Arméreglemente Del 2 PDF

Armreglemente del 2
Central lagerhllning:
Frsvarets bok- och blankettfrrd
FRSVARSMAKTEN
Hkv, Armledningen
1995-05-19
09 833
TFD 95016
Armreglemente del 2 Taktik - (AR 2), 1995 rs utgva

(M7741-100612), faststlls.
___
I samband hrmed upphvs Armreglemente del 2 Taktik (AR 2

med Bihang), 1982 rs utgva (M7741-100611) samt
Armreglemente del 2 Strid i C-milj (AR 2 C), 1987 rs utgva
(M7741-100621).
KE SAGRN
Gran Moberg
Frsvarsmakten, Stockholm 1995

Boken r framstlld i samarbete med
Frsvarsmedia
Berlings, Arlv, 1995
M7741-100612
FRORD
Taktiken r avgrande fr armfrbandens frmga i krig och ett av de viktigaste styrmedlen fr utveckling av armn.
AR 2 utgr grunden fr
armstridskrafternas strid,
organisations- och materielutveckling,
utbildning av armns krigsfrband,
beflsutbildning i taktik vid skolor, staber och frband,
krigsfrberedelsearbete,
ledarskapsutbildning samt
utarbetande av truppslagsvisa frbandsreglementen och
sakreglementen, bl a stabstjnstreglementen, och handbcker.
AR 2 beskriver det taktiska upptrdandet vid hgre frband ur
armn. Med hgre frband avses frdelningar, frsvarsomrden,
brigader och sammansatta stridsgrupper av motsvarande storlek.
Taktik och stridsteknik vid lgre frband - frband under brigadnivn - beskrivs i respektive truppslagsreglementen. Upptrdandet vid internationella insatser beskrivs i srskilda reglementen.
AR taktiska doktrin och vriga principer, frmst ledning, skall
tilllmpas i truppslagsreglementen och reglementen fr internationella insatser.
AR 2 vnder sig till
krigsfrbandschefer med staber,
elever vid MHS TAK A och hgre utbildning,
ansvariga fr frbands- och sakreglementen samt
lrare vid vriga skolor inom armn som std fr taktisk utbildning.
Vissa delar, t ex metoder fr problemlsning (den s k bedmandemallen), kan dock anvndas ven p lgre niver som en allmn
grund fr hanterande av komplexa situationer (problemlsningslra). De viktigaste metoderna fr beslutsfattning vid lgre frband framgr av de truppslagsvisa frbandsreglementena.
Fr att f en strre frstelse fr taktiska grunder och principer

anvnds boken Om stridens grunder som ett komplement till
AR 2 och truppslagsreglementen.
AR 2 inleds med kapitlen Operativa grunder och Fienden.
De viktigaste kapitlen r Grunder fr armfrbandens strid,
Stridsstt och Ledning. Dessa utgr grunden fr de kapitel som
beskriver stridens genomfrande:
Strid innan mobilisering r slutfrd
Strid vid angrepp ver havet
Strid vid angrepp ver landgrns
Kapitlet Tjnstegrenar och funktioner ger de viktigaste faktorerna
som varje stabsmedlem i bataljonsstab och hgre staber mste
knna till.
AR 2 beskriver operativa principer, fiendens organisation, utrustning och upptrdande samt vra frbands organisation och utrustning m h t bedmd utveckling till omkring sekelskiftet.
Innehll
1. Operativa grunder...................................................................
1.1
Ml fr totalfrsvaret...........................................................
1.2
Frsvarsmaktens uppgifter..................................................
1.3
Operativ ledning...................................................................
1.4
Sammanhanget mellan operativ och taktisk
ledning..............................................................................
1.5
Operativa grunder ...............................................................
Allmnt................................................................................
Strid innan mobilisering r slutfrd ....................................
Strid vid angrepp ver havet................................................
Strid vid angreppp ver landgrns ......................................
1.6
Armstridskrafternas vergripande uppgifter..................
11
11
12
14
2. Fienden.....................................................................................
2.1
Grunder.................................................................................
2.2
Operationer...........................................................................
Taktik....................................................................................
23
2.4
Frband.................................................................................
2.5
Begrnsningar.......................................................................
25
25
27
31
34
35
3. Grunder fr armfrbandens strid........................................

3.1
Taktisk doktrin.....................................................................
3.2
Stridens grunder...................................................................
Eld .......................................................................................
Rrelse.................................................................................
Skydd ..................................................................................
Ledning ...............................................................................
Underrttelsetjnst...............................................................
Stridsvrde...........................................................................
3.3
Taktikens grunder................................................................
Allmnt................................................................................
Lokal verlgsenhet.............................................................
Kraftsamling........................................................................
verraskning.......................................................................
Handlingsfrihet....................................................................
37
37
38
40
40
40
41
42
42
43
43
44
44
45
47
4. Stridsstt...................................................................................
4.1
Anfall.....................................................................................
Anfall mot nyss luftlandsatt fiende .....................................
Anfall i bebyggelse .............................................................
4.2
Frsvar ..................................................................................
Frsvar mot luftlandsttning ...............................................
Frsvar i bebyggelse ...........................................................
4.3
Frdrjningsstrid.................................................................
48
48
57
59
61
62
66
68
16
17
17
19
21
22
23
5. Ledning.....................................................................................
5.1 Grunder.................................................................................
Chefen ................................................................................
Uppdragstaktik....................................................................
5.2 Planering................................................................................
5.3 Genomfrande.......................................................................
Order ...................................................................................
Stridsuppgifter......................................................................
Samordning .........................................................................
Samordning med den civila delen
av totalfrsvaret...............................................................
Uppfljning .........................................................................
Krigets lagar.........................................................................
Hnsyn till civillget............................................................
75
76
76
77
78
79
79
80
81
84
85
87
87
6. Strid innan mobilisering r slutfrd .....................................

6.1 Fienden...................................................................................
Begrnsningar .....................................................................
6.2 Karaktristik av striden ......................................................
6.3 Stridens genomfrande.........................................................
Skydda fr totalfrsvaret vitala funktioner .........................
Skapa frutsttningar fr vr mobilisering
och styrketillvxt...............................................................
Begrnsa fiendens styrketillvxt..........................................
Sl fiendens frband............................................................
89
89
90
91
93
93
94
96
97
7. Strid vid angrepp ver havet..................................................

7.1 Strid i kraftsamlingsriktning...............................................
Fienden ................................................................................
Karaktristik av striden .......................................................
Strid i syfte att begrnsa fiendens styrketillvxt..................
Strid i syfte att skra egen styrketillvxt..............................
Strid i syfte att avbryta fiendens styrketillvxt ...................
Strid i syfte att sl kvarvarande fiende.................................
7.2 Strid i icke kraftsamlingsriktning.......................................
7.3 Fria kriget .............................................................................
98
98
98
103
105
108
109
114
115
117
8. Strid vid angrepp ver landgrns...........................................

8.1 Strid i kraftsamlingsriktning ..............................................
Fienden ................................................................................
Karaktristik av striden .......................................................
Strid i syfte att begrnsa fiendens utbredning .....................
Strid i syfte att hlla viktiga omrden och platser................
Strid p djupet av fiendens omrde......................................
Strid i syfte att bryta fiendens anfallskraft ..........................
8.3 Strid i icke kraftsamlingsriktning.......................................
8.3 Fria kriget.............................................................................
118
118
118
122
123
128
130
131
134
136
9.
9.1
Terrngens och vdrets inflytande..................................

Terrngvrdering...........................................................
Terrngtyper..................................................................
Vdrets och rstidens inflytande ..................................
137
139
140
143
10.
Tjnstegrenar och funktioner..........................................
10.1
Indirekt eld......................................................................
10.2
Luftfrsvar......................................................................
10.3
Skydd...............................................................................
10.4
Beredskap........................................................................
10.5
Underrttelsetjnst.........................................................
10.6
Skerhets- och ordningstjnst.......................................
10.7
Sambandstjnst..............................................................
10.8
Fltarbeten .....................................................................
10.9
Underhllstjnst ............................................................
10.10 Kommunikationstjnst..................................................
10.11 Utbildning.......................................................................
10.12 Personaltjnst.................................................................
10.13 Karttjnst .......................................................................
10.14 Armflygverksamhet......................................................
10.15 Sjukvrdstjnst...............................................................
10.16 Telekrigfring.................................................................
10.17 Informationstjnst..........................................................
146
146
149
152
157
160
163
165
168
171
174
176
177
178
180
182
183
184
9.2
Bilagor
l.
2.
Planeringsmetod..................................................................
Redogrelse fr lget..........................................................
185
191
Definiera i varje situation VAD SOM SKALL UPPNS.

Klarlgg vad som leder till framgng. Ta initiativet, vidta de
tgrder som erfordras och ta de risker detta krver. Allt
detta tillsammans r att agera.
AGERA
genom att
TA OCH BEHLLA
INITIATIVET
Ta de risker detta krver
9
Bild: Frenkling av det fragmenterade stridsfltet.
Bilderna i AR 2 r frenklade fr att frmedla ett visst budskap.
Mrk frgnyans visar pgende verksamhet, ljus frgnyans visar
planerad verksamhet. I vrigt enligt AH 4
11
1. Operativa grunder
1.1 Ml fr totalfrsvaret
Mlen fr totalfrsvaret framgr av gllande frsvarsbeslut. Vid
bokens tryckning gller fljande ml fr totalfrsvaret enligt 1992
rs frsvarsbeslut:
"Totalfrsvaret skall i frsta hand vara fredsbevarande genom att
ha sdan styrka, sammansttning, ledning, beredskap och uthllighet, att en angripares frluster och andra uppoffringar i samband med frsk att utnyttja vrt land inte ter sig rimliga i frhllande till frdelarna. Ett s utformat totalfrsvar utgr ett vsentligt bidrag till lugn, stabilitet och begrnsad stormaktsnrvaro i
det nordiska omrdet i fred och i internationella kriser. Det r
drtill en frutsttning fr att svensk neutralitet skall bli respekterad vid krig i vrt nromrde och skapar respekt fr vr vilja och
frmga att till det yttersta frsvara hela vrt land om vi skulle
utsttas fr ett militrt angrepp.
Ett militrt angrepp utgr det allvarligaste hotet mot vr nationella skerhet och skall vara den viktigaste utgngspunkten fr totalfrsvarets planering. Frsvaret skall kunna fullfljas i alla former
- militra och civila - som folkrtten medger.
Planeringen inom totalfrsvaret skall utg frn att ett militrt angrepp kan komma att inledas innan vr mobilisering tillfullo genomfrts.
Totalfrsvaret skall motverka att Sverige dras in i krig eller kriser
i omvrlden, skydda landet mot verkningarna och trygga fr landet ndvndig frsrjning. Respekten fr vr territoriella integritet skall upprtthllas genom frmga att ingripa mot varje form
av krnkning av vrt territorium svl ifred som under neutralitet.
Totalfrsvaret skall vidare vrna civilbefolkningen mot verkningarna av krigshandlingar genom att bereda skydd, rdda ndlidande, ombesrja vrd och trygga en livsndvndig frsrjning. Totalfrsvarets frmga i dessa avseenden grundas frmst p det
fredstida samhllets resurser och dess frmga till omstllning.
Ansvar fr en verksamhet ifred innebr motsvarande ansvar i
krig.
Totalfrsvaret skall drutver kunna medverka i FN:s fredsbevarande operationer.
12
Operativa grunder
Totalfrsvaret skall vara s uppbyggt och organiserat att det r

en hela folkets angelgenhet. Av strsta betydelse r att medborgarna s lngt mjligt efter sin frmga bereds tillflle att bidra
till landets frsvar. Detta tillgodoses bst om vrt totalfrsvar
ven i fortsttningen bygger p plikttjnstgring. Hrtill kommer
de viktiga insatser som grs i de frivilliga frsvarsorganisationerna. Folkrrelserna r av stor betydelse nr det gller att frankra
totalfrsvarsidn i samhllet."
1.2 Frsvarsmaktens uppgifter

Frsvarsmaktens viktigaste uppgift r att frsvara Sverige mot
vpnade angrepp. Frsvarsmakten skall ha sdan krigsduglighet
och beredskap att den verkar avhllande mot sdana angrepp.
Ett angrepp skall kunna mtas varifrn det n kommer. Angrepp
mot Sverige skall krva s stora resurser och uppoffringar samt ta
s lng tid att de frdelar som str att vinna rimligen inte motiverar insatserna.
Frsvarsmakten skall i fred hvda Sveriges territoriella integritet
samt organisera krigsfrband och frbereda frbandens anvndning fr landets frsvar.
Ett angrepp mot oss kan ske i olika militrpolitiska lgen och med
lngre eller kortare frvarning.
Angriparen kan under vissa frutsttningar ha frihet i valet av tid,
rum samt resurser och form vid angrepp mot vrt land. Fr att
lyckas med angreppet torde operativ verraskning efterstrvas och
tgrder vidtas i detta syfte. Frsvarsmakten skall drfr frn en
lg beredskapsniv snabbt kunna vxa i styrka och kunna fra
striden med olika avsikter, ven i ovntade riktningar.
I ett freds-, kris- eller neutralitetsskede kan vi bli tvungna att frdela vra resurser i flera riktningar fr att verka stabiliserande i
vrt nromrde eller fr att mta olika typer av hot. Vr frmga
att omfrdela resurser inom och mellan militromrden fr att
mta vxlande lgen och genomfra kraftsamling r viktig. Vid
ett angrepp krvs att vi tidigt frsvarar de hamnar, flygflt, baser
och knutpunkter som r viktiga fr angriparens styrketillvxt eller
som r betydelsefulla fr vra insatsmjligheter mot hans styrketillvxt samt fr vra omgrupperingar och transporter.
Vra stridskrafter skall tidigt kunna sttas in mot en angripare,
ven i lgen nr mobilisering och utgngsgruppering inte avslutats.
Operativa grunder 13
Vid ett angrepp ver havet skall angriparen kunna mtas och tillfogas knnbara frluster redan under transporterna ver havet och
genom luften. Vi skall kraftsamlat stta in stridskrafter i avsikt att
hindra angriparen att f fast fot p svensk mark. Den samlade frsvarsinsatsen skall syfta till att bryta hans anfallskraft redan i
kustomrdet.
Vid ett angrepp ver landgrnsen kan det vara ndvndigt att utnyttja ett stort operativt djup. Angriparen skall mtas tidigt och
hans resurser successivt reduceras. Vi skall drefter kraftsamlat
stta in stridskrafter fr att bryta hans anfallskraft.
Vi skall under lng tid kunna fra ett krig som ger angriparen
knnbara frluster. I ett lge dr vra resurser inte mjliggr att
hans anfallskraft bryts, skall striden syfta till att bestrida hans operationsfrihet eller, om inte detta r mjligt, att under lng tid frsvra hans verksamhet. Hrigenom skapas frutsttningar fr andra skerhetspolitiska lsningar.
Bild: Angriparen skall mtas
tidigt
14
Operativa grunder
1.3 Operativ ledning

verbeflhavaren utvar det hgsta militra beflet. Han r under
regeringen ensam ansvarig fr det militra frsvaret och fr dess
samordning med totalfrsvaret i vrigt. Hgkvarteret stdjer B
ledning av Frsvarsmakten.
Militrbeflhavaren leder med std av en militromrdesstab frsvaret av militromrdet och drmed sammanhngade operativ
verksamhet. Ledningen avser frsvarsfrberedelser och incidentberedskap i fred samt frsvarsoperationer och andra insatser med
stridskrafter och stdresurser i krig. Militrbeflhavaren ansvarar
likaledes fr att det militra frsvaret samordnas med det civila
totalfrsvaret.
Militrbeflhavaren kan ocks ges ansvar fr frsvaret av annat
tilldelat omrde. Han skall ven vara beredd att lsa uppgifter
utanfr sitt operationsomrde och stdja de vriga militrbeflhavarna.
Frutom den operativa ledningen utvar militrbeflhavarna taktisk ledning av markoperativ verksamhet.
Operativ ledning utvas i syfte att leda och samordna stridskrafter
p marken, i luften och p havet jmte vrigt totalfrsvar inom ett
operationsomrde fr att n ett frutbestmt ml. Operativ ledning
innebr att
ge uppgifter,
frdela resurser samt
kontrollera genomfrande av beordrad verksamhet och
flja upp lget.
Ledningssystemet skall s lngt mjligt skerstlla den hgsta
ledningens mjligheter till avgrande beslut rrande inriktning av
vra frsvarstgrder. Detta mjliggr att beslut kan fattas och
ledning utvas p den niv som totalt ger den bsta effekten och
resursutnyttjandet.
Samordning skall hja effekten av den totala insatsen. Hrvid
skall ansvaret vara entydigt reglerat. Order avseende samordning
skall ange vilka chefer som samordnar vilka funktioner/verksamheter, samt fr vilken tid detta samordningsansvar gller. Samordning skall ske genom befl. Samordningsbehov som ej kunnat regleras tillgodoses genom samverkan.
Bild: B/MB leder militra insatser och samordnar dem med

vriga delar av totalfrsvaret
16 Operativa grunder
1.4 Sammanhanget mellan

operativ och taktisk ledning
Militrbeflhavaren omstter verbeflhavarens frsvarsplan till
en operationsplan. Militrbeflhavaren ger i sin operationsplan
taktiska uppgifter till understllda och underlydande frband, tilldelar resurser i vrigt samt kontrollerar genomfrandet av beordrad verksamhet.
Taktisk verksamhet p marken leds av frdelningschefer, frsvarsomrdesbeflhavare, brigadchefer, regementschefer, frsvarsomrdesgruppchefer och motsvarande frbandschefer.
Taktisk verksamhet i vissa kustomrden leds av chef fr marinkommando och marindistrikt.
Taktisk verksamhet i luften leds av chef fr flygkommando.
En god knnedom om det operativa mlet och de viktigare vervganden som lett fram till mlet r en frutsttning fr de taktiska cheferna att lsa sina uppgifter p bsta stt.
Syftet med striden kan variera inom olika delar av operationsomrdet och under olika faser av operationen.
1.5 Operativa grunder

Allmnt
Det vergripande operativa mlet r att upprtthlla sdan krigsduglighet och beredskap att en angripare avstr frn angrepp. Detta r grunden fr vrt beredskapssystem.
Ett angrepp kan komma att ske trots vidtagna beredskapstgrder.
Allmn mobilisering pbrjas senast d angreppet inleds.
Ett angrepp kan ske svl ver havet som ver landgrns. Angreppsriktningarna kan kombineras med p djupet luftlandsatta
frband. Strvan skall vara att genom kraftsamling bryta angriparens anfallskraft i vr huvudoperationsriktning och bestrida honom operationsfrihet i vriga riktningar.
Frsvaret skall fras som ett djupfrsvar, dr naturliga
frsvarsbetingelser tas tillvara svl utanfr som p vrt territorium.
Vr strvan skall vara att n ett avgrande tidigt, s att minsta
mjliga del av vr befolkning och vrt territorium blir berrd.
Detta innebr att frsvaret i vr huvudfrsvarsriktning alltid
inleds med en hg operativ ambition, i syfte att tidigt bryta
angriparens anfallskraft.
Handlingsfrihet fr att kunna frstrka och kraftsamla i prioriterade riktningar skall upprtthllas.
Strvan skall vara att utnyttja vra stridskrafter flexibelt, rrligt och med stor snabbhet. Vi skall n viktiga omrden innan
angriparen hunnit vidta mottgrder. Genom att utnyttja luckor, ofrsvarad terrng och svagheter hos angriparen kan vi ta
initiativet. Snabbhet och frtnksamhet r en frutsttning fr
att bibehlla initiativet. Syftet r att splittra angriparen och
tvinga honom till ett mer defensivt upptrdande, dvs att parera
vra tgrder.
Vid kraftsamling skall operativa frband och en betydande del av
de territoriella frbanden kunna omgrupperas till av oss vald huvudoperationsriktning. Gard bibehlls fr att bestrida angriparen
operationsfrihet i andra operationsriktningar. Omgrupperade frband skall tfljas av de resurser som krvs fr stridens genomfrande.
18 Operativa grunder
Om det inte finns ngon mjlighet att bryta angriparens anfallskraft, skall vra stridskrafter i det lngsta bestrida angriparen
operationsfrihet. Hans utbredning och handlingsfrihet skall begrnsas utan avgrande kraftmtningar. Terrngomrden kan behva uppges fr kortare eller lngre tid. De omrden som r vsentliga fr vr handlingsfrihet skall dock frsvaras i det lngsta.
Inom av angriparen tagen terrng frsvras hans verksamhet med
kvarlmnade eller innstlade frband.
Att bestrida angriparen operationsfrihet kan bland annat innebra
att
- frhindra fortsatt luftlandsttning/landstigning inom ett
visst omrde,
- sl luftlandsatt/landstigen angripare inom ett visst omrde,
- bekmpa angriparens frsrjningslinjer och grnssttande resurser,
-
terta ett fr oss vitalt omrde,
frsvara ett fr oss vitalt omrde eller

ven inom tagna omrden tillfoga angriparen frluster i
tid, materiel och personal.
Om inte angriparens anfallskraft kan brytas och hans operationsfrihet bestridas, skall hans verksamhet frsvras i de omrden som
r - eller riskerar att bli - besatta eller ockuperade.
Att frsvra angriparens verksamhet kan bland annat innebra att
-
bjuda fortsatt organiserat motstnd under lng tid,
binda hans styrkor eller
tillfoga honom frluster.
Det r viktigt, inte minst som en skerhetspolitisk markering, att

vi alltid gr organiserat motstnd. ven om omrden tillflligt bestts eller ockuperas, mnar Sverige ha egna stridskrafter kvar
inom dessa omrden. Det yttersta syftet med detta r att verka
krigsavhllande. Angriparen skall aldrig kunna rkna med att vi
kommer att ge upp om viss del av landet r taget. Motstnd skall
bjudas i det lngsta och i alla de former folkrtten medger. Angriparen skall aldrig vara sker inom vrt territorium.
Fr att redan i inledningen av ett krig n verkan med vra frband
r det ndvndigt att vi skyddar basomrden och kommunikationer. Av srskild betydelse r frbindelserna till och frn norra
Sverige.
I sdra och mellersta Sverige medfr befolkningstthet och koncentration av viktiga samhllsfunktioner att skyddet av dessa omrden mste f ett avgrande inflytande p vrt agerande. Srskilt
mste skyddet av Stockholmsomrdet med riksledning beaktas.
Drutver r det vsentligt att vi behller kontrollen ver sdana
omrden som p sikt skerstller politisk och militr handlingsfrihet.

Frband eller delar drav stts in efter hand som de blir tillgngliga, i frsta hand i det militromrde dr de mobiliserar, fr att
hindra angriparen att n sina primra syften,
vidmakthlla vr operativa handlingsfrihet och
kunna fullflja mobiliseringen.
Genom operativ ledning sker efter hand frstrkning och kraftsamling till omrden dr avgrande sks. Strid kan dock inledningsvis behva utkmpas i anslutning till mobiliseringsomrde
eller omrde fr utgngsgruppering.
De infallsportar som underlttar angriparens styrketillvxt sprras/
blockeras och frsvaras eller frstrs. Till dessa rknas bl a flygflt och hamnar.
20
Operativa grunder
Bild: Exempel p inledning av ett angrepp
Stridskrafterna instts offensivt fr att begrnsa angriparens styrketillfrsel och handlingsfrihet. Fr att skerstlla sj- och flygstridskrafternas effekt skall bl a spridning genomfras och basomrden tidigt frsvaras.
Storstadsregioner som r av srskild betydelse fr vr mobilisering, viktiga totalfrsvarsobjekt och omrden som r viktiga fr
angriparens styrketillvxt, frsvaras.
Fr att skerstlla ledningsfunktionens verkan skall resurser tidigt
avdelas fr skydd och understd.
Fr att mjliggra kraftsamling och upprtthllande av vr operativa handlingsfrihet skall transportleder mellan och genom militromrden upprtthllas.

Det operativa mlet r att bryta angriparens anfallskraft s tidigt
som mjligt. I omrden dr detta inledningsvis inte r mjligt bestrids hans operationsfrihet. Inom av fienden tagen terrng bekmpas hans grnssttande resurser frmst med kvarlmnade frband.
Attackflyg, ubtar, ytattack och kustrobotar bekmpar angriparen
fortlpande under hans tilltransport. Luftfrsvaret luftfrsvarar
operationsomrdet.
Operativa markstridsfrband stts in efter hand fr att tidigt ta terrng varifrn vi kan n luftlandsttnings-/landstigningsomrdet
med eld. Attackflyg kan understdja bl a armfrbandens strid genom att bekmpa ml efter framstllan frn taktiska chefer. Kustartillerifrband bekmpar urlastning, landstigning och skyddar
vra sjstridskrafter.
Genom frstrkning tillfrs i frsta hand operativa markstridsfrband i syfte att frhindra angriparens styrketillvxt och utbredning
i kustomrdet.
Fr att stadkomma ett avgrande skall, utver operativa markstridsfrband, ven en betydande del av de territoriella frbanden
jmte frndenheter kraftsamlas frn andra delar av landet till det
omrde dr ett avgrande sks.
Om angriparen lyckas luftlandstta, urlasta och landstiga med
strre markstridsfrband, kraftsamlas tillgngliga stridskrafter till
avgrande anfall.
22
Operativa grunder
Strid vid angrepp ver landgrns

Det operativa mlet r att bryta angriparens anfallskraft s tidigt
som mjligt. Detta torde dock kunna ske frst sedan angriparens
stridskrafter styrkemssigt reducerats och hans framryckningshastighet nedgtt. Syftet br drfr vara att fra en kontrollerad frsvarsoperation ver ett strre djup fr att vinna tid och tillfoga honom frluster. En viktig del av operationen r att under hela tiden
bekmpa grnssttande resurser p djupet av angriparens omrde.
Efter frstrkning och kraftsamling skall vi bryta angriparens anfallskraft. I omrden dr detta inledningsvis ej r mjligt, bestrids
hans operationsfrihet.
Angriparen skall tidigt mtas genom insats av flygstridskrafter
samt frsvar av viktiga infallsportar och i fred frberedda frdrjande fltarbeten. Jgarfrband och attackflyg fullfljer striden
mot angriparens grnssttande resurser p djupet av hans gruppering under hela operationen. Striden p angriparens djup samordnas till tid och mlval med vrig verksamhet.
I syfte att behlla vr operativa handlingsfrihet skall frsvaret av
viktiga omrden och transportleder tidigt prioriteras. Drefter
skall angriparens utbredning frdrjas och hans frband tillfogas
frluster.
Luftfrsvaret och markstridskrafterna skall bekmpa och sl luftlandsttningar. Luftfrsvaret skall dessutom tillsammans med
frmst territoriella frband skydda viktiga basomrden samt frbindelser intill dess mobilisering, koncentrering och uppmarsch
av brigader och frdelningsfrband r genomfrd.
Efter kraftsamling skall markstridskrafterna med std av och samordnat med vriga stridskrafter kunna bryta angriparens anfallskraft. Kraftsamlingen skall luftfrsvaras och understdjas av attackflyg. Attackflygfrband understdjer armfrbandens strid
bland annat genom att bekmpa ml efter framstllan frn taktiska
chefer.
Hela det operativa djupet skall utnyttjas och gynnsamma tillfllen
skall tas tillvara fr att pverka angriparens styrketillvxt och
grnssttande resurser.
1.6 Armstridskrafternas vergripande uppgifter

Huvuduppgiften fr armstridskrafterna vid ett angrepp r att i
samverkan med marin- och flygstridskrafterna n ett avgrande s
tidigt att minsta mjliga del av befolkningen och territoriet blir
berrt.
Operativa frband skall ha frmga att sl eller frdrja angriparens anfallsfrband. Strid mste kunna genomfras i all slags terrng och under alla ljus- och vderfrhllanden. Olika typer av
operativa frband kan ha olika begrnsningar i frmga att strida i
viss typ av terrng samt under vissa ljus- och vderfrhllanden.
Med operativ och taktisk rrlighet mjliggrs kraftsamling till det
omrde dr avgrande sks.
Territorialfrbanden skall kunna stdja svl de operativa armfrbanden som marin- och flygstridskrafterna och de civila delarna av totalfrsvaret genom frsvar av infallsportar, baser samt
andra viktiga platser och objekt. Uppgiften skall kunna lsas under lng tid. Delar av territorialfrbanden skall kunna frflyttas
inom ett operationsomrde eller till ett annat operationsomrde fr
att frtta frsvaret.
Hemvrnsfrbanden r en del av territorialfrbanden. De prglas
av hg tillgnglighet och utgr ett initialt yttckande frsvar fr
24
Operativa grunder
att skerstlla mobilisering samt bidra till frsvar av infallsportar,

baser och viktiga totalfrsvarsobjekt.
Alla frband skall m h t sin frmga kunna medverka i strid p
djupet av angriparens omrde.
De frband som planmssigt lmnas bakom angriparens tter skall
under lng tid kunna fullflja striden, ven i form av fria kriget.
Armstridskrafterna skall drutver kunna lsa uppgifter i svl
fred som vid kris och under neutralitet.
25
2. Fienden
2.1 Grunder
Syftet med fiendens angrepp kan vara att ta och bestta vrt land
eller delar drav fr att kunna utnyttja det som en bas - eller som
ett genomgngsomrde.
Angreppet syftar till att frmst genom verraskning och bekmpning ta eller sl ut viktiga funktioner inom hela samhllet och drigenom lamsl vr vilja och frmga till motstnd.
Anfallet kan inledas mot ml ver hela landet. Fr att genomfra
detta, disponerar fienden attack- och bombflyg, kryssnings- och
markrobotar, sabotagefrband. B- och C-stridsmedel, resurser fr
telekrigfring samt markstridsfrband, luftlandsttningsfrband
och marinstridskrafter.
Kraftsamling kan ske till bekmpning av viktiga civila objekt,
vra flyg- och marinstridskrafter samt vr ledning. Bland de prioriterade mlen finns ven kommunikationsknutpunkter som r
ndvndiga fr vr uppmarsch och utgngsgruppering samt kvalificerade markstridsfrband.
Fiendens insatser med flygstridskrafter har bl a som inledande ml
att skapa chock och frutsttningar fr ett fortsatt offensivt utnyttjande av resurserna. Inledningsvis efterstrvas ett lokalt eller temporrt luftherravlde. Strvan r att utvidga detta s tidigt som
mjligt.
Kryssningsrobotar stts in mot svrbekmpade ml eller ml p
stort djup.
26
Fienden
Sabotageverksamhet kan inledas i form av ett mindre antal dolda

sabotage redan fre de ppna fientligheternas brjan och senare
fortstta i form av ett stort antal ppna sabotage. B-stridsmedel r
srskilt vl lmpat att anvnda under en period med dolda sabotage.
Disponibla B- och C-vapen kan anvndas som integrerade vapensystem i den konventionella striden. C- stridsmedel kan spridas av
ett stort antal vapenbrare, t ex flyg, helikopter, markrobot och artilleri.
Telekrigfring utgr en integrerad del av operations- och stridsplaner. Telekrigfring utnyttjas fr att stra ut ledning, mlskare,
optik och underrttelsesensorer samt som egenskydd.
Luftlandsttningsfrbanden stts in p stort djup och p
stor bredd s snart det luftoperativa lget s medger.
Luftlandsttningar kan ske redan i anslutning till den
frsta anfallsvgen. vriga markstridsfrband anfaller
p stor bredd och strvar efter att tidigt fra in striden
p stort djup.
Utgende frn kunskap om fiendens organisation, utrustning, frluster, aktuell terrng, vderlek m m, kan vi identifiera hans svagheter och grnssttande resurser. Vi skall utnyttja hans begrnsningar och beakta hans styrka.
Fienden 27
2.2 Operationer
Genom vapnens och vapenbrarnas kade rckvidder samt utvecklingen av stridsdelar och sensorer kar stridsfltet i omfattning och blir i hgre grad fragmenterat och icke-linjrt. Informationsteknologin skapar frutsttningar fr ett effektivt utnyttjande av resurser och mjliggr ledning i realtid och nra realtid.
De precisionsstyrda vapnen ger en kad sannolikhet fr nedkmpning. Kraftsamling sker i kad omfattning med eld i stllet fr
med trupp.
P bde operativ och taktisk niv strvar fienden efter att integrera
underrttelsesensorer med olika typer av bekmpningssystem i
syfte att nedbringa tiderna fr vapeninsats och ka effektiviteten i
utnyttjandet av de skjutande enheterna samt att sjlv undg bekmpning. Systemen stds av kvalificerade databehandlings- och
ledningssystem.
P operativ niv utgrs de viktigaste komponenterna av bomboch attackflyg, kryssnings- och markrobotar, spaningsrobotar
(UAV) och satelliter. P taktisk niv ingr frmst attackhelikoptrar, markrobotar, artilleri, televapen, UAV och artilleriunderrttelsefrband.
Markstridskrafterna utnyttjas fr att ta terrng fr de lngskjutande vapensystemen, framrycka i ofrsvarad terrng, anfalla mot
ofrberedda frsvar fr att drmed n strre anfallsdjup samt sl
kvarvarande motstnd. Kraftsamling sker frmst med flyg, fallskrmsfrband, de modernaste markstridsfrbanden, raketartilleri
och attackhelikoptrar. Prioriterade ml utgrs bl a av ledningsoch underrttelsefunktionerna samt vrt artilleri.
28 Fienden
Bild: Upptrdandet p operativ niv knnetecknas av flexibilitet,

manverfrmga och en strvan att engagera motstndaren ver
stor bredd och p stort djup. Striden genomfrs med en hg grad
av samverkan mellan mark-, flyg- och sjstridskrafter understdda
av rymdbaserade system fr ledning, underrttelsetjnst och positionsbestmning. Manverkrigfringens principer betonas
30
Fienden
Bild: Fientlig fallskrmsluftlandsttning under ostrda frhllanden
Fienden 31
Operativ luftlandsttning sker inom ramen

