RAPPORT 2015:5

FRAMTIDENS
BUSS R
ELEKTRISK
SATSA P ELBUSS ISTLLET FR SPRVG
FRDEL ELBUSS
DEN SNABBA UTVECKLINGEN AV ELBUSSAR PPNAR HELT NYA
MJLIGHETER FR EN KAPACITETSSTARK OCH MILJVNLIG
KOLLEKTIVTRAFIK. MAN KAN UTNYTTJA BEFINTLIGA GATOR
OCH VGAR OCH BEHVER INTE BYGGA DYRA SPR.

2 FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK

Elbussar ger oss ocks mjligheten
att bygga nya krbanor fr kollektiv-
trafiken till betydligt lgre kostnad,
mindre ingrepp och snabbare byggtid
n om samma trafikutbud ska stad-
kommas med hjlp av spr.
Att bygga sprvgar i befintligt
gatunt innebr i sig en stor miljbe-
lastning. Betong och jrnvgsrls r
energikrvande och medfr drfr
stora koldioxidutslpp att producera.
Det innebr ocks stora ingrepp i
gatumiljn att grva upp och lgga
spr. Betydligt bttre ur alla aspekter
r om det befintliga gatuntet kan
anvndas med smrre justeringar.
Sjlva fordonens kapacitet eller
miljnytta r inte beroende av om de
gr p stlhjul eller gummihjul. Enda
skillnaden r att elbussen r tystare,
flexiblare och mindre utrymmeskr-
vande n sprvagnen.
Vi har
skrivit denna
rapport fr att
lyfta fram
den snabba
tekniska
utvecklingen
Om vi satsar p elbussar ger det oss
ocks mjlighet att till exempel bygga
en stlig frbindelse med bra och
attraktiv kollektivtrafik.
Vi har skrivit denna rapport fr
att lyfta fram den snabba tekniska
utvecklingen och visa p helt nya
mjligheter nr det gller kollektiv-
FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK
trafiken p ytvgntet. Vi har gjort
en grundlig jmfrelse av kostnader-
na fr att driva samma kollektivtrafik
med olika typer av bussar och med
sprvagn. Elbussen vinner i alla jm-
frelser. Den r billigare och bttre
n bde sprvagn och bussar som
drivs med diesel eller etanol. Vi hopp-
as att denna rapport ska ge ett bttre
beslutsunderlag till politiker och
trafikhuvudmn i vra kommuner
och landsting i ett lge nr kollektiv-
trafiken mste leverera mer trafik till
lgre kostnad.
MARIA RANKKA
Vd, Stockholms Handelskammare
3
EN MODERN STAD
MSTE
HA SMIDIG
KOLLEKTIVTRAFIK
I FRAMTIDENS HUVUDSTADSREGION KOMMER KOLLEKTIVTRAFIKEN ATT
SPELA EN STRRE ROLL, OCH DET RCKER INTE ATT BYGGA UT DE TUNGA
SYSTEMEN SOM TUNNELBANA OCH PENDELTG. DEN FINMASKIGA KOLLEK-
TIVTRAFIKEN R LIKA VIKTIG. MEN DEN MSTE OCKS BLI MODERN, MILJ-
VNLIG, LTTILLGNGLIG OCH EFFEKTIV.

4 FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK

Teknikutvecklingen fr eldrivna
bussar gr mycket snabbt. Det ppnar
mjligheter att f ny kollektivtrafik
p plats p kort tid och till rimliga
kostnader. Vi har skrivit denna rap-
port fr att visa hur viktigt det r att
ta till sig den nya tekniken och slppa
gamla lsningar. Konsultfretaget
Projektengagemang har hjlpt oss
med berkningar och underlag.
En modern stad krver vl fung-
erande, miljvnlig och smidig
kollektivtrafik eftersom rrligheten
blir allt viktigare. Mnniskor mste
trffas och utbyta erfarenheter fr
att nringslivet ska kunna utveck-
las. Under mnga r har ledningen
i Stockholms lns landsting hv-
dat att det ska ske genom att gra
Stockholm till en sprvgsstad. I och
med tunnelbaneverenskommelsen
har en omsvngning skett. Det har
blivit uppenbart fr alla att tunnelba-
na ger mycket strre trafiknytta fr
pengarna.
I Uppsala har ingen sdan till-
nyktring skett. Dr finns planer p
omfattande sprvgsutbyggnad rakt
igenom den medeltida stadskrnan.
Mnga har fortfarande sprvagns-
drmmar. Denna kvarleva frn en
svunnen tid hller nu p allvar att dyrt att driva trafiken, ngot som vi alla som bor och verkar i nrheten.
bli ifrnsprungen av den tekniska kommer att visa i denna rapport. I Stockholms innerstad pverkar
utvecklingen. Genom att klamra sig Argumenten fr sprvg har fram- sdana stora gatuarbeten hela
fast vid sjlva rlsen missar spr- fr allt handlat om milj. Sprvagnar innerstadstrafiken.
vgsfresprkarna stora mjligheter. drivs med el. Men annars skiljer de
Ndvndig kollektivtrafikutbyggnad sig inte frn lnga bussar nr det gl-
skjuts p en osker framtid nr alltfr
kostsamma lsningar r det enda som
ler kapacitet och framkomlighet. Den
tekniska utvecklingen nr det gller
Sprvgar p
duger.
Det r nstan lika dyrt att bygga
bussar som drivs med el gr nu myck-
et snabbt. Elbussar r minst lika mil-
ytvgntet, i
sprvg i Stockholm som det r att
bygga tunnelbana. Medan nya tun-
jvnliga som sprvagnar. Men sjlva
byggandet av sprvgen medfr en
synnerhet om
nelbanelinjer skapar ny infrastruktur,
ny kapacitet och nya resmnster,
stor miljbelastning som inte kommer
att kunna tjnas in under hela spr-
de byggs i be-
avlastar gatuntet och ppnar upp fr
mer bostadsbyggande gr nya sprv-
vgens livslngd. Elbusstrafik innebr
drmed en mycket mer miljvnlig
fintligt gatunt,
gar det motsatta.
Sprvgar p ytvgntet, i synner-
totallsning.
Sjlva anlggandet av sprvgen
begrnsar
het om de byggs i befintligt gatunt,
begrnsar kapaciteten fr vrig trafik
medfr stora ingrepp i gatumiljn.
Mer om det nedan. Bde det och
kapaciteten fr
och skapar nya barrirer, samtidigt
som resmnstret inte blir annorlunda
de hga kostnaderna gr att det tar
lng tid att f en nya sprvgslinjer
vrig trafik och
n om samma trafik hade levererats p plats. Byggandet i sig innebr skapar nya
med buss. Det r inte bara dyrt att stora problem med framkomlig-
bygga sprvg utan det blir ocks het, strningar och byggtrafik fr barrirer
FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK 5
35 000
nya invnare
varje r
Tillvxten sker i alla delar av lnet
och skapar stort behov av utbyggd
infrastruktur fr alla trafikslag. Fler
mnniskor betyder ocks fler bilar,
cyklar, gende och distributionsfor-
don. Men framfr allt kar behovet
av mer och bttre kollektivtrafik. Den
kollektivtrafik som finns r under-
6 FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK
dimensionerad fr lnets vxande
behov. De samhllsekonomiska
kostnaderna fr frseningar och
trngsel i Stockholms kollektivtrafik
p grund av kapacitetsbrister uppgr
till flera miljarder kronor per r. Utan
en snabb frbttring av kollektiv-
trafiken kar trngseln p vgntet
och drmed ocks utslppen av
luftfroreningar.
I och med Citybanans ppnande
2017 fr pendeltg och regionaltg
en kraftig frbttring av kapaciteten i
den del av jrnvgsntet dr trng-
seln r som allra strst. Den beslutade
utbyggnaden av tunnelbanentet kar
kapaciteten och ger nya delar av regi-
onen tillgng till tunnelbana. Men
den finmaskiga kollektivtrafik som
gr p vgntet i form av bussar kom-
mer fortfarande att ha stora kapaci-
tets- och framkomlighetsproblem.
Stockholms lns landsting vill
avhjlpa det genom att erstta de
mest belastade busslinjerna med
sprvg. Vr underskning visar att
det blir fyra till sex gnger dyrare att
leverera samma trafik med sprvagn
n med alla tnkbara busslsningar.
SPRVG KRVER
OMBYGGDA GATOR
DET R INTE ENKELT ATT BYGGA SPRVG I EN TT INNERSTADSMILJ. NR
SPRVG CITY BYGGDES VAR DET BEGRNSAD FRAMKOMLIGHET P HAMN-
GATAN I TTA MNADER OCH DEN STRCKAN VAR BARA 500 METER LNG.
OM STOMBUSSLINJERNA SKULLE ERSTTAS MED SPR SKULLE DET INNEBRA
35 KILOMETER AV UPPGRVDA GATOR.

