OM BOKTRYCKARKONSTEN

En frdjupande rapport om boktryckarkonsten med inspiration

frn utstllningen 100 innovationer p Tekniska museet och
formateringsmallar fr rapportskrivning vid Kungliga Tekniska
Hgskolan

skriven av Anna Phan (960518-1206), MF1061 2016

Tema: Kommunikation

1
Frord
Jag vill brja med att tacka Mats Bejhem fr en informativ frelsning i
rapportskrivning. Vidare vill jag tacka David Nilsson, Sara Kristoffersson
och Karin Ehrenberger fr lrorika och inspirerande frelsningar i
teknikhistoria, designhistoria respektive design och genus.

Anna Phan, Stockholm, 16 december 2016

2
Sammanfattning
Denna rapport r skapad mot bakgrund av en uppgift i rapportskrivning
vid Kungliga Tekniska Hgskolan fr kursen Introduktion till design och
produktframtagning med syfte att ka frstelse fr rapportskrivning.

Denna rapport behandlar boktryckarkonsten, dess historia, mekanismer

och pverkan p samhllet. Syftet har varit att ge inblick i det tidiga
tekniska samhllet och de innovationer och behov som tillsammans
ligger till grund fr boktryckarkonstens uppkomst och senare utvande,
samt ven dess utveckling genom tiderna. Rapporten kommer att
studera tryckpress och det tidiga kommunikationssystemet fr att
frska ge en enhetlig bild av boktryckarkonsten i sin kontext. Det har
ocks varit ett intresse att med denna rapport bejaka nya sidor av
boktryckarkonsten, bland annat genom att lyfta fram de nya
idstrmningar och mjligheter fr mnniskor och litteratur som
uppkom med trycktekniken. Sist kommer boktryckarkonstens framtid att
diskuteras.

Metoden som anvnts i denna rapport r en kvalitativ metod, dr

insamling av data har skett via internetbaserade hemsidor, bland annat
frn informationssidan p Tekniska hgskolans externa sida
100innovationer.com och Wikipedias engelska sidor om och relaterade
till boktryckarkonsten. Jag har ocks tagit del av tidningen Allt om
historia samt av lrresursen SO-rummet.

Resultatet av denna rapport har varit god och huvudsyftet med

rapporten anses uppfyllt.

Innehllsfrtecknin

3
1. Inledning........................................................................................................ 5
2. Boktryckarkonsten......................................................................................... 5
2.1. Bakgrund.............................................................................................. 6
2.2. Utveckling............................................................................................. 6
2.3. Konsekvenser........................................................................................ 7
3. Diskussion...................................................................................................... 7
4. Referenser.................................................................................................... 11
5. Bilagor.......................................................................................................... 12

4
1. Inledning
Boktryckarkonsten, det vill sga konsten att i stor omfattning framstlla kopior med hjlp
av rrliga typer (se figur 1), hr till en av vrldens mest betydande innovationer, inte minst
fr dess bidrag till spridningen av kunskap, kultur och propaganda. Boktryckarkonsten
frndrade vrlden. Litteratur som tidigare varit frbehllen kyrkan, de lrda och den
vlbrgade medelklassen blev pltsligt tillgnglig fr arbetarfolket, som inte tidigare haft
rd. Frstelsen fr omvrlden kade, ls- och skrivkunnigheten i samhllet blev bttre,
och efterfrgan p bcker var stor. Det r inte konstigt att boktryckarkonsten blev
startskottet fr den vetenskapliga revolutionen p 1500- och 1600-talen[1].

Bcker r en stor del av mitt liv och intresset att djupdyka i dess lnga historia har funnits
lnge. Jag ville med denna rapport ka min frstelse fr de tekniska ider och
innovationer som ligger s nra boktryckarkonsten och har spelat en avgrande roll i dess
historia och frdjupa mig p den pverkan boktryckarkonsten har haft, bde den i historien
och i vr samtid.

Till min hjlp har jag anvnt mig av diverse Internetkllor fr att ska information och
fakta.

Figur 1. Boktryckarkonsten kom att betyda mycket fr kunskapsspridningen i Europa.

2. Boktryckarkonsten

Boktryckarkonsten r en fljd av olika tekniker och enskilda innovationer, bland annat

tryckpressen, de lsa typerna, skriftsprket, pappret, blcket och boken. Tysken och
smeden Johan Gutenberg (1400-1458) lyckades kombinera dessa och betraktas av mnga
som boktryckarkonstens fader[1].

2.1. Bakgrund

5
Boken

Bokens frhistoria gr tillbaka till st. Papprets genombrott var en naturlig frutsttning
fr boken. Pappret r frn brjan en kinesisk uppfinning och kunskapen om
pappersframstllning ndde Europa via arabvrlden p 1100-talet.

