Perennerochlkvxter

Achilla filipendulna Cloth of Gold

praktrllika, gul
SV - C Asien. 50 - 80 cm hg hrig rt med mnga
sm korgblommor i flat blomstllning; guldgul, juni
- augusti. Soligt lge. Bra snittblomma.

lcea rsea
flerrig stockros, vit
Se beskrivning ovan.
lcea rsea 'Black Night'
flerrig stockros, svart
Se beskrivning ovan.

Achilla grandiflia
skuggrllika
70 - 100 cm hg rllika med vita blommor i juni juli. Sol till halvskugga, upp till zon V.

lcea rsea 'Mars Magic'

flerrig stockros, rd
Se beskrivning ovan.

Acontum 'Ivorine'
elfenbensstormhatt
Meterhg perenn, vita blommor i juli - augusti.
Giftig. Sjlvsdd kan frekomma. Mycket hrdig
och egentligen r den en nordisk stormhatt (A.
septentrionle med bla blommor).

Alchemlla mllis
jttedaggkpa
Karpaterna-Kaukasus. Mycket lnglivad dr den
trivs. 40 cm hg. Handflikiga blad och gulgrna,
skira blommor i flocklika knippen. Kan vxa i bde
sol och skugga utom i de mrkaste hrnen. Den
har ett grunt rotsystem, som gr att den inte
konkurrerar med andra vxters rtter.

Acontum carmichaelii Arendsii

ametiststormhatt
Perenn stormhatt. 80 -100 cm hg med mrkgrna
blad och bl blommor i september-oktober. Trivs i
sol till halvskugga. Giftig.

llium carintum
rosenlk
C o S Europa. Flerrig rt. Upp till 50 cm hg.
Rosenlken liknar till vxtsttet grslken. Bladen
r smala, nstan platta och klande med lng
bladslida. Den bildar blomstllningar med bde
bulbiller och lngskaftade, vackra, hngande rda
blommor i juli. Bde blad och de sm lkarna kan
anvndas p samma stt som grslk, men den r
nog bst som vacker perenn p torra platser.
Frerna i vr lista r bulbiller frn
blomstllningarna.

Agstache foenculum
anisisop
Nordamerika. Sol, 80 cm, violetta blommor, juni augusti. Krydd- och medicinalvxt, ven
kosmetika, eteriska oljor. Utskt doft av anis.
Agstache foenculum
anisisop, mrklila
Se beskrivning ovan.
Agstache rugsa
koreansk anisisop
stasiens milda omrden. B - P. Bladen r
lansettlika till ggrunda och tandade, blomman r
bllila och nektarstinn. Blommar juli-oktober. Svagt
hrdig, spara fr ver vintern. Utmrkt tert. Kryddoch medicinalvxt. Bi- och fjrilsvxt.

llium cpa
luftlk, luftlkgruppen
Kulturursprung. . cpa x fistulsum. Producerar
bulbiller i blomstllningarna. Kksvxt.
llium gigantum
jttelk
Centralasien. En imponerande prydnadslk som
blir 150 cm hg. Ocks fin som snittblomma.

Agstache rugsa Blue Fortune

koreansk anisisop
Se beskrivning ovan.
lcea kurdica 'Alba
Frmre orienten. 70 cm hg. Vita blommor. Vanlig
trdgrdsjord p vldrnerad, solig plats.

llium karatavinse
bollk, bllila
C Asien. Lgvxande prydnadslk, ca 20 cm hg.

lcea setsa
strv stockros
Kreta, Turkiet. P-B 2 m hg, rak stam, lite
frgrenad, vinrda blad. Mottaglig fr stockrosrost.
Solig plats.

llium schoenprasum
grslk
Flerrig kryddvxt och grnsak. 30 cm. Runda
blomstllningar med lila blommor hela sommaren.
Medicinalvxt stimulerar aptiten och frmjar
matsmltningen.

lcea rsea
stockros, gul
Troligt kulturursprung i Turkiet eller Asien. A - P,
oftast B. Mnga namnsorter. Hjd 60 cm - drygt 2
m. Enkla, dubbla eller fyllda blommor i frgerna
vita, rosa, rda, gula mfl. Gul r troligen inkorsning
med A. ficiflia. Lttodlad i sol halvskugga och
vldrnerat. Medicinalvxt.

llium scorodprasum
kajp, skogslk
Troligt ursprung Europa. Kryddvxt och grnsak.
40 - 100 cm, blommor och bulbiller mrkt
rdvioletta, juli - augusti.

llium sphaerocphalon
klotlk
Prydnadslk med upprtta, mrkt purpurfrgade
blomflockar i juli-augusti och smala, mrkgrna
blad. Attraherar fjrilar. Trivs i sol

rum cylindrceum
munkhtta
C och S Europa. Flerrig 20-30 cm hg rt, lklik
jordstam, pillika blad och en p stngeln terminal
blomkolv omgiven av ett gulgrnt hlster. Giftig.

llium tubersum
kinesisk grslk
Asien, Indien, Nepal. Kksvxt med mild
vitlkssmak. Odlas ofta som tvrig. Bildar
upprttstende, 40-60 cm hga tuvor. Vita
tilltalande blommor.

Astrntia mjor
stjrnflocka
Europa utom Norden och brittiska arna. 50-80 cm
hg rt, blad djupt handflikiga med 3 - 7 lober.
Huvudlika, tta flockar med nstan vita svepeblad
och sm blommor i juni - augusti; flockarna med
framtrdande svepeblad ser ut som blommor!
Bisexuella blommor, men hanfunktionen blir frdig
i slutet av blomningsssongen. Medicinalvxt.
Lttodlad, halvskugga. Bra snittblommor.

Althaa officinlis
lkemalva
Europa, Asien, Palestina, Tunisien, Algeriet. 60130 cm hg rt. Stjlk upprtt, sammetsluden.
Rosa blommor i bladvecken juli - september. Odlas
i full sol p fuktig, mttligt nringsrik jord.
Medicinalvxt. Dekokt p roten mot hosta. Hrdig
lngt norrut.

tropa belladnna
belladonna
V C Europa N Afrika, Mindre Asien, Iran. 50-150
cm, blommor purpurbruna, hngande, klocklika i
juli - augusti. Glnsande svarta br. Tjock plrot.
Halvskugga, kalkgynnad. Medicinalvxt (atropin),
mycket giftig. Krver vintertckning utom i landets
mildaste delar.

Aquilgia vulgris
akleja
V C S Europa, N Afrika, Madeira, Kanariearna. 30
- 80 cm hg rt, upprtta stjlkar; blommor
hngande, 3 - 4 cm lnga, enkla - fyllda, bl purpur, rda, rosa eller vita, ibland utan nektarbildande sporrar. Fem upprtta baljkapslar med
svarta, glansiga frn. Liksom andra storvxande
aklejor mycket hybridiseringsbengna; A. vulgris
dessutom mycket variabel. Vackra, lttodlade,
hrdiga "torpvxter". Giftiga.

Aurnia saxtilis
praktstenrt
C och S Europa sterut mot Ryssland och Turkiet.
Vxer i bergstrakter bland klippor. 15-30 cm hg.
Vldoftande och tuvbildande vxt med grgrna,
ggrunda, tandade och hriga blad. Klargula
blommor i klasar. Biblomma.

Aquilgia vulgris
akleja, lila Se beskrivning ovan.
Aquilgia vulgris
akleja, ljuslila enkel

Bistrta officinlis ssp. officinlis

stor ormrot
Europa, V N C Asien. 30 - 100 cm hg rt med
basal bladrosett och tjocka, tta ax med rosa eller
vita blommor i juni - juli. Jordstam grov och vriden,
drav det svenska namnet. Kan st kvar och bilda
kolonier p detomter. Den vanligast odlade sorten
r 'Superba', med ngot starkare blomfrg och
kraftigare vxt. Roten r rik p garvmnen och har
anvnts mot diarr.

Se beskrivning ovan.

Aquilgia vulgris
akleja, vit enkel
Se beskrivning ovan.
Aquilgia vulgris var. stellta
Miss K.A. Huish
stjrnakleja
(V C S Europa). 60 cm hg rt med dubbla
symmetriska, stjrnformade blvioletta blommor.
Lttodlad i trdgrdsjord. Risk fr sjlvsdd, klipp
omogna frstllningar. Sol - halvskugga.

Campnula latiflia
hssleklocka
Europa-V Sibirien, Anatolien, Iran. 60-120 cm,
violettbl - nstan vita blommor i juni-juli. Lundvxt,
fuktig, nringsrik mulljord i halvskugga - skugga.
Frodig och frisk klocka, lmplig att frvildas; i annat
fall ska man klippa av verblommade blommor.

rnica chamissnis
amerikansk slttergubbe, vgarnika
V USA, Alaska, Canada. Perenn, hrdig tilll -36.
Mycket lik vanlig slttergubbe (Arnica montana).
75 cm hg. Gula blommor i grupper om 4-10 par,
hela sommaren.Trivs i nstan alla jordar.
Innehller helenalin.

Campnula persiciflia
stor blklocka, bl
Europa, Kaukasus, V Sibirien. Ganska vanlig
vildvxande art, 50 - 100 cm hg ogrenad stjlk
med 3 - 4 cm lnga ppna, mellanbl blommor i
juni - augusti. Sol - halvskugga.

rnica sachalinnsis
trdgrdsarnica
stra ibirien, Sachalin. Meterhg rt med 15 cm
lnga blad och gula blomkorgar i juli - aug. Hrdig
lngt norrut. Vanlig trdgrdsjord och soligt lge.

Campnula persiciflia 'Alba'

stor blklocka, vit
Som arten, men med vita blommor.

Cpsicum frutscens 'Piri Piri'

tabascopeppar
(Tropiska Amerika) Kultursort frn Thailand.
Namnet oskert. Drygt meterhg halvbuske. Vita
blommor och rda, 4 - 5 cm lnga frukter, tbara
som "hot" krydda. Soligt, vanlig trdgrdsjord.
Vrmekrvande. ven krukvxt inomhus.

Dinthus barbtus
borstnejlika
C S Europa, p mnga andra stllen
naturaliserad. P, ofta odlad som tvrig. Stor
variationsrikedom i kultur, bde i hjd och
blomfrg. Lttodlad prydnadsvxt som krver ett
minimum av sktsel och r dessutom hrdig i
nstan hela landet. Frsdd p friland r enklast
mjliga. nskar man odla borstnejlika i en viss
hjd eller blomfrg skall sticklingfrkning vljas,
men det gr saktare.

Centaura macrocphala
gulklint
Kaukasus, N Turkiet. Flerrig rt. Soligt lge, 120
cm, gula blommor i juni - juli.

Dinthus carthusianrum var. minor

liten brdranejlika
C och S Europa, N Turkiet. 20-30 cm hg rt med
cerise blommor i juni-juli. Tuvbildande. Trivs i sol.

Centaura montna
bergklint
C S Europa. 80 cm hg rt med stora "klint"blommor med lila mitt, sommarblommande. Hrdig
i hela landet. Kan odlas p problemplatser. Br
planteras p rtt stlle och inte flyttas, d det kan
vara svrt att f bort den dr den en gng rotat sig.

Dicntra formsa
fnrikshjrta
SV Kanada - Kalifornien. 30 - 40 cm hg saftig,
mjuk rt med vackert bladverk och rosa "hjrtan"
som hjer sig ver bladverket. Blommar i juni september. Den mest lttodlade D. Frnjsam,
men blir vackrast i mulljord, sol - halvskugga. Sm
frn som br ss i kruka, inte fr ttt, i lagom fuktig
jord. Br ej tckas, knacka lite p krukan s att
frna frsiktigt blandas med jord. Stll krukan i
bnk eller vnd en glasburk ver sdden fr att
skydda mot uttorkning. Skugga. I zon 3 r det inget
problem med hrdigheten. Hela vxten r giftig,
speciellt roten.

Chelidnium mjus
skelrt, enkel
Europa, Medelhavsomrdet - C Asien. Luden rt,
oftast perenn, med frgstark orange mjlksaft,
lnge anvnd vid gonbehandlingar. Slktets enda
art och mycket varierande. Den dubbelblommiga
sorten r en mutation. Gula blommor i maj - juni;
sm runda, svarta frn med elaiosom, nringsrikt
bihang p fret, som attraherar myror. Anvndes
tidigare p flera stt i folkmedicin och som
frgvxt. Frsvarar sin plats i en rabatt, men frsr
sig i mesta laget, dock mycket ltt att rensa bort.

