Koordinater: 591926N 18234 En eller flera av Wikipedias anvndare rekommenderar denn

ikel tack vare dess goda kvalitet.

AB Gustavsberg[redigera | redigera wikitext]
(Omdirigerad frn Gustavsbergs porslinfabrik)
Gustavsberg plast.jpg
Fabriksanlggningen 1946.
Gustavsbergs porslinsfabrik 2016.
Gustavsberg (AB Gustavsberg) var en tillverkare av hushllsporslin, sanitetsporsli
n (och badkar) och plastprodukter med ste i Gustavsberg p Vrmd utanfr Stockholm. Ett
tidigare namn var Gustavsbergs porslinsfabrik.
Tillverkning av porslin brjade r 1825 och tillverkning av bruksfreml i plast startad
e 1945. Tillverkningen av sanitetsporslin inleddes 1937 och nedlades i Gustavsbe
rg 2014, men Gustavsbergsprodukter tillverkas av Villeroy & Boch p andra orter.
Numera produceras bara hushllsporslin i mindre omfattning av HPF (Hushllsporslinsf
abriken) i Gustavsberg AB samt utrustning fr vattenskrning. r 2014 startade rivning
en av vissa fabriksbyggnader fr att ge plats till bostadshus.
Innehll [dlj]
1 Historia
1.1 Uppgng under Godenius
1.2 Bruksorten under familjen Odelberg
1.3 Konstnrerna och Gustavsberg
1.4 Kooperativa Frbundet
1.5 Satsning p sanitetsporslin
1.6 Badkarsfabriken
1.7 Plastfabriken
1.8 Gustavsbergs Studio
1.9 Emaljkonsten
1.10 Offentlig utsmyckning
1.11 Stig Lindberg och andra viktiga formgivare
1.12 Utstllningar
1.13 Boom fr sanitetsgodset
1.14 Gustavsbergskoncernen
1.15 Smre tider
1.16 Uppdelning och frsljning av AB Gustavsberg
1.17 Villeroy & Boch
1.18 Gustavsbergs Porslin
2 Gustavsbergsomrdet idag
3 Bildgalleri, produkter i urval
3.1 Porslin och keramik
3.2 Plast
4 Fretagschefer
5 Medarbetare i urval
6 Se ven
7 Kllor
8 Referenser
9 Externa lnkar
Historia[redigera | redigera wikitext]
Flintgods med "Willow"-mnster tillverkades 1880-1901 och 1916-1933.
Namnet Gustavsberg kommer frn det tegelbruk som anlades p 1600-talet av Maria Sofi
a De la Gardie vid den egna egendomen i Farsta och som hon namngav efter sin mak
e Gustav Gabrielsson Oxenstierna. Tegelbruket anlades fr att kunna uppfra en herrgr
dsbyggnad men fick avsttning nr Stockholm byggdes ut. Namnet p godset var Farsta oc
h bda namnen anvndes parallellt fram till att de delades upp i brjan av 1800-talet:
 godset blev Farsta och fabriken Gustavsberg.[1][2][3] 1821 kptes egendomen av Jo
han Olof Wennberg och grosshandlaren Johan Herman hman fr att fortstta tillverkning
en av tegel men efter ngra r beslts att satsa p porslin.[4] Gustavsberg var ven senar
e verksamt inom tegel, bland annat genom att ga Mlardalens tegelbruk.
Gustavsbergs porslinsfabriks historia brjade i februari 1825, nr kommerserdet Johan
Olof Wennberg och grosshandlaren Johan Herman hman inrttade ett bolag fr "porslins
tillverkning" p den av hman 1821 inkpta egendomen Farsta med det underlydande Gusta
vsberg p Vrmd. I mars samma r beviljades deras fabrik privilegier av kommerskollegiu
m. Fram till 1830 byggdes 36 byggnader i form av fabriker och bostder. Den ldsta d
elen som finns kvar r Gula byggningen frn 1826.[3]
hman inkpte tillverkningsutrustning av Fredrik Rohde (1781-1840), som inkpt utrustn
ing frn den tidigare Bredsj porslinsfabrik i Jrlsa och misslyckats med att etablera
ny produktion p grden Fredriksdal i Uppland. Rohde ingick som delgare i Gustavsberg
sfabriken och 1827 skedde den frsta provbrnningen. Leran frn Tyskland gick under na
mnet klnisk lera.[5] Resultat blev inte det nskade, och man startade strax en stdve
rksamhet vaxljustillverkning fr att kunna hlla produktionen i gng. Redan i mars sam
ma r lmnade Wennberg bolaget och hman tvingades ombilda bolaget under namnet Gustaf
sbergs Fabriks Bolag, med Fredrik Rodhe som anstlld sakkunnig driftschef och med
H.J. Oldenburg och bergmekanikus Gustaf af Uhr som nya delgare. Rohde fick g nr kva
litn p porslinet inte frbttrades och ersatte av Karl Berger som arbetat vid KPM i Be
rlin. Berger moderniserade fabriken men lyckade inte hja kvalitn och fick lmna fabr
iken varp Rohde kom tillbaka som verkmstare.[6] Rodhe ersattes 1828 av Karl Hammar
strand och samma r avskedades hman som disponent. hman avskedades bland annat fr att
han ansgs prioritera fel och inte sktte verksamheten. hman lt bygga ut ortens vrdshu
s samtidigt som han inte engagerade sig i att bygga dammen i Kvarnstrmmen. Bolage
t hade stora problem med att Kvarnstrmmen inte rckte till fr produktionen.[7]
Uppgng under Godenius[redigera | redigera wikitext]
Gustavsbergs Porslinsfabrik kring 1870.
Redan p 1830-talet hade man 150 anstllda men problem fortsatte och ledde till att
en stor andel av det tillverkade godset kasserades. 1838 sldes bolaget p en offent
lig auktion. Gustavsbergs fabrikers intressenter bildades med Samuel Godenius oc
h Simon Nordstrm som huvudmn.[4] Rohde, som en tredje gng blivit verkmstare, ersatte
s av Gregory Holden nr Gustavsberg lyckas vrva engelska porslinsmedarbetare.[8] 18
39 kom en vndning, d man vergick frn tyska leror och i stllet satsade p engelska rva
och metoder. Leran brjade tas frn Cornwall och samtidigt engagerades engelska arb
etare. Engelsmannen Georg Barlow tog ver den tekniska ledningen 1857.[2] Barlow s
pelade en viktig roll i Gustavsbergs utveckling tekniskt och konstnrligt.[9] Frndri
ngen innebar ocks att man ndrade sin mrkning och infrde ett ankare som sitt produktmr
ke, efter engelsk frebild. I samband med detta lstes det gamla bolaget upp och fab
riken kptes upp av Gustavsbergs Fabriks intressenter. 1839 antogs ankaret som log
otyp.[4]
Redan 1832 hade en ngmaskin installerats vid fabriken, och p 1840-talet inkpte man v
en en hjulngare fr att kunna skra sina transporter. Verkmstaren Gregory Holden arbet
ade framgngsrikt fr Gustavsberg med flera populra dekorer men blev 1845 vrvad ver til
l konkurrenten Rrstrand. Holden tog med sig yrkeskunskap och kunskaper om Gustavs
bergs tillverkning och planer fr kommande r, och vrvningen frsmrade relationerna mell
an de tv tillverkarna.[10]
18461850 hade Gustavsberg ekonomiska problem och produktionen var under perioder
nere. 1854 lanserades flintgods i bttre kvalit och 1864 brjade tillverkningen av be
nporslin. 1869 fljde tillverkningen av majolikaporslin.[11] Gustavsberg gjorde ven
exportfrsk dr porslin skickades till bo och Helsingfors men ven s lngt bort som Bat
a och Sydney.[5]
Samuel Godenius (genom sin firma Godenius & Co) blev ensam gare till Gustavsberg
1850. Godenius kpte Gustavsberg p en offentlig auktion 1850 fr 40 000 riksdaler och
kostnaden blev totalt 190 000 riksdaler med fordringar, varulager och inventari
er. D hade bolaget ret innan bjudits ut fr 267 000 riksdaler utan att hitta en kpare
.[12] Under Godenius ledning stabiliserades fretaget, och grunden lades till det
storfretag som Gustavsberg skulle bli vid seklets slut. 18501854 var Johan Georg G
entele disponent och teknisk chef och tekniska framsteg gjordes. Gentele lyckade
s driva upp produktiviteten men hans impopularitet bland arbetarna tvingade bort
honom. Under hans tid intrffade bland annat ett arbetaruppror i Gustavsberg 1850
.[5]
1863 beskte Karl XV Gustavsberg och bestllde en stor servis. Nu brjade Gustavsberg
med benporslin. 1866 fljde deltagande vid Skandinaviska konst- och industriutstlln
ingen i Stockholm och vrldsutstllningen i Paris.[4] 1868 rekryterade Gustavsbergs
porslinsfabrik arkitekt Magnus Isus och professor August Malmstrm fr att f konstnrlig
kompetens till fretaget.
Bruksorten under familjen Odelberg[redigera | redigera wikitext]
Farsta slott var Odelbergs bostad i Gustavsberg.
Den snabbt vxande bruksorten kom att domineras av progressiva brukspatroner som g
jorde Gustavsberg till ett mnstersamhlle. Den mest betydande av dessa blev Wilhelm
Odelberg som var verksam frn 1869 till sin dd 1924 och som ven var konservativ rik
sdagsman. Odelberg var svrson till Samuel Godenius och anstlldes 1869 som disponen
t.[4] Odelbergs tilltrde mrktes genom moderniseringar och kad omsttning under 1870-t
alets frsta r frdubblades den. Under Odelbergs frsta tio r frdubblades antalet anstl
frn 300 till 600. Odelberg var ocks den som startade bolagets rederiverksamhet oc
h utkade den genom att kpa in fler btar. Telegraffrbindelse upprttades 1872 och de fr
ta telefonerna fljde 1878.[13]
Under 1870-talet brjade Gustavsberg fira konstnrliga framgngar. Bakgrunden var deba
clet vid Konst- och industriutstllningen i London 1871 dr porslinet fick usla omdme
n. Isus och Malmstrm skapade som ett alternativ serviser i fornnordisk stil. En an
nan viktig milstolpe blev porslinsserien Bl blom, som kom att bli Gustavsbergs de
finitiva och tillverkades oavbrutet frn 1874 till 2006. som firade framgngar. Freta
get utvecklades genom att utlndska specialister rekryterades och tekniska frbttring
ar genomfrdes. Resultatet blev att Gustavsberg firade framgngar p utstllningar i Mos
kva, Kpenhamn, Wien, Drammen och Bogot. I Ryssland mottog Gustavsberg guldmedalj o
ch Drammen-utstllningen ledde till stor export till Norge.[14]

