Bilaga 1 till 17 140:51932

2.Skrivregler
fr forsvarsmakten.se

Bilaga 1 till 17 140:51932

Innehll
2.1
2.2
2.3
2.4.
2.5
2.5.2
2.5.3
2.5.4
2.5.5
2.5.6
2.5.7
2.5.8
2.6
2.7
2.8
2.9
2.10
2.11

Inledning med hnvisningar

Generellt om texter
Geografiska namn
Skriv p svenska
Versaler eller gemener
Frband
Titlar, gradbeteckning
Avdelningar, sektioner, skolor, orkestrar
Ledningar och staber inom Hgkvarteret
Bataljoner, divisioner och kompanier mm
Sammansttningar
Projekt och plattformar
Organisationsenheters namn
Frkortningar
Siffror
Genitiv
Vanliga fel
Kllor

sid 2
sid 3
sid 3
sid 3
sid 4
sid 4
sid 4
sid 4
sid 5
sid 5
sid 5
sid 5
sid 6
sid 7
sid 7
sid 7
sid 8
sid 9

2.1 Inledning
Texterna p Frsvarsmaktens webbplatser representerar myndigheten och ska vara
sprkligt korrekta och flja regler och god sed fr publicering.
Fr att en text ska kunna publiceras p Frsvarsmaktens externa webbplatser ska
den, frutom att den ska vara sann och korrekt, vara lagom lng, lttlst och levande.
Texternas avsndare r Frsvarsmakten, inte ett enskilt frband eller ett kompani.
Sprket r ocks ett helt annat n en order eller en skrivelse.
Den som skriver artiklar eller faktasidor mste skriva p ett enkelt stt med vanliga
ord och lyfta fram innehll som mlgruppen, exempelvis frldrar, journalister och
blivande soldater, kan tnkas vara intresserade av.
Skriv enkelt och konkret, utan frkortningar och militr jargong. r en frkortning
nd ndvndig, frklara den i brjan av texten och anvnd den sedan.
Skrivreglerna utgr frn i frsta hand Myndigheternas skrivregler, Sprkrdets
Svenska skrivregler och de rekommendationer som terfinns i TT-sprket.
Uppstr problem i situationer med nya begrepp gr det att ska std hos
informationsstaben vid Hgkvarteret.

Bilaga 1 till 17 140:51932

2.2 Generellt om det skrivna sprket p forsvarsmakten.se

Skapa en god struktur i texten. Vlj en vinkel och frsk inte f med fr
mnga budskap. Strva efter korta stycken i en logisk fljd. Variera mellan
lnga och korta meningar. Krngla inte till texten med mnga bisatser.

Anvnd ordbok eller ordlista fr att hitta stavningen av ord. Ibland finns inte
ordet med i ngon ordlista. Tnk d i frsta hand p att hitta ett annat,
svenskt ord, som motsvarar det nya ordet. I andra hand fr skribenten sjlv
vlja hur ordet stavas. Utg d frn att ordet kan lsas ut rtt och inte
krngla till det. Lita inte p att rttstavningsprogram alltid har rtt.

Kvalitetskontroll: Kontrollera noggrant stavningen av namn, siffror och andra

exakta uppgifter. Lt ngon med goda sakkunskaper kontrollera dina
faktauppgifter.

Lt ngon med god sprkkunskap korrekturlsa texten. Undvik att publicera

en text som inte minst tv personer har lst.

Tnk p att viktiga nyckelord i texten br finnas lngt upp i texten, grna i
rubriken, fr att Googles skmotor ska ge texten en hg placering i
sktrffarna.

2.3 Geografiska ord

Om etablerad svensk stavning redan finns p en plats, anvnd den. Exempel:
Bryssel inte Bruxelles, Kalifornien inte Californien. Ta grna hjlp av TT-sprket som
ofta uppdaterar med stavning av platser som inte redan r etablerade.
Notera dock att vi anvnder fljande stavning av ngra stder i norra Afghanistan:
Mazar-e-Sharif, Sheberghan, Sar-e-Pol.

