Nr 4 2016 december

s k o lf o ru m
s v a rt p e d a g o g ik
li k a l n ?
m u s ik k i s k o le n
1 0 0 :- f r n y m e d le m

www.mrmusik.nu
Musik l ra re n n r 4 2 0 1 6

YAMAHA PIANO CENTER

www.yamahapianocenter.se

Vad r TransAcoustic
och Silent Piano?
Silent Piano kombinerar anslaget och knslan frn ett akustiskt Yamahapiano
med det fantastiska ljudet frn en Yamaha konsertflygel. Spela utan att stra
andra med perfekt ljud i hrlurar. Med tillgget TransAcoustic suddas grnsen
mellan akustiskt och digitalt ut helt, d instrumentets resonansbotten anvnds
som hgtalare ven fr de digitala ljuden.
Vlkommen in fr att provspela!

Yamaha U1 TransAcoustic
Yamaha Disklavier ENSPIRE NYHET!
Nya Disklavier ENSPIRE r en perfekt symbios
av avancerad digital teknik och Yamahas traditionella
pianohantverk. Spela sjlv, lyssna p inspelad musik,
eller anvnd ENSPIRE Controllerappen fr Android
eller iOS fr mer avancerad uppspelning.
ENSPIRE piano frn 154.000

kr
ENSPIRE flygel frn 235.000 kr

Den 121 cm hga U1-modellen r knd fr

sitt klara ljud, stmhllbarhet och exklusiva
design. Med tillgget TransAcoustic kan
du ven anvnda instrumentets resonansbotten som hgtalare fr de digitala
ljuden, alternativ va tyst i hrlurar.

84.000 kr
Silent 109.000 kr.
Transacoustic 121.000 kr

Yamaha GB1

86.900 kr Silent 127.900 kr

KAMPANJ GB1
Yamaha NU1

Yamaha B2

Alla pianon i B-serien kan ocks fs med

Yamaha Silent Piano-teknologi.

Hybridinstrument som kombinerar en

kta pianomekanik, ljudet frn en CFX
konsertflygel samt en exklusiv pianombel i hgglanspolerad svart finish.
NU1 har en pkostad hgtalaranlggning
p totalt 160 watt, och du kan ven va
tyst i hrlurar. Finns ven i hgglanspolerad vit finish.

44.995 kr Silent 61.995 kr

45.995 kr

B2 har tack vare sitt 113 cm hga kabinett en

fantastisk klang med mycket djup och volym.
Hjul fram och bak gr det enkelt att flytta och
tack vare det eleganta traditionella kabinettet
passar B2 in i varje hem.

YAMAHA
UPGRADEBONUS

Med reservation fr prisfrndringar eller tryckfel.

Med sin beskedliga storlek r GB1

perfekt till mindre rum, utan att
det grs avkall p vare sig kraft,
tonalitet eller uttrycksmjligheter i
frhllande till strre Yamahaflyglar.

Till och med 15 januari 2017 kan du f upp till 14.000 kronor i inbyte nr du byter in ditt
gamla akustiska eller digitala piano mot ett nytt instrument med Yamaha Silent Pianoeller Yamaha TransAcoustic-teknologi.

YAMAHA PIANO CENTER GTEBORG

YAMAHA PIANO CENTER STOCKHOLM

Halmn Musik

Andreasson Musik

Klaviatur i Stockholm AB

Drottninggatan 62 25 221 Helsingborg

Tel. 042-21 51 39 helsingborg@yamahapianocenter.se

Odinsgatan 9 411 03 Gteborg

Tel 031-71 14 711 goteborg@yamahapianocenter.se

Rdmansgatan 39 B 113 58 Stockholm

Tel 08-612 60 60 stockholm@yamahapianocenter.se

YAMAHA PIANO CENTER HELSINGBORG

www.halmemusik.se

Musi kwww.andreassonmusik.se
l ra re n n r 4 2 0 1 6

ypc.ordermusic.se

Frn redaktionen...
God eftermiddag, bste musiklrare!
Sakta skymmer det ver horisonten och snart
mste vi tnda lampan. Vi omges snart av
bde mrker och ljus. Mrkast ser vi tyvrr
p Musiklrarnas Riksfrening och tidningen Musiklrarens framtid. Vi har i dagarna
meddelats att Skolverket kommer att dra in
stdet till mneslrarfreningarna, och MR
r en av dem. Helt utan frvarning meddelades vi att Skolverket saknar std i frordning eller regeringsbrev att dela ut pengar
till vr verksamhet. Minskade pengar kommer definitivt att inskrnka mjligheterna
att arbeta mnesutvecklande. Freningarna
r efterfrgade av lrare och utgr ett nav fr
kontakter och mnesdiskussioner. Freningarnas tidningar och hemsidor r att betrakta
som kompetensutveckling fr lrare ute p
fltet. mnesfreningarna arbetar ocks mer
eller mindre ideellt. Frutom medlemsavgifter r freningarna beroende av statsbidraget.
Skulle Musiklrarnas Riksfrening g miste
om bidraget mste vi definitivt minska p eller kanske lgga ner vr verksamhet, och det
vore vl trkigt? Musiklrarnas Riksfrening
har funnits sedan 1902, i ver 110 r. Men
vi hyser tilltro till att medlemsantalet kraftigt
kar. Fr nya medlemmar kostar medlemskapet 2017 ett hundra kronor och den kostnaden borde varje musiklrare ha rd med. Vi
fr se. Efter jul vet vi. Med detta nummer av
Musiklraren finns ett inbetalningskort som
vi hoppas du lgger i rkningsldan direkt.
Men allt r knappast mrker. Ett ljus r att
den nyligen framlagda gymnasieutredningen
freslr att ett estetiskt mne blir obligatoriskt fr samtliga gymnasieelever. Det var
2011 som krnmnet Estetisk verksamhet
togs bort. Tyvrr drjer det ytterligare ett par
r innan en estetisk kurs finns p schemat,
men det innebr i alla fall en ljusning fr
gymnasieskolan.
Vi har ftt vetskap om att det ligger ett mrker ver undervisningen vid ngra av vra hgre musikutbildningar. Detta r att beklaga.
Radioproducenten och journalisten Cecilia
Josefsson har intervjuat ett tiotal studerande
p tre av vra musikhgskolor och beskriver
i en artikel frhllanden som man blir mrkrdd av att lsa. Hon fr oss i sin text tillbaka
till den svarta pedagogikens era, en pedagogik
som bygger p en auktoritr undervisning baserad p en kommunikation mellan mstare
och lrling som r manipulativ, hotfull och
vldsam. Ls artikeln p sida 4 och 5 och hr
grna av dig om du har liknande erfarenheter
eller vill bertta om ljusa och utvecklande pedagogiska erfarenheter frn tid studietid.

Att utbildningen vid Musikhgskolan i Malm knnetecknades av en ljus och positivt

utvecklande pedagogik det visste vi redan.
Men vi kontaktade nd utbildningsledarna
Tommy Lindskog och Lars Andersson i Malm i syfte att frska utrna huruvida den
svarta pedagogiken fanns dold bakom musikhgskolans vggar. Initiativet kan s hr i
efterhand verka lite naivt, eftersom en utbildningsledare vid en musikhgskola knappast
skulle tillst att verksamheten genomsyras av
den svarta pedagogikens mstar-lrlingstradition? Men det blev nd en rtt informativ
artikel, som du hittar p sidan 5.
I detta nummer av Musiklraren skriver vi
om vra erfarenheter frn tv musikkonferenser; Musiklaerernes Dag i Oslo och Skolforum
i Stockholm. Vr systerorganisation Musikk i
Skolen bjd in oss till en utbildningsdag p
Vaxenaasen utanfr Oslo dit 120 musiklrare
hittat. Det var andra gngen som det anordnades en kompetensutveckling fr samtliga
musiklrare i Norge. Efter samtal med musiklrare kan vi konstatera att musikmnet i
Norge lever under liknande frhllande som
i Sverige; musikmnet r underrepresenterat i
skolan och alltfr mnga lrare r obehriga,
Till Skolforum i Stockholm 31 oktober 1
november hade Musiklrarnas Riksfrening
bjudits in att ansvara fr innehllet under en
dag. Vi genomfrde detta briljant. Dock kan
vi konstatera att deltagarantalet bara var ett
sextiotal lrare men de erbjds ett innehll
som hll mycket hg kvalitet. Ls om konferenserna p sidorna 15 -17.
Ln kan vara bde ljus och mrker. Regeringens lrarlnelyft har definitivt inneburit
mrker, tminstone fr de lrare som inte
fick del av lrarlnelyftet. Tyvrr befinner sig
mnga lrare som ftt ta del regeringens lnesatsning ocks i mrker i det att de saknar
kunskap om varfr de erhllit ngra extra tusenlappar. Ansvarig minister har beklagat att
reformen genomfrts alltfr snabbt och med
bristande information till huvudmnnen.
Frgan r hur kommunerna nu skall reparera
de skador som reformen orsakat? Kanske r
infrande av ett likalnesystem lsningen?
Ls artikeln p sidan 12.
Vi avslutar med att nska alla musiklrare
En God jul och Ett Gott Nytt r och med
en frhoppning om att MR:s jultomte har
mnga nya medlemsanskningar i scken
Nsta nummer av Musiklraren kommer i
mitten av februari.

