HANDBOK

UTGVA 2 2004

nga och Kondensat

Kunskap och nytnkande inom vrme, kyla och process.

Grafisk utformning/produktion: Peter Lundberg

Frord

Denna handbok utgr en bearbetning av tidigare ut-

Pannarmatur och ngmtning r nya avsnitt.

gvor och behandlar anvndning av nga och ter-

Installationsexemplen har omarbetats med kad ls-

ledning av kondensat i industriella anlggningar.

barhet.

Boken innehller kortfattad teoretisk information

om nga och kondensat samt ger rd och belyser

Artikelnummer som terfinns i bl a installations-

problem som man stlls infr vid val av armatur

exemplen skall t ex skas p Internet fr fullstndig

samt vid dimensionering och uppbyggnad av ett

artikelbeskrivning, se www.armatec.com eller kon-

ng- och kondensatsystem.

takta Armatec.

Handboken behandlar i frsta hand anvndning av

Handboken r avsedd att anvndas som hjlp vid

processnga upp till PN 40 i konventionella in-

dimensionering och uppbyggnad av ett ng- och

dustrianlggningar.

kondensatsystem, men kan ocks anvndas i samband

med utbildning av personer med en teknisk bak-

Nytt i handboken r ett avsnitt om normer, vilket

grund.

har ftt kad aktualitet i samband med Sveriges EUintrde.

Bo Seborn, Teknisk chef

Innehllsfrteckning

0
0.1

Definitioner, enheter och

sortomvandling

Allmnt

0.2

Normer

1
1.1
1.2
1.3
1.4

Allmnt
Vrmeinnehll
Tryck-temperatur-volym
ngbildningskurvan

nga

1.5
1.6
1.7
1.8

2
2.1

Mttad nga
verhettad nga
Inverkan p luft och gaser

ng/kondensatsystem

2.2

Allmnt

ngtabellen

Vrmeinnehll

3
3.1

ngpannan

3.2

Allmnt

Funktion

4
4.1
4.2
4.3

Allmnt
Val av ngtryck
Temperaturreglerad ngtillfrsel

ngsystemet

4.4
4.5

Vibrationer
Dimensionering av ngledningar

Innehllsfrteckning

5
5.1
5.2

5.3
5.4
5.5

Kondensatsystemet

Kondensering allmnt
Uttnyttjande av kondensatets
vrmeinnehll
Kondensatavledning
nglsning
Underkylning av kondensat

5.6
5.7
5.8
5.9
5.10

Vattenslag
Korrosivt kondensat
terledning av kondensat
tervinning av expansionsnga
Dimensionering av
kondensatledningar

6
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
6.6

Allmnt
Avstngningsventiler
Nl och manometerventiler
Backventiler
Smutsfilter
Reglerventiler

Armatur

6.7
6.8
6.9
6.10
6.11
6.12
6.13

7
7.1
7.2

Bottenblsningsventiler
Avsaltningsventiler
Skerhetsventiler
ngmatning
Nivgivare

Placering av avluftare

Utomhusinstallationer - frysrisk

8
8.0

Vtskestndsstll

Installation

7.3

Allmnt

Vacuumventiler

ng/vattentabell

ng/vattentabell

0. Allmnt

0.1

Definitioner, enheter och sortomvandling

Ett ng- och kondensatsystem mste konstrueras s att systemen motsvarar brukarens funktions- och

Definitioner
Mttad nga

Definitioner

skerhetskrav.

nga nr den vergr frn vatten till nga

verhettad nga

nga som upphettats ver mttningstemperaturen

Torr nga

nga som inte innehller vatten

Entalpi

ngans eller vattnets vrmeinnehll, kJ/kg

Vtskevrme

Vattnets vrmeinnehll, kJ/kg

ngbildningsvrme

Vrmemngden (kJ/kg) som krvs fr att verfra kokande vatten till nga

verhettningsvrme

Vrmemngden (kJ/kg) som krvs fr att verfra mttad nga till verhettad nga

Ekonomiser

Vrmevxlare fr frvrmning av matarvatten

verhettare

Vrmevxlare fr upphettning av mttad nga

Enheter och sortomvandling

Tryck

bar (a),
vertryck bar (e),
absoluttryck bar (a) = bar (e) +1
C

Volymitet, vatten

v' m/kg

Volymitet, nga

v" m/kg

Densitet, vatten
Densitet, nga
Samlad densitet/volym:

Enheter och

Effekt

sortomvandling

Temperatur

Erforderlig ngmngd i kg/h erhlls genom

' kg/m
" kg/m
'=1
v'
"=1
v''
kJ/h, kW, MW, Mcal/h, kcal/h
1 MW =  00 000 kJ/h
1 kW =  00 kJ/h
Mcal/h =  1 kJ/h
kcal/h =,1 kJ/h
ngmngd (kg/h) =

Effekt (kJ/h)
ngbildningsvrme (kJ/kg)

Normer

Vattenrrspannor och

0.2

hjlpinstallationer

0. Allmnt

Nya normer som berr nganlggningar och drmed skerhetsutrustning har nyligen publicerats som
svensk standard.

Vattenrrspannor och hjlpinstallationer behandlas i SS- EN 12952 och utgr 16 delar

Del 1:
Del 2:
Del :
Del :
Del :
Del :
Del :
Del :

Allmnt
Material och pannors tryckbrande delar och tillbehr
Konstruktion och berkning av tryckbrande delar
Berkningar av terstende livslngd
Tillverkning av pannans tryckbrande delar
Tillverkningskontroll, dokumentering och mrkning av pannans tryckbrande delar
Krav p pannans utrustning
Krav p eldningssystem fr flytande och gasformiga brnslen
Krav p eldningssystem fr pulveriserat fast brnsle

Del 10:

Krav p skyddsanordningar mot skadligt tryck

Del 11:

Krav p utrustning fr vakter och skerhetssystem fr pannor och tillbehr

Del 12:

Krav p matarvatten och pannvattenkvalitet

Del 1:

Krav p rkgasreningssytem

Del 1:

Krav p DENOX-system fr trycksatt ammoniak i vtskefas samt ammoniak lst i vatten

Del 1:

Prestandaprov

Del 1:

Krav p roster och p flytande bdd eldningssystem fr fasta brnslen

gller SS-EN 12953

Del :

Fr Eldrrspannor gller SS-EN 12953 med 13 delar

Del 1:

Allmnt

Del 2:

Material fr pannors tryckbrande delar och tillbehr

Del :

Konstruktion och berkning av tryckbrande delar

Del :

Tillverkning av pannans tryckbrande delar

Del :
Del :
Del :
Del :

Tillverkningskontroll, dokumentering och mrkning av pannans tryckbrande delar

Fr Eldrrspannor

Del :

Del 10:
Del 11:

Krav p pannans utrustning

Krav p eldningssystem fr flytande och gasformiga brnslen
Krav p skyddsanordningar mot skadligt tryck
Krav p vakter och skerhetssystem fr pannor och tillbehr
Krav p matarvatten och pannvattenkvalitet
Prestandaprov

Del 12:

Krav p eldningssystem fr fasta brnslen

Del 1:

Driftinstruktioner

Dessa standarder r p engelska och harmoniserade mot AFS 1999:4, Tryckkrlsdirektivet, vilket innebr
en tvingande status.

0. Allmnt

Tryckkrlsdirektivet, AFS 1999:4, anger fr ng-

Skerhetsutrustning fr pannor i kategorierna I-

panna om volymen r strre n 2 liter kommer

IV skall normalt klassas i kategori IV. Detta gller

pannan att klassas i ngon av kategorierna I-IV. Fr-

specifikt fr skerhetsventiler och annan utrustning

skran om verensstmmelse skall utfrdas av tillver-

som enbart har en skerhetsrelaterad funktion.

karen. Utrustningen skall CE-mrkas.

Anvndning av pannanlggning regleras i AFS 2002:1
1000

och gller fr nganlggningar >5 kW.

100

Tryck PS (bar)

32

IV
10

Freskriften AFS 2002:1 omfattar krav p riskbe-

III

dmning, program fr fortlpande tillsyn och ver-

II
I

vakning av pannanlggning. Alla nganlggningar

1
0,5

>5 kW skall vara frsedda med katastrofskydd och

besksfrekvensen vid periodisk vervakning beror

0
0

10

100

1000

10000

p typ av katastrofskydd.

Volym V (liter)

Katastrof

Kategotegorier fr utrustning, som vrms med direkt lga

eller p annat stt, som medfr risk fr verhettning, och
r avsedd fr produktion av nga.
Katastrofskydd*

Vanligt

Sjlvvervakande

ngpanneanlggningar och

Hetvatten-

Varmvatten-

fastbrnsleanlggningar
< 1,5 MW
> 1,5 MW

anlggningar

anlggningar

1 gng per/dygn

2 gng per/dygn

1 gng per/dygn

Skall vervakas i den

Efter bedmning av AKO 1 gng/

Intervall  timmar,

omfattning som behvs

dygn, under helger tillts intervallet

under helger 2

fr att skerheten inte

2 timmar.

timmar.

skall ventyras.

*) Alla slutna pannanlggningar mste vara frsedda med katastrofskydd, oavsett om de str under
stndig vervakning eller inte.
Tabell besksfrekvens med periodisk vervakning.

1. Allmnt

1.1

Allmnt

I alla industriella anlggningar krvs energi fr att

Nr kastrullen med det kalla vattnet placerats p

driva processer av olika slag. Energin som anvnds

kokplattan eller lgan brjar vrmeenergi trans-

kan vara i form av elektricitet, nga, tryckluft, hyd-

porteras genom krlets botten till vattnet. Den kon-

raulik, etc. Energin kan verfras frn den ena

tinuerliga energitillfrseln vrmer upp vattnet tills

formen till den andra. Bl.a r det vanligt att nga an-

det slutligen brjar koka.

vnds fr att gra elkraft (ngturbiner kopplade till

generator) eller att el anvndes fr att driva kom-

Nr vattnet brjar koka har det ntt det tillstnd

pressorer fr tryckluft eller hydraulmotorer. Vilken

100C dr det inte kan ka sin temperatur oavsett

energiform som skall anvndas fr bedmas frn fall

hur lnge man vrmer.

till fall.
Den energi som nd tillfrs gr t till att koka bort
nga r en utmrkt energibrare bde frn eko-

vattnet som omvandlas till nga.

nomisk och teknisk synpunkt.Vatten r billigt och

det finns verallt i stora mngder. ngan r effektiv

nga bildas alltid vid vtskeytan, men vid kokning

nr det gller att verfra stora mngder energi.

ven som blsor inuti vtskan.

Alla vet vad som hnder nr vatten i en kastrull

ngan anvnds mycket fr industriellt bruk. Exem-

brjar koka - nga bildas.

pel r uppvrmning av lokaler, uppvrmning i industriprocesser, drivning av pumpar och turbiner

Vad r det egentligen som hnder i kastrullen frn

fr olika ndaml.

det att man hller i kallt vatten till dess nga brjar
bildas?

Man kan anvnda olika vrmekllor (olja, gas, el,

kol, krnkraft, etc.). ngan r ltt att kontrollera
och distribuera i ett rrledningssystem.

1. nga

1.2

Vrmeinnehll

ngans totala vrmeinnehll (entalpi) kan delas

Vtskevrme
ngbildningsvrme
verhettningsvrme

upp i tre olika delar:

ngans totala
vrmeinnehll
2 kJ

ngbildningsvrme
22 kJ

ngans totala
vrmeinnehll
2 kJ

Vattnetsvrmeinnehll
1 kJ
1 bar (a)

Figur 01

ngbildningsvrme
20 kJ

Vattnetsvrmeinnehll
21 kJ
 bar (a)

Vrmeinnehll per kg

Vtskevrme r vattnets vrmeinnehll upp till

samma temperatur och tryck tgr 2258 kJ/kg

kokpunkten. Vid atmosfrstryck kokar vattnet vid

(0,6 kWh).

100C och d r vattnets vtskevrme 417 kJ/kg.

verhettningsvrme r den energi som tillfrs

den mttade ngan och hjer temperaturen ver

ngbildningsvrme r den energi som tgr fr

100C. verhettningen brjar nr allt vatten i ngan

att ombilda vatten till nga (mttad nga) och som

har blivit nga s k torr nga. verhettning sker i

sedan tervinnes nr ngan kondenserar.

sk verhettare som r helt skilda frn vattnet i ngpannan. I annat fall kommer energin att tg fr att

Fr att omvandla 1 kg vatten (1 liter) med temperatur 100C vid atmosfrstryck till nga med

10

frnga mer vatten.

1. nga

1.3

Tryck - Temperatur - Volym Densitet

Vi har hittills talat om frhllandena vid atmosfrs-

Vid trycket 221,2 bar (a) r ngbildningsvrmet =

tryck. Nr trycket kar ndras frutsttningarna en-

0, dvs. vattnet vergr okontrollerat till nga utan

ligt fljande:

att vrme tillfres.

Nr trycket stiger kokar vattnet inte lngre vid 100C

Detta kallas det kritiska trycket.

utan vid en hgre temperatur. Exempelvis r vattnets

kokpunkt 170,5C vid 8 bar (a). Det erfordras d

- ngans volym ndras med trycket. Om 1 kg

en strre vrmemngd fr att f vattnet till kok-

vatten omvandlas till nga fr vi 1 kg nga.

punkten men en mindre vrmemngd fr att f det

att koka.

Volymen hos 1 kg nga vid atmosfrstryck r 1.694

m3. Vid trycket 10 bar (a) upptar samma mngd

- Vtskevrmet kar med kande tryck.

nga endast 0,194 m3.

- ngbildningsvrmet minskar med kande

Densiteten erhlls genom att invertera volymiteten.

tryck.

Densiteten fr nga vid atmosfrstryck r 0,5904

kg/m3 och vid 10 bar (a) 5,147 kg/m3.

10 bar (a)

1 KG

1k

1 kg

1 bar (a)

1, m

0,1 m

Figur 02

1 KG

Exempel tryck-volym

11

1. nga

1.4

ngbildningskurvan

ngbildningskurvan visar frhllandet mellan den mttade ngans tryck och temperatur, dvs vid vilken
temperatur ngan kokar vid olika tryck. ngbildningskurvan visar mttningstemperaturen vid varje tryck.
Ytan ver kurvan innebr verhettad nga och ytan under visar vattenfas.