fr en arms operationer. Dessa luftlandsttningar samordnas med flygbekmpning,
insatser med kryssningsrobotar och markrobotar, sabotagefrband samt vriga markstridskrafter. Operativ luftlandsttning sker
p stort djup med stora frband. Kontakt
med styrkor som framrycker p marken kan
ta lng tid att upprtta (upp till en vecka).
Luftlandsttning sker genom fllning och/eller landning. Vid landning kan tung utrustning, t ex stridsvagnar, medfras.
Luftlandsttning sker samordnat med landstigning och framryckning p marken i olika
syften, bl a
fr egen styrketillvxt,
stra vr verksamhet p djupet,
bekmpa fr oss viktiga funktioner samt
vilseleda.
Amfibiefrband kan landstiga kraftsamlat eller p flera platser inom ett strre kustomrde. Frutom landstigningsfartyg disponeras
ocks RoRo-fartyg, svvare och helikoptrar
med stor transportkapacitet. RoRo-fartyg utnyttjas fr urlastning av frband i naturliga
RoRo-lgen, byggda tillflliga RoRo-lgen,
sm hamnar med goda djupfrhllanden och
strre hamnar. Om hamn disponeras kan
ven vanliga handelsfartyg av typen LoLo
anvndas.
binda vra operativa reserver,

ta viktiga knutpunkter/frbindelser,
ta flygbaser eller andra omrden
verraskning, vilseledning och psykologisk

krigfring ges stor betydelse.
2.3 Taktik
Upptrdandet p taktisk niv baseras p ett antal standardfrfaranden fr olika stridssituationer. Detta frenklar genomfrandet, ger
ett hgt anfallstempo och skapar frutsttningar fr flexibilitet
och manverfrmga p operativ niv. Utvecklingen gr mot frband med en mer autonom frmga och chefer som ges strre
handlingsfrihet.
Fjrrutlagda mineringar anvnds i syfte att bestrida vr rrelsefrihet och gra oss gripbara fr insatser med artilleri, attackhelikoptrar och attackflyg
Taktisk luftlandsttning genomfrs fr att stdja markstridskrafternas framryckning. Luftlandsttning genomfrs i regel med frband upp till bataljons storlek, inom ramen fr en divisions strid,
och genomfrs oftast med helikopter inom den indirekta eldens
rckvidd. Kontakt med styrkor som framrycker p marken efterstrvas inom ett dygn.
32
Fienden
Luftlandsttning kan ske i olika syften, bl a

ta och frsvara viktig terrng ssom dominerande hjder, broar, vgskl
och pass,
desorganisera vra frband genom verfall mot staber, artillerifrband
och underhllsfrband,
vilseleda.
P taktisk niv frs striden efter fljande principer.
Endast genom anfall avgrs striden. Striden syftar till att snabbt besegra motstndaren, vilket enbart kan uppns med ett offensivt upptrdande.
Hgt anfallstempo utgr den viktigaste principen och uppns bl a genom en noggrann detaljplanering fre strid, standardfrfaranden, hg
rrlighet och stor eldkraft. Anfallet inleds p stor bredd och skall snabbt
n ml p djupet. Motstndarens frmre frsvar skall om mjligt kringgs, antingen p marken eller genom luften. Om detta ej r mjligt efterstrvas genombrott p smal bredd med ett massivt understd.
Strid dygnet runt, srskilt vid verlgsenhet i mrkerstridsfrmga, i
syfte att bibehlla det hga anfallstempot och skapa ytterligare pfrestningar p frsvararen.
Kraftsamling. Den centraliserade ledningen innebr att resurser snabbt
kan samlas till det omrde dr framgng ns eller avgrande sks.
Kraftsamlingsriktningen vljs vanligtvis till det omrde dr motstndaren r svag.
Kraftsamling sker frmst med artilleri, stridsvagnsfrband och attackhelikoptrar samt ofta med std av helikopteriuftlandsttningar.
Samtidig strid ver hela ytan. Syftet r att avregla operationsomrdet,
binda vra reserver, ta viktiga omrden tidigt, skapa kaos i vrt ledningssystem, desorganisera vra frband samt skapa gynnsamma frutsttningar fr att frmre frband snabbt skall komma in p vrt djup.
verraskning r en viktig faktor p bde taktisk och operativ niv.
verraskning ger frutsttningar fr att ta och behlla initiativet samt att
snabbt n framgng. Vilseledning ges en central betydelse som ett medel att uppn verraskning. Frband kan offras fr att stadkomma
verraskning vid skenoperationer, om risken fr ett misslyckande drmed minskas vid genomfrandet av huvudoperationen.
Eldsamling, som snabbt kan flyttas ver ytan, utnyttjas fr att kunna
bekmpa kvalificerade ml och fr att ka anfallstempot.
Fienden 33
Bild: Fiendens agerande prglas av stor rrlighet och hgt anfallstempo dygnet runt. Anfall sker inledningsvis p stor bredd och
kraftsamling sker dr framgng ns. I syfte att skapa oreda och
splittra frsvararens resurser genomfrs kringgngar och luftlandsttningar p djupet av vr gruppering. Anfallet genomfrs med allsidigt sammansatta, mekaniserade frband med stor eldkraft i
form av svl yttckande som precisionsstyrda vapen
34
Fienden
2.4 Frband
Fienden disponerar kryssningsrobotar, bomboch attackflyg, armsamverkande attackflyg, attackhelikoptrar och markrobotar.
Dessa kan bekmpa alla typer av ml dygnet runt.
Precisionsstyrda vapen med kvalificerade substridsdelar mot
markml tillfrs i kad omfattning till svl flygstridskrafter och
markrobotar som raketartilleri.
Dessa vapens rckvidd, precision och yttckning innebr att frre
vapen behver avdelas mot varje ml. Detta leder till kad direkt
effekt mot alla typer av ml och/eller till att antalet ml som kan
bekmpas samtidigt kar. Goda resurser fr underrttelsetjnst
och ledning medfr att tiden frn upptckt till bekmpning nedgr.
Huvuddelen av fiendens markstridsfrband utgrs av mekaniserade frband med god rrlighet, stor eldkraft och gott skydd. Dessa
r frmst utrustade och utbildade fr anfall i ppen och smbruten
terrng och fr att strida i telestrd milj och C-stridsmilj samt i
mrker och nedsatt sikt. Vissa av fiendens frband r utrustade
och utbildade fr att strida i betckt terrng och i bebyggelse.
Stridsfordon kommer i kad utstrckning att utrustas med varnings- och motmedelssystem mot pvrobot. Dessa motmedel kommer att utvecklas mot att kunna motverka ven takslende stridsdelar. Pansarskyttefordon och vissa understdsfordon har amfibiefrmga.
Modernitetsnivn p fiendens frband r varierande. Nya typer av
frband och ny materiel tillfrs efter hand. De modernaste frbanden har hg kvalitet, kvalificerade vapensystem, system fr telekrigfring, kvalificerade underrttelsesystem och datorstdda
ledningssystem. Ett strre antal funktioner har splitterskyddande
fordon och mycket god terrngrrlighet hos huvuddelen av de ingende enheterna. I de mindre moderna frbanden r antalet
splittterskyddande fordon lgre, kvalitetsnivn lgre och terrngrrligheten hos understds- och underhllsfrband smre.
Fienden disponerar frband som kan luftlandsttas antingen med
fallskrm eller med helikopter. De sistnmnda utgrs av specialutbildade frband eller vanlig skyttetrupp. Med fallskrm luftlandsatta frband r oftast utrustade med pansarskyttefordon och r efter fllning och samling kvalificerade mekaniserade frband. Med
helikopter luftlandsatta frband kan i vissa fall disponera pansarskyttefordon och annan tyngre materiel. Vid landning, med tunga
Fienden 35
transportflygplan, kan ven stridsvagnar och annan tyngre materiel medfras som regelmssigt inte flls eller medfrs vid helikopterluftlandsttning.
Amfibiefrbanden r utrustade p i stort samma stt som de mekaniserade frbanden och genomfr striden p samma stt.
2.5 Begrnsningar
Fiendens frmga att utnyttja sin eldkraft frsvras i
betckt terrng. Genom att utnyttja fltarbeten kan vi
tvinga in fienden i betckt terrng. Detta minskar hans
eldverlgsenhet och anfallshastighet.
Den centraliserade ledningen r beroende av ett fungerande samband och kan verka hmmande p lgre chefers sjlvstndighet. Genom att stra och bekmpa radiofrbindelser, ledningsfrband och staber kan vi
minska fiendens mjligheter att samordna sina insatser
samt frsena hans tgrder.
Fientliga frband, som har vergtt till frsvar, bedmer vilken anfallsriktning som r troligast och inriktar
sig i huvudsak mot att bekmpa en motstndare som anfaller lngs denna riktning. Fienden kan drfr frlora
initiativet om han tvingas parera anfall som sker frn en
ovntad riktning.
P sikt blir fienden beroende av vgar fr underhll
mm.
Luftlandsttning med fallskrm och helikopter innebr
mnga risker, inte minst p grund av svrigheten att frutsga vder- och siktfrhllanden.
- Felaktiga bedmningar av vra frbands gruppering
kan medfra stora frluster av trupp och materiel. Detta
kan vi bl a stadkomma om vi har lyckats dlja eller
vilseleda honom om vra frbands gruppering.
- Tillgng till flygflt efterstrvas vid strre luftlandsttningar. Start och landning r srskilt knsliga fr vr
pverkan.
- Vid helikopterluftlandsttningar r mjligheterna att
medfra stridsfordon begrnsade.
36
Fienden
- Luftlandsttning med fallskrm krver stora ppna

omrden med god brighet och utan stora hinder. I samband med luftlandsttningen och under den fljande
timmen kan vi, ven med sm insatser, stadkomma
frluster, hindra samling och vergng till anfall eller
organiserat frsvar.
- Organisatoriskt har luftlandsttningsfrbanden svagare understdsfunktioner, t ex artilleri, underrttelsetjnst och luftvrn, n andra markstridsfrband. Huvuddelen av understdet lmnas av flygande system. Detta
innebr bl a att bekmpningshotet mot vrt artilleri r
mindre.
- Luftlandsatta frband blir inom ngra dygn beroende av tilltransporterat underhll. Om vi hindrar tilltransport och samtidigt engagerar de luftlandsatta frbanden, minskas deras stridsvrde snabbt.
Landstigning och urlastning av frband mot frsvarad
kust r ett mycket riskfyllt fretag.
- Hrt vder kan frsvra eller frsena landstigning
och urlastning av frband.
- Mineringar och andra hinder i havet, i farleder och
p landstigningsstrnderna mste rjas fre landstigning
och urlastning. Fiendens resurser fr detta r begrnsade.
- Under sjlva verskeppningen, landstigningen, urlastningen av frband och tiden fram till att frbandens
strid samordnats, r fienden mycket knslig fr motverkan. Bekmpning av hans ledningsfunktion kan drfr
vara gynnsam fr vr fortsatta strid.
- Initialt kan fienden ha begrnsningar i bl a artilleri,
stridsvagnar och fltarbetsresurser.
- Brister i fiendens taktiska underrttelseunderlag kan
freligga. Vra mjligheter till vilseledning r drfr
goda. Vi kan stadkomma stor effekt, srskilt vid en tidig insats och en lyckad vilseledning.
37
3. Grunder fr armfrbandens strid

3.1 Taktisk doktrin
Definiera i varje situation VAD SOM SKALL UPPNS. Klarlgg vad som leder till framgng. Ta initiativet, vidta de tgrder som erfordras och ta de risker detta krver. Allt detta tillsammans r att agera.
AGERA
genom att
TA OCH BEHLLA
INITIATIVET
Ta de risker detta krver
38
Grunder fr armfrbandens strid
Taktik r frmga att utnyttja frband fr genomfrande av strid

eller std av denna. Striden syftar till att med vld betvinga fienden eller bryta hans vilja till kamp. Strid r i grunden en kamp
mellan mnniskor med svaga och starka sidor. Strid har djupa moraliska och etiska dimensioner som stller krav p god disciplin
och gott ledarskap. Den som kan frstta fienden i en kaotisk
situation har ett vertag.
Genom att ta och behlla initiativet kan vi ptvinga fienden vr
vilja. Den som har initiativet i strid vinner som regel. En chef
mste med alla medel AGERA fr att lsa given uppgift. Genom
att skapa eller upptcka och snabbt utnyttja de luckor eller svagheter som finns hos fienden kan initiativet tas.
Grunden fr framgng i strid r att rtt utnyttja eld och rrelse.
Fr att n avgrande efterstrvas lokal verlgsenhet.
Den lokala verlgsenheten kan stadkommas med kraftsamling
och verraskning. Genom verraskning kan vi ta initiativet och n
framgng ven med sm styrkor. Detta stadkoms frmst genom
ett hgt stridstempo och vilseledning. Ett hgt stridstempo r en
frutsttning fr att kunna behlla initiativet i strid.
Fr detta krvs att chefen i sin ledning prioriterar genomfrandet
av striden. Ledning skall utvas i personlig kontakt med frmre
stridande frband. Uppdragstaktik, frstelse fr varfr en uppgift
mste lsas samt enkla och entydiga ledningsoch lydnadsfrhllanden skall vara grunden fr vr ledning.
3.2 Stridens grunder

Endast med ELD och RRELSE kan ett avgrande ns. Eld och
rrelse skall samordnas fr att stadkomma strsta mjliga verkan. Ledning och underrttelsetjnst r viktiga frutsttningar fr
att effektivt kunna utnyttja eld och rrelse.
Frhllandet mellan eld och rrelse varierar beroende p syftet
med striden. Elden r ofta en frutsttning fr rrelse p stridsfltet. Rrelsen r ofta en frutsttning fr att kunna avge eld.
Skydd r en viktig frutsttning fr att n effekt i striden och bevara ett hgt stridsvrde. Chefen skerstller en lmplig avvgning mellan verkan och skydd.
Grunder fr armfrbandens strid 39
Bild: Endast med ELD och RRELSE kan ett avgrande ns.
Skydd r en viktig frutsttning fr att n effekt
40
Eld
Elden utgrs av direkt eld, indirekt eld och
minor.
Snabb kraftsamling av elden till tid
och rum efterstrvas nr ett avgrande sks.
Frmgan till ett effektivt utnyttjande av elden r avgrande fr framgng i strid.
Med eld kan vi
tillfoga fienden avgrande frluster,
mjliggra egen rrelse,
tvinga fienden att rra sig,
hindra fienden att verka,
hindra fienden att rra sig,
frndra terrng- och siktfrhllanden,
pverka fienden p djupet av hans
gruppering samt
verraska fienden.
Rrelse
Rrelsen r den taktiska frflyttningen p
stridsfltet.
Med rrelse kan vi
skapa frutsttningar fr att avge eld i rtt
tid mot rtt ml,
undg eller dra oss ur fiendens bekmpning,
utnyttja luckor och fra in striden
p djupet av fiendens gruppering,
ta och behlla initiativet,
ta fr striden vsentlig terrng,
utmanvrera fienden samt

verraska fienden.
Tempot i rrelsen r avgrande fr
stridens utgng.
I gynnsammaste fall kan rrelsen leda till att
fienden innesluts och infr hotet att bli nedkmpad med eld ger upp utan strid.
Skydd
Skydd r en viktig faktor fr att mjliggra
eld och rrelse samt fr att bevara ett hgt
stridsvrde.
Skydd kan t ex utgras av
utspridning, maskerings- och skentgrder,
utnyttjande av betckt terrng, bebyggelse, mrker, dlig sikt och
rk,
vilseledning,
splitterskyddande fordon, splitterskydd eller befstningar,
eld och d ven eld p djupet fr
att bestrida angriparens handlingsfrihet,
rrelse,
luftfrsvar,
flankskydd under en framryckning
samt
skydd mot laser samt A-, B-, Coch brandstridsmedel.
Chefen skall vga behovet av
skydd och risktagning mot
mlet fr verksamheten.
Ledning
Ledning r avgrande fr samordningen av eld och rrelse.
Uppdragstaktik r grunden fr vr ledning.
Bild: Ledning r avgrande fr samordningen av eld och rrelse
42
Vr taktiska ledning skall prglas av frtnksamhet och strvan

efter att ta och behlla initiativet. Detta sker frmst genom ett hgt
stridstempo samt genom samordning av eld och rrelse till tid
och/eller rum.
Ett hgt stridstempo frutstter en aktiv ledning frn rtt plats, ett
bra beslutsunderlag vad avser bde fienden och egna frband, ett
hgt stridsvrde, enkla planer, en frutseende stridsindelning, frberedande order, vl invade rutiner och rtt avvgd beredskap.
Ett hgt stridstempo innebr ofta stora krav p flexibilitet. Genom
en lmplig stridsindelning kan stridseffekten kas. En chef skall
vervga detta bl a med hnsyn till uppgiften, tidsfrhllandena,
terrngens utseende och frbandens stridsvrde.
Underrttelsetjnst
God kunskap om fienden och en vl fungerande underrttelsetjnst kar vra mjligheter att bedma vad fienden kan eller inte
kan gra. Detta r en frutsttning fr att rtt kunna utnyttja eld
och rrelse.
Fr att elden skall kunna ge optimal verkan krvs att fienden r
lokaliserad och identifierad.
Fr att rtt kunna utnyttja rrelsen krvs att vi vet var vi kan rra
oss utan fiendens pverkan.
Underrttelser som ger chefer erforderligt beslutsunderlag r en av frutsttningarna fr att hlla ett hgt
stridstempo.
Stridsvrde
Frbandens frmga att utveckla eld och rrelse kar med ett gott
stridsvrde.
Stridsvrdet r ett mtt p frbandets frmga att genomfra sina
uppgifter. Chefen upprtthller och utnyttjar tillfllen att hja
Stridsvrdet genom
frtroende fr underlydande chefer,
en god frbandsanda,
ett gott ledarskap,
god personknnedom och god omvrdnad om understlld personal,
utvrdering av genomfrda strider tillsammans med sin
personal,
lmpliga uppgifter,
fortsatt utbildning och taktikanpassning,
en fr uppgiften lmplig indelning, utrustning och utbildning,
en vl fungerande underhlls-, personal- och sjukvrdstjnst,
lmplig skyddsniv samt
en god fysisk och psykisk prestationsfrmga.
Utgngen av de inledande striderna har stor inverkan p ett frbands stridsvrde.
Fr att en chef rtt skall kunna bedma stridsvrdet,
krvs att han har god personknnedom om underlydande och personligen fljer upp frbanden kontinuerligt
3.3 Taktikens grunder

Allmnt
Bild: Lokal verlgsenhet

efterstrvas
Fr att n avgrande efterstrvas LOKAL VERLGSENHET.

Kraftsamling, verraskning och handlingsfrihet r andra viktiga
taktiska grunder som syftar till att n lokal verlgsenhet. Kraftsamlingens, verraskningens och handlingsfrihetens inbrdes frhllanden kan inte rangordnas. Ibland r de samverkande, ibland
motverkande. Ett lyckat verraskningsfrsk innebr bevarad
handlingsfrihet. En fr lnge bevarad handlingsfrihet kan medfra
att mjligheten att gripa tillfllen/utveckla kraftsamling gr frlorad. I strid mste vi ta risker. Chefen skall vara medveten om och
ta de risker som krvs fr att lsa uppgiften.
44
Lokal verlgsenhet
Fr att ka mjligheterna att vinna
efterstrvas g gynnsamma
styrkefrhllanden att
LOKAL VERLGSENHET
uppns
Lokal verlgsenhet skapas genom att vi
stadkommer eldverlgsenhet. Detta kan
t ex uppns genom att vi samlar eld, vljer
sdan terrng dr fienden har svrt att utnyttja sin eldkraft eller verraskar honom s
att han inte hinner vidta mottgrder.
Fr att uppn LOKAL VERLGSENHET skall frhllandet mellan KRAFTSAMLING, VERRASKNING och
HANDLINGSFRIHET vervgas vid planering och genomfrande av strid.
Kraftsamling
Genom kraftsamling kan vi uppn lokal verlgsenhet. Kraftsamling innebr att resurser
samlas fr bestmda syften med striden.
Dessa resurser kan vara frband och/eller
verkan av olika vapensystem som samlas till
omrde, tid eller typ av ml. Kraftsamling
skall ske snabbt och ej bibehllas under lngre tid n vad som krvs fr att uppn avsett
syfte.
Kraftsamling, frmst av eld, efterstrvas dr
ett avgrande sks.
Kraftsamling innebr
att en chef mste ta risker
i andra riktningar
Uppgiften och/eller styrkefrhllandena krver att vi mste kraftsamla vra frband fr
att uppn lokal verlgsenhet. Fr att kunna
kraftsamla krvs att vi har och efter hand skapar handlingsfrihet med vra frband.
Bild: Kraftsamling innebr att resurser samlas fr bestmda syften
verraskning
Ofta r verraskning en frutsttning fr att
n framgng. Genom verraskning kan vi
uppn lokal verlgsenhet. verraskning
efterstrvas alltid och kan uppns genom att
vi
hller ett hgt stridstempo,
vilseleder fienden och/eller
upptrder ovntat till tid, rum eller stt.
Fienden kan bli verraskad av vra tgrder
ven om de i frsta hand inte syftar till att
verraska honom. Sdana situationer kan
innebra att det gr bttre fr oss n vntat.
Detta skall tas tillvara genom snabbt utnyttjande av bl a reserver.
Genom att fienden blir verraskad kan ven
en liten insats stadkomma stor verkan.
Genom att hlla ett hgt stridstempo

kan vi t ex framrycka s snabbt in p
djupet av hans omrde att han inte
hinner vidta mottgrder innan vi
uppntt vrt syfte.
Bild: Genom stridstempo och vilseledning kan fienden fs att fatta

beslut som gynnar vr strid
Genom att vi upptrder ovntat till tid kan vi

verraska fienden. Detta krver att vi rtt
kan bedma vid vilken tid han vntar sig att
vi skall gra ngot. Kan vi, t ex genom fngfrhr, f sdan kunskap skall tillfllet nyttjas. Risken att vi sjlva blir vilseledda beaktas.
Vi kan ocks verraska fienden genom att
upptrda p en ovntad plats. Om vi utnyttjar
olndig/svrforcerad terrng fr framryckningen kan detta verraska fienden. Effekten
kan vida verstiga tidsfrlusten.
verraskning kan ocks stadkommas genom vrt stt att upptrda. Vi skall undvika
att bli frutsgbara genom att variera vrt
upptrdande och drmed skapa en hgre
stridseffekt.
verraskningen kan frstrkas genom att
hans ledningsoch underrttelsesystem bekmpas.
46
Vilseledning
Vilseledning r en planerad och frn vr sida aktiv verksamhet fr
att uppn ett visst syfte.
Vilseledning innebr att lura fiendens chefer och underrttelsemedel eller andra sensorer.
Genom Vilseledning kan fienden fs att fatta beslut p felaktiga,
ofullstndiga eller inaktuella underrttelser om vr verksamhet
och drigenom disponera sina resurser p ett stt som gynnar vr
strid.
Om vr vilseledning genomfrs s att fienden lockas/tvingas till
tgrder som vi kan upptcka, kan vi skrare utnyttja vilseledningen som en del av vr stridsplan.
De vilseledande tgrderna planeras och samordnas med vr underrttelseinhmtning s att vi om mjligt fr en bekrftelse p tgrdernas effekt. Vi kommer ytterst sllan att se om fienden verkligen "gr i fllan". Svrigheterna att verifiera effekterna fr inte
innebra att vi inte vidtar alla de tgrder som r mjliga, frn att
dlja vr huvudverksamhet till att utfra aktiv vilseledning. Varje
chef mste kunna fatta beslut ven om hans underrttelseunderlag
r bristflligt.
Vilseledning fr inte g ut ver verordnat frband eller sidofrband.
Vilseledning i form av skenml och skentgrder syftar frmst till
att
undg upptckt,
ka vra mjligheter till verlevnad,
behlla ett hgt stridsvrde,
tra p fiendens resurser och snka hans stridsvrde
samt
f fienden att vidta felaktiga mottgrder eller vidta
dem fr sent.
Handlingsfrihet
Handlingsfrihet krvs fr att uppn kraftsamling och fr att kunna
mta ofrutsedda situationer.
Handlingsfrihet krvs vidare fr att en chef skall kunna ta initiativ
och utnyttja eller fullflja en inledande framgng.
Chefen skapar handlingsfrihet genom
att fatta beslut i tid,
att ge frberedande order,
att vlja stt att fra striden,
att avdela och efter hand skapa reserver samt
att bevara ett gott stridsvrde.
Vra frband skall disponeras och striden skall fras s
att gynnsamma tillfllen till framgng kan utnyttjas.
En vl fungerande uppfljning av stridsfrloppet ger chefen beslutsunderlag fr att nyttja sin handlingsfrihet.
Bild: Handlingsfrihet krvs fr att kunna ta initativ eller fullflja en inledande framgng
4-AR-Taktik
48
4. Stridsstt
Fr att genomfra strid anvnds olika metoder - stridsstt. Dessa
r ANFALL, FRSVAR och FRDRJNINGSSTRID.
4.1 Anfall
Endast genom anfall kan avgrande ns
Genom anfall kan vi frstta fienden ur stridbart skick. Fr detta
krvs normalt lokal verlgsenhet.
Genom att vi tillfogar fienden frluster, tar hans frband tillfnga,
tar terrng varifrn han kan bekmpas eller tar terrng s att han
innesluts, kan han frsttas ur stridbart skick. Anfall kan ven utfras med lgre ambition.
Ett anfall genomfrs med eld och under rrelse mot och in i fiendens omrde. Genom att s snabbt som mjligt fra in anfallet p
djupet av fiendens gruppering frsvras hans mjligheter till samordnade mottgrder. Den som snabbast kan fatta beslut och f
sina frband att agera har strst chans till framgng.
Ett anfall br ske s verraskande att fienden inte hinner frbereda sig fr frsvar, dra sig undan eller i frvg gruppera om styrkor
fr att mta anfallet. ven anfall med ogynnsamma styrkefrhllanden kan ge framgng om verraskning uppns.
Goda frberedelser och vl invade rutiner gr det mjligt att
snabbt pbrja anfall. Det r ofta lmpligt att utnyttja frberedda
alternativ om anfallen drigenom kan sttas in snabbt och verraskande. Frberedda anfall genomfrs ven om anfallsmlet inte
helt verensstmmer med det som i den uppkomna situationen bedms vara mest gynnsamt.
Beslutet om var och nr och i vilket syfte
ett anfall skall ske, r det viktigaste beslutet
som en chef har att fatta under striden
Stridsstt 49
Bild:
Genom att vi tillfogar fienden frluster, tillfngatar hans frband eller tar terrng s att han
innesluts, kan han frsttas ur stridbart skick. Anfall kan ven utfras med lgre ambition
Strvan skall vara att med alla medel behlla initiativet till dess
uppgiften lsts, varvid samordningen till tid och rum av den direkta och indirekta elden samt rrelsen har avgrande betydelse. Vid
val av anfallsml skall hnsyn tas till viktig terrng, t ex utfallsportar, frbindelser, knutpunkter och dominerande hjder, som
krvs fr att fra fram anfallet. D vi mste strida i anslutning till
vattendrag, skall anfallsomrde tilldelas som omfattar bgge sidor
av vattendraget.
Att sl mot andra ml n fiendens hrda anfallstter efterstrvas. I
vissa fall kan huvudmlet indirekt pverkas genom att frst sl ut
grnssttande funktioner, exempelvis ledning, understd, underhll och fltarbeten. Tidsfaktorn mste beaktas d indirekt pverkan kan ta lngre tid n ett direkt, men mera frlustbringande, anfall.
Anfall i fiendens flank och rygg hotar hans frbindelser och drabbar i regel hans mest srbara eller mindre stridsberedda delar.
50 Stridsstt
Vid anfall finns det ofta ett behov av att bekmpa fienden ven utanfr det direkta anfallsmlet, fr att skerstlla att vra vapensystem kan fras fram till verkan. Detta kan utfras t ex med indirekt
eld.
Alla tillfllen att utfra artilleribekmpning skall tas tillvara. Artilleribekmpning utfrs omedelbart fre ett anfall eller d anfallsstyrkorna r som mest utsatta och srbara fr fiendens indirekta
eld. Alla resurser som kan pverka fiendens indirekta eldsystem
br utnyttjas fr artilleribekmpning. Vra artillerifrband deltar
bde i artilleribekmpningen och kraftsamlingen av direkt understdjande eld vid anfall.
Anfallsfrbanden tilldelas en sdan bredd - anfallsomrde - att
framryckning och strid kan ske i gynnsam terrng och s att de fr
tillrckligt manverutrymme. Hrvid beaktas behovet av att hgre
chef avdelar minfria omrden.
De frband som tidigare grupperats inom anfallsomrdet understlls anfallande frbands chef i den omfattning som krvs med
hnsyn till anfallsfrbandets stridsplaner, varvid de ges uppgifter
och inriktning med hnsyn till anfallsfrbandens stridsplaner.
Strvan skall vara att lta dessa frband behlla sina uppgifter.
Vid kraftsamling av den direkta elden anfaller huvuddelen av frbanden i en riktning i syfte att uppn lokal verlgsenhet. Ett sdant anfall kan minska antalet och lngden p egna flanker.
Stridsstt 51
Bild:
Vid anfall finns det ofta ett behov av att bekmpa fienden ven utanfr det direkta anfallsmlet
52
Stridsstt
Ett anfall behver ofta genomfras i flera

skeden, srskilt om uppgiften r att sl en
fiende som har ett gott stridsvrde. Genom
att anfallet inleds med framryckning p stor
bredd frsvrar vi fiendens underrttelsetjnst och ledning samt skapar oskerhet om
vr avsikt. P s stt kan vi upptcka luckor i
hans gruppering och minska risken fr tidig
och kraftsamlad motverkan. Vi skall drefter
kraftsamla till det omrde dr en inledande
framgng kan fullfljas eller dr lokal verlgsenhet kan ns. Reserver och frband i sidoriktningar kan dras ur fr att sttas in i
kraftsamlingsriktningen.
Nr det frsta anfallsmlet tagits, skall strvan vara att omedelbart fortstta anfallet.
Om detta inte r mjligt, grupperas i regel
frbanden om till omrden varifrn de kan
Bild: Anfall i flera steg
behrska anfallsmlet och mta fiendens

motanfall med eld.
Om fienden viker skall vra frband behlla
stridskontakten. Strvan skall vara att hindra
fienden att genomfra en planmssig tillbakaryckning. Genom snabba frflyttningar
frbi de omrden dr fienden gr motstnd
avskrs frbindelserna fr de tillbakaryckande styrkorna, s att dessa kan inringas och
sls.
Anfall krver stridsledning med

korta tidsfrhllanden. Fr att f
det bsta beslutsunderlaget i

snabbt skiftande lgen, mste chefen utva sin ledning vid de frmre stridande frbanden.
Stridsstt 53
Frband utan splitterskyddande fordon br

utnyttja betckt eller smbruten terrng och
anfalla frn flera hll. Anfallet kan inledas
genom att vi tar ofrsvarad terrng, varifrn
fienden bekmpas med direkt och indirekt
eld. Strvan skall vara att skra av fiendens
frbindelser. Detta utfrs av en del av frbanden eller stadkoms genom att frbandets
huvuddel tar sdan terrng som frstahands-
ml. Anfallet fullfljs mot fiendens avskurna

och inneslutna enheter med kraftsamling av
alla resurser dr ett avgrande sks.
Frband med splitterskyddande trupptransportfordon strider i huvudsak som frband
utan splitterskydd. Dock skall mjligheterna
att med splitterskyddade frband hlla ett
hgt anfallstempo tas tillvara.
Bild: Anfall med frband med eller utan splitterskyddande fordon
54
Stridsstt
Stridsfordonsfrbandens mjligheter att manvrera och hlla ett hgt anfallstempo utnyttjas fr att manvrera ut fienden och
tvinga honom att parera.
Avgrande fr framgng vid duellsituationen
r de lokala styrkefrhllandena, ven inbegripet teknisk frmga, d vra stridsvagns-
frband anfaller fientliga stridsvagnsfrband.