Flintugnarna vid Gustavsbergs porslinsfabrik 1883.

Gustavsbergs hamn och porslinsfabrik p 1890-talet.

Odelberg hade stor betydelse fr fabrikens utveckling d han infrde sociala inrttninga
r fr att frbttra arbetarnas villkor, frmst genom att bygga arbetarbostder men ven gen
m en livsmedelsaffr fr de anstllda.[15] Han frnyade ven tillverkningen i fabriken, sv
tekniskt som konstnrligt. 1875 blev Gustavsbergs ett aktiebolag och 1878 tog fami
ljen Odelberg ver aktierna i bolaget nr Samuel Godenius hamnade p obestnd.[2] P 1890-
talet arbetade 900 personer p Gustavsberg och av dessa var 15 procent barn. Barne
n brjade arbeta i fabriken frn elva rs lder. Barnen var billig arbetskraft. P kvllarn
fick de g i rit- eller sljdskola.[16] 1898 stod ett nytt huvudkontor klart efter
ritningar av Johan Laurentz. Gula byggningen kom d att kallas Gamla kontoret.[17]
P 1890-talet byggdes ven det vattenhjul som fortfarande kan ses p det tidigare fab
riksomrdet. Hjulet byggdes under ledning av byggmstaren Carl Viktor Danielsson.[18
] 1895 brjade Axel Odelberg i bolaget och inledde en modernisering, bland annat g
enom att lta uppfra ett elkraftverk.[16] Frn 1905 fick fabriken sin elfrsrjning frn K
ttholmens kraftverk innan Gustavsberg anslts till lvkarlebyntet 1921.[18]
Wilhelm Odelberg styrde ver Gustavsberg i en patriarkalisk anda och fr att slippa
inblandning frn Vrmds kommunalpolitiker sg han till att Gustavsberg bildade en egen
kommun 1902. Villkoren fr arbetarna var d s goda i Gustavsberg att det drjde till 19
19 innan en fackfrening bildades dr, nstan en manslder senare n i vriga Sverige. Dess
bildande sgs med oblida gon frn fabriksledningen. Gustafsbergs Fabriks Uppkpsfrening
AB var ett fretag som bildades av Gustavsbergs porslinsfabriks ledning i ett led
fr att frbttra arbetarnas levnadsstandard. Freningen upplstes 1919 och istllet bildad
s Gustavsbergs Konsumtionsfrening U.P.A. som vertog verksamheten.[19]
Konstnrerna och Gustavsberg[redigera | redigera wikitext]
Stockholmsutstllningen 1930.
Under Wilhelm Odelbergs tid brjade man knyta betydande konstnrer till fabriken, frm
st bland dessa mrks Gunnar G:son Wennerberg och Herman Neujd. Srskilt Wennerberg k
om att stta sin prgel p produktionen med sina alster. Han kom till Gustavsbergs por
slinsfabrik r 1895 som mnstertecknare och konstnrlig ledare och kom att formge en r
ad serviser fr fabriken fram till 1908. Gustavsberg gjorde en stor satsning p Stoc
kholmsutstllningen 1897.[20] Wennerbergs fretrdare som konstnr vid fabriken var Helm
er Osslund kommit till Gustavsberg 1890. Han inspirerades av naturen och lmnade G
ustavsberg 1894 fr att arbeta som fri konstnr och blev en knd landskapstolkare.[21]
Josef Ekberg blev ny konstnrlig ledare efter Wennerberg 1908.[22] Ekberg som var
brdig frn Vrmd brjade redan som 12-ring p Gustavsberg 1889. Tillsammans med Wennerb
utvecklade han sgrafittotekniken och duon representerade bolaget p Vrldsutstllning
en i Paris r 1900.[23] 1910 anstlldes ven den frsta kvinnliga konstnren, Beata Mrtens
on.[24][25]
1899 tog Wilhelm Odelbergs son Axel Odelberg ver uppgiften som veringenjr. Under ha
ns ledning vidareutvecklades porslinsfabrikens produktionsmetoder och maskinpark
. Bland annat visade han elektricitetens verlgsenhet ver ngkraften, och s infrdes ele
trisk brnning p Gustavsberg r 1925. Odelberg ville ven frnya produktsortimentet och b
jade tillmpa Svenska Sljdfreningens program fr "Vackrare vardagsvara". P hans initiat
iv anstlldes 1917 konstnren Wilhelm Kge vars formgivning resulterade i internatione
ll uppmrksammad vardagsporslin fr den breda allmnheten. Wilhelm Kge vertog rollen som
konstnrlig ledare vid fabriken efter att han var representerat p Hemutstllningen 1
917 med bland annat "arbetarservisen" Liljebl.[26] Hans uppdrag var att stta en ko
nstnrlig prgel p fretages bruksfreml enligt sloganen "vackrare vardagsvara". Kge exp
menterade fram nya glasyrer och dekorer och formgav ett 30-tal serviser dribland
vardagsporslinet Pyro, ett ugnsskert porslin. Han framstllde ven konstgods i frgglad
a fajanser och stengods som Argenta, med grn kopparglasyr och silverdekor. Helmer
Ringstrm arbetade under Wilhelm Kge bland annat med Argenta-serien och ingick i k
onstnrsgruppen vid Gustavsbergs porslinsfabrik. r 1934 kom Berndt Friberg till Gus
tavsberg dr han verkade fram till sin dd 1981. Friberg var vida bermd fr sin skickli
ghet och fick mnga priser fr sina arbeten.
Kooperativa Frbundet[redigera | redigera wikitext]
De svenska porslinsfabrikerna bildade under 1920-talet en kartell som gick under
namnet De svenska porslinsfabrikerna. Utver Gustavsberg ingick Rrstrands Porslins
fabrik, Gefle porslinsfabrik, AB Lidkpings porslinsfabrik (ALP), Karlskrona Porsl
insfabrik och Upsala-Ekeby. Kartellen skulle visa sig sl fel d konkurrensen upphrde
och ndvndiga rationaliseringar och investeringar uteblev.[27] Under 1920-talet ha
de branschen hamnat i en djup kris nr billigare porslin brjade importeras vilket l
edde till omstruktureringar i branschen. Bland annat lade konkurrenten Rrstrand n
er sin tillverkning i Stockholm. Gustavsberg satsade p att modernisera och ration
alisera verksamheten.[2] Gustavsbergs hushllsporslin exporterades inte i stor omf
attning. Porslinet sldes till Danmark och Norge och under mellankrigstiden fanns
en exportverksamhet till Storbritannien. Det sldes ocks Gustavsbergsporslin i USA
och Sydamerika men med sm framgngar.[28] Efter att fadern avlidit, tog Axel Odelbe
rg 1924 ver som styrelseordfrande fr fabrikens aktiebolag och brodern Victor blev v
erkstllande direktr, poster som de bda innehade till 1937. D valde de att slja till K
ooperativa frbundet (KF), som under 1930-talet blivit Gustavsbergs strsta kund. Kpe
summan var 3,65 miljoner kronor.[29][30] I kpet ingick ven samhllet, lantbruk, skog
ar och rederiverksamhet.[2]

