VBS

Vinbryggarskolan

Mentor i vinbryggning: Janne Pettersson

WEBB: www.vinbryggning.se
 Brygg ditt eget vin

LS DENNA INLEDNING
OM VINBRYGGNING INNAN
DU STTER IGNG HEMMA
OCH BLIR VINBRYGGARE

Lektion 1

r man osker p hur man gr,

kp d en vinsats, dr finns allt
som behvs frutom socker. Pro-
va sedan att brygga ditt vin med
denna kompletta sats, har du aldrig frut bryggt vin, r det ett
bra alternativ att starta med. Det blir ett vin som jag nog kan
lova du blir njda med, om du fljer instruktionerna som fljer
med i frpackningen. Ett bra alternativ fr den helt oerfarne
bryggaren.
Har du dremot ngon vana, s prova att anvnda br och
frukt, frskt eller fryst, samt olika sorters joser som finns
i livsmedelsbutikerna. Dessa olika joser ger ett mycket bra
utgngsmaterial nr du ska brygga ditt vin. Finliret, kommer
med tiden. ven frdigheten som att sammanstlla egna recept
p olika frukter och safter, kommer med tiden. Grunden fr att
lyckas r renlighet.

Vinmsk r mycket knslig fr froreningar som kommer

utifrn via den frukt vi anvnder, eller om flugor fr tilltrde
till msken. Drfr mste du stlla hga krav p hygienen
vid vinbryggningen. det r ltt att ngon frorening s som
fluga eller ngon typ av bakterie kommer i kontakt med must,
frukt/br eller redskap. Man fr inte glmma den personliga
handhygienen. Nog tjatat om detta.

Varje vin har sin egen karaktr. ven om man alltid fljer
samma recept, s blir det variationer. Orsakerna kan variera.
Bland annat temperatur, mognadsgrad p frukt, saft, tid p ret
mm. Att det blir s, r en av tjusningarna med att brygga sitt
eget vin.

2
Ibland kan man vilja f ett vin med en typisk karaktr, d r
en essens bra att ta till. Jag har tidigare puffat fr att anvnda
smaker till vinet, och jag kommer s smningom att kunna
erbjuda aromer och vinfrg samt eventuellt torkade vinsatser p
min webbsida. Nr man planerar sitt vin, br man tnka p vissa
grundlggande regler som gller vid valet av frukt/juice och den
typen av vin man vill stadkomma.

Ett vin baserat p frukt som ger ett vitt vin, br man inte
smakfrstrka till madeira. Till Portvin dr emot, finns en vit
variant p marknaden. D passar ett vitt vin som bas. Det r s
att gonen smakar av vinet innan du ens har knt dess doft, och
sinnet har redan antagit en grund fr vinets troliga karaktr.

Vissa frukter och juicer passar bttre till en viss typ av vin
n andra. Se min rekommendation. Dessa frutsttningar br
man ge vinet om man nskar n ett riktat resultat. Meningen
med frslagen r att inte enbart en frukt, br eller juice skall
anvndas. ven om man nr bra resultat med enbart en sort,
brukar man f ett mycket bttre vin om man blandar sorterna
inom varje grupp. Nr man vljer frukt till sitt vin, ska man
tnka p fruktens smak och vinets nskade smak. Variationerna
r stora i valet av frukt/br/juice.

Under sommar och hst ska man passa p om det finns

mjligheter att plocka en del br. Dessa torkar man och frvarar
svalt och mrkt. I lektionen som handlar om olika frukter och
br, tipsar jag om tillvgagngssttet vid torkning.

En produkt som r alldeles frtrffligt bra r ppel-jo,

denna finns i enlitersfrpackning i butikerna. Kostnad fr
en liter ligger i dag (mars 03) p ca 45:-. En bra bas fr all
vinberedning.

M
i
V tt
in

3
Lektion 2
VAD BEHVS FR ATT BRYGGA VINET?

Frst och frmst.Rent vatten att brygga vinet med. Det r

faktiskt den allra betydelsefullaste delen, har vattnet en bismak,
eller p annat stt ngon frorening, kommer detta ven att
finnas i det frdiga vinet. Om dricksvattnet inte r bra eller
klorerat, s rena genom aktivt kol.
Du fr d ett bra utgngsmaterial
att starta ditt vinbryggandet med.
Ytterligare behver du en brygghink
p ca 30 liter. Varfr en p 30 liter?
Jo i 20 eller 25 liters hinkarna finns
inte utrymme fr det eventuella skum
som ibland kan bildas under de frsta
dagarnas jsning.

