Unga hembygdsambassadrer

Ur innehllet En djupdykning i Indalslven

Lidentidningen 2016-4 Minnen frn Jrkvissle by 1
 NGRA ORD FRN FRN REDAKTIONEN... Kalendarium
I sdra Sverige str bokstavligen julen fr dr- Snart skriver vi 2017 p vra kvitton och i Hr har varje frening mjllighet att publicera hgst fem rader. Texterna ska vara oss tillhanda vid
ren i form av sn och mnniskor har svrt att brev och vi r redan igng med planeringen manusstoppet fr respektive nummer. I vrigt hnvisar vi till annonser enligt priserna i tariffen p fre-
gende sida.
kommas ut. Nr det hr skrivs i brjan p no- fr nstkommande nummer.
vember r vi nnu frskonade men man vet ju
att det kommer. Fr mnga av oss komplic- I detta nummer r det flera inslag frn Dat Arrangemang Tid Plats Arrangr
erar den tillvaron men fr andra ter kommer olika hembygdsfreningar som bidrar med 26/11 Julmarknad 14.00 Lidens centrum Lidens hbf / marknadsgruppen
den, med all rtt, som ett efterlngtat inslag intressanta artiklar samt en hel del frn 5/12 Lilla Julafton 19.00 Liden * Sillre M O Hem och samhlle
i tillvaron d man kan brja gna sig t vin- Jrkvissle. Vr ambition r dock att under 11/12 Julgrt och underhllning 15.00 Skansborg Jrkvissle Folkets hus
teraktiviteter som skid- och snskoterkning. nstkommande r bredda bde bevakning- 4/3 En hyllning till Afzelius 18.00 Skansborg Jrkvissle Folkets hus
n r det fr tidigt men tomten str vid stran- somrde och distribution. Det finns mycket * Info: Lillian Ulander 070 - 690 93 95.
den av Indalslven och spanar i vntan p ju- spnnande och intressant att bertta om i om-
len men det r redan frsta advent och rets rdet kring Indalslvens dalgng.
Julklappstips!
sista Lidentidningen. Ge bort en prenumeration p Stort TACK till alla
Vi hoppas att nsta r blir lika positivt som Lidentidningen
Lidentidningen er som med ideella
det varit det innevarande. Responsen bland er
Jrkvissle 204 Stt in 200 kr p krafter jobbat i
lsare har varit mycket uppmuntrande! Vi vill plusgiro 195 35 99-6. Uppge namn
860 41 Liden Jrkvissle Trollby
tel 0692-211 01 drfr s hr i adventstid som ju r brjan till och adress till mottagaren och ditt
eget namn s skickar vi tidningen sommaren 2016
e-post: lidentidningen@telia.com slutet fr 2016 tacka er alla och samtidigt n-
med posten.
ska er en god jul och ett gott nytt r frn oss p
Ansvarig utgivare & redaktr:
Anders Hgstrm
Layout: Anders Hgstrm och Eva-Rut Lindberg Redaktionen
Tryckeri: Accidens i Sundsvall
Omslagsbild av Lars Gustavson ppettider Familjedagar vren 2017

Preliminr utgivningsplan
M - Fr 10 - 19
r / nr Annonsstopp Utgivning L 10 - 16 Lrdagen den 28/1, kl 12.00-14.00.
2017-1 6 mars 3 - 9 apr S 12 - 16 Knylstugan p Jerikoberget i Liden.
Servering av mat och kaffe.
2017-2 29 maj 19 - 25 jun ppettider under juldagarna
Lrdagen den 18/2, kl 12.00-14.00.
2017-3 14 augusti 11- 17 sep
Nertomttjrn i Vstan samma tider
2017-4 30 oktober 27 nov - 3 dec Julafton 10 - 13
Servering av mat och kaffe.
Juldagen Stngt
Annandagen 12 - 16 Lrdagen den 4/3, kl 12.00-14.00.
Format, mtt i mm Moms Trollktans dag i Gussjn.
exkl inkl Nyrsafton 10 - 13 Servering av mat och kaffe.
1/8 sida, 44 x 60, liggande 300 375 Nyrsdagen Stngt
I april ordnas det Gudstjnst i Gaphyttan
1/4 sida, 92 x 60, stende 550 688 i Oxsj ett samarbete som gt rum
Trettondagsafton 12 - 16 tillsammans i mnga r med Drakabergets
1/3 sida, 130 x 60, liggande 700 875 Trettondagen Stngt skoterklubb!
1/2 sida, 130 x 92, liggande 1 000 1 250 Vi r ombud fr Varmt vlkomna p vra aktiviteter
1/2 sida, 188 x 60, stende 1 000 1 250
Se vidare information p vr hemsida
1/1 sida, 130 x 188, stende 1 900 2 375 www.trollriketsskoterklubb.se,
Baksida, 148 x 210, stende 2 100 2 625 Tel 0692 - 100 26 eller kontakta Lillian 070-690 93 95.

2 Lidentidningen 2016-4 Lidentidningen 2016-4 3

 UNGA HEMBYGDSAMBASADSSADRER

rg
Stenbe
Wilma

Gabrie
Eric l Landin &
len sg
tvma ar med
nssg
en
Klass 8 ,
Kunke
r n A li ce Bah din &
e n
minist riel La
Lidens skola klass 8 har ett projekt med freningar i bygden. Under frra lsret Kultur cklund, Gab r
B a n d e
Saga Kila Prins Carl Philip &
deltog vi i tvlingen skogens mstare, eftersom vi vann s var detta ett bra fort- Lovisa
prinsessan Sofia
satt samarbete p detta tema. Vi trffade Margaretha och Ove Johansson ngra
gnger som gav oss information om vad vi skulle gra.


Den 26 augusti kte klass 8 till Stockholm fr att verlmna diplomer till olika landskap.
fr att representera Medelpads hembygdsfr- Vi fick mat och dryck, senare p kvllen roade Hlsocentralen


Liden

bund p Skansen. Sveriges hembygdsfrbund vi oss med karusellkning och pardans fr de



firade 100 rs jubileum. som ville. Hlsocentralen
har
ppet
som
vanligt
vardagar
under
jul-
och

nyrshelgerna.

