuvor och stenar s att man kan ka skidor och
kra med akja eller klke; snn nr upp till vaden nr man gr i den; det r det
frsta vinterflyttningsfret.2
Norskan och svenskan saknar korta termer fr denna typ av sn, men det
innebr ju inte att man inte kan uttrycka fenomenet: den lnga definitionen kan
ju anvndas. Skillnaden r, frutom kortheten, att man fr en tankemodell fr
fenomenet och om man dessutom har erfarenhet av denna typ av sn, s gr
tnkandet snabbare. Om tv personer har denna erfarenhet, s gr ven kommunikationen mellan dem snabbare. S r det i princip med alla begrepp som ftt
ett namn som man kan komma ihg.
Kan man tnka utan sprk? B. L. van der Waerden (19031996) hvdade det
i en uppsats.3 Men Adam Schaff (19132006) polemiserade hftigt mot denna
uppfattning i en bok.4 Frgan kan vl knappast f ett klart svar innan man
klargjort vad som skall menas med orden tnka och sprk. Sjlv har jag mnga
gnger upplevt att jag haft en vag, ordls uppfattning om matematiska frhllanden men nd kunnat tnka konstruktivt p dem. Hur som helst r det vl klart
1 Nils
Jernsletten, Tradisjonell samisk fagterminologi. I: Festskrift till rnulv Vorren, sidorna

253. Troms: Troms Museum, Universitetet i Troms 1994.
2 Israel Ruong, Jhkkaska sameby, sidan 78. I: Svenska Landsml och Svenskt Folkliv, sidorna
41 158, 1964.
3 B. L. van der Waerden, Denken ohne Sprache. Acta Psychologica, 10 (1954), nr. 12, 165
174.
4 Adam Schaff, Langage et connaissance. Editions Anthropos, 1969.
234
288
att sprket frenklar tnkandet. Det fixerar vissa begrepp. Och fr kommunikation
av ider r vl ett sprk ndvndigt.
Termer som vertalar
Det r en frdel om en term ltt ger tankeassociationer till begreppet, och helst
d korrekta sdana. Det kan underltta bde inlrning och frstelse. Ibland kan
associationen leda fel, men sdana fel kan vara en nyttig varning vid inlrandet.
En sjhst r ingen hst utan en kantnlfisk. En blckfisk r ingen fisk utan en
mollusk. En talgoxe r ingen oxe utan en ttting.
De reella talen har ftt sitt namn fr att de i ngon mening skulle vara verkliga,
i motsats till de imaginra talen, som skulle vara inbillade. Det r ocks sant att
de reella talen r grunden fr mnga mycket framgngsrika matematiska modeller
av verkligheten. Men de komplexa talen kan ocks vara grunden fr matematiska
modeller, liksom heltalen. Det faktum att det svenska adjektivet reell ocks betyder verklig, liksom att man anvnder samma adjektiv p engelska, real, fr
bde verklig och reell, r frledande, och man fr inte ta det till intkt fr att
tro att de reella talen r verkliga, eller verkligare n andra tal. Heltal och komplexa tal r allts inte mindre verkliga eller har smre kontakt med verkligheten
n de reella talen.
Adjektivens roll
I det matematiska sprket, liksom i allmnsprket, har adjektiven som attribut
oftast en inskrnkande roll. En likbent triangel r en speciell typ av triangel; en
abelsk grupp r en grupp som uppfyller ett nytt villkor. Adjektiven avgrnsar
delmngder av den mngd av objekt man talar om. Men ibland har adjektiven en
helt annan roll.
Ett exempel r undre grnsvrde och vre grnsvrde, som inte r grnsvrden,
utan tvrtom syftar p ett allmnnare begrepp, som kommer till anvndning nr
grnsvrdet inte finns. Hr tjnar undre och vre till utvidgning i stllet fr till
inskrnkning. En liknande roll har prefixen pseudo-, kvasi-, hypo- som aktuell
matematisk forskning anvnder i sin jakt efter nya ord. Pseudodifferentialoperatorer, kvasianalytiska funktioner och hypoelliptiska operatorer r allts inte alltid
differentialoperatorer, analytiska respektive elliptiska.
Ytterligare en annan och mycket specifikt matematisk roll hos attributet uppvisar termen riktad strcka, som inte betecknar en speciell strcka, utan en strcka
frsedd med en extra struktur, i detta fall information om vilken av ndpunkterna
som valts som utgngspunkt. Attributet riktad tjnar hr snarast till att definiera
en helt ny term, inte till att inskrnka omfnget hos huvudtermen.
Idealet
Terminologins ideal r att varje begrepp betecknas av en och endast en term, och
att omvnt varje term syftar p ett och endast ett begrepp. Detta har uttryckts
av till exempel Eugen Wster (18981977):
Av den varaktiga sprkliga tillordningen skall man i terminologin krva att
den, fr att anvnda ett matematiskt uttrycksstt, r bektiv. D.v.s. att i
princip varje begrepp tillordnas blott en benmning, och omvnt.
Detta r avsett fr en bestmd tidpunkt, mestadels fr nutiden, allts i ett
synkroniskt betraktande av sprket.
289
Det br allts varken frekomma flertydiga benmningar (homonymer eller

polysemi) eller flera benmningar fr ett begrepp (synonymer).5
Wster stller detta krav p terminologin, men framhller genast att motsvarande
krav ingalunda gller fr allmnsprket eller det litterra sprket. Dr r det inte
ens nskvrt att stlla det.
Men s som sprken ser ut, kan detta ideal inte uppns ens fr de matematiska
termerna. Lt oss se p ngra exempel.
Synonymer: flera termer fr ett begrepp
Krt barn har mnga namn, sger ordsprket, och vissa begrepp har flera termer
knutna till sig, termer som r synonymer i en viss mening, d.v.s. det r inte logiskt mjligt att definiera dem s att de svarar mot olika begrepp. Detta betyder
dock inte att dessa termer skulle vara ondiga, ty de anvnds i olika sammanhang, och underlttar frstelsen. Genom dessa olika sammanhang kan de f olika
bibetydelser eller betydelsenyanser.
Ett viktigt exempel r orden avbildning, funktion, transformation, operator,
operation, som alla r synonyma eller nstan synonyma. Logiskt sett finns det
bakom dessa ord endast ett begrepp: avbildning. Men i en utsaga som Derivatan
av funktionens bild under transformationen r lika med transformen av ix gnger
funktionen r det uppenbart att det skulle bli en obegriplig mening om funktion och
transformation ersattes med en enda term; samma kommentar angende bild och
transform. Det r allts uppenbart att vi behver flera ord fr att inte uttalandet
skall smlta ihop till en obegriplighet. I boken har vi valt att ha tv termposter,
avbildning och funktion, p grund av att bda r s vanliga i matematiska texter,
och att termen funktion har en srstllning i skolans arbete.
Ett annat exempel r kurva och linje, dr inget av orden kan rensas ut, eftersom bda frekommer i mnga sammanhang. Detsamma gller till exempel paret
addera, summera.
En srskild grupp av synonymer r de par dr ett inhemskt ord upptrder tillsammans med ett lneord, i matematiken mest frn grekiskan och latinet. Hr
kan orden ha olika stilvrden. Ngra exempel r: differens, skillnad ; grnsvrde,
limes; limes superior, vre grnsvrde; limes inferior, undre grnsvrde; medelpunkt, centrum; omkrets, perimeter ; lemma, hjlpsats; sats, teorem; korollarium,
fljdsats. (Det frsta ordet i varje par r det som vi fredragit som huvudord; det
andra r angivet som synonym. Ngon kan vilja kasta om ordningen i vissa fall.)
Mnga liknande exempel finns ocks utanfr matematiken, och de utgr kanske
ett problem vid inlrningen men inget stort begreppsmssigt problem.
Nr en synonym angivits, skall enligt terminologins regler endast huvudtermen
anvndas i definitioner och frklaringar i samma verk. S har vi frsts gjort, men
det finns undantag. Vi har angivit helt tal som synonym till heltal. Men om man
gr en upprkning som naturliga, hela, rationella, reella och komplexa tal, s blir
det strande att bryta den genom att stta in heltal.
5 Eugen Wster, Einfhrung in die Allgemeine Terminologielehre und Terminologische

Lexikographie, International Information Centre for Terminology (Infoterm), 1985. Citatet r
frn sidan 79 och terges hr i min versttning.
290
Polysemi: en term fr flera begrepp