Om nu hinken inte rymde mer n

20 liter, och jag ska brygga vin p
20, d kommer msken att pysa ut
genom vattenlset p hinken under
jsningen. Trevligare kan man ha,
n att torka upp en massa vin som
jst ut p golvet. S, en hink p 30
liter behver du, sedan ett vattenls
som ska sitta i gummisprunnet p
hinklocket. Den har till uppgift att
slpp ut koldioxiden som bildas
under jsningen. Frukt o brpress
Vidare behver du en strre hink, af vevfande kon-
eller nnu bttre ytterligare en
jshink. Denna behvs nr det r dags
struktion
fr omtappning av vinet, d mste du ha mjlighet att tappa
ver det jsta vinet frn den jshink som vinet jst i. Till detta
ndaml behver du en sughvert.

Sist men inte minst, en oechslemtare, den r oumbrlig vid

vinberedning. Nu saknas det bara lite silar skopor och slevar.
Dessa saker brukar i regel finnas i kksldorna. S vad som
behvdes var: 1+1 jshink p minst 30 liter, 1 sughvert, 1
oechslemtare, 1 vattenls samt en del tlamod.

4
Lektion 3

Oechslemtare ett msteverktyg fr

vinberedning

Nr du kper en oechslemtare, s se
d till att du fr den tyska mtaren.
Det finns ven andra fabrikat, men
som sagt den tyska r bst. Allts, en
oechslemtare och ett mtglas och
glaset msta vara s stort att hela
oechslemtaren ryms i den. Lagom
storlek p glaset r 100ml.

Man mter sockerinnehllet med en

oechslemtare i musten, men det r mer
n socker som ger utslag p flytvikten.
Frukter innehller olika stora mngder
extraktmnen. Olika frukter ger olika
resultat, s vid en mtning mste
man ta detta med i berkningarna. Att
anvnda sig av en oechslemtare r inte
svrt. S hr gr du nr du ska ta ett
prov.

Till hjlp har jag lagt in en bild som

kan ge lite vgledning nr man ska
mta graderna i ett vin med extrakt
av fruk eller br. Den skala som jag
har anvnt mig av, rknar med ett
extraktinnehll som ger ca 12 o . Jag
tillrder en viss frsiktighet om du ska
anvnda denna, variationerna r stora
beronde p hur man hanhavt br/frukten. Jmfr med vinet som
vi ska brygga senare. Ta ett prov innan du tillstter kemin.

5
 S HR TAR MAN ETT PROV.

1. Mt upp ca tv tre deciliter vin i ett litermtt.

2. Fyll upp glaset till 100ml.

3. Snk ned oechslemtaren.

4. Avls vrdet.

5. Fr in uppgiften i bryggjournalen.

6. Ta ett smakprov av vinet. (Ta en sked vin och lt det rulla

runt i munnen spotta sedan ut, p s stt lr du dig att
uppfatta utvecklingen av dina viner nr du brygger)

7. Hll tillbaka vinet frn mttet i hinken.

Det frsta provet, utfrs alltid innan du har tillsatt jst och vrig
kemi.

Om det nu r s att vinet r i jsning, s finns det rtt mycket

luft i provet. Detta mste du f bort fr att f ett rtt vrde.
Kolsyran ger provet fel densitet och drmed fel vrde p
flytvikten. Lttast att f bort kolsyran r att vispa vinet i
litermttet, p s stt driver du ut en stor del av kolsyran.

Du br tappa upp provet utan br eller fruktrester. Om det r

mycket sdant i provet, kommer detta att pverka mtresultatet,
ven i detta fall kommer densiteten pverkas.

FORMLER

Uppmtta oechslegrader x2 = gram socker i 1 liter fruktsaft

Uppjsta oechslegrader = gram alkohol i en liter vin

Uppjsta oechslegrader /10 = alkohol i viktprocent

Uppjsta oechslegrader /8 = alkohol i volymprocent

1 kg upplst socker fyller = 0,62 liter

17 gram socker ger 1% alkohol i vinet

2,7 gram socker ger en grad i en liter vin

6
 OECHSLEGRADER P OLIKA VINTYPER
En bra handledning i PDF format, som behandlar Oechslemtare
och mtvrden, gr att ladda ner frn Partymam
En Oechs-
lemtare r
ett ndvn-
digt redskap
Rdvin Torrt -2 0
Ltt tort 0 +2
Fylligt +2 +4

Ros vin Ltt tort -2 0

Ltt stt 0 +3

Vitt vin Mycket torrt -1 -2

Ltt tort -2 +1
Ltt stt +2 +5

Krsbr Frisk ej st +20 +30

St fyllig +35 +40

Portvin/Madeira Ltt st +20 +30

Fyllig +30 +40

Sherry Torr +8 +10

Halvtorr +15 +20
St +25 +30

Kir Ltt torr +10 +20

St fyllig +20 +25

Vermouth vit Torr +5 +25

Halvtorr +15 +25

Vermouth brun Torr +15 +20

St +20 +30

Lttviner Starkviner

-6 - -7 Oechsle Mycket torrt -2 - 0 Oechsle Torrt

-2 - -5 Oechsle Torrt 0 - +5 Oechsle Halvtorrt

0 Oechsle Medium +5 - +8 Oechsle Halvst

0 - +5 Oechsle Halvstt +10 - +20 Oechsle Stt

+5 - +8 Oechsle Mycket stt

7
Lektion 4.

HYGIENEN.

