Konstaterade fall av

ddligt vld
en genomgng av anmlt ddligt
vld 2015

URN:NBN:SE:BRA-659

Brottsfrebyggande rdet | Box 1386 | 111 93 Stockholm | Tfn 08-527 58 400 | info@bra.se | www.bra.se
Konstaterade fall av ddligt vld
Statistiken ver anmlda brott omfattar alla hndelser som anmlts och registrerats som
brott hos Polismyndigheten, klagarmyndigheten och andra brottsutredande
myndigheter. De anmlda brotten om ddligt vld inkluderar ven hndelser som efter
utredning visar sig vara annat n brott, exempelvis sjlvmord, olycka med mera. Fr att
kunna redovisa tillfrlitlig statistik ver konstaterade fall av ddligt vld i Sverige tar
Br drfr rligen fram denna srskilda statistik, dr samtliga polisanmlningar rrande
ddligt vld granskas. En mer detaljerad beskrivning av statistiken ges i avsnittet
Statistikens innehll och uppbyggnad.

Sammanfattning

Omfattning och utveckling av det ddliga vldet

r 2015 konstaterades 112 fall av ddligt vld i Sverige. Det r en kning
med 25 fall, jmfrt med 2014.
Antalet offer i renden som innehll flera fall av ddligt vld mer n
frdubblades under ret, frn 10 till 22 offer, jmfrt med ret innan.
kningen av sdana fall utgjorde omkring hlften av den totala uppgngen
2015.
Den senaste tiorsperioden har antalet fall av ddligt vld fluktuerat mellan
68 och 112 fall rligen.
Sett i ett lngre perspektiv, allt sedan 1990-talet d Br brjade mtningarna,
har utvecklingen av det ddliga vldet uppvisat en nedtgende trend.

Brottsinformation
r 2015 var offret i 26 procent av fallen en kvinna och i 74 procent av fallen
en man. Frdelningen mellan knen har sett likartad ut sedan 1990-talet.
I nrmare en tredjedel (29 %) av de konstaterade fallen av ddligt vld 2015
anvndes skjutvapen, vilket r en ngot lgre andel n 2014 (32 %).
Anvndingen av skjutvapen i fall av ddligt vld lg fram till mitten av 2000-
talet p omkring 20 procent. Den senaste femrsperioden har andelen varit i
genomsnitt 28 procent

Regional frdelning
71 procent av de konstaterade fallen av ddligt vld 2015 anmldes i ngon
av storstadsregionerna Stockholm, Vst och Syd. Mnstret har sett likadant ut
sedan 2010.
I regionerna kan bde kningar och minskningar av antalet konstaterade fall
noteras under 2015. Strst kning kan ses i Region Vst, dr antalet mer n
frdubblades, frn 14 fall 2014 till 34 fall 2015.

Definitioner/avgrnsningar
Med ddligt vld avses i denna rapport fullbordade mord, drp, barnadrp och
misshandel med ddlig utgng. Dremot undantas fall som av rttsvsendet
bedmts som ndvrn.

Med konstaterade fall avses anmlda brott om ddligt vld (ddsfall) dr man
kunnat konstatera att det med stor sannolikhet r ddligt vld som r ddsorsaken.
Med fall avses i statistiken unika individer som fallit offer fr ddligt vld.
Endast fall dr grningen har begtts i Sverige och har anmlts till polisen eller en 2
annan brottsutredande myndighet ingr i statistiken.
Inledning
Statistiken ver antalet anmlda brott som avser fullbordade mord, drp, barnadrp
eller misshandel med ddlig utgng ger en verskattad bild av det faktiska antalet fall
av ddligt vld. I statistiken redovisas nmligen samtliga anmlda hndelser med ddlig
utgng dr det funnits anledning att utreda om ddligt vld kan ha varit ddsorsaken.
Mnga av dessa hndelser visar sig efter utredning avse annat n ddligt vld, till
exempel sjlvmord, olyckor eller naturlig dd. Det hnder ven att flera polis-
anmlningar upprttas fr ett och samma fall av misstnkt ddligt vld, vilket innebr
att statistiken innehller dubbletter. Vidare frekommer det att frsk, frberedelse eller
stmpling till mord eller drp felaktigt registreras som fullbordade mord eller drp.
I anmlningsstatistiken ingr ven ddligt vld som begtts utomlands, men som
anmlts i Sverige.
Diskrepansen mellan antalet anmlda och faktiska brott om ddligt vld har kat ver
tid. Andelen konstaterade fall av de anmlda brotten om ddligt vld har minskat frn
hlften till en tredjedel sedan Brs granskning brjade. Det kan bland annat frklaras av
att de manuella kontrollerna av polisanmlningarna kommit att blir frre sedan polisen
infrde ett digitalisera rendehanteringssystem fr registrering av brottsanmlningar i
brjan av 1990-talet. Sammantaget innebr dessa omstndigheter att statistiken ver
anmlda brott r olmplig att anvnda som mtt p det faktiska ddliga vldet, bde vad
gller omfattning och utveckling.
Det finns ett stort allmnt intresse av tillfrlitlig information om det ddliga vldet.
Brottsfrebyggande rdet (Br) tar drfr sedan 2002 rligen fram denna srskilda
statistik ver anmlt ddligt vld. Fr att kunna presentera en tillfrlitlig statistik ver
konstaterade fall av ddligt vld granskar myndigheten samtliga anmlningar om
ddligt vld som registrerats hos polis och klagare under ett kalenderr. Resultatet frn
granskningen, det vill sga antalet konstaterade fall av ddligt vld, som presenteras hr
utgr en del av den officiella kriminalstatistiken och bygger p den information som
fanns tillgnglig upp till tre mnader efter det aktuella redovisningsrets slut.