Alla disponibla stridsvagnar skall kraftsamlas dr avgrandet sks. Alla funktioner skall
inriktas mot att stridsvagnarna nr verkan.
Andra frband skyddar flanker och hller
frbindelser ppna. Minfria omrden skall
vid behov avdelas tidigt.
Bild: Anfall med stridsvagns- och stridsfordonsfrband
Stridsstt 55
Strvan r i regel att snabbt fra in anfallet p djupet av fiendens

gruppering och sl mot hans lednings-, understds- och underhllsband.
Frmst i ppen terrng men ocks i andra terrngtyper r dominerande hjder, varifrn direktriktad eld kan avges och indirekt eld
ledas, av avgrande betydelse. Genom att behrska dessa hjder
begrnsas fiendens manverutrymme och han kan tvingas till motanfall.
Det r av srskild vikt att dlja anfallsfrberedelser. Exempel p
tgrder r radiotystnad, maskering, kort samling och vilseledning.
Bild: Underrttelsetjnst
Underrttelsetjnsten genomfrs offensivt, s att anfallet snabbt

kan fras in p fiendens djup. Detta kan ske som stridsspaning.
Att klarlgga var fienden inte finns r hrvid ett viktigt underrttelsebehov. Fr att klarlgga fienden i anfallsmlet och leda indirekt eld utnyttjas bl a spaningsrobot. Under hela anfallet skall
strvan vara att vervaka vra flankomrden.
56
Stridsstt
Luftvrnsfrbanden understdjer frmst anfalls- och artillerifrbanden. Mjligheterna att tidigt fra fram luftvrn fr att understdja anfallet skall vervgas.
Inom anfallsomrdet behver en brigad efter hand minst tv vgar
fr standardfordon. En bataljon behver minst en terrngfordonsvg.
Fltarbeten samordnas s att anfalls-, underhlls- och omgrupperingsvgar disponeras. Minfria omrden avdelas vid behov.
Rrliga underhllsreserver, frmst fr sjuktransporter, ammunitions- och drivmedelsersttning, avdelas till frband som skall anfalla.
Fienden kan anvnda minor och C-stridsmedel, som kan skjutas ut
med artilleri eller fllas frn luften, bl a i syfte att frvgra oss
frbindelser, utgra flankskydd eller ing i artilleribekmpning.
Vra frband skall minspana lngs framryckningsvgarna och
mjliggra lgesbestmning och rapportering av minerade omrden, s att rjning och/eller kringgng mjliggrs. Om risk fr insats med C-stridsmedel freligger, skall indikering mjliggra
kringgng av belagda omrden fr att undvika tidsdande sanering.
Anfall genom minering eller C-belagt omrde skall s lngt mjligt undvikas.
Stridsstt 57
Anfall mot nyss luftlandsatt fiende

Anfall genomfrs fr att hindra fiendens fortsatta luftlandsttning
och utbredning, fr att ppna vgar genom luftlandsttningsomrdet eller fr att sl de luftlandsatta frbanden. Strvan skall vara
att snabbt ta terrng varifrn luftlandsatta frband och fortsatt luftlandsttning kan bekmpas samt att ta terrng varifrn deras framryckning kan hejdas.
Om anfallet stts igng snabbt finns goda utsikter till framgng, ven med mindre styrkor. Detta gller ven frband som
inte i frsta hand r lmpade fr anfall. Den luftlandsatta fienden
kan d hindras frn att samlas i strre enheter, frbereda frsvar,
anfalla eller frena sig med styrkor som rycker fram p marken.
Bild: Anfall mot luftlandsttningsfrband mste sttas igng snabbt
58
Stridsstt
Om fienden hunnit vidta tgrder fr frsvar

eller r under anfall, genomfrs striden enligt samma principer som vid kraftsamlat
anfall.
Vi skall, i den utstrckning huvuduppgiften
medger, frbereda anfall mot omrden som
r viktiga fr vr strid och som r gynnsamma fr luftlandsttning genom fllning och/
eller landning. Samordning sker med frsvarsgrupperade frband. Underrttelsetjnsten inriktas mot dessa omrden. Eldomrden och eldberedskap fr artillerifrband
vljs s att luftlandsttningar kan bekmpas
snabbt.
Underrttelser om den luftlandsatta fienden
inhmtas genom frband som grupperats i
anslutning till luftlandsttningsomrdet,
flygvapnets stridsledning samt genom civila
myndigheter och enskilda. Srskilt viktigt r
det att faststlla om stridsvagnar, stridsfordon och artilleri har luftlandsatts.
Bristflliga underrttelser fr ej frsena
ett anfall.
Larmstyrkor och andra frband som har hg
marschberedskap snds fram som fjrr- eller
nrskyddstrupp. Stridsfordons- och pansarvrnsfrband samt sdant artilleri som ej nr
luftlandsttningsomrdet och luftvrn br
ing. De ges till uppgift att ta terrng, varifrn fortsatt luftlandsttning kan bekmpas
och som underlttar fortsatt anfall. Frband
som redan r i strid med luftlandsttningen

understlls anfallande frband.
Disponeras pansarvrnshelikopterfrband instts dessa tidigt fr bekmpning av stridsfordon och ledning av indirekt eld. Efter
hand vergr de till understd av anfall.
Anfallsfrbandens framryckning stts igng
snabbt och i regel p stor bredd fr att snabbt
ta terrng varifrn fortsatt luftlandsttning
kan bekmpas.
Anfallsfrbanden kringgr fientliga styrkor
lngs framryckningsvgarna om detta medfr tidsvinst.
I vissa lgen kan det vara lmpligt att ge ett
frband till uppgift att ppna vg fr att bakomvarande frband snabbare skall kunna n
de viktigaste luftlandsttningsomrdena.
Om en luftlandsatt fiende inte kan sls eller
fortsatt luftlandsttning inte kan hindras, frdrjs hans utbredning frmst i de riktningar
dr ett framtrngande bedms vara farligast.
Terrng varifrn en fortsatt luftlandsttning
kan bekmpas, frmst med indirekt eld, frsvaras. Luftvrnsfrbanden skyddar inledningsvis vr framryckning och vergr s
fort som mjligt till att hindra fortsatt luftlandsttning. Avskurna frband kvarstannar i
av fienden taget omrde och bekmpar hans
grnssttande resurser.
Stridsstt 59
Anfall i bebyggelse
Anfall genomfrs bl a fr att terta en infallsport, kunna utnyttja viktiga resurser,
ppna frbindelser, terta viktiga omrden,
sl fienden eller hindra hans utbredning.
Strvan skall vara att ta ofrsvarad terrng
varifrn fienden kan nedkmpas. Att sl en
frsvarsgrupperad fiende i bebyggelse r
mycket tids- och resurskrvande och br i
det lngsta undvikas.
60
Stridsstt
Stridsmiljn r komplex. Fienden, egna frband och civila varvas

i samma stridsomrde, gata eller kvarter. Striden frs i olika vningsplan, p marken och i kllare, tunnlar, kulvertar m m. Bde
fienden och vi genomfr striden p stort djup. Strid i bebyggelse
medfr att hus, cisterner m m raseras vilket kan leda till omfattande brnder, rkutveckling och utslpp av giftiga kemikalier. Detta
kan skada personal, frsvra siktfrhllanden och ven omjliggra strid i vissa omrden.
Om anfallet stts igng snabbt finns goda utsikter till tidig
framgng, ven med mindre styrkor. Fienden kan d hindras frn att frbereda frsvar eller att utnyttja taget omrde. Frst gripbara frband ges uppgift att ta omrden som r
viktiga fr vr fortsatta strid eller omrden varifrn fienden
kan bekmpas. Fienden skall tidigt engageras inom hela
omrdet i syfte att frsvra hans frsvarsberedelser samt
fr att dlja vra avsikter.
Framryckning startar i regel p stor bredd. Frbanden ges anfallsml lngt fram, om mjligt skall frbanden direkt g mot slutmlen. Obebyggda och glest bebyggda strk utnyttjas om mjligt.
Vid frmst lgre frband br personal med god lokalknnedom utnyttjas, bl a fr att hitta kringgngsmjligheter och att tidigt kunna
komma in p fiendens djup. Frband, frmst spaningsfrband,
med eldledare skall tidigt innstla och stra fienden p djupet av
hans omrde. Om mjligt utnyttjas ven helikoptrar fr att innstla mindre frband.
Motstnd lngs framryckningsvgarna skall kringgs fr att tidigt
n anfallsmlen lngt fram. Frband som inte kan kringg skall
snabbt kunna dras ur och kraftsamlas inom andra omrden dr
framgng ntts.
D anfall genom fientligt frsvar krvs fr att lsa uppgiften
kraftsamlas vra resurser p ett litet omrde. Kraftsamling sker
dr fienden r svag eller dr terrngen r gynnsam. D genombrott
ns fullfljs anfallet snabbt mot slutmlet. Frband avdelas fr att
hlla skapade luckor ppna. Dessa understds med frdrjande
fltarbeten fr skydd av flanker samt med fltarbeten fr rrlighet
i syfte att skerstlla frbindelser.
Om fienden slutligt skall sls eller ett frsvarat omrde tertas,
br frst fiendens rrelsefrihet begrnsas. Fienden br drefter delas och sls del fr del. Om mjligt skall fienden fs att ge upp.
Detta kan pskyndas genom att hans frband skrs av och hans
grnssttande resurser bekmpas. I sista hand stormas och rensas
kvarter fr kvarter.
Stridsstt 61
Underrttelsetjnsten inriktas frmst mot att klarlgga var fienden

inte finns, att hitta luckor i hans gruppering, att hitta mjligheter
att komma in p djupet eller att klarlgga var han r svag.
Civillget mste alltid beaktas. Samverkan med den civila delen
av totalfrsvaret skall bl a skerstlla alarmering, utrymning,
skydd av civila, undsttning, sjukvrdstjnst, lotsning genom fltarbeten, vgvisning m m.
4.2 Frsvar
Genom frsvar kan vi frhindra att fienden tar eller utnyttjar viss
terrng eller anlggning.
Frsvar av kanaliserande terrng minskar fiendens handlingsfrihet
och kan bidra till att ka vr egen, t ex genom skydd av anfallsfrbandens frflyttning eller flanker.
Striden frs s rrligt och aktivt som mjligt inom ramen fr den
tilldelade uppgiften, varvid vi s lngt mjligt skall hindra fienden
att pverka vrt frsvar med indirekt eld. I avgrande skeden kan
effekten av artilleribekmpning vida verstiga den som erhlls av
den direkt understdjande elden.
Vi skall strva efter att gruppera i betckt eller smbruten terrng
och i bebyggelse. Genom att ta tillvara de goda frsvarsbetingelser som t ex bebyggelse ger, kan frbanden st emot en mngfaldigt verlgsen fiende.
Genom att utnyttja befstningar som stllts i ordning i fred i kombination med skenanlggningar, samt genom att bygga fltbefstningar och skenanlggningar, kan skyddsnivn hjas fr de frband som skall frsvara under lngre tid.
Nr befstningar inte hinner byggas eller d bebyggelse inte kan
utnyttjas, lses uppgiften genom frsvar av stridsstllningar under
begrnsad tid och genom ett rrligt upptrdande mellan olika
stridsstllningar.
62
Stridsstt
Frsvar genomfrs med eld frn stridsstllningar, indirekt eld och
med std av fltarbeten. Ett sammanhngande eldsystem i sida
och djup efterstrvas. Anfall inom ramen fr frsvarsuppgiften
frbereds med delar av frbanden. Anfallsml vljs s att eld kan
avges mot terrng som fienden bedms komma att utnyttja fr
sina anfallsfrberedelser eller fr att kringg det frsvarsgrupperade frbandet. Anfall frbereds ven fr att underltta urdragning
av grupperade frband.
Chefen fr ett frband som frsvarar ges sdana riktlinjer fr stridens frande, att han kan verka ven om frbandet blir inneslutet
eller om sambandet med den hgre chefen bryts eller strs.
Vid insats av C-stridsmedel kan frband med uppgiftsanknutet Cskydd lsa frsvarsuppgift under viss tid.
Frsvar mot luftlandsttning

Vid frsvar mot luftlandsttning skall fienden frhindras
att ta eller utnyttja landsttningsomrdet.
Frberedelser
Striden genomfrs frmst med luftvrn, indirekt eld, anfall och
frsvar. Under luftlandsttningens tidiga skede skall strvan vara
att tillfoga fienden sdana frluster att luftlandsttningen misslyckas.
Alla frband skall - oavsett uppgift - frbereda strid mot luftlandsttningar. Luftlandsttningar rapporteras snarast och fortlpande.
Om luftlandsttningen lyckas, skall fiendens samling frdrjas
och fortsatt styrketillvxt frsvras eller frhindras.
Fienden hindras att ta platser eller omrden som r viktiga fr vr
fortsatta verksamhet.
Omrden som r srskilt viktiga fr vr verksamhet frsvaras.
Alla mjligheter till frbttrat skydd, t ex bebyggelse, utnyttjas.
Risken fr insats av yttckande vapen och C-stridsmedel beaktas.
5-AR-Taktik
Stridsstt 63
Sdan terrng varifrn eld kan ledas och avges mot bedmt viktiga luftlandsttningsomrden frsvaras. Omrdet i vrigt bevakas.
Styrkor avdelade fr frsvar frbereder urdragning och anfall inom eget omrde. Lgst
bataljonschef ger order om anfallsfrberedelser fr strid utanfr eget omrde.
I avgrande situationer mste kravet
p verkan sttas fre kravet p skydd.
Vl utfrda skyddstgrder r en av
frutsttningarna fr god verkan i striden.
Vilseledande tgrder samt tgrder fr att
dlja verksamheten inarbetas i frbandets
stridsplan. Exempel p sdana tgrder r
omgruppering till annan terrng, ordnande
av skenml samt skensprning.
Banor p flygflt frbereds fr sprrning och
frstring. vriga omrden som r lmpliga
fr landande flygplan, t ex motorvgar,
blockeras tidigt.
Luftvrnsfrbanden grupperas i frsta hand i
anslutning till bedmda luftlandsttningsomrden och anflygningsstrk. Luftvrnsfrbanden kan omgruppera mellan olika delar
av omrdet fr att vilseleda och gra fienden
osker om vrt luftvrns styrka och gruppering.
Anfallsfrbanden grupperas utspridda och
undandragna bekmpning frn luften. Skydd
mot yttckande vapen efterstrvas. Anfall
frbereds mot troliga luftlandsttningsomrden.
Genomfrande
Beslutet om var och nr anfall skall
sttas in r det viktigaste beslut en chef
fr hgre frband har att fatta under
striden. Beslut mste fattas i tid
- ven en mindre frsening kan f
allvarliga fljder
D en chef fattat ett sdant beslut skall han
med all kraft understdja frband som genomfr anfallet.
Om chefen fr anfallsfrbanden inte har
samband med nrmast hgre chef och nr
skra underrttelser freligger att fienden
luftlandstter strre styrkor inom omrdet,
anfaller han utan att avvakta order. Han vljer d det anfallsalternativ som ger frbandet
de strsta mjligheterna att sl fienden,
hindra honom att ta viktiga omrden eller
hindra honom att n kontakt med en fiende
som rycker fram p marken.
Artillerifrbanden grupperas och inriktas s
att eld omedelbart kan avges och om mjligt
samlas mot de fr vr strid farligaste luftlandsttningsomrdena. Eld mot vriga luftlandsttningsomrden frbereds.
Underrttelsetjnsten inriktas mot att faststlla nr, var och med vilka styrkor fienden
luftlandstter. Tillgng till tyngre utrustning,
frmst stridsvagnar, stridsfordon och artilleri, klarlggs tidigt liksom var anfall snabbast
kan n de viktigaste luftlandsttningsomrdena.
Luftvrnsfrbanden grupperas fr att understdja artilleri och fr att frsvra fiendens
styrketillvxt genom luften. De ges ven till
uppgift att frbereda understd av anfallsfrbanden.
Vid srskilt betydelsefulla objekt, t ex strre
flygplatser, lggs mineringar ut tidigt.
Behovet av frbindelser och minfria omrden fr anfallsfrbandens framryckning och
strid beaktas.
64
Stridsstt
Striden planlggs frmst med hnsyn till

vilka omrden som r viktigast fr vr strid,
var fientliga anfall efter luftlandsttningen r farligast,
fiendens mjligheter att luftlandstta strre frband
med fallskrm eller helikopter och att landa med transportflygplan,
fiendens bedmda anflygningsstrk,
fiendens mjligheter att snabbt frena luftlandsatta frband med frband som rycker fram p marken,
vra mjligheter att n de troligaste luftlandsttningsomrdena med eld redan under luftlandsttningens tidigare skede,
vra mjligheter att snabbt anfalla mot
dessa omrden samt
civillget.
Stridsstt 65
Bild: Frsvar mot lufttrupp
66
Stridsstt
Frsvar i bebyggelse
Chefer fr hgre frband, frsvarsomrdesgrupper och bataljoner
samverkar tidigt med berrda myndigheter angende civillget, i
syfte att samordna bl a alarmering, skydd, utrymning, undsttning,
undanfrsel och frstring. Vidare klarlggs om det finns anlggningar som vid brand eller annan skada kan ge upphov till giftiga
gaser eller utslpp. Ttorter som skall frsvaras utryms om mjligt. Endast den del av civilbefolkningen som behvs fr totalfrsvarets ndvndiga funktioner stannar kvar. Utrymning sker genom civila myndigheters frsorg i samverkan med militr chef
och vriga myndigheter inom totalfrsvaret. msesidigt behov av
och mjligheter till information och bistnd klaras ut. Folkrttsliga aspekter beaktas. Risker fr brand samt planlagd brandbekmpning klarlggs.
Frsvaret ordnas i tv eller flera linjer bakom varandra. Stridsstllningar vljs s att bde pansarvrnsoch eldhandvapens eldkraft kan utnyttjas. Stridsstllningar frbereds ven fr att frtta
och frdjupa frsvaret i hotade riktningar. Striden skall fras rrligt och aktivt med std av omfattande fltarbeten och indirekt
eld. Mjligheter att snabbt genomfra anfall in p djupet av fiendens omrde skall skerstllas.
Stridsstllningar vljs i frsta hand i kllare till hus av sten eller
betong. Trhus undviks. Skyddet frstrks efter hand. I bebyggelse som bestr av mindre tegelhus br de hus som skall anvndas
frstrkas eller i undantagsfall sprngas ned fre stridens brjan.
Genomgende framryckningsstrk blockeras i syfte att tvinga
fienden till avsittning och minrjning.
Mindre frband med eldledare grupperas lngt fram fr att under
lng tid kunna stra fienden inom hela hans djup.
Viktiga stridsmoment frvas.
Stridsstt 67
Bild: Genom att utnyttja bebyggelse kan frsvarare motst en mngfaldigt verlgsen fiende
68 Stridsrtt
4.3 Frdrjningsstrid
Med frdrjningsstrid tillfogar vi fienden frluster, begrnsar
hans utbredning och minskar p s stt hans framryckningshastighet och anfallskraft. Frdrjningsstrid skapar tid fr vra stridsfrberedelser i andra omrden.
Frdrjningsstrid genomfrs genom en kombination av anfall och
frsvar och med std av frdrjande fltarbeten och indirekt eld.
Strvan skall vara att samtidigt fra striden ver fiendens hela
djup.
Stridsstt 69
Bild: Frdrjningsstrid ver fiendens hela djup
70
Stridsstt
Anfallsfrband intar en spridd gruppering och vidtar de skentgrder som behvs. Skydd mot yttckande vapen efterstrvas. Grupperingsomrden och vgar reserveras tidigt fr anfalls-, artillerioch luftvrnsfrband s att dessa kan vxla grupperingsplatser.
Omrden reserveras ven fr frband som kan komma att tillfras
samt fr frband som kan behva genomfra terhmtning.
D chefen vervger hur anfall och frsvar skall kombineras, sker
detta frmst med hnsyn till under hur lng tid uppgiften skall lsas, terrngens karaktr, frbandens sammansttning och stridsvrde, tid fr frberedelser samt mjligheterna till frdrjande
fltarbeten och befstningsarbeten.
Platser eller omrden som r av stor betydelse fr vr handlingsfrihet och fr vr fortsatta strid frsvaras tidigt.
Fr att engagera fienden inom hela frdrjningsomrdet utnyttjas
kvarlmnade frband och jgarfrband.
Terrngen granskas i syfte att klarlgga
vilken kapacitet och utbredning vgntet har samt vilka
mjligheter till frdrjande fltarbeten som finns,
var det finns naturliga hinder som begrnsar fiendens
framryckning,
inom vilka omrden fienden har de strsta mjligheterna att upptcka ml och att bekmpa dessa med flyg
och artilleri,
var fienden snabbt kan rycka fram med mekaniserade
frband och var luftlandsttningar kan frsvra vr
verksamhet,
var vra frband kan anfalla frn en undandragen och
dold gruppering samt
var det finns lmpliga grupperingsomrden fr vra
artillerioch luftvrnsfrband.
Frdrjningsuppgift till frband mste klart ange hur lnge fienden skall frdrjas och hur stora frband som kan tilltas passera
genom omrdets bakre begrnsning under den tid som uppgiften
lses.
Stridsstt 71
Bild: Frdrjande fltarbeten ger mjlighet att kraftsamla trupp mot kringgngsstrk och alternativa framryckningsvgar
Frdrjande fltarbeten ger stor stridseffekt och kan frsvaras

med begrnsade resurser. Detta ger chefen mjlighet att kraftsamla trupp mot kringgngsstrk och alternativa framryckningsvgar.
Med tillrckliga fltarbetsresurser kan en hgre ambitionsniv
vljas.
Samordning av indirekt eld och frdrjande fltarbeten skapar
mjligheter att tillfoga fienden frluster och begrnsa hans framryckningshastighet. Frbanden fr indirekt eld grupperas s att angriparen kan pverkas inom hela frdrjningsdjupet.
Fr att de frdrjande fltarbetena skall ge avsedd effekt, mste
tillrcklig frberedelsetid skapas genom andra frbands/enheters
strid. Chef mste drfr noga vervga var fltarbetsresurserna
skall sttas in inom frdrjningsomrdet.
De frdrjande fltarbetena skall kraftsamlas till de omrden dr
fiendens framryckning med frmst hjulgende frband kan frsvras. P s stt tvingas fienden till tidsdande rjningsarbeten. Terrngen skall frndras med frdrjande fltarbeten p ett sdant
72 Stridsstt
stt att han antingen tvingas rja vra mineringar eller exponera
sig dr vi gjort eldfrberedelser. Genom att vi mlmedvetet bekmpar fiendens rjningsresurser, bde sjlva rjningstterna och
de bakre delar som r ndvndiga fr rjningen, tvingar vi fienden
att ta och skydda stora terrngomrden. Detta krver stora resurser
och tar tid.
Det finns stora skillnader i frdrjningsstridens genomfrande
med hnsyn till frberedelsetiden och terrngen:
KORT FRBEREDELSETID
BETCKT
TERRNG
Strid ver
stort djup.
Stort inslag
av anfall och
indirekt eld.
PPEN
TERRNG
Strid frmst
mot fi tt men
ven p djupet.
Stort inslag
av indirekt
eld och frsvar av stridsstllningar.
Bild: Genomfrande av frdrjningsstrid r beroende av tiden fr frberedelser och terrngen
Stridsstt 73
LNG FRBEREDELSETID
BETCKT
TERRNG
Strid ver
stort djup.
Stort inslag
av anfall och
frdrjande
fltarbeten.
PPEN
TERRNG
Strid frmst
med frdrjande fltarbeten.
Indirekt eld
och anfall.
74
Stridsstt
Frdrjningsstrid stller stora krav p ledning och underrttelser.

Ledningen av knsliga moment, t ex urdragning och anfallsrrelser, prioriteras. Risken fr vdabekmpning mste beaktas, t ex
vid omgruppering.
Ytvervakning ordnas s att vi kan upptcka fiendens kringgngsfrsk. Genom att vi mlmedvetet bekmpar hans underrttelseoch rekognoseringsfrband minskar vi hans beslutsunderlag och
drmed hans framryckningshastighet.
Striden skall kunna genomfras under den tid som hgre chef angivit, ven om fientliga kringgngsfrband framrycker in p djupet av och genom vr gruppering eller om fienden luftlandstter i
vrt bakre omrde.
Luftvrnsfrband nyttjas fr understd av frmst artillerifrband,
men ocks fr understd av anfallsfrband. Luftvrnsfrbanden
grupperas d i terrngavsnitt som medger en rrlig och aktiv strid
fr de understdda frbanden.
Kvarlmnade frband och innstlade frband genomfr strid och
underrttelsetjnst under erforderlig tid. De understds om mjligt
av attackflyg och artilleri. Deras verksamhet br samordnas med
vriga stridskrafter.
75
5. Ledning
I krig r endast det enkla mjligt.
Enkla planer omsatta i entydiga order som
snabbt genomfrs med kraft leder skrast till
mlet.
Ledning r den planering och det genomfrande som fortlpande krvs fr att n uppstllda
ml. Ledning utgrs av chefers ledningsmetoder, stabers arbetsmetodik och det ledningsstd
som krvs fr informationsinhmtning, bearbetning och delgivning. Ledningsfunktionen
skall skapa frutsttningar fr chefen att utva
sitt ledarskap.
Bild: Genomfrandet har alltid strst betydelse!
76
Ledning
5.1 Grunder
Ledning skall utvas s att chefen ptvingar motstndaren sin vilja.
Uppdragstaktik utgr grunden fr vr ledning. Initiativ
p olika niver skall uppmuntras och stdjas. Chefens
vilja och syftet med striden skall vara vl knd hos de
underlydande.
Ledning utvas s att kontinuerlig ledning kan ske lngs hela skalan fred - kris - krig. Ledningsfunktionen skall ge chefen frihet
vid valet av ledningsplats.
Chefen
En chef har alltid ensam det odelade ansvaret och skall ges ndvndiga befogenheter. Han skall frmst leda genom att personligen pverka sina underlydande chefer och frband.
En chef skall handla s att han har svl underlydandes som hgre
chefs frtroende. Han skall upprtthlla en god anda och disciplin, vrda sig om truppen och dela dess faror och umbranden.
Bild: Chefen leder i personlig kontakt med de frmre stridande frbanden
Ledning 77
Chefens moraliska frhllningsstt under frmst stridssituationer

r livsavgrande fr soldater och civila inom frbandets verksamhetsomrde. Han skall visa respekt fr mnniskovrdet och vrna
om detta i enlighet med en humanistisk mnniskosyn. Han skall
flja och tillmpa folkrttsliga regler ven om detta skulle innebra risk fr negativa konsekvenser fr honom sjlv eller frbandets
verksamhet.
En chef skall snabbt kunna fatta beslut i ovntade situationer och
p oskert underlag. Frmgan att fatta beslut, frmedla sin vilja
och ta ansvar fr sina handlingar r ngra av de frmsta chefsegenskaperna.
Har en chef inte ftt order tar han sig en uppgift inom ramen fr
nrmast hgre chefs stridsplan. Denne orienteras snarast om tagen
uppgift.
Obeslutsamhet bristande handlingskraft fr oftast

allvarligare fljder n misstag i frga om tillvgagngsstt.
Genom att chefen leder i personlig kontakt med de frmre stridande frbanden kan han
- bilda sig en personlig uppfattning om situationen,
- kontrollera och stdja verksamheten,
- gra sin auktoritet gllande och
- samordna olika resurser vid avgrande moment av striden.
Ordergivningen skall vara entydig och skapa klarhet om stridsplanen och beflsfrhllandena.
ndamlet med kontroll r att undanrja eventuella missfrstnd
och att skerstlla att syftet med striden ns.
Uppdragstaktik
Uppdragstaktik krver
sjlvstndiga chefer,
chefer som accepterar att underlydande agerar annorlunda n vad de sjlva skulle ha gjort,
uppmuntran av viljan att ta initiativ och risker,
78 Ledning
msesidigt frtroende mellan chefer och soldater samt
hg utbildningsstndpunkt.
Uppdragstaktik utvas genom att chefen stller uppgift, ger riktlinjer och tilldelar resurser samt lter den som lser uppgiften i
strsta mjliga utstrckning sjlv bestmma hur den skall lsas.
Uppdragstaktik frutstter att de understllda cheferna knner till
hgre chefs stridsplan. De kan d handla sjlvstndigt i chefens
anda, ven nr den ursprungliga planen inte kan fljas eller om
chefens mjlighet att pverka striden begrnsas eller omintetgrs.
Uppdragstaktik stller ven krav p att hgre chef personligen fljer upp striden vid underlydande och understllda frband och stder dem.
De underlydandes frihet i valet av stt att lsa uppgiften skall endast i undantagsfall begrnsas. Exempel p begrnsande faktorer
r snva tidsfrhllanden, stort samordningsbehov och begrnsad
tillgng till resurser. Det r ej heller mjligt att tillmpa en fullt
utvecklad uppdragstaktik vid de tillfllen d ett nrmast excercismssigt upptrdande krvs fr att lyckas med striden. Detta gller
frmst vid stridsfordonsfrband och frband lgre n bataljon.
5.2 Planering
Planeringen omfattar bedmande med beslut i stort samt utveckling av beslut i stort och syftar till att utarbeta en stridsplan.
Stridsplan omfattar beslut i stort, riktlinjer och underlag fr order.
Ett av de viktigaste utgngsvrdena i planeringen r att faststlla
den tid som str till frfogande och att anpassa arbetsformerna till
detta. Understllda och underlydande frband skall ges mesta
mjliga frberedelsetid. Det r alltid ont om tid fr planering. Arbetsformerna varierar, alltifrn att
hela staben deltar i planeringen med tjnstegrensvis
granskning av mjliga alternativ till att
chefen "tnker hgt" och stabsmedlemmarna kompletterar.
Chefer behver ofta fatta avgrande beslut utan fregende
stabsarbete. Detta r regel vid bataljon och lgre frband.
Ledning 79
Uppfljning av pgende verksamhet och frmga att snabbt kunna fatta beslut r viktiga frutsttningar fr tidsvinster i ledningen.
Det viktigaste r att underlydande fr sina order tidigt.
Tidiga orienteringar, frberedande order och order efter

hand r viktiga fr att ge understllda chefer ndvndig
frberedelsetid.
Fr att ge underlydande chef god insikt i stridsplanen kan han, d
s r mjligt, delta i planeringen.
Det r viktigare att planera fr olika hndelseutvecklingar

n att genomarbeta en enda tnkbar utveckling i alla
detal
j er.
Som ett std i planeringen anvnds mallen enligt bilaga l.
5.3 Genomfrande
Order
Fr att vinna tid fr stridsfrberedelser vid underlydande frband

ger chef order efter hand. D s r mjligt ges frberedande order.
Chefen ger sjlv order till understllda och underlydande chefer. D detta inte r mjligt nyttjas i frsta
hand ordonnansofficerare.
Bild: Chefen ger sjlv order
D tid finns bitrder staben chefen vid utformning av beslut i

stort, riktlinjer och order.
80 Ledning
En order skall klart och tydligt ange
Den chef som ger en uppgift skall

alltid frvissa sig om att mottagaren
frsttt vad som skall gras och varfr uppgiften skall lsas.
- vilka uppgifter som skall lsas,