Figur 03

1.5

ngbildningskurvan

ngtabellen, Molliers h,s diagram

Fr att kunna utfra berkningar och dimensioneringar av ngsystemet krvs information och data om
ngan vid olika tillstnd. Denna information erhlles ur ngtabeller eller Mollier h,s diagram.
Figur 4 redovisar ngtabell fr mttad nga, vid 38 bar (a).
p

bar


Volym

Volym

Entalpi

ngbildnings

Entalpi

Entropi

Entropi

Vatten
m3

nga
m3

Vatten

Entalpi

nga

Vatten

nga

kJ/kg

kJ/kg

kJ/kg

kJ/kg, C

kJ/kg, oC

2,1

0,0012

0,02

102,

12,

201,

2,0

,00

Temp
o

Figur 04

ngtabell, princip

ngtabell fr temp. 0-374,15 0C, terfinns p sid. 98-99

12

1. nga

1.6

Mttad nga

1.7

verhettad nga

Nr det rder jmvikt mellan ngan och vattenytan,

verhettad nga bildas nr den torra mttade ngan

dvs. nr lika mnga molekyler avdunstar frn vatten-

tillfres ytterligare vrme.

ytan som under samma tid kondenserar tillbaka

och blir vatten, r ngan mttad. Det d rdande

I motsats till mttad nga finns det inget enkelt

trycket kallas mttningstrycket eller maximi-

samband mellan den verhettade ngans tryck och

trycket.

temperatur.

ngtabellen visar att mot ett visst tryck svarar alltid

verhettad nga anvnds i huvudsak vid tryck ver

en viss temperatur, ngans mttningstemperatur.

30 bar och oftast i samband med kraftproduktion

Omvnt gller att en viss temperatur svarar mot ett

(ngturbiner), torkning samt vid transport av nga

visst tryck.

i lnga ledningar.

Mttad nga har genererats i kontakt med vatten,

verhettning kar den termiska verkningsgraden

dvs. ngan har samma tryck och temperatur som

samt frhindrar kondensering i ledningar och mas-

det kokande vattnet.

kiner. Hrigenom minskar risken fr korrosion.

ngtabeller r i regel baserade p torr mttad nga

Eftersom verhettad nga r torr uppfr den sig i

dvs. nga som inte innehller ngra fria vatten-

det nrmaste som andra gaser och avger sitt ver-

partiklar.

hettningsvrme lngsamt. Den kan inte brja kondensera och avge sitt stora ngbildningsvrme frrn

Detta r nga som man knappast finner i praktiken.

verhettningen r borta och temperaturen har snkts

Tabellernas uppgifter r dock tillrckligt noggranna

till mttningstemperaturen. Eftersom den ver-

fr vra berkningar.

hettade ngans temperatur inte str i bestmd

relation till trycket r det svrare att reglera temperaturen i en process dr man arbetar med verhettad nga.

13

1. nga

1.8

Inverkan av luft och gaser

Luft har en mycket ogynnsamt inverkan p ett ng-

Den allvarligaste inverkan av luft r frsmrad

system. Till luft rknas hr ocks andra icke kon-

vrmeverfring. Luft r ju en extremt dlig vrme-

denserbara gaser ssom fritt syre och koldioxid. De

ledare vilket utnyttjas vid isolering.

strsta problemen r:

- Frsmrad vrmeverfring

- Kalla zoner kan bildas p vrmeytorna

- Minskning av distribuerad ngmngd

- Korrosion

Ngra praktiska exempel p inverkan av luft i ngsystem:

Nrvaro av luft i en kokgryta inom livsmedelsindu-

Luften i ett ngsystem tas bort med hjlp av auto-

strin kade koktiden frn 12,5 till 20 minuter.

matiska termostatiska avluftare. Man utnyttjar d det

faktum att nga och luft har olika temperaturer.

En lufthalt p 6% i ngan till en varmvattenberedare

Luften r alltid kallare n ngan. Manuella ventiler

reducerar effekten med ca 30%.

fr avluftning r ocks vanligt frekommande.

Inom sjukvrden kan luft i steriliseringsautoklav frhindra sterilisering.

14

2. nga/kondensatsystem

2.1

Allmnt

Ett ng- och kondensatsystem r i princip ett slutet

I principschemat r inte ekonomiser (matarvatten-

system dr vatten upphettas till nga i ngpannan

frvrmning) eller verhettare fr nga medtaget.

och kondenseras i de olika frbrukarna eller i en

Dessa funktioner finns beskrivna i kapitel 3 ng-

kondensor. Detta kretslopp fortstter kontinuerligt

pannan. Fr mera detaljerad information, se in-

styrt av ett reglersystem.

stallationsexempel sidan 70-101.

nga kan lcka ut eller tappas ur systemet av olika

anledningar men erstts d med motsvarande mngd
i matarvattentanken.

Trycket angivs oftast i bar som vertryck bar (e).

I det fall att tryck anges i absoluttryck, bar (a)
gller:

Principschemat p nsta sida visar det slutna krets-

bar (a) = bar (e)+1

loppet nga - kondensat. Varje system r givetvis

berknat och konstruerat efter sina speciella krav

Armatur ritas normalt med symboler enligt svensk

och frutsttningar men huvudfldet r i princip

standard SS 03 22 60.

detsamma.

15

2. nga/kondensatsystem

KOMPL. REDUCERSTATION

SEPARATOR

Drn. av rrledn

Tracing

nglda
Drn. av nglda

Varmvattenberedare
vrmevxlare

Frvrmn. av olja
Aerotemprar
Slingor i oljetank

Kondensattank

Matarvattenbehandling

Rrslinga i tank
Roterande vals
Autoklav
Etagepress

Vulkform

Kokgryta

Alla kondensatanslutningar till

stam ansluts uppifrn

Alla nguttag uppt

ngavspnningskrl

Reducerstation

nga-/kondensatsystem

Huvudreducerstation

Drn. av lgpunkt

Matarvattentank

Drn. av separator

AVSTNGNINGSVENTIL
BACKVENTIL
SIL
NGFLLA
AVLUFTARE
SKERHETSVENTIL
MAN. STRYPVENTIL
VENTIL
MED DON

Panna

Till slamtank

Drn. och avluftning

av slutnda

Drn. av lgpunkt

16

Avsaltningsventil
Till
avspnningskrl

Bottenblsningsventil

Figur
05 ng/kondensatsystem, principschema

3. ngpannan

3.1

Allmnt

En ngpanna bestr av fljande huvuddelar: Tryck-

Fr att frbttra ngpannans verkningsgrad nyttjas

krlsdel fr vatten och nga, Eldstaden dr fr-

rkgasernas vrmeinnehll. Ofta installeras en sk

brnningen sker samt Gasrummet som omger

ekonomiser fr att frvrma det inkommande matar-

eldstaden och pannans gasfrande delar. Gasrum-

vattnet.

met r anslutet till rkupptaget.

Man kan ocks anvnda luftfrvrmare fr att vrma
nga framstlls genom att vatten upphettats till kok-

den frbrnningsluft som tillfres pannan.

punkten och drefter tillfrs ytterligare vrme.Vattnet

frngas d och bildar mttad nga.

I vissa sammanhang - speciellt vid stora effekter och

tryck ver 30 bar och i samband med turbindrift

nga bildas frn vattenytan men vid kokning ocks

- anvnds verhettad nga. Den mttade ngan till-

som blsor inne i vtskan.

frs d ytterligare vrme i en sk verhettare.

Brnslet till ngpannan kan vara fast, flytande eller

ngpannan r frsedd med en mngd olika armatur

i gasform.

fr reglering, skerhet, drift och provtagning.

Det finns ett antal olika konstruktioner av ng-

De tv huvudtyper av ngpannor som behandlas

pannor, men den som beskrivs hr nedan r en av

hr r vattenrrspannan och eldrrspannan.

de vanligaste typerna.

Krav p skerhetsutrustning fr de tv panntyperna

skiljer sig t, se kapitel 0. Normer.

17

3. ngpannan

3.2

Funktion
3.2.1 Vattenrrspanna
ngdomen, som r nivreglerad via matarvatten-

En vattenrrspanna skall utfras enligt SS-EN 12952.

ledningen, frser eldstaden med vatten.Vattnet fyller

frdelningsldan via fallrren.

3.2.2 Eldrrspanna
Vattnet fyller ven stigarrren och samlingsldan.
Vid kokning frigrs ngblsor inne i stigarrren.

Funktionen r likartad som fr en vattenrrspanna

ngblsorna stiger upp till samlingsldan och dri-

dock med den vsentliga skillnaden att frbrnningen

frn leds de via frbindelserren till ngdomen.

sker i rren som r omgivna av vatten. En eldrrs-

ngan slpps ut i ntet via pdragsventilen och ng-

panna skall utfras enligt SS- EN 12953.

ledningen.

18

3. ngpannan

verhettarens
inlopps -och
utloppslda

Skerhetsventiler

Vtskestndsstll

7
4

ngdom

Pdragsventil

Till frbrukare

verhettare

Fallrr

verhettarens
inlopps -och
utloppslda

Stigarrr

Ekonomiser
Eldstad

10

Avstngningsventil

1 Frdelningslda

11

Bottenblsningsventil

Matarvatten

11

Rkgaser

Bottenblsningsventil

Avspnningskrl

Figur 06

Vattenrrspanna, principschema

19

4. ngsystemet

4.1

Allmnt

4.3

Temperaturreglerad ngtillfrsel

Detta kapitel behandlar den delen av systemet som

Fr att ett ngsystem skall fungera som det r tnkt,

distribuerar ngan frn ngpannans pdragsventil

mste temperaturen i systemet kunna regleras kon-

till de olika frbrukarna (turbiner, uppvrmning,

tinuerligt. Enligt kapitel 1.6 finns ett bestmt sam-

processer etc.).

band mellan den mttade ngans temperatur och

tryck. Genom att reglera trycket kan man allts reg-

4.2

lera temperaturen. Trycket regleras med en regler-

Val av ngtryck

ventil. Lt oss ta ett exempel:

Se ocks installationsexempel 08.

Med hnsyn till vrmefrlusterna och kapitalinsatserna fr rrledningarna r det i regel frdelaktigt att anvnda s hgt tryck som mjligt i

I en varmvattenberedare vrms vattnet med en

distributionsntet. Pannans skerhetsventiler br ha

ngslinga. ngan kondenserar i slingan och avger

ett ppningstryck motsvarande pannans hgsta

sitt ngbildningsvrme, som leds genom rrvggen

tilltna tryck. Lmpligt driftstryck i ngsystemet blir

och vrmer vattnet. Eventuellt brjar vattnet

d ca 85 % av skerhetsventilens ppningstryck.

koka. Vrmeverfringen r direkt beroende av

temperaturskillnaden mellan vattnet i beredaren

Vid frbrukningsstllet br sedan ngans tryck re-

och ngan i ngslingan. Fr att hindra vattnet att

duceras till lgsta mjliga tryck som kan ge till-

koka mste vrmeverfringen minskas. Enklaste

rckligt vrmeutbyte i processen under nskad tid.

sttet att stadkomma detta r att snka ngans

Man mste dock ha tillrckligt tryck fr att bli av

temperatur. Detta minskar temperaturskillnaden

med kondensatet.

mellan ngan och vattnet och minskar drigenom

ocks vrmeverfringen.

Vid dimensionering av ngledningar skall man ta

hnsyn till att nghastigheten inte blir s stor att
den medfr oljud. Hastigheten br inte verstiga
30 m/sek.

20

4. ngsystemet

Den enda mjlighet vi har att snka ngans tem-

bord p fartyg dr yttre krafter frn propellrar och

peratur r att snka dess tryck, eftersom tryck och

vgor kan verfra kraftiga vibrationer till ng-

temperatur alltid str i en bestmd relation.Vi placerar

systemet.

sledes en reglerventil i ngledningen och stryper

gradvis ned trycket, och drmed temperaturen, tills

Man br i sdana fall vlja armatur med s f rrliga

ett nskat jmviktslge i processen itrder.

delar som mjligt och som tl att arbeta i en vibrerande milj. Elastisk montering av vibrations-

I praktiken sker denna reglering automatiskt. In-

kllor br ocks beaktas.

stallationsexempel 08 visar ett sdant arrangemang.

Eftersom reglerventilen gradvis hjer respektive

4.5

Dimensionering av ngledningar

snker ngtrycket i slingan frn ett maximum till ett

minimum, t o m vakuum frekommer, mste kon-

Det r av stor vikt att rrledningarna dimensioneras

densatavledaren arbeta inom ett stort tryckomrde.

rtt dels med tanke p skerheten och dels med

Avledaren skall kunna drnera vid alla frekom-

tanke p systemets funktion och driftsekonomi.

mande tryck. Det r allts viktigt att vlja rtt ngflla. Se kapitel 5.3.

Alltfr sm ledningar ger stora tryckfall med fljd

att vi fr fr lgt ngtryck vid frbrukaren. Vidare

4.4

kan vibrationer och strande ljud frekomma. Fr-

Vibrationer

stora ledningar ger hgre installationskostnader.

Man fr ocks rkna med ondigt stora vrmefr-

I allmnhet r inte nganlggningar utsatta fr vib-

luster genom rr och isolering.

rationer i ngon strre omfattning. Det finns dock

anlggningar dr man mste ta hnsyn till vib-

Dimensionering av ngledningar sker enklast genom

rationer, ssom system med ngdrivna kolvpumpar,

att anvnda datoranpassade berkningsprogram fr

hammare etc. Andra exempel r installationer om-

rrdimensionering.

21

4. ngsystemet

Vid dimensionering baserad p tryckfall summeras

Dimensionering efter hastighet br frmst anvndas

engngsfrlusten p.g.a. rakrr, rrbjar och ventiler.

fr kortare rrledningar och baseras p rekommen-

Resultatet blir ett tryckfall som inte br verstiga

derade strmningshastigheter.

1 bar. verskrids tryckfallet 1 bar rekommenderas

strre rrdimensioner.
Mttad nga

2-0 m/s

verhettad nga 0 bar (e)

0-0 m/s

verhettad nga 0 bar (e)

1-22 m/s

verhettad nga 100 bar (e)

1-20 m/s

Nr det gller mttad nga kan man ocks anvnda sig av nedanstende tabell fr enklare
verslagsberkningar.
DN

ngtryck

ngtryck

bar (a)

1

20

2

2

0

0



0

100

12

10

2



0

10

1

20

0

0

1100

10

20

0

0

120

10

20

20

0

0

110

20

0

0

0

1

20

0

0

10

120

2120

200

00



11

10

1

20

0

1120

10

220

0

00



10

20



00

20

10

10

110

00

0

0

10

20

0

0

0

10

2120

00

00

0

100

10

0

0

0

100

10

200

00

10

000

110

200

0

0

0

1200

10

200

00

00

10100

10

12

220

0

10

10

10

210

000

000

00

11100

11

1

20

10

0

0

10

20

20

00

00

12200

12

10

20

0

20

0

10

20

00

000

00

100

1

10

20

0

0

100

120

200

00

00

00

100

Figur 07

Tabell fr verslagsberkningar av rrdiameter. Kapacitet

angiven i kg/h vid en strmningshastighet p ca 30 m/s.