3
Studier av ddligt vld

Br har studerat det ddliga vldets utveckling sedan 1990-talet. Frutom den hr
statistiken genomfr Br ven andra mer frdjupade studier av det ddliga vldet inom
ramen fr olika projekt. Underlaget till de frdjupade studierna omfattar
polisanmlningar och domar som lagras i en separat databas och uppdateras lpande.
Uppfljningsperioden i de frdjupade studierna r ofta betydligt lngre n de tre
mnader som anvnds i denna statistik, vilket innebr att de generellt sett bygger p mer
sker information. I praktiken blir det dock ganska sm skillnader i nivn. Fr mer
information, se avsnittet Statistikens innehll och uppbyggnad. Socialstyrelsen och
Rttsmedicinalverket publicerar rligen ddsorsaksstatistik som bygger p
sjukvrdsdata.

Tolkning av statistiken
Nr du tolkar statistiken, tnk p fljande:
Statistiken bestr av de fall av ddligt vld som upptckts och anmlts till de
brottsutredande myndigheterna. Med fall avses hr unika individer som har
fallit offer fr ddligt vld.
Statistiken avser konstaterade fall av ddligt vld, det vill sga ddsfall dr
man kunnat konstatera att det med stor sannolikhet r just vld som r
ddsorsaken. Ddsfall dr det av olika skl inte r mjligt att avgra om det
beror p ddligt vld eller ej, rknas och redovisas som oklara fall.
Statistiken utgr frn registreringsdatumet fr anmlan. I enstaka fall kan
brottstidpunkten ligga lngt tidigare (t.o.m. ett annat r) n anmlnings-
datumet. Nya bevis kan ocks framkomma i sdana fall som initialt bedmts
och registrerats som en olycka, vilket gr att rendet registreras p nytt.
Statistiken utgr frn brott som under det aktuella ret registrerats som
fullbordat mord, drp, barnadrp eller misshandel med ddlig utgng. Den
omfattar inte andra typer av brott som eventuellt har omrubricerats till ddligt
vld efter studiens genomfrande. Vid kontroller bakt i tiden kan konstateras
att sdana omrubriceringar r ovanliga, och sker med i genomsnitt ett fall per
r.
Statistiken bygger p den information som fanns tillgnglig vid tidpunkten fr
studiens genomfrande. Omstndigheter som framkommer senare och som
kan innebra att bedmningen av vissa renden skulle ha frndrats kommer
inte med i studien och drmed inte heller i statistiken.
De flesta konstaterade fall av ddligt vld avser vuxna personer, dvs. 18 r
eller ldre. Enstaka fall kan dock glla pojke eller flicka under 18 r. Br kan
av sekretesskl inte srredovisa de ftal fall som rr minderriga.

4
Utvecklingen av det ddliga vldet
Under 2015 anmldes 305 brott om mord eller drp, merparten av dessa visade sig efter
utredning avse annat n ddligt vld. I Brs granskning1 som lett fram till den hr
srskilda statistiken konstaterades 112 fall av ddligt vld vilket utgjorde en dryg
tredjedel av de anmlda brotten om mord eller drp. Antalet konstaterade fall av ddligt
vld har kat jmfrt med 2014, d antalet uppgick till 87 fall. 2015 utgrs delvis av att
antalet offer i renden med fler n ett fall har kat, frn 10 personer 2014 till 22
personer 2015.2 Sedan 2002, d Br pbrjade denna statistik, har nivn ver
konstaterade fall av ddligt vld varierat mellan 68 och 112 fall per r kring en
nedtgende trend (se tabell 1).

r 2015 och frndring jmfrt

med 2014:
Konstaterade fall av
ddligt vld 112
+ 25 (+ 29 %)
Varav man/pojke + 21 (+ 34 %)
Varav kvinna/flicka + 4 (+ 16 %)

Figur 1. Antal konstaterade fall av ddligt vld 20022015, samt uppdelat p offrets kn 2011
2015 *Uppgift om kn r tillgnglig endast frn 2011.

Sedan 2011 finns statistik uppdelad p offrets kn. Av de konstaterade fallen av ddligt
vld i Sverige 2015 var offret en man i 83 fall (74 %) och en kvinna i 29 fall (26 %).
Jmfrt med ret dessfrinnan, d offret var en man i 62 fall (71 %) och en kvinna i
25 fall (29 %), har andelen kvinnor minskat ngot. Se tabell 21 i bilaga fr mer
information. Studier visar i genomsnitt att tv tredjedelar av offren fr ddligt vld har
varit mn under 1990- och 2000-talen.

