Moment 3

PM i Metod

Lukas Oskarsson
Statskunskap B, Vt16
Uppsala Universitet
Word Count: 982

Inledning

Denna promemoria sker underska anvndningen av frameanalys i ett utdrag ur

Socialdepartementets promemoria Prostitutionen i Sverige. En rapport utarbetad inom
prostitutionsutredningen.

Problemformulering
Socialdepartementets promemoria behandlar frgan om prostitutionens utbredning, natur, skadlighet
och angreppsbarhet i Sverige tydligt frankrad i samhllssituationen s som den sg ut i slutet av
1970-talet. Den del av texten som utgr det valda utdraget problematiserar i frsta hand
samhllskulturella konsekvenser av prostitution och fokuserar srskilt p de potentiella aspekterna
av en kriminalisering av freteelsen (fr den ena eller fr bda inblandade parter) (Ds S 1980:9).
Det huvudsakliga problemet diskussionen i utdraget undersker r de negativa samhllskulturella
aspekter prostitution medfr, ssom objektifiering av kvinnor, objektsinriktning av manlig sexualitet
och kad mjlighet till relaterad kriminell aktivitet (Ds S 1980:9, 697-698).
Problemet r explicit uttryckt p flera olika stt. Prostitution liknas i texten med det ojmlika
patriarkala sexualsystemets tervndsgrnd (Ds S 1980:9, 698) och en intressevckande
framlggning av relationen mellan koppleri och prostitution presenteras (Ds S 1980:9, 697), men
den mest dominanta problembeskrivningen r trots allt de terkommande kommentarerna om hur
prostitution som freteelse, i kombination med socialkulturella konventioner, hmmar samtliga
medborgares, om n frmst den kvinnliga populationen, mjlighet att utveckla bejakande, vsentlig
sexualitet och social jmstlldhet vare sig de aktivt deltar i verksamheten eller ej (Ds S 1980:9, 697698, 702).

Problemsbakgrund
Problemets orsak presenteras ligga frmst i socialkulturella konventioner och en traditionsbaserad,
patriarkal ordning i den sociala sfren (Ds S 1980:9, 696-698). Detta anses vara problemets
ursprung d det fr det frsta tycks finnas en tydlig kausalitet frn kombinationen av prostitution
och gllande socialkulturell konvention till hmmandet av medborgarnas mjlighet till vlfrd
(Klla), och fr det andra inte tycks finnas ngot intrinsikalt, eller inneboende, ont med prostitution
i sig. Det senare r inte explicit uttryckt i texten, men tycks nd spela en stor roll d prostitution,
med undantag fr kopplingen till annan aktivitet som anses moraliskt tvivelaktig, aldrig benmns
som ngonting negativt utan att kombineras med dess relation till sociala eller kulturella
konventioner. Om ngot tycks freteelsen anses kunna ha ett positivt vrde i fall dr prostitution
inte medfr ngon ytterligare kontrovers (Ds S 1980:9, 697). Det tycks drfr vara de
socialkulturella konventionerna som leder till det problem textutdraget behandlar. (Se

argumentsformulering nedan.)
1. Socialkulturella konventioner + prostitution problem
2. Prostitution tycks inte tillskrivas intrinsikalt problematiskt
3. Socialkulturella konventioner tycks problem
Observera att detta inte medfr att prostitution skulle vara oproblematiskt. Det r uppenbart att
texten i hgsta grad pekar p prostitutionens problematiska samhllsroll, men om freteelsen skulle
frikopplas frn av som i texten tycks framstllas som det huvudsakliga problemet det som gr att
prostitution r problematiskt r det inte lngre uppenbart om problematiken kvarstr.

Probelmlsningsfrslag
Texten presenterar inte ngot tydligt formulerat och genomfrbart lsningsfrslag. En lsning
presenteras i texten och bestr i att de socialkulturella mans- och kvinnodefinitionerna mste
frndras tillsammans med mns objektinriktade sjlvbilder (och med strsta sannolikhet ven
andra aspekter ssom samhllets objektifiering av kvinnor m.m.) (Ds S 1980:9, 698), men det
presenteras inte ngot faktiskt frslag p hur detta skulle ske. Istllet lgger texten sitt huvudfokus
p kriminalisering av prostitution och varfr detta br anses vara en ickelsning.
Den framstllda lsningen relaterar mycket direkt till svl problemformuleringen som problemets
orsak i sin behandling av just de socialkulturella aspekterna av det problematiska. Om nya mansoch kvinnodefinitioner grundas och dessa inte innefattar exempelvis en objektinriktad sexualitet hos
mn eller en objektifieringskultur riktad mot kvinnor skulle prostitution upphra att vara
problematisk antingen genom att upphra existera genom frlorat intresse eller genom att inte
lngre ha problematiska socialkulturella konventioner att knyta an till.