Var alltid noga med hygienen vid arbete med vin. Det r ltt
att det under den tid som vi brukar brygga vrt vin p, vilket
ofta sker under den varma rstiden, att frorena vinet med bland
annat flugor. En enda lite fluga kan frdrva en hel bryggsats.
Samtliga redskap som anvnds vid arbetet med vinet skall
naturligtvis vara absolut rena. Detta gller ju ven vra hnder.
Om vi nu uppfyllt kriterierna fr
att lyckas, kommer vi med stor
skerhet att f ett njutningsbart
vin efter ngra mnaders lagring
p flaska.
Om du anvnder diskmedel till
att rengra din utrustning, s
mste du givetvis se till att sklja
ur krl och hinkar mycket noga.
Det finns alltid en liten risk om
man anvnder starkt parfymerade
diskmedel, att det sitter kvar en
doft, srskilt i plasthinkarna.
Anvnd i stllet ett medel utan
parfym. Det finns ven speciella
rengringsmedel att anvnda om
s vill.
Nr det senare r dags fr att ta ett prov p vinet, s ska man
se till att ha ett fat eller skl att lgga skopor, mtglas och
oechslemtaren p. Locket p hinken skall ligga rttvnd p ett
strre glas eller skl, p s stt kan ingen frorening komma i
kontakt med den sida som befinner sig int i hinken.
Diska all utrusning omedelbart efter att du anvnt den.
Fljer du dessa rd, s ger du vinet alla mjligheter att kunna
utvecklas till ett bra vin.

8
Lektion 5

DAGS ATT BRJA BRYGGA VIN.

Vi ska brja med att brygga ett vin med smak av jordgubbar.
Basen fr vinet r ppelJO samt rda och svarta vinbr.

Receptet r som fljer:

1) 1,4 kg rda vinbr

2) 0,4 kg svarta vinbr

3) 1 l ppelJO

4) 4,0 kg socker uppdelat i 3 kg och 1,0 kg

Ta alltid ett prov med Oechslemtaren s du vet

vad du har fr vrde. Det br ligga p ca 100-110

Du anpassar sockret efter provet.

5) 11 L vatten

Eller en komplett starkvins jstsatts.

6) 1 pse starkvinsjst med nring

7) 1 pse Pektolaz

8) 1 Pse Jsstop

9) 1 Pse Kiselsol

10) 1 Pse Gelatin

11) 1 Pse Jordgubbsextrakt

Bra att ha hemma: 1 Pse Bentonit.

Ja det blir totalt 10 olika ingredienser till denna brygd.

Att man anvnder bentonit som hjlpmedel fr att klara

vin,beror p att bBentonitleran bestr av kiselfreningar som
verkar p ggvitemnen, som till exempel jst. Bentoniten ska
fr att vara verkningsfull, upplsas i lite ljummet vatten s att
den svller ut ordentligt. I annat fall behver man verdosera
bentoniten och vissa typer av leran kan d ge jordsmak i vinet

9
om det fr st lite lngre. Om man anvnder mjukt vatten till sin
bryggning, kan en del sorter av leran f svrt med klarningen.
D hjlper det om man tillstter kiselsyra och gelatin och
bentonit.

Bren lggs i brygghinken, dr de fr de tina. 4 l vatten hlls

kokande p vinbren. Rr om ordentligt, lt sedan det svalna
under ca en timma. Nu tillstter du ppelJO i hinken. Rr ut
frsta sockersatsen i 3 liter vatten fyll i detta i hinken.

Mt upp en halv liter vatten och rr ut jsten i detta, lt det

svlla under ngra minuter. Rr ut pektolazen i en halv liter
vatten (dessa tv fr inte tillsttas frrn temperaturen r hgst
25grader i musten).

Fyll p med 3 liter vatten. Innan du tillstter kemin, tar du

ett prov p Oechslegraderna och fr in detta i din bryggjournal.
Omkring 100 Oechsle br det i detta lge ligga p. Nu br
volymen i hinken vara ca 15,5 l. Efter att kemin r tillsatt r
volymen nu ca 16,5 l i hinken.

Det r dags att tillstta den andra sockertillsatsen efter ca en

veckas jsning, eller vid ca 60 Oechsle. Vid detta tillflle tas
ven bren bort frn musten, detta grs lttast med en vanlig
hlslev.

Nu fr vinsatsen st i jsning under ca 2-3 veckor, beroende p

temperaturen p under jsningen. Vid omkring 22 grader s tar
det ca 14 dagar, r det lgre temperatur s tar det ngot lngre.

