Nya Mal 3 s 23
Oo r d buller ot
1 den hat fattas en del ord. Du ska val a =
on har texten fattas en del ord. Du ska vila, Kallas hi
bland orden som stir har bredvid och placera a eae eo
dem dir de passar. Ibland miste du baja dem. 5
Taka vishet
Alla orden ska inte anviindas, och inget ord ska Sa
oe : mirklig ska
anvindas mer &n en ging.
namn aventyr
offra
Karl Xil
Jag bor i en liten. ort, som heter Karlstorp. Den har fatt
efter en kung, Karl XII, som air fr sina krig, Han forlorade
3
krigen, men han ar anda en av Sveriges mest berémda kungar. Det ar ganska
: Hans soldater - och forstorde
sikert byarna i Kinderna dar de drog fram. Aven i Sverige var det harda tider, och folk
var tvungna att — __ mycket for att betala de dyra krigen,
Det finns manga berattelser om Karl XILs ; I detta
kan jag namna att han ibland liknas vid guden Tor och
5 en “dunder-gud”: Man trode ju fori tiden att
jg ————— blixtar och annat evader var Tors verk.
Efiersom landsviigen har i Karlstorp kom till under Karl XII tid, kan man ju siga att han
ar ansvarig for fran trafiken dar.
i
Ls mer om Karl XII (Karl den tolfte) pa s 34 i Nya Mal 3.siig ocksa barnslig ut. Hon tyckte inte om sin barnsliga ——__ .
men hon var stolt dver sin smala
Runt brukade hon ha ett brett skarp.
7 Lasse hade ont i __. Han hade ofta problem med sin 6mtiliga
Hans lakare hade sagt att han maste vara forsiktig med
fal
= Lasses fru tyckte att han sairskilt skulle tinka pa att
inte ball om
Tidsprepositioner _ -
Prepositionerna i, pf och omar vanliga i tidsutteyck:
ba Nu Framtia Fallmanhet|
ie idag ‘i mongon
imorse pi morgonen (pi morgnarna)
i somras isommar pi sommaen (p8 somrarna)
ijulas ‘jul ps julen (pi jularna)
ilordags bide plllrdagarna
1
José har bott i Sverige (i) ett ar nu.
Maria ska stanna har (i) tre veckor.
Carlos studerade svenska (i) ett ar pi komvux.
| passar i svar pé frigan "Hur linge?”, Prepositionen kan utelimnas
i den har anvandningen.
16
eng tenga eit hiceJosés bror kom till Sverige i héstas.
1 somras var vi pa Gotland.
1 vintras var vii fjllen.
Vad ska du gira i sommar?
I pisk ska vi ka till Thailand.
Tpassar i svar pa frdgan "Nar?
Nar vi talar om férfluten tid anvnds en form pa -s av substantivet:
i somras, i hestas, i fredags, i julas. Nar vi talar om framtid anvinds
obestimd form av substantivet: i sommmar, i has, i jul.
(Vid veckodagarnas namn anvands prepositionen pa. Se nedan.)
Johan och Patrik spelar tennis en gang i veckan,
| passar i svar pa frdgan "Hur ofta?”: en ging i kvartalet, va giinger
i minaden, tre gdnger i veckan, en ging i timmen, en géing i kvarten
(men: en gang om det, se s 18.)
Man kan ocksd siga en gang per kvartal, 1d gdnger per manad osw.
Di har substantivetalltid obestamd form.
Pa
Lisa ar sémnig pa morgonen (pa morgnarna) men pigg pa kvillen (pa kvallarna).
Erik gar pa en kurs pa eftermiddagen (pa eftermiddagarna).
Vad brukar du gra pa semestern (pa semestrarna)?
a julen (Pa jularna) ar vi alltid pa landet.
4 anvands ofta tllsammans med dagens olika delar i bestamd form
singular eller plural samt vid helger eller liknande avgransade tidsperioder
(julen, pasken, vintern, semester) for att uttrycka en vana, nagot som.
man brukar gora.
Vi ska gi pa bio pa lordag,
Hur dags reser ni pa sondagt
Vid veckodagarnas namn anvainder man pé om framtid.
Carlos lirde sig svenska pa ett &r.
De tvattade bilen pa en halvtimme.
Pa anvands i svar pa frigan "Hur Ling tid tog det?”.
Jag har inte sett honom pa flera veckor.
Karins dotter ska aka utomlands och hon kommer inte hem pa flera manader.
Pa anvinds nar man talar om hur kinge man inte har gjort nagot eller hur
linge man inte ska gora nagot.
egg tegen cpr®
PA torsdagen intraffade en allvarlig olycka med didlig utging.
Pa eftermiddagen meddelades det att minst tio personer hade omkommit.
1 tidningar, radio och tv anvands ofta pa + bestimd form av substantivet
vid namn pa veckodagar eller dagens olika delar om frfluten tid, oftast
samma dag eller samma vecka,
om
“Taget gir om en kvart.
Statsministern anlinder till Arlanda om en timme
‘Om anviinds om framtid i svar pa frigan "Nar. (I forfluten tid anvainds
efter i svar pa frigan ”Nar?”: Azar och Mohammad kom till Sverige for
tvé dr sedan och redan efter ndgra manader kunde de tala lite svenska.)