Wilhelm Kge (t.v.) och Stig Lindberg p Gustavsberg, ca 1938

Anledningen till frsljningen var att Gustavsberg gick dligt ekonomiskt och framtide
n som sjlvstndigt fretag var oviss. Det fanns ven stora behov av investeringar. 1934
hade ledningen varnat fr ekonomisk ruin och beskrev en mrdande konkurrens frn de u
tlndska konkurrenterna.[31] Bolaget gick med frlust 1934, 1936 och 1937.[32] Mot b
rderna Odelbergs principer togs ln fr att kunna finansiera moderniseringen med nya
tunnelugnar gick i drift 1935 och anvndes fram till mitten av 1980-talet.[33] Mod
erniseringen planerades av Hjalmar Olson tillsammans med en ingenjr frn kermikugns
tillverkaren Kerabedarf.[34] Efter KF:s kp av fabriken blev Olson VD och kom att
stanna p posten till 1969.[35]
Bakgrunden till moderniseringsbehovet var delvis arbetsmiljn. Under 1930-talet fa
nns ett svrartat och utbrett hlsoproblem, silikos (stendammlunga eller lokalt "por
slinslunga") som drabbade mnga. Hjalmar Olson konstaterade att fabriken var 20 r e
fter i utvecklingen.[31] KF, med Albin Johansson som chef, sgs som en gare med res
urser att bland annat modernisera det nedgngna bostadsbestndet och att genomfra inv
esteringar i fabriken. Nr KF tog ver arbetade omkring 800 personer vid fabriken.[3
6]
Gustavsberg kom att behlla karaktren av ett brukssamhlle ven efter att KF tagit ver v
erksamheten.[3] Ingenstans i Sverige blev kooperationen och dess ider starkare n i
Gustavsberg. De gamla omoderna bostderna upp och nya byggdes som hyresbostder. Ko
operativa frbundets arkitektkontors Olof Thunstrm ansvarade fr en generalplan och r
itade merparten av de nya fabriksbyggnaderna och bostderna.[37] P 1950-talet och s
enare uppfrdes egna hem och omrden med bostadsrttslgenheter. Gustavsberg fick nya bo
stder och bostadsomrden i takt med att fabriken expanderade.[3] I privata entrepre
nrers frnvaro fick Gustavsberg sin egenart av ett kooperativt samhlle, dr fabriksled
ningen och kommunledningen ofta hade gemensamma intressen i samhllsbygget. Exempe
lvis uppfrdes mnga bostder liksom Kvarnbergsskolan och kommunalhuset Runda Huset av
fabrikens byggnadsavdelning.
1944 antogs namnet AB Gustavsbergs Fabriker.[24] Mlardalens tegelbruk kptes av KF
1947 och insorterades tillsammans med det nystartade AB Centrifugalrr i AB Gustav
sbergs fabriker. Rrillverkningen finns (2016) kvar i det fristende bolaget Gustavs
berg Rrsystem AB.[38] 1950 arbetade 1500 personer p Gustavsbergs fabriker.[16] P 19
40-talet brjade Gustavsberg tillverka kyldiskar fr KF och andra fretag. Man tillver
kade en rad olika varianter och verksamhetsgrenen vxte kraftigt fram till 1960-ta
let med den stora efterfrgan p kyldiskar till snabbkp och stormarknader. Tillverkni
ngen skedde inledningsvis i Gamla verkstadshuset, frn 1960 p Sanitetsfabriken och
senare p Badkarsfabriken.[39]
Satsning p sanitetsporslin[redigera | redigera wikitext]
Fyra olika toalettmodeller frn Gustavsbergs.
Carl-Arne Breger formgav Gustavsbergs mest sljande handfat, modell 525, som lanse
rades 1953.
1939 startade tillverkningen av sanitetsporslin i strre omfattning d en ny fabrik
uppfrdes efter KF:s kp av bolaget. Sanitetsporslinsfabriken planerades av Kerabeda
rf i Berlin, samma bolag som levererat tunnelugnarna p 1930-talet. Olof Thunstrm s
tod fr arkitekturen.[40] Tidigare hade Gustavsberg sporadiskt tillverkat sanitets
porslin men under 1930-talet gick bolaget i brschen fr hgre kvalitet p sanitetsporsl
in. Den toalettmodell som ditintills erbjudits var en enkel, hgspolande variant m
en nu skulle bolaget utveckla modernare toalettstolar. Gustavsberg inledde kampa
njer fr att avancera till Sveriges ledande VVS-tillverkare och fr en hygiensk stan
dardhjning i Sverige, och man marknadsfrde sig som en industri i folkhlsans tjnst nr
gamla toaletter av dlig kvalit skulle ersttas av nya moderna modeller. En stor anno
nskampanj var "Frlt en indiskret frga"[41] Olof Thunstrm frfattade ven bcker kopplad
ill Gustavsbergs tillverkning: Toaletter och badrum (1942) och Bad i hemmet frr o
ch nu (1946). Toaletter och badrum skrevs p uppdrag av Gustavsberg.[37] Under and
ra vrldskriget minskade frsljning av sanitetsporslin som en fljd av att byggandet st
annade av[42], men efter kriget kom en frnyad efterfrgan med nya stora bostadsproj
ekt.[43] 1949 nddes mlet om att tillverka 100 000 toalettstolar per r, och 1954 var
sanitetstillverkningen den viktigaste delen av Gustavsberg bde ekonomiskt och vo
lymmssigt.[44] Under 1960-talets hgkonjunktur tillverkades 200 000 toalettstolar p
er r.[45]
Den frsta produkten i den nya satsningen var tvttstllsmodellen 502 som kom att till
verkas fram till 1950-talet. 1940 lanserades den frsta lgspolande toaletten, model
l 306, som patenterades. Uppfinnare var Axel Nilsson. Carl-Arne Breger formgav G
ustavsbergs mest sljande handfat, modell 525, som lanserades 1953. 525 blev en st
or framgng genom att vara det frsta handfatet utan kant (svulst) som tidigare anse
tts ett mste fr stabiliteten. 1953 lanserades ven toalettstolen 315 som var en vida
reutveckling av modellen 306 med frbttrad spolteknik.[46] 315 blev en lngkrare och t
illverkades fram till 1977.[47] 315T var fortfarande under 1970-talet Sveriges m
est slda toalettstol.[48]
Den tekniska chefen fr sanitet var Eugen Altman som tidigare varit teknisk chef p
porslinsfabriken Societ Ceramica Italiana i Laveno i Italien men som jude tvingat
s fly fascistregimen.[49][50] Altman vrvades av Gustavsbergs vd Hjalmar Olson d Gu
stavsberg saknade kompetens inom sanitet. Altman hade bland annat meriter frn Ros
enthal i Tyskland. Nr han tilltrdde som chef 1939 var det fr bde hushlls- och sanitet
sfabriken. Eugen Altman var fabrikschef 19391942 och teknisk direktr 19391950.[51]
Det var ocks Altman som tog med sig de frsta italienska arbetarna till Gustavsberg
, Cesare Rossi och Giuseppe Villa.[52][53] Efter kriget vrvades ytterligare yrkes
skickliga frn fabriken i Laveno och en italiensk koloni bildades i Gustavsberg.[5
4]
Altman fick en stor betydelse nr tillverkningen rationaliserades och nr nya fabrik
er byggdes.[55] Altman planerade bland annat tillsammans med Olof Thunstrm den ny
a moderna hushllsporslinsfabriken, dr alla arbetsmoment kunde samlas under ett tak
.[15][56] Den nya fabriken som byggdes under 1940-talets frsta hlft och stod frdig
1946 innebar att ldre fabriksbebyggelse revs.[24][57]
Professorn i keramik Walter Steger blev verksam vid Gustavsbergs fabriker 1948 s
om forskare och forskningschef och lste flera problem i produktionen.[58][59]
Badkarsfabriken[redigera | redigera wikitext]
Badkarstillverkning, 1948
1946 brjade man uppfr en nu badkarsfabrik[60] och 1947 brjade tillverkningen av for
mpressade badkar i plt som kom att dominera badkarsmarknaden i Sverige.[61] Kompe
tensen fr badkarstillverkningen hmtades frn USA. Gustavsberg kontaktade Mullins (W.
H. Mullins Company) i Salem i Ohio som tillverkade pressade pltdetaljer fr den ame
rikanska bilindustrin.[62] Mullins stod fr pressningsverktyg, planeringen av fabr
iken (som ritades av Olle Thunstrm) och lnade ut anstllda som kunde tillverkningen.
31 december 1947 tillverkades det frsta badkaret i Gustavsberg.[63] Det frsta bad
karet signerades med datumet av chefen fr badkarsfabriken Waldemar Wahlgren.[64]
Den frsta modellen fick sina mtt baserade p vrnpliktigas lngd. Den strsta kunden var
SB.[63] I juni 1948 var badkarsfabriken helt frdigbyggd med press- och emaljverk.
[65] 19481954 tillverkades 250 000 badkar. Frst kom plten frn USA men sedan blev Dom
narvets jrnverk leverantr.[66] Senare kptes lttare plt in frn Frankrike.[67]
Badkarstillverkningen automatiserades under 1960-talet vilket innebar hgre produk
tion genom bland annat conveyorsystem. Tunga lyft i arbetsmomenten kunde tas bor
t. 1963 installerades en automatisk presslinje och 1969 ersattes den manuella sp
rutningen av robotar. Samtidigt byggdes fabriken ut fr att bland annat tillverka
pannor. Badkarstillverkningen ndde en topp i rsproduktion 1968 d 130 000 kar tillve
rkades.[68] Badkarsfabriken kom ven att tillverka vrmepannor och senare reningsver
k, duschkabiner och mulltoaletter.[69][70]
Plastfabriken[redigera | redigera wikitext]
Plastmuggar formgivna av Sven-Eric Juhlin 1972.
I slutet av andra vrldskriget pbrjades en satsning p plast d Gustavsberg insg att mn
av produkterna inom hushllsporslin skulle komma att ersttas av plast. Man sg ocks en
stor marknad fr plast inom bygg- (VVS) och verkstadsindustrin. Tore Forsman blev
den frsta chefen fr plastfabriken och skickades till USA fr att studera plasttillv