Musik l ra re n n r 4 2 0 1 6

Mu s i k l ra re n n r 4 2 0 1 6

preludium 3

redaktionen formulerar sig

svart pedagogik 4
mstare och lrling

hall malm 5

musikhgskolan frsvarar sig

utveckla sprket

nya bcker 8
skolforum 9

mr visar framftterna

dylan slagen

intet nytt 10

musikklaerernes dag 12
fargespill

noter 15

mr ligger illa till

hgre ln 16

men bara till hlften

krnika 18

mina pojkar

Musiklraren
Ansvarig utgivare:
Kristina Stenborg
Mnsagrdsvgen 28
439 36 Onsala. Tel. 0300/649 82
Musiklraren utkommer fyra gnger/r:
februari, april, september, december.
Medlemsavgift: 250:-/r. Studerande och
pensionrer: 100:-/r.
Studerande: Gratis det frsta medlemsret.
Omslagets frsta sida: Pablo Melara
Tryckeri: KP-Tryck, Verkstadsgtan
371 47 Karlskrona
tel. 0455/365 604
e-post: order@kp-tryck.se
Redaktr: Rune Fredriksson
(osign. foto och text)
tel. 031/47 51 58

Svart pedagogik...
Vren 2016 stod Kungliga Musikhgskolans hypermoderna lokaler klara p Valhallavgen i Stockholm. Sedan 1971,
i nstan 50 r, huserar Musikhgskolan p denna adress. Men enligt nedanstende artikel kan pedagogiken hnfras till tider som strcker sig mycket lngre tillbaka i tiden n s. Begreppet svart pedagogik str fr en auktoritr
undervisning som baserar sig p en kommunikation mellan lrare och elev som r manipulativ, hotfull och vldsam.
Artikeln, som r skriven av Cecilia Josefsson och som i maj 2016 varit infrd i tidningen Fokus, baseras p intervjuer med studenter frn musikhgskolorna i Stockholm, Malm och Gteborg. Ls och begrunda.
Nu str Kungliga Musikhgskolans hypermoderna lokaler ntligen klara. Men bakom
fasaden pgr lderdomlig undervisning som
liknar mobbning.
Det r vr, terminsproven nrmar sig och det
r trngt och svettigt i de sm vningsbsen
p landets musikhgskolor. Bs, i vilka unga
hoppfulla musiker utkmpar sin dagliga strid
med skalor, tonarter och etyder.
I den hr berttelsen fungerar rummen ocks
som biktbs.
En efter en vittnar studenter om hur de fr
att prestera bttre, trycks ner och mobbas av
pedagoger p skolorna.
En slagverkare sger att han under varje lektion blir kallad sopa. En violinist att hon av
sin lrare fick veta att det nog vore bttre om
hon frsrjde sig p sin kropp istllet. En annan violinist att han tvingats bra handvska
som frnedring fr att han inte ansgs manlig
nog.
Nr unga mnniskor brjar p en musikhgskola lggs deras liv i hnderna p en pedagog, en lrare som ska vgleda dem genom
hela deras utbildning. Det r en process som
pgr under mnga r, och dr alla aspekter
av personligheten tuktas och kommenteras
som en del av arbetet. Musikhgskolorna i
Stockholm, Gteborg och Malm har alla
sina beryktade pedagoger och professorer
som kan tillta sig nstan vad som helst fr
att det antas driva upp nivn.
Att en lrare r full p lektionerna och frljligar sina studenter, eller spelar p deras
klarinetter trots att han (de r alla mn) har
munherpes, r inga konstigheter alls.
P Kungliga Musikhgskolan i Stockholm,
den mest prestigefyllda av institutionerna,
finns en ansedd professor som under de senaste 20 ren utbildat och fostrat mnga av
vra frmsta violinister. Hans lektioner gr
under benmningen slaktningar bland studenterna.
Claudia Bonfiglioli, stmledare i Kungliga
Filharmonikerna och en av Sveriges mest
framstende violinister, studerade fr honom
under en period. Hon minns stmningen:
r du dum i huvudet? skrek han till mig
nr jag inte kunde svara p vem Viottis lrare
var. r det inte dags att tappa ngra kilon? sa
han till en annan lite verviktig elev. Hon fick
hra det varje dag.
Claudia Bonfiglioli berttar att hon har

flera vnner som fortfarande har svra men

frn sin studietid. Fr att verleva utan men
mste man lta sig avtrubbas. Det menar
Christian Engquist, sngare med ett frflutet
i Radiokren. Han beskriver det hela som en
lngsam tillvnjningsprocess.
Om man stoppar ner en groda i kokande
vatten s kommer den om den inte dr direkt, frska ta sig upp. Men man sger att
stoppar man den i kallt vatten och sen lter det koka lngsamt, s kommer den inte
mrka skillnaden. Klassiska musiker r som
grodor. Nr vertrampen frst r sm men
sen blir grvre och grvre, s mrker man det
inte.
Nr Christian Engquist ett r var elevrepresentant under antagningarna gjorde en lrare
fuck -you-tecken bakom skandes ryggar.
Men rektorn tyckte det var overkill att gra
ngot t det, och i antagnings-juryn var man
fast i sin vertygelse: lrarens stndiga vertramp berodde p att han verkligen brann fr
musiken.
Det handlar om frldrade synstt som vare
sig har std i den moderna forskningen eller
psykologin. Forskarna Tore West och AnnaLena Kempe gjorde 2004, inom ramen fr
ett forskningsprojekt p Musikhgskolan i
Stockholm, studier av undervisningen. De
stllde upp kameror p lektionerna, analyserade vad som pgick i samspelet mellan lrare
och elev, och bevittnade en ofta gammaldags
metodik som impregnerat hela sttet att tala
om och undervisa i klassisk musik. Arbetet
resulterade bland annat i avhandlingen Design fr lrande i musik.
Studien ringar tydligt in det obsoleta synsttet. Hur lrarna menar att musiken r verjordisk och premierar en stereotyp uppfattning av begvning. Bara de som passar in i
vissa kreativa ramar godknds, vriga, vars
kreativitet r av en annan sort, spottas ut av
systemet. Forskarna refererar till dokumentrfilmen Facing the Music frn en kompositionsutbildning p en musikhgskola i Sydney. Nr en student sklls ut och blir kallad
obegvad av sin lrare, lyfter professorn sina
hnder, pekar mot himlen, och sger att det
ska komma uppifrn.
De hr mnstren anknyter till en lng tradition inom all undervisning egentligen, som
handlar om att avgrnsa elevens mjligheter.
Att tukta eleven med hjlp av s kallad svart
pedagogik. Att bryta ner fr att f mnnis-

Musi k l ra re n n r 4 2 0 1 6

kor att lyda. Att kunna spela den hr musiken

har ett verjordiskt vrde som r viktigare n
att du mr bra, sger Tore West.
Numera gr han och Anna-Lena Kempe att
hitta p Stockholms universitet. Deras studie
p Musikhgskolan orsakade en sdan turbulens att de helt enkelt fick lov att byta arbetsplats. Vad de kom fram till, och deras frslag
p frndringar av undervisningsformen,
skavde mot den elitism som finns p skolan.
Vi var intresserade av att se vad i en undervisningssituation som kan utvecklas s att fler
kan anvnda musik i sina liv. Har man d synen att klassisk musik bara r fr ngra f och
utvalda, d blir ju den tanken provocerande.
Tore West och Anna-Lena Kempe r inte
de enda som frskt frndra saker och
ting. Klarinettisten Kjell Fagus, som under
mnga r lrde ut mental trning p Musikhgskolan i Stockholm, fick stndigt hra berttelser om frdmjukelser och frnedringar
frn sina studenter. Han stttade, reparerade
och plstrade om.
Jag kommer ihg nr jag brjade. D var
det ngon lrare som sa men brja inte prata
om det hr, d vet man inte vad som hnder.
Kjell Fagus frskte lyfta diskussionen till
en strukturell niv. Men inget hnde. Till
slut ndde han en smrtpunkt nr han inte
lngre orkade med den outsinliga floden av
frnedringshistorier. Liksom Tore West och
Anna-Lena Kempe lmnade han till slut Musikhgskolan.
Jag har varit frtvivlad och grtit och jag
jobbar inte lngre kvar p skolan och det
beror p att det inte gick att pverka gamla
traditioner, sger han.
Frsken att frbttra attityden mot eleverna
p Musikhgskolan har inte haft ngon strre
framgng.
nd r det mnga musiker som idoliserar
professorer som frdmjukad dem, ser upp
till dem under studietiden och eftert tackar dem fr sina framgngar. Det kan tyckas
mrkligt. Varfr idolisera en mnniska som
utstter en fr krnkningar? Hans Hellsten, professor i orgel p Musikhgskolan i
Malm, har studerat den klassiska musikens
kopplingar till kyrkan. Han beskriver kulturen som ett slags religis fundamentalism.
Studenten som accepterar allt som gurun sger, sektanhngaren som kper vad som helst

frn sin sektledare.

Den hr gurukulten r stark i den klassiska
musikvrlden. Och den fungerar ju. Det paradoxala, att du ger upp en bit av dig sjlv
men tar emot ngot ocks.
Och fungerar gr den, den guruledda pedagogiken, s till vida att nivn p klassiska
musiker i Sverige hjts de senaste 1015
ren. Folk frn hela vrlden kommer hit fr
att studera. Det har dessutom etablerats flera
populra elitskolor frn unga ldrar. Skolor
som prglas av just tilltron till disciplin och
starka auktoriteter. Ett smart bete i en tid nr
den svenska flumskolan anses s slapp och
dlig. Men f passerar nlsgat och blir stora
solister som frvntas frlsa ett helt land. Daniel Harding, huvuddirigent fr Radiosymfonikerna, sa i dokumentren Den fantastiska
resan som sndes i SVT nyligen, att klassisk
musik r fr komplext och utmanande fr att
n alla. Och att det r s det mste f vara.
I en sdan vrld r det begripligt att den
forskning som Tore West och Anna-Lena
Kempe gnat sig t, hur musiken ska komma
fler mnniskor till godo, upplevs som provokativ p grnsen till ofrskmd. Men samtidigt; ett musikliv som inte byggs underifrn
dr frr eller senare.
Anna Maria Koziomtzis, prefekt vid den klassiska institutionen p Kungliga Musikhgskolan i Stockholm, hller med i kritiken av
den lderdomliga kulturen.
Mstar-lringstraditionen som finns har varit vldigt konserverande och har inte hngt
med i utvecklingen.
Om framtiden sger hon s hr:
Det gr inte lngre att anstlla lrare p
musikhgskolorna bara utifrn konstnrliga
kriterier. Vi mste titta mycket mer p deras
lmplighet som pedagoger.
Kanske klarar vissa inte av att ta kritik.
Det blir svaret den beryktade fiolprofessorn
p Kungliga Musikhgskolan ger p frgan
varfr han tror att studenter upplever hans
lektioner som destruktiva. Sen berttar han
en anekdot, som illustrerar vilken sorts mentalitet som krvs fr att bli klassisk musiker.
Anekdoten handlar om en kollega till honom, professor Starker i USA. Den gr som
fljer: En cellist dr och hamnar i porten in
till himlen dr ngeln Mikael tar emot honom och tilldelar honom en plats i helvetet.
Men nr Gud fr hra att det r en cellist vid
porten lgger han sig i: Frga vem han studerade fr? sger han. Jag gick fr professor
Starker, svarar mannen. Ta hit honom till
himlen i s fall, han har redan varit i helvetet.
Artikeln bygger p intervjuer med ett tjugotal
personer p svl Kungliga Musikhgskolan
i Stockholm, Hgskolan fr scen och musik
i Gteborg samt Musikhgskolan i Malm.
Cecilia Josefsson

