Psykiatri Anteckningar DSM-5 v6

Psykiatri
Innehll
INLEDNING ...................................................................... 2 INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSTTNING .................... 26
Affektiva sjukdomar................................................................... 2
Schizofreni och andra psykossjukdomar.................................... 2 UTVECKLINGS- OCH NEUROPSYKIATRISKA STRNINGAR
Psykisk status ............................................................................. 2 ...................................................................................... 27
Skattningsskalor......................................................................... 2 Autism...................................................................................... 27
Psykosomatik ............................................................................. 3 ADHD = Attention Deficit / Hyperactivity Disorder .................. 28
Ngra termer ............................................................................. 3 TSTRNINGAR ............................................................. 29
Malignt neuroleptikasyndrom ................................................... 4
Anorexia nervosa ..................................................................... 30
Malign katatoni.......................................................................... 4
Bulimia nervosa ....................................................................... 31
Serotonergt syndrom................................................................. 4
Hetstningsstrning ................................................................. 31
AFFEKTIVA SJUKDOMAR .................................................. 5 tstrning UNS ........................................................................ 31
Egentlig depression = Major Depressive Disorder = MDD ......... 5 SUBSTANSRELATERADE SYNDROM ................................ 32
Egentlig depression med melankoliska drag ............................. 6
Alkoholbruksyndrom/alkoholberoende .................................. 33
Depressiv period ........................................................................ 6
Lkemedelsberoende .............................................................. 34
Utmattningssyndrom = utmattningsdepression ........................ 7
Narkotikaberoende .................................................................. 35
Ihllande depression = dystymi (kronisk lggradig depression) 8
Manisk episod/hypomani .......................................................... 8 KOGNITIVA SJUKDOMAR/LINDRIG KOGNITIV
Bipolr sjukdom ......................................................................... 9 FUNKTIONSNEDSTTNING ............................................. 36
Delirium = konfusion................................................................ 37
NGESTSYNDROM ......................................................... 10
Kognitiv sjukdom demens ..................................................... 38
Paniksyndrom/panikngest ..................................................... 11
Lindrig kognitiv funktionsnedsttning ..................................... 39
GAD = generaliserat ngestsyndrom ....................................... 12
Alzheimers sjukdom................................................................. 40
Social ngest = SAnD = Social Anxiety Disorder ....................... 13
Frontotemporal demens = FTD ................................................ 41
Specifika fobier ........................................................................ 13
Lewykroppsdemens = DLB och Parkinsons sjukdom och
TVNGSSYNDROM = OCD = OBSESSIVE-COMPULSIVE demens = PDD ......................................................................... 42
DISORDER ...................................................................... 14 Vaskulr demens ..................................................................... 43
Huntingtons sjukdom .............................................................. 44
PTSD = POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM ................ 15 Andra neurologiska demenssjukdomar ................................... 44
SCHIZOFRENI OCH ANDRA PSYKOSSJUKDOMAR ............ 16 SMNSTRNINGAR ....................................................... 45
Psykos ...................................................................................... 16
Kortvarig psykos ...................................................................... 16 SJLVMORD ................................................................... 47
Psykossymtom ......................................................................... 16 ICKE FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGAR ...................... 48
Folies a deux ............................................................................ 16
PDT = PsykoDynamisk Terapi ................................................... 48
Vanfrestllningssyndrom ....................................................... 16
KBT = Kognitiv BeteendeTerapi ............................................... 48
Schizofreni ............................................................................... 17
DBT = Dialektisk BeteendeTerapi ............................................. 49
Schizofreniformt syndrom ....................................................... 18
IPT = Interpersonell PsykoTerapi ............................................. 49
Schizoaffektivt syndrom .......................................................... 18
ECT = electroconvulsive therapy .............................................. 49
PERSONLIGHETSSYNDROM ............................................ 19 TVNGSLAGAR M.M. ..................................................... 50
A: Personlighetssyndrom, paranoid ........................................ 20
LPT lagen om psykiatrisk tvngsvrd .................................... 50
A: Personlighetssyndrom, schizoid .......................................... 20
LVM lagen om vrd av missbrukare i speciella fall................ 50
A: Personlighetssyndrom, schizotyp ........................................ 21
LRV lagen om rttspsykiatrisk vrd ....................................... 50
B: Personlighetssyndrom, antisocial ........................................ 21
LVU Lagen om vrd av unga .................................................. 51
B: Personlighetssyndrom, borderline emotionellt instabil
Frvaltarskap ........................................................................... 51
personlighetsstrning .............................................................. 22
Krkortslagen........................................................................... 51
B: Personlighetssyndrom, histrionisk ...................................... 23
Vapenlagen .............................................................................. 51
B: Personlighetssyndrom, narcissistisk .................................... 23
Smittskyddslagen ..................................................................... 51
C: Personlighetssyndrom, ngslig ............................................ 24
LSS............................................................................................ 51
C: Personlighetssyndrom, osjlvstndig .................................. 24
C: Personlighetssyndrom, tvngsmssig .................................. 25 INDEX ............................................................................. 52
Psykopati ................................................................................. 25
Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 utskrivet 2016-08-26

Inledning
INLEDNING
Det r vanligt med psykiska problem, det r primrt tillstnd hos ca 20 % av primrvrdspatienter.
Sker oftast fr somatiska problem.
Ca 50 % av patienterna med de vanligaste psykiska sjukdomarna r odiagnostiserade.
Ca 75 % av psykiska patienter skts i primrvrden, men ej t.ex. bipolra, schizofrena och akuta tillstnd.
Psykiatriska sjukdomar beror av bde arv och milj (i genomsnitt ca 50/50).
Anamnesen r nstan alltid viktigast. Det finns inga blodprov eller dylikt fr att bekrfta diagnos, endast fr att utesluta annat
(typ hypo-/hypertyreos, borrelia m.m.).
Fr diagnos anvnds ofta kriterier kallas hr operatorer, t.ex.:
o ICD 10 = International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems - Tenth Revision
Officiell klassificering med diagnoskriterier. Finns nedladdningsbar p t.ex.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-11-13. I praktiken anvnds klassificeringen hrifrn men inte
diagnoskriterierna. Nsta version, ICD-11, ska komma 2018.
o DSM-5 = Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders de diagnosticeringoperatorer som anvnds i
praktiken. Kommer frn USA, skyddade med copyright, gr inte att ladda ner utan man fr kpa en bok.
Fr att avgra grad eller frndring anvnds skalor, t.ex. MADRS = Montgomery-sberg Depression Rating Scale.
Prevalens (olika siffror verallt, troligen ungefr):
o ngest 12 %
o Missbruk 5%
o Depression 5%
o Schizofreni 1%
Livstidsrisk (olika siffror verallt, troligen ungefr):
o Depression Mn 20 % Kvinnor 35 %
o ngest Mn 15 % Kvinnor 30 %
Affektiva sjukdomar
Psykiska strningar som berr knslorna (ven kallat affekterna). T.ex:
Egentlig depression
Melankoli
Dystymi
Bipolra tillstnd
Schizofreni och andra psykossjukdomar

T.ex.:
Schizofreni
Schizofreniformt syndrom
Schizoaffektivt syndrom
Vanfrestllningssyndrom
Psykisk status
SOPA-kvadraten:
Suicidalitet Orientering
Suicidala stegen Orientering x X
Statistiska faktorer Vakenhet
m.m. Kldsel
Rd trd m.m.
Psykotiskt Affektivt
Vanfrestllningar Kontakt (formell/emotionell)
Hallucinationer Grundstmning
m.m. ngestladdning
Mimik, psykomotorik, grtmild m.m.
Skattningsskalor
Sjlvskattningar:
o MADRS = Montgomery sberg Depression Rating Scale anvndbar
Ska inte anvndas fr att stta depressionsdiagnos men fr att avgra hur djup en depression r
0-54 pong. 0-12: ingen depression, 13-19: ltt depression, 20-34: mttlig depression, 35: djup depression.
Se http://www.nll.se/upload/IB/pv/bjnvc/PAP/MADRS.pdf
o HADS = Hospital Anxiety and Depression Scale inte s bra
Strukturell:
o MINI
Semi-strukturell:
o SCID = Structured Clinical Interview for DSM disorders, grs av lkare p ca 1 h. bst
Alternativ som kanske fungerar bttre: Beskriv en vanlig dag.
Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 2 /52 utskrivet 2016-08-26

Inledning
Psykosomatik
Psykisk samsjuklighet vid kroppslig sjukdom.
Psykosomatisk sjukdom
Begreppet psykosomatisk sjukdom anvnds inte lngre, tidigare avsgs t.ex. magsr, ulcers kolit, astma, hypertoni m.m.
Somatisering
Nr psykosociala problem ger kroppsliga symtom.
Somatoforma syndrom
Klassificeras som psykiska sjukdomar, de kroppsliga symtomen kan inte frklaras av ngon bakomliggande kroppslig sjukdom, t.ex.:
Konversionssyndrom bortfall eller frndringar i frga om ngon kroppsfunktion som skulle kunna vara ett resultat av
neurologisk eller annan fysisk sjukdom, men som i sjlva verket beror p psykologiska faktorer. T.ex. blindhet, dvhet,
balansproblem, svljningssvrigheter, frlamningar m.m.
Somatiseringssyndrom symtom frn flera olika delar av kroppen:
o Debut fre 30 rs lder och
o Minst fyra smrtsymtom frn olika delar av kroppen och
o Minst tv gastrointestinala symtom som inte yttrar sig som smrta och
o Minst ett sexuellt symtom som inte yttrar sig som smrta och
o Minst ett pseudoneurologiskt bortfallsmrtsymtom (frsmrad balans eller koordination, svrigheter att svlja/klump
i hals, amnesi, frlust av berrings- eller smrtknsla, dubbelseende m.fl.)
Hypokondri kan vara med bisarra vanfrestllningar eller ngestdriven. Symtom:
o Tror sig ha symtom fr minst en allvarlig sjukdom vilken lkare inte kan hitta symtom fr.
o Vgrar att ta emot rd frn flertalet lkare om att besvren endast skulle vara psykiska.
Dysmorfofobi man tror att man r ful, kan bli beroende av plastikoperationer. Inte psykotiskt, d istllet dysmorfoparanoia
Tidstypiska diagnoser, t.ex.:
o Fibromyalgi
o El-allergi
o Amalgamsjuka
o Utbrndhet
o IBS(?) vanligt med samtidig psykiatrisk diagnos, oftast depression/ngest
Symtomfrstrkning
T.ex. p.g.a. man uppntt lder d frlder avled, eller sekundr sjukdomsvinst (fr mer uppmrksamhet, slipper skolgymnastik etc.).
Behandling
1. KBT
2. SSRI
3. Hypnos (mycket bra vid IBS)
Ngra termer
Adolescens: vergngsperiod mellan Illusion: vantolkning av reellt stimulus Dissociation: frndrad upplevelse av
barndom och vuxen Hallucination: respons utan stimulus omgivning eller identitet, t.ex. depersona-
Afasi: frvrvad sprkstrning Neologism: bildar nya ord lisation, derealisation eller borttrngning
Agnosi: ofrmga att knna igen freml, Ixoidi: man fastnar i ett mne Depersonalisation: knsla att st utanfr
personer, ljud m.m. Perseveration: upprepar en fras kroppen
Ataxi: ofrmga att koordinera rrelser Inkoherens: osammanhngande Derealisation: knns som en teaterkuliss
Affekt: upplevelsen av en knsla Konfubulation: fyller i minnesluckor
Apati: frnvaro av knslor Konfusion = delirium = frvirring Katatona symtom: frndrad
Amenorr: frnvaro av menstruation > 6 Oligofreni: primr utvecklingsstrning muskelspnning och strd motorik
mnader hos kvinna i fertil lder Demens: sekundr utvecklingsstrning Ekopraxi: hrmar andras rrelser
Apraxi: ofrmga att utfra vissa saker, t.ex. Kongruens = syntym t.ex. hallucination Katalepsi: stelhet, kan inte rra sig sjlv
knppa knappar med anklagande rster under en depression Stupor: vaken men kan inte rra sig
Akatisi: ofrmga att sitta still, av organiska Inkongruens = ej syntym t.ex. hallucina- (t.ex.vid hypnapomt tillstnd)
orsaker tion med glada rster under en depression Manerlighet: sirlighet, konstlad stelhet
Alexitymi: ofrmga att benmna knslor Sopor: somnat, gr ej att vcka Stereotypi: repetitiv eller ritualistisk rrelse
Anhedoni: ofrmga att gldjas/njuta Hypnagog: vid insomning (minnesregel: Logorr: mundiarr, babblar meningslst
Eutym: neutralt stmningslge G Och lGga sig gog) Verbigeration: upprepar meningslsa ord
Iktal: attackvis Hypnapomp: vid uppvakning Mutism: stumhet
GAF = Global Assessment on Functioning: skattning av funktionsfrmga. 0: otillrcklig information, 1: t.ex. allvarligt suicidal, 100:
inga symtom. Fanns i DSM-IV, anvnds inte mycket lngre.
EPS = extrapyramidala symtom: akatisi, dystoni, parkinsonism p.g.a. behandling med neuroleptika. Vid symtom: minska dosen, ge
Akineton (antikolinergikum som minskar parkinsonsymtom), vervg byte till klozapin som inte ger EPS.
Tardiv dyskinesi: ofrivilliga meningslsa rrelser, t.ex. att upprepat rcka ut tungan som kommer efter lngtids- och/eller
hgdosanvndning av dopaminantagonister, srskilt ldre typiska neuroleptika. Irreversibelt. Klozapin har minst risk av neuroleptika.

Inledning
Malignt neuroleptikasyndrom
Malignt neuroleptikasyndrom r ett ovanligt men livshotande tillstnd, en bieffekt till neuroleptika.
Symtom
Muskelstelhet
Tremor
Hg feber
Svettningar
Psykiska symtom
Epilepsianfall
Oregelbunden hjrtverksamhet.
Orsaker
Sannolikt verknslighet mot antipsykotiskt lkemedel brist p dopamin. 0,5 till 1 % av de som medicinerar med neuroleptika fr
malignt neuroleptikasyndrom. Hga medicindoser och snabb doskning kar risken.
Differentialdiagnoser
Malign katatoni
Behandling
Vrdas p IVA.
Neuroleptikamedicinering ska omedelbart avslutas.
Febernedsttande behandling, bensodiazepiner och specifika lkemedel bl.a. mnen som pverkar dopaminreceptorerna.
Ev. ECT.
Komplikationer
Hg mortalitet om ej behandlad. God prognos vid behandling.
Malign katatoni
Symtom
Hypertermi
Psykos
Stupor
Frvirring
Autonom labilitet (t.ex. hgt blodtryck, hg puls)
Leukocytos
CK-stegring
Orsaker
?
Malignt neuroleptikasyndrom
Behandling
Bensodiazepiner
ECT
EJ neuroleptika!
Komplikationer
Nra 100 % mortalitet
Serotonergt syndrom
Symtom
Initialt: Drefter: Risk fr:
Illamende, krkningar, diarr Tremor Andningsdepression
Svettningar Koordinationsstrning Hjrtarytmi
Oro, rastlshet, agitation Konfusion Rabdomyolys
Hypertermi
Muskelrigiditet
Hyperreflexi
Kramper
Orsaker
Hga niver serotonin efter kombination av serotoninkande lkemedel, t.ex. flera SSRI eller SSRI + amfetamin eller ecstacy.
Behandling
vervakning. Vid behov sedering, intubation, nedkylning.
Komplikationer
Ddsfall har intrffat.

Affektiva sjukdomar
AFFEKTIVA SJUKDOMAR
Egentlig depression = Major Depressive Disorder = MDD
Frekomst
Prevalens: ca 10 %
Livstidsrisk: mn ca 15 %, kvinnor ca 30 %
95 % av patienter med depression lider ocks av ngest
91 % av patienter med ngest lider ocks av depression
Symtom
Minskad energi Lngsamma rrelser Idfattigdom Smrta/vrk
Minskat talflde Lngsamt tnkande Aptitfrlust Sexuella problem
Svarslatens Minnesstrning Viktnedgng Frndringar i
Utsltad, entonig rst Dlig Frstoppning menstruationscykeln
Minskad ansiktsmimik koncentrationsfrmga kad smrtknslighet
Diagnos Samma som DSM IV
Under en period av minst 2 veckor upplevt minst 5 av fljande symtom, varav minst ett av 1 eller 2:
1. Nedstmdhet under strre delen av dagen s gott som dagligen.
2. Klart minskat intresse eller minskad gldje infr alla eller nstan alla aktiviteter, under strre delen av dagen.
3. Betydande viktnedgng, utan att avsiktligt banta, eller viktuppgng.
4. Strd smn kad eller minskad.
5. Motorisk rastlshet eller lngsamhet s gott som dagligen.
6. Svaghetsknsla eller brist p energi s gott som dagligen.
7. Knslor av vrdelshet eller verdrivna/obefogade skuldknslor nstan dagligen.
8. Minskad tanke- eller koncentrationsfrmga eller obeslutsamhet s gott som dagligen.
9. terkommande tankar p dden - inte enbart rdsla fr att d, terkommande sjlvmordstankar utan ngon srskild plan, gjort
sjlvmordsfrsk eller har planerat fr sjlvmord.
och
Orsaka kliniskt lidande eller frsmrad funktion socialt, i arbete eller annat.
Inte bero p bruk av substans eller annat medicinskt tillstnd.
Riskfaktorer
Kvinnligt kn Sorg, tidig frlust av frldrar Rkning, alkohol- och
lder 50 65 r eller andra traumatiska hndelser tablettmissbruk
Personlighet, inlrd hjlplshet, Arbetslshet, social isolering, Lkemedel (neuroleptika,
tidigare psykiatrisk sjukdom ensamhet, hot spots (specifika betablockad m.fl.)
rftlighet geografiska omrden) Strukturella hjrnfrndringar
Lg utbildning Handikapp
Orsaker
Stroke Hyperparatyreoidism Bristtillstnd
Kardiovaskulr sjukdom Parkinsons sjukdom o Anemi
Cancer Cushings syndrom o B12-brist
Tyreoideasjukdom Infektioner o
Behandling
Undersk om somatiska orsaker till depression, behandla i s fall dessa: (CRP, Hb, LPK, TPK, Na, K, Ca, ALAT, PEth, B12, p-glukos,
thyreoideaprover, KOL, hjrtkrlsjukdom).
Behandling under ca 1 r, vid 3 recidiv vervg livslng behandling:
1. Fysisk trning, lika effektivt som medicinering vid lindrig depression
2. Psykologisk behandling med KBT/PDT/IPT 1:handsval vid lindrig till mttlig depression
3. SSRI (t.ex. sertralin=Zoloft 50-200 mg) 1:handsval vid svr depression
4. ECT 2:handsval vid svr depression
5. SNRI (t.ex. Cymbalta)
6. Mirtazapin ensamt eller tillgg till SSRI
7. TCA = Tricykliska antidepressiva (t.ex. klomipramin)
8. Neuroleptika (Seroquel)
9. MAO-hmmare
Komplikationer
Social deprivering, ensamhet, snkt livskvalitet
Aggravering (=frsmring), somatisering
Kardiovaskulra sjukdomar, hjrtinfarkt, hypertoni
Stroke
Kognitiv nedgng
ADL-svrigheter
Kronicitet
Sjlvmord
Ev. cancer
kad ddlighet i vrigt

Affektiva sjukdomar
Egentlig depression med melankoliska drag

Symtom
Lngvarig depression
Illaluktande lukthallucinationer
Ett av fljande som intrffar under den djupaste delen av den aktuella episoden:
a. Fullstndig frlust av intresse eller gldje eller
b. Ingen reaktion alls p stimuli som vanligen r lustfyllda
och
Minst tre av fljande
Srskild kvalitet p den depressiva sinnesstmningen klart skild frn knslan nr en nrstende dr
Regelmssigt smre p morgonen
Tidigt uppvaknande, minst tv timmar fre ordinarie tid
Uttalad psykomotorisk hmning eller agitation
Betydande aptitlshet eller viktnedgng frlorar minst 5 % av sin vikt under en mnad
verdrivna eller inadekvata skuldknslor
Behandling
Svarar bra p biologisk behandling = lkemedel och ECT (man skiljer p s.k. biologisk behandling och psykologisk behandling)
Komplikationer
Hippocampusatrofi
Frkortad livslngd (i genomsnitt 10 r kortare)
Depressiv period
Definitioner
Delas enligt ICD 10 in i:
Lindrig depressiv period
Medelsvr depressiv period
Svr depressiv episod utan psykotiska symtom
Svr depressiv episod med psykotiska symtom
Andra specificerade depressiva episoder
Depressiv episod, ospecificerad
Diagnos
Vid lindrig episod minst 2 av nedanstende, vid medelsvr episod minst 4, vid svr episod flertalet inklusive sjlvmordstankar (inga
krav p tidsperiod):
Distinkt snkt stmningslge
Bristande intresse eller gldje fr annars lustfyllda aktiviteter
Minskad energi, kad uttrttbarhet
Bristande sjlvtillit eller sjlvfrtroende
Omotiverade sjlvfrebrelser eller skuldknslor
Tankar p dd eller sjlvmord
Frsmring i tnkande/koncentration, obeslutsamhet, tveksamhet
Psykomotorisk agitation eller hmning
Smnstrning
Minskad eller kad aptit

Affektiva sjukdomar
Utmattningssyndrom = utmattningsdepression
Diagnos Enligt socialstyrelsen
Alla kriterier A till F ska vara uppfyllda. Notera punkt F, utred frst andra psykiatriska sjukdomstillstnd:
A. Fysiska och psykiska symtom p utmattning under minst tv veckor. Symtomen har utvecklats till fljd av en eller flera
identifierbara stressfaktorer vilka har frelegat under minst sex mnader.
B. Ptaglig brist p psykisk energi eller uthllighet dominerar bilden.
C. Minst fyra av fljande symtom har frelegat i stort sett varje dag under minst tv veckor:
1) Koncentrationssvrigheter eller minnesstrning
2) Ptagligt nedsatt frmga att hantera krav eller att gra saker under tidspress
3) Knslomssig labilitet eller irritabilitet
4) Smnstrning
5) Ptaglig kroppslig svaghet eller uttrttbarhet
6) Fysiska symtom ssom vrk, brstsmrtor, hjrtklappning, magtarmbesvr, yrsel eller ljudknslighet
D. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller frsmrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
E. Beror ej p direkta fysiologiska effekter av ngon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller ngon somatisk
sjukdom/skada (t.ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom).
F. Om kriterierna fr egentlig depression, dystymi eller generaliserat ngestsyndrom samtidigt r uppfyllda anges
utmattningssyndrom enbart som tillggsspecifikation till den aktuella diagnosen.
Orsaker
Ofta ihrdiga, ambitisa, pedantiska personer. Stressfaktorer:
Hg arbetsbelastning Bristande belning Orttvisa
Bristande kontroll ver sin arbetssituation Dligt samspel med andra Vrderingskonflikter
Frebyggande (lttare att frebygga n att behandla)
Ta dig tid fr terhmtning! t ordentligt och regelbundet, hoppa inte ver mltider
Ta pauser, bde lnga och korta Sov ordentligt, prova smnskola
Motionera Minska belastningen, trna p att sga nej, delegera, be om hjlp
Behandling
84 % gr tillbaka i fulltidsarbete, men r d mer stressknslig. Det kan ta lng tid att komma tillbaka.
Ta god tid till anamnes bakgrund, belastningar, arbets- och familjesituation, symtom
Status
Utred diffdiagnoser:
o Hb (anemi), SR (infektion, reumatism), p-glukos (diabetes), TSH (hypotyreos), Ca (hypercalcemi), PEth (alkohol),
homocystein (B12, folsyra)
o EKG (hjrtarytmier)
Det viktigaste r:
Fysisk aktivitet
Regelbundna vanor
Regelbundna terbesk med livsstilsdiskussion
ven:
Smnskola
Samtalsstd
Psykiatrikerkonsult vid behov
Stresshanteringskurs
Komplikationer
Lngvarig stressknslighet, uttrttbarhet