Det finns tskilliga termer som syftar p flera mer eller mindre beslktade begrepp:
bas, kropp, kvot, differens, kub, kvadrat, argument, liner, algebra, topologi. Av
dessa r kanske kvot det vanskligaste i skolan. Men det gr inte att komma ifrn
det.
Termen bas finns i inte mindre n fyra termposter. Bas1 syftar p basen i en
triangel eller annan mnghrning; bas2 p basen b i en potens bx ; bas3 p basen
i ett positionssystem, allts ngot mycket nrbeslktat med bas2 , samt slutligen
bas4 p en bas i ett vektorrum. I alla dessa fall kan man sga att det finns en
grundbetydelse, nmligen ngot som ligger i botten och som ngot annat bygger
p. Denna grundbetydelse r frsts till hjlp nr man lr sig, men att sammanfra
alla fyra definitionerna i en skulle inte vara klargrande.
Termen liner har tv beslktade men olika betydelser. Ibland betyder ordet
detsamma som affin, ibland inskrnks det till en affin avbildning som r noll i
origo. Det innebr att liner1 r ett specialfall av liner2 och att en avbildning r
liner2 om den r summan av en konstant och en avbildning som r liner1 .
En speciell form av polysemi uppvisar termerna algebra och topologi. De r
namn p bde ett visst slag av matematisk struktur och p den vetenskapsgren
som behandlar dessa strukturer.
En typ av polysemi r mycket vanlig nr det gller namn p strckor. Hr
anvnder man ofta strckans namn fr att beteckna dess lngd. Hjd, diagonal,
hypotenusa och katet r alla speciella strckor och termerna betecknar ven deras
lngd. Man sger att en rektangels area r basen gnger hjden. Om man r
mycket noga, s skall man sga: rektangelomrdets area r basens lngd gnger
hjdens lngd, men det hrs ju att det r fr tungt. Detta r en ganska ofarlig
polysemi. Man kan hr jmfra med vanliga uttryck som Jag r en och ttiosex,
vilket ju syftar p att min kroppslngd r 1,86 meter ingen missfrstr detta.
Distinktioner
I flera fall gr man i matematiken distinktioner som inte alltid motsvaras av distinktioner i vardagssprket. En grupp av sdana termer r cirkel, cirkelskiva;
sfr, klot; triangel, triangelomrde; kvadrat, kvadratomrde. Hr r begreppen
klart olika: en cirkel r en kurva, medan en cirkelskiva r det omrde som omsluts
av en cirkel. En cirkelskiva med radie r har arean r2 , medan cirkeln med samma
radie har arean noll. P motsvarande stt skiljer man mellan en triangel, som har
arean noll eftersom den bestr av tre linjestycken, och ett triangelomrde, som r
det omrde som omsluts av en triangel. Att begreppen r olika r inte diskutabelt,
men det kan frsts diskuteras om det r ndvndigt med tv termer. Man kan se
utsagor som att triangelns area r basen gnger hjden genom tv, och d frstr
man att det handlar om ett triangelomrde.
Nr det gller termer som kub, tetraeder och oktaeder finns motsvarande begreppsmssiga distinktion mellan en union av plana ytor och den kropp de omsluter. Men hr har man inte skapat termer motsvarande sfr och klot. Distinktionen mellan begreppen finns, men den motsvaras inte av termerna. Vi fr leva
med detta, och ven acceptera att en triangel i vissa bcker kan ha en positiv area.
En speciell distinktion grs av fysikerna nr det gller fart och hastighet. Den
r relativt sentida. Nationalencyklopedin talar nnu 1993 om ljushastigheten och
291
ljusets utbredningshastighet. Men i grundskolans lrobcker fanns distinktionen

redan 1989. Hastigheten r en vektor v, och farten r denna vektors lngd kvk.
Nr det gller acceleration finns samma skillnad mellan begreppen, accelerationen
a r en vektor, och kak dess lngd. Men hr har man inte hittat tv olika ord. S
det har inte varit mjligt att vara konsekvent nr det gller vektorer som hastighet
och acceleration. Vi fljer hr fysikerna.
Vi kan allts konstatera att principen ett begrepp en term r vrdefull som
ett riktmrke i det terminologiska arbetet, och likas vrdefull som pedagogisk
ledstjrna, men att den har undantag t bda hllen, undantag som vi fr leva
med och utan vilka sprket skulle bli allfr tungt eller alltfr pedantiskt.
Korrekt, pedandiskt och slarvigt sprkbruk
Det matematiska sprkbruket r oftast mer precist n det vardagliga. Ett exempel
p detta r disktinktionen mellan om och om och endast om, som r viktig i
matematiken men inte alltid upprtthlles i vardagen. Men ven det matematiska
sprket utstts fr frenklingar genom samma mekanismer som det vanliga. Vi har
redan talat om att hjd kan syfta p svl en strcka som denna strckas lngd.
En annan typ av frenkling upptrder nr man sger Linjerna 2x + 3y = 11 och
3x y = 11 skr varandra i punkten (2, 5). I undervisningen mste man ju
understryka att en punkt i planet inte r detsamma som ett par av tal, utan att
talen r punktens koordinater. Distinktionen r viktig nr man hller p att lra
sig. S till en brjan br man gra mer fullstndiga uttalanden som Linjerna
med ekvationerna 2x + 3y = 11 och 3x y = 11 skr varandra i punkten med
koordinaterna (2, 5). En ekvation r ju inte en linje och ett par av koordinater
r inte en punkt. Men nr man blivit van, s blir den typen av frenklingar
oundvikliga och knns dessutom naturliga.
Beskrivning och normering
Det finns tv poler mellan vilka alla ordbcker, grammatikor och termlistor rr
sig: den deskriptiva (beskrivande) och den normerande (rekommenderande). Man
vill ena sidan beskriva sprket s som det faktiskt anvnds, men man behver
andra sidan ge vgledning fr ett gott sprkbruk i utbildningen. Ingen av dessa
viktiga ledstjrnor fr terminologiskt arbete kan f ta ver helt. Om man beskrev
allt som faktiskt frekommer, skulle frvirring uppst; en fullstndigt deskriptiv
ordbok skulle inte bara ta upp dublett som en vanligare stavning n dubblett, utan
ocks lista coh och jga som alternativa stavningar av och och jag. Ett urval
mste med ndvndighet ske, och varje urval innebr ett stllningstagande, en
rekommendation, och drmed en normering. Men man kan man inte normera allt,
ty d avlgsnar man sig snabbt frn sprkbruket och svvar lngt utanfr det sprk
som anvnds. Det blir en balansgng, dr den strsta respekt fr det hvdvunna
sprkbruket mste samsas med vlgrundad kritik och frsiktig normering.
Terminologins arbetsstt
Inom terminologin br man g frn det allmnna till det mer specifika: man
definierar verktyg innan man gr in p hyvel och stmjrn. Man tar hyperonymen
fre hyponymen.
Tillmpat p matematiken innebr detta att man br utg frn de allmnnaste
talen, de komplexa, och sedan definiera ett reellt tal som ett komplext tal med
292
Kapitel 15. Tvnget att precisera och friheten att generalisera
imaginrdel noll, drefter ett rationellt tal som ett speciellt reellt tal (men hur?).
Sedan kommer man till ett heltal och sist till ett naturligt tal. Men barnen lr
sig talen i den motsatta ordningen, och detta mste vi flja i vr presentation. S
hr har vi ett klart brott mot terminologins rekommenderade tillvgagngsstt.
Inlrningsordningen mste hr f ett visst genomslag. Och inom zoologin finns
det liknande problem. Barnen lr sig inte djuren i ordningen eukaryota organismer, ryggradsdjur, dggdjur, rovdjur, hundar och katter, utan brjar snarare
med vovvar och kissar.
Ett annat exempel r kvadraten som polygon. Hr gr det att flja den terminologiska ordningen, och det har vi ocks gjort: frst definieras en polygon, sedan
en mnghrning som en speciell polygon, drefter en fyrhrning. Vi specialiserar
ytterligare till parallelltrapets, sedan till parallellogram, rektangel och kvadrat.
Det blir en lng kedja av successiva specialiseringar, som inte blir enklare av att vi
ocks kan g frn parallellogram via romb till kvadrat. Men kanske ngon invnder
att sm barn lr sig att rita kvadrater fre polygoner. Hr behvs kanske mera
forskning. Nu r det i alla fall sagt hur vi resonerat.
***
15.
Tvnget att precisera och friheten att generalisera