Hall, Musikhgskolan
i Malm...
Fr att f veta lite mer om verksamheten p en av Sveriges musikhgskolor,
Musikhgskolan i Malm, tog Musiklraren kontakt med utbildningsledarna Tommy Lindskog och Lars
Andersson. Samtalet sammanfattas i
nedanstende text.
Hur har ni det p musiklrarutbildningen
i Malm och den svarta pedagogiken?
Ja, vad gller svart pedagogik s vgar vi nog
pst att den lyser med sin frnvaro. Vi knner inte alls till denna problematik p mneslrarlinjen och vgar nog pst att den inte
heller finns p musikerutbildningen.
Ni lr vara den enda musikhgskolan i
Sverige som 2016 har lrarutbildning mot
grundskolans rskurs 7 9?
Ja, det stmmer. Musikhgskolan i Malm
verkar vara den hgskola som hllit ut lngst i
kampen om 7-9-utbildningen i musik. Sedan
2016 erbjuder vi emellertid inte lngre denna
utbildning, dels p grund av att behrighetsfrordningen ger Gy-lrare behrighet fr
hela grundskolan och gymnasiet, dels fr att
antal skande som kommer till antagningsprov har varit lgt. Vi har dock studenter kvar
i utbildningen i det tredje och fjrde studieret.
Vilka andra typer av lrarutbildning har
ni?
Vi utbildar i huvudsak mneslrare i musik

Musik l ra re n n r 4 2 0 1 6

Bild: Leif Johansson

fr gymnasieskolan. Vi har ocks den kompletterande pedagogiska utbildningen med

inriktning musik, KPU.
Hur mnga studenter r det som gr dessa
utbildningar?
P mneslrarutbildningen i musik fr
gymnasiet r 162 studenter. KPU:n har 15
studenter och p mneslrarprogrammet i
musik fr grundskolan r det 4 studenter.

Har ni fortfarande lrarutbildning som ger kompetens att undervisa i
kommunala musik- och kulturskolan?
Ja, vr musiklrarutbildning r en utprglad
instrumental/sng - och ensemblepedagogutbildning. Det innebr att vi har stort fokus
forts. nsta sida

p utveckling av frdigheter p huvudinstrument och ensemble. Studenterna studerar

detta frn dag ett och fortstter genom hela
utbildningen. Vi har dessutom flera didaktiska - och metodiska kurser riktade direkt
mot Kultur- och Musikskolan som samtidigt
r integrerade med praktik ute i Kultur- och
Musikskolan.
Har ni ngra kommentarer avseende problematiken att utbildningen mot kulturskolan inte ger formell behrighet?
Vi tycker att det vore bra att lrarna i Kultur- och Musikskolan ocks omfattades av
lrarlegitimationsreformen fr att undvika
olika frutsttningar fr legitimerade och
icke legitimerad lrare. Vi ser redan nu exempel p hur musik- och kulturskolelrare
ute i kommunerna behandlas annorlunda p
grund av att de saknar legitimation.
Knner ni till vad Kulturutredningen ger
fr svar p denna frga?
Utredningen uppmrksammar denna problematik men ger inga frslag som frndrar
nuvarande legitimationsreform. Dremot gr
utredningen bedmningen att mneslrarutbildningarna behver infra kurser och verksamhetsfrlagd utbildning som relaterar till
undervisning i kulturskolan vilket vi redan
har gjort i Malm..
Skulle ni vilja drista er till att beskriva p
vilket stt ni skiljer er frn vriga musikhgskolor?
Vr utbildning bygger till stor del p att vi
vill skra kvalitn p ensembleverksamheten.
Vi antar studenter med ambitionen att de
ska kunna bilda ensembler med sina huvudinstrument, ven om de ocks spelar p sina
biinstrument. Detta ser vi som en del av vrt
varumrke.
Vi har ocks ett nra samarbete med de institutioner som tcks av vr VFU; gymnasieskolor, grundskolor, folkhgskolor och
kulturskolor som ligger i vr region, och p
s stt kan studenternas VFU-placeringar
matchas mot handledarens och skolans
profil.
Tycker ni att skillnaderna musikhgskolorna emellan har kat p ngot stt?
De senaste ren har skillnaderna blivit tydligare mellan musikhgskolornas lrarutbildningar ven om vi fortfarande delar synen p
mnga olika saker. Vi tycker att det r viktigt
med djupa musikaliska kunskaper och drfr
satsar vi i Malm mycket undervisningstid fr
att ge studenterna mjlighet att frdjupa sig
inom sina olika inriktningar. Mycket av vr
instrumentala undervisning r individuell.
En tydlig skillnad r ocks att vi i Malm helt
ger det utbildningsvetenskapliga omrdet
och kan p s stt integrera de pedagogiska

Bild: Leif Johansson

studierna i musikmnet kontinuerligt under

utbildningen. Vi har ocks verksamhetsfrlagd utbildning (praktik), bde kontinuerligoch heltids-VFU, mot olika skolformer som
gymnasie- och grundskola samt kultur- och
musikskola. VFU:n ligger frdelad ver hela
mne 1, frn r 1 till r 5.
Till sist varfr skall en blivande musiklrare just ska sig till Musikhgskolan i
Malm?
Mnga trivs vldigt bra i Malm som stad.
Malm har genomgtt stora frndringar de
senaste ren frn industristad till modern
kunskapsstad med ett stort utbud av kultur
och musik. Nrheten till kontinenten och
inte minst Kpenhamn med sitt rika kulturliv
r ocks en sak som flera nmner. Generellt
kan betonas att eftersom utbildningarna skiljer sig mellan hgskolorna tycker vi att det r
viktigt fr blivande studenter att p frhand
underska hur utbildningen r upplagd, vilka
kurser som ingr, hur mnga timmars undervisning de fr, vilken valbarhet som finns etc.
P s stt kan de f en uppfattning om vilken
utbildning som passar dem bst.
Musikhgskolan i Malm vill vara en dynamisk institution och, samtidigt som vi bevarar det som r bra, vill vi ven ppna upp
fr nya ider, nya inriktningar och vgar in i
utbildningen. Eftersom vi vet att ungdomar
ibland vill verskrida genregrnser startade
vi redan 2011 en inriktning som heter Blandade genrer, dr man kan vlja att frdjupa
sig i 2 genrer. I fjol startade vi en en SingerSongwriter-variant inom mneslrarutbildningen, som lockade mnga skande.

Musi k l ra re n n r 4 2 0 1 6

r det ngot som ni skulle vilja tillgga?

Vi satsar ocks p det vi kallar Srskild mnesfrdjupning, vilket innebr att det finns
mjlighet att inom sin inriktning lsa Rytmik, Krledning eller Arrangering/Komposition redan frn r 1. Inom mne 2 finns,
frutom flera andra kurser, mjlighet till ytterligare frdjupning av dessa omrden.
Fr studenter som vill kombinera musik med
ett annat skolmne finns det hos oss mnga
mjliga mneskombinationer eftersom vi tillhr Lunds Universitet och dessutom samarbetar med Malm Hgskola. Arbetsmarknaden fr lrare med tv mnen i sin examen r
synnerligen god! Det finns som synes mnga
skl att ska sig till Musikhgskolan i Malm.
Dr avslutar Musiklraren samtalet med utbildningsledarnaTommy Lindskog och Lars
Andersson och konstaterar att frhllandena
vid musikhgskolan i Malm verkar bde lovande och ljusa fr blivande studenter.

NOTPOOLEN AB | www.notpoolen.com
info@notpoolen.com | 08 753 79 96
DIREKTNOTER

NOTBCKER

PROGRAMVARA

Priserna anges inkl. moms

KOM IGNG MED STMMOR!

Arrangemang fr unga rster

149:-

av Maria Brisvall
17 vlklingande arrangemang fr nybrjare av
knda ltar i olika stilar frn vxelsng och
snger med diskantstmma till flerstmmiga
satser med solist. Ackordanalys och frslag p
utfrande till samtliga snger. 56 sidor.
Se innehllsfrteckning p: www.notpoolen.com

159:-

159:-

TRESTMT SAB DEL 1 & 2

Vlknda snger i fina arrangemang fr

trestmmig blandad kr.

ALLA TIDERS MUSIKHISTORIA

Kommer
i januari!

299:-

av KG Johansson
ntligen kommer nu en bok i musikhistoria som
r lttillgnglig och inbjudande med mnga
frgbilder oumbrlig fr alla musikinstresserade. Innehllet strcker sig frn antiken och
fram till vra dagar. I boken finns kortare kapitel
om antiken och medeltiden, lngre texter om
renssansen, barocken, klassicismen, romantiken
och 1900-talet, samt mer utfrliga kapitel om
jazz och rock. Ca 320 sidor.

STORA
MUSIKGUIDEN
Musikteori fr alla
av Roine Jansson
En oumbrlig
grundbok i
musikteori! 208
sidor.

299:-

Ls mer om bckerna och hitta fler musikbcker fr undervisningen p www.notpoolen.com

!
t
e
yh

Gitarr 1
mstaren
Mrten Falk

Ett ovanligt roligt

stt att lra sig
spela gitarr!