Affektiva sjukdomar
Ihllande depression = dystymi (kronisk lggradig depression)

Symtom
Lggradig depression under mer n 2 r.
Minskad energi eller aktivitet
Smnstrningar
Brist p sjlvfrtroende eller knslor av otillrcklighet
Koncentrationssvrigheter
Ofta grtmild
Libidominskning eller brist p intresse fr andra njutningsfyllda aktiviteter
Knslor av hopplshet eller frtvivlan
Upplevd ofrmga att klara av rutinmssiga ansvarsomrden i det dagliga livet
Pessimism om framtiden eller grubbel om det som varit
Social tillbakadragenhet
Minskat talflde
Diagnos ndrad, kombination av dystymi och kronisk egentlig depression frn DSM IV
Enligt DSM-5, under en period av minst tv r upplevt:
Nedstmdhet under strre delen av dagen de flesta dagar
och minst 2 av fljande:
Minskad aptit eller fr stort intag av mat
Fr lite eller fr mycket smn
Brist p energi, eller svaghetsknsla
Lg sjlvknsla
Koncentrationssvrigheter eller obeslutsamhet
Hopplshetsknslor
och
Besvrsfri max 2 mnader t gngen under 2-rsperioden
Ej maniska eller hypomana episoder
Besvren orsakar lidande eller frsmrad funktion
Behandling
Svarar bra p biologisk behandling = lkemedel och ECT (man skiljer p s.k. biologisk behandling och psykologisk behandling).
Manisk episod/hypomani
Symtom
Ingen sjukdomsinsikt, frhjd sinnesstmning, minskat smnbehov, pratsamhet, vdliga planer/inkp.
En avgrnsad tidsperiod med frhjd (glad), expansiv (t.ex. kramar frmlingar) eller irritabel sinnesstmning under minst 1
vecka (eller med vilken varaktighet som helst som krver sjukhusvrd) och
Den frndrade sinnesstmningen r s uttalad att den orsakar ptaglig funktionsfrsmring socialt eller i arbetslivet, eller att
sjukhusvrd r motiverad fr att frhindra att personen sjlv eller andra kommer till skada, eller s finns det psykotiska symtom
med i bilden och
Symtomen beror ej p ngra direkta farmakologiska faktorer som t.ex. drogmissbruk eller medicinering, eller en
allmnmedicinsk sjukdom som t.ex. hypertyreos och
Under sjukdomsperioden mste minst 3 av nedanstende symtom (eller 4 i hndelse av enbart irritabel grundstmning) ha varit
bestende och frelegat i betydande grad:
o kad sjlvknsla eller storhetsider
o Minskat smnbehov
o Mer pratsam n vanligt
o Tankeflykt
o Distraherbarhet
o kning av den mlinriktade aktiviteten eller psykomotorisk agitation
o verdrivet engagemang med sannolikt obehagliga konsekvenser (t.ex. kpgalenskap, sexuella snedsteg)
Hypomani:
Samma symtom men:
Ej psykotisk
Ej behov av slutenvrd
Duration minst 4 dagar
Ej funktionsfrlust
Det finns skattningsskalor, t.ex. MDQ, YMRS, HCL-32 som kan hjlpa till med diagnostik.
Behandling
Svarar bra p biologisk behandling = lkemedel (t.ex. litium eller valproat) och ECT.

Affektiva sjukdomar
Bipolr sjukdom
Hanteras av specialist (psykiater). Tidigare kallat manodepressivitet.
Definitioner Samma som DSM IV
Bipolrt syndrom typ I: maniska episoder (enligt ICD 10 dessutom haft depression)
Bipolrt syndrom typ II: hypomana episoder
Bipolrt syndrom typ II: konstant irritabilitet, kortvariga episoder med depressiva eller hypomana faser och djupa depressioner
Bipolrt syndrom typ III: depressiv grundstmning (dystymi), svra depressiva episoder. Omslag (switch) till hypomani av
antidepressiva lkemedel
Bipolrt syndrom typ IV: hypertymt temperament utan bifasiska svngningar, men terkommande djupa depressioner
Blandtillstnd (mixed states): samtidiga maniska och depressiva symtom. Vanfrestllningar, hallucinationer, motorisk under- eller
veraktivitet, samt svr ngest
Man kan g frn t.ex. typ II till typ I, men inte tvrtom.
Frekomst
Prevalens ca 0,6 % vardera fr bipolr typ I och typ II, totalt allts drygt 1 %. Debuterar ofta i 15-25 men diagnostiseras 10 r senare.
Symtom
Upprepade depressioner, period(er) med hypomani/mani
Diagnos
Minst en depressiv (se s. 6) och en hypoman/manisk (se s. 8) period. Upprepade hypomana/maniska perioder rknas som bipolr ven
utan depression. Observera att patienter med upprepade unipolra depressioner kan inte diagnosticeras som bipolra frrn minst en
hypoman eller manisk period inletts.
Orsaker
80 % arv, 20 % milj
Behandling
Krver ofta specialistvrd. Ska ha livslng uppfljning.
Mste ha stmningsstabiliserare, om endast depressionsminskande kad risk fr sjlvmord.
Vid blandade skov samtidigt depressiv och manisk: kad risk fr sjlvmord.
Viktigt med patientutbildning fljsamhet, regelbunden dygnsrytm, undvika alkohol/droger, lra sig observera tidiga tecken (t.ex. orkar
inte borsta tnderna/inte sovit p tv dygn), distribuera akutmedicin.
Akut mani:
Valproat (antiEP) eller
Litium eller
Neuroleptika eller
ECT eller
(Smnmedel)
Akut depression:
Svrare att behandla. Vlj ngot antidepressivt i kombination med stmningsstabiliserare. Observera risk fr verslag i mani, det r
drfr man r frsiktig med SSRI:
ECT svarar ofta mycket bra eller
lamotrigin=Lamictal (antiEP) eller
quetiapin=Seroquel, klozapin (neuroleptika) eller
olanzapin=Zyprexa (neuroleptika) + fluoxetin=Prozac (SSRI)
Profylax:
Litium fungerar klart bst. Men biverkningar: njurskador, hypotyreos, tremor, ngot snkt stmningslge. Eller
ECT eller
Valproat (antiEP), frebygger mani eller
lamotrigin=Lamictal (antiEP), frebygger depressioner, bra vid bipolr typ II eller
Antidepressiva SSRI t.ex. fluoxetin=Prozac, alltid i kombination med stmningsstabiliserare eller
Atypiska antipsykotika
o quetiapin=Seroquel eller
o olanzapin=Zyprexa + fluoxetin
Komplikationer
Vanligt med missbruk, alkohol ca 25 %, kokain ca 10 %, cannabis ca 10 %.
Ocks vanligt med ADHD, Tourettes syndrom, ngest, depression.

Affektiva sjukdomar
NGESTSYNDROM
Fr att kallas ngest fr det inte finnas ngon uppenbar relevant orsak.
Det r vanligt med samsjuklighet mellan ngest och depression, ofta kommer ngesten frst och sedan depression.
Fr att f knslan tnk dig att du nstan krdes ver av en buss, men lyckades hoppa undan precis i sista sekunden. Kroppen skakar,
hjrtat bankar, du kallsvettas, hyperventilerar m.m. Men det fanns aldrig ngon buss utan det kom helt ofrklarligt (panikngest) eller nr
du ska hlla ett fredrag (social fobi).
Definitioner
Kan uppdelas i (det finns fler):
Paniksyndrom
GAD = generaliserat ngestsyndrom
Social ngest
Tvngssyndrom
PTSD = posttraumatiskt stressyndrom
Specifika fobier
Frekomst
Prevalens: ca 12 %
Livstidsrisk: mn ca 15 %, kvinnor ca 30 %
Symtom
Overklighetsknsla
Frlust av kontroll
Hyperaktivitet
Hypoaktivitet
Smnlshet
Labilitet
Muskulr spnning
Darrningar
Hyperventilation
Hjrtklappning
Svettningar
Muntorrhet
IBS
Fibromyalgi, elallergi m.m.
Diagnos
HAD-skalan Hospital Anxiety and Depression
scale. 7 frgor ngest och 7 frgor depression, 0-3
pong p varje frga. Mer n 3 pong man kan g
vidare. Mer n 7 pong p ngest eller depression
minst mild depression resp. ngest.
Orsaker
Cerebral hypoxi p.g.a. astma, hjrt-
inkompensation, hjrtinfarkt, stroke m.m.
Epilepsi
Endokrina tillstnd som hypertyreos,
hyperparatyroidism, Cushings syndrom
Droger som amfetamin, ecstacy
Abstinens efter alkohol, bensodiazepiner
m.m.
Tv-faktor-inlrning: ngest en gng ger
undvikande vilket frstrker beteendet och
ngesten
Behandling
Fysisk aktivitet har bevisad effekt.
Psykologisk behandling (KBT/PDT/IPT)
Antidepressiva lkemedel som SSRI,
SNRI, TCA
Komplikationer
Hippocampusatrofi

Affektiva sjukdomar
Paniksyndrom/panikngest
Definition
Panikattacker inte knutna till bestmda situationer/platser, upplevs som livshotande och ger en utveckling mot stndig ngest fr nya
attacker risk fr agorafobi = torgskrck.
Frekomst
Prevalens: ca 150 000 svenskar lider av panikngest (1,7 %)
Diagnos Nstan samma som DSM IV
Fr panikattack, minst 4 av fljande:
Palpitationer, bultande hjrta eller hastig puls
Svettning
Darrning eller skakning
Knsla av att tappa andan
Kvvningsknsla
Smrta eller obehag i brstet
Illamende eller obehag i magen
Svindel, ostadighetsknslor eller matthet
Frossa eller vrmevallningar
Parestesier (domningar eller stickningar)
Derealisations- eller depersonalisationsknslor
Rdsla att mista kontrollen eller att bli tokig
Ddsskrck
Fr paniksyndrom:
A. terkommande ovntade panikattacker enligt ovan och
B. Att minst 1 av fljande har tfljt minst 1 attack under minst 1 mnad:
1. Ihllande frvntansngest (ngest fr ngestattack)
2. Betydande beteendefrndring p.g.a. attackerna
Fr agorafobi = torgskrck
A. Uttalad rdsla eller ngest infr minst tv av:
1. Frdas med allmnna transportmedel (t.ex. bil, buss, tg, fartyg, flygplan)
2. Vistas p ppna platser (t.ex. parkeringsplatser, marknader, broar)
3. Vistas inom slutna platser (t.ex. affrer, teatrar, biografer)
4. St i k eller befinna sig i folksamling
5. Vara utanfr hemmet p egen hand
B. Personen fruktar eller undviker dessa situationer p.g.a. tankar om att det skulle vara svrt att ta sig drifrn eller att det inte
skulle g att f hjlp
C. De agorafobiska situationerna utlser s gott som alltid rdsla eller ngest
D. De agorafobiska situationerna undviks aktivt, frutstter nrvaro av fljeslagare eller uthrdas under intensiv rdsla eller ngest
E. Rdslan eller ngesten str inte i proportion till situationen
F. Ihllande, vanligen minst 6 mnader
Diabetes/lgt blodsocker
Hypertyreos
Hjrtinfarkt/angina
Hjrtrytmrubbningar
Psykoser
Alkoholbruk/-abstinens, bensodiazepinabstinens
Behandling
Panikngest br behandlas tidigt, annars risk att agorafobiska beteenden biter sig fast.
Information
Psykologisk behandling (KBT/PDT/IPT), grna i kombination med SSRI
Farmakologisk
1. SSRI (escalitopram/Cipralex, fluvoxamin/Fevarin, paroxetin/Seroxat, sertralin/Zoloft)
Stt in och ut frsiktigt
Kan ka ngest kortsiktigt, minskar efter ca 14 dagar kan kombinera med bensodiazepin (alprazolam)
initialt.
Behandla sex mnader efter symtomfrihet, ofta ver ett r totalt
2. SNRI (venlafaxin/Efexor depot)
3. TCA (klomipramin/Anafranil)
4. BZD (alprazolam/Xanor)
Komplikationer
Riskerar att utveckla agorafobi (torgskrck)

Affektiva sjukdomar
GAD = generaliserat ngestsyndrom

Definition
Stndigt nrvarande oro fr vardagens problem. Ekonomi, hlsa, olyckor etc. Ger ptagliga spnningssyndrom,
koncentrationssvrigheter, strd smn m.m.
Frekomst
Prevalens: 7-8 % av befolkningen eller ca 300 000 svenskar lider av GAD (siffror frn olika kllor)
Symtom
Vaksam frvntan
Uttrttbarhet, spndhet, rastlshet, strd smn
Tnk om, mla fan p vggen, pjskig
ngslig rrande vlfrd, sjukdom, barn
Har ingen tolerans fr oskerhet
A. verdriven rdsla och oro (frvntansngest) infr ett antal olika hndelser eller aktiviteter (t.ex. skol- eller arbetsprestationer),
flertalet dagar under minst 6 mnader
B. Svrigheter att kontrollera oron
C. Rdslan och oron frknippas med minst 3 av:
1. Rastlshet, uppskruvad eller p helspnn.
2. Ltt att bli uttrttad.
3. Svrt att koncentrera sig eller tom i huvudet.
4. Irritabel.
5. Muskelspnning.
6. Smnstrning (svrt att somna, tta uppvaknanden eller orolig och otillfredsstllande smn).
D. Orsakar kliniskt signifikant lidande.
E. Beror inte p alkohol, kaffe, annan drog eller lkemedel eller somatisk sjukdom
F. Frklaras inte bttre med annan form av psykisk ohlsa.
Screening:
Har du varit avsevrt oroad eller ngslig fr flera saker under de senaste 6 mnaderna?
Knner du denna oro fr det mesta?
Tycker du att det r svrt att koncentrera denna oro eller str den din frmga att koncentrera dig p vad du gr?
Har du varit orolig hela ditt liv?
Behandling
Lkemedel behandla om tillrckligt plgsamt och har konsekvenser. Bara 30-40 % svarar p frsta preparatet, kombinera d
eller byt.
o SSRI sertralin (Zoloft), escalitopram (Cipralex), paroxetin (Seroxat)
o SNRI venlafaxin (Efexor), duloxitin (Cymbalta)
Komplikationer
Kroniska smrtsyndrom
Mag-/tarmproblem
Tandskador
Hypertoni
Hjrt-/krlsjukdom kroniskt sympatikuspslag
Tinnitus (utan hrselnedsttning)
Missbruk

Affektiva sjukdomar
Social ngest = SAnD = Social Anxiety Disorder

Tidigare (i DSM-IV) benmnt som social fobi.
Kan vara bde att trffa oknda och att st framfr folk. Liknar paniksyndrom men endast i dessa sammanhang. Om det inte ger ptagligt
lidande eller funktionsnedsttning r det istllet blyghet. Kan delas in i:
Icke-generaliserad form:
o Oftast att tala infr folk
o Livstidsprevalens ca 10 %
Generaliserad form:
o Allvarligare
o Rdsla fr/undviker flera sociala situationer
o Handikappande
o Livstidsprevalens ca 3 %
Ingen med social fobi sker vrd p grund av detta.

Definition Inte riktigt samma som DSM IV
Uttalad rdsla eller ngest fr en eller flera olika sociala situationer dr personen riskerar att utsttas fr kritisk granskning av
andra och
Personen fruktar att hen ska uppvisa symtom p ngest eller framkalla negativa omdmen och
De sociala situationerna framkallar s gott som alltid rdsla eller ngest och
De sociala situationerna undviks helt eller uthrdas under intensiv rdsla eller ngest och
Rdslan eller ngesten r oproportionerlig och
Varaktighet 6 mnader och
Orsakar lidande eller frsmrad funktion och beror inte p droger, lkemedel eller annat medicinskt eller psykiatriskt tillstnd.
Stndig rdsla att gra bort sig eller bli frljligad i olika sociala sammanhang. Begrnsar personen socialt, arbetsmssigt och medfr ett
ptagligt lidande.
Frekomst
Prevalens: ca 400 000 svenskar lider av social fobi (4 %)
Behandling
KBT
Gruppterapi
SSRI
o Patienten mste exponera sig samtidigt med medicinering
o Escalitopram (Cipralex), fluvoxamin (Fevarin), paroxetin (Seroxat), sertralin (Zoloft)
SNRI
o Venlafaxin (Efexor depot)
Andra lkemedel
o Tillflligt vid icke generaliserad form
o Betareceptorblockerare propranolol
o Bensodiazepin stesolid
Specifika fobier
Definition
ngest fr specifika saker, djur, situationer. Betydande besvr och pverkar livsfringen.
Frekomst
Prevalens: ca 900 000 svenskar lider av flygskrck och 1 000 000 lider av djurfobi (ca 10 %)
Behandling
KBT

Affektiva sjukdomar
TVNGSSYNDROM = OCD = OBSESSIVE-COMPULSIVE DISORDER

Definition
Tvngstankar och/eller tvngshandlingar som upplevs som verdrivna och orimliga, men som inte kan motsts.
Frekomst
Prevalens: ca 2-3 %
Debut ofta i yngre tonren
Diagnos Uppdaterat frn DSM IV
Minst ett av tvngstankar och tvngshandlingar:
Tvngstankar:
o terkommande och ihllande tankar, impulser eller inre bilder som under ngon period upplevts som ptrngande
och onskade, och som hos de flesta medfr stark ngest eller lidande och
o Frsk att ignorera eller undertrycka tankarna, impulserna eller de inre bilderna, eller att motverka dem med andra
tankar eller handlingar (d.v.s. genom att utfra en tvngshandling)
Tvngshandlingar:
o Upprepade konkreta handlingar (t.ex. tvtta hnderna, stlla i ordning, kontrollera) eller mentala handlingar (t.ex. be
bner, rkna, upprepa ord i det tysta) som personen knner sig tvingad att utfra till fljd av ngon tvngstanke, eller
i enlighet med regler som strikt mste fljas och
o Dessa konkreta eller mentala handlingar syftar till att frhindra eller minska ngest eller lidande, eller frhindra
ngon fruktad hndelse eller situation; emellertid har dessa konkreta eller mentala handlingar inte ngot verkligt
samband med det som de syftar till att motverka eller frhindra, eller s r de klart verdrivna
Tvngstankarna/tvngshandlingarna r tidskrvande (tar mer n 1 timme per dag) eller orsakar lidande eller frsmrad funktion
och
Symtomen beror inte p substansbruk eller annat medicinskt tillstnd och
Strningen frklaras inte bttre med annan psykisk ohlsa
Frga grna deprimerade patienter efter tvngssyndromssymtom. Screeningfrgor:

Tvttar du dig mycket fast du egentligen r ren?
Kontrollerar du upprepat spisen eller att du lst drren?
Mste du gra saker om och om igen fr att uppn knslan att det r precis rtt?
Orsaker
Biologiska
o Frndrad metabolism i pannlob och basala ganglier
o Vid prepubertal debut: autoimmun process (infektionsutlst)
Troligen inte sociala/psykologiska traumata
Behandling
KBT
Sjlvtrningsprogram
KPT (kognitiv psykoterapi)
Farmakologisk:
o SSRI
o TCA (klomipramin)
o Ev. neuroleptika

Affektiva sjukdomar
PTSD = POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM

Definition
Uppstr efter extremt traumatisk hndelse. terupplevande, undvikande. Psykisk labilitet, smnstrning, irritabilitet, koncentrations-
svrigheter, vaksamhet
Symtom
Plgsamma minnesbilder Begrnsade affekter Undvikande tankar, platser, samtal m.m.
Mardrmmar Smnstrningar Likgiltighet frmlingskap infr andra
Flashbacks Irritabilitet Koncentrationsproblem
Lttskrmdhet
Orsaker
Brnnskadade patienter Incest Intensivvrdspersonal
Brottsoffer (misshandel, Whiplash Brandmn
rn, vldtkt) Asylskande Lokfrare
Diagnos Ngot frkortat
Alla av A-H:
A Exponering fr faktisk dd, livsfara, allvarlig skada eller sexuellt vld p minst 1 av fljande stt:
a. Sjlv blivit utsatt
b. Sjlv bevittnat
c. Underrttats att traumatisk hndelse drabbat nra familjemedlem eller nra vn
d. Vid upprepade tillfllen eller under extrema omstndigheter exponerats fr traumatiska hndelser t.ex. frst p
plats att hantera mnskliga kvarlevor eller polisutredare som konfronterats med detaljer kring vergrepp mot barn
B Minst 1 av fljande, associerat med hndelsen och debut efter hndelsen:
a. terkommande, ofrivilliga, ptrngande, plgsamma minnen av hndelsen
b. terkommande mardrmmar kopplade till hndelsen
c. Dissociativa reaktioner (t.ex. flashbacks) dr hndelsen upprepas
d. Intensiv eller utdragen psykisk plga vid pminnelse om hndelsen
e. Uttalade fysiologiska reaktioner vid pminnelse om hndelsen
C Stndigt undvikande av stimuli som pminner om hndelsen och debut efter hndelsen med minst 1 av:
a. Undviker plgsamma minnen, tankar eller knslor associerade med hndelsen
b. Undviker yttre omstndigheter s som t.ex. personer, platser, samtal, situationer associerade med hndelsen
D Negativa kognitiva frndringar och negativt frndrad sinnesstmning kopplat till hndelsen och debut efter hndelsen med
minst 2 av:
a. Ofrmgen att minnas ngon viktig aspekt av hndelsen
b. Ihllande, verdrivna negativa uppfattningar (t.ex. Jag r vrdels, Vrlden r farlig)
c. Ihllande, frvanskade tankar om orsak till eller konsekvens av hndelsen, leder till anklagelse av sig sjlv eller
andra
d. Ihllande negativt knslotillstnd (t.ex. rdsla, skrck, vrede, skuld, skam)
e. Klart minskat intresse fr eller delaktighet i viktiga aktiviteter
f. Knsla av likgiltighet eller frmlingskap infr andra mnniskor
g. Ihllande ofrmga att uppleva positiva knslor
E Markanta frndringar av reaktioner, med minst 2 av:
a. Irritabel eller argsint
b. Hnsynslst eller sjlvdestruktivt beteende
c. verdrivet vaksam
d. Lttskrmd
e. Koncentrationssvrigheter
f. Smnstrning
F B-E ska ha varat i minst 1 mnad
G Orsaka lidande eller frsmrad funktion
H Ej bero p substansbruk eller annat medicinskt tillstnd
Allts:
E: Event (Hndelse), experience, threat to life or physical condition
R: Re-experiencing (terupplevende), flash-backs, nightmares etc.
A: Arousal (Frhjd vaksamhet), anxiety, startle, hypervigilance, irritability
A: Avoidance (Undvikande), of things, places, images
(D: Duration of plus one month)
(D: Disability)
Behandling
SSRI sertralin, paroxetin, fluoxetin
EMDR = Eye Movement Desentization and Reprocessing
Har ofta ven depression och smnproblem, behandla dessa problem ocks