Anders Tengstrand
Att vara rund

Under en fortbildningskurs fr lrare p lgstadiet bad jag deltagarna att definiera
termen cirkel. En mycket erfaren och uppenbarligen skicklig lrare gav det fr
henne naturliga svaret: Det r ngot som r runt. Fr henne var egenskapen
att vara rund fullstndigt sjlvklar och en cirkel var ngot som hade denna egenskap. En av vra mest bermda svenskar, Emanuel Swedenborg (1688 1772),
intresserade sig fr matematik innan han vergick till att studera mysticism. Han
var en av de frsta svenskar som frskte stta sig in i den infinitesimalkalkyl som
skapades av Newton och Leibniz i slutet av 1600-talet. Han definierade cirkel p
fljande stt:
En cirkel eller en rund linie r den som gr tillsammans.6
Ocks Swedenborg definierar allts en cirkel med hjlp av ord hmtade frn vardagen. Men i matematiken r definitionen inte anvndbar. Den definition som
finns i denna terminologibok och som ocks finns hos Euklides i hans Stoikhea (i
latinsk versttning Elementa) Grundbegreppen, nmligen
6 Citatet r hmtat frn Staffan Rodhe, Matematikens utveckling i Sverige fram till 1731,
Uppsala Dissertations in Mathematics, Uppsala: Uppsala universitet, 2002, del I, sidan 41.
293
Kurva i planet som bestr av alla punkter som har ett givet avstnd (radien)
till en fix punkt (medelpunkten)
r kanske mer komplicerad, men den kan anvndas fr att lsa problem och fr att
bevisa satser inom geometrin. Fr att t. ex. visa satser om bgvinklar och medelpunktsvinklar duger inte Swedenborgs karakterisering. Fr att f en fr matematiker anvndbar definition mste det vardagliga ordet rund preciseras, och kravet
p precisering innebr att beskrivningen blir mer komplex. I definitionen anvnder vi oss av ord som kurva, avstnd och punkt, som antingen definierats tidigare
eller som vi uppfattar som intuitivt sjlvklara och som vi antar att det finns en
gemensam uppfattning om. Men ocks de sistnmnda termerna kan behva preciseras i ett sammanhang dr man vill studera egenskaper hos kurvor i allmnhet
eller dr man vill mta och jmfra avstnd.
Att vara kontinuerlig
Vi ger ytterligare ett exempel och visar hur ordet kontinuitet, som r centralt i
matematisk analys, successivt mste preciseras nr sammanhangen dr det anvndas blir mer och mer sofistikerade. Ordet kontinuerlig anvnds i vardagen
om freteelser som varierar med tiden och dr det inte frekommer sprngvisa
frndringar. Detta r ocks den matematiska innebrden, men termen mste
preciseras fr att gras anvndbar. Det r inte heller s bra att definiera en freteelse genom att tala om hur den inte skall uppfra sig. I matematiken talar vi
om kontinuitet i samband med funktioner (en term som ocks krver en precis definition). En funktions vrden beror av vrdena p en variabel som vi betecknar
med x. Om vi kallar funktionen fr f , s betecknas funktionens vrde i x med
f (x). Vi antar att bde x och f (x) r reella tal. I mnga fall betecknar x tiden
och f (x) funktionens vrde vid tidpunkten x. En funktion kan t. ex. beskriva hur
temperaturen i en viss punkt eller en bils lge lngs en vg frndras med tiden.
Att frloppet r kontinuerligt betyder allts att f (x) inte ndras sprngvis d x
varierar. Vi kan formulera detta p fljande stt, som i mnga sammanhang kan
vara anvndbart som definition:
Funktionen f r kontinuerlig om sm frndringar av x medfr sm frndringar av f (x).
Men formuleringen blir problematisk redan om vi med hjlp av den vill underska
om funktionen f (x) = x2 r kontinuerlig. Vi vet alla hur motsvarande funktionskurva y = x2 ser ut, och med den fr gonen r det uppenbart att funktionen
r kontinuerlig. Kurvan har inga sprng utan hnger ihop. Antag nu att vi frndrar x genom att lgga till ett litet tal h. Funktionsvrdet ndras d frn x2
till f (x + h) = (x + h)2 = x2 + 2hx + h2 . ndringen r allts 2hx + h2 . r den
liten? Om x r stort s behver ju inte 2hx vara liten ven om h r det. Men
om h r tillrckligt liten, s r naturligtvis 2hx + h2 liten. Egentligen handlar det
om vad vi menar med liten. Antag att vi kommer verens om att tal som till sitt
absolutbelopp r mindre r 0,001 r sm. Om x = 1 000, s r fr h = 0,001 talet
2hx+h2 ngot strre n 2, vilket enligt vr verenskommelse inte r litet. Men om
vi i stllet vljer h mindre n 107 , s r frndringen 2hx + h2 klart mindre n
0,001. Fr att vr definition skall vara anvndbar i mer komplicerade situationer
mste vi p ngot stt klargra vad vi menar med liten och hur variationerna i
294
x och f (x) frhller sig till varandra. Fr det frsta kan vi naturligtvis inte rent
allmnt sga att ett tal r litet bara fr att dess absolutbelopp r mindre n 0,001.
I vissa sammanhang kanske 0,001 betraktas som stort. Fr det andra mste vi
tydliggra i vilken ordning vi vljer variationerna i x och f (x). Det kan i detta
sammanhang vara praktiskt att anvnda sig av begreppen godtyckligt sm och
tillrckligt sm. Vi kan precisera vr definition p fljande stt.
Funktionen f r kontinuerlig om frndringarna i f (x) kan gras godtyckligt
sm fr alla frndringar av x som r tillrckligt sm.
Vi anger allts frst en grad av litenhet i frndringen av f (x), och om funktionen
r kontinuerlig skall vi drefter kunna bestmma en grad av litenhet i frndringen
av x s att alla sdana sm frndringar i x stadkommer en frndring av f (x)
som r mindre n den frn brjan angivna. Nu brjar det bli komplicerat. Fr att
f bttre verblick frsker vi formulera vr definition genom att mer konsekvent
anvnda oss av formelsprk. Frndringen av f (x) r godtyckligt liten om den
kan gras mindre n varje positivt tal hur litet detta n r. Vi kan bestmma
oss fr en viss grad av litenhet genom att ange ett tal som vi kallar . D skall
vi kunna ange en grad av litenhet av frndringen av x s att om x varierar
mindre n s r frndringen av f (x) mindre n . Vi kan skriva definitionen
p fljande stt
Funktionen f sges vara kontinuerlig om det till varje tal > 0 finns ett tal
> 0 sdant att |f (x + h) f (x)| < fr alla h sdana att |h| < .
Definitionen har nu blivit betydligt mer komplicerad. I sjlva verket har matematikstudenter vid universitet och hgskolor brottats med den i decennier. Men det
luddiga begreppet liten har preciserats, liksom hur frndringarna av x och f (x)
skall relateras till varandra. Med denna definition str vi bttre rustade nr frgan
om en funktion r kontinuerlig eller ej stlls p sin spets.
Det finns egentligen ytterligare en otydlighet i definitionen. Funktionen r
kontinuerlig om ovanstende gller fr varje x i definitionsomrdet. Talet beror
naturligtvis p valet av , men det beror ocks p x. Definitionen har sitt urspung
i ett arbete av Augustin Cauchy (1789 1857) frn 1823. Liknande definitioner
kan formuleras fr olika former av konvergens. Enligt vissa tolkningar av Cauchys
arbeten frbisg Cauchy beroendet av x och ndde drmed fram till felaktiga
satser. Senare studier visar att dessa tolkningar r tvivelaktiga. Fr att bringa
strre klarhet infrdes senare under 1800-talet begreppen likformig kontinuitet
och likformig konvergens som vi inte gr in p hr. Cauchy hade kanske p ett
intuitivt stt klart fr sig denna likformighet, dock utan att uttrycka sig s klart
att vi nstan tv sekel senare kan vara skra p vad han menade.
Precision och generalisering
Det matematiska sprket mste ha stor precision och definitionerna br utvecklas
i takt med att kraven p precision kar. Ofta blir de mer och mer komplicerade.
Ett ord som verkar sjlvklart mste tvingas in i en sprklig tvngstrja fr att man
skall undvika missuppfattningar. I en terminologibok som denna r man ibland
hnvisad till att anvnda mindre precisa definitioner fr att framstllningen skall
bli begriplig ven fr den som inte r specialist, men i takt med att studierna
frdjupas mste precisionen ka.
295
Att mta avstnd

Ett matematiskt begrepp kan ge upphov till nya, mer allmnna begrepp. I stllet
fr att tvnget p precision i viss mn inskrnker betydelsen s kan ett begrepp som
frn brjan haft en relativt konkret betydelse generaliseras. Jag vill exemplifiera
detta genom att studera begreppet avstnd. Enligt terminologiboken r avstndet
mellan tv punkter lngden av strckan mellan de bda punkterna. Om de bda
punkterna har koordinaterna (x1 , x2 ) och (y1 , y2 ) i ett rtvinkligt koordinatsystem,
s kan man med hjlp av Pytharoras sats visa att avstndet mellan dem r
p
(x1 y1 )2 + (x2 y2 )2
och om de har koordinaterna (x1 , x2 , x3 ) och (y1 , y2 , y3 ) i ett rtvinkligt koordinatsystem i rummet, s r avstndet
p
(x1 y1 )2 + (x2 y2 )2 + (x3 y3 )2 .
I mnga sammanhang behver man flera tal fr att karakterisera en freteelse.
Om vi t. ex. med jmna mellanrum mter en kropps temperatur i tio givna punkter,
s ger varje mtning upphov till en tiotupel (x1 , x2 , . . . , x10 ). Avstndet mellan
tv olika mtresultat (x1 , x2 , . . . , x10 ) och (y1 , y2 , . . . , y10 ) kan d lmpligen sttas
lika med
p
(x1 y1 )2 + (x2 y2 )2 + + (x10 y10 )2 .
Vi har p detta stt generaliserat vrt avstndsbegrepp till mngden av alla tiotupler och har d inspirerats av den formel som vi visat fr avstndet mellan
tv punkter i planet och i rummet. Avstndet r ett mtt p skillnaden mellan
de bda observationsserierna. Naturligtvis kan vi gra motsvarande definition av
avstndet mellan tv n-tupler dr n r ett godtyckligt positivt heltal.
Det finns i mnga sammanhang behov av att mta avstndet mellan olika
element. Hur skall man mta avstndet mellan tv funktioner? Hur skall man
mta avstndet mellan tv genuppsttningar? Kan man ange skillnaden mellan
olika mnster med ett lmpligt avstndsbegrepp? Vi skall inte lmna svar p dessa
frgor, men de kan stmma till eftertanke.
Oavsett vilken mngd vi studerar och vilket avstndsmtt vi anvnder, vill vi
att mttet skall ha vissa egenskaper. Avstndet mellan tv olika element a och
b skall alltid vara ett positivt tal, och det skall vara lika med avstndet mellan b
och a. Vidare skall avstndet frn ett element till sig sjlv alltid vara lika med 0.
Vi vill ocks att triangelolikheten skall vara uppfylld, d.v.s. avstndet frn a till
b skall alltid vara mindre n eller lika med summan av avstnden frn a till c och
frn c till b. Det innebr att den raka vgen frn a till b aldrig r lngre n om vi
gr via ett annat element c. Om vi betecknar avstndet frn a till b med d(a, b),
kan vi skriva de nmnda villkoren p fljande stt:
1. d(a, b) > 0 om a 6= b och d(a, a) = 0 fr alla a och b;
2. d(a, b) = d(b, a) fr alla a och b;
3. d(a, b) 6 d(a, c) + d(c, b) fr alla a, b och c.
296
Vi generaliserar begreppet avstnd och kommer verens om att en funktion d med

