Pedagogisk Forskning i Sverige 2003 rg 8 nr 12 s 2441 issn 1401-6788

Om anvndning av videoinspelning i fltarbete

MIA HEIKKIL
FRITJOF SAHLSTRM
Pedagogiska institutionen, Uppsala Universitet
Sammanfattning: I den hr artikeln diskuteras de mjligheter och begrnsningar
som videoinspelningar under fltarbete innebr fr analyser av barns vardag ur
barns perspektiv. Hur pverkar olika anvndande av bild och ljudinspelningar av
barns interaktion analytiska mjligheter och begrnsningar? Anvndningen av
video som en teknik i fltarbete har blivit en vletablerad form fr att arbeta.

Syftet med artikeln r att diskutera mjligheter och begrnsningar i det konkreta upplgget av videoinspelningar under fltarbete. Framfr allt r vi
intresserade av att se hur olika anvndning av bild- och ljudinspelningar av
barns interaktion mjliggr och begrnsar den analys som kan gras.
Problemet framstr mot bakgrund av ett kande bruk av video fr
datainsamling. Video har blivit en vletablerad metod i fltarbete och
frtjnar att diskuteras.
Vi har valt att begrnsa oss till att diskutera etnografiska studier av barn,
studier som har sina teoretiska utgngspunkter i en syn p barns interaktion
som konstituerande (jfr Mehan 1991). Det vi vill diskutera r ngot som sllan
berrs: Hur handhar man kamera och mikrofon i fltarbete? Och vilken betydelse fr de beslut som fattas fr de ansprk man kan gra i sina analyser?
Den teoretiska bakgrunden fr vrt intresse r att inspelningsarbetet r en
av de mnga handlingar som formar forskningen sett i ett konstruktionistiskt
perspektiv (se t ex Berger & Luckmann 1967, Mehan 1991).1 Vill vi frst
forskning och forskning om barns perspektiv, s mste vi ocks frst oss p
de handlingar som formar denna forskning. P samma stt som barnens
vardag i frskola och skola r en del av vad som skapar deras liv, s r
inspelningsarbetet en del av det som gr forskning.
Detta problem har inte ftt speciellt mycket uppmrksamhet i litteraturen.
Det finns ett betydande antal texter som utfrligt diskuterar andra aspekter av
att genomfra fltarbete, med explicita diskussioner kring relationen mellan
inspelningar och annan datainsamling (se t ex Corsaro 1981). Vi har dock
hittat mycket lite som handlar om relationen mellan konkret kamera- och

OM ANVNDNING AV VIDEOINSPELNING I FLTARBETE

25

ljudarbete i frhllande till teoretiskt intresse, det vill sga hur kamera-,
mikrofon- och stativanvndande r relaterat till utgngspunkter i traditioner.2
Mot bakgrund av vr utgngspunkt i socialkonstruktivistisk teori r detta
intresse fr till synes sm frgor inte ett problem. Det utgr snarare sjlva
pongen, s lnge vi inte tror att vr text frmr bertta allt om den forskning
vi diskuterar. Vi menar att det r i sm vardagshandlingar som vi, mer eller
mindre reflekterat, konstruerar vra videodata. Utfallet av dessa sm vardagshandlingar fr systematiska konsekvenser fr vilken typ av analyser som kan
gras p basis av materialet.3
Den hr texten tar sin utgngspunkt i tv material: Det ena bestr av en
versikt ver ett antal doktorsavhandlingar med ansprk p att studera barnperspektiv dr man anvnt sig av videoinspelningar. Det andra utgrs av sex
videosekvenser frn vrt eget forskningsprojekt.
Vi har valt att se p avhandlingar drfr att de innehller utfrliga metodbeskrivningar, och att de ofta ger en fylligare bild nr det gller metodfrgor. I
valet av avhandlingar (se Tabell 1) har vi frskt f en rimlig representation av
svenska forskningsmiljer, medan vriga nordiska lnder r mer tillflligt
representerade. Lsningen av texterna har gjorts med fokus p beskrivningar
av inspelningsmetod. Dr har vi sett om det p basis av beskrivningarna av
inspelningsarbetet gr att skapa sig en bild av det anvnda materialets begrnsningar och mjligheter fr att studera barns perspektiv.
Det andra materialet bestr av en genomgng av sex videosekvenser frn
vra egna inspelningar inom projektet Frskola och Skola i Samverkan (FISK;
se http://www.ped.uu.se/fisk). Dr har vi under ngra r gjort inspelningar i
frskola, frskoleklass och skola samt i barns vardag fre och efter deras
vistelse i frskoleklassen. I projektet r vi intresserade av barns agerande i
vardagen: inne och ute, med vuxna eller i barngrupp. Interaktionsanalysen
grs i ett samtalsanalytiskt perspektiv, vilket innebr att alla resultat mste
frankras i de studerade deltagarnas pvisbara orientering mot de fenomen
man gr ansprk p att beskriva. I detta avseende r vrt material tnkt att
ocks kunna anvndas fr att sga ngot om barns perspektiv. I valet av
sekvenser har vi framfr allt nskat finna en s stor metodisk variation som
mjligt. Vi har skt olika bild- och ljudupplgg i vrt material, fr att s brett
som mjligt kunna diskutera relationen mellan olika stt att gra inspelningar
och vad man analytiskt kan gra med dessa inspelningar.
BESKRIVNINGAR AV ARBETET MED VIDEOINSPELNINGAR
I TRETTON DOKTORSAVHANDLINGAR
Vi har valt ut tretton avhandlingar med intresse fr svl barnperspektiv som
videoinspelning som metod publicerade till och med 2002. Avhandlingarna
redovisas i Tabell 1 efter r fr publicering. Anledningen till att vi enbart lst
och diskuterat kvinnliga forskare r att de studier som genomfrts i det hr
sammanhanget nstan uteslutande r gjorda av kvinnor. Avhandlingarna r
indelade i tre grupper med avseende p i vilken omfattning de uttryckligen
frhller sig till frgor som rr upplggningen av videoinspelningarna..

26

M. HEIKKIL & F. SAHLSTRM

Tabell 1. Frteckning ver lsta avhandlingar.

Frfattare

Titel

Institutionell anknytning

Lena
1993
Rubinstein Reich

Samling i frskolan

Inst fr pedagogik,
Lrarhgskolan i Malm

Vibeke
1995
Grver Aukrust

Fortellinger fra stellerommet.

To-ringer i barnehage. En
studie av sprkbruk: innhold
og struktur.