2.4 Skriv p svenska

Skriv p svenska. Som myndighet har vi en srskild uppgift att vrna och utveckla det
svenska sprket. r det omjligt att hitta en lmplig svensk versttning, frklara
begreppet s att en lsare utan stora frkunskaper kan frst.
Namn p utlndska institutioner eller liknande skrivs p svenska eller p landets
originalsprk frtydligat med svensk benmning. Undvik att anvnda engelska
benmningar dr de egentligen inte hr hemma. Exempel: skriv afghanska armn
istllet fr ANA (Afghan National Army), flygbasen i Tuzla istllet fr Tuzla Airbase,
Skavsta flygplats istllet fr Skavsta Airport.
3

Bilaga 1 till 17 140:51932

Undvik ordet mentorera frn engelskans mentoring. P svenska gr det dremot att
anvnda omskrivningen utva mentorskap eller arbeta som mentor. Exempel: Nr
han var ute och arbetade som mentor lrde han sig att man mste vara tydlig. Inte:
Nr han var ute och mentorerade lrde han sig

2.5 Versaler eller gemener

2.5.1 Myndigheter
Centrala verk och myndigheter som r unika och har namnkaraktr skrivs versal
begynnelsebokstav.
Exempel: Myndigheten fr samhllsskydd och beredskap, Frsvarsmakten (anm.
frsvaret skrivs med gemener samt frsvarsmakten som substantiv, "den svenska
frsvarsmakten" liksom Sveriges frsvarsmakt.)
2.5.2 Organisationsenheter
Organisationsenheters namn skrivs ut med bokstver (ven siffror upp till och med
tolv skrivs ut med bokstver). Organisationsenheters namn som bestr av tv ord
skrivs med versal begynnelsebokstav i frsta ordet och gemen i andra ordet (se 2.6).
Rekommendationen r att i brjan av en text skriva ut frbandsnamnet och ange det
korta namnet (exempel: P 7) om frbandsnamnet r fr lngt att skriva ut (se avsnitt
2.6). Drefter kan det korta namnet anvndas i resten av texten. Exempel:
"Norrbottens flygflottilj, F 21, har".
2.5.3 Titlar, gradbeteckningar och funktionsbeteckningar
Titlar och gradbeteckningar skrivs med gemener.
Exempel: ljtnant, verbeflhavaren, marininspektren, arminspektren.
Funktionsbeteckningar skrivs med gemener i lptext.
Exempel: marinen, flygvapnet, armn.
Notera att Hemvrnet som regel skrivs med versal begynnelsebokstav. Undantag: i
samband med exempelvis upprkning av frsvarsgrenarna skrivs Hemvrnet med
gemen begynnelsebokstav fr att uppn enhetlighet. Exempel: armn, marinen,
flygvapnet och hemvrnet.
2.5.4 Avdelningar, sektioner, skolor och orkestrar
Avdelningar, sektioner, staber och motsvarande inom myndigheten skrivs med
gemener. Exempel: regementsstaben, flottiljledningen, utvecklingsenheten,
personalavdelningen.
Undantag: namn p orkestrar inom frsvarsmusiken fr versal begynnelsebokstav.
Exempel: Armns musikkr, Livgardets dragonmusikkr.
Namn p skolor fr i regel versal begynnelsebokstav. Exempel: Tolkskolan,
Flygskolan, Ledningsskolan.
4

Bilaga 1 till 17 140:51932

2.5.5 Ledningar och staber inom Hgkvarteret

Ledningar och staber inom Hgkvarteret skrivs i lptext med gemen
begynnelsebokstav. Exempel: produktionsledningen, juridiska staben,
informationsstaben.
Avdelningen Generallkaren skrivs med versal begynnelsebokstav p grund av sin
srstllning, dock skrivs befattningen generallkaren som vanligt med gemen
begynnelsebokstav.
Anmrkning: militra underrttelse- och skerhetstjnsten skrivs i normalfallet med
gemen begynnelsebokstav, p grund av att namnet r s lngt kan den etablerade
frkortningen Must anvndas och skrivs d med versal begynnelsebokstav fr att
undvika eventuella sammanblandningar med en vlknd dryck.
2.5.6 Bataljoner, divisioner, skvadroner, kompanier och plutoner
Bataljoner, divisioner, skvadroner, kompanier, plutoner eller motsvarande, som har
namn som hrrr sig till funktion utan utprglade namnegenskaper fr gemen
begynnelsebokstav. Exempel: rjdykardivisionen, stridsledningsbataljonen men
Victoriabataljonen.
Ibland anvnds av artighetsskl versal begynnelsebokstav, d kan det vara lmpligt
att variera vidare anvndandet, exempel: Nils Svensson r en framstende
skidkare som tjnstgr i Armns jgarbataljon i Arvidsjaur. Under hans tid i
bataljonen.Nr man trffar soldaterna i jgarbataljonen
2.5.7 Sammansttningar
Sammansttningar som inleds med namn fr normalt versal begynnelsebokstav och
skrivs i ett ord.
Exempel: Gripendivisioner.
2.5.8 Projekt och plattformar
Namn p projekt skrivs i normalfallet med versal begynnelsebokstav. Exempel:
ppen drr-projektet.
Affrssystemet Prio, som r att betrakta som ett namn p ett system, skrivs med
versal begynnelsebokstav.