1
ven anmlda brott om vllande till annans dd (ej i samband med arbetsplatsolycka eller i trafiken) har
granskats manuellt fr att inte missa renden med misshandel med ddlig utgng.
2
r 2015 konstaterades 9 renden som tillsammans inkluderade 22 offer fr ddligt vld. r 2014
konstaterades 5 renden som tillsammans inkluderade 10 offer fr ddligt vld. vriga renden som
terfinns i materialet fr bda ren avser ett brott, och sledes ett brottsoffer, per polisanmlan. Sedan
2002 har det i genomsnitt konstaterats 4 renden med fler n ett offer per r.
5
Figur 2. Antal konstaterade fall av ddligt vld enligt den officiella kriminalstatistiken 2002
2015, samt antal fall av ddligt vld frn studier med en lngre uppfljningsperiod n 3
mnader (Br 19902013) och antalet fall enligt Socialstyrelsens ddsorsaksregister 1990
20143.

Det ddliga vldet har minskat sedan 1990-talet, d Br pbrjade de frdjupade

studierna. Statistik frn Socialstyrelsens ddsorsaksregister visar en liknande trend, se
figur 2. Fr mer information om utvecklingen av det ddliga vldet i ett lngre
perspektiv, se rapporten Det ddliga vldet i Sverige 199020144.
Ett annat stt att beskriva utvecklingen ver tid r att se p genomsnittligt antal fall
under femrsperioder fram till 2015 (se tabell 1). Under perioden 1990-1994 kunde i
genomsnitt 107 fall av ddligt vld konstateras rligen. Motsvarande antal fr 2010
2014 var 81 fall. Ser man till den senaste femrsperioden, rknat frn 2015 och bakt
ger det i genomsnitt 85 fall rligen.

Tabell 1. Genomsnittligt antal fall under femrsperioder 1990-2014.

5
1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2014

107 95 94 87 81
Genomsnittligt
antal fall per r

4
Brottsfrebyggande rdet, Br (2012). Det ddliga vldet i Sverige 1990-2014. En beskrivning av
utvecklingen med srskilt fokus p skjutvapenvldet. Rapport 2015:24.
5
Antalssiffran fr 2014 r preliminr, se ovan not.
6
Brottsinformation
I den officiella statistiken ver anmlda brott indelas mord och drp efter offrets kn
samt om brottet begicks med eller utan anvndning av skjutvapen. Denna frdelning
redovisas fr de konstaterade fallen av ddligt vld sedan 2011.
I figur 3 redovisas andelar av de konstaterade fallen av ddligt vld under de senaste
fem ren (20112015), frdelade efter offrets kn samt frekomsten av skjutvapen. Fr
antalsredovisning, se bilaga.

Figur 3. Andelar av ddligt vld, 20112015, uppdelat p om skjutvapen anvnts eller ej samt
p offrets kn. *I ett av fallen kunde inte kn faststllas.

Skjutvapen anvndes i 29 procent (33 fall) av de konstaterade fallen av ddligt vld

2015, vilket r 3 procentenheter frre n ret dessfrinnan. I de flesta fall dr skjutvapen
anvnts 2015 var offret en man, 94 procent (31 fall), och i 6 procent (2 fall) av fallen var
offret en kvinna.
Under 1990- och 2000-talen har i genomsnitt tv tredjedelar av offren fr ddligt vld
varit mn. Skjutvapen anvndes under samma period i omkring 20 procent av fallen6.
De senaste fem ren har andelen konstaterade fall av ddligt vld dr skjutvapen
anvnts legat p omkring 28 procent.

Regionala variationer
Frn 1 januari 2015 r Polismyndigheten en myndighet indelad i sju regioner istllet fr
tidigare uppdelning i 21 lnspolismyndigheter. Det innebr att statistiken ver anmlda
brott, och drmed ocks statistiken ver konstaterade fall av ddligt vld, frn och med i
r utgr frn de nya regionerna. Fr mer information, se avsnittet Statistikens innehll
och uppbyggnad regional frdelning.

6
Brottsfrebyggande rdet, Br (2012). Det ddliga vldet i Sverige 1990-2014. En beskrivning av
utvecklingen med srskilt fokus p skjutvapenvldet. Rapport 2015:24.
7
 Region Nord bestr av Jmtlands, Norrbottens, Vsterbottens och Vsternorrlands ln.

Region Mitt bestr av Gvleborgs ln, Uppsala ln och Vstmanlands ln.

Region Stockholm bestr av Stockholms ln och Gotlands ln.

Region st bestr av Jnkpings ln, Sdermanlands ln och stergtlands ln.

Region Vst bestr av Hallands ln och Vstra Gtalands ln.

Region Syd bestr av Kalmar ln, Blekinge ln, Kronobergs ln och Skne ln.

Region Bergslagen bestr av Dalarnas ln, Vrmlands ln och rebro ln.

