Nya Mal 3 s 23 Oo r d buller ot 1 den hat fattas en del ord. Du ska val a = on har texten fattas en del ord. Du ska vila, Kallas hi bland orden som stir har bredvid och placera a eae eo dem dir de passar. Ibland miste du baja dem. 5 Taka vishet Alla orden ska inte anviindas, och inget ord ska Sa oe : mirklig ska anvindas mer &n en ging. namn aventyr offra Karl Xil Jag bor i en liten. ort, som heter Karlstorp. Den har fatt efter en kung, Karl XII, som air fr sina krig, Han forlorade 3 krigen, men han ar anda en av Sveriges mest berémda kungar. Det ar ganska : Hans soldater - och forstorde sikert byarna i Kinderna dar de drog fram. Aven i Sverige var det harda tider, och folk var tvungna att — __ mycket for att betala de dyra krigen, Det finns manga berattelser om Karl XILs ; I detta kan jag namna att han ibland liknas vid guden Tor och 5 en “dunder-gud”: Man trode ju fori tiden att jg ————— blixtar och annat evader var Tors verk. Efiersom landsviigen har i Karlstorp kom till under Karl XII tid, kan man ju siga att han ar ansvarig for fran trafiken dar. i Ls mer om Karl XII (Karl den tolfte) pa s 34 i Nya Mal 3.siig ocksa barnslig ut. Hon tyckte inte om sin barnsliga ——__ . men hon var stolt dver sin smala Runt brukade hon ha ett brett skarp. 7 Lasse hade ont i __. Han hade ofta problem med sin 6mtiliga Hans lakare hade sagt att han maste vara forsiktig med fal = Lasses fru tyckte att han sairskilt skulle tinka pa att inte ball om Tidsprepositioner _ - Prepositionerna i, pf och omar vanliga i tidsutteyck: ba Nu Framtia Fallmanhet| ie idag ‘i mongon imorse pi morgonen (pi morgnarna) i somras isommar pi sommaen (p8 somrarna) ijulas ‘jul ps julen (pi jularna) ilordags bide plllrdagarna 1 José har bott i Sverige (i) ett ar nu. Maria ska stanna har (i) tre veckor. Carlos studerade svenska (i) ett ar pi komvux. | passar i svar pé frigan "Hur linge?”, Prepositionen kan utelimnas i den har anvandningen. 16 eng tenga eit hiceJosés bror kom till Sverige i héstas. 1 somras var vi pa Gotland. 1 vintras var vii fjllen. Vad ska du gira i sommar? I pisk ska vi ka till Thailand. Tpassar i svar pa frdgan "Nar? Nar vi talar om férfluten tid anvnds en form pa -s av substantivet: i somras, i hestas, i fredags, i julas. Nar vi talar om framtid anvinds obestimd form av substantivet: i sommmar, i has, i jul. (Vid veckodagarnas namn anvands prepositionen pa. Se nedan.) Johan och Patrik spelar tennis en gang i veckan, | passar i svar pa frdgan "Hur ofta?”: en ging i kvartalet, va giinger i minaden, tre gdnger i veckan, en ging i timmen, en géing i kvarten (men: en gang om det, se s 18.) Man kan ocksd siga en gang per kvartal, 1d gdnger per manad osw. Di har substantivetalltid obestamd form. Pa Lisa ar sémnig pa morgonen (pa morgnarna) men pigg pa kvillen (pa kvallarna). Erik gar pa en kurs pa eftermiddagen (pa eftermiddagarna). Vad brukar du gra pa semestern (pa semestrarna)? a julen (Pa jularna) ar vi alltid pa landet. 4 anvands ofta tllsammans med dagens olika delar i bestamd form singular eller plural samt vid helger eller liknande avgransade tidsperioder (julen, pasken, vintern, semester) for att uttrycka en vana, nagot som. man brukar gora. Vi ska gi pa bio pa lordag, Hur dags reser ni pa sondagt Vid veckodagarnas namn anvainder man pé om framtid. Carlos lirde sig svenska pa ett &r. De tvattade bilen pa en halvtimme. Pa anvands i svar pa frigan "Hur Ling tid tog det?”. Jag har inte sett honom pa flera veckor. Karins dotter ska aka utomlands och hon kommer inte hem pa flera manader. Pa anvinds nar man talar om hur kinge man inte har gjort nagot eller hur linge man inte ska gora nagot. egg tegen cpr® PA torsdagen intraffade en allvarlig olycka med didlig utging. Pa eftermiddagen meddelades det att minst tio personer hade omkommit. 