Affektiva sjukdomar
SCHIZOFRENI OCH ANDRA PSYKOSSJUKDOMAR

Psykos
Definitioner
Delas in i
Syntyma = stmningskongruenta psykotiska drag. Vanligast.
Icke syntyma = stmningsinkongruenta psykotiska drag. T.ex. deprimerad som hr glada rster. Specialistfall, remitteras, kan
vara schizofreni.
Psykoser ska ej frekomma i Psykoser kan finnas i

Specifika ngestsyndrom Schizofreni
Personlighetsfrndringar Depression
Anpassningsstrningar Mani
Dystymi Hjrnlesionella tillstnd
Somatoforma syndrom Postpartum (kan vara brjan p psykossjukdom, inlgges)
d r det ngot annat Drogmissbruk Alkohol, Amfetamin/kokain, Cannabis,
Psiloscybin (svampar), LSD, PCP (= angel dust), DOB m.fl.
Symtom
Frvrngd verklighetsuppfattning
Hallucinos, frfljelseknsla, osammanhngande tal och tankar
Diagnos
Ska ha:
Hallucinationer man tror sig se/hra/knna saker som inte finns. Allts inte illusion dr ngot verkligen finns men man
feltolkar sinnesintrycken eller
Vanfrestllningar eller
Formella tankestrningar processen att tnka knns konstig (t.ex. typ som nr man har hg feber), tankestopp, tankar kommer
utifrn m.m.
Behandling
Vid frsta insjuknande: restriktiv med antipsykotika.
Vid oro och smnstrning, kortvarig behandling med bensodiazepin.
Akut: olanzapin velotab (munlslig) 10 mg, max 30 mg/dag eller inj. Cisordinol Acutard 50 mg/ml, 1-2 ml, max 1gng/3 dag
eller inj. Haldol 5 mg/ml 5 mg i.v. eller i.m., max 15 ml/dag
Lngsiktig behandling: monoterapi, grna i depform med injektion var 2-4 vecka med t.ex. risperidon, olanzapin (snabb
effekt), klozapin (effektiv men med biverkningar) eller aripiprazol (ej viktuppgng)
Kortvarig psykos
Kan t.ex. bero p att patienten inte sovit/tit p lnge. Minst 1 av fljande under hgst 1 mnad:
Hallucinationer
Vanfrestllningar
Desorganiserat tal
Psykossymtom
Psykos av andra orsaker, t.ex. SLE, kortisonmedicinering, borderline personlighetssyndrom m.m.
Folies a deux
Vanfrestllning utvecklas hos person som str i nra relation till en som redan lider av vanfrestllning (smittad).
Icke-bisarra vanfrestllningar men utan andra A-kriterier (se Schizofreni s. 17) och utan funktionsnedsttning. 5 olika
vanfrestllningar:
1. Erotomani: man tror att ngon r kr i en
2. Grandiositet/storhetsvansinne: ven som slutstadium i syfilis
3. Svartsjukeparanoia: ofta alkoholister
4. Frfljelseparanoia: ofta amfetaminmissbrukare
5. Somatisk form: vanfrestllningar om kroppsliga funktioner eller frnimmelser
Blandad form
Ospecificerad form

Affektiva sjukdomar
Schizofreni
Hanteras av specialist (psykiater)
Blir successivt smre
Behver kontinuerlig assistans
Drabbar ofta unga mnniskor 17-30
Frekomst
Prevalens: ca 1 % i alla samhllen och kulturer
Symtom
Positiva Negativa Kognitiva funktionshinder
Tillgg till sdant andra saknar som t.ex.: Saknar sdant andra har som t.ex.: Abstrakt tnkande
Hallucinationer Brist p tal o svrt att frst vergripande begrepp
o kan komma frn alla sinnen, o svarar inte p tilltal o svrt att se helhet, fastnar i detaljer
hrsel vanligast imperativa o lnga latenser o tolkar uttryck bokstavligt
(t.ex. ta p mssan, g tv Affektiv avflackning o frstr inte ironi
steg framt) eller o ger dlig emotionell kontakt o dessa symtom gr inte att behandla
kommenterande, kan vara flera o knslomssig inkongruens Minnesstrningar
rster som talar med varandra (t.ex. skrattar p begravning) o frsmrat arbetsminne
Vanfrestllningar o anhedoni med ofrmga att o svrt att lra nya saker
o kan vara frsteliga eller knna gldje, lust eller Exekutiva funktioner
bisarra njutning o ofrmga att bearbeta och/eller planera
o ofta grandiosa (t.ex. telepati, Tillbakadragenhet hndelser och intryck
man styr alla TV-program o passiv, orkesls o iniativofrmga
o.dyl.) o viljels o dlig tidsuppfattning, orsak och verkan,
Formella tankestrningar o ofrmga att vlja planerings- och organisationsofrmga
o processen att tnka knns o trtt o har svrt att anpassa sig efter nya
konstig, tankestopp, tankar frutsttningar
stts p utifrn m.m. Central coherence (kan inte hlla en rd trd)
Desorganiserat tal o svrt att stlla samman detaljer till helhet
o ordsallad o svrt att knna igen ansikten
o nybildning av ord o svrt att frst kroppssprk
o omstndigt, utan mening o leder till skygghet och tillbakadragenhet
Desorganiserat beteende Strningar av theory of mind
o underlig motorik o bristande inlevelsefrmga
o bristande frstelse fr att andra tnker/har
knslor
Kroppsuppfattning och stresstlighet
o stressverknslig
o svrt att habituera stndigt alarmtillstnd
o smnrytmstrningar
Diagnos Lite strre ndringar jmfrt med DSM IV
Stlls p anamnes av patient, observation av patientens beteende, lsande av journaler, samtal med anhriga, uteslutande av drogeffekt
samt annan psykiatrisk eller neurologisk sjukdom.
A Karakteristiska symtom under minst 1 mnad:
Minst 2 av fljande varav minst 1 av de tre frsta:
o Vanfrestllningar
o Hallucinationer
o Desorganiserat tal
o Desorganiserat eller katatont beteende
o Negativa symtom
och
B Social eller yrkesmssig dysfunktion och
C Kontinuerliga sjukdomstecken (behver inte uppfylla kriterier enligt A hela tiden) under minst 6 mnader och
D Ej beroende p schizoaffektivt syndrom, egentlig depression eller bipolr sjukdom och
E Ej beroende p substansbruk eller annat medicinskt tillstnd och
F Om patienten har autism eller kommunikationsstrning krvs framtrdande vanfrestllningar eller hallucinos under minst 1
mnads tid
Kan delas in i 5 undergrupper:
1. Paranoid domineras av vanfrestllningar
2. Desorganiserad = hebren
3. Kataton
4. Odifferentierad blandning
5. Residual aktiva symtom har frsvunnit

Affektiva sjukdomar
Epilepsi
CNS-tumr, -trauma, -infektion
Stroke
Systemsjukdomar som SLE, Huntington m.m. gr MR eller DT
Droger (PCP = angel dust, LSD, amfetamin)
Affektiv sjukdom
Riskfaktorer
Social missanpassning, ofta barn till invandrare i lgre socialgrupper
Orsaker
Genetik 40 80 %
Infektioner under fostertiden
Droganvndning (cannabis?)
Stora livshndelser nra slktings dd m.m.
Behandling
70 % blir helt symtomfria med behandling.
Social ordning tycks bst bde som behandling och profylax.
Positiva symtom lttare att medicinera, negativa symtom svrare. Kognitiva funktionshinder: trning, KBT och anpassning av milj.
Andra generationens neuroleptika som risperidon eller Zyprexa. Brja i lg dos och trappa upp. Grna som deppreparat. Flj
srskilt viktuppgng och andra metabola riskfaktorer. Vid behandlingssvikt prova klozapin istllet, flj i s fall blodbild (risk
fr agranulocytos)
Psykosocialt delat ansvar med kommunen gllande boende och sysselsttning. Psykoterapi.
Flj patienter aktivt
Komplikationer
Ofta vervikt, rkning m.m. hjrt-/krlhndelser
47 % har annat missbruk (alkohol, narkotika). Alkohol och schizofreni 7 gnger mer kriminalitet/vld
Fr tidig dd ca 20 r kortare livslngd
Schizofreniformt syndrom
Som schizofreni men funktionsnedsttning under kortare tid (1-6 mnader) och behver inte uppfylla kriterierna B och F
Schizoaffektivt syndrom
Depression och/eller mani under minst hlften av sjukdomsperioden och
A-kriterier fr schizofreni uppfyllda utan samtidig frstmning under minst 2 veckor och
Ej beroende p substansbruk eller annat medicinskt tillstnd

Personlighetssyndrom
PERSONLIGHETSSYNDROM
Tidigare (i DSM IV) kallat personlighetsstrningar.
http://www.svenskpsykiatri.se/news/documents/PersonlighetsstrningSPFkliniskariktlinjer.pdf
http://web4health.info/sv/answers/psy-personality-overview.htm
Definitioner
Delas i DSM-5 in i tre kluster:
A Udda och excentriska personligheter:
a. paranoid
b. schizoid
c. schizotyp
B Dramatiska, impulsiva, emotionella personligheter:
a. antisocial
b. borderline
c. histrionisk
d. narcissistisk
C Rddhgsna och ngsliga personligheter:
a. ngslig
b. osjlvstndig
c. tvngsmssig
vriga personlighetssyndrom
a. orsakad av annat medicinskt tillstnd
b. andra specificerade personlighetssyndrom
c. ospecificerat personlighetssyndrom
Frekomst
Prevalens ca 10 %. Varje personlighetssyndrom ca 0,5-3 %
Symtom
Ett personlighetssyndrom r en relationsstrning
Diagnos Nstan identiskt med DSM IV
Personlighetssyndrom generellt enligt DSM-5:
1. Ett varaktigt mnster av upplevelser och beteenden som ptagligt avviker frn vad som allmnt sett frvntas i personens
sociokulturella milj. Mnstret kommer till uttryck inom minst 2 av fljande omrden:
kognitioner (d.v.s. sttet att uppfatta och tolka sig sjlv, andra personer och intrffade hndelser)
affektivitet (d.v.s. komplexiteten, intensiteten, labiliteten och rimligheten i det knslomssiga gensvaret)
mellanmnsklig funktionsfrmga
impulskontroll
2. Det varaktiga mnstret r oflexibelt och framtrder i mnga olika situationer och sammanhang
3. Det varaktiga mnstret leder till kliniskt signifikant lidande eller frsmrad funktion socialt, i arbete eller inom andra viktiga
funktionsomrden
4. Mnstret r stabilt och varaktigt och kan spras tillbaka tminstone till adolescensen (=vergngsperioden mellan barn och
vuxen) eller tidig vuxenlder
5. Det varaktiga mnstret kan inte bttre frklaras som ett uttryck fr eller en fljd av ngon annan psykisk ohlsa
6. Det varaktiga mnstret kan inte tillskrivas fysiologiska effekter av ngon substans (t.ex. illegal drog, lkemedel) eller ngot
annat medicinskt tillstnd.
Riskfaktorer
Nstan alla med personlighetssyndrom upplevde sin barndom som jobbig
Sexuella, psykiska och fysiska vergrepp
Orsaker
Genetik/milj ca 50 % var
Behandling
Inte sjlvklart att behandla alla
KBT/PDT/IPT
Tar lng tid

A: Personlighetssyndrom, paranoid
Symtom
Alert, misstnksam
Lever ofta som enstringar p.g.a. att de har svrt att umgs
Tror att andra vill krnka, skada, frnedra, utestnga
Hllning: misstro, lttkrnkt, ifrgasttande, fientlighet, svartmlande
Ett genomgende mnster av misstnksamhet och brist p tillit till andra personer varfr deras motiv genomgende uppfattas
som illasinnade. Problematiken visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang och tar sig minst 4 av fljande uttryck:
1. Misstnker p lsa grunder att andra utnyttjar, skadar eller lurar honom eller henne
2. r uppfylld av oberttigade tvivel p vnners och arbetskamraters lojalitet eller plitlighet
3. Ger inte grna andra frtroenden av obefogad rdsla fr att informationen ska komma att anvndas mot honom eller
henne i illvilligt syfte
4. Tolkar in krnkning eller hot i oskyldiga yttranden eller hndelser
5. ltar stndigt gamla ofrrtter (d.v.s. kan inte frlta ngon som frolmpat, srat eller p annat stt betett sig
krnkande mot honom eller henne)
6. Upplever angrepp mot sin egen person eller sitt anseende som inte r uppenbara fr omgivningen och r snabb att
reagera med ilska eller att g till motangrepp
7. Har utan rimlig grund terkommande misstankar om att partnern r otrogen
Detta mnster visar sig inte enbart i samband med schizofreni, bipolr sjukdom eller depression med psykotiska drag, ngon
annan psykossjukdom eller autism
Schizofreni (fr ej frekomma psykoser i paranoidt personlighetssyndrom)
Hjrntumr (utred med MR)
A: Personlighetssyndrom, schizoid
Symtom
Oberoende, hemlighetsfull, vaksam, ensam
Enstringar, vill inte ha kontakt med andra, verkar vara knslokall
Har litet intresse av emotionell interaktion, blir ltt verstimulerad
Hllning: ointresserad men formellt kapabel till social kontakt
A. Ett genomgripande mnster av tillbakadragenhet frn sociala situationer och ett begrnsat register av knslouttryck i kontakten
med andra. Problematiken visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang och tar sig minst 4 av fljande uttryck:
1. Varken nskar eller uppskattar nra relationer, inte ens inom den egna familjen
2. Vljer nstan alltid ensamaktiviteter
3. Har fga, om ens ngot, intresse av sexuell gemenskap
4. Finner endast gldje i ett ftal, om ens ngra, aktiviteter
5. Saknar nra vnner eller andra personliga kontakter utver den nrmsta familjekretsen
6. Frefaller vara likgiltig fr svl berm som kritik
7. Uppvisar emotionell kyla, tillbakadragenhet eller flacka affekter
B. Detta mnster visar sig inte enbart i samband med schizofreni, bipolr sjukdom eller depression med psykotiska drag, ngon
Schizofreni (fr ej frekomma psykoser i schizoidt personlighetssyndrom)
Aspergers syndrom o. likn.
Behandling
Behver inte behandlas om det inte orsakar problem

A: Personlighetssyndrom, schizotyp
Symtom
Mycket franingar, knslig
Slirar p verkligheten
Tycker att nrhet r hotfullt, grnsen mellan verklighet och upplevelser r vag
Hllning: avvaktande, distanserad, spnd
Diagnos Identiskt med DSM IV
A. Ett genomgende mnster av sociala och mellanmnskliga funktionsstrningar som utmrks av excentriskt beteende och
kognitiva eller perceptuella frvrngningar, samt av akuta obehagsknslor vid nra kontakter och begrnsad frmga till nra
relationer. Problematiken visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang och tar sig minst 5 av fljande uttryck:
1. Har hnsyftningsider (dock inte av vanfrestllningskaraktr)
2. Har underliga frestllningar eller magiskt tnkande som pverkar beteendet och som inte stmmer med gllande
uppfattningar och normer i personens sociokulturella omgivning (r t.ex. vidskeplig, tror p klrvoajans, telepati eller
ett "sjtte sinne"; hos barn och ungdomar bisarra fantasier eller fixa ider)
3. Har ovanliga perceptuella upplevelser, inkluderat kroppsillusioner
4. Talar och tnker besynnerligt (t.ex. vagt, omstndligt, metaforiskt, sirligt eller stereotypt)
5. r misstnksam eller har paranoida tankar
6. Uttrycker inadekvata eller begrnsade affekter
7. Ter sig udda, excentrisk eller besynnerlig i upptrdande eller yttre framtoning
8. Saknar nra vnner eller andra personliga kontakter utver den nrmsta familjekretsen
9. Knner stark social ngest som inte avtar vid nrmare bekantskap och som r kopplad till paranoid rdsla snarare n
till negativ sjlvbild
B. Detta mnster visar sig inte enbart i samband med schizofreni, bipolr sjukdom eller depression med psykotiska drag, ngon
Schizofreni (fr ej frekomma psykoser i schizoidt personlighetssyndrom)
Aspergers syndrom o. likn.
B: Personlighetssyndrom, antisocial
Symtom
ventyrslysten, risktagande
Frvntar sig inget gott frn ngon annan
Tycker att ingen ser till hans behov, antingen utnyttjar man eller s blir man utnyttjad
Hllning: attackerande, kontrollerande, utnyttjande, cynisk
Diagnos S gott som identiskt med DSM IV
A. Ett genomgende mnster av bristande respekt fr och krnkningar av andras rttigheter som varat sedan 15-rsldern, vilket
tar sig minst 3 av fljande uttryck:
a. r ofrmgen att anpassa sig till rdande normer fr lagligt beteende, vilket visar sig i upprepade brottsliga handlingar
b. Har ett bedrgligt beteende, vilket visar sig i upprepade lgner, bruk av falska namnuppgifter eller frsk att lura andra
fr njes eller personlig vinnings skull
c. r impulsiv eller ofrmgen att gra upp planer
d. r irritabel och aggressiv, vilket visar sig i upprepade slagsml eller misshandel
e. Nonchalerar obekymrat svl egen som andras skerhet
f. r stndigt ansvarsls, vilket visar sig i en ofrmga att etablera ordnade arbetsfrhllanden eller att uppfylla
ekonomiska ligganden
g. Visar brist p ngerknslor, vilket visar sig i likgiltighet eller bortfrklaringar efter att ha srat, betett sig illa mot eller
bestulit ngon
B. Personen r minst 18 r
C. Det finns belgg fr uppfrandestrning med debut fre 15 rs lder
D. Det antisociala beteendet kommer inte enbart till uttryck i samband med schizofreni eller manisk episod
Schizofreni (fr ej frekomma psykoser) Mani
ADHD Psykopati
Drogmissbruk
Komplikationer
Kriminalitet 60-85 % av fngelsekunderna har antisocialt personlighetssyndrom

B: Personlighetssyndrom, borderline emotionellt instabil personlighetsstrning

I ICD 10 emotionellt instabil personlighetsstrning, i DSM-5 personlighetssyndrom, borderline. Kriterierna skiljer sig ngot t.
Frekomst
Prevalens: 0,5 2 %. Vanligare hos kvinnor n mn, vanligast i ldrar 19-34 r.
Symtom
Sjlvskadebeteende Tvungen att ha ngon att vara knuten till, men blir d rdd att bli lmnad
Oberknelig, spontan En rcka avbrutna frhllanden
Manipulerande I hate you, dont leave me
Orsakar mycket konflikter t alla hll Hllning: idealisering, behvande, nedvrdering, frkastelse
Semistrukturerad intervju med SCID II (SCID-5 finns inte p svenska nnu).
Ett genomgende mnster av pfallande impulsivitet samt instabilitet med avseende p mellanmnskliga relationer, sjlvbild och
affekter. Problematiken visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang frn tidig vuxenlder och tar sig minst 5 av fljande
uttryck:
1. Gr stora anstrngningar fr att undvika verkliga eller inbillade separationer (observera att sdant suicidalt eller sjlvskadande
beteende som beskrivs under kriterium 5 ska inte rknas in hr).
2. Uppvisar ett mnster av instabila och intensiva mellanmnskliga relationer som knnetecknas av omvxlande extrem
idealisering respektive extrem nedvrdering.
3. Identitetsstrning: uttalad och ihllande instabilitet med avseende p sjlvbild eller knsla av sammanhllen personlig identitet.
4. Visar impulsivitet i minst tv olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser fr personen sjlv (t.ex. slsaktighet,
sexuell ventyrlighet, drogmissbruk, vrdslshet i trafik, hetstning) (observera att sdant suicidalt eller sjlvskadande
beteende som beskrivs under kriterium 5 ska inte rknas in hr).
5. Visar upprepat suicidalt beteende, gr suicidala utspel, suicidhotar eller sjlvskadar.
6. r affektivt instabil, vilket beror p en pfallande bengenhet att reagera med frndrad sinnesstmning (t.ex. intensiv
episodisk dysfori, irritabilitet eller ngest som vanligtvis varar i ngra timmar och endast sllan lngre n ngra f dagar).
7. Kroniska tomhetsknslor.
8. Uppvisar inadekvat, intensiv ilska eller har svrt att kontrollera sin ilska (t.ex. upprepade raseriutbrott, stndig argsinthet,
upprepade slagsml).
9. Har vergende, stressrelaterade paranoida tankegngar eller allvarliga dissociativa symtom.
Orsaker
Traumatisk uppvxt, bristande validering som barn. Tycker sjlv att hen r vrdels.
ADHD PTSD (ven borderline har ofta trauma med sig)
Bipolr sjukdom Andra personlighetsstrningar
Sjlvskadebeteende
Behandling
DBT = dialektisk beteendeterapi erstt sjlvskadebeteenden med mer ndamlsenliga stt att handskas med problemen.
Validera patientens knslor men invalidera skadligt beteende. Patienten har tendens att verflytta sina problem till behandlaren, men ta
inte emot dem utan lt patienten sjlv hitta lsningar. Undvik lnga vrdtider, det blir svrt att skicka hem patienten..
Symtomen minskar ofta med kande lder, 15 r efter diagnos uppfyller 75 % inte lngre kriterierna.
Knsla
Borderline: snabbt, kraftigt svar p stimuli,