Vid jmfrelser med tidigare r kommer de nuvarande regionerna att jmfras med det
sammanslagna resultatet frn 2010 av de lnspolismyndigheter som respektive region
bestr av. Fre 2010 saknas uppgifter p lnsniv. I tabell 1 redovisas konstaterade fall
av ddligt vld uppdelat efter region. Regionstillhrighet bestms av den handlggande
enhet som senast har hanterat brottet.
Av de 112 konstaterade fallen av ddligt vld 2015 hrrr 79 fall frn ngon av de tre
storstadsregionerna Stockholm, Vst och Syd. Det motsvarar 71 procent av samtliga fall
under ret. Befolkningen i dessa tre regioner utgjorde tillsammans 62 procent av
Sveriges befolkning 2015. Det betyder att storstadsregionerna var ngot
verrepresenterade jmfrt med deras andel av befolkningen. Mnstret har sett likadant
ut fr hela den redovisade perioden 20102015.
Som framgr av tabellen kade antalet fall av ddligt vld 2015 jmfrt med ret innan i
regionerna st (+6 fall), Nord (+5 fall) och Stockholm (+ 2 fall). Mest kade dock
antalet fall i region Vst (+20 fall), frn 14 fall 2014 till 34 fall 2015. Mellan 2014 och
2015 minskade antalet fall i regionerna Mitt (-3 fall), Bergslagen (-3 fall) och Syd (-2
fall).

Tabell 2. Konstaterade fall av ddligt vld, uppdelat efter polisregion och antal brott per
100 000 invnare 20102015.

r * Regioner Hela
Region Nord Region Mitt Region Region st Region Vst Region Syd Region
Landet
Stockholm Bergslagen
Antal Antal/ Antal Antal/ Antal Antal/ Antal Antal/ Antal Antal/ Antal Antal/ Antal Antal/ Antal Antal/
100 100 100 100 100 100 100 100
inv. inv. inv. inv. inv. inv. inv. inv.

2010 10 1,1 4 0,5 24 1,1 8 0,8 23 1,2 17 0,9 5 0,6 91 1,0

2011 8 0,9 3 0,3 20 0,9 6 0,6 19 1,0 19 1,0 6 0,7 81 0,9

2012 5 0,6 4 0,5 18 0,8 5 0,5 10 0,5 21 1,1 5 0,6 68 0,7

2013 3 0,3 9 1,0 25 1,1 9 0,9 24 1,3 12 0,7 5 0,6 87 0,9

2014 5 0,6 8 0,9 25 1,1 5 0,5 14 0,7 20 1,1 10 1,2 87 0,9

2015 10 1,1 5 0,6 27 1,2 11 1,0 34 1,7 18 1,0 7 0,8 112 1,1

*ren 20102014 har lnen summerats ihop till respektive region fr att mjliggra redovisning bakt i
8
tiden. Observera att regioner infrdes 2015. Fr mer information, se avsnittet Statistikens innehll och
uppbyggnad.

Genomgng av anmlda brott om ddligt vld

I denna statistik har samtliga polisanmlningar avseende mord och drp samt vllande
till annans dd granskats. r 2015 uppgick antalet anmlda brott om mord och drp till
305, vilket r 12 frre anmlda brott n 2014. Drutver anmldes 112 fall av vllande
till annans dd (exklusive de fall som intrffar i trafiken eller p arbetsplatser).
Granskningen av anmlningar om vllande till annans dd visade att 2 fall avsg ddligt
vld.
Sammantaget visade granskningen av 4377 polisanmlningar om mord/drp eller
vllande till annans dd att 1128 avsg konstaterade fall av ddligt vld, vilket utgr
drygt en tredjedel av de anmlda brotten om mord eller drp (305 anmlda brott). Nedan
redogrs fr innehllet i polisanmlningarna om fullbordade mord, drp, barnadrp eller
vllande till annans dd.

Tabell 3. Innehllet i polisanmlningar om fullbordade mord, drp, barnadrp eller vllande

till annans dd 2015*.
Kategorier Antal

Ddligt vld i Sverige 112

Oklart om ddligt vld freligger 13
Brottsplats utomlands 14
Frsk, frberedelse eller stmpling till mord/drp 48
Dubbelregistreringar 45
vrig hndelse, ej ddligt vld 204
Cold case 1
9
Totalt 437

Utver de 112 anmlda brotten som avsg konstaterade fall av ddligt vld, visade
granskningen att det vid tidpunkten fr studien var oklart i 13 fall om det rrde sig om
ddligt vld eller inte.

I 14 fall var brottsplatsen utomlands. renden dr brottet enligt anmlan skett

utomlands har inte granskats nrmare.

Av de anmlda brotten avsg 48 fall hndelser som borde ha registrerats som frsk,
frberedelse eller stmpling till mord eller drp istllet fr som fullbordade brott. Det r
en minskning med 18 hndelser jmfrt med ret dessfrinnan.

I 2015 rs granskning hittades 45 dubbelregistreringar. Det r en kning med 13

7
Bruttosiffran inkluderar anmlt ddligt vld, vllande till annans dd samt ett antal dubbletter bland
annat p grund av registreringsrutiner och r drfr ngot hgre n antalet anmlda brott om mord, drp,
barnadrp eller vllande till annans dd i de slutliga tabellerna (305 + 112 anmlda brott).
8
2 fall hrrrde, som nmns i stycket ovan, frn de 112 anmlningar om vllande till annans dd som har
granskats.
9
Se ovan not 7.
9
dubbelregistreringar jmfrt med 2014.