Mrten Falk

GITARRMSTAREN
I Gitarrmstaren 1

Notlsning
Acordspel
Puls-/rytmknsla
Handstllningar

Improvisation
Komposition
Illustrationer och
pyssel

order@gehrmans.se
www.gehrmans.se

Musik l ra re n n r 4 2 0 1 6

r
e
k
c

b
a
y
N

Spill gitarr med en finger

Gitarrmstaren

Utveckla sprket med musik

Frlag: Kolofon

Frlag: Gehrmans

Frlag: Isaberg

Nja, det handlar knappast om att spela med

en finger. Det skall mer till fr att det skall
lta bra. Gitarrboken, av norskt ursprung och
skriven av John Stenersen, innehller ett nittiotal ltar som spelas med gitarrens tre vre
strngar, med sjtte strngen nedstmd till ett
d och med vnsterhandens pekfinger fungerande som en flyttbar sadel mellan gitarrens
(hals)band. Boken inleds med en omsorgsfull
genomgng av sittstllningar och hur man
stmmer gitarren. Sedan kommer anvisningar om hur man anvnder plektrumet, dmpar
strngarna och hur man gr till vga fr att
det rytmiskt skall lta bra. Tvekar man finns
musikexempel och videos p ntet:

r det du som r den blivande gitarrmstaren? Det r i alla fall Mrten Falks avsikt. Att
lraren och lroboken har ambitioner och har
frvntningar r bra. Gitarrmstaren 1 har
tydliga frvntningar; eleverna skall lra sig en
god handstllning, notlsning samt trna upp
puls- och rytmknslan. Efter mnga r som gitarrlrare vet Mrten Falk att det r i den ordningen man skall brja. Eleverna skall ocks
bli entusiasmerade och inspirerade att lra sig
mer. Det som r roligt, r ltt att lra sig,
pstr frfattaren.
Det r en vl genomarbetad lrobok som kryper fram i sakta mak, i ett tempo dr eleverna
genom bl.a. skriv- och rytmvningar har god
tid att lra sig. En av de frsta ltarna r Lilla
snigel, i vilken ackordtonerna spelas med
hgra handens tumme p gitarrens femte och
sjtte strng, eleven sjunger till och lraren
kompar. Och s fortstter det, lugnt och fint.
Basspelet blir lite mer avancerat och vergr
till melodi och notspel med start i a-molls
skala. Det frsta ackordet eleverna lr sig r
ett e-moll-ackord som dyker upp i lten Fru
Johanssons husdjur. Inalles lr sig eleverna ett
femtontal ackord som i varianter byggs upp p
tonerna: d, a, e, g f, och c. Smart. Hr hade vi
visserligen grna sett att frfattaren skiljt mellan c och C; c med liten bokstav betecknar en
ton, C med stor bokstav betecknar ett ackord.
Strax fre den avslutande delen med musik fr
jul- och sommarlov samt ensemblearrangemang gr eleverna ett diplomprov. Fr att klara provet skall eleven spela en a-mollskala frn
strng till fem till tre, spela en valfri melodi
samt spela ett ackordstycke som eleven sjunger
till. Det klarar nog de flesta eleverna! Sist i boken finns Mrten Falks kloka ord till lraren.
Hr hittar vi ocks mlformuleringar, tips och
ider fr inlrning och vning. Lycka till!

Det r precis s hr det skall knnas

Efter att ha lst boken Utveckla sprket med
musik del 2, sjungit och spelat igenom de
sexton sngerna, lyssnat p inspelningarna av
dessa samt p sing-backversionerna, s knns
det... rtt. Det r s hr musik och sprk skall
presenteras tillsammans.
Den frsta delen av Utveckla sprket med
musik, som utkom 2013, innehll frutom
praktiska moment och snger ven en mer
teoretisk del dr sambandet mellan att lra sig
att lsa och skriva och musik beskrivs. Denna
teoretiska del r mer n lsvrd.
Bckerna r uppbyggda utifrn tesen att
sprk och musik r tv ljudsystem som har
gemensamma parametrar; klang, betoning,
puls, rytm, tempo, nyanser, tonhjd, melodi.
I slutet av boken finns en tabell med en versikt ver samtliga snger och vilka begrepp
varje sng behandlar.
Vid en frsta anblick kan man kanske luras
till att tro att Utveckla sprket med musik del
2 i frsta hand vnder sig till barn i de lgre
skolldrarna. Vi menar dock att mnga av
sngerna och framfr allt de metodiska anvisningarna r anvndbara lngt upp i skolldrarna. Kanske r boken en alldeles utmrkt
utgngspunkt nr det gller arbete i grupper
dr det finns nyanlnda barn och ungdomar?
Frn den rika ordlistan hmtar vi begreppet:
scaffolding, som frklaras med orden; std i
brjan till ngon som trnar ngot som minskar efter hand till dess att den som trnar klarar sig p egen hand.

www.spillgitarmedenfinger.no

Ja, varfr inte prva grna. Det r kanske

en snabbare vg till gitarrgldje n att brja
med ackordet D och Lilla snigel. S hr
brjar Dylanlten Blowing in the wind
5 5 10 10 0 0 5 5 ... Lycka till!

Musiklra

Frlag: Bo Ejeby Frlag

Musi k l ra re n n r 4 2 0 1 6

R!

ed i M

G m

Vi b

i fler

er bl
ehv

MR p Skolforum 2016
Ett sextiotal lrare hade hittat till sal T3 och musiklrarnas Riksfrenings program p Skolforum i Stockholm tisdag 1 november. Det vergripande temat fr tisdagens musikprogram var: Digitala verktyg och dess anvndning i musikundervisningen.
Frmiddagen hade brjat med ett antal presentationer inom olika anvndningsomrden under rubriker som; Musicera med
roboten Dash!, Remake ljud!, Skapa elektronisk musik p Raspberry Pi!, Bygg en gitarr och programmera toner! Och Jason
Timbuktu Diakit som pratade om mngfald.
Efter lunch inledde Musiklrarnas Riksfrening ordfrande Kristina Stenborg sjlva
musiklrarprogrammet med att redogra fr freningens historia och nuvarande
verksamhet. Kristina betonade betydelsen
av kommunikation mellan musiklrare och
MR. Genom vra kontakter oss emellan hittar vi gemensamma ytor varifrn vi kan g
vidare, pverka och utveckla musikmnet,
sa hon bland annat. Kristina stllde frgan
till auditoriet: Hur mnga elever har ni i era
grupper? Hon fick spridda svar. Alltifrn 20
till 32 elever i varje undervisningsgrupp. I
denna frga behvs definitivt kommunikation och gemensamma krafter
Drefter introducerade Kristina eftermiddagsprogrammets frsta frelsare Gran
Nikolausson, lrare p Linnuniversitet och
bl.a. initiativtagare till Musiklrarportalen.se.
Under temat Digitala verktyg i musikundervisningen flera flugor i samma smll, redogjorde Gran fr ett antal verktyg som bde
kan stimulera elevers lrande och underltta
fr musiklrare. Enligt den Nationella mnesutvrderingen (NU13) r musikmnet
personlighetsutvecklande men det mekaniska spelandet och den motoriska frdighetsinlrningen tar fr stor plats. Nr det
gller den estetiska upplevelsen och elevernas
kreativitet kan de digitala verktygen tvinga
eleverna till musikaliska stllningstagande
n avseende timing, flyt och passande karaktr. Gran visade drefter en film dr elever
anvnder iPads som musikinstrument och
dr det tydligt framgr att detta verktyg
ger eleverna estetiska upplevelser av andra dimensioner n vid traditionellt ensemblespel.
Gran menar att musiklrare behver kompetensutveckling i digitala verktyg och rjer
avslutningsvis att Skolverket slpper ett
sedan lnge utlovat och efterlngtat stdmaterial i digitala verktyg i mitten av november.
Information finns p Skolverkets hemsida.
S ntrades scenen av Tekman som varken
ville vara med p bild eller stoltsera med sitt
riktiga namn. Tekmann r en artist och ett
elektroniskt musikprojekt frn Gotland dr
all musik skapas och framfrs med ombyggda
gamla Game Boy-enheter och modifierade
leksaker. Musikgenren kallas Chipmusik
eller 8-bitmusik dr en stor vikt tillskrivs

det karaktristiska soundet frn ljudchipen i

de gamla tv-spelskonsolerna frn 1980-talet.
Programpunkten var intressant och spnnande om n ngot fr tekniskt vinklad.
Crescendo r ett nytt digitalt undervisningsmaterial frn frlaget Gleerups. Crescendo
r en interaktiv bokfr elever i musik i k
79. Materialet, som presenterades av lromedelsutvecklaren Ewa Ekdahl, innehller
lektionstips, fakta, arbetsblad, filmer, ljudklipp, lnkar och faktiskt mjligheter fr
lrarna att lgga in eget material. Som avslutning p varje moment finns ett sjlvrttande
test som efter rttning skickas till lrarens
bok. I nsta nummer av Musiklraren presenterar vi mer ingende materialet d musiklrare frn fltet redogr hur de arbetar
med Crescendo.
Nu var det dags att presentera musikundervisning med utgngspunkt i hip-hop. Frelsaren Karin Hassle, som presenterade sig som
musik- och sngpedagog, sngerska, ltskrivare och frfattare, tog med sin entusiasm och
livsgldje auditoriet med storm. Eftermiddagen hade nu blivit rtt sen. Utgngspunkten
var som sagt hip-hop-musik och d framfr
allt musikbakgrunderna. Karin visar hur hon
och eleverna lgger bakgrunder med mobiltelefon och i-pads, anvnder Garageband, rappar fram fakta i musikhistoria, geografi och
NO. Karin avslutar med en Staffanrap.

Karin Hassle och Kristina Stenborg i hrlig frening

Timbuktu

Till sist tog MR:s Kristina Stenborg till orda

och tackade deltagarna fr tlamod och engagemang och bjuder in till mingel och musik
med Jason Timbuktu Diakit.
Sammanfattningsvis konstaterar vi att det r
hrligt och stimulerande nr musiklrare trffas!

Musik l ra re n n r 4 2 0 1 6

?
len

Studerande fr gratis medlemsskap det

tt
y
N

frsta ret!

so
r
e
nd

Nobelpristagare slagen...
Med anledning av att Bob Dylan, ftt 2016
rs nobelpris i litteratur s drar vi oss till minnes att Dylan, blev slagen i tvlingen Hur
mnga ord anvnder du i dina ltar? Bob
Dylan r ju knd fr sina fullmatade texter, men rockpoeters vokabulr r ingenting
jmfrt med mnga rappares. En underskning frn lttexttjnsten Musixmatch visar
att Eminem anvnt sig av 8 818 ord i sina
ltar medan Dylan bara anvnt sig av 4 883.
I undersknignen, dr 93 av musikhistoriens
bst sljande ltar ingr ha man gtt igenom
varje artists 100 textrikaste ltar och rknat
hur mnga olika ord som anvnds. Eminem
blev ohotad etta - i snitt r vart elfte ord i
hans texter tidigare oanvnt av honom. Nobelpristagaren fr ocks se sig slagen av Jay Z
(6899 ord), Tupac Shakur (6569 ord) samt
Kanye West (5059 ord). Dylan placerar sig
sledes p femte plats som icke- hiphopartist.

