Försvarsutbildaren 3-2014 14

FRSVARS
UTBILDAREN
P vg att bli
sjukvrdare
Reservare och
instruktr
fungerar bra
Nytt koncept fr
Frsvarsinformation
Nr 3, 2014
FRSVARS ledare
UTBILDAREN
Ni r viktiga!
Mndag morgon och ter kansliet efter en innehllsrik
och givande Riksstmmohelg med svl hgaktuella an-
P VG ATT BLI
SJUKVRDARE franden, prominenta gster som val av en ny frbunds-
ordfrande. De samtal och diskussioner som frdes
RESERVARE OCH stimulerar bde till fortsatt arbete som till nya ider men
INSTRUKTR ger ocks utrymme till att ka kunskapen om det ramverk
FUNGERAR BRA vi Frsvarsutbildare har att frhlla oss till.
Det r en komplex verklighet rrelsens alla frtroende-
NYTT KONCEPT FR valda verkar inom genom att bde hantera daglig verk-
FRSVARSINFORMATION samhet samtidigt som vi alla ocks behver blicka framt
Nr 3, 2014 det r ett frivilligarbete som frtjnar all respekt.
Gldjande r det kande antalet motioner som in-
kommit till Riksstmman. Det visar viljan och ambitionen
att vara del av ett utvecklat och fortsatt relevant Frsvars-
FRSVARS utbildarna. I de allsidigt sammansatta utskotten frdes

intensiva diskussioner men dr skedde ocks en inte obetydlig kunskapsverfring
UTBILDAREN Nr 3, 2014
mellan frbund och ver regiongrnser.
Ngra av de motioner som behandlades tog bring mot att frenkla de administrativa
Frn rutinerna fr frbunden. Det r ett viktigt arbete och som vi nu gemensamt behver
Svenska Frsvarsutbildningsfrbundet hitta lsningar p det ska inte bara vara stimulerande utan ocks vara roligt att iklda
Ansvarig utgivare: sig frtroendeposter. Jag r vertygad om att det r en framgngsfaktor fr att kunna
Generalsekreterare Bengt Sandstrm attrahera nya funktionrsgrupper.
Chefredaktr: Vid Riksstmman valdes vr nye frbundsordfrande nuvarande VD:n fr SL och
Informationschef Per Klingvall Waxholmsbolaget och tidigare mngrig medarbetare i Frsvarsmakten med befattningar
e-post: info@forsvarsutbildarna.se som Rikshemvrnschef och chef Insats p sitt CV, Anders Lindstrm. Vi nskar honom
Redaktr: varmt vlkommen till Frsvarsutbildarna!
Tommy Jeppsson
Avtackades gjordes drmed ambassadr Henrik Lagerholm som efter tta Riks-
Annonschef: stmmor tidigare i r annonserat sin avgng. Som del av ett kvitto p sina insatser fr
Kontakta 08-587 742 00 eller
info@forsvarsutbildarna.se
Frsvarsutbildarna beslutade Riksstmman att uppta honom till den exklusiva skaran av
hedersledamter.
Omslagsbild:
Stefan Jonsson stter tournique. Foto: Per Lunqe Om Frsvarsutbildarnas alla styrelsefunktionrer utgr basfundamentet fr verksam-
Adress:
heten s r det alla vra duktiga och ambitisa kurschefer, instruktrer och rekryterare
Karlavgen 65, Stockholm som str fr utvxlingen av styrelsearbetet. Tidigare har i huvudsak semesterperioder
Postadress: och andra ledigheter varit inplanerade fr Frsvarsutbildaraktiviteter. Med det allt strre
Box 5034, 102 41 Stockholm verksamhetsomfng som prglar dagens Frsvarsutbildare genomfrs numera verksam-
Telefon: het ret runt. Till alla Er som hjlper oss att utbilda vuxna som ungdomar, genomfr
08-587 742 00 frsvarsinformation och rekryterar in nya medlemmar till avtal, kurser och fr vr
Telefax: egen verksamhet instruktrer och funktionrer; ni gr ett fantastiskt jobb och r helt
08-587 742 90 avgrande fr den frivilliga frsvarsorganisationstanken.
Postgiro: Lt oss nu fortstta vrt std till totalfrsvarets bsta men glm inte bort att njuta av
69310-1 sommaren som jag hoppas blir lng, varm och fylld av minnesvrda upplevelser med
E-post: eller utan Frsvarsutbildarfrtecken. Efter sommaren kommer utfallet av frsvarsbered-
forsvarsutbildaren@forsvarsutbildarna. se ningens rapport efterhand att utkristalliseras och d r det dags att kavla upp rmarna
Hemsida: ytterligare.
www.forsvarsutbildarna. se
Originalframstllning/Tryck:
Tryckerigruppen AB
Adressndringar: Bengt Sandstrm
adressandring@forsvarsutbildarna.se Generalsekreterare
Manusstopp fr Frsvarsutbildaren nr 4/14 r
den 8 aug-14. Nr 2 kommer ut den 30 sep-14.
Upplaga 30 000 ex/utgivning, 5 nr under 2014.
2 Frsvarsutbildaren 3/2014
chefredaktren har ordet
Military Weekend Vad gr man med en omjlig kurs

Military Weekend r idag en etablerad rekry- Sammanfattningsvis kan man sga att under innevarande r var vi uppe i 30
teringsverksamhet dr de som r intresser- vr slutsats blev att det var en riktigt bra stycken som skulle ordnas med ngra mn-
ade av att bli anstlld eller f ett avtal med kursplan men till helt fel mlgrupp. Det aders varsel. Hr gjorde de iansprktagna
Frsvarsmakten under tre dagar fr prova hr borde egentligen anvndas fr att stdja frbunden en fantastisk insats och vi
p hur det r att vara i FM samt srskild rekryteringen till Frsvarsmakten som hel- genomfr, tillsammans med en mycket
yrkesvgledning kring detta. I r genomfr het i och med att man precis lmnat det positiv Frsvarsmakt, nu en utveckling fr
vra regionala frbund 30 stycken och vrnpliktsbaserade invasionsfrsvaret och att frbttra konceptet dr de hnvisar in-
nsta r ligger 50 stycken i planen. Men startat upp med anstllning p frivillig tresserade till oss. Dessutom finns ett starkt
det brjade inte s enkelt. grund. Namnet var inte heller srskilt lock- intresse frn vriga frivilliga frsvarsorga-
Fr ngra r sedan s satt kansliets chefer ande och vi bestmde, utan ngra vetenskap- nisationer fr att f komma med sina sr-
p ett internt ledningsmte utanfr Norrkp- liga underskningar, att fr en ung ml- skilda kompetenser p tget. Vi upplever
ing och funderade p vad vi skulle gra grupp s var Military Weekend mycket mer ocks ett mycket starkt std frn Frsvars-
med en kurs som Frsvarsmaktens hg- lockande och dessutom mycket mer be- makten. Sensmoralen r att om vi i frivillig-
kvarter ville att vi skulle genomfra. Kursen gripligt, trots det engelska namnet. heten bara fr chansen att vara kreativa och
benmndes Frberedande Grundutbildning Utbildningsavdelningen tog med sig g utanfr ramarna i tankeprocessen s fr
(FGU). Syftet var att den skulle frbereda iderna hem och efter lite diskussioner fick vi p kort tid ofta fram ngot som det i en
frivilliga med ngon form av utbildning i vi gra en pilotkurs i Ume i slutet av 2011. strre organisation tagit betydligt lngre
militra grunder innan de skulle pbrja ret efter fick vi till stnd 12 stycken men tid att komma fram till.
GU-F. Vi hade bekymmer med bde inne- det var nnu ingen strre succ och jublet Ha en riktigt bra sommar och njut av
hll och namn. Utbildningsavdelningen frn Hgkvarteret var inte speciellt hgljutt ledighet och
hade utarbetat en kursplan enligt konstens dremot hade utbildningsgrupperna brjat spnnande kurs-
alla regler men det var svrt att riktigt nappa d man sg kopplingen mot bde verksamhet.
knna vad kursen egentligen skulle vara GMU och GU-F. Man sg att frbundets
bra fr. Visserligen skulle man kanske tjna hrda arbete gjorde stor nytta. Per Klingvall
ngon dag p GU-F om deltagarna visste I inledningen p 2013, nr Frsvars- Chefredaktr
hur man skulle kl p sig uniformen och maktens rekrytering inte riktigt gick som
kunde repetera Frsvarsmaktens uppgifter man hoppats fick vi i alla fall en inbjudan
men totalt sett skulle det inte bli ngon att dra konceptet fr rekryteringsansvariga
vinst, snarare tvrtom, d denna FGU var i Hgkvarteret och efter det bestmdes att
tnkt att genomfras under tre dagar. vi skulle testa vad vi klarade av. Pltsligt
Nya tider och platser fr kurser

Ungdomsinstruktr 1:2, Ume CBRN stab, Revingehed Instruktr CBRN, GU-F, Revingehed
28 feb-02 mars ndrat till 10-12 okt v 28 ndrat till v 27 1:2: 29-31 aug ndrat till 17-19 okt
2:2: 12-14 sept ndrat till 07-09 nov
Flthygien, Tylebck Instruktr CBRN, GU-F,
26-27 april ndrat till 14-16 nov Revingehed Utvecklande ledarskap, Strngns
v 28 ndrat till v 27 21-23/11 r ndrat till 28-30/11, HvSS
Military Weekend, Falun
16-18 maj ndrat till 29-31 aug Military Weekend, Boden Frsvarsinformation steg 1,
05-07 sept ndrat till 12-14 sept Enkping
CBRN grundkurs, Falsterbo Enkping ndrat till Marma
Del 1: 09-11 maj flyttas till hst, Military Weekend, Ystad Kursdatum r faststllt till
datum ej faststllt 23-25 maj ndrat till 26-28 sept, 13-14 september
Del 2: 23-25 maj flyttas till hst, Revingehed
datum ej faststllt Frsvarsinformation steg 2, Vdd
Military Weekend, 07-09 nov Kursdatum faststllt till
Instruktr fysiskt stridsvrde, Revingehed ndrat till Rinkaby Del 1: 19-21 september
Karlberg Del 2: 17-19 oktober
13-15/6 flyttas till hst, GU-F Berga, vecka 42-43 Kursen vnder sig i frsta hand till
nytt datum ej faststllt Berga r ndrat till Fr/Gotland reservofficerare
Frsvarsutbildaren 3/2014 3
NYHETER NYHETER NYHETER NYHETER
Hemvrnet sker hundfrare Frsvarskonferens i hamn

Hemvrnet letar efter nya skte rekryteraren Niclas Nygren Frsvarskonferens 2014 hur frgor som rr Frsvarsmakt-
patrullhundar och hundfrare i nya ekipage. pgick under tv intensiva dagar en ocks gr in i mnga andra
Gvleborg. P plats i Brukshunds- Vi behver pfyllning, sger i Skvde. P plats fanns repre- omrden som boende, vrd,
klubbens lokaler i Hudiksvall han till ht.se. sentanter frn Frsvarsmakten, omsorg och utbildning.
Maria Andersson r hundfrare kommuner, landsting och nr- Tillsammans stod representant-
sedan 2008. ingsliv. P agendan: Lngsikt- erna frn utbildningsutskottet,
Det finns i dag 18 ekipage i iga perspektiv och diskussioner nringsutskottet, civilutskottet,
lnet och vi letar efter sex nya blandade med konkreta ex- frsvarsutskottet och socialut-
hundfrare med patrullhundar, empel p samarbete mellan skottet p scenen fr att f ett
sger hon. Frsvarsmakten och det vriga bredare perspektiv p hur man
En patrullhund gs av en privat- samhllet, skriver Skvde kom- gemensamt kan arbeta fr att
person och kan efter godknt mun p sin hemsida. skapa goda frutsttningar i strv-
prov placeras som patrullhund i Frsvarskonferensen i andena efter en framgngsrik
Hundekipage i aktion. Foto: hemvrnet. garen gr igenom Skvde r en vldigt bra id och personalreform.
Sgt Nicklas Gustafsson/Combat en grundlggande utbildning fr efterfrgad form, sa frsvars- Allt handlar om attraktivitet
Camera/Frsvarsmakten frivilliga. minister Karin Enstrm under sin och om att vilja ska sig till yrket,
inledning av konferensen. bde som soldat och officer. Vi
Att Frsvarsmaktens personal- mste alla arbeta inom vra spr
Frsvarshgskolan populr reform r en gemensam ange-

lgenhet blev tydligt d repre-
sentanter frn flera utskott i riks-
fr att f till en helhet som skapar
denna attraktion, sa Christer
Winbck (FP), ledamot i frsvars-
I anskningarna till hstens Holmberg, universitetslektor och dagen tillsammans diskuterade utskottet.
studier har Frsvarshgskolans studierektor p institutionen fr
kandidatprogram i statsveten- skerhet, strategi och ledarskap
skap ftt flest frstahandsansk-
ningar av alla jmfrfrbara
p Frsvarshgskolan.
Trots att Frsvarshgskolans Ryssland i fokus p
Frsvarsforum i Gvle
program i landet. Det framgr av kandidatprogram tar in mindre
ett pressmeddelande frn Fr- n hlften s mnga studenter
svarshgskolan p Mynewsdesk. som motsvarande program p
Frsvarshgskolans kandidat- universiteten i Gteborg, Stock- Hur ska Sverige frsvaras vad Sverige kan frm i form av
program i statsvetenskap start- holm och Uppsala, fick Frsvars- och vad gr Ryssland? Det var frsvar vid en militr konflikt.
ade lsret 2013/2014 men har hgskolan flest frstahandsansk- tv frgor som kom upp i en Carolina Vendel Pallin informer-
trots den korta tiden blivit en anden. paneldebatt anordnad av Fr- ade om rysk militrutveckling.
mycket eftertraktad utbildning. Totalt skte 1 440 individer till svarsforum p hgskolan i Gvle. Hon menar att det gr att stta
I den aktuella anskningsom- hstens kandidatprogram p Fr- Ett 90-tal hrare lyssnade till press p Ryssland.
gngen har kandidatprogrammet svarshgskolan, inte lngt efter Bo Waldemarsson som beskrev Visumfrihet fr folket i Ukraina
ftt 479 frstahandsanskningar, topplacerade statsvetarprogram- skulle vara en viktig signal. Nu r
vilket allts r mest av alla jm- met p Gteborgs universitet det lttare fr dessa att ka till
frbara utbildningar. med 1 578 skanden. Ryssland n till EU. Visumfrihet
Det r jtteroligt att vr Frsvarshgskolan har en ut- fr den ryska befolkningen vore
statsvetarutbildning p kort tid bildning av god kvalitet och sk- ocks bra. Det finns en rysk
blivit s attraktiv. Vi ser att det trycket visar p en god stllning ung urban medelklass som r
finns ett stort intresse fr sker- inte bara i Stockholmsregionen, chockade ver utvecklingen och
het och krishantering bland utan ven i Sverige som helhet, vill resa, sa hon.
studenterna, sger Arita sger Arita Holmberg. Fem riksdagsledamter deltog
i den fljande debatten, sa
Ryska fregatten 712 Lindestam (S), Anders W Jonsson
Swedint p Natomssa Neustrashimiyu r en del av

landets vpnade styrkor.
Foto: Frsvarsmakten
(C), Margareta B Kjellin (M),
Torbjrn Bjrlund (V) och Marcus
med gendercentrum Andersson (SD).
Under den rliga utstll-

ningen NATO Training and
tering fr bde civil och militr
personal. NCGM fokuserar p Fler vill g med i Kalmar
Education Marketplace p Natos utbildningar relaterade till FN:s
hgkvarter, som handlade om skerhetsrds resolution 1325 Ukrainakrisen stter spr i intresserade p hemvrnets
trning och utbildning i slutet av om kvinnors utsatthet i samband Hemvrnet. I Kalmar har rekryt- mten.
mars, deltog Swedint med Nor- med internationella kriser. eringen tagit fart ordentligt. Vi hade ett informations-
dic Centre for Gender in Military I samband med utstllningen Intresset har kat markant mte i Kalmar och fick ett tiotal
Operations (NCGM). Gender- beskte chefen fr Swedint, jmfrt med i fjol, sger Hans nya anskningar. Sedan r det
centret r hemmahrande vid verste Lena Persson-Herlitz Karlsson som r bataljonschef ytterligare anskningar som gr
Livgardet. och chefen fr NCGM, kom- i hemvrnet i Kalmar, till Baro- direkt till frbandschefen. ven
Swedint erbjuder mnga olika mendrkapten Jan Dunmurray metern. dr syns en kning, sger Hans
kurser om internationell krishan- ocks Natodelegationen. Det kommer ocks mnga Karlsson.
Allvarliga hndelser Hemvrnet vade