Gr grna en kontroll av Oechslen nr pluppen i jsrret brjar

avta. Detta vin br jsa ut minst ca 130 Oechsle fr att bli bra,
alkoholhalten kan frvntas bli omkring 16 % p detta vin.

10
Lektion 6

VAD PASSAR TILL VAD

Brblandningar
Piesporter: pple/russin/rnnbr/hagtorn/persika
Rhenvin: pple/russin/rnnbr/hagtorn/fikon.
Rosvin: pple/russin/svart vinbr/blbr/flder
Rdvin: russin/slnbr/flder/krsbr/blbr
Krsbrsvin: krsbr/flderbr.
Portvin: russin/flder/slnbr/krsbr/rnnbr/svart
vinbr/blbr/persika.
Sherry: pple/nypon/russin/fikon/rnnbr/hagtorn
Kir: pple/svart vinbr/flder.
Vit och Brun Vermouth: pple/nypon/rnnbr/russin/
original italienska vermouthkryddor.
Madeira: pple/russin/sviskon/dadel
Capri Bitter: druvor/russin/pple/original italienska
caprikryddor.
Passion: pple/fikon/russin/hagtorn
Pina Colada: pple/russin/fikon/hyllebr.
Svart Vinbr: pple/fikon/hyllebr/svarta vinbr/
svartvinbrsblad.
Franskt vitvin: pple/russin/rnnbr/hagtorn/persika/
aprikos/fikon.
Citrus Pearl: pple/russin/fikon/rter
Peach Pearl: pple/russin/hagtorn/fikon/flderbr.
Skogsbr: pple/russin/hagtorn/fikon
Blbr: russin/slnbr/flderbr/svart vinbr/blbr.
Aprikos: aprikos/pple/russin/hagtorn
Jordgubbar: russin/pple/fikon/aprikos/tranbr/
hibiskusblomma.
Hallon: russin/pple/fikon/aprikos/tranbr/skogsbr
Cider: pple/russin/fikon/persika/citronskal.

11
 ATT ANVNDA FRUKT/BR TILL VIN.

Det finna olika joser som lmpar sig utmrkt till

vinbryggning. Dessa gr i regel att kpa i dom flesta hos vra
livsmedelshandlare. Om den jos som du vill ha inte finns inne,
s be handlaren att han tar hem, detta brukar aldrig vara ngra
problem. Det finns en sak som du dock mste vara sker p, att
det inte frekommer konserveringsmedel i josen.

Betraktar vi sedan p kombinationen av br/frukt och smak

p vinet, s finns vissa kopplingar. Att en madeiraravin ska
smaka madeira, kan vi vara helt verens om. Vad som du d ska
titta p r vilka br/frukter som passar till att brygga ett vin med
karaktr av madeira.
Blbr, slnbr, vinbr rda och svarta, lingon,
Kraftigt rdvin
rabarber, druvjuice
Rdavinbr, rabarber, lingon, pple, druvjuice,
Ros vin
ppeljuice.
Rhenvin pple, pron, rabarber, vita vinbr, ppeljuice.
Tokajer Russin, pple, vita vinbr, rabarber,
Sherry Krusbr, vita vinbr, pron, pple, ppeljuice, nypon.
Blbr, plommon, russin, dadlar, krusbr, slnbr,
Portvin rtt
katrinplommon.
Portvin vitt Plommon, russin, krusbr, pron, pple, pplejuice.
Madeira Fikon, plommon, russin, dadlar, katrinplommon.
Rabarber, ananasjuice, persika, apelsin, jordgubb, kivi,
Tropik
flder.

Det finns fr vin en klar grundlggande struktur p

vilka br/frukter som harmonierar till olika smaker. Dessa
skilda kombinationer har lyckats bra vid vinbryggning.
Hur stora delar av olika sorter man skall anvnda, beror
p tillgngen av vissa br/frukt vid bryggningen. Man kan
avsmaka musten innan man tillstter jsten och p s stt f en
fingervisning om utfallet.

Nr du sedan kommer s lngt att det vin som du

bryggt, r frdigjst, r det smaklkarna som ska ge besked om
bryggningen har blivit som du tnkt dig. Om du nu tycker att
det saknas smak i ditt vin, s kan du nr vinet har klarnat och
tappats om fr sista gngen, tillstta ngon arom. Att f tag p
dessa aromer kan vara svrt, men det finns en webbutik som
salufr dessa. Jag kommer att p min hemsida s smningom
erbjuda ett visst sortiment av tillbehr, dr ibland aromer och
frg.

12
 Dessa vinaromer kan g att f tag p:

Madeira, Sherry, Portvin, Peisporter, Liebfraumilch, Kir,

Krsbr, Jordgubb, Smultron, Persika, Tropical, Kiwi, Hallon,
Citron, Aprikos, Mango/papaya, Glgg.