Outhrdlig lngsam tergng
niv
Uthrdlig
niv
Normal respons
Tid
Stimuli

B: Personlighetssyndrom, histrionisk
Frekomst
93 % r kvinnor
Symtom
Uttrycksfull, knslosam
Frfrisk i relationer, vill vara i centrum
Tror sig bli lskad fr att man r underhllande, spnnande och attraktiv
Hllning: social, hyperemotionell, dramatisk, frfrisk, kontrollerande
Ett genomgende mnster av verdriven emotionalitet och strvan efter uppmrksamhet. Problematiken visar sig i ett flertal olika
situationer och sammanhang frn tidig vuxenlder och tar sig minst 5 av fljande uttryck:
1. Knner sig illa till mods i situationer dr han eller hon inte str i centrum.
2. Samspelet med andra prglas ofta av ett inadekvat sexuellt frfriskt eller provocerande beteende.
3. Visar snabbt skiftande och ytliga uttryck fr knslor.
4. Anvnder sig genomgende av sitt yttre fr att dra uppmrksamheten till sig.
5. r verdrivet impressionistisk och detaljfattig i sitt stt att tala.
6. Ter sig sjlvdramatiserande, teatralisk och verdrivet knslomssig.
7. r lttpverkad av andra eller av omstndigheterna.
8. Uppfattar relationer som mer intima n vad som verkligen r fallet.
Andra kluster B-strningar
o narcissistisk
o antisocial
o borderline
B: Personlighetssyndrom, narcissistisk
Symtom
Ambitis, sjlvsker
Sjlvcentrerade, empatilsa, lttkrnkta
Behver vertyga sig sjlv om att de r perfekta, ballong som pyser ut mste fyllas p
Tycker att man mste vara vermnsklig fr att duga, allt annat r patetiskt
Hllning: idealiserande av statussymboler, nedltande mot andra, utnyttjande, bekrftelseskande
Ett genomgende mnster av grandiositet (i fantasin eller i beteendet), behov av att bli beundrad och brist p empati. Problematiken visar
sig i ett flertal olika situationer och sammanhang frn tidig vuxenlder och tar sig minst 5 av fljande uttryck:
1. Har en grandios knsla av att vara en betydande person (t.ex. verdriver talanger och framgngar, frvntar sig att bli
behandlad som hjd ver mngden utan att genom sina grningar gjort sig frtjnt av det).
2. r upptagen av fantasier om obegrnsad framgng, makt, glansfullhet, sknhet eller fullndad krlek.
3. Tror sig vara en speciell och unik person som br ska sig till, eller bara kan bli frstdd av, andra personer (eller institutioner)
som r speciella eller har hg status.
4. Krver ett vermtt av beundran.
5. Har en knsla av srskilt berttigande (d.v.s. har orimliga frvntningar p positiv srbehandling eller p att andra automatiskt
ska svara upp till hans eller hennes frvntningar).
6. Utnyttjar andra (d.v.s. drar frdel av andra fr att uppn sina egna ml).
7. Oempatisk: r obengen att uppmrksamma eller identifiera sig med andras knslor och behov.
8. r ofta avundsjuk p andra eller tror sig vara freml fr andras avund.
9. r arrogant och hgdragen i sitt beteende eller i sina attityder.
Andra kluster B-strningar
o histrionisk
o antisocial
o borderline
Paranoidt personlighetssyndrom
Hypoman episod vid bipolrt syndrom

C: Personlighetssyndrom, ngslig
Symtom
Sjlvkritisk, frsiktig
Social fobi som pverkar hela livet
Vill men vgar inte nrma sig andra, rdd att de kommer att hna honom/henne
Hllning: ngestfylld, spnd, undviker kontakt, frvntar sig frljligande, sjlvfrakt
Ett genomgende mnster av social hmning, knslor av otillrcklighet och verknslighet fr negativa omdmen. Problematiken visar
sig i ett flertal olika situationer och sammanhang frn tidig vuxenlder och tar sig minst 4 av fljande uttryck:
1. Undviker yrkesaktiviteter dr sociala kontakter r av betydelse av rdsla fr kritik, ogillande eller avvisande.
2. r ovillig att nrma sig andra utan att vara sker p att bli omtyckt.
3. r terhllsam i intima frhllanden av rdsla fr att knna sig skamsen eller frljligad.
4. r upptagen av rdsla fr att bli kritiserad eller avvisad i sociala situationer.
5. r hmmad i nya sociala situationer vilket beror p knslor av otillrcklighet.
6. Betraktar sig sjlv som socialt oduglig, oattraktiv eller underlgsen andra.
7. r ptagligt ovillig att ta personliga risker eller att ge sig in i nya aktiviteter eftersom det skulle kunna leda till genanta
situationer.
Social fobi (generaliserad social fobi r mycket lik)
Schizoidt personlighetssyndrom (som kan men inte vill ha kontakt)
Paranoidt personlighetssyndrom
Aspergers syndrom
C: Personlighetssyndrom, osjlvstndig
Symtom
Hngiven, lojal
Tycker att de inte klarar sig sjlva, mste till varje pris ha ngon annan stark i sitt liv
Hllning: undergiven, klngig, tjurig, ixoid
Ett genomgende och pfallande starkt behov av att bli omhndertagen, vilket leder till ett undergivet och klngigt beteende samt rdsla
fr separation. Problematiken visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang frn tidig vuxenlder och tar sig minst 5 av fljande
uttryck:
1. Har svrt att fatta vardagliga beslut utan ett vermtt av goda rd och uppmuntran frn andra.
2. Har behov av att andra ansvarar fr de flesta viktiga omrden i hans eller hennes tillvaro
3. Har svrt att visa sig oenig med andra av rdsla fr att mista deras std eller gillande (obs: inkludera inte fall av vlgrundad
rdsla fr vedergllning).
4. Har svrt att starta projekt eller gra saker p egen hand (vilket beror p bristande tilltro till det egna omdmet eller frmgan
snarare n p bristande motivation eller energi).
5. Gr till ytterligheter nr det gller att f std och uppmuntran frn andra, ssom att frivilligt ta sig att utfra sdant som r
obehagligt.
6. Knner sig obekvm eller hjlpls p egen hand p grund av verdriven rdsla fr att inte kunna ta vara p sig sjlv.
7. Frsker genast etablera en ny relation som ska erbjuda omsorg och std nr ett nra frhllande tar slut.
8. r orimligt upptagen av rdsla fr att bli vergiven och behva ta hand om sig sjlv.
Depression
Misshandlande partner (man kan misshandla fram detta beteende)

C: Personlighetssyndrom, tvngsmssig
Symtom
Noggrann, flitig
Tycker att oordning r hotfullt, knslor r farliga, inget annat n perfekt duger, mste ha kontroll
Hllning: spnd, kontrollerande, kritisk, snl, detaljfokuserad, oknslig
En genomgende upptagenhet av ordning, perfektionism samt mental och mellanmnsklig kontroll p bekostnad av flexibilitet, ppenhet
och effektivitet. Problematiken visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang frn tidig vuxenlder och tar sig minst 4 av
fljande uttryck:
1. r upptagen av detaljer, regler, listor, ordning, organisation eller scheman i sdan grad att sjlva meningen med aktiviteten gr
frlorad.
2. Uppvisar en perfektionism som str frmgan att genomfra uppgifter (r t.ex. ofrmgen att avsluta projekt eftersom egna
verdrivet strikta krav inte r uppfyllda).
3. r verdrivet engagerad i arbete och produktivitet p bekostnad av fritidsaktiviteter och relationer till vnner (vilket inte
frklaras av uppenbart ekonomiskt ndtvng).
4. r verdrivet samvetsgrann, nogrknad och oflexibel i sdant som rr moral, etik och vrderingar (vilket inte frklaras av
kulturell eller religis tillhrighet).
5. r ofrmgen att gra sig av med utslitna eller vrdelsa saker som inte ens har ngot sentimentalt vrde.
6. r ovillig att delegera uppgifter eller samarbeta med andra svida de inte fullt ut underordnar sig hans eller hennes stt att
utfra arbetet.
7. r snl mot sig sjlv och andra; ser pengar som ngot som br sparas p hg infr framtida katastrofsituationer.
8. r stelbent och envis.
Aspergers syndrom
Tvngssyndrom
Psykopati
Egentligen inte personlighetssyndrom. Ingen diagnos alls, anvnds bara vid riskbedmningar.
Diagnos
PCL-R = Psychopathy checklist revised
Man kan f 0, 1 eller 2 pong inom varje omrde, max 40 pong. Normal person fr ca 1-2 pong, > 27 psykopatisk
Faktor 1: Aggressiv narcissism
o Charm
o Grandios sjlvuppfattning
o Patologiska lgner
o Manipulativ
o Avsaknad av skuld eller nger
o Ytliga frbindelser
o Avsaknad av empati
o Ofrmga att ta ansvar fr egna handlingar
Faktor 2: Socialt avvikande livsstil
o Behov av stimulation/Ltt uttrkad
o Parasitisk livsstil
o Dlig kontroll ver beteende
o Tidiga beteendeproblem
o Avsaknad av realistiska framtida ml
o Impulsivitet
o Oansvar
o Ungdomsbrottslighet
o terdragning av villkorlig frigivelse
Element som inte associeras med ngon faktor
o Promiskust sexuellt beteende
o Mnga korta gifterml
o Kriminell mngsidighet

Intellektuell funktionsnedsttning
INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSTTNING
Tidigare kallat psykisk utvecklingsstrning.
Definitioner
Mental retardation = MR
MMR = Mild Mental Retardation = ltt/lindrig mental retardation = IQ 35-70
SMR = Severe Mental Retardation = svr mental retardation = IQ < 35
IQ = Intelligenz-Quotient = intelligenskvot: standardfrdelad kurva fr intelligens dr 100 r medel. Mts med standardiserade tester.
Det finns olika tester/kurvor med olika standardavvikelse kan vara svrt att jmfra siffror.
Frekomst
IQ Benmning Prevalens
50-70 Lindrig = MMR 0,6-2,5 %
35-50 Medelsvr = MMR
20-35 Svr = SMR 0,3 %
< 20 Mycket svr = PMR
Associerade funktionsnedsttningar
Funktionsnedsttning MMR SMR
Epilepsi 12 % 37 %
Cerebral pares = CP 9% 21 %
Svr hrselnedsttning 7% 9%
Hydrocefalus 2% 6%
Svr synnedsttning 1% 26 %
En eller flera av ovanstende 24 % 50 %
Autistiskt syndrom 4% 9%
Annan psykisk avvikelse 53 % 56 %
Diagnos ndrat frn DSM IV, tidigare mer fokus p IQ
Intellektuell funktionsnedsttning r en utvecklingsavvikelse som har sin begynnelse under utvecklingsperioden och som inkluderar bde
intellektuella och adaptiva funktionssvrigheter inom de kognitiva, sociala och praktiska domnerna. Fljande 3 kriterier mste vara
uppfyllda:
A. Brister i intellektuella funktioner ssom slutledningsfrmga, problemlsning, planering, abstrakt tnkande, omdme,
studiefrmga och frmga att lra av erfarenheter vilket styrks via svl klinisk bedmning som via individualiserad,
standardiserad intelligenstestning. Och
B. Brister i adaptiv funktionsfrmga vilket leder till att personen inte nr upp till den utvecklingsmssigt och sociokulturellt
frvntade nivn av personligt oberoende och socialt ansvarstagande. Utan fortlpande stdinsatser begrnsar bristerna i
adaptiv kapacitet personens fungerande i ett eller flera vardagliga avseenden ssom kommunikation, social delaktighet och
sjlvstndighet inom ett flertal livsomrden som hem, skola, arbete och samhlle. Och
C. Bristerna i intellekt och adaptivitet visar sig under utvecklingsperioden.
Det finns specificerat kriterier fr de olika niverna lindrig, medelsvr, svr och mycket svr intellektuell funktionsnedsttning
fr respektive kognitiv, social och praktisk domn. Det r fr omfattande fr att skrivas in hr.
Orsaker
Genetik, t.ex. Downs syndrom 40 %
Faktorer under fostertiden, t.ex. infektioner, undernring, strlning, alkohol 10 %
Faktorer runt frlossningen, t.ex. infektioner, syrebrist, hjrnbldning 9%
Faktorer efter frlossningen, t.ex. infektioner, skallskador, drunkning 2%
Behandling
Hjlp med skolgng
Komplikationer
Downs syndrom Catch 22 (22q11-deletion) Klinefelter (XXY eller XXXY)
Hjrtfel Medfdda hjrtfel Kommer inte automatiskt in i pubertet
Duodenalstopp Avvikande utseende Ngot snkt IQ
Missbildning av kornea Gomspalt Smre verbal frmga
Psykisk utvecklingsstrning Hypocalcemi
Hyperaktivitet Lindrig mental retardation
Autism Epilepsi
Epilepsi
Depression
Demens

Utvecklings- och neuropsykiatriska strningar
UTVECKLINGS- OCH NEUROPSYKIATRISKA STRNINGAR

Autism
Definitioner
Aspergers syndrom Finns sedan DSM-5 inte lngre som diagnos utan ingr i autism. I DSM IV: Uttalade svrigheter med socialt
samspel och variabilitet/flexibilitet, ofta med monomana intressen, rutiner/ritualer, stereotyp icke-verbal kommunikation, avvikelser i
rsten och vissa diskreta sprkliga avvikelser (formalism, konkretism och andra egenartade stt att anvnda ord och meningar) i
kombination med en i grunden god verbal frmga/mycket gott ordfrrd.
Frekomst
Prevalens totalt ca 1 %, autism 0,2 %, aspergers 0,4 %
Symtom
Wings triad:
Svrigheter med socialt samspel
Svrigheter med kommunikation
o begrnsad konkret sprkfrstelse
o avvikelser i icke-verbal kommunikation
Begrnsad frestllningsvrld
o ritualbeteenden
o monomana intressen m.m.
Diagnos ndrat jmfrt med DSM IV.
NP-utredning (NeuroPsykiatrisk utredning) grs i team med bl.a. psykiater och psykolog. Dr ingr bl.a. anamnes med patient och
anhriga, EEG, DT, kromosomanalys, begvningstest, bedmning av funktionsfrmga och skattningsskalor, t.ex. TCI (Temperament
and Character Inventory), SCID-II, MMPI, AQ (Autism-spectrum Quotient), EQ (Empaty Quotient), ASDI, formulr A, DISCO.
A. Varaktiga brister i frmgan till social kommunikation och social interaktion i ett flertal olika sammanhang, viket visar sig
i fljande, aktuellt eller anamnestiskt belagt (exemplen r illustrativa, andra yttringar frekommer).
1. Bristande frmga till social msesidighet, alltifrn t.ex. att personen avviker frn det normalt frvntade i sitt stt att
nrma sig andra och ger bristande gensvar i samtalet, till att personen endast i begrnsad utstrckning delar intressen
eller knslor med andra, till att personen inte alls tar initiativ till eller ger gensvar vid sociala interaktioner.
2. Bristande frmga till icke-verbalt kommunikativt beteende vid sociala interaktioner, alltifrn t.ex. bristande
samstmmighet mellan verbal och icke-verbal kommunikation, till avvikelser i gonkontakt och kroppssprk eller
bristande frstelse fr och bruk av gester, till total frnvaro av ansiktsuttryck och icke-verbal kommunikation.
3. Bristande frmga att utveckla, bevara och frst relationer, alltifrn t.ex. svrigheter att ndamlsenligt anpassa sitt
beteende till olika sociala sammanhang, till svrigheter att leka ltsaslekar med andra eller att skaffa vnner, till
avsaknad av intresse fr jmnriga.
B. Begrnsade, repetitiva mnster i beteende, intressen eller aktiviteter vilket visar sig i minst 2 av fljande, aktuellt eller
anamnestiskt belagt (exemplen r illustrativa, andra yttringar frekommer):
1. Stereotypa eller repetitiva motoriska rrelser, stereotypt eller repetitivt tal eller bruk av freml (t.ex. enkla motoriska
stereotypier, ekolali, idiosynkratiska fraser, rada upp leksaker eller kasta freml).
2. Insisterar p att inget ska frndras i vardagen, oflexibel fixering vid rutiner eller ritualiserade mnster i verbala eller
icke-verbala beteenden (t.ex. extremt upprrd vid sm frndringar, svrigheter med instllningar, rigida
tankemnster, speciella hlsningsritualer, tar samma vgar eller ter samma mat varje dag).
3. Starkt begrnsade, fixerade intressen som r abnorma i intensitet eller fokusering (t.ex. starkt fst vid eller upptagen
av speciella freml, verdrivet inskrnkta eller ensidiga intressen).
4. Hyper- eller hyporeaktiv vid sensorisk stimulering, eller sreget intresse fr sensoriska aspekter av omgivningen
(t.ex. verkar vara oknslig fr smrta/vrme/kyla, reagerar starkt p specifika ljud eller ytstrukturer, vidrr eller
luktar pfallande verdrivet p freml, visuellt fascinerad av ljus eller rrelse).
C. Symtomen mste ha frelegat under den tidiga utvecklingsperioden (men behver inte vara tydligt mrkbara frrn
frvntningarna p social frmga ligger bortom den faktiska, begrnsade frmgan; senare i livet kan symtomen vara
maskerade via inlrda strategier).
D. Symtomen orsakar kliniskt signifikant nedsttning av den nuvarande funktionsfrmgan socialt, i arbete eller inom andra
viktiga funktionsomrden.
E. Dess strningar frklaras inte bttre med intellektuell funktionsnedsttning eller generell psykisk utvecklingsavvikelse.
Intellektuell funktionsnedsttning och autism frekommer ofta samtidigt; fr att diagnostisera samsjuklighet av autism och
intellektuell funktionsnedsttning ska den sociala kommunikationsfrmgan vara klart under den frvntade ned hnsyn tagen
till den allmnna utvecklingsnivn.
Fr var och en av (A) och (B) finns kriterier fr gradering i svrighetsgradniv 1 till 3, dr niv 3 krver omfattande std.
Beroende/missbruksproblematik
Frstmningssyndrom (bde depressiva och bipolra tillstnd)
ngesttillstnd
Psykotiska tillstnd (dr exempelvis negativa psykossymtom kan vara autistiska symtom)
Lindrig psykisk utvecklingsstrning
Orsaker
Genetik
Skador under fosterlivet
Behandling
Meningsfull, strukturskapande sysselsttning

Utvecklings- och neuropsykiatriska strningar
ADHD = Attention Deficit / Hyperactivity Disorder

Hanteras av specialist (psykiater).
Definitioner
Kan ha bara ADD (40 %), bara HD (10 %) eller bde ADD och HD (50 %).
DAMP = ADHD + motoriska svrigheter
Frekomst
Ca 5 % av skolbarn
Symtom
Skriver med bara ord utan punkter, stora bokstver m.m. Sover ofta lite
Har svrt att sitta still Kastar ur sig svar innan frgestllaren pratat klart
Lmnar sin plats i klassrummet Har svrt att vnta p sin tur
Springer omkring, klnger eller klttrar/knsla av rastlshet Avbryter eller inkrktar p andra
Pratar verdrivet mycket Obotlig tidsoptimist
Diagnos ndrat jmfrt med DSM IV. Hr ltt frkortat.
NP-utredning (se s. 27) utfrs.
A. Ett varaktigt mnster av bristande uppmrksamhet och/eller hyperaktivitet-impulsivitet. Symtomen inverkar negativt p
funktionsfrmga eller utveckling. Symtomen har en direkt negativ inverkan p sociala aktiviteter och aktiviteter inom
studier/arbete. Minst 1 av (1) och/eller (2):
1. Ouppmrksamhet: Minst 6 av fljande symtom har frelegat i minst 6 mnader till en grad som r ofrenlig med
utvecklingsnivn. Fr ldre tonringar och vuxna (17 r eller ldre) krvs minst 5 av symtomen:
a. r ofta ouppmrksam p detaljer eller gr slarvfel i skolarbetet, arbetslivet eller andra aktiviteter.
b. Har ofta svrt att bibehlla uppmrksamheten infr uppgifter eller lekar (t.ex. svrt att bibehlla fokus under
lektioner, samtal eller lngre stunder av lsning).
c. Verkar sllan lyssna p direkt tilltal (t.ex. ter sig frnvarande ven utan ngon uppenbar klla till distraktion).
d. Fljer sllan givna instruktioner och misslyckas med att genom fra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter
(t.ex. pbrjar uppgifter, men tappar genast fokus och lter sig ltt distraheras).
e. Har ofta svrt att organisera sina uppgifter och aktiviteter (t.ex. har svrt att klara av uppgifter i flera led; har svrt
att hlla ordning p utensilier, redskap och tillhrigheter; arbetar rrigt och oorganiserat; har svrt att tidsplanera;
kan inte hlla tidsramar).
f. Undviker ofta, ogillar eller r ovillig att utfra uppgifter som krver mental uthllighet (t.ex. skolarbete eller lxor;
fr ldre tonringar och vuxna: t.ex. sammanstlla rapporter, fylla i formulr, lsa lngre artiklar).
g. Tapper ofta bort saker som r ndvndiga fr uppgifter eller aktiviteter (skolmateriel, pennor, bcker, verktyg,
plnbcker, nycklar, anteckningar, glasgon, mobiltelefoner).
h. r ofta lttdistraherad av yttre stimuli (fr ldre tonringar och vuxna kan det inkludera ovidkommande tankar).
i. r ofta glmsk i det dagliga livet (t.ex. gra hemsysslor, g renden; gr ldre tonringar och vuxna: t.ex. flja upp
telefonmeddelanden, betala rkningar, komma till avtalade mten).
2. Hyperaktivitet och impulsivitet: minst 6 av fljande symtom har frelegat i minst 6 mnader till en grad som r
ofrenlig med utvecklingsnivn. Symtomen inverkar negativt p funktionsfrmga eller utveckling. Fr ldre tonringar
och vuxna (17 r eller ldre) krvs minst 5 av symtomen:
a. Har ofta svrt att vara stilla med hnder och ftter eller kan inte sitta still p stolen.
b. Lmnar ofta sin plats i situationer d man frvntas sitta kvar en lngre stund.
c. Springer ofta omkring, klnger eller klttrar i situationer dr det inte kan anses lmpligt (OBS: hos ungdomar eller
vuxna kan det vara begrnsat till en knsla av rastlshet).
d. Klarar sllan av att leka eller frstr sig lugnt och stilla.
e. r ofta "p sprng", agerar "p hgvarv" (t.ex. r ofrmgen eller obekvm med att vara stilla en lngre stund vid
exempelvis restaurangbesk eller p mten; kan av omgivningen uppfattas som rastls eller ha ett sdant tempo att
andra har svrt att hnga med).
f. Pratar ofta verdrivet mycket
g. Kastar ofta ur sig svar p frgor innan frgestllaren r frdig (t.ex. fyller i och avslutar andras meningar;
ofrmgen att vnta p sin tur i ett samtal).
h. Har ofta svrt att vnta p sin tur (t.ex. nr man str i k).
i. Avbryter eller inkrktar ofta p andra (t.ex. kastar sig in i andras samtal, lekar eller aktiviteter; anvnder andras
saker utan att be om lov eller f tilltelse; fr ungdomar och vuxna: t.ex. inkrktar i eller tar ver andras aktiviteter)
B. Ett flertal symtom p ouppmrksamhet eller hyperaktivitet-impulsivitet frelg fre 12 rs lder.
C. Ett flertal symtom p ouppmrksamhet eller hyperaktivitet-impulsivitet freligger inom minst 2 olika omrden (t.ex. i hemmet,
i skolan eller p arbetet; i samvaron med vnner eller nrstende; vid andra aktiviteter).
D. Det finns klara belgg fr att symtomen str eller frsmrar kvaliteten i funktionsfrmgan socialt, i studier eller i arbete.
E. Symtomen frekommer inte enbart i samband psykossjukdom och frklaras inte bttre med annan form av psykisk ohlsa.
Orsaker
Genetik 80 % Fr tidig fdsel
Rkning/alkoholkonsumtion under graviditet Bly
Behandling
Metylfenidat (Ritalin, Concerta), dosering vldigt individuell, titrera upp
Komplikationer
Missbruk 30 % av alla blandmissbrukare har ADHD
Kriminalitet 25 % av alla klienter i kriminalvrden, 50 % av alla livstidsdmda har ADHD
Uteliggare 35 % av alla uteliggare/hrbrgeboende har ADHD

tstrningar
TSTRNINGAR
tstrning frekommer ofta tillsammans med:
Depression
ngestsjukdomar (t.ex. tvngssyndrom, social fobi, PTSD)
Missbruk
Autismspektrumstrning
Bipolr sjukdom
Diagnos
Det freligger ett klart strt tbeteende och/eller viktkontrollbeteende
Strningen resulterar i frsmrad fysisk hlsa och/eller frsmrad psykosocial funktion
Strningen fr inte vara sekundr till ngon medicinsk eller psykiatrisk sjukdom
Kriterier fr inneliggande vrd:

BMI 14 eller
Snabb viktnedgng eller
Pverkat allmntillstnd eller
Stndiga invalidiserande krkningar eller
Allvarliga samtidiga somatiska sjukdomar, t.ex. diabetes mellitus eller
Allvarlig suicidrisk eller
Livshotande somatiska komplikationer, t.ex. hypokalemi
Hypertyreos
Hypofysinsufficiens
Binjurebarksinsufficiens/Addisons sjukdom
Diabetes mellitus (kan utveckla tstrningar, har mycket fokus p mat)
Tarmsjukdomar
Gastropares
Lngvariga infektionssjukdomar
Malignitet
Depression
Riskfaktorer
Genetik Sociokulturella faktorer
Gruppfaktorer Personlighet
Stress, trauma t.ex. vergrepp o Samvetsgrann, flitig, duktig
Familjefaktorer o Extremt lydig
o tstrningar hos familjemedlemmar o Alltid villig att hjlpa till
o vervikt hos familjemedlemmar o Omtnksam
o Affektiv sjukdom i familjen o Snll
o Missbruk i familjen o Perfektionistiska tvngstankar
o F gemensamma mltider i familjen o Socialt oskra, introverta
Orsaker
kade krav, t.ex. byter skola
Svr livshndelse
Bantning
Mobbning
Behandling
terstll vikten srskilt viktigt hos unga, men max 1,5 kg/vecka eftersom elektrolyter kan ndras snabbt
Patient < 19 familjeterapi
Normalisera tbeteendet, 6 mltider/dag
Hjlp att frst normalportioner
Matdagbok
ttrning
Hjlp att hantera ngest
ka sjlvfrtroende
Psykoterapi (kognitiv, psykodynamik)
KROK - kroppsknnedom

tstrningar
Anorexia nervosa
Definitioner
Undergrupper
Med sjlvsvlt endast sjlvsvlt
Med hetstning/sjlvrensning farligast, risk fr elektrolytrubbningar
Frekomst
1 % fr flickor < 18 , 0,1 % fr pojkar < 18
Symtom
Slutar ta skollunch Yrsel/svimning
ter inte frukost Amenorr
Slutar ta godis Smnstrning/tidigt uppvaknande
verdrivet hlsointresserad Nedstmdhet
Motionerar verdrivet Avmagring
Tvngsmssig Torr hud + lanugohr
Intresserad av mat Perifer kyla/cyanos
Lagar mat men ter inte/endast lite Gul hud
Tar mycket sallad Vgrar hlla vikten p eller ver nedre normalgrnsen fr sin lder och lngd
Anvnder mycket kryddor och salt Viktfobi brjar storgrta vid viktuppgng
Anvnder stora bylsiga klder Strd kroppsuppfattning
Trtthet Amenorr hos fertila kvinnor
Diagnos
A. Otillrckligt energiintag i frhllande till behoven vilket medfr en signifikant lg kroppsvikt med beaktande av lder, kn,
tillvxtkurva och kroppslig hlsa. Med signifikant lg kroppsvikt avses en vilt som understiger lgsta normalniv, eller, fr
barn och ungdomar, understiger den lgsta normalt frvntade kroppsvikten.
B. Intensiv rdsla fr att g upp i vikt eller bli tjock, eller ett ihllande beteende som motverkar viktkning, trots att personen r
klart underviktig.
C. Strd kroppsupplevelse med avseende p vikt eller form, sjlvknslan verdrivet pverkad av kroppsvikt eller form, eller
frnekar ihrdigt allvaret i den lga kroppsvikten.
Svrighetsgrad BMI
Lindrig 17
Medelsvr 16-17
Svr 15-16
Mycket svr < 15
Behandling
Var frsiktig med Levaxin ven vid ngot lga tyroideaniver, de vill grna ha men det kan snka BMI nnu mer.
Behandling s tidigt som mjligt
Familjeterapi till unga patienter
SSCM = Specialist Supportive Clinical Management: vnjer patienten att ta normalt, ser ven till andra problemomrden i
livet, utbildning om mat, tande, mnniskokroppen, anorexia, stter ml m.m.
Inlggning om BMI < 14, eller snabb avmagring, allvarliga elektrolytrubbningar m.m. LPT kan vara aktuellt.
Komplikationer
12-15 gnger kad ddlighet. Diabetes + anorexia nervosa 35 % ddlighet.
Amenorr
Hjrta
o Bradykardi
o Hypotension
o Minskad kontraktionskraft hos hjrta, liten hjrtmuskel srskilt vnster sida
o Frlngd QT-tid
o Arytmier
o Hjrtsvikt
o Sudden death, t.ex. p.g.a. elektrolytrubningar
Anemi, ven leukopeni
Osteoporos
Mag-tarmkanal
o Frtskador p tnder
o Karies
o Tandlossning
o Sr i matstrupe
o Gastropares
o IBS, obstipation, diarr
o ASAT/ALAT frhjda
Frdrjd pubertet
Utebliven lngdtillvxt

tstrningar
Bulimia nervosa
Symtom
Oftast normalviktig
Frsker ta lite men misslyckas, tappar kontrollen och ter kanske 10 000 kcal p en gng
Frsmrad tandstatus
Huvudvrk
Brstsmrtor (esofagit)
Svullna spottkrtlar
Diagnos Ngot modifierat jmfrt med DSM IV
A. Upprepade episoder av hetstning. En sdan episod knnetecknas av bde kriterium (1) och (2):
1. Personen ter under en avgrnsad tid (t.ex. inom 2 timmar) en vsentligt strre mngd mat n vad de flesta personer
skulle ta under motsvarande tid och omstndigheter.
2. Personen tycker sig ha frlorat kontrollen ver tandet under episoden (t.ex. en knsla av att inte kunna sluta ta eller
kontrollera vad och hur mycket man ter).
B. Upprepade olmpliga kompensatoriska beteenden fr att inte g upp i vikt, t.ex. sjlvframkallande krkningar; missbruk av
laxermedel, diuretika eller andra lkemedel; fasta; verdriven motion.
C. Bde hetstningen och de olmpliga kompensatoriska beteendena frekommer i genomsnitt minst en gng i veckan under 3
mnader.
D. Sjlvknslan r verdrivet pverkad av kroppsform och vikt
E. Symtomen frekommer inte enbart under episoder av anorexia nervosa.
Behandling
KBT, PDT eller IPT och
Fluoxetin 60 mg 1x1
Hetstningsstrning
Definitioner
Hetstning: har episoder d man under en begrnsad tid ter vsentligt strre mngd mat n vad de flesta personer skulle gjort, och under
frlorar under episoden kontrollen ver tandet.
Diagnos
A. Upprepade episoder av hetstning. En sdan episod knnetecknas av bde kriterium (1) och (2):
1. Personen ter under en avgrnsad tid (t.ex. inom 2 timmar) en vsentligt strre mngd mat n vad de flesta personer
skulle ta under motsvarande tid och omstndigheter.
2. Personen tycker sig ha frlorat kontrollen ver tandet under episoden (t.ex. en knsla av att inte kunna sluta ta eller
kontrollera vad och hur mycket man ter).
B. Under hetstningsepisoderna freligger minst 3 av fljande:
1. ter mycket fortare n normalt.
2. ter s mycket att det uppstr en obehaglig mttnadsknsla.
3. ter stora mngder mat utan att knna sig fysiskt hungrig.
4. ter i ensamhet p grund av skamknslor fr att ta s mycket.
5. cklas ver sig sjlv, knner sig deprimerad eller har starka skuldknslor eftert.
C. Hetstningen medfr ett ptagligt lidande.
D. Hetstningen frekommer i genomsnitt minst en gng i veckan under 3 mnader.
E. Hetstningen r inte frknippad med upprepade olmpliga kompensatoriska beteenden sim vid bulimia nervosa eller anorexia
nervosa.
Svrighetsgrad Antal hetstingsepisoder/vecka
Lindrig 1-3
Medelsvr 4-7
Svr 8-13
Mycket svr 14
Behandling
Farligt med gastric by-pass vid hetstningsstrning.
KBT. Ev. tillgg av fluoxetin 60 mg 1x1
tstrning UNS
Diagnos
tstrning som inte uppfyller alla kriterier fr t.ex. anorexia nervosa eller bulimia nervosa men som nd kan vara allvarlig
Man mter sitt vrde nstan uteslutande i termer av form och vikt
Utseendet r mycket viktigt
Komplikationer
Obesitas

Substansrelaterade syndrom
SUBSTANSRELATERADE SYNDROM
Denna del r ganska mycket ndrad frn DSM IV.
Gemensamt fr dessa droger r att hjrnans belningssystem aktiveras. Dopamin fristts, ger vlbehag och merbegr.
Det kan ocks handla om betingning stimuli som associeras med drogintag aktiverar ocks belningssystemen.
Upprepat intag bygger om belningssystemen, det blir en ond spiral s man mste ta drogen bara fr att m normalt. ven andra delar av
hjrnan byggs om, t.ex. frre dendriter vid amfetaminmissbruk.
I DSM-5 definieras 10 olika klasser av substanser:
1. Alkohol
2. Cannabis
3. Hallucinogener
4. Koffein
5. Lsningsmedel
6. Opioider
7. Sedativa, hypnotika och anxiolytika
8. Stimulantia (amfetamin, kokain m.m.)
9. Tobak
10. Andra substanser
Dessutom hamnar hasardspelssyndrom i samma kapitel d det i vissa avseenden liknar de vriga substansberoendesyndromen.
Var och en av de 10 grupperna delas in i:
Kallades tidigare beroende eller missbruk beroende p bl.a. allvarlighetsgrad. Nu
Substansbruksyndrom
kallas det istllet substansbruksyndrom och man graderar mellan lindrigt, medelsvrt
(t.ex. alkoholbruksyndrom)
och svrt beroende p hur mnga kriterier som uppfylls.
Intoxikation Nyligt intag av substansen, det orsakar signifikanta frndringar och symtomen
Substansbetingade (t.ex. alkoholintoxikation) beror inte p ngot annat
syndrom Abstinens Har upphrt med eller minskat substansbruk, det orsakar signifikant lidande eller
(t.ex. alkoholabstinens) funktionsnedsttning och symtomen beror inte p ngot annat
Ospecificerat syndrom Anvnds vid kliniskt signifikant lidande eller funktionsnedsttning men kriterierna
(t.ex. ospecificerat alkoholrelaterat syndrom) fr de andra syndromen (substansbruk, intoxikation eller abstinens) inte uppfylls.
Diagnoser kopplade till substansklasser enligt DSM-5
Sedativa, Annan
Hallucino- Lsnings-
Alkohol Cannabis Koffein Opioider hypnotika, Stimulantia Tobak (eller
gener medel
anxiolytika oknd)
Psykos x x x x x x x
Bipolra
x x x x x
syndrom
Depressiva
x x x x x x x
syndrom
ngest-
x x x x x x x x x
syndrom
Tvngs-
x x
syndrom
Smn-
x x x x x x x x
strningar
Sexuella
funktions- x x x x x
strningar
Delirium x x x x x x x x
Kognitiv
x x x x
sjukdom
Substans-
bruk- x x x x x x x x x
syndrom
Substans-
x x x x x x x x x
intoxikation
Substans-
x x x x x x x x
abstinens

Alkoholbruksyndrom/alkoholberoende
Definitioner
Standardglas: Riskbruk:
12 g alkohol t.ex. 4 standardglas/tillflle eller 9 standardglas/vecka fr kvinnor
1 flaska starkl (5 %) 5 standardglas/tillflle eller 14 standardglas/vecka fr mn
1,5 dl vin Minnesregel: 4 + 5 = 9. 9 + 5 = 14
0,4 dl sprit (36 %) Eller enligt AUDIT (se nsta sida)
Alkohol bryts ner i jmn individuell takt, gr ej att pverka. Ca 1 cl/timma 8 g/timma.
Viss mngd alkohol intagen snabbt ger strre kning i blodets promillehalt n om den intas lngsamt
Alkoholmissbruk typ 1: normalt socialt beteende
Alkoholmissbruk typ 2: tidig debut, mer kriminalitet, ofta ADHD med alkoholism
Alkoholmarkrer:
CDT: sensitivitet: 75 %, specificitet: 95 %.
GT: sensitivitet: 75 %, specificitet: lg. Organskada p lever, normaliseras efter 3 veckors nykterhet.
PEth: sensitivitet: 99 %, specificitet: 100 %. Visar konsumtion senaste ca 2 veckorna.
ASAT > ALAT: lg sensitivitet och specificitet
Frekomst
Riskbruk: 900 000 Missbruk: 400 000 A-lagare: 40 000 Ddsfall/r: 6 000
Symtom
Akut:
Eufori kat sjlvfrtroende Melankoli kad ACTH-sekretion
Stimulation Sluddrande tal Snkt intellektuell frmga Snkt oxytycinsekretion
Vlbehag Koordinationsstrningar Sedation koma dd Snkt testosteronsyntes
ngestdmpning Ataxi Vasodilatation och avkylning kad HDL
Hmnings- och Emotionell labilitet kad saliv- och Minskad
omdmeslshet Aggressivitet magsaftsekretion trombocytaggregation
Kroniskt bla.:
Tremor Hepatomegali Palmarerytem Wernicke-Korsakoffs
Alkoholansikte (rd, Ascites Icke kirurgiska rr syndrom
svullen, grov hud m.m.) Parotissvullnad Frmaksflimmer Upprepade traumata
Levercirrhos Dupuytrns kontraktur Smnapn, snarkningar Lkta revbensfrakturer
Akut eller kronisk (fibros-bildning av den Regelbundna blackouts Osteoporos hos
pankreatit palmara fascian) Delirium tremens yngre/medellders mn
Akut abstinens:
1. ngest, oro, handtremor, svettningar, smnrubbningar, irritabilitet, lindriga problem med hjrtklappning
2. Hjrtklappning och svettningar, handdarrningar, smnproblem, illamende, vergende hallucinationer hrrrande frn alla
sinnesapparater, ngslan, eventuellt krampanfall inom 2 dygn efter avslutat drickande
3. Delirium tremens: frvirring, hallucinationer (ofta om djur), varierande medvetandegrad, osammanhngande tal, motorisk oro,
mycket hg puls, kraftigt frhjt blodtryck, temperaturstegring, cirkulationskollaps. Kan komma 1-4 dygn efter lngvarigt
avslutat alkoholmissbruk.
Diagnos
DSM-5:
Ett problematiskt mnster av alkoholbruk som leder till kliniskt signifikant funktionsnedsttning eller lidande, vilket visar sig i minst 2
av fljande under en 12-mnaders period:
1. Dricker ofta alkohol i strre mngd eller under en lngre period n vad som avsgs.
2. Det finns en varaktig nskan om eller misslyckade frsk att begrnsa eller kontrollera drickandet.
3. Mycket tid gnas t att anskaffa alkohol, dricka alkohol eller terhmta sig efter att ha druckit alkohol.
4. Alkoholsug, eller en stark nskan eller lngtan efter att dricka alkohol.
5. Upprepat drickande vilket leder till att personen misslyckas med att fullgra sina ligganden p arbete, i skolan eller i hemmet.
6. Fortsatt drickande trots stndiga eller terkommande problem av social eller mellanmnsklig natur orsakade eller frvrrade av
effekterna av alkoholen.
7. Viktiga sociala aktiviteter, yrkes- eller fritidsaktiviteter verges eller minskas p grund av drickandet.
8. Upprepat drickande i situationer dr det medfr betydande risker fr fysisk skada.
9. Drickandet fortgr trots vetskap om bestende eller terkommande fysiska eller psykiska besvr som sannolikt orsakats eller
frvrrats av alkoholen.
10. Tolerans, definierat som endera av fljande:
a. Behov av ptagligt kad mngd alkohol fr att uppn berusning eller annan nskad effekt.
b. Ptagligt minskad effekt vid fortsatt inta av ofrndrad mngd alkohol.
11. Abstinens, vilket visar sig i endera av:
a. Ett abstinenssyndrom som r typiskt fr alkohol
b. Alkohol (eller en liknande substans, ssom en bensodiazepin) anvnds i syfte att lindra eller undvika abstinenssyndrom.
Svrighetsgrad
Lindrig: 2-3 symtom. Medelsvrt: 4-5 symtom. Svrt: 6 symtom.
CAGE tv positiva svar 80 % sensitivitet. Ett positivt svar utred.

Cut down: Har du frskt dra ner p ditt drickande?
Annoyed: Har du knt dig irriterad nr andra har kritiserat dina alkoholvanor?
Guilt: Har du ngon gng haft skuldknslor fr att du druckit?
Eye opener: Har det hnt att du tagit en l (vin/grogg) tidigt p dagen fr att komma igng?

AUDIT
Frgeformulr med 10 frgor, max 40 pong (se bild till hger).
Riskbruk:
kvinnor: 6 p eller Dlig minnesregel:
mn: 8 p eller 6, 8, 16 och 21 r
alkohol under graviditet eller multiplar av 3 resp. 4
alkohol vid bilkrning o.dyl.
Skadligt bruk: 16 p
Alkoholberoende: 21 p
Alternativ
Skriv upp bara fr dig sjlv varje dag hur mycket du druckit. Om du
tycker att det r fr mycket s tar vi upp det nsta gng.
Riskfaktorer
rftlighet 50 %. Vid alkoholism typ 2 spelar gener stor roll,
vid typ 1 kombination av gener och milj
ADHD
Ca hlften av alkoholister har ocks psykisk sjukdom
personlighetssyndrom vanligast, affektiv sjukdom ocks vanligt.
Behandling
Akut abstinens (5 % mortalitet vid delirium tremens, frr 33 %):
1. Betabion (tiamin + B6 + B12) i.m. dagligen tills akuta
symtom viker
2. oxazepam=Oxascand (bensodiazepin) p.o. s pulsen
hlls < 100
3. Oralovite 1 x 3 (B-vitamin) + Theralen-droppar
(antihistamin) till natten
Beroende:
Vid behov avgiftning med korstolerant preparat (bensodiazepiner)
enligt ovan. Sedan:
Psykologiska behandlingsmetoder
Antabus (disulfiram) aversion, ger obehagliga symtom
ssom flush, huvudvrk, hjrtklappning, andnd, illamende och krkningar vid alkoholkonsumtion. Ska administreras av sjuk-
vrdspersonal eller arbetsgivare, ej anhriga eller patienten sjlv. Det finns ven ett kortverkande liknande preparat Selincro.
Acamprosat (Campral) och naltrexon minskar suget, kan kombineras, grna ocks med KBT
Komplikationer
Vld (ca 70 % av alla vldsbrott Pankreatit abcesser m.m., hg Hjrnskador
r frknippade med alkohol) ddlighet o Alkoholdemens
Nringsbrist Infektionsknslighet o Alkoholhallucinos
Polyneuropatier Fetalt alkoholsyndrom o Epilepsi
Hypertoni (nstan alla drabbas) Psykos (under pgende rus efter o Wernicke encefalopati,
Gastrit/ulcus mnga rs bruk) konfusion, gonsymtom, ataxi
Hypogonadism Delirium tremens o Korsakoffs sjukdom = alkohol-
Fettlever/cirros Dd demens kronisk, irreversibel,
progredierande demens,
polyneuropati
Lkemedelsberoende
Definitioner
Beroendeframkallande: smnmedel/lugnande och smrtstillande medel
Tabletter rknas som droger nr man tar:
Lkemedel mer eller oftare n lkaren sagt att de ska tas
Tabletter fr att ha kul, bli hg eller undrar vad man fr fr effekt av att ta dem
Tabletter som man ftt av en slkting eller vn
Tabletter som man kpt svart eller stulit
Frekomst
Prevalens lkemedelsmissbruk: 150 000
Ddsfall/r: 800
Symtom
Bensodiazepinabstinens: mnga och svra symtom, t.ex.:
Oro, rastlshet, ngest, depression
Darrighet, skakningar
Svettningar
Hallucinationer
Epileptiska kramper
M.m.
Behandling
Bensodiazepiner: trappa ner lngsamt. Kan ta lng tid.
Narkotikaberoende
Beroende- Admini- Abstinens- Behandling
Typ Namn Akuta symtom Avvnjning Symtom vid verdos
potential stration symtom verdos
Eufori ngest
Tillfredsstllelse Oro
Andningsdepression
Sedation Obehagsknsla
Somnolens
Injiceras Lngsamt tal Agitation
Heroin Extremt Medvetandesnkning
Rks Sm pupiller Aggressivitet
beroende- Koma
Sniffas Ihopsjunken Instabilt
Snabbare framkallande Substitution Anestesi
Rektalt Ev. stickmrken temperament IVA
tillslag n Subutex, Muskulr rigiditet
Opium Koncentrationssvrigheter Stkighet
morfin Metadon (stelhet)
Nedsatt tarmfunktion Vldsamhet Naloxon
KBT Urinretention
(frstoppning, paralytisk ileus) Frysningar
Hypoxi, cyanos
Nedsatt njurfunktion, Skakningar
Bradykardi
Mycket ts urinretention Feber
Hypotension
Morfin beroende- Rks Illamende, krkningar Klda Kramp
Cirkulationskollaps
framkallande Injiceras Neurologiska skador, kad puls
knselbortfall och domningar kat blodtryck
Sniffas kad sjlvknsla Konfusion
ngest
Kokain Rks Hypomani KBT Psykomotorisk oro
Hyperirritabilitet IVA
Starkt Injiceras Motorisk oro Aggressivitet
Central- Aggressivitet
psykiskt ts Agitation/aggressivitet Psykos
stimulerande Kolhydratsug Stesolid
beroende Dricks Vidgade pupiller Kardiovaskulr
Amfetamin Smnbrist Naltrexon Haldol
Sniffas Frhjt blodtryck kollaps
Injiceras Minskad aptit och smnbehov Dd
ngest, oro Inom 1
Stora(/sm) pupiller
Vidgade pupiller Obehag timma:
Apnepisoder
Varierande, Dsighet, trtthet, smn, koma Kallsvettning ventrikel-
ts Andningsdeppression
Bensodiazepiner Xanor och Flamsighet Nervositet Trappa ner skljning/
Injiceras Blodtrycksfall,
Sobril r Avslappning, slhet, sluddrigt tal Hjrtklappning lngsamt aktivt kol.
Rektalt bradykardi, yrsel
Potentieras av t.ex. alkohol vrst Ev. eufori Darrningar
Hallucinationer
Minnesluckor Magsmrta IVA vb
Somnolens, koma
Kramper Flumazenil.
Eufori Muskelspasmer
IVA
Muskelavslappning ngest Smn
Beroende- Amnesi Rastlshet Ingen etablerad Medvetslshet
GHB Dricks Nedsvning
framkallande Dsighet Agitation behandling Andningsdepression
Baklofen
Krkningar Insomnia Dd
Amfetamin
Andningsdepression Psykos
Eufori Kommer sent (kan
Sederande vara i 6 veckor)
Kognitiv hmning ngest
Beroende- Rks Hysteriskt skratt Irritabilitet Ingen etablerad
Cannabis marijuana hasch Svrt att verdosera
framkallande ts Rdgdhet Rastlshet behandling
Takykardi Smnsvrigheter
Muntorrhet Mardrmmar
Hallucination/vanfrestllning Depression
Inte s beroende- Psykostecken
Hallucinogener LSD ts Svrt att verdosera
framkallande Frstorade pupiller
Depression
Abstinens ngest
Vlbefinnande, eufori
men inte s Minskad sexlust
Ecstacy ts Frvirring
beroende- Minnesstrningar
Stickningar/myrkrypningar
framkallande Koncentrations-
strningar
Amfetamin: Det krvs snabb intravens administration fr att