kan f det att krisa i Villingsberg
MSB har redovisat en rap- elser bedmt sannolikheten fr Under en helg har 400 sol- att vara med i hemvrnet, att
port till regeringen dr myndig- att hndelsen ska intrffa inom dater i Sannaheds hemvrns- man stller upp nr det r en
heten identifierat och analyserat ett r i Sverige, sger Magnus bataljon vat p Villingsbergs omvrldskris, sger han.
en rad risker som skulle kunna Winehav, analytiker p MSB. skjutflt. Verksamhet: vpnad Roland Ekenberg ser hem-
f stora konsekvenser om de De sex analyserade scenarierna strid. P plats fanns rikshemvrns- vrnet som frsvarets basplatta
intrffar. r: chefen, brigadgeneral Roland som skapar en trskeleffekt i
I Sveriges andra nationella Spridning av vldsamma upp- Ekenberg. Om det kade intres- samhllet.
risk- och frmgebedmning har lopp i svenska stder set fr hemvrnet sger han till Det hr r vanliga mnniskor
sex olika scenarier analyserats. Pandemi orsakad av influensa- nwt.se: som har ett stort samhllsengage-
Det r till exempel vldsamma virus A/H5NI Antalet anmlningar har mang och som satsar sin tid p
upplopp och en influensa- legat ganska jmnt ver ren detta. Jag r djupt imponerad,
pandemi. Syftet med arbetet r Terrorattentat i Stockholm men just nu r det fler n vanligt sger han.
att bidra till gemensam frst- Krnkraftshaveri i Sverige med som skickat in intresseanml- Chefen fr Livregementets
else fr allvarliga risker, vilka radioaktivt utslpp ningar. Om det handlar om om- husarer, verste Dag Lidn,
konsekvenser de kan f och Frdjupad analys av 2012 rs vrldssituationen eller inte kan menar att hemvrnet alltid har
vilken frmga som krvs fr att scenario om lngvarig vrme- jag inte sga. haft en viktig funktion inom
frebygga och hantera riskerna, blja Mer precis r David Lekholm, Frsvarsmakten:
skriver MSB p sin hemsida. informatr vid Ledningsrege- Och srskilt nu nr frsvaret
Frdjupad analys av 2012 rs
I rapporten identifieras 27 mentet: har minskat s har behovet av
scenario om omfattande strn-
srskilt allvarliga hndelser med Det r ett tydligt statement hemvrnet kat, sger han.
konsekvenser frn naturolyckor ingar i GNSS
till strningar i transporter, om- Rapporten lyfter fram vikten av
fattande brnder och skolskjut- att det finns i frvg faststllda
ningar.
I den hr rapporten har sex
planer, rutiner och prioriterings-
ordningar. En annan viktig frga
I vntan p Putin
av dessa hndelser analyserats r att myndigheterna snabbt nr Tidningen Expressen viker rekrytering. Alla i hemvrnet vet
och MSB har fr var och en be- ut med korrekt information vid ett uppslag t hemvrnet, Putin att vnner och arbetskamrater
dmt konsekvenserna och med en allvarlig hndelse. fr svenskar att g med i hem- har brjat stlla frgor om fr-
undantag av antagonistiska hnd- vrnet". Tidningen konstaterar svaret efter Krimkrisen, ngot
att krigsmolnen hopar sig ver flera av dem aldrig gjort tidigare,
Europa och bevakar d en v- sger Lars Gyllenhaal, fnrik i
ning dr hemvrnet slr tillbaka hemvrnet och militrhistorisk
en fientlig luftlandsttning sder skribent.
om Gvle. Intresset fr hemvrnet har
Nu strmmar kvinnor och mn mer n frdubblats sedan den
i massor till frivilligstyrkan. ryske presidenten Vladimir Putin
Jag vill frsvara vr yttrande- genom insats av elitsoldater
frihet och demokrati, maktgalna ndrade Ukrainas grns, skriver
personer som Putin ska inte f Expressen.
bestmma, sger hemvrns- Stewe Lundin, 43, IT-konsult
soldaten Marln Sandstrm till och hemvrnssoldat frn Stock-
Expressen. holm, har varit med i hemvrnet
Kriget rasar under vnings- i mer n 20 r. Men familjen
versvmningar r en risk fr villagare. MSB har nu analyserat mnga frutsttningarna p Marma knotade och ldern tog ut sin
slags risker. Foto: MSB skjutflt sder om Gvle. Hundra- rtt, s han var p vg att lmna
tals soldater intar stridsstllningar, in. Sedan utbrt krisen i Ukraina.
upprttar samband, reser tlt Det var det hr jag trnat fr
Hemvrnet till Kosta och driver bort fienden som luft-

landsatt trupp med helikopter.
Hemvrnet borde ge Putin
i hela mitt liv. Jag kan inte sluta
nr vi i Europa str nrmare krig
n ngonsin sedan 1945, sger
Hemvrnet har vat p Lokalt frsvar fr hemvrns- medalj fr allt han gr fr vr han.
Kosta skjutflt. Det var en fyra- soldaterna i Kronoberg innebr Efter Ukraina-krisen
dygnsvning, en SF med sold- i dag lnet och inte en specifik har mer n 600 personer
ater p marken och Frivilliga kommun som tidigare. skrivit p fr hemvrnet.
Flygkren i luften. Basen fr oss r fyradygns-
Hemvrnet r i dag nstan kontrakterade soldater. Samtidigt
hlften av armn. Nr du ser finns det kompanier om totalt
ngon grnkldd militr ngon- 17 500 soldater som r beredda
stans i Sverige r sannolikheten att gra lite vassare saker, de Hemvrnssoldater under
stor att det r ngon frn hem- nationella skyddsstyrkorna, de vningen Emerentia i
vrnet, sger major Dan Fjll- gr tta dygn, sger Dan Fjll- Gteborg 2013.
strm. strm. Foto: Per Lunqe
Missa inte Eksj Tattoo FM p Pride

Eksj International Tattoo I rets Pridefestival kommer till oss.
slpper ls musiker p Eksj torg Frsvarsmakten att vara med 2002 deltog Frsvarsmakten
7-9 augusti 2014. Arrangrerna som vanligt. tillsammans med Rikspolis-
lovar att det blir en tillstllning Vi r med i festivalparken p styrelsen och Svenska kyrkan,
fr hela familjen och det i inram- stermalms IP som invigs ons- drefter i egen regi och nu
ningen av den gamla trstaden dagen den 30 juli och i paraden sedan 2013 tillsammans med
frn 1500-talet norr om torget lrdagen den 2 augusti med Frsvarshgskolan och Total-
och den efter branden 1856 fltartisterna p lastbilsflaket, frsvarets rekryteringsmyndig-
teruppbyggda delen i sder. sger Helena Hoffman p Fr- het. Frsvarsmakten deltar i r
Musikevenemanget r en svarsmaktens HR-Centrum. med 30 personer i sin monter,
samproduktion av freningen Alla r vlkomna att delta i varav flera kommer frn de fri-
Eksj Tattoo, Eksj kommun och paraden och grna med en an- villiga frsvarsorganisationerna
Eksj garnison. Biljetter bokar du mlan via hr-direkt@mil.se bl a Frsvarsutbildarna.
p eksjotattoo.se. med namn och kontakt-
uppgifter.
Fr Frsvarsmakten r
Trummorna kommer att g varma det viktigt att visa att myn-
i Eksj. Foto: Frsvarets Bildbyr digheten r ppen fr alla.
Alla som har intresse
och kompetens samt upp-
MSB: Mindre fyller vra krav r vlkomna
skum vid brnder Frsvarsmakten i Pride-

paraden 2013. I r r det
dags igen. Foto: Marie
MSB har startat en studie om MSB:s ml r att minimera de Rosenquist/Frsvarsmakten
slckvattnets effekter p miljn. aggressiva mnen som uppstr
Syftet r att se hur anvndandet vid brandslckning med skum.
av skum vid slckning pverkar
grundvatten och vxtlighet.
Vi uppmuntrar rddnings-
tjnsterna att utveckla slck- Frsvarsmakten
Bakom studien str Bo
Andersson, MSB:s expert p
brnder och trafikolyckor.
metoderna fr att minska skum-
anvndning, sger Bo Andersson.
MSB har tidigare gett Sveriges
lyfter fram yrken
Vi tittar p hela miljfrgan, Tekniska Forskningsinstitut och Med det nya rekryterings- vilket annat jobb som helst.
inte bara hur skummet pverkar Sdra lvsborgs Rddningstjnst- programmet gr det bra att ska Nstan kavlades ut.
arbetsmilj och hlsa hos de frbund i uppdrag att se ver jobb hos Frsvarsmakten nr Vi ville tydliggra vilka olika
som kommer i kontakt med det riskerna i samband med insatser som helst. Det visar myndig- typer av jobb det finns inom
utan ven effekter p grund- vid brnder. En rapport gavs ut i heten i en kampanj. Liksom med Frsvarsmakten. Dessutom har vi
vatten och vxtlighet, sger han november 2013 som belyser val tidigare kampanjer r den fram- en ambition av att nrma oss
p msb.se. av metoder och frmgor. tagen av mediebolaget DDB andra arbetsgivare. Vra deltids-
Stockholm. Den har visats i TV, soldater har sin huvudsakliga
webb-TV och i andra digitala anstllning hos en annan
Armns Jgarbataljon
medier. Kampanjen rullade till arbetsgivare, men jobbar under
brjan av maj. ngra veckor om ret hos oss,
Syftet var att f individer att sger Robert Forss, marknad-
ett unikum ska och ta en tjnst inom Fr-
svarsmakten. Budskapet som
schef p Frsvarsmakten till
Dagens Media.
Allan Widman (FP), ledamot unikum i Frsvarssverige, sa
i Frsvarsutskottet har beskt Allan Widman och fortsatte:
Armns Jgarbataljon i Arvids- Jag bedmer att det finns yt-
jaur. terst sm overheadkostnader fr
Jgarbataljonen r den verksamheten i en jmfrelse och
senaste byggda militra utbild- i dagslget behver vi inte frlora
ningsplattformen i landet och kapacitet utan istllet frstrka
r fortfarande efter 34 r nstan frsvaret.
som ny, sa han till Arvidjaur.se.
Allan Widman fick information
om GMU och att intresset r hgt
fr att ska till Arvidsjaur. Sen-
aste GMU-omgngen gav plats
fr 75 jgaruttagna personer.
Armns Jgarbataljon r ett
Armns Jgarbataljon r en unik

resurs. Foto: Jimmy Croona/ Helikopterpilot, ett spnnande yrke inom Frsvarsmakten.
Combat Camera/Frsvarsmakten Foto: Fj Johan Lundahl/Frsvarsmakten
Srskild vning fr CBRN Nu visar jackan vgen

SVENSKA CBRN-FRBUNDET genomfrdes en Srskild vning Glm kartor och GPS, nu det att navigera. En vibration p
r en del av Frsvarsutbildarna Frband (SF) fr plutonerna. visar jackan vgen. Forskaren hger eller vnster axel talar om
och ansvarar bland annat fr att Totalt cirka 100 personer deltog Tracy Hammonds smarta jacka att det r dags att svnga. Vgen
rekrytera och utbilda soldater och CBRN-frbundet svarade fr vibrerar och talar om vart du ska har d programmerats in via
och gruppbefl till hemvrnets flera instruktrer under vningen. g. Hon har beskt Gvle och karttjnsten Google Maps.
CBRN-plutoner. Helgen 23-25/5 visat sin uppfinning. Det r perfekt fr en motor-
Och det finns pengar fr att cyklist som mste ha bde gon
utveckla jackan. Vinnova gr in och ron fokuserade p trafiken
med std till projektet. Det ska och hnderna p styret, sger
leda till flera arbetstillfllen inom Tracy Hammonds till Gvle
GIS, geografiska informations- Dagblad.
system. Arbetet leds av fretaget Jackan kommer ocks att sitta
Future Position X i Gvle. bra p soldater som har behov av
Tracy Hammonds uppfinning orienteringsstd.
anvnds redan av amerikanska Gvle har ett gott rykte inom
fallskrmsjgare som liksom sina GIS-kretsar i Europa.
svenska kollegor behver ett Vi har en dialog med Tracy
ljudlst stt att kommunicera. Hammonds forskargrupp fr att
Jackan har ocks anpassats fr se vilka projekt vi kan driva till-
motorcyklister. sammans, sger Roland Norgren
Med hjlp av vibrerande sen- p Hgskolan i Gvle.
sorer p insidan av jackan gr
MSB tror inte

p lmplighetstest
Underskning av misstnkt lckage. Foto: Peter Wallenberg MSB tror inte p lmplighets- svrt att definiera lmplighet fr
tester till SMO-utbildningen, skande. Testerna skulle ocks
skydd mot olyckor. Lmplighets- bli dyra, sex till tta Mkr.
Markbrand efter skjutvning tester skulle bli dyra och sanno-
likt innebra ett bakslag fr mng-
MSB menar att dagens an-
tagning till SMO-utbildning fung-
En militr skjutvning att Frsvarsmaktens egen perso- falden inom rddningstjnsten, erar bra. ven om arbetet med
slutade med att terrng antndes nal hade slckt branden intill skriver myndigheten i nttid- kad jmstlldhet och mngfald
i norra Uppland. Rddnings- riksvg 76 vid avfarten mot Karl- ningen Tjugofyra7. gr sakta, r trenden positiv. 2002
tjnsten i Skrplinge larmades, holmsbruk. Det meddelar UNT. MSB har tillsammans med fanns 15 kvinnliga heltidsbrand-
ryckte ut och kunde konstatera Totalfrsvarets rekryterings- mn och 167 p deltid. 2013 var
myndighet utrett lmplighets- siffrorna 170 och 537.
tester, inte faststllt vilka krav Det r fortfarande s att mnga
och egenskaper som stlls p kvinnor inte klarar av fystesterna
yrket. Drfr r det inte heller och infrandet av lmplighets-
definierat vad lmpligheten tester riskerar att vnda trenden.
Den 13 september r det dags fr en ny upplaga av Trossnsmarschen. gller i sammanhanget. I stllet fr lmplighetstester fre-
Marschen genomfrs utanfr Karlstad och man kan vlja mellan att g SMO-utbildning r relevant fr slr MSB att akademiska yrkes-
20 eller 40 kilometer. Sista anmlningsdag r 30 augusti. ett antal yrken inom skydd mot utbildningar som hgre omvrd-
Fr mer information samt anmlan g in p olyckor och krisberedskap. Det nadsutbildningar och lrarutbild-
https://sites.google.com/site/trossnasmarschen/home innebr, menar MSB, att det r ningar ska bli meriterande.
Nya filmer i rekryterings- och informationssyfte

Frsvarsutbildarna har vid den GU-F som genomfrdes liga via hemsida och
gett freningen Arm-, Marin- i Skvde i juni och den kommer Youtube till att brja
och Flygfilm (AMF-film) i upp- att redigeras fr att vara klar till med.
drag att ta fram tv nya rekryt- slutet p oktober. Den andra film-
erings- och informationsfilmer en kommer att bygga vidare p
kopplat till specialistavtal i hem- filmen frn GU-F och vara inriktad
vrnet. En film kommer att vara mot hur det r att bli och vara
generellt inriktad p vad det inne- sjukvrdare i hemvrnet. ven Mats Karln frn AMF-
br att vara specialist och genom- den skall vara klar till hst. film r en av dem som
fra en Grundlggande soldat- Filmerna skall kunna anvndas hjlper Frsvarsutbild-
utbildning fr frivilliga (GU-F). i samband med rekrytering av arna med filmerna.
Inspelningen r precis avslutad specialister och finnas tillgng- Foto: Peter Nordstrm
Skrddartjnster p distans Sociala medier vid kris