erkning.[71] Plasttillverkningen grundades 1945 som Gustavsbergs plastfabrik (PL
F). De frsta produkterna var hrdplastdetaljer till elindustrin.[24][72] 1950 start
ade tillverkningen av hushllsprodukter i plas, och en av de frsta produkterna var
mttsatsen som togs fram tillsammans med KF:s provkk.[73]
Stig Lindberg formgav bland annat termosar, serveringsbrickor, serviser, kylskpsb
urkar och en liten sparbssa i form av en hund fr Handelsbanken. r 1953 anstlldes Car
l-Arne Breger av Lindberg. Breger hade en srskild knsla fr det nya materialet och lg
bakom mngder av vardagsfreml i plast som till exempel den fyrkantiga, lttburna hink
en som det var ltt att vatten ur. Hinken fick 1960 priset som "femtiotalets plast
produkt" och Breger fick epiteten "Mister Plast".[74] Hans hga greppvnliga vattenk
anna blev med tiden ett eftertraktat samlarfreml. En annan klassiker, som fortfara
nde kan kpas ny, r askkoppen Kulan formgiven av Gunnar Larson p 1970-talet.
En frgrundsfigur inom Gustavsbergs plasttillverkning var Peter Pien. Peter Pien v
ar den frsta helt renodlade plastformgivaren som anstlldes p Gustavsberg.[16] Pien
formgav plastprodukter och avancerade till chef fr plastfabriken 1967.[75] Pien f
ick nr han brjade Gustavsberg ansvar fr produktutvecklingen inom plast och utveckla
de bland annat frvaringskrl i plast som blev stora frsljningsframgngar.[76] Nr Pien b
ev chef anstllde han Sven-Eric Juhlin och Per-Olof Landgren som formgivare.[75] S
ven-Eric Juhlin, knd fr sitt arbeta fr Ergonomidesign, bidrog under sin tid p Gustav
sberg med en modern designmetodik nr han brjade 1967. Detta innebar bland annat fu
nktionsanalys.[77] Juhlin kom till exempel att utveckla Brdsgen som uppmrksammades v
er hela vrlden som hjlpmedel fr rrelsehindrade. Den marknadsfrdes av Gustavsberg som
"skrhjlpen".[78] Brdsgen togs fram omkring 1970 och blev en frsljningssucc och desig
assiker.[79][80] Juhlin utvecklade ven en griptng fr rrelsehindrade (1969)[81] Juhli
ns dubbelvggsserie med mugg, bringare och skl tillverkades i SAN-plast och fljdes u
pp av en mugg fr barn och rrelsehindrade 1973.[16] Barnmuggen i plast terfinns i Mu
seum of Modern Arts samlingar. Gustavsberg och Juhlin skapar i samarbete med KF
den svenska standardbutikskorgen i plast. Modellen blev stilbildade nr den brjade
tillverkas 1970 de flesta kundkorgar i dagligvaruhandeln i Sverige r kopior av Ju
hlins original.[82]
Plastfabriken var som strst 1975 med 160 anstllda. Utmrkande var den andelen finlnda
re hlften av arbetarna kom frn det stra grannlandet. Andra stora grupper kom frn Jug
oslavien och Portugal, och ett 30-tal arbetare var svenskar. Plastfabriken flytt
ades av KF till Bors 1981.[83]
Gustavsbergs Studio[redigera | redigera wikitext]
Stig Lindberg "Studio" Stig Lindberg "Studio"
Stig Lindberg "Studio"
Wilhelm Kge initierade 1942 konstverkstaden Gustavsbergs Studio, dr han tillsamman
s med Stig Lindberg och Berndt Friberg utvecklade frslag till nya serier och skap
ade framfr allt konstgods. I experimentverkstaden tog medarbetarna fram frslag til
l nya serier. Framfr allt var det en verkstad fr konstgods. Hr var det "hgt i tak" o
ch konstnrerna hade stor skaparfrihet. I Dagens Nyheter beskrev konstkritikern Ev
a von Zweigbergk studion som "en andlig cykelvg vid sidan av massproduktionens au
tostrada". Wilhelm Kge skapade en symbol med ett "G" och en hand, som mlades under
varje freml frn konstverkstaden och visade att det var en unik pjs i begrnsad upplag
a.[50]
Ursula Printz kom under 1940-talet att gra fajansfiguriner som vann Svenska Sljdfre
ningens pris.[84] Tyra Lundgren erbjds 1940 anstllning som sjlvstndig konstnr med ege
n atelj vid Gustavsbergs. Dr kom hon att vara verksam fram till 1950. Mari Simmuls
on verkade vid Gustavsberg innan hon 1949 gick ver till Upsala Ekeby.[85] Flera n
ya talanger kom fram hos Gustavsberg under 1950-talet. Under en period hade Gust
avsberg en verkstadsskola dr bland andra Krister Karlmark och Bengt Berglund kom
fram som talangfulla unga konstnrer. Skolan gav unga mjligheten att prova p arbetet
p Gustavsberg men kostade mycket och lades ned.[86]
Emaljkonsten[redigera | redigera wikitext]
Emaljverkstaden dr emaljkonstverk skapades ppnade 1949 som en fljd av tillverkninge
n av badkar. Stig Lindberg menar att det var hans intresse av emaljtekniken och
dess mjligheter inom konsten som startade utvecklingen. Hjalmar Olson menar att d
et var fabriksledningen som tog initiativet efter att ha sett emaljkonst i USA i
samband med besken dr fr att starta badkarstillverkningen.[76] Chefen fr badkarstil
lverkningen Waldemar Wahlgren tergav reaktionen: "Nr jag frgade Stig Lindberg om ha
n ville komma ver till fabriken och mla p plt fick jag en blick som om jag bett hono
m mla staket". Lindberg kom sedan att intressera sig fr mjligheterna med emaljen.[8
7] Emaljkonsten firade stora framgngar under 1950-talet och verkstaden var verksa
m fram till 1993. Lindberg blev bland annat inbjuden av Gi Ponti att medverka i M
ilano-triennalen 1951. Det arrangerades ven turner med denna nya typ av industriko
nst.[88]
Bland de konstnrerna som var verksamma med emaljkonst p badkarsfabriken hr Stig Lin
dberg, Eje berg, Karl Axel Pehrson, Endre Nemes, Egon Mller-Nielsen, Bengt Berglun
d, Margareta Carlstedt, Gunnar Larson, Carl Fredrik Reuterswrd, Kjartan Slettemar
k och Berta Hansson. Carlstedt gjorde 1964 Ebb och Flod, en 145 meter lng emaljmln
ing p Mlarhjdens tunnelbanestation i sdra Stockholm vilket frmodas vara Sveriges strs
a emaljverk. Det var ocks i Gustavsberg som de frsta Guldbaggarna tillverkades 196
4.[89] Bengt Berglund kom att arbeta mycket med emaljkonsten under sina r p Gustav
sberg fram till 1982.[90][91] Berglund skapade bland annat emaljporten p PUB-varu
huset och vggar p Konsumbutiker.[92] Stig Lindberg skapade en okonventionell utegr
ill i emaljerad plt.
Offentlig utsmyckning[redigera | redigera wikitext]
Zodiakklockan av Endre Nemes.
Frn cirka 1950 engagerade sig Gustavsberg i skapandet av offentlig konst frn cirka
1950. Gustavsbergs konstnrer utfrde mnga offentliga utsmyckningar runt om i Sverig
e: skolor, kyrkor, Folkets hus och sjukhus.[93] Bolaget tillverkade bland annat
keramiska plattor fr offentlig konst och arkitektonisk utsmyckning.[94] Anders Br
uno Liljefors introducerade tekniken med sandgjuten keramik 1955.[95] Liljefors,
verksam p Gustavsberg 1947-53 och 1955-57, gjorde flera offentliga utsmyckningar
.[95][96] Badkarsfabriken blev plats fr emaljmleri dr knda konstnrer skapade verk. Ti
diga offentlig utsmyckning frn Gustavsberg r Zodiakklockan i Vstertorp av Endre Nem
es frn 1950 och Stig Lindbergs takklocka p Solliden (Skansen) frn 1952.[97]
Det var Karin Bjrquist som kom att vidga keramiken inom Gustavsberg mot arkitektu
ren. Plattor levererades till husfasader, bland annat till NK-varuhuset i Farsta
dit Farstaplattan levererades.[98] En stor kund under 1960-talet var garen KF nr
Domusvaruhus byggdes ver hela landet.[93] Sandgjutna stengodsplattor tillverkades
i Karin Bjrquists atelj. Den frsta leveransen var till Domus i stersund.[93] och de
levererades ven till bland annat Hotel Continental i Stockholm (1962) och SKF:s
huvudkontor (1966).[99]
Karin Bjrquist utfrde keramiska arbeten till offentlig milj som i tunnelbanestation
en Mariatorget i Stockholm och i arkitekt Peter Celsings nya Riksbankshus frn 197
6 vid Brunkebergstorg. Hon arbetade terkommande med KF:s arkitektkontor, bland an
nat med arkitekten Kjell Abramson.[93] Bjrquist skapade ven kakelugnar, bland anna
t fr Sveriges ambassad i Moskva.[100] ven Stig Lindberg skapade offentlig konst, b
land annat vggutsmyckningar med ett exempel i Mitt i cirkus till matsalen p Ekedal
sskolan i Gustavsberg (idag nedplockad) och reliefen Folkvisan p Ume stadsbibliote
k. Han skapade ven skulpturer.[101] I Lindbergs hemstad Ume finns skulpturgruppen
Fontn av Lindberg p Renmarkstorget.
Stig Lindberg och andra viktiga formgivare[redigera | redigera wikitext]
Stig Lindberg och Lisa Larson 1967.
Gustavsbergs kanske mest namnkunnige formgivare var Stig Lindberg och utan honom
hade fabriken troligen inte verlevt den ekonomiska krisen p 1940-talet. r 1948 eft
ertrdde han Wilhelm Kge som konstnrlig ledare och hade sedan denna funktion 19481957
samt 19711980. 1957-1972 var Lindberg verksam p Konstfack och hans roll som Gusta
vsbergs konstnrlige ledare togs d av Arthur Hald som sedan blev informationschef.
En av Stig Lindbergs nrmaste medarbetare var Haico Nitszche som var assistent til