Pedagogisk forskningsinstitutt, Universitet i Oslo

Gunilla
Lindqvist

1995

The aesthetics of play. A

didactic study of play and
culture in pre-schools

Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet

Marita
Lindahl

1996

Inlrning och erfarande: Ettringars mte med frskolans

vrld

Inst fr pedagogik och

didaktik, Gteborgs
universitet

Birgitta
Odelfors

1996

Att gra sig hrd och sedd: Om

villkoren fr flickors och
pojkars kommunikation p
daghem

Pedagogiska institutionen,
Stockholms universitet

Mia
Thorell

1998

Politics and alignments in

childrens play dialogue: Play
arenas and participation

Tema Barn,
Linkpings universitet

Eva
Gullv

1998

Brn i fokus: En antropologisk

studie af betydningsdannelse
blandt brnehavebrn

Institut for antropologi,

Kbenhavns univertsitet

Eva
Johansson

1999

Etik i sm barns vrld: Om

vrden och normer bland de
yngsta barnen i frskolan

Inst fr pedagogik och

didaktik, Gteborgs
universitet

Anja-Riitta
Lehtinen

2000

Lasten kesken: Lapset

toimijoina pivkodissa [Barn
emellan: Barn som aktrer i
frskolan]

Department of Childhood Education,

Jyvskyl University

Annika
Mnsson

2000

Mten som formar:

Institutionen fr
Interaktionsmnster p frskola pedagogik,
mellan pedagoger och de yngsta Lrarhgskolan i Malm
barnen i ett genusperspektiv

Pia
Williams

2001

Barn lr av varandra: Samlrande i frskola och skola

Annica
Lfdahl

2002

Frskolebarns lek: En arena fr Inst fr utbildningskulturellt och socialt menings- vetenskap,

skapande
Karlstad universitet

Anna
Sparrman

2002

Visuell kultur i barns vardagsliv: Tema Barn,

Bilder, medier och praktiker
Linkpings universitet

Inst fr pedagogik och

didaktik, Gteborgs univ

OM ANVNDNING AV VIDEOINSPELNING I FLTARBETE

27

I. Studier dr videoinspelningarna berrs utfrligt

Den frsta gruppen, dr upplgget av videoinspelningarna berrs frhllandevis utfrligt, bestr av fyra avhandlingar. I Marita Lindahls Inlrning och
erfarande: Ettringars mte med frskolans vrld har syftet med inspelningarna varit att upptcka och fnga smbarns urskiljande av omvrlden
(s 72). Hon skriver ganska omfattande, framfr allt i frhllande till mnga
andra forskare, om videoinspelningarna i relation till sitt forskningsintresse,
och beskriver sitt eget konkreta arbete ganska utfrligt. Lindahl har spelat in
dagar p frskola frn den allra frsta dagen barnet kommit dit och haft som
ambition att dokumentera det som barnet riktar sin uppmrksamhet emot.
Detta, skriver hon, visade sig vara ganska komplicerat.
Det framgr dock inte riktigt klart hur den hr intresseorienteringen ftt sitt
konkreta uttryck. Har hon, till exempel, frsk fnga barnets blick, och d
allts i frsta hand arbetat bakom eller precis vid sidan av barnen, eller har
hon arbetat med en blick p barnet, och spelat in i frsta hand framifrn?
Det r inte heller s ltt att p basis av texten veta hur nra barnen hon arbetat,
hur mycket hon rrt sig, eller hur stllningstaganden gjorts kring vem som fokuseras och fljs. Likas r Lindahls text knapphndig med avseende p
stllningstaganden som har att gra med vilket ljud man vljer att fokusera.
Sammanfattningsvis kan man sga att om man r intresserad av den konkreta
konstruktionen av Lindahls videodata s kommer man en god bit p vgen
med hjlp av hennes text, men det finns dock flera obesvarade frgor.
Eva Johansson har i Etik i sm barns vrld: Om vrden och normer bland de
yngsta barnen i frskolan studerat etik i sm barns vrld, med syftet att f
kunskap om hur de yngsta barnen i frskolan frhller sig till varandra i etiskt
avseende (s 19). Hennes studie har sina utgngspunkter i fenomenologin,
framfrallt Maurice Merleau-Ponty. Av betydelse r ocks Alfred Schutz arbeten. Johanssons frmsta metod nr det gller att samla in data r videoinspelningar, som hon anvnt dels i en frstudie, dels i sjlva huvudstudien. Det
underskningsmaterial hon anvnt sig av i avhandlingen omfattar cirka 40
timmars inspelningstid.
Johansson har valt att studera etiska situationer (s 91), det vill sga
sammanhang dr etik r eller blir relevant fr barnen. Hon skriver att hon vid
vissa tillfllen fljt en aktivitet frn brjan till slut, och att hon vid andra
tillfllen befunnit sig i samma rum och ltit barn och aktiviteter variera.
Exakta uppgifter om hur mycket inspelningar som gjorts finns inte, men
Johansson anger att en huvuddel av inspelningarna gjorts inomhus. Sklet till
detta anger Johansson som frmst praktiskt; barnen r mer samlade och deras
kommentarer hrs tydligare. I anslutning till frgor om etik skriver Johansson
ocks om hur kameran fungerat som en slags hjlp fr att inte hamna i en
traditionell vuxenroll p frskolan.
Anna Sparrmans Visuell kultur i barns vardagsliv: Bilder, medier och praktiker, har fokus p barns vardagsliv p ett fritidshem, dr hon studerar barnens
anvndning av visuell kultur. Hennes syfte r att frst barns anvndning av
visuell kultur utifrn hur barnen sjlva vljer att presentera den. Sparrman
finner sju olika bildkategorier dr barns visuella kultur framkommer. Hon lyfter tydligt fram ett barnperspektiv med fokus p barns aktrskap med fokus