2.6 Organisationsenheters namn

I normalfallet skrivs organisationsenhetens hela namn ut. Med tanke p att flera
organisationsenheter har vldigt lnga namn r det i vissa fall ndvndigt att
anvnda en frkortning, se nedanstende lista fr vgledning.

Bilaga 1 till 17 140:51932

Vissa organisationsenheter har ven en beteckning som inte r att betrakta som
frkortning, exempelvis P 7 som avser Sdra sknska regementet. Dessa
beteckningar gr oftast bra att anvnda.
Kompanier/divisioner med mera som inleds med ordningsnummer skrivs ut, exempel:
42:a kompaniet, tredje bataljonen (ej 3.bataljon).
Lista p frband, centrum och skolors stavning (i frekommande fall accepterad
frkortning/alternativ beteckning fr anvndning i lptext angiven inom parentes):
Amfibieregementet (Amf 1)
Artilleriregementet (A 9)
Blekinge flygflottilj (F 17)
Fjrde sjstridsflottiljen
Frsta ubtsflottiljen
Frsvarsmaktens logistik (FMLOG)
Frsvarsmaktens telent- och marktelefrband (FMTM)
Frsvarsmaktens tekniska skola (FMTS)
Frsvarsmaktens underrttelse- och skerhetscentrum (FM UndSkC)
Frsvarsmaktens helikopterflottilj (Helikopterflottiljen)
Frsvarsmedicincentrum
Frsvarsmaktens HR-centrum (HR-centrum)
Hemvrnets stridsskola
Hgkvarteret
Gta ingenjrregemente (Ing 2)
Ledningsregementet
Livgardet
Livregementets husarer (K 3)
Luftstridsskolan
Luftvrnsregementet (Lv 6)
Marinbasen
Markstridsskolan
Militrhgskolan Halmstad
Militrhgskolan Karlberg
Norrbottens flygflottilj (F 21)
Norrbottens regemente (I 19)
Skaraborgs flygflottilj (F 7)
Skaraborgs regemente (P 4)
Sjstridsskolan
Srskilda operationsgruppen
Sdra sknska regementet (P 7)
Totalfrsvarets ammunitions- och minrjningscentrum (Swedec)
Totalfrsvarets skyddscentrum (SkyddC)
Tredje sjstridsflottiljen
Trngregementet

Bilaga 1 till 17 140:51932

2.7 Frkortningar
Anvnd inte frkortningar utan skriv ut dem i sin helhet. Exempel: bland annat, med
flera, det vill sga, cirka, procent, kapten, ljtnant, mekaniserad bataljon. Undantaget
r namnlika frkortningar. Exempel: SAS, SBAB, OSSE, Nato
Frkortningar som kan uttalas som ett ord och r ett namn skrivs med versal
begynnelsebokstav.
Exempel: Nato, Sida, Isaf, Saab.
Frkortningar som uttalas bokstav fr bokstav skrivs genomgende med versaler.
Exempel: B, FMV, FMTM.
Frkortningar som bara delvis kan lsas ut skrivs med versaler. Exempel: KFOR,
FMLOG.
Internationella vningar skrivs ofta med versaler i logotyper och liknande, till exempel
STRONG RESOLVE, VIKING 01. Vi fljer TT:s rekommendation och undviker denna
typ av stavningsstt.
Exempel: Strong Resolve, Nordic Peace, Viking 01.
Befattningshavare frkortas i regel inte. C INS skrivs Frsvarsmaktens insatschef. C
Prod Materiel skrivs frslagsvis chefen fr materielavdelningen vid
produktionsledningen. Undantag: B som r en etablerad frkortning fr
verbeflhavaren.
Notera: etcetera r en av de f ord dr begripligheten r hgre i frkortad form. Ordet
br undvikas helt eller skrivas i frkortad form: etc.

2.8 Siffror
Siffror i lpande text skrivs som bokstver upp till och med siffran tolv. Srskriv
tusental. Ngra exempel: 543, 1 543, 1 543 000.
Telefonnummer sammanhlls i par eller tre och tre: 08-788 88 88, 08-584 540 00.