egenskaperna 13 r ett avstnd. Det innebr att avstnd mellan element kan
definieras p godtyckliga mngder. Det enda vi krver r att de tre egenskaperna
skall vara uppfyllda. Vrt vanliga avstndsbegrepp uppfyller de tre villkoren och
r allts ett avstnd ven i den nya, generellare meningen.
Med detta generella avstndsbegrepp kan vi inte bara infra avstnd p praktiskt taget vilka mngder som helst. Vi kan ocks infra olika avstnd p samma
mngd. Det vanliga avstndet mellan tv punkter i ett plan r som vi tidigare
sagt lngden av strckan mellan punkterna. Men vi kan ocks infra ett annat
avstndsbegrepp. Om tv punkter p och q har koordinaterna (x1 , x2 ) respektive
(y1 , y2 ) i ett rtvinkligt koordinatsystem s visar det sig att definitionen
d(p, q) = |x1 y1 | + |x2 y2 |
uppfyller de tre egenskaperna ovan. Allts r d(p, q) ett avstnd. Detta avstnd
blir naturligt i en vrld dr man bara har tv frdriktningar att vlja p, nmligen
parallellt med en av koordinataxlarna. De som bor p Manhattan i New York,
dr gatuntet r rektangulrt, bor i en sdan vrld.
Matematikens tv sidor
Matematiken har tv sidor. Den stller strnga krav p logik och precision, men
samtidigt tillter den konstruktioner av nya abstrakta vrldar, som frn brjan kan
synas eteriska, men som ofta visar sig anvndbara. Nr de abstrakta vrldarna
skapas, spelar intuitionen en stor roll och inspirationen hmtas frn en mer konkret
vrld dr vissa sammanhang kan verka sjlvklara. I den abstrakta vrlden skapas
en teori som kan tillmpas p freteelser som till synes r helt olika. Det r d
ndvndigt att samband och pstenden grundas p logiska resonemang utifrn
de formella definitioner som gjorts. Nr grnserna vidgas blir det ndvndigt
att strikt hlla sig inom den ram som anges av definitionerna. Utan fantasi blir
matematiken trkig och onjutbar, men utan logisk stringens blir den endast ls
spekulation.
Kapitel 16. Alfabetisk termlista
16.
Alfabetisk termlista
Skrivsttet
area 69
betyder att area r en huvudterm och att termposten med dess definition och eventuella kommentarer m.m. terfinns p sidan 69.
Skrivsttet
abskissa se x-koordinat 240
betyder att termen abskissa r upptagen som
synonym till x-koordinat och att bda terfinns
p sidan 240.
Skrivsttet
addend under addition 25
betyder att termen addend r omnmnd i termposten addition, som brjar p sidan 25.
1
10-logaritm
se
tiologaritm 68
a
abelsk under grupp 88
abskissa se x-koordinat 240
absolutbelopp 38
absolut fel se fel 86
absolut geometri 174
absolut konvergent under konvergent serie 114
absolutskala under mtskala 282
acceleration 69
ackumulerat stapeldiagram 272
addend under addition 25
addera 24
addition 25
additionsformel 135
additionslagen fr sannolikheter 265
additionsmetoden 93
additionstecken under plustecken 25
additiv invers under invers1 89
affin avbildning 135
affin geometri 174
affin transformation 240
affint ekvivalenta 240
alef-noll 100
algebra1 11
algebra2 87
algebraisk ekvation se polynomekvation 97
algebraisk operation 92
algebraiskt tal 38
algebraiskt uttryck 87
algebrans fundamentalsats 87
algoritm 128
allkvantifikatorn under kvantifikator 119
allmn form under rta linjens ekvation 98
allmnt brk under brk 40
alternatvinklar 192
ampere 75
amplitud 140
analytisk funktion 140
analytisk geometri 174
297
andel 62
andraderivata 162
andragradsekvation 93
andragradsfunktion 140
andragradskurva 213
andragradsyta 227
andra ordningen (om differentialekvation) under
differentialekvation 164
antagande 128
antal 11
antiderivata se primitiv funktion 171
antilogaritm under logaritm 65
antinomi se paradox 132
antipod 241
antipodisk under antipod 241
antisymmetrisk relation 57
applikata se z-koordinat 240
approximativt vrde se nrmevrde 86
arabiska siffror 39
arcusfunktion 250
area 69
areadiagram 272
areaenhet 76
areal under area 69
areasatsen 198
areaskala 241
Argands diagram se komplexa talplanet 46
argument1 (fr en avbildning) 135
argument2 (fr ett komplext tal) 192
aritmetik 12
aritmetikens fundamentalsats 36
aritmetisk serie 108
aritmetisk talfljd 109
aritmetiskt medelvrde 39
arkimedisk kropp1 221
arkimedisk spiral under spiral 161
associativ under associativa lagen 87
associativa lagen 87
asteroid under Lamkurva 158
asymptot 154
avbildning 12
avgrbar 116
Avogadros tal under mol 80
avrunda 36
avrunda nedt under avrunda 36
avrunda uppt under avrunda 36
avrundningsfel 36
avrundningssiffra under avrunda 36
avstnd frn en punkt till en mngd 174
avstnd mellan parallella linjer 175
avstnd mellan parallella plan 175
avstnd mellan tv punkter 175
avstndsformeln 175
avtagande funktion 141
axel1 (symmetri-) 241
axel2 under ellips 215
axel3 under ellipsoid 228
axiom 123
axiomatisk 124
298
b
bas1 (i en triangel) 198
bas2 (i en potens) 63
bas3 (i ett positionssystem) 40
bas4 (i ett vektorrum) 255
baskant i prisma 221
bastal 275
basvektor 255
basvinkel 198
basyta 221
basr 275
bearbetningsfel 280
begrnsad funktion 141
begrnsat intervall under begrnsad mngd 57
begrnsningsyta 227
begynnelsevrde 162
Bernsteinpolynom 141
beroende hndelser 264
beroende variabel 135
beskrivande definition under definition 124
bestmd integral se integral 169
betingad sannolikhet 266
betingat konvergent under konvergent serie 114
bevis 129
bevisa under bevis 129
Bzierkurva under Bernsteinpolynom 141
bias 280
biased under bias 280
bektion 136
bektiv avbildning se bektion 136
bild 13
bildmngd 13
biliner 87
biljon 40
billion se biljon 40
binom 87
binomialfrdelning 266
binomialkoefficient 106
binomialsatsen 106
binomialserie 109
binra talsystemet 40
bisektris 198
bisektrissatsen 198
bit1 76
bit2 76
boolesk algebra 100
bortfall 280
bortfallsfel 280
boxplot se lddiagram 273
bredd i en rektangel 206
briggsk logaritm se tiologaritm 68
bruten linje se polygon 210
brutet tal 40
bryta ut 22
brk 40
brkdel1 41
brkdel2 se stambrk 54
brkform under brk 40
brkstreck 30
brnnpunkt under ellips 215

bunden variabel 116
byte 76
bge 175
bglngd 69
bgvinkel se randvinkel 194
bgvinkelsatsen se randvinkelsatsen 194
bgvis sammanhngande mngd under sammanhngande mngd 187
c
candela 76
cartesisk produkt se kartesisk produkt 102
catenaria se kedjelinje 158
centi- under prefix 83
centrala grnsvrdessatsen 266
centralmtt se lgesmtt 278
centralprojektion 241
centralvrde se lgesmtt 278
centrum under centralprojektion 241
centrum se medelpunkt 219
cirkel 214
cirkelbge 214
cirkeldiagram 272
cirkelns kvadratur 132
cirkelns omkrets 214
cirkelomrde se cirkelskiva 214
cirkelring 214
cirkelsegment 214
cirkelsektor 214
cirkelskiva 214
cirkulr cylinder 227
cirkulr helix 227
cirkulr kon 227
codomn under relation 19
cosecans 250
cosinus 250
cosinussatsen 199
cotangens 251
cykloid 155
cyklometrisk funktion se arcusfunktion 250
cylinder1 227
cylinder2 227
cylindrisk yta 228
cylindriska koordinater 235
d
deci- under prefix 83
deciljon under tiopotens 68
decillion under tiopotens 68
decimal 41
decimalbrk under brk 40
decimaldel under brkdel1 41
decimalform under brk 40
decimalkomma under decimaltecken 41
decimalsystemet 41
decimaltecken 41
decimalutveckling 42
deducera under hrleda 130
deduktion under hrleda 130
299

deduktiv metod 129
definiendum under definition 124
definiens under definition 124
definition 124
definitionsmngd 13
definitionsomrde se definitionsmngd 13
deka- under prefix 83
delare 30
delbar med under delare 30
delmngd 100
delningsdivision under storhet 73
de Moivres formel 48
De Morgans lagar 101
densitet 69
derivata 162
derivationsoperatorn under derivata 162
deriverbar 163
deriveringsoperatorn under derivata 162
deskriptiv definition under definition 124
de stora talens lag 264
determinant 260
diagonal 206
diagram 272
diameter 215
differens1 26
differens2 (av mngder) 101
differenskvot 142
differentialekvation av andra ordningen under
differentialekvation av frsta ordningen under
differentialgeometri 175
dimension1 13
dimension2 70
dimensionsanalys 70
dimensionsls under dimension2 70
diofantisk ekvation 94
Diracmttet 142
direkt bevis 129
direktris under cylindrisk yta 228
direktris under konisk yta 230
Dirichlets ldprincip se ldprincipen 107
disjunkta 101
disjunkta hndelser 264
disjunktion1 116
disjunktion2 117
disjunktionstecken 117
diskontinuerlig avbildning 136
diskret1 176
diskret2 sannolikhetsfrdelning 269
diskriminant 94
distributiv under distributiva lagen 88
distributiva lagen 88
divergent serie 113
divergent talfljd 113
dividend under division 31
dividera 31
division 31
divisionsalgoritm 31
divisionstecken 32
divisor under division 31
dodekaeder 221
domn under relation 19
dubbelbrk 42
dubbelrot 94
duvslagsprincipen se ldprincipen 107
dyadiska systemet se binra talsystemet 40
e
e 113
effekt 70
egenrum under egenvektor 260
egentligt brk under brk 40
egenvektor 260
egenvrde 261
egyptisk triangel 199
ekvation 94
ekvationssystem 95
ekvipotenta 101
ekvivalens1 117
ekvivalens2 117
ekvivalenspil 117
ekvivalensrelation 117
ekvivalenta ekvationer 95
ekvivalenta utsagor under ekvivalens1 117
elektrisk strm 70
element 101
Elementa under euklidisk geometri 177
elementarhndelse 264
element i en fljd 109
elementr funktion 142
elimination under eliminera 95
eliminera 95
ellips 215
ellipsoid 228
elliptisk geometri under icke-euklidisk geometri
179
elliptisk paraboloid under paraboloid 231
e-logaritm se naturlig logaritm 66
empirisk 129
energi 70
enhet 77
enhetsbyte 77
enhetscirkeln 216
enhetskvadrat 206
enhetsmatris 261
enhetsrot 95
enhetssfren 228
enhetsstrcka 176
enhetssystem 77
enhetsvektor 255
enkel kurva 155
enkelt nollstlle se multiplicitet 97
enkelt slumpmssigt urval se obundet slumpmssigt urval 283
enklaste brkform under frkorta brk 42
entitet 117
300
entydig faktoruppdelning under aritmetikens

