Mlndal delar

Lrande och inflytande p riktigt

nr olikhet r normen

Ett magasin om
praxisnra forskning
& erfarenhet
Innehll
04.
Dtidens ider mter framtidens behov
Christer Ferm & Per Skoglund om behovet av frndring och samverkan fr en skola i tiden

06.
Frskolan i fokus
Anette Eskilsson om det organiserade ntverkets betydelse fr utveckling

10.
Processer som frndrar p djupet
Camilla Rudevrn om vikten av handledning och stttning i utvecklingsprocesser

14.
Film som verktyg i en reflekterande kultur
Ur rapporten Lrande och inflytande nr olikheten r normen

16.
Att skapa inkluderande utvecklingsmiljer
Gunilla Almgren Bck om betydelsen av att frst verksamhetens struktur och logik

20.
Tankar i tiden
Skolutvecklare om det viktiga

21.
Nsta steg och framtida utmaningar
Christer Ferm och Per Skoglund blickar framt
Mlndal delar...
...r en publikation vars syfte
r att belysa gemensamma
erfarenheter ur praxisnra
forskning och projekt. Med
avstamp i projektet Lrande
och inflytande - nr olikhet r
normen, delger vi vrt lrande
fr att bidra till en gemensam
hllbar och dynamisk
utveckling av svensk skola.
Vlkomna till Mlndal!

Ansvarig utgivare
Christer Ferm,
Utvecklingschef, Std
och utvecklingsenheten,
skolfrvaltningen, Mlndal

Projektsamordnare och
rapportskribent
Gunilla Almgren Bck, Std
och utvecklingsenheten,
skolfrvaltningen, Mlndal

Grafisk formgivning och

bildproduktion:
nordienT, Namdar Nasser

Redaktr, text och bild:

nordienT, Annica Anderson

Skribenter
Annica Anderson
Christer Ferm
Per Skoglund

Portrttbilder
Anders Eriksson

Medverkande frn Std

och utvecklingsenheten,
skolfrvaltningen Mlndal:
Gunilla Almgren Bck
Anders Eriksson
Anette Eskilsson
Christer Ferm
Anders Karlsson
Camilla Rudevrn
Kristofer Skogholm

Specialpedagogiska
skolmyndigheten
Per skoglund

3
#molndaldelar

Christer FERM & Per Skoglund

Dtidens ider mter

framtidens behov
Vi r mnga i Sverige och andra lnder som Christer Ferm
bde har insett och frsttt att vi behver Utvecklingschef
frndra vrt utbildningssystem nr det gller
organisering, kompetens, innehll och syfte.
Vi lever i en vrld idag dr varje frskola och skola knna reell
frndringar sker snabbare n delaktighet och gra sin resa i den
lrandet. Skolan r inte lngre gemensamma riktningen, Utifrn
spjutspetsen in i framtiden. sina nuvarande behov och sitt nu-
lge.
Det betyder att vi utbildar fr en Fr att kunna testa vra tankar
dtid eller. en nutid som snart r om verksamhetsutveckling p
frbi. riktigt och f bde perspektiv Per Skoglund
Mer sllan utbildar vi fr en fram- inifrn och utifrn, har vi i Mlndal
tid dr aktrsberedskap, initiativta- arbetat tillsammans med lrosten FoU-samordnare, SPSM
gande, delaktighet och kreativitet och myndigheter i ngra olika sats-
r huvudfokus. ningar under ngra r. Inifrn och ut samt utifrn och in
De barn och elever som vi arbe- 10 av vra 50 chefer och enheter
tar med nu i frskola och grund- med barn frn 1-16 r har varit di- Fr att mnniskor och organisationer
skola kommer ut i arbetslivet om rekt inblandade i det som vi kallar skall kunna lra med och av varan-
10 25 r. Vem vet hur det ser ut Lrande och inflytande p riktigt dra krvs msesidighet och intresse
och vad som behvs d? nr olikhet r normen. frn bda att lra mer. Vi har haft tu-
Mlndal har brjat sin frstel- Det innebr att cirka 200 peda- ren att i samarbetet med bde myn-
seresa mot framtidens kompetens goger, 10 chefer och 2000 barn digheter SPSM och Skolverket samt
och lrandebehov. och elever har varit med i verk- universitet och hgskolor (Gteborg,
samhetsutveckling p riktigt. Verk- Bors och Linkping) ha haft en m-
Verksamhetsutveckling p samhetsutvecklare frn Std och sesidig frstelse och insett vinsten
riktigt i Mlndal Utvecklingsenheten i Mlndal har av denna perspektivinsikt.
Varje kommun behver utveckla samspelat med FoU- ledaren frn I Mlndal har vi haft nytta av att
kombinationen av ett styrt system SPSM samt forskare frn universitet frst utifrnperspektivet och myn-
med lokal anpassning. och hgskolor. digheter och lrosten har haft nytta
Detta fr att vi skall kunna ha En gemensam underskande av att frst inifrnperspektivet.
en riktning p den politiskt styrda och utvecklande resa har pgtt Det r antagligen s ett fruktbart
verksamheten och samtidigt lta under ngra r. samarbete behver g till att gra