Exempel: Det mttade ngfldet r 5000 kg/h, trycket 10 bar (a). Rrdiametern blir 100 mm.

22

5. Kondensatsystem

5.1

Kondensering allmnt

Nr mttad nga kommer i kontakt med en yta med

ngbildningsvrmet r dessutom tre till fem gnger

lgre temperatur n sin egen brjar den omedelbart

strre n vtskevrmet Tidigare har vi fastslagit att

att vrma upp ytan genom att avge sitt vrme. Detta

det r ngbildningsvrmet som utfr arbetet. Av-

sker vid konstant tryck och temperatur. ngan av-

grande r det drfr att ngan fr tilltrde till hela

ger kontinuerligt sitt ngbildningsvrme och om-

den yta som skall uppvrmas. Detta kan endast ske

vandlas till vatten, kondensat, med bibehllet tryck

om kondensatet inte helt eller delvis tcker den yta

och temperatur. Detta innebr att ngan konden-

som skall uppvrmas. Drfr r det en frutsttning

serar. Eftersom vattenfasen endast innehller vtske-

att kondensatet drneras s snart det bildas och d

vrme mste den avgivna vrmemngden utgras av

fristller den yta som skall uppvrmas fr maximal

ngbildningsvrme.

tillgng av ngan.

Sammanfattningsvis innebr detta att ngbildnings-

Vtskevrmet r p intet stt frlorad vrme utan

vrmet utfr arbetet.

kan anvndas bttre p annat hll i anlggningen.

Det bsta sttet r att terleda det till pannan och dr

5.2

teranvnda det som matarvatten vid ngproduktion.

Kondensatets vrmeinnehll
hur kan det utnyttjas?

Se avsnitt 5.8 terledning av kondensat.

Vattnet har vid kondensering lika hg temperatur

Lt oss se p ett exempel med svl ngan som kon-

som ngan och kan tyckas vara ett lika gott upp-

densatets inverkan vid uppvrmning av en process:

vrmningsmedia som ngan. S r dock inte fallet.

Figur 8 visar en schematisk bild av en kokgryta och
Nr kondensat avger sitt vtskevrme sjunker dess

vi tnker oss fljande situation:

temperatur till skillnad frn ngans temperatur, som

hela tiden frblir konstant.

23

5. Kondensatsystem

ngtryck 3,0 bar

Mttningstemperatur 133oC
Produktens temperatur 65 oC

Figur 08
Anlggningen r kall nr ngan slpps p till ng-

Vid C r kondensatets temperatur 133oC men vid

manteln. ngan avger sitt ngbildningsvrme frst

D endast, lt oss anta 105oC. Detta beror p att

till manteln och drefter till produkten och brjar

kondensatet har avgivit en del av sitt vtskevrme och

att kondensera. Det heta kondensatet rinner lngs

detta medfr omedelbart en temperatursnkning.

manteln och till dess lgsta punkt. Om det fr fortstta att samlas dr finner vi att nivn kommer att

Temperaturskillnaden mellan ngan och produkten

stiga och uppta allt strre del av mantelns ngrum.

r 68oC men mellan kondensatet vid D och pro-

Drmed blir tillgnglig vrmeverfringsyta succesivt

dukten r den endast 40 o C. Vrmefldet frn kon-

mindre. Hur detta kan se ut framgr av illustrationen.

densatet till grytans kokrum r drfr avsevrt mycket

lgre jmfrt nga.

Varje kilo mttad nga, som kondenserar avger 2163

kJ. Kondensatet som bildas r ocks 133oC men

Sammanfattningsvis kan vi allts konstatera att kon-

kondensatets totala vtskevrme r endast 562 kJ. Se

densatansamlingen i ngrummets botten minskar

ocks frhllandena beskrivna i avsnitt 1.2 Vrme-

kokgrytans effektivtet. Processtiden frlngs och

innehll.

ngfrbrukningen kar om kondensat fr samlas

i ngrummet.

24

5. Kondensatsystem

5.3

Kondensatavledning
5.3.1 Allmnt
Nr ngan avgivit sitt ngbildningsvrme och om-

En ngflla r en automatisk ventilfunktion, som

vandlats till hett kondensat mste detta, p ett kon-

ppnar fr och slpper igenom kondensat, luft och

trollerat stt drneras frn ngrummet utan att nga

andra ej kondenserbara gaser, men stnger av fr

fljer med. Hur nga och kondensat separeras och

nga. ngfllan r drmed lsetmellan ng-

kondensatet drneras r av stor betydelse fr hur

systemet och kondensatsystemet i svl rr-

man uppnr hg effektiviteten och verkningsgrad

ledningsntet som ngfrbrukande processapparater.

i nga/kondensatanlggningar.
verallt dr nga frekommer bildas kondensat. D
De flesta ngfrbrukande apparater och maskiner

anlggningar och installationer varierar mycket finns

levereras enbart med en drneringsstuts fr kon-

inte en universell typ av ngflla, som klarar alla

densatavledning. Det r sedan brukaren av anlgg-

driftfall. Vid val av ngflla br man g systematiskt

ningen som arrangerar anslutning till befintligt kon-

och noggrant till vga fr optimal lsning.

densatsystem med ngflla och vriga erfoderliga

ventiler.

25

5. Kondensatsystem

5.3.2 Olika typer av ngfllor

Utbudet av olika tekniska lsningar hos ngfllor

Fljande krav stller man alltid p ngfllor:

r relativt brett med flera tekniska variationer.Val av

ngflla kan drmed bli ngot komplicerat Fr att

Evakuera luft och ej kondenserbara gaser

Avleda kondensat
Varierande kapacitet och tryck
Stnga fr nga

frska underltta detta i vra installationsexempel har vi begrnsat totala antalet varianter,
vl medvetna om att det kan finnas enstaka installationer som kan krva andra typer.

Drtill finns beroende p anlggningsfrhllande

Termiska: Arbetar p skillnaden i temperatur mellan

och ngfllans placering vissa krav av teknisk, prak-

mttad nga och till viss grad underkylt kondensat.

tisk och ekonomisk art. Ex ngfllans kapacitet, anlggningens standard, livslngd, pris och installations-

Varianter: Kapselflla och bimetallflla

kostnad.

Mekaniska: Arbetar p skillnaden i densitet mellan

nga och kondensat.

5.3.3 Termiska ngfllor

Variant: Flottrflla

Dessa ngfllor bygger p principen att en funktionsdel pverkas av temperaturvariationer.

Frekommande installationer r mycket varierande

Drmed uppstr en rrelse som pverkar en ventil,

men kan delas in i fljande huvudgrupper:

som ppnar eller stnger. Funktionsdelen kan vara

vtskefylld, som hos kapselfllor eller ha bimetall-

Fljeledningar eller vrmehllning (tracing)

Drnering av ng - och huvudledningar
Processer
Lokaluppvrmning
Turbindrnering

26

paket som hos bimetallfllan.

5. Kondensatsystem

5.3.3.1 Kapselflla
Tack vare den lilla mngd fyllning i kapseln pverkas denna mycket snabbt av temperaturvariationer.
Kapselfllan knnetecknas drmed av snabbt arbetsstt och fljer vl den mttade ngans temperatur/
tryckkurva.

Lmpliga installationer: Vissa tankar, autoklaver,

i vissa fall till pressar, torkar och ngstrykning, vulkaniseringsformar och tryckreduceringsenheter.
Kapselfllans positiva egenskaper och begrnsningar

Figur 09

kan sammanfattas med fljande:

Funktionsdelen r en vtskefylld kapsel.Vtskan har

lgre kokpunkt n vatten. Denna temperaturskillnad

Positiva egenskaper

redovisas som underkylning.

Snabb reaktion p temperaturfrndringar

Bra fr varierande belastning

Vid start r fllan helt ppen och avleder luft/gaser

och kallvatten. Strax innan ngan nr fllan frngas
kapselns vtska, kapseln expanderar och den tidigare
omtalade rrelsen stnger fllan. Nr sedan kon-

God avluftningsfrmga
Oknslig fr mottryck
Fryssker vid sjlvdrnerande installation
Invndig backventilfunktion
Utvndigt snedstllt smutsfilter

densatets temperatur sjunker kondenserar kapselns

nga. Rrelsen uppstr i motsatt riktning och ventilen ppnar. Det uppdmda, underkylda kondensatet kan nu strmma ut genom ngfllan.

Begrnsningar
Viss uppdmning av kondensat pga.
10 oC underkylning

27

5. Kondensatsystem

5.3.3.2 Bimetallflla
Arbetssttet har en viss trghet och fr att eliminera
nglckage ger man bimetallfllor en relativt kraftig
underkylning. Ca 30oC r vanligt frekommande
underkylning.

Lmpliga installationer: Fljeledningar (tracing),

vissa tankar, och behllare utan reglering, installationer
dr tryckslag kan frekomma och dr underkylning
efterstrvas ur energisparsynpunkt.
Bimetallfllans positiva egenskaper och begrns-

Figur 10

Funktionsdelen r bimetallenhet som dimensionerats

fr att ge tillrckling funktionell kraft inom hela
tryck/temperaturomrdet s att svl stngning och
ppning sker med hnsyn till underkylning.

ningar kan sammanfattas med fljande:

Positiva egenskaper
Utnyttjar kondensatets energinnehll
Bra vid varierande belastning
God avluftningsfrmga
Relativt oknslig fr mottryck

Vid start r fllan helt ppen och avleder luft/gaser

Oknslig fr vattenslag

och kallvatten. Med stigande temperatur efterstrvar

Fryssker vid sjlvdrnerande installation

bimetallenheten att ge ventilen en stngande rrelse.

Helt stngd r fllan nr temperaturen r den redovisade underkylningen lgre n mttningstemperaturen. Nr kondensatet svalnar under under-

Inget nglckage pga 30 oC underkylning

Stort tryckomrde
Invndig backventilfunktion
Utvndigt snedstllt smutsfilter

kylningen efterstrvar bimetallenheten att ge ventilen en ppnande rrelse och kondensatet slpps

Begrnsningar

igenom.

Uppdmning av kondensat pga.

30 oC underkylning
Olmplig vid krav p snabb arbetsstt

28

5. Kondensatsystem

5.3.4 Mekaniska fllor

Flottrflla
Kondensatets niv r ngot hgre n ventilmekanismen och fungerar drmed som vattenls,
vilket frhindrar nglckage.

Lmpliga installationer: Vid stora kondensatmngder, varierande tryck samt alltid i samband med
temperaturreglerande frbrukningsstllen. Ex:

Figur 11

Vrmevxlare

Lgpunkter

Varmvattenberedare

Sepatarorer

Oljefrvrmare

Kokgrytor

Som beteckningen antyder arbetar dessa fllor me-

Flottrfllans positiva egenskaper och begrnsningar

kaniskt genom att utnyttja skillnaden i densitet mellan

kan sammanfattas med fljande:

nga, som r gasform och kondensat, som r vtska.

Positiva egenskaper
Denna ngflla har tv separata funktionsdelar, dels

Avleder kondensat vid mttningstemperaturen

en avluftningsventil fr avledning av luft/gaser. Av-

drmed ingen uppdmning av kondensat

luftningsventilen arbetar kontinuerligt allts svl

under uppstart nr ngsystemet r kallt som nr det
r uppvrmt till mttningstemperatur.

Lmplig fr varierande tryck och belastning

God avluftningsfrmga
Hg kallvattenkapacitet
Bsta val vid temperaturreglerade installationer

Flottren lyfts av kondensat som slpps ut s snart

det bildas. Nr ngan kommer in i fllan orkar den
pga sin lga densitet inte hlla upp flottren som
stnger och frhindrar att nga avleds.

Begrnsningar
Kan skadas av tryckslag
Krver separat backventil
Krver separat smutsfilter
Ej lmplig vid minustemperaturer
Speciell modell fr vertikalt montage

29

5. Kondensatsystem

5.3.5 Lckage hos ngfllor

Driftsfrhllanden som ger mekaniskt slitage och

Exempel:

korrosion leder till att den nskade funktionen

inte kan upprtthllas utan lckage uppstr. Detta

En ngflla lcker 10 kg/h nga vid kontinuerlig

medfr att nga lcker in till kondensatsystemet.

drift. P en mnad blir detta ca 7000kg. Om

nga har ett pris och mste drmed anvndas op-

vi stter priset p ngan till 300kr/ton kostar

timalt. Drmed krvs att ngfllorna periodvis kon-

ngfrlusten 2100:-/mnad. I anlggningar med

trolleras och underhlles. Sker inte detta intrffar

stora antal ngfllor, dr en andel av dessa

fljande:

lcker blir kostnaderna avsevrda.

5.3.6 Checklista fr optimalt val av ngflla

Som hjlpmedel vid dessa utredningar kan det vara lmpligt att anvnda installationsexemplen 01-17 i
senare delen av denna handbok.

30

5. Kondensatsystem

5.3.7 Tryck-och temperaturfrhllanden

ngfllans kapacitet r beroende av fljande

frhllanden:

TV
Stesdiametern r av avgrande betydelse fr

fllans kapacitet. Detta optimeras s att fllan ocks

Tryckdifferensen ver fllan

skall kunna stnga vilket allts begrnsar mjlig-

TV

Stesdiametern hos fllan

heterna att vlja allt fr stora stesdiametrar. Re-

TRE

Kondensatets temperatur

sultatet av nskan att arbeta med stora stesdiametrar

FYRA

Fllans konstruktion

kan man se p fllor med stora DN d dessa blir

mycket omfattande i mtt och vikt.

Ngra kommentarer till ovanstende:

ETT
1

TRE
Nr kondensatet strmmar genom fllans ste

Tryckdifferensen ver fllan r vad som avlses

uppstr en hastig trycksnkning. D bildas en viss

p tryckmtare fre resp. efter fllan. Trycket fre

mngd expansionsnga. Denna har mngdubbelt

fllan mste alltid vara hgre n efter fllan. Detta

strre volym n kondensatet och kommer drmed

redovisas i leverantrernas dokumentation som p

att ta en stor del av stesdiametern i ansprk. Tem-

och ligger till grund fr fllans kapacitet. Detta inne-

peraturens inverkan framgr av leverantrernas

br att tryckdifferensen r det enda tillgngliga som

dokumentation dr svl kapaciteter redovisas fr

fr kondensatet att passera genom fllan.

svl hett kondensat som kallvatten. Skillnaden kan

vara 2-4 ggr strre fr kallvatten.