Under lrdagen och sndagen hade vi p oss Mnga tyckte nog att det var roligt och chock- Indals
distriktsskterskemottagning
har
julstngt
frn
och
med

klder frn tidigt 1900 tal och arbetade i ande att det var ungdomar med exempelvis
grupper fr att visa hur man gjorde i skogen vr busschauffr som inte lt oss kliva p bus- torsdag
22/12
och
ppnar
ter
mndag
den
9/1

frr. Vi fick tova, karda, visa skogslekar, leda sen frst fr han trodde att vi tog fel buss, TIPS!

frgeslinga om skogen, bjuda p surstrm- eftersom han inte frvntat sig ungdomar nr Du
vet
vl
om
att
det
gr
att
ringa
1177
vrdguiden
fr

mingsklmmor och kolbullar, krna smr, det handlade om hembygdsfreningen. sjukvrdsrdgivning
dygnet
runt
eller
g
in
p
webben
1177.se

skapa dockor av vedtrn, brodera, klyva ved,
sga och tlja. Det har varit vldigt roligt och lrorikt att f Vill
du
ha
hjlp
att
komma
igng
med
vardagsmotion,
kontakta

ka till Stockholm representera Medelpads vr
sjukgymnast
Magnus
fr
rd
och
tips!



Vi trffade kulturministern som blev vldigt hembygdsfrening. Vi
vill
nska
alla
en
god
jul
och
ett
gott
nytt
r!

imponerad av vrt arbete och att s mnga


ungdomar var inblandade. En artikel med bilder frn Lidens skola klass 8
genom Lovisa Kilander och Petronella Sehlberg.

P lrdagskvllen fick vi ven trffa prinsen

www.lvn.se

Carl- Philip och prinsessan Sofia som kommit



4 Lidentidningen 2016-4 Lidentidningen 2016-4 5
 INDALS HEMBYGDSFRENING 80 R
Den 13 september 1934 bildades Indals hembygdsfrening av en liten grupp personer.
Ett par r senare uppfrdes den frsta byggnaden p Hallstaberget och 1936 rknas
som freningens startpunkt. r 2016 firas drfr som freningens 80-rsjubileum. Hem-
bygdsvrd och idrott skulle g hand i hand och en hoppbacke byggdes och invigdes i
brjan p 1940-talet. Traditionen med gkotta p Hallstaberget lever kvar n idag.
LIDENS HEMBYGDSFRENING 60 R
Allt brjade egentligen r 1922 med att fem byamn frn sen byggde den sexkan-
tiga toppstugan hgt uppe p Vttaberget. Platsen var ett populrt turistml lngt
innan vgen upp till toppen byggdes. Bilarna parkerade i senbyn och drefter fick
man g upp till toppen.

Funderingar brjade om vad som

Utsikt ver Indal frn tornet i Indals kyrka. Till hger Solgrden (gulfrgat) och i bakgrun-
den Hallstaberget, dr allting brjade. Foto (2013): Arne Johansson.
r 1963 terupptog freningen sin verksamhet
efter ett antal r i trda. Mait Sderberg har bert-
tat att freningen kpte Skllstagrden med 7000
kvm mark av SCA fr 100 kronor. Den r byggd
p 1850-talet, men har brukats lngt dessfrinnan.
Hembygdsfreningen har under gngna r konti-
nuerligt arbetat med byggnadsrenovering samtidigt
som aktiviteter fr bygden genomfrts.
r 1976 firades valborgsmssoafton fr frsta gng-
en och r varje r en viktig samlingspunkt fr byg-
den. Under trettio r var Karin Jonsson ordfrande
i freningen, och frde ordfrandeklubban med
sker hand. Hon var full av entusiasm och ppen
fr nya tankar och ider. Arbetsinsatser krvs alltid
i en hembygdsfrening. Hr ett axplock p aktivite-
ter genom ren: toaletter inomhus, inredd ladugrd,
Svenska flaggans dag, ny frstukvist, kakelugnar,
kldfrrd, arkiv fr hembygdsforskning, utescen,
Idas bod, spelmansstmma, smedja efter Carl Jons-
6 Lidentidningen 2016-4
son, Hngsta fbod och fbodinventering samt
musikcaf m.m. Det senaste tillskottet r resningen
2016 av Mobergsstugan frn Hge, avsedd fr verk-
samhet riktad till barn.
Gudrun Brnnberg, Ordfrande
Indals hembygdsfrening
Indals hembygdsgrd, vid 100-rsminnet
av Stigeskattens upptckt. Foto (2003):
Arne Johansson.
kunde gras fr turismen och ett
offentligt mte hlls den 20 mars
1956 i Sockenstugan i Liden. Fr-
slagen var mnga. En kommitt
om fem personer frn bde Indal
och Liden tillsattes. Med ett lfte
frn kommunalnmndsordfran-
den om ekonomiskt std s bil-
dades Lidens Hembygdsfrening
den 15 april 1956. En interims-
styrelse tillsattes och stadgar utar-
Lidens hembygdsgrd p Vttaberget en vacker
betades, som antogs vid det frsta
hstdag.
rsmtet den 3 juni 1956. Till
ordfrande valdes Lidens kyrkoherde David sttningen ret drp. En hembygdsfest hlls
Oreland. vid Sillre sg, med ca 800 beskare. Senare
var hembygdsfesterna p Vttaberget. Andra
Under det frsta verksamhetsret gjordes den evenemang som startades upp under de frsta
frsta delen av vgen i ordning upp till platn ren var valborgsmssofirandet, krkstigen
vid den nuvarande slalombacken, och fort- och Storsklarennet m.m.
manssons hade sknkt gammelgrden i
Sveriges Hembygdsfrbunds och Indals sen med frbehll att den skulle flyttas och
hembygdsfrenings vrdegrund: iordningstllas till bygdegrd. Den vre delen
av huset byggdes upp p berget och har varit
Hembygdsrrelsen r en del av det levande hembygdsgrd sedan 1959. Uppbyggnad av
samhllet. Den skapar broar mellan det gamla sknkta hus fortsatte under 1970-80
frgngna, nutiden och framtiden. Hem- talen. En bagarstuga (1800-talet), klockar-
bygdsrrelsen har ett humanistiskt och de- grd (1700-talet), smedja (tidigt 1800-tal),
mokratiskt synstt. Den r ppen fr alla, skogskoja (1927), hrbre (1700-tal) och en
oavsett bakgrund. Den respekterar kulturar- loge sattes upp.
vets skiftande former i tid och rum. Hem-
bygdsarbetet skapar gemenskap, trygghet och De huvudsakliga inkomsterna r medlemsav-
identitet. Intresset fr kulturarvet r driv- gifter, lotterier, enskilda donationer samt vissa
kraften i engagemanget fr hembygden. Hr bidrag. Evenemangen idag r julgransplund-
mts alla generationer. ring fr frskolebarnen, medverkan vid gk-
ottan, hembygdsdag fr rskurs tta dr de fr
Lidentidningen 2016-4 7
 Utsikten frn Vttaberget r en av Sveriges mest fotograferade. Ltt att frst varfr.

