Sprket r nyckeln till

kunskapsutveckling
Lrarfortbildning 11 maj 2012

Dagens innehll
Vad r genrepedagogik
Genrepedagogik och Lgr 11
Progression i skolans genrer F-3

Utkom den 25 augusti 2010

Genrepedagogikens text, sprk- och lrandeteori i

kontrast till andra vanliga positioner
Tankefigurer att utmana

Genrepedagogik

Text r input/output

Text r genrer

Sprk r regler fr form

Sprk r resurser fr
betydelse

Lrande sker naturligt

Lrandet sker i interaktion

Holmberg (2009)

Genre
Syfte
vergripande struktur
Specifikt sprk

ingen komplikation tergivande

ordnade efter tid

komplikation

berttelser

olst

delar knslor anekdot

dmer beteende exemplum (fabel, legend)

lst narrativ
ej ordnade efter tid nyhetsartikel
betydelsefulla hndelser i skribentens liv sjlvbiografi
historiska texter

steg i ett liv (hndelser ver tid) biografi

steg i en historia (ver tid) historiska texter
sekvenser av hndelser sekventiella

frklaringar
genrefamiljer

flera orsaker som leder fram till en konsekvens faktoriella

en orsak fr flera olika konsekvenser - konsekventiella
flera mjliga konsekvenser villkorsfrklaring (om man gr s hr s blir det s hr)

faktamssiga

hur en aktivitet ska gras/utfras instruktion (recept, experiment, matematikuppg ift)

instruktioner

vad man fr och inte fr gra anvisningar (regler, varningar)

hur man gjorde/utfrde en aktivitet tergivande instruktion (labbrapport)
en typ klassificeras och beskrivs beskrivande

rapporter (ej ordnade efter tid)

olika typer inom en grupp klassificeras och beskrivs klassificerande

Delar av en helhet komponent

argumentationer
evaluerande

stdjer en synvinkel argumentation

diskuterar tv eller flera synvinklar diskussion
uttrycker knslor om en text personlig reflektion

textresponser

vrderar en text (verbal, visuell, musikalisk) recension

tolkar textens budskap tolkning

Figur 1.

Genreval

Reading to Learn, bok 5, (Rose 2009 fritt versatt av Johansson och Sandell Ring (2010.)

Lgr 11
2.2 Kunskaper
Skolan ska ansvara fr att varje elev efter genomgngen grundskola
kan anvnda det svenska sprket i tal och skrift p ett rikt och
nyanserat stt.
Centralt innehll/ svenska och svenska som andrasprk
I rskurs 1-3
Berttande texter budskap, uppbyggnad och innehll. Hur en
berttande text kan organiseras med inledning
Beskrivande och frklarande texter, till exempel faktatexter fr barn
och hur deras innehll kan organiseras.
Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner

Den genrepedagogiska modellen

En explicit modell fr ls-och skrivutveckling
Ben 1

Ben 2

En teori om lrande

En teori om sprk

Vygotskys sociokulturellta
perspektiv

Hallidays systemisk-funktionella
grammatik

Ben 3
En pedagogisk modell
Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln fr undervisning och
lrande

Cykeln fr undervisning och

lrande
1. Bygga upp
kunskap om
mnesomrdet

4. Skriva en
individuell text
Bedmning

3. Skriva en
gemensam text

2. Studera texter
inom genren
fr att f
frebilder

Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008,

Stttning / scaffolding

Nrmaste utvecklingszon / The Zone of Proximal Developement

Det talade sprket som bro

ver till skriftsprket i alla
mnen

Kursinnehll anvnds
fr sprkutveckling

Ett gemensamt metasprk

UR-film Frklaring

Trna processer, deltagare och

omstndigheter

Hur gr vi en lda?

Underlag fr resonemang

Instruktion
Hur spelar man?