- syftet med uppgiften,
- vilka resurser som disponeras samt
- beflsfrhllandena.
Ofta innehller ordern ocks rumsangivelser,
t ex platser och omrden, och tidsangivelser nr verksamhet skall pbrjas eller vara slutfrd. I brdskande lgen kan den innehlla endast uppgift. Ordergivning under strid underlttas om gemensamt stridsledningsoleat nyttjas.
Fr att skerstlla att striden kan genomfras

d sambandet mellan verordnade och hans
underlydande bryts, br en order kompletteras
med riktlinjer fr stridens frande ven vid alternativa hndelseutvecklingar.
Stridsuppgifter
Stridsuppgifter formuleras i regel av chefen sjlv. Valet av stridsuppgift(-er) till understlld och underlydande chef grundas p
stridsplanen. Stridsuppgiften frtydligas med syfte, om detta inte
klart framgr av beslut i stort eller riktlinjer.
Ledning 81
Samordning
Samordning skall skerstlla en optimal effekt
av frmst eld och rrelse.
Samordning med sidoordnade frband och den

civila delen av totalfrsvaret sker genom samverkan.
Samordning med den civila delen av totalfrGenom samordning mjliggrs ven en enhet- svaret sker genom militrbeflhavares och frlig inriktning av den vriga verksamheten och
svarsomrdesbeflhavares (militrkommandoett effektivt utnyttjande av de disponibla milichefs) frsorg. Dessa kan delegera ansvaret fr
tra och civila resurserna.
viss samordning till annan chef med omrdesansvar.
En chef samordnar verksamheten

mellan understllda frband genom
att utva befl
Samordning sker alltid mellan angrnsande

militra frband. Chef reglerar och leder vid
behov denna samordning.
Bild: Chef samordnar frmst

genom att utva befl
6 - AR-Taktik
82
Ledning
Samverkan kan ske genom att ett samverkansbefl eller en samverkansgrupp avdelas. Om samverkan sker mellan flera chefer
samtidigt br den ledas av verordnad chef. Samverkansfrgor
br sndas ver i frvg. Detta spar tid vid sjlva samverkanstillfllet.
Vid samverkan lmnas ndvndig orientering om

det egna frbandets uppgifter, gruppering, resurser och
organisation,
fienden,
behov av taktik- och teknikanpassning,
chefers namn och ledningsplatser,
egen stridsplan,
egna underrttelseorgan,
utfrda fltarbeten,
egna sambandsmjligheter,
utvxling av sambandshandlingar samt
behov av och mjligheter att lmna understd.
Vidare klarlggs hur fortsatt samverkan skall ske. Gjorda verenskommelser dokumenteras.
Samordning underlttas om
geografiskt sammanfallande ansvarsomrden fr militra och civila ledningsorgan kan stadkommas,
beflsfrhllanden r enkla och entydiga,
chefer som skall samverka vljer gemensam uppehllsplats,
samverkansbefl och annan samverkanspersonal utnyttjas,
samma chefer samarbetar under lngre tid samt
samverkande personal vl knner till de samverkande
enheternas organisation och handlggningsrutiner fr
olika renden.
Ledning 83
Omrdesansvar
Chef samordnar strid och vrig verksamhet, s att det
klart framgr vem som har ansvar fr olika omrden
och verksamheter i olika skeden.
Vid vertagande av omrdesansvar skall tidigare grupperade frbands indelning och beflsfrhllanden om mjligt behllas.
Vid gruppering klarlggs indelning, gruppering, uppgifter, detaljsamordning av grnser, civillge samt behov av underrttelsesamordning med omrdesansvarig chef.
En chef tilldelar i regel understllda frband ett omrde inom vilket uppgiften skall lsas. Grnser mellan frband dras s att ansvaret fr verksamhet klart framgr. I terrng dr vgar lper p
bda sidor om och nra vattendrag br grnser fr hgre frband
dras s att dessa vgar ingr i samma omrde. Sammanfallande
militra och civiladministrativa grnser underlttar samordningen
med civila totalfrsvarsmyndigheter.
Fr operativa frband avdelas ofta anfallsomrde fr viss uppgift.
Hrvid vertas endast fr striden ndvndigt ansvar och endast
under den tid som krvs fr att lsa uppgiften. De frband som r
grupperade inom anfallsomrdet understlls den chef som tilldelats anfallsuppgiften. Omrdets storlek anpassas till detta. Ett anfallsomrde kan avdelas ven om frbandet r i frhand och inledningsvis enbart utgngsgrupperas. Lydnadsfrhllandena inom
omrdet regleras genom befl av den chef som erhllit anfallsomrde. Frndringar av ansvar fr underhllstjnst och samordning
med civila totalfrsvarsmyndigheter br undvikas.
Att tilldela frband omrdesansvar mste vgas mot frbandets
mjlighet att lsa sin huvuduppgift.
Om grns behver verskridas sker samverkan med omrdesansvarig chef.
Chef med omrdesansvar samordnar eget och understllda frbands verksamhet inom omrdet samt skyddet av detta. Nr frband lmnar omrden dr de varit grupperade, samordnar omrdesansvarig chef bevakningen och ledningen inom dessa omrden.
84
Ledning
Ett frband, som grupperas inom ett annat frbands omrde utan
att understllas, lyder i frga om frsvar av grupperingsplatser, ytvervakning och frflyttning under den chef som har ansvaret fr
omrdet. Denne tilldelar sdant frband bevakningsuppgifter och
samordnar sambandet.
Omrdesansvarig chef samordnar vilseledande tgrder inom eget
omrde. Frband, som grupperas inom annat frbands omrde, fr
utnyttja skenml och skentgrder fr eget skydd.
Samordning med
den civila delen av totalfrsvaret
Militrbeflhavare och frsvarsomrdesbeflhavare r territoriella
chefer.
Frsvarsomrdesbeflhavare (militrkommandochef) och lnsstyrelse skall gemensamt svara fr att det civila och militra frsvaret samordnas. De militra och civila resurserna samordnas
avseende bl a utrymning, skyddstjnst, samband, fltarbeten,
transporter, hlso- och sjukvrd samt underhllstjnst.
Bild: Territoriell samordning
Ledning 85
P lokal niv samverkar lokala militra chefer med lokala civila

myndigheter och organ. Frsvarsomrdesbeflhavaren utser den
lokala militra chef som i frsta hand skall samverka med kommunledningen. Det kan vara t ex en fogruppchef eller kretshemvrnschef. Alla frband genomfr sjlva ndvndig samverkan
med civila organ d detta ej kan ske via frsvarsomrdesbeflhavaren eller den lokale militre chefen.
Kommunledningen samordnar de olika lokala organen fr att ett
msesidigt understd skall kunna lmnas. Verksamheten p lokal
niv omfattar bl a frgor om fltarbeten, utrymning, trafik, rddningstjnst, lokal information till allmnheten samt livsmedelsfrsrjning. Dessa samverkansvgar br behllas ven sedan ett
anfallsomrde avdelats.
Nr understd planlggs br de samverkande cheferna trffas personligen, om mjligt p den avsedda platsen fr understdet.
Understdets art och omfattning, slag av frband, transportmedel,
utrustning, materiel m m som behvs samt tid och plats fr understd bestms.
Uppfljning
Uppfljning pgr stndigt och grundar sig p personliga intryck,
kontroll, rapporter frn understllda och orienteringar frn sidooch verordnade chefer.
Syftet med uppfljning r att skapa underlag fr nr delar av stridsplanen skall verkstllas, eller om och nr
frutsttningarna fr stridsplanen ndrats s att tgrder mste vidtas. Uppfljningen skall kraftsamlas mot
de fr stridsplanen srskilt viktiga beslutstidpunkterna
eller verksamheterna och skall ge chefen beslutsunderlag i rtt tid.
Uppfljning syftar ocks till att kunna genomfra taktik- och/eller

teknikanpassning. Denna grundas p taktiska, tekniska och organisatoriska frndringar eller frluster hos fienden och egna frband. En frutsttning fr att vi skall kunna anpassa oss r att vi
snabbt upptcker, analyserar och delger dessa frndringar.
Taktik-och teknikanpassning kan omfatta frndringar i
eget upptrdande,
mlval,
86
Ledning
organisation och
materiel.
Taktik- och/eller teknikanpassning skall medverka till att stndigt
utveckla frbands/soldaters kunskaper och frdigheter samt ka
initiativfrmgan och viljan att lsa frelagda uppgifter. Drigenom kar frtroendet fr egen och frbandets frmga. All tillgnglig tid skall tas tillvara fr utbildning p alla niver svl under mobilisering som under stridspauser av lngre varaktighet och
terhmtning.
Uppfljning och utvrdering skall ocks ske i syfte att terstlla
det personella stridsvrdet. Varje strid stller personalen infr nya
psykiska pfrestningar. Chefer p alla niver skall kunna hantera
stridsreaktioner och leda avlastningssamtal med egen personal.
Kontroll r en del av uppfljningen. Det frmsta syftet med en
chefs kontroll r att skerstlla att syftet med striden ns och p s
stt stdja understllda chefer. Detta std erhlls t ex genom att
underlydande chefer redogr fr lget och sin stridsplan som ett
kvitto p att uppgiften r rtt uppfattad, samt att den strid och
verksamhet i vrigt som genomfrs leder mot mlet. Kontroll br
utfras fortlpande och, s lngt det r mjligt, vid direkt sammantrffande mellan chefer p plats fr aktuell verksamhet. Den
kan utgras av redogrelse fr lget - se bilaga 2.
Avlsning
Ett frband som utsatts fr stora pfrestningar kan behva avlsas
fr annan uppgift, terhmtning eller reorganisation.
Avlsning kan genomfras enligt tre principer, beroende p tidsfrhllanden och underrttelselget:
verta avlst frbands gruppering; gott om tid och bra
underrttelselge.
Ta terrng bakom avlst frband och lta avlst frband
dra ur; ont om tid och ett dligt underrttelselge.
Anfalla och ta terrng framfr avlst frband; ont om
tid och ett bra underrttelselge.
Chefen fr ett avlsande frband sker personligt samband med
chefen fr det frband som skall avlsas. Han vertar uppgiften
frst d avlsningen r helt genomfrd. Den chef som anbefallt
avlsningen bestmmer den tidpunkt d det avlsande frbandet
Ledning 87
senast skall verta uppgiften och omrdet. D det r mjligt skall

hgre chef personligen p plats leda avlsningen.
Krigets lagar
Krigets lagar grundas p internationella verenskommelser till
vilka Sverige anslutit sig. En noggrann efterlevnad av dem strker
truppens sjlvknsla och kan ven pverka en angripares upptrdande och val av stridsmetoder p ett fr oss gynnsamt stt.
En fortlpande undervisning om krigets lagar och kontroll av efterlevnaden r ndvndig fr att anda och disciplin skall bevaras
p en hg niv. God anda och disciplin r villkor fr effektivitet
och gott anseende svl inom som utom landet.
Alla chefer skall vervga om de skador som uppstr

av strid str i rimlig proportion till de militra frdelar
som kan vinnas. Ondigt lidande bland civilbefolningen skall undvikas.
Hnsyn till civillget

Befolkningens mjligheter till skydd beaktas vid planering och
genomfrande av strid. Mjligheter till skydd r beroende av frvarning, alarmering, mjligheter till utrymning, inkvartering, tillgng till skyddsrum och andra skyddade utrymmen samt undsttning.
Samverkan med den civila delen av totalfrsvaret br frmst omfatta behovet av och mjligheterna till msesidigt understd samt
samordning betrffande vgar fr utrymning och flyktinghantering.
Fr militrt understd anvnds frmst hemvrnsfrband och territorialfrband. Vid behov anvnds ven fltarbets-, trafik-, underhlls- och militrpolisfrband. Rddnings- och rjningsstyrkor r
srskilt lmpliga fr indikering och sanering.
Tillgng till riktig information i rtt tid har avgrande betydelse
fr viljan och frmgan att st emot pfrestningar. Civilbefolkningen skall drfr hllas informerad om den militra verksamheten s lngt det r mjligt och lmpligt.
88
Ledning
En tidig samverkan och frutseende tgrder betrffande bl a information, skydd och militrt bistnd minskar riskerna fr ryktesspridning, panik och flykt.
89
6. Strid innan mobilisering r slutfrd

Det vergripande mlet r att bryta fiendens styrketillvxt. Frbanden stts in s snart de r gripbara. Det r
bttre att komma fram tidigt med sm styrkor n fr
sent med stora styrkor. Efter hand som vi mobiliserar
vergr vi till att sl fiendens frband.
6.1 Fienden
Fienden strvar efter att uppn strsta mjliga verraskning. Mlet r att s snabbt som mjligt bryta vr motstndsvilja och vr
frmga till samordnat frsvar genom att skapa kaos samt att desorganisera och sl ut viktiga samhllsfunktioner.
Redan lng tid innan ppna stridshandlingar inleds, kan sabotagefrband finnas p plats i vrt land ver mycket stora omrden. Deras uppgift r att ska lamsl vr ledning, ta eller frstra viktiga
totalfrsvarsobjekt, likvidera nyckelpersonal, stra viktiga samhllsfunktioner och frsvra vr mobilisering.
Frband kan omedelbart fre ett krigsutbrott finnas i vra hamnar
i form av "trojanska hstar", t ex fartyg som dolt har frt hit trupp
och materiel.
Ett angrepp kan inledas genom att attack- och bombflyg, kryssningsrobotar, markrobotar, televapenfrband och sabotagefrband
samtidigt och ver mycket stora omrden pbrjar bekmpning
och stridshandlingar. Samtidigt med detta, eller senast nr bekmpningen brjat n verkan, instts strsta mjliga antal luftlandsttningsfrband, ocks de ver mycket stora omrden, fr att
uppn ett eller flera av fljande syften:
Ta eller innesluta omrden som r av stor betydelse fr
vr frsvarsfrmga och motstndsvilja, t ex de strsta
stderna eller delar av dem,
desorganisera och sl vra frband under mobiliseringsskedet eller splittra och binda dem i sekundra riktningar,
ta infallsportar fr fortsatt snabb styrketillvxt, t ex de
strre flygflten och hamnar. Disponeras strre flygflt
kan tung utrustning, t ex stridsvagnar, landas in samt
ta andra viktiga omrden eller objekt.
90
Efter ngra dygns strider mste fortsatt styrketillvxt skerstllas

genom landande flygplan, med fartyg eller med vgfrbindelse fr
standardfordon.
Takten i fiendens styrketillvxt bestms bl a av tillgnglig transportkapacitet och tillgngen p insatsberedda frband vid angreppstidpunkten. Fiendens behov av att dlja frberedelserna infr en operation kan ha avgrande betydelse fr styrketillvxten.
Fr fienden tidigt tillgng till en oskadad hamn kan tempot i hans
styrketillvxt kas avsevrt.
Begrnsningar
P mnga platser kommer fiendens frband att utgras av sm enheter. ven ringa motverkan kan menligt frsvra deras mjligheter att lsa sina uppgifter.
Fienden har mnga ml som skall bekmpas med attack- och
bombflyg, kryssningsrobotar och markrobotar. Skenml, maskering och luftvrnsskydd av viktiga objekt frsvrar hans bekmpning.
Genomfrandet av striden krver en omfattande underrttelseinhmtning, inte minst fr att utvrdera utfallet av bekmpningen
med flyg och robotar. Detta tar tid. Maskering av skador kan binda fiendens resurser i upprepade insatser.
Det stora behovet av och den begrnsade tillgngen till frmst
transportresurser och attackflyg gr fienden knslig fr frluster
av dessa resurser.
Behovet av samordning mellan attackflyg och luftlandsttningsfrband r stort. Detta gr fienden knslig fr strning av ledningsoch underrttelsefunktionen.
Luftlandsttning med helikopter, fallskrm eller genom landning
innebr mnga risker inte minst p grund av svrigheten att frutsga vder- och siktfrhllanden:
Felaktiga bedmningar av vra frbands gruppering kan
medfra stora frluster av fiendens trupp och materiel.
Detta kan vi bl a stadkomma om vi har lyckats dlja
eller vilseleda honom om vra frbands gruppering.
Tillgng till flygflt efterstrvas vid strre luftlandsttningar. Start och landning r knsliga fr vr pverkan.
Strid innan mobilisering r slutfrd 91

Luftlandsttning med fallskrm krver stora ppna omrden med god brighet och utan stora hinder. I samband med att frbanden luftlandstts och innan de hunnit bli stridsberedda, kan vi, ven med sm insatser,
stadkomma frluster, frsvra samling och vergng
till anfall eller organiserat frsvar.
Luftlandsatta frband blir inom ngra dygn beroende av
tilltransporterat underhll. Om vi hindrar tilltransport
och samtidigt engagerar de luftlandsatta frbanden,
minskas deras stridsvrde snabbt.
Organisatoriskt har luftlandsttningsfrband svagare
understd, t ex artilleri, luftvrn och underrttelsetjnst,
n andra markstridsfrband.
6.2 Karaktristik av striden

Vra resurser kan inledningsvis best av de frband som mobiliserats i ett beredskapsskede, t ex stridsgrupper ur brigader, armflyg-, artilleri-, luftvrns-, fltarbets- och vissa territorialfrband.
Kaderstaberna ger oss mjlighet till en kontinuerlig ledning. De
inledande striderna understds i huvudsak av grundorganisationens och samhllets resurser. De civila delarna av totalfrsvaret
kommer i stor utstrckning endast att vara fredsorganiserade.
Hemvrnsfrband finns tidigt i full omfattning.
Innan krigstillstnd rder gller bestmmelser enligt IKFN. Senast
d angreppet inleds pbrjas allmn mobilisering.
Vr ledningskapacitets uthllighet r inledningsvis begrnsad, underrttelselget r oklart, lget frndras snabbt och kravet p
snabbt agerande r stort.
Under de inledande faserna kommer vra resurser, beroende p
graden av mobilisering, att vara begrnsade och de mste sttas in
p oklart beslutsunderlag i en situation som knnetecknas av kraftigt strda samhllsfrhllanden.
Vr strvan r att skerstlla ledning, fullflja mobilisering och
skydda fr totalfrsvaret viktiga omrden och resurser. Vra frband stts in fr att i frsta hand begrnsa fiendens styrketillvxt
i de fr oss viktigaste omrdena och fr att frhindra att fienden
med sm styrkor kan ta fr oss avgrande platser och anlgg-
92
ningar. Striden frs ofta med bataljonsfrband och nr s krvs

med tillfllig indelning.
Vi kan n avgrande resultat ven med begrnsade insatser om
dessa sker i rtt tid, framfr allt d de fientliga frband som stts
in i detta skede kan vara sm. Skydd av flygfrband och marina
frband r viktigt fr att mjliggra verkan mot luftlandsttningsoch verskeppningsfretag.
Fienden kan tidigt luftlandstta och urlasta frband p mnga
platser i syfte att ta svagt frsvarade omrden. Vr mobilisering
kan stras av fiendens tgrder. Hans resurser tillter dock inte att
han kan gra insatser verallt. Drfr kommer vra frband efter
hand att kunna mobilisera. Tillflliga lsningar och improvisation
r ndvndiga, fr att vi tillrckligt snabbt ska kunna organisera
allsidigt sammansatta frband och stta in dem i strid.
Att snabbt f frband till insats r ofta viktigare n att skydda
vr mobilisering eller att skapa frutsttningar fr vr
uthllighet.
Territorialfrband som efter hand mobiliseras anvnds i frsta
hand fr att frsvara sdana infallsportar som medger snabb styrketillvxt fr fienden och andra viktiga objekt ver ytan. Operativa frband br i frsta hand anvndas fr att begrnsa fiendens
styrketillvxt eller hindra honom att ta fr oss viktiga omrden.
Efter hand som vr mobilisering fullfljs, kan vra stridskrafter
sttas in fr att sl fientliga frband som har tagit eller hotar att ta
omrden som r av avgrande betydelse. Infallsportarna skall frsvaras. Om fienden har lyckats ta infallsportar skall dessa tertas.
Vi skall begrnsa utbredningen av och/eller dela de fientliga frband som inledningsvis inte kan sls.
6.3 Stridens genomfrande

Det vergripande mlet r att bryta fiendens styrketillvxt. Frbanden stts in s snart de r gripbara. Det r
bttre att komma fram tidigt med sm styrkor n fr
sent med stora styrkor. Efter hand som vi mobiliserar
vergr vi till att sl fiendens frband
Vra frband strider med ett eller flera av fljande syften:

Skydda fr totalfrsvaret vitala funktioner,
skapa frutsttningar fr vr mobilisering och styrketillvxt,
begrnsa fiendens styrketillvxt eller
sl fiendens frband.
Hur ovanstende syften kombineras och samordnas beror bland
annat p det operativa mlet, hgre chefs syfte med striden och
styrkefrhllandena.
Skydda fr totalfrsvaret vitala funktioner

En fiendes inledande ml kan vara vra viktiga militra och civila
funktioner. Skyddet av dessa r av stor betydelse fr den fortsatta
striden. De frband som frst finns gripbara r hemvrnsfrband
och grundutbildningsfrband. Hemvrnsfrbanden ges andra uppgifter sedan de avlsts av ordinarie krigsfrband.
Skydd av vr ledningsfunktion r av avgrande betydelse fr att
f optimal effekt i den fortsatta striden. Skyddet av flygbaser och
anlggningar r en frutsttning fr hg effekt hos luftfrsvaret
mot fiendens styrketillvxt. Luftvrnsfrband r lmpade fr denna uppgift. Delar av markstridskrafterna skyddar bland annat marinens baser.
Sm enheter p plats i rtt tid kan orsaka fienden strre problem
n stora enheter som anlnder sent.
Fr att skydda vra resurser r det ndvndigt att sprida viktig
materiel och frndenheter.
94
Skapa frutsttningar fr vr mobilisering

och styrketillvxt
Eldkraften i vra beredskapsfrband kas genom att inkallelse av
personal fr eldledning och betjning av vapen prioriteras fre inkallelse av personal fr uthllighet.
Vr frmga att initialt utnyttja grundorganisationens (dep m m)
och det civila samhllets resurser r av avgrande betydelse. Tidiga tgrder vidtas fr att underltta transport av personal till vra
mobiliseringsomrden. Underhllsresurser skall tidigt lggas upp
till de i stridsgrupperna ingende frbanden i sdan mngd att de
rcker tills normala underhllsvgar fungerar.
Vr frmga att snabbt mobilisera i ett strt lge r avgrande, eftersom vr mjlighet att fullflja striden och skapa lokal verlgsenhet r beroende av tillfrseln av frband.
Transport av personal till vra mobiliseringsomrden skall kunna
skyddas, t ex genom att fienden hindras ta omrden som innesluter befolkningscentra.
Bild: Frband stts in efter

hand innan de i sin helhet
r frdigmobiliserade
Frband stts in efter hand fr frsvar av vitala funktioner, infallsportar och andra viktiga omrden. De frst gripbara enheterna kan
behva organiseras i tillflligt sammansatta frband, varvid tillflliga ledningsfrhllanden kan behva anvndas. Strvan skall
vara att med efter hand mobiliserade frband snarast terg till ordinarie ledningsstruktur och organisation.
Luftvrnsfrband grupperas fr skydd av vr styrketillvxt och

bekmpning av lufttrupp.
Striden med de frst tillgngliga frbanden kan vara av
avgrande betydelse fr vra mjligheter att hindra en
motstndare att n sina syften. De frband vi disponerar tidigt
mste drfr grupperas och anvndas s att det
gynnar vra avsikter p sikt.
Ledningsfrhllandena under mobilisering klarlggs s att det inte
rder ngon tvekan om vem som ger order om stridsinsatser.
Grundregeln r att det skall vara lika lydnadsfrhllanden i fred,
kris och krig.
Ansvarsfrhllandena mste tydligt klarlggas om strid mste
upptas tidigt med tillflligt sammansatta frband.
Bild: Ledningsfrhllandena mste tydligt klarlggas
96
Begrnsa fiendens styrketillvxt

Hotade infallsportar, t ex hamnar, flygflt och grnsfrbindelser,
sprras, blockeras och frsvaras eller frstras tidigt. Hrvid r
frberedelser gjorda i fred av stor betydelse fr att ka effekten av
insatser med sm frband.
Vra begrnsade resurser krver att vi inledningsvis kraftsamlar
till de viktigaste infallsportarna. Att vara fre fienden p dessa
platser r av strsta betydelse. Om fienden lyckas ta en infallsport,
mste vi genom anfall kunna begrnsa hans styrketillvxt och senare terta infallsporten.
Underrttelsetjnsten skall skapa beslutsunderlag fr att stta in
vra inledningsvis begrnsade resurser med hgsta effekt, s att
fiendens styrketillvxt minimeras. De viktigaste underrttelsebehoven r
hur sabotagehotbilden ser ut,
var, nr och hur fienden kan ha eller har satt in
"trojanska hstar",
var, nr och med vad han luftlandstter samt
var han kan f den strsta styrketillvxten.
Slutsatser mste kunna dras och beslut fattas ven med ett oklart
underlag.
Luftvrnsfrbanden understdjer anfalls- och artillerifrband.
Fiendens flygbekmpning av frbindelser och grupperingsomrden skall frsvras genom att olika typer av luftvrnsfrband
grupperas kraftsamlat till de fr vr verksamhet avgrande platserna.
Pansarvrnshelikoptrar utnyttjas frmst fr understd av anfall
och fr att frstrka frsvar av infallsportar.
Helikopterfrband kan utnyttjas fr framskjuten eldledning och
framtransport av eldledningsgrupper.
Viktiga omrden frsvaras, t ex omrden av betydelse fr vr rrelsefrihet och grupperingsomrden fr senare tillkommande kvalificerade frband.
Ett av fiendens viktigaste medel fr att betvinga oss r att
bekmpa vr ledningsfrmga, motstndsvilja och mobilisering.
Vi mste utg frn att vr ledning inte kommer att kunna utvas i
full omfattning och att vilseledande information frekommer.
Detta fr inte medfra att vra chefer tvekar att agera sjlvstndigt. Ett sjlvstndigt agerande (uppdragstaktik) frutstter knnedom om hgre chefs stridsplan. Alla frband mste kunna agera
med stor automatik vid och efter krigsutbrott.
Chefers initiativ och frbandens frmga att inom ramen fr fattade beslut sjlvstndigt lsa uppgifter kommer att vara av avgrande betydelse.
Sl fiendens frband
S snart vi skerstllt skyddet av vitala funktioner, frsvaret av infallsportar och brutit fiendens styrketillvxt, vergr vi till att sl
fiendens frband. Striden fullfljs enligt samma principer som vid
angrepp ver havet eller landgrns
Kraftsamlingen av tillkommande resurser sker i det omrde dr vi
vill avgra frst.
98 98 98
7. Strid vid angrepp ver havet
Det vergripande mlet r att hindra fienden att f fast
fot p vrt territorium. Vi skall strva efter att tidigt
med eld behrska omrden som r lmpliga fr fiendens styrketillvxt Det r bttre att komma fram tidigt
med sm styrkor n fr sent med stora styrkor.
Principerna fr inledning av ett angrepp framgr av kapitel 6.
7.1 Strid i kraftsamlingsriktning

Fienden
Ett angrepp ver havet stller mycket hga krav p en omfattande
och detaljerad planlggning dr sj-, flyg-, och markstridskrafter
skall samordnas.
Attack- och bombflyg, kryssningsrobotar, markrobotar, televapenfrband och sabotagefrband instts i stor omfattning ver mycket
stora omrden. Detta sker bl a i syfte att lamsl och sl ut luftfrsvar, fjrrstridskrafter, kustartillerianlggningar, ledning, radarstationer, viktiga totalfrsvarsobjekt samt att ge underrttelseunderlag. Sabotage sker i huvudsak sent fr att inte rja fretaget.
Strsta mjliga antal luftlandsttningsfrband instts, ven de
ver mycket stora omrden, fr att uppn ett eller flera av fljande
syften.
Ta eller avskra omrden som r av stor betydelse fr
hans fortsatta strid,
ta eller avskra omrden som r av stor betydelse fr
vr styrketillvxt,
ta infallsportar fr fortsatt snabb styrketillvxt, t ex strre flygflt och hamnar,
sl vra frband som kan hindra hans fortsatta luftlandsttning, landstigning och urlastning,
sl, binda eller desorganisera vra reserver samt
ta andra viktiga omrden, t ex eget anfallsml.
Strid vid angrepp ver havet 99
Luftlandsttningar kan ske med fallskrms- och helikopterfrband

ngot till ngra dygn fre en landstigning, men ocks i omedelbar
anslutning till landstigningen.
Strre operativa luftlandsttningar kan ske p djupet av vrt operationsomrde i syfte att underltta fortsatt anfall och att sl eller
binda vra stridskrafter.
Taktiska luftlandsttningar kan ske, bl a i syfte att sl delar av vrt
strandfrsvar och ta viktig terrng. En luftlandsttning, som grs
fr att sl vrt strandfrsvar och rja minfria genomgngar, stts
in s sent som mjligt, fr att minska vra mjligheter att faststlla valda landstigningsomrden. ven skenluftlandsttning kan genomfras.
Landstigning och urlastning av frband kan inledningsvis ske p
mnga platser, t ex naturliga RoRo-lgen, djupa fiskehamnar och
byggda, tillflliga RoRo-lgen, och p mycket stor bredd. Syftet
med detta kan vara dels att vilseleda oss om var kraftsamlingen
kommer att ske, dels att tidigt f tillgng till hamn med lossningskapacitet. ven skenfretag kan genomfras.
Landstigning och urlastning av frband sker om mjligt p en
ofrsvarad eller svagt frsvarad kust. Detta fredras ven om omrdet tekniskt sett r smre n ett landstigningsomrde som r
starkt frsvarat.
Den frsta anfallsvgen landstiger normalt direkt p stranden frn
landstigningsfartyg. Fienden strvar efter att s tidigt som mjligt
disponera RoRo-lgen, fr att direkt urlasta de frband som tgr
fr att upprtta och skra ett brohuvud. Om RoRo-lgen ej disponeras, kan frbanden lktras frn handelsfartyg till landstigningsfartygen.
Angrepp ver havet understds av flygstridskrafter. Flygbekmpningen inriktas mot att understdja de luftlandsatta och landstigna
frbanden, avregla operationsomrdet, bekmpa vrt kustfrsvar
och upptckta armfrband. Operationen kan understdjas av attackhelikoptrar och kvalificerade telekrigfringsfrband som opererar frn fartyg eller tidigt tagna ar. Fjrrutlagda mineringar anvnds bl a fr att avregla del av luftlandsttningsoch landstigningsomrde. Fartyg fr skydd och understd i samband med
landstigning och urlastning av frband medfljer transportfartygen. Ett stort antal skenml kan ing i konvojerna.
Fienden strvar efter att s tidigt som mjligt knyta samman de
landstigna frbanden med de luftlandsatta frbanden. Strvan r
att ta s stora omrden att vrt artilleri ej kan pverka fortsatt luft-
100 Strid vid angrepp ver havet
landsttning, landstigning och urlastning av frband. Striden frs

p stort djup och stor bredd.
Tillgng till hamn kar fiendens mjligheter till styrketillvxt och
skerheten i genomfrandet. Om hamn ej disponeras, kan styrketillvxten stadkommas genom att utnyttja naturliga RoRo-lgen,
bygga tillflliga RoRo-lgen samt ha tillgng till strre flygplatser.
Bild: Landstigning p stor bredd
Fiendens begrnsningar
Luftlandsttning med fallskrm, genom landning eller helikopter
innebr mnga risker, inte minst p grund av svrigheten att frutsga vder- och siktfrhllanden.
Felaktiga bedmningar av vra frbands gruppering kan
medfra stora frluster av trupp och materiel. Detta kan
vi bl a stadkomma, om vi har lyckats dlja eller vilseleda honom om vra frbands gruppering.
Tillgng till flygflt efterstrvas vid strre luftlandsttningar. Start och landning r knsliga fr vr pverkan.
Vid helikopterluftlandsttningar r mjligheterna att
medfra stridsfordon begrnsade.
Luftlandsttning med fallskrm krver stora ppna omrden med god brighet och utan stora hinder. I samband med att frbanden luftlandstts och innan de hunnit bli stridsberedda kan vi, ven med sm insatser,
stadkomma frluster, hindra samling och vergng till
anfall eller organiserat frsvar.
Luftlandsatta frband blir inom ngra dygn beroende av
tilltransporterat underhll. Om vi hindrar tilltransport
och samtidigt engagerar de luftlandsatta frbanden,
minskas deras stridsvrde snabbt.
Organisatoriskt har luftlandsttningsfrband svagare
understd, t ex artilleri, luftvrn och underrttelsetjnst,
n vanliga markstridsfrband.
En landstigning mot frsvarad kust r ett mycket riskfyllt fretag.
Hrt vder kan frsvra eller frsena landstigning och
urlastning av frband.
Mineringar och andra hinder i havet, i farleder och p
landstigningsstrnderna mste rjas fre landstigningen.
Fiendens resurser fr detta r begrnsade.
Under sjlva verskeppningen, landstigningen, urlastningen av frband och tiden fram tills frbandens strid
samordnats, r fienden mycket knslig fr motverkan.
Samordningsbehovet r mycket stort. Bekmpning av
hans ledningsfunktioner r gynnsam fr vr fortsatta
strid.
Initialt kan fienden ha begrnsningar i bl a artilleri,
stridsvagnar och fltarbetsresurser.
Brister i fiendens taktiska underrttelselge kan ocks
freligga. Vra mjligheter till vilseledning r drfr
goda. Vi kan stadkomma stor effekt, srskilt vid en tidig insats.
Karaktristik av striden
Strid vid angrepp ver havet omfattar dels strid mot operativa
luftlandsttningar p djupet av vrt operationsomrde, dels strid
mot taktiska luftlandsttningar kustnra i kombination med strid i
anslutning till landstigningsomrdet.
Vr strid kan indelas i tv huvudskeden.
Fre landstigning och urlastning av frband syftar vr strid all att
frhindra luftlandsttning, frsvara infallsportar, ta och hlla terrng som r viktig fr den fortsatta striden, undg frbekmpning
samt vxa i styrka.
Efter landstigning och urlastning av frband syftar vr strid till att
s tidigt som mjligt avbryta styrketillvxten och drefter sl fienden.
Bild: Fre luftlandsttning.
landstigning och urlastning
mste vi minska verkan av
fiendens frbekmpning
Fre landstigning och urlastning av frband bekmpar fienden

vra stridskrafter. Han kan inledningsvis kraftsamla mot luftfrsvaret fr att erhlla luftherravlde. ven vra markstridskrafter
kan frbekmpas. Vi mste bland annat genom att utnyttja fltbefstningar, utspridning, maskering, skentgrder och omgruppering minska verkan av frbekmpningen.
Bild: Fr att skerstlla verkan br

flera vapensystem verka mot
luftlandsttningsoch
landstigningsomrdet
Fienden kommer att frska binda vra frband med luftlandsttningar. Innan vi kommer i strid med hans luftlandsttningsfrband, mste vi vid varje tillflle vga riskerna att bli bundna i strid
mot strvan att kunna bekmpa den landstigande fienden senast d
han gr i land.
Fienden kommer att med alla medel frska begrnsa vr motverkan vid sjlva luftlandsttningen/landstigningen, d han r som
mest srbar. Han kommer att avdela stora resurser fr att bekmpa
vr ledning. Vi kan minska effekterna av detta genom frutseende
ledning, bl a genom tillmpning av uppdragstaktik.
D fiendens landstigning och urlastning av frband inletts, skall
alla frband inriktas mot att bekmpa dessa. Fr att skerstlla
verkan, br flera vapensystem verka mot landstigningsomrdet.
De mobiliserade och frn andra omrden tillfrda frbanden stts
i regel in i striden efter hand.
Det vergripande mlet r att hindra fienden att f fast

fot p vrt territorium. Vi skall strva efter att tidigt
med eld behrska omrden som r lmpliga fr fiendens styrketillvxt. Det r bttre att komma fram tidigt
med sm styrkor n fr sent med stora styrkor
Vra frband strider med ett eller flera av fljande syften.