Vid drnering till atmosfren uppstr praktiskt taget

inget mottryck. Vanligast r dock att kondensat-

FYRA

ledningen str under visst tryck. Detta mottryck

minskar fllans kapacitet eftersom tryckdifferensen

i kapaciteter och r bl a ett resultat av underkylnings-

minskar.Vid lyftning av kondensatet uppstr kande

graden, dr strre underkylning ger hgre kapacitet.

Konstruktionen hos olika fllor ger skillnader

mottryck och den statiska lyfthjden mste man ta

hnsyn till vid berkning av tryckdifferens och tillhrande kapacitet fr fllan.

31

5. Kondensatsystem

5.3.8 Kondensatmngden

5.3.9 Berkning av kondensatmngd

vid olika installationer

Nr man valt lmplig typ av ngflla fr den ak-

Eftersom det kan vara svrt att i bland f tillfrlitlig

tuella installationen skall fllan berknas kapacitets-

uppgift om kondensatmngd kan det d vara lm-

mssigt. Fr att kunna gra detta behvs fljande

pligt att anvnda ngon av fljande huvudregler:

uppgifter:
Vid sk instrumenttracing, se installationsexempel 03,
r kondensatmngden ganska blygsam och verTryckdifferensen ver fllan, se ven avsnitt

stiger sllan 20kg/h. Hr r det tillrckligt med en

5.3.7-Tryck-och temperaturfrhllanden.

flla DN10 eller DN 15.

Kondensatmngden som skall avledas.

Anvnd maximala kondensatbildningen per timma
och dimensionera fllan med 30% tillgg.

Vid fljeledningar (line tracing) se installationsexempel 03 och figur 12, frutsatt vlisolerad ledning och att riktlinjerna i ritningen fljes r det oftast tillrckligt med flla DN 15. Kapacitetsbehovet
verstiger sllan 50kg/h fr varje flla.

Berkna lgsta frekommande tryckdifferens ver

fllan p fljande stt:

Vid drnering av isolerad huvudngledning an-

Tryckdifferensen = tillgngligt ngtryck fre ng-

vndes formeln:

fllan reducerat med:

Tryckfall ver ev. ventiler fre ngfrbrukaren

Tryckfall ver ngfrbrukaren
Tryckfall ver ev. ventiler efter fllan
Mottryck efter fllan inkl. ev. lyfthjd till nrmaste
uppsamlingstank

32

3,14 x D (mm) x L (m)

Kondensatmngden (kg/h) =

1000
D = ngledningens diameter (DN)
L = avstnd mellan drneringspunkter med avledare

5. Kondensatsystem

Saknas helt uppgifter fr en installation kan en

approximativ berkning gras av ngmngden enligt formeln:

Q=

C x 3600 x A
v,,

Q = ngmngd

kg/h

C = strmningshastighet m/s

Figur 12
Tabellen nedan, baserad p erfarenhetsvrden kan

A = rrarean

m2

v,,=spec volym

m3/kg

ocks anvndas.
ngledning

Drnledning

Avstnd mellan drnpunkter

Arbetstryck

DN

DN

< bar

-20 bar

>20 bar

<20

1

0 m

0 m

100 m

20-00

20

0 m

0 m

0 m

>00

2

0 m

0 m

0 m

Vid turbiner r alltid ngan verhettad och drmed frekommer teoretiskt inte ngon kondensering. ngfllan vljes efter arbetstryck och verhettningsgrad och fungerar endast som en skerhetsutrustning.

Som vid alla approximativa berkningar br denna

metod tillmpas med viss frsiktighet.

Exempel
Frbrukare som matas frn ngledning
DN40. ngtryck 4 bar (e).
Frst mste vi uppskatta en rimlig och
mjlig fldeshastighet i ledningen. Normalt
verstiger den inte 30 m/s

C = 30 m/s
A = 0,0015 m2 (fr ngtub ansl. 40)
v,,=0,375 m 3 /kg (enligt ngtabell)
Q=

30 x 3600 x 0,0015

= 423 kg/h
0,375

33

5. Kondensatsystem

Variationer i kondensatmngden

Fyra kokgrytor r anslutna till en gemensam ngflla

Vid uppstart av anlggning r temperaturdifferensen

p en samlingsledning. ven om alla kokgrytorna

som strst mellan ngan och den del som skall

r anslutna till samma ngtryck blir inte ngfr-

vrmas. Drmed r ocks ngfrbrukning och kon-

brukning och tryckfall samma ver tv till synes

densering d som strst. Detta frhllande passar vl

lika kokgrytor. T ex startas inte alla samtidigt och

tillsammans med ngfllans egenskaper, som innebr

mngden produkt i kokgrytorna kan ocks variera.

att ju kallare kondensat desto strre kapacitet. I takt

Vad blir d fljden?

med att uppvrmningen sker minskar kondenseringen.Vid full drift r kondenseringen oftast som

Grytorna B, C och D har varit i drift ett tag och

lgst. Under normal drift kan kondenseringen

ngfrbrukningen fr dessa r lg och trycket i

ocks variera ex beroende p belastningen av fr-

drneringspunkten relativt hg. Grytan A startas nu

brukningsstllet.

upp och eftersom den r kall fr den en kraftig

kondensering och ett lgre tryck. Drmed hlls
kondensatet tillbaka av det hgre trycket i samlingsledningen och grytan A fylls succesivt med kon-

5.3.10 Gruppdrnering eller

individuell drnering

densat. Uppvrmningstiden kar eftersom ngutrymmet i allt fr hg grad r fyllt med kondensat.

Med begreppet gruppdrnering avses anlggningar

Nr ngon av grytorna r helt tmd frn kon-

dr ett antal ngfrbrukare r anslutna till och skall

densat och arbetar som illustrationen visar fr

betjnas av en enda ngflla, som ex seriekopplade

gryta D i exemplet kommer ngan att flda ut i

kokgrytor eller parallellkopplade pressar.

samlingsledningen och stnga ngfllan helt och

frhindrar vidare kondesatdrnering.

Av vad som senare framgr r det inte en frga om

gruppdrnering eller individuell drnering utan
gruppdrnering skall alltid undvikas. Fljande kan
annars intrffa som framgr av vidstende exempel:

34

5. Kondensatsystem

nga

ngflla

Figur 14

Fr att undvika ovanstende problem ansluts varje kokgryta till sin egen ngflla med sin egen avsevrt
lgre kapacitet jmfrt gruppdrneringen. De kommer d att fungera oavsett sina inbrdes frhllanden.
Samtliga fllor drnerar till gemensam kondensatledning.

nga

ngflla

Figur 15

35

5. Kondensatsystem

5.4

nglsning

Med nglsning avses den situation dr nga av

anlggning gr igenom ngrummet och r omslutet

ngon anledning nr fram till ngfllan, som dr-

av ngan kan det inte kylas och kondenseringen

med stngs trots att kondensering pgr i ng-

tar onskat lng tid. Detta leder till alltfr lng

rummet.Tre ex visas och vissa frslag p lsning av

processtid.

problemet.
En lsning r s som installationsexempel 12 visar.
Figur 16 visar en anlggning dr kondensatdrnering

Hr har man dragit en frbigngsledning runt ng-

sker genom sifonrr. Nr denna anlggning startas

fllan och p denna placerat en nlventil, som

nr ngan s smningom via sifonrret fram till

stndigt r ppen till viss del och drmed har litet

ngfllan, som d stnger. nga i sifonrret mste

kvs-vrde. P detta stt arrangeras ett stndigt

drefter kondensera innan nytt kondensat kan

mindre nglckage och ngls frhindras.

tryckas fram till fllan. Eftersom sifonrret i denna

ngls

nga
Ackumulerat
kondensat

36

Figur 16

Ett annat stt att lsa problemet r att modifiera

Figur 17 visar en anlggning dr ngfllan av ngon

ngfllan s att den stndigt har ett mindre lckage,

anledning placerats hgre upp n frbrukaren.

vilket ger samma resultat som ovan.

ngan bubblar frbi kondensatet, stiger upp till

5. Kondensatsystem

fllan och stnger denna. Om det r uteslutet att

placera fllan lgre n frbrukaren, vilket alltid r att
fredra, s kan man arrangera anlggningen ssom i

nga

installationsexempel 09. I frbrukningsstllets lgsta

del utfres kondensatledningen som ett vattenls
och kondensatets stigande ledning med minsta
mjliga diameter fr att underltta lyftningen av
kondensatet. ven hr kan man arrangera, som
alternativ, ngfllan med visst lckage, ssom tidigare
beskrivits.

Frbrukare

Figur 17

Figur 18 r ett ytterligare exempel dr ngls upp- nga

str. En hgt belgen ngledning drneras av en
ngflla placerad nra golv. Kan vara tilltalande ur
underhllssynpunkt men drneringsrret ner till
fllan fungerar som ett barometriskt fallrr. Genom
trycksnkningen som uppstr vid kondensatets fall
bildas expansionsnga och denna stnger fllan.
Lsningen p detta problem r att placera fllan nra
drneringspunkten.

Figur 18

37

5. Kondensatsystem

5.5

Kondensatets underkylning

Underkylningen varierar fr de tre dominerande typerna av ngfllor. Detta kan samlat redovisas enl.
fljande:

Underkylning grad. oC

ngfllans grundtyp ngfllans konstruktion

termisk

kapsel

ca 10 oC standard, alternativ kan finnas fr mindre och strre

termisk

bimetall

ca 0 oC standard, alternativ kan finnas fr mindre och strre

mekanisk

flottr

ingen

Ur valsynpunkt ger detta vissa mjligheter men

sker lngsammare och dessutom blockerar kon-

samtidigt begrnsningar. Se ven avsnitt 5.3.4-

densatet vissa ytor som borde utsttas fr ngans

5.3.6. En enkel metod att frhindra onskad

hgre vrmeinnehll. Processtider frlngs och verk-

terfrngning r att avleda kondensat frst nr

ningsgrad med tillhrande driftsekonomi frsmras

det ntt avsevrd underkylning under mttnings-

genom den strre underkylningen. Hr krvs drfr

temperaturen.

en flla utan eller med begrnsad underkylning.

En sdan ngflla har emellertid en begrnsning s till

Vid drnering dr underkylning kan tilltas ja kanske

vida att den dmmer upp kondensat, som ju har lgre

tom efterstrvas, t ex vid tracing kan man med

vrmeinnehll jmfrt nga, Vrmeverfringen

frdel anvnda termiska avledare med betydande

underkylning ssom bimetalltyp.

38

5. Kondensatsystem

5.6

Vattenslag i ngledningar

nga r som bekant vatten i gasform och drmed

bildas s smningom en vattenpropp. Detta r

r det kompressibelt. Som vtska r dremot vatten

speciellt fallet vid igngkrning av anlggningar d

inte kompressibelt. Detta kan vid sammanblandning

kondensatbildningen r som strst. Vattenproppen

vara en av grunderna till att vattenslag kan uppst

kommer att skjutas framfr ngan med dess hga

i ngsystem. Det kan beskrivas med fljande exempel:

hastighet som en projektil i rrledningen.Vid frsta

befintliga hinder kan ett vattenslag uppst. Det kan

Normal vattenhastighet i rrledningar r endast ngra

vara s kraftigt att rrledningen, ventiler eller ng-

meter/s. Fr nga r motsvarande hastighet oftast

frbrukaren skadas och blir obrukbara.

30-40 m/s. Genom trnga passager i t ex ventiler

kan hastigheten fr nga flerfaldigas.

Av detta exempel kan man dra slutsatsen att man

br strva efter att eliminera vattenslag i ngsystem.

Om kondensat samlas i en ficka, lgpunkt eller lik-

Fljande frslag kan d vgleda:

nande och inte avlgsnas genom drnering, s

TT

Har ngpdragningsventiler fr korta manvertider? Se ven kapitel , avstngningsventiler.

TV

r alla tnkbara lgpunkter i ngledningarna drnerade?

TR

r ngfllorna av lmplig typ, rtt dimensionerade och monterade och fungerar

de p tillfredstllande stt?

FYRA

Finns backventiler monterade dr s erfordras? Som exempel fordrar flottrfllor en

backventil d kondensat skall lyftas eller drneras mot mottryck,

FM

Kan kondensatfickor uppst i ngfrbrukaren? Om exempelvis ngrummet har lnga

slingor eller kanaler mste fall rda mot drneringspunkten.

SX

r drnering arrangerad med sk vattenls d kondensat skall tryckas upp till hrge belgen flla?

SJU

Finns kontinuerligt tillrckligt tryck fre avledaren fr att drnering skall kunna ske?

TTA

r kondensatledningen tillrcklig dimension fr att kunna drnera max. kondensatmngd,

expansionsnga och luft/gaser?

NIO

r de faststllt att vattenslagen verkligen kommer frn ngntet eller kommer de frn kondensatntet?

39

5. Kondensatsystem

I kondensatledningar

1
2

5.7

Korrosivt kondensat

Den vanligaste anledningarna till vattenslag i kon-

Kondensatet blir alltid mer korrosivt n ngan frn

densatledningar uppstr av fljande orsak:

vilket det kondenserar. Fr att detta skall kunna

ETT

hllas inom rimliga grnser frutstts korrekt

matarvattenbehandling med rtt dosering av rtt
kemikalier.
I processer dr ren nga krvs, br samtliga rr och

Kondensat med relativt hg temperatur frn ex vis

komponenter utfras i rostfritt stl. Filter och an-

drnering av processfrbrukare eller ngledning leds

ordningar fr renspolning av systemet skall in-

in i en nrbelgen kondensatledning med avsevrt

stalleras.

lgre temperatur. De ngblsor som bildas pga

trycksnkningen kollapsar s hastigt i det kallare

Ytterligare orsaker n fel hos matarvatten kan vara

kondensatet att vattenslag uppstr, s k implosion.

att ngan kommer i direkt kontakt med processen.

tv

En lsning kan vara att installera en bimetallflla

med underkylning 30 oC och placera denna p ett
kylben (oisolerad rrstrcka), ca 1,5-2,5 m frn
drneringspunkten. Kondensatet kommer d att

S r fallet med vissa vulkaniseringsmaskiner eller

autoklaver, eller frn vtska i korrosiva bad nr
vacuum uppst vid kondensering. Om ngot
lckage d finns i en rrskarv kan vtskan sugas in
i ngsystemet.