Problemimplikationer
Idn att prostitution r ett socialkulturellt anknutet problem som inte br angripas med hjlp av
kriminaliserande aktioner kan f avsevrda implikationer p samhllet, aktrer och tgrder.
tgrder som innebr kriminalisering br med denna id som grund helt avsts till frmn fr
tgrder som tjnar till att frbttra de socialkulturella konventionerna istllet. Att genomfra
tgrder som syftar att strka och belysa kvinnors intellekt och sjlvstndighet eller mns
emotionella koppling till sexuella relationer skulle enligt denna id vara av strre vikt och skulle
drfr ocks krva strre del av agendan hos politiska aktrer som bejakar idn.

Aktrer inom prostitutionen behver vid exponering fr idn ta stllning till den moraliska kritik
denna id innebr och stlla sig frgan om deras aktioner medfr en allt fr negativ effekt fr
samhllet fr att fortsatt bedrivande av aktiviteten skall kunna rttfrdigas, vare sig det r lagligt
eller ej. Om politiska beslut om kriminalisering uteblir p grund av idn fljer den mer direkta
implikationen av en juridisk mjlighet att fortstta bedriva prostitution, trots att eventuella
socialkulturella frndringar kan komma att pverka den praktiska mjligheten om kparna eller
sljarna frsvinner.
Samhllet i stort kan genom idn komma att uppleva f frndringar p kort sikt, givet att politiska
aktrer vljer att ta till sig idn. Dock kan istllet en fortsatt debatt och ett aktivt politiskt arbete
med frndrande av mans- och kvinnodefinitioner vntas leda till att frgan fr en strre plats i
samhllet i stort och att eventuella frndringar i socialkulturen kan leda till att intresset fr att delta
i prostitution kan komma att ndras.

Ytterligare frgor och analysvariationer

Frameanalys r ett tillvgagngsstt som bst lmpar sig fr frgor som frsker strukturera ider
och deras implikationer, frst varfr ider fr fljeslagare, frklara varfr aktrer vljer de aktioner
de gr eller frsker greppa var konflikterna ligger i specifika frgor. Det skulle drfr vara
lmpligt att anvnda frameanalys i frgor ssom hur specifika aktrer agerade nr ett visst beslut
fattades eller vad en ideologi faktiskt innebr. Exempelvis skulle man kunna frga sig: Hur rstade
de olika partierna nr Sveriges riksdag beslutade att infra grnskontroller vid
resundsbron?
Dock fngar inte frameanalysen alla typer av analytiska frgestllningar och i sdana fall dr en
frga sker separera sig frn iderna i sig fr att analysera hndelsefrlopp eller diskurser r
frameanalysen ett tmligen trubbigt freml att anvnda. Om man istllet sker finna svaret p den
nrliggande frgan om hur beslutet att infra grnskontrollerna kom att fattas kan det istllet vara
relevant att anvnda en diskursanalys, ett verktyg som r mycket mer lmpat att underska orsaken
till ett besluts existens.

Kllfrteckning
Ds S 1980:9. Prostitutionen i Sverige. En rapport utarbetad inom prostitutionsutredningen (S
1977:01). Stockholm: Socialdepartmentet.

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Hanrik & Wngnerud, Lena. 2012. Metodpraktikan:
Konsten att studera samhlle, individ och marknad. Visby: Norstedts Juridik.
Bland, D. och Cox, R. H. 2011. Ideas and Politics in Social Science Research. Oxford: Oxford
University Press.
Erikson, Josefina. 2011.:Strider om mening. En dynamisk frameanalys av den svenska
sexkpslagen. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Jorgensen, Winther, Phillips, Marianne och Louise. 2007. Diskursanalys som teori och metod.
Lund: Studentlitteratur.