Begrnsa fiendens styrketillvxt,
skra egen styrketillvxt,
avbryta fiendens styrketillvxt eller
sl kvarvarande fiende.
I planeringen mste den taktiske chefen, bl a med std av den operativa planlggningen, besluta hur stora styrkor som skall utgngsgrupperas fr att begrnsa fiendens styrketillvxt och hur stora
styrkor som skall avdelas fr att skra egen styrketillvxt.
Hur syftena kombineras och samordnas beror bland annat p det
operativa mlet, hgre chefs syfte med striden, frberedelsetiden,
styrkefrhllandena, underrttelselget och ledningsfrhllandena.
Vi kan samtidigt komma att strida i syfte att dels begrnsa fiendens styrketillvxt, dels skra vr egen styrketillvxt, svl fre
som efter en landstigning och urlastning av frband. Bda syftar
till att skapa gynnsammast mjliga styrkefrhllanden. Chefen
faststller vilket av dessa tv syften som prioriteras vid olika tidpunkter och i olika omrden.
Strid i syfte att begrnsa fiendens

styrketillvxt
Vi skall bevara vr handlingsfrihet s att vi kan kraftsamla vra
resurser fr att bekmpa fiendens luftlandsttning, landstigning
och urlastning av frband. Ett av de viktigaste besluten chefen har
att fatta r nr frbanden skall sttas in mot kusten, fr att med eld
kunna n stranden innan fienden landstiger och urlastar frband.
Hrvid skall han vga risken fr frluster p grund av fiendens
frbekmpning mot frdelen av att vara i frhand p stranden.
Striden mot luftlandsttande, landstigande och urlastande fiende
frs i frsta hand genom anfall.
Hamnar och flygflt med stor mottagningskapacitet skall tidigt

kunna frsvaras, sprras eller blockeras.
Luftvrns- och territorialfrband anvnds fr frsvar av viktiga
infallsportar, knutpunkter, flyg- och marinstridskrafternas baser
samt viktiga anlggningar.
Operativa frband br utgngsgrupperas s att de snabbt kan utnyttjas mot landstigning, urlastning och/eller luftlandsttning.
Vid strid mot luftlandsttningar grupperas vra frband, s att vi
om mjligt tvingar fienden att luftlandstta i terrng som r mindre gynnsam fr honom eller p strre avstnd frn viktiga omrden. Strvan skall vara att tidigt verka mot en luftlandsatt fiende. I
vissa fall kan icke observerad indirekt eld som i ett tidigt skede
avges ver en stor yta ge strre effekt n observerad, kraftsamlad
eld som avges i ett senare skede.
Striden med vra frst gripbara anfallsfrband skall fras s, att
beroende p lget dessa inte binds av tidiga luftlandsttningar p
djupet utan r i frhand d fienden landstiger och urlastar frband.
Underrttelsetjnsten inriktas mot att klarlgga nr, var och med
vad fienden luftlandstter eller landstiger.
Bild: Vi br vara i frhand
Ett tillrckligt stridsvrde p stridsfordons- och kustartillerifrbanden mste skerstllas fr striden mot en landstigande och urlastande fiende. Detta vgs mot behovet av att anvnda frbanden
vid strid mot luftlandsttningar.
ven om vra resurser inledningsvis r

begrnsade skall vra frband tidigt
vidta tgrder fr att frsvra fiendens
styrketillvxt ver kust.
Dessa tgrder kan endast vidtas inom delar

av stridsomrdet. I frsta hand skall detta ske
dr hans mjligheter till styrketillvxt p sikt
r strst eller dr han lttast kan breda ut sig
p djupet av vrt omrde. Ett tidigt offensivt
agerande med mindre styrkor kan ge stor effekt.
Bild: Bekmpa fienden s tidigt som mjligt
Ett uthlligt frsvar av viktiga infallsportar

r ocks en frutsttning fr framgng p
sikt. I de omrden dr vi inte tidigt kan begrnsa hans styrketillvxt skall vi strva efter
att begrnsa hans utbredning. Genom underrttelsetjnst och genom att hlla stridsknning med fienden skapar vi beslutsunderlag
fr insats av tillkommande frband.
Terrng varifrn rrliga kustartillerifrband
kan bekmpa fienden skall tas innan han nr
land. Drefter prioriteras grupperingsomrden fr vriga artillerifrband. Den effekthjning som samordningen - frmst mlval
- mellan kustartillerioch vriga artillerifrband medger skall tas tillvara.
Om vi r i efterhand vid anfall mot en redan landstigen/urlastad

fiende, kan rrliga kustartilleribataljoner indelas i stridsgrupper,
som framrycker bakom frmre frband. D anfallstempot r hgt
kan kustartillerifrbanden framrycka i nra anslutning till dessa
frband. Vid lgre anfallshastighet kan kustartilleriet tas fram ansatsvis. Kustartillerifrbanden kan ocks anvndas fr markmlsbekmpning innan bekmpningen av sjml r mjlig.
Artillerifrbanden mste ha tillgng till eldledare vid kusten, fr
att de skall kunna verka mot fiendens landstigningstonnage, landstigning och urlastning. Eldledare utgngsgrupperas i viktiga omrden.
Egna anfallsfrband som har mjlighet att n landstigningsomrdet fre landstigning och urlastning av frband, skall anfalla i syfte att ta terrng varifrn landstigning/urlastning kan pverkas. Om
underrttelselget r oklart, kan frbanden inledningsvis framrycka p stor bredd fr att kringg luftlandsttningar, fjrrutlagda
mineringar och omrden med kvarliggande C-stridsmedel.
Strid i syfte att skra egen styrketillvxt

Vi mste ta och frsvara de omrden som krvs fr vra frbands
rrelser och andra objekt/omrden som krvs fr vr verksamhet.
Genom ett rrligt upptrdande med vra frband och genom att
vidta vilseledande tgrder, hller vi fienden i oskerhet om vra
frbands styrka, sammansttning, gruppering och om vra avsikter. Srskilt viktigt r det att vi dljer hur vi disponerar vra mest
kvalificerade resurser.
Om fienden luftlandstter nra vra frband eller i omrden dr
han starkt kan begrnsa vr rrelsefrihet, skall vr strid genomfras offensivt. Om han tvingas till strid redan under den frsta fasen
efter luftlandsttningen, kan vi skapa lokal verlgsenhet. Fr att
behlla den lokala verlgsenheten, br vi kraftsamlat ska avgrande inom begrnsade omrden.
ven sm frluster hos fienden kan ge stor effekt om han frlorar
grnssttande resurser. Att faststlla var sdana finns r viktiga
underrttelsebehov och ger underlag fr vr taktikanpassning.
Vi skall under hela tiden ha en fungerande ytvervakning. Denna

mste bl a klarlgga nr, var och med vilka styrkor fienden luftlandstter. Fr att mjliggra vra anfall och frflyttningar r det
ven viktigt att klarlgga var fienden inte finns.
Vra artillerifrband skall tidigt kunna understdja inom viktiga
omrden dr fienden inte kan tilltas luftlandstta och dr vi inte
har resurser att med andra medel hindra honom frn detta. Fltarbeten, frmst mineringsarbeten, underlttar fr oss att med begrnsade styrkor frsvara viktiga omrden.
Luftvrnsfrbanden skall skydda och underltta vriga stridskrafters rrelsefrihet, bl a genom att bekmpa luftlandsttningar i viktiga omrden och genom att frsvra fiendens flygbekmpning av
frbindelser och knutpunkter lngs vra framryckningsvgar.
Genom att sprida ut och maskera vra frband samt genom god
signaldisciplin kan vi undg upptckt. Genom att utnyttja bebyggelse och befstningar kan vi reducera verkan av frbekmpningen. Sdana tgrder tillsammans med skentgrder och ett rrligt
upptrdande kan vilseleda fienden om bl a vr styrka och gruppering.
Fr de frband som transporteras till eller genom omrden som r
betydelsefulla fr vr rrelsefrihet, r det viktigt att ven veta var
fienden inte finns, dvs disponibla framryckningsmjligheter. Underrttelsetjnst, trafikledning och frbindelsearbeten r ndvndiga fr att bevara vra frbands rrelsefrihet.
Strid i syfte att avbryta fiendens styrketillvxt

Efter hand som vra styrkor tillfrs, skapas frutsttningar fr att
vi skall kunna anfalla i syfte att bryta fiendens styrketillvxt. Detta skall ske s tidigt som mjligt. Om fienden luftlandstter, landstiger och urlastar frband p flera platser, skall vi inledningsvis
bryta styrketillvxten i det omrde dr antingen mjligheterna till
tillvxt r strst eller dr vitala omrden/resurser hotas.
Flygunderstd utnyttjas i frsta hand fr att bekmpa pgende
luftlandsttning, RoRo-lgen och understdsfrband.
Varje tillflle skall utnyttjas fr att

med eld verka mot luftlandsttningsoch landstigningsomrdet
Underrttelsetjnsten inriktas mot att klarlgga var det r lmpligast fr oss att ska
avgrande, var luckor i fiendens gruppering
finns och var det r lmpligast fr vra anfallsfrband att framrycka. Strvan skall
vara att ta terrng som inte frsvaras av
fienden eller dr han r svag. Underrttelsetjnstens viktigaste uppgift blir i detta lge
sledes att klargra var fienden inte finns
och bedma med vad och nr han kan pverka denna terrng. Ett annat viktigt underrttelsebehov r om fienden frt iland moderna stridsvagnar och kvalificerat artilleri.
Genom att frstra flygflt och fiendens
RoRo-lgen samt frhindra att han tar en
hamn eller ett strre flygflt kan vi p ett avgrande stt begrnsa hans styrketillvxt.
De frband som stts in mot luftlandsttningsoch landstigningsomrdet skall hitta
eller skapa och snabbt utnyttja luckor eller
svagheter i fiendens gruppering. Fr att hitta
luckor kan vra frband rycka fram p stor
bredd. vilseledning kan utnyttjas fr att skapa luckor. Kraftsamling sker dr framgng
ns eller strst mjlighet till framgng finns.
D vi vinner framgng kar behovet av att
beakta hotet frn C-vapen. Prioriterade anfallsfrband tilldelas uppgiftsanknutet Cskydd.
D det inte lngre r mjligt att hitta en
fri vg mot luftlandsttningsoch landstigningsomrdet, skall vi anfalla kraftsamlat fr att s snabbt som mjligt n
terrng varifrn luftlandsttning, landstigning och urlastning kan bekmpas.
Beslutet att rycka fram p stor bredd eller
verg till kraftsamlat anfall r ett av de
viktigaste besluten chefen fr anfallsfrband

har att fatta.
Fr att upprtthlla tempot i anfallsrrelsen
mste stridsledningen skerstlla att ondiga tidsfrluster inte uppstr. Ett stt att minimera tempofrlusten i anfallsrrelsen kan
vara att stta anfallsmlen lngt fram. Hgt
tempo efterstrvas fr att s tidigt som mjligt n luftlandsttningsoch landstigningsomrdet med eld. Anfallen skall skyddas av
starkast mjliga luftvrn. Kraftsamlade anfall br ven ha jaktskydd.
Om fienden r stark i luftlandsttningsoch
landstigningsomrdet, skall vi ta sdan terrng som skapar frutsttningar fr genombrott och begrnsar hans mjligheter att
kraftsamla inom omrdet. Genom vilseledning och egen kraftsamling kan genombrott
drefter stadkommas.
Samtidigt som anfallen genomfrs mste bekmpning av viktiga ml p fiendens djup
skerstllas. Exempel p sdan bekmpning
kan vara insats med attackflyg, innstling av
eldledningsresurser fr att leda eld mot
RoRo-lgen och luftlandsttning samt anfall
med amfibiebataljoner fr att bekmpa landstigningstonnage. Vid gynnsamma tillfllen
kan ven pansarvrnshelikoptrar sttas in fr
att bekmpa viktiga ml p djupet.
Bild: Genom att begrnsa fiendens mjligheter att kraftsamla inom landstigningsomrdet kan vi
stadkomma genombrott
Inom fiendens luftlandsttningsoch landstigningsomrden bekmpas hans grnssttande funktioner av innstlade eller kvarlmnade frband. Jgarfrband med eldledningskapacitet r srskilt
lmpade fr dessa uppgifter.
Vra helikopterfrband skall utnyttjas fr eldledning och pansarbekmpning vid fiendens luftlandsttning, landstigning och urlastning av frband. Pansarvrnshelikopterfrbanden understdjer
frmst vra stridsfordons- och stridsvagnsfrband. Fr att undvika
vdabekmpning, skall flygkorridorer fr egna flyg- och helikopterfrband samordnas med luftvrnsomrden, batteriplatser och
vriga stridsomrden samt eldberedskap.
Frband med stridsvagnar anvnds frmst fr att

hitta luckor och/eller ppna vgar in i luftlandsttningsoch landstigningsomrden,
ta terrng fr kustartilleri och artilleri,
terta luftlandsttningsoch landstigningsomrden samt
sl frband som landstigit, urlastat, landat
eller luftlandsatt.
Skyttefrband med stridsfordon och/eller splitterskyddande trupptransportfordon anvnds frmst fr att
hitta luckor och/eller ppna vgar in i luftlandsttnings-/landstigningsomrden,
ta terrng fr kustartilleri och artilleri,
avlsa stridsvagnsfrband samt
genomfra strid i bebyggelse.
Skyttefrband utan splitterskydd anvnds frmst fr
att
snabbt ta ofrsvarad terrng s lngt fram
som mjligt,
genomfra strid i bebyggelse,
hlla vgar ppna fr egen rrelsefrihet,
skydda flanker,
begrnsa fiendens utbredning i sekundra
riktningar,
hlla terrng fr kustartilleri och artilleri
och
avlsa stridsfordonsfrband.
Bild: Utnyttjande av olika frband
114

Fr att mjliggra anfall mste hgre chef tidigt anbefalla minfria
omrden.
Om det uppstr brist p manver- och grupperingsutrymme prioriteras anfallsfrband och frband fr indirekt eld. Stor vikt mste
lggas vid samordning av grupperingar och frflyttningar.
Luftvrnsfrband understdjer vra anfalls- och artillerifrband.
Strid i syfte att sl kvarvarande fiende

D fiendens styrketillvxt har avbrutits inom landstigningsomrdet vergr vi till strid i syfte att sl de fientliga frband som finns
kvar p vrt territorium. Samtidigt skall frnyad luftlandsttning,
landstigning och urlastning av frband frhindras.
En frnyad landstigning frhindras bl a genom att kustartillerioch artillerifrband grupperas s att de kan n inseglingsrnnor
och urlastningsomrden med eld. Dessa frband mste skyddas,
bl a med luftvrn. Roro-lgen skall frstras och rjda hamnar
skall ter blockeras och frsvaras. Frnyade luftlandsttningar
skall frhindras genom att de viktigaste luftlandsttningsomrdena frsvaras.
Terrng varifrn vi kan pverka fiendens rrelsefrihet skall tas
och hllas. Denna terrng utgrs ofta av dominerande hjder varifrn eld kan avges eller ledas.
Om mjligt skall vi anfalla fienden i flank och rygg samtidigt som
han binds frontalt och strs p djupet.
Det r oftast bst att kraftsamlat sl mot fiendens grnssttande
funktioner. Fr att reducera fiendens stridsvrde, bekmpas drfr
t ex lednings-, indirekt eld- och underhllsfunktionerna i syfte att
bryta hans motstndvilja och f honom att ge upp.
Strvan r att sl fiendens frband efter hand. Alla disponibla stridsvagns- och stridsfordonsfrband kraftsamlas till
dessa anfall. Lokal verlgsenhet kan uppns genom att vi
delar hans styrkor och med std av bl a fltarbeten begrnsar
hans rrelsefrihet. Skyttefrbanden hller viktig terrng och
anvnds fr anfall i betckt terrng och i bebyggelse.
Att sl den fiende som innesluter delar av vra frband mste
prioriteras.
Nr fienden bonar vika skall han frfljas. Stridsknning skall bibehllas. Fienden fr inte ges tid att organisera sin strid p nytt.
Beredskap mste rinnas fr att omhnderta en strre mngd
fngar.
Vi frsvrar fiendens mjligheter att bekmpa vra frband med
flyg och fartygsartilleri genom att hlla stridsknning med hans
frband.
Underhllsresurserna kraftsamlas till stridsvagnsreparationer,
framtransport av ammunition och sjuktransporter.
7.2 Strid i icke kraftsamlingsriktning

Det vergripande mlet r att p sikt bryta angriparens
styrketillvxt och anfallskraft. Ett huvudsyfte r ocks att
vinna tid. Vi skall drfr under lng tid kunna begrnsa
fiendens styrketillvxt och utbredning. Striden ska samtidigt kunna fras inom fiendens hela omrde och under
s lngtid att resurser hinner tillfras omrdet s att vi
kan sl fienden.
Vra frband strider i syfte att begrnsa fiendens styrketillvxt
och utbredning, hlla viktiga omrden och platser samt under lng
tid stra honom ver ytan.
annat p hur striden avses fras p lng sikt. ven fiendens och
vr styrka pverkar vilka syften som kan bli aktuella vid olika tidpunkter och inom olika omrden.
Fr enskilda frband genomfrs striden i icke kraftsamlingsriktning i stort likadant som i kraftsamlingsriktningen.
ven om vra resurser r begrnsade, skall vra frband vidta tgrder fr att frsvra fiendens styrketillvxt och frdrja hans
framtrngande. Genom att utnyttja och skydda kustartillerifrband
samt genomfra frdrjande fltarbeten i infallsportarna kan en
landstigning och urlastning av frband tillfogas stora frluster. Uthlligt frsvar av de viktigaste infallsportarna r en frutsttning
fr att vi skall n vrt syfte med striden. Ett offensivt agerande
med sm styrkor i ett tidigt skede kan ge stor effekt.
Fienden skall i det lngsta hindras att ta viktiga omrden och platser. Frmst br territorialfrband anvndas fr frsvar i detta syfte. I srskilt viktiga omrden kan operativa frband avdelas fr att
mjliggra en rrlig och uthllig frdrjningsstrid. Striden br
stdjas av frdrjande fltarbeten.
Frsvaret skall frberedas och genomfras p ett sdant stt att
det kan bedrivas under lng tid ven om vra frband blir avskurna.
Srskilt d vra frband r ftaliga r det viktigt att frska vilseleda fienden om vr styrka och vra stridsavsikter. Frutom att anvnda radiotystnad, maskering, skenml m m fr att dlja vra
avsikter, mste vi utnyttja vilseledande tgrder.
Anfall med bataljonsfrband genomfrs i syfte att begrnsa fiendens styrketillvxt och hindra honom att ta viktiga omrden. Brigadanfall kan genomfras d goda frutsttningar finns att sl en
luftlandsatt fiende, terta en hamn eller ett flygflt eller fr att
med kustartilleri eller artilleri framgruppera fr att bekmpa fortsatt landstigning och urlastning av frband.
Fiendens grnssttande funktioner skall bekmpas och hans svagheter skall utnyttjas. Dessa varierar beroende p lget och typen
av fientligt frband. Underhllstjnst utgr ofta en grnssttande
funktion. En vl fungerande underrttelsetjnst r av stor betydelse fr att vi skall kunna klarlgga fiendens svagheter.
Genom strid p djupet av det omrde som fienden efter hand tar
kan vi i hg grad frsvra hans verksamhet. Sdan strid genomfrs med kvarlmnade eller innstlade frband. Viktiga ml r
infallsportar och ledningsoch underhllsfunktionerna. Genom insats p djupet av fiendens omrde kan vi binda hans frband och
tillfoga honom frluster.
Samordning rr i frsta hand val av ml och tidpunkt fr insats.
Den chef som leder striden p djupet av fiendens omrde skall ges
stor handlingsfrihet. Om samordning inte r mjlig eller erforderlig genomfrs fria kriget.
7.3 Fria kriget

Avskurna frband, som inte har kontakt med hgre chef och inte
kan lsa sin ordinarie uppgift, vergr till fria kriget.
Den tidigare inledda striden p fiendens djup fortstter. Alla frband, som lmnas kvar i omrde som behrskas av fienden, skall
kunna stra hans verksamhet.
Striden genomfrs i mindre enheter, i regel pluton och kompani.
Samhllets resurser utnyttjas varvid hnsyn tas till civilbefolkningens frsrjning. Resurser tas om mjligt frn fienden. Striden
frs s att egna frluster minimeras. Vid val av ml mste hnsyn
tas till risken fr repressalier mot civilbefolkningen.
Risken fr upptckt och behovet av omrden att gmma sig i kan
bli styrande fr stridens frande.
Strre stder, ttortsbebyggelse, betckta och starkt kuperade omrden r srskilt lmpade fr fria kriget. I ppen terrng mste vr
ambition vara begrnsad. Lng uthllighet och verlevnad prioriteras.
Striden frs s att fienden verraskas och stndigt knner sig
hotad. Stridstekniken varieras. Okonventionella metoder utnyttjas.
Intensiteten i striden varieras genom samordning till tid, rum och
mlval.
Viktiga ml r t ex
fiendens chefer och staber,
raketartilleri,
frbindelser samt
underhll.
Strvan skall vara att terf kontakt med eget frband. Enheter
som inte kan f det skall ska kontakt med andra frband fr att
kunna inordnas i deras strid eller samordna ett fortsatt fria krig.
Under fria kriget r det srskilt viktigt att enheter p alla niver
ser till att folkrtten efterlevs.
118
8. Strid vid angrepp ver landgrns

Det vergripande mlet r att bryta fiendens anfallskraft. Detta sker genom att under lng tid begrnsa
hans tillgng till hjulfordonsfrbindelser, tillfoga
honom frluster och drefter sia honom. Striden skall
samtidigt fras ver hela djupet
Principerna fr inledning av ett angrepp framgr av kapitel 6.
8.1 Strid i kraftsamlingsriktning

Fienden
Fr strid i vgls terrng och under vinterfrhllanden disponerar
fienden specialfrband. Dessa frband innehller bl a ett stort antal bandfordon och har god rrlighet vid sidan av vg.
Frbekmpning sker p stort djup, bl a mot broar och vriga
kommunikations- och ledningsknutpunkter. Precisionsvapen stts
in mot fasta anlggningar. Mineringar och C-stridsmedel kan
fjrrutlggas med flyg och raketartilleri, fr att frsvra vra rrelser och hindra utfrande av frdrjande fltarbeten. Minorna
kan ha en sjlvdestruktionstid som uppgr till ngra dygn.
Fienden kan anvnda attackflyg och attackhelikoptrar i direkt
samverkan med anfallsfrbanden.
Om fienden uppnr lokalt luftherravlde, kan attackhelikopterfrband frambaseras p djupet av vrt territorium.
Luftlandsttningar kan ske bde p stort djup och i nra anslutning till frband som framrycker p marken i syfte att tidigt ta
lvvergngar, binda vra reserver m m.
Fienden strvar efter att tidigt med luftlandsttning och/eller
kringgng ta knutpunkter och terrng i anslutning till platser som
r lmpliga fr vergng av vattendrag.
Strid vid angrepp ver landgrns 119
Framryckning kan ske p stor bredd. Allsidigt sammansatta frband med stridsvagnar och med god terrngrrlighet kan tidigt
framrycka p djupet av vr gruppering fr att n kontakt med luftlandsatta frband, ta lvvergngar och knutpunkter samt sl vra
lednings-, understds- och underhllsfrband. Hrutver kan syftet med kringgngsfrbanden ven vara att innesluta och desorganisera vra frband.
Kringgngsfrband kan vara av olika storlek men r oftast av bataljons- eller brigad/regementsstorlek. De disponerar bandgende
lastfordon och har hgre underhllsskerhet n andra frband av
motsvarande storlek. Utver eget artilleri understdjer direktsamverkande attackflyg, attackhelikoptrar och lngskjutande artilleri.
Fr att kringgngsfrbanden, samt ven vriga frband, skall kunna lsa sina uppgifter krvs omfattande underrttelseinhmtning.
Denna sker bl a genom truppspaning p bredden och p djupet av
vr gruppering.
Rjningstter stts in lngs vgarna fr att ppna dessa fr hjulfordonstrafik. Rjningstterna skyddas av mekaniserade frband.
P sikt r fienden beroende av vgar som medger omfattande trafik med lastterrngbilar. Underhllstransporter kan skyddas av
motoriserade skyttefrband och attackhelikoptrar. Om han inte fr
tillgng till genomgende vgar, kommer hans framryckning att
frsvras och p sikt omjliggras.
Fiendens begrnsningar
Trots god tillgng till bro- och reparationsresurser kommer snabbt
en stor del av dessa att bindas, om vi frstr mnga frbindelser.
Fiendens kapacitet att rja framfrallt vgmineringar r begrnsad. En systematisk bekmpning av dessa resurser pverkar starkt
hans framryckningshastighet.
Det begrnsade antalet vgar och grupperingsplatser stller mycket hga krav p samordning av understds- och underhllsfunktionerna inom och mellan frband samt frsvrar avlsning av frband. Dessa svrigheter kan frstrkas om vi bekmpar hans ledning, frstr vgar och minerar mjliga grupperingsomrden.
Genomfrande av striden krver omfattande underrttelseinhmtning. Det r hrvid av vikt att fiendens truppspaningsfrband tidigt kan upptckas, identifieras och sls.
Detta frsvrar hans mjligheter till kringgng.
120 Strid vid angrepp ver landgrns
Bild: Fienden fr striden tidigt ver stora omrden med

understd av attackflyg och attackhelikoptrar
Den centraliserade ledningen r beroende av ett fungerande samband och kan verka hmmande p lgre chefers initiativfrmga.
Genom att stra fiendens radiofrbindelser kan vi minska hans
mjligheter att samordna sina insatser. Genom att tvinga fienden
att parera ett anfall frn en ovntad riktning kan han frlora initiativet
Underhllsfrbanden r i huvudsak hjulgende. Fienden r drfr
redan tidigt beroende av vgar och knslig fr strningar i sin underhllstjnst. Genom insatser p djupet av hans gruppering kan
vi skapa stora svrigheter.
Karaktristik av striden
Fre krigsutbrott frbereds den kommande striden. De tgrder
som begrnsar fiendens mjligheter till framryckning har hg prioritet. Frband frn andra delar av vrt land kan tillfras efter
hand. Fltarbeten och andra tgrder som syftar till att ka vra
frbands frmga att verleva frbekmpningen utfrs. I fred
gjorda frberedelser utnyttjas. Vilseledande tgrder utgr en viktig del av striden. Viktiga knutpunkter - frmst i den del av operationsomrdet dr vi kraftsamlar och som har stor betydelse fr vr
styrketillvxt - frsvaras tidigt. Luftlandsttningar sls dr det r
ndvndigt fr vr kommande strid. De luftlandsttningar som
inte mste sls hindras att ta viktiga omrden. Striden p fiendens
djup r av stor betydelse under hela tiden.
Inledningsvis genomfrs striden med territorialfrband fr att tillfoga fienden frluster, ge tid fr stridsfrberedelser i andra omrden, kanalisera honom genom fltarbeten och hindra att han tar
och ppnar vgar. Vissa frband - frmst jgarfrband - frbereder strid p djupet. En del av vra frband kan komma att bli avskurna. Dessa frband skall fortstta striden under lng tid. Anfall
med tidigt tillgngliga operativa frband sker mot luftlandsttningsfrband, kringgngsfrband eller andra viktiga ml. De luftlandsttningar som allvarligt frsvrar vr planerade verksamhet
sls. Gynnsamma mjligheter att anfalla grnsnra tas tillvara.
Goda frutsttningar fr tillkommande frbands anfall skall skapas. I vissa omrden mste fiendens framryckning hejdas. Drmed skapas manverutrymme fr vra avgrande anfall. I andra
riktningar skall vi begrnsa hans utbredning och tillfoga honom
frluster. Jgarfrband och andra frband som varit utgngsgrupperade lngt fram fortstter striden under lng tid, frmst i syfte
att dels frsvra fr fienden att ppna och utnyttja vgar, dels sl
mot prioriterade ml. Striden samordnas med vrig pgende och

planerad verksamhet.
De frband som tidigt har satts in i strid dras vid behov ur fr
terhmtning eller reorganisation. Tillfrda frband stts efter
hand in i striden.
Slutligen skall fiendens anfallskraft brytas. Detta avgrande stadkoms frmst med anfall. I frsta hand bryts anfallskraften dr vi
vill avgra, medan hans utbredning i vriga riktningar begrnsas.
Drefter bryts anfallskraften hos terstende fientliga frband.
Alla resurser, ven flygunderstd, kraftsamlas till de avgrande
anfallen. Kvarlmnade frband fortstter striden p djupet fr att
minska hans anfallskraft.
Det vergripande mlet r att bryta fiendens anfallskraft. Detta sker genom att under lng tid begrnsa
hans tillgng till hjulfordonsfrbindelser, tillfoga
honom frluster och drefter sl honom. Striden skall
samtidigt fras ver hela djupet.
Vra frband strider med ett eller flera av fljande syften.

Begrnsa fiendens utbredning,
hlla viktiga omrden och platser,
bekmpa honom p djupet av hans omrde eller
bryta hans anfallskraft.

annat p det operativa syftet, hgre chefs syfte med striden, frberedelsetiden och styrkefrhllandena.
Strid i syfte att begrnsa fiendens utbredning

Grupperingen styrs av tidsfrhllandena och hur vi vill fra striden p sikt
Vid utgngsgruppering mste en avvgning ske mellan hur stora
frband som skall genomfra
frdrjningsstrid,
strid p fiendens djup,
strid i kraftsamlingsomrdet och
skydd ver ytan.

Detta r bl a beroende av tidsfrhllandena och tillgngen p frband ver tiden.
Striden frs samtidigt mot en fiende som luftlandstter och kringgr vra frbindelseavbrott och frsvar. Mot luftlandsttning frs
striden frmst genom anfall och frsvar. Striden mot kringgngsfrband frs frmst genom anfall och frdrjningsstrid. Lngs vgarna frs striden frmst som frdrjningsstrid. Genom en effektiv strid mot kringgngsfrband kan vi skapa gynnsamma frutsttningsfrband fr anfall, t ex mot fiendens rjningsarbeten och
vgbyggnad. Striden skall fras s att vi engagerar fienden p hela
hans djup under lng tid.
De operativa frbanden br i huvudsak utgngsgrupperas s, att
gynnsamma tillfllen att sl del av fienden kan utnyttjas samt att
luftlandsttningsfrband och kringgngsfrband kan hindras eller
sls i fr oss srskilt viktiga omrden. De br inte bindas i frberedelser fr stationr strid.
Artillerifrbanden utgngsgrupperas lngt fram fr att understdja
frdrjningsstriden.
En hg initial effekt hos den indirekta elden vgs mot behovet av
uthllighet.
De aktuella vder- och terrngfrhllandena samt rstiden pverkar vra handlingsmjligheter liksom fiendens mjligheter att bl a
genomfra kringgngar, luftlandsttningar och insats med Cstridsmedel.
De viktigaste underrttelsebehoven r att klarlgga typen av fiendens artilleri och var detta r grupperat samt var fienden kraftsamlar respektive kringgr. Behoven av ytvervakning och ansvarsfrhllanden mste klarlggas tidigt. Srskilt br beaktas hur de
frband som strider p djupet av fiendens gruppering skall inordnas i underrttelsesystemet. Underrttelsetjnsten inriktas tidigt
mot att klarlgga sabotageverksamheten.
Underhlls- och sjukvrdstjnsten inriktas mot att tillgodose behoven fr de frband som grupperas grnsnra eller i vrigt riskerar
att bli avskurna.
Fienden mste hllas okunnig om vra tidigt mobiliserade frbands styrka, sammansttning och gruppering samt om vra avsikter. Vi br tidigt vidta vilseledande tgrder vid alla vra frband. Srskilt viktigt r det att dlja hur vi disponerar vra mest
kvalificerade resurser. Ett viktigt syfte med vilseledning r att frsvra fr fienden att klarlgga var vi har kraftsamlat och var vi har
valt att ta risker. Vilseledning br ocks utnyttjas fr att i det

lngsta hlla fienden okunnig om nr och var vi mnar stta in
anfall.
Strid mot
vgbunden fiende
Vi kan frsvra och begrnsa fiendens utbredning genom att

under lng tid frhindra att han kan utnyttja vgar och
knutpunkter,
tillfoga honom frluster samt
tvinga honom att binda frband i fr honom sekundra
riktningar.
Lngs vgarna frs striden i stor utstrckning med fltarbeten och
indirekt eld. Fiendens frsk att reparera och bygga vgar skall
frsvras. Indirekt pansarvrnseld utnyttjas frmst mot fiendens
rjningstter. Striden lngs vgarna frs frmst av territorialfrband och pansarvrnshelikopterfrband. Dessa utnyttjar i fred
gjorda frberedelser. Utbyggda befstningar i anslutning till vgarna behver ibland frsvaras under lng tid, bl a fr att mjliggra anfall, omgrupperingar och urdragningar. De frband som
inte har befstningar grupperas utspritt och upptrder rrligt.
Strvan skall vara att fortstta striden ven sedan delar av fiendens frband tagit terrng i vra bakre omrden. Det r oundvikligt att vissa frband fr kortare eller lngre tid blir avskurna. Det
r inte mjligt och inte heller lmpligt att efter hand rycka tillbaka
i hjd med fiendens tter. Striden skall drfr frberedas s att vi
bl a med jgarfrband engagerar fienden p hela hans djup.
Bild: Lngs vgarna frs striden i stor utstrckning med fltarbeten, indirekt eld och med insats av
jgarfrband p fiendens djup
Avskurna och kvarlmnade frband skall kunna fortstta striden i sitt omrde i det lngsta. Detta binder fiendens resurser
och frsvrar verksamheten vid hans tter.
Anfall genomfrs fr att

skra av och frstra fiendens frbindelser,
frsvra hans rjning och byggande av frbindelser samt
tillfoga frluster hos hans lednings; understds- och

underhllsfrband.
Var, nr, i vilket syfte och med vilken styrka sdana anfall skall
sttas in r ett viktigt beslut i denna typ av strid. Frutom att fienden tillfogas frluster tvingas han till tids- och kraftdande mottgrder.
Luftlandsatta frband som hotar viktiga omrden, t ex viktiga frbindelser och grupperingsomrden fr artillerifrband, sls eller
hindras ta dessa omrden.
Om vr strid p sikt krver att vissa frband, t ex fltarbetsfrband, skall anvndas ven i bakre omrden, mste detta regleras
tidigt.
Transporthelikopterfrbanden utnyttjas fr sjuktransport, framoch omgrupperingar av underrttelse-, luftvrns- och ltta pansarvrnsfrband samt chefs- och ledningsomgngar.
Fr att kunna meranvnda de frband som har varit insatta i strid,
skall terhmtning eller reorganisation planlggas. En urdragning
under strid br stdjas av anfall.
Strid mot kringgngsfrband