Elsa maste ta sin medicin tre ginger om dagen.
(Om anvands i vissa fall i svar pa fragan "Hur ofta?”: en gdng om dret,
td ginger om dagen, tre gdnger om dygnet (se ockst i pis 17).
Man kan ocksa siga en géng per dr osv.
Ingen preposition
Stefan féddes den 11 april 1956.
Julafton ar den 24 december.
Karl XII dog 1718.
Vid datum och &rtal anvands ingen preposition.
7 Fylli prepositionerna som fattas i dialogen.
(Ibland ska det inte vara ndgon preposition.)
‘Mattias och Christer har sallskap hem fran jobbet en fredag.
martias: tre veckor ska jag och familjen aka till Rhodos.
curnisteR: Jasi. Det liter trevligt, Hur Kinge ska ni stanna?
Marrias: ____ 1vi veckor. Vihar inte varit utomlands —___ Tange
det ska verkligen bli roligt.
cumisten: Ni dker ____ re veckor, sa du, Det betyder att ni kommer att vara
dar ask,
18,
ected fee et igre®
arrias: Ja, vi dkertidigt ___ morgonen __ den 6 april. Det blir nog en
jobbig resa. i kommer inte fram ferrin _-_ kvllen.
cunusteR: Hur ska ni bo? Pé hotell?
MATTIAS: Vi ska bo pa laigenhetshotell och laga frukost och lunch salva.
pask forresten?
En ging dagen ater vi ute Vad ska ni sla gira.
curisteR: Vi dker nog til allen. Du vet val at vi brukar hyra en stuga i Are?
Martias: Ja, det vet jag. Var ni inte dir julast
curisteR: Jo, det var vi. Vi var dir hela familjen. Vi brukar aka dit ett par ginger
jg — bet. Detar sf skint, Men sist vi var dar var det ganska besvirigt.
MATTIAS: Jas8, varfor det?
ccunasren: Jo, vatenledningen pick séinder. Det var ju ovanligt kallt ___ vintas.
Marrias: Ja, det vill jag lova,
ccmasten: Det gck inte att den reparerad hela veckan, Alla var ju leiga.
Martias: Var ni utan vatten cen hel vecka?
‘CHRISTER: Ja, men som tur var hade vi hygeliga grannar, Vi fick hamta vatten hos dem.
Har ska jag gh av och byta till buss, Den gir fern minuter. Hoppa jag hinner.
arrtas: Jaha, hur ofta gar bussarnat?
coumeusTeR: Si hair dags gir de ganska ofta, en ging varten tror jag.
7
Sa jag behover inte vanta si linge. Det ar
senare ____ killen, fr d8 gir de
timmen,
bara en ging
martias: Ja, hej 43, Hoppas du hinner.
curiser: Hej! Vi ses mandag.
19
is eg ot te de te5) ~ Ska du anvanda hartorken nu?
= Nej, jag har inge _ for den, Du kan lina den,
om du vill
6 Vattnet gar inte att dricka, Det ar inte
7 Ett parasoll skyddar bra mot solen. Det ar ett bra sol-
8 Eftersom vattnet ar avstingt gar det inte att i tradgirden nu,
9 Vad har du gjort? Du bléder jut
— Jag ser inget
Ova allt
10 Fyll i ratt form av orden under linjerna. Substantiven star i obestaimd,
form singular, Verben star i sin grundform (imperativformen).
Dar det stir deras/sina maste du valja ratt alternati
‘Om det star P under linjen ska du skriva en preposition.
Dar det stir flera ord under linjen maste du valja ratt ordfolid
Valhallavagen byter namn
I skargirdsidyllen Dalaré utanfér Stockholm ____protesterar_
Teolking protestors
befolkningen mot att kommunen har bestéimt
P bestim
att flera__ gator ‘ska byta namn, Haninge kommun, dir Dalaré ligger,
rata
ville frst att 23 gator __ skulle byta namn, men nu har man
ata ‘man * Kom Fam all
—kommit fram till _ att 14 fir =
me ye nam
Diskussionen i frdgan ___ mycket livlig och
ar inte Overens. Man —___ _
saken a.
22
tn oes gla tts ger reOrsaken till namnbytena ar att samma gatunamn aven finns i Handen —
mma kommun, Manga —_____sker. Eftersom main,
sa ga me ga fler
—aasbe pa tex Bragevigen i Handen in ___ Brage-
vaigen i Dalar®, ar det Brageviigen i Dalard som far =
yam
Det att det ar ____gatunamn som ska
i
‘upprar™ Dalaribo a
forsvinna, tex Valhallavigen, Odinsvigen, Bragevigen, Ringvgen och Strandviigen,
SS
ire meal fatunam anna
och en bit av Dalards kulturhistoria och den _____bevara. Dar fick
fr ungefir hundra ar sedan.