l Lindberg 19671968 och sedan ledare fr Gustavsberg Studio 19711974. Nitszche stod v
en fr formgivning och unikatproduktion.[102]
Bland Stig Lindbergs mest knda fajanser finns konstgodsserier som Domino, Figurin
och Karneval och porslinsserier som Bers, Spisa Ribb, Terma, Adam, Coq, Birka oc
h mnga fler. Stig Lindbergs huvudsakliga inriktning var vardagsporslin till folkh
emmet.[103] Fr Stig Lindberg och Hjalmar Olson var Olivetti var en stor frebild nr
det gllde designfilosofi, med mlet om att god design skulle genomsyra hela verksam
heten.[76] Det var Lindberg som vrvade keramikern Lisa Larson till fabriken. Lisa
Larson kom att f stora framgngar med sina djur- och mnniskofigurer i lergods, blan
d annat Tomtebarnen och en sparbssa i form av Gunnar Strng.[104] Nr hon brjade som a
ssistent hos Lindberg fick hon bland annat mrka de bsta produkterna "museum". De s
amlades i ett skp och lade s smningom grunden fr Gustavsbergs porslinsmuseum.[105]
Karin Bjrquist verkade i ver 40 r p Gustavsbergs porslinsfabrik.[106] Bjrquist brjade
p Gustavsberg 1950 som formgivare och konstnr och var konstnrlig ledare 19811986. Ho
n rknas vid sidan av Wilhelm Kge och Stig Lindberg som en av 1900-talets mest bety
dande svenska formgivare och keramiker, och det r frmst genom de mnga serviserna ho
n har ntt den stora publiken. Bjrquist frde in egna erfarenheter frn hemarbete i for
mandet av nya produkter, vilket var ngot nytt.[107] Hon formgav cirka 20 serviser
som Svart Ruter (1953), Vardag (1953), Kobolt (1958), Rd kant (1968), Stockholm
(1986) och 1900-talets svenska festservis Nobelservisen i benporslin som togs fr
am r 1991 till Nobelstiftelsens 90-rsfirande.[106] Bengt Berglund var verksam som
keramisk konstnr och formgivare p Gustavsbergs porslinfabrik 1960-82. Under 15 r me
d stengods p Gustavsberg skapade Bengt Berglund en sllsam keramisk vrld, frgad av ma
rina former men ocks av hans lekfulla humor och samhllskritik. Margareta Hennix brj
ade 1967 som dekorritare och formgav pottan Heja Sverige 1967 och porslinsserier
na Tussilago, nglafia och Aramis och plastkrukorna Felicia i rtt, orange och gult.
Alf Olsson gjorde under 1970- och 80-talen en serie emaljmlningar i emaljverksta
den p Gustavsberg.
Utstllningar[redigera | redigera wikitext]
Gustavsberg och konstnrerna deltog i en rad utstllningar i Sverige och utomlands.
Utstllningarna hade en viktig roll fr Gustavsberg genom marknadsfringen de gav. Fr d
e enskilda konstnrerna var utstllningarna milstolpar i det kreativa arbetet och in
nebar kraftsamlingar.[108] terkommande engagemang var utstllningar inom kooperatio
nen med utstllningar p Domus och PUB-varuhuset. Det hlls ven utstllningar p NK.[109]
essutom hade Gustavsberg en egen butik med utstllningar p Birger Jarlsgatan i Stoc
kholm.[108] I samband med den tionde internationella keramiska kongressen1966 ar
rangerade Gustavsberg den strsta keramikutstllningen ngonsin i Sverige p Liljevalchs
konsthall, "Keramik".[110] 1972 ppnades Keramiskt Centrum i gamla fabrikslokaler
i Gustavsberg.[111]
Boom fr sanitetsgodset[redigera | redigera wikitext]
1970 samlades utvecklingsarbetet i Tekniskt Center.
Frn 1954 var sanitetsgodstillverkningen den helt dominerande delen av bolaget.[22
] Tillverkningen samlades i Sanitetsgodsavdelningen som ven gick under namnet TPF
och till vardags "sanitet". Material fr tillverkningen av toaletter och handfat
var leror, fltspat och kvarts. Arbetet skedde lnge fr hand dr bland annat glaseringe
n skedde genom att fr hand snka ner tunga toalettstolar och tvttstll i glasyren.[112
]
1960-talet blev en gynnsam period fr Gustavsberg med stor efterfrgan p badkar, toal
ettsitsar och handfat nr Sverige genomlevde en byggboom under miljonprogrammet 19
651975.[15] Sanitetsfabriken kom med flera framgngsrika innovationer och modeller
under 1960-talet och byggdes ut 1965.[44] Artur Teglund var under mnga r teknisk d
irektr. Bertil Dahllf arbetade under Teglund frn 1947 och eftertrdde honom som tekni
sk chef 1966.[45][113]
En milstolpe r den lstagbara toalettsitsen i propenplast. Den underlttar rengringen
av toaletten och Bertil Dahllf belnades med Plastpriset fr sin formgivning 1961.[46
][114] Gustavsberg utvecklade ocks en tyst toalettstol (modell 315 T) och en som
drog betydligt mindre vatten vid spolning.[22] Dahllf hade ett hemmalaboratorium
och skapade ett laboratorium fr ljudmtning i sanitetsporslinsfabriken.[115] Gustav
sberg utvecklade ven en vgghngd toalettmodell. Den kunde inte anvndas i vanliga hem
d vggarna inte klarade belastningen men byggdes in p flera sjukhus.[115] Jan Landqv
ist blev den frsta heltidsanstllda industridesignern p Gustavsberg nr han anstlldes 1
967.[76] I en ny mjuk och modern design formgav Landqvist bland annat toalettsto
lar, urinaler (modell 255[116]), drickfontner (modell 1011) och tvttstll.[117] Land
qvist utvecklade ven greppvnliga plastrattar fr blandare 1970.[79]
Gustavsbergskoncernen[redigera | redigera wikitext]
1969 blev Bo Broms ny chef fr AB Gustavsbergs fabriker.[113] Folke hlin var utsedd
som eftertrdare till Hjalmar Olson men omkom i en trafikolycka. hlin hade frn 1956
varit chef fr plasttillverkningen dit han rekryterats frn Svenska Metallverken oc
h avancerat till vice VD 1967.[118][119] 1969 bestod Gustavsberg av Hushllsporsli
nsfabriken (HPF), Sanitetsporslinsfabriken (SPF), Badkarsfabriken (BKF) och Plas
tfabriken (Plast). Totalt hade bolaget 2058 anstllda, varav 1547 kollektivanstllda
och 511 tjnstemn.
Under KF:s gartid utvidgades Gustavsberg till en koncern. Man gde AB Centrifugalrr
i Oxelsund. Skogsfors bruk i Reftele (sedermera ESBE[120]) som tillverkade vrmepan
nor och varmvattenberedare ingick i Gustavsberg frn 1952 efter att frn 1939 gts av
Kooperativa frbundet.[121] . N. Lundbergs Fabriks AB kptes av KF 1961 och fick sed
an ing i Gustavsberg [122] och tillverkade PVC-produkter, srskilt plastrr genom i Gn
ghester och frn 1969 i Fristad PVC-produkter (sedermera Uponor).[123] 1972 fljde kp
et av Tarketts plastrrsfabrik i Ronneby.[124] Mlntorpfabriken kptes 1969 frn PLM. Dr
tillverkades kyldiskar som sldes av kooperativa Hugin[125] och rostfria diskbnkar,
som mest 350 000 diskbnkar under ett r.[126]
I Gustavsberg arbetade 550 utlndska arbetare frn 20 olika nationer.[127] Gustavsbe
rg hade under 1960-talet en betydande andel finska arbetare och det fanns en fin
sk spalt i tidningen Gustavsbergaren.[128] Bolaget inrttade ven en egen invandrarb
yr fr att assistera den utlndska personalen.[129] Gustavsberg tog ofta emot besk, ex
empelvis under 1968 beskte 17 000 personer fabriken i Gustavsberg. Utlndska besk ar
rangerades genom bland andra Sida, Kooperativa Frbundet och Svenska institutet.[1
13] Bland knda personer som beskte fabriken hrde Indira Gandhi som tillsammans med
Olof Palme beskte Gustavsberg 1972.[130] Andra knda beskare genom ren var Le Corbusi
er, Clement Attlee och Lady Bird Johnson.[131]
1970 samlades utvecklingsarbetet fr samtliga verksamhetsdelar i Tekniskt Center (
TEC) vid Farstaviken.[132] Under 1970-talet startade tillverkning av tvttstll i em
aljerad plt i kulrta frger, bland annat modellen 5080. 1972 lanserade Gustavsberg d
en frsta termostatblandaren fr tvttstll, ngot som blev en stor framgng. 1974 antogs f
tagsnamnet AB Gustavsberg.[46] 2200 personer var anstllda i Gustavsberg och 1100
p koncernens vriga fabriker r 1975.[16] 1977 inleddes satsningar p duschkabiner och
den frsta standardserien inom sanitet presenterades. 1981 fljde den frsta exklusiva
badrumsserien.[46]
1975 firade Gustavsbergs porslinsfabrik 150 r.[30] Frn brjan skulle jubileumsret ha
firats 1977 d det var 150 r sedan tillverkningen startade, men d Gustavsberg insg at
t Rrstrand skulle fira 250 r 1976 agerade man fr att kunna fira fre konkurrenten. Ar
tur Hald forskade fram att tillstndet frn Kommerskollegium tilldelades 1825 och de
t har blivit det som rknas som starten fr verksamheten.[133] Jubileet firades offi
ciellt 7 oktober 1975 genom ppnandet av en utstllning om Gustavsberg p Nationalmuse
um med deltagande av kung Carl XVI Gustaf.[134] Utstllningen visades sedan 1975-7
6. En utstllning om Gustavsberg visades ocks p Rhsska i Gteborg och Kulturen i Lund.[
22] Fr firandet togs ven jubileumsservisen Kungliga slott fram och en utstllning, "
Portrtt av industrikonstnr Wilhelm Kge" visades p Keramiskt centrum. Gustavsberg spe
lade ocks in en film med Allan Edwall som beskte fabriken.[135] En jubileumsfest g
ick av stapeln 14 juni 1975.[136]