21
4
 #molndaldelar

ngot tillsammans p riktigt, uti-

frn och i, skolors olika vardags-
En intressant frstelrare mot kad process-
frmga.
verkligheter. arena dr ingen Vi behver tnka lngsiktigt, men
Vr erfarenhet, prvade erfaren- ocks agera i nuet fr att kunna
het och beprvade erfarenhet har har tolknings- stlla om kursen och riktningen
mtt forskningsresultat i en kom- fretrde efter omvrldens rrelser just in
plex verklighet med riktiga aktrer time. En agil inriktning har vi haft
i frskola och skola. i denna verksamhetsutveckling
Det har skapats en intressant och det har hjlpt oss att inte
arena dr ingen har naturligt tolk- kra fast i s mnga hinder d vi
ningsfretrde. fr att skapa hllbar verksam- har kunnat omprva och stlla
hetsutveckling som ger effekter om kursen efter vr nuvarande
Vr nuvarande frstelse i termer av skolans och elevernas frstelse.
Vi har lrt en hel del under ngra resultat. Avtal och avsiktsfrkla- Alla enheter behver ett utifrn-
intensiva r tillsammans i vrt fr- ring behver skrivas med fler perspektiv fr att f syn p sin
sk till en verksamhetsutveckling n chefen innan vi gr in i ett egen frstelse och sitt ageran-
dr vi vver ihop teori, praktik och utvecklingsarbete. de i frhllande till helheten.
forskning. Vi har mtts i en kontext Det behver finnas en kompetent Aktrer p olika niver behver
dr begreppen top down och central stdfunktion som kan agera tillsammans fr att samla
bottom up har ftt samspela. samordna de utvecklingsinsatser kraft att vga frndra.
Vrt arbete har skapat prvning som grs och de funktioner som Fr hllbar verksamhetsutveck-
av erfarenheter och ett antal be- finns i en kommun. Inte minst ling behvs tillrckligt ovanliga
prvade erfarenheter som r ge- r denna funktion viktig fr att inspel och impulser dr bde
mensamma fr de 10 enheterna: utbilda och stdja lokala peda- trygghet, utmaning och reflek-
Vi behver involvera hela en- goger, specialpedagoger och tionsmjligheter finns.
heter och all personal fr att
bestende frndring skall ske.
Organisering av verksamhets-
utveckling p enheten behver
ske via t ex en utvecklingsgrupp
med representanter frn olika
delar/funk tioner i enheten.
Gruppen behver mtas re-
gelbundet tillsammans med
chefen.
UTBILDNING
Det behvs trnade pedagoger
som vi kallar processledare/
processtdjare p enheten som
kan hlla i samtal i regelbundna
mten i processgrupper med
ett lagom antal deltagare i varje
(6-8 personer). I dessa grupper
kan svl gemensamma teman
processas som att varje grupp
har sitt fokus utifrn en inriktning
p enheten eller i kommunen.
Chefsbyten r en stor utmaning

1
5
#molndaldelar

Samtal med anette Eskilsson

Frskolan i fokus

De verktyg och processer vi arbetat Anette Eskilsson

fram frfinas och fortstter utvecklas i det Skolutvecklare
kontinuerliga samarbetet mellan enheterna &
och individerna. Reflektionsytan som skapas i frskollrare
frskolentverket ger ett slags metaperspektiv
p utveckling i sig.

