Det fasta och det heliga

En marxistisk analys av filmen Billy Elliot samt en kritik av

i sammanhanget vanligt anvnda analysverktyg

Gteborgs universitet
Frskollrarprogrammet
Individuell skriftlig hemtentamen LK30G
ID-nummer: 2065
Av: Anders-William Berg

Frgestllning
Under kursens gng har vi diskuterat filmen Billy Elliot utifrn ett intersektionellt
perspektiv. Det intersektionella analysverktyget kan ha sina ponger i att definiera identiteter,
frtryck och maktordningar i en bestmd tid och ett bestmt rum. Det blir dremot svrare att
tillmpa nr man ska beskriva ett historiskt skeende och en mycket dynamisk konflikt s som
den brittiska gruvstrejken 1984-1985. Kanske kan ocks normbrytande beteende gllande
knsroller behva andra eller fler verktyg n det intersektionella fr att analyseras d
intersektionalitet aldrig har gett sig sjlvt uppgiften att frklara varifrn frtryck och
makthierarkier kommer ifrn eller hur de ska bemtas (detta pstende kan verka djrvt om
det fr st fr sig sjlvt och drfr vntar nedan en definition av intersektionalitetsbegreppet
och en kort genomgng av dess historia). Detta ska underskas under frgestllningen:
Rcker det intersektionella analysverktyget fr att analysera Billy Elliot.
Material
Billy Elliot r en film som skildrar gruvarbetarstrejken i Storbritannien 1984-1985. Detta tar
sig uttryck, som konflikter s ofta gr, p olika plan. P ett samhlleligt, gruppmssigt och
individuellt plan (Nilsson, 2015). P ett samhlleligt plan handlar det om en konflikt mellan
regeringen Thatcher och fackfreningsrrelsen om den brittiska gruvindustrins vara eller icke
vara. P en gruppniv handlar det om hur Billy Elliots lokalsamhlle och familj frsker klara
sig under dessa svra omstndigheter och p vilket stt de frsker ta sig igenom konflikten
med sitt lokalsamhlle och sin familj intakt. P en individniv handlar konflikten om Billys
vilja att bli balettdansr som gr emot faderns och familjens machokultur, lokalsamhllets
normativa krav och det brittiska klassamhllets frutsttningar.
Teorier och begrepp
Intersektionalitet r nog det begrepp som under kursens gng anvnts som flitigast i
diskussionen om Billy Elliot. Klara Dolk (2011) definierar intersekitionalitet p fljande
vis: Etnicitet, religion, sexualitet, funktionsfrmgor, lder och klassbakgrund r alla
exempel p maktordningar som ofta fr stor betydelse fr hur vi sjlva, och inte minst andra,
uppfattar vrt stt att gra kn. Detta brukar kallas intersektionalitet (s. 50). Detta sger dock
allt och ingenting. Att etnicitet, sexualitet eller helt enkelt bakgrund formar hur vi ser p
kn (och fr den delen sexualitet, religion, klassamhllet m.m.) sger, fr alla frutom den
mest hrdnackade av essentialister, sig sjlvt. Drfr ska vi grva lite djupare och g till
kllan och begreppets myntare - Kimberl Crenshaw.
Kimberl Crenshaw var (och r) en jurist som sysslade med diskrimineringsfrgor p
arbetsmarknaden. Med utgngspunkt i ett fall dr tv svarta kvinnor fick uppleva
diskriminering p sin arbetsplats utvecklade hon i sin artikel Demarginalizing the
Intersection of Race and Sex: A Black Feminist Critique of Antidiscrimination Doctrine,
Feminist Theory and Antiracist Politics intersektionalitetsbegreppet. Crenshaw visade i
denna artikel p att man inom juridiken inte kan nja sig med att se en antingen-eller relation
mellan om ngon blivit diskriminerad p grund av endast hudfrg, endast kn endast religion
och s vidare. Hon menade att man mste se till hur dessa olika kategorier verlappar, hur de