Resterande anmlda brott (204 brott, eller 47 %) avsg andra hndelser n ddligt vld.

I 1 fall hade brottet gt rum flera r tidigare n redovisningsret, och var ett s kallade
cold case10. rendet har nyanmlts 2015, fr mer information se Statistikens innehll
och uppbyggnad.

Kllor till kodning av polisanmlningarna

Nedan redovisas vilken huvudsaklig informationsklla som kodningen av det anmlda
ddliga vldet 2015 r baserad p. Fr mer information om metod och genomfrande,
se avsnittet Statistikens innehll och uppbyggnad.

Tabell 4. Huvudsaklig informationsklla till kodningen 2015.

Huvudsaklig Konstaterade Oklart om Anmlda brott vrig Totalt
informationsklla fall av ddligt ddligt vld som begtts hndelse, ej
vld freligger utomlands ddligt vld

Polisanmlan 0 0 6 24 30

Slutredovisningsuppgift 2 1 8 178 189

Samtal med polis

och/eller klagare 63 14 0 87 164

Domslutsuppgift 9 0 0 0 9

Dom 38 1 0 6 45

Totalt** 112 16 14 295 437*

* Bruttosiffran inkluderar anmlt ddligt vld, vllande till annans dd samt ett antal dubbletter bland
annat p grund av registreringsrutiner och r drfr ngot hgre n antalet anmlda brott om mord, drp,
barnadrp eller vllande till annans dd i de slutliga tabellerna (305 + 112 anmlda brott).

Polisanmlan
Exempel p renden som kan kodas endast utifrn informationen p polisanmlan r
felregistreringar gllande frsk, frberedelse eller stmpling till mord eller drp, samt
renden dr brottsplatsen r utomlands.
Fr 30 av de totalt 437 (7 %) anmlda brott som granskats 2015 har kodningen byggt p
information frn polisanmlan. Motsvarande siffror frn ret dessfrinnan r 74 (17 %)
anmlda brott.
Slutredovisningsuppgift
Slutredovisningsuppgiften innehller information om hur frunderskningen har
redovisats, vilket innebr att det har fattats beslut om att frunderskning inte ska
inledas, frunderskningen lggs ner eller att frunderskningen redovisas till klagare.
I mnga fall finns tillrcklig information i slutredovisningsuppgiften om beslutet till att
frunderskningen inte ska inledas eller lggas ner. Exempel p sdana motiveringar r
att uppgifter i anmlan inte ger anledning att anta att brott som faller under allmnt tal
10
rendet handlggs hos polisen som ett s kallat cold case, eller kallt fall. Fr mer information se
Statistikens innehll och uppbyggnad.
10
har begtts eller att grningen inte r brottslig.
Slutredovisningsuppgiften var 2015 huvudsaklig klla till kodningen fr 189 (43 %)
fall, vilket r 5 fler fall (+3 %) n ret dessfrinnan.
Kontakt med polis eller klagare
Polis eller klagare kontaktas fr att inhmta information i tv olika typer av fall,
nmligen
pgende renden dr information frn polisanmlan inte rcker till fr att
bedma fallet
avslutade renden dr vare sig information frn polisanmlan eller
slutredovisningsuppgiften r tillrcklig fr att bedma fallet.
I 164 fall (38 %) har kodningen gjorts efter kontakt med polis och/eller klagare. Det r
32 (+24 %) fler fall n ret dessfrinnan. Av dessa 164 fall avsg 87 fall dr ddligt
vld inte frelegat, 63 avsg konstaterade fall av ddligt vld, och fr resterande 14 fall
gick det inte att bedma om ddligt vld frelegat eller ej vid tidpunkten fr
granskningen.
Domslutsuppgift
Br hmtar information frn domslutsuppgifter till Brs statistikdatabas. Domsluts-
uppgift kan tas fram i de fall dr det funnits en skligen misstnkt person registrerad p
brottsanmlan. I domslutsuppgiften finns information om huruvida domen vunnit laga
kraft alternativt blivit verklagad till verrtt. I de fall en dom i verrtt vunnit laga
kraft, kodas den som ett konstaterat fall av ddligt vld om kriterierna fr kodningen r
uppfyllda.

I 9 fall kodades utifrn domstolsuppgift, vilket r 4 (31 %) frre renden n ret

dessfrinnan.

Dom
I de fall en dom blivit verklagad till verrtt bestller Br in domen och lser den fr
att rendet ska kunna kodas korrekt. rendet kodas drefter som ddligt vld eller
oklart om ddligt vld freligger. I de renden Br inte kan gra en bedmning utifrn
informationen i domen, kodas rendet som oklart om ddligt vld freligger.
38 fall har kodats som konstaterat ddligt vld, utifrn att en eller flera grningspersoner
i tings- eller hovrtten blivit dmda fr mord, drp eller vllande till annans dd i
kombination med misshandel. I 4 fall bedmde tingsrtten att ddligt vld inte frelg
och ytterligare 2 fall i denna kategori var dubbelregistreringar.