Smre tider[redigera | redigera wikitext]
Gustavsbergs porslinsfabriks butik 2015
Hushllsporslinet hade verlevt 1960-talets kade import av billigt porslin genom det
ekonomiska stdet frn vinstmaskinerna badkar och sanitetsporslin.[137] Miljonprogra
mmets avslut 1975 och pfljande kraftiga minskningar av byggande i Sverige drabbade
Gustavsberg hrt. Lgkonjunkturen i vrldsekonomin drabbade Gustavsberg p exportmarkna
derna som minskade samtidigt som konkurrensen kade. 1976 beskrevs som ett kritisk
t r fr Gustavsberg och ett behov av att minska kostnader inom bolaget.[138] 1970-t
alets senare del innebar en pfrestande lgkonjunktur fr den svenska porslinsindustri
n samtidigt som importen av porslin kade frn 40 till 75 procent.
Gustavsberg tappade volymer, hade kade personalkostnader och drabbades av hndelser
som gasolproblem och problem med rgods. Gustavsberg var en av de s kallade icke-i
ntegrerade industrierna inom KF:s industriverksamhet, ett fretag som levererade 9
0 procent utanfr KF. Frlusterna inom KF:s industrier krvde tgrder och KF Industri bil
dades. Gustavsberg hade problem med frluster fr hushllsporslin och plasttillverknin
g men ven sanitetsporslinet hade problem liksom rrtillverkningen i Oxelsund under 1
970-talet.[139] 1988 slde Gustavsberg en del av sina aktier i Mlntorpfabriken till
Intra AS och 1991 tog Intra ver hela fabriken.[140] 1982 sldes PVC-tillverkningen
(Lybonyl, tidigare N. Lundbergs Fabriks AB) i Fristad till Uponor.[141] Samtidi
gt fick tillverkningen av hushllsplast problem under 1970-talet med hjda rvaruprise
r och minskad efterfrgan.[142] Gustavsberg vikande konjunktur under 1970-talet le
dde till att Tekniskt center redan i brjan av 1980-talet brjade utrymmas. Plasttil
lverkningen flyttades till Bors 1981 och 1987 lmnades porslinstillverkningen huset
och istllet flyttade bland annat Vrmd kommun in i lokalerna under det nya namnet G
lashuset.[132]
Gustavsberg drogs med miljonfrluster 19801981.[141] 1982 frsvann 1000 arbetsplatser
vid Gustavsberg och samma r blev Sture Erixon ny chef. I brjan av 1980-talet lmnad
e formgivarna Stig Lindberg och Lisa Larson verksamheten och Berndt Friberg avle
d. Gustavsbergs porslinstillverkning hade under mnga r gtt dligt ekonomiskt och verk
samheten bars upp av den ekonomiskt starka sanitetstillverkningen.[2] 1984 genom
frdes en satsning med investeringar i hushllsporslinsfabriken p 43 miljoner kronor
p bland annat nya brnnugnar.[143] Samtidigt minskades personalstyrkan men snart ko
m beslutet att minska ytterligare och personalstyrkan vid Hushllsporslinsfabriken
gick frn 360 till 160 personer. Gustavsberg beslt ocks att brjan importera andra ti
llverkares porslin fr vidarefrsljning. Tillverkningen av hushllsporslin minskade kra
ftigt under 1980-talet.[22]
Uppdelning och frsljning av AB Gustavsberg[redigera | redigera wikitext]
1987 delades AB Gustavsberg upp i tre bolag: Gustavsbergs VVS AB, Gustavsbergs P
orslin AB och Gustavsbergs Fastigheter AB.[30] Plasttillverkningen i Bors flyttad
es ver i bolaget Idealplast som hamnade under Gislaved AB.[144] 1987 kpte AB Gusta
vsberg AB Vrgrda armaturer.[61][145] 1988 ombildades VVS-delen till Gustavsbergs I
ndustri AB.[146] Badkarstillverkningen gick allt smre och endast en modell tillve
rkades innan produktionens lades ned 1992.[30] Badkarsmarknaden i Finland frsvann
i stort sett nr kravet p badkarsinstallation slopades vilket indirekt innebar slu
tet fr badkarstillverkningen i Gustavsberg.[147] 60 personer varslades i badkarsf
abriken som var frlustbringande sedan flera r nr produktionen lades ned och flyttad
es. AB Gustavsberg satsade p internationalisering av badkarstillverkningen genom
att kpa badkarstillverkningen hos Koralle, Buderus och Leda och bildade ett samar
bete med badkarstillverkaren Bette i Hannover i Tyskland.[2][148]
Villeroy & Boch[redigera | redigera wikitext]
Gustavsbergs VVS AB sldes r 1994 till hollndska Koninklijke Sphinx[61], som r 1999 i
sin tur kptes upp av Sanitec dr Porsgrunn, IDO och If redan ingick. EU-kommissione
n underknde kpet d det skulle ge bolaget en dominans p marknaderna i Norden och Bene
lux. Detta ledde till att AB Gustavsberg sldes och nya gare blev Villeroy & Boch.[
149] Villeroy & Boch kpte ven Svenska Badkar i Norremark utanfr Vxj 2001. Ett problem
fr Gustavsberg var de hga produktionskostnaderna de hgsta inom Villeroy & Boch-kon
cernen. Trots stora investeringar i fabriken minskade inte kostnaderna och Ville
roy & Boch beslutade 2003 att flytta delar av produktionen till Rumnien. Det besl
utades om nedlggning 2004 men detta ndrades sedan en ny plan lagts fram som bland
annat innebar att utvecklingsavdelningen lades ned.[150]
Villeroy & Boch fick stora ekonomiska problem som en fljd av finanskrisen och lad
e ner tillverkningen i Norremark 2010, och i Gustavsberg fristlldes 80 personer o
ch produktionen halverades.[151] 2014 lade man ned produktionen av sanitetsporsl
in (toalettstolar och handfat) i Gustavsberg. En ny anlggning uppfrdes i Ekobacken
i Gustavsberg men dr sker enbart vattenskrning samt montering och logistik ingen
keramisk tillverkning. Tillverkningen av produkterna r numera frlagd utomlands, ti
ll Rumnien, Ungern och Thailand.[152]
Gustavsbergs Porslin[redigera | redigera wikitext]
Gustavsbergs Porslin AB sldes till Wrtsil 1987 och ingick drmed i samma koncern som
Rrstrands Porslinsfabrik och Arabia.[57] KF gde 9,5 procent i det nya bolaget. Det
ta fljde efter att Statens industriverk fresprkat en sammanslagning mellan Gustavsb
erg och Rrstrand.[153] Den sammanlagda tillverkningen i Rrstrand-Gustavsberg AB sk
apade en viss oreda nr det gller mrkningarna (stmplingarna) av godset nr tillverkning
en delades och flyttades mellan fabrikerna. Det innebar ocks en arbetsdelning med
ett exempel i Nobelservisen som tillverkades tillsammans av Gustavsbergs porsli
nsfabrik och Rrstrands porslinsfabrik. Gustavsberg ansvarade fr tillverkningen av
godset och Rrstrand fr dekoren. Servisen br Rrstrands stmpel med tillgget att porslin
t r tillverkat i Gustavsberg.
Delar av Wrtsil gick i konkurs 1989 och strukturerades om varp Rrstrand-Gustavsberg
(och Arabia) kptes av Hackman 1990.[154] 1994 flyttade produktion frn Gustavsberg
till Lidkping.[155][156] 1994 lades tillverkningen av hushllsporslin ner i Gustavs
berg.[57] Verksamheten fortsatte i mindre skala genom att legotillverkning t Hack
man startades inom Vrmd Produktion och Utveckling (VPU), ett fristende bolag bildat
av Vrmd kommun.Det nya bolaget inledde ett samarbete med Konstfack. 84 personer s
ades upp och i det nya bolaget var 36 personer anstllda. 1996 vergick produktionen
frn bolaget till det personalgda HPF i Gustavsberg AB med nio anstllda.[145][157]
Men tillverkar hushllsporslin och prydnadsfreml i liten skala[158] , har terlanserat
flera klassiska serviser och r ven kunglig hovleverantr.[159] I Gustavsberg grunda
des ven Keramikstudion AB av Lisa Larson, Franco Nicolosi och Siv Solins.[160]
Gustavsbergsomrdet idag[redigera | redigera wikitext]
Rivning av fabriksbyggnad, oktober 2014.
r 2013 frvrvade Ikano Bostad marken dr Gustavsbergs sanitetsporslinsfabrik var belgen
, sljare var Villeroy & Boch Gustavsbergs AB. Den kvarvarande tillverkningen av s
anitetsporslin lades ner r 2014. Samma r inleddes rivningen av fabriksbyggnader om
fattande 39 000 m . Ikano planerade hr 400 nya bostder "i klassisk designmilj", och d
en frsta inflyttnignen skedde 2016.[161][162] Den enda produktion som blir kvar i
nrbelgna Ekobacken fretagspark r utrustning fr vattenskrning. Dessutom kommer utveck
ingen av badrumsporslin, som legat i Tyskland, finnas i Gustavsberg.[163]
Den intilliggande tegelbyggnaden, det s.k. Chamottehuset, inrymmer frutom HPF i G
ustavsberg AB ven Keramikstudion, verkstder fr ett stort antal konstnrer och en mssha
ll som anvnds fr strre arrangemang. Vid Gustavsbergs hamn ligger numera Hotell Bl Bl
om i en av porslinsfabrikens byggnader frn 1853. Maten serveras p Bl Blom-porslinet
.[164]
2012 kpte Vrmd kommun den gamla Hushllsporslinsfabriken[165] och bygger om den till
ett kultur- och upplevelsecentrum kallat Porslinsfabriken, planerat att ppna 2018
.[166] Gustavsbergs produktion inom porslin och plast finns utstlld p Gustavsbergs
Porslinsmuseum med basutstllningar och tillflliga utstllningar.[167]
Bildgalleri, produkter i urval[redigera | redigera wikitext]
Porslin och keramik[redigera | redigera wikitext]
"Waldemarsuddekrukan" med formgivning av Prins Eugen. Sedan 2015 tillverkas den
av Porslinsfabriken i Lidkping.[168]