Med den interaktiva spelaren som tillhandahlles p https://www.scorx.org kan dina

elever va krstmmor sjlva vid sin dator,
platta eller mobil. Lyssnaren vljer sjlv volymen p var stmma och kan sjunga med i ord
och ton eftersom musiken r inspelad med
riktiga sngare. Notbilden rullar p skrmen
med en pekare som fljer med i noterna.
Det betyder att dina elever sjlva kan hlla i
stmrep, och du slipper kmpa med att skaffa
fram stminspelningar! Du kan kpa notbilderna via Scorx samt p ett enkelt stt frdela till hela kren via funktionen gruppkp.
Du har koll p vart dina noter finns, och du
tar tillbaka och omfrdelar noterna vid nya
gruppkonstellationer. Nu kan du allts ha ett
helt legalt digitalt notskp fr din skolkr,
och dina sngare har alltid tillgng till sina
noter. Lycka till!

u
n
.
sik

u
m
mr

.
w
w

Passa p! Blir du medlem i MR fre 31 december 2016 s kostar medlemsskapet

100:- fr hela 2017. Gller nya medlemmar.
www.mrmusik.nu
10

Passa p! Blir du medlem i MR (Musiklrarnas Riksfrening) fre 31 december

2016 s kostar medlemsskapet 100:- fr
hela 2017.
Vi r en oberoende frening fr musiklrare. Som medlem hos oss fr du tidningen
Musiklraren. Tidningens lsare undervisar
i grundskola, gymnasieskola, kulturskola,
folkhgskola, studiefrbund och annan frivillig musikverksamhet.
Som medlem mter du musiklrare med erfarenheter som du kommer att ha nytta av.
Vi bevakar det mesta om musikundervisning
och gr vrt bsta fr att pverka politiker
och andra beslutsfattare.

Ny digital tjnst? Scorx lyfter

din kr!

Klla: TT

Passa p!

Musi k l ra re n n r 4 2 0 1 6

MR jobbar med att:

Pverka
Debattera
Bevaka
Kompetensutveckla
Stdja medlemmar
Genomfra enkter och underskningar
Mer info finns p vr hemsida:
www.mrmusik.nu
Medlemsavgift: 250:Studerande och pensionrer 100:Fr studerande r det frsta medlemsret
gratis!
Betala till bankgiro: 5337-0706 eller
swisha till: 1231219583
Vi ber dig ocks att skicka ett mail till:
musiklararnasriksforening@gmail.com
- Ange ditt namn och din adress.
- Vilken skolform du har din huvudsakliga
anstllning p? (t ex stadium eller kulturskolan)
- Om du r ny medlem, studerande eller
pensionr.
Tack!

OBS!

Detta nummer av Musiklraren

skickas frutom till medlemmarna ocks till ett slumpmssigt
antal valda skolor. Detta gr att
du som medlem kan erhlla tv
exemplar av tidningen.
Vi ber om urskt fr det eventuella obehag detta samkar dig!

Dess

Lt Din skola betala prenumerationen p Musiklraren! Bg 5337 - 0706

Diss

och

Dass

Spelmissbruk?

Vad r betydelsefullt?

Till alla musiklrare:

En riktigt God Jul och

I hope that you all realize whats important.

It has nothing to do about sciense and maths.
Its all about music, arts, drama and dance.
Everything else can be replaced by a robot.
Who would pay to see Cirque de soleil
with robots
Dylan William

Ett Gott Nytt r!

Bra sagt?
Estetiken r inte ett stt att frgylla vrlden
eller frstr hjrnan, det r ett stt att frst
vrlden och aktivera hjrnan.

Tre juldliga vitsar

- r du klar med julgodiset?
- Ja, men det tog nstan kncken p mig!

Oknd

- Varfr r julen som en dag p jobbet?

- Fr att det r du som gr allt jobb, medan
det r den feta gubben i kostymen som tar
t sig ran.

Klavn

- Hur gr det fr Lucia i r?

- Lysande!

Copyright: Johan Wettergren

Musik l ra re n n r 4 2 0 1 6

11

Musikklreres dag
Den 9 september 2016 anordnade organisationen Musikk i Skolen
Musiklreres dag p Voxenaasen strax utanfr Oslo. Kompetensutvecklingsdagen r en kilde til inspirasjon, glede og faglig pfyll for
alle lrere som underviser i musikk i grunnskolen. Hovedtyngden
ligger p det praktiske - p fylle verktykassen med enda flere
motiverende og relevante opplegg.

nin
i
t
rat el
e
t
n
e
sp
ri
e
o
l
n
b
o
i
cuss onsensem
r
e
p
ody rkulati
b
t
isk nde ci
m
t
y
R frmja
e
tusb
Foto:Mats Brattlie/Kulturtanken
P Voxenaasen konferensanlggning utanfr Oslo trffades fredagen 9 september 2016 etthundratjugo musiklrare
frn hela Norge. Ordfranden Ulrika
Bergroth-Plur inledde konferensen med
att bertta att Musikk i Skolen funnits
sedan 1951 och har, liksom Musiklrarnas Riksfrening, som ml att verka
fr musiken i skola och samhlle.

Ulrika konstaterade inledningsvis att musikmnet fortfarande r underrepresenterat i

skolan och mnga lrare r obehriga, men
att det finns signaler i samhllet som stdjer
de estetiska mnenas betydelse fr elevers
kunskapsutveckling, dock mste ord bli till
handling, annars kommer reparationstiden
bli lng. Oavsett hur mnga timmar musiken har i skolan s r det mycket viktigt att
Musikk i Skolen har dialog med lrarna, att
s mnga musiklrare som mjligt r med i
organisationen, att vi kan byta erfarenheter,
alla tankar och ider r betydelsefulla.

Fargespill
Som frsta programpunkt tar vi del av musikern och kompositren Ole Hamres arbete
med projektet Fargespill. Detta multietniska
projekt vnder sig till nyanlnda och engagerar fr tillfllet 100 barn och ungdomar i
Bergen. Inledningsvis berttar han om sina
erfarenheter som expert i en skolkommission. Han trffade d mnga musiklrare,
som menade att de knde sig nedvrderade.
Varfr d? Jo, drfr att rektor inte tycker att
musik r viktigt! Och varfr tycker inte rektorerna det r viktigt? Drfr att den lokala
skolan inte inser betydelsen. Han redogr nu
fr Toyotamodellen och tar in politikerna
och folket i frgestllningen. Ingen tycker
det r viktigt! Men vi kan inte sjlva gra oss
viktiga. Vi mste vara strategiska, vi mste
i frsta hand hitta integreringsarenor dr vi
kan visa p deltagarnas och skdarnas upplevelser. Han berttar mer ingende om Fargespill, som vid universitetet i Bergen numera
finns som en tvrfacklig universitetskurs om-

fattande 30 hp. Vi gr frestllningar med

det som barn frn andra lnder har med sig
nr de som ensamkommande kommer till
Norge, dr startar vi Det som r viktigt,
det har de med sig, allt annat blir glmt. Hr
visar han exempel p hur Fargespill utgr frn
nyanlnda barns snger och danser och hur
dessa utvecklas till totalupplevelser, som han
uttrycker det. Att barnen fr ge ngot av det
som de har med sig r vsentligt, de knner
sig starka av att ge.

Ole Hamre Foto:Mats Brattlie/Kulturtanken

12

Musi k l ra re n n r 4 2 0 1 6

Veslefrikk
Under seminarierubriken Veslefrikk utvecklar sig en nasjonal satsing p musikkfaget.
Nr Veslefrikk med felan enligt folksagen,
skulle f en nskning uppfylld bad den unge
pojken om en fela som var s slik stillt att
alla mtte dansa nr han spelade p den.
Projektet utgr frn fresatsen att alla barn
och unga kan trollbinda folk med musiken
de skapar. Veslefrikk lanseras som en nationell satsning p barns och ungas komponering. Seminariet leddes av Eldar Skjrten,
initiativtagare till projektet. Att delta i projektet r helt gratis och material, video och
text som frklarar metoden finns att hmta
p: www.musikkfaget.no

Stomp
Under denna programpunkt dljer sig en
entusiasmerande workshopsledare, Ante
Skaug (se bild till vnster), som med sllan
skdad engagemang tar sig an ett trettiotal
musiklrare i en vning som vi skulle kalla
rytmiskt bodypercussionorienterat tinnitusbefrmjande cirkulationsensemblespel.
Ingredienser: bilflgar, oljefat, hinkar, cazoos,
mnnsikokroppar, dunkar, boomwhackers
och andra ihliga rr av. Intressant och givande!

Foto:Mats Brattlie/Kulturtanken

Utver ovan nmnda programpunkter bjds

ocks p workshops i dans, kreativ sng,
rockband samt musik och teater. I utstllningshallen fanns, frutom norska frlag
som enda svenska representant, musikfrlaget musikskolan.se som presenterade sin nya
satsning: Musik i skolan.
Sammantaget upplevde vi Musiklerernas dag
som mycket intressant och variationsrikt.

Nasjonalt senter for kunst og

kultur i opplringen
Som gemensam programpunkt presenterade
Arild Johnsen( se bild nedan) den nationella
resursbasen Nasjonalt senter for kunst og
kultur i opplringen. Centrat r en digital
plattform dr estetlrare kan hitta det mesta
nr det gller undervisning i det egna mnet.
Hr finns bl.a. lektionsupplgg med referens
till ramfaktorer, undervisningsfrutsttningar, betygs-och vrderingsdiskussioner, etc.
Kanske ngot fr Skolverket i Sverige att ta
efter? Se: www.kunstkultursenteret.no

Maria

Maria r lrare i ungdomsskolan; klass 8

10. Hon undervisar 19,5 timmar i veckan
och mste vara i skolan 33,5 timmar. Frutsttningarna fr undervisningen r goda, och
hon har en stor musiksal och flera grupprum,
varav ett bandrom. Gruppstorleken r omkring 20 elever. Hon r njd med sin situation. Eleverna har musik en timma i veckan,
sammanlagt i grundskolen (barneskolen och
ungdomsskolen) 280 timmar. I r har hennes
elever i nian dock ingen musik, men i tian
kommer de istllet f tv timmar. Maria tjnar 580 000 norska kronor om ret och r
njd med den lnen. Det sker en lnefrhjning efter fyra r efter begynnelseln, drefter sker automatiskt en lnefrhjning vart
annat r.

Helena

Helena arbetar i barneskolen sedan fyra r.

Hon har frutom en adjunktsutbildning om
fyra r ven en frdjupning i sng om 60 hgskolepong. Tyvrr har ingen avsttning fr
sin sngfrdjupning, ngot som hon saknar.
Hennes undervisningsfrutsttningar r ngot smre n Marias. Helena har inget grupprum och undervisar i musik i grupper om
28 elever. Detta beklagar hon. I vrt samtal
visar hon p goda kunskaper i lroplanshistoria och knner till skillnaden mellan lroplanerna K-97 och K-06 p sina fem fingrar.
Hon antyder att hennes relation till sin rektor
skulle kunna vara bttre. Hon anger orsaken
till detta att hon alltid har p ftter och vet
sina rttigheter och skyldigheter i skolan. Helena tjnar 520 000 NOK om ret.
Arild Johnsen Foto:Mats Brattlie/Kulturtanken

Musik l ra re n n r 4 2 0 1 6

13

Crescendo
en inspirationsklla i musikmnet

Nyhet!