5.8

terledning av kondensat

kylas ned och vara bttre anpassat att ledas in i

kondensatledningen med den lgre temperaturen.

I nga/kondensatsystem r ngan det primra genom

Istllet fr denna lsning kan man leda kondensatet

sitt ngbildningsvrme och kondensatet skulle kunna

med den hgre temperaturen till ett ventilerat

betecknas som restprodukt. Genom de insatser

uppsamlingskrl och drifrn pumpa det vidare till

som gjorts fr produktion av nga har emellertid

kondensatledningen.

kondensatet ett hgst ptagligt vrde. Detta framgr

av fljande exempel.

40

5. Kondensatsystem

nga, som genererats vid t ex 7 bar vertryck frn

o

betnker att man spar ca 1% av brnslekostnaden

vatten + 10 C har ftt en vrmetillfrsel av ca

vid uppvrmningen fr var 5e grads hjning av

2727 kJ/kg nga. ngan avger vid kondenseringen

matarvattentemperaturen.

sitt ngbildningsvrme som r 2047 kJ. Kondensatet

som terstr innehller fortfarande ca 25 % av den

Vid vissa driftfrhllanden fr kondensatet relativ

energi som tillfrdes i ngpannan. Detta kondensat

hg temperatur. Detta kan utnyttjas genom att ut-

har vidare behandlats med vissa kemikalier fr att

vinna expansionsnga eller leda kondensatet genom

vara dugligt som matarvatten. Det r drfr en sjlv-

en vrmevxlare fr t ex beredning av frbruknings-

klarhet att det som vi nyss betecknade som rest-

vatten. Detta behandlas vidare i avsnitt 5.9 ter-

produkt, skall omhndertas och ledas tillbaka till

vinning av expansionsnga. Kondensatet fr drmed

kondensattanken s lngt det r praktiskt mjligt.

en lgre temperatur och r, vid teranvndning som

Vrdet av detta kan kanske bedmas om man

matarvatten, bttre avpassat fr ekonomiserfunktionen

p ngpannan.

Transport av kondensat
Kondensatet terfres till ngcentralen genom ngon av fljande metoder eller en kombination av dessa:

TT

Fall av kondensatledningen hela strckan frn ngfllan till kondensattanken

TV

Lyftning av kondensatet med ngtrycket till hgre belgen kondensatledning

med fall till kondensattanken

TR

Lyftning av kondensatet med en pump till hgre belgen kondensatledning,

med fall till kondensattanken

FYRA

Pumpning av kondensatet hela strckan till kondensattanken

FM

Uppsamling av kondensatet i lgt belgen tank med pumpning till kondensattanken

41

5. Kondensatsystem

Metod 1 figur19 r den enklaste och br anvndas nr det r mjligt.

nga

ngflla
ngflla

Kondensat
Fall

Figur 19

42

Kondensattank

5. Kondensatsystem

Metod 2 i figur 20 r ofta frekommande. ng-

Backventiler, integrerade i ngfllorna eller separata

trycket fre fllan utnyttjas till att lyfta konden-

mste installeras efter ngfllorna fre stigarled-

satet.

ning.

Kondensat

nga

Kondensattank

figur 20
Backventil
Betnk hr att kondensat i teorin kan lyftas 10 m/bar

om att erfoderligt ngtryck fre fllan r tillrckligt.

ngtryck. I praktiken br man dock inte rkna med

mer n 4 m/bar ngtryck pga friktionsfrluster.

I temperaturreglerade installationer frekommer att

Eftersom differenstrycket ver fllan minskar redu-

trycken r lga. Se installationsexempel 08.

ceras dess kapacitet. Man mste ocks frskra sig

43

5. Kondensatsystem

5.9

tervinning av expansionsnga

Nr kondensat avleds frn ett ngsystem med hgre

Hur utvinner man expansionsngan frn

tryck till kondensatsystem med lgre tryck om-

kondensat?

vandlas en del av kondensatet till nga. Denna nga

Expansionsngan bildas dr trycksnkningen sker

kallas expansionsnga och har ngbildningsvrme

allts direkt efter ngfllan. Fr att klara att avleda

precis som frsknga och r drmed p samma stt

svl kondensat som expansionsngan mste kon-

anvndbar. Andelen expansionsnga som bildas

densatledningen vara dimensionerad fr detta be-

beror p kondensatets temperatur men relativt van-

hov. Underdimensionering av kondensatledningen

ligt r att 10-15% av kondensatet terfrngas vid

leder till kande mottryck, reducerad kapacitet fr

trycksnkning.

ngfllan och minskande mngd utvinnbar expansionsnga.

Om inte expansionsngan utnyttjas kan den leda till

problem som hgt mottryck i kondensatsystemet

Expansionsngan utvinnes enkelt i ett avspnnings-

och hg temperatur i kondensattanken. Detta med-

krl, som visas i figur 21. Framgr ocks av in-

fr vrmefrluster och kande driftkostnader.

stallationexempel 07 (tervinning av expansionsnga).

44

5. Kondensatsystem

Expansionsnga
Tryckmtarsats
Skerhetsventil

Kondensat och
expansionsnga

Smutsfilter

ngflla

Kondensat

figur 21
Kondensat och expansionsnga strmmar in p kr-

Avspnningskrlets hjd och inloppets placering r

lets vnstra sida. Pga krlets storlek snkes hastig-

avgrande fr ngans kvalitet. Krlet mste vara s

heten avsevrt, vilket leder till att kondensatet faller

hgt och inloppet s placerat att risken inte finns

till krlets botten och expansionsngan stiger mot

att vattendroppar dras med ngan ut i utloppet.

krlets topp och ut genom utloppet. Kondensatet i

botten drneras genom ngfllan, som br vara av
flottrtyp.

45

5. Kondensatsystem

5.10

Dimensionering av
kondensatledningar
Kondensatledningar kan inte dimensioneras p

Tabellen r uppgjord efter fljande frutsttingar:

samma vis som en ledning fr kallt eller varmt

vatten. I kondensatledningen strmmar en bland-

ETT

ning av vatten och expansionsnga med en volym

mycket strre n vad kondensatet har fre av-

Ledningen har en lutning i fldesritningen av ca

ledare.

1% fr att vervinna friktionsfrlusterna. Mindre

lutning minskar kapaciteten med 25-35%.

1 kg kondensat vid 10 bar (e) expanderar frn 1

TV

dm3 till ca 272 dm3 vid snkning av trycket till

atmosfrtryck. Av dessa 272

dm3

r 0,84

dm3

vtskefas, se figur 23.

Mottryck i kondensatledningen tillts vara

0,5-1,0 bar (e). Lgre mottryck krver strre
ledningsdimension.

Detta mste beaktas vid dimensionering. En fr klen

TRE

ledning ger hga hastigheter samt ett hgt mottryck

efter avledaren. Detta i sin tur frorsakar dels str-

Tabellen innehller 4 olika tryckomrden och

ningar i processen, dels kraftigt slitage av ledning-

angivna vrden r baserade p den varierande

arna.

mngd expansionsnga som bildas vid olika

Fr enkel dimensionering hnvisas till figur 22.

ngtryck.

Rrdim. DN

0-2

1



0



20

10

100



0

2

00

200

10

12

2

00

00

20

200

0

00

00

0

00

0

100

1000

0

00



200

100

1200

1000

8-15
0

0

000

000

2000

100

100

000

00

000

000

12

1000

000

000

000

10

2000

1000

10000

000

Figur 22
46

Kapacitet kg/h
Tryck fre avledaren bar (e)
2-5
5-8

tabell fr dimensionering av kondensatledningar

5. Kondensatsystem

Tryck fre avledaren bar(a)

Expansionsngas tryck bar(a)

16
14

4.0

3.5

3.0

2.5

2.0

1.5

1.0

0.16

0.18

12
10
8
6
4
2
0.02

0.04

0.06

0.08

0.10

0.12

0.14

0.20

kg expansionsnga per kilo kondensat

Figur 23

ngtryck 5 bar (a)

ngtryck 5 bar (a)

150

400

kg/h

Dimensionering enligt figur 22

kg/h

A-E vljs DN 25

B
F

Mottryck 2 bar (a)

850

650

ngtryck 7 bar (a)

ngtryck 7 bar (a)

kg/h

B-F vljs DN 40
C-E vljs DN 65
D-G vljs DN 50
G-H vljs DN 80

kg/h

Figur 22

47

6. Armatur

6.1

Allmnt

Fr att ett ng-och kondensatsystem skall fungera

Det r ett klokt val att ocks lgga till de tidigare

som avsett med avseende p skerhet, vervakning,

erfarenheter som ev. kan finnas inom omrdet ven-

systemreglering, drift och service krvs ett antal

tiler.

ventilfunktioner. Fr anlggningens totala funktion

r det viktigt att ventilerna vljes mycket noggrant

Hr beskriver vi de vanligaste ventilfunktionerna

med avseende p:

som frekommer i nga/kondensatanlggningar.

Tabellerna har begrnsats till PN 40 eftersom
processngan till vervgande del finns inom detta
tryckomrde.

Funktion

Kapaciteter

Tryck

Material

Temperatur

Manvrering

Avstngningsventiler

Medium

Normer

Nl-och manometerventiler Bottenblsninsventiler

Backventiler

Avsaltningsventiler

Smutsfilter

Skerhetsventiler

Reglerventiler

ngmtning

Vacuumventiler

Nivgivare

ngfllor har tidigare behandlats under avsnitt 5.3.2-5.3.8

48

Vtskestndsstll

6. Armatur

6.2

Avstngningsventiler

Denna ventilfunktion r den mest frekventa i nga-

flden. Tre grundtyper finns. Dessa r kgel(veck)-

kondensatanlggningar. Dessa ventiler r avsedda

blgventil, kilslidventil och kulventil. Anvndnings-

fr ppen/stngd funktion och ej fr strypning av

omrden r enligt fljande:

Grundtyp

PN

DN

Temperatur
grad oC, max.

Material

Anslutningsform

Kgelventil

0

1-100

00

kolstl

flns/svets

Kgelventil

0

1-100

00

rostfritt

flns

Blgventil

2

1-100

00

segjrn

flns

Blgventil

0

1-100

00

kolstl

flns/svets

Blgventil

0

1-100

00

rostfritt

flns/svets

Kilslidventil

1/0

0-00

00

kolstl

flns/svets

Kulventil

2

10-0

200

kolstl

svets/gnga/flns

Kulventil

2

10-0

200

rostfritt

svets/gnga/flns

I valsituation br man tnka p de kritiska frhllanden som gller fr avstngningsventiler och

Tt avstngning

s lngt mjligt f dessa tckta med lmplig typ.

Tt mot atmosfr-tt packbox

Ngra av de kritiska frhllanden kan vara:

Avpassad manvertid
Tryckfall

49

6. Armatur

Hela meningen med att installera en avstngnings-

blg-och kilslidventil, som genom flervarvs-

ventil r att kunna stnga av ett flde i anlggningen.

manvreringen fr avsevrt lngre manvrertid.

D r det sjlvklart s att avstngningen skall kunna

gras s tt som mjligt. Kgel-, blg- och kil-

Veckblgventilen r helt klart ttast mot atmos-

slidventiler har metalliska ttningar. I nyskick har

fren eftersom media r separerat frn packboxen.

de god tthet med

Detta eliminerar helt packboxlckage och packbox-

lckageomfattningen enligt

svensk standard SS ISO 5208-klass 1.Vljer man en

underhll.

kulventil fr man en hgre tthet med lckageklass

3. Valet r emellertid inte alltid s enkelt eftersom

Tryckfall r energifrluster och br drmed und-

kulventilen har begrnsat tryck-temperaturomrde

vikas. Kulventil och kilslidventil har frmnligare

samt br begrnsas till ca DN 50. Den snabba

tryckfall n kgel-och blgventiler.

manvreringen med endast 90 gradig vridning kan

Kgelventil av snedstesutfrande r frdelaktig ur

ocks i vissa installationer bidra till uppkomsten av

tryckfallshnseende.

tryckslag. Denna risk r avsevrt mindre hos kgel-

Kgelventil

50

Veckblgventil

Kilslidventil

Kulventil

6. Armatur

6.3

Nl-och manometerventiler

Nlventilen r i princip en kgelventil fr svl

i samband med installationer av tryck-och temperatur-

avstngning som reglering. Den tillverkas i DN 6-

mtare enligt svensk standard.Ventilerna ingr ocks

25 och med sm kvs-vrden. Den r drmed avsedd

tillsammans med ett antal ytterligare artiklar i en

fr sm flden.

komplett sk tryckmtarsats.

Ventilen finns ocks i utfrande som svl mano-

Ventilserien tillverkas av rostfritt stl i PN 400 och

meter som kontrollmanometerventil och anvndes

kopparlegering PN 100.

bar
kPa

Nlventil

Kontrollmanometerventil

Komplett tryckmtarsats

51

6. Armatur

6.4

Backventiler

Dessa ventiler installeras fr att frhindra ter-

Backventiler frkommer i flera olika utfranden

strmning av nga och kondensat. terstrmning

och hr terges de mest frekventa som anvndes i

sker vid tryckfrndringar ex vid sammankopp-

nga/kondensatanlggningar.

lingar av delsystem med olika tryck.

Grundtyp

PN

DN

Ringbackventil

1

1-100

22

brons

mellan flnsar

Ringbackventil

0

1-100

00

rostfritt

mellan flnsar

Spjllbackventil

2

100-20

00

rostfritt

mellan flnsar

Klaffbackventil

1

1-0

10

rostfritt

gngor

Material

Anslutningsform

Ringbackventilen r den mest frekventa back-

i strre DN. Har i stort sett samma frdelar som

ventilen i mindre DN i nga/kondensatanlgg-

ringbackventilen.

ningar. Den har flera frdelar ssom god tthet, litet

Klaffbackventilen anvndes nr gngad anslutnings-

tryckfall, universellt montagelge och sm byggmtt.

form nskas. Genom sin konstruktion kan den dock

Anvndes mycket tillsammans med flottrfllor.

i vissa installationer bidra till uppkomsten av tryck-

Spjllbackventilen kompletterar ringbackventilen

slag.

Ringbackventil

52

Temperatur
grad oC, max.