2.9 Genitiv
Genitiv markeras i de allra flesta fall med s (undantag ord som slutar med s,x eller
z). Ofrndrade genitivattribut anvnds frmst i ortsnamn, exempelvis Malm hamn,
Borlnge central. Undvik B chefsmte (skriv B:s chefsmte), Ing 2 verksamhet
(skriv Ing 2:s verksamhet) eftersom formen knns lderdomlig och styltig.
Genitivndelse till outtalbara frkortningar skrivs med kolon fre ndelsen. Exempel:
B:s, FN:s, FMV:s.

Bilaga 1 till 17 140:51932

Genitivndelse till frkortningar som kan uttalas som ord skrivs med ndelse utan
kolon. Exempel: Natos, Sidas.

2.10 Vanliga fel

Skriv:
sger verbeflhavare
Sverker
sger major ke

Skriv inte:
sger verbeflhavare
Sverker
sger Major ke

Kommentar/hnvisning
Grader och titlar skrivs
med gemen
begynnelsebokstav (2.5.3)

regeringen och
riksdagen
Frsta utbtsflottiljen
Inom armn arbetar
Frsvarsmaktens
insatschef
Frsvarsmaktens
Natos
Annas
Frbandet finns i Flen.

Regeringen och
Riksdagen
1.ubflj
Inom Armn arbetar
C INS

2.5.1

Frsvarsmaktens
NATOs
Annas
Frbandet finns i FLEN.

Flygplanet produceras av
Saab.
Isaf
Tidvis tjnstgrande
soldat/sjman
Frband, skolor och
centrum
Frsvarsmakten med
Hemvrnet
Ingenjrfrband

Flygplanet produceras av
SAAB.
ISAF
Tidvis anstlld
soldat/sjman
Frband, skolor och
centra
Frsvarsmakten och
Hemvrnet
Ingenjrsfrband

Apostrof fr att markera

genitiv hr i normalfallet
inte hemma i svenskan.
Ortsnamn skrivs i
svenskan med versal
begynnelsebokstav.
2.7

2.6
2.5.3
2.7

2.7

Pluralformen p centrum
r: centrum.
Hemvrnet r en del av
Frsvarsmakten.

Fler vanliga fel:

Skriv plutonchef, kompanichef, brigadchef ej plutonschef. Notera dock att:
bataljonschef, divisionschef, regementschef r korrekta stavningar.
GSS str fr gruppbefl, soldat, sjman inte gruppchef, soldat, sjman.
Ett centrum heter i bestmd form centrumet, och flera centrum heter i bestmd form
centrumen. Undvik ordet centra. Ett center heter i pluralform center/centren. Sledes:
frband, skolor och centrum.
En policy bjs: den policyn, flera policyer, de dr policyerna.
Efter kolon anvnds normalt gemener, om inte satsen som fljer kolonet r ett citat
eller en direkt uppmaning. Fljer en uppradning av lngre exempel efter kolonet r
8

Bilaga 1 till 17 140:51932

versal begynnelsebokstav att fredra.

Exempel: Det nya vningsupplgget sammanfattades av soldaterna med ett enda
ord: lrorikt.
Det nya vningsupplgget medfr problem: Soldaterna blir ondigt slitna.
Instruktrernas arbetstid blir vldigt lng. Dessutom blir semesterplaneringen lidande
av att vningen gr ver midsommarhelgen.
Hederstitlar ska vid tergivningen av direkt tilltal ha versal begynnelsebokstav. I
brdtext r det gemen. Exempel: Under vningen mtte kungen ngra nyinryckta
rekryter.
Har Kungen gjort lumpen? frgade en av soldaterna.
Undvik Hans Majestt och Hennes Kungliga Hghet i brdtext. I de fall man mste
anvnda uttrycken skrivs de med versala begynnelsebokstver, som ovan, av
artighetsskl.
Undvik olika bjningar p uniformssystemet modell 90 eftersom det ltt blir knasigt. I
stllet fr m 90:an (m 90:orna?) gr det kanske att skriva en uniform av modell 90
alternativt m 90-uniformen som r lttare att bja.
Anvnd srskrivning av uttryck som brjar p en preposition. Exempel: i dag, i
morgon, p gng.
Undvik ordet incident i betydelsen hndelse. Bttre d att skriva ut vilken typ av
hndelse det r frgan om. Exempelvis: eldverfall, olycka, explosion.
Ordet man r mycket otydligt och br undvikas. Skriv i stllet ut vem det handlar
om. Exempel: soldaten, personalen, jag (i citat).

2.11 Kllor
Svenska skrivregler, Sprkrdet, Liber, Stockholm 2010
Myndigheternas skrivregler, Sprkrdet, Fritzes, Stockholm 2009
TT-sprket, TT, webbplats: tt.se/tt-spraket