28

M. HEIKKIL & F. SAHLSTRM

p att problematisera barns kultur ur bildperspektiv. Videoinspelningar utgr

det huvudsakliga sttet p vilket hon samlar in sitt empiriska material.
Huvudmaterialet bestr av 90 timmar film och till det har hon intervjuer, diabilder och teckningar, som inte fr lika stor plats i analysen som videoinspelningarna.
Sparrman problematiserar sitt metodval med en genomgng av hur hon gtt
till vga med videoinspelningarna, bde med avseende p hur hon gjort och
nr hon gjort vad. Hon ger metodkapitlet stort utrymme och lter metodologiska reflektioner ing som ett eget avsnitt; bland annat reflektioner och
resonemang kring videokamerans fokusering. Hon pongterar att:
aspekter som komposition, ljusfrhllanden och formsprk har ...
mindre betydelse vid videofilmandet medan kameravinkeln kan ha
en avgrande betydelse. (s 56)
I relation till sitt valda perspektiv och syfte anvnder Sparrman videoinspelning bde fr att kunna beskriva en diskursiv praktik och fr att gra detaljerade samtalsanalyser av denna praktik. Sparrmans stt att resonera och
identifiera problematiken kring videoanvndning tangerar den problematik vi
frsker lyfta fram i den hr artikeln.
Vibeke Grver Aukrust skriver i Fortellinger fra stellerommet. To-ringer i
barnehage: En studie av sprkbruk. Innhold og struktur om samlingsrummet
p en frskola och om vilka berttelser som dr framkommer och uppkommer. Syftet r att med ett nerifrn-perspektiv uppmrksamma barns
sprkliga frdigheter tillsammans med att studera barns kognitiva kunskap
om smbarns kunskap om dagliga rutinhndelser (s 5). Hon har anvnt
videofilmning som observationsmetod. Barnen i studien r ungefr tv r
gamla. Om videofilmningen skriver Aukrust att hon tyckte att frutsttningarna fr inspelningarna var goda och att lunchsamlingen, som utgr
hennes empiriska material, hade en tydlig brjan och ett tydligt slut vilket
gjorde det ltt att bedma om inspelade materialet var relevant eller inte.
Aukrust redovisar hur lnge hon vistats p frskolan liksom hur mycket hon
filmat i form av insamlat material. I ett avsnitt beskriver Aukrust materialet i
bild och ljud och dr beskriver hon i en mening hur hon videofilmat:
Nr to barn ble skiftet p samtidig, ble videokameraets fokus flyttet
fra den ene dyaden til den andra slik at det foreligger en kombinasjon
av bilde- och lydmateriale p begge. (s 28)
I likhet med Sparrman beskriver Aukrust hur videoinspelningarna gtt till
relaterat till underskningens syfte.

II. Studier dr videoinspelningen berrs i begrnsad omfattning

I den andra gruppen av studier berrs upplgg av videoinspelningar endast i
begrnsad utstrckning. Det frsta exemplet r Pia Williams Barn lr av varandra: Samlrande i frskola och skola. Studien utgr ifrn ett barnperspektiv
med en kombinerad ansats av sociokulturellt perspektiv och fenomenografisk
ansats. Syftet med avhandlingen r att underska olika situationer och sammanhang d barn lr av varandra och hur barnen sjlva uttrycker sig kring sitt

OM ANVNDNING AV VIDEOINSPELNING I FLTARBETE

29

lrande. Williams skriver att det r viktigt att fnga sprklig och fysisk interaktion och beskriver den fysiska interaktionen som mimik, kroppssprk och
gonkontakt. Williams hvdar att transkriptionen r en s nra beskrivning
och tolkning som mjligt gjorts. Hon skriver i ett avsnitt om videoobservationer att hon under inspelningarnas gng lrde sig att fokusera en situation i
taget och att stanna kvar tills situationen avbrts.
Annica Lfdahls Frskolebarns lek: En arena fr kulturellt och socialt
meningsskapande r en studie av meningsskapande i frskolebarns lek. Lfdahl skriver ganska kortfattat om hur det konkreta arbetet med videokameran
gtt till. Hon skriver dock att hon arbetat med en kamera med monitor, vilket
gjort att hon kunnat ha kameran i knt och fra kompletterande anteckningar
samtidigt. Om hon ocks gjort p andra stt, vilket r troligt, framgr inte av
hennes beskrivning.
Mia Thorell har i sin sammanlggningsavhandling Politics and alignments
in childrens play dialogue: Play arenas and participation anvnt sig av videoinspelningar i tre av de fem delstudierna. Thorells fokus vid inspelningarna
har varit p rollek. Hon har strvat efter att spela in alla barn i de grupper hon
gjort sina studier. Inledningsvis har hon anvnt sig av stativ, men slutade
snabbt med detta eftersom stativet var i vgen. Som det r beskrivet frstr
man att hon drefter frmst sttt lutad mot en vgg och hllit i kameran.
Thorell har frmst spelat in data frn lek inomhus, men det finns ocks
episoder frn andra sammanhang, som p badhuset och utomhus.
Annika Mnssons Mten som formar handlar om hur interaktion mellan
pedagoger och de yngsta barnen p en frskola formar knsidentiteter liksom
hur de yngsta barnen behandlas olika med avseende p kn. Videoinspelningar utgr det huvudsakliga observationssttet och hon har fokuserat sina
inspelningar p vuxen-barninteraktion. Mnsson fr ett resonemang kring
etik i frhllande till videoobservation. Hennes observationsfokus har styrts
av representativitet och teorianknytning. I ett avsnitt beskriver hon hur hon
genomfrt datainsamlingen, med noggrannare beskrivningar om nr och vad
hon filmat, men inte med vilket fokus.
Eva Gullvs Brn i fokus r den sista avhandlingen som i begrnsad
utstrckning diskuterar relevansen av videoinspelningarnas upplggs fr
kommande analyser. Hon diskuterar frgan kort, p ngra sidor, om hur
inspelningsarbetet gjort det mjligt fr henne att f syn p barn som hon i sina
fltanteckningar inte noterat. I likhet med de vriga avhandlingarna i denna
grupp r Gullv kortfattad med avseende p inspelningarna.

III. Studier dr videoinspelningarna inte berrs

I den tredje gruppen berrs de aktuella frgorna knappt alls. Ett frsta
exempel r Anja-Riitta Lehtinens avhandling Lasten kesken: Lapset toimijoina pivkodissa (Barn emellan: Barn som aktrer i frskolan). Hon har
anvnt sig av videoinspelningar i begrnsad omfattning och dessa omfattar
tv dagar i frskolan. Lehtinen skriver s gott som ingenting (totalt sex rader)
om hur inspelningarna har gjorts.
I Lena Rubinstein Reichs Samling i frskolan r syftet att beskriva och frst
frskolepedagogik som den framtrder i samlingen. Hon har genomfrt