Tryckpressen

Tryckpressen var framfr allt knd inom jordbruket dr den anvndes till att pressa
vindruvor och oliver. Det har ven tryckts p tyg, och d mnster och bilder [2][1].

Typerna

De lsa typerna, som r ett slags stmplar, antas ha tillkommit i mitten av 1000-talet i
Kina. Gutenberg gt typerna av en blylegering och han lt tillverka gjutformar fr typer, s
kallade matriser. Dessa bidrog till att bokstverna fick ett enhetligt utseende.

Blcket

Blcket har funnits lngre n tryckpressen, men det har inte funnits ett som varit
kompatibelt till just papper. Gutenberg skapade ett oljebaserat blck som till skillnad frn
den tidigare vattenbaserade sorten inte genomdrnkte pappret eller smetades ut p det[1].

2.2. Utvecklingen

De frsta trycka bckerna p 1400-talet pminde om handskrift med mycket utsmyckning

och kallas i dagligt tal fr inkunabler.

1457 tillverades det frsta frgtrycket genom att vissa delar av tryckformen avfrgades
med andra frger. Albercht Pfister (1420-1466) var frst med att trycka en illustrerad bok
med ett typ av trsnitt och flyttbara typer. Grundtekniken frhll sig dock densamma en
lngre tid. r 1620 upptckte en hollndsk tryckare en tryckpress som automatiskt lyfte
digeln efter varje tryckning.

I brjan av 1700-talet introducerades de frsta flerfrgstrycken och 1727 uppfann skotten

William Ged (1699-1749) stereptypin, en stereotypplatta av metallgjutning fr varje tryckt
sida som kunde anvndas flera gnger utan att man behvde stta sidorna igen. Dessutom
kunde flera pltar anvndas samtidigt, vilket ytterligare mjliggjorde nytryckning.

I samma veva som ngmaskinens genombrott konstruerades ocks en ngdriven tryckpress

i London. Valsar brjade anvndas fr att frdela trycksvrta p tryckformen. ngpressen
effektiviserade tryckpressen och p en timme kunde 400 ark g i print, dubbelt s mycket
som tidigare. Tillsammans med rotationspressen, en upptckt frn mitten av 1800-talet, och
papper p rulle skapades nya frutsttningar fr massproduktion kapaciteten var nu uppe
p 8000 ark i timmen. Det var vid denna tiden mnga tidningar startade, som nnu idag ges
ut.

6
Nsta genombrott var efter andra vrldskriget d en ny tryckeriteknik,
fotosttningsmaskinen kom ut p marknaden. Den hade stor betydelse fr den grafiska
industrin, nstan i srklass med datorn och desktop publishing som infrdes p
redaktionerna under 1980-talet[1].

2.3. Konsekvenser
Boktryckarkonsten gav upphov till en rad radikala frndringar i samhllet som berodde p
att man fr frsta gngen kunde n ut till folkmassan och med pressen pverka dessa i
ngon riktning. sikter och vrderingar fick spelrum och det bildades snabbt en opinion.
Rent politiskt sett har boktryckarkonsten varit mycket viktig. I Sverige lagstiftades det om
tryckfrihet 1766 och det r sedan dess en frutsttning fr demokrati. Boktryckarkonsten
sgs ha utlst de stora tekniska revolutionerna, reformationen och renssansen. Utan
tryckpressen hade dessa frmodligen tagit lngre tid, eller inte intrffat.

Boktryckarkonsten innebar ocks att tidigare oknd eller bortglmd litteratur frn antiken
terupplivades och fick strre spridning under Renssansen. Med tiden trycktes ven
nyskrivna bcker p de olika europeiska folksprken. Latinet frsvagades fr de inhemska
sprken, tillsammans med en vxande nationell identitet.[1]
3. Diskussion
Man kan sga att bcker och tidsskrifter formades av samhllet och formade samhllet,
bde till det bttre och till det smre. I en frelsning i designhistoria tar Karin Ehrengren
upp frhllandet mellan innovation och samhlle. Hon menar att design i samhllet inte
mste vara en passiv spegling av samhllet, som r en allmn uppfattning, utan ocks kan
jobba fr att pverka det. D nmner hon srskilt reklam som en stark sdan kraft.