Det tar lng tid

att planera och
Det medfr
bygga sprvg
i Stockholm.
extrema trafik-
En anledning
r att det under
problem under
Stockholms
gator finns en stor
byggtiden
mngd ledningar.
Dr gr vatten och
avlopp, el, bredband, gas-
ledningar, fjrrvrme och fjrrkyla.
Fr att kunna bygga sprvg p
innerstadsgatorna mste en mngd
ledningar flyttas. Det mste frst
hanteras juridiskt eftersom ledning-
arna gs av flera olika huvudmn och
flytten mste koordineras noggrant
innan den kan ske rent fysiskt.
Eftersom sprvagnar r betydligt
tyngre n andra fordon krvs dess-
utom ofta renovering och frstrk-
ning av pelardck och broar. Ofta
krvs ocks flyttning
av dagvattenbrun-
holms innerstadsgator till en kostnad
av cirka 30 miljarder kronor. Det
nar och kantsten.
Nr Sprvg City
skulle ocks medfra ratal av upp-
grvda och avstngda gator.
frlngdes frn
Norrmalmstorg till
Med bussar som gr p el blir
utslppen frn fordonen inte strre
Sergels torg medfrde
det en total ombyggnad
n frn sprvagnar. De kan kras
p befintligt gatunt. Fr att stad-
av Hamngatan. komma bttre framkomlighet kan
Den typen av tgrder blir justeringar behva gras i form av
inte bara kostsamma. De med- trafikseparering och signalpriorite-
fr ocks extrema trafikproblem ring, men det krvs lngt ifrn de
under byggtiden i ett Stockholm dr stora gatuombyggnader som en spr-
trafiksituationen redan r mycket vg ger upphov till. Det gr mycket
besvrlig. Nr Sprvg City byggdes snabbare att f en elbuss p plats,
var Hamngatan avstngd helt fr oavsett vilket system man vljer. Det
trafik i tv veckor och hade mycket beror dels p att det r mycket billiga-
begrnsad framkomlighet under hela re och drmed lttare att finansiera,
byggtiden som varade tta mnader. dels p att det inte krvs ngra, eller
Det var en strcka p 500 meter. Om bara sm, ingrepp i gatumiljn.
alla stombusslinjerna skulle ersttas
med sprvg skulle det innebra att
35 km spr skulle byggas p Stock-

FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK 7

DEN SNABBA
TEKNIK-
UTVECKLINGEN
DET HAR FUNNITS ELEKTRISKA BUSSYSTEM I MER N 100 R. DEN VANLIGASTE
LSNINGEN R BASERAD P TRD DR ELEN TILLFRS KONTINUERLIGT. MEN
BATTERIBASERADE SYSTEM HAR UTVECKLATS OCH MED HLLPLATSLADDNING
BLIR MJLIGHETERNA MYCKET STRRE.

8 FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK

FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK 9
Teknikutvecklingen av batteridrivna
bussar gr fr nrvarande mycket
snabbt. En mindre vanlig elektrisk
systemtyp baseras p brnslecells-
teknik. Hybridbussystem r ett
mellanting mellan frbrnnings-
motordrift och eldrift.
Nya typer av elbussar och nya
kombinationer av olika system ser
dagens ljus. Denna teknikutveck-
ling pgr ver hela vrlden, men
Sverige ligger lngt fram. Drfr
r tekniken och dess mjligheter
intressant.