Hon lever som projektet lr. likvrdigheten inom Mlndals stads

Med ett behagligt lugn och en frskolor. Formen fr detta ntverk
dmjuk frmga att st tillbaka r direkt kopplat till de lrdomar
fr att lyfta fram andra kom som gjorts i projektet Lrande och
Anette Eskilsson in i projektets Inflytande p riktigt nr olikhet
senare del. r normen, d fokus i ntverket r
att arbeta utifrn den modell fr
Det har gjort att hon ftt mjlighet skolutveckling som har utvecklats
att flja frndringarna nr de in- inom projektet. Ntverket bygger
trtt i praktiken. Som frskoleut- p det kollegiala lrandet med
vecklare hade hon sedan tidigare
fokus p likvrdighet i frskolan.
Att komma in i verksamheter
dr det kollegiala lrandet hade s
tydligt genomslag och utgjorde en
s viktig del av utvecklingsarbetet
synliggjorde verkligen strukturella
frndringar allteftersom de tog
plats, berttar Anette. Ngonstans
fddes idn om att ur detta arbete
kunna plocka russinen ur kakan
och fokusera p att frstrka, be-
vara och utveckla det som hade
kommit att fungera vl. Resultatet
blev starten av ett frskolentverk
hsten 2015 (FN) med syfte att ka

6
 #molndaldelar

Det finns en stolthet ver

utvecklingen...
fokus p arbetsplatsbaserat lran- p sin frskola genom att kritiskt
de och beprvad erfarenhet .Bland granska sig sjlva, den egna och
annat genom lrande samtal och andras verksamhet, kartlgga, in-
aktionslrande besk. formera, samtalsleda, terkoppla,
dokumentera och utvrdera. Nt-
Frskolentverkets betydelse verksmedlemmarna fr en kom-
fr kompetens- och petensutbildning i att samtalsle-
verksamhetsutveckling da processgrupper inom ramen
Ntverksmedlemmarna har en fr FN. I ntverket finns en repre-
aktiv funktion i utvecklingsarbetet sentant frn varje frskolechefs

7
#molndaldelar

Att f vara en del av

det hr r underbart...
verksamhet och mlet r att alla
anstllda inom frskolorna i Mln-
dals stad ska medverka i en pro-
cessgrupp med koppling till FN
fr att tillsammans arbeta med en
systematisk frskoleutveckling.
De verktyg och processer vi
arbetat fram frfinas och fortst-
ter utvecklas i det kontinuerliga
samarbetet mellan enheterna och
individerna. Reflektionsytan som
skapas i frskolentverket ger ett
slags metaperspektiv p utveck-
ling i sig.
Det handlar om medvetande
kring hur du frstr gynnsamma
faktorer fr utveckling. Samver-
kan med andra och den spegling
som sker skapar ett hlsosamt
utifrn perspektiv som gr att vi
kan ifrgastta de strukturer vi
befinner oss i och frndra dr det
behvs. Den hr frstelsen r yt-
terst viktig fr att inse hur mycket
du faktiskt kan pverka det som
hnder. Nr vi frstr varfr saker
och ting sker blir det mjligt att
ta det egna personliga ansvaret
fr utveckling, reflekterar Anette
vidare.

8
 #molndaldelar

Ytterligare framgngsfaktorer Frskolentverket verkar

fr ett fungerande ntverk
Verktygen frn processledar-
utbildningen fr att driva ett pro-
fessionellt samtal samt frskole-
utvecklarens besk har satt fokus
p funderingar kring nulge i fr-
hllande till var vi varit och vart vi
r p vg. Just det hr intresset
utifrn fder motivation och extra
anstrngning kring taganden.
Den professionella bekrftelsen
av yrkesutvandet som uppstr i
dessa mten skapar en entusiasm
ver det som genomfrs, vilket
utgr brnsle att fortstta vidare.
Just sjlva ntverkstrffarna r
viktiga, eftersom deltagarna dr
kontinuerligt beskriver sin resa.
Det gr att alla tvingas backa ut
ur sin plantering och granska sig
sjlva. Sjlvreflektionen gr att
frstelsen fr uppdraget kar.
Stimulansen utifrn har vi sett r
en nyckelfaktor till framgng i ut-
vecklingsarbetet. Det som sanno-
likt r absolut viktigast r en trygg,
tilltande milj dr acceptans och
frstelse upplevs. Fr att ta sig
an utmaningar behver mnniskor
i organisationens alla olika niver
knna sig trygga. D vxer viljan
och nyfikenheten kring att utfors-
ka sina egna beteenden och vxa
tillsammans med andra.
samtidigt som en funktion
Det ska inte vara beroende av en
person. Drfr planerar vi bde
parallella processledar/stdjarut-
bildningar och fortsatt handled-
ning. Kommer du ny in i verksam-
heten innebr det att du lr dig
verktygen direkt.
Mlet r att alla skall kunna hlla
professionella samtal och dela ett
gemensamt sprk fr de lrande-
och utvecklingsprocesser som
ger rum. Frskoleutvecklarens
roll r att anta ett utanfrperspektiv
p alla processer och komma med
input, analyser kring det som sker.
P s stt blir frskoleutveck-
laren ytterligare ett verktyg. En
utveckling jag verkligen ser fram
emot att f ta del av, avslutar Anet-
te entusiastiskt.