1 tidningar, radio och tv anvands ofta pa + bestimd form av substantivet vid namn pa veckodagar eller dagens olika delar om frfluten tid, oftast samma dag eller samma vecka, om “Taget gir om en kvart. Statsministern anlinder till Arlanda om en timme ‘Om anviinds om framtid i svar pa frigan "Nar. (I forfluten tid anvainds efter i svar pa frigan ”Nar?”: Azar och Mohammad kom till Sverige for tvé dr sedan och redan efter ndgra manader kunde de tala lite svenska.) Elsa maste ta sin medicin tre ginger om dagen. (Om anvands i vissa fall i svar pa fragan "Hur ofta?”: en gdng om dret, td ginger om dagen, tre gdnger om dygnet (se ockst i pis 17). Man kan ocksa siga en géng per dr osv. Ingen preposition Stefan féddes den 11 april 1956. Julafton ar den 24 december. Karl XII dog 1718. Vid datum och &rtal anvands ingen preposition. 7 Fylli prepositionerna som fattas i dialogen. (Ibland ska det inte vara ndgon preposition.) ‘Mattias och Christer har sallskap hem fran jobbet en fredag. martias: tre veckor ska jag och familjen aka till Rhodos. curnisteR: Jasi. Det liter trevligt, Hur Kinge ska ni stanna? Marrias: ____ 1vi veckor. Vihar inte varit utomlands —___ Tange det ska verkligen bli roligt. cumisten: Ni dker ____ re veckor, sa du, Det betyder att ni kommer att vara dar ask, 18, ected fee et igre® arrias: Ja, vi dkertidigt ___ morgonen __ den 6 april. Det blir nog en jobbig resa. i kommer inte fram ferrin _-_ kvllen. cunusteR: Hur ska ni bo? Pé hotell? MATTIAS: Vi ska bo pa laigenhetshotell och laga frukost och lunch salva. pask forresten? En ging dagen ater vi ute Vad ska ni sla gira. curisteR: Vi dker nog til allen. Du vet val at vi brukar hyra en stuga i Are? Martias: Ja, det vet jag. Var ni inte dir julast curisteR: Jo, det var vi. Vi var dir hela familjen. Vi brukar aka dit ett par ginger jg — bet. Detar sf skint, Men sist vi var dar var det ganska besvirigt. MATTIAS: Jas8, varfor det? ccunasren: Jo, vatenledningen pick séinder. Det var ju ovanligt kallt ___ vintas. Marrias: Ja, det vill jag lova, ccmasten: Det gck inte att den reparerad hela veckan, Alla var ju leiga. Martias: Var ni utan vatten cen hel vecka? ‘CHRISTER: Ja, men som tur var hade vi hygeliga grannar, Vi fick hamta vatten hos dem. Har ska jag gh av och byta till buss, Den gir fern minuter. Hoppa jag hinner. arrtas: Jaha, hur ofta gar bussarnat? coumeusTeR: Si hair dags gir de ganska ofta, en ging varten tror jag. 7 Sa jag behover inte vanta si linge. Det ar senare ____ killen, fr d8 gir de timmen, bara en ging martias: Ja, hej 43, Hoppas du hinner. curiser: Hej! Vi ses mandag. 19 is eg ot te de te5) ~ Ska du anvanda hartorken nu? = Nej, jag har inge _ for den, Du kan lina den, om du vill 6 Vattnet gar inte att dricka, Det ar inte 7 Ett parasoll skyddar bra mot solen. Det ar ett bra sol- 8 Eftersom vattnet ar avstingt gar det inte att i tradgirden nu, 9 Vad har du gjort? Du bléder jut — Jag ser inget Ova allt 10 Fyll i ratt form av orden under linjerna. Substantiven star i obestaimd, form singular, Verben star i sin grundform (imperativformen). Dar det stir deras/sina maste du valja ratt alternati ‘Om det star P under linjen ska du skriva en preposition. Dar det stir flera ord under linjen maste du valja ratt ordfolid Valhallavagen byter namn I skargirdsidyllen Dalaré utanfér Stockholm ____protesterar_ Teolking protestors befolkningen mot att kommunen har bestéimt P bestim att flera__ gator ‘ska byta namn, Haninge kommun, dir Dalaré ligger, rata ville frst att 23 gator __ skulle byta namn, men nu har man ata ‘man * Kom Fam all —kommit fram till _ att 14 fir = me ye nam Diskussionen i frdgan ___ mycket livlig och ar inte Overens. Man —___ _ saken a. 22 tn oes gla tts ger reOrsaken till namnbytena ar att samma gatunamn aven finns i Handen — mma kommun, Manga —_____sker. Eftersom main, sa ga me ga fler —aasbe pa tex Bragevigen i Handen in ___ Brage- vaigen i Dalar®, ar det Brageviigen i Dalard som far = yam Det att det ar ____gatunamn som ska i ‘upprar™ Dalaribo a forsvinna, tex Valhallavigen, Odinsvigen, Bragevigen, Ringvgen och Strandviigen, SS ire meal fatunam anna och en bit av Dalards kulturhistoria och den _____bevara. Dar fick fr ungefir hundra ar sedan. gata *derassina = nam I Handen var det 1960-talet som dopte Kommunalpohiker ee ate van ba