Metasprkligt
inlrningssteg
Nr 1
(Bild 1)

Lgr-11
Vilka frmgor
utvecklas?
att anpassa sprket
att urskilja sprkliga
strukturer och flja
sprkliga normer

Framtsyftande
bedmningsmatris 1
Steg 8 (innehll)
Steg 6 (struktur)
Steg 2 (sprkliga drag)

Personligt tergivande genre

Struktur
Rubrik

Text

Sprkliga drag

En sndagsutflykt till Skansen

Orientering: nr,
vem, var och varfr

Igr var jag med min familj p Skansen fr att titta p djuren.

Tidsord p
temaplats (igr,
frst)

Hndelse 1

Frst kikade vi bara p aporna. Det var kul. Jag tyckte de var
jttesta.

Hndelse 2

Sen gick vi till bjrnarna. Nr vi kom dit sg vi frst inga bjrnar.

Jag blev s ledsen att jag ville grta. D lyfte jag p huvudet
och fick syn p en stor brun bjrn som lufsade omkring hgt
uppe p ett berg. Den sg otck ut men bakom den stora
bjrnen fick jag syn p en supergullig unge. Jag ville mata den
men fick inte.

Aktionsprocesser
(kikade, lyfte,
lufsade)

Hndelse 3

Nr vi hade tittat klart p bjrnarna t vi vr matsck. Jag drack

varm choklad och t en ostsmrgs. Det var mumsigt.

Evaluerande sprk
(jttesta, otck,
mumsig)

Hndelse 4

Efter en stund vandrade vi vidare och tittade p fler djur. Jag

tyckte fortfarande att aporna var roligast.

Mentala processer
(tyckte, sg)

Vrderande
slutkommentar

Till slut var vi tvungna att ka hem fr att skansen skulle

stnga. Jag tyckte att vi hade haft en toppendag och nskade
att vi hade kunnat stanna mycket lngre.

Tidsaxeln
Viktig stttning i den tergivande genren

Personligt tergivande genre

Frst

Sen

Efter en Eftert
stund

Frst
Sen
Efter en stund
Eftert
Till slut

Till slut

tergivande genre i frskolan

tergivande genre frskolan

kte sprvagn

Utflykt till Lillsjn

och buss

badade i sjn
kallt men roligt att
bada

t matsck
tittade p
grodyngel och fjrilar

och svampar

lrde oss om djur och vxter i naturen,

vi hade en rolig och lrorik dag

Passande tidsord p
temaplats
Utflykt till Folksparken
I fredags kte IK till Folksparken fr spel och fr har
tid fr each other to become more closer.
Frst vi ride en tram as vi g till Folksparken.
Sedan vi hoppade in the bl thing. Jag r sweating
there.
Efter det vi t our snacks. Jag felt more energetic
efter vi t our snacks.
Drefter vi spellade fotboll. Det var min frst time to
spel fotboll.
Till slut vi passed the bridge on our vgen till skolan.
Jag felt glad because of that activity most of min
classmates were more closer to jag.

Personligt
tergivande genre
Vad hnde klass 1b
igr?

Metasprkligt
inlrningssteg
Nr 2
(Bild 2)

Lgr-11
Vilka frmgor
utvecklas?
att anpassa sprket och
att urskilja sprkliga
strukturer och flja
sprkliga normer

Framtsyftande
bedmningsmatris 1
Steg 3 (innehll)
Steg 4 (struktur)
Steg 5 (sprkliga drag)

Personligt tergivande genre

Igr Kte i b Till kuNstragrden.
Nr vi var FraMMe bt vi soM
hade.
Skridskkor jiK ocH bute omMn
doM.
aNdra FiK Hura sKridskor.
SeNare nr vi skulle.
kte Tillbaka tillskolaN.
Vi tukte att det var bessta.
dageN i vr liv.

Utflykt till en mosk

I onsdags kte vr klass 5b frn Knutbyskolan till
moskn p Medborgarplatsen. Vi ville f mer
kunskap om religionen islam och beska den heliga
byggnaden.