Striden mot kringgngsfrband frs i frsta hand av frband med
hg rrlighet. Av vikt fr striden r att fiendens truppspaningsfrband tidigt engageras och sls. Hrvid r det av srskild vikt att
srskilja truppspaningsfrband frn tten p frmsta stridande frband, s att resurser icke ondigtvis binds eller frbrukas.
Bild: Kringgngsfrband avskrs och hindras ta fr oss viktiga omrden
Stridsomrdets storlek samt styrkefrhllandena gr det svrt fr oss att hindra kringgngar. Frband i vrt bakre omrde mste
vara beredda p att ta upp strid med fiendens kringgngsfrband. Genom att hindra
kringgngsfrbanden att ta omrden och
frbindelser som r viktiga fr oss samt skra av deras frbindelser snks deras effekt
betydligt.
Ett viktigt beslut som chefen mste fatta
r vilka fientliga frband som kan tillltas kringg och n vra bakre omrden respektive vilka frband som
mste hindras. Detta styrs av syftet med
striden och hur vi grupperat frbanden
i vrt bakre omrde.
Vrt syfte med striden mot kringgngsfrband styrs bl a av uppgiften, styrkeoch
tidsfrhllandena samt av konsekvenserna
fr oss om kringgngen lyckas.
Om en fientlig kringgng kan tilltas, br
strvan vara att hlla knning med kringgngsfrbandet. Hgre ambitioner r att frsvra eller avbryta dess framtrngande.
ven begrnsade insatser med indirekt eld
och trupp kan avsevrt frsvra ett kringgngsfrbands framryckning. Mineringar
kan fr kortare eller lngre tid hindra framryckningen. Den hgsta ambitionen r att
sl fienden, vilket kan vara ndvndigt om
framryckningen hotar egna eller bakomvarande frbands mjligheter att lsa sin uppgift.
Striden p fiendens djup inriktas frmst mot
lngskjutande artilleri-, underhlls- och ledningsfrband.
En vl planlagd och genomfrd underrttelsetjnst r en viktig

frutsttning fr att kunna upptcka fiendens kringgngsfrband
och besluta om olika slag av tgrder. En analys av terrngen kan
ge indikationer om var kringgngsfrband av strre omfattning
kan frvntas rycka fram. I sdana omrden skall ytvervakning
ordnas medan andra omrden mste lmnas helt tomma. Genom
att gruppera spaningsfrband och eldledare p dominerande hjder kan vi tidigt upptcka och bekmpa kringgngsfrbanden.
En annan frutsttning fr att vi skall kunna n vra syften i striden mot kringgngsfrbanden r att vi har tillgng till rrliga reserver. I frsta hand br stridsfordonsfrband, pansarvrnshelikopterfrband och norrlandsskyttefrband avdelas. Dessa utgngsgrupperas i omrden dr kringgngar r srskilt farliga fr
oss.
Luftvrnsfrband skall understdja de anfallsfrband som stts in
mot fiendens kringgngsfrband. Gynnsamma tillfllen skall tas
tillvara fr att fra fram luftvrn p djupet. Luftvrn skall grupperas fr att bekmpa fiendens lufttrupp i fr oss avgrande terrngavsnitt.
Om det r ndvndigt fr oss att sl ett kringgngsfrband, br
det frst hejdas och delas fr att drefter sls. Nr chefen fattar
beslut om var detta skall ske r tids- och terrngbedmningar avgrande. Tidsfrhllandena br vara sdana att vra frband r
frst i den terrng dr kringgngsfrbandet skall hejdas. Anfall
mot kringgngsfrband br ske i terrng dr fienden har svrigheter att utnyttja sina frbands rrlighet och eldkraft. Indirekt pansarvrnseld kraftsamlas d fienden hejdats.
Strid i syfte att hlla viktiga omrden

och platser
Fr att mjliggra striden p sikt krvs att vi redan frn brjan
frsvarar vissa omrden och platser. Det kan vara frbindelser,
kanaliserande partier och befolkningscentra. Viktiga knutpunkter
fr vr styrketillvxt skall skyddas. Reservfrbindelser skall finnas disponibla. Ofta mste frbindelseknutpunkter eller annan
lmplig terrng frsvaras, fr att gra fienden gripbar fr anfall.
Strvan br drvid vara att utnyttja bebyggelse eller i fred gjorda
frberedelser kombinerat med skentgrder. I huvudsak br territorialfrband anvndas fr denna typ av frsvar. I srskilt viktiga
omrden eller d tiden fr frberedelser r kort, kan operativa frband behva avdelas fr att mjliggra en rrlig strid i det omrde
som skall frsvaras.
Bild: Knutpunkter frsvaras fr att gra

fienden gripbar fr anfall
Striden br frberedas och genomfras med std av

omfattande fltarbeten, indirekt eld och upplagda
frndenheter.
Striden p fiendens djup inriktas frmst mot lngskjutande

artilleri, underhlls- och ledningsfrband.
Frsvaret skall frberedas och genomfras p ett sdant stt att
det kan bedrivas under lng tid, ven om vissa frband blir avskurna. Detta kan krva att anfall genomfrs i anslutning till frsvaret. Ett viktigt beslut r om, nr, med vilken styrka och i vilket
syfte sdana anfall skall genomfras. Beslut om nr urdragning
skall ske r ett av de svraste beslut en chef har att fatta.
Nr fienden disponerar attackhelikoptrar eller luftvrnsfrband

inom operationsomrdet, utnyttjas helikopterfrbanden endast
ver egna omrden. Fr att undvika vdabekmpning, skall luftvrnsomrden, batteriplatser och stridsomrden samt eldberedskap samordnas med flygkorridorer fr egna flyg- och helikopterfrband.
Strid p djupet av fiendens omrde

Striden p djupet skall i frsta hand syfta till att frsvra fr
fienden att reparera, bygga och underhlla frbindelser samt
att fra fram frndenheter. Dessutom skall grnssttande
resurser och ledningsorgan bekmpas.
Genom frberedd strid p djupet av det omrde som fiendens tter
efter hand passerar, kan vi i hg grad frsvra hans verksamhet.
P s stt kan vi skapa oro och oskerhet hos fienden, binda hans
frband, tillfoga honom frluster och frsvra verksamheten vid
hans tter. Striden p djupet skall kunna fras under hela operationen.
Den frberedda striden p djupet av fiendens omrde bedrivs av
jgarfrband. Stridsfltets fragmenterade karaktr medfr att alla
frband under viss tid mste kunna delta i strid p djupet.
Striden skall samordnas mellan olika omrden och med striden
mot fiendens tter. Denna samordning rr i frsta hand mlval och
nr i tiden insatser skall ske. Intensiteten i striden p djupet skall
kulminera d vi genomfr kraftsamlade anfall i syfte att bryta
fiendens anfallskraft. En systematisk mlprioritering kan p sikt
stadkomma systemkollaps hos fienden. En chef som leder strid
p djupet mste ha stor handlingsfrihet.
Viktiga ml r fiendens artilleri och ledningsfrband. Bekmpning av raketartillerifrband prioriteras.
Mjligheter till fltarbeten i form av frstring och minering p

djupet av angriparens omrde skall tas tillvara.
Artillerifrband med lnga skottvidder och attackflyg kombinerat
med frband med eldledare som grupperas p djupet av fiendens
omrde mjliggr ven bekmpning av ml p fiendens djup. Vid

gynnsamma tillfllen kan ven pansarvrnshelikopterfrband utnyttjas fr detta. Kraftsamling av elden skall frmst kunna ske till
tid och mlval.
De frband som blir avskurna skall kunna verg till strid p
djupet av fiendens omrde. De frband som kan frutses hamna i
denna situation skall planlgga fr detta, bl a genom att frndenheter lggs upp. Striden skall kunna fras under lng tid. Om
jgarfrband eller annat frband, som har frberett strid p djupet,
finns inom omrdet samordnar chef fr sdant frband striden.
Fr strid p strre djup erfordras som regel jgarfrband och attackflyg. Viktiga ml fr insats med sdana frband r helikopterbaser, raketartilleri, hgre staber, frbindelser och underhllsbaser. Attackflygfrbandens insatser samordnas frmst med jgarfrbandens strid.
Ett frband som strider p djupet av fiendens omrde kan tvingas
begrnsa sina stridsinsatser bde till antal och ambition. Blotta existensen av vra frband p djupet av hans omrde tvingar honom
till mottgrder, ven om den direkta effekten av varje enskild
stridsinsats kan vara liten.
Underhlls- och sjuktransporter genomfrs om mjligt med transporthelikopterfrband.
Strid i syfte att bryta fiendens anfallskraft

Fiendens anfallskraft kan slutligt brytas endast genom anfall.
P s stt kan vi skra av hans frbindelser, dela hans frband och tillfoga honom avgrande frluster.
Nr vi kan bryta fiendens anfallskraft beror bl a p styrkefrhllandena. Strid fre strre, avgrande anfall, syftar till att skapa s
gynnsamma styrkefrhllanden som mjligt.
Fr att sl fienden skall anfall och strid p fiendens djup samordnas. Striden p djupet skall frsvra hans mjligheter att verka
mot vra anfall.
Under hela striden skall gynnsamma mjligheter att lokalt bryta
fiendens anfallskraft tas till vara. En vl fungerande underrttelsetjnst och tillgng till reserver krvs fr att en chef i tid skall kunna upptcka eller skapa frutsttningar fr sdana anfall och fr
att de skall hinna genomfras i tid.
De viktigaste underrttelsebehoven r att faststlla typ och gruppering av fiendens artilleri, stridsvagnar, anfallsreserver, luckor,
lmpliga anfallsml samt mjligheterna att n utgngslgen fr
anfall utan strid.
Fiendens ledningsoch understdsfrband r viktiga anfallsml.
Anfall mot fiendens mekaniserade frband br i frsta hand genomfras nr styrkefrhllandena r gynnsamma eller nr fiendens stridsvrde r begrnsat och han har begrnsad tillgng till
understd.
Beslut om var, nr och med vilken styrka avgrande anfall
skall genomfras r chefens viktigaste beslut.
Nr beslut om anfall r fattat, skall alla resurser kraftsamlas och
anfallet genomfras snabbt och verraskande. Minsta mjliga resurser skall avdelas i sekundra riktningar.
Vilseledning kan ka vra mjligheter att n verraskning. Skensprning, skenplogning, anfall frn flera hll samt igngsttning
av annan omfattande verksamhet fre anfall r exempel p sdan
verraskning.
Luftvrnsfrbanden skall understdja anfalls- och artillerifrband.
Fiendens flygbekmpning av frbindelser och grupperingsomrden skall frsvras genom att olika luftvrnsfrband grupperas
kraftsamlat till de avgrande platserna.
Anfall skall kunna genomfras ven in p djupet av fiendens omrde. Hans strvan att komma framt gr att han kommer att lmna blottor som vi skall finna och utnyttja. Hur lngt in p fiendens
djup vra anfallsml kan ligga, beror frmst p frbindelselget
och mjligheterna att f understd med indirekt eld, men ocks p
mjligheterna att samordna striden med de frband som redan tidigare fr strid p djupet.
De frband som anfaller p djupet br tilldelas rrliga underhllsenheter. Trafikfrbanden utnyttjas frmst fr att skerstlla
anfalls- och artillerifrbandens samt reservernas insttande.
lvar/strre vattendrag fr inte omjliggra vra anfallsrrelser.
Det r normalt inte mjligt att under strid passera vattendrag, men
mjligheterna att genom vergngar komma in p fiendens djup
skall utnyttjas. Skydd br avdelas fr de frbindelser som r avgrande fr vra anfall.
Bild: Alla mjligheter till verraskning skall tas tillvara
Huvuddelen av transporthelikopterfrbanden avdelas fr transport

av skadade frn omlastningsplatser som r vl skyddade frn fiendens frband. Om mjligt hmtas skadade vid bataljonsfrbandsplats. Transporthelikoptrar kan ven fra fram resurser. Ltta helikoptrar utnyttjas fr ledning av frband (chefsbesk, sambandsoch ordonnansflygning) samt trafikreglering.
Anfallsrrelser krver manverutrymme. Varje chef som skall genomfra anfall mste ha frihet att utnyttja terrngen och de mjligheter som uppstr under striden. Den vgfattiga terrngen gr
att stora omrden krvs fr att gruppera, frmst understdsfrband. Chefen mste vga behovet av att kraftsamla frband mot
behovet av att ha ett tillrckligt manverutrymme. Kraftsamling
av frband till ett begrnsat omrde br ske under s kort tid som
mjligt.
8.2 Strid i icke kraftsamlingsriktning

Det vergripande mlet r att p sikt kunna bryta
fiendens anfallskraft. Ett huvudsyfte r ocks att vinna
tid. Hans tillgng till hjulfordonsfrbindelser liksom hans
utbredning skall under lng tid begrnsas. Strid skall
samtidigt kunna fras inom fiendens hela omrde och under lng tid. Mjligheter att ka vr ambition skall tillvaratas. Viktiga omrden skall hllas i det lngsta.
Vra frband strider i syfte att begrnsa fiendens utbredning, hlla
viktiga omrden och platser, vinna tid samt under lng tid stra
honom inom hela hans omrde.
Goda betingelser skall skapas fr tillkommande frbands insatser.
annat p hur striden avses fras p lng sikt. ven fiendens och
vr styrka pverkar vilka syften som kan bli aktuella vid olika tidpunkter och inom olika omrden.
Striden fr det enskilda frbandet r likartad den i
kraftsamlingsriktningen.
Striden frs i stor utstrckning genom frdrjningsstrid och frsvar. I fred gjorda frberedelser utnyttjas. De frband som inte har
tillgng till befstningar grupperas utspritt och upptrder rrligt i
s stor utstrckning som mjligt.
Fr att begrnsa fiendens utbredning, mste vi frsvara vissa omrden och platser. Det kan vara viktiga knutpunkter, kanaliserande
partier och befolkningscentra. I huvudsak br territorialfrband
anvndas fr denna typ av frsvar. I srskilt viktiga omrden kan
operativa frband avdelas fr frdrjningsstrid och anfall och fr
att mjliggra en rrlig och uthllig strid. Striden stds av omfattande fltarbeten. Fienden skall i det lngsta hindras f tillgng till
hjulfordonsvg.
Frsvaret skall frberedas och genomfras s, att det kan bedrivas
under lng tid ven om vra frband blir avskurna, bl a genom att
frndenheter lggs upp.
Avskurna frband skall i frsta hand fullflja striden p djupet av

fiendens gruppering. Urdragning sker d det r mjligt att omgruppera i ordnade former.
Stridsomrdets storlek och styrkefrhllandena gr det omjligt
fr oss att hindra alla kringgngar. Alla frband p djupet av vrt
omrde mste vara beredda p att ta upp striden med fiendens
kringgngsfrband. Vilket syfte en chef vljer beror p styrkeoch tidsfrhllandena liksom p vilka konsekvenserna blir fr oss
om kringgngen inte kan hindras. ven begrnsade insatser med
indirekt eld och sm frband kan avsevrt frdrja ett kringgngsfrbands framryckning.
Anfallen br ske genom att utspridda frband fr kort tid samlas
till tid och eller rum. Anfallen genomfrs p ett sdant stt att risken fr att bli bunden i strid begrnsas. S lngt som mjligt skall
indirekt eld anvndas, medan direkt stridskontakt br undvikas.
Dessa anfall syftar frmst till att hindra fienden att ta viktiga omrden och tillfoga honom knnbara frluster. Frutom att han drmed tillfogas frluster tvingas han till tids- och kraftdande mottgrder. Underhllsreserver avdelas fr understd av sdana anfall.
Ju frre frband vi disponerar fr att lsa vra stridsuppgifter,
desto strre betydelse fr vilseledande tgrder.
Den frberedda striden p djupet bedrivs i frsta hand av jgarfrband. ven andra typer av frband nyttjas. Striden ska kunna fras under lng tid.
Frband som varit insatta i strid lngt fram r svra att omgruppera fr uppgifter lngre tillbaka. Det kan drfr ofta vara lmpligare att de lser sin frstahandsuppgift och drefter kvarstannar fr
strid p djupet av fiendens omrde. Striden samordnas av utsedd
chef. Om samordning inte r mjlig vergr frbanden till fria kriget.
I de omrden dr vi mste vara mycket svaga, skall strvan vara
att avdela s mnga frband att de frberedelser som vidtagits i
fred - frmst fr att frstra frbindelser - kan utnyttjas. Begrnsade stridsinsatser mot frbindelser och mot ltt tkomliga ml
genomfrs. Ytvervakning br ordnas i sannolika framryckningsomrden. Frbanden skall kunna verka under lng tid. Fienden
skall inte kunna betrakta ngra omrden som helt skra.
Underrttelsetjnsten inriktas mot att klarlgga var anfall med
tillkommande frband skall ske fr att terta initiativet.
8.3 Fria kriget

Avskurna frband, som inte har kontakt med hgre chef och inte
kan lsa sina ordinarie uppgifter, vergr till fria kriget.
Den tidigare inledda striden p fiendens djup fortstter. Alla frband som lmnas kvar i av fienden behrskat omrde skall kunna
stra hans verksamhet.
Striden genomfrs i mindre enheter, i regel med pluton och kompani.
Striden frs s att egna frluster minimeras. Vid val av ml mste
hnsyn tas till risken fr repressalier mot civilbefolkningen.
Betckta och starkt kuperade omrden r srskilt lmpade fr strid
p djupet av fiendens omrde.
Risken fr upptckt och behovet av omrden att gmma sig i kan
bli styrande fr stridens frande.
Lng uthllighet och verlevnad prioriteras. Vintertid minskar vr
frmga till uthllig strid.
Resurser tas om mjligt frn fienden. I glesbygd mste behovet av
underhll och transporter srskilt beaktas.
Striden frs s att fienden verraskas och s att han stndigt knner sig hotad. Stridstekniken varieras. Okonventionella metoder
utnyttjas. Intensiteten i striden varieras genom samordning till tid,
rum och mlval.
Viktiga ml r t ex
fiendens chefer och staber,
raketartilleri
frbindelser samt
underhllstransporter.
Strvan skall vara att terf kontakt med eget frband. Enheter
som inte kan f det skall ska kontakt med andra frband fr att
kunna inordnas i deras strid eller samordna ett fortsatt fria krig.
Under fria kriget r det srskilt viktigt att enheter p alla niver
ser till att folkrtten efterlevs.
137
9. Terrngens och vdrets inflytande

God kunskap om terrngen och vdrets pverkan p vra
och fiendens mjligheter att utnyttja olika vapensystem och
sensorer r en frutsttning fr att vi skall kunna utnyttja de
frdelar som strid i vrt land ger. Vr frmga att p ett
lmpligt stt utnyttja terrngen och vdret fr frflyttning,
eldgivning och skydd r av stor betydelse fr stridens utgng.
Den som r underlgsen i frga om flyg, helikoptrar, artilleri och stridsvagnar br fra striden i smbruten och betckt
terrng. Sdan terrng samt bebyggelse frsvrar fr fienden att utnyttja sina underrttelsehjlpmedel, hela sin eldkraft och rrlighet. Fr att fiendens rrlighet ytterligare
skall begrnsas, br vi utnyttja dominerande hjder, vattendrag och svrframkomlig terrng i strsta mjliga utstrckning.
Terrngvrderingen r ett viktigt underlag fr stridens frande. Olika terrngfrhllanden medfr skilda krav p frbandens taktiska upptrdande.
Terrngens och vdrets inflytande 139
9.1 Terrngvrdering
Terrngvrdering grs mot bakgrund av egen uppgift. Terrngvrderingen skall leda fram till slutsatser fr vrt agerande och br kunna besvara
frgan "Vad innebr detta fr oss?" samt att identifiera avgrande terrngomrden, s k Nyckelterrng:
Vra mjligheter att utnyttja terrngen med hnsyn till vr uppgift
klarlggs,
fiendens mjligheter att framrycka, luftlandstta, landstiga samt utnyttja flyg, helikoptrar och C-stridsmedel mm bedms, samt
vder- och siktfrhllandenas inverkan p vra och fiendens mjligheter till strid klarlggs.
Detta erhlls genom att studera kartor, rekognosera och utnyttja det militrgeografiska informationssystemet (MGIS).
Hrvid skall terrngen vrderas i syfte att klarlgga
vgntets kapacitet och utbredning (framryckningsmjligheter),
luftlandsttningsoch landstigningsplatser,
frdrjande och hindrande vattendrag,
mjlighet till framryckning ver vattendrag,
naturliga hinder som begrnsar framryckning,
markbeskaffenhet,
hjdfrhllanden,
framryckningsstrk och kringgngsmjligheter fr stridsfordon,
stridsstllningar fr pansarvrnshelikopter och attackhelikopter,
lmplig anfallsterrng,
140 Terrngens och vdrets inflytande
mjligheterna till dold och skyddad frflyttning,

mjligheterna till frdrjande fltarbeten samt

grupperingsomrden lmpliga fr vra och troliga fr fiendens
lednings-, artillerioch underhllsfrband.
Terrngtyper
ppen och ltt verskdlig terrng medger under normala ljusfrhllanden siktavstnd p upp till 3 km. Sikten kan begrnsas av
vder, stridsverksamhet samt av grdar och enstaka dungar. Frn
vissa hjder kan sikten vara betydligt lngre n 3 km.
Framkomligheten r i regel god men begrnsas av t ex vattendrag
och vgbankar.
Under vissa perioder av ret kan markens brighet vara s dlig
att framkomligheten r begrnsad.
I ppen terrng r det srskilt betydelsefullt att inneha hjder varifrn terrngen kan verblickas och behrskas med eld. ven obetydliga hjdskillnader, t ex grunda svackor och lga sar, kan
medge dold och skyddad frflyttning och mjliggra verraskning.
Utspridd gruppering efterstrvas. Fr att undandra frbanden insyn, frmst frn luften, utnyttjas i frsta hand lador och andra
byggnader fr uppstllning inomhus.
Smbruten terrng r omvxlande ppen och betckt. Siktavstnd lngre n 1 km r ovanliga.
Byggnader och betckta omrden utnyttjas fr att undandra frbanden insyn frn luften och marken samt fr utgngsgruppering,
t ex fr anfall.
Betckt terrng r i huvudsak skogbevuxen. Sikten understiger i
regel 300 m. Genomfrandet av underrttelsetjnst och stridsledning frsvras.
Sankmark, vattendrag, blockterrng samt branta sluttningar begrnsar bandgende fordons framryckning bredvid vgarna.
Betckt terrng begrnsar mjligheterna att samla direktriktad eld
och utnyttja lnga skottvidder.
Tt skog minskar risken fr upptckt frn luften och begrnsar direkt verkan av brandstridsmedel. Risken fr skogsbrand beaktas.
Genom att utnyttja svrframkomlig terrng fr framryckning/omgruppering kan vi verraska fienden.
I bebyggelse kan frband ltt finna skydd mot insyn och eld. Detta r gynnsamt vid frsvarsstrid. Mjligheterna till understd med
artilleri r sm, bl a p grund av korta observations- och eldledningsavstnd.
Under strid blir sikten ofta nedsatt av dammbildning.
Strid i bebyggelse grundas p en ingende vrdering av byggnadernas frutsttningar att ge skydd. Genom samverkan med den
civila delen av totalfrsvaret kan uppgifter om ras- och brandfarliga omrden erhllas och dessa omrden undvikas.
Vattendrag och diken kan begrnsa framkomligheten.
De r stridsfordonsfrdrjande om stridsfordon kan ta sig ver
bara genom att vlja vissa platser eller med hjlp av tillfllig materiel. De r stridsfordonshindrande om schaktning, brobyggnad
m m krvs fre vergngen.
Terrngens betydelse fr anvndning av C-stridsmedel
C-stridsmedel
Terrngtyp
Flyktiga
ppen
Goda mjligheter fr fienden att lokalisera vra frband och genomfra

punktbekmpning med god effekt.
Spridning sker snabbt och med
en spridningsbild som kan frutses.
Kvarliggande
Vra frband kan med strre skerhet

lokalisera och kringg belagda omrden.
I lglinjer (motsv) kan C-stridsmedel finnas kvar under lng tid

vid svag vind.
Betckt
Bebyggelse ger ett relativt gott skydd, frmst avseende belggning vid
terrng och direkt C-anfall. Risken fr giftiga utslpp frn civila upplag och anlggbebyggelse
ningar br beaktas.
Utbredningen kan ej frutses.
Huvuddelen av ett C-moln kan
passera ver vissa omrden.
De lokala vindfrhllandena
pverkar ven avdunstningen.
I kllare och gropar kan gas
finnas kvar under lng tid.
Detta innebr kade indikeringsbehov.
Fr att n en sker effekt p

marken krvs en strre insats av
C-stridsmedel, eftersom en del av
vtskan kan fastna p trd,
byggnader eller motsvarande.
Detta innebr ven att indikering
blir svrare och oskrare och att
behovet av indikering kar.
Avdunstningen tar lngre tid
n i ppen terrng.
9.2 Vdrets och rstidens inflytande

De skilda vderfrhllanden som rder inom vrt land pverkar i
hg grad frberedelserna fr och genomfrandet av vr verksamhet. D vi kraftsamlar vra markstridskrafter till de norra delarna
av landet, mste srskild hnsyn tas till de tilltransporterade frbandens erfarenhet av rdande vderleksfrhllanden.
Vinterfrhllanden med kyla och sn innebr att:
all verksamhet tar lngre tid att utfra,
optisk spaning underlttas genom att spr r svra att
dlja,
termiska spaningsmedels rckvidd kas genom att temperaturskillnaderna kar mellan frband och den omgivande terrngen samt
vid stort sndjup kas behovet av samordning av frflyttningar och tilldelning av grupperingsomrden samt
att framkomligheten kar vid strng kyla.
Under vr och hst beaktas
snabba vderomslag,
mjligheterna att under morgondimma dlja frflyttningar och frsvra observation samt
regnets och snsmltningens pverkan p vattendrag
och markens brighet.
Sommartid beaktas att sikten p stridsfltet oftast blir starkt nedsatt p grund av brand, rk och dammbildning, frmst frn granateld och stridsfordonens rrelser. Detta medfr begrnsningar fr
anvndning av optiska riktmedel.
Under mrker kan frband utrustade med IRV och bildfrstrkare
genomfra strid och verksamhet som sammanhnger drmed p
samma stt som under dager, dock frsvras mjligheterna till
identifiering av frband. Den lgre temperaturen under dygnets
mrka delar kar upptcktsmjligheten hos termiska spaningsmedel, t ex IRV.
Luftlandsttningar kan ske svl i dager som i mrker.
Dlig sikt (0-4 km) och lg molnbas (0-200 m) hindrar eller frsvrar attackfretag och spaning med flygplan och satelliter.
Lga moln och/eller dimma frsvrar anvndandet av granater

styrda med IR- eller optiska sensorer och minskar risken fr luftlandsttning av strre frband.
Dimma frsvrar utnyttjandet av laseravstndsmtare, bildfrstrkare och IR-sikten.
Frisk vind (8-14 m/s) minskar effekten av rk och C-stridsmedel,
kar frluster och spridning nr trupp landstts med fallskrm och
kan frsvra verskeppning.
Hrd vind (14-20 m/s) frsvrar luftlandsttning med helikopter
och omjliggr luftlandsttning av strre frband med fallskrm
samt frhindrar landstigning.
Bild: C-stridsmedel fr olika
effekt vid olika vderfrhllanden
mne
Kontaktrisk - skogsmark
VX
8 dygn
Tabun
4 dygn
Senapsgas
4 dygn
Soman
2 dygn
Lewisit
1 dygn
8 h
2 min
Kontaktrisk - skogsmark
VX
3 dygn
Tabun
1 dygn
Senapsgas
1 dygn
Soman
5 h
Lewisit
1 h
Sarin
30 min
Cyanvte
=kvarliggande
=vergngsfas
=Flyktigt
Effekten av frvntade vderomslag eller knda vderinflytelser

beaktas i stridsplanen.
Effekten av kvarliggande C-stridsmedel frlngs vid lga temperaturer och svaga vindar p grund av lngre tid fr avdunstning
samt strre saneringssvrigheter.
De flyktiga C-stridsmedlens spridningsbild pverkas av vindstyrkan, riktningen och luftens temperatur p olika hjder samt luftfuktigheten.
C-stridsmedel i gasform samlas och stannar kvar i snkor och bebyggelse d vinden r svag.
146
10. Tjnstegrenar och funktioner

10.1 Indirekt eld
Samling av indirekt eld r ett snabbt stt att uppn lokal
verlgsenhet. De frband som avger indirekt eld skall
drfr tillmpa en stridsteknik som mjliggr snabb
samling av eld mot de omrden dr avgrande sks.
Den indirekta elden mojliggr en omedelbar verkan
inom och ver stora ytor. Den skall drfr kunna avges
snabbt i olika riktningar inom hela stridsfltets bredd
och djup. Den indirekta elden samordnas med eld frn
andra vapensystem, frmst mineringar och pansarvrnssystem, samt aktiva telekrigfringstgrder.
Bild: Den indirekta elden samordnas med eld frn

andra vapensystem, frmst mineringar och
pansarvrnssystem, samt aktiva telekrigfringstgrder
Tjnstegrenar och funktioner 147
I en frdelning ingr ett artilleriregemente med tv eller flera frdelningsartilleribataljoner. Artilleriregementet kan frstrka brigadernas eller annan frdelnings artilleri. Frdelningschefen samordnar den indirekta elden inom frdelningsomrdet.
Brigadens artilleribataljon kan ges uppgiften att frstrka ett annat
frbands artilleri. Brigadartilleribataljon kan frstrka artilleriregementet fr att under begrnsad tid lsa bestmda uppgifter.
Brigadchefen samordnar den indirekta elden inom brigadomrdet.
Artillerifrbanden skall kunna frstrka varandra och
utnyttjas av taktiska chefer oberoende av
organisations- och nivtillhrighet
Artillerifrband kan ges uppgift att understdja egna frband, frstrka andra frbands artilleri eller bekmpa fiendens artilleri.
Uppgiften att understdja tillgodoser frstahandsbehovet av eld.
Chefen fr det understdda frbandet fattar beslut om
eldomrde,
gruppering,
eldtillstnd,
eldberedskap och
artilleriammunitionens anvndning.
Uppgiften att frstrka mjliggr kraftsamling av eld till tid och

rum. I uppgiftsstllningen och vid eldtillstnd anges hur frbanden fr utnyttjas (eldfrberedelser, ammunitionsfrbrukning m m)
av den frstrkte chefen.
Vr frmga att med indirekt eld begrnsa fiendens handlingsfrihet med underhlls-, ledningsoch artillerifrband har stor betydelse fr att n framgng med vr strid. Hans artilleri utgr ett allvarligt hot mot alla vra frband. Det r drfr av srskild vikt att
vr egen indirekta eld och andra resurser i vid bemrkelse kan begrnsa hans mjligheter att bekmpa oss. Fr att effektivt kunna
bekmpa hans artilleri, krvs insatser ver ytan mot flera av funktionerna hos hans artillerisystem. En aktiv bekmpning av hans
artilleri
reducerar hans anfallstempo och anfallskraft,
minskar frlusterna i vra frband,
kar mjligheterna att manvrera med vra frband samt
mjliggr lokal eldverlgsenhet, nr vra frband anfaller.
148 Tjnstegrenar och funktioner
En frutsttning fr att vi skall kunna utfra en effektiv bekmpning, r att alla underrttelsemedel kan utnyttjas fr att lokalisera
frband och funktioner i fiendens artillerisystem.
Frdelnings- och brigadchefer leder bekmpningen av fiendens
artilleri.
Ett rrligt upptrdande kan krvas fr att bibehlla en hg tillgnglighet d artilleribekmpningshotet mot vra frband fr indirekt eld r stort.
Verkan av elden blir strst om den ppnas verraskande, med flera frband samtidigt och med hg eldhastighet. D fiendens anfalls- eller motstndskraft skall brytas, krvs samling av eld frn
flera frband. I vissa taktiska situationer, t ex vid strid mot luftlandsttning, kan det dock vara viktigare att snabbt f eld i mlet,
ven med relativt sm resurser, n att stadkomma stora eldsamlingar.
Artilleribataljonen r i regel eldenhet. D kvalificerad ammunition
anvnds eller om syftet med elden r begrnsat, kan insatsen ske
med batteri eller pluton.
Kustartilleribatterier kan frstrka armartillerifrband om sjmlsbekmpningen medger det. Fasta och rrliga kustartillerifrband kan understllas en frdelningschef eller en brigadchef.
Fr att samordna eld och rrelse eller fr att frhindra fientlig inverkan p vra frband anvnds fljande elduppgifter.
Elduppgift
Innebrd
Nedkmpa
Bryta fiendens anfalls- eller motstndskraft och

stridsvilja p en viss plats eller inom angivet
omrde
Nedhlla
Tvinga fienden att under en viss tid avbryta pgende verksamhet
Belys
Skapa observationsmjligheter fr strid i mrker
Frblinda
Begrnsa fiendens mjligheter att avge riktad

eld och frflytta sig
Avskrma
Begrnsa fiendens mjligheter till insyn i vr

verksamhet
10.2 Luftfrsvar
Grunder
Luftfrsvarets syfte r att mjliggra vr verksamhet genom att
frsvra och i vissa fall frhindra fiendens fretag genom luften.
Luftfrsvar stadkoms genom
tgrder fr luftbevakning, skydds- och skentgrder,
bekmpning av fiendens luftburna underrttelseoch
vapensystem samt
bekmpning av fiendens transportflygplan och -helikoptrar.
Fiendens luftburna insatser bekmpas med jaktflyg, luftvrn och
truppluftvrn. Attackflygfrbanden kan avdelas fr luftfrsvarsuppgifter.
Luftvrn
Luftvrnsfrbandens vergripande uppgift r att skydda
armfrbandens verksamhet, andra stridskrafter, viktiga
totalfrsvarsobjekt och befolkningscentra.
Luftvrnsfrbanden skall drutver tillsammans med flygstridskrafterna bestrida angriparen luftherravlde. Genom detta skapas
frutsttningar fr armstridskrafternas strid och d frmst anfall.
Behovet av att kraftsamla luftvrnselden till ett visst angivet omrde eller verksamhet skall noga vgas mot behovet av att stadkomma yttckning.
Effekten av luftvrnsfrbanden kan frstrkas om olika luftvrnssystem samordnat kan verka inom samma geografiska omrde eller mot samma mltyper.
Luftvrnsfrbandens rrlighet utnyttjas fr att skapa ovisshet hos
fienden om styrka, prestanda och gruppering. Den taktiska rrligheten utnyttjas ven fr att upptrda i ovntade omrden och riktningar och drmed stadkomma verraskning. Omgrupperingar
kombineras med skentgrder och upptrdande under radiotystnad.
Bild: Armluftvrn
Vid strid mot luftlandsttning kan anfallsfrband behva ta stridsstllningar t luftvrnsfrband fr att skerstlla effekten av luftvrnselden.
Vid understd av viss verksamhet eller frband br luftvrnsfrbanden grupperas i frhand. Luftvrnsfrband br ing i fjrrskyddstrupp, larmstyrkor o dyl fr understd av dessa samt fr att
kunna ppna eld i ovntade omrden.
Handlingsfriheten upprtthlls frmst genom att ge luftvrnsfrbanden beredduppgifter och att upprtthlla det personella och
materiella stridsvrdet.
Samordning
tgrder och regler fr att stadkomma en samordnad och effektiv insats med jaktflyg och luftvrn samt fr att undvika vdabekmpning av vrt flyg och vra helikopterfrband framgr av
SamoF och Samo Luft.
Vad avser omedelbara tgrder fr att undvika vdabekmpning
lyder chef fr luftvrnsfrband under flygkommando. Chefer fr
hgre frband anmler de understllda luftvrnsfrbandens grupperingsomrden (avsedda grupperingsomrden) till chef fr flygkommando.
De radarstationer som ingr i luftvrnsfrbanden kan utnyttjas fr
att ge frvarning till vriga frband - lokor. Uppgiften att snda
lokor fr inte inkrkta p luftvrnsfrbandens frmga att lsa tilldelad stridsuppgift.
Luftvrnsfrband kan ges fljande elduppgifter.
Uppgift
Innebrd
Nedkmpa Bryta fiendens flygverksamhet p en viss plats eller