Diphyllia cymsa
paraplyblad
USA. Nrmare meterhg skuggvxt med blad
som kan bli 30 - 60 cm breda. En sttlig perenn fr
lundvegetationsavdelningen i trdgrden.

Chelidnium mjus 'Flore Pleno'

skelrt, fylld
Se beskrivning ovan.
Cichrium ntybus
cikoria
M Europa - Kaukasus, Cypern, Turkiet, Iran, CAsien, Pakistan, Himalaya, Sibirien, Kina, Amur,
Sackhalin, Kamchatka. 50-100 cm hg rt,
upprttvxande med kraftig plrot. Blomkorgar 3-5
cm breda, ljusbl. Br inte frvxlas med Cicrbita
macrophlla (parksallad). Medicinal- och kksvxt.
Odlas p torr och solig vxtplats. Kalkgynnad.
Vacker som rabattvxt. Hrdig upp till mellersta
Sverige. Invasiv.

Dornicum orientle
vrkrage
S Europa - Turkiet, Kaukasus. Lttodlad
prydnadsvxt, oftast mellan 10 - 60 cm hg.
Blommar med vackra gula blommor, som
pminner om prstkragens blommor, i april - maj.
Halvskuggigt lge.
Echnops bannticus
bl bolltistel
S Europa, Krim. Flerrig eternell. ven prydnad
ute och snittblomma. Meterhg.

Codonpsis pilsula
Dang Shen, fattigmansginseng
N Kina. Slingrande rt, upp till 1,5 m, smbladig.
Blommor 2,5 cm vida, klockformade, grna,
rodnande med matt purpurfrg. Tillhr
Campanulceae - blklockornas familj. Mste f
en buske, alternativt ett nt att slingra sig i.

Echnops sphaerocphalus
vit bolltistel
C S Europa - Sibirien, C Asien, Kaukasus,
Turkiet. 70 - 200 cm hg, upprttvxande. Bladens
undersidor vitt filthriga. Blomhuvuden (klot) 3 - 6
cm breda, med grglnsande vita blommor.
Imponerande prydnadsvxt, bra till snitt och
eternell. Lttodlad och hrdig lngt norrut.

Delphnium cultrum
riddarsporre
Hybrid mellan Delphnium eltum och D.
grandiflrum. Ljusbl blomma. Bra rabattvxt och
fin snittblomma. Krver solig eller halvskuggig
vxtplats och lucker, djup jord. Giftig, men lockar
inte till frtring, varfr frgiftningsrisken r liten.

Echnops sphaerocphalus Arctic Glow

vit bolltistel
Se beskrivning ovan, 80 cm hg.

Ernthis hyemlis
vintergck
Italien, Balkan, Turkiet, N Iran, Afghanistan.
Blommar med gula blommor i mars - april och blir
8 - 16 cm hg. Fredrar fuktig jord under lvtrd.

Gernium endrssii
spansknva
V Pyrenerna. rtartad vxt med lnga, krypande
rhizomer. Skotten kan bli 50 - 80 cm lnga, oftast
nedliggande. Rosa blommor i maj - juni, ofta i riklig
mngd. Hrdig. I hemlandet vxer den p fuktig
mark, men i odling vxer den bra i vanlig
trdgrdsjord. Lmplig som ensam marktckare
under buskar och trd.

Eupatrium cannabnum
hampflockel
Europa, V Asien, Nordafrika. 100 - 150 cm hg
upprttvxande rt med blekvioletta - rosa
blommor i juli - augusti. Vxer bra i sol halvskugga och krver fuktig eller vt mark.
Medicinalvxt, hela vxten r ngot giftig. Hrdig
lngt norrut.

Gum urbnum
nejlikrot
Europa, Kaukasus - C Asien, Turkiet, Syrien, N
Irak, N Iran, V Himalaya, NV Afrika. 30 - 70 cm hg
rt med gula blommor i juni - augusti. Trivs i vanlig
trdgrdsjord, halvskuggiga platser. Unga stjlkar
och blad kan anvndas som krydda och soppgrnsak. Som medicinalvxt har den anvnts som
febernedsttande medel samt mot insektsbett.

Eupatrium macultum
flckflockel
N - SC USA. 100 - 150 cm hg, frodigt vxande
rt med stora blad och sm blommor i stor mngd i
mer eller mindre flata blomstllningar i augusti september. Pampig, lmplig och solitr p inte
alltfr torr vxtplats. Lttodlad och hrdig.

Globulria vulgris
berg-skrabba
Spanien, S. Frankrike. Vra frers hrstamning:
Gotland. Lgvxt rt med trhrd plrot som den
kilar in i sprickor i kalksten. Bladen r nstan
lderartade och spadlika, frutom stjlkbladen som
r smalare och spetsiga. Blommorna r sm,
ljusbl, sllan vita, och sitter samlade i runda,
ngot plattade huvuden. Blommar i juni.

Eupatrium macultum 'Atropurpureum'

flckflockel, mrkrd
Se beskrivning ovan.
Fritillria pallidiflra
blek klocklilja
C Asien - NV Kina. 20 - 70 cm hg lkvxt.
Ljusgula blommor ngot t grnt i maj - juni. Svagt
obehaglig lukt, varfr den passar mindre bra som
snittblomma. Lttodlad i sol till halvskugga och
hrdig lngt norrut. Medicinalvxt.

Helinthus pauciflrus (ev. maximilinii)

hstsolros
Kanada, N och C USA. kta perenn solros. 150200 cm hg. Varmgula blommor med mrkbrun
mitt, grenad, brett lancettlika blad. Den trivs i soligt
lge och blommar i juni - september. Sprider sig
ltt med rhizomer.

Galga officinlis
getruta, getrt
Europa (utom Fennoscandia och Balkan),
Kaukasus, Turkiet, Libanon, Iran, Pakistan. Upp till
120 cm hg rt. 1 cm stora lavendelbl blommor.
Mycket hrdig. lttodlad medicinalvxt, som man
skall vara frsiktig med. Srskilt frna innehller
giftiga saponiner. Dock s illasmakande att
frgiftningsrisk inte r stor; br inte odlas dr barn
leker. Vacker rabattvxt.

Hypricum perfortum
johannesrt
Tempererade Euroasien. 20-70 cm hg rt, styvt
upprttvxande, ngot frvedad nertill, upptill
grenad, med blankt grvioletta, 2-kantiga stammar.
Blad oskaftade, avlngt ggrunda, 1-2,5 cm lnga,
med mnga genomskinliga glandelprickar. Ganska
stora, gula blommor som sitter i mngblommig
blomstllning, sammansatt av kvastar i spetsen av
grenarna, juli - september. Medicinalvxt. D den
ger bde rotskott och underjordiska utlpare, br
den f en egen rabatt med grus- och sandjord i
soligt lge. Hrdig lngt norrut. Att gnugga
blommor och blomskaft ger en rdaktig frg.

Glium odortum
myskmadra
Europa (ej nordligaste), Turkiet, N Iran, Sibirien, CAsien, Amur, Sachalin, Japan. 10 - 30 cm hg
bestndsbildande rt med sm vita blommor i maj
- juni. Kumarindoftande nr den torkas, men om de
torkade skotten blir fuktiga och mglar bildas
dikumarin, ett gift som motverkar blodets
koagulering. Kvinnor lr ha lagt torr myskmadra
mellan mns under- och sngklder, vilket ansgs
vara strkande. r en utmrkt ersttning fr
grsmatta mellan stora perenner och buskar; den
kan vxa fritt. Vxer bra i skugga.

Hysspus officinlis ssp. officinlis

isop
Europa (ej Britt. arna och Norden), Kaukasus,
Iran, V Sibirien, Turkiet, Marocko, Algeriet.
Halvbuske, 30 - 60 cm hg, nedliggande till
upprtta skott, korthrig - nstan kala. Sm linera
blad med tydlig mittnerv. Blommor blvioletta, juli september. Starkt aromatisk doft och bitter smak.
Medicinalvxt, kryddvxt, bivxt, kosmetika och
dekorationsvxt. Sol- och kalklskande, och helst
sandjord. Zon 1 - 3.

nula helnium
landsrot, alant
V C Asien, S Europa. 1 - 2 m. Kraftig vxande
och sttlig. Gula korgblommor med smala
kronblad. Anvnds inom parfymindustrin.
Medicinalvxt. Roten innehller inulin, som anses
verksamt vid luftrrskatarr, hosta, diabetes och
aptitlshet.

Levsticum officinle
libbsticka
SV Asien. 1 - 3 m. Mrkgrnt, finfliktigt bladverk
och sm, gulgrna blommor samlade i flockar.
Som rtkrydda i bl.a. buljong; "Maggi-Kraut". Som
likringrediens och "magsnaps", av typ Underberg.
Inom medicinen vid bls- och njurbesvr,
njurstenar. Urindrivande.

nula magnfica
jttekrissla
Kaukasus. 1,5 - 2 m hg, kraftig rt eller
halvbuske med upp till 25 cm lnga, hela blad och
7 cm breda gula blomkorgar. En imponerande
solitrvxt. Br odlas p nringsrik, ngot fuktig
jord i sol eller halvskugga. Den salufrs tyvrr
sllan eller aldrig i vxtaffrer.

Ligulria przewlskii
spirstnds
N Kina: Kansu. Meterhg upprttvxande frodig
rt, djupt inskurna blad och raka spiror med mnga
gula blommor i juli - augusti. Kommer bst till sin
rtt i lagom fuktig humusrik naturgdslad jord.
Halvskugga. Hrdig lngt norrut. En av slktets
vackraste arter.

Lthyrus latiflius
rosenvial
V C Europa, NV Afrika. 1 - 3 m hg klttervxt;
klttrar med (oftast) tredelade klngen. Blommor i
lngskaftade klasar, 3 - 15 blommor, 2 - 3 cm
lnga, ljusrosa - rosenrda med grnaktig kl; juli aug. Trivs bst p solig plats, med sandblandad
jord och vldrnerat.

Ligulria veitchina
gullstav
Gammal enkel form frn en 50-rig trdgrd. Hjd
2-2,5 m. Mjuka rundade, ngot hjrt-formade, ca
50 cm vida blad. Blomkorgarna r gula, 5 - 6 cm
vida och sitter samlade i klasar. Kan st mycket
fuktigt under vr och frsommar utan att rtterna
tar skada.

Lthyrus sylvstris
backvial
Europa, SV Asien. 50 - 200 cm, krypande eller
klttrande, bestndsbildande. Rosa-rda blommor
juli-augusti. Sol-halvskugga p torr, sandig mark.

Lupnus polyphllus
blomsterlupin bl
V Nordamerika. P. Meterhg rt eller mer,
varierande blomfrg, men vervgande bl. Klipp
av blommorna efterhand som de blommat ver,
dels fr att undvika alltfr riklig frspridning, dels
fr att f nya blommor. Lmplig fr frvildning - ej
fr rabatter. Kvvefixerande knlar med bakterier
p rtterna.

Lthyrus tubersus
knlvial
Flerrig rt, rosenrda blommor i juli-augusti.
Blommorna ganska stora i fblommiga, glesa
klasar p lnga skaft frn bladvecken. Vek stjlk,
kan bli upptill 100 cm hg. Bladen r parbladiga
med ett par smblad och ett klnge. Frr odlades
knlvial fr de tliga rotknlarnas skull. De
kallades d jordntter eller jordmsss och uppges
smaka som kastanjer.

Lupnus polyphllus
blomsterlupin rosa
Se beskrivning ovan.
Lupnus polyphllus
blomsterlupin rosa med mrka segel
Se beskrivning ovan.

Lavndula angustiflia
lavendel
Medelhavsomrdet. Aromatiskt doftande grgrn
halvbuske. Ca 50 cm hg. Bladen r filthriga och
lansettlika med inrullad bladkant. Blommar i juliaugusti med blvioletta blommor, som sitter i
kransar i axlika, toppstllda, lngskaftade
blomsamlingar. Trivs i vldrnerad, sandblandad
och kalkhaltig jord i full sol. Lockar till sig fjrilar
och bin.
L. officinalis - se L. angustifolia.