fundamentalsats 36
envelopp 155
epicykloid 156
epigraf 142
estimat se skattning 285
Euklides algoritm 33
Euklides Elementa under euklidisk geometri
177
Euklides Grunderna under euklidisk geometri
177
Euklides parallellpostulat 176
Euklides Stoikhea under euklidisk geometri 177
euklidisk geometri 177
euklidisk lngd under lngd hos en vektor 256
euklidisk norm under norm p ett vektorrum 257
euklidiskt ekvivalenta under kongruenta 243
euklidiskt rum 177
Eulers linje 199
Eulers polyederformel 223
Eulers stegmetod 164
euthea under rt linje 186
evoluta 156
evolvent 157
exakt vrde 37
excentricitet 216
exempel 122
existenskvantifikatorn under kvantifikator 119
existenssats 125
explicit definition 126
exponent 63
exponentialfunktionen 143
exponentialfrdelning 266
exponentiellt avtagande 143
exponentiellt vxande 143
extrapolation 144
extrapolering se extrapolation 144
extrempunkt 144
extremvrde under extrempunkt 144
f
faktiskt sann se sann1 120
faktor 27
faktorisera 27
faktorsatsen 88
faktortrd 27
fakultet 106
falsk 117
falsk rot 95
faltning 109
faltningsprodukt 109
familj se mngd 17
fart 71
fel 86
felgrns 86
felmarginal 280
femhrning 206
Fibonaccis talfljd 110
flyttalsoperation under tal i flyttalsform 55
fokus under ellips 215
formel 14
fotpunkt under normal 182
Fourieranalys 251
Fouriertransform under Fourieranalys 251
Fouriertransformationen under Fourieranalys
251
fraktal 177
fraktil se kvantil 277
frekvens1 71
frekvens2 275
frekvensfrdelning 275
frekvenstabell 273
fri variabel 118
fullkomligt tal se perfekt tal 50
fullstndig fyrhrning 207
fullstndig fyrsiding 207
funktion 14
funktional 144
funktionalekvation 96
funktionskurva 157
funktionsserie 144
funktionsteori under komplex analys 146
funktionsvrde 144
fyrhrning 207
fyrsiding se fyrhrning 207
fljd 110
fljdsats se korollarium 127
frdelningsfunktion 266
freningsmngd se union 104
frenkla 22
frhllande 57
frkorta brk 42
frlnga brk 42
frminskning 242
frmodan 126
frsats under implikation1 118
frstaderivata se derivata 162
frstagradsekvation 96
frsta kvadranten under kvadrant 237
frsta kvartilen 277
frsta ordningen (om differentialekvation) under
frstoring 242
frsk 264
frvntat vrde se vntevrde 271
frndringsfaktor 276
frndringskvot se differenskvot 142
g
gaussiska talplanet se komplexa talplanet 46
gemensam delare 33
gemensam faktor 28
gemensam faktor i polynom 88
gemensam multipel 28
gemensam multipel av polynom 88
gemensam nmnare 42
generalisering 126
generatris under cylinder1 227
generatris under konisk yta 230
geodetisk linje 157
301

geometri 15
geometrisk serie 110
geometrisk talfljd 110
geometriskt medelvrde 43
geometriskt objekt 15
giga- under prefix 83
glatt 164
glidande medelvrde 43
gnomisk under centralprojektion 241
golvfunktionen under heltalsdel 44
gon 77
googol 44
googolplex 44
grad1 (vinkelmtt) 77
grad2 (fr polynom) 88
grad Celsius 77
grad Fahrenheit under grad Celsius 77
grad Reamur under grad Celsius 77
gradskiva 193
graf 136
grafisk metod 96
grundenhet 78
grundtal se naturligt tal 49
grupp 88
grnsvrde 113
gyllene snittet 178
gynnsamt utfall 264
gngertecken se multiplikationstecken 29
gngra under multiplicera 28
gllande siffra se signifikant siffra 54
h
halvaxlarnas lngder under ellips 215
halvaxlarnas lngder under ellipsoid 228
halvaxlarnas lngder under hyperbel 216
halvplan 179
halvppet intervall 57
harmonisk analys se Fourieranalys 251
harmonisk funktion 144
harmonisk serie 111
harmonisk talfljd 111
harmoniskt medelvrde 44
hastighet 71
Heavisidefunktionen 145
hekto- under prefix 83
helix 228
heltal 44
heltalsdel 44
heltalsmultipel se multipel 28
helt tal se heltal 44
heuristik 129
heuristisk 129
hexaeder 221
histogram 273
hjlpsats se korollarium 127
HL under hgra ledet 96
holomorf funktion 145
homeomorfa under homeomorfism 136
homeomorfi under homeomorfism 136
homeomorfism 136
homogen differentialekvation 164

homogen ekvation 96
homogent ekvationssystem 96
homomorfism 136
homoteti se strckning 248
hornvinkel 193
hundrakamrater 25
huvudbrkstreck under dubbelbrk 42
huvuddiagonal under matris 261
hyperbel 216
hyperbolisk cylinder 228
hyperbolisk geometri under icke-euklidisk geometri 179
hyperbolisk paraboloid under paraboloid 231
hyperboloid 228
hypocykloid 158
hypograf 145
hypotenusa 200
hypotes1 se antagande 128
hypotes2 se frmodan 126
hypotesprvning 281
hypotestest se hypotesprvning 281
hndelse 264
hrleda 130
hrledd enhet 78
hrledning under hrleda 130
hgerderivata 165
hgerinvers under invers1 89
hgerledet se hgra ledet 96
hgeromgivning 58
hgersystem 238
hgerndpunkt 58
hgra ledet 96
hjd i en cylinder 228
hjd i en kon 229
hjd i en mnghrning 207
hjd i en polyeder 221
hjd i en triangel 200
hrn1 (i en triangel) 200
hrn2 (i en mnghrning) 208
hrn3 (i en polyeder) 222
i
icke-euklidisk geometri 179
icke-reell 45
icke-strikt olikhet under olikhetstecken 60
icke-trivial linerkombination under linerkombination 256
identisk avbildning 137
identitet under ekvation 94
ikosaeder 222
imaginr se icke-reell 45
imaginra axeln 236
imaginr del se imaginrdel 45
imaginrdel 45
imaginr enhet 45
implicera under implikation1 118
implicit definition 126
implicit derivering 165
implikation1 118
302
implikation2 118
implikationspil 118
index 111
indexserie 276
indextal 276
indexvrde se indextal 276
indicera 111
indirekt bevis 130
indoarabiska talsystemet 45
induktion 130
induktionsbas under induktion 130
induktionssteg under induktion 130
inferens 281
infimum 58
inflexionspunkt 180
information 71
inhomogen differentialekvation under homogen
injektion 137
injektiv avbildning se injektion 137
inklusion 101
innehllsdivision under storhet 73
inre alternatvinklar under alternatvinklar 192
inre produkt 255
inre punkt 181
inskriven cirkel 217
inskriven mnghrning 208
insttning under stta in 92
integral 169
integration 170
intercept 158
interceptform under intercept 158
interpolation 145
interpolering se interpolation 145
intervall 58
intervallskala under mtskala 282
intervallskattning 37
invariant1 242
invariant2 242
invers1 89
invers2 se omvnd relation 102
invers avbildning 137
invers bild se urbild 20
inversion 242
invers matris 261
inverterat tal 46
irrationellt tal 46
irreflexiv under reflexiv relation 103
isomorfa under isomorfism 137
isomorfi under isomorfism 137
isomorfism 137
iterera 130
j
joule 78
jmfrelsefaktor 276
jmn funktion 145
jmnt delbar med under delare 30
jmnt tal 46
k
kalkyl 118
kant 222
karakteristika 63
karakteristisk ekvation 165
kardinalitet under ekvipotenta 101
kardinaltal se antal 11
kartesisk produkt 102
kartesiskt koordinatsystem 236
kategorisk variabel under variabel 21
katet 201
kausalsamband se orsakssamband 283
kedjekurva se kedjelinje 158
kedjelinje 158
kedjeregeln 165
kelvin 79
k-form under rta linjens ekvation 98
Khayy
ams triangel under Pascals triangel 107
kilo- under prefix 83
kilogram 79
klass se mngd 17
klassbredd under klassindelning 281
klassgrns under klassindelning 281
klassindelning 281
klassmitt under klassindelning 281
klot 229
klotyta se sfr 233
koefficient 89
kolonn under matris 261
kombination 106
kombinatorik 106
kommutativ under kommutativa lagen 89
kommutativa lagen 89
komplement 102
komplementhndelse 265
komplementvinkel 193
komplex analys 146
komplexa talplanet 46
komplext konjugat 47
komplext tal 47
komponent 255
kon1 229
kon2 229
koncentriska 217
konfidensgrad 276
konfidensintervall 281
konfokala 218
konform 242
kongruens 243
kongruensavbildning 243
kongruenstransformation se kongruensavbildning 243
kongruenta 243
konisk helix 229
konisk yta 230
konjugat se komplext konjugat 47;
se ven under konjugatregeln 92
konjugataxel under hyperbel 216
konjugatregeln 92
303

konjugerat komplext tal se komplext konjugat
47
konjunktion1 118
konjunktion2 119
konjunktionstecken 119
konkav funktion 146
konsekutiva jmna tal under konsekutiva tal 59
konsekutiva tal 59
konsekutiva udda tal under konsekutiva tal 59
konstant1 15
konstant2 15
konstant avbildning 138
konstruktivt bevis 131
konsumentprisindex 276
kontaktvinkel se hornvinkel 193
kontinuerlig avbildning 138
kontinuerlig sannolikhetsfrdelning 269
kontraposition under indirekt bevis 130
konvergent serie 114
konvergent talfljd 114
konvex funktion 146
konvex mngd 230
koordinat 236
koordinataxel 236
koordinatplan 237
koordinatsystem 237
korda 181
kordasatsen 218
korollarium 127
korrelationskoefficient1 267
korrelationskoefficient2 276
korsande linjer 230
korstabell 273
kort division 33
kovarians 267
kraft 71
Kroneckerdelta 111
kropp1 (geometrisk) 15
kropp2 (algebraisk) 90
krkning 181
kub1 (geometrisk) 222
kub2 (algebraisk) 64
kubens frdubbling 132
kubik se kub2 64
kubikmeter 79
kubikrot 64
kumulativ frekvens 277
kumulerad frekvens se kumulativ frekvens 277
kurva 15
kurvanpassning 158
kvadrant 237
kvadrat1 (geometrisk) 208
kvadrat2 (algebraisk) 64
kvadratisk matris under matris 261
kvadratkomplettering 92
kvadratmeter 79
kvadratomrde 208
kvadratrot 64
kvadrattal 65
kvadratur under integration 170