- FMV:s avtal fr skrdderi- Carina Sfvenberg konstaterar att MSB har tagit fram tv nya engagerad i Frsvarsutbildarna.
tjnster t Frsvarsmakten visar under frsta halvret som avtalet vgledningar du kan ha nytta av Rden hller fr kriser oavsett var
kostnader och bestllnings- varit igng, s har transport- nr det r kris och nr du jobbar de uppstr.
mnster. P s stt har vi skapat kostnaderna totalt sttt fr 22 i offentlig sektor. En sak, skriver MSB p sin
frutsttningar fr att med ett procent av tjnsterna. Du ska kunna skriva kort och hemsida, r att formulera sig
frndrat beteende spara pengar Jag kan frst upprrdheten tydligt. Det underlttar om du begripligt. Ofta och helt felaktigt
p sikt, sger Carina Sfvenberg, i specialfallet, men i en upphand- har fallenhet. Men det gr att frmedlas ett internt facksprk
upphandlare vid FMV p myndig- ling av den hr karaktren r det lra sig. Det ska bli rtt. Och det eller expertsprk som inte frsts
hetens hemsida. inte proportionerligt att stlla ska g snabbt. Det du ska skriver av mottagarna. Det skapar d
Under invasionsfrsvarets krav p lokal nrvaro d det ska inte missfrsts. strre frvirring n klarhet.
dagar fanns det skrddare p skulle strida mot upphandlings- MSB ger handfasta rd i MSB ger ut sin publikation fr
frbanden runt om i landet. De principerna om likabehandling publikationen Skriva i sociala att underltta kommunikationen
volymerna p skrdderitjnster och ickediskriminering. Det r medier: i hndelse av kris. Den vid kriser. Denna kommunika-
finns inte lngre och gr det pris och leveransfrmga av de gr att bestlla frn MSB och r tion sker till stor del p sociala
olnsamt att ha egen personal kravstllda tjnsterna som be- frsts nyttig ven fr dig som r medier.
fr detta. aktas vid val av leverantr, sger
Men fortfarande erbjuder Fr- Carina Sfvenberg.
svarsmakten fast anstlld perso- Tidigare lg kostnad och bud-
nal skrdderitjnster fr juster- get centralt p Materielkontoret,
ing av uniformer enligt Frsvars- nu r det frbanden sjlva som
maktens uniformsbestmmelser. ska budgetera och betala. D blir
De tjnsterna utfrdes tidig- kostnaden tydlig fr anvndarna.
are av externa leverantrer som I de tidigare ramavtalen var pris-
upphandlats lokalt. Men sedan erna inte specificerade vilket in-
ett halvr tillbaka har ett nytt nebar att till exempel transport-
avtal varit i drift, ett avtal dr 18 kostnaden var inbakad i priset
av 21 omrden betjnas av en och inte srredovisades.
leverantr. Det har lett till en De nya ramavtalen gr att Fr-
diskussion om dyra transporter. svarsmakten fr bttre uppflj-
I ngra extremfall har kost- ning genom att skrdderitjnst-
naden fr transporten varit erna och transportkostnaderna
hgre n sjlva skrdderijobbet. nu srredovisas.
Sociala medier skall kunna anvndas vid kriser.

Foto: Nicklas Gustafsson/Combat Camera/Frsvarsmakten
Hemvrnsvning
i Nynshamn
90 hemvrnsoldater har erade stridsfordon.
vat i centrala Nynshamn. Det var en kompanivning
FMV skerstller att transportkostnaderna nu redovisas vid skrdderi- Ortsbor lyfte p gonbrynen: med genomsk av byggnader,
tjnster. Foto: Frsvarsmakten Utanfr nmndhuset patrull- skriver Nynshamnsposten.
Rd kristall kan ge skydd i krig

Den svenska militra sjukvrd- anvnder Frsvarsmakten och vning i traumaakut-
en kan f anvnda andra knne- hemvrnet endast det rda korset sjukvrd. Nu freslr
tecken n det rda korset vid som knnetecken och skydd. regeringen att militra
internationella insatser. Det fre- Frndringen r en fljd av sjukvrdare ska f
slr regeringen i en proposition. att Sverige ska ansluta sig till ett anvnda andra knne-
tecken n det rda
Drmed blir det mjligt att tillggsprotokoll till Genve-
korset. Foto: Anton
anvnda bland annat rda halv- konventionen. Bestmmelserna Thorstensson/Combat
mnen eller den mer neutrala ska regleras i en ny lag, skriver Camera/Frsvars-
symbolen rda kristallen. I dag Riksdag & Departement. makten
Ambitionen med det nya utbildnings-
konceptet i frsvarsinformation r att n ut
till mnga mnniskor i det svenska sam- hur man planerar och organiserar frsvars-
hllet. informationstillfllen, media inklusive
sociala media och civil beredskap str i
fokus fr kursen.
Frdjupningskurs under en vecka

Kursen syftar till att kunna driva frsvars-
informationsfrgor i eget frbund/organi-
sation. Det innefattar planering, genom-
frande och utvrdering av frsvarsinforma-
tionstillfllen/seminarier.
Ocks denna kurs genomfrs i central
regi och riktar sig till deltagare som med
denna utbildning ska vara svl villiga som
kunniga att arrangera och genomfra fr-
svarsinformationstillfllen. Det innefattar
ocks att sjlva genomfra tminstone del
av utbildningen.
Kursen genomfrs under en vecka och
bygger p frelsningar, grupparbeten samt
redovisningar av dessa. Frdjupade fre-
lsningar i skerhetspolitik inkluderande
grupparbete liksom militr omvrldsut-
veckling med fokus p utvecklingen i
Ryssland och Baltikum ges. Ocks hr
Nytt koncept fr
inkluderande en grupparbetsuppgift.
Frsvarsmaktens styrning, organisation,
operativa frmga, personalfrsrjnings-
systemet men ocks attityder och uppfatt-
Frsvarsinformation
Frn och med i r ndras det stt p ganska sm eller till och med inga kun- ningar bland Frsvarsmaktens personal
vilket Frsvarsutbildarna genomfr skaper om skerhet och frsvar. kommer att behandlas. Frsvarsfrgornas
Kurserna genomfrs lrdag till och med behandling i politiken kommer att bli
kurser i frsvarsinformation. Orsaken sndag frn lunch till lunch med ett tids- freml fr en frelsning. Civil Kris-
r att vi tydligare vill ge rtt utbild- uttag om cirka 12 timmar inklusive kvlls- hanteringsfrmga, organisering och
ning till rtt mnniskor. Sledes ska tjnst. genomfrande av Frsvarsinformation
kursutbudet passa de som har liten, Innehllet i kursen behandlar skerhets- samt media och kriskommunikation r
politik inklusive Sveriges nromrde, Fr- andra mnen som kommer att behandlas
ganska bra, respektive bra kunskaper svarsmakten, civil beredskap och frivillig- under kursen.
om skerhets- och frsvarsfrgorna. frsvaret.
Kurserna riktar sig till medlemmar Modern utbildningsform
Tre dagars pbyggnadskurs En ambition i framtagandet av det nya
och funktionrer i alla frivilliga fr- Kursen syftar till att eleverna efter genom- konceptet har varit att lgga kurserna s
svarsorganisationer. frd kurs ska kunna bitrda i arranger- nra som mjligt dr mnniskor bor, vilket
Text: Tommy Jeppsson
andet av frsvarsinformationstillfllen, srskilt gller grundkursen som ocks
FOTO: FRSVARSMAKTEN sledes inte sjlva vara genomfrare utan gjorts s tidsekonomisk som mjligt. Vi
ett std och hjlp fr dessa. vill n mnga mnniskor.
G
rundkursen syftar till att ge grund- Denna genomfrs i central regi och Men vi vill ocks n de som sjlva vill
lggande kunskaper s att man kan vnder sig till personer med relativt goda bidra till spridandet av frsvarsinformation
diskutera med och svara p de kunskaper om frhllanden som berr genom egna aktiva insatser. Det lngsiktiga
frgor som stlls av allmnhet, ungdomar skerhet och frsvar. mlet r frsvarsinformationstillfllen som
p kurser, nya medlemmar etc. Innehllet bygger vidare p de kun- lokalt och lngsiktigt r en del av Frsvars-
Dessa kurser genomfrs i regional regi skaper som ges under grundkursen. utbildarnas pgende verksamhet.
och syftar precis som rubriken anger, till mnena skerhetspolitik, vilket inne- Mer information om kurserna finns p
att bibringa eleverna grundkunskaper. hller en del nromrdesinformation om frivilligutbildning.se under frsvarsinforma-
Sledes ska kursen n en mlgrupp med Ryssland och Baltikum, Frsvarsmakten, tion.
I samarbete med Allmnna Frsvarsfreningen
Ukraina
USA kommer att frvnta sig mer av Europa
Soldater frn Ukraina var kravallkontroll, behver std frn EU och Nato. Foto: Frsvarsmakten
Vad svarar EU och USA p rysk aggres- kommer att kunna enas om tillrckligt och de baltiska staterna illustrerar tydligt
sion i Ukraina? Finns andra medel tuffa tag fr att straffa Ryssland som detta. En starkare amerikansk nrvaro och
skedde efter Georgienkriget 2008. Och n ett engagemang i Central- och steuropa
n kreditkortssanktioner? Vi frgade s lnge har han haft rtt, de gradvisa sank- r drfr att vnta under de kommande
Erik Brattberg, analytiker vid Utrikes- tioner som har riktats mot Ryssland har ren, sger Erik Brattberg.
politiska institutet och baserad i varit relativt oansenliga och har inte lyckats
med att pverka Rysslands strategi. Ukraina vckarklocka
Washington. Vad svarar EU? Eller vad tvingas EU svara
Vi kan anta att Putin kommer att
Text: Per Lunqe fortstta frska destabilisera Ukraina s fr att hejda den frmodade ryska expan-
lnge som sanktionerna inte r tuffa nog sionen? Europa lever i ekonomisk symbios
N
r president Obama 26 mars i Brys- och har en allvarlig pverkan p den ryska med Ryssland. Rcker det med utrikes-
sel sa att "vi str frenade" (mot ekonomin, sger Erik Brattberg. minister Carl Bildts och hans europeiska
ryskt intrng i Ukraina) d fljer
frgan p vilket stt detta manifesteras? USA aktivt i Europa
Sanktioner som frysta bankkonton och Vad hindrar USA som disponerar vrldens
kreditkort, rcker det fr att ge president strsta krigsmakt, att anvnda den p
Putin ett klart svar? USA flyttar fokus mot ngot stt fr att markera var tolerans-
Asien. r detta fokus en spelbricka fr nivn ligger? Finns risk fr att Putin, strkt
Putin, vill han testa om USA menar allvar av utebliven respons fortstter mot andra
med sin nya skerhetspolitiska doktrin? lnder i Europa? Kan eller vill USA inte
stta kraft bakom de ord som str p den
Mer riktat mot EU och Nato amerikanska ambassaden p Djurgrden:
Det r ingen nyhet att Vladimir Putin "United for Ucraine"?
har haft fr avsikt att hindra utvidgningen ven om USA:s lngsiktiga strategiska
av EU och Nato lngre sterut samtidigt utmaningar ligger i Asien s r USA fort-
som han vill terupprtta Rysslands stll- farande mycket aktivt i Europa. Det ame-
ning i sin forna intressesfr, sger Erik rikanska stdet till det Nato-allierade Polen
Brattberg.
Putins strategi r allts mer riktad
gentemot EU och Nato n direkt mot USA. Erik Brattberg menar att Ukrainakrisen tvingar
Putin rknar vidare med att Vst inte EU och Nato att samarbeta mer. Foto: UI
Lt vrnskatten
kollegors skarpa frdmanden? Eller tvin-
gas nu EU-projektet vxla upp och skaffa
sig militra medel? Vad skulle politiskt
vrna Sverige
krvas fr det? Finns ekonomi i Europa
fr en militr styrka, som eventuellt utan
amerikanskt std, ger grunden fr att
kunna vrna territorierna? Det r konstitu-
tionellt varje lands skyldighet att frsvara Sveriges frsvars- och skerhetspoli- Lika hrt hller Socialdemokraterna fast
sitt territorium, men r det ocks en sak tik fortstter att inte imponera i om- vid sin Nato-fobi. Medlemskap r uteslutet
fr EU. trots att skerhetspolitiken bygger p att
Ukrainakrisen visar att Europa nnu vrlden. Inte minst r oron ptaglig i vi ska f hjlp och att det i praktiken bara
inte r helt, skert och fritt. Europeiska Baltikum. Den estniske presidenten r Nato som kan st fr den. Vi-hoppas-
ledare har vgrat inse det hot som Ryssland Ilves har varnat fr ett skerhetshl p-det-bsta-doktrinen bestr, men det r
under Vladimir Putin utgr mot den euro- nd bra att beredningen vill att Sverige
ett annat stt att uttrycka samma
peiska skerhetsordningen. Dremot kan ska ing i ett vrdnationsavtal med Nato
Ukraina mycket vl utgra en vckarklocka tanke som Finlands president som lgger den legala grunden fr att ta
fr europeiska lnder att ntligen brja ta Niinist gjorde med begreppet emot hjlp.
frsvarspolitiken p allvar. Detta borde i s skerhetsvakuum. Nr beredningen hll presskonferens
fall innebra att man inte bara spenderar blev det ppet grl mellan Cecilia Wide-
mer p frsvaret utan ven att dessa pengar Text: Claes Arvidsson gren (M) och Peter Hultqvist (S). Det
T
spenderas smartare. handlade om finansieringen av S-frslaget
EU har inte mjlighet att avskrcka ill det som inte imponerar hr att om mer pengar i nrtid fr att strka den
Ryssland, detta r endast ngot som Nato regering och opposition gr rikets operativa frmgan. Anders Borg hade
kan gra. Ukrainakrisen kommer drfr skerhet till en politiskt taktisk gjort tummen ned, krona fr krona.
att strka Nato som sdant. Dremot br frga infr riksdagsvalet. Ett exempel r Frsvarsekonomin r skakig och fram-
ett djupare samarbete mellan EU och Nato Frsvarsberedningen. Den fick frlngd tiden underfinansierad. Men det finns bot:
nu ses ver. Detta har diskuterats under arbetstid till 15 maj fr att kunna ta hjd Vrnskatt.
flera r utan att ngra framsteg egentligen fr Putin och Ukraina. Regeringen valde Med hnvisning till att alla ska vara
har skett. Ukrainakrisen r en mjlighet att sedan att inte vnta utan gjorde ett eget med och dela p brdorna infrdes den s
ntligen n konkreta framsteg. USA kom- utspel fr att frebygga kritik och splittra kallade vrnskatten frn inkomstret 1995.
mer p sikt att frvnta sig att Europa tar oppositionen. Vrnskatten skulle vara tillfllig men har
mera ansvar fr sin egen skerhet samtidigt Frsvarsberedningens rapport Frsvaret sedan hngt kvar. Den drar in i runda
som man ven i framtiden kommer att st av Sverige innebr dock en vlkommen slngar fem miljarder per r till statskassan.
kvar som den yttersta garanten fr Natos politikomlggning i riktning mot det terri- Vrnskatten gr mer skada n nytta och
artikel 5, sger Erik Brattberg. toriella frsvaret och nromrdet. Tanken borde drfr avskaffas. Men det ligger inte
p evig fred i Europa har utmnstrats och i de politiska korten. S varfr inte lta den
ersatts av en riskbild med snabba, kom- gra nytta som en riktig vrnskatt? Sverige
Fakta plexa och svrfrutsgbara frndringar. har gjort det frr. Hsten 1915 infrdes en
Krimkrisen Armn blir tyngre nr tv brigader progressiv engngsskatt i syfte att ka den
bildas, fler ubtar, fler Jas och kryssnings- svenska frsvarsfrmgan som kallades
I slutet p februari intrffade ett polit-
robotar ingr i frstrkningen. Fokus lggs fr vrnskatt. Skatteintkterna flt in i en
iskt uppror i Ukrainas autonoma re-
p operativ frmga. Det ska bli fler v- srskild vrnskattefond; allt fr att medlen
publik Krim, dr upprorsmakarna ftt
ningar och samvade. Det blir ngot mer verkligen skulle g till frsvarsndaml.
std frn Ryssland som intervenerade
militrt i konflikten. frsvar p Gotland. Men invndningen kommer frsts som
Vn av Sveriges frsvar hade kunnat ett skott: Hur gr det d med vrd, skola
Rysk militr som har en flottbas p Krim nska mer men hade kunnat f mycket och omsorg? Men det r en feltnkt frga.
deltog i militrinsatser ver hela Krim mindre. Det finns dock frgetecken
och intog flera ukrainska militrbaser. Vrnskatt till frsvaret leder inte till
fr robustheten. att vrd, skola och omsorg fr
Krims parlament deklarerade Autonoma Det drjer innan ny materiel mindre resurser utan bara att
republiken Krims sjlvstndighet 11 kommer att tillfras och efter anslagskningen blir mindre.
mars, vilket endast erkndes av Ryss- 2018 saknas utpekad finansi- Och s har vi frsts frgan
land. Sedan kom en ombildning till ering. I nrtid saknas medel om vad som r viktigast.
Republiken Krim som ven inklud- fr vningar och drmed ven Rikets skerhet r alltid en
erade Sevastopol. operativ frmga. Att reger- existentiell frga och br
Republiken Krim och staden Sevasto- ingen lter sparbetinget p 500 drfr prioriteras och det
pol blev efter en omdiskuterad folk- miljoner kronor p personal- understryks frsts i orostider.
omrstning upptaget i Ryska federa- sidan (RB5) ligga kvar, innebr Det r krig i Europa.
tionen 18 mars. att frsvarsfrmgan gr ner. Det
27 mars rstade FN:s generalfrsam- r obegripligt, men visar att
ling igenom en resolution dr den Moderaterna bara halvvgs
frdmde Rysslands annektering av har bytt fot i fr-
Krim och Sevastopol. svarspolitiken.
Soldater ur FS24 var frbandsskjutning i
frband p Gotland 2012. Nu menar Helge
Lfstedt att n r av sdan strategisk be-
tydelse att den borde frsvaras igen.
Foto: Sgt Daniel Klintholm/Combat
Camera/Frsvarsmakten
Helge Lfstedt:
Gr som Finland och Polen
Vad r finlndare och polacker bttre emot hjlp vid en konflikt? arna till frre bataljoner av combat arms
p? Helge Lfstedt menar att en av- Problemet r vl nrmast hur Sverige typ, det vill sga som vra pansarbataljoner
skall undvika att hamna i en situation dr under kalla kriget, medan vriga manver-
grande skillnad r att de inte neglig- hjlpen tar sig frdmjukande former och bataljoner utvecklas mot lttare typ med
erade det ryska hotet efter glasnost som leder till att svenska nskeml neglig- den internationella benmningen ISTAR,
och han ser hemvrnets betydelse. eras i samband med konfliktens utveckling. Information, Surveillance, Target Acquisi-
tion and Reconnaisance.
Text: Per Lunqe Hemvrnet utvecklas Nr det gller luftfrsvaret delar jag
Du pratar om fyra scenarier fr angrepp
V
helt den satsning p kvalificerat luftvrn
ad kan Frsvarsmakten stadkomma eller militrt intrng. I samtliga r Finlands som bde den militra och politiska fr-
fr 40 miljarder, eller vad kan den och Polens operativa frmga verlgsen svarsledningen nu aviserar. Dessutom
inte stadkomma? Vi trffade ver- svensk. Sveriges svaghet r bristande mili- skulle jag i en nra framtid anvnda JAS
ingenjren Helge Lfstedt, ledamot av tr nrvaro p Gotland, stora avstnd och A/B som komplement till JAS C/D fr att
Kungliga krigsvetenskapsakademien och mindre antal stridskrafter. I en kommentar ka antalet tillgngliga stridsflygplan. JAS
fortfarande aktiv p FOI. Vi bad honom till perspektivstudien frn i hstas frordar A/B kan d anvndas fr incidentjakt och
rta ut frgetecknen. Han har i sin forsk- du en mix av kvalitet och kvantitet, i stllet
ning jmfrt det svenska frsvaret med det fr som den svenska frsvarsledningen
finska och polska, som med mnga likheter menar, kvalitet. Det blir d system av
av typen geostrategiskt lge, visar olikheter system, dr kvalitativa frband opererar
i frsvarsfrmga. Det blev korta frgor tillsammans med fler frband som inte r
och lngre svar. lika avancerade. Hur tnker du hr?
Du sger att det svenska frsvaret r Frst vill jag trycka p att ven hem-
underfinansierat. Betyder det att det finns vrnet utvecklas, vilket inte finns i det
en konflikt mellan ml och medel? kvalitetsalternativ som Frsvarsmakten
Frsvaret r underfinansierat i s frordar i sin senaste perspektivstudie. Den
mening att den beslutade frsvarsstrukturen utveckling av hemvrnet som jag nskar
IO 2014 inte kan sttas upp till fullo an- r tillfrsel av materiel som kar bredden i
givet r. Efterhand som planeringslget dess frmga, sger Helge Lfstedt.
klarnat frskjuts den tidpunkt d denna Nr det gller markstridsfrband
struktur kan frverkligas och flyttas allt skulle jag ocks vilja koncentrera stridsvagn-
lngre fram i tiden mot 2023, sger Helge
Lfstedt. veringenjr Helge Lfstedt jmfr
Hur ska svenskt frsvar hlla en sdan svenskt frsvar med finskt och polskt och
niv att det finns frutsttningar att ta det blir minus fr Sverige. Foto: Per Lunqe
flera attack- och spaningsuppdrag medan och Nato snabbt vill frstrka den militra pekas att ven i de baltiska staterna kar
C/D frigrs fr de mest krvande insats- nrvaron dr s kommer man med stor tryggheten om det svenska frsvaret ut-
erna. P sikt kan kombinationen JAS C/D sannolikhet vilja utnyttja svenskt luftrum vecklas och lnkas samman med Nato.
och JAS E utnyttjas p motsvarande stt. ver norra Gtaland och Gotland fr flyg- Detta eftersom risken minskar att Sverige
transporter. Ryssland upplever det d rim- och stersjomrdet i sin helhet skulle dras
Bttre begagnat ligen som angelget att frekomma Nato in i skerhetspolitiska konfliktspiraler.
Vilket militrt tnkande har man i Finland genom att gruppera luftvrnssystem med
som gr deras frsvar bttre n det svenska? lng rckvidd ven p Gotland fr att Felet var synen p Ryssland
Man accepterar i bda lnderna att hindra eller frsvra sdana transporter. Du kommer fram till att det svenska fr-
utnyttja system som inte r av senaste rs- svaret r svagare n det finska och betyd-
modell. Man genomfr moderniseringar av Betryggande med Gotland ligt svagare n det polska. Lnderna har
system som anskaffades under kalla kriget. Hur skulle en kostnads- och intktsanalys liknande geostrategiska struktur. Vad gick
Man fr d en mix av kvalitet och kvantitet se ut fr ett svenskt frsvar av Gotland? enligt dig fel med det svenska frsvaret?
med vapensystem som har bred prestanda, Ett svenskt frsvar r generellt att se Det avgrande felet var att ledande
mnga med lgre prestanda n de jmfr- som en frskring, eller en riskgardering kretsar i Sverige, militra likavl som poli-
bara svenska men ocks frvnansvrt som tydligast faller ut om den eller de tiska, fr tio till femton r sedan trodde att
mnga med hgre prestanda. Sammantaget hndelser som frskringen eller riskgard- Ryssland fr verskdlig tid var borta som
fr man d en strre volym av stridskrafter, eringen avser faller ut. Den normala in- riskfaktor. Vilket man i och fr sig ocks
vilket bland annat innebr att uttrycket tkten av en riskgardering r otydligare gjorde i de flesta vsteuropeiska lnder. I
hela landet skall frsvaras fr en djupare nmligen i form av en knsla av trygghet. Sverige gjordes dock en mera radikal av-
innebrd, bde operativt och opinions- Ett vardagligt exempel r de skerhets- veckling av det tidigare invasionsfrsvaret
mssigt, sger Helge Lfstedt. drrar som jag fr ngon tid sedan satte in. n i mnga andra lnder. I bde Finland
Du sger att frhllandena i stersj- Denna trygghetsknsla skall d vgas mot och Polen delade man inte denna frhopp-
omrdet r latent instabila. En pfrestning de direkta kostnaderna, ngot som ofta r ning. Man sg till att bevara strre delar av
av militrt slag kan f en eskalerande svrt nr det gller riskgardering eller en sina dvarande invasionsfrsvar och ut-
effekt. Vad innebr det? Vilken typ av p- frskring, sger Helge Lfstedt. vecklade dessa till former som vara mera
frestning? P vilket stt bidrar den svenska Trygghetsknslan av ett frsvar p relevanta under de nya betingelserna och
svagheten, som du sger i ett bristande Gotland r kanske strst dr, men med lite nu utgr vsentliga inslag i respektive lands
frsvar p Gotland, till instabiliteten? eftertanke inser man att det ven kar trygg- frsvar, sger Helge Lfstedt.
Om spnningar uppstr i Baltikum heten p Sveriges fastland. Hr mste p-
Frsvarsutbildarna deltar i Almedalen De seminarier som Frsvarsutbildarna deltar i r fljande:

under paraplyet Frsvarspolitisk Arena
som r en ppen mtesplats fr diskus- De frivilliga frsvarsorganisationerna och folkfrankringen, 30 juni kl. 13.0013.45
sioner om frsvars- och skerhetsfrgor.
Civilt frsvar - en frga om livskvalit, 1 juli kl. 10.3011.15
Frsvarspolitisk Arena r ppen frn den
Duger det nationella frsvaret? En analys av frsvarsberedningens rapport,
29 juni till den 4 juli mellan kl. 9.00 - 19.00
3 juli kl. 11.4512.30
fr seminarier och mten i en centralt
placerad lokal p S:t Hansgatan 11.
Vi kr alla seminarier live via hemsidan! Fr mer information g in p www.forsvarspolitiskarena.se
verstyrelsens ordfrande Bertil Garp-
land sammanfattar verstyrelsens uppdrag
s hr:
Det vergripande uppdraget fr S
r att utveckla och frbttra Svenska Fr-
svarsutbildningsfrbundets verksamhet.
Det gr S genom att vrdera utvecklingen
inom vrt verksamhetsomrde och arbeta
fram olika strategier/planer fr hur vi ska
agera framt. Vr vision och vr verksamhets-
id, r exempel. Vision och verksamhets-
idn talar om varfr vi som organisation
finns till och vad vi ska syssla med fr verk-
samhet. S arbetar ocks fram verksam-
hetsplaner i ett kortare perspektiv, S-
anvisningar ges ut varje r. Tanken med
anvisningarna r att vra frbund ska ha
anvisningarna som utgngspunkt nr man
sedan gr sina rliga verksamhetsplaner.
Ett annat uppdrag r att frvalta de
pengar som finns inom frbundet, ca 100
Mkr har arbetats upp under de 100 r som
vi funnits till. S ska se till att de pengarna
utvecklas och anvnds i rrelsen p ett bra
stt. Frsvarsutbildarna ger ocks en kurs-
grd i Jmtland - nns kursgrd, den ska
verstyrelsens ordfrande Bertil tas om hand och utvecklas. S utser styr-
Garpland sger att det r verstyr-
elsens uppgift att utveckla och fr-
else i nns kursgrd AB och ger gardirek-
bttra Frsvarsutbildarnas verksam- tiv till den styrelsen.
het genom fortlpande utvrdering Vi fr ocks ca 40 Mkr frn staten
och genom att dra upp riktlinjer fr fr att bedriva verksamhet och utbildning
framtiden.
varje r. Att vi hanterar de pengarna enligt
verstyrelsen vad gr den?