(k 1 i december)

Slutligen gick vi ner till bnsalen. Flickorna ville

absolut titta p kvinnoavdelningen.
k 5

Frst trffade vi vr guide, Rami, som hlsade oss

vlkomna. Han pminde oss vuxna kvinnor om att
tcka vrt hr om vi skulle g med till bnsalen. Vi
tckte hret med en sjal.
Sedan gick vi uppfr en lng smal trappa som ledde
oss fram till ett tornrum. Rummet var runt och
inrett med grna frger. P golvet lg en grn
matta som var delad p mitten. Mitten visade oss
sydostlig riktning, det vill sga t Meckas hll. Vi
mttes av ett starkt ljus som strlade in genom
fnstren. Det var mycket vackert. Dr inne fick vi
stta oss p stolar som var utplacerade lngs
vggarna under de hga fnstren. Vr guide
berttade lite om de fem grundpelarna bland annat
bnen, tvagningen, de heliga platserna som
utmrker islam. Efter en stunds information fick vi
stlla egna frgor och bertta om vra personliga
erfarenheter.

tergivande genre
Elev inskriven i
srskolan rskurs 6
Skansen
Igr var lilla klassen i Skansen vi
gilck upp till centrum och vi gt
Tunabanan till Fridhemsplan och vi
bytt tg till T-centralen.
Nr vi var frame till skansen sa Eva
till oss attvi skulle kolla p djuren vi
sg bjn, variger, lokatt och uggla.
Efter blv vi hungriga och trta sen
t vi lunch sen vi kolad gamla
stugr. Dr sg vi fattiga och rika
mnickor och stora fina hus.

Progression i den tergivande

genre
Personligt tergivande genre
Sjlvbiografi

Biografi
Historiskt tergivande genre

mnesspecifika ord
Stttning fr att kunna skriva en historiskt tergivande text
Expertord

Modalitet

Nominalgrupper

Tidsord/tidsuttryck

Invnare
Ekonomi
(fattiga/rika)
Barnarbete
Hushll
Barnhem
Vrldskrig
Utbildning
Tjnstefolk
Varor

Ofta
Sllan
Nstan alltid
Nstan aldrig
Skulle

Mnga fattiga barn som inte fick ta sig

mtta gnade sig t att tigga.

Sekelskiftet
1900-talet
rhundrade
Kristid
P den tiden
Frr i tiden
Fr 100 r sedan
Nr
D

Historiskt tergivande genre

Hur anges tid i den hr genren?
Barn under 1900-talets brjan
Vid sekelskiftet hoppades mnga att 1900-talet skulle bli barnets
rhundrade. Med det menade de att barnen mste f det bttre.
Det var viktigt. Nr frsta vrldskriget brt ut 1914 blev det mycket
svrt fr de fattiga och det var mnga. Grnserna till andra lnder
stngdes och det kunde inte komma in ngra varor. Det blev kristid
och ont om klder och mat. P den tiden slets mnga barn ut i hrt
arbete och de fattiga barnen som var mnga fick sllan ta sig
mtta. P 1920-talet, efter att frsta vrldskriget slutat blev livet
lttare fr de flesta men fortfarande fanns mnga fattiga barn som
bodde p barnhem.
(Gemensamt skriven text i en frberedelseklass)

Komponent-rapport
Vilka delar bestr en vxt av?

Metasprkligt
inlrningssteg
Nr 3
(Bild 3)

Lgr-11
Vilken frmga
utvecklas?
att anvnda
biologins begrepp
fr att beskriva

Framtsyftande
bedmningsmatris 1
Steg 1 (innehll)

Beskrivande rapport
Hur r skatans liv?

Metasprkligt
inlrningssteg
Nr 4
(Bild 4)

Lgr-11
Vilka frmgor
utvecklas?
att ska svar p frgor
att anvnda biologins
begrepp fr att beskriva
att framstlla texter och
olika estetiska uttryck med
naturvetenskapligt innehll.

Framtsyftande
bedmningsmatris 1
Steg 4 (innehll)
Steg 3 (struktur)
Steg 4 (sprkliga drag)

Komponentrapport
Vilka naturmiljer bestr Halland av?

Metasprkligt
Inlrningssteg
Nr 10
(Bild 10)

Lgr-11
Vilka frmgor
utvecklas?
Att gra geografiska
analyser av omvrlden
med hjlp av kartor

Framtsyftande
bedmningsmatris 1
Steg 4 (innehll)
Steg 7 (struktur)
Steg 14 (sprkliga drag)

Narrativ
Vad hnde med fisken?