30

M. HEIKKIL & F. SAHLSTRM

observationer med hjlp av videoinspelningar, intervjuer och stimulated-recall

dr barnen enskilt fr se en del av videoinspelningen och eftert ftt delta i en
tematisk intervju. Rubinstein Reich beskriver hur hon ftt tilltrde till fltet
liksom hur hon gtt till vga fre och efter inspelningen, men beskrivningar av
hur arbetet med videoinspelningarna i detalj gtt till saknas.
Birgitta Odelfors har i sin studie Att gra sig hrd och sedd: Om villkoren
fr flickors och pojkarnas kommunikation p daghem skrivit om barns olika
mjligheter att uttrycka sig i olika sammanhang. Beskrivningen av inspelningarna r ganska kortfattad. Hon nmner med ngra ord hur hon ltit
barnen vara med och hjlpa till med inspelningskamerans fokus, och hon
beskriver hur hon kunnat ha en viss distans med kamerans hjlp. Ytterligare
uppgifter saknas.
Gunilla Lindqvist, The aesthetics of play: A didactic study of play and culture in preschools, anvnder videoinspelningar nr de barn hon studerar gr
ngon form av uppvisning; antingen internt p frskolan eller fr frldrar.
Syftet r att studera hur estetiska arbetsstt i form av drama och litteratur kan
pverka och berika barns lek. Anvndningen av video r ett stt fr Lindqvist
att kunna flja och beskriva vad som egentligen hnder (s 69).
VIDEOANVNDNING OCH ANALYS I
TRETTON AVHANDLINNGAR
Det r pfallande i vilken liten utstrckning de ovan redovisade avhand-ingarna beskrivit det konkreta arbetet med videoinspelningarna, liksom att de
beskrivningar som finns i mnga fall r ganska, fr att inte sga mycket, vaga.
Mot bakgrund av det intresse fr vardagshandlingar, som finns i flertalet av
avhandlingarna, r den begrnsade omfattningen av beskrivningar av inspelningsarbetets vardag delvis verraskande. Det frefaller inte som om det perspektiv, som dominerar avhandlingarnas analyser av det inspelade materialet,
tillmpas i beskrivning och reflektion ver det egna inspelningsarbetet.
Det r ocks intressant att notera att diskussioner som rr val av perspektiv
inte frefaller ha ngon relevans nr det gller val av inspelningstekniker.
Hrddraget kan man sga att det inte finns ngon uttryckt relation mellan
teoretiskt intresse och inspelningsmetod.
ven om replikerbarhet i strikt bemrkelse inte r ngot man vntar sig i det
hr sammanhanget, s skulle det nd vara svrt att med hjlp av aktuella
metodbeskrivningar stadkomma videomaterial som liknar det material som
anvnts fr analyserna. Beskrivningarna medger helt enkelt inte den typen av
upprepningar. Undantag r Anna Sparrmans och Marita Lindahls beskrivningar samt i viss mn ocks Vibeke Grver Aukrusts.
En mjlig anledning till att det frhller sig p det sttet kan vara att flera av
de aktuella avhandlingarna gtt i brschen nr det gllt att introducera en ny
metod eller teknik, bde nationellt och i Norden, men ocks vid de egna institutionerna. Det r ocks i en av de senaste avhandlingarna, Sparrmans, som
den mest elaborerade beskrivningen terfinns.

OM ANVNDNING AV VIDEOINSPELNING I FLTARBETE

31

Ljud-, blick- och kroppsorientering

Forskning med fokus p barns perspektiv kan gnas t en mngd olika
aspekter av barns liv. ven i videomaterial r informationsmngden stor och
urval och vervganden r ofrnkomliga. En frsta aspekt av interaktion, som
lter sig fngas och beskrivas med hjlp av videoinspelningar, r det samtal
som barnen deltar i liksom andra ljudande sociala handlingar (t ex sng,
instrumentspel, ljud som uppstr nr man bankar eller slr). Om man inte hr
eller frstr vad som sgs r det svrt att p ngorlunda sker grund uttala sig
om vad barnen gr, ven om det r s att man kan se vad som sker. En annan
aspekt av interaktionen, som visat sig vara av stor betydelse, r blickorientering bde hos talare och hos lyssnare (t ex Streeck & Knapp 1992, Goodwin
1981). Det visar sig att blickorientering r en integrerad del i det samtal man
deltar i.
Blickorientering visar sig till exempel fungera som en indikator p de sociala
aspekterna av lyssnande (Goodwin 1981). Samtalande mnniskor anvnder
sig ocks frekvent av mimik av olika slag, bde samtidigt med eget tal och
ensamt. Nr det gller videoinspelningar som empirisk grund fr utsagor om
barns perspektiv, kan man allts sga att blickorientering och mimik hos bde
talare och lyssnare r anvndbara verktyg. En annan aspekt av interaktion
som ocks r av betydelse r kroppsorientering, dr det visar sig att mnniskor
i samspel med andra mnniskor tenderar att vara vnda mot varandra. Som
underlag fr utsagor om barns perspektiv kan kroppsorientering allts
anvndas som ett stt att ta reda p vem som barnet r orienterat emot, och
vem den personen i sin tur r orienterad emot. En sista aspekt som vi, i enlighet
med tidigare forskning (t ex Streeck 1995) menar att r av relevans fr den
videoanvndande barnperspektivforskaren, r de artefakter som barnen och
deras interaktionspartners anvnder och r orienterade emot till exempel
bcker och leksaker (jfr Exempel 3 nedan).
METODISK VARIATION HOS SEX VIDEOSEKVENSER
Fr att diskutera metodisk variation i videomaterial4, i relation till mjligheter
och begrnsningar fr att uttala sig om barnperspektiv, menar vi, med std i
tidigare interaktionsforskning (t ex Goodwin 1994), att man kan anvnda sig
av en uppdelning i variation i ljudupptagningar, bildupptagningar av blickoch kroppsorientering och mimik, samt bildupptagningar av anvndande av
artefakter. Med hjlp av dessa kriterier har vi frn FISK-projektet valt ut ett
antal sekvenser ur det material som finns inspelat5. Urvalet r gjort enbart med
avseende p metodologiska aspekter. De sekvenser som vi valt ut tcker i stor
utstrckning den metodiska variation som finns i det tillgngliga materialet.
Flertalet av de sex situationerna r valda frn frskolematerialet. De
sekvenser som valts ut r sdana, vars ljudkvalitet r s pass bra att det gr att
analysera talet. Vi har undvikit sekvenser dr barn r filmade bakifrn under
hela sekvensen och dr det sledes inte finns ngon mjlighet att se deras
ansikten. Vr utgngspunkter fr urval att bildens fokus ska inkludera mjlighet att flja ansikten och inspelningen ska ha en tillfredsstllande ljudkvalitet.

32

M. HEIKKIL & F. SAHLSTRM

De utvalda situationerna r uppstllda i Tabell 2. Exemplen i tabellen r en

blandning av olika slags insamlingsmetodiska situationer. Vi har inledningsvis
valt att variera bildfokus och typ av ljudupptagning. Efter en genomgng av
dessa aspekter vill vi ocks diskutera betydelsen av anvndningen av fast eller
rrlig kamera och mikrofon.
Tabell 2. Exempel p metodologisk variation i det genomgngna materialet.
Bildfokus

Kameramikrofon

Trdls mikrofon

Strre grupp

Samling i frskoleklassen (1) Stormte i barnskolan (4)

Mindre grupp

Samling i frskolan (2)

Lunch i frskolan (5)

Individuellt
barn

Fri lek i frskolan (3)

Arbetspass i skolan (6)