Anmlan avser ddligt vld som begtts annat r

I 1 fall hade brottet begtts ett annat r. rendet srredovisas eftersom det har anmlts
till polisen tidigare r. Preskriptionen fr mord och drp avskaffades 2010 och inom
Polisen fattades ett beslut 2012 om att ouppklarade renden om ddligt vld br hllas
ppna. Den 1 januari 2015 omvandlades polisens organisation till en polismyndighet i
Sverige, och de tidigare lnspolismyndigheterna upphrde. Fr att dessa renden skulle
kunna verfras till den nya Polismyndigheten krvdes att de tekniskt sett nyanmldes i
polisens rendehanteringssystem, vilket innebr att de drmed har inkommit till Br p
nytt. Det gller renden som initialt anmlts mellan 1985 och 1995.

11
Statistikens innehll och uppbyggnad
Detta avsnitt beskriver innehllet och uppbyggnaden av statistiken ver konstaterade
fall av ddligt vld. Varje fall motsvarar en unik individ som har fallit offer fr ddligt
vld. Ett rende (polisanmlan) kan dock omfatta flera ddsfall och d rknas varje fall
var fr sig.
Sedan 2002 tar Br rligen fram srskild statistik ver ddligt vld dr man granskat
samtliga polisanmlningar avseende fullbordade mord, drp, inklusive barnadrp samt
vllande till annans dd (exklusive de fall som intrffar i trafiken eller p arbetsplatser).
De anmlda fallen av vllande till annans dd undersks fr att kontrollera om det bland
dem finns brott som borde ha rubricerats som misshandel med ddlig utgng. Avsikten
med statistiken r att kunna presentera ett korrekt antal fall av ddligt vld. Som tidigare
nmnts anmls betydligt fler fall av ddligt vld n vad som faktiskt sker, vilket innebr
att statistiken ver anmlda brott inte kan anvndas fr att f en uppfattning om det
faktiska ddliga vldet.

Klassificering av brott
I samband med att ett brott registreras hos polisen klassificeras brotten i enlighet med
regler som utfrdas av Br i samrd med Polismyndigheten, klagarmyndigheten,
Ekobrottsmyndigheten och Tullverket. Regler fr klassificeringen finns i publikationen
Klassificering av brott som finns p Brs webbplats, www.bra.se. Klassificeringen, som
bygger p brottskoder, utgr frn gllande lagstiftning och grs utifrn den information
som finns om brottet vid anmlningstillfllet. Klassificeringen kan ven grunda sig p
uppgifter om till exempel offer, brottsplats och grningspersonens tillvgagngsstt.
Frsk, frberedelse och stmpling11 till brott redovisas i allmnhet som fullbordade
brott. Frsksbrotten redovisas separat fr mord och drp.

Grundmaterial och datainsamling

Statistiken ver anmlda brott grundar sig p de uppgifter som polis och klagare
registrerar i sina rendehanteringssystem.

Nr ett brott kommer till polisens knnedom upprttas en brottsanmlan som lggs in i
det nationella rendehanteringssystemet (RAR). Uppgifterna levereras sedan till Br.
Detsamma gller uppgifter frn klagarnas och tullens rendesystem. Hos Br granskas
och bearbetas uppgifterna innan de sammanstlls till statistik.

Fr att sammanstlla statistiken ver konstaterade fall av ddligt vld, inhmtar Br

kopior p samtliga polisanmlningar och slutredovisningsuppgifter12 avseende ddligt
vld och vllande till annans dd som anmlts till polisen under ett kalenderr.
Datainsamlingen baseras p uppgifter om polisanmlt ddligt vld i Brs register fr
anmlda brott och grs i tv omgngar. Under oktober det innevarande kalenderret
grs en frsta datainsamling baserad p polisanmlningar fr perioden januari
september, genom att handlingar begrs ut frn polisen. Insamlingen upprepas sedan i
januari det efterfljande kalenderret, avseende perioden oktoberdecember.
Pminnelser gr ven ut vid tv tillfllen om materialet inte kommit in efter en viss tid.
Nr polisanmlningar och slutredovisningsuppgifter kommer in till Br granskas dessa,

11
Med stmpling (enligt 23 kap. 2 2 st. BrB) menas antingen att en person i samrd med ngon annan
planerar att utfra brottet, eller att en person sjlv erbjuder sig eller vertalar ngon annan att utfra
brottet.

12
Med slutredovisningsuppgift avses ett beslut som avslutar frunderskningen.
12
och vid behov inhmtas ytterligare information frn polis, klagare eller domstol. Fr
varje fall grs en bedmning av om ddligt vld freligger eller inte (se fljande
avsnitt).

Kllor till kodning av polisanmlningarna

Bedmningen av om det freligger ddligt vld eller inte (dvs. den s kallade
kodningen) bygger i huvudsak p information frn polisanmlningar och
slutredovisningsuppgifter, men ven andra informationskllor har anvnts. Det handlar
om information som hmtas in genom kontakt med polis, klagare, domslut i Brs
verksamhetsdatabas eller domar som bestlls in fr kompletterande lsning.