formar en intersektion, och skapar en unik situation och identitet (Crenshaw, 1989). Om detta
kan man sga tv viktiga saker:
1: Det handlar om att definiera identiteter
2: Det undersker fenomen i bestmda, statiska tid och rum
Det kan finnas ett vrde i att underska identiteter genom att s att sga plocka isr dem
frn deras sammanhang fr att kunna studera dem nrmare. Det r lmpligt bland annat inom
juridik, inom en historisk studie av, lt sga, en bestmd medeltida by under en bestmd tid
och liknande omrden. Men Dolk (2011) (och kursen verlag) resonerar vidare att vi ocks
kan anvnda detta inom normkritiken allts att anvnda det intersektionella redskapet fr att
finna dolda identiteter och normer fr att kunna kritisera och frndra dem. Men identiteter
r inte statiska utan frnderliga. Varje mnniska r en produkt av sin materiella omgivning
som str i ett dialektiskt frhllande till deras eget tnkande och agerande. Marx (1859)
uttrycker det bst:In the social production of their existence, men inevitably enter into
definite relations, which are independent of their will, namely [the] relations of production
appropriate to a given stage in the development of their material forces of production. The
totality of these relations of production constitutes the economic structure of society, the real
foundation, on which arises a legal and political superstructure, and to which correspond
definite forms of social consciousness [min kursivering].
En ytterligare pong r att verklighetens, och Billy Elliots, konflikter inte endast bestr av
identiteter, normer och ider. Det finns ofta materiella skl som, sg, en utveckling i den
politiska ekonomin som fr en regering att vilja stnga ner en gruva medan en organiserad del
av arbetarklassen har ett motsatt intresse av att vilja ha kvar sitt frsrjningsmedel. Denna
konflikt i den materiella basen (den marxistiska termen fr produktionsmedel (verktyg,
maskiner, fabriker, jord, rvaror) och produktionsfrhllanden (olika klasser och deras
antagonismer, privategendom, kapital etc.)) formar en ideologisk verbyggnad (media, lagar,
familj, kultur, identitet etc.) (Mandel, 1986). Detta tar sig i Billy Elliots fall uttryck i en
manligt konfrontativ kultur och en hrt sammanhllen id om krnfamiljen. Vi kommer
terkomma till detta senare, under analysen, men kortfattat ska sgas att idn bakom denna
vrldssyn, som brukar kallas dialektisk materialism, r att mnniskan formas av sina
materiella omstndigheter (basen) till en psykologi, en vrldsbild och ett samhllsbygge
(verbyggnad). Men inte att frglmma r att mniskan sjlv (detta r dock ngot omtvistat p
vilket stt och i vilken grad det sker) formar och omformar sina omstndigheter. Man kan
allts sga att basen str i ett dialektiskt frhllande till verbyggnaden och vice versa (Marx,
1845).
Det kan ocks vara viktigt att infr analysen komma ihg att det vi hr diskuterar r klass i
marxistisk mening (plats i produktionsordningen) och inte klass som ett mer generellt begrepp
dr kulturell och intellektuell status ltt blandas in (Svallfors, 2010). En, exempelvis,
Weberiansk definition som innefattar sdant som utbildning och yrkesskicklighet (Bengtsson,
2010) r skerligen ett anvndbart sociologiskt verktyg men d det inte r en del av den
dialektiskt materialistiska teoribildning som vi kommer rra oss inom s lmnar vi det drhn.
Ett sista begrepp att ha i tanke innan vi ger oss in i sjlva analysen r strukturellt vld. Detta
r ett begrepp som syftar p vld som utvas av institutioner och sociala strukturer. Det kan ta