Exempel 1: Samling i frskoleklassen, kameramikrofon: strre grupp

Den hr situationen r en samling,
en vanlig dag.6 Inspelningen r gjord
p en frskoleklass och i bild finns
alla barnen i gruppen. Barnen sitter
p bestmda platser och under sekvensens gng frekommer att barn
bde ligger ner p golvet, stiger upp,
rullar runt och gr andra rrelser.
Kameran och drmed mikrofonen
r placerad s, att alla barn ska
synas, det vill sga hela barnet inklusive kroppen oavsett frn vilken vinkel barnen syns i bild. Detta
medfr att inspelningen r gjord rtt lngt ifrn. Mikrofonens placering (i detta fall en konsekvens av gjorda stllningstaganden) gr det svrt att uppfatta
korta kommentarer av frmst barnen med ryggen mot kameran, eftersom ljudet upptas via kamerans mikrofon. Ett golvstativ r anvnt och bilden r
stadig. Lrarens ansikte r rakt mot kameran och medfr att, i detta fall, hennes aktivitet i situationen r mjlig att flja, och att hennes tal hrs tydligt.
Med avseende p barnens tal gr inte denna inspelningsteknik det mjligt
att hra vad de sger. Detta gller bde nr barnen sger offentliga saker, men
framfr allt nr barnen pratar viskande med varandra. Man kan inte heller se
de flesta barns blick- och kroppsorientering, och p detta avstnd r det svrt
att vara precis med avseende p mjligt artefaktutnyttjande. Dremot bde
syns och hrs barngruppens samtalspartner, frskollraren, bra. Kamerans
och mikrofonens placering gr att det kan uppfattas som om inga strre
frndringar sker interaktionellt och att situationen enbart r styrd av lraren,
eftersom barnens lyssnarhandlingar r omjliga att uttala sig om med hjlp av
den hr typen av data. Mjligheterna att p basis av den hr typen av data
uttala sig om barns perspektiv r allts ganska begrnsade.

OM ANVNDNING AV VIDEOINSPELNING I FLTARBETE

33

Exempel 2: Samling i frskolan, kameramikrofon: mindre grupp

Under en samlingsstund i frskolan
filmades Pontus, Maria och Annika
(namnen r fingerade). De sitter och
ter frukt i slutet av en samling. Alla
barnen sitter i ring och Pontus,
Maria och Annika sitter bredvid
varandra och blickarna r riktade
mestadels mot frken, men ibland
ocks mot ngon annan i gruppen.
Gruppen den hr dagen bestr av
cirka 14 barn. Nr kameran r
fokuserad p tre barn under en
samling hr man ganska bra vad de
tre fokuserade barnen sger. Hr r det avgrande dock inte att barnen r
fokuserade med kamerans objektiv, utan att kameran med mikrofonen
befinner sig nra barnen. Man ser tydligt barnens mimik, och blick- och
kroppsorientering, och deras ppeltande r vl synligt. I de hr avseendena
fungerar den hr typen av inspelningsteknik bra fr att studera barns perspektiv. Dremot gr det inte mnga gnger att avgra vad barnen tittar p,
eftersom det som fokuseras r utanfr den ganska snva bilden. Det gr inte
heller att uttala sig om annat n rsten hos frskollraren och andra barn som
pratar. Med avseende p relationen mellan mjliga ansprk p barns vardag
och teknik kan man sga att den hr typen av bilder gr det mjligt att p ett
detaljerat stt uttala sig om de fokuserade barnens uttryck och agerande. Dremot r det svrt att gra ansprk p att fnga barnens perspektiv i termer av
vad de r orienterade emot, eftersom det som barnen tittar p sllan syns i bild.

Exempel 3: Fri lek i frskolan, kameramikrofon: individuellt barn

I frskolan har barnen flera gnger
per dag det som i de flesta fall kallas
fri lek. I den hr sekvensen sitter
Antonia (fingerat namn) vid ett
bord i ett av de mindre rummen p
frskolan och har plockat fram en
plastmodell av ett hus dr Mumintrollen bor. P bordet finns ocks
lite legoklossar, ngra bcker och
andra platsfigurer som hon tar med
in i Mumintrollens hus. I bakgrunden spelar en CD-skiva musik producerad fr barn. Ibland kommer
ett eller flera barn in i rummet, men stannar inte lnge och verkar ha annat p
gng n att greja tillsammans med Antonia.
Kameran r fastsatt med ett bordsstativ i bordskanten vid det bord dr
Antonia sitter.7 Bordet r rektangulrt och Antonia sitter med ansiktet mot
fnstret och kameran finns rakt framfr henne. Den som skter kameran sitter

34

M. HEIKKIL & F. SAHLSTRM

i en soffa i samma rum. Via kameramikrofonen tas en hel del ljud upp frn CDspelaren, men de ljud och det tal Antonia gr kommer ocks med eftersom
kameran r placerad cirka en meter frn henne. Ljud och bild av Antonia r
allts av anvndbar kvalitet. Hennes kroppsliga handlingar gr bra att
analysera. Likas syns de artefakter hon anvnder i sin lek p ett stt som gr
att det gr att uttala sig specifikt om hur de anvnds. En talsprklig analys av
den hr sekvensen r inte mjlig att gra, men det beror inte p anvnd teknik
utan p karaktren av den interaktion som frsiggr. Dremot synliggr
inspelningen mnga andra aspekter av interaktion som r av intresse; till
exempel barns interaktion med leksaker och andra objekt, och hur barn
ensamt hanterar frskolevardagen.

Exempel 4: Stormte i barnskolan, trdls mikrofon: strre grupp

I en av de s kallade barnskolor vi
studerat, dr barn frn frskoleklassen upp till andra ret i grundskolan gr, anordnas s kallade
stormten en gng i veckan. Dessa
utgrs av olika typer av information, pminnelser av praktiskt slag,
och leds av en lrare och dr bde
lrare, fritidspersonal, assistenter
och elever kan ha inslag av den karaktren. Vid dessa tillfllen samlas
omkring sextio barn p en relativt
liten yta och sitter mycket trngt.
Vid flera sdana hr tillfllen har vi filmat. Under ett tillflle hade Anders
(fingerat namn), som d gick i frskoleklassen, en trdls mikrofon p sin
trja. Kameran var fst p stativ vid ett bord ngra meter frn den plats dr
Anders satt och han var tydligt med i bild tillsammans med mnga andra barn.
Under tiden medan informationen pgick hrdes inte barn som pratade,
men nr vi tittade p bandet i efterhand hrdes det viskningar och smprat
som mikrofonen hade tagit upp. Ljudmssigt fr vi allts en bra bild av Anders
perspektiv p situationen. Den ljudupptagning som grs r i de flesta avseenden snarlik den ljudmilj som just Anders hr (eftersom mikrofonen sitter i
stort sett p samma stlle som hans ron). Bildmssigt r Anders ocks
fokuserad. Detta gr det mjligt att i detalj uttala sig om hans icke-verbala
agerande. Nackdelen med detta snvare bildperspektiv r dock att man i de
flesta fall inte kan se vad Anders r orienterad emot icke-verbalt. Frskollraren och annat offentligt tal hrs dock oftast ganska tydligt.
Detta r material av knslig karaktr, eftersom barnen mste sitta tysta ven
om de inte gr det. Det vi kan hra p inspelningen r korta viskningar som
Anders gr nr han sitter ner. Det ger oss en inblick i barns vardag dr
interaktion med andra barn r centralt och viktigt. Det som barnen sger till
varandra konstituerar dem som elever och ger oss ett stt att se p skolan med
barns perspektiv p ett mera barnnra stt, samtidigt som frgan om barns
integritet kvarstr. Nr gr man fr lngt? Till skillnad frn nr mnga var i