Lupnus x reglis Gallery White

regnbgslupin vit
Se beskrivning ovan.
Lupnus x reglis Gallery Yellow'
regnbgslupin, gul
Se beskrivning ovan.
Lchnis chalcednica
studentnejlika, brinnande krlek
C S Ryssland. 50-110 cm hg rt med mnga
tegelrda blommor i flocklikt knippe i juni - augusti.
Gammal i kultur. Vacker rabattvxt. Hrdig och
ansprksls.

Leonrus cardaca
hjrtstilla
Europa (Sverige) - Sibirien, N Afrika. 50 cm.
Handnerviga blad, rosa blommor i krans i axlik
stllning i toppen. Gammal medicinalvxt som
hjrtstrkande medel vid nervsa hjrtbesvr, vid
ngest och nervs andnd. Hjlp till med
spridning! Vxten r sllsynt som vildvxande.

Mlva lcea
rosenmalva
V C S Europa. 30 - 90 cm hg, upprttvxande,
tilltryckt stjrnhriga, grgrna, 3 - 7-lobiga blad.
Rosenrda doftlsa blommor i juli - augusti.
Medicinalvxt. Lttodlad och hrdig p god
trdgrdsjord i sol - halvskugga.

Mlva moschta
myskmalva
V C S Asien, NV Afrika. 50-80 cm hg rt med
rosa blommor, sorten 'Alba' med vita blommor
frekommer ofta tillsammans med arten bde
odlad och frvildad. Ytterst lttodlad prydnadsvxt
p torra, soliga platser. Mycket hrdig. Bde blad
och blommor r tliga.

Mrrhis odorta
spansk krvel
C S Europa, naturaliserad eller kvarstende p
mnga stllen i S Sverige. 60 - 150 cm hg rt
med vita blommor och stora svartbruna frn.
Aromatiskt anisdoftande. Som medicinalvxt vid
frkylning. Anses ha blodtryckssnkande verkan.
Denna stolta apiceae pryder sin givna plats i varje
rtasamling, dr man grna tar ett omoget fr och
tuggar p. Gynnas av lucker nringsrik jordmn
och r fr vrigt lttodlad. Sprider sig.

Mlva moschta 'Alba'

myskmalva, vit
Se beskrivning ovan.
Mlva sylvstris ssp mauritina
stor rdmalva
A - P. SV Europa, NV Afrika. Meterhg
upprttvxande rt. Purpurrda blommor i juni september. Bra rabattvxt. Vldrnerad kvverik
mark i full sol.

Npeta catria
kattmynta
C S Europa, Medelhavsomrdet, Mindre
Asien - Himalaya. 30 - 120 cm, blommor vita med
sm rda prickar; ttt grfilthrig. Doftar
aromatiskt, vilket katter uppskattar. Sol, torr,
nringsrik mark.

Mecnopsis cmbrica
engelsk vallmo
V Europa. Oftast blandning av hybrida sorter,
ibland dubbla, gula eller orange. Lttodlad. Upp till
60 cm hg.

Oppanax hspidus
Italien, Sicilien, N Afrika, Kreta, Cypern. Perenn
som blir upp till 200 cm hg. Flockblomstrig i
gulgrnt .

Mecnopsis cmbrica 'Aurantiaca'

engelsk vallmo
Se beskrivning ovan.

Organum vulgre 'Album'

kungsmynta, oregano
Euroasien, Kanariearna. 30 - 90 cm hg, med vita
aromatiskt doftande blommor i juli - sept. Trivs bst
i full sol och vldrnerad kalkhaltig jord. Kryper
sakta med korta rhizomer.

Melssa officinlis
citronmeliss
Iberiska halvn, Frankrike, Italien, Balkanhalvn,
Rumnien, Kaukasus, Turkiet - Palestina, N Irak,
Marocko, Tunisien. Citrondoftande rt med
uppstigande och upprtta skott, grenig och hrig
stjlk. Ganska obetydliga, fblommiga knippen,
blvita, ljuslila eller blekt gulvita i juli - september.
Hrdig lngt norrut. Trivs i vanlig trdgrdsjord i sol
eller halvskugga. Utmrkt bifodervxt och bladen
ger gott te. Medicinalvxt.

Paeonia
Pion bl sorter
Papver crceum
gul sibirisk vallmo
Arktiska delarna av Asien, Europa och
Nordamerika. Kortlivad, men hrdig perenn.
Vxten r hrig med ggrunda, parflikia blgr
rosettblad. Blomman r sklformad, ca 4 cm vid,
skir som rispapper , ngot skrynklig och doftande.

Mum athamnticum
bjrnrot
V C Europa (Norge) - Bulgarien, S Italien. 20 - 50
cm, dekorativa finfrdelade blad med hrfina
smblad. Gulvita blommor i juni - juli. Stark
aromatisk, st kryddoft. Sol - halvskugga. Fr kan
vara svrgrott, br utsttas fr ett par frostperioder,
s in situ.

Papver orientle
vallmo
Sorter av brakteatum, orientale och
pseudoorientale och deras hybrider. Stort antal
sorter odlas. Nmnda lexikon anger 34 namnsorter, vilket gr det omjligt att beskriva insnda
frer. Alla i gruppen r kraftiga rter med djupgende rotsystem, mycket vackra och invasiva.
Br ej planteras i rabatter tillsammans med andra
perenner. I allmnhet god hrdighet lngt norrut.

Monrda fistulsa var. menthiflia

vit temynta
Kanada, USA. 30 - 60 cm hg rt, skiljer sig ngot
i bladstorlek och hrighet frn den vanliga lila
fistulosa. Hrdig lngre norrut i Norrland n arten.

Papver orientle 'Royal Wedding'

vallmo, vit
Se beskrivning ovan.

Muscri botryodes
prlhyacint
C S Europa. Lkvxt som kan bli
bestndsbildande med korta utlpare eller sllan
sjlvsdd. 2-3 upprtta blad. Doftlsa, klotrunda,
klarbl blommor med vita, tillbakabjda flikar, i tt
klase i maj. rten blir 10 - 25 cm hg. Lttodlad
vrvxt, hrdig lngt norrut. Kan st kvar hur lnge
som helst i sol utan konkurrens av andra vxter.

Papver orientle 'Pizzicato'

vallmo, rosa
Se beskrivning ovan.
Papver psudo-orientle
jttevallmo
Kaukasus, Turkiet, NV Iran.

Phlmis russelina
lejonsvans
Nordstra Turkiet. Perenn som blir 80-90 cm hg.
Upprttvxande med ggrunda till hjrtlika,
mellangrna och hriga blad. Gula blommor i junijuli i flera vningar. Trivs i sol halvskugga.
Fjrilsvxt.

Polemnium careleum
Blgull, jacobs stege
N C Europa, N C Asien, V Nordamerika. I
Fennoscandia frekommer arten sparsamt som
vild och ibland som frvildad; som odlad ibland
med inslag av den vitblommiga sorten 'Alba'. Arten
odlas fr sina vackra bla blommor i juli - augusti.
Sjlvsr sig mttligt i lmpliga miljer. Hrdig i hela
landet. Har tidigare anvnts som medicinalvxt.

Physostgia virginina 'Alba'

drakmynta, vit
S Canada, N C USA. Upprttvxande rt, ca 70
cm. Bladen r mellangrna, ofta lansettlika och
tandade. Blommorna vnder sig efter solen, men
kan ocks flyttas av mnniskohand. Precis som
om det fanns gngjrn p blomman. Hrdig och
lttodlad.

Prmula vris
gullviva
N Spanien, S Frankrike, N Asien, Iran. 10-30 cm
hg rt (blomstjlken). Blad omvnt ggrunda med
tvr bas, bredast vid basen, skaftade, buckliga och
hriga. Blommor gula, ofta med orange punkter
runt pipen, april - maj. Blommor i hngande ensidig
flockliknande samling verst p ogrenad stngel;
oftast heterostyla, dvs tv olika blomtyper, lngstiftade och kortstiftade, och de frekommer i
ungefr lika antal av bda typerna i naturliga
bestnd; angenm staktig doft. Lundvxt. Trivs
med vandrande skugga och kalkhaltig, nringsrik
och inte alltfr torr jord. Giftig, medicinalvxt.

Piloslla aurantaca
rdfibbla
C S Europa. 30 - 50 cm hg rt med enstaka
utlpare. Orangerda - blekrda blommor i juni juli (- augusti). Kan etablera sig p mycket torra
platser. Blir ibland trdgrdsrymling med frflugna
frn. En av de vackraste fibblorna, men plockar
man inte bort frn nr den r verblommad, fr
man ltt mnga nya plantor. Hrdig lngt norrut.
Denna sollskare uppskattas av fjrilar, humlor
och bin.

Pulsatlla gergica (Pulsatlla albna var.

gergica)
georgisk klocksippa
Kaukasus. En av de minsta i slktet, 20 cm hg.
Blommorna r nstan vita inuti med enbart en ltt
bl anstrykning.

Plantgo mjor
groblad
Europa, Asien, N Afrika. 15 - 30 cm. En basal
bladrosett av brett ggrunda blad med grova bgbjda nerver. Grna sm blommor bildar ett lngsmalt mngblommigt ax. Sol, fr vrigt hller den
till godo med vilken vxtplats som helst, bara inte
fr fuktigt. En av vra mest lttodlade medicinalvxter. Klipp av blomaxen fr att undvika invasion.

Pulsatlla ptens
nipsippa
N C Europa - V Sibirien, Kaukasus, V Kina. 20
cm hg hrig rt med bl - blvioletta blommor i
april - maj. Sllsynt och fridlyst som vild i Fennoscandia. Kan hybridisera med andra P. Krver sol
o kalkhaltig sand- eller grusmark utan konkurrens
med andra vxter. Fr br ss snarast utomhus.

Plantgo mjor 'Rubrifolia'

rdbladigt groblad
P solig vxtplats, mrkrda blad, fr vrigt som
arten.

Rhum palmtum
flikrabarber
Tibet, V Kina. Flerrig vackert djupflikig matt,
mossgrn rabarber. Blomningen riklig p ldre
exemplar. Blommorna sm, stjrnlika, oftast
vitgrna i stora vippor. Krver nringsrik mullrik
jord fr att vxa sig sttlig. Borde fungera i stora
krukor om man beskr de stora rtterna varje r.
Marktckning r bsta nringen till rabarber. Ltt
att f till fr och grobarheten r hg 80-90% frsta
ret. Medicinalvxt.

Platycdon grandiflrus
praktklocka
Manchuriet, Amur, Nordkorea, Japan. Slktets
enda art odlas som prydnadsvxt i mnga olika
sorter, upp till 70 cm hg, upprttvxande rt. Den
kttiga plroten anvndes som lkevxt i Asien,
men mste behandlas fre anvndning. Den r
giftig.

Rhodola kirilwii
smalbladig rosenrot
C Asien, Tibet, Mongoliet, Kina. Suckulent
tvbyggare. Vida morfoligiskt varierande art, oftast
15 - 40 cm hg rt med smala blad p ettriga
skott. Gulgrna till rostrda blommor om
sommaren. lskar sol och vldrnerad mager
vxtplats.

Podophllum hexndrum
indiskt fotblad
N Pakistan, SV Kina. 60 cm hg rt med tjock,
sakta krypande jordstam. Ljust rosa blommor i maj,
fre de upp till 25 cm breda bladen utvecklas.
Omogen frukt r giftig. Mogen frukt r rd och
saftig, 2 - 5 cm lng, tlig. Nringsrik jord i
halvskugga. Medicinalvxt, giftig.

Rhodola rsea
rosenrot
I olika former runt hela den norra hemisfren,
extremt morfologiskt variabel. Suckulent tvbyggare. Ofta 15 - 30 cm hg rt med ettriga skott;
tuvbildande. Tjock rosendoftande jordstam,
betydande del ver markyta. Tillplattade runda,
ngot kttiga blad. Sllsynt i Bohusln p klippor,
samt i fjlltrakterna dr den vxer p fuktiga gruseller torvmarker. Trivs p liknande stllen ven i
trdgrden i full sol-belysning. Vxten r tlig,
klarar torrperioder. Ssom fjllvxt har den bengenhet att vissna och frigra sig frn skotten tidigt
om hsten. Rosenroten br bli Nordens ginseng.
Prydnads-, medicinal- och frgvxt. Hrdig i hela
landet.