I de flesta strre organisationer ser nivn i en organisation blir ibland ifrga- statens regelverk r S ansvar.
det ungefr likadant ut. De enskilda satt av lokala fretrdare och av medlem- Mycket av S plikter r av formell
mar. Det kan ske av en rad olika skl. karaktr kopplat till vra stadgar, fortstter
medlemmarna verkar lokalt. Den
Frsvarsutbildarna r en organisation Bertil Garpland. S beslutar i frgor om
lokala verksamheten ingr som en med mnga medlemmar spridda ver nya frbund som vill bli medlemmar i
del i en strre regional organisation, Sverige. D r det inte konstigt om med- Frsvarsutbildarna.
som i sin tur, ingr i den nationella lemmar i Gnosj, Arjeplog eller Bengtsfors Den som vill raljera lite kanske sger
undrar vad frbundets verstyrelse (S) gr. resor och mten i all ra, men vad vet S
helheten. I vrt fall Svenska Frsvars-
Oavsett namnet har S ingen operativ om de lokala frbundens verksamhet.
utbildningsfrbundet. ledningsfunktion. Lika lite som hgsta led- verstyrelsens medlemmar utgrs av
Text: Rolf Arsenius ningen fr ett rederi bestmmer vilken kurs jurister, ekonomer, konsulter, inspektrer
Foto: Peter Nordstrm, AMF ett fartyg ska hlla eller vilken mat som ska och officerare med flera, men det r som
serveras i restaurangen ombord. Den opera- medlemmar i olika Frsvarsutbildningsfr-
R
ent organisatoriskt s ser det ut unge- tiva ledningen ligger p Generalsekreteraren bund de har sitt huvudsakliga engagemang
fr s hr p Volvo, SJ och i Frsvars- (GS) och kansliet p Karlavgen i Stock- de r Frsvarsutbildare precis som vi.
makten. En styrelse som vljer VD, holm. Det r dock S som anstller GS En viktig uppgift fr S medlemmar
eller som i vrt fall en Generalsekreterare, som i sin tur r arbetsledare fr kansliet. r att flja och stdja medlemsfrbund och
som sedan leder den operativa verksam- Det hgsta beslutande organet i Frsvars- freningar, sger Bertil Garpland, som
heten. Gemensamt fr stora organisationer utbildarna r Riksstmman, jmfr med sjlv r kontaktperson fr de tre jgarfr-
kan vara att det ibland saknas frstelse fr bolagsstmman i ett aktiebolag. Det som bunden, Fallskrmsjgarna, Kustjgarna
den hgsta ledningens beslut. Riksstmman beslutar ska S genomfra och Kavalleri- och Jgarfrbundet. Alla
Vad vet vl cheferna p Volvos huvud- och eftersom frbundens medlemmar utser frbund har en kontaktperson i S.
kontor om bilfrsljning i Polen? Hur kan stmmans delegater, kan man sga att det
HKV fatta ett sdant beslut?! De vet ju ytterst r medlemmarna som beslutar vad Samtliga i verstyrelsen r kontaktpersoner
inget om min rjning i verkligheten S ska gra. fr olika frbund. En sammanstllning finns
mullras det mjligen i Eksj. Den centrala p hemsidan under Kontakta oss.
Riksstmman 2014
Guldmedaljrerna: Michael Reberg, Jan Hammarberg och Rune Johansson.
Bilden till hger: Anders Lindstrm har ven varit pansarofficer p P10 i Strngns.
rets Riksstmma genomfrdes 14-15 Ukraina ocks uppvisar ett allt aggressivare
juni p Quality Airport Hotel Arlanda, vningsmnster.
Rikshemvrnschefen, brigadgeneral
ett arrangemang som erbjd bra kon- Budskap Roland Ekenberg hll ett lika engagerat
ferensmjligheter, boende och mjlig- Frsvarsminister Karin Enstrm talade som humoristiskt anfrande om vrt fram-
heter till diskussioner. Nrvaron frn bland annat om vikten av att frstrka fr- tida hemvrn dr det kan konstateras att
svarsmaktens robusthet liksom satsningen en ytterligare kvalitetsutveckling vntar.
Frsvarsministern liksom hga fre- p att genomfra frsvarsreformen och om Kanske tydligast exempel p detta r
trdare frn Frsvarsmakten bidrog betydelsen av det frsvarsbeslut som ska tankarna om att tillfra hemvrnsbataljon-
till en hgprofilerad karaktr p fattas nsta r. En positiv bild tecknades erna granatkastare och luftvrn.
avseende rekryteringen med undantag av
stmman. Ny Frbundsordfrande
de tidvis tjnstgrande dr det gr trgare.
Text. Tommy Jeppsson Karin Enstrm gav ocks exempel p hur tta inkomna motioner och en proposition
Foto: Per Klingvall vi strker vr frsvarsfrmga genom fr- behandlades i utskottsarbetet och traditions-
enligt infr middagen tilldelades utmrk-
A
svarsplanering, krigsplacering, kad vnings-
vgende Frbundsordfranden verksamhet och anskaffning av lngrck- elser ett antal frtjnta personer. rets guld-
Henrik Landerholm, vilken lmnar viddiga bekmpningssystem. I likhet med medaljrer var Michael Reberg, Jan Ham-
sitt mbete efter tta r, ppnade den avgende Frbundsordfranden ut- marberg, Rune Johansson och Lennart
stmman och reflekterade kring den med- tryckte hon ocks stark oro fr att Ryssland Andersson (deltog ej i stmman).
vind som gr att bland annat rekryterings- s uppenbart utmanar den europeiska Vid stmman valdes Anders Lindstrm
siffrorna r positiva och att Frsvarsutbild- skerhetsordningen genom sitt militra till ny Frbundsordfrande. Han har bland
arna nu rknar 27 777 medlemmar. Andra ingripande i Ukraina. annat varit Rikshemvrnschef och Frsvars-
positiva tecken som Landerholm lyfte fram Frsvarsmaktens produktionschef gene- maktens insatschef och r sedan 2012 vd
var ungdomsverksamheten och att Fr- ralljtnant Anders Silwer beskrev insatsorga- fr Storstockholms Lokaltrafik och Wax-
bundet Sveriges Reservofficerare anslutit nisationen som operativt relevant men sam- holmsbolaget. Den nye Frbundsordfr-
sig till Frsvarsutbildarna. Detta r exempel tidigt att avgrande fr framgng med anden knner starkt fr de frivilliga insatser
som talaren karakteriserade som ngot som arbetet r att ekonomin fr den bestllda som grs fr att strka Frsvarsmakten lik-
medfr utveckling i stllet fr avveckling. Frsvarsmakten hller. Han uttryckte till- som det civila samhllets robusthet och vill
Talaren tog ven upp mnet Ryssland tro till att soldatyrket har attraktionskraft bland annat utifrn sitt goda kontaktnt
och tecknade en nromrdesbild gllande samt pekade p de omfattande materiel- aktivt verka fr en ytterligare positiv ut-
stersjregionen som innehll oroande in- investeringsbehov som ligger i tidsspannet veckling av Svenska Frsvarsutbildnings-
slag. Bland annat beskrevs Kremls styre som 2014-2023. Silwer sa att Frsvarsmakten frbundet. Anders Lindstrm vill grna
ett system dr makt gr fre rtt och kor- r positiv till frsvarsberedningens rapport vara ute bland medlemmarna fr att hra
ruption genomsyrar landet, liksom att man samt att arbetet fokuserar tydligt p att deras uppfattningar liksom frklara fri-
militrt, frutom det militra ingripandet i genomfra insatsorganisation 2014. villigrrelsens villkor fr beslutsfattarna.
Per Qvarngrd Sjukvrdssatsningen fortstter. I nn
laddar fr natten.
har 60 elever tagit viktiga steg framt
som sjukvrdare.
Text och foto: Per Lunqe
S
olen gr upp ver nn. Anna Thorburn
frn Nykpings Livkompani tar emot
en tom prm och ett innehllsregister.
Prmen ska fyllas under den vecka hon r
p kompletteringsutbildning fr sjukvrd-
are. Efter en paus frn det militra p fyra
r efter barnafdande r hon nu sugen p
verksamheten i uniform igen.
Befattningsbeskrivningen
Anna r en av tolv elever som lyssnar p
Tiina Marberg, Pl Lif och Emina Paulin i
byggnaden Storsylen. Tiina gr igenom det
som tas upp i brjan p alla kurser med
Frsvarsutbildarna, vrdegrunden. Hon
fortstter med hemvrnets sjukvrdsorga-
nisation, den rullar fram p Power-Pointen.
Tiina frgar eleverna: Vad str det i din be-
fattningsbeskrivning att du ska gra? Det
var vl inget nytt? Nej. Det var det inte.
Kursen kan brja.
Plutonen r i strid. Kamraten ligger
bredvid skottskadad och skriker. Vad gr
jag? Tiina blickar ut ver sina elever. Kryper
fram och stter tournique? svarar en elev.
Bra! Vi har ftt ett nytt tnk, svarar Tiina.
Vi hller lga stllningar. Frstr ni vad jag
r ute efter? Ofria luftvgar och katastrof-
bldning tas omhand frst.
Tamponering
Pl Lif fortstter med ett pass om tampon-
ering. Han r bde instruktr och elev i
nn. Tillsammans med Emina Paulin ska
han bli en av de 60 instruktrer i den fram-
tida stommen i Frsvarsutbildarnas sjuk-
vrdssatsning. Passet brjar.
Hej och vlkomna. P den hr sta-
P vg att bli
tionen ska vi va tamponering.
Han frevisar binda i sren p en docka.
Hur mnga har vat tamponering? Det har
alla, s det blir repetition. Hr, visar Pl in-
gngs- och utgngshlet. Han stter igng.
Snart jobbar alla elever med dockorna.
sjukvrdare
Denna vecka i nn r det vlfyllt med
sjukvrdsutbildning. Bredvid kompletter-
ingskursen drivs grundkurserna GK1 och
GK2 och gruppchefsutbildning. Dessutom
en GU-F. P plats r v. Mattias Ardin frn
Rikshemvrnsstaben. Han frgar Pls
elever vad de tycker om bevpning av sjuk-
vrdare. En tycker det r ok, en annan ok
med pistol, en tredje vill inte alls ha vapen.
Mattias Ardin nickar. Men hans huvud-
intresse hr i nn r att f en bild av hur
utbildningen drivs. Hur har den kommit Sjukvrdskedjan agera tillsammans med kamrater frn
igng? Hur r frutsttningarna? Per Spjut ser ocks framfr sig riktigt bra GK2. Frutom att upptrda som chefer
Det r viktigt att det blir bra, sger vningar. Frsvarsutbildarna r med om var de p moment vid samlingsplats och
han. att ta fram ett nytt koncept fr KF:er dr under transport.
sjukvrdsmomentet ska lyftas fram.
Snabbt Vi nr kvantitet med kvalit, sger han. Sjlvstndiga
Och det har gtt fort. Beslutet om att Fr- Genom den sjukvrdsutbildning som Hur drivs utbildningen?
svarsutbildarna skulle driva sjukvrds- Frsvarsutbildarna driver lper en kedja av Vi frvntar oss att eleverna tar eget
utbildning och rekrytering t hemvrnet hndelser, frn stridssjukvrdarens frsta ansvar fr att klara de uppgifter de kom-
togs i juni frra ret och verkstlldes vid vrdinsats, till sjukvrdsgruppens och mer att stllas infr. Vi vill ha sjlvstndiga
rsskiftet. En frsta kurs genomfrdes p transporten av den skadade till lmplig sjukvrdare som lser sina uppgifter, sger
HvSS efter tre veckor och nu tre mnader vrdinrttning. Det r den utbildningen Per Spjut.
senare den samlade utbildningsinsatsen i som ska tagga eleverna att ta en sjukvrds- Bengt Sandstrm, generalsekreterare i
nn med 60 elever. befattning i hemvrnet. Frsvarsutbildarna, fljde utbildningen i
Det gr bra, sger Mattias Ardin, men Nr vi grund- och fortsttnings- nn. Om rekryteringslget sger han:
tillgger: Den stora utmaningen r rekryt- utbildar eleverna ska de veta att de fr ut- Det vi kan verblicka nu r positivt.
eringen, det gller att f kvantitet. manande uppgifter inom hemvrnet, sger Vi har ett bra inflde frsta halvret p
Frsvarsutbildarna ska bemanna 900 Per Spjut. GU-F:arna och p vra befattningsutbild-
sjukvrdsbefattningar i hemvrnets 40 P frsta grundkursen och frsta trapp- ningar. Rekryteringen gr bra.
bataljoner. Den strategi som Per Spjut, ut- steget i sjukvrdsutbildningen vas den en- Bengt Sandstrm ser att sjukvrdssats-
bildningsledare fr sjukvrd p Frsvars- skilde sjukvrdarens tgrder. Det r snabba ningen gr bra, men:
utbildarna gr efter fr att n det mlet r repetitioner, lite drill och vxling mellan Det viktiga nu r att det inte bara r
som han sger att ta ett helhetsgrepp. lektionssal och terrng. Eleverna har tidig- nyhetens behag, utan att vi r uthlliga.
Att rekrytera de 900 befattningarna r are genomfrt GU-F. Under utbildningssatsningen i nn har
ett realistiskt ml, sger han och tnker n GK2, som ocks genomfrs i nn, lr Frsvarsutbildarna gott std av Rikshem-
dit genom att ge sjukvrdarna en utbild- eleverna att jobba i grupp eller i omgngar. vrnsavdelningen, FM-Log i Norr/ster-
ning med kvalit. I kursen fr gruppchefer fr eleverna sund och Fltjgargruppen.
Moa Pihl (tv) och Nicole Persson Svitzer p GU-F:en.
Logistik r mycket viktigt fr att en
internationell insats ska ge effekt.
Logistiken blir
vr stora utmaning
Bodenartillerist leder Nordic Battlegroup 2015
Vr utmaning som det kommer att nnu har inte ngon stridsgrupp inom bataljon utrustad med bland annat nya
krvas mycket tanke och planering EU varit i skarp verksamhet men det har pansarterrngbilar 360, helikoptrar fr
flera gnger varit nra. Vissa enheter har sjuktransport, transportflygplan, sensorer,
fr att lsa r utan tvekan logistiken. aktiverats, till exempel den svenska flyg- granatkastarpluton, logistikbataljon fr att
Mina frsta frbandsdelar ska vara enhet med Jas 39 Gripen som agerade i nmna ngra exempel.
p plats ngra dagar efter att insats- samband med den internationella insatsen
i Libyen i april 2011. Ingen rekrytering
beslut tagits och det r mycket mate- Till skillnad frn den frra stridsgruppen,
Jag vill nog vnda p ditt resonemang
rial som ska skeppas ivg. verste och sga att jag anser att alla stridsgrupper BG 11 har det inte skett ngon rekrytering
Torbjrn Larsson r namnet p chefen har varit anvnda i den meningen att de av personal som ska ing i BG 15.
fr nsta svenskledda stridsgrupp har funnits insatsberedda och drmed ut- Stridsgruppen bestr av stende fr-
gjort ett skerhetspolitiskt instrument fr band. Fr svensk del har drfr ordinarie
inom EU, Nordic Battlegroup 2015. den politiska ledningen inom EU, sger frband tilldelats en uppgift att ing med
Text: Stefan Bratt verste Larsson. lmpliga enheter i stridsgruppen. Vilket
Fr att en stridsgrupp ska aktiveras och innebr att det till exempel varit en sak fr
S
edan hsten 2012 har verste Larsson inleda en insats krvs ett enhlligt beslut av chefen Luftvrnsregementet att avdela
vetat om att han ska leda Battle- de 28 medlemslnderna. personal och material som ska ing i Local
group 15 med insatsberedskap frsta Om beslut fattas har allts jag som Air Picture-enheten, frklarar Torbjrn
halvret 2015. beflhavare ett oerhrt starkt mandat att Larsson.
Jag fick ett samtal nr jag var chef fr sttta mig emot d det de facto r 28 Som beflhavare har han sjlv tillgng
den pgende missionen FS 23 dr frgan lnder som backar upp mitt agerande, till den s kallade Rrliga operativa led-
stlldes om jag vill bli chef fr Battlegroup konstaterar Torbjrn Larsson. ningsfunktion (ROL) som ocks r ett
15. D kndes frgan ganska avlgsen, Frn frsta januari nsta r frfogar stende frband i Sverige. ROL med ste
eftersom jag inte haft en tanke p att denna Torbjrn Larsson ver en fullt insatsberedd, i Enkping frstrks nu med ett antal be-
befattning skulle erbjudas mig. Men, efter multinationell styrka som kan sttas in var fattningar, bland annat ett 40-tal utlndska
lite betnketid och samtal med familjen var som helst inom en radie av 600 mil frn officerare.
vi eniga om att jag skulle acceptera upp- Bryssel. Ett frband som bestr av bland Detta r definitivt en stor skillnad
draget, berttar Torbjrn Larsson. annat flygunderstd (Jas), mekaniserad jmfrt med BG 11 d mitt hgkvarter
vningen Viking 2014 med huvudsaklig
vningsplats i Enkping var en viktig del i
frberedelserna fr kommande beredskap fr
Nordic Battlegroup 15 med verste Torbjrn
Larsson som chef. Foto: Frsvarsmakten
redan nu r aktivt och genomfr planerings-

tgrder samt bestr till stora delar av
samma personal som ingr i Frsvarsmakt-
ens ROL. Det innebr att vi inte behver
bygga staben frn grunden utan genomfr
ett utbildningspaket p sexton veckor.
Samma sak gller andra enheter som ingr
i stridsgruppen.
Hur hanterar du detta faktum som
beflhavare?
Jag tog tidigt kontakt med de officer-
are som utsetts som chefer i till exempel i
Fakta den mekaniserade bataljonen frn P 7. Jag
har ocks frskt att i stor grad trffa perso-
Frband i Nordic Battle Group 15 nalen som p ett tidigt stadium vetat om
Ledningsregementet Stab- och ledningskompani, telekrigsenhet samt att de ska ing i BG 15, berttar verste
Combat Camera Larsson.
P 7 Mekaniserad skyttebataljon (71.a bataljonen)
Sverige strst
K 3 Skyttekompani Som fallet varit tidigare r det svenska bi-
Livgardet Militrpoliser samt Cimic draget med materiel och personal strst
cirka 1 900 personer medan vriga lnder
Ingenjrsregementet Reducerat ingenjrskompani samt Geo-Supportgrupp
som Irland, Finland, Estland, Lettland och
(tar bl a fram kartunderlag)
Litauen och Norge bidrar med ytterligare
Luftvrnsregementet Underrttelseenhet 23 (spaningsradartropp) 500 soldater och officerare.
Trngregementet Logistikbataljon (exklusive sjukvrd och reparationstropp) P 7 har den strsta andelen personal d
Frsvarets Medicinska frbandet bemannar den mekaniserade
Centrum Sjukvrdskompani med operationsresurser skyttebataljon som utgr stommen i BG
15.
Frsvars Tekniska Skola Reparationstropp
De tv EU-stridsgrupper som Sverige
Helikopterflottiljen Helikopter Black Hawk-enhet haft ansvar fr har bda drabbats av mate-
F7 Transportflygplan TP 84 Hercules rielfrsrjningsproblematik. En problema-
F 17 Jas 39 Gripen-enhet tik som finns i bakgrunden ven nr det
gller BG 15, medger Torbjrn Larsson:
F 21 Stab- och basstdfrband Jo, s r det eftersom det gller att till-
Utlndska frband/enheter frseln av nya pansarterrngbil 360 som
den mekaniserade bataljonen anvnder
Finland Sjuktransporthelikoptrar samt militrpoliser inte frsenas. Dessutom ska bataljonen
Irland Spanings- och underrttelsefrband ocks hinna med att slutfra all frarut-
Norge Eskortpluton bildning under innevarande r s nog finns
det utmaningar nr det gller materiel-
Lettland Snabbinsatskompani (Quick Reaction Force) frsrjningen, sger Larsson.
Litauen Vakt- och eskortpluton En annan utmaning som Torbjrn
Estland GeoSupportgrupp samt specialenheter Larsson ser framfr sig r logistiken.
Mycket materiel ska under kort tid trans-
EU Battle Group porteras till ett mer eller mindre oknt
omrde. En flaskhals som mste lsas r
EU har alltid tv stridsgrupper i beredskap som ska kunna sttas in nstan vart som
tillgng till rent vatten:
helst i vrlden. Under det frsta halvret 2015 r Nordic Battlegroup 15, NBG 15
Logistiken i sig r en stor utmaning.
en av dessa. NBG och vriga stridsgrupper r ett av flera viktiga instrument i EU:s
Mitt frband ska ha en uthllighet p 30
krishanteringsfrmga. Stridsgrupperna ska kunna delta i EU:s krishanteringsopera-
dygn med egen frsrjning. Hittar vi inte
tioner i den inledande och oftast svraste fasen. De ska under en begrnsad tid, maxi-
vatten lokalt utan mste fra in vatten frn
malt fyra mnader kunna lsa uppgifter i hela konfliktskalan, frn humanitr hjlp
strre avstnd kan det bli problem fr fr-
till vpnad strid fr att skilja tv stridande parter t. Inom tio dagar efter beslut om
bandet att verka s som vi vill. Vattensitua-
insats ska de frsta enheterna ur stridsgruppen vara p plats och lsa uppgifter i
tionen r mycket central fr vra mjlig-
konfliktomrdet.
heter att ha handlingsfrihet, konstaterar
Torbjrn Larsson.
En doft av
svartkrut
P den regionala kursen Fltarbeten Deltagarantalet har krympt. Men det r Ni kommer inte att bli bergsprngare
fr eleverna frn hemvrnet lra sig bra fr de elever som kommer. De fr mer efter den hr kursen, men ni ska kunna
tid. De fr sprnga mer. aptera en sprngpatron och sprnga en stav
grunderna i sprngteknik. Men, de
sprngdeg, sger han.
blir inte fullfjttrade bergsprngare. SoldR Mtrl
Text och foto: Per Lunqe
I byggnaden Vita vinkeln p Kusthjden I strid viktigt
eller gamla KA5 lr Thomas ut grund- Det blir praktik. Eleverna fr ut brdlappar
F
ltarbetskurs gller och p vg till lggande kunskaper om sprngning, hans och krutstubin. Brinntiden r en halvmeter
Hrnsand pluggar jag p SoldF om bibel r SoldR Mtrl och inte minst SkI. i minuten.
sprngtjnst och minor. Minnen frn Han gr igenom riskavstnd fr enstaka Nr man skjuter flera laddningar och
grundutbildningen p K4 dyker upp. Det laddningar. Ja, alla har frsta frband. vill veta om alla detonerat d har man
var ju riktigt roligt. Nu ska Frsvarsutbild- Kommandona "Hr ska tndas, Tnd, olika lngd p stubinen. I strid r det
arna ge elever frn hemvrnet grundlgg- Tnt r det hr" sitter i ryggmrgen. viktigt att veta nr laddningen gr.
ande kunskaper. Alla elever kommer frn Medelpads Eleverna fr ocks ut blinda sprng-
Lrdag morgon pratar kurschefen hemvrnsbataljon. Nr jag frgar dem om patroner. De skr krutstubinen tvrs dr
Thomas Olofsson och adjutanten Sonja fltarbeten i hemvrnet, fr jag spnnande patronen ska sitta och 45 grader dr den
Sandberg. svar, de ska sprnga Midlandas landnings- ska tndas. P med patronen, klmma t
Fem? Vi hade ju tolv? banor. Men Thomas drar i handbromsen, med aptertng 3 och g ut och tnda. Det
Nej. Fem, svarar Sonja. det r en uppgift fr pionjrplutoner. gr riktigt bra.
Pentyl och olja Van och sker Ni har ftt i uppgift av er chef att den
Nsta kapitel p kursen r sprngdeg m/46, Thomas verkar vara van vid sprngmedel. hr jrnvgsrlen ska knckas. Och den hr
ett av jgarsoldatens bsta redskap i flt. P Vsternorrlandsgruppen r han fredsam- vajern ska av. Anvnd blind utrustning.
Det r ett ltt formbart sprngmne som rjare som han sger. Han ker p uppdrag Eleverna kollar i sina sprngkort och
kan anvndas fr de flesta frekommande av polisen till platser i Vsternorrland, snart r laddningarna apterade. Det blir
sprnguppgifter, metall, betong, sten eller Jmtland och Hrjedalen till personer som godknt.
rjning av ammunition. I sprngdeg finns hittat oexploderad ammunition. Nsta moment r sprngdegen. Medan
pentyl blandad med olja. Den ligger i r det inte en risk att nr man varit Lvviken, en vik av Bottenhavet och ut-
stavar och kan beroende p temperaturen med s mycket s blir lite ofrsiktig? frgar loppet av ngermanlven ligger lugna i
kndas till nskad form. jag. bakgrunden jobbar eleverna. Sprngdegen
P sprngkortet kan eleverna snabbt se Den risken finns, man gr p rutin. detonerar med 7 800 meter per sekund
hur mycket sprngdeg som gr t fr olika Drfr r det jtteviktigt att tnka p och pentylstubinen med 6 500.
typer av sprngning. Snart ska eleverna skerheten, sger han. De skjuter enstaka laddningar, de knp-
vara ute och sprnga skarpt. Krutstubinen p ldan antnds och det ar med pentylstubinen och gr ringladd-
Men innan dess apterar eleven Micke blir en riktigt bra smll. Sprngpatronen ningar, de kncker en trdstam och det
Johansson en sprngpatron p krutstubin sliter av det spikade locket. smller. Det luktar som svartkrut och
som placeras i en ammunitionslda. minnen frn grundutbildningen p K4
Gruppen ker mot sprngplatsen, passerar Sprngkort dyker upp igen. Minnen av verksamhet dr
GMU-rekryterna som skjuter, och vl Thomas fortstter bredvid ett brte med energin frn explosivmnen togs i bruk.
framme lastar man ur och nu ska det metall och vajrar vid sprngplatsen. Han
sprngas. vnder sig mot eleverna:
Stora bilden till vnster: Rickard Gottarp (tv) och Hkan Nilsson: Den hr ska g av.
Morgan Nslund (tv) och Gran Nilsson kndar. Rickard Gottarp kollar brnntid.
Hkan Nilsson och ldan. P vg mot detonationsplatsen.
Instruktren Jonas Marjamaa (tv) lr ut
kartkunskap till tv elever p Vdd 2013. Nu
ppnar sig mjligheten fr reservofficerare att
bli instruktrer hos Frsvarsutbildarna.
frikostig med tjnstledigheter fr Erik