tillverka smr m.fl. aktiviteter, valborgsms- FISKARKOJAN VID

soafton (fram till 2015), nationaldagsfirande,
dans runt midsommarstngen vid gamla kyr-
kan, hembygdsfest och deltagande vid bde
hst-och julmarknaderna.
Det r mnga som under ren drivit serve-
ringen i hembygdsgrden sommartid och
denna sommar var det undertecknad med
Din lokala make som drev den. Mnga beskare hnfrs
lammleverantr av den mktiga utsikten. Idag r Vttaberget
ett vlbeskt resml med handikappanpas-
Besk grna vr sade toaletter, servering och en vg med hg
grdsbutik i sen standard.
Jeanette & Thomas Text och bild: Anna-Lena Lindbergsson
Eriksson Ordfrande, Lidens hembygdsfrening
070-551 67 52
VALLSJN
Olof Backlund i Bodacke gav 1905 Pelle
Salin i uppdrag att bygga en fiskarkoja vid
lilla Vallsjn. Fiskarkojan blev en blandning
av jordkula och stuga p ca 7 kvadratmeter.
Den kom att anvndas av Olof Backlund och
hans familj under mnga r bde som fiskar- Hussvgen 14
koja och fritidshus. Nuvarande garen Bert
Backlund fortsatte att underhlla kojan och Medicinsk fotvrd
vid flera tillfllen lnat den lilla stugan till Fotvrdsprodukter
andra familjer i Liden. Inredningen bestr av
en liten ppen spis, sng, bord och tv sto-
lar. Kallklla finns p tomten. Kojan har ftt
sina trnar under dessa 111 r, men med lite Jag finns ocks i
krlek och omvrdnad skulle den klara 100 Bispgrden, Indal och Klarne
r till. varfr inte K-mrka denna unika lilla
fiskarkoja? Den tillhr ocks Lidenbygdens
historia.
Helena 070-610 64 37
Text och bild: Lars Gustafsson

8 Lidentidningen 2016-4 Lidentidningen 2016-4 9

 EN DJUPDYKNING I INDALSLVEN Inne p omrdet rder det fotofrbud men
efter att ha talat med ansvarig personal fr vi,
genom deras vnliga bemtande, tillstnd att
Historieintresset kring den lite speciella kutur som lvens dalgng har att bjuda p ta ngra bilder. Dock inte varsomhelst efter-
har vi p Lidentidningen lnge frdjupat oss i. Men den sista tiden har det dykt upp som kraftverk r klassade som skyddsobjekt.
en del personer kring kraftverken som bokstavligt gtt till botten och gjort djupdyk- S vi fr vara lite noga nr vi fotograferar inne
ningar i lven. Hr talar vi om tungdykare som arbetar med renoveringsarbeten p p omrdet.
Hammarforsens vattenmagasins insida. Det vill vi p redaktionen grna bertta om
i vr strvan att bredda lsekretsen. Man kan undra var de dyker upp hrnst i
lven!
Jonas Bosell gjorde sin ut-
bildning till tungdykare i Text & bild: Anders Hgstrm
Australien men det finns
flera utbildningsvgar att g,
bland annat militrt.
Jag ville gra ngonting
utver det vanliga berttar
han vidare, och d blev det
det hr.
Det r tre dyklag som turas
om och varje lag bestr av tre
man, varv tv r dykare och Pkldning. Djupdykaren Josef Eidert
det behvs ju ngon p land assisteras av sina arbetskamrater Emil
ocks, sger Jonas. Westerlund och Andreas Sondell i
Dykarna anvnder s kal- Svenska Tungdykargruppen.
lade torrdrkter s man blir
inte blt, men kallt r det s
det gller att ha p sig till-
Var r du? rckligt med klder.

Det r personal frn Svenska Tungdykargrup-

pen som under senaste tiden arbetat med att
montera pltar som skall fungera som gjutfor-
mar fr att frstrka konstruktionen. Fr nr-
varande har arbetet pgtt i Hammarforsen F d Posthuset Liden
och underhllet behvs d kraftverket snart r
hundra r gammalt. I flera r har renoverings- Kontakta oss fr
arbetet pgtt och utrustning har frnyats. information om lediga
Dykningarna utgr en del av arbetet. lgenhet eller lokaler

Meningen r att vi skall delta i restaure-

ringsarbeten ver hela Sverige, berttar Jonas
Bosell som r arbetsledare fr dyklaget, det ... hr r jag!
kommer att ske i etapper.

10 Lidentidningen 2016-4 Lidentidningen 2016-4 11

 TANKAR VID KKSBORDET
Har ni tnkt p en sak. Varfr har inte
alla livsmedelsutgivare samma lim p
sina glasburkar?
Idag skulle lskade maken (M) plocka
lingon. Det hade han pratat om i flera dagar,
men sen lunkade han omkring och muttrade,
jaha lgjakt, jaha regn. Fr se nr det blir av.
I morse sov han till strax fre tio. Han gr
vanligtvis upp klockan nio noll noll. Funkar
som en tidsinstlld bomb. Jaha men i morse
blev det helt enkelt sovmorgon, var lite sur
nr han steg upp, mest fr att kaffet som
bryggs klockan 8.30 smakar illa.
Nu ker jag ut och plockar br meddelade
han. Jag ska koka lingonsylt. Ja men du tnk
p att vi inte har s mnga burkar kvar med-
delade jag d, den utomordentligt praktiska
och frutseende hustrun. Nvl ivg for han
och var tv timmar senare hemma igen med
cirka tta liter hrliga rda lingon. Det tog ju
en stund att rensa men jag tergick till jobbet
Grvning fr grunder p arbetsrummet.
Niclas
Vatten073-044
och avlopp 79 42 Tyckte nog att jag hrde ett motorljud och
Drnering mycket riktigt, nr jag gick ner fr eftermid-
Lasse 070-647 15 07 dagskaffet var M borta. En timma senare
Snrjning och sandning terkom han med ytterligare en hink.
Klippning vgar Jaha nu hade vi cirka 15 liter lingon som
skulle blir sylt och tre burkar. Man r vl inte
tappad bakom en vagn. Till middagssalladen
kunde jag tmma ett antal till (varfr har man
alltid konstiga slattar stende?).
Niclas 073-044 79 42 Nu kommer vi till problemet. Jag la alla bur-
kar i blt fr att lsa upp etiketten. Sen la-
Lasse 070-647 15 07
22 Lidentidningen
gade vi middag. D brjar jag diska burkarna.
Ngra burketiketter slpper direkt efter min
bltlggning, ngra krver lite mer gnidande
12 Lidentidningen 2016-4 Lidentidningen 2016-4
Lidentidningen 25
och ngra r FULLKOMLIGT HOPPLSA
att f bort etiketten p. Varfr finns det ingen
lag p hur bra klister producenterna fr an-
vnda. De betalar ju fr att vi ska lmna bur-
karna p tervinningen. r det inte bttre att
vi enkelt kan anvnda dem igen och igen och
igen?
Svar nskas till signaturen DISKMAJA.
Hej Diskmaja.
P redaktionen tog vi oss an problemet med
de svrborttagna burketiketterna och efter lite
detektivarbete har vi ftt reda p fljande: Eti-
ketter som inte har vattenlsligt klister kan vr-
mas bort, eventuella klisterrester tas bort med
matolja. Fr att kontrollera att detta verkligen
fungerade hllde vi kokande vatten i en glas-
burk som vi ville f bort papperslappen p. Efter
en minut var det ltt att dra bort den onskade
etiketten. Klisterresterna tog vi sedan enkelt
bort med lite matolja. Detta tillvgagngsstt
provade vi ocks p en tmd sirapsflaska som vi
anvnder till dricksvatten nr vi gr utflykter,
och det fungerade utmrkt ven dr. Efter ett
antal burkar knde vi oss relativt skra p att
metoden fungerar.
Red.
Foto: Jonas Bergsten, https://commons.
wikimedia.org/w/index.php?curid=1233144
13
 EN LITEN JULHISTORIA