Metasprkligt
inlrningssteg
Nr 6
(Bild 6)

Lgr-11
Vilka frmgor
utvecklas?
att anpassa sprket och
att urskilja sprkliga
strukturer och flja
sprkliga normer

Framtsyftande
bedmningsmatris1
Steg 7-9 (innehll)
Steg 6 (struktur)
Steg 6 (sprkliga drag)

Narrativ
Vad hnde i lilla Droppe by?

Metasprkligt
Inlrningssteg
Nr 12
(Bild 12)

Lgr-11
Vilka frmgor
utvecklas?
att formulera sig och
kommunicera i skrift
att anpassa sprket
att urskilja sprkliga
strukturer och flja
sprkliga normer

Framtsyftande
bedmningsmatris1
Steg 12 (innehll)
Steg 10 (struktur)
Steg 11 (sprkliga drag)

Skapa berttelse med hjlp av

bilder

Berttelse med inledning mitt

och avslutning

Frklaringar
Temporal frklaring

Logisk frklaring

S hr fungerar en vulkan

Orsaker till Gustav III statskupp

En vulkan r en ppning i jordskorpan dr

het magma frn jordens inre trnger upp.
De flesta vulkanerna finns p havets botten.
Jordskorpan p vr planet bestr av stora
plattor, kontinentalplattor, som sitter ihop
likt ett pussel. Jordpusslets plattor rr p sig
hela tiden. Nr kontinentalplattor glider isr
ngonstans p jordklotet, s bildar trycket
frn het magma i jordens inre ett rr som
trnger igenom jordskorpan. Genom rret i
jordskorpan sprutar giftiga gaser och
magma ut i vatten eller luft. I kontakt med
vatten eller luft bildar gaserna stora, giftiga
rkmoln och aska och magman bildar den
heta massa som kallas lava. Lavan rinner
olika fort men stora mngder lgger sig runt
ppningen i jordskorpan, kratern. Dr
samlas s smningom en hg av svalnad,
stelnad lava och till slut ser vulkanen ut som
ett berg.

Hattarnas och mssornas helt olika

sikter ledde till stndiga
diskussioner i riksdagen. Oenigheten
medfrde att styret av landet blev
svagt. Det ryktades om risk fr
inbrdeskrig s en stark ledare
efterfrgades. Dessutom fruktade
adeln de europeiska
jmstlldhetsidealen och stdde
drfr Gustav III. Ytterligare en
orsak var den ekonomiska krisen i
landet p grund av krigen.

Sekventiell
orsaksfrklaring
rskurs 2
S hr fungerar vattnets
kretslopp
Vatten kan finnas i olika former
flytande, fast form och gas.
Vattnet ndrar form i ett evigt
kretslopp.
Solen vrmer havet och vatnet
avdunstar. Vattenngan stiger
upp, kondenserar och d
bildas moln. Molnen blir tyngre
och d brjar det rengna eller
sna. D rinner vattnet i
bckar till havet.

Aktivitet som frbereder

orsaksfrklaring

Argumenterande genre

Argumenterande genre
rskurs 2
Viktigt att gra lxor
Mnga mnniskor kan tycka att det
r jobbigt med lxor men man
mste nd gra sina lxor.

Fr det frsta gr lxor att man blir

duktigare i skolan.
Fr det andra lr man sig nya saker
hela tiden med sina lxor.
Fr det tredje blir det lttare att
hnga med i skolan om man gr
sina lxor och nr man blir ldre fr
man bra betyg.

Avslutningsvis tycker jag att flera

mnniskor borde gra lxor fr att
d skulle alla vara lika kloka och
duktiga.