Olssons verksamhet som reservofficer och
instruktr. Praktikantlgret gr i r fr
femte gngen. 30 ungdomar i ldrarna
15-18 r fr prova p uniform i tv veckor.
De r motiverade och roliga att ha att
gra med, sger Erik Olsson.
Han anpassar ledarrollen och tar det
ganska lugnt.
Mlsttningen r att de ska tycka att
det r roligt fr att senare ska GMU.
Delar med sig

Och liksom Jan Ejeklint ser han det som
en frmn att f vara instruktr fr hem-
vrnet.
Senast var jag med som fljebefl p
en insatspluton frn Falun under en KF.
Dr hade nstan hlften av soldaterna er-
farenhet av utlandstjnst. Vi talade samma
sprk.
Reservare och instruktr fungerar bra

Reservofficerare har mjligt att tjnst- frmgor och kunskaper. Det r ungefr Han jobbar ocks d och d som instruk-
gra som instruktrer p Frsvars- som med lraren i en femteklass, eleverna tr i samband med gruppchefsutbildning
har olika mjligheter att ta till sig under- fr hemvrnet. Dr menar han att hans
utbildarnas kurser. Vad innebr det visningen. Men lektionen ska vara givande erfarenhet som reservofficer p ett jgar-
och hur blir man det? Vi pratade med fr alla. frband, ger honom mjlighet att ge de
tv reservofficerare som jobbar som I hemvrnet finns rutinerade soldater, blivande gruppcheferna ett perspektiv de
en del har varit p utlandstjnst, andra, kommer att ha nytta av.
instruktrer.
yngre, ligger inte p samma niv. De har Jag har passerat 40 och ntt en lder
Text och foto: Per Lunqe kanske bara gtt en GU-F. dr jag kan dela med mig av mina erfaren-
heter, sger Erik Olsson.
K
apten Jan Ejeklint bor i Kiruna, han Fysisk frmga
blev reservofficer p sitt frband I22 Jan Ejeklint jmfr med GMU:er dr han Bra kurser
1986 och var sedan instruktr p fr- r instruktr. Som reservofficer har du mjlighet att jobba
bandet till 2000 nr det lades ner. I dag r Dr r det enklare. Alla ligger i stort som instruktr hos Frsvarsutbildarna. Det
han allmninstruktr vid hemvrnets Lapp- sett p en niv och jag kan utg frn den, finns kurser dr du kan friska upp dina
landsjgargrupp dr han utbildar soldater sger han. kunskaper. En handlar om frsvarsinforma-
p gruppens tv bataljoner. Den tjnsten Att vara reservofficer och instruktr tion. Den gr p Vdd och kursen r speci-
varvar han med civil verksamhet som krver inte bara kunskaper och frdigheter. ellt utformad fr dig som reservofficer.
vildmarksguide. Jag trnar mycket fysiskt. Baskravet r Kursen genomfrs under tv helger, del 1
tv kilometer med stridsutrustning p tolv den 19-21 september och del 2 den 17-19
Gr bra att kombinera minuter. Det ska en skyttesoldat klara av oktober.
Att vara reservofficer och jobba som instruk- och det ska jag klara av. Det gr ocks en kurs i stabstjnst i an-
tr med frivilligutbildning p Lapplands- slutning till vecka 36, ocks den utformad
jgargruppen gr bra ihop, menar han. Praktikantlger fr reservofficerare. Du kanske hade en
Det fungerar bra. Jag har mitt civila Ocks Erik Olsson r reservofficer och har stabstjnst i vrnpliktsfrsvaret och vill
jobb och kan ocks gra utlandstjnst, jobbat mycket som instruktr, bde med kvalificera dig fr de uppgifter som vntar
sger Jan Ejeklint. ungdomar p praktikantlger och fr Dal- en stabsofficer i en hemvrnsbataljon. Det
Som instruktr mste han uppgradera regementsgruppen och hemvrnet i Falun. blir en intensiv kurs dr du fr lra dig
sina kunskaper fr att ge eleverna den Han blev reservofficer p dvarande K4 i en Natoorienterad stabsmetodik. Utbild-
utbildning de vntar sig. Arvidsjaur och har varvat det militra med ningen kommer att ske som seminarier
Jag gr kurser, sger han. jobb som gymnasielrare och senare rektor. p SVEROF:s kansli p Karlavgen 65 i
P Lapplandsjgargruppen har han en Nu har han en civil tjnst p Kronofogde- Stockholm, med besk vid en bataljonsstab
utmaning. Eleverna har olika bakgrund, myndigheten i Falun och arbetsgivaren r som avslutning.
Ungdomar under trning lagarbete
r en viktig del i utbildningen.
fr prova p just denna, sger Jrgen

Fagerstrm.
Bjrn Svensson menar att svl Frsvars-
utbildarna som Frsvarsmakten tjnar p
en frnyelse av ungdomsverksamheten.
Frsvarsmakten vet vad den vill och
kan frvnta sig av vra ungdomar. Med de
nya ml vi stter upp fr Frsvarsmakten
en lista egenskaper p vad de kan vnta sig
av ungdomarna, sger Bjrn Svensson.
Och vad fr Frsvarsutbildarna?
Vi skapar intresse, inte bara fr Fr-
svarsmakten, utan ven fr hela samhllets
Ny inriktning p krishantering. Vi skapar ocks en folk-

frankring av Frsvarsmakten och frut-
sttningar fr rekrytering till Frsvars-
ungdomsverksamheten makten, sger Bjrn Svensson.

Men, det primra r inte att vara ett
rekryteringsverktyg.
Vi vill skapa engagemang och erbjuda
upplevelser, sger Bjrn Svensson.
Efter ett drygt rs arbete med olika Han r en av tre som arbetat fram det Under sommaren sker de sista frnd-
remissvarv har nu verstyrelsen nya frslaget. Bjrn Svensson, ledde ung- ringarna med anledning av remissvaren.
domsutredningen och Ulf Hammarlund Detta utmynnar i en frhandsutgva av
beslutat om ny inriktning p ung-
har ocks varit med om att utforma det ungdomskapitlet som ska vara klar lagom
domsverksamheten dr exempelvis nya konceptet. till ungdomsledarkursen respektive funk-
den gamla kursstegen byts mot friare tionrskursen i slutet av sommaren. Efter
Varfr skrota kursstegen? det lggs sista handen infr den kommande
kurser.
Frmst med anledning av Frsvars- centrala ungdomsledarkonferensen som
Text: Per Lunqe maktens frndrade grundutbildning, men sker samtidigt som rets hstkonferens.
Foto: Jrgen Fagerstrm
ven fr att alla avdelningar inte har mjlig- Just ungdomsledarkursen och den
U
het att flja kursstegen. Alla genomfr centrala ungdomsledarkonferensen r tv
ngdomsverksamheten har i mngt grundkursen men i en avdelning med 15
och mycket prglats av ett system viktiga avstamp infr infrandet av de nya
ungdomar r det svrt att genomfra alla ungdomsbestmmelserna. Hr r det tnkt
som handlat om att frbereda sig
kurser parallellt, sger Jrgen Fagerstrm. att samlas kring de nya bestmmelserna
fr den vrnplikt som alla skulle genom-
GK tas liksom de andra stegen i det nu- och tillsammans se p hur det ska tillmpas
fra. Sedan 2013 har drfr Bjrn Svensson
varande systemet bort. GK erstts med en i praktiken, uttrycker Bjrn.
varit huvudansvarig fr arbetet med att ta
introduktionskurs. En baskurs blir sedan Infrandet av de nya bestmmelserna
fram en ny inriktning som r bttre an-
passat med de frutsttningar som gller det som ska ge behrighet att fortstta i innebr inte att utvecklingen avstannar.
idag och som r kopplad att skapa och ungdomsverksamheten. Tvrtom har det vckt frgan om hur vi
vidmakthlla ett intresse fr frmst Fr- Vi har ocks hmtat ett begrepp frn fortsttningsvis tar tillvara och lngsiktigt
svarsmakten. GMU, strimmor, och det betecknar mom- jobbar med vidareutveckling av ungdoms-
Du kanske knner dig hemtam med ent som alltid ska ing under ett utbild- verksamheten. Hr har redan lyfts frgor
GK, FK, LK1 och LK2? I stllet blir det en ningsr, och som kan lggas in mellan om exempelvis:
rad olika fristende kurser som kombineras ordinarie kurser, sger Jrgen Fagerstrm. Gemensam portal och stdverktyg
till ett utbildningsr. Vissa av kurserna Strimmorna bestr bland annat av fr- fr ungdomsledare och ungdoms-
kommer dock krva frkunskaper. svarsupplysning, vrdegrund och idrott. verksamhet
Det betyder att den som vill g kursen En stor pong med det nya systemet Funktionsfretrdare fr ungdoms-
vapentjnst i s fall mste ha gjort sjuk- r att det kan anpassas utifrn den lokala frgor
vrdskursen. Den som vill natta ver i en avdelningens frutsttningar. Frgor som p sikt behver f sin ls-
bivack p fjllet mste ha gtt tidigare r du med i en avdelning nra ett ning fr att vra ungdomsledare och in-
kurser i frlggningstjnst, sger Jrgen regemente, blir det naturligt att avdelningen struktrer ska f n bttre frutsttningar i
Fagerstrm. fokuserar p regementets verksamhet och verksamheten, avslutar Bjrn.
3 tycker!
Frsvarsberedningen
Karlis Neretnieks, generalmajor, ledamot Kungliga Krigsvetenskapsakademien,
tidigare bl a fr chef Gotlands regemente:
Beredningen kortslts
Alliansens utspel den 22 april innebar i praktiken att beredningen kortslts. Istllet fr att
ska efter en fr alla partier gemensam syn p inriktningen av Frsvarsmakten stlldes
oppositionen infr ett frhandlingsbud. Ta det eller kom med ett eget frslag. Bered-
ningen blev en arena fr partipolitik.
Inte nog med att alliansen frsatte oppositionen, frmst Socialdemokraterna, i en be-
svrlig sits s innebar utspelet ocks att Moderaterna hade neutraliserat hotet att Folk-
partiet och Kristdemokraterna skulle kunna utnyttja frsvarspolitiken i valrrelsen fr att
locka missnjda moderater. Nu r de lsta att st bakom utspelet i DN-artikeln.
Behovet av lngsiktighet vid utformningen av ett lands frsvars- och skerhetspolitik,
men ocks mjligheten att vid behov tmligen snabbt anpassa den till omvrldsutveck-
lingen talar fr att andra modeller n dagens mste skas fr att n vettiga resultat. Det vi
Foto: Per Lunqe
just nu sett visar det mer n tydligt.
Annika Nordgren Christensen, Frsvarsdebattr, ledamot av Kungliga