ge dopaminkning och kick. Oral administration ger s
lngsamt upptag att kicken uteblir.
Frekomst
Narkotikamissbruk: 18 000
Ddsfall/r p.g.a. narkotika: 400
Diagnos
Det finns ett frgeformulr liknande AUDIT kallat DUDIT
Behandling
Var observant p mjlighet att det kan rra sig om schizofreni.
Akut amfetaminpsykos: Inlggning p psykiatrisk klinik,
ofta med LPT. Bensodiazepin (stesolid) p.o. eller i.m.. Men
inte om samtidigt morfin i kroppen risk fr andnings-
depression. Ev. ven haloperidol eller olanzapin.
Akut cannabispsykos: Inlggning p psykiatrisk klinik, ofta med LPT. Drogfrihet i flera veckor. Vid behov bensodiazepin mot ngest
och insomni, olanzapin mot psykos, mirtazapin mot insomni och ngest.
Komplikationer
Generellt: fr tidig dd
Cannabis: Kronisk bronkit, Cancer, Snkt fertilitet, Passivitet, Mjligen kad risk fr schizofreni

Kognitiva sjukdomar/lindrig kognitiv funktionsnedsttning
KOGNITIVA SJUKDOMAR/LINDRIG KOGNITIV FUNKTIONSNEDSTTNING

En del ndringar jmfrt med DSM IV.
Delas in i:
Delirium (tidigare kallat konfusion)
Kognitiv sjukdom (tidigare kallat demens)
Lindrig kognitiv funktionsnedsttning (MCI)
Definitioner
Kognition = mnniskans frmga att lra, tnka och bearbeta information i hjrnan
MMT = Mini Mental Test ersatt av MMSE = Mini Mental State Examination = frgeformulr med max 30 pong. Aktuell version
heter MMSE-SR 2010:
25-30 pong: frisk/lindrig kognitiv funktionsnedsttning
19-24 pong: lindrig demens
11-19 pong: mttlig demens
0-10 pong: svr demens
Frvirring = konfusion = delirium demens
Diagnos
Man bedms i 6 olika domner:
1. Komplex uppmrksamhet (hlla kvar, selektera, dela uppmrksamhet; bearbetningshastighet)
2. Exekutiva funktioner (planera, fatta beslut, arbetsminne, respons p feedback/sjlvkorrigering av misstag, byta strategi, mental
flexibilitet)
3. Inlrning och minne (nrminne, korttidsminne, lngtidsminne, incidentell inlrning)
4. Sprklig frmga (expressiv sprklig frmga samt receptiv sprklig frmga)
5. Perceptuell-motorisk frmga (omfattar frmgor som inbegrips i visuell perception, visuokonstruktionsfrmga, perceptuell-
motorisk frmga, praxis och gnosis)
6. Social kognition (uppfatta knslor, mentaliseringsfrmga)

Delirium = konfusion
Definitioner
Ett akut (under period av timmar till dagar) insttande psykiskt syndrom karaktriserat av intellektuell och psykomotorisk strning samt
strd smn-/vakenhetscykel. Observera att konfusion r ingen sjukdom i sig utan utgr symtom p en bakomliggande sjukdom.
Frekomst
Prevalens: 30 % av ldre sjukhusvrdade patienter
Symtom
De vanligaste symtomen vid konfusion:
Fluktuerar ver dygnet, ofta mest stkig under natten
Snabbt insjuknande, timmar till dagar
Frvirring (bristande orientering i tid, rum, person och sammanhang)
Strd smnrytm - patienten sover eller r smnig p dagen, men r pigg och rastls p natten
Starka knsloyttringar eller -vxlingar
Illusioner och hallucinationer
Minnesstrningar
Ofrmga att fokusera
Personlighetsfrndring
Uttagerande
Uttalat splittrad tankeverksamhet
Diagnos Tror det r ndrat en del jmfrt med DSM IV.
A. En strning av svl uppmrksamhet (d.v.s. minskad frmga att rikta, fokusera, upprtthlla och skifta uppmrksamhet) som
medvetande (frsmrad orienteringsgrad relativt omgivningen)
B. Strningen utvecklas under kort tid (vanligen timmar till ett ftal dagar), innebr en frndring av personens normala
uppmrksamhet och medvetenhet, och tenderar att fluktuera i svrighetsgrad under dygnets lopp.
C. ven en strning av kognitiva funktioner (t.ex. minnessvrigheter, desorientering, sprklig frmga, visuo-
konstruktionsfrmga eller perception.
D. Symtomen enligt A och C frklaras inte bttre med ngon manifest eller debuterande kognitiv sjukdom och frekommer inte i
anslutning till en allvarlig snkning av medvetandegraden, ssom koma.
E. Anamnes, status eller laboratorieunderskningar ger belgg fr att strningen r en direkt fljd av ngot annat medicinskt
tillstnd, substansintoxikation eller substansabstinens (d.v.s. har orsakats av ngon missbruksdrog eller ngot lkemedel), eller
exponering av ngot gift, eller har multipel etiologi.
Kan vara akut (ngra timmar till ett ftal dagar) eller ihllande (ngra veckor till flera mnader).
Kan vara hyperaktiv, hypoaktiv eller med blandad aktivitetsgrad.
Demenssjukdomar
Psykoser
Depression
Delirium tremens
Riskfaktorer
Hg lder Tidigare konfusion Strre kirurgi
Kronisk sjukdom Visuell eller auditiv nedsttning Antikolinerga lkemedelseffekter
Kognitionsnedsttning Hypertoni och hjrtsvikt
Orsaker
Infektion (framfr allt UVI och pneumonier) Organsvikt
Trauma (framfr allt skalltrauman och hftfrakturer) Lkemedelspverkan
Malnutrition och elektrolytrubbningar Urinstmma och frstoppning
Cirkulationsstrningar (hjrtsvikt, anemi etc.) Smrta och generellt obehag
Strre kirurgi
Behandling
Smn och dygnsrytm viktigt ljus och mobilisering p dagen, mrkt och lugnt p natten, ev. insomningstablett
Underltta fr patienten genom tydlig klocka och kalender, pminn om namn m.m.
G igenom lkemedel, frsk stt ut sederande
Utred eventuella somatiska orsaker samt tgrda dessa.
Vid psykos haloperidol eller risperidon
Kolinesterashmmare kan hjlpa

Kognitiv sjukdom demens

Frekomst
Prevalens ca 30 % vid 85 , ca 50 % vid 95 . Ca 30 % av de demenssjuka lider dessutom av depression.
Symtom
Kan indelas i
Globala t.ex. senil Alzheimer Frontala ofta i kombination med subkortikal skada
o Minnesstrningar o Apati
o Koncentrationssvrigheter o Exekutiv svikt
o Desorientering o Emotionell flackhet
o Nedsatt frmga till abstrakt tnkande o Hmningslshet
o Dysnomi = svrighet att benmna freml o Sprkfattigdom
o Visuospatiala strningar o Perseveration (sjukliga upprepningar)
Parietala t.ex. Alzheimer i yngre lder o Omdmeslshet
o Sensorisk afasi, frstr inte vad andra sger o Insiktslshet
o Visuell agnosi o Frndrat oralt och sexuellt beteende
o Apraxi, t.ex. svrt att knppa skjortan Frontosubkortikala t.ex. Lewy body-demens
o Kroppagnosi, svrt med finger-ns m.m. o Frontala symtom plus
Subkortikala t.ex. vaskulr demens o Subkortikala plus
o Extrapyramidala symtom (hypokinesi, rigiditet, o Mental frlngsamning
tremor) o Bristande uppmrksamhet
o Bipyramidala symtom (hyperreflexi, positiv
Babinski)
o Pseudobulbra symtom (dysartri, dysfagi,
positiv masseter)
Diagnos ndrat jmfrt med DSM IV.
De flesta demensutredningar hanteras polikliniskt. Oklara fall, unga patienter och frontotemporaldemenser remitteras grna till
minnesmottagning.
A. Det finns belgg fr att det skett en signifikant nedsttning av den kognitiva funktionsfrmgan frn en tidigare funktionsniv
inom en eller flera kognitiva domner (komplex uppmrksamhet, exekutiva funktioner, inlrning och minne, sprklig frmga,
perceptuell-motorisk frmga eller social kognition) vilket grundas p:
1. Personen sjlv, en vlinformerad annan person eller klinikern har uppmrksammat att det skett en signifikant
nedsttning av den kognitiva frmgan; samt
2. Det freligger en betydande nedsttning av den kognitiva prestationsfrmgan, vilket i frsta hand belagts med
standardiserad neuropsykologisk testmetodik, eller om det inte kunnat genomfras, via en annan kvantifierad klinisk
utredningsmetodik.
B. Den nedsatta kognitiva funktionsfrmgan begrnsar personens sjlvstndighet i vardagliga aktiviteter (d.v.s. personen
behver, som ett minimum, hjlp vid komplexa instrumentella vardagligheter som att betala rkningar eller ta lkemedel enligt
freskrift).
C. Den nedsatta kognitiva funktionsfrmgan frekommer inte uteslutande i samband med delirium.
D. Den nedsatta kognitiva funktionsfrmgan frklaras inte bttre med ngon annan form av psykisk ohlsa (t.ex. egentlig
depression, schizofreni).
Delas in i svrighetsgrad:
Lindrig (svrigheter med instrumentella vardagligheter, t.ex. hushllsbestyr, hantera ekonomi)
Medelsvr (svrigheter med grundlggande aktiviteter i vardagen, t.ex. ta, kl p sig)
Svr (helt beroende av omhndertagande)
Delas ocks in i olika typer:

Alzheimertyp Substansbruk/lkemedelsbruk Huntingtontyp
Frontotemporal lobr degeneration HIV-infektion Annat medicinskt tillstnd
Lewykroppstyp Priontyp Multipel etiologi
Vaskulr typ Parkinsontyp Ospecificerad
Traumatisk hjrnskada
Utredning
Generellt:
Uteslutning av andra sjukdomar:
o EKG
o Blod: uteslut anemi, hyperkalcemi (Alb + S-Ca), B12-brist (homocystein) samt hypotyreos (TSH, fritt T4)
o Vid klinisk misstanke kompletterande prover fr borrelios, syfilis, HIV
o CT hjrna utfrs i regel. Skall alltid utfras p yngre, vid snabbt frlopp, eller d fokalneurologiska fynd saknar
frklaring. Eventuellt ven SPECT (frontotemporal demens), DaT-SCAN (Lewykropp-/parkinsondemens)
o Lumbalpunktion infektionsparametrar, borrelia, total-tau, fosfo-tau, A42, neurofilament m.m.
o EEG, frmst fr att srskilja frn depression frndringar genom mer lngsamma vgor, ofta frst vnster parietalt.
Frutom frontallobsdemens som ofta har vanligt EEG.
Anamnes
Anhrigintervju
MMSE-test
Klocktest (rita en klocka med visare p ett papper, knsligt fr exekutiva frsmringar)
Kubavritning (allts rita tredimensionell kub p papper)
Sjukdom Anamnes MR/DT LP
Alzheimers Smygande debut, jmn progress Medial temporallobsatrofi kad halt total-tau
Minnesnedsttning, benmningssvrigheter, passivitet Nedsatt parietalt blodflde kad halt fosfo-tau
Minskad halt A42
Fronto- Smygande debut, progressivt, kroniskt Mjligen frontal atrofi i MR Neurofilament ofta frhjda
temporal Personlighetsfrndring Totaltau kan vara frhjt
demens Nedsatta exekutiva funktioner
Drabbar ofta unga, < 65
Lewykropps- Nedsatt huvudrkningsfrmga Frndringar i DaT-SCAN Ltt kad halt total-tau
demens Psykoser (hallucinationer) Normal halt fosfo-tau
Nedsatt visuospatial frmga Ltt snkt halt A42
Vaskulr Flera vaskulra sjukdomar med komplikationer Vitsubstansskada/lakuner Frhjd albuminkvot
demens Pltslig debut, stegvis frlopp Kortikala infarkter Normal total-tau och fosfo-tau
strokeorsakad Exekutiv strning och personlighetsfrndring tidigt Blodfldesnedsttning Frhjd halt neurofilament
Fokala neurologiska tecken anteriort Minskad halt A42
Vaskulr Mjukt progredierande Vitsubstansuppluckring runt Frhjd albuminkvot
demens Exekutiv strning och personlighetsfrndring tidigt ventriklarna Normal total-tau och fosfo-tau
subkortikal Frhjd halt neurofilament
Minskad halt A42
Parkinson- Nedsatt huvudrkningsfrmga Normal halt total-tau
demens Nedsatt visuospatial frmga Normal halt fosfo-tau
Parkinsondiagnos minst 1 r tidigare Normal halt A42
Anemi Subduralhematom Sarkoidos HIV
Wernicke (B12/folsyrabrist) Tumr SLE Meningit
Depression Hydrocefalus Borrelia Hypotyreos
Lkemedelsbiverkan Vaskulit
Riskfaktorer
Hg lder vervikt Hypertoni Stroke
Kvinnligt kn Hereditet Diabetes
Rkning Hgt kolesterol Hjrtsjukdom
Behandling
Allt som r bra fr hjrtat r ocks bra fr hjrnan motion, rkstopp m.m.
Std och hjlp till patient och nrstende
Vrdera frmga till bilkrning och vapeninnehav Frenklat att kliniskt skilja Alzheimers sjukdom, frontotemporal
demens, lewykroppsdemens, vaskulr demens och parkinsondemens:
minnesstrningar, benmningssvrigheter, passivitet Alzheimer
personlighetsfrndringar, < 65 frontotemporal demens
psykotiska symtom, huvudrkningsproblem lewykroppsdemens
tidssamband med stroke eller frsmring exekutiva funktioner
vaskulr demens
patienten har haft Parkinsons sjukdom 1 r parkinsondemens
Lindrig kognitiv funktionsnedsttning

Motsvarar det engelska MCI = Mild Cognitive Impairment
Diagnos
Nstan samma som kognitiv sjukdom. Men under punk t A mrkbar nedsttning istllet fr signifikant nedsttning, och punkt B
begrnsar inte personens sjlvstndighet
Delas in i samma typer som kognitiv sjukdom, d.v.s. Alzheimertyp, frontotemporal lobr degeneration, Lewykroppstyp m.fl.

Alzheimers sjukdom
Korrekt benmning r Kognitiv sjukdom, Alzheimertyp, eller Lindrig kognitiv funktionsnedsttning, Alzheimertyp. Grnsen mellan
Alzheimers sjukdom och vaskulr demens r flytande.
Definitioner
Finns olika typer
Familjr (5-10 % av Alzheimerfallen), beror p en enstaka mutation, drabbar < 60
Sporadisk, brjar oftast efter 60
Frekomst
20 % av alla ver 85
60 % av alla demensfall r Alzheimers sjukdom
Symtom
Minnesstrning Visuospatial strning Smnstrning
Benmningssvrigheter Apraxi Konfusion
Passivitet Afasi Frsmrade exekutiva funktioner
Desorientering (tid) Depression, ngest Frsmrad social frmga
Nedsatt frmga att tnka abstrakt Aggressivitet
Diagnos ndrat jmfrt med DSM IV
Kognitiv sjukdom, Alzheimertyp:
A. Kriterierna fr kognitiv sjukdom r uppfyllda.
B. Smygande debut och gradvis progredierande funktionsfrsmring inom minst 2 domner.
C. Sannolik Alzheimertyp om ngot av 1 och 2, annars mjlig Alzheimertyp:
1. Belgg frn familjeanamnes eller genetisk analys fr frekomst av genmutation som orsakar Alzheimers sjukdom.
2. Samtliga 3 av fljande:
a. Klara belgg fr frsmring av inlrning och minne och frsmring inom minst en annan kognitiv domn
(grundat p ingende anamnes eller upprepade neuropsykologiska testtillfllen).
b. Jmnt progredierande, gradvis frsmring av kognitiva funktioner utan utdragna plater i processen.
c. Inga belgg fr blandad etiologi (d.v.s. frnvaro av annan neurodegenerativ eller cerebrovaskulr sjukdom, eller
ngon annan neurologisk, psykisk eller systemisk sjukdom eller tillstnd som sannolikt bidrar till den kognitiva
funktionsnedsttningen).
D. Strningen frklaras inte bttre med cerebrovaskulr sjukdom, annan neurodegenerativ sjukdom, effekter av ngon substans,
eller med ngon annan psykisk, neurologisk eller systemisk sjukdom.
Lindrig kognitiv funktionsnedsttning, Alzheimertyp:

Liknande som ovan men utgr frn lindrig kognitiv funktionsnedsttning istllet fr kognitiv sjukdom och ven i vrigt lite modifierade
kriterier.
Metod Talar fr Alzheimers sjukdom Talar mot Alzheimers sjukdom

Anamnes Smygande debut, jmn progress Pltslig debut, stegvis progress
Minnesnedsttning Vaskulr sjukdom
Fokalneurologi
Exekutiv dysfunktion tidigt i frloppet
MR/DT Medial temporallobsatrofi Vitsubstansskada/lakuner
Nedsatt parietalt blodflde Fokal, frontal eller subkortikal blodfldesnedsttning
LP kad halt total-tau Inflammation
kad halt fosfo-tau Frhjd albuminkvot
Minskad halt A42
Riskfaktorer
ldrande, den allra viktigaste riskfaktorn
Vld mot huvudet
Hgt blodtryck (i medelldern), fr personer med ett systoliskt blodtryck ver 160 mm Hg kar risken 3 gnger
Lga niver av vitamin E
Nikotin kar risken fr att f Alzheimers sjukdom enligt en kinesisk underskning
Personer med Downs syndrom har betydligt hgre risk
30 % genetiskt, vissa genetiska mutationer, t.ex. ApoE4 (ApoE4 r riskfaktor i USA men inte i Nigeria. Varfr??). 15 % av alla
svenskar har denna vilket kar risken fr att f alzheimer trefalt
Kvinnligt kn
Nra slktskap med ngon som haft Alzheimer
Orsaker
Amyloid A42 klumpar ihop sig
Senila plack
Neurofibrillhrvor
Ofta samsjuklighet med vaskulr demens, eventuellt vaskulr genes.
Behandling
Vid mild-mttlig demens: kolinesterashmmare donepezil (Aricept), rivastigmin (Exelon), galantamin (Reminyl)
Vid mttlig-svr demens: memantin (Ebixa)
Komplikationer
Hjrnan krymper, till slut pverkas respiration, blodtryckskontroll m.m. Genomsnittlig verlevnad: 7 r

Frontotemporal demens = FTD

Korrekt benmning r Kognitiv sjukdom, frontotemporal lobr degeneration.
Specialistsjukdom.
Brjar i frmre delen av hjrnan men progredierar till hela hjrnan.
Frekomst
Ca 10 % av alla demensfall
Debut oftast < 65
Symtom
Smygande debut, progressivt, kroniskt
Ingen sjukdomsinsikt
Enda som skrattar t sina egna skmt
Nedsatt abstrakt tnkande
Nedsatta exekutiva funktioner
Diagnos
Fr hga pong p MMSE
Ofta normalt EEG
Uteslut andra orsaker (anemi, tyreos, hyperkalcemi)
Neurofilament ofta frhjda i LP
Mjligen frontal atrofi i MR
SPECT visar reducerat upptag frontalt
(Total-tau kan vara frhjt)
Kognitiv sjukdom, frontotemporal lobr degeneration:

B. Smygande debut och gradvis progredierande funktionsfrsmring.
C. Antingen (1) eller (2):
1. Beteendepverkan:
a. Minst 3 av fljande:
i. Avhmmat beteende.
ii. Apati eller trghet.
iii. Frlust av frmga till sympati eller empati.
iv. Perseverande, stereotypt eller tvngsmssigt/ritualiserat beteende.
v. Hyperoalt beteende och frndrade matvanor
b. Betydande frsmring av social kognition och/eller exekutiva frmgor.
2. Sprklig frmga:
a. Betydande frsmring av sprklig frmga i form av minskat tal. Svrigheter att finna ord eller benmna
saker, svrigheter med grammatik eller ordfrstelse.
D. Inlrning och minne samt perceptuell-motorisk frmga relativt intakt.
E. Strningen frklaras inte bttre med cerebrovaskulr sjukdom, annan neurodegenerativ sjukdom, effekter av ngon substans,
eller med ngon annan psykisk, neurologisk eller systemisk sjukdom.
Sannolik frontotemporal kognitiv sjukdom om ngot av 1 och 2, annars mjlig frontotemporal kognitiv sjukdom:
1. Belgg frn familjeanamnes eller knd genmutation som orsakar frontotemporal kognitiv sjukdom.
2. Belgg fr signifikanta frontallobs- och/eller temporallobsfrndringar via hjrnavbildning.
Lindrig kognitiv funktionsnedsttning, frontotemporal lobr degeneration:

Samma som ovan men utgr frn lindrig kognitiv funktionsnedsttning istllet fr kognitiv sjukdom.
Orsaker
40 % genetik
Behandling
Symtomlindrande
Neuroleptika bra mot aggressivitet
SSRI bra mot aggressivitet
Bilkrning ej lmpligt
Komplikationer
Medianverlevnad ca 7 r

Lewykroppsdemens = DLB och

Parkinsons sjukdom och demens = PDD
Korrekt benmning r Kognitiv sjukdom, Lewykroppstyp resp. Kognitiv sjukdom, Parkinsontyp.
Definitioner
Gemensamt r att dopaminproducerande celler dr. Parkinsons sjukdom brjar i hjrnstammen och sprider sig sedan kortikalt, vid
Lewykroppsdemens r det tvrtom.
Frekomst
Ca 10 % av alla demenser (vanligast efter Alzheimer).
Vanligare hos mn n kvinnor.
Debutlder ofta > 65 .
Ca 80 % av parkinsonpatienter utvecklar kognitiv svikt, ca 35 % demens, ca 35 % depression.
2/3 av patienter med Lewykroppsdemens har ven Alzheimerfrndringar i hjrnan.
Symtom
Rumslig desorientering r ett tidigt tecken.
Ofta frontosubkortikala symtom (+ mental frlngsamning). Symtomen ofta ganska lika Alzheimers sjukdom.
Lewykroppsdemens dessutom: Parkinsondemens som Lewykroppsdemens och fljande (blir
Synhallucinationer med konstanta teman totalt sett ungefr alla tnkbara demenssymtom):
REM-smnstrning fktar och sparkar i smnen Agnosi
Fluktuerande kognition Apraxi
Dlig autonom reglering ramlar ihop "utan orsak" Sensorisk afasi
Hlften av lewykroppsdemenspatienterna fr tremor Visuospatiala svrigheter
Minnesstrning
Diagnos Nedsatt abstraktionsfrmga
Lewykroppsdemens:
Demensen upptrder ensamt, fre eller samtidigt med parkinsonism.
DaT-scan kan radiologiskt skilja Lewykroppsdemens frn Alzheimers sjukdom, men ingr inte i diagnoskriterierna.
Kognitiv sjukdom, Lewykroppstyp:

B. Smygande debut och gradvis progredierande funktionsfrsmring.
C. Kombination av krnsymtom och sjukdomstecken, och associerade diagnostiska symtom och sjukdomstecken talar fr
antingen sannolik eller mjlig kognitiv sjukdom med Lewykroppar.
Vid sannolik kognitiv sjukdom med Lewykroppar uppvisar personen 2 krnsymtom och sjukdomstecken, eller 1 associerat
symtom eller sjukdomstecken tillsammans med ett eller flera krnsymtom och sjukdomstecken. Vid mjlig kognitiv sjukdom
med Lewykroppar uppvisar personen endast 1 krnsymtom eller sjukdomstecken, eller minst 1 associerade symtom och
sjukdomstecken:
1. Krnsymtom och sjukdomstecken:
a. Kognitiva funktioner fluktuerar med ptagliga variationer i uppmrksamhet och skrpa.
b. terkommande visuella hallucinationer som r verklighetstrogna och detaljerade.
c. Parkinsonistiska drag som utvecklats efter att den kognitiva funktionsnedsttningen blivit mrkbar.
2. Associerade diagnostiska symtom och sjukdomstecken:
a. Uppfyller kriterierna fr strt beteende under REM-smn.
b. Uttalad neuroleptikaknslighet.
D. Strningen frklaras inte bttre med cerebrovaskulr sjukdom, annan neurodegenerativ sjukdom, effekter av ngon substans,
eller med ngon annan mental, neurologisk eller systemisk sjukdom.
Lindrig kognitiv funktionsnedsttning, Lewikroppstyp:
Kognitiv sjukdom, Parkinsontyp:

B. Strningen utvecklas under pgende Parkinsons sjukdom.
C. Smygande debut och gradvis progredierande funktionsfrsmring.
D. Sjukdomsbilden kan inte tillskrivas annat medicinskt tillstnd och frklaras inte bttre med annan form av psykisk ohlsa.
Vid sannolik kognitiv sjukdom, Parkinsontyp krvs bde (1) och (2):
1. Inga belgg fr blandad etiologi (d.v.s. annan nwurodegenerativ eller cerebrovaskulr sjukdom, liksom ngon annan
neurologisk, psykisk eller systemisk sjukdom som sannolikt kan ha bidragit till den kognitiva
funktionsnedsttningen, freligger ej).
2. Debuten av Parkinsons sjukdom intrffade fre debuten av de neurokognitiva funktionsnedsttningarna.
Lindrig kognitiv funktionsnedsttning, Parkinsontyp:
Utgr frn lindrig kognitiv funktionsnedsttning istllet fr kognitiv sjukdom, och endast 1 av (1) och (2) under punkt (D).
Behandling
Kolinesterashmmare minst lika bra som vid Alzheimers sjukdom
Memantin = Ebixa
Vid psykotiska symtom prova att minska L-dopa.
Undvik neuroleptika kan vara farliga p.g.a. kraftigt kad knslighet, srskilt fr klassiska neuroleptika. Vid absolut behov,
prova klozapin eller Seroquel i lg dos.

Vaskulr demens
Korrekt benmning r Kognitiv sjukdom, vaskulr typ. Flytande grns mellan Alzheimers sjukdom och vaskulr demens.
Definitioner
Kan delas in i tv typer subkortikala och stroke-orsakade. Detta stds dock inte av DSM-5.
Frekomst
5 % av de ver 65
Symtom
Frlopp:
o Subkortikala: mjukt progredierande
o Stroke-orsakade: stegvist frlopp, fokala symtom
Frsmrade exekutiva funktioner
Passivitet
Personlighetsfrndringar
Depression
Mental retardation
Minnesstrningar
Fr parkinsonistiska symtom efter hand
Diagnos
Kognitiv sjukdom, vaskulr typ:
B. Den kliniska bilden talar fr vaskulr etiologi, vilket indikeras av ngot av fljande:
1. Debuten av den kognitiva funktionsnedsttningen har tidsmssigt samband med en eller flera cerebrovaskulra
insulter.
2. Det finns belgg fr en pfallande nedsttning av frmgan till komplex uppmrksamhet (inkl.
bearbetningshastighet) och frontal-exekutiv funktionsfrmga.
C. Anamnes, status och/eller hjrnavbildning ger belgg fr frekomst av cerebrovaskulr sjukdom som bedms vara en
tillrcklig frklaring till de neurokognitiva funktionsproblemen.
D. Symtomen frklaras inte bttre med ngon annan form av hjrnsjukdom eller systemisk sjukdom.cerebrovaskulr sjukdom,
annan neurodegenerativ sjukdom, effekter av ngon substans, eller med ngon annan mental, neurologisk eller systemisk
sjukdom.
Sannolik kognitiv sjukdom, vaskulr typ om minst 1 av fljande freligger, annars mjlig kognitiv sjukdom, vaskulr typ:
1. Hjrnavbildning visar signifikant parenkymskada som tillskrivs cerebrovaskulr sjukdom, vilket stder de kliniska
kriterierna.
2. Debuten av kognitiv sjukdom har nra tidssamband med en eller flera dokumenterade cerebrovaskulra insulter.
3. Svl kliniska som genetiska belgg (t.ex. autosomalt dominant cerebral arteriopati med subkortikala infarkter och
vitsubstanspatologi) fr frekomst av cerebrovaskulr sjukdom.
Lindrig kognitiv funktionsnedsttning, vaskulr typ:
Metod Talar fr vaskulr demens Talar mot vaskulr demens

Anamnes Flera vaskulra sjukdomar med komplikationer Minnesstrningar och parietala symtom tidigt
Pltslig debut, stegvis frlopp (stroke-orsakad)
Exekutiv strning och personlighetsfrndring tidigt
Fokala neurologiska tecken
MR/DT Vitsubstansskada/lakuner Medial temporal atrofi
Kortikala infarkter Nedsatt blodflde posteriort
Blodfldesnedsttning anteriort
Vitsubstansuppluckring runt ventriklarna (subkortikal
demens)
LP Frhjd albuminkvot Immunoglobulinproduktion
Normal total-tau och fosfo-tau (total-tau r dock hgt Frhjda total-tau och fosfo-tau
ngra mnader efter en stroke)
Frhjd halt neurofilament
Minskad halt A42
Sulfatid frhjd
Blod Homocystein frhjt
Inflammationsparametrar
Riskfaktorer
Stroke Ischemisk hjrtsjukdom Hjrtsvikt
Hypertoni Rkning Koronar by-pass operation
Diabetes mellitus Hyperkolesterolemi Stora kirurgiska ingrepp
Orsaker
Hjrnfrndringar vid, eller i samband med, stroke
Behandling
Finns inga godknda evidensbaserade. Livsstilstgrder rekommenderas trots bristande evidens.
Behandla riskfaktorer som blodtryck, hjrtsjukdom, diabetes, hyperkolesterolemi.

Huntingtons sjukdom
Definitioner
Motsats till Parkinsons sjukdom
Frekomst
Prevalens: 1/20 000
Debut ca 35
Symtom
Ofrivilliga, stndigt pgende, hastiga, oregelbundna rrelser
Subkortikala eller frontosubkortikala symtom
Mental frlngsamning
Minnesstrning
Nedsatt abstraktionsfrmga
Sprkstrning med allt torftigare sprk
Frsmrade exekutiva funktioner
Frsmrat omdme
Diagnos
DNA-analys. Friska personer har 10-35 repetitioner av CAG-triplett, om man har 36-39 kallas det indeterminant och man kan utveckla
symtom. Vid 40 repetitioner har man Huntingstons sjukdom.
Kognitiv sjukdom, Huntingtontyp:

B. Debuten r smygande och funktionsnedsttningen r gradvis progredierande.
C. Huntingtons sjukdom r kliniskt belagd, eller risk fr Huntingtons sjukdom r belagd vua familjeanamnes eller genetisk
testning.
D. Sjukdomsbilden kan inte tillskrivas ngot annat medicinskt tillstnd och frklaras inte bttre med ngon annan form av psykisk
ohlsa.
Lindrig kognitiv funktionsnedsttning, Huntingtontyp:
Andra neurologiska demenssjukdomar

Symtom
T.ex.:
Multipel systematrofi = MSA
o Cerebellra
o Extrapyramidala
o Autonoma
Progressiv supranukler pares = PSP
o Strning av rrelsemnstret
o Kranialnervssymtom
o Demens
Initiativlshet
Knslomssig avtrubbning
Mental frlngsamning
Ev. milda globala symtom
Ibland depressivitet
Tvngsgrt/tvngsskratt
Kortikobasal degeneration = CBD
o Initialt parietala symtom
o Efter hand frontala symtom

Smnstrningar
SMNSTRNINGAR
Trtthet smnighet.
Man sover i genomsnitt ca 7 timmar/natt, 1 timma mindre n fr 100 r sedan.
Smnstrning r diagnoskriterium vid:

Egentlig depression
Dystymi
Generaliserat ngestsyndrom = GAD
Posttraumatiskt stressyndrom = PTSD
Smnstrning ven vanligt vid:
Bipolra syndrom
Schizofreni
Definitioner
Dyssomnier:
Primr insomni:
o Svrigheter att somna, tta uppvaknanden eller knsla att inte bli utsvd, varar minst 1 mnad
o DIS = Difficulty Initiating Sleep
o DMS = Difficulty Maintaining Sleep
o EMA = Early Morning Awakening
Primr hypersomni:
o Onormal smnighet under minst 3 mnader, antingen frlngd nattsmn eller behov av att sova p dagen minst 3
gnger/dag.
o Smnbehovet orsakar kliniskt signifikant lidande/frsmrad funktion.
o Kan bero p skiftarbete, sjukdom m.m.
Narkolepsi:
o Okontrollerbara, hastigt pkomna episoder av vederkvickande smn som intrffar minst 3 gnger/dag under minst 3
mnader
o Antingen kataplexi (pltslig bilateral muskeltonusfrlust, ofta i samband med stark knsloupplevelse), eller
terkommande REM-smninslag
Andningsrelaterade smnstrningar ger onormal smnighet eller smnsvrigheter:
o Obstruktiv eller centralt smnapn eller
o Smnrelaterad hypoventilation eller
o Dygnsrytmstrning (t.ex. tonringar som r uppe sent p helgen, trtt mndag morgon)
Dyssomni UNS:
o Nattlig myoclonus
Parasomnier:
Arousal under icke-REM-smn
o Smngng
o Nattskrck
Mardrmmar
Restless legs
Substans-/lkemedelsbetingad smnstrning
Parasomni UNS:
o Beteendestrningar under REM-smn
o Smnparalys:
Hypnagog vid insomning
Hypnapomp vid uppvakning
Frekomst
Ca 1/3 av befolkningen har smnproblem, av dessa har ca 1/3 psykiatriska problem. Av psykiatripatienter har ca 2/3 smnproblem.
Symtom
Trtthet, smnighet
Diagnos
Polysomnigrafi = EMG + EEG + oculometer.
Mobil utrustning polygrafi.
Frgeformulr, smndagbok, depressionsfrgor.
Orsaker
Sent TV-tittande, sent mobilanvndande Sena sngvanor
Sent kaffedrickande, nikotinanvndande, alkoholbruk Frskjuten smnfas
(alkohol frbttrar insomning men frsmrar smnkvalitet) Fetma
Sen/fr lite motion Snarkning, smnapn
Stress Depression
Skift-/nattarbete

Smnstrningar
Behandling
Lgintensiv, lngvarig motion
Undvikande av tobak, koffein, alkohol
Sovrummet mrkt, tyst, kallt (ca 16)
Stresshantering
Tid fr nedvarvning
Ibland minskad tid i sngen
Ljusbehandling dagtid
KBT
Smnskola (finns bra PDF, sk efter smnskola Jnkping)
Smnmedel
o Vid insomningsbesvr:
Z-lkemedel bensodiazepiner/bensodiazepinliknande, beroendeframkallande, max 3 ntter i fljd,
pverkar ocks dagfunktion. Exempel: zopiklon/Imovane, zolpidem/Stilnoct, oxazepam/Oxascand
Antihistamin (ej till ldre): Atarax, Theralen, Lergigan
o Vid uppvaknanden:
Antihistamin (ej till ldre): Propavan
Bensodiazepinderivat: nitrazepam
Neuroleptika med antihistaminerg verkan: Nozinan
o Vid dygnsrytmstrning: melatonin (Circadin), ven generellt till unga
o Antidepressiva: mirtazapin i lg dos (15 mg)
o Neuroleptika: quetiapin (Seroquel)
o Nya orexin-liknande lkemedel
Komplikationer
Bristande uppmrksamhet
Koncentrationssvrigheter
Frsmrat minne
kad olycksrisk
Frsmrat immunfrsvar
Snkt smrttrskel
Hunger, kat fdointag
Fetma
Smre glukosclearance
Diabetes
Hjrt-krlsjukdom
Depression
Utmattningssyndrom
Psykos
Epilepsianfall
kad mortalitet

Sjlvmord
SJLVMORD
Det r inte frbjudet i svensk lag att beg sjlvmord, dremot kan man bli dmd fr medhjlp till sjlvmord. Det finns ocks exempel p
personer som vrdats p LPT i mnga r endast p.g.a. sjlvmordsnskan.
Definitioner
Utkade sjlvmord tar t.ex. med sig sina barn i dden.
Frekomst
Suicidfrsk vanligast hos unga kvinnor, fullbordade suicid vanligast hos ldre mn.
Andel som begr sjlvmord i olika grupper:
Sjukhusvrdad depression 15 %
Borderline personlighet 7 %
Schizofreni 5 %
Alkoholberoende/missbruk 3 %
Diagnos
Det finns inget 100 % skert stt att bedma risk fr sjlvmord. Man fr anvnda sig av:
Suicidstegen
Statistiska riskfaktorer
Riskfaktorer, skyddsfaktorer
Suicidal stege
Gller det gonblick man genomfr samtalet. Det finns olika stegar, med olika antal steg. Hr ett exempel:
1. Ddstankar
2. Ddsnskan
3. Suicidtankar
4. Suicidnskan
5. Suicidavsikt/suicidplaner
6. Suicidfrsk
Ibland sger patienten sjlv att hen har suicidtankar, i s fall behvs inte stegen. Kommunikation kan vara indirekt, genom att samla
tabletter eller uttalanden som Snart kommer vi inte att ses mer.
Statistiska riskfaktorer fr sjlvmord
Det finns olika kriterier fr detta ocks. Hr baserat p stra Sjukhusets METTS-system:
Tidigare suicidfrsk (starkaste faktorn) Ensamboende utan relationer
Psykisk sjukdom (ocks stark faktor) Finns sjlvmordsredskap tillgngligt
Somatisk sjukdom Tidigare eller aktuell aggressivitet/impulsivitet
Missbruk/beroende Reaktion p akuta livshndelser/separation/ddsfall/krnkning
Man Hg ngestniv/tankestrning/psykotiskt tnkande oavsett
lder < 19 eller > 45 grundsjukdom
Riskfaktorer Friskfaktorer/skyddsfaktorer
Hopplshet framtidspessimism Goda relationer med familj/vnner
Ofrmga att lsa problem Rikt socialt liv
Separationer Fungerande kontakt med sjukvrd
Impulsivitet Hg utbildning, hg IQ
Dikotomt = svart-vitt tnkande Frmga att be om hjlp
Riskfaktorer fr sjlvmord hos gamla damer God smn
1. Livet knns meningslst Allsidig kost
2. Hjrtinfarkt God kondition
Dremot inte ddsnskan, depression m.m.
Akut utlsande faktorer
Akut abstinens eller nyligen tagit en verdos tergng i arbete
Smnstrning Frlust/hot om frlust
Svr fysisk smrta Krnkning/skam
Nyligen utskriven frn psykiatrisk vrd "Smittorisk" - nyligen skett sjlvmord i nra omgivning
Minst 50 % lider av depression, ven ngest och smnstrning kar risken
Behandling
Riskgrupper
1. Lg risk
Behandla ev. depression eller andra problem
2. Moderat/svrbedmd risk
Inlggning fr observation eller snabbt terbesk
3. Hg risk
Sluten vrd, ev. LPT
Noggrann vervakning

Icke farmakologiska behandlingar
ICKE FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGAR

PDT = PsykoDynamisk Terapi
Teori
Psykiska symtom r ett frsvar mot psykiskt lidande. Sk lsningar genom att hrleda strningarna till psykiska trauman.
Ngra centrala begrepp:
Den topiska modellen en uppdelning av psyket i systemen:
o det medvetna det som vi fr tillfllet riktar uppmrksamheten mot; tankar, perceptioner och fantasier
o det frmedvetna alla de minnen, kunskaper och tankar som nr som helst kan gras medvetna
o det omedvetna minnen och tankar som inte kan gras medvetna utan vidare. Anledningen till att omedvetna
element inte kan bli medvetna r att de orsakar psykiskt obehag.
Den ekonomiska modellen drifterna kopplas till olika energiniver
Den dynamiska modellen:
o detet neurala representationer av grundlggande biologiska behov, som hunger, trst, verlevnadsdriften och
fortplantningsdriften, sker behovstillfredsstllelse och sker undvika olust
o jaget har genom sinnena kontakt med den yttre vrlden, sker genom sinnena efter objekt som kan tillfredsstlla de
behov som detet skapat
o verjaget social kompetens, bevarar och kontrollerar beteenden, strategier och objekt som kan hjlpa eller
stjlpa efter det som detet sker
Genomfrande
Krver lngvarig frekvent behandling. Terapeuten lter patienten tala om det som hen vill tala om, frsker identifiera sdant som r
jobbigt men frsker f patienten sjlv att trnga in i problemen genom att t.ex. frga Nr du sger att din mamma var elak, vad tnker
du d?. Frhoppningsvis kommer hen frr eller senare in p obearbetade traumatiska hndelser, ofta i barndomen, och genom att tala
om dem s kommer de fram i medvetandet. Drmed kan man hantera hndelsen intellektuellt och inte bara knslomssigt, och symtomen
frsvinner.
KBT = Kognitiv BeteendeTerapi

Teori
Terapin gr ut p att frndra det kognitiva perspektivet (personens tankar och knslor) hos patienten samt att drefter frndra
personens beteende och vanor, i syfte att p s stt komma ver vissa mentala eller beteendemssiga strningar.
Man tnker sig att tankar, knslor, handlingar och kroppen interagerar med varandra, delvis medvetet och delvis omedvetet. Om man kan
medvetandegra reaktioner s kan man ocks ndra dem.
Ngra centrala begrepp:

Grundantaganden/scheman ofta omedvetna, tillgnas tidigt i livet, pverkar vr identitet, svra att ndra senare
Livsregler hur man anser att man ska vara och bete sig, kommer till stor del frn grundantagandena
Automatiska tankar tankar som dyker upp spontant, underlttar det dagliga livet men kan ibland vara dysfunktionella (t.ex.
Det finns en spindel hr jag mste ut!). Genom trning kan man lra sig observera dessa och brja frndra dem.
Medvetna tankar kan vi pverka och drigenom pverka mer omedvetna strukturer
Genomfrande
Finns ven internetbaserat, fungerar med samma evidens som med terapeut. Arbetar mlmedvetet.
Som jag frstr det:
1. Identifiera problemet (t.ex. spindelfobi).
2. Stt ut ett ml (t.ex. ska kunna vistas i ett rum dr man vet att det finns spindlar).
3. G igenom vad som hnder (t.ex. nr man ser en spindel), hur och varfr man reagerar som man gr.
4. Frsk intellektuellt frst r t.ex. spindlar verkligen farliga?
5. Utstt patienten fr situationen, lngsamt, ett steg i taget, lt patienten hela tiden observera och reflektera ver sig sjlv, sina
tankar och knslor. P s stt kan man ta ett steg i taget och avbetinga sig sjlv.
Indikationer
Lindrig till mttlig depression (1:handsval).
Bipolr sjukdom (2:handsval i kombination med lkemedel).
ngestsyndrom:
o Specifik fobi
o Paniksyndrom (1:handsval)
o Social fobi (1:handsval)
o GAD (1:handsval)
o Tvngssyndrom (1:handsval)
o PTSD (1:handsval)

Icke farmakologiska behandlingar
DBT = Dialektisk BeteendeTerapi

Dialektik: ett logiskt frfarande dr begrepp stts i motsats till varandra.
En typ av KBT.
Teori
Liknande KBT, genom att frndra beteende kan man frndra tankar och knslor.
Man lr patienten att acceptera sig sjlv och verkligheten som den r. Frsker identifiera motstridiga livsdilemman ssom att vilja leva
och vilja d, att lska och avsky samma person, vara stark och svag m.m. och frska skapa en syntes. Vidare att identifiera och hantera
knslosvngningar.
Genomfrande
Teamarbete. Behandling bde individuellt och i grupp. Gruppvningar med diskussioner, vningar och rollspel i 5 avsnitt, varje avsnitt
tar ca 8 veckor:
1. Medveten nrvaro att styra sitt inre
2. Att reglera knslor
3. Att skapa och bevara goda relationer
4. Att st ut i kris
5. Att bekrfta sig sjlv och andra
Indikationer
Borderline personlighetssyndrom eller annan instabil personlighetsstrning med sjlvskadebeteende (men lg evidensgrad)
Morfinmissbruk
Bulimi
PTSD
ldersdepression med suicidala inslag
IPT = Interpersonell PsykoTerapi

Genomfrande
Fokuserar p relationsproblem. Ngot liknande:
1. Inventera viktiga relationer
2. Red ut vilka knslor olika relationer orsakar
3. Vilka faktorer i relationerna ger upphov till symtom
4. Trna p kommunikation fr att ordna upp det hela
Indikationer
Depression Bipolr sjukdom
Dystymi PTSD
Bulimia nervosa ngest
ECT = electroconvulsive therapy

Genomfrande
Patienten r nedsvd, har ftt curare vilket gr musklerna avslappnade. ven andningsmusklerna r avslappnade och patienten fr hjlp
att andas av narkoslkare m.h.a. en Rubenblsa. Med en elektrod p hger sida av skallen (ofta den ickedominanta sidan) och en elektrod
ovanp huvudet induceras ett epileptiskt anfall. Ibland kan man istllet gra bilateral ECT, elektroderna stts d p var sida av skallen,
risken fr minnesstrningar kar d kraftigt. Ofta anvnds ca 450 V, 0,8 A medan tiden varieras.
Indikationer
Effektivt mot depression, bde akut och som underhllsbehandling, men inte alltid varaktigt.
Katatona tillstnd.
Maligna neuroleptiska tillstnd (neuroleptikaverknslighet, livsfarlig bieffekt till neuroleptika).
Kraftigt psykotiska tillstnd.
Kraftigt maniska tillstnd.
Post partum- och amningspsykoser.
Stimulerar nybildning av neuron i hippocampus.
Kontraindikationer
Inga absoluta kontraindikationer, men mjligen kad biverkningsrisk vid:
Hjrtrytmstrningar
Muskelavslappnande medicinering (ska sttas ut innan)
Frhjt intrakraniellt tryck
Cerebrala arteriella aneurysm
Nylig infarkt
Aortaaneurysm
Biverkningar
F biverkningar: kan ge ltt huvudvrk, vergende minnesstrningar och muskelvrk.