Elbuss
Elbussystem r energieffektiva och
energioberoende. De har betydligt
hgre verkningsgrad n system som
drivs med frbrnningsmotorer.
Verkningsgraden fr en frbrn-
ningsmotor r 35-45 procent och
fr en elmotor 95 procent vilket
innebr att eldrift r tv till tre
gnger effektivare. Detta innebr att
ett elektriskt bussystem kan drivas
p mellan en tredjedel och hlften
av den energi som ett system med
frbrnningsmotordrivna bussar
krver.
Eftersom fordonen rullar p gummi-
hjul blir de betydligt tystare n bde
traditionella bussar och sprbunden
kollektivtrafik. Elektriska drivlinor r
kompaktare, lttare och mer konfigu-
rerbara vilket ger kad lastkapacitet
fr varje enskild buss. Fordonen r
drtill kraftfulla och styrkan r jmnt
frdelad frn stillastende upp till
topphastighet. Mer kraft ger en bttre
acceleration, hgre medelhastighet
och drmed hgre systemkapacitet.
En elektrisk drivlina i fordonen har
f rrliga delar jmfrt med en tradi-
tionell drivlina, ngot som drastiskt
minskar vibrationer vilket medfr
lngre livslngd, mindre underhll
och hgre komfort fr passagerare
och frare.
Trdbuss
Trdbuss r beprvad och standardi-
serad teknik. Bussen drivs enbart med
el och fr strm frn en fast monterad
trd som kopplas till en strmav-
tagare p fordonets tak. Moderna
trdbussar har ocks batterier som
laddas kontinuerligt s lnge bussen
r kopplad till trden. Detta gr
dem flexibla och kostnadseffektiva.
Bussens strmavtagare kan kopplas
bort frn trden och kra tskilliga
kilometer p batteri. Med ny teknik
kan detta gras utan att fordonet
behver stanna eller ens sakta ner
farten. Bussen kan omdirigeras vid
underhllsarbeten. Kostsamma och
drmed olnsamma avsnitt behver
inte frses med trd.
Kontinuerlig tillfrsel av el frn
trd innebr stor tillgng till energi.
Fordonen blir kraftfulla samtidigt som
tekniken r kompakt och ltt vilket
innebr fler resenrer per fordon.

10 FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK


Egenskaperna r idealiska fr busslin-
jer dr kapacitetskraven r hga och
dr man vill ha en tyst och avgasfri
milj.
Systemtypen r sedan lnge stor-
skaligt kommersiellt tillgnglig p en
konkurrensutsatt marknad.
Hybridteknik
I ett hybridfordon produceras elen
ombord i en frbrnningsmotor och
lagras i ett batteri. Nr frbrnnings-
motorn har smst verkningsgrad
anvnds energin i batteriet och
dessutom kan bromsenergi lagras i
batteriet. Frdelarna r lgre energi-
frbrukning och mindre avgaser.
Speciellt vid hllplatser kan bussarna
gras tysta och avgasfria.
Hybridtekniken r beprvad och
tillfrlitlig och kan ses som ett frsta
steg till en helt elektrisk bussplatt-
form, det vill sga ven hjlpsystem
som styrning och bromsar r elek-
triska. Teknikinnehllet i fordonen
blir strre eftersom tv motorer och
tv energilager krvs vilket minskar
kapaciteten och kar kostnaderna.
Systemtypen r kommersiellt tillgng-
lig p en konkurrensutsatt marknad.
FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK
Hllplatsladdning
Det har funnits batteribaserade
bussystem lnge. Fordonen laddas
traditionellt nr de str stilla, vid nd-
stationer eller nr frarna har rast.
Nackdelarna har varit lnga laddtider
och att kapacitet och rckvidd inte
har rckt till fr normal busstrafik.
Systemtypen har anvnts dr tra-
fikkraven r begrnsade och under
speciella frhllanden, till exempel p
sm gator. Men nu kommer tekniken
i strre skala. Teknikutvecklingen gr
mycket snabbt inom detta omrde.
Det finns elbussar som laddas p tre
minuter vid ndhllplatserna och kan
kra en timme p en sdan laddning.
Det ppnar helt nya mjligheter fr
denna teknik.
Brnsleceller
Elproduktion ombord p fordonen
kan ocks ske med en brnslecell som
producerar el som driver en elmotor.
Brnslecellen drivs av vtgas och
avgaserna r vattennga. Vtgasen
produceras i fordonet, oftast med
hjlp av fossila brnslen. Tekniken r
dyr. Provdrift har pgtt under lng
tid med mindre bussar upp till
12 meter och tekniken vntar fort-
farande p sitt kommersiella genom-
brott. Erfarenheterna av system
i storskalig och krvande drift r
begrnsade.
11
VOLVO OCH
SCANIA I
STARTGROPARNA
FR ELDRIFT
SVERIGE HAR TV VRLDSLEDANDE TILLVERKARE AV BUSSAR, VOLVO OCH
SCANIA. HOS BDA DESSA FRETAG PGR UTVECKLINGEN AV OLIKA TYPER
AV ELDRIVNA BUSSAR FR FULLT.