Insndare
ppna en spelaffr i Rinkeby!
Jag tycker att det borde finnas en spelaffr i
Rinkeby fr att det skulle gra mitt och
mnga andra ungdomars liv mycket bttre.
Pengar skulle inte slsas p att resa flera
kilometer fr att kpa ett spel. Med en affr
i omrdet skulle pengarna kunna anvndas
till viktigare saker.
Dessutom skulle det vara praktiskt eftersom
jag skulle kunna handla sjlv och sluta
besvra mina frldrar. Nu mste de kra
mig till Sollentuna, Solna, Kista eller
Vllingby fr att jag ska kunna kpa ett
spel.

En spelaffr i omrdet skulle ocks f mig

att knna mig skrare. Jag skulle slippa
knna mig som en frmling och bli uttittad
av frmmande mnniskor.
Slutligen skulle jag komma bort ifrn att bli
utsatt fr tjuvar i olika gallerior.
Min uppmaning till alla frldrar i Rinkeby r
att g till nrmaste spelaffr och frga om
de kan ppna en spelaffr i vrt omrde.
Om de vgrar brja demonstrera!
13-rig spelexpert i Rinkeby

Framtsyftande bedmningsmatris 2
Kryssa fr dina svar (X)

Frstr mottagaren vad jag har skrivit?

( ) Ja
( ) Delvis
( ) Nej
Anvnder jag varierande tidsord p temaplats
(frst, sen, lite senare, slutligen)
( ) Ja
( ) Delvis
( ) Nej
Anvnder jag aktionsprocesser (kte, badade, t,
plockade)?
( ) Ja
( ) Delvis
( ) Nej

Interagerande funktion
(jag och du)
Syftet r:
att komma verens med andra
att kunna inkludera och exkludera
Ex.
Kan jag f gungan efter dig
Tycker du ocks om att spela fotboll?

Instrumentell funktion
(jag vill)
Syftet r:
att f saker gjorda
att tillfredstlla materiella behov
Ex.
Jag vill ha en banan.
Urskta, kan du hjlpa mig med datorn.

Personlig funktion
(hr kommer jag)
Syftet r:
att uttrycka individualitet och personliga
knslor
att infr andra kunna st fr och beskriva
sin individualitet
Ex.
Jag kan den sngen fr vi sjng den p
dagis.
Jag har ocks en katt p landet.

Heuristisk funktion
(tala om varfr)
Syftet r:
att underska och lra
att anvnda sprket fr att upptcka
vrlden
Ex.
Vi kan gra en vattenmtare fr att kolla hur
mycket det regnar.
Varfr?

Imaginr funktion
(vi ltsas)
Syftet r:
att skapa historier, spel och nya vrldar
att hitta p sprklekar, rim och dikter
att hitta p nonsenssprk
Ex.
Gr det ont nr jag bjer armen? Du har skadat
armen riktigt illa.
Tack fr maten den var go, mitt p bordet stod en
ko. Kon hette Kajsa. Hon brja bajsa

De vanligaste texttyperna i skolan

Typ av text

tergivande

Berttande

Beskrivande

Instruerande

Diskuterande/
Argumenterande

Syfte

Att bertta vad

som hnt

Att underhlla,
frmedla
kunskap

Att frmedla
information

Att frklara hur

ngot grs

Att vertala
andra

Struktur

Orientering,
En serie
hndelser
Personlig
kommentar

Orientering,
En serie
hndelser
Problem
Upplsning

Allmnna
upplysningar
Karakteristik.

Mlinriktat
Stegvisa
moment

Personliga
stllningstagan
den
Argument och
bevis
Slutsats

Sammanlnkande ord

Tidsord
(frst, sedan,
drefter)

Tidsord
(det var en
gng, en dag,
senare)

Frekommer
vanligtvis inte

Fr det frsta,
fr det andra..

Fr det frsta,
fr det andra,
drfr,
emellertid

Andra
sprkliga drag

Dtid
Beskrivande
ord

Dtid
Handlingsverb
Beskrivande
ord

Verben att vara

och att ha
Specifikt
ordfrrd

Verb som ger

instruktioner

Sprk fr att
vertyga
(Gibbons s. 89)

Olika syn p att skriva och att lra

sig skriva

En frdighet
Ett kreativt skapande
En process
En genrekunskap
Ett social syfte
En sociopolitiskt syfte