Tvngslagar
TVNGSLAGAR M.M.
LPT lagen om psykiatrisk tvngsvrd
Fr att tvngsvrd enligt LPT ska bli aktuellt mste fljande villkor vara uppfyllda - man fr d tvngsvrda men behver inte gra det:
1. Lider av en allvarlig psykisk strning, t.ex.:
Psykotiskt tillstnd oavsett orsak, inklusive utlst av t.ex. trauma eller missbruk eller
Depression med sjlvmordsrisk eller slutat ta eller
Manisk episod vid bipolr sjukdom eller
Vissa andra sjukdomar om mycket allvarliga, t.ex. anorexia nervosa med BMI 14, delirium tremens, tvngsmssig
kleptomani m.m.
men
Inte enbart missbruk, demens eller utvecklingsstrning
och
2. Har ett oundgngligt behov av kvalificerad psykiatrisk dygnet runtvrd (vrden kan ej tillgodoses p annat stt n genom
inlggning)
och
3. Motstter sig frivillig vrd eller ej anses kunna ta stllning till detta
Vrdintyg mste skrivas dr kraven ovan uppfylls, skall utfrdas av legitimerad lkare i omedelbar anslutning till underskning.
Kvarhllningsbeslut kan fattas av lkare, legitimerad eller ej, efter att vrdintyg skrivits men innan intagningsbeslutet fattats - innebr
att patienten inte fr lmna sjukhuset
Intagningsbeslut fr inte tas av samma person som frfattat vrdintyget. Mste fattas inom 24 timmar efter ankomst av chefsverlkare
eller efter delegering till specialist (psykiater). Fr vrdas max 4 veckor, sedan krvs anskan till lnsrtten.
Handrckningsbegran till polismyndigheten kan gras fr att t.ex. kunna gra underskning infr vrdintyg, infrande till
vrdinrttning, terfrande till vrdinrttning m.m. Mste gras av leg. lkare, i vissa fall krvs LPT-delegation.
Tvngstgrder: vid vrd enligt LPT kan beslut om avskiljning, blteslggning och tvngsmedicinering (endast vid fara fr liv och
hlsa) innan intagningsbeslut tas av legitimerad lkare, efter intagningsbeslut krvs beslut av chefsverlkare. Kroppsvisitation kan
endast beslutas av chefsverlkare.
Ndvrn: vem som helst har mjlighet att beg brott, t.ex. fasthllning eller blteslggning vid fara fr liv, hlsa eller egendom.
Ndrtt: liknar ndvrn men kan anvndas d ngon riskerar att skada sig sjlv.
Patienter i frivilligvrd (HSL = Hlso- och sjukvrdslagen) kan vid eget nskeml om utskrivning konverteras till LPT, samma krav
som ovan + de mste utgra en omedelbar fara fr sig sjlv eller annan. Fr vrdas 4 dagar, sedan krvs anskan om frlngning till
lnsrtten.
LVM lagen om vrd av missbrukare i speciella fall

Krav
1. Missbrukaren till fljd av ett fortgende missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lsningsmedel anses vara i behov av
vrd fr att komma ifrn sitt missbruk och
2. Vrdbehovet inte kan tillgodoses enligt Socialtjnstlagen eller p annat stt (t.ex. genom SOL, HSL, LPT m.m.) och
3. Han eller hon till fljd av missbruket
Utstter sin fysiska eller psykiska hlsa fr allvarlig fara. (t.ex. inte ter, riskerar att frysa ihjl) eller
Lper uppenbar risk att frstra sitt liv (t.ex. frlorar jobb/utbildning/boende/familj m.m., lggs strre vikt vid
gllande unga) eller
Kan befaras komma att allvarligt skada sig sjlv eller andra nrstende
Man fr vrda enligt LVM max 6 mnader t gngen.
Beslutande
Det r socialtjnsten som utreder, frvaltningsrtten tar beslut.
Anmlan
Till socialnmnden. Myndigheter som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med missbrukare (t.ex. lkare) har
anmlningsplikt.
Arbetsgng:
1. Man ringer socialjour eller motsvarande (socialnmnden) talar om hur brttom det r (typ nskar svar inom 2 timmar)
2. Faxar in LVM-intyg mste ha skrivits under av legitimerad lkare eller olegitimerad lkare i offentlig tjnst
3. Fr tillbaka fax med beslut om var patienten ska vrdas
4. Personal kommer och hmtar patienten
5. Inom 4 dagar ska fallet tas upp i frvaltningsrtten
LRV lagen om rttspsykiatrisk vrd

Personer misstnkta fr brott kan f genomg rttspsykiatrisk underskning = RPU. Om personen vid brottstillfllet bedms lidit av en
allvarlig psykisk strning (se LPT ovan, dock inte missbruksutlst), kan hen inte dmas till fngelse utan fr d fngelsefrbud.
Domstol kan drefter dma till rttspsykiatrisk vrd istllet fr fngelsestraff, antingen med eller utan SUP = srskild
utskrivningsprvning. Med SUP mste frvaltningsdomstolen avgra om personen fr bli frislppt nr vrden anses avslutad, utan SUP
blir personen automatiskt fri nr personen r frisk, verlkaren avgr allts i detta fall.

Tvngslagar
LVU Lagen om vrd av unga

Egentligen Lag med srskilda bestmmelser om vrd av unga.
Krav
Kommunen har skyldighet att tvngsvrda barn/ungdomar i tv fall:
Miljfall, upp till 18 rs lder: vid dlig hemmilj, t.ex. missbrukande frldrar
Beteendefall, upp till 20 rs lder: vid risk fr skadligt missbruk, brottslighet, prostitution e.dyl.
Beslutande
Socialnmndens ordfrande eller annan frordnad ledamot kan besluta om omedelbart omhndertagande. Det ska i s fall anmlas vid
nmndens nsta sammantrde och meddelas till frvaltningsrtten inom 1 vecka. Inom 2 veckor ska man fatta beslut om det ska inledas
en utredning eller ej. En sdan utredning ska vara slutfrd inom 4 mnader. LVU ska omprvas efter 6 mnader. Sjukvrden har rtt att
lmna ut journaler till utredande myndighet.
Anmlan
Till socialnmnden. Anstllda i t.ex. sjukvrd, socialtjnst, polisen, ungdomshem m.m. har anmlningsplikt.
Frvaltarskap
Frvaltarintyg kan skrivas av lkare, innebr att patient, eventuellt mot sin vilja, stts under frvaltning och inte fr skta sin egen
ekonomi.
Krkortslagen
Man fr inte ha krkort om man missbrukar eller r beroende av alkohol, narkotika, lkemedel eller andra droger som pverkar
det centrala nervsystemet (inkl. anabola steroider).
Schizofreni, bipolr sjukdom med bipolr episod de senaste 12 mnaderna, allvarligt personlighetssyndrom eller annan psykisk
strning eller sjukdom kan utgra hinder fr krkort, intyg frn psykiatriker behvs oftast.
Vid ADHD och liknande och vid psykisk utvecklingsstrning krvs lkarintyg.
Andra tillstnd som t.ex. allvarlig demens, narkolepsi eller smnapn kan innebra att man inte fr ha krkort.
Lkare r skyldig att anmla till Transportstyrelsen om man vid underskning finner att patienten av medicinska skl r uppenbart
olmplig att ha krkort. Man ska d meddela patienten att man kommer at gra en sdan anmlan.
Vapenlagen
En lkare (bde privat- och offentliganstlld) som bedmer att en patient, som kan antas ha tillstnd att ha skjutvapen, av medicinska skl
r olmplig att inneha skjutvapen r skyldig att omedelbart anmla detta till polismyndigheten dr patienten r folkbokfrd. Detta kan
glla till exempel vid:
Schizofreni eller psykoser
Svr depression
Bipolr sjukdom (om bipolr episod under de senaste 12 mnaderna)
ADHD
Missbruk
Demens
Vissa neurologiska sjukdomar
Grava synfel
Patienter som vrdas enligt LRV
Vid vrd enligt LPT
Vid frhjd suicidrisk
Smittskyddslagen
Aktuella sjukdomar inom psykiatrin r fr.a. hepatit C, hepatit B och HIV hos intravensa missbrukare. Skyldigheter:
Vid misstanke att underska patienten
Vid misstanke eller sjukdom att anmla till sminet.se utan drjsml
Vid misstanke eller sjukdom ge frhllningsregler till patienten
Vid misstanke eller sjukdom att smittspra
Anmla brott mot frhllningsregler eller om hen utstter andra fr smittrisk
LSS
LSS = Lag om Std och Service till vissa funktionshindrade. Gller fr personer med:
5. utvecklingsstrning, autism eller autismliknande tillstnd
6. betydande och bestende begvningsmssigt funktionshinder efter hjrnskada i vuxen lder efter sjukdom eller yttre vld
7. andra varaktiga psykiska eller fysiska funktionshinder som inte beror p lder och orsakar stora svrigheter
Man kan d f i stort sett kostnadsfri rdgivning, personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlsarservice i hemmet,
korttidsvistelse utanfr hemmet, boende i familjehem, bostad med srskild service, daglig verksamhet m.m. Anskan hanteras av LSS-
handlggare p kommunen.

Index
INDEX
Fngelsefrbud ................. 50 Lkemedelsberoende ........ 34 Psykos .............................. 16
A Frvaltarskap .................... 51 Psykosomatik ..................... 3
Frvirring ......................... 36 M Psykosomatisk sjukdom ..... 3
Abstinens, definition......... 32
ADHD .............................. 28 MADRS ............................. 2 PTSD................................ 15
G
Adolescens ......................... 3 Malign katatoni .................. 4
R
Afasi ................................... 3 GAD = Generaliserat Malignt neuroleptikasyndrom 4
Affekt ................................. 3 ngestsyndrom .............. 12 Manerlighet ........................ 3 Restless legs ..................... 45
Affektiva sjukdomar ........... 5 GAF .................................... 3 Manisk episod .................... 8 Riskbruk ........................... 33
Agnosi ................................ 3 GHB ................................. 35 Manodepressivitet .............. 9 RPU.................................. 50
Agorafobi ......................... 11 Marijuana ......................... 35 Rttspsykiatrisk underskning50
Akatisi ................................ 3 H MCI = Mild Cognitive
Alexitymi ............................ 3 Impairment ................... 39 S
HADS ................................. 2
Alkoholberoende .............. 33 Hallucination ...................... 3 MINI .................................. 2 Schizoaffektivt syndrom .. 18
Alkoholbruksyndrom ........ 33 Handrckningsbegran ..... 50 MMSE = Mini Mental State Schizofreni ....................... 17
Alzheimers sjukdom ......... 40 Hasch ................................ 35 Examination ................. 36 Schizofreniformt syndrom 18
Amenorr ............................ 3 Heroin............................... 35 MMT = Mini Mental Test 36 SCID .................................. 2
Amfetamin ........................ 35 Hetstningsstrning .......... 31 Morfin .............................. 35 Serotonergt syndrom .......... 4
Anhedoni ............................ 3 Huntingtons sjukdom ....... 44 MSA = Multipel systematrofi44 Sjlvmord ......................... 47
Anorexia nervosa .............. 30 Hypnagog ..................... 3, 45 Mutism ............................... 3 Skalor ................................. 2
Apati ................................... 3 Hypnapomp .................. 3, 45 Skattningsskalor ................. 2
Apraxi ................................. 3 N
Hypokondri ........................ 3 Smittskyddslagen ............. 51
Aspergers syndrom ........... 27 Hypomani ........................... 8 Narkotikaberoende ........... 35 Social ngest .................... 13
Ataxi ................................... 3 Nattskrck ........................ 45 Somatisering ...................... 3
AUDIT ............................. 34 I Neologism .......................... 3 Somatiseringssyndrom ....... 3
Autism .............................. 27 ICD 10 ................................ 2 NP-utredning .................... 27 Somatoforma syndrom ....... 3
Avskiljning ....................... 50 Ihllande depression ........... 8 Ndrtt ............................. 50 SOPA-kvadraten ................ 2
Iktal .................................... 3 Ndvrn............................ 50 Sopor .................................. 3
B
Illusion ............................... 3 Specifika fobier ................ 13
Bensodiazepiner ............... 34 O Standardglas ..................... 33
Inkoherens .......................... 3
Bipolr sjukdom ................. 9 Inkongruens ........................ 3 OCD ................................. 14 Stereotypi ........................... 3
Bulimia nervosa ................ 31 Intagningsbeslut ............... 50 Oligofreni ........................... 3 Stupor ................................. 3
Blteslggning .................. 50 Intellektuell Operatorer .......................... 2 Substansbetingade syndrom32
funktionsnedsttning .... 26 Opium .............................. 35 Substansbruksyndrom ...... 32
C Substansrelaterade syndrom32
Intoxikation ...................... 32
CAGE ............................... 33 IPT = Interpersonell psykoterapi P Symtomfrstrkning........... 3
Cannabis ........................... 35 ...................................... 49 Paniksyndrom................... 11 Syntym ............................... 3
CBD = Kortikobasal IQ ..................................... 26 Panikngest ...................... 11 Smngng ........................ 45
degeneration ................. 44 Ixoidi .................................. 3 Parasomnier ...................... 45 Smnstrningar ................ 45
Parkinsons sjukdom.......... 42 T
D J
PDT .................................. 48
DAMP .............................. 28 Jaget ................................. 48 Perseveration ...................... 3 Tardiv dyskinesi ................. 3
DBT .................................. 49 Personlighetsstrningar .... 19 Topisk modell .................. 48
Delirium ........................... 37 K Personlighetssyndrom ...... 19 Torgskrck ....................... 11
Demens ............................. 38 Katalepsi............................. 3 Personlighetssyndrom, antisocial Tvngslagar ...................... 50
Depersonalisation ............... 3 Katatona symtom................ 3 ..................................... 21 Tvngsmedicinering ......... 50
Depression .......................... 5 KBT.................................. 48 Personlighetssyndrom, Tvngssyndrom ................ 14
Depressiv period ................. 6 Kognition.......................... 36 borderline ..................... 22 Tvngstgrder ................. 50
Derealisation ....................... 3 Kognitiv BeteendeTerapi.. 48 Personlighetssyndrom,
U
Detet ................................. 48 Kognitiv sjukdom ............. 38 histrionisk ..................... 23
Dialektisk beteendeterapi . 49 Kognitiva sjukdomar ........ 36 Personlighetssyndrom, Utmattningsdepression ....... 7
Dissociation ........................ 3 Kokain .............................. 35 narcissistisk .................. 23 Utmattningssyndrom .......... 7
DSM-5 ................................ 2 Konfubulation..................... 3 Personlighetssyndrom, Utkade sjlvmord ........... 47
Dynamisk modell.............. 48 Konfusion ......................... 37 osjlvstndig................. 24
Dyssomnier....................... 45 Personlighetssyndrom, paranoid V,W
Kongruens .......................... 3
Dystymi .............................. 8 Konversionssyndrom .......... 3 ..................................... 20 Vanfrestllningssyndrom 16
Kroppsvisitation ............... 50 Personlighetssyndrom, schizoid Vapenlagen ...................... 51
E ..................................... 20
Kvarhllningsbeslut .......... 50 Vaskulr demens .............. 43
Ecstacy ............................. 35 Krkortslagen ................... 51 Personlighetssyndrom, schizotyp Verbigeration ..................... 3
ECT .................................. 49 ..................................... 21 Vrdintyg ......................... 50
Egentlig depression ............ 5 L Personlighetssyndrom,
Ekonomisk modell ............ 48 tvngsmssig ................ 25
Lewykroppsdemens .......... 42
Ekopraxi ............................. 3 Lindrig kognitiv Personlighetssyndrom, ngslig ngestsyndrom ................ 10
Emotionellt instabil funktionsnedsttning .... 39 ..................................... 24
personlighetsstrning .... 22 Logorr ............................... 3 PEth .................................. 33
Eutym ................................. 3 LPT................................... 50 PSP = Progressiv supranukler
tstrning UNS................ 31
Extrapyramidala symtom .... 3 LRV .................................. 50 pares ............................. 44
tstrningar ..................... 29
LSD .................................. 35 Psykisk status ..................... 2
F Psykisk utvecklingsstrning26
LSS ................................... 51
Folies a deux..................... 16 LVM ................................. 50 PsykoDynamisk Terapi .... 48
Psykopati .......................... 25 verjaget .......................... 48
Frontotemporal demens .... 41 LVU ................................. 51

Psykiatri Anteckningar DSM-5 v6

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Psykiatri Anteckningar DSM-5 v6

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Psykiatri

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 utskrivet 2016-08-26

Schizofreni och andra psykossjukdomar

Alternativ som kanske fungerar bttre: Beskriv en vanlig dag.

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 2 /52 utskrivet 2016-08-26

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 3 /52 utskrivet 2016-08-26

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 4 /52 utskrivet 2016-08-26

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 5 /52 utskrivet 2016-08-26

Egentlig depression med melankoliska drag

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 6 /52 utskrivet 2016-08-26

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 7 /52 utskrivet 2016-08-26

Ihllande depression = dystymi (kronisk lggradig depression)

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 8 /52 utskrivet 2016-08-26

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 9 /52 utskrivet 2016-08-26

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 10 /52 utskrivet 2016-08-26

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 11 /52 utskrivet 2016-08-26

GAD = generaliserat ngestsyndrom

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 12 /52 utskrivet 2016-08-26

Social ngest = SAnD = Social Anxiety Disorder

Ingen med social fobi sker vrd p grund av detta.

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 13 /52 utskrivet 2016-08-26

TVNGSSYNDROM = OCD = OBSESSIVE-COMPULSIVE DISORDER

Frga grna deprimerade patienter efter tvngssyndromssymtom. Screeningfrgor:

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 14 /52 utskrivet 2016-08-26

PTSD = POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 15 /52 utskrivet 2016-08-26

SCHIZOFRENI OCH ANDRA PSYKOSSJUKDOMAR

Psykoser ska ej frekomma i Psykoser kan finnas i

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 16 /52 utskrivet 2016-08-26

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 17 /52 utskrivet 2016-08-26

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 18 /52 utskrivet 2016-08-26

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 19 /52 utskrivet 2016-08-26

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 20 /52 utskrivet 2016-08-26

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 21 /52 utskrivet 2016-08-26

B: Personlighetssyndrom, borderline emotionellt instabil personlighetsstrning

Borderline: snabbt, kraftigt svar p stimuli,

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 22 /52 utskrivet 2016-08-26

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 23 /52 utskrivet 2016-08-26

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 24 /52 utskrivet 2016-08-26

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 25 /52 utskrivet 2016-08-26

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 26 /52 utskrivet 2016-08-26

UTVECKLINGS- OCH NEUROPSYKIATRISKA STRNINGAR

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 27 /52 utskrivet 2016-08-26

ADHD = Attention Deficit / Hyperactivity Disorder

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 28 /52 utskrivet 2016-08-26

Kriterier fr inneliggande vrd:

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 29 /52 utskrivet 2016-08-26

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 30 /52 utskrivet 2016-08-26

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 31 /52 utskrivet 2016-08-26

Diagnoser kopplade till substansklasser enligt DSM-5

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 32 /52 utskrivet 2016-08-26

CAGE tv positiva svar 80 % sensitivitet. Ett positivt svar utred.

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 33 /52 utskrivet 2016-08-26

Amfetamin: Det krvs snabb intravens administration fr att

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 35 /52 utskrivet 2016-08-26

KOGNITIVA SJUKDOMAR/LINDRIG KOGNITIV FUNKTIONSNEDSTTNING

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 36 /52 utskrivet 2016-08-26

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 37 /52 utskrivet 2016-08-26

Kognitiv sjukdom demens

Delas ocks in i olika typer:

Lindrig kognitiv funktionsnedsttning

Lars Johanson, Gteborg, T7, vt 2012 Sida 39 /52 utskrivet 2016-08-26

Lindrig kognitiv funktionsnedsttning, Alzheimertyp:

Metod Talar fr Alzheimers sjukdom Talar mot Alzheimers sjukdom