Silne dioca
rdblra
Europa - V Sibirien, Centralasien, Marocko. B - P.
30 - 80 cm hg rt med upprtt - uppstigande
stjlk, lngt mjukhrig och fgrenig. Rosettblad
lngskaftade, stjlkblad brett ggrunda, spetsiga.
Dioik (tvbyggare), blommor rda, 3-mnga, foder
13 - 17 mm, violett, smalt p de mera storblommiga hanplantorna. Variabel. Lundvxt som trivs
med vandrande skugga, humusrik jord och kalk.
Kan vxa skyddat under trd och buskar.
Silphum perfolitum
sklrt
C Canada - S USA. Imponerande, 1 - 2,5 m
hg rt med upp till 30 cm lnga blad, sammanvxt
perforerade, som drmed bildar en skl per par
runt stammen. Blommor i kvastlik samling, f till
mnga korgar (capitula), 1,5 - 2,5 cm, gula.
Lttodlad i sol eller halvskugga, i ganska tung
nringsrik jord med god tillgng p vatten. Hrdig
lngt norrut.

Rudbckia fulgda var. sullivntii Goldsturm

strlrudbeckia
(NC S USA). 40 - 100 cm hg rt med
orangegula blomkorgar i juli - oktober. Bestndsbildande, kryper med stoloner. Lttodlad i vanlig
trdgrdsjord, grna i full sol.

Solnum betceum
trdtomat, tamarillo
Vildvxande oknd, troligen frn Peru. Litet snabbvxande trd med kort livstid. Stora, hjrtlika,
sammetslent ludna blad som inte doftar gott. Sm,
ljust rosa blommor. ggrunda frukter, hngande,
ofta tv - tre tillsammans. De innehller vinrd saft
med bra frgegenskaper. t inte det tunna skalet det verkar laxerande och framkallar krkning.
Vrmebehandlad frukt blir godare och kan tas r.
Frostknslig, men kan odlas utomhus sommartid.
Se upp fr bladlss.

Rudbckia lacinita var. hortnsia

Hstrudbeckia, gullboll
Kanada, USA. Gammal trdgrdsvxt med
klargula, dubbla blommor. Vxten kan bli 2 - 3 m
hg och blommar i juli - sept, grna i full sol.
Rmex sanguneus
blodskrppa
Kulturursprung. Upp till meterhg. Blad ofta
purpurfrgade eller starkt rda. Problemfri.
Sanguisrba officinlis
blodtopp
V Europa, tempererade Asien, V Nordamerika. 60
- 100 cm hg upprttvxande rt. Parbladig,
liknande rnn. Frvedad jordstam. Rdbruna
blommor i tta ax, 1-3 cm, samknad, insektspollinerad, juli - september. Bra prydnadsvxt p fuktig
mark i sol, halvskugga. Medicinalvxt.

Solidgo virgarea
Gullris
Tempererade Eurasien. Upp till meterhg rt med
riklig mngd sm gula blommor i juli - september.
Sprider sig bara med frsdd. Inga speciella krav
p jordmn och vxtplats. Hrdig i hela landet. Kan
hybridisera med andra Solidgo-arter.
Medicinalvxt. Torkade blad ger urindrivande te.

Saponria officinlis
spnejlika
C S Europa, Turkiet, Kaukasus/V Sibirien. 50-70
cm. Blad motsatta, hela och brett lansettlika med
tre kraftiga nerver. Blommorna r doftande och
stjrnlika, vita eller rosa i lsa toppstllda knippen.
Medicinalvxt som kan ven sprida sig med
jordstammar. Ansprksls, hrdig lngt norrut.

Stchys macrntha
praktbetonika
Kaukasus, Sibirien. 40 - 80 cm hg rt med bl
blommor juli - augusti. Flerrig. Hjrtlika, grovt
naggade - tandade 5 - 7 cm breda blad.
Stchys officinlis
humlesuga, lkebetonika
Europa, Kaukasus, N Iran, C-Asien, NV Afrika.
Upp till 80 cm hg rt med upprtt vxtstt och
mjukt hrig. Purpurrda blommor i juli - augusti.
Har tidigare odlats som medicinalvxt, srskilt
uppskattad i Centraleuropa. Solig plats i sdra och
mellersta Sverige.

Sclla sibrica
rysk blstjrna
Europa, Kaukasus - N Iran. Kan bli upp till 20 cm
hg och blommar med bl till blvioletta blommor
tidigt p vren. Med tiden kan den frka sig och
bilda en bl matta.

10

Tanactum balsamta
balsamblad
Kulturursprung i sv Asien. Hjd 1-1.5 m. Gammal
smblommig, torpvxt, fin snittblomma i
sommarbuketter. Mngder av sm knapplika
blomkorgar med oansenliga vita kantblommor och
gula diskar i kvastlika blomsamlingar. Kryddig,
balsamdoftande blad, anvnds i potpurrier. Kan bli
ett ogrs om den fr nringsrik jord.

Tristeum himalaynum
Indisk feberrot
Indien: Uttar Pradesh - S Kina Altitud 3000-3800
m. Perenn med stora, rundade stjlkomfattade
blad, svagt glanderhriga med sregen doft. 70 cm
hg. Skaftlsa blad i motsatta par. Smalt trattformiga blommor med grn utsida och purpur till
rda insidor. Blommar i juni-juli. Dekorativa brlika
rda frukter ovanfr bladverken. Fr skuggad
plats med god markfukt, skyddad frn stark vind.

Tanactum parthnium
mattram
S Europa - SV Asien, Nordafrika. P, odlas
oftast som ettrig. 20 - 70 cm hg upprttvxande
rt och vita strlblommor runt gul disk i juli - sept.
Mngformig i kultur. Aromatisk medicinalvxt.
Febernedsttande, ven anvnd mot migrn.
Torkade blommor till te.

Trllius europaus
smrboll
Europa. 30-60 cm hg rt med smrgula blommor i
maj-juni. Sol - halvskugga, helst p kalkhaltig
nringsrik, stndigt fuktig mark. Giftig.
Valerina officinlis
lkevnderot
Tempererade Europa. Halv - drygt meterhg rt
med parbladiga blad och svagt rosa - vita
blommor i grenig blomstllning; juli - augusti.
Lttodlad, men sjlvsdd r vanlig. Medicinalvxt.

Tanactum parthnium
mattram fylld
Se beskrivning ovan.
Tanactum parthnium Balls White
mattram fylld
Se beskrivning ovan.

Verbscum chaxii
franskt kungsljus, vitt och gult
SC Europa, V - N Spanien, norrut till S Polen, C
Ryssland. Ibland kortlivad. 50 - 100 (-150) cm.
Blommar i juli - augusti. Soligt.

Tanactum vulgre f. vulgre

renfana
Europa, tempererade delar av Asien. 30 - 140 cm,
gula diskblommor och saknar strlblommor, juli september. Vackert inskuret bladverk. Gammal
medicin-, krydd- och doftvxt. Krver sol, torr,
sandig, humusrik jord. Hrdig upp till fjlltrakterna.

Verbna bonarinsis
jtteverbena
S Brasilien Argentina. Perenn, men odlas mest
som ettrig hos oss, ej vinterhrdig. 100-120 cm
hg. Lila, sm, hllbara blommor i tta flockar frn
juli till frost.

Thalctrum flvum ssp. glacum

daggruta
Blir ca 150-200 cm hg. Blommar i juli-augusti med
limefrgade skyar av sm blommor, som sitter i
kvastar. Bladen r blgrna. Trivs i sol eller
halvskugga

Verbna hastta
blverbena
Nordamerika. Hrdig, men odlas ofta som 1-rig.
Upp till 1,5 m hg rt, grenad eller ogrenad. Rikligt
med sm bl blommor. Br frkultiveras inomhus
fre utplantering.

Triflium ochrolucon
Mnskensklver, blekklver
C S Europa. N Iran. NV Afrika.Perenn. Som en
storvxt klver, blir ca 50 cm hg och har stora,
treflikiga och mjukt ludna blad och ljusgula
blommor i juni-augusti. Trivs i vanlig trdgrdsjord
och sol-halvskugga.

Vernica spicata ssp. incna

silververonika
Europa. Ca 30 cm hg. Silvervita, grvita hr p
bladen. Blommor i tta lnga, bl ax i juli-augusti.
Omtyckt av humlor.

11

Annuellerochbienner

Aethsa cynpium
vildpersilja, hundpersilja
Europa (Sverige), Kaukasus, N Turkiet, NV Afrika.
Vanligen ettrig rt med upprtta, kala stjlkar,
som kan bli mer n en meter hga. Bladen r
mrkgrna och lite glnsande. Blommar med sm
vita blommor i flockar frn juli till september.
Flockarna saknar allmnt svepe, men de enskilda
svepena har tre lnga, smala, hngande svepeblad, vilket ger arten ett srprglat utseende. Hela
vxten r giftig. Vildpersilja kan frvxlas med
flera andra flockblommiga vxter, se upp fr
frvxling med persilja (Petroslinum crspum).

Anglica archanglica
kvanne, fjllkvanne
Kvanne blir mellan 50 och 100 cm hg i vilt
tillstnd, odlad hgre. Stjlken r upptill oftast kal.
Blad med grovsgade smblad med nedlpande
bas. Frsta ret bara blad vid marken, andra ret
blommor. Blomflockarna r klotformiga och
grnaktiga och blommar mellan juli och augusti.
Grnsak och medicinalvxt.
Anglica ggas
rdkvanne
Manchuriet, Japan, Korea. Hapaxant. Rdstjlkig,
rda blomflockar. Prydnads- och medicinalvxt
med liknande egenskaper som A. archanglica.

Agrostmma githgo
kltt
Eurasien, N Afrika. 15 cm till drygt meterhg
annuell rt med blekvioletta - rosa blommor, juni augusti. Svarta giftiga frn. Var frr hatad som
ogrs, frmst p hstrgkrar, nu mycket sllsynt.
Trivs bst i nringsrik lerjord. De har upp till 5 cm
breda blommor i olika frger. Medicinalvxt.

nthemis tinctria
frgkulla
Europa (Sverige), V C Asien. Ofta tvrig rt
anvnd till textilfrg, 30 - 60 cm. Starkt gula
blommor juni - september. ven vackert bladverk.
Sol, kalkgynnad.

Agrostmma githgo Alba

kltt
Som ovan, med vita blommor.

nthemis tinctria Kelwayi

frgkulla
Se beskrivning ovan.

llium tubersum
kinesisk grslk
Asien, Indien, Nepal. Kksvxt med mild
vitlkssmak. Odlas ofta som tvrig. Bildar
upprttstende, 40-60 cm hga tuvor. Vita
tilltalande blommor.

Anthrscus cereflium
dansk krvel
Europa, S Asien. Den r ettrig och blir 40-60 cm
hg. Har sammansatta blad, som r hriga p
undersidan och vxer p en mngfrgrenad stjlk,
som skiftar till rosa nr blommorna knoppas. Sm,
vita blommor mellan maj och september. Krveln
r smakrikast fre blomningen.

Amarnthus caudtus
rvsvans
Tropiska Sydamerika. En amarantvxt, ettrig,
som blir 30 - 80 cm hg. Blommar under juli till
september. Blomstllningen hnger ner mot
marken och r vanligen mrklila. Under frkolonial
tid anvndes krnorna fr sitt protein och som
offergva i religisa ceremonier, vilket fick de
spanska kolonisatrerna att bekmpa odlandet.
Rvsvans vill ha nringsrik, kraftig jord i soligt
lge. Tl ej frost.

Anthllis vulnerria var. coccnea

getvppling
A, B eller kortlivad P. 10 - 25 cm hg. Intensivt
rda blommor i juni - augusti. Solig, torr och grna
sandig vxtplats. Pryder sin plats i stenpartiet.
rctium mnus
liten kardborre
Europa, Madeira Medelhavsomrdet, sterut till
Afghanistan. 2-rig rt, hjd upp till en meter.
Bladen r ganska stora och breda, blommar i juliaugusti med rosarda blommor. Har tjock
rotstock. Vxer i kulturpverkad mark.

mmi mjus
Sljsilja
Ettrig. Ca 1 m hg rt med upprtt stjlk.
Blommar i augusti-september med sv vita
blommor i flockar. Trivs i sol-halvskugga.

triplex hortnsis 'Rubra'

rd trdgrdsmlla
Kulturursprung, C Asien. 100 - 120 cm. Rda
trekantiga blad som kan tas ra i sallader nr de
r unga. Sm rdaktiga blommor. Lttodlad
annuell.