Jag hade som pojk lngtat efter ett hockey-
spel, alla hade hockeyspel utom jag. Det var
lite tyst om detta fast jag hade tjatat och tja-
tat. Det hade kommit ut ett nytt spel som
hette Tumba VM spelet, med runda hrn och
backarna kunde g bakom mlet. Ett sdant
ville jag ha. Klapparna samlades under granen
och dagarna gick och inget stort paket fanns
dr. Jag var lite sur, och surare och surare blev
jag, tills dagen fre julafton. Jag var och stka-
de och tittade i alla garderober hittade ett
paket som var frfrligt likt ett hockey-
spel till formen. D blev jag genast
p ett strlande humr. Mina
frldrar anade nog att jag hit-
tat det gmda paketet.
och skulle till att lmna mig utan att jag ftt
detta stora paket. D ropade min bror, jo visst
ja! utbrast han, vi har ju glmt ett paket. Dr
fick jag i alla fall mitt paket till sist.
Jag hrde sen att alla hade hrt och sett mig
rota efter paketet och skulle p detta vis ge
mig en nsbrnna om att aldrig tjuvkika och
vara nyfiken.
Anders Backlund
Frsn/Dacke

Det blev julafton och vi firade

alltid jul hos min morfar och mor-
mor och alla klappar skulle ju bras dit.

Vi satsar!
karminkom.se
Men inget stort paket syntes till, nu var det
kris! Jultomten kom och vi alla stod i fnst-
ren och tittade p den dansande tomten med
tomtebloss och en ljuslykta ute p den ned-
slckta grdsplanen. Han kom in och delade En tidig utgva av HOCKEYSPEL, Tumba
Framtiden r ljus fr skogsgare i Norrland. Med projektet Helios, som ftt VM hockey, STIGA, 1950-tal.
ut alla julklappar och hlsade alla en god jul
namnet efter solens gud i den grekiska mytologin, investerar SCA 7,8
miljarder kronor i strands massabruk.

Hela Tunadals sgverk har byggts om fr att f ut maxiamalt av varje stock.

Investeringen innebr att vi har kapacitet att producera 540 000 kubikmeter
sgat virke per r.

Vi tror p skogen och nu blir vi fler. Vlkomna in p lokal-

kontoret i Liden och trffa oss s berttar vi mer om vra
satsningar och vad vi kan gra fr dig och din skog!