Ee —— y= asadsomrhde dar. Darfor — i Dalaré att ___ att ar __ an Handens att f& behalla deraina wor __.. Ett annat argument som man har i Dalaro ar ‘deralina > gatunamn att vissa __sevardheter kommer att bli ‘anal wir att hitta om —__ andra. Hur ska folk luna kkunna hitta tex ___ dar August Strindberg —__ i Dataro Tus bo om vagen dit fr 235. Fylliiratt form av orden under linjerna. Tdenna Hilla ——Syning ___ far du exempel pi mer 1 Tien T owning méirklig vidskepelse mag 2 vide For linge sedan trodde svenskarna att___fula__ och 3 fi 3 ek i a wor Tk De révade bort iba oie Nacken satt alldeles —_________ iden — = 7 naken 3 fo ee eee yeaa Geo [ndodiee caren] sapee Man lockade til sg, ming, —— som trollbundit han: oe . som tr See 12 vacker 12 sing och de drunknade i det 2 1 mb 13 vaien Pasamma che en anna 1a fag 16 ae a + Skogsfrun, fi - 15 skein 15 person eee 16 nyfiken - 16 man, _ ia 17 svart Denna _ 17 miler Te ak 18 vinna ae och, oe 191 19 hair aoe troll (-et;=) —manniskoliknande sagofigur med svans Naicken manlig sagofigur fors (-en;-ar) back eller flod med kraftig vattenstrém 29 org ets etl fhe hire tavari ______ som hennes. De 20 kore 2 vit 22 stackars _ - blev naistan och filjde henne, 2 man B galen men di fastnade de ihennes or 24 le Foljande —varde och de 25 dag kom aldrig tillbaka hem. Det har fick de 7 ating seal 28 dum for att de lockats av 78 Kal BD vacker —— nar de borde ha varit hemma och arbetat. 7 Rvimokropp Tank att sidana har atti 30 gamimal 730 Fistor ska vara s& 1 31 gry Possessiva pronomen pe s1212 Jakob forstod inte sin fru. Hans fru hade blivit si konstig pa sista tiden. | vissa fall anvainder man en reflexiv form ay ett possessivt pronomen. Persontiga pronomen Possessiva pronomen Reflexive former han hans sin, sits bon hhennes sin, sits den, det des sing sits de deras sin, sits ‘man ens sin, sit sina 30 exe tre ee ee oo ie@ .Fyll i possessiva pronomen. ‘Wanda har en syster som ar sjukskiterska, ae syster heter Janina och arbetar pa barnavardscentralen i Bagarmossen. Hon alskar —____ arbete. Till bamavardscentralen kommer foraldrar pd kontroll med barn, [bland ar foraldrarna oroliga. De tror att det ar ndgot fel p& —— barn, Janina kan oftast lugna dem. 5 erfarenhet av barn ar mycket stor Hon har arbetat med barn i manga dr och har dessutom tre egna barn, Nar barn var sma arbetade Janina deltid, men nu arbetar hon hela dagarna. Det ar ganska jobbigt att arbeta heltid och dessutom skéta familjen, Det skulle aldrig g8 om inte alla bjlptes at Janina ar stolt ver —____ man, Jan, som skéter all stadning och matlagning. Janina tvattar och bakar och hjalper barnen med — Jixor. De handlar oftasttillsammans. e PA det har sattet kan de utnyttja fritid batere. P& helgerna ker 9 de till hhus pa landet dar de och ___ barn TT kkan andas frisk luft och njuta av den vackra naturen, 32 ig at eigen go lr7 Fylli prepositionerna, 1 Vivar semester Dalarna i vintras. 2 Vi brukar aka skidor ___ fallen pa vinterlovet. 3 Vad fin du ari hiret! Har du varit harfrisorskan? 4 Vivar ____ teatern med nagra vanner i lirdags. Sedan &t vi middag hemma ___. dem, De har en valdigt trevlig lagenhet __ Odengatan. 5 Forut bodde vi ___ landet och dir kunde man képa bréd —____ bagaren ‘och katt ____slaktaren, 6 Nubor vi stan, Dar kan man kopa allt __ sama aff, 7 Nar Sara ar fardig med den har kursen tinker hon fortsitta ___uiversitetet. 8 —Kan jag fa tala med Olle? — Det gar tyvarr inte. Han har just gitt lunch, Ring igen om en timme! 9 Vilka vackra blommor! Satt dem en vas och stall den. bordet! 10 Jag brukar kopa blommor, frukt och grinsaker _ torget. 11 — Hej, Olle, det ar Tomas. Har du lust att {6lja med fotholl i kvalle Efter matchen kan vi val gi ___krogen? Det var st linge sedan vi var ute. 12 ‘Tomas och Eva bor ett gammalt hus __ Goteborg, 13. De har malat om och andrat ganska mycket lagenheten. 14 __vaggen hallen hanger en fin tavla som Tomas har kipt auktion, 15 _____golvetligger en bla matta och, taket hanger en modern lampa som de har kopt____IKFA. exigent eee oh rd