Anthum gravolens
dill
Urgammal annuell kulturvxt med ursprung i SV
Asien. Odlades allmnt under medeltiden i
Europa, 60 - 150 cm. Grnsak, krydd- och
medicinalvxt. Som rtmedicin anvnds
klyvfrukterna; urindrivande, inflammationshmmande, kramplsande.

12

Basella rubra
malabarspenat
Ettrig, vrmelskande lian. Glnsande
mrkgrna blad och vinrda stjlkar och nerver.
Rosa blommor. Slingrar sig upp till 2-3 meter i
vxthuset eller mot en varm sdervgg. Det r de
stora kttiga bladen, de unga stjlkarna och
toppskotten som anvnds, dock sllan ra.
Frgros inomhus. Behver std.

nr man skakar plantan. vervintras frostfritt

fungerar bra som krukvxt och brjar stta nya
blommor i jan - februari nr ljuset terkommer.
Medelstark utan frn o frfsten. 2-3 plantor br
rcka till normalt rsbehov av chili.
Cpiscum bacctum 'Hot Lemon'
chilipeppar
En lite hgre chili 60-70 cm, men gr att ha i ett
fnster mot sder. Citrongul 7-8 cm konisk frukt.
Odlas i vxthus eller p varm solig plats ute dr
ocks pollinering blir effektiv. Rikgivande vid gott
nringstillskott: tckning med grs, vallrt/nsselvatten under tillvxt och fruktsttning.

Borgo officinlis
gurkrt, bl
V Medelhavsomrdet, tillflligt frvildad annuell,
men ofta frspridd i trdgrdar i Norden och nnu
mer frekvent sderut i Europa. 20 - 50 cm, ttt
hrig. Bl blommor i juni - augusti, gurkliknande
lukt och smak. Grnsak, krydd- och birt, samt
som prydnadsvxt. Innehller GLA (gammalinolensyra). Kan ha inslag med vita blommor.

Cpiscum bacctum 'Jamaican Bell'

brpeppar
(Tropiska Amerika). Annuell buske upp till 3 m.
Arten har vita - gula blommor. Klarrda, vackra,
klockformade frukter med "lagom" hetta. Odlas
bst i vxthus, frkultiveras.

Calndula officinlis cv.

ringblomma
Ursprung oknt men naturaliserad i Spanien,
Italien. Perenn men odlas som ettrig - tl inte vr
vinterkyla. Kultursort med gula blommor med rd
baksida. Medicinal-, frg-, kksvxt. Strlblommor
(petalerna) anvnds till te och matfrgning. Fr av
gula och orange, samt enkla och dubbla
trdgrdsformer. Ss in situ i maj, lttodlad.

Cpsicum pubscens Rocoto chili'

rokotopeppar
Anderna. Bladen har en lite luden yta, som
skyddar mot kyla. Bl blommor och grgrna blad.
Omedelbar hetta. Som torkad fr den en fruktig
smak, som inte finns i den frska frukten.
Crthamus tinctrius
safflor, frgtistel
Sydvstra Asien. Ettrig, upprttvxande, grenig
rt. Upp till 60 cm hg. Bladen r avlnga och har
ofta tornig kant, de vre bladen har hjrtformad
bas. Blommar juli-september med orangerda
blommor i ggformade korgar, ensamma eller i
kvastlik stllning. Trivs i sol.

Calndula officinlis Resina'

ringblomma
Ger enkla medelstora blommor i gul-orange med
orange mitt p knhga plantor. Resina odlas, fr
sin hga halt av eteriska oljor. Fr tillverkning av
salvor och oljor r den ansedd som en av de
bsta. Doftar gott.

Chenopdium folisum
brmlla
SV C S Europa, Cypern, Kaukasus, N Iran, C
Asien, Himalaya. 20 - 80 cm hg ettrig rt.
Igonfallande blodrda samlingar av hyllen kring
frn, kallas felaktigt br, men liknar rda mullbr.
Blad och hyllen kan anvndas som spenat. Ss in
situ, dvs dr den skall vxa under sommaren.

Cpsicum nnuum Golden Cayenne

chilipeppar
Gyllengul cayennepeppar som r starkare n
vanlig cayenne. Frukterna blir 10-13 cm lnga.
Plantan blir ca 45-60 cm hg och vill ha mycket
sol. Bltlgg frn i ljummet vatten ngot dygn
innan sdd och s 5 mm djupt i sjord.

Corindrum satvum
koriander
Ettrig rt, som blir upp till 60 cm hg. Stjlken r
upprtt, bladen flikiga. Blommorna r sm och vita
eller vitrosa i juni-juli.

Cpsicum nnuum 'Padron'

chilipeppar
Populr, mild eller medelstark chili som ftt sitt
namn efter staden. Plantan r storvxt och buskig
och behver oftast std. Rikgivande. I Spanien
skrdas den ofta omogen och grn och serveras
grillad eller stekt i olja med lite flingsalt som frrtt
eller tapas. Som mogen r frukten kratftigt rd, 57 cm lng med trubbig spets.

Csmos bipinntus 'Early Summer'

rosenskra bl frger
(SV USA, Mexico - Brasilien). Upp till 2 m hg
ettrig rt, men urval och hybridisering har
utvecklat betydligt lgre former, ven F1-hybrider
salufrs numera. F2-generationen kan ge
betydligt smre plantor n modersorterna. De
flesta sorterna blommar med rda, rosa eller vita
blommor, men man har ven lyckats f fram
orange. Kan ss in situ i maj eller helst frodlas
ngra veckor fre utplantering. Frostm. Trivs i
trdgrdsjord p solig plats.

Cpsicum bacctum Aji Omnicolor

chilipeppar
Krukchili, 6 mn utvecklingstid frn sdd till skrd.
Vackert flerfrgade 4-5 cm koniska frukter frn vitt
gult lila orange och rtt som mogen. Odlas p
skyddad plats ute eller i vxthus. Pollineringen
sker med pensel inomhus om inte solen lyser i
fnstret. Annars flyger pollenet ltt i sol och vrme

13

Csmos bipinntus Vega White'

Rosenskra, vit enkel Se beskrivning ovan.
Csmos bipinntus
rosenskra, vit

Datra stramnium
spikklubba
S USA - Sydamerika. 50 - 150 cm. A, blommor
vita, 5 - 10 cm lnga. Gammal medicinalvxt.
Giftig! Frkultiveras inomhus och utplanteras.

Se beskrivning ovan.

Csmos sulphreus
gullskra
Korgblommig. Ettrig. Pminner mycket om sin
nra slkting rosenskra och hrstammar ocks
frn Mellanamerika. Men frgen p gullskran r
gul till orange och lyser upp hela rabatten. En
stadig och lttodlad snittblomma, 60-70 cm hg.

Digitlis grandiflra perenn

gul fingerborgsblomma
B - P. C Europa - V Sibirien (Altai). 60 cm hg rt
med gula blommor i juli - augusti. Br f vanlig
god trdgrdsjord i sol - halvskugga. Hela vxten
r giftig, men lockar inte till frtring.
Digitlis purprea
fingerborgsrt, fingerborgsblomma
B - P. V SV C Europa, NV Afrika. 40 - 150 cm hg
rt, 40-55 mm lnga fingerborgsliknande rda violetta blommor. Mycket knd och gammal hjrtmedicinvxt. Den r vdligt giftig vid feldosering
och Sven-Olov Strandhede varnar fr att odla den
dr det finns lekande barn under 4 rs lder. Den
r ven intressant som medicin mot tumrer. Hela
vxten r giftig, ven frna. Hrdig och lttodlad,
men frsprider sig ibland fr mycket.

Cryptotania japnica
mitsuba
Kina, Korea, Kuril., Japan, Taiwan. Asiatisk
bladgrnsak, blad och stjlkar frska i suchi eller
sallader. Flerrig, men inte fullt hrdig.
Ccumis satvus
ppelgurka
Kulturarv. Ursprung troligen Indien. ggrunda,
gulvita frukter, som skrdas sm. Odlas p varmt
utomhuslge eller vxthus. Vxer som vanliga
gurkplantor men blir mer kompakt.

Digitlis purprea Alba

fingerborgsrt, fingerborgsblomma, vit

Cucrbita mxima 'Uchiki Kuri'

orange hokkaido, vintersquash
En traditionell japansk vintersquash med
droppformade, orangerda, slta frukter p 1-2,5
kg. Kttet r kraftigt orange, fiberfritt med st,
ntliknande smak. Kan lagras lnge.

Dpsacus fullnum
kardvdd
B. Europa (ej Norden), Kaukasus, Iran, Turkiet Palestina, NV Afrika. Upp till 2 m hg, taggig,
upptill grenig. Rosettblad 20-40 cm, elliptiskt
avlnga; stjlkblad smalt lansettlika, hela, vid
basen hopvxta till en skl som samlar vatten och
hindrar krypande insekter att n blommorna.
ggrund blomstllning, 3 - 8 cm hg, lila blommor
i juli - augusti, brjar blomma mittp. Blomhuvud
omgivet av raka, styva, och torniga stdblad.
Uppskattade som eterneller av florister. Lttodlad i
sol - halvskugga och r hrdig lngt norrut.

Cucrbita ppo
squash, gul
Kulturursprung i Nordamerika.
Datra dscolor
kenspikklubba
Vstindien, Mexiko, SV USA. Vit blomma med
violett gap. Frkapsel r tckt med finludna lnga
taggar och spricker upp oregelbundet. Ss i mars,
frkultiveras. Giftig.

Dpsacus strigsus
strv kardvdd
B. S Europa, Frmre Asien. Upp till 2 m hg rt,
upprttvxande, ganska mjukt taggig, upptill ngot
grenig. Blad 5 - 15 cm lnga, de nedre lng-, de
vre kortskaftade. Klotrund blomstllning, 2 - 4
cm, som ung lutande, som ldre upprtt; holkfjll
rakt tornuddiga; gulvita blommor i juli - september.
Lttodlad i sol - halvskugga.

Datra lansa
Storvxt spikklubba
Jtteblommor! Storvxt om den fr en stor kruka
och bra gdsel. Utplanteras i mullrik jord, upp till
en kubikmeter. En av de vackraste arterna. Rar i
odling. Kan vervintras inne. (Oknd grobarhet
pga sen skrd).

chium vulgre
bleld
B. Europa, Kaukasus, Turkiet, Cypern, V Sibirien,
Centralasien. Frsta ret bildas bladrosett, andra
ret blom- och frstllning. Upp till 90 cm hg,
vanligast en halvmeter. Nyutslagna blommor
rdaktiga, men snart bl. Hrig och borsthrig.
Hela vxten r giftig, men lockar inte till frtring.
Blad och blommor har anvnda inom medicinen
mot hosta, svettdrivande vid feber och mot
huvudvrk. Roten anvnds till vxtfrgning, ger
rd frg. Trivs bst p solig torr vxtplats, med
sand, grus och kalk.

Dtura mtel
indisk spikklubba
rt med buskartat vxtstt, stora mjuka kala blad
och grna eller violettanstrukna grenar. Blommor
trumpetformade upp till 20 cm lnga och
vldoftande mot kvllen, enkla eller dubbla, vita,
blvita eller gula i frgen. Frukter oregelbundet
uppsprickande kapslar innehllande en stor
mngd ljusbruna frn. Frss tidigt om vren p
hg undervrme och planteras ut i vldrnerad
och vlgdslad jord p frostfritt stlle. Gammal
medicinalvxt. Hela vxten r giftig!

14

Eccremocrpus scber
fackelranka
Fackelrankan kommer frn Chile. Den r flerrig,
men odlas hr som ettrig. Rrlika blommor i
orange, gula och rda nyanser. Vacker att binda
upp mot en spalj eller varfr inte lta den hnga!
Blommorna uppskattas av humlor och bin. Trivs i
nringsrik, vldrnerad jord. Ge vatten och nring
regelbundet. Klipp bort vissna blommor. Bra som
rumsvxt. Stdsegrn.

Ipomoa purprea
purpurvinda
Tropiska Amerika. Ettrig klttervxt med
purpurfrgade, stora blommor med vit mitt hela
sommaren. Blir ca 2 meter hg. Trivs i sol till
halvskugga. Varje blomma r ppen bara en dag.