Mikael Kullstrm, Sundsvall/Liden, tel 072-712 33 80

Sandra Westin, Sundsvall/Indal/Liden, tel 060-19 34 89

www.scaskog.com
14 Lidentidningen 2016-4 Lidentidningen 2016-4 15
 MINNEN IFRN JRKVISSLE BY UNDER
1920 - TALET
Mrta Gerdin har skrivit ett brev till sitt barn-
barn Peter och svarat p ett antal frgor om
hur det var att vxa upp i Jrkvissle by un-
der 1920-talet. Brevvxlingen skedde 1986
och ingick i skolarbetet fr Peter. Mrta var
72 r nr hon skrev brevet till honom. Mrta
fddes 1914 p Storbacken i Jrkvissle by
och hennes frldrar hette Hilda (fdd Jons-
son) och Robert Sundholm ifrn Holm. 1916
Peter Hamrin 12 r Mrta Gerdin 72 r
flyttade familjen till Kvcklingen men Mrta
stannade kvar p Storbacken och vxte upp hos sin mormor och morfar. Familjen
fick 7 barn varav ett avled i tidig lder. Mrta blev kvar p Storbacken vid 2 rs
lder och tills hon var 17 r och i sitt brev skriver hon bland annat D var det att
klara sej sjlv. Mrta fortstter att bertta sina minnen:
Hbrgning i
Grfsta Jrkviss-
le by 1926.
Blenda och
Manne Jonsson
samt hsten
Eskil. Maurits
Lidbergs hem
i bakgrunden.
Familjen Lid-
bergs var granne
med Jonsson p
Storbacken
Foto: Mauritz
Lidberg
Tiden i skolan var mycket bra sen srskilt mjlken. Inga skolskjutsar dliga v-
1924 var det r jag var 10 r. Vra skoldagar gar ifrn byn p andra sidan Indalslven.
voro 3 i veckan. Tisdag, torsdag och lrdag var
smskolans dag, vriga dagar som mndag, ons- ret efter konfirmation var en annan skolreform
dag och fredag var folkskolans dag. Skolan brja d fick vi brja om p skolbnken med 180 tim.
kl 9 p morron och sluta kl 3 eftermiddag. 2 ras- varje r 1929 och 30. Istllet fr gymnastik hade
ter frmiddag, 1 tim lunchrast samt en rast efter vi fotboll p rasterna och vr lrare stllde upp
middag. De barn som bodde lngt ifrn hade i flickornas lag medan jag passa mlet i grab-
mat hemifrn vilken kunde p vintern vara fru- barnas lag. Och en dag var det ganska blsigt
16 Lidentidningen 2016-4
nr vi hade match d panga jag mitt livs frsta
och sista fnsterruta hittills. Den kosta mej 35
re tack vara blsten. Det var en liten ruta p
skolans tvttstuga ungefr 30x30. Men tiden i
skolan var mycket bra.
Lekar och skidkning
Inne lektes blindbock, ryskaposten, gmma
nyckel, vi ro musikanter, skra havre, klara
solen p bla himlen lyser m. flera. Vilka lekar
vi roa oss med ute r ungefr samma som nu
kurragmma, sl sur, sista paret ut, brnnboll
Mrta ker skidor vid Storbacken.
och kom mina lamm.
Ngon idrottsklubb fanns inte d, men vr fr- Leksaker och Julfirande
ken som hette Anna Lindberg, ordna tvlingar under 20-talet
nd fr oss. Sjlv gde inte jag ngra skidor, Det fanns leksaker att kpa om man hade rd
hitta ngra hemmagjorda efter mina morbrder, med leksaker. Vidare kunde nn sy en trasdocka
ett av skidorna var fresten 40 cm lngre dom eller gra en klke. Vr pappa tljde till hstar
bruka jag ka p och stavar det var kppar ifrn eller nn gubbe samt barkbtar. S var det julfi-
nn hage. Men roligt var det i alla fall. randet det brja med mycket jobb i frvg. Kvast-
ris skulle skas innan snn kom. Det skulle gras
Passagerarna mste hjlpa kvastar fr bde uthus och till broar att borsta av
till att skjuta p ekipaget i sej sn innan man klampa ivg in. Och en kvast
Indalsbackarna skulle vi barn ta med till skolan. Ljus skulle st-
pas, d fick jag vara med och d var det granljus
Du frgar efter frdmedel. Under 20-talet var till mig sjlv. Julbak av tunnbrd, bullar, pep-
det mest hstskjuts man fick ta sej fram med sl- parkakor och smbrd m m. Min mormor hade
de p vintern och hjuldon p sommaren. De som som sed att dela ngot i matvg till grannar som
hade rd kunde kpa sej cyklar annars fick de hon viste inte hade en kttbit eller bulle fr julen
g till fots mellan Sundsvall el. Bispgrden. P och att de skulle f en smakbit. Det var min lott
sommaren var en tid d det gick btar s kal- att dela ut gvorna. Julaftons middag bestod av
lade hjulngare mellan Bergeforsen Liden och lutfisk, skinka m m kaffe med bullar och kakor.
Forsstrand i Jmtland. Vidare under 20-talets Mauritz Lidberg (Rolf Lidbergs pappa) hjlpte
brjan en kombi person och lastbil rulla mellan mej med att kl granen, fick ven nn fin kula
Jrkvissle och Sundsvall, ena dagen ner nsta till gran av honom. Det r ett fint minne efter
dag tillbaka. D hnde det att de kande fick honom. P julmorron vid 4 tiden gjordes frden
stiga av i Indalsbackarna och skjuta p ekipa- till ottan i Liden efter hst och slde. Hstarna
get samt ven bra nn mjlsck. Annat r det hade bjllerkrans fstade p selen. Och s blev
nu med styrka och hastighet p bussar och bilar. det kappkrning, ty bondgubbarna hade tv-
Jrnvg fanns inte hr i byn. Vr nrmaste sta- lingslust i sinnet p julmorron. Nn sn tur fick
tion var i Bispgrden och dit r det 2,8 mil. inte jag ka med p men det har berttas.
Lidentidningen 2016-4 17
 Radioapparaten kom till byn
Min morbror hade radio med hgtalare 1926.
Mormors bror med familj var p besk ver
julen och d var ju radion igng. Svgerskan
till mormor kunde inte tro att det vi hrde kom
direkt frn Stockholm utan att det var en skiva
i ldan. S blev det Vasalopp och d var det
mnga bybor som ville lyssna. ret efter, det var
ter julmorron,78 d skulle det bli otta p lo-
gen Skansbaneret. En farbror ifrn Indal skulle
demonstrera radio med hgtalare och dr satt vi
fulla salen med folk, med ronen p helspnn
och vnta p klockringning och ottepsalm men
inget kom, bara ohio, ohio s blev den ottan.
Medan vi var drinne i lokalen hade drute va-
rit ymnigt snfall. Vi fick ta oss hem med sn i
knhjd.
Hoppas att du kan lsa vad jag skrivit mina
gon kan ibland inte flja raderna. Och s r
det lite surrigt.
Hlsningar till Din klassfrken och hela klassen.
Mest till dej frn Busmormor
Mrta var gift med Harald Gerdin och familjen
bodde i nrheten av Stig strms Handelsbod
i Jrkvissle. Deras dotter Ulla har lnat ut foton
och brevet till mig och jag vill tacka henne fr det.
Sjlva har vi blivit Klrkebor och det knns bra
att ter kunna skriva artiklar i LIDENTIDNINGEN
/ Hkan Backlund
Vill du prenumerera p
Lidentidningen?
Stt d in rskostnaden,
200 kr, p plusgiro 195 35 99-6.
Uppge namn och adress s kommer
tidningen med posten.

Kp di
n
JULGR
hos os
AN
s!
Nu har du nra
Vlkommen till
Granngrden / Team stlin Bygg AB i Hammarstrand
till din skog, var
Vi har det mesta fr de flesta!
du n befinner dig. a
Laddvr
ppet: mndag - fredag 7.00 - 17.30 hem app!
Tel: 0696-161 90 Nu har vi den bsta mobila skogsbruksplanen till dig som skogs-
gare. Med den nya Norrskogsappen fr du tillgng till din digitala plan,
nya

syre.se | Foto: Jens Blixth

oavsett var du r.
Vi sljer bland annat byggvaror, Din skogsbruksplan kan du sjlv redigera, uppdatera och tillvxt-
trdgrd, tvtt & rengringsmedel, berkna p vr nya medlemswebb. Dessutom har du dr fullstndig
ekonomisk versikt och kan genomfra ekonomiska transaktioner och se
papper, hund & kattmat, jord, skor din redovisning digitalt. Allt blir enklare, smidigare och mer nutid.
& stvlar, frg, vgtrummor, mark & Johan Dammstrm 010-150 25 45 Johan Lidgren 010-150 25 46
drneringsrr med tillbehr, gasol,
arbetsklder, djurfoder ... www.norrskog.se