Crescendo ger dig som undervisar i musik

fr k 79 ett stort std i planeringen och
undervisningen. Med lektionstips, fakta,
arbetsblad, filmer, ljudklipp, lnkar och
mycket mer fr du och dina elever inspiration
och std i sin inlrning och utveckling.

Prova gratis!
P gleerups.se kan du titta runt i en demoversion av Crescendo och prova den interaktiva boken gratis i 10 dagar.
Kontakta grna lromedelutvecklare Ewa Ekdahl, ewa.ekdahl@gleerups.se eller Gleerups kundservice,
info@gleerups.se, om du vill veta mer.

I SAMARBETE MED DIG

Crescendo_180x130.indd 1

2016-08-24 15:46

Nationell Estetisk Kongress

31 mars - 2 april 2017

i Malm

LJUDLRA 2.0
WWW.KULTURKAPITAL.SE

14

Information och anmlan:

www.estetkongress.se

Musi k l ra re n n r 4 2 0 1 6

Noter
Kommunala lrare en lrargrupp i strykklassen?
Regeringens lnesatsning omfattar inte kommunala musikskolans lrare. Dessa hamnar i strykklassen. I remissfrfarande infr
riksdagsbeslutet menade Lrarfrbundet att
dessa lrare ocks skulle f ta del av satsningen. Vad Lrarnas Riksfrbund ansg saknar
vi information om. Enligt en av Lrarfrbundet nyligen genomfrd enkt har hlften av
musik-och kulturskollrarna det senaste ret
funderat p att byta jobb.
Enktens resultat visar p
att arbetsmiljn fr lrare i kommunala
musik- och kulturskolan r dyster
att nstan var tredje lrare har delade arbetsdagar med obetalda hltimmar
att mer n en tredjedel uppger att deras arbetsbelastning har kat de senaste tre ren,
framfrallt p grund av administration och
dokumentation.
att ver hlften har problem med trtthet
och frslitningsskador
att 57 procent har heltidsanstllning
att kulturskollrare halkar efter lnemssigt
Frgan r hur lnge lrarna blir kvar i kommunala musik- och kulturskolan?
Klla: Lrarnas Tidning

Musikklasser briljerar i teknik

I semifinalen av Teknikttan i maj 2016 mttes tio klasser frn hela Sverige i moment
dr deras tekniska kunskaper sattes p prov.
Uppsala stod som vrd och tvlingarna hlls i
Blsenhusskolan p frmiddagen fljt av riksfinal p Uppsala slott. I finalen tvlade musikklassen frn Kvarnbyskolan frn Mlndal,
Grubbeskolan frn Ume och Musikskolan
Lilla Akademin frn Stockholm, tv musikklasser i en riskfinal i tekniska kunskaper.
Frutom teknikrelaterade frgor p plats
hade eleverna ftt uppgifter att frbereda
hemma i klassrummen. De hade dels uppmanats att skapa en kod som kunde anvndas
fr att kommunicera ljudlst p lngt hll,
dels att skapa ett pariserhjul som drevs utan
elektricitet.
Musiklraren gratulerar musikklassen i k 8
p Kvarnbyskolan i Mlndal till vinsten och
prissumman tolv tusen kronor!
Klla: Uppsala Nyta Tidning

Musiklrarnas Riksfrening ligger illa till - tvingas lgga ner?

Skolverket har hastigt och lustigt beslutat att dra in bidraget till Musiklrarnas Riksfrening
och andra mnesfreningar. Med en framfrhllning som r mindre an tv veckor fre anskningsdatumet fr bidragsanskan hnvisar Skolverket till att man upptckt att bidraget
till mneslrarorganisationer inte har std i ngon frordning eller ngot regleringsbrev!
Musiklrarnas Riksfrening har vnt sig Utbildningsdepartementet och Anna Ekstrm med
fljande brev:
2004 avsade sig Lrarnas Riksfrbund sina intressefreningar - i stort sett samtliga, vilket
gjorde att mneslrarfreningarna sedan dess frt en mer komplicerad tillvaro. Tack vare de
bidrag som utgtt frn Skolverket har nd betydande verksamhet kunnat genomfras. I
mneslrarfreningarna grs ett gediget arbete fr att sttta mneslrare i landet. Detta fr
att tillgodose mnenas kvalit och fortsatta utveckling.
Med mycket kort varsel ns vi nu av beskedet att bidragen ska upphra. Nr vi sker
information p Skolverkets hemsida, kan vi konstatera att dr str: information om
eventuella frndringar kommer att ges lpande under ret. Ngon sdan information har
inte ntt oss, utan frst nr det r ca en vecka kvar till dess att anskningstiden om bidrag
lper ut fr vi besked. Vi anser att detta stter verksamheten p spel och hotar redan
planerad aktivitet.
Det r oerhrt bekymmersamt att Skolverket nu avser att upphra med statsbidraget.
Kristina Stenborg, ordfrande
Musiklrarnas Riksfrening

Lnar sig din utbildning?

Lrarlegitmation 1

Det r lngt ifrn alla utbildningar som lnar

sig rent ekonomiskt. Enligt en frsk underskning frn den fackliga centralorganisationen Saco r 17 av de 37 underskta utbildningarna en frlustaffr.
Saco har sedan lng tid tillbaka jmfrt livslnerna fr olika hgskoleutbildningar med
livslnen fr personer som brjar arbeta direkt efter gymnasiet.
Enligt rets underskning har antalet ekonomiskt olnsamma utbildningar kat, ven
om den genomsnittliga avkastningen fr en
minst tre r lng hgskoleutbildning ligger p
7 procent.
I princip samtliga akademikeryrken med dlig lnsamhet finns i kommuner och landsting. Ska vi klara kompetensfrsrjningen i
vlfrden kan vi inte nedvrdera akademikernas kompetens p det hr viset, sger Gran
Arrius, ordfrande fr Saco, i ett pressmeddelande.
Enligt Saco tjnar en akademiker i snitt drygt
19 miljoner kronor under sitt liv vilket kan
jmfras med 16,4 Mkr fr en person som
gtt ett hgskolefrberedande program p
gymnasiet. De hgsta livslnerna har lkare,
jurister och ekonomer medan frskollrare,
konstnrligt utbildade och tandhygienister
har smst avkastning p sin utbildning.
Studien tar hnsyn till arbetslshet, pension,
skatter, studieln samt inkomstbortfall under studietiden. Jmfrelsegruppen utgrs av
personer som gtt Natur- eller samhllsprogrammet p gymnasiet.

Fel av Skolverket
Jag sg er efterlysning i Musiklraren nr 3
2016. Att ni sker personer som blivit felbehandlade av Skolverket i frga om legitimation och behrighet. Jag har blivit det,
anmlt Skolverket till Frvaltningsrtten och
ftt rtt, s nu r det utagerat. Dock anser
jag att det r mrkligt att bde handlggare
och jurist p Skolverket uppvisade avsaknad
av kompetens nr det gller bedmingen av
min anskan. Juristen lmnade ifrn sig ett
felaktigt utltande till Frvaltningsrtten. Ni
fr grna hra av er om ni vill ta del av hela
historien.

Klla: DI

Med vnlig hlsning

Anna-Lena Nilsson

Musik l ra re n n r 4 2 0 1 6

Mvh Per Helders

Lrarlegitmation 2
Hej!
Jag jobbar p en liten skola. Har organist
och kantorsexamen (1984). Jag har jobbat p
min sedan 1/1-88 och haft bde klassundervisning k 3-9 och spelelever p kommunala
musikskolan, allts satt betyg i 28 r.
Nr jag anskte om lrarleg s fick jag avslag,
skulle d msta lsa tre terminer men det har
jag inte gjort utan jag har mina spelelever och
hjlper till vid digitala verktyg och k 3.
Tycker att allt r s snedvridet nr jag ser
vad min kollega har lst som nu gjort sina
tre terminer. Det handlar inte s mycket om
musikmnet och inte alls om betygssttning i
den utbredning man skulle behva.

15

Hgre ln till hlften...

I 2016 rs budget finns det ca tre miljarder kronor avsatta fr hjda
lrarlner. Regeringens avsikt r att hja lnerna med i genomsnitt 3000 kronor i mnaden fr ungefr sextio tusen lrare, ungefr
hlften av alla lrare, och d srskilt skickliga lrare? Vem r det
d som fr hjd ln? Enligt Skolverket r det den lrare som uppfyller
minst ett av dessa kriterier:

Tagit srskilt ansvar fr att utveckla undervisningen genom kollegialt lrande i former
som vilar p vetenskaplig grund och beprvad erfarenhet.
Med std av formell utbildning p avancerad niv utver lrarexamen eller frskollrarexamen frbttrat undervisningens innehll,
metoder och arbetsstt.
Tagit srskilt ansvar fr att stdja lrar- eller
frskollrarstudenter och kollegor som r nya
i yrket eller tagit srskilt ansvar fr att utveckla mnen eller mnesvergripande omrden.
Tagit srskilt ansvar fr srskilt komplicerade undervisningssituationer.
Avsikten med lnesatsningen r att premiera srskilt skickliga lrare samt, f fler att
bli lrare, locka tillbaka lrare, som lmnat
skolan samt att ka lnespridningen. Det r
regeringen som bestmmer reglerna fr hur
bidraget ska frdelas och hur mycket pengar
som avstts till Lrarlnelyftet. Fr lsret
2016/2017 har Skolverket tre miljarder att
frdela inom Lrarlnelyftet. Skolverket betalar ut bidrag till skolans huvudmn, det
vill sga kommuner och ansvariga fr fristende skolor. Hur stort bidrag en huvudman
fr baseras p antalet elever i huvudmannens
skolor. Det r sedan huvudmannen som avgr vilka lrare som ska f hjd ln Lnekningen inom Lrarlnelyftet ska ske utver
ordinarie lnerevision. Lrarlnelyftet fr
inte ha inverkan p eller finansiera ordinarie
lnerevision. Lrarlnelyftet r en permanent
satsning utan ngot slutdatum. Enligt det
regelverk som regeringen beslutat om r det
upp till huvudmannen att avgra om lnepslaget till lraren ska ges tillsvidare eller under
viss tid.
Det r allts kommunen eller den fristende
skolan som avgr vilka lrare som uppfyller
kriterierna. Med hnvisning till erfarenheter
av tidigare lnesatsningar som karrirtjnster
fr lrare r det enligt Skolverkets hemsida
bra om man r tydlig och transparent om
p vilka grunder man valt ut lrare.
Vilket har d utfallet blivit? Att vlja ut de
lrare som skall omfattas av lnelyftet r
naturligtvis en tuff uppgift fr skolledarna.