Nsta steg i utvecklingen

Vi arbetar fr ett sjlvgende
ntverk som drivs utifrn enga-
gemang och intresse fr utveck-
ling,
Nsta steg fr oss r att vra
medlemmar ska knna att nt-
verket ocks r ett std fr dem i
deras roll som processtdjare ute
p enheterna.

9
#molndaldelar

Samtal med CAmilla RudevrN

Processer som frndrar

p djupet
Att ta relationen p allvar r grunden fr Camilla Rudevrn
innovativ och kraftfull utveckling. Skolutvecklare

Hon har brunnit fr utveckling s fr en grupp frskolepedagoger

lnge minnet br i tiden och hon och insg verkligen att processleda
har i alla situationer tagit fasta kollegialt lrande behver tid. Det
p mjligheten att frbttra. r ett hantverk. Ngonstans i den
processen brjade uppdraget ta en
Camilla Rudevrn anvnder den- annan form.
na innovativa drivkraft i allt hon
gr och stter drmed fokus p Tydlig uppfljning av arbetet
hur. Det gr att hon hela tiden s- skapade action vilket gav
ker nya vgar och riktningar fr att utveckling
gra verksamheter bttre. Just detta att inte bara slppa
Ett naturligt steg i den egna pro- det vi pratat om utan att uppflj-
fessionen blev att vidareutbilda ning gde rum gjorde en enorm
sig till IKT-pedagog och ka p skillnad fr resultatet p verksam-
samtalskompetensen p flera stt, hetsniv och fr individen. Pro-
bland annat genom ledarskaps- cessen uppfljningen satte igng,
och verksamhetscoaching. Verk- frndrade allt. Det blev pltsligt
tyg och frhllningsstt hon sedan tydligt att mnniskorna i verksam-
kunnat anvnda p olika stt i sina heten agerade medvetet och ge-
uppdrag. nomfrde i hgre grad.
Nr vi p utvecklingsenheten Detta frhllningsstt lade s
startade detta arbete hade vi frst smningom grunden till Lrande
ett IT-relationellt perspektiv p allt. och inflytande nr olikheten r
Vi satte tekniken i fokus och det normen. Flera av enheterna hade
blev ganska snart tydligt fr oss att arbetsgrupper med en doktorand
ett korrekt infrande enligt praxis och en skolutvecklare, i form av en
gr men om vi inte bygger relatio- processledare, knutna till sig. Detta
ner med de mnniskor som ska an- gav en fantastisk mjlighet till ett
vnda tekniken och stta den i spel frdjupat lrande. Att verka i grupp
hnder ingenting i praktiken. Jag och att ing i ett sammanhang,
fick tillflle att bli processledare dr var och en hade personliga