Aromen tillstter du lite i taget, och smakar av efter att du

blandat ordentligt. P samma stt gr du med eventuell vinfrg.
Tillstt lite i taget, blanda, tappa upp ett glas och titta p frgen
mot en ljusbakgrund. I mnga fall kan det rcka med att tillstta
vinfrg fr att smaken ska infinna sig. Man smakar vinet inte
bara med munnen utan gonen ger en stor del av informationen
om ett vins smak. Observera att efter ca ett r s smakar inte
vinet s som du tror. Lagringen gr att den kemiska aromen
i stort frsvinner. S ett vin som smaksatts med arom, br
kunsumeras innom en tolvmnaders period.

Det r alltid bttre att frska f vinet i rtt smakriktning redan vid
planeringen . se: ATT ANVNDA FRUKT/BR TILL VIN

Vra frukter och br ger smaker som ligger i linje med mnga
av druvvinernas karraktr. Var inte rdd fr att prva olika
blandningar, stt en mindre satts nr du provar och inte r sker
p resultatet.

Om du vill ha en touch av vanilj, lgg i vaniljstng. Funder p

vad vinet ska smaka, och vad som ska komma fram av aromen.

Anvnd en volym av omkring 5 liter nr du exprementerar, p s

stt s blir det lttare att omstta dina ider i verkligheten.

Om du stter en mindre satts anvnder du nd hela kemipsen

till vinet. Du ska aldrig dela p jst mm.

13
 TABELLEN R ENDAST CIRKAVRDEN, VARIATIONER BEROR
P SKRDE-TILLFLLET. MEN DEN GER ETT STD FR DINA
BERKNINGAR

saftutbyt - fruktcyra - fruktsocker.

Saftutbyte Fruktsocker
Frukt Per kg br Fruktsyra per kg. Not
Bjrnbr 0,65L 16g 35g
Blbr 0,65L 10g 60g
Hallon 0,70L 12g 50g
Konc. Jmfr med den som finns i
1,00L 70g 550g
ppelsaft butikerna. Typ JO mm.
Krusbr 0,65L 15g 60g
Krkbr 0,65L 4g 10g
Krsbr sura 0,65L 12g 55g
Krsbr sta 0,60L 8g 60g
Lingon 0,60L 18g 30g
Torkade nypon ca 250-300g
Nypon x 18g 25g
motsvara ca 1 kg frska.
Plommon bl 0,65L 12g 70g
Plommon
0,60L 12g 70g
gula
Beroende p typ av pron.
Pron 0,70L 4g 80g
Grpron ger betydligt mindre.
Rabarber 0,55L 30g 3g
Slnbren skall ha ftt en
Slnbr 15g 50g frostknpp. Kan ven frostnypas
i frysen.
Vinbr rda 0,75L 21g 42g
Vinbr svarta 0,65L 20g 60g
Vinbr vita 0,70L 16g 50g
Vindruvor bl 0,75L 8g 140g
Vindruvor
grna
0,70L 10g 110g
Berknat p sena pplesorter.
pplen 0,65L 7g 60g Tidiga sorter ger i regel mindre
med saft o syra

14
Lektion 7

FRDIGJST
Efter ngra veckor har pluppandet avtagit och d det kommer
endast ngon luftbubbla i minuten r det dags att kontrollera
Oechslegraderna. Lt anta att det visar 8 grader, med detta
resultat kan vi nu konstatera att vinet jst frdigt.
Den bottensats som nu har samlats p botten av hinken, r
inte nyttigt att lta ligga kvar. Du tappar nu om vinet och kvar
i hinken ligger ca 1 liter vin med bottensats. Detta r bara att
hlla ut. Hinken grs nu ren och vinet tappas tillbaka.
Nu ska stoppet tillsttas, det r vinsvavla som konserverar
vinet. Att anvnda vinsvavla r inget nytt, detta grs ven i
vin av druvor. Nr du nu har tappat om vinet och blandat ner
stoppet, s rr du om ordentligt. Till detta ndaml r hlsleven,
som vi anvnde tidigare mycket bra.

Fr att du ska vara sker p ditt bryggande, ska du anvnda

ngon form av bryggjournal, nr du tillverkar ditt vin. Risken r
mycket stot att ngot blir fel om du inte fr in alla dina tgrder
och mt resultat i en journal.
Du mste skerligen skaka om vinet ordentligt ngon eller
ngra dagar s att all kolsyra frsvinner. Nr du nu ser att det
inte kommer ngon bubbla vid skakningen av hinken, s r det
dags fr klarningen.

Bryggplanen r endast som ett exempel, och stmmer ej med infrt recept.