18 Lidentidningen 2016-4 Lidentidningen 2016-4 19

 INGRID STHL MINNS UNGDOMSTIDEN I
Men Erke var inte bara en snll och hjlpsam -Farfar ansgs ha gvan att stmma blod, det
JRKVISSLE person, han hade ocks mnga intressen av al- vill sga stilla blodflden av allvarligare slag.
lehanda slag. Han sysslade bland annat med Vid ett tillflle minns jag att en granne till oss
Ingrid Sthl r fdd och uppvuxen i Jrkvissle, som hon lmnade som 22-ring att dra egenhndigt tillverkade vattenled- dk upp drhemma. Det enda ha sa till farfar
1942. nnu idag har hon dock mnga minnen frn sin uppvxt i det medelpadska ningar konstruerade av trstockar. Med hjlp var: A Maria blr. Farfar brjade d lsa n-
lantbrukarsamhllet under 1920- och 30-talen. av dessa kunde vatten transporteras frn hgt gon sorts formler eller ramsor. Han lste dem
belgna kllor ner till grdarna. Hemmavid dock bara tyst fr sig sjlv, s jag hrde aldrig
Ingrid vxte upp tillsammans med fem syskon som ldsta barnet till Robert Gerdin hade Ingrids familj ledningar dragna till ladu- hur de ld.
och Zenobia Nsman. Som ldst i syskonskaran var det naturligt att hon redan i grd och stall, och p s vis slapp man pumpa
unga r fick hjlpa till i hemmet med att passa sina mindre syskon, stda och diska, vatten ur brunnar p sedvanligt vis. I sin ungdom var Ingrid engagerad i den lo-
rensa ogrs och mjlka kor. kala IOGT-freningen, frst i ungdomslogen
Sin mesta tid spenderade Ingrids farfar i sin Banrvakten, senare i storlogen Skansbaneret.
Nr Ingrid brjade i skolan i Jrkvissle 1927 pristagare och nationalskald, fortfarande kun- egen smedja. Dr pysslade han med att smida Freningen organiserade bland annat nyrs-
gde undervisningen rum endast varannan de vara i livet. Men s stod det i skolboken! medar till klkar eller laga jordbruksredskap. revyer, dr den drivande kraften var Mauritz
dag. Lrarinnan Anna Larsson hade lektio- Det dagliga jordbruksarbetet verlt han d- Lidberg, far till den senare knde konstnren
ner med rskurs 1 och 2 ena dagen, nsta dag Ingrid trivdes bra i skolan. Srskilt uppskattade remot helst till andra. Erke var ven lite spe- Rolf Lindberg. Ingrid minns bland annat:
med rkurserna 3 till 6. Efter ngot r anstll- hon de utflykter och skolresor som anordna- ciell p annat vis: -Vid ett tillflle deltog jag i en sketch dr jag
des nnu en lrare, Torsten Jonsson, och un- des. Vid ett tillflle fick eleverna resa till lrare
dervisningen kunde nu bedrivas fr samtliga Jonssons frldrahem p Alnn. Man fick lra
rskurser alla skoldagar. sig om odling av grnsaker. En utflykt till hen-
nes fars skogsskifte var kanske inte s exotiskt.
Ingrid erinrar att hon som elev inte var s fr- Men det var spnnande att studera gamla gro-
tjust i att lsa historia, dremot var geografi par fr bjrnfngst p Plberget.
ett mne som lockade. Hon kunde dock inte
begripa att Verner von Heidenstam, nobel- Som hemmansgare blev det mycket arbete
i skogen fr Ingrids far Robert. Alla
virkestransporter skedde med hjlp av
hstar. Virket tippades sedan ner i In-
dalslven fr vidare flottning, men inte
frrn det tummats (uppmtts och
uppmrkts) enligt konstens alla regler.
Vid Jrkvissle fanns en vattenrnna fr
att underltta transporten av timret ner
till lven.

Ingrid har srskilt positiva minnen av sin

Skolklass fotad vid Jrkvissle gamla skola, ett ex-
empel p hur skolklasserna kunde se ut p lands-
bygden. Skolfrken var Anna Larsson. Pojken i
frmre raden, trea frn vnster, r Rolf Lidberg.
Foto: troligen Mauritz Lidberg.
20
farfar, Erik Adolf Gerdin, kallad Erke.
Nr hon vid ett tillflle tillsammans med
en vninna i hemlighet lnade sin farfars
spark och rkade ha snder den, sade
han aldrig ngot om saken trots att han
frmodligen hade frsttt vad som hade Den gamla IOGT- logelokalen Skansbaneret i Jrkvissle. Byggnaden revs i slutet av
hnt. Han skaffade bara en ny. 1950-talet och ersattes p annan plats av nuvarande Skansborg (Jrkvissle Folkets Hus).
Foto: troligen Mauritz Lidberg.
Lidentidningen 2016-4 Lidentidningen 2016-4 21

ngom i Jrkvissle. Idag delvis verdmt. Foto: troligen Mauritz Lidberg.
skulle agera en piga som snubblade p trs-
keln och tappade en kaffebricka. Jag var s
blyg som barn, och har svrt att begripa hur
jag vgade upptrda infr publik.
Hon var ven med och framfrde visor, till
vilka Mauritz skrivit texter med lokal anknyt-
ning till knda melodier. nnu idag kan Ing-
rid erinra versen:
Vi kunna tippa som sista ml
att upp Stensj allmnning
det bliver s ocks mycket kol
om det blir rent ifrn hembrnning
om det inte blir ngon sn
eller om IFK rent av ska d
om J.B. fr slja sitt h
det ska vi ta och tippa
Musiken kan man sga att Ingrid hade i blo-
det. Hennes farbror var dragspelsmusikern
Fritz Gerdin, som tillsammans med sin kusin
Erik Gerdin drev det populra kapellet Fritz-
Eriks under 1930-talet. Ett stende inslag i
det lokala njeslivet var de s kallade gubb-
22
och krringbalerna. Terminologin hngde p
om det var herrarna eller damerna som vid
tillfllet stod som arrangrer.
Julfirandet var lite speciellt i Jrkvissle, bert-
tar Ingrid:
-P den tiden hade byn tv affrer. I ngon av
dessa kpte man sina julklappar, som fram till
julafton frvarades i en stor lda. Varje r var
det sedan ngras uppgift att agera jultomte
och fara runt frn hus till hus med julklap-
parna. Byn delades upp i tre omrden yste
byn, veste byn och ngom och varje jul-
tomte fick ansvar fr ett av dessa. Jag var sjlv
med och tjnstgjorde som jultomte vid tv
tillfllen d jag var i femtonrsldern. Vid
varje stopp blev man bjuden p apelsiner eller
choklad.
Seder och bruk skiljde sig i vissa avseenden
ganska mycket frn dagens, erinrar Ing-
rid. Inte minst gllde detta i samband med
begravningar:
Lidentidningen 2016-4
-Innan den egentliga begravningen frekom ningom gifte ho sig och bildade familj i sin
ngot som kallades uttag eller likutbrning. nya hemstad:
Man samlades i det hem dr ngon avlidit,
dr den dda lg p lit de parade. Uttag av- -Jag har aldrig ngrat resan till Motala. Det
rundades med kaffe och sta kakor eller kex. var mnga i min generation som liksom jag
Som barn deltog jag vid uttag flera gnger d lmnade Jrkvissle. Det var inte s mnga av
grannar eller bekanta avlidit. Nr min far- dem jag vxte upp med som blev kvar.
mor dog 1929 gjorde vi s, liksom ven nr
en bror till mig ngra r senare avled endast Peter Igelstrm
elva mnader gammal. nnu vid en lder av
96 har Ingrid tskilliga minnen frn sitt barn-
doms Jrkvissle att bertta. r 1942 lmnade
hon hembyn fr Motala. Hennes farbror Fritz
hade flyttat dit med sin familj och nr det
vntades pkning i familjen insg man att
man behvde hjlp i hushllet. Ingrid stllde
vriga tjnster:
upp och reste tillsammans med sin farfar med LayOut
tg till stergtland. Det som frn brjan var Hemsidor - Reportage foto
planerat som en tillfllig visit blev dock per- Brochyrer - reklam
manent. Ingrid skaffade sig eget boende och korrektur
0692-211 01
brjade ta arbeten som smmerska. S sm-
God Jul och Gott Nytt r
nskar
Handelsbanken Liden
Nytt r - nya sparml?
Boka tid hos Maria Jakobsson 0692-60962
www.handelsbanken.se/liden
Handelsbanken Direkt 0771-77 88 99
Lidentidningen 2016-4 23
 God Jul
&
Gott Nytt r
Nrlivs med brett sortiment Nybyggnationer
Ombyggnationer
ppettider Korv Tillbyggnationer
Bakeoff kaffebrd
Vardagar 07.00 20.00 Gasol
Lrdag 08.00 20.00 Dckservice Anvnd grna rotavdraget
Sndag 09.00 20.00 Sjlvtvtt