Kodningskategorier
Ddligt vld
Denna kategori innehller anmlda ddsfall dr det med stor sannolikhet r ddligt vld
som r ddsorsaken. Informationen har verifierats av i frsta hand uttag p domslut frn
verrtt i Brs verksamhetsdatabas, i andra hand tingsrttsdomen och i tredje hand
muntlig eller skriftlig information frn polis eller klagare som har handlagt rendet
alternativt r frunderskningsledare.
Oklara fall
Kategorin innehller de fall dr det saknats tillrcklig information fr att gra en
kvalitetssker bedmning enligt ovan eller dr polisen inte vet vad som har intrffat.

Brottsplats utomlands
renden dr brottsplatsen r utomlands ingr enligt definitionen inte i statistiken.
Utver att anmlan r i vrigt korrekt, eftersom polisanmlan innehller information om
brottsplats, kontrolleras den inte nrmare och renden i denna kategori kan drfr
innehlla hndelser som efter utredning visar sig vara annat n ddligt vld.

vriga hndelser, ej ddligt vld.

Denna kategori kan grovt delas in i fyra undergrupper:
anmlda brott som avser frsk, frberedelse eller stmpling till mord eller drp
men som felaktigt registrerats som fullbordade fall av ddligt vld13
dubbelregistreringar som beror p att flera polisanmlningar upprttas fr ett och
samma fall av misstnkt ddligt vld, vilket innebr att anmlningsstatistiken
innehller dubbletter14
fall dr det r uppenbart att ddligt vld inte freligger (detta gller framfr allt
hndelser som anmlts som vllande till annans dd)
ddsfall dr brottsutredningarna visat att det inte har frekommit ngot ddligt
vld, utan personen kan ha avlidit genom till exempel sjlvmord, naturlig dd,
sjukdom, olycka eller alkohol- eller narkotikafrgiftning.

13
Det finns srskilda brottskoder fr registrering av frsk, frberedelse eller stmpling till mord eller
drp. Se www.bra.se/klassificeringavbrott fr mer information.

14
Det frekommer att ett rende ser dubbelregistrerat ut nr samma rendenummer terfinns mer n en
gng, men dr det rr sig om tv, eller fler, offer. Vart och ett av offren kodas d separat, som ett
konstaterat fall av ddligt vld. Fr mer information om antalsrkning i kriminalstatistiken, se
publikationen RIF0054 Riktlinjer fr antalsrkning av brott, som bland annat finns att hmta p Brs
webbplats: www.bra.se/klassificeringavbrott.
13
Kvalitet och bortfall
Samtliga fall fljs s lngt det r mjligt genom rttskedjan fram till sju dagar innan
statistiken publiceras. Detta innebr sannolikt en viss verskattning av konstaterade fall
av ddligt vld. Det beror p att ju lngre tid som har gtt sedan hndelsen intrffade,
desto skrare information finns om fallet, vilket ocks bekrftas av studier som grs
med en lngre uppfljningsperiod.15 Skillnaden mellan den officiella statistiken, som tas
fram med en kortare uppfljningsperiod (tre mnader), och statistik framtagen med
lngre uppfljningsperiod r relativt liten och uppgr till 06 fall rligen.
Majoriteten av fallen av fullbordat ddligt vld i Sverige kommer till myndigheternas
knnedom. Bortfallet kan drfr p god grund anses vara mycket litet, men rimligen
finns ett visst mrkertal ven avseende dessa brott.16 De renden som kommer till
polisens eller klagares knnedom registreras och verfrs elektroniskt varje dag till
Brs verksamhetsdatabas. I oktober och nstfljande januari grs ett uttag p renden
med relevanta brottskoder fr aktuellt r. Dessa renden begrs sedan in frn
Polismyndigheten fr manuell hantering.17

Uppfljningsperiod
Den officiella statistiken ver konstaterade fall av ddligt vld som redovisas hr r
framtagen utifrn den information som fanns tillgnglig i Brs register ver anmlda
brott upp till tre mnader efter det granskade kalenderrets slut, det vill sga i slutet av
mars ret drp. Omstndigheter som framkommer senare och som kan innebra att
bedmningen av vissa renden frndras kommer inte med i studien och drmed inte
heller i statistiken. Ett exempel p en sdan situation kan vara att tingsrttens dom
verklagas och ndras i hgre instans.
Utver denna genomgng av konstaterade fall av ddligt vld genomfr Br ven
frdjupade studier av det ddliga vldet, inom ramen fr olika projekt. I dessa studier r
uppfljningsperioden lngre n tre mnader, vilket innebr att de generellt sett bygger
p mer tillfrlitlig information. Den strsta skillnaden r att de frdjupade studierna i
strre utstrckning utgr frn domstolarnas domar.
Vid en jmfrelse av statistiken ver konstaterade fall av ddligt vld 20022015 med
frdjupade studier som r framtagna med lngre uppfljningsperiod, visar det sig att de
oftast innehller ngot frre fall n den officiella statistiken. Skillnaderna r sm
differensen varierar mellan 0 och 6 fall per r, se figur 4.