Spjllbackventil

Klaffbackventil

6. Armatur

6.5

Smutsfilter

Om alla ventiler r

rtt valda
rtt installerade
rtt underhllna

finns egentligen endast en risk att de skadas och

Flnsat utfrande

kan haverera. Risken r froreningar. Dessa kan hos

ny anlggning finnas kvar sedan installationen
gjordes om inte renspolning skett innan driftstart.
Under drift tillkommer dessvrre ocks froreningar.
Skyddet mot detta r att installera smutsfilter fre
knslig utrustning. Ex p detta r ngfllor, ventiler,
pumpar och processutrustning.
Nr DN, PN och material fastlagts br fljande
frgor besvaras fr val av lmpligt smutsfilter:

Svetsnde utfrande

Avpassad maskvidd
Acceptabelt tryckfall
Ev renblsas under drift

Lmpliga material fr smutsfilter i dessa anlggningar r segjrn och kolstl.Vid korrosivt kondensat ven rostfritt stl.

Gngat utfrande

53

6. Armatur

6.6

Reglerventiler
6.6.1 Allmnt

6.6.2 Reglerventil

Valet av reglerventiler r viktigt eftersom dessa styr

Valet av reglerventil kan gras efter konstruktion

ng/kondensatsystemet med avseende p funktion

(kgelventiler, kulventiler och vridspjllventiler)

och driftekonomi. Reglerventilen skall upprtthlla

eller efter sttet typ av manverdon) p vilka den

rtt driftfrhllanden, det instllda brvrdet, ven

regleras (elektriskt, pneumatiskt eller sjlvverkande).

om systemet utstts fr strningar.

De olika frbrukarna i en anlggning har som regel
inte samma konstruktionstryck. Drfr krvs ofta

6.6.3 Ventiltyp

en individuell reducering/reglering av ngtrycket

Kgelventilen

fre varje frbrukare.

Linjr karakteristik

Logaritmisk karakteristik

A v100

A v100

A v0

A v0

Definition: En reglerventilenhet bestr av sjlva

reglerventilen, givaren som knner av tillstndet,
regulatorn som ger styrsignal, samt manverdonet
som verkstller regleringen.

Ventilslag

Ventilslag

Karaktristik, kvs-kurva anger

frhllandet kapacitet/slaglngd
Frdelar:
r srskilt frdelaktig vid sm fldesmngder, stora differenstryck
samt dr man stller stora krav p noggrannhet i regleringen.
Ltt utbytbara innerdelar. Kvs-vrde och karaktristik kan bytas vid behov.
Enkel att montera in i speciell utrustning fr reducering av ljudnivn exempelvis hlkgla.
Kan frses med veckblg
Reglerfrhllande, stor noggrannhet
Lg risk fr kavitation

Nackdel:
Krver stora stllkrafter

54

Hlkgla

6. Armatur

6.6.4 Regleromrde
Fljande teoretiska vrden gller fr regleromrdet
(bar):

Kulsektorventil

1-40

1-100

Stesventiler

1-50

1-100

6.6.5 Stlldon
Pneumatiskt manverdon

Elektriska manverdon

Frdelar: stora stllkrafter, god precision, korta svars-

Frdelar: ondligt antal fasta lgen, billig paket-

tider, lmplig i omrden med explosionsrisk. Vid

lsning.

luft/spnningsbortfall ppnas/stngs ventilen med

fjder

Pneumatiskt manverdon

Elektriskt manverdon

55

6. Armatur

6.6.6 Sjlvverkande ventiler

6.6.7 Reglermetod

Sjlvverkande tryck- och temperaturventiler arbetar

Tv typer av reglering r de vanligaste frekom-

utan ngon extern energiklla fr att reglera efter

mande: temperaturreglering och tryckreglering.

enkel instllning av brvrdet.

Temperaturventilen reglerar genom mediets expansion i kapillarrret vid uppvrmning. Dessa kan
fs med funktion som bde ppnande eller stngande ventil vid stigande temperatur.
Tryckventilerna stlls in genom att frspnna en
fjder manuellt. Ventilen reglerar proportionellt
genom en tryckledning till stlldonet nr trycket

6.6.8 Checklista
Innan man vljer ventil mste man definiera ett
antal parametrar och frutsttningar som skall glla
fr systemet. Fljande checklista kan tjnstgra som
vgledning:

frndras. Sjlvverkande ventiler kan fs som bde

reducering, verstrmning eller differenstryckventil.

1. Fluid
2. Temperatur
3. Densitet
4. Fldesmngd, min-, normal- och maxflde
br anges.
5. Primrtryck, sekundrtryck. Lmpligt
tryckfall ver ventilen.

Sjlvverkande reducerventil AT 4265

56

6. Armatur

6.6.9 Installation
Fr att ventilen skall fungera p bsta stt r det viktigt att man har en rak rrstrcka fre och efter
ventilen.

Rak rrstrcka fre och efter ventil

Nr ingen ngfrbrukning sker r reducer/regler-

Ett smutsfilter br ocks installeras fre ventilen.

ventilen stngd och ngan kondenserar d fre

ventilen. Drfr r det viktigt att ett kondensat-

Fr att undvika driftavbrott i processen om ventilen

avledarpaket installeras. I annat fall kan kondensat

mste tas ur drift p.g.a. service br man installera

orsaka skador p ventilste och kgla samt ge vatten-

en by-passventil.

slag i systemet.

57

6. Armatur

6.7

Vacuumventiler

Nr nga kondenserar kan vacuum uppst. Detta

kan leda till att komponenter i anlggningen kan
skadas. Fr att frhindra detta installerar man en
vacuumventil. Denna ventil ppnar nr vacuum
uppstr och slpper in luft och atmosfrstrycket terupprttas.
Den lmpligaste vacuumventilen r en omvnd ringbackventil. Denna ventil har mycket lgt ppningstryck och vljes lmpligen av rostfritt stl eller brons.

6.8.1

Vtskestndsstll

Fr mtning/kontroll av niv i ngpanna rekommenderas utrustning bestende av flottr av rostfritt

rr som magnetiskt pverkar en avlsningsskena.
Frgomslag indikerar visuellt gllande niv. Densitet, temperatur, tryck och centrumavstnd mellan
nivstllets anslutningar erfordras fr val av artikel.

58

6. Armatur

6.8.2 Nivgivare

6.9

Nivmtning av nga, kondensat och hetvatten upp

Matarvattnet till pannan kan beroende p kvalitet

till PN40. Nivn bestms genom vikten av givaren

frorsaka avlagringar och slagg. Fr att bortfra dessa

som r placerad i fluiden.Vikten av givaren bestms

sediment anvnds en bottenblsningsventil. Botten-

genom den statiska brkraften. Densitet och tem-

blsningen sker intermittent efter ett faststllt prog-

peratur av fluiden r viktig att knna till fr att kunna

ram och kan ske med handmanvrerad ventil, som

kalibrera givaren.

stnger automatiskt d handkraften bortfaller, eller

Bottenblsningsventil

med en pneumatiskt manvrerad ventil med handspak.

59

6. Armatur

6.10

Avsaltningsventil

6.11

Skerhetsventiler
6.11.1 Allmnt

Denna typ av ventil anvnds fr att ta bort salter nra

Skerhetsventiler anvnds fr att skydda pannan och

pannvattnets yta. Nr pannvattnets konduktivitet

systemet frn skador p.g.a. fr hgt tryck samt fr

verskrider faststlld grns ppnar ventilen och

att undvika olyckor.

blser kontinuerligt tills konduktiviteten r justerad

till rtt vrde. Denna typ av ventil r normalt fr-

Varje ngpanna och varje avstngbar utrustning, t ex

sedd med elektriskt manverdon. Utfrande finns

verhettare, ekonomiser, skall frses med tminstone

ven med provtagningsventil fr enkel analys av

en (1) skerhetsventil. Den totala kapaciteten av

konduktivitetsvrden. Det avblsta vattnet kan med

samtliga p anlggningen monterade skerhets-

frdel ledas till avspnningskrl fr energitervin-

ventiler skall minst motsvara maximalt kontinuerligt

ning. En avsaltningsventil dimensioneras normal att

nguttag. Hgst 10 % tryckstegring tillts.

blsa 10% av pannans ngkapacitet.

D skerhetsventiler r viktiga komponenter ur skerhetssynpunkt styrs deras konstruktion och berkningar
av internationella regler. Ett exempel r ISO 4126.
Fr mera information samt berkning av skerhetsventiler, se Armatecs Handbok Skerhetsventiler.
Skerhetsventiler skall placeras s att de r lttillgngliga fr test och underhll.

60

6. Armatur

6.11.2 Definitioner
Skerhetsventil: Ventil som automatiskt, utan

Skerhetsventil med veckblg

hjlp av ngon annan energi n den frn fluiden,

Direktbelastad ventil i vilken rrliga delar skyddas

avblser en viss mngd av fluiden fr att frhindra

frn fluiden med en veckblg.

att ett frutbestmt hgsta tilltna tryck verskrids.

Ventilen r konstruerad att stnga och frhindra

Denna konstruktion medger ocks ett mottryck

ytterligare flde sedan normala driftfrhllanden

i utloppsledningen upp till ca 35 % av ppnings-

terstllts.

trycket, dock pverkas skerhetsventilens kapacitet.

Ventilen fr dessutom pverkas av en energiklla

Vad gller funktionen kan man skilja mellan fl-

oberoende av fluidens energi.

jande karaktristik:

Man skiljer p ett antal olika typer av ventiler vad

Standardventil:

gller konstruktionen enligt fljande:

Med en tryckkning av max 10 % uppnr ventilen

det lyft som erfordras fr att avleda avsedd mngd.

Direktbelastad skerhetsventil:

Inga krav stlls p ppningskaraktristiken.

Trycket frn fluiden balanseras av en mekanisk last

ssom fjder eller hvarm med vikt.

Hglyftande ventil:
Ventilen ppnar snabbt till det lyft som ventilen r

Tillsatsbelastad skerhetsventil

konstruerad fr. Anvnds i regel fr kompressibla

En tillsatsbelastad skerhetsventil bestr av en fjder-

fluider p g a den mjliga snabba tryckstegringen

belastad skerhetsventil med ett pneumatiskt don,

jmfrt med inkompressibla medier och nr stora

impulsledningar och styrskp. En tillsatsbelastad

flden mste avledas. Fullt lyft erhlls vid en tryck-

skerhetsventil ger frdelen av mycket liten tryck-

stegring av hgst 5%

stegring och lg nedblsning.

Hglyftande ventil, AT4550 skall anvndas fr nga.

61

6. Armatur

6.11.3 Tilloppsledning
Tryckfallet i tilloppsledningen eller mellan den
skyddade utrustningen och skerhetsventilen fr
inte verstiga 3 % av ppningstrycket eller en tredjedel av den maximalt tilltna nedblsningen, beroende
p vilken som r lgst vid verkligt flde.
Ledning eller krl p vilka skerhetsventilen r monterad, skall vara s stagad att vibrationer inte verfrs till ventilen.

6.11.4 Utloppsledning
Tvrsnittsarean p utloppsledningen fr inte vara

Hglyftande skerhetsventil

mindre n arean p skerhetsventilens utlopp. Dr

skerhetsventiler blser av till ett frgreningsrr
skall rrets tvrsnitt berknas s att det kan ta emot
avblsningen frn alla de skerhetsventiler som kan

Proportionell skerhetsventil:

blsa av samtidigt till frgreningsrret.

ppnar nstan konstant i frhllande till tryckkningen vid en tryckkning av 10 %. Anvnds fr

Mottryck (dynamiskt och/eller statiskt) p en sker-

vtskor och varm/hetvattenpannor. I pumpsystem

hetsventils utloppssida och som pverkar ppnings-

anvnds ventilen som verstrmningsventil (by-

trycket och/eller massfldet skall beaktas.

pass) och fungerar d som reglerorgan.

Tryckfallet i utloppsledningen fr vara hgst 15% av
Proportionell skerhetsventil skall anvndas fr alla

ppningstrycket. D mottryckskompenserad veck-

hetvattenpannor eller varmvattenpannor >2 MW.

blg anvnds gller hgst 35%.

AT4537 r lmplig proportionell skerhetsventil.

62

6. Armatur

6.12

ngmtning

Fr mtning av ngmngd anvnds i frsta hand

Fr mtning av mttad nga erfordras endast tryck-

metoder baserade p differenstrycksmtning. Med

eller temperaturgivare.

ett s k Pitot-rr erhlls bsta val av mtinstrument.

Utrustningen bestr av ett rr (Pitot-rret), som

Fr mtning av verhettad nga krvs bde tryck-

frs in i rrledningen med en temperaturgivare,

och temperaturgivare.

ventilblock, differenstryckstransmitter och instrument fr registrering/avlsning.

Sensor

Tryckgivare

Temperaturgivare

Kondensatkrl
I
p

Ventilblock Transmitter

ITABAR Sensor

Regulator

Mtflns

63

7. Installation

7.1

Allmnt

I rrledningarna pgr en stndig kondensering av

Beroende p tryck och lednings DN arrangeras

ngan beroende p vrmefrluster. Det r drfr

drneringspunkter med vissa intervaller.. Man br

ndvndigt att avlgsna kondensatet frn systemet.

ocks drnera alla lgpunkter och fre alla stigningar

Dr s r mjligt skall rrledningar dras med minst

i ledningsdragningen. Se ocks installationsexempel

0,5% fall i ngans strmningsriktning. D kommer

01.Vid lnga ledningar, som i figur 24, eller dr t ex

kondensat och nga att strmma i samma riktning.

marknivn hjer sig kan man med frdel frlgga

Rrledningarna utrustas med drneringspunkter

ledningen med trappvis stigning.

dr kondensatet samlas fr att drneras bort.

Figur 24

Vissa anlggningar har sdana frhllanden att det

med flera drneringspunkter fr att uppsamlingen

r omjligt att undvika stigande ledningar. Kon-

av kondensat skall bli effektivare.

densatet kommer d att rinna motsatt ngans strm-

64

ningsriktning. D blir det ndvndigt att snka

Drneringspunkternas utformning p horisontell

ngans hastighet till ca 15m/s eller lgre s att den

rrledning r viktig. Hur detta skall ske framgr av

inte kan tvinga kondensatet uppt. Detta uppns

installationsexempel 01. Placera dem ocks hellre

genom kning av rrledningens dimension och

fre n efter en kgelventil.