10

taganden och terkoppling fr-
vntades, skapade kvalitet. Det
blev mer intressant att lyssna till
varandras iakttagelser och pp-
nade upp fr ett kollegialt lrande.
I det hr skedet inledde Mlndal
ett samarbete med Gteborgs Uni-
versitet och SPSM. Frutsttning-
arna frndrades i positiv riktning
och det redan pbrjade utveck-
lingsarbetet kunde skalas upp.
Det stod klart att processledar-
rollen var en framgngsfaktor och
idn om att varje enhet behvde
utbilda en till tv personer fr att
axla rollen tog fart. Det rckte inte
att frse alla med en manual om
utvecklingsarbete. Fr att beri-
ka enheternas vidare utveckling
behvde personalen f testa nya
verktyg och samtidigt f handled-
ning och std.
Behovet fdde den processle-
darutbildning vi startade. Det var
naturligtvis en utmaning att leda
och handleda kollegorna och det
i sig skapade en del komplexa si-
tuationer. Behovet av att ska int,
ta eget ansvar, testa nya vgar och
vga fatta beslut fdde ett enormt
personligt vxande med praxisnra
professionsutveckling som ml
Samtidigt blev frvntningarna
tydligare fr alla inblandade, fort-
farande med fokus p agerandet
som verktyg. Drivkraften och m-
let med att utbilda processledare
p den egna arbetsplatsen var att
hela tiden ska svar p hur alla i
organisationen kunde bli mer del-
aktiga.
Att flytta en framgngsrik modell
till ett nytt utvecklingsomrde
eller en ny enhet
Vissa av iderna som tagit fart i
Lrande och inflytande nr olik-
het r normen har gtt att utveckla
i andra sammanhang. Men att flyt-
ta ett frdigt koncept dr mnnisk-
ors egen pverkan utgr en s stor
del r nog inte mjligt. Resultatet
r alltid beroende av vilken kul-
tur iderna och verktygen landar
i. Som skolutvecklare har jag lrt
mig att varje tillflle r unikt. Det
finns inte en modell som passar
Att ge gr oss
gladare n att f
alla, det r absolut avgrande att
ta hnsyn till relationella perspek-
tiv frst och tillsammans arbeta
fram modeller som passar. Det r
ocks oerhrt viktigt att arbeta p
flera olika niver i organisationer-
na parallellt. Dels behver hela
verksamheten utmanas fr ett
lngsiktigt hllbart resultat och
som skolutvecklare behver vi ha
#molndaldelar
ett holistiskt perspektiv fr att fo-
kusera p rtt saker i de olika le-
den.
Ett frhllningsstt som gjort
skillnad i praktiken
Vi vet att teori som enda input
inte gr att vi skapar andra bete-
enden i praktiken, men att pverka
sitt eget mindset genom att agera
p ett medvetet annorlunda stt r
en oslagbar kombination.
Med hjlp av en tydlig process
har vi tillsammans skapat en milj
dr mnniskor knner sig trygga
i att vga prova nytt och ocks
vgar misslyckas. Det har skapat
en plattform av mod och kraft att
vga frndra fr att kunna pver-
ka. Det har ocks skapat en strre
acceptans fr olikheter.
Vi har gtt frn att ska yttre
lsningar till ett medskapande
baserat p de unika behov varje
verksamhet har. De frskolor och
skolor som medverkat har visat
tydlig frstelse fr vad utveckling
inifrn innebr. Individerna i verk-
samheterna tar nu hjlp av varan-
dra i strre utstrckning, utmanar
11
#molndaldelar
... spnnande utmaning i att
hlla processen vid liv...
kring nya lsningar och tar med
sig fungerande frhllningsstt
in i nya situationer och projekt. Vi
skolutvecklare har hittat tydligare
nischer i arbetet framt. Vi definie-
rar inte lngre uppdraget i termer
av att instruera fr utveckling. Is-
tllet ligger fokus p att involvera
alla, vga ta ett steg tillbaka, vara
lyhrda och flexibla.
12
Lrandet lever vidare i praktiken
Det r naturligtvis alltid en ut-
maning att hlla lrandet och er-
farenheterna vid liv, srskilt om
de frknippas med en person i
en verksamhet. Drfr har vi fo-
kuserat mycket p att se lrandet
under den hr tiden som ett fr-
hllningsstt, ett slags medvetet
 #molndaldelar

skapad kultur och inte ett projekt AR och VR pverkar utvecklingen.

med brjan och slut. Vi kommer De relationella kompetenserna i
att fortstta kombinera lokala in- samverkan med de digitala kom-
satser med centrala s att fr- mer definitivt mtas och f mycket
hllningssttet slr rot i organi- strre plats i framtidens skola och
sationen och dess organism, inte utveckling.
endast i en eller ngra personer. Det gr att vi som arbetar med
utbildning och unga kommer att
Erfarenheter som ger nycklar samtala med, inte om elever och
framt deras vrdnadshavare i hgre ut-
I nsta sammanhang ser jag gr- strckning. D har vi ntt vrdefull
na en bredare dialog, att vi dr- utveckling p riktigt.
med fr en strre spridning samt
kat engagemang och deltagan-
de. Mlet r alla enheter. Jag tror
p fler lrandebesk mellan en-
heter och att cheferna och deras
utvecklingsgrupper direkt arbetar
metodiskt med mten och upp-
fljning.
Sammansttningen av utveck-
lingsgrupper behver ske medve-
tet utifrn syftet att skapa dynamik.
Jag skulle personligen satsa p
att organisera klassrummen och
lrmiljerna annorlunda och jag
skulle vilja att barnen ocks utbil-
das i ett coachande frhllnings-
stt. verlag behver vi alla lyssna
mer, det r ingen slump att vi har
tv ron och en mun. Det kollegiala
lrandet har eleven i fokus, drfr
ska vi se till att ta tillvara elevernas
kompetenser i mycket strre ut-
strckning n vi hittills gjort.
K rin g e leve n f in n s o e rh rd
mngd data att dra nytta av. Vi
har frldrar som vill bidra, vi kan
med teknikens hjlp involvera och
pskynda delaktighet p ett helt
annat stt n tidigare. Nr lrare
drar nytta av processledarskapets
agila frhllningsstt och tillsam-
mans med eleven definierar viktiga
ytor att arbeta med, kommer upp-
fattningen om vad en skola r ta
helt andra uttryck. Vi ser redan att