12 FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK

Sverige har flera stora fretag som
levererar elektriska system och ls-
ningar, ssom Vattenfall, ABB och
Siemens. Sverige r ett bra land fr
eldrift eftersom vi har billig och mil-
jvnlig el tack vare vattenkraft och
krnkraft och svenska fretag ligger
lngt fram i teknikutvecklingen.
Volvo har, tillsammans med
Siemens och Vattenfall, startat pro-
jektet ElectriCity fr att utveckla
elbussystem i stadsmilj. De frsta
hllplatsladdade elbussarna inom
ramen fr projektet brjar rulla i
Gteborg sommaren 2015. Eftersom
bussarna r helt utslppsfria blir
det mjligt med en inomhusstation i
anslutning till Lindholmen Science
Park. Bussen laddas uppifrn med
hjlp av laddstolpar vid ndhll-
platserna. Strmavtagaren sitter
i laddstolpen och inte p bussen.
Det sparar utrymme och bidrar till
att bussen kan ta fler passagerare
n en vanlig buss i samma storlek.
Batterierna laddas under sex minuter
vid ndhllplatserna. Genom denna
Hllplatsladdning finns redan i Stockholm; hr laddas buss 73 som gr frn Ropsten.
typ av snabbladdning kan storleken
p batterierna hllas nere, vilket
sparar vikt och utrymme i bussen.
Batteriernas livslngd r cirka sju r.
Volvo rknar med att lansera buss-
typen kommersiellt under 2017.
Volvo har ocks, tillsammans med
Vattenfall och Siemens, utvecklat
en busstyp med kombinerad hll-
platsladdning och hybridteknik. Det
innebr att bussen har en elmotor
och en frbrnningsmotor. Den gr
huvudsakligen p el men tar hjlp
av frbrnningsmotorn i uppfrs-
backar och om laddtiden inte rcker
till. Volvos hybridmodell finns sedan
vren 2015 i trafik i Stockholm.
Det r linje 73 frn Ropsten till
Karolinska sjukhuset.
PENDELTG P GUMMIHJUL
ven Scania utvecklar elbussar. I
juni 2016 kommer Scania att starta
provdrift i Sdertlje av en busstyp
som laddas underifrn med induk-
tionsteknik. Scania har ocks,
tillsammans med Skanska och WSP,
FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK
tagit fram ett koncept som de kallar
Stockholmsbgen. Det gr ut p att
anpassa Frbifart Stockholm fr
modern busstrafik med bussar som
laddas via trd vissa strckor, men
inte hela tiden. Bussarna ska ock-
s kunna kras vissa strckor flera
stycken efter varandra s att det blir
som ett pendeltg p gummihjul.
Bussarna hller automatiskt konstant
avstnd till varandra.
Umefretaget Hybricon har
utvecklat en elbuss som laddas
uppifrn under tre minuter och som
kan kra en timme p en sdan
laddning. Fretagets frsta elbuss
togs i drift i Ume i februari 2011.
I r ska ytterligare tta eldrivna
Hybriconbussar brja rulla i staden.
De egenutvecklade bussarna r
anpassade fr kallt klimat och har
batterier av litiumtitanat, vilket gr
att de kan laddas snabbare n litium-
jonbatterier. Fretaget frhandlar nu
med 25 orter i Norden om leverans
av bussar.
13
MORGONDAGENS
URBANA BUSSNT
R GRNT ...
I HELA VRLDEN
LJUDLSA, AVGASFRIA OCH BRNSLESNLA. INTRESSET FR ELDRIFT I
BUSSTRAFIKEN DRIVS P AV POLITISKA AMBITIONER ATT MINSKA BULLER,
UTSLPP, FOSSILBEROENDE OCH DRIFTSKOSTNADER SAMTIDIGT SOM
KOLLEKTIVTRAFIKRESANDET SKA KA.

14 FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK

Elektrisk buss frn kinesiska BYD som ven brjat etablera sig p bde den europeiska och den amerikanska marknaden.
Det pgr ett paradigmskifte nr det
gller kollektivtrafik vilket skapar nya
mjligheter och overtrffade frde-
lar fr vilken stad som helst i vrlden.
I London startar den frsta helelek-
triska busslinjen i september. Kina
r det land som har flest helelek-
triska bussar i trafik. Det pgr
demoprojekt med kommersiell drift
med elbussar i mer n 20 lnder,
bland annat i samtliga skandinaviska
lnder, Nederlnderna, Tyskland,
sterrike, Storbritannien, Italien,
Sydkorea, Japan, Kina, USA,
Kanada och i ngra sydamerikanska
lnder.
Elbussen hller ocks p att bli ett
I London startar den frsta helelektriska busslinjen i september.
alternativ i allt fler stder i Sverige.
I Ume, Stockholm och Gteborg
trafikerar de redan gatorna.
Tv av Volvos nya helelektriska
bussar hade premir i juni i r p
linje 55 i Gteborg.
El- och hybridbussar r framtidens
busslsning fr stder med hga
klimatambitioner och det r mnga
tillverkare som vill vara med och
konkurrera p marknaden.
Svenska Volvo Bussar och Siemens
har tecknat avtal om leverans av
hybridbussar och elbussar till stder
i hela vrlden. Det finns flera kinesis-
ka tillverkare. En r BYD, som har
780 elbussar i drift enbart i staden
I Sydkorea har man utvecklat teknik fr att ladda batterier i elfordon via induktion.
Ett magnetflt i vgbanan fngas upp av en spole som genererar elektrisk strm.
FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK
Shenzhen. Brittiska Optares utveck-
lar elbussar fr Londons gator och
den nederlndska busstillverkaren
VDL levererar sin elbuss till bland
annat Kln i Tyskland. Kinesiska
BYD har ven brjat etablera sig med
sina bussar p bde den europeiska
och den amerikanska marknaden.
Senast deltog fretaget i ett pilot-
projekt tillsammans med the New
York Metropolitan Transportation
Authority (MTA). Ett succ-projekt
som visat stora frdelar med elbussar
i en stad dr tiden r vrdefull och
befolkningsttheten hg.
15
 Odengatan Odengatan
stra stati
Mycket trafik

Stadion

Besvrlig korsning M
Roslagsgatan
Valhallavgen
Stadsbiblioteket

Odenplan
Gammal bro Valhallavgen b
Dalagatan
S:t Eriksgatan S:t Eriksplan

Olycksdrabbad korsning

Fleminggatan

Fridhemsplan

Mariebergsgatan

Vsterbroplan

Bron mste renoveras

Ansgariegatan
Hgalidsgatan
Zinkensdamm
Lignagatan Liten svngradie
Hornsgatan/Rosenlundsgatan
Hornstull Varvsgatan
Mycket trafik Rosenlundsgatan
Mycket bostder
Wollmar Yxkullsgatan
Cykelbana i krflten
Fre
F reg
ga
a gen

Sdra station
ttttv
g

k
en

Rosenlundsgatan
Rosenlund
Hornsgatan
Eriksdal Skanstull

Belastad k

Ringvgen Skanstu
Gammal bro

Gu
 STOCK-
HOLMS
ion

LNGSTA
Musikhgskolan

Jungfrugatan

Vrtavgen

BUSSLINJE
Mycket Banrgatan
bostder
Garnisonen

BORDE BLI
Radiohuset

ELDRIVEN
En ny 12,3 kilometer lng sprvg rakt igenom Stockholm. Spr som ska
lggas igenom fyra stadsdelar och ver tre av Stockholms strsta broar.
Det kan bli verklighet om landstinget fr bestmma.

Trafiknmnden har tillsatt en utredning om att erstta innerstadens egen

ringled, stombusslinje 4, med en stadssprvg. Linjen gr frn Radiohuset
p stermalm till Gullmarsplan via Vasastan, Kungsholmen och
Sdermalm.