7. Installation

Expansionslyror skall monteras liggande i horisontella

Vid nguttag frn huvudngledning till en fr-

rrledningar fr att inte kondensat skall kvarst i

brukare skall man efterstrva att grenuttaget gres

lgpunkten.

p toppen av huvudledningen. Se figur 25. Hrigenom undviker man att kondensat rinner ner i
grenledning och in i frbrukaren.

nga

ngfrbrukare
Kondensat
Figur 25
Gr alltid excentriska nerkoningar i rrsystemet enligt figur 26.

Figur 26

65

7. Installation

Installera alltid smutsfilter med smutsfickan 90o t sidan, annars kan silarean bli fr liten och filterinsatsen
utsttes fr kavitation och erosion pga av hastighetskning genom silen. Se figur 27 och 28.

Figur 27

Figur 28

7.2

Installationer utomhus frysrisk

Enklaste sttet att undvika detta problem r att

kapseltyp och om de installeras p s stt att de r

anvnda ngfllor i sk frostskert utfrande.

sjlvdrnerande s blir de frostfria.

Dessa r de termiska avledarna av bimetall -och

66

7. Installation

7.3

Placering av avluftningsventiler

Figur 29 visar principen fr avluftning av en ng-

(Drnering av slutnda). Figur 30 visar hur av-

ledning. Avluftningsventilen placeras lmpligen i

luftningsventilen placeras i toppen av ett processkrl

slutet av rrledningen dit luften frs av den in-

som frses underifrn med direkt inblst nga.

strmmande ngan. Se ven installationsritning 02

Lmplig avluftningsventil r ngflla av kapseltyp.

Luftavledare

Luft

Luft

nga
Kondensatavledare

Kondensat
Figur 29

ngtillfrsel

Kondensatavledning

Figur 30

67

7. Installation

Hittills har handboken till vervgande del varit teoretisk. Hur teorierna skulle
kunna omsttas i praktiken framgr av efterfljande installationsexempel. Ofta kan
anlggningsfrhllandena i utgngslget avvika frn exemplen. Detta kan d pverka hur
installationen slutgiltigt utfres och vilka komponenter som vljes. Hr kan ibland kontakt
med Armatec vara lmpligt.
I installationsexemplen finns rekommenderande artikelnummer frn Armatec. Som
kompletterande information till artiklarna finns ocks i tabellen sidan 69 uppgifter om
ventiltyp, PN, DN och anslutningsform.

68

Installation

Artikelnummer

7. Installation

Artikelnummer

Ventiltyp

PN

DN

Anslutningsform

102A

Blgventil

2

1-10

Flnsar

100A

Blgventil

0

1-10

Flnsar

110

Backventil

1

1-100

Mellan flnspar

11

Backventil

0

1-100

Mellan flnspar

120VA

Strypventil

2

1-10

Flnsar

1VA

Strypventil

0

1-10

Svetsndar

10-0

Tryckmtarsats

10

Svets/gnga

10

Nlventil

00

-2

Gngor

2HT

Kulventil

2

10-0

Svetsndar

HT

Kulventil

2

10-0

Gngor

02A

Smutsfilter

2

2-00

Flnsar

02A

Smutsfilter

0

1-200

Flnsar

2

Reducerventil

0

1-100

Flnsar

20-111

Temperaturventil

1 och 0

1-100

Flnsar

20A

ngflla, kapseltyp

0

1-2

Gngor

22A

ngflla, kapseltyp

0

1-2

Flnsar

A

ngflla, bimetalltyp

0

1-0

Gngor

A

ngflla, bimetalltyp

0

1-0

Flnsar

A

ngflla, bimetalltyp

0

1-0

Gngor

2A

ngflla, flottrtyp

2

1-0

Flnsar

0-

Skerhetsventil

0

1-10

Flnsar

1

Skerhetsventil

1

1-2

Gngor

01-0A10

Reglerventil, el

2

1-10

Flnsar

01-00-0

Reglerventil, pneum.

2

1-10

Flnsar



Tryckgivare

-1

Temperaturgivare

2-2

Regulatorskp

-1R

Temperaturvakt

0-

Vrmevxlare

20-

Ackumulatortank

20TS

Termostat

69

7. Installationsexempel

Drnering av ngledningar och

lgpunkter
ngledningar skall ha ett fall i strmningsriktningen

Vid driftstart och kalla rrsystem kommer ev. inte

av ca 0,5-1% (o,5-1m fall per 100 m rrledning).

ngfllorna att tillrckligt snabbt kunna drnera

ngsystemet p de stora mngderna av luft/gaser

Uppsamling av kondensat skall ske i drneringsfickor

och kondensat utan det kan behvas ytterligare

tillverkade av T-rr. Drneringsfickorna skall vara

drneringar. Det kan d vara lmpligt att ocks ppna

vl tilltagna i storlek enligt rekommendationerna

de manuella avtappningsventilerna i drnerings-

i ritningen. Avstnden mellan drneringsfickorna

fickans botten och/eller ev andra lmpligt placerade

framgr ocks av ritningen. Drneringsfickorna

drneringsventiler.

frses i botten med avtappningsventil.

Under normaldrift och frutsatt vlisolerad ngngfllor placeras p drneringsfickorna enligt

ledning, bildas relativt lite kondensat

ritningen s att froreningar samlas upp dels i filtret

fre ngfllan eller drneras bort genom avtappnings-

Drnering av lgpunkter p rrledning

ventilen. Lmplig ngflla r flottrflla som arbetar

utan underkylning och kontinuerligt drnerar kon-

Hr gller i stort samma som ovan. Sker inte denna

densat s snart det bildas. Drmed befrias rr-

drnering finns risk fr ngslag nr varm nga

ledningen frn kondensat. Som andra val kan kapsel-

mter kvarstende kondensat. Se ven avsnitt 5.6

flla anvndas. D bortfaller separat smutsfilter och

Vattenslag.

backventil eftersom dessa funktioner finns integrerade i kapselfllan.

70

7. Installationsexempel

ngledningar

Avstnd mellan drneringspunkter

ngledning

Arbetstryck

DN

< 6 bar

< 250
250 - 400
> 400

6 - 20 bar

50 m
40 m
30 m

> 20 bar

80 m
60 m
40 m

100 m
80 m
50 m

1028A
1050A
3542HT

D
<
_ 80
100
>
_ 300

1174A

200 -300

1028A
1050A
3542HT

100

4029A
4042A

4492A
3542HT
1056A

3542HT
1056A

d
= D
- 250 = D minus en dim.
- 250

Lgpunkt

D
d

1028A
1050A
3542HT

1174A

200 -300

1028A
1050A
3542HT

100

4029A
4042A

4492A
3542HT
1056A

3542HT
1056A

Installationsexempel 01

Datum

0-0-2

Drnering av ngledning
utan separator.

71

7. Installationsexempel

Drnering av slutnda och

frdelningslda
Drnering av slutnda p rrledning.

Drnering av frdelningslda.

Hr gller i stort samma som p fregende upp-

Ocks hr gller i stort samma som sagts ovan.Tillse

slag avseende Drnering av ngledningar och lg-

att det finns minst 1% lutning mot drnerings-

punkter. Dock mste slutndan utfras med T-

fickan.

stycke dr hgsta punkten utrustas med en automatisk avluftningsventil fr evakuering av luft/gaser

i rrledningen. Denna avluftning kan ocks gras
med ngflla av kapseltyp.

72

7. Installationsexempel

4420A
3547HT

200 -300

Slutnda

D
d

1028A
1050A
3542HT

D
<
_ 80
100
>
_ 300

1174A

100 -300

1028A
1050A

100

4029A
4042A

4492A
3542HT
1056A

3542HT
1056A

d
= D
- 250 = D minus en dim.
- 250

Frdelningslda
4550-3
1804 1805
1028A
1050A
3542HT

1028A
1050A
3542HT

1028A
1050A
3542HT

1028A
1050A

100

4029A
4042A

1028A
1050A
3542HT

1028A
1050A

1174A

100 -300

1028A
1050A
3542HT

4492A
3542HT
1056A

Installationsexempel 02

3542HT
1056A

Datum

0-0-2

Drnering av slutnda
och frdelningslda

73

7. Installationsexempel

ngfljeledningar - Tracing
Vid val av ngflla br man stlla vissa frgor t ex:

frn varandra. Frekommer rrdragning med flera

bjar, ndrade riktningar, stigningar, max 4 m lyft-

Vad skall vrmas typ av produkt?

hjd/bar drifttryck rekommenderas, e t c br av-

Nr skall det ske, vid frysning, viss ssong, vid drift-

ledarna sitta ttare.

stopp eller kontinuerligt?

Vilka temperaturer erfordras p nga resp produkt?

Dimensionering sker efter kapacitetsdiagrammen.

D det ofta r svrt att teoretiskt faststlla det verk-

Nr behoven r faststllda br man betnka fljande:

liga kapacitetsbehovet har det visat sig att DN 15

ofta r tillrckligt.

Vid produkt som endast behver vrmas vid driftstopp bildas vid normalt drift mycket lite kondensat.

Vid produkt som ex tjra, svavel, harts och bitumen

Frutsatt vlisolerad ngledning/produktledning r

med behov kontinuerlig uppvrmning fr att kunna

kylbenet troligen det som ger upphov till strre

pumpas och flyta, anvndes ngmantlade rr. Hr

delen av kondenseringen.

skall man vlja en kapselflla som med underkylning

Vid driftstopp krvs dremot ngtillfrsel med av-

av 10 grad C endast ger liten uppdmning av kon-

passad temperatur och kondenseringen kar av-

densatet och drmed tillrcklig effekt p uppvrm-

sevrt.

ningen av produkten.

Fr dessa fall br man vlja bimetallflla, dr under-

Vid sk instrumenttracing vljes bimetallflla i DN

kylningen ca 30 grad C ger viss utnyttjande av

10/15 pga den ringa kondenseringen. Beroende p

vtskevrmet.

placering i anlggningen, avstnd till kondensatledning samt den ringa mngden kan man vervga

Vid raka rrledningar och tillfredstllande isolering

om det r meningsfullt att omhnderta kondensatet

br avledare placeras p ett avstnd av max 60-80 m

eller om de kan avledas till golvbrunn eller p annat

stt.

74

7. Installationsexempel

Kylben oisolerat
ca:1,5 m

4434A
4438A
3547HT
1028A

3547HT
1028A

4434A
4438A

3547HT
1028A

Kylben oisolerat
ca:1,5 m

3547HT

3547HT
1028A

Kylben oisolerat
ca:1,5 m

4434A
4438A
3547HT

Installationsexempel 03

Datum

0-0-2

ngfljeledningar - Tracing

75

7. Installationsexempel

Drnering av separator
Torr mttad nga r svrt att vidmakthlla i en

D separatorn skall vara fri frn uppsamlat kon-

huvudngledning. Vattendroppar frn pannan och

densat behvs en ngflla i bottenanslutningen

nr ngan brjar kondensera finns i ngan. Fr att

som arbetar med ingen eller liten underkylning.

frbttra ngkvaliten r det inte tillrckligt med

Hr br man installera flottrflla.

endast en ngflla. Istllet br man installera en separator i ngledningen och placera denna s nra
frbrukningsstllet som mjligt. Genom en kombination av hastighetssnkning och/eller centrifugalverkan hos ngan separeras vattendropparna och
ngans kvalitet frbttras.

76

Installeras i princip enligt ritningen.

7. Installationsexempel

1028A
1050A
3542HT

49254927

1028A
1050A
3542HT

3542HT
1056A

4029A
4042A

4492A

1174

1028A
1050A
3542HT

3542HT
1056A

Installationsexempel 04

Datum

0-0-2

Drnering av separator

77

7. Installationsexempel

Tryckreduceringsenhet, elektriskt,
pneumatiskt eller egenmediastyrd
Skall i princip utfras enligt ritningarna. Det r

I princip gller samma som ovan vid temperatur-

viktigt att samtliga komponenter installeras fr kon-

reglering.

tinuerlig driftskerhet, vervakning samt mjlighet till

Om separator helt enligt installationsexempel 04

avstllning och service av komponenterna.

finns installerad fre dessa enheter, bortfaller behov

Frsta val fr ngflla r kapseltyp. Andra val r

av ngflla med tillbehrande ventiler.

flottrflla och d mste separat smutsfilter och

backventil installeras.
1320VA
1344VA

4550-3
1028A
1050A

4029A
4042A

1028A
1050A

3542HT
1056A
1028A
1050A
3542HT

4424A

18041805

4265

1028A
1050A
3542HT

1890

Kondensatkrl

1:a val
4029A
4042A
2:a val
1028A
1050A
3542HT
3542HT
1056A

4492A

1174

1028A
1050A
3542HT

3542HT
1056A

Installationsexempel 05
Tryckreduceringsenhet, elektriskt,
pneumatiskt, eller egenmediastyrd

78

Datum

0-0-2

7. Installationsexempel

230V / 50Hz

Elektriskt
styrd

230V pulser

1320VA
1344VA

4892-24

4-20 mA

4550-3
1028A
1050A

18041805

4029A
4042A

480138063806A 106

3542HT
1056A
1028A
1050A
3542HT

4883

1028A
1050A

1028A
1050A
3542HT

4424A

1:a val
4029A
4042A
2:a val
1028A
1050A
3542HT

4492A

3542HT
1056A

1028A
1050A
3542HT

1174

3542HT
1056A

230V / 50Hz
4-20 mA

1320VA
1344VA

Pneumatiskt
styrd

Luft 6 bar

1028A
1050A

1028A
1050A
3542HT

4424A

18041805

480138004880F

3542HT
1056A

4-20 mA

4550-3
E

4029A
4042A

4892-24

4883

1028A
1050A

1028A
1050A
3542HT

1:a val
4029A
4042A
2:a val

1028A
1050A
3542HT
3542HT
1056A

4492A

1174

1028A
1050A
3542HT

3542HT
1056A

Installationsexempel 06

Datum

0-0-2

Tryckreduceringsenhet, elektriskt,
pneumatiskt, eller egenmediastyrd

79

7. Installationsexempel

Drnering av ngavspnningskrl vid

tervinning av expansionsnga

80

I ngavspnningskrlet terfrngas kondensat och

av flottrtyp som avleder kondensatet omedelbart

ngbildningsvrmen kan utnyttjas vi lgre tryck/

nr det bildas s att risk inte finns att det dras med

temperatur.

ut i ngutloppet.

Fr drnering av kondensat br man vlja en flla

Utfres i princip enligt ritningen.