OM ANVNDNING AV VIDEOINSPELNING I FLTARBETE

35

bild och kameramikrofonen anvndes blir analysen utifrn ett sdant hr

material mera lik den som kan gras med barn i mindre grupp, eftersom man
medan hjlp av den trdlsa mikrofonen kan identifiera de mikrogrupperingar som uppkommer i stora grupper.
Vad vi vill peka p r att det i varje projekt och i varje studie r viktigt att
diskutera dessa frgor. Det r ocks, menar vi, viktigt att inte likstlla oetiskt och nra. Den hr typen av inspelningsteknik gr det ocks mjligt
att ge barnen rttvisa i beskrivningarna, och ger mjlighet till insikt i barns
interaktionella kunnande som r svrt att komma t p andra stt.

Exempel 5: Lunch i frskolan, trdls mikrofon: mindre grupp

Under en lunchstund p frskolan
har Josefine (i mitten; fingerat
namn) p sig en trdls mikrofon.
Hon sitter p sin plats och vntar p
att lunchen ska brja. Josefine gr i
frskolan och sitter och pratar med
Amanda (fingerat namn) om vem
som ska komma hem till vem nr
frskoledagen r ver. Situationen
r orolig. Barn springer omkring,
lrarna delar ut mat till borden,
hller upp dryck och frsker samtidigt lugna situationen. P samma
stt som i det frra exemplet gr Josefines mikrofon att de ljud som hon gr
och hr, och ocks de nrmast runt omkring henne, hrs bra p inspelningen.
Hon och hennes kompisars icke-verbala agerande syns ocks tydligt, och de
artefakter de r orienterade emot r vl synliga. Med avseende p tekniska
frutsttningar fr analyser av barns perspektiv r detta material synnerligen
anvndbart.

Exempel 6: Arbetspass i skolan, trdls mikrofon: individuellt barn

Emilia (fingerat namn) sitter p ett
s kallat arbetspass under den
frsta veckan av skolan och skriver
och frglgger med frgpenna p ett
papper. Under tiden har hon en
trdls mikrofon fst i sin trja.
Hon sitter ensam vid sitt bord
samtidigt som det pgr liknande
saker runt omkring henne; andra
barn som sitter och skriver och
frglgger eller vsser pennor eller
gr fram till lraren. Dessa aktiviteter syns i bild ibland och Emilia
blir ibland uppskt av ngot annat barn fr ngon kort kommentar eller
liknande. I den hr situationen har Emilia, som redan nmnts, en trdls

36

M. HEIKKIL & F. SAHLSTRM

mikrofon med tillhrande sndare fst p sin trja och i linningen p byxorna.
Kameran r fst med stativet p ett annat bord n det hon sitter och arbetar
vid, cirka tv meter frn Emilia.
Mjligheten att flja Emilias stt att arbeta med hjlp av den trdlsa
mikrofonen ger i stort sett samma slutsats som d kameramikrofonen anvnds
(som i Exempel 3 med Antonia). Materialets begrnsningar och mjligheter r
i allt vsentligt de samma, med undantag fr att den bok som Emilia arbetar
med r svrare att flja n vad gller leksakerna i det frra exemplet. I
anvndandet av text r det av stor betydelse var p en sida man pekar eller
lser (jfr Melander 2003), och med ett kamerafokus framifrn gr det inte att
vara speciellt precis med avseende p textanvndningen. Det som ocks skiljer
situationerna t, r att kameran inte r placerad alls lika nra Emilia som
Antonia. I det hr fallet gr kameraplaceringen att Emilia kanske kan
glmma bort den p ett annat stt n kanske Antonia kan. Den trdlsa
mikrofonen mjliggr fr oss att lyssna och analysera hur Emilia gr nr hon
ljuder sig fram till ett ord hon tnker skriva p pappret.
Sammanfattningsvis kan vi placera in exemplen ovan i nedanstende matriser, dr de olika exemplen r ordnade i fallande skala med avseende p
materialets mjligheter fr analyser av de olika aspekterna av interaktionella
handlingar: frst fr fokuserade barn i Tabell 3, fljt av deras samtalspartners
i Tabell 4.
Tabell 3. Exempel p mjliga analyser av olika aspekter av
interaktion fr barn i fokus.
Analyser av

Goda analysmjligheter

Tal

Ex 2: samling i frskolan
Ex 3: fri lek i frskolan
Ex 4: stormte i
barnskolan
Ex 5: lunch i frskolan
Ex 6: arbetspass i skolan

Blick- och
kroppsorientering

Ex 3: fri lek i frskolan

Ex 5: lunch i frskolan
Ex 6: arbetspass i skolan

Artefaktanvndande

Ex 2: samling i frskolan
Ex 3: fri lek i frskolan
Ex 4: stormte i
barnskolan
Ex 5: lunch i frskolan
Ex 6: arbetspass i skolan

Mindre goda
analys-mjligheter

Sm analysmjligheter
Ex 1: samling i
frskoleklassen

Ex 2: samling i
frskolan
Ex 4: stormte i
barnskolan

Ex 1: samling i
frskoleklassen

Ex 1: samling i
frskoleklassen

OM ANVNDNING AV VIDEOINSPELNING I FLTARBETE

37

Tabell 4. Exempel p mjlighet till analys av olika aspekter av

interaktion fr fokuserade barns samtalspartners.
Analyser av

Goda
analysmjligheter

Mindre goda
analysmjligheter

Sm
analysmjligheter

Tal

Ex 3: fri lek i frskolan

Ex 5: lunch i frskolan
Ex 6: arbetspass i
skolan

Ex 1: samling i
frskoleklassen

Ex 2: samling i
frskolan
Ex 4: stormte i
barnskolan

Blick- och
kroppsorientering

Ex 3: fri lek i frskolan

Ex 5: lunch i frskolan
Ex 6: arbetspass i
skolan

Ex 1: samling i
frskoleklassen

Ex 2: samling i
frskolan
Ex 4: stormte i
barnskolan

Artefaktanvndande

Ex 3: fri lek i frskolan

Ex 5: lunch i frskolan
Ex 6: arbetspass i
skolan

Ex 1: samling i
frskoleklassen

Ex 2: samling i
frskolan
Ex 4: stormte i
barnskolan

Tabell 3 och Tabell 4 visar att det finns en avsevrd variation mellan olika stt
att arbeta. I vissa fall r betydelsefulla aspekter av barns perspektiv inte alls
mjliga att uttala sig om, som till exempel nr man arbetar med en helgruppsbild p barn som deltar i en samling (Exempel 1). Hr kan man inte hra vad
barnen sger till varandra utanfr det offentliga, och man kan inte heller se
vart de tittar eller vad de gnar uppmrksamhet t. I andra fall gr det inte att
sga ngot om de flesta av barnens samtalspartners (Exempel 2), medan det i
vissa fall gr att arbeta p ett sdant stt att de rent tekniska frutsttningarna
fr analys r s gott som optimerade (Exempel 5).