Bygget skulle innebra att halva innerstaden mste grvas upp i olika
etapper under mnga r. Ledningar mste flyttas, broar frstrkas och
rls lggas. Det kommer att innebra begrnsad framkomlighet under
mnga r p Stockholms mest belastade gator och platser, till exem-
pel Fridhemsplan och Hornstull. Kartan visar fyrans strckning frn
Oxenstiernsgatan till Gullmarsplan.
l
Om sprvgen blir verklighet kommer den att skapa stora problem i
korsning ngra av Stockholms mest belastade korsningar, till exempel Hornsgatan
Lngholmsgatan, FleminggatanS:t Eriksgatan och Odengatan
Sveavgen. Den kommer att g p gator med mnga boende som
kommer att tvingas st ut med gnissel och buller frn sprvagnen. Och
den kommer att ta plats dr det inte finns plats, ssom p Hornsgatan,
ullsbron Lngholmsgatan och Odenplan.

ullmarsplan
DET HAR SEDAN LNGE DISKUTERATS ATT OMVANDLA STOMBUSSLINJE 4 I STOCK-
HOLM TILL SPRVG. BAKGRUNDEN R ATT DET R SVERIGES MEST BELASTADE
BUSSLINJE. DEN HAR 60 000 PSTIGANDE PER DAG, VILKET KAN JMFRAS MED
85 000 RESENRER PER DAG P SJ:S JRNVGSTRAFIK I HELA SVERIGE.
Linje 4 gr frn Gullmarsplan,
via Skanstull, Ringvgen,
Rosenlundsgatan, Hornsgatan,
Lngholmsgatan, Vsterbron,
Drottningholmsvgen, Fridhemsplan,
Odengatan, Valhallavgen till
Radiohuset. Strckan r 12,3 km
lng.
Vi har anvnt den som rkneexem-
pel och jmfrt kostnaderna fr olika
alternativa stt trafikera den. Vi har
jmfrt kostnaderna fr att trafikera
linjen med ledbussar som drivs med
etanol, biogas, biodiesel, hllplatslad-
dade elbussar, s kallade elplugin,
dubbelledade bussar med elplugin,
trdbuss och biodiesel samt sprvagn
A34, det vill sga den sprvagnstyp
som i dag trafikerar Sprvg City.
Vi har jmfrt totalkostnaden fr att
leverera trafik i samma omfattning
som i dag.
Vi har jmfrt en rad olika
parametrar som r relevanta fr
kostnaderna fr samma trafikupp-
gift, allt frn antalet fordon till
fordonens livslngd, drivmedelskost-
nader och underhll av fordon och
trafikapparat.
Vi har tagit med alla relevanta
kostnader som vi kunnat f fram. Vi
har inte lyckats f fram siffror fr
personalkostnader. Men de r inte
beroende av valet av fordon utan av
valet av lsning fr biljettvisering.
Med dagens lsningar blir personal-
kostnaden densamma fr sprvagns-
trafik som fr busstrafik eftersom
busstrafiken krver fler frare men
sprvagnarna har konduktr. Om
biljettviseringen kan ordnas p annat
stt kan personalkostnaderna bli
lgre fr sprvagnstrafiken. Men att
ha samma system som fr bussen,
dr fraren skter kontrollen, skulle
minska sprvgens kapacitet avsevrt.
Svl busstrafiken som sprvagnarna
18
kan ha effektivare system fr biljett-
visering. Dubbelledade bussar, lika
lnga som sprvagnar, krver frre
frare. Personalbehovet r drmed en
frga om fordonslngd och biljettvi-
seringssystem, inte om sprvagn eller
buss.
Fem gnger
dyrare med
sprvagn
Vr sammanstllning visar att det
blir mellan fyra och sex gnger
dyrare att bygga och driva 4:an som
sprvg n med busstrafik. Av buss-
lsningarna r ledbuss med elplugin
billigast och ledbuss med etanoldrift
dyrast. Dubbelledad trdbuss r bde
kostnadseffektivt, utslppsfritt och
miljvnligt. En sprvagn kostar mer
n dubbelt s mycket i inkp som en
lika lng elbuss. Sprvagnen har dub-
belt s hga tvttkostnader som en
lika stor buss. Underhllskostnaden
fr infrastrukturen r tio gnger
hgre fr sprvg n fr elbuss. gummihjul ingen roll. Sprvagnar r
Totala kostnaden fr att leverera
samma trafik r mer n
fem gnger hgre fr
sprvagn jmfrt
med elbuss.
Busslinje 4
gr i trng
Busslinje 4
innerstads-
milj. P
har 60 000
flera stllen r
det knappast
pstigande
mjligt att ge om dagen
kollektivtrafiken
egna krflt. Det r
ndvndigt att hitta en
lsning som tar s lite gatu-
utrymme som mjligt. Drfr r det HornsgatanLngholmsgatan,
viktigt att jmfra buss och sprvg FleminggatanS:t Eriksgatan och
FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK
nr det gller kraven p utrymme. I
mnga lnder bygger man sprvgar
i stadsmilj som varken har stngsel
eller refuger som skiljer dem frn
andra trafikanter. I Sverige r detta
inte mjligt med vra krav p trafik-
skerhet. En sprvagn r tung och
har lng bromsstrcka. Spren i sig
r en trafikfara fr cyklister. Drfr
krver sprvgen tydligare avskilj-
ning frn annan trafik n vad bussen
gr. Det i sig tar utrymme.
Smlter in i
stadsmiljn
Dessutom har sprvagnen strre
svngradie vilket ocks r utrym-
meskrvande. I mnga lnder finns
bussystem som liknar tunnelbana
med stationer och sprrar. Sdana r
frsts mycket utrymmeskrvande.
Men det finns ocks bra exempel dr
bussen tar liten plats och smlter in
bra i stadsmiljn. Lngden p fordo-
nen avgr vilket hllplatsutrymme
som krvs. Dr spelar stlhjul eller
svrare att klara med lggolvslsning-
ar, srskilt i vrt snrika klimat.
Det medfr hgre refuger
och strre barrireffekter
p gatan n busskr-
flt. Gatuutrymmet r
drmed avhngigt av
en mngd faktorer,
men generellt r det
lttare att stadkom-
ma utrymmessnla
lsningar med buss n
med sprvagn.
Busslinje 4 passerar
Stockholms fyra besvrligaste
korsningar: HornsgatanRingvgen,
OdengatanSveavgen. Sprvagnens
strre svngradie medfr mycket
svrlsta problem och strre risk fr
konflikter med vrig trafik. Det kan
medfra krav p vnstersvngsfr-
bud i dessa korsningar och drmed
kat trafikarbete fr vrig trafik som
tvingas till lnga omvgar.
I vr kalkyl har vi rknat med
hlften s stor investeringskostnad
som blev fallet med Sprvg City.
Det beror p att den utbyggnaden for-
cerades och drmed frmodligen blev
dyrare n om den hade skett i mer
ordnade former. I verkligen torde det
inte blir mjligt att bygga om 4:ans
buss till sprvg till en lgre kostnad.
Renovering
av broar
Buss 4 gr i hela sin strckning i kom-
plicerad innerstadsmilj, vilket gr att
kostnaderna ven dr kan bli mycket
hga. Vsterbron har redan passe-
rat sin tekniska livslngd och mste
renoveras inom en nra framtid. Det
r inte rimligt att bygga sprvg ver
bron innan detta skett, vilket gr att
sprvgsbygget frmodligen drjer.
Det gr ocks att renoveringen av
bron blir dyrare om den ska anpassas
till att kunna bra sprvagnar.
med ngra kostnader fr anpassning
Det finns i gatumiljn fr effektivare busstra-
fik. Sdan anpassning r naturligtvis
flera broar ndvndig om bussen ska f samma
framkomlighet som sprvagnen. Men
vars tekniska kostnaderna r svra att berkna
eftersom de r avhngiga av vilka ls-
status vi inte ningar man vljer. Det r en kostnad
som tillkommer fr buss. Men den
har inventerat r inte srskilt hg, bland annat p
grund av att mycket redan r gjort
dr sprvg fr att frbttra framkomligheten fr
busstrafiken.
kan komma att Sjlva depkostnaden r generellt
ungefr densamma fr sprvagn
medfra stora som fr buss. Men eftersom spr-
vagnen mste ha sprfrbindelse r
kostnader fr det svrare att hitta lmpliga lgen.
renovering och
Depn mste byggas i anslutning
till spren. Fr 4:ans linje, som gr
frstrkning
helt i innerstadsmilj, innebr det att
depn mste byggas p mycket dyr
mark. Vi har rknat med fyra gnger
hgre depkostnader fr sprvg n
Det finns flera andra broar vars fr buss, men kostnaderna kan i sjlva
tekniska status vi inte har inventerat verket bli astronomiska om man
dr sprvg kan komma att medfra blir hnvisad till ett centralt lge.
stora kostnader fr renovering och Sammantaget r allts den stora skill-
frstrkning. Det gller framfr allt naden i kostnad fr infrastrukturen
Skanstullsbron och S:t Eriksbron som mellan buss och sprvg mycket lgt
bda r cirka 60 r gamla. Det troli- rknad i vr jmfrelse. I verklighe-
ga r allts att investeringskostnaden ten blir sprvgen frmodligen nnu
fr banan blir betydligt hgre n vad mycket dyrare.
vi har rknat med. Vi har inte rknat
FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK 19
 rskostnad
bana/el/signal BIO
ett dyrt
driv-
Dubbelledad
hybrid el plug-in
Dubbelledad
trdbuss
Sprvagn A34
medel
483 333 4 800 000 116 945 736