Bl blom

Wilhelm Kges Liljebl

Wilhelm Kges ungsskra Pyro

Stig Lindbergs Domino och Sparbssehunden

Stig Lindbergs Terma

Stig Lindbergs Coq och Birka

Stig Lindbergs Jul 1981

Bl Blom

Stig Lindbergs Bers och Spisa Ribb

Karin Bjrquists Kobolt

Gustavsbergs jubileumsskl (150 r) p Nationalmuseum 1975

Toalettstol (vattenbehllare)
Mlning av Lisa Larsons Adventsbarn
Plast[redigera | redigera wikitext]
Carl-Arne Bregers vattenkanna

Gunnar Larsons Kulan

Tillbringare i plast, Per-Olof Landgren, 1977

Fretagschefer[redigera | redigera wikitext]
Johan Herman hman, grundare och delgare 18261828
Karl Hammarstrand 1828-1838
Per Olof Ahlstrm 18381841
Simon Nordstrm 18411843
Johan Georg Gentele 18501854
Samuel Godenius 1852-1875
Wilhelm Odelberg 18691924
Axel Odelberg, styrelseordfrande och Victor Odelberg, verkstllande direktr 19241937
Hjalmar Olson 19371968
Bo Broms 19691977
Kim Scharf 19771982
Sture Erixon 19821987
Lennart Lund 19871991
Medarbetare i urval[redigera | redigera wikitext]
Bjrn Alskog
Bengt Berglund
Karin Bjrquist
Carl-Arne Breger
Gabi Citron-Tengborg
Berndt Friberg
Paul Hoff
Alf Jarnestad
Sven-Eric Juhlin
Wilhelm Kge
Lisa Larson
Stig Lindberg
Tyra Lundgren
Helmer Osslund
Ursula Printz
Helmer Ringstrm
Mari Simmulson
Britt-Louise Sundell
Eje berg
Se ven[redigera | redigera wikitext]
Kategori:Gustavsbergs porslinsfabrik innefattar artiklar om personer och produkt
er med anknytning till Gustavsberg.
Gustavsbergs Porslinsmuseum
Farsta slott, Wilhelm Odelbergs representativa bostad i Gustavsberg.
Villa Strandvik, Axel Odelbergs representativa bostad i Gustavsberg.
Kllor[redigera | redigera wikitext]
Gustavsberg: form och funktion i folkhemmet, Gsta Arvidsson, Historiska media, Lu
nd, 2015
Gustavsbergs porslinsfabrik: mnniskor och miljer, Edla Sofia Arvidsson, Vrmd kultur-
och fritidsnmnd i samarbete med Stockholms lns museum, 1997
Muggar och stll: en berttelse om Gustavsbergs sanitetsporslinsfabrik, Bengt Norlin
g, Gustavsbergs porslinsmuseum i samarbete med Arena, 2010
Det svenska folkhemsbygget: om Kooperativa frbundets arkitektkontor. Lisa Brunnst
rm (Stockholm: Arkitektur frlag, 2004).
Gustavsberg: porslinet - fabriken - konstnrerna, Gsta Arvidsson, Norstedt, Stockho
lm, 2007, ISBN 9789113016399
Gustavsberg, verktyg fr en id: Hjalmar Olsons skildring av 60 rs arbete, sammanstlld
av Arthur Hald, Atlantis , Stockholm, 1991, ISBN 91-7486-965-5
Stig Lindberg: mnniskan, formgivaren, Anna Larsdotter, Historiska media, Lund, 20
14
Svensk industridesign en 1900-talshistoria, Lasse Brunnstrm, Norstedts, 1997
Bruksfreml av plast: materialen, formgivarna, fabrikerna, Thomas Lindblad, Bokfrlag
et Signum, 2004
Gustavsberg 150 r, Helena Dahlbck Lutteman (red), Nationalmuseum, 1975
Gustavsberg 1640-1940: frn tegelbruk till industrisamhlle, Carin Lindskog-Nordstrm,
AB Gustavsbergs fabriker, 1973
Referenser[redigera | redigera wikitext]
^ Gustavsbergs kyrka
^ [a b c d e f g] Kulturarv Stockholm: Gustavsbergs porslinsfabrik
^ [a b c d] Stockholms lns museum: Gustavsberg Farstaviken
^ [a b c d e] Gustavsbergs porslinsmuseum, Gustavsberg, Vrmd kommun
^ [a b c] Lindskog-Nordstrm 1973
^ Arvidsson 2015, s. 14ff
^ Edla Sofia Arvidsson 1997, s. 18
^ Arvidsson 2015, s. 19
^ Arvidsson 2015, s. 33
^ Arvidsson 2015, s. 26
^ Lutteman 1975, s. 7
^ Arvidsson 2015, s. 28
^ Lutteman 1975, s. 17
^ Lindskog-Nordstrm 1973, s. 144
^ [a b c] Stockholms lns museum: Besksml: Gustavsbergs porslinsfabrik
^ [a b c d e f] Gustavsberg 150 r, Helena Dahlbck Lutteman (red), Nationalmuseum,
1975
^ Edla Sofia Arvidsson 1997, s. 28ff
^ [a b] Edla Sofia Arvidsson 1997, s. 88ff
^ Minnesskrift utgiven av Gustavsbergs konsumtionsfrening
^ Arvidsson 2015, s. 81
^ Lindskog-Nordstrm 1973, s. 154
^ [a b c d e] Arvidsson 2007
^ https://www.bukowskis.com/sv/fineartbukipedia/6157-josef-ekberg
^ [a b c d] Tidslinje
^ http://www.signaturer.se/Sverige/BeataMartensson.htm
^ Svensk uppslagsbok, Malm 1932
^ Norling 2010, s. 31ff
^ Hald 1991, s. 67
^ Larsdotter 2014, s. 45
^ [a b c d] Norling 2010
^ [a b] Larsdotter 2014, s. 44ff
^ Norling 2010, s. 33
^ Arvidsson 2015, s. 135f
^ Edla Sofia Arvidsson 1997, s. 65
^ http://www.hembygd.se/gustavsberg/kf-koper-gustavsberg-1937/
^ Albin Johanssons tal vid KF:s 38:e kongress 7-8 juni 1937
^ [a b] Brunnstrm 2004
^ http://www.gustavsberg-ror.se/sv/om-oss/historik.aspx
^ Edla Sofia Arvidsson 1997, s. 51
^ Norling 2010, s. 40
^ Larsdotter 2014, s. 76f
^ Hald 1991, s. 89
^ Norling 2010, s. 48f
^ [a b] Edla Sofia Arvidsson 1997, s. 92
^ [a b] Edla Sofia Arvidsson 1997, s. 96
^ [a b c d] Gustavsbergs innovationer
^ Reservdelslista Gustavsberg
^ Arvidsson 2015, s. 209
^ Gustavsbergaren, nr 2/1977
^ [a b] Larsdotter 2014
^ Norling 2010, s. 82
^ Hald 1991, s. 86
^ Edla Sofia Arvidsson 1997, s. 95
^ Hald 1991, s. 134
^ Gustavsbergaren, nr 2/1950
^ Edla Sofia Arvidsson 1997, s. 102
^ [a b c] Gustavsbergs historia
^ Gustavsbergaren, nr 3/1969
^ Walter Steger en vn berttar
^ Gustavsbergaren, nr 5/1946
^ [a b c] Gustavsbergs webbplats: Vr historia
^ http://www.coachbuilt.com/bui/m/mullins/mullins.htm
^ [a b] Hald 1991, s. 151ff
^ Edla Sofia Arvidsson 1997, s. 110
^ Gustavsbergaren, nr 3/1948
^ Gustavsbergaren, nr 2/1954
^ Edla Sofia Arvidsson 1997, s. 112
^ Hald 1991, s. 198ff
^ Edla Sofia Arvidsson 1997