Tryckpressen r allts ett slagkraftigt medel att sprida ider och sikter med och har
mjliggjort maktutvning, spridningen av lagar, frordningar, dekret, efterlysningar och
pbud m.m. Genom historien finns otaliga exempel p nr tryckpressen har anvnts som ett
styrmedel och fr att propagera (och normera) orttvisa i samhllet. Ett exempel r hur den
svenska dagspressen skildrade kristallnatten efter en lngre tid av utbredd antisemitism i
landet ; sakligt och oberrt. Andra exempel: den tidigmoderna statsmakten, den hade
frmodligen aldrig tagit form om det inte vore fr tryckpressen, samt: den protestantiska
reformationen med Martin Luther i tten. Luthers 95 teser spreds ver hela Tyskland p
tv veckor r 1518 med tryckpressens hjlp och ver hela Europa p tv mnader [1].

Tryckt media fungerar ocks som ett plitligt stt att bevara information. Det finns bcker
och tidsskrifter lagrade i arkiv och det r ingen som kan g in och ndra i texten utan
vidare. Det finns ocks en delad uppfattning om att tryckt media skulle vara mer legitim
och bindande n text frn t.ex. en dataskrm. Dels beror denna uppfattning p att det har
funnits helt andra krav p tryckt media. Idag kan fretag och privatpersoner trycka upp i
princip vad de vill mot en kostnad. P de flesta arbetsplatser och i mnga hem finns
dessutom printers och kopiatorer, som med lasertrle eller blckpatroner ger ut vad man

7
programmerar t den. Just bcker har en lng tradition inom den akademiska vrlden, dr
de fortfarande inger stort frtroende fr studenter.

Det faktum att man hade tillgng till mer vetenskap och samma information banade ocks
vg fr den tekniska revolutionen, studier blev mer kontinuerliga och ndde strre
tillfrlitlighet och framgng.

Boktryckarkonsten tjnade ocks till att strka frfattaryrket. Tidigare har frfattare inte
ftt erknnande fr sina texter, eftersom att texten troligen frndrats mycket frn
orginaltexten i avskrivningen. Det har ocks varit teoretiskt enkelt att ndra
frfattarnamnet i efterhand utan att detta fr ngra strre konsekvenser.

Boktryckarkonsten r ett resultat av flera tidigare innovationer. Per

Hgselius hvdar i en frelsning att nya innovationer i regel spinner
vidare p tidigare upptckter, och jmfr det med vgor.

De frsta bckerna var handskrivna, vilket innebar en vldigt tidsdande framstllning.

Det fanns vid tiden en efterfrgan p att effektivisera framstllningen av bcker och i
brjan av 1400-talet hade man brjat experimentera med en metod som kallas
trblocksmetoden och gr ut p att man skr ut varje enskild sida i en trplatta och tryckte
en sida i taget [4]. Senare, i och med att folk brjade flytta ifrn landet och in till stder,
frndrades deras informationsbehov. Fr affrsmn och varuproducenter var tidningarna
ett stt fr dem att hlla kontakt med sina kunder.

Anledningen till att tryckeritekniken fick ett sdant genomslag i Europa och inte i Kina r
att det vsterlndska skriftsprket ppnade fr detta p ett annat stt n det kinesiska
skriftsprket, dr varje ord har ett eget tecken[1].

I samspel med den kristna seden publicerades till en brjan bibeln och religisa texter.
Gutenberg publicerade sjlv The Gutenberg bible som var det hebreiska gamla
testamentet och det grekiska nya testamentet p latin. Luther spred senare iden om att
bibeln skulle lsas och frsts hemma, och d brjade bibeln publiceras p
nationalsprken. Jmsides brjade folkberttelserna, populrberttelser, som var p
folksprk,f spridning och intresset fr svl det inhemska sprket och den egna historian
frodades och blev brjan till en nationalism[1].

Boktryckarkonsten tillhr ett tekniskt kommunikationssystem, medievrlden, och axlade

snabbt rollen som informationsbrare. Dremot har denna ersatts av Internet, som tillter
en snabbare och mer direkt kommunikationen. Det r Internet som anvnds nr syftet r att
en nyhet ska f spridning. Detta har medfrt att tryckpress idag har blivit mer av ett inslag i
ett informationssamhlle, men detta r i stndig utveckling. Det har p senare r funnits
mycket som talar fr att pressen digitaliseras fortsatt, bland annat det faktum att
tidningarna opererar mycket digitalt och p den enkla tkomsten p e-tidningar. Det gr
dock inte att sga om Internet hade utvecklats utan boktryckarkonstens inflytande.

8
Tidningspressen har under perioder ftt uppleva flera svackor till fljd av
konkurrenskraftig ny teknik. Frst var det radion och sedan televisionen. Mellan ren
1950-1960 tvingades mnga svenska dagstidningar g i konkurs och staten satte in
hjlptgrder, bland annat i form av presstdet. Presstden gynnade framfr allt mindre
tidningar p landsorten, som kunde leva vidare p detta bidrag. Mlsttningen var att folk
alltid skulle kunna f flera versioner av en nyhet . I mindre stder riskerar tidningsbolag f
monopol, och staten ansg att det skulle finnas minst tv tidningar p varje ort[3][5].