Rrlig eller fast kamera och mikrofon?

Frutom variation i bildfokus och ljudupptagning finns det mnga andra
saker som kan varieras med avseende p inspelningsteknik. Tv mer betydelsefulla r skillnaden mellan att anvnda stativ och att arbeta med handhllen kamera, liksom skillnaden mellan att anvnda kameramikrofon och
trdlsa mikrofoner. Skillnaden mellan att anvnda handhllen kamera och
stativmonterad r att nr man anvnder stativ har det en tendens att styra
uppmrksamheten mot aktiviteter som r rumsligt stabila; som inneaktiviteter och samlingar, medan man har svrare att dokumentera aktiviteter som
r rumsligt rrliga, som mycket uteaktivitet r.
Frdelarna med en stativmonterad kamera r dels att den skter sig sjlv,
dels att bildkvaliteten generellt blir bttre med ett stativ. Nackdelarna r att
man blir rumsligt bunden och sledes har svrare att flja barn i olika aktiviteter. Man r allts mer lst med ett stativ. En handhllen kamera kan man g
eller springa med ute, och komma nrmare de delar av barnens vardag som
tilldrar sig i rrliga situationer. Det innebr dock en annan typ av arbete att

38

M. HEIKKIL & F. SAHLSTRM

arbeta med en sdan kamera, och man lper ocks strre risk att dra uppmrksamhet till sig sjlv och kameran.
Vi vill ocks ppeka att nr det gller att anvnda extern mikrofon r man
inte lst till att stta en mygga p det individuella barnet. Vi har i begrnsad
omfattning ocks anvnt externa mikrofoner som placerats p bord eller
bnkar i rummet. Frdelen med det hr arbetssttet r rent tekniskt att man
kan frbereda sin utrustning i lugn och ro, och ljudupptagningen blir ofta bra.
Nackdelarna r de samma som fr en stativkamera, men i hgre grad. Nr
barnen flyttar sig r det besvrligt att flytta med en sndare, och rrlighet
stller till med problem. Vi har ocks haft en hel del tillvnjningsproblem, dr
mikrofonerna ftt stor uppmrksamhet frn barnen (se Hggblom, Melander
& Sahlstrm 2003).

En eller tv, tre, fyra?

S hr lngt har vi gnat oss t att behandla exempel dr vi anvnt oss av en
enda kamera och en enda mikrofon, eftersom det r det idag dominerande
arbetssttet. Anvndandet av endast en kamera har ocks mnga frdelar,
framfr allt med avseende mjligheterna att p ett etnografiskt acceptabelt
stt hantera utrustningen. Men om man har de ekonomiska och personella
resurser som behvs (och de behver inte vara s stora som man tror) fr att
anvnda sig av mer n en kamera kan man med tv kameror p ett fungerande
stt hantera det svrlsta problem det innebr att samtidigt filma flera
mnniskor som pratar med varandra. Mycken tidigare forskning (fr en bra
introduktion se t ex Goodwin 1981) har visat att vad lyssnare gr medan
ngon talar har stor betydelse fr hur talaren konstruerar sitt tal. Detta ganska
grundggande drag kan vara frvnansvrt svrt att dokumentera med endast
en kamera, medan ytterligare en kamera delvis lser problemet. Mer teknik
lser sllan viktiga forskningsfrgor, men man kan vnda p argumentet. Det
kan nmligen vara av betydelse fr framtida studier av barns eller vuxnas
perspektiv (s som det kan studeras i interaktion) att diskutera av vilket skl
man skall anvnda just en, eller tv, eller tre kameror.8
SAMMANFATTNING
Vi har hr velat lyfta fram mngfalden av mjligheter att samla in material
med hjlp av video. Vi har ven diskuterat dessa i relation till skilda ansprk i
analyser av barns perspektiv. P basis av detta menar vi att vi har visat vikten
av att beskriva hur kameran r placerad, hur mycket som hrs och syns, i
relation till de syften och ansprk som formuleras vid studier av barns och
vuxnas interaktion. Anvndning av video r sledes inte en sjlvklar insamlingsmetod. Det konkreta valet av insamlingsmetod mste bestmmas av
studiens avsikt: Ibland passar en stativmonterad gruppkamera med mikrofon
p kameran bra; ibland behvs kanske en handhllen kamera med en trdls
mikrofon utrustning. Dessa beslut r avgrande fr hur man skapar sina data,
vilket i sin tur fr avgrande betydelse fr hur man kan genomfra sina
analyser.

OM ANVNDNING AV VIDEOINSPELNING I FLTARBETE

39

Vi inledde med att se p hur forskare som anvnt sig av video fr studier av
barn har beskrivit sitt arbete. Sammanfattningsvis visar vr granskning att
beskrivningarna med f undantag r summariska. Vr genomgng av de sex
videupptagningarna visar dock att det r relativt enkelt att ka frutsttningarna fr reflexivitet, genom att beskriva hur man gjort, ngot som alla
fltarbetare som deltagit i inspelningar kan gra. En mer noggrann beskrivning av hur det konkreta inspelningsarbetet genomfrts skulle bdda fr ett
kat samlat kunnande, vilket ocks skulle bidra till att utveckla det forskningsflt som gnar sig t etnografiska studier av barns perspektiv. Samtidigt
vill vi ocks pminna om att kvalitet i etnografisk forskning med video naturligtvis ocks avgrs av mnga andra faktorer som r minst lika viktiga, som
exempelvis sttet att hantera rollen som observatr av barn och vuxna. Vad vi
velat belysa i den hr artikeln r endast en av alla de aspekter som har betydelse.
NOTER
1. Begreppet socialkonstruktionistiskt perspektiv innefattar ett stort antal inriktningar p studier, med en gemensam utgngspunkt i synen p samspel mnniskor
emellan som det som skapar och upprtthller sociala strukturer. Fr en aktuell
genomgng i anknytning till forskning om barns perspektiv se Ivarsson (2003).
2. Se dock Lindahl (1996), Pramling Samuelsson och Lindahl (1999), Sparrman
(2002).
3. Ett konkret och oss nrstende exempel p att den hr typen av frgor r av
betydelse r de analyser som gjordes inom projektet Longitudinella studier av
mikropolitiska strategier och elevers skolkarrirer, dr man delvis med hjlp av ny
teknologi fick syn p aspekter av klassrumsinteraktion som tidigare inte varit s
synliga i forskningen (se Sahlstrm 1999, Garpelin 1997).
4. Allt material som videoinspelats i projektet har katalogiserats i en databas
bestende av ett stort antal poster. Katalogiseringen har gjorts med avseende p
hndelser i bild, dr bland annat kommentarer kring antal barn i bild, sekvenslngd
och teknisk kvalitet infogats. Vrt material bestr av inspelningar frn tv frskolor,
fyra frskoleklasser och fyra grupper i grundskolans frsta r. I detta skede har vi en
sista inspelningsomgng kvar i grundskolans frsta r. Den kommer att genomfras
under vren 2003. Projektet avslutas sommaren 2004. Materialet bestr sammanlagt av c:a 300 timmar film. Databasen r uppgjord i File Maker Pro (se Hggblom
& Sahlstrm 2003).
5. Videoinspelningarna har gjorts med digitala videokameror (typ SONY DSRPD100AP och Sony DSR-PD150AP). D vi anvnt trdlsa mikrofoner har vi
anvnt Sony WRR-805 A/062 som mottagare och Sony WRT-805/62 som sndare.
P kamerorna har ocks anvnts vidvinkelobjektiv i mnga fall.
6. Alla frldrar vars barn frekommer p de bilder som hr finns inklippta har
gett sitt skriftliga medgivande till att deras barn frekommer i vrt material.
7. Ett slags stativ bestende av en ledbar monteringsarm frsedd med en superklmma och ett kamerafste i varsin nde. Superklmman kan fstas p olika ytor,
svl plana ytor som runda och fyrkantiga. Lederna kan lsas i olika positioner.
8. Ett svenskt exempel dr man anvnder sig av tre kameror i samma klassrum
samtidigt r projektet Svensk skoltur i komparativ belysning (http://www.ped.uu.
se/kult).