^ Norling 2010, s. 48
^ Hald 1991, s. 145
^ Lindblad 2004, s. 124
^ Lindblad 2004, s. 125
^ http://www.dn.se/kultur-noje/konst-form/herr-plast-haller-an/
^ [a b] Arvidsson 2015, s. 255
^ [a b c d] Hald 1991
^ Hald 1991, s. 232
^ Brunnstrm 1997, s. 319
^ [a b] Brunnstrm 1997, s. 40
^ Nationalmuseum
^ Brunnstrm 1997, s. 317
^ Lindblad 2004, s. 147ff
^ Hald 1991, s. 98
^ http://www.form1900.se/docs/article.asp?ref=25
^ https://www.bukowskis.com/sv/fineartbukipedia/22726-mari-simmulson
^ Larsdotter 2014, s. 136f
^ Bengt Berglunds glnsande emaljer: 'Gulros', 'Vitkrage' och 'Tistelblomma'.
^ Gustavsbergs porslinsmuseum
^ Emalj p G emaljkonst p Gustavsbergs badkarsfabrik 1949-1993
^ http://studiogods.se/bengt%20berglund-2.html
^ https://www.bukowskis.com/sv/fineartbukipedia/21187-bengt-berglund
^ Gustavsbergs porslinsmuseum: Bengt Berglund - en nyfiken rackare
^ [a b c d] Hald 1991, s. 264
^ Larsdotter, s. 192
^ [a b] https://www.bukowskis.com/sv/fineartbukipedia/20765-anders-bruno-liljefo
rs
^ Keramikens revolutionr: Anders Bruno Liljefors, Gsta Arvidsson, 2011
^ Hald 1991, s. 259ff
^ Gustavsbergaren, nr 1/1961
^ Form 1900: Karin Bjrquist - bruksvarans prstinna
^ Lutteman 1975, s. 56
^ Larsdotter, s. 192ff
^ Sholm - Bornholmsk keramik", Ann Vibeke Knudsen, Bornholms museum, 1992
^ Tusenkonstnren Stig Lindberg, Gisela Eronn, kapitel "Serviser fr folkhemmet", IS
BN 91-518-4100-2
^ http://www.signaturer.se/Sverige/lisalarsson.htm
^ http://www.nvp.se/Arkiv/Artiklar/2015/09/Formgivare-gor-uppror-mot-flyttplan/
^ [a b] Arvidsson 2015
^ Brunnstrm 1997, s. 176
^ [a b] Hald 1991, s. 236f
^ Hald 1991, s. 248
^ Hald 1991, s. 249
^ Hald 1991, s. 250
^ Gustavsbergaren, nr 1/1954
^ [a b c] Gustavsbergaren, nr 2/1969
^ Hald 1991, s. 224
^ [a b] Hald 1991, s. 230
^ http://www.fokus.se/2011/02/glaserat/
^ Nationalmuseum: Jan Landqvist
^ Hald 1991, s. 280
^ Gustavsbergaren, nr 4/1968
^ http://www.esbe.eu/se/sv-se/om-esbe/historik
^ http://gustavsbergaren.se/Gustavsbergaren/1972/nr5/s0a-s33_opt.pdf
^ Gustavsbergaren, nr 4/1969
^ Gustavsbergaren hsten 1967: Verksamhetsberttelse. Lst 30 november 2016.
^ Frvrv av AB Tarketts plastrrsfabrik
^ Hald 1991, s. 202
^ http://www.hembygd.se/saby-hembygdsforening/files/2013/01/INTRA_2002.pdf
^ Gustavsbergaren, nr 6/1969
^ Gustavsbergaren hsten 1967
^ Gustavsbergaren, nr 6/1972
^ Gustavsbergaren, nr 5/1972
^ Hald 1991, s. 272
^ [a b] Edla Sofia Arvidsson 1997, s. 36f
^ Arvidsson 2015, s. 232
^ Gustavsbergaren, nr 5/1975
^ Gustavsbergaren, nr 1/1975
^ Gustavsbergaren, nr 4/1975
^ Edla Sofia Arvidsson 1997, s. 24
^ Gustavsbergaren, nr 2/1976
^ Norling 2010, s. 67f
^ Intra Mlntorp AB. Lst 30 november 2016.
^ [a b] Arvidsson 2015, s. 241
^ Lindblad 2004
^ KF:s verksamhetsberttelse 1984
^ KF:s verksamhetsberttelse 1987
^ [a b] http://www.gustavsbergsporslinsfabrik.se/historik/
^ Norling 2010, s. 70f
^ Norling 2010, s. 72
^ Vrmd tidning, nr 4/1992
^ Norling 2010, s. 76
^ Norling 2010, s. 76ff
^ Smlandsposten: Badkarsproduktion i Norremark flyttas till Holland och Belgien
^ http://www.nvp.se/Arkiv/Artiklar/2014/04/Oviss-framtid-pa-Villeroy--Boch/
^ Kooperatren 1987: 2-3
^ http://www.wartsila.com/sv/om-oss/historia
^ Uppslagsverket Finland: Wrtsil
^ http://rorstrand-museum.se/historia/1980-tal/
^ Edla Sofia Arvidsson 1997, s. 108
^ http://www.gustavsbergsporslinsfabrik.se/foretaget/
^ http://www.gustavsbergsporslinsfabrik.se/
^ Edla Sofia Arvidsson 1997, s. 25
^ 400 nya bostder i Gustavsberg planeras av Ikano Bostad.
^ Gustavsberg.nu: Bostder. Lst 30 november 2016.
^ Fabriken lgger ner tillverkning 35 fr g.
^ Hotell Bl Bloms webbplats
^ Vrmd kommuns webbplats
^ Porslinsfabriken - Vrmd kommun (p sv). www.varmdo.se. Lst 30 november 2016.
^ Gustavsbergs Porslinsmuseums webbplats
^ http://www.porslinsfabriken-lidkoping.se/pressrelease2015.html
Externa lnkar[redigera | redigera wikitext]
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rr AB Gustavsberg.
AB Gustavsberg
HPF i Gustavsberg AB
Gustavsbergs Porslinsmuseum
Stockholms lns museum
Kategorier: Svenska porslinsfabrikerSvenska keramikfretagByggnader i Vrmd kommunPor
slinsmrkenSvenska jord- och stenvaruindustrifretagSveriges industrihistoriaWrtsilFret
ag bildade 1825GustavsbergGustavsbergs porslinsfabrik
Navigeringsmeny
Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga inArtikelDiskussionVisaRedigeraRed
igera wikitextVisa historikSk
Sk p Wikipedia
G till
Huvudsida
Skriv en ny artikel
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste ndringarna
Slumpartikel (bot)
Ladda upp filer
Std Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjlp
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvnlig version
P andra projekt
Bilder & media
Verktyg
Sidor som lnkar hit
Relaterade ndringar
Specialsidor
Permanent lnk
Sidinformation
Wikidataobjekt
Citera denna sida
Sprk
Deutsch
English
Nederlands

Norsk bokml
Norsk nynorsk

Suomi
Redigera lnkar
Sidan ndrades senast den 28 januari 2017 kl. 14.51.
Wikipedias text r tillgnglig under licensen Creative Commons Erknnande
dela
lika 3.
0 Unported. Fr bilder, se respektive bildsida (klicka p bilden). Se vidare Wikiped
ia:Upphovsrtt och anvndarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFrbehllUtvecklareCookie statementMobil vyW
ikimedia Foundation Powered by MediaWiki