sig uttryck i en exempelvis s lg, eller rentutav frnvarande, ln att man blir vrkt,
hungrande eller frusen (Hakvoort, 2015). Detta r ngot som arbetarna i Billy Elliot i allra
hgsta grad fr erfara vilket kan vara viktigt att komma ihg nr man ska frska frst deras
konflikt.
Analys
Det normkritiska perspektivet inom svl pedagogik som inom kulturkritik anvnder sig grna
av intersektionalitet fr att frklara konflikter p olika niver. Salmson & Ivarsson (2015)
menar att: Normkritik handlar om att f syn p vilka osynliga regler och frvntningar som
styr oss. De hr reglerna och frvntningarna r det som utgr normerna. De pverkar vra val
och vr utveckling, till exempel vad barn vljer att leka med p frskolan eller ider om vem
som kan bli kr i vem. Normerna styr ocks vad vi upplever som nskvrt och vad som ger
status, och vilka frvntningar vi har p andra och oss sjlva. Konsekvensen av att normer
finns kan lite frenklat frklaras med att vi sorterar in mnniskor i olika fack, dr de antingen
ses som avvikare och utanfr normer, eller som ngon innanfr normen. Att vara inom
norm ger frdelar. Till exempel r det ingen som ifrgastter frmgan att vara en god
frlder p grund av heterosexualitet, medan vissa fortfarande motstter sig tv frldrar av
samma kn, just bara fr att de r homosexuella. (s. 22)
Det finns mnga intressanta punkter hr men den kanske viktigaste r Konsekvensen av att
normer finns kan lite frenklat frklaras med att vi sorterar in mnniskor i olika fack. I sin
frklaring av varfr normer uppstr, och genom detta vad normer allts r, njer man sig med
att g s hr lngt. Om vi ska implementera denna analysmetod p Billy Elliot s kommer
vi allts f nja oss med att leta upp en massa identiteter och normer som existerar p grund
av att mnniskor [sorterar] i olika fack. Man fr anta att man med detta menar att det r en
sorts allmnmnsklig psykologisk funktion hos mnniskor att sortera p detta vis och d blir
ju den naturliga lsningen att man ska f folk att sortera annorlunda. Det blir som om att man
frestller sig att man med normkritik och upplysning kan upphva vad som ses som
vanfrestllningar och byta ut dem med ngot frment men ospecificerat riktigt.
Men lt oss istllet anvnda oss av den dialektiska materialismens redskap som beskrivits
ovan. Vi ser under filmens gng hur en verbyggnad uppstr, utvecklas, konsolideras och
utmanas. Vid strejkens gryning ser vi grunderna till en konfrontativitet och auktoritra krav p
familjens och lokalsamhllets sammanhllning. Dessa r tydligt ndvndiga fr att vinna
konflikten och hlla ihop familj och lokalsamhlle under dess frlopp. Nr den materiella
konflikten hrdnar, i hrdnad konflikt med strejkbrytare och polismakt, mrker vi hur
verbyggnadens karaktr utvecklas och ven den blir nnu mer hrd. Intressant r dock att en
s tillsynes liten utmaning mot denna verbyggnad, Billys nskan att f bli dansare, skapar
sdana vldiga sprickor i den verbyggnad som utvecklats.
Att sga att exempelvis Billys fars vrede mot strejkbrytare svl som mot Billys vilja att bli
dansare beror p normer r att egentligen inte sga ngonting. Normer r inte ahistoriska,
ofrklarliga eller magiska ting utan speglar alltid ngot verkligt, ngot materiellt. Detta i
grunden marxistiska resonemang r egentligen heller inte s avancerat mnniskor r