kvadrera 65
kvadrerbar under mtbar 170
kvadreringsreglerna 93
kvadriljon under tiopotens 68
kvadrillion under tiopotens 68
kvantifikator 119
kvantil 277
kvantitet se storhet 73
kvantor se kvantifikator 119
kvartil 277
kvartilavstnd 277
kvintiljon under tiopotens 68
kvintillion under tiopotens 68
kvot1 33
kvot2 33
kvotregeln 165
kvotskala under mtskala 282
kgelsnitt se andragradskurva 213
l
Lamkurva 158
Laplaceekvationen 165
Lebesgueintegralen under integral 169
led 96
Leibniz regel se produktregeln 167
lemma 127
lemniskata 182
lexikalisk definition under definition 124
liggande stolen 34
likabelgna vinklar 193
lika tecken under tecken 24
likbent triangel 201
likelihood 281
likformiga 243
likformighet 244
likformighetsavbildning 244
likformig sannolikhetsfrdelning 267
likhet 16
likhetstecken 16
liknmniga brk 47
liksidig triangel 202
lillaxel 219
limes se grnsvrde 113
limes inferior 114
limes superior 115
linearitet under liner1 avbildning 138
liner algebra 90
liner1 avbildning 138
liner2 avbildning se affin avbildning 135
liner differentialekvation 166
liner2 ekvation se frstagradsekvation 96
liner2 interpolation 146
linerkombination 256
liner regression 277
linert beroende 256
linert2 ekvationssystem 97
linert oberoende under linert beroende 256
linert rum se vektorrum 259
linjal 182
304
linje se kurva 15
linjeknippe 182
listform under mngd 17
ljusstyrka 71
ljusr 79
logaritm 65
logaritmfunktionen med basen b 65
logaritmisk spiral 159
logik 119
logisk fljd 119
logisk operation 119
logiskt sann se sann2 120
logistiska tillvxtekvationen 166
lokal maximipunkt 146
lokal minimipunkt 147
lokalt maximum 147
lokalt minimum 148
lddiagram 273
ldprincipen 107
lng division 34
lgesmtt 278
lngd 72
lngdenhet 79
lngd hos en vektor 256
lngd i en rektangel 208
lngdskala se skala1 246
lsning 97
m
Maclaurinserie 166
Maclaurins formel 166
magisk kvadrat 107
majorant 59
majorera under majorant 59
mantelyta 230
mantissa 66
massa 72
massenhet 80
matematik 16
matematisk analys 17
matematisk frvntan se vntevrde 271
matematisk induktion se induktion 130
matematisk logik se logik 119
matematisk modell 122
matris 261
matrisaddition 262
matrismultiplikation 262
matrisprodukt 262
matrissumma 262
maximipunkt 148
maximum 148
maximum av tv tal 59
maximum-likelihood-skattning 281
medelfel 278
medelpunkt 219
medelpunktsvinkel 193
medelvrde under aritmetiskt medelvrde 39;
se ven geometriskt medelvrde 43 och
harmoniskt medelvrde 44
medelvrdessatsen 166
medfra under implikation1 118

median1 (i en triangel) 202
median2 (i statistiken) 278
mega- under prefix 83
mellanled 22
meromorf funktion 149
Mersenneprimtal 47
Mersennetal 47
meter 80
metod 133
MGM under gemensam multipel 28
MGN under gemensam nmnare 42
mikro- under prefix 83
miljard 47
miljon 48
milli- under prefix 83
milliard se miljard 47
million se miljon 48
mindre n under olikhetstecken 60
mindre n eller lika med under olikhetstecken 60
minimipunkt 149
minimum 149
minimum av tv tal 59
minnessiffra 22
minorant 59
minorera under minorant 59
minsta gemensam multipel under gemensam
multipel 28
minsta gemensam nmnare under gemensam
nmnare 42
minsta-kvadrat-metoden 282
minuend under subtraktion 27
minustecken 26
mittpunktsnormal 182
MK-metoden under minsta-kvadrat-metoden
282
ML-skattning under maximum-likelihoodskattning 281
modulo 22
de Moivres formel 48
mol 80
momentanhastighet 72
monom 90
monoton 150
Monte-Carlo-metod 267
De Morgans lagar 101
motexempel 123
motsatta strlar 231
motsatt tal 48
motsatt vektor 256
motstende hrn i en triangel 202
motstende sida i en triangel 202
motstende vinkel i en triangel 202
motsgelse 120
motsgelsebevis 131
multipel 28
multipelenhet 80
multipelprefix 81
multipelrot 97
305

multiplicera 28
multiplicera in 28
multiplicitet 97
multiplikand under multiplikation 29
multiplikation 29
multiplikation av matris med skalr 262
multiplikation med skalr 256
multiplikationsprincipen 107
multiplikationstecken 29
multiplikativ invers under invers1 89
multiplikator under multiplikation 29
mnghrning 208
mnghrningsomrde 209
mttenhet se enhet 77
mngd 17
mngdalgebra 102
mngddiagram se Venndiagram 104
mngddifferens se differens2 101
mngdlra 102
mngdteori se mngdlra 102
mtbar 170
mtetal 72
mtfel 86
mtskala 282
mtvrde under storhetsvrde 74
n
nano- under prefix 83
naturlig logaritm 66
naturligt tal 49
nedre kvartil under kvartil 277
nedt begrnsad under begrnsad mngd 57
negation1 120
negation2 120
negativ axel 237
negativt orienterad under orientering 237
negativt tal 49
negativ vridningsrikting under vridning 245
nepersk logaritm se naturlig logaritm 66
neutralt element 90
newton 83
NewtonRaphsons iterationsmetod 167
noggrannhet 86
nollhypotes 282
nollstlle 150
nollvektorn 256
nominalskala under mtskala 282
noniljon under tiopotens 68
nonillion under tiopotens 68
normal 182
normalfrdelning 268
normal mot under rt vinkel 195
normalvektor 257
normerad vektor under enhetsvektor 255
normerande definition under definition 124
normering 257
norm p ett vektorrum 257
numerisk analys 18
numerisk derivering 167
numerisk integration 170
numerisk serie 111

numeriskt uttryck 37
numerisk variabel under variabel 21
nygrad se gon 77
nmnare 49
nrmevrde 86
ndvndigt villkor under villkor 128
o
obegrnsad mngd 60
obegrnsat intervall under obegrnsad mngd 60
obekant 91
oberoende hndelser 265
oberoende variabel 138
obestmd integral 170
observation 283
obundet slumpmssigt urval 283
Ockhams rakkniv 123
odds 268
oegentligt brk under brk 40
ofrenliga hndelser se disjunkta hndelser 264
okorrelerade variabler 283
oktaeder 222
oktant 237
oktiljon under tiopotens 68
oktillion under tiopotens 68
olika tecken under tecken 24
olikhet 60
olikhetstecken 60
olsligt problem 133
olst problem 133
omgivning 183
omkrets 183
omkrets hos mnghrning 209
omrde under ppen mngd 191
omskriven cirkel 219
omskriven mnghrning till en cirkel 209
omvndning 127
omvnd proportionalitet 97
omvnd relation 102
oordnat par 112
operation se avbildning 12
operator se avbildning 12
ordinalskala under mtskala 282
ordinaltal se ordningstal 60
ordinata se y-koordinat 240
ordnat par 112
ordningsskala se mtskala 282
ordningstal 60
orientering 237
origo 238
orsakssamband 283
ortogonal mot under rt vinkel 195
ortogonal projektion 244
ortonormerad bas 257
ortonormerat koordinatsystem 238
oskulerande cirkel 183
ostensiv definition under definition 124
OSU under obundet slumpmssigt urval 283
oskerhetsintervall se konfidensintervall 281
306
oskerhetsmarginal se felmarginal 280

oskerhetstal se felmarginal 280
ondlighet 37
ondlighetstecken 38
ondlig mngd 102
p
50
palindromtal 50
parabel 219
parabolisk cylinder 231
paraboloid 231
paradigm 131
paradigmskifte 131
paradox 132
parallella plan 231
parallella rta linjer 184
parallellaxiom 184
parallellepiped 222
parallellfrskjutning se translation 248
parallellogram 209
parallellogramomrde 210
parallellprojektion 244
parallelltransversal 204
parallelltrapets 210
parallelltrapetsomrde 210
parameter 18
parameterform 15; 99
parentestecken 18
parsek 83
partiell derivata 167
partiell integration 170
parts per million under ppm 62
Pascals triangel 107
passare 185
pentagon se femhrning 206
percentil 278
perfekt tal 50
periferi under rand 186
periferivinkel se randvinkel 194
periferivinkelsatsen se randvinkelsatsen 194
perimeter se omkrets 183
period 150
periodisk decimalutveckling under decimalutveckling 42
periodisk funktion 150
permutation 108
pi 50
piko- under prefix 83
plan 185
planets ekvation 97
plan geometri 185
planimetri under plan geometri 185
plan kurva under kurva 15
plant omrde 185
plan trigonometri under trigonometri 253
platonsk kropp se regelbunden polyeder 224
platsvrde 50
plotdiagram se punktdiagram 274
plussa under addera 24
plustecken 25
Poissonfrdelning 268
pol 238
polyeder 223
polygon 210
polynom 91
polynomekvation 97
polynomfunktion 150
polr form under komplext tal 47
polrt koordinatsystem 238
population 283
positionssystem 50
positiv axel 239
positivt orienterad under orientering 237
positivt tal 51
positiv vridningsrikting under vridning 245
poststratifiering 284
postulat se axiom 123
potens 66
potensekvation 98
potensform under potens 66
potensfunktion 151
potenslag 23
potensserie 151
ppm 62
predikatkalkyl 120
prediktion 284
prefix 83
preskriptiv definition under definition 124
primfaktor se primtalsfaktor 29
primitiv funktion 171
prima tal se primtal 51
primtal 51
primtalsfaktor 29
prioriteringsregel 23
prisma 223
problem 133
procent 62
procentenhet 62
procentform under procent 62
procentsats 63
produkt 29
produkt av matris och skalr 263
produktmngd under kartesisk produkt 102
produktregeln 167
produkttecken 30
projektion 244
projektivt ekvivalenta 245
projektivt plan 245
projektiv transformation 245
promille 63
proportion se frhllande 57
proportionalitet 98
proportionalitetskonstant under proportionalitet
98
proportionell mot under proportionalitet 98
proposition 127
prva en lsning 98
punkt 185
307