15
 Om du vill s kan du vnta tills vinet klarnar sjlv, detta
kan ta ngon eller ngra veckor. Men i detta fall s tar vi och
tillstter kiselsol och gelatin. Bda dessa r i flytande form
s det r bara att hlla ned i vinet och blanda vl, ter igen r
hlsleven mycket bra.
Efter ngon dag s har vinet klarnat. Nu ska du tappa om det
s att ingen bottensats fljer med. Luta frsiktigt lite p hinken
nr det bara terstr ngra liter av vinet. P s stt blir det
endast en mindre mngd av vinet kvar som mste slngas ut.
Man kan, om det r svrt att f med den sista slatten, hlla
upp detta i en tillbringare och stlla i kylen. P ngon dag s har
bottensatsen sjunkit och man kan hlla ver det mesta tillbaka i
hinken. Men det r som regel bttre att offra den lilla skvtt som
blir kvar, risken att det fljer med bottensatts och det vill vi ju
inte.
Det r dags att kontrollera Oechslegraderna, det br ligga p
runt +20 till +25 Oechsle i det frdiga vinet. Lt oss anta att det
ligger nu p 5 och det finns ca 17 liter vin.
Totalt ska vi d hja 25 grader,
och en grad fr vi av 2,7 gram
socker i en liter. Slunda blir det
s hr: 2,7 x 17 = 45,9 gram socker
till att hja en grad, 45,9 x 17 =
780.
Allts 780 gram socker ska
tillsttas vinet fr att f upp
Oechslegraderna till 20.
Socker blandas med 3 liter av
vinet i en bunke, och hlls tillbaka
i hinken, blandas vl. Smaka nu,
det smakar lite brigt men inte
smakar det jordgubbar nnu.
Dags fr jordgubbsaromen,
tillstt ungefr halva mngden och
blanda. Smaka nu vinet, om du
tycker att det r bra, s var njd, i
annat fall tillstter du ytterligare
lite arom tills smaken blir vad du
nskar.
Placera nu hinken s hgt att
du ltt kan tappa ver vinet i
flaskorna. Vinet ska nu st ngra
dagar i hinken och stta sig.
16
 S har vi nu kommit till det stora gonblicket d det r dags
fr buteljering. Du rknar med ca 18 liter vin och delat med
0,75cl blir det 24st, om det r sdana flaskor du har. Flaskorna
diskas och steriliseras i ugnen i ca 120 grader i tio minuter.
Stll upp dem heta p en handduk p bordet, lt dom nu svalna.
Falskorna mste vara kalla innan du tappar vin i dom.
Ja sen r det bara att brja tappa, fyll flaskorna s att nr
korken r nere i halsen ska det endast vara ngra millimeter
skvalputrymme kvar. Varefter som du fyller flaskorna, s stller
du dem tillbaks p bordet s att ingen frorening kan komma in.
De korkar som anvnds i flesta fall till hemvin, r s kallade
pressade korkar, korkar som tillverkas av mald kork. Dessa r
helt ok att anvnda, bara du inte kokar dom frst. Det behvs
inte p dessa korkar, dom r svagt vaxade och glider mycket bra
ner i flaska med hjlp av en korkapparat.
Det gr inte att korka flaskorna utan en korkapparat. Den
vanligaste, och i mitt tycke mycket bra, r den med tv hvarmar
som pressar korken genom ett infringsrr ner i flaskhalsen.
Nr s alla flaskor r tappade och korkade, r det dags fr
krympkapsyler. Dessa gr att det ser trevligt ut, samt att det
blir lttare att hlla isr olika viner och rgngar. Frslagsvis s
stter du en rd/guldfrgad kapsyl p detta vin. Lt nu vatten i
en kastrull koka upp, och snk sedan ned flaskhalsen i det heta
vattnet, kapsylen krymper omedelbart.
Ja nu r det bara att stta ngon form av identifiering p
flaskorna. Jag anvnder mig av en textremsa, till exempel:
Jordgubb 10 maj 03. Denna text skriver jag d 24 gnger p
ett A4 ark, texten r inte strre n att den ryms under vanlig
tape. Klipp sedan ut textremsan och stt fast den med tape p
flaskhalsen, ltt och smidigt knner du sedan igen flaskan.

17
Lektion 8
LAGRINGEN AV VINET

Flaskorna skall lagras liggande p s stt minskar risken fr

att korken torkar. Lttviner ska lagras minst tre mnader fre
konsumtion, egentligen blir vinet inte riktigt bra frrn efter ca
ett rs lagring. Alkoholstarkare viner behver lngre lagringstid
fr att utveckla en bra bouquet och bli mogna. Men som vid
all vinlagring, s r det flera olika faktorer som samverkar.
Det r frukt/br, vattnet, rstiden samt tillvgagngssttet vid
bryggningen. Drfr s r det en bra regel att alltid avsmaka
vinet med jmna mellanrum.

ppna en flaska och gr en doft och smakprov, skriv in i

vinliggaren dina bedmningar. Du kommer att bli frvnad ver
vinets frndring under lagringen. Detta r ocks ett bra stt att
komma underfund hur vinet pverkas av alla vriga faktorer, det
r drfr som en vinliggare mste finnas.