inkpspris/fordon
Ledbuss etanol .............................................. 3 100 000
Ledbuss biogas ............................................ 3 500 000

10 X
Ledbuss biodiesel ........................................ 3 100 000
Ledbuss plugin .............................................7 000 000
Eldubbelledad plugin .............................. 10 000 000
Eldubbelledad trd ................................... 10 000 000
Dubbelled biodiesel ...................................5 000 000 dyrare r underhllskostnaden
av anlggningar fr sprvagnar
Sprvagn A34 ........................................... 25 000 000
jmfrt med eldubbelledad
plugin-buss.

kostnad/platskilometer, kronor/km
1

0,8

0,6

0,4

0,2

20 FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK

 kostnad drivmedel
20000000
18000000
16000000
14000000
12000000
10000000
8000000
6000000
4000000
2000000
0

Om man sammanfattar
alla kostnader fr fordon,
anlggningar, drift och
underhll kostar det sex
gnger mer per r att
driva trafiken p 4:ans
linje med sprvagn n med
totala
kostnader/r
elbuss. D har vi utgtt
frn samma antal passage- Ledbuss etanol 29600 000
rare, samma linjelngd och Ledbuss biogas 24900000
samma antal hllplatser Ledbuss biodiesel 25000000
som 4:ans stombuss har
Ledbuss plugin 22900000
i dag.
Eldubbelledad plugin 24300000
Eldubbelledad trd 26000000
Dubbelledad biodiesel 23000000
Sprvagn A34 151000000

50 %
r underhllskostnaden fr
el dubblelledad plugin-buss
jmfrt med sprvagn.

FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK 21

Lgg ner
Sprvg City
Frlngningen av Sprvg City
frn Norrmalmstorg till Sergels torg
kostade cirka 700 miljoner kronor per
kilometer, vilket var avsevrt mer n
den ursprungliga kostnadsberkning-
en. Byggtiden var tta mnader och
medfrde stora trafikstrningar i hela
innerstaden.
Sprvg City har inte heller i
frdigt skick varit ngon succ. Den
bullrar och gnisslar och bidrar inte
till en trevlig gatumilj. Den pla-
nerade fortsttningen av Sprvg
22
City till hlns har medfrt hga
extrakostnader fr renoveringen av
Sergels torgs pelardck. Instngsling
av sprvgen planeras fr att minska
olycksrisken. Vi kommer allts att f
en jrnvg med stngsel rakt igenom
Stockholms mest centrala delar.
Sprvgen kommer drmed att ta
s stor plats att Stadshusledningen
beslutat att Klarabergsgatan perma-
nent ska stngas av helt fr trafik.
Det kommer att medfra mycket
stora strningar i trafikfldena i hela
innerstaden.
Frlngningen av Sprvg City
har hittills kostat mycket och varje
utbyggnad av den blir dyr. Men, som
FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK
vi visat i denna rapport, r det ocks
dyrt att driva sprvgstrafik. Det bs-
ta vore drfr att lgga ner Sprvg
City och erstta den med en elbuss-
lsning. Trdbuss kan vara kostnads-
effektivt eftersom trden redan finns
p plats, men ven hllplatsladdning
skulle kunna vara ett bra alternativ.
Det skulle ge en tyst och smidig trafik
med betydligt mindre utrymmeskrav.
Den busslinjen skulle ltt kunna dras
vidare till Ropsten och till Centralen
utan srskilt hga kostnader. Det
skulle ge en bra kollektivtrafik genom
centrala Stockholm utan att frstra
stadsmiljn eller framkomligheten fr
vrig trafik.
FLER MJLIGA
ELBUSSAR
I REGIONEN
SPRVG SYD
landevis enkel tgrd att bygga den frbindelse till Arlanda. I fr-
En sprvg mellan Flemingsberg som en busslinje med egen krbana studien studerades en busslinje som
och lvsj har funnits i planer- i stllet fr som sprvg. Kostnaden alternativ. En sdan skulle kunna
na lnge och r hett efterlngtad blir avsevrt mycket lgre och dras som en tvrfrbindelse genom
av Sdertrnskommunerna. Det genomfrandet betydligt snabbare. centrala delar av Tby, bland annat
finns ocks mark reserverad fr en via Arninge som fr en ny station
sdan sprvg, men den skjuts hela TBYVALLENTUNAARLANDA fr Roslagsbanans sterskrsgren.
tiden p framtiden p grund av de Nordostkommunerna och Lands- Genom en busslsning kar upptag-
hga kostnaderna. Om den i stllet tinget planerar att bygga ut Roslags- ningsomrdet fr den nya frbindel-
byggdes som en elbusslinje med egen banan till Arlanda med en helt ny sen avsevrt samtidigt som kostnader-
krbana skulle den kunna komma p spranlggning mellan Vallentuna na blir mycket lgre. Med en bussgata
plats betydligt snabbare och till en och Arlanda. Det r i dag i huvudsak mellan Vallentuna och Arlanda blir
mycket lgre kostnad. D skulle den obebyggd mark men ett av landets det mjligen ngot lttare att undvika
ocks kunna dras vidare frn lvsj mest fornminnestta omrden. Det fornlmningarna. Men framfr allt
mot Hkarngen och Skarpnck i gr projektet komplicerat. Den nya blir anslutningen vid terminalerna p
befintligt gatunt. jrnvgsstrckningen skulle bara Arlanda mycket enklare och billigare.
ansluta till en av Roslagsbanans Det r bara att anvnda de busskr-
TVRBANA NORR tre grenar. Det innebr att hela flt som redan finns. Att dremot
Etapp tv av Tvrbana Norr frn sterker och stora delar av Tby ansluta med nya spr under termina-
Ulvsunda till Bromma inte skulle f ngon frbttrad lerna r dyrt och komplicerat.
Norrtlje
flygplats och vida-
re till Kista har
terigen skjutits
Jmfrelsen Sigtuna
Vallentuna
p framtiden mellan elbuss
Upplands-Bro
p grund av och sprvg r Upplands
hga kostnader.
Det r olyck- verfrbar p Vsby sterker

ligt eftersom Uppsala Sollentuna

Tby

Bromma flygplats
r i stort behov
ocks
Jrflla
av bttre kollektiv- Solna
Danderyd Vaxholm
trafikfrbindelser. Det r Eker Sunbyberg
Liding
ocks angelget att f till stnd bttre
frbindelser mellan Bromma och Stockholm Vrmd
Kista. Flera nya bostadsomrden i Nacka
Solna och Sundbyberg byggs nu med
den nya sprvgen som frutsttning
fr en fungerande kollektivtrafik. Salem Tyres
Eftersom markreservat och dragning Nykvarn Huddinge
av sprvgen r klar r det en frhl-
Botkyrka Haninge
Sdertlje
FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK 23
SPRVG I UPPSALA helt baserad p busstrafik utgr ocks
I Uppsala finns sedan lnge planer p
att bygga en sprvgslinje som ska g
Ett problem bussarna en stor miljbelastning. Att
elektrifiera busstrafiken i Uppsala
i en tta genom centrala staden, nda
ut till Gottsunda i sder och Grnby
i Uppsala r skulle medfra en mycket snabb milj-
frbttring. Att vnta p sprvg
i norr. Hela strckan r 21 kilometer
lng. P stora delar av strckan r
att det inte skulle betyda ytterligare mnga r
med dieselbussar, avgaser och buller i
det svrt att f plats med sprvg.
Uppsalas centrala delar r trnga
gr att stta centrala Uppsala.

med smala gator.

Ett annat problem i Uppsala r att
spaden i
det inte gr att stta spaden i marken
ngonstans utan att stta p fornlm-
marken ngon-
ningar fr hr ligger Sveriges forntida
och medeltida vagga. Att d planera
stans utan
fr sprvgar som kommer att med- att stta p
fra omfattande grundlggning och
uppgrvning av gator innebr att det forn-
kommer att ta mycket lng tid och
bli mycket dyrt. Vr jmfrelse som lmningar
visar att fyrans linje i Stockholm blir
upp till sex gnger dyrare att bygga inget som talar fr att det skulle vara
och driva fr sprvagnstrafik jmfrt enklare och billigare att bygga spr-
med elbuss r med stor sannolikhet vg i Uppsala, snarare tvrtom.
verfrbar p Uppsala. Det finns Eftersom Uppsalas kollektivtrafik r