punktdiagram 274
punktestimat se punktskattning 284
punktskattning 284
pyramid 223
Pythagoras sats 202
pythagoreisk summa 203
pstende 120
q
quadratrixen 160
r
rad under matris 261
radian 84
radie i en cirkel 220
radie i en sfr 231
radie i ett klot 231
rak cirkulr kon under kon2 229
rak cylinder under cylinder2 227
rakt prisma 223
rak vinkel 194
ram se urvalsram 286
ramfrteckning se urvalsram 286
rand 186
randpunkt 186
randvinkel 194
randvinkelsatsen 194
rationell funktion 151
rationellt tal 51
rationellt uttryck 91
realdel 52
reducera se frenkla 22
reductio ad absurdum se motsgelsebevis 131
reella axeln 239
reellt tal 52
reellvrd funktion 151
reflexiv relation 103
regelbunden hexaeder se kub1 222
regelbunden mnghrning under mnghrning
208
regelbunden polyeder 224
regelbunden pyramid 225
regressionsanalys 284
reguladetri 38
rektangel 210
rektangelmetoden 171
rektangelomrde 211
rekursion 112
rekursionsformel 112
rekursiv under rekursion 112
relation 19
relativ frekvens 278
relativ kumulativ frekvens 278
relativt fel 86
relativt prima 52
rent imaginr 52
repeterbarhet 284
representativ 284
rest 34
restriktion 139
restsatsen 91
resultant se summa av tv vektorer 258

Reuleauxkurva 160
Riemannintegralen under integral 169
Riemannsfren under stereografisk projektion
247
Riemannsumma 172
rifunktion 151
riktad strcka 257
riktningsflt 257
riktningskoefficient 186
riktningsvinkeln fr en strle 186
ring 91
romb 211
rombomrde 212
romerska siffror 52
rot 67
rotation 245
rotationsaxel under rotationskropp 232
rotationsaxel under rotationsyta 232
rotationsellipsoid 232
rotationshyperboloid 232
rotationskropp 232
rotationsparaboloid 232
rotationssymmetri 246
rotationsyta 232
rotlag 67
rottecken under kvadratrot 64
rum 19
rummet 20
rymd se rum 19
rymden se rummet 20
rymddiagonal 225
rymdgeometri 186
rymdomrde 186
rymdvinkel 73
rymdvinkelenhet 84
rknelag 23
rkneregel 23
rknestt 23
rta linjens ekvation 98
rtblock 226
rt cylinder under cylinder2 227
rt linje 186
rt linje parallell med ett plan 232
rt vinkel 195
rtvinklig triangel 203
rtvinkligt koordinatsystem 239
rrelsemngd 73
s
sadelpunkt 233
sammanfallande under parallella rta linjer 184
sammanhngande mngd 187
sammansatt avbildning 139
sammansatt index 278
sammansatt tal 53
samma tecken under tecken 24
sampel se urval 286
samplingsfel se urvalsfel 279
sann1 120
308
sann2 120
sanningsvrdestabell 120
sannolikhet 268
sannolikhetsfunktion 269
sannolikhetsfrdelning 269
sannolikhetskalkyl se sannolikhetslra 269
sannolikhetslra 269
sannolikhetsurval under urval 286
satisfiera 99
sats 128
satskalkyl 121
secans 252
sekant 187
sektor 233
sekund 84
selektivt urval 284
septiljon under tiopotens 68
septillion under tiopotens 68
serie 112
serieutveckling 115
sextiljon under tiopotens 68
sextillion under tiopotens 68
sfr 233
sfriska koordinater 239
sfrisk trigonometri under trigonometri 253
SGD under gemensam delare 33
SGF under gemensam faktor 28
sida1 (i en triangel) 203
sida2 (i en mnghrning) 212
sida3 se sidoyta 226
sidovinkel 195
sidoyta 226
SI-enhet 84
siffersumma 23
siffra 53
signifikant avvikelse 285
signifikant siffra 54
signum se tecken 24
signumfunktionen 23
Simpsons formel 172
singletonmngd under mngd 17
sinus 252
sinussatsen 203
skala1 246
skala2 246
skalr 257
skalrprodukt se inre produkt 255
skalr storhet under skalr 257
skattning 285
skeva linjer se korsande linjer 230
skilda tecken under tecken 24
skillnad se differens1 26
skilt frn under olikhetstecken 60
skjuvning 246
skra 103
skrande plan 233
skrningsmngd se snitt 103
skrningspunkt under parallella rta linjer 184
slumpfrsk 265

slumpmarginal se felmarginal 280
slumpmssigt frsk se slumpfrsk 265
slumpmssigt urval under urval 286
slumptalstabell 285
slumpvariabel 270
sluten mngd 187
sluten kurva 161
sluten utsaga 121
sluten yta 234
slutet intervall 60
slutet klot under klot 229
slutledning 121
slutsats under implikation1 118
snett brkstreck under brkstreck 30
snitt 103
solid torus under torus 235
sort under enhet 77
sortomvandling under enhetsbyte 77
spalt under matris 261
specialfall under generalisering 126
specifik vikt under densitet 69
spegling 247
spelteori 20
spets 229
spetsig vinkel 196
spetsvinklig triangel 203
spiral 161
spridning 279
spridningsdiagram se punktdiagram 274
spridningsmtt 279
sprng 136
sprngfunktion 152
stam-blad-diagram 274
stambrk 54
standardavvikelse hos en sannolikhetsfrdelning 270
standardavvikelse hos ett slumpmssigt urval
279
standardiserad normalfrdelning 268
stapeldiagram 274
startvrde se begynnelsevrde 162
stationr punkt 168
statistik 20
statistisk inferens se inferens 281
statistisk slutledning se inferens 281
statistiskt material 285
statistiskt test se hypotesprvning 281
steradian 84
stereografisk projektion 247
stereometri under rymdgeometri 186
stickprov se urval 286
stickprovsvarians se varians hos ett slumpmssigt urval 279
stipulativ definition under definition 124
Stoikhea under euklidisk geometri 177
stokastisk variabel se slumpvariabel 270
stolpdiagram 275
storaxel 220
storcirkel 234

storhet 73
storhetsvrde 74
storlek hos en vektor se lngd hos en vektor 256
stratifierat urval 285
stratum 285
strikt avtagande 141
strikt olikhet under olikhetstecken 60
strikt vxande 154
strofoid 161
strle 188
strcka 188
strckas frlngning 189
strckning 248
strng olikhet under olikhetstecken 60
strngt avtagande 141
strngt vxande 154
strre n under olikhetstecken 60
strre n eller lika med under olikhetstecken 60
strsta gemensam delare under gemensam delare 33
strsta gemensam faktor under gemensam faktor
28
substansmngd 74
substituera se stta in 92
substituering under stta in 92
substitutionsmetoden 99
subtrahend under subtraktion 27
subtrahera 26
subtraktion 27
subtraktionsformel 139
subtraktionstecken under minustecken 26
summa 25
summa av en serie 115
summa av tv vektorer 258
summand under addition 25
summatecken 25
summera se addera 24
superellips under Lamkurva 158
supplementvinkel 196
supremum 61
surjektion 140
surjektiv avbildning se surjektion 140
svarsbortfall 285
symbolisk logik under logik 119
symmetri 248
symmetricentrum 248
symmetrilinje 248
symmetriplan 248
symmetrisk funktion 152
symmetrisk relation 103
systematiskt fel se bias 280
systematiskt urval 286
skerhetsintervall se konfidensintervall 281
stta in 92
t
tabell 275
takfunktionen under heltalsdel 44
tal 54
tal i blandad form 54
309
tal i decimalform 54
tal i flyttalsform 55
tal i grundpotensform 68
tal i potensform under potens 66
tal i procentform under procent 62
tal i tiopotensform 68
talaxel se tallinje 61
talfljd 112
tallinje 61
talpar 113
talsystem 55
talteori 20
tangens 253
tangenssatsen 204
tangent 189
tangentmetoden se Eulers stegmetod 164
tangentplan till en yta 234
tangera under tangent 189
tangerande kurvor 190
tangeringspunkt under tangent 189
Tartaglias triangel under Pascals triangel 107
Taylorserie 168
Taylors formel 168
tecken 24
teckenregel 24
teckenschema 152
temperatur 74
teorem se sats 128
tera- under prefix 83
term 26
terminologisk definition under definition 124
terrasspunkt 169
tessellation under tessellera 190
tessellera 190
tesserakt 234
tetraeder 226
tid 75
tidsenhet 85
tidsserie 285
tillhra 103
tillrckligt villkor under villkor 128
tillvxtfaktor se frndringsfaktor 276
tillggsenhet 85
tiokamrater 26
tiologaritm 68
tiopotens 68
tiosystemet se decimalsystemet 41
tomma mngden 103
topologi1 190
topologi2 190
topptriangelsatsen 204
toppvinkel i en rak cirkulr kon 234
torus 235
totalunderskning 285
transcendent 55
transform se bild 13
transformation se avbildning 12
transitiv relation 104
translat 248
310
translatera 248
translation 248
transponat 263
transponera 263
transversal 191
transversalaxel under hyperbel 216
transversalsatsen 204
trapetsmetoden 172
trappan 34
trappfunktion 153
tredjederivata under derivata 162
tredje kvartilen under kvartil 277
tredjerot se kubikrot 64
trehrning se triangel 205
triangel 205
triangelomrde 205
triangeltal 55
trigonometri 253
trigonometriska ettan 254
trigonometrisk funktion 254
triljon 56
trinom under polynom 91
trippel under fljd 110
trivial linerkombination under linerkombination 256
trokoid 162
trubbig vinkel 197
trubbvinklig triangel 205
trddiagram 270
tvsystemet se binra talsystemet 40
tyngd under massa 72
typ av matris 263
typvrde 279
trtdiagram se cirkeldiagram 272
tckningsfel 285
tljare 56
tthet under densitet 69
tthetsfunktion 270
u
udda funktion 153
udda tal 56
unbiased under bias 280
undersumma 173
undre begrnsning se minorant 59
undre grnsvrde se limes inferior 114
undre kvartil under kvartil 277
union 104
uppdela i faktorer se faktorisera 27
uppdela i primfaktorer 30
upprknelig mngd 104
uppt begrnsad under begrnsad mngd 57
urbild 20
urval 286
urvalsaxiomet 104
urvalsfel 279
urvalsram 286
urvalsunderskning 286
utbrytning under bryta ut 22
utelmnat tecken 24
utfall 265
utfallsrum 265
utsaga se pstende 120
uttryck 21
v
variabel 21
variabelbyte 173
varians hos en sannolikhetsfrdelning 270
varians hos ett slumpmssigt urval 279
variationsbredd 280
variationsvidd se variationsbredd 280
varv 85
vektor 258
vektorflt 259
vektormultiplikation 259
vektor parallell med en rt linje 259
vektor parallell med ett plan 259
vektorrum 259
Venndiagram 104
vertex 191
vertikalvinklar 197
vetenskaplig revolution se paradigmskifte 131
vikt1 75
vikt2 280
viktat aritmetiskt medelvrde 56
viktat medelvrde se viktat aritmetiskt medelvrde 56
viktenhet under massenhet 80
villkor 128
vinkel 197
vinkelben under vinkel 197
vinkelenhet 85
vinkelfrekvens 75
vinkel i en mnghrning 212
vinkel i en triangel 205
vinkeln mellan ett plan och en rt linje 235
vinkeln mellan tv plan 235
vinkeln mellan tv rta linjer i planet 198
vinkeln mellan tv rta linjer i rummet 235
vinkeln mellan tv vektorer 260
vinkelns tredelning 133
vinkelrt mot under rt vinkel 195
vinkelspets under vinkel 197
vinkelsumma 212
vinkeltrogen se konform 242
VL under vnstra ledet 99
volym 75
volymenhet 85
volymskala 249
vridning se rotation 245
vridningsriktning 249
vgrtt brkstreck under brkstreck 30
vgningstal se vikt2 280
vlformad teckenstrng under kalkyl 118
vnsterderivata 169
vnsterinvers under invers1 89
vnsterledet se vnstra ledet 99
vnsteromgivning 61
vnsterndpunkt 61
311
Kapitel 17. Ngra beteckningar