15
Brottsfrebyggande rdet, Br (2012). Det ddliga vldet i Sverige 1990-2014. En beskrivning av
utvecklingen med srskilt fokus p skjutvapenvldet. Rapport 2015:24.
16
Samma som ovan.
17
r 2014 saknades handlingar i 6 renden dagen fre publicering, vilket troligtvis berodde p den
omfattande omorganisering som polisen gick igenom nr 21 lnspolismyndigheter skulle bli en
myndighet.
14
 120

100

80

60

Frdjupade studier vid Br (lngre

40 uppfljningsperiod)
Officiell statistik (konstaterade fall av ddligt
20 vld)

0
2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Figur 4. Jmfrelse mellan konstaterade fall av ddligt vld och studier framtagna med lngre
uppfljningsperiod n 3 mnader, 20022015.

Tekniska frndringar
Under ren 19911995 infrdes successivt en datoriserad anmlningsrutin vid
polismyndigheterna, Rationell anmlansrutin (RAR). En effekt r att det i kategorin
fullbordade mord, drp samt misshandel med ddlig utgng nu registreras fler fall som
inte r brott utan till exempel kan vara naturlig dd, olyckshndelse eller verdos av
narkotika, vilket leder till ett kat antal registreringar.

Regional frdelning
Statistiken ver anmlda brott redovisas fr hela landet och per polisregion, vanligtvis
dr brotten anmlts, samt per kommun dr brottet r begnget. Vissa brott kan sakna
uppgift om kommun, och d redovisas brotten bara per polisregion.

Frn och med den 1 januari 2015 har polisen omorganiserats, vilket innebr att de
21 lnspolismyndigheterna har omvandlats till en myndighet, indelad i sju regioner.
Dessa sju polisregioner har helhetsansvar fr polisverksamheten inom ett angivet
geografiskt omrde. Frn och med 2015 redovisas statistiken efter de sju regionerna i
stllet fr, som tidigare, efter ln.
I figur 5 och tabell 4 nedan redovisas de nya polisregionerna, vilka ln som ingr i
respektive region samt befolkningsmngden i regionerna.

15
Figur 5. Lnsindelning i de nya polisregionerna.

Tabell 5. De nya polisregionerna, tillhrande ln och befolkningsmngd.

Polisregion Ln som ingr i de nya polisregionerna Befolkningsmngd 2015

Nord Jmtland
Norrbotten
884 000
Vsterbotten
Vsternorrland
Mitt Gvleborg
Uppsala 900 000
Vstmanland
Stockholm Stockholm
2 290 000
Gotland
st Jnkping
Sdermanland 1 080 000
stergtland
Vst Halland
1 960 000
Vstra Gtaland
Syd Kalmar
Blekinge
1 890 000
Kronoberg
Skne
Bergslagen Dalarna
Vrmland 848 000
rebro

Mars 2016
16
Tabellbilaga
I denna bilaga presenteras tabeller ver konstaterade fall av ddligt vld.
Tabellerna finns n ven att ladda ner p Brs webbplats: www.bra.se.

Tabell 20
Hela landet
1
Konstaterade fall av ddligt vld , ren 20022015.
Antal
konstaterade
r fall
2002 98
2003 81
2004 102
2005 83
2006 91
2007 111
2008 82
2009 93
2010 91
2011 81
2012 68
2013 87
2014 87
2015 112

Tabell 21
Hela landet
1
Konstaterade fall av ddligt vld , efter kn, ren 20112015.
r Antal konstaterade fall Totalt
Kvinna Man
2011 25 56 81
2012* 21 46 68
2013 26 61 87
2014 25 62 87
2015 29 83 112

1
Med ddligt vld avses fullbordade mord, drp, barnadrp och misshandel med ddlig utgng.
Fall som av rttsvsendet bedmts som ndvrn undantas. Med konstaterade fall avses
anmlda brott om ddligt vld (ddsfall) dr man kunnat konstatera att det med stor sannolikhet
r ddligt vld som r ddsorsaken. Med fall avses unika individer som fallit offer fr ddligt
vld. Endast fall dr grningen har begtts i Sverige och har anmlts till polisen eller annan
brottsutredande myndighet ingr i statistiken.

17
Tabell 22
Hela landet
1
Konstaterade fall av ddligt vld , efter anvndning av skjutvapen, ren 20112015.
Antal konstaterade fall
Skjutvapen Ej skjutvapen
r Samtliga
Totalt Man/pojke Kvinna/flicka Totalt Man/pojke Kvinna/flicka
fall
2011 17 16 1 64 40 24 81
2012 17 14 3 50 32 18 68
2013 26 21 5 61 40 21 87
2014 28 25 3 59 37 22 87
2015 33 31 2 79 52 27 112

Tabell 23
Regioner
1
Konstaterade fall av ddligt vld , r 2015.
Region r
2015
Region Nord 10
Region Mitt 5
Region Stockholm 27
Region st 11
Region Vst 34
Region Syd 18
Region Bergslagen 7
Hela landet 112

1
Med ddligt vld avses fullbordade mord, drp, barnadrp och misshandel med ddlig utgng.
Fall som av rttsvsendet bedmts som ndvrn undantas. Med konstaterade fall avses
anmlda brott om ddligt vld (ddsfall) dr man kunnat konstatera att det med stor sannolikhet
r ddligt vld som r ddsorsaken. Med fall avses unika individer som fallit offer fr ddligt
vld. Endast fall dr grningen har begtts i Sverige och har anmlts till polisen eller annan
brottsutredande myndighet ingr i statistiken.

18