Sundsvallsvgen 1, Bispgrden
bispgardens.trafikbutik@telia.com Pr Hansson, Lidenvgen 118, 070-3439750, par@hanssonbygg.se, www.hanssonbygg.se

SLJER
KROSSPRODUKTER FRN
BALLAST

24 Lidentidningen 2016-4 Lidentidningen 2016-4 25

 INDALS BLOMSTERFOND

Indals blomsterfond eller mer korrekt Indals frsamlings blomsterfond skall p ett
vrdigt stt hedra en avlidens minne. Gvor samlas i en fond som gagnar kyrkan,
frsamlingslivet och kulturella verksamheter inom Indals frsamling. Alla gvome-
del gr tillbaka till frsamlingen i ngon form. Under rens lopp har Indals blom-
sterfond bidragit med medel till kyrkans och kyrkogrdens utsmyckande. Bland det
senaste r bordsljusstakar i tenn till sockenstugan, en ljusbrare i smide till min-
neslunden samt ett brtcke till kyrkan. Kostnaden fr det senare delades mellan
PRO Indal, frsamlingen och blomsterfonden.

Medlem i blomsterfonden r varje skriven per-

son i Indals frsamling som under ret bidragit
med en gva till fonden. Frdelning av medlen
beslutas av rsmtet. Intkterna varierar frn
r till r. Fr de senaste ren r beloppet 13
600 kr/r. Det stora antalet fonder i Sverige har
kraftigt kat konkurrensen om frivilliga medel.
Det mesta av blomsterfondens arbete sker p
ideell basis. De administrativa kostnaderna
uppgr till i snitt 3 800 kr per r.
Bengt Christers Orkester frn Hrnsand,
tidigare professionella dansbandsmusiker,
Trivseltrffar underhll vid oktobertrffen med populra
Indals blomsterfond arrangerar tta gnger ltar.
per r trivseltrffar p ldreboendet Solgrden
i Indal. Till en brjan var det i liten skala med
dragspelare och kaffekorg p enskilda avdel-
ningar. Idag i samarbete med Solgrden, som
hller med kaffe och lokal, medan blomster-
fonden svarar fr hembakat kaffebrd och Barbro Eckmhl var arrangr fr Trivseltrf- Blomsterfondens styrelse 2016
underhllning. Alla som orkar och vill vara fen i oktober p Solgrden.
med samlas i aulan och ven anhriga och Ordfrande Kerstin Olsson
ortsbor erbjuds delta och fr d fika till en ten. Minnen vcks till liv. Vice Annelie Vstergren
mindre kostnad. Lidens och Holms bloms- Sekreterare Birgitta Backlund
terfonder har under ett par r sponsrat med Vill du ge en gva till Indals blomsterfond Vice Marianne Vesterlund
pengar till underhllningen p Solgrden. ring Barbro Eckmhl tel. 060-921 91 eller Skattmstare Barbro Eckmhl
ven personer frn deras frsamlingar r bo- 070-589 16 56. Blomsterfondens plusgiro Ledamot Margareta Mattsson
ende p Solgrden. r 38 98 74 - 9. Ett minnesblad med giva- Ledamot Ingamaj Lundahl
rens namn och minnesord verlmnas till Ersttare Margareta Sandstrm
Vid oktobertrffen kom nrmare 50 personer. anhriga. Ersttare Ingrid Kllberg
Bengt Christers Orkester spelade, dvs. Bengt Ersttare Birgit hln
Nilsson och Christer Bystrm, mngriga Text och bild: Arne Johansson
musiker frn Hrnsand. Musiken knns Jrkvissle Exempel p minnesblad frn Indals
igen och mnga sjunger med och klappar tak- blomsterfond.
26 Lidentidningen 2016-4 Lidentidningen 2016-4 27
 VINTERSSONGEN 2016 / 2017
VETTEN ALPINA, VTTABERGET
Nu laddar vi upp fr en ny hrlig slalomssong! Vi jobbar fr fullt med att f
ordning p snkanonerna i backen s att vi fr mjlighet att ka slalom en lite
lngre period n vi brukar. Vi hller tummarna att allt flyter p!
Fr mer information runt medlemskap samt ppettider i vinter se vr hemsida:
www.vetten.se. Flj oss grna p Facebook Vetten Alpina, den uppdateras
fortlpande!
Knner du att du r intresserad av att hjlpa till under denna ssong s kontakta
ngon av oss: Catharina Hdn 070-624 27 71, Tommy Stridh 070-248 25 90
eller Martin Jakobsson 076-788 76 66

Jrkvissle Ekoktt
Julklappstips!
Ge bort en prenumeration p Lidentidningen
Vi har ett ekologiskt jordbruk som r kravgodknt.
Stt in 200 kr p plusgiro 195 35 99-6. Uppge namn och adress till mottagaren Vi har dikor och fder upp kalvar
och ditt eget namn s skickar vi tidningen med posten. till 1 1/2 - 2 rs lder.
Du kan bestlla ungnt styckat
och klart, hel, halv, kvart, ttondel.
rjan Rudin o Pia Ngele
Jrkvissle 213, 860 41 Liden
070 534 93 83
jarkvissle.ekogardar.se

www.ncm-ss.se Tel 0696-100 69

pettider
070 - 534 00 04 M
Vra p
n -F r e 10.00-17
.00
.00
www.stooks.se
Centralgatan 16
10.00-13
Lrdag HAMMARSTRAND