Eschschlzia califrnica
smntuta
Ettriga, vallmolika blommor ver skirt bladverk i
juni - oktober. ppnar sin blomma framt
frmiddagen. Ca 30 cm hg. Trivs i sol.

satis tinctria
vejde, gul
Europa (Sverige), V Asien, N Afrika. Tv- eller
flerrig, blgrn rt. Stjlken r upprtt, upp till en
meter hg och har avlnga hela blad. Blommar i
juni-juli med grenig blomstllning och gula,
ganska stora blommor. Frgvxt, ger bl frg.

Ipomoa purprea 'Grandpa Ott'

purpurvinda
Se beskrivning ovan.

Eschschlzia califrnica California Poppy

smntuta
Se beskrivning ovan.

Lthyrus odortus
luktrt
Sicilien, S Italien. Vldoftande annuell klttervxt,
170 cm. Ljust bllila.

Euphrbia lthyris
korstrel
B, ofta odlad som ettrig. Frankrike, Alperna,
Balkan, NV Afrika; flerstdes naturaliserad. Upp
till 150 cm hg, kal, grov, blgrn stjlk, frsta ret
med korsvis motsatta blad. Nektarier gula; vit
giftig mjlksaft. Medicinalvxt.

Lthyrus odortus Bijou

dvrgluktrt
Lgvxande, ca 40 cm hg, men storblommande
luktrt. Tta kompakta buskar, behver ej stdjas.

Gaillrdia grandiflra
kokardblomster, mix
Full sol, 35 cm blommar sensommar.

Lthyrus odortus Franciscus Cupani

luktrt
A. (Sicilien, S Italien, Kreta). Upp till ett par meter
hgt klttrande (med klngen) rt. versllas av
halvstora blommor i violett och purpur. Doftar
mycket gott.

Hsperis matronlis ssp. matronlis

hesperis, trdgrdsnattviol
C S Europa - Sibirien B -P. 30-90 cm hg
upprttvxande rt, ofta solitra skott. Blommor i
juni-augusti, blvioletta, vldoftande under kvll
och natt. Utvecklas bst p nringsrik mark i
halvskugga. Odlas ofta tillsammans med H. m.
lba, som numera heter H. m. ssp.cndida och
har ett ngot avvikande vilt utbredningsomrde.
Det odlas mellanformer mellan underarterna, men
de r inte speciellt hybridiseringsbengna.
Hrdiga lngt norrut och r lttodlade, tidigare
odlad medicinalvxt. Giftig.

Lathyrus odoratus Villa Roma Scarlet

luktrt
Dvrgluktrt. Blir ca 35 cm hg. Vldoftande
luktrt med schalakansrda blommor i juniseptember. Buskigt, kompakt vxtstt. Trivs i sol.
Lavtera trimstris
sommarmalva
(S Europa, Turkiet, Syrien, Palestina, NV Afrika).
Ettrig mormorsblomma med mngder av klockblommor i olika nyanser i juli-september. Blir ca
80 cm hg.

Hesperis matronalis
violnattljus
Hyoscamus nger
bolmrt
Europa, N C V Asien, Nordafrika. (A. -) B. rt, 50
- 100 cm. Ljust brungula blommor med violetta
dror, juni - september. Fredrar sandjord och
mycket soligt. Sllsynt som vildvxande och
minskande i Norden. Mycket giftig.

Lnum usitatssimum
lin
A. Lin - oljelin resp. spnadslin. Odlad vxt sedan
jrnldern med oknt ursprung i gamla vrlden.
40 - 80 cm hg, spenslig vxt med vackert bl
blommor i juni - augusti. Mngformig. Efter
anvndningsttet indelas sorterna i OljelinGruppen och Spnadslin-Gruppen. Den frra till
olja, medicin och till eterneller. Den senare
gruppen till fiber och torkas till eterneller. Vid
beskrivningen r 1753 gav Linn vxten
artepitetet "usitatssimum" = nyttigast, brukligast.
Vrsdd.

Imptiens balsmina
balsamin
Indien Burma. Ettrig gammaldags vxt ca 40 cm.
Upprttvxande kraftiga stjlkar och blommor,
flera frger, fyllda, i bladvecken i juni till sept. Trivs
i lucker, mullrik jord i sol till halvskugga, vattnas
ofta. Frostknslig. Utplantering.

15

Lunria nnua
judaspenningar
B. Italien, Balkan, Rumnien, naturaliserad i
mnga lnder. Linn hade troligen iakttagit i
Holland att vxten hann med sin livscykel p ett
r. Frst bildas en bladrosett, andra ret skott
med blad, blommor och slutligen papperstunna,
silvervita, runda baljor med fr (drav det svenska
namnet). 80 cm hg, lila blommor i augusti september, halvskuggig vxtplats. Fga krvande
och hrdig lngt norrut.

Meliltus officinlis
gul stvppling
Europa- V Kina. Ett- till tvrig. 30-150 cm hg.
Blommar med gula, sm blommor i lnga, smala,
upprtta klasar, som utgr frn bladvecken, frn
juli till september. Stjlkarna r hga, kantiga, kala
och har ett antal frgreningar. Bladen r sm,
tretaliga och tandade. Bra bivxt. Anvndes till
smaksttning av rktobak och som medicinalvxt.
Bra grngdslingsvxt.
Nicndra physaldes
ballongblomma
A. Peru, naturaliserad i C och S Europa, sllan i
Sverige, men odlas ofta fr sina vackra bla
blommor i juli - sept. 30 - 100 cm hg rt. Kerstin
Ljungqvist skriver i boken Nyttans vxter: Vxten
r giftig och uppges anvndbar som insektsmedel.
Ett exemplar i vxthuset lr hlla vita flygare borta
och en kvast i rummet flugorna p avstnd.

Lupnus lteus
gul-lupin
Medelhavsomrdet. Ettrig, doftande art. Hga
klargula blomsterspiror i juli-augusti. Blir ca 70 cm
hg. Vxtens tliga, gula frn var frr vanliga som
basfda men nu mest som tilltugg.
Lupnus mexicnus
ull-lupin
Mexiko. Ettrig art med tvfrgade blomspiror,
bl-vita och rosa-vita i juli-augusti. Blir ca 70 cm
hg. Trivs i sol-halvskugga.

Nicotina alta
blomstertobak
Sydamerika. Odlas som ettrig hr d den inte tl
vra vintrar. Blir 80-100 cm hg. Vita, doftande
blommor i juni-sept. Trivs i sol till halvskugga i
nringsrik och vldrnerad jord. Frkultiveras
inomhus i sjord. Ljusgroende.

Lupnus mutbilis
doftlupin
Ettrig. Blommar i juli-augusti med blommor i
bltt, vitt, gult och brons. Ca 1 m hg. Doftande.
Trivs i sol - halvskugga

Nicotina glutinsa
knekttobak
A. V Peru - S Ecuador. Meterhg rt med
rosarda blommor med gul insida. Nrstende
bondtobak (N. rstica) systematiskt sett.

Lchnis coronria
purpurkltt
Mest B, ven P. 60 cm. Dekorativa, silverludna
blad och rda blommor. Sol.

Nicotiana mutbilis
frgvxlartobak
S Brasilien. Annuell Ca 100 cm hg. Rosa, ceris
och vita blommor p samma planta i juniseptember. Doftar p kvllen.

Lchnis coronria Alba

purpurkltt, vit
Se beskrivning ovan.
Mlva sylvstris
rdmalva, rd kattost
Europa (Sverige). Oftast B. 1 m. blommor
purpurrda, juni - september. Soligt, vldrnerat,
salttlig. Vacker som prydnad, medicinalvxt. Blad
och blommor anses bra mot orm- och insektbett,
ven mot hosta och astma. Under medeltiden
anvnd som motgift mot afrodisiaka och lskogsdrycker pga sin lugnande verkan. P engelska
heter den mallow och blev anvnd i recept p
mashmallows.

Nicotina rstica
bondtobak
V Sydamerika. Ettrig, klibbigt glanderhrig rt.
Blir 25 150 cm hg. Blommar frn juli till sept
med grngula blommor i toppstllda, grenade
knippen. Bladen stora, ggrunda med kort skaft.
Medicinalvxt, till insektsmedel, tobak. Giftig!

Mlva sylvstris ssp mauritina

stor rdmalva
Se Perenner

Nicotina tabcum
virginiatobak
Kulturursprung i Sydamerika. Ett- till flerrig rt
men odlas som ettrig. Anvndning som
bekmpningsmedel (insekter) och medicinalvxt.

Meliltus lbus
vit stvppling
C S Eurpoa CS Asien. A-B. Grngdselrt, 40 150 cm. Vita blommor i juli - september,
kumarindoftande. Odlas som fodervxt till
tamboskap, trots att dess glukosid av ohydroxycinsyra omvandlas till dikumarol, en
antikoagulationsfaktor. Den anvndes som
tillsttning i blod av slaktdjur.

Nicotina tabcum Alida

alida-tobak
Mor Alida Olsson var tobaksodlare och -tillverkare
i Yngsj och var den sista, eller bland de sista
odlarna. Hon hade korsat fram en egen sort,
alidatobak och den sparade hon ngra plantor av
nr odlingen lades ner r 1964. Virginiatobaken
(Nicotina tabcum) har rosa blommor och
spetsiga kronflikar och den kan bli tv meter hg.

16

Nicotina x sndarae
blomstertobak
Rda, trumpetformade blommor i juli till
september. Trivs p ltta, nringsrika jordar. Blir
ca 50 cm hg.

Papver paeonflorum Paeoniflorum-gruppen

vallmo lila dubbel
A. Sorter med ttt fyllda, pionlika blommor.
Papver somnferum
opievallmo
A. Kulturursprung i gamla vrlden, ibland
naturaliserad i Europa och Asien. Variabel rt,
upp till meterhg, kal, blgrn och upprttvxande. Blad upp till 10 cm lnga, stjlkomfattande. Blommor upp till drygt 10 cm breda,
bleklila, mrkvioletta, rda eller vita med mrk
flck p kronbladen nra basen, ibland fransade
och/eller dubbla. Vit mjlksaft. Gammal kulturvxt,
medicinalvxt, frkryddvxt (vallmofr till brdbak)
samt frkolvar som eterneller. Giftig, med mer n
25 alkaloider i hela vxten utom i fr. Ss in situ
tidigt vren och undvik omplantering. Lttodlad p
solig plats vldrnerad trdgrdsjord.

Nicotina x sndarae Lime Green'

blomstertobak Som ovan, limegrna blommor.
Nicotina x sndarae
blomstertobak
Som ovan, vita blommor.
Ocimum basilicum Yemenite
basilika
30-40 cm hg. Tlig basilikasort med purpurfrgade stjlkar och bladnerver Purpurfrgade
blommor. Till pesto. Trivs p varm och solig plats i
fuktig, nringsrik, vldrnerad jord, grna i kruka.
Kan vervintras p ljus plats i ca 10-15.
Oenothra binnis
nattljus
B. Nordamerika. Styv upprttvxande, hrig rt,
50 cm hg. Gula blommor ppnar sig kvllstid,
juni - september. lskar sol och vldrnerad mark,
fr vrigt mycket anpassningsbar och har
naturaliserats i mnga lnder. Medicinalvxt.

Papver somnferum
opievallmo, enkel svartrd
Se beskrivning ovan.

Oenothra glaziovina
jttenattljus
B. Ursprung oknt. Frvildad i vstra och centrala
Europa. Troligen en hybrid mellan O. elta och
grandiflra. 50 - 120 cm hg, frgrenad rt andra
ret. Stora gula blommor i juli - september, en
verklig upplysning med mrkgrna barrvxter eller
murgrna som bakgrund. Den verblommade
kvasten br f st kvar ver vintern s att
smfglar kan kalasa p frna. Det r lockande
srskilt fr finkar. Ej nogrknad p jordmn, men
krver mycket ljus.

Papver somnferum Dannebrog'

fjdervallmo, fransad, rd och vit
Se beskrivning ovan.

Papver somnferum
opievallmo, lila med mrk mitt
Se beskrivning ovan.

Papver somnferum
vallmo, rd
A. Oknt ursprung. Sorter med ttt fyllda, pionlika
blommor.
Pelargnium hortrum
pelargon bl frger
Rikblommande. Flera nyanser av rtt och rosa
tillsammans med vitt.