Krigsvetenskapsakademien och fd. ledamot av Frsvarsberedningen:
Snabb ominriktning ok
Regeringens utspel i april understrk den allmnna uppfattningen om att analyserna
sllan eller aldrig kommer i rtt ordning i frsvarspolitiken, dvs. att man frst analyserar
den skerhetspolitiska utvecklingen, sedan beslutar sig fr Frsvarsmaktens uppgifter och
ambitionsniv, fr att slutligen hamna p en ekonomisk niv och g vidare med materiel-
system. Eller med andra ord: Devisen frst uppgift, sedan utgift var ju vacker som en
tanke.
Frsvarsberedningen har ver tiden omsatt det svenska intresset fr breda politiska
majoriteter i frsvars- och skerhetspolitiken till praktisk hantering. Det terstr att se hur
detta r mjligt framver. Nsta regering kommer att behva ta stllning till hur och om
Frsvarsberedningen ska arbeta vidare.
Ska Frsvarsberedningen gra tvra kast eller arbeta lngsiktigt? Bde och faktiskt.
Foto: Carola Bjrk
Arbetet mste bedrivas med perspektiv lngt framfr nsta val, men Frsvarsberedningen
mste kunna ta hnsyn till snabba frndringar om s krvs.
Magnus Petersson, professor, Institutt for forvarsstudier (IFS), Oslo:
Presentationen skandal
Presentationen av Frsvarsberedningens rapport kantades av partipolitisk osmja och
positionering infr riksdagsvalet i hst. Journalisterna frbjds stlla frgor. DN:s Mats J
Larsson kallade mtet en Putinliknande presstrff.
Allt detta framstr inte som ngot annat n en skandal. Frsvarsberedningens uppgift
r ju i princip att vara ett forum fr bred parlamentarisk beredning och frankring av fr-
svarspolitiken, lngsiktig inriktning av frsvaret samt maximal ppenhet och transparens.
Det finns skl till att det blev p detta stt. Det r valr och partierna anser sig antag-
ligen tjna p att inte vara verens i en frga som, fr frsta gngen p 30 r, har hamnat
hgt upp p den politiska dagordningen. Kanske viktigast, har frsvarssektorn varit den
enda sektor i en annars relativt vlfungerande stat som systematiskt missktts de senaste
20 ren, vilket inte minst Riksrevisionsverket visat.
Foto: IFS
VIKING 14
Vrldens strsta stabsvning
1. Serg. Wallberg, chef GAMING STEX. Hr diskuterar Wallberg tillsammans med tv medarbetare dagens arbetsuppgifter.
Mellan den 31 mars och den 10 april Under hela vningen talas engelska och Brigadgeneral Stefan Andersson, som
vades militrer frn ver 55 nationer alla stabsfunktioner innehller medlemmar under vningen var chef fr markstyrkorna,
frn olika delar av vrlden frn Sydkorea infr frivilligpersonalen.
och civila frn ver 90 organisationer, och Europa till Afrika och USA. En del av
i vrldens strsta stabsvning VIKING stabsmedlemmarna har tidigare erfarenhet CRISCOM
14. 2 800 vningsdeltagare samlades frn internationella operationer medan Ett av CRISCOMs uppdrag frn Frsvars-
andra r studerande vid olika frsvarsmakten r, utver tjnstgring i kris och
p olika vningsplatser i Sverige, krig, att ge frdighet i mediatrning.
hgskolor. Ett intryck man fr som std-
Serbien, Irland och Bulgarien, lnkade personal r hur stressnivn skiljer sig mellan Mediagruppen under Viking har en viktig
mellan varandra med telefonsam- de som studerar och de som inte behver roll fr att skapa ett dynamiskt spel, dr
bli examinerade. Oavsett vilket r artig- alla beslut som fattas fr konsekvenser och
band och videochatt. mste hanteras liksom att planerade inspel
heten och de goda officersmanren alltid
Text och foto: Lars-Erik Hallinder p topp bland deltagarna vilket bidrar till bidrar med samma effekt. Nr chefer och
stabsofficerare mste hantera detta inter-
en positiv atmosfr.
vningens ndaml r att civila och vjuas de infr kameror och blir en del av
militra myndigheter skall f testa Frivilliga bidrog nyhetsreportagen som snds tv gnger per
sin beredskap i en simulerad sys- Fr att f vningen att fungera inhyrdes dygn. Allt har sitt nyhetsvrde och varje
temkollaps samt ka sin frmga till sam- stdpersonal frn hemvrnet och de fri- journalist kmpar med att f till sitt scoop
verkan mellan olika nationer. Scenariot r villiga frsvarsorganisationerna. Bland under sndningarna, s de intervjuade blir
hmtat frn olika delar i vrlden och bygger annat fordonsfrare, stabsassistenter, service- hrt pressade d alla som arbetar i
p verkliga insatsrapporter frn verkliga personal, mediapersonal och underttelse- CRISCOMs mediagrupp r eller har varit
hndelser. assistenter. Personalen kom frn Dorotea verksamma inom media. Vid sidan om
till Landskrona. detta ges ocks mediatrning med tips och
Mnga nationer "Hemvrnet r bland det viktigaste vi rd hur man skall bete sig i kontakt med
vningen bidrar genom sin storlek och har idag, och det r ven ett fantastiskt massmedia. Denna dimension har tidigare
internationella inriktning till att ka fr- std under Viking 14. Utan hemvrnet varit vrldsunik i Sverige och flera lnder
mgan att hantera friktioner som kan upp- samt personal frn frivilligrrelsen hade tar nu efter p det hr viktiga omrdet.
st p grund av sprk- och kulturskillnader. inte vningen kunnat genomfras", sa
Frsvaret av Sverige
Frsvarsberedningen pekar p ett frsvar fr en osker tid
Kompletteringsutbildning av tidvis tjnstgrande soldater kan bli en nygammal uppgift fr Frsvarsutbildarna. Foto: Per Klingvall
Bilden nere till hger: Frsvarsberedningens huvudsekreterare, Tommy kesson, r njd med uppslutningen bakom rapporten. Foto: Per Lunqe
Frsvarsberedningens rapport r klar. Kan man kvantifiera operativ frmga, Det blir inte samma uppgifter som de
En hel del handlar om frivilliga fr- antal bataljoner? reguljra frbanden har, men det blir kvali-
Det vi har i dag, r vad vi kommer att ficerade uppgifter, sger Tommy kesson.
svarsorganisationer. Beredningens ha om ngra r. Det r anledningen till att Och d samverkar luftvrnsfrbanden
huvudsekreterare, Tommy kesson, vi vill fullflja inriktningen frn 2009 med inom hemvrnet med reguljra frband?
menar att rapporten r en bra grund tillgnglighet och anvndbarhet. Volym- Ja. hemvrnet r, det ska man komma
mssigt kommer vi inte att se ngra stora ihg, ver 20 000 soldater.
fr nsta inriktningsomgng. skillnader, sger Tommy kesson. Ni vill att de frivilliga frsvarsorganisa-
Text: Per Lunqe tionerna ska ge riktad frsvarsutbildning
Prioriterad till den enskildes militra profession?
H
uvudsakligen fem riksdagspartier r Ni lyfter i rapporten fram frivilligheten, Dr r tanken att nr Frsvarsmakten
verens om skrivningarna i Frsvars- frivilliga frsvarsorganisationer. Vilken r rekryterar tidvis tjnstgrande soldater och
beredningens rapport. Det blev natt- er syn p den? befl inklusive reservofficerare s kommer
frhandlingarna in i slutet. Ger rapporten Hela frsvaret bygger p frivillighet,
de mellan tjnstgringsperioderna att ha
en bra grund infr nsta rs frsvarsbeslut? men i den traditionella bemrkelsen r den
behov av vidareutbildning.
Det hr r grunden. Det kommer vis- politiskt prioriterad. Om man ser p frivillig-
Den gamla tidens varmhllning?
serligen ett val fre 2015, men rapporten rrelsen som en viktig del i att frankra
Ja.
kommer att utgra grunden fr nsta in- frsvaret i samhllet och ett stt att f extra
Kanske gr
riktning, med den breda uppslutning vi frmga fr en relativt sett lg summa
pengar, d frstr man hur viktig den r. man en kurs
har, sger Tommy kesson. fr att vid-
Om nattfrhandlingarna sger han: Det r ett effektivt stt att f frmga.
areutbilda
De frhandlingar vi hade in i det sista
Luftvrn i hemvrnet sig i ett mat-
handlade om pengar p marginalen kopplade
Ni skriver att den operativa frmgan i erielsystem,
till Alliansens utspel. De r inte med i rap-
hemvrnet ska ka med vassare bataljons- sger
porten. De borgerliga partierna och Social-
ledningar och luftvrnsrobotar. Tommy
demokraterna str bakom vartenda ord.
Det hjer frmgan i hemvrnet. kesson.
Frmga Bedmningen r att i omrden dr hem-
Vad r viktigast i rapporten? vrnet har uppgifter dr luftvrn skulle
Det vi ser i ljuset av den skerhets- vara ett bra redskap, dr kan man tillfra
politiska utvecklingen, Ryssland och robot 70 och granatkastare.
Ukraina, r att det mest prioriterade Har vi sdana hemvrnsfrband mste
arbetet i den kommande inriktnings- vi ocks ha frmga i bataljonsstaben att
perioden r operativ frmga. leda dem.
Statsvetaren Ann-Marie
Ekengren menar att frsvaret
mjligen kan bli en valfrga.
Foto: Gteborgs universitet
Redan fre Ukraina var frsvarsfrgor viktiga

Ukraina, men ven Frsvarsmaktens addera ett kat spnningslge som drmed framfrallt mellan Moderaterna och Social-
ofrmga att lsa fundamentala upp- blir en fond mot vilken diskussionerna om demokraterna. Lite grand kan det uppfattas
frsvaret kan fras, sger Ann-Marie som en kamp om att uppfattas som det
gifter som kom fram frra ret, gr
Ekengren. parti som tar bst ansvar fr det svenska
att frsvarsfrgor kan komma att Det skerhetspolitiska lget uppfattas frsvaret, sger Ann-Marie Ekengren.
spela en viktig roll i hstens val. Men som kraftigt frsmrat. Men som alltid, det
finns samtidigt ett motstnd bland partierna Inte bara pengar
vilket parti som r mest frsvars-
att gra partipolitik av frsvarsfrgorna. Frr brukade man uppfatta Moderaterna
vnligt vill inte statsvetaren Ann-Marie som ett frsvarsvnligt parti och Social-
Vljarna r inte i frsta hand intresserade
Ekengren sga. av frsvarsfrgan. Det r drfr inte skert demokraterna som mindre frsvarsvnligt.
Text: Per Lunqe att Ukraina rcker fr att gra frsvaret till Hur r det i dag?
en valfrga, utan det beror ju faktiskt p Svrt att bedma vilket parti som r
R
ysk expansion i Ukraina gav avtryck partierna och vilka partiskiljande uppfatt- mest frsvarsvnligt, det handlar ju inte
i Frsvarsberedningens rapport. ningar de vljer att driva. bara om att vilja skjuta till mest pengar.
Kommer frsvaret infr riksdagsvalet Finns ngra skiljelinjer mellan Alliansen Men de traditionella bilderna har delvis
i hst att bli en viktig frga? Var str parti- och det rd-grna blocket? frndrats. Moderaternas vljargrupper har
erna? Hur r det med viljan i riksdagen att Skiljelinjerna gr inte helt sjlvklart frndrats ver tid och dessutom innebr
ska frankra beslut p ett brett stt ver mellan Alliansen och det rd-grna regeringsmakten att man tvingas ta ansvar
blockgrnserna? Eller visar brket efter blocket. Moderaterna vill grna ha med fr en hel budget. Inte skert att frsvaret
Frsvarsberedningens rapport att position- Socialdemokraterna i olika uppgrelser. kan prioriteras lika mycket som det gjort
erna r lsta? Vi frgade statsvetaren Ann- Miljpartiet och Vnsterpartiet bildar tidigare.
Marie Ekengren, universitetslektor vid oftast en egen grupp i de hr frgorna. Socialdemokraterna har traditionellt
Gteborgs universitet. Hon forskar bland varit ett parti som sttt tydligt fr den
annat om partigrupper i frndring. ver blocken? svenska alliansfriheten, vilken delvis byggt
Uppfattar du att riksdagspartierna sker p ett starkt frsvar. Inte sjlvklart att man
Diskussionen fanns parlamentariska och blockverskridande varit s frsvarsovnligt som de politiska
Har, efter Ukraina, frsvaret blivit en verenskommelser fr beslut om lngsikt- motstndarna velat ge sken av. Samman-
viktig valfrga i Sverige? iga frsvarsfrgor? taget kan man nog sga att skillnaderna
Ukraina har bidragit till att mjliggra Det finns absolut en vilja att skapa inte r s stora i nulget och kanske inte
att frsvaret blir en valfrga. Redan fre s blockverskridande verenskommelser heller har varit det historiskt, det har hand-
Ukraina fanns en tilltagande diskussion om som mjligt. Presentationen av Frsvars- lat om mindre skillnader som partierna
frsvarets frmga och ofrmga att full- beredningens rapport avsljade dock en del trots allt har velat betona, sger Ann-Marie
gra sina uppgifter. Ukraina bidrog till att oenighet i tolkningen av dess innehll, Ekengren.
Tidskriften Vrt frsvar
bttre och frschare
Det samarbete som etablerats mel-
lan Frsvarsutbildarna och Allmnna VRT FRSVA
R
Oberoende tidsk
Frsvarsfreningen syftar till att n

rift sedan 1890
Nr 2, Juni 2014
ut med saklig information liksom

stimulera till diskussion och debatt i
frgor som rr skerhet och frsvar.
Samarbetet har varit mycket positivt
i olika sammanhang och vi ser nu
ocks en tydlig tendens att det ven Frsvaret i valeMA
t
TE
FRDJUPAR
p regional niv sker samordning.
DEBATTEN
Text: Tommy Jeppsson FRSVAR O
CH SKERH
OM
ET
T
VRT FRSVA
R har publicer
ngon vanlig ats av Allmnn
idskriften Vrt Frsvar som utkommit starten fyllts
medlemstidnin
med debatt och
g med fokus p
a Frsvarsfr
freningens ver
eningen sedan
1890, men det
information om ksamhet. Tid r inte
sedan 1890 r ett viktigt medel i Sedan 2014 har
Vrt Frsvar
frsvars- och
skerhetsfrgor
skriften har nd
.
a sedan
bredare anslag en ny formgivn
denna strvan. Vrt Frsvar som r kring frsvar
, men med en
och skerhet.
fortsatt beton
ing. I frnyelse
ing p att erb n av tidskrifte
juda frdjupn n ingr ocks
ing och spnn ett lite
organ fr Allmnna Frsvarsfreningen ut- Vrt Frsvar
nr 2 2014
ande debatt
kommer med fyra nummer rligen och har Finlands frsvar

Den stora sk
sminister om ny
hotbild i spren
erhetspolitiska av krisen i Ukrain
frn och med nummer 1 i r ftt ett nnu och med ett eve
ntuellt framtida
frgan fr Fin
land och Sverig
a
e sammanhng
medlemskap, er nat
bttre innehll liksom en modern layout. Tema: Frsvaret
Infr hstens
i valet
skriver Finlan
ds frsvarsmini urligtvis med Nato
ster Carl Haglu
riksdagsval ana nd.
Fr 200 kronor/r fr du tidskriften mn och forska
politiken kring
re i fem artikl
lyserar fem fr
ar Frsvarsber
fattare med bak
grund som cen
frsvarspolitik edn ingens frslag, tra lt placerade tj
samt ocks medlemskap i Allmnna Fr- Analys och debatt
en. den svenska fr
svarsopinionen
nste-
och
svarsfreningen och kallas d till frening- Artiklar om Uk
rai
svarssamarbete na, USA, Korea, svenskt mi
av bland andra litrt frsvar
ens aktiviteter. Till och med 25 rs lder r Bestllning av
Mats Johansson
, Ingolf Kiesow
och civil bereds
kap och nordi
skt fr-
och Maria Wa
recensionsexem
medlemsavgiften 100 kronor/r. Inbetal- eller ls Vrt
Frsvar p nt
plar: chefredak
et: www.aff.a tor en. vf@ aaf .a.se
hlberg.
.se
ning sker till postgiro 12711-8 alternativt www.aff.a.se /vf 2_2014.pdf
bankgiro 482 888. Glm inte att ange

namn och adress.
Vlkommen som medlem i Allmnna
Frsvarsfreningen!
Vlkomna att ska bidrag fr tgrder som bidrar till