28 Lidentidningen 2016-4 Lidentidningen 2016-4 29

 TEATERN SOM R RESANDE I Cecilia Kyllinge har givit ut en CD med ltar skrivna

UNDERHLLNING K p biljetter
av Bjrn Afzelius, i ny tappning. Nu till
turnerar hon
och tre musiker med hyllningskonserten S vill
jag bli. julklapp !
vgar av ngon outgrundlig anledning korsas Vem var Bjrn Afzelius? Vad ville han och varfr?
Vem
Hur var Bjrn
trffades han ochAfzelius?
Mikael Wiehe?Vad Hur ville han
fddes
utan att vi riktigt frstr hur. och Bandoola
Hoola varfr? HurBand?trffades hanrelation
Hur var hans och Mi- till
kvinnor? Till pressen?
kael Wiehe? Varfr var
Hur fddes det sBandoola
Hoola viktigt fr
Bjrn att st upp fr de svaga? I konserten blan-
Band?
das Hur var
ltar ssom hans
Sng relationAtlantis,
till friheten, till kvinnor?
Ikaros,
Tre fantastiska killar agerade p scen, tv som Till
S villpressen? Varfr
jag bli och En kungens varman
detmed
s viktigt
anekdoterfr
byoriginal och en som utifrnkommande och tankar.
Bjrn att st upp fr de svaga? I konser-
artist. S brjar berttelsen som innehller ten blandas ltar ssom Sng till frihe-
Medverkande:
bde allvar och skmt. En historia hur det ten, Atlantis, Ikaros, S vill jag bli och En
Cecilia Kyllinge:
kungens man Sng,
medBerttande
anekdoter och tankar.
kan g i livet och som aldrig gr att glmma
Bengt Kyllinge:
men fortstta att leva det mste man ju. Och Medverkande
Saxofoner, Sng, Piano, Gitarr
hur trdar vvs ihop. En massa underbara Cecilia Kyllinge, Bengt Kyllinge,
Fia Viktorsson:
Sng, Percussion, Gitarr
Favorit i repris fast nd ngot helt annat. igenknningsbara snger fick vi hra ocks. Fia Viktorsson, Anders Larm
Anders Larm: Stende ovationer nr Bjrn Afzelius hyllades
ven i r kom Friteatern p besk till Gamla Piano, Sng, Gitarr, Bas Konserten avslutades med tv extranummer innan
Jrkvissle Folkets Hus publiken gick ut i sommarkvllen pminda om
skolan i Lngliden med en musikteater. Peter Danielsson, Colbjrn Lindberg och Lrdagen
ANTAL den4 4st LNGD:
MEDVERKANDE: mars45kl.18.00
+ 40 min gemenskap och medmnsklighet.
- Dala-Demokraten
Mats Nolemo var de tre skdespelarna som SPELYTA: 3x5 meter ELKRAV:
Biljettpris 250 kr 220 V
Nostalgitripp som
LJUD: Eget verkligen en kvll som lmnade spr.
Den lnga vgen till nu - en skrna frn bjd oss p den hr tnkvrda historien. Och BYGG/RIVTID: 2 tim/1tim BRHJLP: Grna Bjrns Afzelius stora och ordda
berr p riktigt
- Barometern
skogen. En pjs av Carina Molander. efter kaffepausen fortsatte de att underhlla Servering av paj, sallad,
MRKLGGNING: Ej ndvndigtkaffe, the engagemang fr demokrati och rttvisa.
Kontakta Maria
PRIS: 18 000:- 070-606
+ resa/logi 66 15
(el. enhetspris) - Hela Hlsingland
Arrangr var Lnglidens byggnadsfrening, med historier och sng och musik. www.skansborg.se
BOKNING: cecilia@kyllinge.se Tel: 076 - 239 33 36
med std av Sundsvalls kommun och www.humormusikochallvar.nu
Arrangrslyftet. Den handlade om hur vra En hrlig kvll. / Anna Jerrefalk

STRST I SVERIGE P SPECIALSORTIMENT

MYGGJAGARE OCH NBBSTVLAR
Fredagen den 21 oktober var det nostalgiafton
p Skansborg i Jrkvissle. Vi gstades av fyra
fullfjdrade artister som bjd p tillbakablickar
frn 50-, 60- och 70-talen. Och pltsligt kom
man ihg hur det var och hur mycket som
r frndrat. Jag tror jag knde igen nstan
alla snger fast en del hade faktiskt glidit ner
lngt i hjrnfrrdet.
Solveig Bergqvist Larsson, Cecilia Kyllinge,
Anders Larm och Jan-Olof Jonsson var gnget
som tog oss med tillbaka till vr ungdom. P
en och en halv timme bjd de p en berttelse
om hur vi levde och vilken musik vi lyssnade
till. Det var gamla godingar som Gunnar
Wiklund, Clas-Gran Hederstrm, Ted
Grdestad, Rock-Olga, Abba med flera. Det
30
Efterfrgan r stor!
var en pminnelse om vad vi gjorde, vad vi
tyckte och hur vi levde. Det r en bra resa vi Vr industri i Klarne, Octowood Vlkommen att kontakta oss!
gjort efter att andra vrldskriget tog slut. frdlar ditt virke lokalt.
Peter Zwahlen
Det hr minnet kommer jag att leva lnge p. Gallra din skog nu! Vi Tel 0696-68 11 50
peter.zwahlen@
/ Anna Jerrefalk kvalitetsgallrar och frdlar rundvirkeskog.se
din massaved till Octostolpar.
Tnker du slutavverka tall?
Den 4 mars finns mjlighet att terse och lyssna Stefan Maina
till Cecilia Kyllinge som med sitt band hyllar Vi har stort behov av lednings- Tel 0696-68 11 49
Bjrn Afzelius - se annons p nsta sida. Af- stolpar samt stamblock. stefan.maina@
seluis var en av de mest knda proggarna rundvirkeskog.se
under 1970-talets musikrrelse. Hans kompli-
cerade liv, med mnga kvinnoaffrer, beskrivs i
dokumentrfilmen Tusen bitar som visades p
bioagraferna frra ret. www.rundvirkeskog.se
Red.
Lidentidningen 2016-4 Lidentidningen 2016-4 31
 Sponsra
Lidentidningen!
Lidentidningen r beroende av sina lsare, sponsorer och annonsrer
och vi p redaktionen hoppas att den ska fortstta att komma ut. Du kan stdja
vrt arbete p flera stt:

Direktsponsring
Du eller ditt fretag kan sponsra Lidentidningen genom att stta in valfritt belopp p vrt
plusgirokonto. P en sida i tidningen kommer sponsorerna att presenteras

Annonsering
Du kan frkpa annonsplats rligen genom att betala in annonspriset i frskott. Du kan
ocks kpa annonsutrymme fr varje nummer som vanligt.

Prenumeration
Du fr Lidentidningen per post adresserad till dig. Drigenom frskrar du dig
inte bara om ditt exemplar, du bidrar ocks till tidningens fortlevnad!

Redaktionen

32 Lidentidningen 2016-4