7. Installationsexempel

Apparat fr
hgtryck

Apparat fr
lgtryck

4550-3
18041805

ngavspnningskrl

1320VA
1344VA

1028A
1050A 4029A 4492 1174
3542HT 4042A

1028A
1050A
3542HT

3542HT
3542HT

Installationsexempel 07

Datum

0-0-2

Drnering av ngavspnningskrl
vid tervinning av expansionsnga

81

7. Installationsexempel

Drnering av vrmevxlare
Utfres i princip enligt ritningen. Reglering av ngan

D lga tryck frekommer r det lmpligt att vrme-

gres p tilloppet.

vxlaren installeras med fritt fall mot kondensattank, fr att undvika lyftning av kondensatet.

Hr r det viktigt att vlja ngflla av flottrtyp,

som avleder kondensatet s snart det bildas och

I stort sett gller vad som ovan sagts ocks fr olje-

som klarar variationer i tryck, och kapacitet. ven

frvrmare.

vacuum kan i vissa fall uppst.

82

7. Installationsexempel

1028A
1050A

1320VA
1344VA

3542HT
1028A
1050A

1174

4492A

4029A
4042A

3542HT
1028A
1050A

3542HT
1056A

3542HT
1056A

Fr skerhetsutrustning p sekundrsida
hvisas till separat handbok Skerhetsutrustning.

Installationsexempel 08

Datum

0-0-2

Drnering av vrmevxlare

83

7. Installationsexempel

Uppvrmning av tank med friliggande

rrslinga

84

Denna variant vljes dr man av skerhetsskl,

utfres med frminskad diameter fr att underltta

beroende p media i badet, inte kan gra hltagning

lyftningen av kondensatet. Lmplig ngflla r av

av tanken. Rrslingan avslutas i sin lgsta del som en

kapseltyp.

form av vattenls och kondensatets stigande ledning

Installeras i princip enligt ritningen.

7. Installationsexempel

1028A
1050A
3542HT

Klen stigarledning

1028A
1050A
3542HT

4422A

Vattenls

1028A
1050A
3542HT

Installationsexempel 09

Datum

0-0-2

Uppvrmning av tank med

friliggande rrslinga

85

7. Installationsexempel

Uppvrmning av tank med fast rrslinga

Tv varianter finns. Skillnaden r om ngtillfrsel

ppen sjunker trycket nr ngan kondenserar och

r manuell (oreglerad) eller automatisk (reglerad).

kan verg till vacuum. D mste man vlja en

Som framgr r ngfllan placerad som lgsta punkt.

ngflla som omedelbart avleder kondensatet samt

Vid manuell ngtillfrsel br man vlja ngflla av

genom fritt fall mot kondensattank inte ger ngot

bimetall typ. D bortfaller separata filter och back-

mottryck. Hr r det viktigt att vlja ngflla av

ventil som finns i denna flla.

flottrtyp.

Vid automatiskt reglerad installation, nr vrme-

Installationen kan i princip utfras enligt ritningen.

uttaget r litet och reglerventilen r mycket litet

86

7. Installationsexempel

1028A
1050A

Kylben oisolerat
c:a 1,5 m
( gller bimetall )

Vid manuell.
(oreglerad) ng tillf.

1028A
1050A
3542HT

1174

4492A

4029A
4042A

4434A
4436A

1028A
1050A
3542HT

3542HT
1056A

3542HT
1056A

Installationsexempel 10

Datum

0-0-2

Uppvrmning av tank med

fast rrslinga

87

7. Installationsexempel

Parallellkopplade pressar
Dessa pressar fr ex gummi och plast krver jmn

Uppdmning av kondensat r direkt olmpligt och

temperatur ver hela ytorna fr en hg och jmn

drfr skall man vlja en ngflla av flottrtyp.

kvalitet av slutprodukten. Drmed behver ocks

ngtrycket vara detsamma fr varje press och ev luft
mste evakueras. Varje pressdel skall ha individuell
ngfrsrjning och avledning av kondensat.

88

Installationen kan i princip utfras enligt ritningen.

7. Installationsexempel

1028A
1050A

4029A
4042A

3542HT
1056A

1028A
1050A
3542HT

4492A

1174

4492A

1174

4492A

1174

4492A

1174

3542HT

1028A
1050A
3542HT

1056A

4492A

1174

1028A
1050A
3542HT

Installationsexempel 11

Datum

0-0-2

Parallellkopplade pressar

89

7. Installationsexempel

Tippbar kokgryta
Eftersom dessa grytor oftast anvndes endast under

vacuumventil, som slpper in luft nr anlggningen

dagsskift s startas de och stlles av varje arbetsdag.

kyles av, fr att frhindra att vacuum uppstr.

Beroende p ngutrymmet, runt hela grytan, krvs

Lmplig vacuumventil r en omvnd ringbackventil.

relativt stor avledning av kallt kondensat och avluftning under uppstart.Vl i drift och frutsatt rtt

I denna installation anvndes sk sifonrr fr avled-

vald ngflla r drneringsbehovet av kondensat fr-

ning av kondensat. Eftersom det r draget igenom

hllande litet.

ngrummet p kokgrytan s leder detta till att ngls

uppstr och ngfllan fr svrt att fungera p nskat

90

Fr kortast mjliga koktid skall man vlja en ngflla

stt. Detta kan lsas genom en frbigngsledning

av flottrtyp, som omedelbart drnerar kondensatet

runt ngfllan. Denna ledning frses med en nl-

nr det bildas. Det r ocks lmpligt att installera en

ventil som stndigt r ngot ppen och drmed

separat avluftningsventil. Till detta kan man vlja en

kommer att avleda kondensat. Viss kontinuerligt

ngflla av kapseltyp. Dessutom behver man en

ngutslpp mste drmed accepteras.

7. Installationsexempel

4420A

1174
1170

1028A
1050A

3547HT

1028A
1050A
3542HT

1890

i stryplge

3542HT
1056A

4029A
4042A

4492A

1174

1028A
1050A
3542HT

3542HT
1056A

Installationsexempel 12

Datum

0-0-2

Tippbar kokgryta

91

7. Installationsexempel

Ej tippbar gryta
Fr denna installation gller samma som fr tippbar kokgryta dock med undantaget att sifonrrsdrnering inte frekommer. Drmed bortfaller behovet av frbigngsledning.
Utfres i princip enligt ritningen.

92

7. Installationsexempel

4420A

1174
1170

1028A
1050A

3547HT

1028A
1050A
3542HT

1174

4492A

4029A
4042A

1028A
1050A
3542HT

3542HT
1056A

3542HT
1056A

Installationsexempel 13

Datum

0-0-2

Ej tippbar kokgryta

93

7. Installationsexempel

Aerotemper och ngbatteri

Dessa har reglerad ngtillfrsel.

I vissa fall kan trycket falla s lgt att vacuum kan

uppst och luft sugs in i apparaten. Kondensat-

Stora variationer i tryck och kapacitet frekommer.

ledningen br drfr ha sjlvfall till kondensattank.

God avluftningsfrmga mste finnas.

Dessa frhllanden tillsamman krver en flottrflla.

94

7. Installationsexempel

1028A
1050A

4280-7111

4280-7421

1028A
1050A
3542HT

3542HT
1056A

4029A
4042A

4492A

1174A

1028A
1050A
3542HT

3542HT
1056A

Installationsexempel 14

Datum

0-0-2

Aerotemper och ngbatteri

95

7. Installationsexempel

Vulkaniseringsform
Intermittent drift r vanligt med mnga start och

har individuell ngfrsrjning, avluftning och kon-

stopp varje skift. Dremot r ofta ngfrbrukningen

densatavledning. Uppdmning av kondensat skall

relativt liten

undvikas.

Fr att rtt kvalitet skall uppns p produkten vid

Frsta val blir drmed flottrflla och som andra val

vulkanisering krvs lika och jmn temperatur p hela

installeras kapselflla. D bortfaller separat back-

pressen. Det r drfr viktigt att bda pressdelarna

ventil och smutsfilter, som finns integrerade i kapselfllan.

96

7. Installationsexempel

4420A

3547HT
3547HT
3542HT

4420A

4492A
4420A

3547HT
3542HT

4492A
4420A

3547HT
3542HT

3547HT
1056A

3547HT
1028A
1050A

3547HT
1056A

3547HT
3542HT

Installationsexempel 15

Datum

0-0-2

Vulkaniseringsform

97

7. Installationsexempel

Autoklaver
Autoklaven skall vara helt fri frn kondensat innan

Kondensatet skall avledas utan uppdmning och

den fylles med produkten fr uppvrmning. Det r

drfr vljes flottrflla.

ndvndigt med separat automatisk avluftningsventil

eftersom luft kan leda till temperaturskillnader i auto-

Utfres i princip enligt ritningen.

klaven.
Fr autoklaver av rostfritt stl finns motsvarande
ngfllor och ventiler av rostfritt stl.

98

7. Installationsexempel

4420A

3547HT

1028A
1050A

1028A
1050A
3542HT

1174

4492A

4029A
4042A

1028A
1050A
3542HT

3542HT
1056A

3542HT
1056A

Installationsexempel 16

Datum

0-0-2

Autoklaver

99

7. Installationsexempel

Tappvarmvattenberedning med nga

Systemet bestr av en primrsida dr ngan via
vrmevxlare vrmer kallvatten/laddningskrets.
Pumpen i laddningskretsen styrs av termostat
60-65oC i ackumulatortanken. Reglerventilen p
ngsidan har kombinerad regler- och blockeringsfunktion.

100

7. Installationsexempel

4892
4641
RC

4885-1

4880
E
P

8520

4898-1R

4380
4801
8470

3542HT

1174

4492A

4029

1028A

8520TS

3542HT 3542HT

Installationsexempel 17

Datum

0-0-2

Vrmevxlare fr tappvatten

101

8. ng/vattentabell

Vatten

Temp.
C

102

Mttningstryck
bar abs

nga

Densitet
e'
kg/m

Spec.
volym
v'
m/kg

Spec.
entropi
s'
kJ/kgxK

Spec.
entalpi
h'
kJ/kg

Frngningsvrme
r
kJ/kg

Densitet
e"
kg/m

Spec.
volym
v"
m/kg

Spec.
entropi
s"
kJ/lgxK

Spec.
entalpi
h"
kJ/kg

0
5
10
15
20

0,006
0,009
0,012
0,017
0,023

999,8
1000,0
999,7
999,2
998,3

0,001000
1000
1000
1001
1002

0,0002
0,0762
0,1510
0,2243
0,2963

0,04
21,01
41,99
62,49
86,86

2501,6
2489,7
2477,9
2466,1
2454,3

0,005
0,007
0,009
0,013
0,017

206,3
147,2
106,4
77,98
57,84

9,1577
9,0269
8,9020
8,7826
8,6684

2501,6
2510,7
2519,9
2529,1
2538,2

25
30
35
40
45

0,032
0,042
0,056
0,074
0,096

997,1
995,7
994,0
992,3
990,2

0,001003
1004
1006
1008
1010

0,3670
0,4365
0,5049
0,5721
0,6383

104,77
125,66
146,56
167,45
188,35

2442,5
2430,7
2418,8
2406,9
2394,9

0,023
0,030
0,040
0,051
0,065

43,40
32,93
25,24
19,55
15,28

8,5592
8,4546
8,3543
8,2583
8,1661

2547,3
2556,4
2565,4
2574,4
2583,3

50
55
60
65
70

0,123
0,157
0,199
0,250
0,312

988,1
985,7
983,2
980,5
977,7

0,001012
1015
1017
1020
1023

0,7035
0,7677
0,8310
0,8933
0,9548

209,26
230,17
251,09
272,02
292,97

2382,9
2370,8
2358,6
2346,3
2334,0

0,083
0,104
0,130
0,161
0,198

12,05
9,58
7,68
6,20
5,05

8,0776
7,9926
7,9108
7,8322
7,7565

2592,2
2601,0
2609,7
2618,4
2626,9

75
80
85
90
95

0,386
0,474
0,578
0,701
0,845

974,8
971,6
968,4
965,2
961,6

0,001026
1029
1033
1036
1040

1,0154
1,0753
1,1343
1,1925
1,2501

313,94
334,92
355,92
376,94
397,99

2321,5
2308,8
2296,5
2283,2
2270,2

0,242
0,293
0,354
0,424
0,505

4,13
3,41
2,83
2,36
1,98

7,6835
7,6132
7,5454
7,4799
7,4166

2635,4
2643,8
2652,0
2600,1
2668,1

100
105
110
115
120

1,013
1,208
1,433
1,691
1,985

958,1
954,5
950,7
946,8
942,9

0,001044
1048
1052
1056
1061

1,3069
1,3630
1,4185
1,4733
1,5276

419,06
440,17
461,32
482,50
503,72

2256,9
2243,6
2230,0
2216,2
2202,2

0,598
0,705
0,827
0,965
1,122

1,67
1,42
1,21
1,04
0,98

7,3554
7,2962
7,2388
7,1832
7,1293

2676,0
2683,7
2691,3
2698,7
2706,0

125
130
135
140
145

2,321
2,701
3,131
3,614
4,155

938,8
934,6
930,2
925,8
921,4

0,001065
1070
1075
1080
1085

1,5813
1,6344
1,6889
1,7390
1,7906

524,99
546,31
567,68
589,10
610,60

2188,0
2173,6
2158,9
2144,0
2128,7

1,298
1,497
1,719
1,967
2,242

0,77
0,67
0,58
0,51
0,45

7,0769
7,0261
6,9766
6,9284
6,8815

2713,0
2719,9
2726,6
2733,1
2739,3

150
155
160
165
170

4,760
5,433
6,181
7,008
7,920

916,8
912,1
907,3
902,4
897,3

0,001091
1096
1102
1108
1115

1,8416
1,8923
1,9425
1,9923
2,0416

632,15
653,78
675,47
697,25
719,12

2113,2
2097,4
2081,3
2064,8
2047,9

2,548
2,886
3,260
3,671
4,123

0,39
0,35
0,31
0,27
0,24

6,8358
6,7911
6,7475
6,7048
6,6630

2745,4
2751,2
2756,7
2762,0
2767,1

175
180
185
190
195

8,924
10,03
11,23
12,55
13,99

892,1
886,9
881,5
876,0
870,4

0,001121
1128
1134
1142
1149

2,0906
2,1393
2,1876
2,2356
2,2833

741,07
763,12
785,26
807,52
829,88

2030,7
2013,1
1995,2
1976,7
1957,9

4,618
5,160
5,752
6,397
7,100

0,22
0,19
0,17
0,16
0,14

6,6221
6,5819
6,5424
6,5036
6,4654

2771,8
2776,3
2780,4
2784,3
2787,8