40

M. HEIKKIL & F. SAHLSTRM

LITTERATUR
Aukrust Grver, V. 1995: Fortellinger fra stellerommet. To-ringer i barnehage. En
studie av sprkbruk. Innhold og struktur. Oslo: Universitetet i Oslo, Pedagogisk
forskningsinstitutt.
Berger, P. & Luckmann, T. 1967: The social construction of reality. New York:
Anchor Books.
Corsaro, W.A. 1981: Entering the childs world. Research strategies for field entry
and data collection in a preschool setting. I J. Green & C. Wallat (red): Ethnography and language in educational settings. Norwood, NJ: Ablex.
Garpelin, A. 1997: Lektionen och livet. Ett mte mellan ungdomar som tillsammans bildar en skolklass. Uppsala: Acta Universitatis Upsalensis.
Goodwin, H.C. 1981: Conversational organization: Interaction between speakers
and listeners. New York: Academic Press.
Goodwin, H.C. 1994: Professional vision. American Anthropologist, 96(3),
606633.
Gullv, E. 1998: Brn i fokus: En antropologisk studie af betydningsdannelse
blandt brnehavebrn. Kbenhavn: Kbenhavns universitet, Institut for
antropologi.
Hggblom, J. & Sahlstrm, F. 2003: Katalogisering av inspelat videomaterial. I H.
Melander, H. Prez-Prieto, & F. Sahlstrm (red): Frn frskola till skola.
Berttelser frn ett forskningsprojekt. (Pedagogisk Forskning i Uppsala 149)
Uppsala: Uppsala Universitet, Pedagogiska Institutionen.
Hggblom, J., Melander, H. & Sahlstrm, F. 2003: En kort beskrivning av fltarbetet i FISK-projektet. I H. Melander, H. Prez-Prieto & F. Sahlstrm (red): Frn
frskola till skola. Berttelser frn ett forskningsprojekt. (Pedagogisk Forskning
i Uppsala 149) Uppsala: Uppsala Universitet, Pedagogiska Institutionen.
Ivarsson, P-M. 2003: Barns gemenskap i frskolan. (Uppsala Studies in Education
101) Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Johansson, E. 1999: Etik i sm barns vrld. Om vrden och normer bland de yngsta
barnen i frskolan. Gteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Lehtinen, A-R. 2000: Lasten kesken. Lapset toimijoina pivkodissa (Bland barn.
Barn som aktrer p daghem). Jyvskyl: Jyvskyl University.
Lindahl, M. 1996: Inlrning och erfarande. Ettringars mte med frskolans vrld.
(Gteborg Studies in Educational Sciences 103) Gteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis.
Lindqvist, G. 1995: The aestethics of play. A didactic study of play and culture in
preschools. Uppsala: Acta Universitatis Upsalensis.
Lfdal, A. 2002: Frskolebarns lek. En arena fr kulturellt och socialt meningsskapande. Karlstad: Karlstad universitet, Institutionen fr utbildningsvetenskap
Mehan, H. 1991: The schools work of sorting students. I D. Boden & D.H.
Zimmerman (red): Talk & social structure. Studies in ethnomethodology and
conversation analysis. Cambridge: Polity Press.
Melander, H. 2003: E han lessen bara fr att han ska d? Om bokanvndning i
en frskola, frskoleklass och skola. I H. Melander, H. Prez-Prieto, & F. Sahlstrm (red): Frn frskola till skola. Berttelser frn ett forskningsprojekt.
(Pedagogisk Forskning i Uppsala 149) Uppsala: Uppsala Universitet, Pedagogiska Institutionen.
Mnsson, A. 2000: Mten som formar. Interaktionsmnster p frskola mellan
pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Malm: Lrarhgskolan
i Malm, Institutionen fr pedagogik.
Odelfors, B. 1996: Att gra sig hrd och sedd. Om villkoren fr flickors och
pojkars kommunikation p daghem. Stockholm: Stockholms Universitet,

OM ANVNDNING AV VIDEOINSPELNING I FLTARBETE

41

Pedagogiska institutionen.
Pramling Samuelsson, I. & Lindahl, M. 1999: Att frst det lilla barnets vrld. Med
videons hjlp. Stockholm: Liber.
Rubinstein Reich, L. 1990: Samling i frskolan. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Sahlstrm, F. 1999: Up the hill backwards. On interactional constrains and affordances for equity-constitution in the classrooms of the Swedish comprehensive
school. (Uppsala studier in education 85) Uppsala: Acta Universitatis Upsalensis.
Sparrman, A. 2002: Visuell kultur i barns vardagsliv. Bilder, medier och praktiker.
Linkping: Linkping Studies in Arts and Science.
Streeck, J.1995: How to do things with things. Human Studies,19, 365384.
Streeck, J. & Knapp, M.L. 1992: The interaction of visual and verbal features in
human communication. I F. Potayos (red): Advances in nonverbal communication. Amsterdam: Benjamins.
Thorell, M. 1998: Politics and alignment in childrens play dialogue. Play arenas
and participation. Linkping: Linkping Studies in Arts and Science.
Williams, P. 2001: Barn lr av varandra. Samlrande i frskola och skola. Gteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.