vnstra ledet 99
vntevrde 271
vrde 21
vrdefrrd se bildmngd 13
vrdemngd se bildmngd 13
vrdesiffra se signifikant siffra 54
vrdetabell 153
vxande funktion 154
w
watt 85
wesselska talplanet
se
komplexa talplanet 46
x
x-axel 240
x-koordinat 240
y
Yang Huis triangel under Pascals triangel 107
y-axel 240
y-koordinat 240
yokto- under prefix 83
yotta- under prefix 83
yta 21
ytenhet under areaenhet 76
yttervinkel1 205
yttervinkel2 212
yttervinkelsatsen 205
yttre alternatvinklar under alternatvinklar 192
z
z-axel 240
zepto- under prefix 83
zetta- under prefix 83
z-koordinat 240
kta delmngd under delmngd 100

ndlig mngd 105
ndpunkt 61
ppen mngd 191

ppen utsaga 121
ppet intervall 62
ppet klot under klot 229
ppet problem se olst problem 133
verslagsrkning 24
versumma 173
verupprknelig mngd 105
vre begrnsning se majorant 59
vre grnsvrde se limes superior 115
vre kvartil under kvartil 277
17.
Ngra beteckningar
f : X Y , mngden X avbildas in i mngden

Y av avbildningen f under avbildning 12
f (x), bilden av punkten x under avbildningen
f under avbildning 12
f : x 7 y, punkten x avbildas p punkten y av
avbildningen f under avbildning 12
, identitet under likhet 16
=, likhetstecken 16
, approximativ likhet under likhetstecken 16
=,
approximativ likhet under likhetstecken 16
{a, b}, mngden av a och b under mngd 17
{x A; P (x)}, mngden av alla x i A som uppfyller villkoret P (x) under mngd 17
, modulo 22
+, plustecken 25
, minustecken 26
, , multiplikationstecken 29, 259
, brkstreck 30
/,
/, :, divisionstecken 32
, ondlighetstecken 38
x 7 bxc, golvfunktionen under heltalsdel 44
x 7 dxe, takfunktionen under heltalsdel 44
z, z , komplext konjugat 47
[a, b], slutet intervall 60
]a, b[, ppet intervall 62
x y, max(x, y), maximum av tv tal 59
x y, min(x, y), minimum av tv tal 59
6=, skild frn under olikhetstecken 60
<, mindre n under olikhetstecken 60
>, strre n under olikhetstecken 60
6, mindre n eller lika med under olikhetstecken
60
>, strre n eller lika med under olikhetstecken
60
, rottecken under rot 67
, grad under grad 77
1
under delmngd 100
under delmngd 100
,
T snitt av tv mngder under snitt 103
, snitt av en familj av mngder under snitt 103
,
S union av tv mngder under union 104
, union av en familj av mngder under union
`n104
, binomialkoefficient 106
k
n!, fakultet 106
(a, b), ordnat par 112
f (x) b d x a under grnsvrde 113
P Q, P eller Q under disjunktion1 116
, ekvivalenspil 117
, implikationspil 118
P Q, P & Q, P och Q under konjunktion1 118
00 , bis under andraderivata 162
0 , prim under derivata 162
R
, integraltecken under integral 169
x y, hx, yi, inre produkt 255
312
Kapitel 17. Ngra beteckningar
, allkvantifikatorn under kvantifikator 119

, alef under alef-noll 100
arccos, arcus cosinus under arcusfunktion 250
arccot, arcus cotangens under arcusfunktion
250
arcsin, arcus sinus under arcusfunktion 250
arctan, arcus tangens under arcusfunktion 250
arg z, ett argument fr z under argument2 192
C under komplext tal 47
{ under komplement 102
cos, cosinus 250
cosec, cosecans 250
cot, cotangens 251
e, basen fr de naturliga logaritmerna under e
113
, existenskvantifikatorn under kvantifikator 119
under tillhra 103
3 under tillhra 103
exp, exponentialfunktionen 143
i, imaginr enhet 45
Im , imaginrdel 45
lim, grnsvrde 113
lim inf, lim, limes inferior 114
lim sup, lim, limes superior 115
log, logaritmfunktionen under logaritm 65
mod, modulo 22
N under naturligt tal 49
P(A), familjen av alla delmngder av A
delmngd 100
Q under rationellt tal 51
, talet pi under pi 50
Q
, produkttecken 30
R under reellt tal 52
Re
P , realdel 52
, summatecken 25
sec, secans 252
sgn, signumfunktionen 23
sin, sinus 252
tan, tangens 253
Z under heltal 44
under

Termer

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Termer

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Matematiktermer fr skolan

Christer Kiselman och Lars Mouwitz

Illustrationer av Erik Melin

Nationellt centrum fr matematikutbildning, NCM

P bokens prmar skdliggrs Pythagoras sats. P framsidan har fyra exemplar

Nationellt Centrum fr Matematikutbildning, NCM

9.4. Andra mnghrningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206

Det klassiska grekiska alfabetet

Dessa translittereringar anvnds i de etymologiska frklaringarna, dremot inte

Kapitel 1. Allmnna termer

gren av matematiken dr man studerar grupper, ringar, kroppar2 och

Kapitel 1. Allmnna termer

ekvipotenta s. 101, ordningstal s. 60

transformation, operator, operation

Kapitel 1. Allmnna termer

likas om derivering och integrering. Transformation och operator

antal vrden som behvs fr att bestmma lget fr en punkt inom

Kapitel 1. Allmnna termer

Fr att bestmma lget hos en punkt i rummet behver man ange

uttryck som beskriver samband med hjlp av symboler

avbildning vars vrden r tal

mera allmnt g(y) = {x R; x2 = y} = { y } om y > 0. Om man

x R och omvnt x som funktion av y; man kan skriva x = 3 y om

Kapitel 1. Allmnna termer

avbildning s. 12, bild s. 13, bildmngd s. 13, definitionsmngd s. 13,

gren av matematiken som behandlar avstnd, vinklar, ytor, kroppar1

punktmngd i noll, en eller flera dimensioner

som i ett visst sammanhang inte ndras

storhet med ett i ett visst sammanhang fixt vrde

hi geometrini tredimensionellt geometriskt objekt

endimensionellt geometriskt objekt

Kapitel 1. Allmnna termer

logisk relation som innebr att tv objekt r identiska

Kapitel 1. Allmnna termer

omrde inom matematiken som handlar om derivator och integraler

mngd som r given av en viss avbildning och som dennas bilder

Kapitel 1. Allmnna termer

En mngd kan anges p olika stt. Om den har f element, kan

variabel som r konstant under en viss process men som nd kan

Kapitel 1. Allmnna termer

Parentestecknen anvnds ocks fr att ange ordnade par: (0, 1)

matematisk struktur som bestr av tv mngder och en delmngd av

Kapitel 1. Allmnna termer

mngd frsedd med viss struktur

matematisk teori rrande det optimala beteendet i samband med spel,

gren av matematiken som behandlar de hela talen och deras delbarhetsegenskaper

Kapitel 1. Allmnna termer

meningsfull sammanstllning av tecken

storhet som kan anta vrden i en given mngd

tvdimensionellt geometriskt objekt

Kapitel 2. De fyra rknestten. Avsnitt 2.1. Allmnt

faktorisera ett uttryck med flera termer

uppstllning som markerar ett mellanliggande resultat i en berkning

hjlpsiffra vid addition, subtraktion, multiplikation eller division

havseende ett givet tali gllande efter addition av ngon multipel av

Kapitel 2. De fyra rknestten. Avsnitt 2.1. Allmnt

lag som anger hur man rknar med potenser

rkneregel som anger i vilken ordning olika operationer skall utfras

rkneregel fr aritmetiska och algebraiska operationer

operation inom aritmetiken

summan av siffrornas talvrden i ett tal

Kapitel 2. De fyra rknestten. Avsnitt 2.2. Addition

Funktionen betecknas ofta sgn.

tecken som anses underfrsttt och som drfr inte skrivs ut