16

Regeringens lnesatsning kritiserades hrt

av mnga remissinstanser i brjan av 2016.
Statliga Medlingsinstitutet, LO och Arbetsgivarverket varnade fr att satsningen skulle
kunna ventyra den svenska lnebildningsmodellen och varnade fr riskerna med en
politisk inblandning utan inblandning av en
tredje (facklig) utomstende part och skulle
sledes stadkomma allvarliga konsekvenser
fr en stabil och vlfungerande lnebildning.
De ppekade ocks att mnga grupper p
den svenska arbetsmarknaden ocks anser att
deras lner ligger fr lgt och att regeringens
agerande skulle leda till kompensationskrav.
De bde lrarfacken vlkomnade naturligtvis
frslaget.
Hur har det d gtt? Upplever lrare att de har
ftt adekvat information och att kriterierna r
tydliga och transparenta? Frmodligen inte. I
dagspressen lser vi om att lrare sjukskriver
sig, stannar hemma frn jobbet och sger upp
sig. Och det var vl inte meningen? Vad anser d skolledare om lnelyftet? Att processen
orsakat vndor hos skolledare kan vi frst.
I tidningen Chef & Ledarskap citeras rektor
Ulf som pstr att: Mnga lrare kommer
att bli ledsna. Ulf fortstter: P min skola
har vi drygt 45 lrare. 15 av dem kommer att
f pengar genom lrarlnelyftet, 30 inte. Jag
frstr att det hr kommer att bli smrtsamt
fr dem som blir helt utan pengar, srskilt fr
dem som ligger i gruppen precis utanfr och
som gr ett ungefr lika bra jobb som dem
som fr pengar. Ulf redogr i artikeln fr
de vndor de haft i urvalsprocessen. Hur de
n vridit och vnt s r det alltid ngra som
hamnat p fel sida grnsen, dr skillnaden
i skickligheten inte r s stor. P Ulfs skola
har lrarna ftt rejlt differentierade lnepslag. Det minsta lnepslaget r 800 kronor
och det hgsta 4500 kronor. Avslutningsvis
sger Ulf att han kommer att trffa varje lrare och bertta varfr han eller hon har ftt
eller inte ftt del av pengarna. Det r viktigt
att motivera frdelningen, s att alla verkligen frstr.
Lnespridningen kommer definitivt att ka
och det kanske r bra fr lrares framtida

Musi k l ra re n n r 4 2 0 1 6

lneutveckling i allmnhet? Vad gller lnespridningen s hittade vi nedanstende tabell

frn 2014:
Gymnasielrare
4500
Grundskolllrare
4200
Speciallrare
4100
Lrare i estetiska menn
3700
Gymnasielrare i yrkesmnen
3800
Frskollrare och fritidspedagoger
3100
Den hgsta lnespridnngen bland olika yrkesgrupper, dvs. differensen mellan den hgst
och lgst betalde inom kategorien, hittar vi
vrdespappersmklare och verkstllande direktrer. Hr r lnespridningen 96 600 kronor resp. 76700 kronor per mnad. Lngst
ner p listan p plats nr 305 ligger glashyttearbetare och tidningsdistributrer med

1900:- resp. 1700:- i lneskillnad.

I samma tidning, Chef & Ledarskap, hittar

vi artikel om skolan som gtt en annan vg;
att frska stadkomma en s liten lnespridning som mjlighet: ingen lnespridning
alls; P Vendelsbergs folkhgskola tjnar alla
lrare lika mycket. Oavsett lder och antal r
p arbetsplatsen tjnar lrarna 32300 kronor
i mnaden.
Enligt rektor Sren Eriksson r det aldrig ngon som varit missnjd med lnemodellen
som funnits i drygt tio r. Bde skolledningen
och lrarkren ser stora frdelar. Det tidigare
individuella systemet skapade irritation bland
personal samtidigt som det inte var ngot srskilt effektivt verktyg, enligt rektor. Fr man
inte samma ln som kollegan r det klart att
det kostar i form av minskad arbetsgldje
och arbetsmoral. Vrt nuvarande lnesystem
bidrar till en stark vi-knsla, sger Sren Eriksson. Sjlv tjnar han bde tid och kraft p

att slippa g in i diskussioner om individuella

skillnader i lneniv. Och visst, att motivera varfr ngon fr hundra eller trehundra
kronor mindre n en kollega som har samma
arbetsuppgift r ganska svrt.
Hur kompenserar man lrare som vill utveckla sig? Enligt artikeln r man mycket
positivt till lrares kompetensutveckling och
finansierar lrares fortsatta studier. Ledighet
med ln, kallas den modellen. Rektor Sren
Eriksson ln r: 46.500:- Till sist citerar vi
Jonas Bagge, lrare i matematik, musik och
historia, som arbetat som musiklrare i 38 r.
Det r klart att vi inte helt frstr resonemanget kring individuell lnesttning eftersom vi har k till alla vra lediga lrartjnster.
Senast skte 60 personer till en lrartjnst.
Men ven om jag r ganska njd med min
ln s r det klart att jag nskar att totalnivn
vore hgre, sger Jonas Bagge.
Vad bidrar d en hg lnespridning till?
Vilka konsekvenser fr denna avseende samarbete och trivsel p arbetsplatsen? Musiklraren ringde runt till ngra musiklrare fr
att ta del av deras synpunkter p regeringens
lnesatsning. Vi frgade ocks hur lnge de
arbetat och hur hg ln de har och om de
ftt ngot

Lena 63 r
Hur lnge har du arbetat?
P min nuvarande skola drygt 14 r och totalt
ca. 40 r(!).
Hur mycket tjnar du?
41.500:- (inklusive de 5.000:- i frstelrarpslag, som endast r garanterat t.om. VT-17,
fr min del).
Hur mycket fick du i senaste lnesatsning?
I den vanliga lnerevisionen 800:- .
Vet du varfr?
Vi fick ln enligt tre niver och 800:- var mellannivn. Alla tre frstalrarna vid min skola
fick denna niv, trots IDOGA frskringar
om vrt goda jobb, d vi ju redan har en hg
ln! I det senaste lrarlnelyftet fick jag
inte ngot , d frstelrare inte omfattas av
detta i min kommun. Snacka om att hamna
i en glich!
P vilket stt pverkar lnesatsningen ditt
och dina kollegers arbete p skolan?
P min skola har alla berttigade, utom en (
som ftt relevant frklaring och hjlp i detta av sitt fack), ftt ta del av de nya pengarna, s frgan r inte s omstridd hos oss,
NNU Satsningen diskuteras dock en hel
del, d jag tolkar att de flesta hellre skulle se
hjda lner rakt ver.
vriga synpunkter:
Personligen anser jag att Wendelsbergsmodellen r tilltalande-lika ln fr lika jobb!!!

Olga 53 r
Jag har jobbat sedan 1990 - p gymnasiet
fram till 1997 - sedan p grundskolan. Har
en ln p drygt 39.000. Fick 5000 senast p g
a frstelrartjnst. Fr inte del av den nya lnekningen, men uppfyller kriterierna. Har
extra uppdrag i tjnsten utver heltid och lser kvartsfart p universitetet enligt nskeml
frn huvudman - aktionsforskning. Min ln
ligger d ca 2500 ver de som fr ta del av lnekningen (utan extra uppdrag i tjnsten).
Skillnaden blir min betalda vertid. Vet inte
om det r vrt det...

Olle 52 r
Hur lnge har du arbetat?
27 r
Hur mycket tjnar du?
42 600 kr
Hur mycket fick du i senaste lnesatsning?
Jag fick 0 kronor
Vet du varfr?
Ingen frstelrare fick.
P vilket stt pverkar lnesatsningen ditt
och dina kollegers arbete p skolan?
Det blir numera mycket mer prat om ln,
ngot som frndrats de senaste ren. En
frutsttning r att det finns tydliga kriterier
fr lnehjningar samt motiveringar frn
skolledningen, ngot som inte alltid r fallet.
Detta, samt att nyanstllda ganska ofta fr
hgre ln trots att de arbetat frre r, pverkar
givetvis klimatet p skolan.

Folke 63 r
Hur lnge har du arbetat?
35 r som lrare
Hur mycket tjnar du?
34 800 plus lrarlnelyftet 2500 minus 20 %
p g a lediga fredagar = 29 840kr /mn
Hur mycket fick du i senaste lnesatsning? I
vras hjdes min ln med 850 kr
Vet du varfr?
Endast att jag fick bttre n de utan lrarleg.
P vilket stt pverkar lnesatsningen ditt
och dina kollegers arbete p skolan?
Inte mycket. P vr skola r det i huvudsak
vuxenutbildning, s konkurrensen om lrarlnelyftet r liten.
vriga synpunkter:
Det r bst om 1:e-lrare inte fr lrarlnelyft-pengar, d blir orttvisan nnu strre!

Musik l ra re n n r 4 2 0 1 6

Lisa 48 r
Hur lnge har du jobbat?
Jag har jobbat i 22 r
Hur mycket tjnar du?
Tjnar 32 000:-/mn
Hur mycket fick du i senaste lnesatsning?
I senaste lnesatsningen var jag tilltnkt men
hann inte f ut min legitimation i tid
P vilket stt pverkar lnesatsningen ditt
och dina kollegers arbete p skolan?
P min arbetsplats har jag inte hrt s mycket snack om lnesatsningen men jag har en
knsla av att de som ftt inte vill bertta och
de som inte ftt gr och undrar varfr fast
man inte sger ngot. Allt av hnsyn till sina
kollegor.