24 FRAMTIDENS BUSS R ELEKTRISK

SLUTSATS
NR KOMMER
ELBUSSARNA TILL
STOCKHOLM?
Huvudstadsregionens kollektivtrafik
str infr stora utmaningar. Den
kraftiga befolkningskningen och
den stora bostadsbristen gr att allt
fler blir beroende av fungerande
kollektivtrafik. De tunga systemen
har lnge varit eftersatta och nu krvs
omfattande och mycket kostsamma
investeringar fr att tunnelbana och
pendeltg ska kunna fylla sin uppgift
som masstransportmedel i en geogra-
fiskt allt strre region.
Nr det gller det finmaskiga ntet
har det under lng tid experimente-
rats med olika typer av drivmedel fr
bttre milj och med trafiksepare-
ring och signalprioritering fr bttre
framkomlighet fr busstrafiken. De
ambitioner som funnits under lng
tid att ka bussarnas medelhastighet
i Stockholms innerstad har hela tiden
kommit p skam. Den lsning som
Allt kan inte lsas med utbyggd tunnelbana. Den mste kompletteras i det finmaskiga ntet.
mnga sett framfr sig har varit byg-
ga sprvgar fr att p s stt tvinga tillrckligt underlag fr att tunnelba-
fram prioritet fr kollektivtrafiken.
Erfarenheten frn Sprvg City
visar att det inte hjlper. ven
sprvagnarna hindras av rdljus
och konflikter med vrig trafik. Den
vergripande lsningen handlar om
att bygga ut tunnelbanentet fr att
p s stt avlasta gatuntet frn en del
busstrafik. Det gller inte minst 4:ans
buss, som skulle avlastas av en t-bane-
linje frn Odenplan till Liljeholmen.
Tunnelbanans snabbhet, turtthet
och plitlighet kan dessutom bidra till
att locka ver bilister till kollektivtra-
fiken och drmed ltta p trycket p
gatuntet.
Men allt kan inte lsas med
utbyggd tunnelbana. Den mste
kompletteras med kollektivtrafik i det
finmaskiga ntet. Dessutom finns det
mnga delar av regionen som saknar
na eller pendeltg ngonsin skulle bli
aktuellt.
Det finns en lsning i mnga poli-
tiska lger vid att det krvs rls fr en
bra kollektivtrafik. Vi har redan sett
att den lsningen har lett till dyra och
dliga lsningar. Det r inte minst
Sprvg City ett exempel p. Den r
lskad av f och skulle vara lskad
av nnu frre om alla var medvetna
om vad den har kostat och vad man
skulle kunna ha ftt fr pengarna i
stllet.
Vr noggranna genomgng av
kostnader fr att leverera samma
trafik med hjlp av sprvg och
elbuss visar att sprvgen r cirka sex
gnger dyrare, inte bara att bygga
utan att driva i all framtid. Med de
stora behov som Stockholmsregionen
har av utbyggd och frbttrad kollek-
tivtrafik r det inte rimligt att satsa en
s stor andel av begrnsade resurser
p dyra prestigeprojekt. Framfr
allt hller den tekniska utvecklingen
p att springa ifrn sprvagnarna.
Moderna elbussar r tekniskt sett
bttre, energisnlare, tystare och mer
flexibla n sprvagnar. Det r hg
tid fr Stockholms lns trafikplane-
rare att f upp gonen fr det nya,
moderna, miljvnliga och ekonomis-
ka sttet att bygga ut det finmaskiga
kollektivtrafikntet.
25
BILAGA q

Ekonomisk jmfrelse mellan trafikslag p strckan stomlinjent 4

PRODUKTION/RESANDE Ledbuss etanol Ledbuss Ledbuss Ledbuss

biogas biodiesel hybrid-el-plugin

Antal fordon p linjen 28 28 28 28

Utbudskilometer 1 588 000 1 588 000 1 588 000 1 588 000
Fordonskm = 1,1 utbudskm 1 746 800 1 746 800 1 746 800 1 746 800

Sittplatskilometer (utbudskm x antal 82 576 000 82 576 000 82 576 000 82 576 000
sittplatser per fordon)
Platskilometer (utbudskm x totalt antal 165 152 000 165 152 000 165 152 000 165 152 000
platser per fordon

NYCKELTAL
Inkpspris per fordon SEK 3 100 000 3 500 000 3 100 000 7 000 000
Avskrivningstid fordon 16 16 16 16
Marknadsvrde vid frsljning SEK 10 000 10 000 10 000 10 000
rskostnad per fordon 239 625 270 625 239 625 541 875
Fordonsskatt 984 984 23 000 984
Tvttkostnad per fordon 50000 50000 50000 50000
Dephyra m.m. per fordon 100000 100000 100000 100000
Sittplatser per fordon 52 52 52 52

Totalt antal platser per fordon 104 104 104 104

Drivm.kostn. per km 10,87 7,34 7,57 1,00

Medelhastighet km/h 14,00 14,00 14,00 14,00
Investeringar i infrastruktur/bana/signal/el 0 0 0 10 000 000
totalt
Avskrivningstid infrastruktur/bana/signal/el 60 60 60 30
rskostnad bana/el/signal 0 0 0 483 333

EKONOMI
Drivmedelskostnader 15 880 000 11 116 000 11 116 000 1 588 000
Kapitalkostnader fordon 6 709 500 7 577 500 6 709 500 15 172 500
Fordonsskatt fordon 27 552 27 552 644 000 27 552
Uppstllning fordon=depkostn. 2800000 2800000 2800000 2800000
Kostnader totalt fordon kr/r 26795436 22062840 22175594 19588052
Kapitalkostnader fr infrastruktur kr/r 0 0 0 483 333

TOTALA KOSTNADER 29 600 000 24 900 000 25 000 000 22 900 000

Kostnad per platskilometer 0,18 0,15 0,15 0,14

26
 q BILAGA

Dubbelledad Dubbelledad Dubbelledad Sprvagn A34 Anm.

hybrid-el-plugin trdbuss biodiesel

23 23 23 16
1 310 730 1 310 730 1 310 730 922 637
1 441 803 1 441 803 1 441 803 1 014 901 10 % lggs till fr transporter till
garagen etc.
82 575 990 82 575 990 82 576 000 82 576 000 Samma vrde som dagens linje 4

165 151 980 165 152 000 165 152 000 165 152 000 Samma vrde som dagens linje 4

10 000 000 10 000 000 5 000 000 25 000 000

16 20 16 30
10 000 10 000 10 000 10 000
774 375 649 500 386 875 1 208 000
984 984 20 000 Uppskattning
50000 50000 50000 100000 Uppskattning
100000 100000 100000 400000 Uppskattning
63 63 63 64 Bussar utredning lnstrafiken
rebro ln, sprvagn SLL-info
126 126 126 179 Bussar utredning lnstrafiken
rebro ln, sprvagn SLL-info
1,05 1,29 7,23 2,00 Fr sprvagn och trdbuss: drivstrm
14,00 14,00 14,00 14,00 Uppskattning
10 000 000 120 000 000 0 3 693 023 256

30 40 60 60
483 333 4 800 000 0 116 945 736

1 376 267 1 690 842 9 175 110 1 845 274

17 810 625 14 938 500 8 898 125 19 328 000
22 632 22 632 460 000 0
2300000 2300000 2300000 6400000 Uppskattning
21509524 18951974 21130077 27573274
483 333 4 800 000 0 116 945 736

24 300 000 26 000 000 23 000 000 151 000 000

0,15 0,16 0,14 0,91

27
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE
Box 160 50
103 21 Stockholm
Tel: 08-555 100 00
www.chamber.se

ISSN: 1654-1758

ANSVARIG ANALYS:
Anna Wersll
anna.wersall@chamber.se

ANSVARIG KOMMUNIKATION:
Andreas strm
andreas.astrom@chamber.se