Detta std finns kvar i ngon form, men trots det har mnga mindre tidningar kpts ut av
strre. Faran med att ha en s stor garkoncern r att flera mediafrlag lyder under samma
gare. Dessa mediemoguler r till exempel Silvio Berlusconi, Rupert Murdoch i och
Donald Trump[5].

Tryckpressar uppstod i en industrimilj vilket blir vldigt tydligt nr man tittar till dess
utseende, de r stora och otympliga. De frsta tryckpressarna var designade fr
massproduktion av text och media, och det fanns inte mnga rent estetiska ponger med att
ndra p dess design.Tryckpressen i sin tur har inte pverkat design i strre skala, dremot
har vissa metoder som anvndes i det tidiga boktryckeriet utvecklats och implementerats i
andra produkter och inom andra omrden. Det r snarare s att tryckpressen genomgtt
frndringar i samband med upptckter p annat hll, ter i syfte att antingen effektivisera
och/eller frbttra produktionen.

Det drjde fram till den industriella revolutionen innan Gutenbergs tryckpress kom att
frndras betydligt. Med upptckten av ngmaskinen fanns tanken om att tillverka en
motsvarande ngpress. Detta lyckades Friedrich Koening med frsta gngen r 1802. D
kombinerade han bland annat rotationen av cylindrar med en ngmaskin. Snart hade han
och ingenjren Andreas Friedrich Bauer bildat ett koperativ och 1811 introducerade de en
serie ngpressar med en tryckkapacitet p 1100 kopior i timmen som senare kptes av The
Times i London.Tidningspressen hade ett uppsving dromkring, och mnga av vra
nyhetsbyrer idag sg dagens ljus[1]. Detta hade inte fullt varit mjligt utan upptckten av
telegrafen; pltsligt kunde nyheterna frdas mycket snabbare. Boktitlar och annat
publicerat material standardiserades ytterligare. Deras bolag Koening & Bauer AG har
etablerat sig p marknaden och levererar n idag tryckpress[2].
I takt med den nya utvecklingen frsvinner jobbmjligheter, s.k. kreativ frstrelse, vill
Hgselius framhlla. I fallet med boktryckarkonsten har jobben med att helt och hllet
skriva av bcker fr hand sopats ver. Detta r ngot som har fler frdelar n nackdelar fr
det stora majoriteten. De jobben ersattes med jobb p tryckerierna. Men maskinerna blev
tids nog bttre och snart r det dags fr nsta omstllning, eftersom att efterfrgan p text
samtidigt kar kan man tnka sig att det fanns ett behov av skribenter och frfattare. Jobb
kastas allts om och byts ut nr tekniken tar nsta steg i utvecklingen.

Sist men inte minst r alla bilder som mter oss p tunnelbanor, all reklam och propaganda,
all affischering r tryckt media. Dessa pverkar oss utan att vi riktigt mrker av det. Idag

9
utkommer dagstidningar varje dag och det r fortfarande stor efterfrgan p dessa. Det r
det ven p bcker och tidsskrifter i tryckt form fungerar de fr mnga som en
vlkomnande kontrast till alla skrmar. Tryckpressen r viktig idag, ocks.

10
4. Referenser
[1] Boktryckarkonsten, 100 innovationer [Online] Tillgnglig:
http://www.100innovationer.com/svensk/innovationerna/innovationer/boktryckarkonsten.1
94.html [Hmtad: 15 december, 2016]

[2] Printing press, Wikipedia [Online] Tillgnglig:

https://en.wikipedia.org/wiki/Printing_press [Hmtad: 15 december, 2016]

[3] Presstd, Wikipedia [Online] Tillgnlig: https://sv.wikipedia.org/wiki/Presst

%C3%B6d [Hmtad: 16 december, 2016]

[4] Boktryckarkonsten Allt om Historia [Online] Tillgnglig:

http://alltomhistoria.se/artikler/boktryckarkonsten [Hmtad: 16 december, 2016]

[5] Mediers pverkan reklam och mediekritik [Online] Tillgnglig: http://www.so-

rummet.se/kategorier/samhallskunskap/mediekunskap-massmedier-och-
journalistik/mediers-paverkan-reklam-och-mediekritik [Hmtad: 16 december, 2016]

[6] Figur 1. http://gymnasiefilosofi.se/medeltidens-och-renassansens-filosofi/

11
5. Bilagor

12