Stavros 63 r
Tv-kndisen frn Klass 9A, Stavros Louca,
r frmodligen Sveriges hgst betalda frstelrare. Han tjnar 59 000 kronor i mnaden.
Stavros har arbetat som lrare i 35 r i matematik och NO. Enligt Stavros Louca r
hans hga ln inte ett resultat av frstelrarreformen utan beror p hans och elevernas
framgngar genom ren. Han r sjlv kluven
till karrirtjnsterna. Skolhuvudmnnen och
staten skulle brjat med att hja lrarlnerna
generellt och sedan hade karrirtjnsterna
kunnat bli grdden p moset.
Min ln var hg redan innan jag blev
frstelrare p NTM. Jag har blivit erbjuden 100 000 kronor i mndsln av en stor
friskolekoncern, politiska uppdrag och rektorstjnster men jag har inte valt det. Stavros hade egentligen aldrig tnkt att bli lrare.
Hans drm var att bli sjkapten. Det var hans
fru skrev som skrev in honom p Lrarhgskolan 1978. S kan det g.
Klla: Lrarnas Tidning

17

Krnika
Alla mnniskors mten
Fr det r ju bra om de kan f betyg i de mnen de kan, som t ex bild, musik, sljd.
Jag knde mig helt frstummad av kommentaren frn en av de i teamet som ska ge oss rd
om hur vi hanterar vra ensamkommande
pojkar. Hur tnker de nr de rabblar upp de
hr mnena som mnen de kan f betyg i? Vet
de inte att vi inte fr tolkhjlp i vra mnen,
att de flesta av dem aldrig rrt ett instrument,
att de aldrig haft ngon musikundervisning
tidigare? Jag hinner tnka att de nog inte har
lst kunskapskraven, eller centralt innehll i t
ex musik, eftersom de gr det uttalandet.
Vra pojkar kom till skolan fr ca ett r
sedan och vissa av dem har lrt sig otroligt
mycket svenska p kort tid, men svenska
r inget ltt sprk och de skulle fortfarande
behva lra sig mnga av de mest grundlggande begreppen fr att kunna flja med i
undervisningen. Jag har tnkt tanken att jag
sjlv borde gra sdant material, t ex filmer
dr jag bde visar orden, sger dem, samtidigt
som jag visar t ex en gitarr, strngar, tangenter
m m. Min brist p tid r dock ett terkommande problem och jag kan inte lta bli att
tycka att det hade varit mycket mer effektivt
om det hade gjorts centralt. Att utan versttningshjlp kastas in i undervisningen kan
verkligen inte vara ltt. Ett tag sprang jag ner
till de hr eleverna och skrev p en versttningssida p deras Ipads, s fort som jag hade
lyssningsexempel, men fick fr bara ngra dagar sedan veta att det inte fungerar om jag
inte bara skriver ett ord i taget. Suckkunde
inte ngon ha talat om det tidigare?
Nu har jag fr stunden vergtt till att gldjas
t det som nd sker, de mten med dessa
trevliga och motiverade killar, som riskerar
att skickas hem igen. De flesta av dem r
nmligen afghanska hazarer, den lilla minoritetsgrupp som inte har mycket att hmta,
men desto mer att frlora om de skickas tillbaka. De har frfljts i sitt hemland nda sedan 1800- talet. Vart ska de ta vgen?
Nr jag gick igenom hip hop och rap fick
alla mina elever sjlva prova p att rappa. De
nyanlnda rappade p sitt modersml. De anvnde sig av texter som redan finns, men med

18

m till
o
k
r
pojka
sedan
Vrafr ca ett r
skolan

stor mlmedvetenhet skrev de ner orden. De

skrev och de skrev och de skrev med de vackra
bokstver, som jag sjlv inte frstr. En av
pojkarna frklarade fr mig att den texten
han valt handlar om att de rika mste hjlpa
de fattiga. Han greppade mikrofonen och
rappade den med stort allvar. Jag blev djupt
rrd. Mnniskors godhet rcker ju lngt,
men hur lngt d Hjalmar Gullbergs dikt
Mnniskors mte kommer fr mig..
Om i dslig skog
ngest dig betog,
kunde ett flyktigt mte
vara befrielse nog.
Giva om vgen besked,
drp skiljas ifred:
sdant var frmlingars mte
enligt urldrig sed.

het, s frvalta denna tradition i

godhetens tecken. Det talas om att denna
tradition r p vg att frsvinna. Det r inte
bara i min kommun som det inte blir ngot
luciatg det hr ret p g a sviktande
intresse. Vra skolor tuffar i alla fall fortfarande p med sina ljustg. Sjlv funderar
jag p att lta mina nyanlnda rappa texten om att hjlpa de som inget har. Stolt vill
jag grna frnya, men ocks bra vidare en
vacker tradition som lyser upp ven i
den mrkaste av tider.
Kristina Stenborg, ordfrande

Musiklrarnas Riksfrening - styrelsen

Kristina Stenborg, ordf. kristina.maria.stenborg@telia.com

Byta ett ord eller tv

gjorde det ltt att g.

Torbjrn Agerberg, v. ordf., torbjorn.agerberg@hsm.gu.se

Katarina Landerstedt, kassr, katarina.landerstedt@utb.harryda.se
Rune Fredriksson, rune.fredriksson@hsm.gu.se

Alla mnniskors mte

borde vara s.

Elin Andreasson, elinandreasson@gmail.com

Malin Olah, malin.olah@utb.tyreso.se
Sven Rydgrd, sven.rydgard@telia.com

Ja, allas mte borde vara s. Jag glds ver de

mten jag har, men frustrationen lurar
under ytan ver att jag inte nr lngre, ver
de frutsttningar, som frsvrar fr de
hr pojkarna att s snabbt som mjligt komma in i vrt samhlle. Innan jag slutar fr dagen tittar jag p ett videoklipp dr tv av de
nyanlnda dansar tillsammans med ngra av
mina svenska elever. Trots sprkfrbistringar,
trots ovisshet om vad som kommer att hnda
dansar de hr och nu. I musiken sker det universella mtet. Jag ler t det gonblicket.
Nu stundar Lucia. Lucia valde att gra det
goda. I mrka gngar gick hon med mat
och medicin till behvande och fr att se
hade hon ljus p sitt huvud. Lucia r ett
helgon med kristna och romersk-katolska
frtecken som vi har firat sedan brjan av
1900-talet, men oavsett vad hon har fr frtecken str hon fr det goda att vilja
hjlpa andra mnniskor. Vare sig du nu r
jude, eller grek, muslim, katolik, kristen,
humanist, eller bara tror p mnniskors god-

Musi k l ra re n n r 4 2 0 1 6

Musiklraren
nr 1 2017 utkommer i februari

Innehll:
Gymnasieutredningen
Kulturskoleutredningen
Basutrustningslistor
Stdmaterial i musik
MR rsmte
Nytt undervisningsrd i musik
mm.

PERFEKT I SKOLAN

Trubadurens drm!
Ett ltt och portabelt
allt-i-ett system
med verlgset ljud
som aldrig blir
hrt utan alltid r
njutbart fr rat.
PROVA P JAM!
OBS! Nytt lgre pris!

Korg LP380 73 Cream/black

Specialdeal!

7.995:5.995:-

BOSE L1
Compact

Grymt bra mbelpiano med 73 tangenter

med Korgs RH3-klaviatur (vr favorit!),
fllbart lock, inbyggda hgtalare, dubbla
hrlursutgngar, MIDI och tre pedaler.

9.490:-

iCON iKeyboard 5
49 semivgda
tangenter
TWCR DE Crossroads

1.290:-

LD ROAD JACK 8
Smidigt, portabelt,
batteridrivet MINI-PA
117dB SPL upp till
20 timmar p batteri
8 timmars laddtid
Bluetooth, USB stick
SD-kort, MP3 & Wav
mm. och remote
kontroll. Har allt utom
inbyggd kaffebryggare.

Kolla allt p jam.se

2.295:-

1.995:-

KPER
BYTERLJER
S
IS

1.195:-

JJlabs Gold kond.

mik. + shockmount + Cube
Isolation + puffskydd - paketpris

1.299:-

ARTESIA PA88W
88 vgda tangenter, 10 olika sound
USB-MIDI, hrlurs- och line-utgng.
Gavelstativ fr hemmabruk kan kpas
till fr 495:- Kolla jam.se!

399:-

Samson Carbon 61
ven fr iPad & iPhone!

Snyggare
i verkligheten!
Dreadnought i
tligt laminat med
inbyggt miksystem.
Kalasljud till lgpris!

Cube
Isolation
Combo

Native Instruments
Komplete Elements
mjukvara ingr

2.995:-

JJlabs EaskyKey 25 MIDI-keyboard.

Ett lyxigt litet MIDI keyboard som du kan ta
med verallt, lgga framfr tangentbordet p
din notebook eller stationra dator och ven
koppla in till din iPad1/2 och gra musik p
flyget eller bussen. 25 anslagsknsliga minitangenter med mycket bra knsla.

ITAARRRREERR
M GGIT
JJAAM

Vi har fullt sortiment p lager - strst i Sverige

OMM I
raVsaEsammNaarbrbPeetetemmeeKdd skskoololor!r! SET!
N ra
I
N

Levin L30
Ny modell
i fullstorlek
med mahogany
i kropp och hals
Greppbrda i
Rosewood.

Jttesortiment att provspela

Vi matchar ntpriser dessutom!
Titta frbi p Roslagsgatan 7 i Stockholm.

AR PR I
VI MATCH

1.295:-

www.jam.se

Webshop: www.jam.se
a14 dagars faktura a14 dagars ppet kp
aKPER-BYTER-SLJER!

031-795 01 50
www.nilton.se

Notstll

Micstll

Instrument-stativ

R!

diM
me
Vi b

LjudLjus-stativ

i fler

er bl
ehv

Stolar

Tillbehr

Musik l ra re n n r 4 2 0 1 6

19

Returadress:
Katarina Landerstedt Hall
Apelvgen 8
435 43 Pixbo

Avsndare:
Papperslagrets Tryckeri AB
Verkstadsgatan, 371 47 Karlskrona

sk olf or um v 44
se ge rm us ik

Nr 3 2016 september

ba kv n d leg iti ma tio n

lt sk riv an de

www.mrmusik.nu
Musiklrarnas Riksfrening r sedan 2004 en sjlvstndig och
oberoende frening fr alla verksamma och blivande musiklrare
Arbetar du i grundskola,
gymnasieskola, kommunal musikskola eller studiefrbund kan du vara
med i MR. ven enskild
grundskola, gymnasieskola eller kommunal musikskola kan vara medlem.
Vlkommen!

:0
0
20

n
r
f

e
m
y

m
e
l
d

250:Bg 5337-0706

Klar t
skall Du
v
med ara
i MR
!

G in p vr hemsida: www.
mrmusik.nu s ser du vilka
vi r och vad vi jobbar fr!
Studerande och pensionrer Vi har kontakter med depar100:tement, Skolverket, Sveriges
Fr studerande r det frsta
kommuner och landsting mfl.
medlemsret
gratis

Du e
ll
kan v er Din sk
Meddela adress till:
ola
ara m
e
musiklararnasriksforening@gmail.com
dlem
Musi k l ra re n n r 4 2 0 1 6
!