Onoprdum acnthium
ulltistel
B. V Europa (Sverige) - C Asien. 70 - 250 cm. En
imponerande prydnadsvxt. Grova, styva, rikt
taggiga, vingkantade, grludna stammar och
grenar. Rdaktiga blommor i juli - september. S
in situ, omplantering br undvikas.

Petroselnum crspum
persilja
Kulturursprung, troligen i S Europa, SV Asien.
Ss in situ hst eller tidig vr.
Petroselnum crspum var. neapolitnum
sltbladig persilja
Sydosteuropa? B. Anvnds som krydda och r en
viktig C-vitaminklla. Persiljefr har anvnts som
medicinalvxt. Frn kan grna ss om hsten pga
att de r trggrodda.

Organum majorna
mejram
Indien och norra stafrika. Flerrig rt men odlas i
Sverige som ettrig, den r dligt hrdig hr. Lgvuxen, spd halvbuske. Ca 30 cm hg. Bladen r
sm, ggrunda - ovala, helbrddade, grgrna,
hriga. Blommorna r vita eller rosa, i tta, axlika
samlingar i grentopparna. Blommar i juni-sept.
Smaken r st och ngot timjanlik. Doften r stark
och kryddartad. Ss p vren, tck inte. Ojmn
groning. Trivs i solig vxtplats och vldrnerad,
torr, helst kalkhaltig jord. Te fr matsmltningen.
God till klrtter, i kokvattnet nr man kokar
grnsker. Till rtsoppa.

Petunia hybrida
petunia
Hngpetunia. 25 cm hg. Vit.
Phasolus vulgris var. vulgaris
kokbnan Signe
Arvesort. Lantsort. Ljusbrun bna med vitt ga.

17

Phsalis peruvina
kapkrusbr
Peru, Chile. Perenn rt som hos oss odlas som
ettrig. Liknande kultur som tomat fr de tliga
frukternas skull. I Colombia medicinalvxt som
urindrivande och mot astma. Dekorativ, buskig
vxt som fr orangegula, syrliga br inneslutna i
torra lyktliknande hljen. Blir ca 50-150 cm hg.

Solnum lycoprsicum 'Ildi'

krsbrstomat, gul
Tagtes ercta 'Alaska
stor tagetes, dubbla med citrongula blommor
(Mexico, C Amerika). Stor hybridtagetes F1- (obs)
Stora blommor. 6-8 cm i diameter. Stadiga,
vackert grenade plantor. Vdertlig.
Rikblommande juni-oktober, ca 50 cm hg, full
sol. S i mars- april.

Psum satvum
Biskopens grrt
En hg grrt frn Dalarna dr rankorna blir hga
och ger mnga grna baljor, stnglarna kan
anvndas till foder till kaniner, marsvin eller andra
djur. Grrtor har anvnds till rtgrt och annat i
vr forntid och har blivit p modet i matlagningen
idag. Klarar att ss direkt ven i zon 7, men en
frkultivering ger tidigare skrd och kombineras
det med direktsdd s fr du tv skrdar.

Tagtes ercta Fagerhult

sammetstagetes
A. Har odlats i Fagerhult i 60 r. Stor, buskig och
blommar med fyllda blommor i ljust och mrkt
orange. Rtterna p tagetes utsndrar gifter som
tar dd p nematoderna i jorden. Det sgs att
doften frn vxten frvillar klfjrilen s att den
flyger frbi klplantorna.

Portulca olercea ssp. satva

gyllene portlak
Ettrig kttig rt med nedliggande eller ibland
upprtt stjlk. Gul sort. Suckulent med tjocka blad
och gula blommor. Nyttig salladsgrnsak.

Tagtes ptula
Linn tagetes
En gammal tagetes, som kommer frn Linns
trdgrd. Blommorna r rostrda, enkla och sitter
fritt ovan det sirliga bladverket. Plantan blir 50-70
cm hg. Frisk och tlig. Blommar under lng tid.
Doftar ljuvligt.

Slvia coccnea 'Lady in Red'

scharlakanssalvia
Texas, S USA-V Sydamerika, Vstindien Hjd
ca 80 cm. Rda blommor i juli frost. Trivs i sol.
Frkultiveras. Vindknslig.

Tagtes tenuiflia
liten tagetes, kryddtagetes
C Mexico - Colombia. A. 30-80 cm. Lttodlad
tagetes som ven anvnds som kryddvxt.
Bladen har stark citronsmak. Blomman anvnds i
sallad och som dekoration.

Slvia sclrea
muskatellsalvia
Iberiska halvn, Frankrike, Italien, Balkanhalvn,
steuropa, Turkiet, Syrien, Palestina, Iran,
Centralasien. B. (-P.) 70 cm hg, upprttvxande,
rikt frgrenad, grluden rt. Blad upp till 20 cm,
ovala, med perforerad eller hjrtformad bas.
Doftande blommor grddgula och lila till rosa eller
bl i juni - juli. Sol- och kalkkrvande; hrdig till
sdra Norrlandskusten, men br skyddas mot
vintervta d den annars ltt ruttnar.

Tagetes tenuifolia Signet Lemon

Liten tagetes eller kryddtagetes
Se beskrivning ovan.
Tithnia rotundiflia
Mexikansk solros eller inkakrage
Mexico. Korgblommig. Ettrig. Den r kraftigvxande, blir minst 1, grna 1,5 m hg. Blommar
frn juli till frosten med 10 cm stora rd-orange
enkla korgblommor som pminner om sommardahlians. De mrkgrna bladen och de stadiga
stjlkarna r smludna. Utmrkt snittblomma.
Inkakragen trivs bst i en vldrnerad, normalgdslad jord i ett varmt och lugnt lge. Kraftig
gdsling ger versvallande plantor. S inomhus,
ca 1 cm djupt i april och plantera ut efter frostrisk
eller direkt p friland vid samma tid som bnor nr
jorden blivit uppvrmd.

Sseli rgidum
B. 30 cm hg, mycket kraftig rt med djupt
inskurna blgrna blad med smala lober. Stor
flock med svagt rosa blommor i riklig mngd.
Stormtlig. Vxer p klipphyllor eller serpentinlera.
Slybum marinum
mariatistel
A - B. Medelhavsomrdet - Afghanistan. Gammal
medicinalvxt. 80 cm. Mycket dekorativ tistel med
grna blad och vita nerver. Lila blommor. Ingr i
njur- och levermediciner. Kan anvndas som
grnsak p samma stt som Cnara cardnculus
(kronrtskocka).

Verbna bonarinsis
jtteverbena Se beskrivning perenner.
Znnia angustiflia 'Mexican Snow'
Dvrgzinnia, vit
Annuell. Hjd ca 25 cm. Stjrnlika, enkla, vita
blommor med gul mitt i juli-oktober.
Rikblommande med kompakt, buskigt vxtstt
med lansettlika blad. Trivs i sol.

Solnum lycoprsicum Brown Berry

coctailtomat eller krsbrstomat
Solnum lycoprsicum Green Zebra
tomat
mossgrn med grna strimmor.

18

Buskarochtrd
cer tatricum ssp. gnnala
ginnalalnn
N Asien, NV USA. Vacker och anvndbar lnn
ven i mindre trdgrdar. Orange till rd hstfrg.
5-6 m hg. Riklig frsttning, men ingen
besvrande sjlvsdd. Zon upp till 5.

Buddlja davdii
Syrenbudleja, fjrilsbuske
Attraherar fjrilar i mngder. Lvfllande buske
50- 500 cm hg. Bladen r smalt ggrunda till
smalt elliptiska. Blommorna r rrformade med
utbrett brm, doftande och oftast lila.

Agertum houstoninum
Ageratum, leverbalsam
Centralamerika och Mexiko. Halvbuske. Odlas
som ettrig, traditionell sommarblomma hr.
Bladen r hjrtformade och ofta sgade. Bl, sm
skira blomknippen i juni -september. Trivs i sol.
Innehller mnen som r verksamma som
biologiska bekmpningsmedel. De pverkar
utvecklingen hos vissa insekter och svampar.
Frkultiveras inomhus i sjord. Ljusgroende.
Utplanteras nr frostrisken r ver. Toppas fr ett
buskigare vxtstt.

Caragna maximowiczina
Tibet, V Kina. Variabel art. Buske upp till 2 m hg
och lika bred med mrkgrna ormbunksliknande
blad. Blommor 2 cm, gula. Bildar inte sdana
mngder av rtskidor som vanligare arter i
slkten. Tycks (nnu s lnge) vara immun mot
sibiriskt rttrnemjldagg.
Crica papya
papaja
Tropiska Sydamerikas lgland. Ett egendomligt
stdsegrnt trd som kan f flera stammar och
toppar, men inga egentliga grenar och kvistar.
Blad upp till 70 cm med upp till meterlnga skaft,
7-lobade djupt inskurna och dekorativa. Frukten
ett mycket stort br med svartafrn. Orange
fruktkttet r en delikatess. Vrmekrvande, br
ha en dygnsmedeltemperatur p ver 20 C och
hg luftfuktighet. Lr vara det frukttrd som ger
frukt tidigast efter sdd - tv r! Medicinalvxt.

Amelnchier sp.
hggmispelart
Ursprung oknt. Upprttvxande buske, blir
troligen 3-4 m hg. Vita blommor i klasar i maj.
Blsvarta tliga br i riklig mngd och lnge
kvarsittande, om inte fglar tit upp dem. Bren r
beska. Bra hckvxt upp till zon 4. Planteras i
bred fra med svart markvv p sidorna fr att
hlla rotskott p plats. Ej krsen p jord och
odlingslge. Stormtlig.

Clmatis alpna
alpklematis, bl
C Europa. 2 - 3 m hg och har klocklika blvioletta
blommor. Kan beskras kraftigt efter ngra r.

Arnia melanocrpa 'Hugin'

svartaronia
C Nordamerika. 0,5 1,5 m hg rotskottsbildande buske med vita blommor i stora klasar.
Br i riklig mngd, glatta, purpursvarta - svarta.
Ger god skrd och bren sitter kvar lnge om
hsten. Matnyttig saft. Lysande hstfrg. Zon I-IV.

Clmatis alpna
alpklematis, bl och vit

Clmatis campanula 'Plena'

klematis, mrkt bllila

Brberis thunbrgii
hckberberis
Japan. 2 - 3 m hg bladfllande buske med grna
blad, om hsten frgsprakande i gult, orange och
rtt. Bladen r helbrddade, 1 - 3.5 cm lnga.
Blommar rikligt i juni med gula doftande blommor i
korta klasar med 2 - 5 blommor. Under hsten och
vintern massor av lysande rda sura br; utmrkt
bra C-vitaminrik mat fr fglar. Busken har
bladtornar som ger smfglar ett bra skydd och
boplats fr rdhake och trdgrdssngare.
Lttodlad men tl inte uttorkning, vattensjuk
vxtplats eller skugga. Rekommenderas till
frivxande hck som bildar en ogenomtrnglig
barrir och r rdjursker. Skjuter inte rotskott
som syrener och mnga spireor. Variabel. Frisk
och hrdig upp till zon VI.

Se beskrivning ovan

Clmatis Propertius
klematis tidig rosa-lila
Blommar i maj, doftande, vitrosa blommor. Trivs i
sol-skugga. Framtagen av Magnus Johnsson -79.
Clmatis Rosamunde
klematis, rosa
Storblommig sort med purpurrosa blommor i juli september. Hjd 1 -2 m.
Clmatis 'Rouge Cardinal'
klematis
Storblommig sort med vinrda blommor med
sammetslyster i juni-augusti. Hrdig i zon 1-4.
Hjd 2-3 m. Trivs i sol till halvskugga,
vindskyddat. Djup och nringsrik jord. Skuggigt
och svalt lngst ner p stammarna.

19

Clmatis rcta
styvklematis
C S Europa. Upprttvxande, grna med ngot
std i rabatten, 70-150 cm hg. Mjlkvita, 2 cm
breda blommor i mngblommig stllning
sommartid. Senare lustiga tussar med frn.
Plitligt hrdig lngt norrut. Ss grna i kruka
utomhus s snart som mjligt. Lundvxt. Giftig,
men lockar inte till frtring pga smaken.