strkandet av Sveriges frsvar och fredsbevarande tgrder.
Berttigade att ska r frivilliga frsvarsorganisationer och organisationer som verkar fr std
till samhlle och individer. Anskningar till Kllvikenstiftelsen kan gras under tv perioder per r:
1 april 1 september och 1 oktober 1 mars.
Fr anskningsformulr och mer information, se hemsidan.
Kllvikenstiftelsen Pionjrvgen 6 451 34 Uddevalla info@kallvikenstiftelsen.se www.kallvikenstiftelsen.se
LANDET RUNT
Frn SMiPS till Criscom en 50-rig historia
Det var ett hndelserikt r, 1964. Sverige snde FN- uppgiften var densamma, men den vidgades till att rekrytera,
trupp till Cypern, versten Stig Wennerstrm dmdes till livs- informera och utbilda frivilliga fr totalfrsvarets beredskaps-
tid fr spioneri, Sovjetunionens ledare Nikita Chrusjtjov be- och krigsorganisation inom ramen fr det psykologiska fr-
skte Sverige, Vietnamkriget inleddes och Nelson Mandela svarets verksamhetsomrden. Medlemmarna hade blivit fler
dmdes till livstids fngelse fr sin politiska verksamhet. och ndde utanfr de krigsplacerades krets. Fem r senare,
Frn ett totalfrsvar som i frsta hand hade varit inriktat 1985, ersatte Styrelsen fr Psykologiskt Frsvar (SPF) Bered-
p kulor och krut inrttades 1953 Beredskapsnmnden fr skapsnmnden. ToPF fick ett nra samarbete med dem och
psykologiskt frsvar, som skulle frbereda en beredskapsorga- flera ur SPF deltog som instruktrer p kurser eller var direkt
nisation fr att skerstlla regeringens kontakter med media engagerade i frbundsverksamheten.
i krig och fr att motverka fiendens psykologiska krigfring. Om det var slutet p Kalla Kriget eller ngot annat som
Informationsarenan gr slunda intg i Sveriges totalfrsvar. gjorde att frbundet brjade fundera p nytt namn under sena
Elva r senare skapades Sveriges Militra Psykfrsvarsfrening nittiotalet fr vara osagt. Information borde vara vrt fokus
(SMiPS) - fregngaren till dagens Criscom inom Central- och hras i namnet, ansg man. Det blev kommunikation, fr
frbundet fr Beflsutbildning (CFB), med uppgiften att upp- 2005 bytte ToPF slutligen namn till Criscom Kriskommuni-
rtthlla kompetensen hos krigsplacerad personal inom d- katrerna. Strax drefter lades freningarna ned, till stor del p
varande Frsvarsstabens Informationsavdelning, Fst/Info. grund av administrativa och kostnadsmssiga skl.
1980 ndrade SMiPS namn till Totalfrsvarets Psykfrsvars- SPF lades ner 2008 och delar av dess verksamhet togs upp i
frbund, ToPF, och fick fem regionala freningar. Den primra Myndigheten fr Samhllsskydd och Beredskap (MSB). Unge-
fr samtidigt skapades Psyops-frbundet inom Frsvarsutbild-
arna. En tudelning skedde slunda inom Frsvarsutbildarna
mellan psykologiskt frsvar och informationshantering. Risken
fr sammanblandning mellan de tv omrdena hade tagits upp
vid flera kurser tidigare s uppdelningen var naturlig, men vra
frbund har ett nra samarbete idag. Criscom r fortfarande en
resurs fr vidmakthllande av Frsvarsmaktens informations-
personals kompetens, men ven de civila aktrerna brjar se
Criscom som en mjlig resurs vid extraordinra hndelser.
Lagom till 50-rs jubilet har frbundet ftt sina tv frsta
strre uppdrag inom informationshantering frn civila upp-
dragsgivare. Som femtioring knner vi oss vitalare n p lnge
och med brjan till tv stadiga ben det militra och det
civila.
Text: Hanna Lnn
Foto: Carl Sjstrand
Rikshemvrnschefen Brigadgeneral Roland Ekenberg intervjuas

i samband med en kurs i Media Gaming under verinseende av
lraren Rolf Arsenius.
Fr

dig som r reservofficer!
Frsvarsutbildarna inbjuder dig som r reservofficer en srskild utbildning i frsvarsinformation.
Under kursen fr du frdjupning i frsvars- och skerhetspolitiska frgor samt hur man
organiserar och genomfr frsvarsinformation fr andra.
Kursen genomfrs p Vdd under tv helger.
Del 1 genomfrs 19-21/9 och del 2 genomfrs 17-19/10.
Fr att bli godknd krvs deltagande i bgge helgerna.
Mer information och anskan hittar du p frivilligutbildning.se under frsvarsinformation.

Anskan skickas till utbildning@forsvarsutbildarna.se
Instruktrskurs Handledare ledarskap i fokus
LANDET RUNT
Kursdeltagarna samlade. Stendes frn hger: Thom Gustavsson (instruktr), Jan Nilsson, Tomas Nordhjem, Thomas Nylin (kurschef), Ulf
Hammarlund (utb.ledare Frsvarsutbildarna region syd), Mihai Saulescu. Knstendes frn hger: Gran Besedes, Monica Sthl, Ted Hansson,
Andreas Klang.
Under vecka 15 anlnde ett antal frvntansfulla instruk- Detta var en kurs med mnga inslag av frdjupning och
trer till Flygflottiljen i Halmstad fr att vidareutbilda sig till reflektion kring instruktrsrollen och handledarskapet liksom
handledare. p sina egna styrkor och utvecklingsbehov.
P plats i Flygvapenfrivilligas lokaler inne p Flygflottiljen
hlsade skolchefen Mj Peter Kriborg deltagarna vlkomna. Handledaren och UGL
Sammanlagt 7 deltagare frn olika frivilliga frsvarsorganisa- Att vara handledare innebr mjligheten att medverka till
tioner hade antagit utmaningen att hja sin kompetens i den blivande instruktrens utveckling och samtidigt att f se
instruktrsrollen fr att utvecklas till duktiga och framgngs- p sig sjlv i nytt ljus, fortstter en av deltagarna.
rika handledare. Fr att bli en duktig och kompetent handledare br man
Syftet med kursen r att tillfra de frivilliga frsvarsorgani- s tidigt som mjlig ut i verksamheten och stta igng. Tips r
sationerna kompetenta handledare som kan handleda blivande att ocks ska och g kurserna Utvecklande Ledarskap, UL och
instruktrer vid svl grundlggande instruktrsutbildning, Utveckling av Grupp och Ledare, UGL.
IK G och IK T som inom de olika tjnstegrenarna. UGL ska ge kunskap och insikter om grupper och grupp-
ers utveckling, hur gruppen och lrandet frhller sig till var-
Utvecklande ledarskap andra, hur ledarskap inverkar p individ och grupp samt att
Tyngdpunkten p kursen lg p det som inom Frsvarsmakten medvetandegra p vilket stt den enskilde pverkar och lter
benmns det utvecklande ledarskapet, vilket nu r Frsvars- sig pverkas i relation till andra mnniskor.
maktens nya ledarskapsmodell. Under hela kursen har kursledningen betonat hur viktig
Utvecklande ledarskap knnetecknas av att handledaren handledaren r i organisationen framfr allt fr att gagna en s
upptrder som fredme och lyfter upp frgor om moral och bra utbildningskvalitet som mjligt fr blivande instruktrer.
etik samt agerar utifrn en synliggjord vrdegrund. En utveck- Den hr kursen rekommenderas fr de som vill utveckla sig
lande handledare utmrks ven av inspiration och motivation i inom instruktrsrollen och bli duktiga handledare s tveka
syfte att stimulera delaktighet och kreativitet samt av personlig inte, sk och genomfr instruktrskurs handledare.
Var inte rdda fr att utveckla det goda ledarskapet.
omtanke om eleverna som handlar om att ge std men ocks
att konfrontera i ett gott syfte, bde fr eleven och fr organi- Text och foto: Mihai Saulescu
sationen, sger kurschefen Kn Thomas Nylin.
Det hnder i frbunden 23/6-2/10
Region Syd Musketerarna frevisning

Sdermanland
13-18 aug Tyskland Stockholm,
Aktivitet Datum Plats Arrangerande Grundlggande soldatutbildning fr frivilliga (GU-F) 23 aug-05 sept Gvle Gvleborg
frbund Military Weekend 29-31 aug Stockholm Stockholm,
Frsvarsinformation, Steg 1 28-29 juni Tylebck Halland Sdermanland
Marschtrning infr Nijmegenmarschen 28-29 juni Hinds lvsborg Military Weekend 05-07 sept Livgardet Stockholm,
Trning infr ungdomstvling p HvSS 02-03 aug Bors lvsborg Sdermanland
Vapentjnst pistol 09 aug Trollhttan Bohusln-Dal Rekryteringsvning (ungdom) 05-07 sept Karlberg Stockholm,
Trning infr ungdomstvling p HvSS 10-11 aug Bors lvsborg Sdermanland
Grundlggande soldatutbildning fr frivilliga (GU-F) 16-29 aug Karlskrona Blekinge Grundlggande soldatutbildning fr frivilliga (GU-F) 13-26 sept Vdd Stockholm,
Sdermanland
Totalfrsvarets dag, rekrytering 30 aug Uddevalla Bohusln-Dal
Military Weekend 19-21 sept Vllinge Stockholm,
Regementets dag 31 aug Bors lvsborg
Sdermanland
Military Weekend 05-07 sept Halmstad Halland
Vapentjnst, prisskjutning 20 sept Livgardet Stockholm,
Vapentjnst, frbundsmsterskap bana 06 sept Bohusln-Dal Sdermanland
Informationsmte, nya ungdomar 07 sept Bors lvsborg Vapentjnst, lnghllsskjutning 20 sept Livgardet Stockholm,
Luftvrnsmateriel historik 10 september Skedala Halmstad Sdermanland
Vapentjnst, freningsmsterskap bana 13 sept Bohusln-Dal Nrkamp Block A 26-28 sept Falun Dalarna
Rekryteringsdag 13 sept ml Bohusln-Dal
Utbildningsdag (ungdom) 13 sept Uddevalla Bohusln-Dal Region Norr
Military Weekend 19-21 sept Skredsvik Bohusln-Dal Aktivitet Datum Plats Arrangerande
Kompetenspool stridsledning 19-21 sept Kalmar Kalmar frbund
Grundlggande soldatutbildning fr frivilliga (GU-F) 20 sept-03 okt Stens Bohusln-Dal Eldobservatr 16-17 aug Hrnsand Vsternorrland
Strapats- och fltvning 20-21 sept lvsborg Milj- och hlsoskyddskurs 29-31 aug Hrnsand Vsternorrland
Military Weekend 26-28 sept Revingehed Skne Frsvarsinformation, Steg 1 29-31 aug Sundsvall Vsternorrland
Utbildningsdag (ungdom) 27 sept Uddevalla Bohusln-Dal Sagamarschen 29-31 aug Sverige/Norge Vsternorrland
Vapentjnst 28 sept Samnerd Bohusln-Dal Military Weekend 05-07 sept Ume Vsterbotten
Region Mitt Military Weekend

Grundlggande soldatutbildning fr frivilliga (GU-F)
12-14 sept
20 sept-03 okt
Boden
Hrnsand
Norrbotten
Vsternorrland
Aktivitet Datum Plats Arrangerande Grundlggande soldatutbildning fr frivilliga (GU-F) 27 sept-10 okt nn Jmtland
frbund
Vapentjnst, instruktrsskjutning 28 juni Livgardet Stockholm, Rikstckande frbund
Sdermanland Aktivitet Datum Plats Arrangerande
Vapentjnst, lnghllsskjutning 28 juni Livgardet Stockholm, frbund
Sdermanland
Sprkkurs fr tolkar repetition 22-27 juni Tylebck Militrtolkarna
Grundlggande soldatutbildning fr frivilliga (GU-F) 28 juni-11 juli Villingsberg Vrmland
Sprk- och rekryteringskurs fr ungdomar 22-25 juni Tylebck Militrtolkarna
Rekryteringskurs (Musketerarna) 29 juni-05 juli Livgardet Stockholm,
Sdermanland Instruktr Milj- och hlsoskydd 29 juni-05 juli Falsterbo Milj och Hlsa
Skjutinstruktr gevr 22 hv 04-06 juli Villingsberg Vrmland Sprkkurs fr tolkar tillmpning 29 juni-4 juli Tylebck Militrtolkarna
Musketerarna frevisning 05 juli K Slottet, Sthlm Stockholm, Ungdomsvning 11-13 juli Roslagen Luftvrnsfrbundet
Sdermanland Ungdomsrekrytering 23 aug Roslagen Luftvrnsfrbundet
Vapentjnst, instruktrsskjutning 09 aug Livgardet Stockholm, Ungdomsvning 03 sept Roslagen Luftvrnsfrbundet
Sdermanland Ungdomsvning 05-07 sept Roslagen Luftvrnsfrbundet
Grundlggande soldatutbildning fr frivilliga (GU-F) 09-22 aug Falun Dalarna Ungdomsvning 01 okt Roslagen Luftvrnsfrbundet
Grundlggande soldatutbildning fr frivilliga (GU-F) 09-22 aug Kvarn Stockholm,
Sdermanland
POSTTIDNING
2 0 2 7 3 8 7 0
VLKOMMEN TILL
VRA KURSGRDAR
Frsvarsutbildarna erbjuder dig som r medlem hos oss eller anstlld i Frsvars-
makten 20% rabatt p logi under 2014 p kursgrdarnas ordinarie priser.
nns Kursgrd Lvbyn, Vdd

Telefon: 070-209 02 31 Telefon: 0176-542 19
E-mail: info@annskursgard.se E-mail: vaddo@forsvarsutbildarna.se
Hemsida: www.annskursgard.se Hemsida: www.forsvarsutbildarna.se/vaddo
Tylebck Kursgrd
Telefon: 035-19 18 00
E-mail: info@tyleback.com
Hemsida: www.tyleback.com
Fr Kursgrd
Telefon: 0498-22 41 33
E-mail: info@farokursgard.se
Hemsida: www.forsvarsutbildarna.se/faro
Falsterbo Kursgrd
Telefon: 040-45 91 50 * Erbjudandet gller i mn av plats och fr privat bruk fr medlem och Frsvarsmaktsanstlld
E-mail: info@falsterbokursgard.com med nra anhriga i ett och samma rum.
Hemsida: www.falsterbokursgard.com * r du medlem i Frsvarsutbildarna visar du upp baksidan p tidningen.
* r du anstlld i Frsvarsmakten visar du upp ditt tjnstekort.
Anml ndrad Har du flyttat eller ska du byta adress? Se till att du fr ditt nummer av Frsvarsutbildarna utan avbrott! G in
adress! p www.forsvarsutbildarna.se leta upp Min medlemssida och gr dina ndringar direkt p hemsidan.

Försvarsutbildaren 3-2014 14

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Försvarsutbildaren 3-2014 14

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

FRSVARS

FRSVARS utbildarna. I de allsidigt sammansatta utskotten frdes

Upplaga 30 000 ex/utgivning, 5 nr under 2014.

Military Weekend Vad gr man med en omjlig kurs

Nya tider och platser fr kurser

Hemvrnet sker hundfrare Frsvarskonferens i hamn

Frsvarshgskolan populr reform r en gemensam ange-

Swedint p Natomssa Neustrashimiyu r en del av

med gendercentrum Andersson (SD).

Under den rliga utstll-

Allvarliga hndelser Hemvrnet vade

Hemvrnet till Kosta och driver bort fienden som luft-

Missa inte Eksj Tattoo FM p Pride

skum vid brnder Frsvarsmakten i Pride-

Armns Jgarbataljon r en unik

Srskild vning fr CBRN Nu visar jackan vgen

MSB tror inte

Nya filmer i rekryterings- och informationssyfte

Skrddartjnster p distans Sociala medier vid kris

Sociala medier skall kunna anvndas vid kriser.

Rd kristall kan ge skydd i krig

Frdjupningskurs under en vecka

Frsvarsutbildarna deltar i Almedalen De seminarier som Frsvarsutbildarna deltar i r fljande:

Vi kr alla seminarier live via hemsidan! Fr mer information g in p www.forsvarspolitiskarena.se

verstyrelsen vad gr den?

Moa Pihl (tv) och Nicole Persson Svitzer p GU-F:en.

redan nu r aktivt och genomfr planerings-

frikostig med tjnstledigheter fr Erik

Delar med sig

Reservare och instruktr fungerar bra

fr prova p just denna, sger Jrgen

Ny inriktning p krishantering. Vi skapar ocks en folk-

ungdomsverksamheten makten, sger Bjrn Svensson.

Annika Nordgren Christensen, Frsvarsdebattr, ledamot av Kungliga

Magnus Petersson, professor, Institutt for forvarsstudier (IFS), Oslo:

Redan fre Ukraina var frsvarsfrgor viktiga

Frsvarsfreningen syftar till att n

ut med saklig information liksom

kommer med fyra nummer rligen och har Finlands frsvar

bankgiro 482 888. Glm inte att ange

Vlkomna att ska bidrag fr tgrder som bidrar till

Kllvikenstiftelsen Pionjrvgen 6 451 34 Uddevalla info@kallvikenstiftelsen.se www.kallvikenstiftelsen.se

Rikshemvrnschefen Brigadgeneral Roland Ekenberg intervjuas

Region Syd Musketerarna frevisning

Region Mitt Military Weekend

nns Kursgrd Lvbyn, Vdd

You might also like