tnkande varelser som behver gra sin vrld begriplig och uppfinner utifrn sina sinnens
samspel med sin omgivning en berttelse, gemenskaper och institutioner fr att uppn denna
begriplighet. Detta sger s klart inte att bara eftersom att varje norm kan frklaras och frsts
s r de legitima. Vad som r en legitim samhllsnorm r en subjektiv, politisk frga som
krver ett serist begrundande med etik och filosofi som utgngspunkt men likvl s mste
man ha ett vrderingsfritt frhllningsstt fr att frst en norms natur. Ibland r det en
nrmast mekaniskt lttbegriplig frklaring bakom dessa normer. Att en lnearbetare vars
arbete attackeras bygger upp en kultur av frakt mot strejkbrytare r fga frvnande. Att
homofobi r/har varit en vanligt frekommande norm inom en grovarbetande arbetarklass r
dock aningen mer hjt i dunkel. Som jag anser att jag lagt fram bevis fr ovan s r dock s
klart inte heller detta ofrklarligt utan har att gra med behovet av en stark och stundvis
kvvande gruppmentalitet som bland mnga andra sociala relationer vilar p och r beroende
av den heterosexuella parrelationen (se till exempel p, de inte bara emotionella, vldiga
problem familjemoderns dd har gett upphov till).
Sammanfattning
Det intersektionella verktyget tjnar ett syfte i att identifiera de normer filmen framstller s
som de r men kan omjligt frklara den verhngande normproblematik filmen skildrar d
det inte har som ambition att frklara normers ursprung.
Den dialektiskt materialistiska frstelsen av verkligheten klarar dock detta uppdrag med
rge. Den r ett ovrderligt redskap fr den pedagog som vill frst mnniskan och
mnniskans barn inte bara fr vad sger eller hur de uppfattar sig sjlva utan fr vad de
faktiskt r. Den som inte har viljan till eller redskapen fr ett nyktert begrundande av sin
verklighet r dmd till en vrld av sjlvklarheter. En vrld dr familjeformer, vrderingar,
kunskapsideal och samhllsbilder ses som eviga och obestridliga sanningar. Men som en
skggig man en gng sa allt fast frflyktigas, allt heligt profaneras.

Referenslista

Litteratur:
Nilsson, B. (2015). Socialpsykologi: teorier och tillmpning. Stockholm: Liber
Dolk, K. (2011). Genuspedagogsikt trubbel. Frn en kompensatorisk till en komplicerande
och normkritisk genuspedagogik. H. Lenz Taguchi, L. Bodn & K. Ohralnder (Red.), En rosa
pedagogik (s. 48-59). Stockholm: Liber.
Crenshaw, Kimberle "Demarginalizing the Intersection of Race and Sex: A Black Feminist
Critique of Antidiscrimination Doctrine,Feminist Theory and Antiracist Politics,"University of
Chicago Legal Forum: Vol. 1989: Utg. 1, Artikel 8.Tillgnglig hos:
http://chicagounbound.uchicago.edu/uclf/vol1989/iss1/8/
Marxists Internet Archive (1859). A Contribution to the Critique of Political Economy.
Hmtad 2016-09-19, frn: https://www.marxists.org/archive/marx/works/1859/critique-poleconomy/preface.htm
Marxists Internet Archive (1986). The Place of Marxism in History. Hmtad 2016-09-19, frn:
https://www.marxists.org/archive/mandel/19xx/marx-hist/index.htm
Marxists Internet Archive (1845). Theses On Feuerbach. Hmtad 2016-09-19, frn:
https://www.marxists.org/archive/marx/works/1845/theses/theses.htm
Bengtsson, Mattias (2010) Olika sidor av klass i Oskarsson, Bengtssons M. Berglunds T.
(red) En frga om klass levnadsfrhllanden, livsstil, politik. Malm: Liber (10s)
Svallfors S. (2010) Klass Edling C & Liljeros F (red) Ett delat samhlle makt,
intersektionalitet och social skiktning. Malm: Liber (15 s)
Hakvoort, I. (2015). Skolans uppdrag och konflikthantering. I. Hakvoort, B. Friberg (Red.),
Konflikthantering i professionellt lrarskap (s. 21-90). Malm: Gleerup.
Salmson K. & Ivarsson J.(2015) Vlkomna in i en normkreativ vrld (4s) ur Normkreativitet i
frskolan Malm: Olika frlag
Film:
Hall, L. (Frfattare), Daldry, S. (2000). Billy Elliot [Film]. Storbritannien: Universal Pictures
Focus Features.