Eunymus europaus
benved
Europa - V Sibirien, Mindre Asien - C Asien. 2 - 6
m hg buske eller ngon gng trd med fyrkantiga
grenar och stammar. Ljusgrna sm blommor och
4-lobig brkapsel, om hsten rd, innehller 1 - 4
frn med orange ariel. Frgvxt. Avkok p bark
ger sjgrn frg och frukter gulbrun - svavelgul.
Bladverket fr starkt rd hstfrg p soliga
vxtplatser. Hela vxten r giftig. Veden r ljusgul,
saknar krna, r finporig och hrd.

Clmatis vitlba 'Summer snow'

skogsklematis
Starkvxande lian upp till cirka 7 m. Vita doftande
blommor, lmplig bifodervxt. Mycket lttodlad.
Planterad vid vgg eller hga buskar kan den
vinterbeskras ned till 1 m, vid stora trd ingen
beskrning. Frsdd br st utomhus vintertid.

Koelreutria paniculta
kinestrd
C Kina, Korea. Lvfllande buske eller litet trd
med bred krona. Parbladiga blad. 1 cm breda gula
blommor i upprtt vippa i juli-augusti. Attraktiv om
hsten med gula blad och frukter. Hrdig i zon 1
och 2, kanske i zon 3 i skyddad plats. Vl vrd
provodling. Br helst vervintras frostfritt de frsta
ren.

Crnus ms
krsbrskornell
C Europa - Kaukasus, Frankrike, Appeninerna,
Turkiet, Syrien, Iran. Buske eller litet trd upp till 8
m med 2 cm vida, ljusgula blommor p bar kvist i
mars-april och ovala lysande rda stenfrukter,
som smakar gott och r freml fr import.
Medicinalvxt. Hrdig upp till zon 4. Bra i
blandade buskage.

Ligstrum vulgre
liguster
Spontant vild p svenska vstkusten, sterut till C
Ukraina, Turkiet, N Iran, Marocko. Rikt frgrenad
buske, 1 - 3 m. Blad 4 - 5 cm, jmnbrett lansettlika
- ovala, kortskaftade och lderartade; besk smak.
Gulgrna blommor med frn lukt. Glnsande
svarta br, 6 - 8 mm, med 1 - 4 frn.
Medicinalvxt, giftig. Ofta odlad som hckvxt, en
av vra bsta hckarter med god hrdighet i
sdra landshalvan. Klipper man hcken utvecklas
inga blommor, d blomstllningarna r
toppstllda. Anvnd handskar vid klippning.

Cotonester divarictus
sprroxbr
C Kina. Buske, 2 - 3 m, ltt att spaljera. Mrkgrnt
bladverk och rosa blommor. Rikligt med rda br bra fr fglar. Zon I-III (IV).
Cotonester laetevrens
ljusbladigt oxbr
Kina. Lvfllande eller vintergrna buskar som r
torktliga och kan beskras hrt. Denna oxbrsart
har tunna, plana och tillspetsade blad och rda
frukter.

Loncera caerlea ssp. caerlea

bltry
N C Europa, sllsynt spridd frvildad eller
naturaliserad i Skandinavien. Lvfllande buske,
oftast med rdbrun bark, 1 - 2 m eller mer.
Obetydliga vita blommor och blbrsbl ovala br,
ngot giftiga. Hrdig upp till trdgrnsen. Kan
anvndas till klippt hck.

Cotonester ssp
rtt oxbr
Buske upp till 1 m hg med sm vit-rosa blommor
i april - maj.

Loncera caerlea var. edlis

brtry
Hrstammar frn Fjrrran stern, dr bren lnge
anvnts som fda. Brtry kallas sdana varieteter
av bltry (bltry r giftig) som har tliga br. De
avlnga, ca 3 cm lnga, mrkbl, vaxbekldda
bren mognar tidigt, redan I juni. De har en syrlig
smak som pminner om blbr. C-vitaminrika.

Dphne mezreum
tibast
Europa (Sv) - C Sibirien, Turkiet, Kaukasus.
Lvfllande buske fr prydnad som blir 1,5 meter
hg. Den blommar tidigt p vren p bar kvist
med rosa eller ljuslila blommor 10-15 millimeter i
diameter och har stark, behaglig doft. Frukten r
ett klarrtt br som r 7-12 millimeter i diameter.
Mycket giftig.

Magnlia siebldii
buskmagnolia
Japan, Korea och Manchuriet. Utbredd buske, ca
3x3 m. Blad av varierande storlek och rent vita,
sklformade blommor med distinkt rda eller rosa
stndare kring en grn pistill. Blommar juni-aug.
En av de hrdigaste magnoliorna. Trivs i
fuktighets-hllande jord i halvskugga, grna sur
jord. Mycket knslig fr torka. Doftande, srskilt
mot kvllen. 9-12 petaler, varav 3 viker sig bakt.

Eunymus altus
vingbenved
N Asien - C Kina, Japan. 150 - 200 cm,
fyrkantiga kvistar och stammar. Ljusgrna sm
blommor och 1 - 4-lobig brkapsel, innehller ett
fr inhljt i orange ariel. Hela vxten r giftig - ett
bra skydd mot lg- och rdjursangrepp.

20

Mrus ngra
mullbr, svart
Ursprung oknt, troligen SV C Asien. Lvfllande
buske eller trd, 3 - 5 m hg, med brett ovala hjrtformade blad. Grnaktiga blommor om vren.
Purpuraktiga, svarta tliga, saftiga och sta br,
liknar bjrnbr. Medicinalvxt. Kan odlas p
friland endast i vra mildaste omrden.

Sambcus ngra
flder
Europa - V Sibirien, Mindre Asien, N Afrika. Buske
till trd, 3-7 m hg, med vita blommor i tillplattad
kvastlik stllning; juni - juli. Svarta, vlsmakande
stenfrukter. Blommor och frukter anvndbara till
vitaminrik saft. Medicinalvxt. Zon 5. Ej att
frvxla med Sambcus racemsa, som har rda
br och r giftig.

Nicotina glaca
trdtobak, bltobak
Argentina, Paraguay, Bolivia. Buske eller trd upp
till 6 m hgt. Odlas hr som dekorationsvxt som
ett eller tvrig med frostfri, ljus vervintring. Som
andra Nikotina-arter innehller hela vxten, utom
frna, giftiga alkaloider och starkt beroendeframkallande nikotin, som r ett nervgift. Kan bli
en imponerande krukvxt. Gulvitgrna blommor.

Sambcus racemsa
druvflder
Stor buske eller litet trd med parflikiga blad.
Gulvita blommor i april-maj. Blomstllningarna r
ovalt rundade. Frukterna r rda och brlika.
Mrgen i kvistarna r brun (till skillnad frn den
kta flderns som r vit). Hela vxten r giftig.
Solnum dulcamra
besksta
Europa - Asien, N Indien, N Afrika. Slingrande
halvbuske - vid sidan av Hdera hlix och
Loncera periclmenum den tredje vildvxande
lianen i Sverige. Bllila "potatis-blommor" i juni augusti och rda br. Trivs bst i mycket
nringsrik, ngot fuktig jord. Mycket giftig.
Avlgsna blomklasarna innan de mognar, fr att
undvika frgiftning. De innehller dock krkmedel.
Mycket hrdig.

Prnus spinsa
sln
Europa - Kaukasus, Mindre Asien, Nordafrika. Tt
grenig, tornig buske, 1 - 3 m. Snrbildande till
gldje fr smfglar. Sol- och kalkkrvande. Efter
ngra r blir buskarna versllade med rent vita
blommor i maj. Blsvart, bldaggig krnfrukt liknar
vindruvor, tbara efter frysning, superb till saft.
Pnica grantum
granatpple
Frmre Asien, infrt till Medelhavsomrdet; odlad
fr prydnad och tlig frukt. Ttt grenig, taggig
buske eller litet trd med glnsande blad, stora,
rda blommor maj - oktober. Frukten upp till 12
cm och klotrund, brungul - purpurrd, tlig. Vxer
ofta i torr, stenig mark; ljuskrvande, frostknslig.
Granatppleskal har anvnts som adstringerande
medel mot hakmaskar samt till garvning av lder.
Fr som krukvxt spda blad och rda blommor.

Symphoricrpos occidentlis
vstamerikanskt snbr
Nordamerika. Upprtt, rikt frgrenad buske, upp
till 1 m. hg. Unga grenar ljusgrna till rdbruna,
ldre grbruna. Bildar snabbt tta buskage.
Bladen r enkla, motstllda, avlnga 3-6 cm
lnga, tjocka, grgrna, kanterna slta,
vgtandade eller ibland flikiga. Blommar med sm
klasar i grentopparna eller i bladvecken. Rosavita, urnformade i juni till augusti. Frukterna r
grnvita, brlika i tjocka klasar. Vxer i
skogsmark.

Rivna hmilis
sminkbr
Florida, Texas, Mexico, Vstindien, tropiska
Sydamerika. Halvbuske med 3 - 19 cm lnga
mrkgrna blad, upp till 60 cm hg. Vita - ljusrosa
blommor och gula - scharlakansrda br. Br
anvndes som rtt frgmne. Perenn, men odlas
ofta som ettrig frgvxt. Rumsvxt.

Vibrnum pulus
olvon, skogsolvon
Europa (Sverige) N och V Asien. Sommargrn
nstan glatt buske upp till 4 m hg. Vxer i
ngsbackar och skogsbryn upp till ngermanland.
Blommor r vita, svagt vldoftande i platta
kvastliknande samlingar. Blad r handflikiga med
3- 5 flikar. Bren bde smakar och doftar illa.

Rsa rugsa var. lba

vit vresros
N Asien, Japan; naturaliserad i mnga andra
lnder. Med jordstammar krypande buske med
upprttvxande, kraftiga, ttt taggiga skott, upp till
2.5 m hg. Rynkiga ljusgrna blad med 5-7 breda
smblad. Oftast solitra, rent vita blommor, 6-9
cm breda, juni - sept. Bland slktets strsta
nypon, 2-3 cm breda, mrkrda, C-vitaminrika,
anvnds till te och soppa. Vinterdelikatesser fr
fglar. Planteras ibland som hckvxt, men inte
lmplig p grund av riklig rotskottsbildning. Vilken
jord som helst. Fr br ss snarast. Zon I-VIII.

Withnia somfera
withania, indisk ginseng, Ashwagandha
Iberiska halvn, Kanariearna, Afrika - SV S
Asien. Meterhg buske med grgrna ovala blad
och sm klockblommor; rda br. Giftig
medicinalvxt. Anvnd inom Ayurveda-traditionen.
vervintras svalt men frostfritt.

21

Frkortningar och termer i listan:

A.: annuell, vxten lever bara under en vxtssong och hinner normalt blomma och stta fr
Ariel: fruktktt, ofta vackert frgat
B.: bienn; vxten bildar bladrosett frsta vxtssongen, vervintrar och bildar blommor och fr
andra ret, varefter plantan dr
Bulbiller: sm lkar som utvecklas bland blommor eller i bladveck
Dioik: beteckningen fr tvbyggare
Elaiosom: Fettkropp p ett fr, som sitter utanp fret och gr att myror lockas att bra fret till
stacken. Nr fettet sedan lossas slngs fret ivg. (Myrmekokori, myrspridning av frn.)
Hapaxant: en vxt som vegeterar tv el flera r innan den blommar och fruktifierar
In situ (latin): p vxtplatsen
Invasiv: sprider sig alltfr mycket om den inte hejdas
Mutation: genetisk frndring av vxtens utseende eller egenskaper
P.: perenn; rt som kan leva, blomma och stta fr under flera r, minst tre
Proveniens: ursprung, hrkomst (klimatomrde)

Konsulterad litteratur
r du intresserad av vilken litteratur vi anvnt under arbetet med Frlistan?
G in p vr webbsida www.ortasallskapet.se
Under fliken Frlistan hittar du listan med konsulterad litteratur.
Har du inte mjlighet att anvnda dator s kontakta Lisbeth Flising 070-771 11 41s skickar hon en
litteraturlista till dig.

P vr hemsida www.ortasallskapet.se finns ytterligare ngra frer, som har skickats in efter att
frlistan sammanstllts. ven frerna p hemsidan kan bestllas med bestllningsblanketten hr
bredvid eller per e-post till lisbeth.flising@telia.com

22