Mjligheten att lagra sitt vin styrs av i huvudsak tv

faktorer. fr det frsta r alkoholhalten avgrande fr
lagringstidens lngd, fr det andra r miljn vid lagring viktig.

Om vi tar den frsta faktorn, alkoholhalten, s r det

generellt s att ju hgre alkoholhalt man har p sitt vin, ju
lngre tid r lagring mjlig. Samtidigt som lagringseffekterna
ger ett mognare vin.

Ett lttvin hller mellan 7-12%, lagringstiden fr ett sdant

vin ligger omkring 1-2 r. Ett starkvin med en alkoholhalt p
15-17% kan lagras i ca 2-7 r.

18
 Lagringsbetingelserna br vara mrka och svala 10-12
grader. Det r inte s farligt om temperaturen sakta stiger eller
sjunker ngra garder, vinet tar ingen skada av detta. Men om
temperaturen snabbt varierar upp och ned, mr inte vinet bra.
Vinet snabbmognar.

I en lda p golvet, i ett rum som inte ligger i sder, gr

det bra att lagra sitt vin. Det viktigaste r som sagt att inte
temperaturen snabbt flackar upp och ned. Golvet i garderober r
ocks bra lagringsplatser, dessa brukar inte bli s varma.

Den allra bsta lagringen erbjuder kllarlagringen. Tyvrr

s r det inte alla frunnat att ha tillgng till en kllare med
rtt temperatur. I en kllare s r det lmpligt att bygga ett
flaskstll, s att vinflskorna kan lagras liggande. Jag har byggt
en vinhylla dr varje fack rymmer ca tjugo flaskor.

Lektion 9

ETIKETTER, ETT TREVLIGT STT ATT VISA SINA

VINER.

Nr du nu har kommit s lngt att dina flaskor ligger

och lagras, r det dags fr det kreativa anlaget att f visa sig.
En etikett behver inte vara ngot stort konstskapelse, jag har
etiketter som enbart bestr av text. Lt din etikett spegla vad
som dljer sig i flaskan. Det ska inte vara en varudeklaration
som du ska skapa. Man kan lta innehllet speglas i namnet,
eller s skapar man ett eget phittat namn som nd ger en liten
fingervisning om innehllet. om innehllet nu stmmer med vad
som r i flaskan. Det gr utmrkt att limma fast etiketten med
vanligt limstift, och det gr rtt ltt att f bort dessa nr man
sedan diskar flaskorna.

19
 Lektion 10

Torkning av br/frukt

Nr man plockar br, s r torkning en mycket bra

frvaringsmetod. P en varm och torr plats, t ex ovanfr ett
kylskp eller i nrheten av ett element, r bra stllen att torka
p, ca en vecka tar set att torka p detta stt. Torkar du frukt/
br i ugnen vid en temperatur p ca 50-75 grader s tar det
omkring 7-12 timmar. Man mste rra om bland br/frukten
ofta nr torkningen pgr i ugnen. De br dr efter ligga luftigt
i ytterligare ngot dygn.

Det material som du vill torka, ska du skra i tunna

skivor om det gller frukt. Frukten kan du ven tr upp p snre
fr att torkas. Gller det br s behver du bara sprid ut dessa
p en plt med bakpltspapper. Att torka blbr kan vara lite
svre. Blbret omges av en tunn vaxhinna som just r till fr
att hindra bret frn att torka, men det gr om du rr om ofta,
och att bren inte r vermogna.

Nr du sedan ska brygga vin, r dom torkade bren en

stor tillgng fr att f fram smaknyanser. Om du nu vill anvnda
frdiga vinsatser s kan jag varmt rekommendera de vinsatser
som enbart innehller torkade produkter. Druvjosen kan variera
ordentligt i kvalitet, och det r inte roligt att f en druvjos, som
tillverkats av vermogna druvor och dr med f en besvrlig
klarning mm. Dessutom blir smaken inte den bsta.

20
 Datum: Plats:
om prov
tillfllet
Fakta

Mitt namn:
Deltagare:
Namn: Bryggr: Provr: Lagrat i antal mnader:
Utseende- Frg/Ton: Hr bedmer du i frsta hand vinets klarhet men man antecknar ven vinets frg som kan avslja myck-
Max 2 pong et. Vinet kan vara rent, klart, sljigt eller grumligt. Densitet och frgnyanser kan ocks vara varierande
beroende p rvara 0ch lder p vinet.
Doft: 0-6 pong Stor, liten, ppen, knuten, neutral, aromatisk, fruktig, vanilj, blommig
Test 1

Smak: 0- Stor, liten, kort, lng, eftersmak, torr-helst, balans, harmoni, fruktsyra, fet, tunn, platt, strv, rik, bitter,
8 pong
Helhetsintryck: 0- Hr ger du ditt allmnna betyg om vinet. D de andra bedmningsgrunderna r relativt objektiva, kan du
4 pong nu koncentrera dig p knslan. r det ett bra vin? Charmigt? Vlbryggt? Eller kanske bedrvligt?