inom ett angivet omrde
Frsvra
Frsvra fiendens mjligheter att genomfra en viss

angiven verksamhet
Understdja Luftvrnsfrband kan utver ovanstende ges uppgift att understdja annat frband. Elduppgiften
faststlls av understdd chef i samrd med understdjande luftvrnsfrbandschef.
Uppgifterna kan kompletteras med prioriteringar/avgrnsningar,
t ex avseende mltyp, verksamhet och skyddsfreml. Detta pverkar valet av stridsstllningar fr luftvrnsfrbandet.
10.3 Skydd
Vra frband skall kunna bibehlla ett hgt stridsvrde under
lng tid ven d de utstts fr kraftig bekmpning.
Frbandens stridsvrde vidmakthlls bl a genom olika skyddstgrder. tgrder vidtas s att frbanden, d uppgiften medger,
undgr upptckt, lokalisering och identifiering,
undgr bekmpning och strning samt
fr begrnsade frluster vid en eventuell bekmpning.
Vilseledande verksamhet, skenml och bekmpning av fiendens

spaningsmedel frsvrar hans underrttelsetjnst och minskar verkan av hans bekmpning.
Vilseledande tgrder samt tgrder fr att dlja verksamheten inarbetas i frbandets stridsplan. Exempel p sdana tgrder r omgruppering till annan terrng, ordnande av skenml samt skensprning.
Om civilbefolkningen kan komma att berras av bekmpning och
alarmeringsfunktionen inte fungerar i omrdet, svarar den omrdesansvarige chefen om mjligt fr larm till civilbefolkningen.
Strvan skall vara att genomfra strid och verksamhet under
gynnsamma omstndigheter. Drfr skall vi s lngt som mjligt

frsvra fiendens underrttelsetjnst,

vlja terrng som frsvrar fr fienden att fullt utnyttja
sin eldkraft och rrlighet och dr vra frband kan n
god verkan,
genomfra striden vid tillfllen och tidpunkter som r

gynnsamma fr oss samt
utnyttja bebyggelse.
Mot B-stridsmedel vidtas frmst frebyggande tgrder ssom

god personlig hygien och noggrannhet i vatten- och livsmedelshanteringen.
I betckt terrng och i bebyggelse kan brnder starkt frsvra vra
frbands upptrdande. Fienden kan drfr vntas utnyttja brandstridsmedel fr att hindra oss frn att gruppera i och utnyttja sdan
terrng. Vderprognoser skall under torra perioder innehlla
brandriskvrden.
Fiendens mjliga insatser
Fr
underrttelsetjnst
Satellitspaning
Flyg-, robotspaning
Signalspaning
Radarspaning
Truppspaning
Fr
bekmpning
Mark-, sj- eller

flygstridsfrband
med:
A-, B- eller Cstridsmedel
Konventionella
yttckande vapen
och precisionsstyrda vapen
Brandstridsmedel
Telekrigfringsfrband
Vra tgrder...
...syftar till
Utnyttja
Terrng och nedsatt sikt,
utspridning, maskering, vilseledande tgrder
Iaktta
Eld-, signal-, trafik-, spr-,
vrme-, ljus- och ljuddisciplin
Frvarning Artilleribekmpning Rrelse
Alarmering
Skydds TelekrigBeredskap
styrkor
fring
Taktikanpassning
Befstningar
tgrder fr
personligt skydd
Skydd mot A-, B-,
eller C-stridsmedel
Brandskydd
Urdragning,
avlsning,
terhmtning och reorganisation
Undg
upptckt
och identifiering
Undg
bekmpning
Undg
(minska)
verkan
Bild: Exempel p fiendens insatser mot vra frband samt vra tgrder fr att behlla frbandens stridsvrde
Vid stor brandrisk skall grupperingsplatser och framryckningsvgar om mjligt vljas i terrng dr naturliga hinder begrnsar utbredningen av brnder. Alternativa grupperingar och framryckningsvgar skall frberedas.
Vid bataljon och hgre frband avdelas rddnings- och rjningsstyrka. Denna stts in nr resurserna inom ett skadeomrde inte
bedms rcka till fr att inom rimlig tid ta hand om alla skadade.
Tillflligt understd skall kunna lmnas till eller fs frn den
civila delen av totalfrsvaret.
Skydd mot C-stridsmedel
Allmnt
Strid i C-milj kommer att stlla stora krav p vra chefers ledarskap, frmst beroende p de frestllningar som r frknippade
med C-stridsmedlens verkansformer. Goda kunskaper om Cstridsmedlen och deras effekter r ndvndiga, fr att man skall
kunna hantera de psykiska reaktioner som kan uppst.
Alla frband har ett grundskydd som ger personligt skydd mot
frmst C-stridsmedel och som mjliggr indikering och sanering
av A- och C-stridsmedel samt frflyttning av frbandet ut ur (genom) ett belagt omrde.
Strid i C-milj stller strre och delvis andra krav p ledning n
den konventionella stridsmiljn gr.
Indikering, rddnings- och rjningsverksamhet samt sanering
mste kunna ledas utan att ledningen av striden blir eftersatt.
Olika typer av giftiga kemikalier eller gaser finns i civila upplag
och anlggningar. Utstts dessa fr skador av egen eller fientlig
eld, kan effekter liknande dem som upptrder vid spridning av
kemiska stridsmedel uppst. Hnsyn till detta br tas vid planering, srskilt vid strid i bebyggelse och i omrden med kemikalielager.
Den viktigaste grunden fr skydd mot C-stridsmedel r en fortlpande genomfrd utbildning med befintlig och efter hand tillkommande skyddsmateriel.
Taktiska grunder fr strid i C-milj

Det yttersta syftet med vr taktik och vrt upptrdande i C-milj
r att kunna behlla ett s hgt stridsvrde att fiendens anvndning av C-stridsmedel framstr som olnsam.
Vid anfall i C-milj uppstr tidsfrluster som frmst beror p
skyddsutrustningens fysiologiska belastning,
indikerings- och saneringsbehov,
psykologiska faktorer samt
skadeutfall.
Detta kan tvinga oss att anpassa syftet med anfallet eller anvnda
flera frband i ett avlsningsfrfarande.
Om frband med grundskydd utstts fr bekmpning med kvarliggande C-stridsmedel, krvs en omfattande och tidig sanering. Frband med uppgiftsanknutet C-skydd kan, om typen av C-stridsmedel gr det mjligt, utnyttjas fr att fullflja uppgift i C-vtskemilj.
Uppgiften kan endast lsas under begrnsad tid i belagda omrden.
Bild: Frband med uppgiftsanknutet skydd kan fullflja uppgift i C-vtskemilj
Uthlligheten kan kas genom avlsning inom frbandet eller

med annat frband med uppgiftsanknutet skydd.
Genom tilldelning av strre djup fr lsande av uppgiften ges
mjligheter till
insats av avlsande frband i omrden som inte r belagda,
fler alternativa omgrupperings- och underhllsvgar,
upprttande av saneringsplatser inom omrdet samt
val av anfallsterrng i belggningsfria omrden.
Effekter av C-stridsmedel stller stora krav p underhllstjnst

och sjukvrdstjnst. Frutsttningar fr verlevnad, terhmtning
eller reorganisation r bl a
vrigt
god personlig frdighet hos alla soldater,

snabb insats av rddnings- och rjningsstyrkor samt

frmga vid frband och frbandsplatser att behandla
C-skadade.
Under bedmandet tas hnsyn till C-hotet. Har C-insatser inte

skett, avgr chefen fr hgre frband i vilken grad planeringen
skall inriktas mot strid i C-milj. D insats eller hot om insats med
C-stridsmedel freligger, skall det av riktlinjerna framg hur striden skall fras om C-insats sker.
Rddnings- och rjningsstyrka skall organiseras med srskild del
fr insats i C-milj. Resurser fr indikering, sanering och sjukvrd
skall alltid ing.
Indikerings- och saneringsresurser ingr ocks i den civila delen
av totalfrsvaret. Utnyttjandet av dessa resurser samordnas med
motsvarande militra resurser med beaktande av folkrttsliga
aspekter.
10.4 Beredskap
Grunder
Genom en lmpligt avvgd beredskap frbereder chefen
kommande verksamhet. Strvan skall vara att spara
personalens krafter utan att ventyra handlingsfriheten att
lsa uppgifterna.
Beredskapen vid lgre frband regleras genom att beredskapsgrad
anges fr aktuella slag av verksamheter. Beredskapsgraden anpassas efter frbandets uppgift och berknad frvarningstid samt efter den tid som behvs fr att ven de lgsta underavdelningarna
skall ns av order.
Oavsett vilken beredskapsgrad nrmast hgre chef bestmt, r
varje chef skyldig att - d s behvs - anbefalla hgre beredskap vid understllda frband.
Stridsberedskap:
Stridsberedskap l
Hela frbandet stridsberett.
Stridsberedskap 2:00 min
Halva frbandet stridsberett.
Personal fr bevakning samt bemanning av pansarvrnsvapen i

viktiga riktningar och understdsvapen fr fast eld stridsberedd.
terstoden av frbandet
skall vara stridsberedd
00 minuter efter order.
Personal fr bevakning
stridsberedd.
Frband r stridsberett nr det i sin stridsstllning (motsv)
omedelbart kan brja lsa sin uppgift.
Vid KA-frband anges normalt "mark" fre "stridsberedskap" "Markstridsberedskap".
Eldberedskap fr understd med indirekta eldsystem:

Eldberedskapen regleras fr varje eldomrde fr sig
Hgsta eldberedskap
Eld skall kunna avges omedelbart.
00 min (0 h) eldberedskap Hgsta eldberedskap skall vara intagen 00 min (0 h) efter order.
vriga detaljer rrande tillmpning av eldberedskap anges i
truppslagsreglementen.
Stridsberedskap fr KA-frband:
(mot sjml samt fr indirekt eld mot markml)
Hgsta stridsberedskap
Strid mot sjml (indirekt eld mot

markml) skall kunna pbrjas
(ppnas) omedelbart.
00 min (0 h)
stridsberedskap
Hgsta stridsberedskap skall

vara intagen 00 minuter (0 timmar)
efter order.
Eldberedskap fr luftvrnsfrband:
Hgsta eldberedskap
Mlfngning skall kunna
pbrjas omedelbart.
Rd eldberedskap
Mlfngning skall kunna pbrjas

inom fr respektive frbandstyp
faststlld tid.
Eld skall kunna

snarast drefter.
Tidsbestmd eldberedskap Mlfngning skall kunna pbrjas

(00 min eldberedskap)
inom 00 minuter efter order.
Startberedskap fr flygplan och helikoptrar:
Hgsta Startberedskap
Start skall kunna ske omedelbart.
00 min (0 h)
Startberedskap
Flygplan (helikoptrar) skall kunna

vara i luften 00 minuter (0 timmar)
efter order.
Marsch- och transportberedskap:

Marschfrdiga
Marsch skall kunna pbrjas
omedelbart.
00 min (0 h)
marschberedskap
Marsch skall kunna pbrjas 00

minuter (0 timmar) efter order.
Hgsta transportberedskap
Transport skall kunna pbrjas

omedelbart.
00 min (0 h)
transportberedskap
Transport skall kunna pbrjas 00

minuter (0 timmar) efter order.
Sprrnings-, blockerings- frstrings- och mineringsberedskap:

Hgsta sprrnings;
Sprrning, blockering, frstring eller minering skall
blockerings-, frstrings- kunna pbrjas omedelbart och genomfras p
eller mineringsberedskap kortast mjliga tid.
00 min (0 h) sprrnings; Sprrning, blockering, frstring eller minering skall

blockerings-, frstrings- kunna pbrjas 00 minuter (0 timmar) efter order.
eller mineringsberedskap
Vid behov anges inom vilken tid sprrning, blockering, frstring
eller minering skall vara utfrd, t ex "Blockering utfrd senast
2 timmar efter order".
Beredskapsgrader mot A-stridsmedel:
Radiakberedskap
Atomberedskap
Hgsta atomberedskap
Beredskapsgrader mot C-stridsmedel:
C-grundberedskap C-beredskap Hgsta C-beredskap -
gller alltid om inte hgre beredskapsgrad anbefalls.

vergng till strid i C-milj frbereds.
vergng till strid i C-milj genomfrs.
Fr beredskap mot B-stridsmedel anvnds de begrepp som gller
fr C-stridsmedel.
Aktuell beredskap mste alltid anbefallas.
tgrder som skall vidtas vid olika beredskapsgrader framgr av
SkyddsR F Grunder.
Hemvrnets beredskap
Hemvrnets beredskapsgrader r
hemvmsberedskap innebr att
- stabsberedskapen hjs,
- larmning frbereds och
- utrustningen kontrolleras och frbereds.
hemvrnslarm innebr att
- hemvrnets staber och frband utrustas
och grupperas fr att lsa planlagda uppgifter.
Nr regeringen har frordnat om hemvrnsberedskap, kan verbeflhavaren och militrbeflhavare beordra hemvrnslarm.
Kan order om hemvrnslarm inte avvaktas, fr en territoriell chef
ge sdan order. (Till driftvrn dock frst efter samrd med berrd
myndighet.)
10.5 Underrttelsetjnst
Grunder
God kunskap om fienden och en vlfungerande underrttelsetjnst r ndvndig fr att en chef framgngsrikt skall
kunna planera och genomfra striden.
Underrttelsetjnsten syftar till att ge chefen det underlag om fienden som han behver fr striden.
Vl fungerande rutiner fr rapportering och delgivning r av stor
betydelse fr att underrttelser skall kunna erhllas i den omfattning, form och tid som erfordras och fr att kontinuerligt kunna
dra slutsatser om fiendens lge, stridsvrde, handlingsmjligheter
och svagheter. Dessa r viktiga utgngsvrden fr chefs beslut om
stridens frande.
Endast sdana underrttelser som kommer fram i tid och av vilka
det gr att dra slutsatser om fiendens lge r av vrde.
Underrttelsetjnsten omfattar planering, inhmtning, bearbetning

och delgivning av underrttelser.
Om inget annat bestmts r frbandets omrde dess underrttelseomrde. Den omrdesansvarige chefen ansvarar fr att underrttelsetjnsten samordnas inom detta omrde. Alla frband inordnas i ytvervakningen. Frband kan tilldelas underrttelseomrde utanfr eget omrde.
Planering
Underrttelsetjnsten skall ha frsteg i frhllande till vrig verksamhet. Detta stller stora krav p frutseende och tidiga beslut
fr insttande av underrttelsefrband.
Vid planering av frbandets verksamhet tas underrttelsebehoven
fram. Dessa skall vara kopplade till chefens behov av besluts-
Bild: Underrttelsetjnsten omfattar planering, inhmtning, bearbetning och delgivning av underrttelser till egen chef, nrmast hgre chef, underlydande och sidoordnade frband
underlag. Inhmtning, bearbetning och delgivning underlttas om

egen, nrmast hgre, sidoordnade och understllda chefers stridsplan och underrttelsebehov r knda.
Behov av samordning med andra frband och vrigt totalfrsvar
beaktas tidigt. Denna br frmst omfatta
utbyte av de viktigaste underrttelsebehoven,
resurser fr inhmtning,
delgivning, rapporteringsvgar och sambandstjnst samt
verenskommelser om utbyte av samverkanspersonal.
Ansvarsfrhllanden skall tidigt klarlggas och d i frsta hand

avseende
underrttelseomrden,
inhmtning och
delgivning.
Oklara ansvarsfrhllanden innebr att vsentliga underrttelsebehov lper risk att ej beaktas.
Planering av skerhetsunderrttelsetjnsten samt inhmtning och
bearbetning av skerhetsunderrttelser ingr som en del av underrttelsetjnsten.
Inhmtning
Underrttelser inhmtas frmst genom teknisk spaning, truppspaning, ytvervakning, strid, samverkan och fngfrhr.
Inhmtande av information till de viktigaste
underrttelsebehoven
samt indikationer om frestende C-insatser br ske frn flera av
varandra oberoende underrttelsekllor.
Egna spaningsfrband anvnds frmst fr att skerstlla inhmtande av information till de viktigaste underrttelsebehoven och
fr att spana i omrden dr inga andra underrttelsekllor finns.
Underrttelsechefen skall skerstlla att underrttelser frn andra
kllor n underrttelsefrband inhmtas, bearbetas och delges.
Ytvervakning organiseras tidigt.
Bearbetning
Varje frband gr den bearbetning som krvs fr att lsa egen
uppgift. Bearbetningen fr inte leda till att delgivning av viktig information frsenas.
Om lget s krver, rapporteras viktig information snarast och
utan att vara bearbetad.
Delgivning
Planering och samordning skall skerstlla att delgivningen kan
ske snabbt och rutinmssigt.
Vilka inhmtade underrttelser som skall delges och hur detta
skall gras klarlggs.
All personal skall hllas orienterad om fiendens lge och stridsvrde. Detta skerstlls genom att regelbundet terkommande eller srskild underrttelseorientering snds ut.
10.6 Skerhets- och ordningstjnst

Grunder
Den militra skerhetstjnstens uppgift r att klarlgga den
skerhetshotande verksamhet som berr Frsvarsmakten och
stadkomma skydd mot denna.
Den skerhetshotande verksamheten bedrivs av eller fr frmmande makt i form av exempelvis underrttelseverksamhet, sabotage
och subversiv verksamhet (desinformation, propaganda, ryktesspridning, uppvigling m m).
Skerhetstjnsten omfattar skerhetsunderrttelsetjnst och skerhetsskydd,
Skerhetstjnsten samordnas med verksamheten vid civila myndigheter, frmst polisen.
Chef med territoriellt ansvar svarar fr samordningen av de skerhetsskydds- och skerhetsunderrttelsetgrder, som berr flera
frband och civila myndigheter.
Militrpolisfrbandens huvuduppgift r att upprtthlla allmn
ordning och skerhet inom Frsvarsmakten samt att ska frebygga brott. I ordningstjnsten ingr trafiktjnst.
Militrpolisfrbanden lser ett stort antal skerhetsuppgifter ver
ytan, bl a kontroll av skyddsobjekt och militra skyddsomrden,
med srskild inriktning mot sabotagefrband.
Arbetet genomfrs ofta i samarbete med miloskfrband.
Skerhetsunderrttelsetjnst
Grunderna fr skerhetsunderrttelsetjnsten r desamma som fr
underrttelsetjnsten. Dessutom skall skerhetsunderrttelsetjnsten ge underlag fr beslut om tgrder fr skerhetsskydd.
Skerhetsunderrttelsetjnstens uppgifter omfattar faststllande av
behov av skerhetsunderrttelser samt inhmtning, bearbetning
och delgivning av dessa.
Inhmtning av skerhetsunderrttelser samordnas med inhmtning
av andra underrttelser.
Skerhetsunderrttelserna bearbetas vid hgre frband. I vrigt
bearbetas de endast i den omfattning som behvs fr det lokala skerhetsskyddet.
Viktiga skerhetsunderrttelser rapporteras omedelbart.
Skerhetsskydd
Skerhetsskyddet omfattar sekretesskydd, tilltrdesskydd, infiltrationsskydd, skerhetsutbildning och kontroll.
Genom begrnsad delgivning av orienteringar, order och stridsplaner, lmpligt val av sambandsmedel och textskydd samt genom
kontroll av sambandsoch expeditionstjnsten minskas risken fr
att hemliga uppgifter rjs.
Vid frband omfattar tilltrdesskyddet huvudsakligen bevakning.
Bevakning skall hindra tilltrde av obehriga, sabotage, tillgrepp
av hemliga handlingar samt obehrig avlyssning och insyn. All
personal deltar i den inre bevakningen.
Ordningstjnst
Chefen r ansvarig fr ordningen vid sitt frband. Militrpolisfrband kan anvndas fr att bitrda chefen att uppprtthlla ordningen.
Militrpolisfrband kan bl a ges till uppgift att
vervaka allmn ordning inom Frsvarsmakten. Samverkan sker normalt med civil polis,
eskort av prioriterade frflyttningar,
omhnderta krigsmn som vergivit eller blivit skilda
frn sina frband,
utfra trafikreglering, vervakning och skerhetskontroller samt
bitrda vid utredningar och brottplatsunderskningar.
Militrpolisfrband kan tillflligt ges stridande uppgift, t ex bevakning, skydd och eskort.
10.7 Sambandstjnst
Grunder
Ledningsbehoven skall vara styrande fr att utnyttja
sambandsresursema och fr att gra ndvndiga prioriteringar. Ett skert och fungerande samband r en
frutsttning fr att leda frbandet och fr att gra det
mjligt fr chefen att agera. Sambandet skall ge honom
mjlighet att utva ledning frn den plats han vljer.
Fr att skerstlla samband fr de hgst prioriterade ledningsbehoven, skall frbindelser dubbleras, alternativa sambandsvgar
frberedas och reserver avdelas.
Chefen ansvarar fr att samband upprtthlls med understllda,
underlydande och samverkande frband och myndigheter.
Samband upprttas i regel genom att frbandet ansluter till anbefalld anslutningsstation (motsv) och till srskilt radiont.
Inom ramen fr ledningsbehoven och deras prioritering upprttas
inledningsvis minst en frbindelse, som efter hand kompletteras
till erforderlig omfattning.
Fr att begrnsa verkan av fiendens telekrigfring, skall flexibilitet efterstrvas svl i nyttjande av sambandsmedel som vid val av
sambandstaktik (val/nyttjande av stabs- och sndarplatser). Ett
stereotypt upptrdande underlttar fiendens telekrigfring och
skall undvikas. Sambandet skall planeras och utnyttjas s att striden kan ledas under hela stridsfrloppet.
Planering och genomfrande

Fr att skerstlla ndvndigt samband i olika riktningar skall fljande beaktas vid planering:

Reservers storlek bedms utifrn ledningsbehoven samt

frbindelser med (mycket) hg prioritet dubbleras.
Alternativa sambandsvgar och merutnyttjande av frbindelser frbereds och skerstlls med anvisningar och
vningar.
Utnyttjande av trd efterstrvas d tidsfrhllanden s medger

(med hnsyn till stor motstndskraft mot telekrigfring).
Sambandsmedel
Telesystemet r ett mobilt, yttckande sambandssystem inom frdelning och brigad, som tillter verfring av tal, data, text och
bild. Systemet r motstndskraftigt mot bekmpning och telekrigfring. Systemets yttckning och autonomitet medger att fltfrband, som ansluter i systemet, kan upptrda i omrden dr infrastrukturen helt eller delvis slagits ut.
Radio r det snabbaste medlet att upprtta frbindelse. Det moderna truppradiosystemet medger verfring av tal och data samt
ger ett gott skydd mot telekrigfring. Stridsledningsnt upprtthlls som regel p talkanal. ldre radiosystem r knslig fr telekrigfring.
Trdfrbindelser ger gott skydd mot telekrigfring men tar lngre tid att upprtta.
Allmnna telentet r vl utbyggt men r knsligt fr bekmpning. tkomsten kan vara begrnsad.
Civila mobilradiont (motsv) r integrerade med telentet och r
knsliga fr bekmpning och telekrigfring.
Frsvarets telent kan utnyttjas fr fltfrbandens anslutningar
till hgre chefer, sidoordnande frband och territoriella resurser.
Telehot
Om fienden lyckas stra ut vrt samband kan vr ledning omintetgras.
verfring av planer och order i klartext p sambandsmedel kan
innebra att fienden fr knnedom om vra stridsplaner samt ger
honom chansen att ta initiativet.
Ofrsiktig signalering frn stabsplatser mjliggr lokalisering och
kan innebra snabb bekmpning med flyg eller granateld.
Fienden har goda resurser att genomfra telekrigfring mot vrt
samband.
Telehotet utgrs av
signalspaning (avlyssning och pejling),
telestrning,
falsk eller vilseledande signalering och
fysisk bekmpning.
Fr att undg verkan av fiendens telekrigsinsatser skall alla som

utnyttjar sambandsmedel beakta behovet av signalskyddstgrder.
Signalskydd stadkoms genom
kryptering av informationen,

lsensignalering och
nyttjande av lmpliga sambandsmedel, t ex truppradio
8000, samt korta verfringstider (snabbsndare/
DART) eller trdfrbindelser.
Andra metoder fr att ka skyddet r

genom uppdragstaktik minska anvndningen av radiosamband,
beordra radiotystnad,
utnyttja stridsledningsunderlag, kodord m m,
genomfra chefsbesk och
utnyttja ordonnansbefl och ordonnanser.
Verkan av fiendens strning minskas genom korta frbindelseavstnd och nyttjande av repeter- eller relstationer.
Lsensignalering nyttjas d det finns indikationer p att fienden
anvnder falsk signalering.
Signalkontroll inriktas mot att

klarlgga vilka underrttelser en fiende kan ha ftt,

vervaka och medverka till att gllande bestmmelser
tillmpas samt
underltta signalering.
10.8 Fltarbeten
Grunder
Frdrjande fltarbeten i operativa INFALLSPORTAR
och upprtthllandet av operativa FRBINDELSER r
de vsentligaste fltarbetena och kan ha KRIGSAVGRANDE betydelse.
P taktisk och stridsteknisk niv r MINVAPNET en vsentlig del av elden och ofta en frutsttning fr att
komma till verkan med andra vapensystem.
Frmgan till MINRJNING och till VERGNG AV
VATTENDRAG r en viktig frutsttning fr att snabbt
kunna AGERA frn en ovntad riktning med vra anfallsfrband.
SKENARBETEN r en viktig komponent fr att vilseleda och kunna uppn verraskning.
Effekten av fltarbeten r en funktion av tiden. Order om att utfra fltarbeten skall drfr ges tidigt.
Genom god planlggning, tidig rekognosering och noggranna frberedelser kan disponibel tid fr utfrande kas.
Fltarbeten indelas i fltarbeten fr rrlighet, fltarbeten fr verlevnad och frdrjande fltarbeten.
Fltarbeten fr rrlighet skall skerstlla vra frbands
rrlighet genom frbindelsearbeten, minspaning och
minrjning.
Fltarbeten fr verlevnad skall ka vra frbands och
systems mjligheter till verlevnad genom maskerings-,
skenmls- och befstningsarbeten.
Frdrjande fltarbeten skall begrnsa angriparens rrlighet och handlingsfrihet.
Utnyttjande av skenml anmls omedelbart till nrmast hgre

chef.
Kvalificerade och/eller svrersttliga objekt skall regelmssigt
kompletteras med skenml.
Frsvarsgrupperade frband br alltid utnyttja skenml.
En chef kan begrnsa en underlydande chefs rtt att utfra fltarbeten, t ex genom att ange minfria omrden, eller att vissa metoder eller viss materiel inte fr utnyttjas.
Fltarbetsfrband understlls eller ges uppgift att understdja
andra frband under viss tid eller fr viss uppgift. Fltarbetsfrband kan ven ges stridsuppgift. Ges fltarbetsfrband omrdesansvar nedgr dess kapacitet att utfra fltarbeten.
Alla frband utfr, fr egna behov, utan srskild order
maskering,
truppbefstningar samt
minspaning och minrjning.
Om det r ndvndigt fr att lsa uppgiften, fr alla frband

sprra vg samt stridsvagnsminera (minsprr) i anslutning till
gruppering.
Brigadchef och chef fr hgre frband fattar beslut om frdrjande fltarbeten. Strvan skall vara att tidigt delegera rtten att besluta om fltarbeten varvid dock kravet p samordning beaktas.
Bataljonschef (motsv) med omrdesansvar fr ge order om minering samt frstring av vg, d han inte kan n kontakt med hgre
chef.
Rapport avges till nrmast hgre chef nr
minlggning eller minfllning observerats,
minering ptrffats,
minering helt eller delvis rjts och
egen minering lagts ut.
Fltarbeten fr verlevnad
Maskering syftar till att frsvra fr fienden att klassificera, identifiera och upptcka vra frband och anlggningar. Maskering utfrs ven i syfte att ka uthlligheten hos vra operativa frbindelser och ledningssystem.
Befstningsarbeten syftar till att minska verkan av fiendens stridsmedel, frmst splittervapen och yttckande vapen. Mjligheterna
att skydda trupp och materiel med befstningar skall alltid utnyttjas. Befstningsarbeten kompletteras med skentgrder. Skenml
syftar till att vilseleda angriparen och/eller till att ka vrt stridsvrde.
Fltarbeten fr rrlighet
Frbindelsearbeten syftar till att ka eller bibehlla frutsttningarna fr vr rrlighet.
Befintliga frbindelser utnyttjas i det lngsta ven om detta medfr omvgar. Vgar byggs endast d detta r oundgngligen ndvndigt och d i regel fr tillfllig trafik. Signaturfrndrande
tgrder vidtas fr att i det lngsta vidmakthlla de permanenta
frbindelserna.
Vid vergng av vattendrag efterstrvas brofrbindelse eller fordonsvad.
Fiendens mineringar kringgs om mjligt.
Frdrjande fltarbeten
Frdrjande fltarbeten syftar frmst till att frdrja angriparens
framryckning och styrketillvxt vid de viktigare infallsportarna.
Frdrjande fltarbeten r ven ett viktigt inslag vid frsvar och
skydd av viktiga frband och anlggningar.
Med frdrjande fltarbeten kan sm frband frdrja en avsevrt
strre motstndare, varvid anfallsfrband kan frigras fr att uppn lokal verlgsenhet.
Frdrjande fltarbeten omfattar sprrning, blockering, frstring
av anlggningar samt minering och hinder i terrngen.
Sprrning utgr tgrder som syftar till att tillflligt hindra en angripare att utnyttja anlggning. tgrderna omfattar kontrollerbara
eller flyttbara mineringar och/eller hinder.
Blockering utgr tgrder som syftar till att under begrnsad tid
hindra en angripare att utnyttja anlggning.
Frstring utgr tgrder som syftar till att under lng tid hindra
en angripare att utnyttja vg, anlggning samt transportmedel, ma-
skiner, materiel och frndenheter. Frstring omfattar ven minering i och i anslutning till det frstrda objektet.
Minering och hinder kan ing som del av tgrderna sprrning,
blockering och frstring.
Minering
Minering utfrs som strande, frdrjande eller hindrande minering.
Stridsvagnsminering frsvaras om mjligt och skall samordnas
med pansarvrnseld och indirekt eld.
Mineringsreserv avdelas i regel. Mineringsreserven frbereder ett
antal alternativa mineringar. Den br avdelas s tidigt att rekognosering och vning hinner utfras.
Behov av minfria omrden skall tidigt faststllas.
Rapport avges alltid till hgre chef, nr minering som berknas
ligga kvar lngre tid n tv timmar lagts ut. Berrda frband
orienteras genom den omrdesansvarige chefens frsorg.
10.9 Underhllstjnst
Grunder
En vl planerad och genomfrd underhllstjnst kar vra
frbands mjligheter att sttas in tidigt och med den
uthllighet som striden krver.
Underhllstjnst indelas i frndenhetsfrsrjning och teknisk
tjnst.
En effektiv och frutseende underhllstjnst bidrar till att upprtthlla ett hgt stridsvrde.
tgrder fr att hja ett frbands stridsvrde genom terhmtning
planeras regelmssigt in.
terhmtning sker normalt inom frbandets grupperingsomrde
och med i huvudsak egna resurser.
Reorganisation skall kunna genomfras och beordras nr stridsvrdet vid ett frband nedgtt s, att det inte kan lsa pgende eller planerad uppgift. Genomfrandet sker efter urdragning och
kan krva en till tv veckor. Hgre chef anger mlsttning fr reorganisationen. Fobef frbereder och understdjer reorganisation
med std frn milounderhllsregemente.
Ledning
Vid frdelning, brigad och lgre frband utvas under chefen en
integrerad ledning och samordning av underhlls-, kommunikations-, personal- och sjukvrdstjnst av frbandets kvartermstare.
Principer fr understd
Understd planeras samt lmnas aktivt och framtriktat. Detta
sker frmst genom samordning av militra och civila resurser
samt samordning av understdjande och understdda frband/enheter, s att frndenheter och resurser fr teknisk tjnst transporteras till en plats s nra mottagaren som mjligt.
Frdelning och brigad understds i regel av milounderhllsgrupp.
Huvuddelen av frndenheterna tillfrs av understdjande frband.
De framtransporterade resurserna verlmnas vid verlmningsplatser som ligger s nra understtt frbands stridande delar som
lget medger.
Artillerifrband p frdelnings- och brigadniv har i huvudsak de
resurser som krvs, fr att de sjlva skall kunna hmta ammunition vid understdjande enheter samt hantera den.
D en brigad understlls ytterligare frband krvs i vissa fall frstrkning av underhllsbataljonen.
Hnvisningar och understdsfrfaranden regleras s, att f och
enkla underhllslinjer samt kortast mjliga underhllsvgar erhlls, oberoende av frbandens vriga lydnadsfrhllanden.
Gllande hnvisningar behlls i det lngsta. Om de mste ndras,
skall detta beslutas i s god tid att ndvndig samordning kan genomfras.
Prioriterade transporter inom ett omrde dr risk fr fientlig inverkan r stor, genomfrs regelmssigt med militra frband. Behovet av eskort och/eller frbindelseskydd beaktas.
Underhllsfrband br, med beaktande av folkrttsliga aspekter,

