Budapest 1956 60 r eftert

Jag var denna vecka i Budapest. Ungernrevolten 1956 hnger ver mig som ngot
ouppklarat. Under de mnga r jag studerade ungerska p 70-talet var jag ofta i Budapest
men 1956 frbigicks hela tiden med tystnad. I somras brjade jag lsa Victor Sebestyens bok
Twelve Days frn 2006 och lste att dessa 12 dagar 1956 pverkade den ungerska nationen
mer n 43 r av kommunism. Dags drfr att skaffa sig en klarare bild av historien.
Som 8-rig satt jag klistrad vid radion 1956 nr Kurt Andersson snde sina rapporter frn
Budapest och frn Wien. Jag hittar rapporterna p Sveriges radios hemsida och lyssnar igen.
Den lugna, trygga sknska rsten griper tag i min kropp och trarna fldar hejdlst. Det
mste vara Sveriges bsta radioreportage genom tiderna.
Jag trffade en gng Sture Kllberg som var korrespondent fr Ny Dag och andra
kommunistiska tidningar och skrev boken Uppror Budapest 1956. Han menade att Kurt
Andersson sagt till honom att han fick all information frn USA. Det spelar ingen roll. Jag
pratade om Kurt Andersson p ett seminarium p ungerska ambassaden i Stockholm i slutet
av oktober. En ungersk judinna brjade grta. Hon hade rddats av Raoul Wallenberg 1944
och frstod vikten av Kurt Anderssons reportage. Han var den ende utlndska journalisten
som snde frn Ungerns radiostation i Budapest.
Mina tankar gr till svenskar jag knde. En kommunistisk sjman hade tatuerat in hammaren
och skran i brstet. Efter Ungernrevolten tatuerade han ett stort kryss ver dem. Sen blev
han ovn med alla i bastun. Viktigare var kanske att Ungernrevolten satte stopp fr den
naiva propagandan fr tredje stndpunkten som Karl Vennberg och Artur Lundkvist drev.
Man kan inte vara neutral i valet mellan frihet och diktatur. Tingsten och Wilhelm Moberg
vann. Nere i Europa skrev dtidens intellektuella giganter Albert Camus The Blood of the
Hungarians och Jean-Paul Sartre skrev Le fantme de Staline. Detta var slutet p Fellow
travellers, de fljeslagare som med- eller omedvetet gick Sovjets renden.
Men tillbaka till Budapest. Gr man till stadens frnmsta gata Andrssy t (frra gngen jag
var dr hette den Folkrepubliksgatan och dessfrinnan Stalingatan) s finns p nummer 60
ett museum House of Terror dr den kommunistiska terrorn 1948-55 beskrivs, liksom
pilkorsarnas terror 1944-45. Bgge hade egendomligt nog samma huvudkontor fr tortyr av
meningsmotstndare. Efter ngra timmar dr ser man likheterna mellan den vita och den
rda terrorn. Faktiskt vrvade kommunistpartiet 1946, fr att ka sin numerr, mnga
medlemmar frn pilkorsarna, s kallade kappvndare. Ngra r senare rensades dock de
flesta ut av kommunisterna. De hade skrivit p papper att de varit pilkorsare.
Det finns inte s mnga vittnesml frn pilkorsarnas terror. Frn litteraturen om Raoul
Wallenberg fr man en bild av ett gng galningar. Faktiskt hade de dock i det sista valet 1939
ungefr samma std i parlamentet som Sverigedemokraterna hos oss eller dagens
hgerradikala parti i Ungern, Jobbik. Pilkorsarna stllde upp judar och zigenare p Dunas kaj,
offren fick ta av sig skorna (som kunde vara vrdefulla) och s skts de, ramlade eller
knuffades ner i floden och frsvann.

Frn den rda terrorn finns det oerhrt mnga vittnesml och p TV-skrmar ser man offren
bertta om hur de fngslades, torterades och tillbringade flera r i fngelser. De flesta
slpptes sommaren 1956. Vad jag inte visste var att terrorn var s utstrckt p landsbygden.
Bnder som inte uppfyllde produktionsmlen fngslades direkt och om ngon i smyg
slaktade en gris blev det avrttning direkt. Man rknar med att 300 000 mnniskor
straffades.
Regimen vacklade och i Moskva satt nu Chrustjov och frskte byta ut den hatade Rkosi
mot Imre Nagy. De ungerska kommunistledarna stretade emot, men nr studenterna
startade den bermda demonstrationen 23 oktober som slutade med att Stalinstatyn vltes,
s brast frdmningarna. Imre Nagy kallades in som premirminister men lavinen var redan i
rullning. Folk begav sig till Terrorns hus och slet ut skerhetstjnstens bdlar och lynchade
dem p gatan eller sparkade ihjl dem. Delar av armn och polisen gick ver till upprorsmnnen. Imre Nagy lyckades n en kompromiss s att de ryska styrkorna lmnade Budapest
ngra dagar. Den 4 november, nr Ungern uttrtt ur Warszawapakten och frklarat sig
neutralt, kom de tillbaka och slog ner allt motstnd som fanns. 200 personer avrttades med
Imre Nagy och armchefen Pl Malter i spetsen. Den katolske ledaren, kardinal Mindszenty,
som fngslats frst av pilkorsarna och sedan av kommunisterna och just blivit frislppt fick
asyl p USAs ambassad. 200 000 ungrare flydde, varav 8 000 kom till Sverige.
I House of Terror finns ingenting om utlandets reaktion. Det som knns tveksamt r att Radio
Free Europe i sina sndningar uppmanade ungrarna att ta till vapen och sade att
amerikanska trupper var p vg. USA hade dock aldrig tnkt sig intervenera. Radio Free
Europe agerade helt p eget beslut men uppfattades av mnga ungrare som USAs rst.
Vren 1968 kom jag till Prag p vad som var min frsta utlandsresa. Tjecker och slovaker
hade bestmt sig fr att inte gra om ungrarnas misstag, inte g ur Warszawapakten, inte
vlta ryska statyer. nd invaderade ryssarna och egentligen var detta nog bara en tidsfrga.
Tjeckoslovakien skulle drivit ivg mot fria val och nederlag fr kommunisterna.
Jag fick en inbjudan av ungerska ambassaden att vara officiell gst vid hgtidlighllandet den
23 oktober av 60-rsdagen av upproret. Jag tackade efter en del tvekan nej. Mnga faktorer
spelade in. Formellt sade jag att man nog borde bjuda in sdana som verkligen spelat en roll,
en del sdana finns nog kvar i livet. Ett annat skl r att vr goda behandling av de ungerska
flyktingarna str i s bjrt kontrast mot hur Ungern idag behandlar flyktingar frn Syrien att
diskussioner ltt urartar till grl. Ett tredje skl var att den ungerska regimen ltt beskriver
utlndskt intresse som std fr sin allmnt auktoritra politik.
ven om olika krafter i Ungern idag brkar om vem som r den sanne arvtagaren till
frihetshjltarna 1956 r det ingen tvekan om att man har gjort ett stort arbete att ge en
saklig skildring.