Namn: Bryggr: Provr: Lagrat i antal mnader:

Utseende- Frg/Ton: Hr bedmer du i frsta hand vinets klarhet men man antecknar ven vinets frg som kan avslja myck-
Max 2 pong et. Vinet kan vara rent, klart, sljigt eller grumligt. Densitet och frgnyanser kan ocks vara varierande
beroende p rvara 0ch lder p vinet.
Test 2

Smak: 0- Stor, liten, kort, lng, eftersmak, torr-helst, balans, harmoni, fruktsyra, fet, tunn, platt, strv, rik, bitter,
8 pong vass, mjuk, ekig, frisk, jordig, pepprig, kryddig, fruktig
Helhetsintryck: 0- Hr ger du ditt allmnna betyg om vinet. D de andra bedmningsgrunderna r relativt objektiva, kan du
4 pong nu koncentrera dig p knslan. r det ett bra vin? Charmigt? Vlbryggt? Eller kanske bedrvligt?

Namn: Bryggr: Provr: Lagrat i antal mnader:

Utseende- Frg/Ton: Hr bedmer du i frsta hand vinets klarhet men man antecknar ven vinets frg som kan avslja myck-
Max 2 pong et. Vinet kan vara rent, klart, sljigt eller grumligt. Densitet och frgnyanser kan ocks vara varierande
beroende p rvara 0ch lder p vinet.
Doft: 0-6 pong Stor, liten, ppen, knuten, neutral, aromatisk, fruktig, vanilj, blommig
Test 3

Smak: 0- Stor, liten, kort, lng, eftersmak, torr-helst, balans, harmoni, fruktsyra, fet, tunn, platt, strv, rik, bitter,
8 pong vass, mjuk, ekig, frisk, jordig, pepprig, kryddig, fruktig

Helhetsintryck: 0- Hr ger du ditt allmnna betyg om vinet. D de andra bedmningsgrunderna r relativt objektiva, kan du
4 pong nu koncentrera dig p knslan. r det ett bra vin? Charmigt? Vlbryggt? Eller kanske bedrvligt?

Namn: Bryggr: Provr: Lagrat i antal mnader:

Utseende- Frg/Ton: Hr bedmer du i frsta hand vinets klarhet men man antecknar ven vinets frg som kan avslja myck-
Max 2 pong et. Vinet kan vara rent, klart, sljigt eller grumligt. Densitet och frgnyanser kan ocks vara varierande
beroende p rvara 0ch lder p vinet.
Doft: 0-6 pong Stor, liten, ppen, knuten, neutral, aromatisk, fruktig, vanilj, blommig
Test 4

Smak: Stor, liten, kort, lng, eftersmak, torr-helst, balans, harmoni, fruktsyra, fet, tunn, platt, strv, rik, bitter,
0-8 pong vass, mjuk, ekig, frisk, jordig, pepprig, kryddig, fruktig
Helhetsintryck: 0- Hr ger du ditt allmnna betyg om vinet. D de andra bedmningsgrunderna r relativt objektiva, kan du
4 pong nu koncentrera dig p knslan. r det ett bra vin? Charmigt? Vlbryggt? Eller kanske bedrvligt?

Namn: Bryggr: Provr: Lagrat i antal mnader:

Utseende- Frg/Ton: Hr bedmer du i frsta hand vinets klarhet men man antecknar ven vinets frg som kan avslja myck-
Max 2 pong et. Vinet kan vara rent, klart, sljigt eller grumligt. Densitet och frgnyanser kan ocks vara varierande
beroende p rvara 0ch lder p vinet.
Doft: 0-6 pong Stor, liten, ppen, knuten, neutral, aromatisk, fruktig, vanilj, blommig
Test 5

Smak: Stor, liten, kort, lng, eftersmak, torr-helst, balans, harmoni, fruktsyra, fet, tunn, platt, strv, rik, bitter,
0-8 pong vass, mjuk, ekig, frisk, jordig, pepprig, kryddig, fruktig
Helhetsintryck: 0- Hr ger du ditt allmnna betyg om vinet. D de andra bedmningsgrunderna r relativt objektiva, kan du
4 pong nu koncentrera dig p knslan. r det ett bra vin? Charmigt? Vlbryggt? Eller kanske bedrvligt?

Mina pong: Tot. Pong: Medel.pong Notering

1
2
3
4
21 5
 Fr genomg ngen vinbrygg arkurs:

_______________________________

Kursledare:

_______________________________

22
Copyright
Copyright. Mngfaldigandet av denna skrift, helt eller delvis, r enligt lagen om upphovsrtt otilltligt utan till-
stnd av frfattaren. Frbudet avser svl text som illustrationer och gller alla former av mngfaldigande.

Janne Pettersson * www.vinbryggning.se * mars 2003-2008