frn svl skydds- som effektivitetssynpunkt, grupperas i bebyggelse.
Frndenhetsfrsrjning
Med frndenhetsfrsrjning menas tillfrsel (ersttning), frrdsstllning och undanfrsel av de frndenheter som ingr i
funktionerna materieltjnst (utom reservmateriel), ammunitionstjnst, livsmedelstjnst, drivmedelstjnst, fltposttjnst, brnsletjnst och vattentjnst.
Teknisk tjnst
Teknisk tjnst indelas i materielunderhll och systemstd.
Teknisk tjnst skall bidra till hg taktisk tillgnglighet genom att
mjliggra att s mnga materielsystem som mjligt kan verka
med erforderlig effekt.
Materielunderhll syftar till att upprtthlla effekten enligt de
tekniska mlsttningarna p materielsystem. Materielunderhll
bestr av frebyggande och avhjlpande underhll, reservmaterielfrsrjning och omhndertagande av materiel.
Systemstd syftar till att upprtthlla effekten p materielsystemen d frutsttningarna ej verensstmmer med de tekniska mlsttningarna. Systemstd syftar dessutom till att klarlgga mjligheter med och begrnsningar hos materielsystemen. Systemstd
bestr av driftstd, teknisk anpassning och modifiering.
Teknisk tjnst skall i frsta hand inriktas mot materiel som r av
avgrande betydelse fr lsandet av uppgiften. Frbandschef avgr genom prioritering vilken materiel detta r.
Alla medel utnyttjas fr att frkorta skadad materiels omloppstid.
Brgning och transport av skadeobjekt skall i frsta hand ske med
frbandets egna resurser till en plats, dr objektet kan repareras
eller tas om hand p annat stt. I andra hand begrs understd.
Som grund fr den organisatoriska uppbyggnaden av resurser fr
teknisk tjnst gller fljande uppdelning:
A. Stridsfltsniv
Nivn omfattar resurser inom krigsfrbandet vid eller i nra anslutning till materielsystemens utnyttjande. Resurserna skall inriktas mot att skapa tekniska frutsttningar fr krigsfrbandet att
genomfra och fullflja pgende stridsuppgift.
B. Frstrknings- och terhmtningsniv
Nivn omfattar operativt och taktiskt rrliga resurser, som inriktas
mot att frstrka stridsfltnivn under pgende stridsuppgift samt
att skapa tekniska frutsttningar fr krigsfrbanden att genomfra ytterligare stridsuppgifter efter terhmtning.
C. Reorganisationsniv och bakre frstrkningsniv
Nivn omfattar regionala och centrala - militra och civila - resurser som inriktas mot materiel
med sdan skadeomfattning att den ter kan insttas i

krigsfrbanden frst efter reorganisation eller
som ej kan tgrdas inom A- eller B-nivn, men som

bedms kunna nyttjas i krigsfrbanden inom det pgende stridsfrloppet.
Nivn understder ven territorialfrband samt marin- och flygvapenfrband.
10.10 Kommunikationstjnst
Grunder
Vr frmga att snabbt omfrdela krigsfrband och resurser mellan och inom operationsomrden r av avgrande betydelse.
Kommunikationstjnsten omfattar planlggning, genomfrande
och uppfljning av frflyttningar.
Strvan skall vara att frbanden kan n sina slutpunkter p
kortast mjliga tid med bibehllet stridsvrde. Motstnd och
frbindelseavbrott kringgs om mjligt.
Beroende p ledningsfrhllanden mm genomfrs frflyttning
som marsch eller transport.
Vid planering av frflyttning och omgruppering av frband och
staber mste hnsyn tas till frmst fiendens mjlighet att upptcka, klassificera och identifiera samt bekmpa vra frband.
Marsch
Med marsch avses en taktisk frflyttning av frband under ledning av egen frbandschef.
Marsch genomfrs genom sdan terrng och om mjligt under sdana vder- och siktfrhllanden att insats av frmst fientligt flyg
frsvras.
Hgre frband och bataljon tilldelas i regel marschomrde.
Marschomrde fr bataljon br ha minst tv genomgende vgar.
vriga frband tilldelas en eller flera marschvgar.
Territoriell chef understder vid behov marscherande frband
med lednings-, underhlls- och sjukvrdsresurser.
Transport
Med transport avses en frflyttning, mellan start- och slutpunkt,
som leds av den militra transportledningsorganisationen med
std av den territoriella underhlls- och sjukvrdsorganisationen.
Transport utnyttjas vid operativa frflyttningar inom (uppmarsch)
och mellan (koncentrering) operationsomrden samt i vrigt d
krav p vergripande ledning och samordning freligger.
P lngre strckor kan transporterna bli tidskrvande samt negativt pverka stridsvrdet, om frband frflyttas enbart med egna
fordon. Frband med stridsfordon, bandvagnar, motorredskap och
traktorer br drvid helt eller delvis transporteras upplastade p
militra eller civila frstrkningsfordon.
Transportledning
Transportledning utvas av militrbeflhavare och under honom
av frsvarsomrdesbeflhavare.
Transportledning genomfrs med std av Frsvarsmaktens operativa ledningssystem fr transporter och med utnyttjande av det
mobila sambandssystemet fr textverfring - Mobitex.
Inom frsvarsomrde genomfrs transportledning av transportledare frn transportplats med hjlp av transportledningsgrupper, i
vissa fall ven trafikfrband, och i nra samverkan med civila
transportledningsorgan. Frsvarsomrdet kan vara indelat i transportledningsomrden.
Frband och fordonsenheter med frndenheter indelas i eller

sammanfrs till lmpliga transportenheter. Vid frbandstransportenheter motsvarar en transportenhet ofta bataljons styrka.
Chef fr transportenhet benmns transportchef och lyder i frga
om transportledning, skydd och underhllstjnst under den territorielle chef inom vars omrde transportenheten befinner sig.
Frband som skall understllas annan militr chef fr under transport sttas in i strid endast om det r oundgngligen ndvndigt
fr att transporten skall kunna genomfras.
Den territorielle chefen understder transportenheterna i mn av
behov med livsmedel (mltider), drivmedel, brgning, reparation
och sjukvrd. Hnvisningar till territoriell underhlls- och sjukvrdsorganisation frmedlas via transportledare.
Trafiktjnst
Trafiktjnstens huvudsakliga syfte r att underltta frflyttningar
p landsvg.
Trafikfrband understdjer frbandschefer vid operativa och taktiska frflyttningar, frmst vad gller att hitta framkomliga vgar.
Trafikfrbandens verksamhet samordnas med transportledningsorganisationen och civil polis.
Trafikfrband organiseras som trafikkompanier och trafikplutoner. Trafikkompani r understllt frsvarsomrdesbeflhavare eller frdelningschef. Trafikpluton ingr organisatoriskt i brigad
och frbindelsebataljon.
10.11 Utbildning
All tillgnglig tid skall tas tillvara fr utbildning. Redan vid mobiliseringen pbrjas utbildning. Viktiga faktorer fr att bibehlla
ett gott stridsvrde och en god stridsuthllighet r frtroende fr
organisation, materiel, samt egna kunskaper och frdigheter. Det
r drfr viktigt att vid lngre stridspauser och terhmtning utvrdera genomfrd verksamhet samt att genomfra kompletteringsutbildning enligt de behov som framkommer. D tid finns
skall ven frvning genomfras.
Utvrderingen sker i syfte att vi skall kunna taktikanpassa vr
fortsatta verksamhet.
Utvrderingen br behandla svl frtjnster som brister hos oss

respektive motstndaren och kan omfatta
taktik,
stridsteknik,
organisation och utrustning,
kunskaper,
frdigheter samt
emotionellt upplevda situationer.
Mjlighet att tala om psykiskt smrtsamma upplevelser r ndvndigt fr att terstlla det personliga stridsvrdet. Detta br
frmst ske tillsammans med nrstende chefer och kamrater.
10.12 Personaltjnst
Grunder
Personaltjnsten syftar till att bevara, terstlla eller ka

frbandens stridsvrde.
Personaltjnsten skall p alla niver planlggas och genomfras
s, att tillgngen p stridsduglig personal s lngt mjligt skerstlls.
Fngar, stupade (egna och fiendens) samt skadade (egna och
fiendens) tas om hand och undanfrs i enlighet med gllande konventioner.
Personalvrd
Personalvrd r en viktig del av personaltjnsten och genomfrs
frmst genom chefens personliga kontakt med understlld personal.
Personalersttning
Personalersttning genomfrs frmst vid uppehll i stridsverksamheten. Ersttningspersonal br finnas nra aktuella frband.
Krigsgravtjnst
Krigsgravtjnstens syfte r att p ett vrdigt stt och i enlighet
med folkrttens bestmmelser omhnderta dda.
Stupade transporteras till uppsamlingsplats varifrn egna dda

transporteras vidare till i frsta hand hemfrsamling och i andra
hand krigskyrkogrd. Fiendens dda transporteras till krigskyrkogrd. Ansvar fr transporter till nrmaste hnvisning vilar frbandschefen.
Samlingsplats fr dda upprttas inom bataljon (motsv) samt vid
frbandsplatser och sjukhus.
Krigskyrkogrd upprttas av frsvarsomrdesbefalhavare.
Krigsfngtjnst
Krigsfngtjnsten syftar till att omhnderta, undanfra och frvara
krigsfngar i enlighet med gllande konventioner. Ansvar fr
transporter vilar frbandschefen.
Samlingsplats fr fngar upprttas inom bataljon (motsv).
Fngplats(-er) och fnglger upprttas och betjnas av frsvarsomrdesbefalhavare fr understd av stridskrafter inom operationsomrde. Fnglger upprttas p order av verbeflhavaren.
De r understllda militrbeflhavare.
10.13 Karttjnst
Grunder
Kunskaper om terrngen erhlls genom
studium av frhandsinsamlade fakta, frmst kartor men
ven underlag ur det militrgeografiska verket (MGV)
och militrgeografiska informationssystemet (MGIS),
vningar i fred i fr ett frband aktuellt omrde samt
kompletterande rekognosering med std av tidigare
kunskaper.
Genom goda frberedelser i fred kan rekognoseringsbehovet
minska och dess inriktning styras till det verkligt ndvndiga fr
att skapa tid fr andra frberedelser fr striden.
Karttjnsten handlggs normalt av fltarbetsfretrdarna vid frbanden.
Kartfrsrjning
Frsrjning med kartor r den viktigaste delen av karttjnsten och
strcker sig frn hgsta till lgsta niv. Kartor och annan information om terrngen mste fras fram med frutseende och med
sdana marginaler att frbandens handlingsfrihet inte blir kringskuren p g a bristande information om terrngen.
Kartor och vrigt underlag mste verlmnas till ett frband senast nr order ges. Kartor till hgre frband frs vanligen ut i terrngen frn milofrrd med containrar lastade med kartor som
tcker mer n det inledningsvis aktuella omrdet.
Den topografiska kartan 1 :50 000 r huvudkarta och anvnds p
alla niver fr stridsledning och fr terrngbedmning.
Vgkartan anvnds vid staber och i den vgbundna underhllstjnsten p alla niver.
Kartan ensam ger i regel inte tillrcklig information om terrngen.
Underlag ur MGIS r normalt ett ndvndigt komplement, fr att
frkorta tiden fr taktiska chefers frberedelser. Dr s r mjligt
anvnds geodata.
vrig karttjnst
vrig karttjnst omfattar frsrjning med militrgeografisk information, t ex flygbilder, satellitdata (bilder), digitala geografiska
data, samt teknisk, frmst geodetisk, service.
Militrgeografiska verk upprttas av frsvarsomrdesbeflhavare,
frmst som ett medel att verfra kunskaper om terrngen till tillkommande frband.
10.14 Armflygverksamhet
Armflygfrbanden skall, genom den lttrrliga pansarvrnsoch flygtransportfrmgan, ka vriga frbands mjligheter
till snabba och verraskande insatser ver stora ytor och i
ovntade riktningar.
Armflygbataljon r i regel understlld militrbeflhavare fr understd av frdelningar och frsvarsomrde. Sjlvstndigt upptrdande helikopterkompanier understlls frdelning/frsvarsomrde, varvid militrbeflhavare reglerar beredskap att understdja/
frstrka sidoordnade frdelningar/frsvarsomrden.
Vid kraftsamling av flera frdelningar samordnas helikopterverksamheten genom armflygbataljonschefens frsorg.
Genom samverkanspersonal frbereds mottagning av armflygbataljon inom respektive militromrde avseende bl a ledning,
sambandstjnst, underhllstjnst (bl a flygdrivmedel och flygmaterieltjnst) samt grupperingsomrde.
Armflygsamordnare utses vid hgre frband fr samordning av
tillgngliga helikoptrar.
Armflygfrbanden kan verka ver hela landet, varvid samordning sker med flygvapen-, luftvrns-, artillerioch granatkastarfrband fr att undvika vdabekmpning.
Armflygfrbanden upptrder med flygstyrkor lngt fram ver
vra fltfrband och med markstyrkor i tillbakadragna basomrden. Dremellan grupperas frmre underhllsomgngar med tanknings- och laddningsresurser.
Samtliga armflygfrband kan genomfra eldledning, ytvervakning, trafikreglering, sambandsoch rekognoseringsflygningar
samt maskeringskontroller.
Frdelningshelikopterpluton utnyttjas frmst fr eldledning, rekognosering och ytvervakning. Pansarvrnshelikopterkompani
genomfr pansarbekmpning. Transporthelikopterkompani genomfr frmst sjuk-, underhlls- och trupptransporter.
D helikopterfrband understdjer, samordnas verksamheten s
att helikopterfrbandet har tillgng till understtt frbands stridsplan, ledningsplatser, sambandsbestmmelser och om mjligt
stridsledningsoleat.
Pansarvrnshelikopterfrband genomfr sjlvstndig strid inom
frdelnings ram eller understdjer brigad och i vissa fall bataljon.
Normalt hlls pansarvrnshelikopterkompani samlat inom brigads
ram.
Insats av pansarvrnshelikopterfrband sker genom att frdelningschef (motsv) tilldelar brigadchef helikopterresurser fr viss
tid eller viss uppgift eller ger helikopterfrbandet egen uppgift.
Samverkansofficer ur helikopterfrbandet bitrder normalt brigadchefer i kraftsamlingsriktningen. Brigad- och i vissa fall bataljonschef reglerar mlval och insatstidpunkt. D tillrcklig frberedelsetid finns, t ex vid frdrjningsstrid och frsvar, br samordning
genomfras ner till bataljonschefsniv.
D helikopterfrbandet lser egen uppgift, genomfr chef fr helikopterfrbandet erforderlig samverkan p radio med omrdesansvarig chef.
Samordning mellan helikopterfrbandet och omrdesansvarig
chef betrffande grnser, basomrden och frmre underhllsomgngar avser bl a bestmmelser fr skydd, ytvervakning, sambands-, trafik- och transporttjnst samt underhllshnvisningar fr
armgemensamt underhll (fordonsdrivmedels-, livsmedels- och
sjukvrdstjnst).
10.15 Sjukvrdstjnst
Grunder
Sjukvrdstjnsten skall genomfras s att frbanden vidmakthller ett hgt stridsvrde.
Frbandens egen sjukvrd bedrivs framtriktat, varvid delar av resurserna utgngsgrupperas nra frband med frvntat skadeutfall.
Sjukvrds- och sjuktransportresurser (inklusive helikoptrar) skall
snabbt kunna dirigeras om till enheter med stort skadeutfall.
Fr att uppn acceptabla medicinska resultat, mste primrkirurgi
pbrjas inom sex timmar frn skadetillfllet fr huvuddelen av
de skadade. Primrkirurgi utfrs vid civilt akutsjukhus, fltsjukhus och krigssjukhus. Tillgngen p resurser fr primrkirurgiskt
omhndertagande r i regel grnssttande fr sjukvrdsfunktionen
inom ett operationsomrde.
Avgrande blir sledes dels tillgngen p ledig operationskapacitet, dels omloppstiderna fr tillgngliga sjuktransportmedel.
Sjukvrdsledning inom frsvarsomrde

Samordning mellan den militra och civila sjukvrden sker p alla
niver med kraftsamling till frsvarsomrde/landsting.
Militrbeflhavare/Civilbeflhavare kan utse ett frsvarsomrde/
landsting som ges uppgift att inom ett operationsomrde leda
sjukvrden med std av angrnsande frsvarsomrden/landsting.
Brigadens sjukvrdsledning syftar till att skerstlla tidig kvalificerad frsta hjlp samt transport till primrkirurgi inom acceptabla tidsgrnser.
Sjuktransportfordonen leds inom brigadomrdet frn bataljon och
bakt av underhllsbataljonens transportledning. De sjuktransportfordon som erhllit direkthnvisning till primrkirurgi leds till
sjukhuset av ordinarie transportledningsenhet inom respektive frband.
10.16 Telekrigfring
Grunder
Telekrigfringen p taktisk niv syftar till att understdja vr
strid genom att nedstta effekten hos fiendens lednings; underrttelsetjnst- och vapensystem samt bevara effekten hos
vra system trots motstndarens telekrigfring.
Telekrigfring riktar sig i regel mot
optronik i underrttelseoch vapensystem
radar i underrttelseoch vapensystem
samband i ledningssystem.
P taktisk och stridsteknisk niv r telekrigfring ett viktigt std

fr vra frbands skydd. Med telekrigfring kan motstndarens
anvndning av frband och vapensystem pverkas, s att effekten
minskar eller helt uteblir.
Detta kan ske genom vilseledande tgrder som skenml, vilseledande eller falsk signalering och skenfretag.
Dljande tgrder som omfattar maskering, strning, rk, signalskydd, laserskydd eller utnyttjande av terrngens dljande egenskaper mot elektromagnetisk vgutbredning kan ocks utnyttjas.
Telekrigfring utnyttjas som en del i vr bekmpning av motstndarens ledningsoch artillerisystem. Hrvid skall ml som reducerar en motstndares eldkraft prioriteras.
Planering och genomfrande

Telekrigfring skall planeras och genomfras fr att understdja
striden, samt ven fr att dlja specifika signaturegenskaper och/
eller vra avsikter.
Vid samordning av telestriden kan brigad- och bataljonschef bitrdas av telestridsbefl.
Telekrigfringstgrder kan utnyttjas fr skenverksamhet i syfte
att vilseleda motstndaren. Inom ramen fr vilseledande tgrder
kan falsk signalering ing som en del av verksamheten. Denna
verksamhet krver i regel understd av televapenfrband fr att
bli trovrdig. Vilseledande telekrigstgrder skall samordnas
frmst med underrttelsefunktionen och sambandsoch televapenfrband.
10.17 Informationstjnst
Informationstjnsten syftar till att genom snabb och korrekt
upplysning om stridsfrloppet bibehlla ett hgt stridsvrde.
Kunskap om lget motverkar ryktesspridning och omstrtande

verksamhet samt kar viljan och frmgan att motst krigets pfrestningar hos frband och civilbefolkning.
Chefer p alla niver skall drfr knna ansvar fr informationstjnsten och beakta det psykologiska frsvarets stora betydelse
och mjligheter att verka under krigsfrhllanden.
Frbandschef br bereda personalen mjlighet att kontinuerligt erhlla aktuell information genom radio, trupporientering och flttidning.
Chefen skall kontinuerligt informera chefer och egen personal om
genomfrd och kommande verksamhet med beaktande av den sekretess som erfordras, s att inte gruppering och stridsplaner samt
eventuella taktiska begrnsningar rjs fr obehriga.
Informationsbehovet kar nr de egna trupperna kommer i strid.
Militrbefalhavarna har ansvar fr massmediakontakter inom militromrdet, eller tilldelat operationsomrde. Detta ansvar kan
komma att delegeras, i frsta hand till frsvarsomrdesbeflhavare. Massmediarepresentanter skall hnvisas till av militrbeflhavare upprttat regionalt presskvarter eller annan angiven plats.
Massmedia kommer att ges mjlighet att flja striderna, men skerhetskravet gr att de bara undantagsvis kan f upptrda i frmsta stridslinjen.
Militrbeflhavare arrangerar pressbesk som franleds av stridshndelser eller andra faktorer. Detta kommer att ske restriktivt.
Chefer fr bataljoner och hgre frband kan under lugnare perioder f uppdrag att ta emot pressbesk, men detta br ske restriktivt.
Bilaga 1 185
Planeringsmetod
BEDMANDE
Uppgiften
* Uppgiftens innebrd
Vad vill vi uppn
Slutsatser
Omedelbara tgrder
(Urvalsfaktorer)
Utgngsvrden
* Vrt lge och stridsvrde
* Fiendens lge och
stridsvrde
* Terrng, vder och sikt
* Civillge
* Styrkejmfrelser
Slutsatser
Omedelbara tgrder
(Urvalsfaktorer)
Utgngsvrdena uppdateras kontinuerligt

genom den stndigt pgende uppfljningen
vervganden
Slutsatser
Omedelbara tgrder
(Urvalsfaktorer)
* Vra handlingsalternativ
* Fiendens handlingsmjligheter
* Alternativjmfrelse
* Val av alternativ
* Utformning i stort av
valt alternativ
Beslut i stort Omedelbara tgrder

STRIDSUtveckling av beslut i stort
* Underlag fr order
* Riktlinjer
Omedelbara tgrder
PLAN
GENOMFRANDE
Undelag fr stridsledning
* Underlag fr genomfrande och uppfljning
* Lngtidsprognos
Omedelbara tgrder
186 Bilaga 1
Planeringsmetoden r en problemlsningsmodell avsedd att fungera vid alla bedmanden.

Under krig r det alltid ont om tid fr planering. Mallen skall anvndas som checklista, fr att inte glmma ngon viktig faktor
och fr att underltta stabens medverkan. Under strid r ofta de
flesta utgngsvrdena redan knda genom uppfljning varfr denna del gr relativt fort. Tyngdpunkten lggs d p vervgandena.
Vid krigsfrberedelsearbete (motsv) mste gjorda antaganden frtecknas fr att klarlgga under vilka frutsttningar planeringen r
giltig.
Chef avgr i vilken grad planeringen skall inriktas mot strid i Cmilj.
Planeringsmetoden fr aldrig hindra att ndvndiga beslut
fattas i tid.
Uppgiften
Uppgiftens syfte, tidsfrhllanden, begrnsningar och behov av
omedelbara tgrder klarlggs. Hrvid klarlggs vad vi skall uppn.
Utgngsvrden
Vrt lge och stridsvrde
Vrt lge klarlggs betrffande vilka styrkor som r insatta i strid
och vilka som str till omedelbart frfogande samt var och nr
andra styrkor kan tillkomma. Vra frbands stridsvrde och begrnsningar klarlggs. C-skyddsniv klarlggs betrffande
uppgiftsanknutet skydd och saneringskapacitet. En viktig slutsats
r nr och var vi har handlingsfrihet med vra frband.
Fiendens lge och stridsvrde
Fiendens lge bedms betrffande vilka styrkor som r insatta i
strid, vilka som str till hans omedelbara frfogande samt nr och
var andra styrkor kan tillkomma. Fiendens mjligheter att verka
med flyg och sjstridskrafter samt C-stridsmedel klarlggs. En
viktig slutsats r vilka aktuella svagheter och begrnsningar fienden bedms ha. Oskerheten i vrt underrttelselge mste beaktas.
Bilaga 1 187
Terrngen
Terrngens mjligheter fr vra frband klarlggs med utgngspunkt i erhllen uppgift. Fiendens mjligheter att framrycka, luftlandstta mm bedms. Platser som vid t ex beskjutning med indirekt eld kan slppa ut giftiga gaser eller liknande och drigenom
skada vra frband eller civila klarlggs. En viktig slutsats r terrngens mjligheter och begrnsningar fr svl vra som fiendens frband.
Vder och sikt
Vdrets och siktfrhllandenas inverkan p vra frbands mjligheter att lsa stridsuppgifter klarlggs. Fiendens mjligheter att
nyttja flyg, luftlandstta och landstiga samt utnyttja C-stridsmedel
bedms. En viktig slutsats r vdrets begrnsande inverkan fr
fiendens och vra frband.
Civillget
Kvarvarande civila inom stridsomrdet, deras uppehllsplatser
och skyddsniv klarlggs. Mjligt std frn den civila delen av
totalfrsvaret klarlggs. Viktiga slutsatser r vilka mjligheter och
begrnsningar civillget erbjuder.
Styrkejmfrelser
En grov styrkejmfrelse utgende frn vrt lge och stridsvrde
samt fiendens bedmda lge och stridsvrde grs fr att faststlla
eventuella omslagstidpunkter, nr olika uppgifter/syften senast
mste vara pbrjade alternativt lsta mm. En viktig slutsats r att
konstatera var och nr lokal verlgsenhet kan uppns.
Omedelbara tgrder klarlggs
vervganden
Vra handlingsalternativ
Arbetet inleds med att i grova drag skissa vra mjligheter att lsa
uppgiften. Detta arbete kan leda fram till en "taktisk id", dvs en
uppfattning om hur uppgiften i stort kan lsas.
Med utgngspunkt i tidigare dragna slutsatser och tidsberkningar, bde vad avser fiendens och egna frbands lge och stridsvrde, vervgs vra handlingsalternativ. Hrvid klarlggs hur vi
skall uppn vra ml. Alternativen skall vara s utformade att resursavvgningar och uppgifter i stort, tidsfrhllanden, syfte samt
styrka och svagheter framgr.
En viktig slutsats r vad vi bedmer vara farligast fr fienden.
188
Bilaga 1
Fiendens handlingsmjligheter
Frutom att bedma fiendens syfte och handlingsmjligheter, bedms hans tgrder med anledning av de tgrder vi vidtar. Mjligheterna utformas s att tids-, rums- och styrkefrhllanden
framgr. Fiendens svagheter och hur vi skall utnyttja dessa skall
kartlggas och utgr drvid vanligen en viktig urvalsfaktor. Mjligheterna ger ocks underlag fr utformning av riktlinjer, hur vi
skall agera vid olika fientligt handlande, sk om-fall.
En slutsats r vad som bedms farligast/troligast fr oss och hur
hans agerande bedms pverka vra handlingsalternativ.
Risken att bli vilseledd beaktas.
Vra handlingsalternativ kan behva justeras m h t fiendens
handlingsmjligheter
Alternativjmfrelse
De slutsatser som dragits under varje punkt i bedmandet br vara
s utformade att de kan stllas upp och anvndas som urvalsfaktorer vid en alternativjmfrelse. Alternativen jmfrs mot bakgrund av uppgiften med hjlp av urvalsfaktorerna. Jmfrelsen
grs lmpligen i matrisform dr varje alternativs konsekvenser beskrivs utifrn samma urvalsfaktorer. Underlaget klarlgger de risker vi tar och kar vr mentala beredskap att mta olika fientliga
hndelseutvecklingar.
Val av alternativ
Chef faststller det alternativ som skall ligga till grund fr genomfrandet. Genom att orientera DUC om det valda alternativet kar
deras beredskap fr att lsa nya uppgifter.
Utformning i stort av valt alternativ
Hr skall syftet med striden i olika skeden och omrden klarlggas. Alternativets svagheter klarlggs. Stllning tas till styrkeoch resursavvgningar s att uppgiften lses.
Omedelbara tgrder
Beslut i stort
Beslut i stort skall innehlla en mldel och en genomfrandedel.
Mldelen frklarar syftet med frbandets strid och vad som skall
ha uppntts d striden genomfrts. Genomfrandedelen beskriver
delsyften och stridens frande i stora drag. Beslut i stort skall
innehlla verksamhetens genomfrande intill dess uppgiften r
Bilaga 1 189
lst. Beslut i stort skall ge underlydande chefer underlag fr att

handla ven d ofrutsedda hndelser intrffar som hindrar chefen
att utva sin ledning. Genom att tidigt delge DUC beslut i stort
skapas mjligheter fr dessa att pbrja sin planering. Under strid
br tidpunkten fr detta vljas s att det inte pverkar genomfrandet av pgende strid.
Omedelbara tgrder
Utveckling av beslut i stort

Beslut i stort utvecklas till en nrmare beskrivning av hur striden
skall fras och hur resurserna skall utnyttjas i olika omrden och
under olika skeden av striden.
Underlag fr order
Underlaget fr order framgr detaljbeslut om indelning, gruppering, uppgifter, samordning och stdfunktionernas utnyttjande.
Underlaget bestr av en skriftlig, nnu ej given, order men det kan
ocks best av en skiss eller ett oleat med frklarande text nr
oskerheterna r s stora, att en exakt order inte kan faststllas,
t ex vid krigsplanlggning i fredstid. Underlag fr order utnyttjas
fr att tidigt ge understllda frberedande order.
Riktlinjer
Inom ramen fr beslut i stort utformas riktlinjer fr hur striden
skall fras. Riktlinjerna beskriver hur striden skall fras i olika
omrden och under olika tidsskeden. ven riktlinjer vid olika
hndelseutvecklingar p fiendens och vr sida, sk omfall, utformas. Hrvid terkopplas till punkten "Fiendens handlingsmjligheter".
Omfall br behandla bde nr det gr bttre och nr det gr smre
n vi planerat. Riktlinjerna utformas med frdel som skisser med
frklarande text och tjnar frmst som underlag fr stridsledning
och understllda chefers handlande.
(Riktlinjer kan utformas fre underlag fr order.)
Underlag fr stridsledning
Underlag fr genomfrande och uppfljning
Det underlag fr informationsinhmtning och delgivning som
krvs fr att kontinuerligt kontrollera genomfrandet. Syftet r att
styra infonnationsinhmtningen till det som krvs fr att snabbt
kunna agera vid viktiga beslutstidpunkter. Chefen faststller detta
underlag.
190 Bilaga l
Omedelbara tgrder
Lngtidsprognos
Stridsplanen omstts i en lngtidsprognos dr frbandens verksamhet i stort, stridsvrde och behov av resurser bedms. Prognosen anvnds som ett std inom staben fr att flja upp om avdelade resurser r tillrckliga. Prognosen r en intern arbetshandling - "kontrollinstrument" - vid staben. Prognosen rullas fortlpande.
Krav p uppgiftsformulermg
En frutsttning fr att kunna lsa en uppgift r att man vet vad
som skall uppns. Sttet att lsa uppgifter kan variera. Den som
vet varfr en uppgift skall lsas har strre mjlighet att gra rtt
saker. Ofta behver tid och plats fr lsandet av en uppgift faststllas. Ibland kan det ocks vara ndvndigt att faststlla hur en
underlydande chef skall lsa sin uppgift. Det sistnmnda br dock
vara undantag. Fr en effektiv uppfljning och fr DUC rapportering, br uppgiften dessutom vara s formulerad att DUC kan avgra nr uppgiften r lst.
Svaret p frgan varfr en uppgift skall lsas framgr av antingen
beslut i stort, riktlinjer eller punkt 2 i ordern.
Nedanstende kan fungera som kontrollista fr uppgiftsstllare

och mottagare:
Frga
Medtas i uppgiftsformuleringen
VEM, VAD, VARFR?

NR, VAR?
NR KLART?
HUR?
Alltid
Ofta
Om mjligt
I undantagsfall
Bilaga 2 191
Redogrelse fr lget
Disposition
Anvisningar
1. Vr verksamhet
Ange vad som r knt (fakta)
Nrmast hgre och sidoordnade

frbands uppgifter och lge
Hgre chefs beslut i stort kan ocks

anges under denna punkt
Eget frbands uppgift, lge,

stridsvrde och stridsplan
Stadsplanen kan - om inte srskilt

sgs - ersttas av beslutet i stort
2. Fienden
Ange vad som r knt (fakta)
Lge och stridsvrde
Kapacitet och begrnsningar klarlggs
Handlingsmjligheter
Vad kan fienden gra (farligast/troligast)

Arméreglemente Del 2 PDF

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Arméreglemente Del 2 PDF

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Armreglemente del 2

Armreglemente del 2 Taktik - (AR 2), 1995 rs utgva

I samband hrmed upphvs Armreglemente del 2 Taktik (AR 2

Frsvarsmakten, Stockholm 1995

Fr att f en strre frstelse fr taktiska grunder och principer

3. Grunder fr armfrbandens strid........................................

6. Strid innan mobilisering r slutfrd .....................................

7. Strid vid angrepp ver havet..................................................

8. Strid vid angrepp ver landgrns...........................................

Terrngens och vdrets inflytande..................................

Definiera i varje situation VAD SOM SKALL UPPNS.

Totalfrsvaret skall vara s uppbyggt och organiserat att det r

1.2 Frsvarsmaktens uppgifter

1.3 Operativ ledning

Bild: B/MB leder militra insatser och samordnar dem med

1.4 Sammanhanget mellan

1.5 Operativa grunder

terta ett fr oss vitalt omrde,

frsvara ett fr oss vitalt omrde eller

bjuda fortsatt organiserat motstnd under lng tid,

binda hans styrkor eller

tillfoga honom frluster.

Det r viktigt, inte minst som en skerhetspolitisk markering, att

Strid innan mobilisering r slutfrd

Bild: Exempel p inledning av ett angrepp

Strid vid angrepp ver havet

Strid vid angrepp ver landgrns

1.6 Armstridskrafternas vergripande uppgifter

att skerstlla mobilisering samt bidra till frsvar av infallsportar,

Sabotageverksamhet kan inledas i form av ett mindre antal dolda

Bild: Upptrdandet p operativ niv knnetecknas av flexibilitet,

Bild: Fientlig fallskrmsluftlandsttning under ostrda frhllanden

Operativ luftlandsttning sker inom ramen

binda vra operativa reserver,

verraskning, vilseledning och psykologisk

Luftlandsttning kan ske i olika syften, bl a

- Luftlandsttning med fallskrm krver stora ppna

3. Grunder fr armfrbandens strid

Grunder fr armfrbandens strid

Taktik r frmga att utnyttja frband fr genomfrande av strid

3.2 Stridens grunder

Grunder fr armfrbandens strid 39

Grunder fr armfrbandens strid

utmanvrera fienden samt

Grunder fr armfrbandens strid 41

Bild: Ledning r avgrande fr samordningen av eld och rrelse

Grunder fr armfrbandens strid

Vr taktiska ledning skall prglas av frtnksamhet och strvan

Grunder fr armfrbandens strid 43

3.3 Taktikens grunder

Bild: Lokal verlgsenhet

Fr att n avgrande efterstrvas LOKAL VERLGSENHET.

Grunder fr armfrbandens strid

Bild: Kraftsamling innebr att resurser samlas fr bestmda syften

Grunder fr armfrbandens strid 45

Genom att hlla ett hgt stridstempo

Bild: Genom stridstempo och vilseledning kan fienden fs att fatta

Genom att vi upptrder ovntat till tid kan vi

Grunder fr armfrbandens strid

Grunder fr armfrbandens strid 47

Ett anfall behver ofta genomfras i flera

Bild: Anfall i flera steg

behrska anfallsmlet och mta fiendens