gata *derassina = nam
I Handen var det 1960-talet som dopte
Kommunalpohiker
ee
ate van ba Ee —— y= asadsomrhde
dar. Darfor —
i Dalaré att ___ att ar __ an Handens att f& behalla
deraina wor
__.. Ett annat argument som man har i Dalaro ar
‘deralina > gatunamn
att vissa __sevardheter kommer att bli
‘anal wir
att hitta om —__ andra. Hur ska folk
luna
kkunna hitta tex ___ dar August Strindberg —__ i Dataro
Tus bo
om vagen dit fr
235. Fylliiratt form av orden under linjerna.
Tdenna Hilla ——Syning ___ far du exempel pi mer
1 Tien T owning
méirklig vidskepelse
mag 2 vide
For linge sedan trodde svenskarna att___fula__ och
3 fi 3 ek
i a wor Tk
De révade bort iba oie
Nacken satt alldeles —_________ iden — =
7 naken 3 fo
ee eee yeaa Geo [ndodiee caren] sapee
Man lockade til sg, ming, ——
som trollbundit han: oe .
som tr See 12 vacker 12 sing
och de drunknade i det 2
1 mb 13 vaien
Pasamma che en anna
1a fag 16 ae
a + Skogsfrun, fi
- 15 skein 15 person eee
16 nyfiken - 16 man, _ ia 17 svart
Denna _
17 miler Te ak 18 vinna
ae och,
oe 191 19 hair aoe
troll (-et;=) —manniskoliknande sagofigur med svans
Naicken manlig sagofigur
fors (-en;-ar) back eller flod med kraftig vattenstrém
29
org ets etl fhe hire tavari ______ som hennes. De
20 kore 2 vit 22 stackars
_ - blev naistan och filjde henne,
2 man B galen
men di fastnade de ihennes
or 24 le
Foljande —varde och de
25 dag
kom aldrig tillbaka hem.
Det har fick de
7 ating seal 28 dum
for att de lockats av
78 Kal BD vacker
—— nar de borde ha varit hemma och arbetat.
7 Rvimokropp
Tank att sidana har atti
30 gamimal 730 Fistor
ska vara s& 1
31 gry
Possessiva pronomen pe s1212
Jakob forstod inte sin fru.
Hans fru hade blivit si konstig pa sista tiden.
| vissa fall anvainder man en reflexiv form ay ett possessivt pronomen.
Persontiga pronomen Possessiva pronomen Reflexive former
han hans sin, sits
bon hhennes sin, sits
den, det des sing sits
de deras sin, sits
‘man ens sin, sit sina
30
exe tre ee ee oo ie@
.Fyll i possessiva pronomen.
‘Wanda har en syster som ar sjukskiterska, ae syster heter Janina och
arbetar pa barnavardscentralen i Bagarmossen. Hon alskar —____
arbete. Till bamavardscentralen kommer foraldrar pd kontroll med
barn, [bland ar foraldrarna oroliga. De tror att det ar ndgot fel p& ——
barn, Janina kan oftast lugna dem. 5 erfarenhet av barn ar mycket stor
Hon har arbetat med barn i manga dr och har dessutom tre egna barn,
Nar barn var sma arbetade Janina deltid, men nu arbetar hon hela
dagarna. Det ar ganska jobbigt att arbeta heltid och dessutom skéta familjen,
Det skulle aldrig g8 om inte alla bjlptes at Janina ar stolt ver —____ man,
Jan, som skéter all stadning och matlagning. Janina tvattar och bakar och hjalper
barnen med — Jixor. De handlar oftasttillsammans.
e
PA det har sattet kan de utnyttja fritid batere. P& helgerna ker
9
de till hhus pa landet dar de och ___ barn
TT
kkan andas frisk luft och njuta av den vackra naturen,
32
ig at eigen go lr7 Fylli prepositionerna,
1 Vivar semester Dalarna i vintras.
2 Vi brukar aka skidor ___ fallen pa vinterlovet.
3 Vad fin du ari hiret! Har du varit harfrisorskan?
4 Vivar ____ teatern med nagra vanner i lirdags. Sedan &t vi middag hemma
___. dem, De har en valdigt trevlig lagenhet __ Odengatan.
5 Forut bodde vi ___ landet och dir kunde man képa bréd —____ bagaren
‘och katt ____slaktaren,
6 Nubor vi stan, Dar kan man kopa allt __ sama aff,
7 Nar Sara ar fardig med den har kursen tinker hon fortsitta ___uiversitetet.
8 —Kan jag fa tala med Olle?
— Det gar tyvarr inte. Han har just gitt lunch, Ring igen om en timme!
9 Vilka vackra blommor! Satt dem en vas och stall den. bordet!
10 Jag brukar kopa blommor, frukt och grinsaker _ torget.
11 — Hej, Olle, det ar Tomas. Har du lust att {6lja med fotholl i kvalle
Efter matchen kan vi val gi ___krogen? Det var st linge sedan vi var ute.
12 ‘Tomas och Eva bor ett gammalt hus __ Goteborg,
13. De har malat om och andrat ganska mycket lagenheten.
14 __vaggen hallen hanger en fin tavla som Tomas har kipt
auktion,
15 _____golvetligger en bla matta och, taket hanger en modern lampa som
de har kopt____IKFA.
exigent eee oh rd