13
13
#molndaldelar

Ur rapporten lrande och inflytande p

riktigt nr olikheten r normen
av Gunilla Almgren Bck

Film som verktyg i en

reflekterande kultur
Gunilla Almgren Bck
Skolutvecklare och
Filmmediet stimulerar alla vra sinnen och gr
specialpedagog
att vi effektivt kan terskapa en knsla. Ett stt
att aktualisera vr egen medvetenhet och vcka
ny inspiration fr vidare arbete helt enkelt.
Fr att sprida lrdomar bde p Mlndals Skolarenas YouTube
inom och utanfr projektet samt kanal och projektets webbsida.
fr att frmja det kollegiala Utifrnperspektiv genom olika
lrandet har vi bland annat stadier i filmprocessen en cirkulr
anvnt film som verktyg. process:
Filma fr att dela med sig av
Detta har genererat flera olika vr- erfarenheter ( envgskommuni-
den ssom reflektion av individu- kation)
Anders Eriksson
ellt frhllningsstt och analys av Att bli filmad och se p sig sjlv
verksamhet och arbetsstt. fr att utveckla frstelse kring Medieproducent
Filmaren har under de tv ren hur tanke och handling hnger
utvecklat en arbetsgng tillsam- samman frhllningsstt.
mans med de medverkande enhe- Att visa filmen och se den med
terna. Allteftersom har frstelsen andra (chef, arbetslag, elever ev.
utvecklats kring hur film kan bidra frldrar).
i arbetet med systematisk skolut- Att reflektera, analysera och
veckling. stta ord p det vi ser och upp-
Infr ett filmtillflle grs olika fr- lever tillsammans med andra
beredelser. Den som ska bli filmad nr vi ser filmen. Reflektioner har
r med och bestmmer och pver- synliggjorts genom att lgga in
kar bde genomfrande och pro- pratbubblor i filmen pedago-
dukt. En rkopia skapas av filmaren gens reflektion och koppling
som sedan bearbetas i dialog med till uppdraget
de medverkande. Detta gr att Synliggra drivkrafter bakom
de medverkande fr mjlighet att agerande samt omstta reflek-
utveckla sina tankar utifrn det tioner i nya handlingar och fr-
som r filmat. Filmerna publiceras hllningsstt.

14

Film ett proaktivt inspirerande
utvecklingsstt
En reflekterande underskande
kultur med gemensamma vrden
och begrepp r under utveckling
i verksamheterna och den stter
ljuset p bde kollektivt- och in-
dividuellt lrande. Demokratiska
arbetsprocesser och delaktighet
r bde en rttighet och ett an-
svar. Beprvad erfarenhet har ut-
vecklats i synnerhet med hjlp av
arbetsprocesser med film men
ocks med vrig dokumentation
som anvnts fr reflektion och
#molndaldelar
satts i handling i nsta steg. Att ha
en filmproducent med i projektet
har ven frmjat gldje i att se och
hra andra bertta. Filmmediet
skapar ocks mjlighet att inspi-
rera genom att fnga upp roliga
och minnesvrda gonblick i pro-
cessen som vi sedan kunnat ter-
vnda till. Det stimulerar alla vra
sinnen och gr att vi effektivt kan
terskapa en knsla genom att tit-
ta p ngon av alla de trailers som
producerats frn arbetet ute p de
olika enheterna.
15
#molndaldelar

Samtal med GUNILLA ALMGREN BCK

Att skapa inkluderande

utvecklingsmiljer
Jag brinner fr elevers delaktighet i Gunilla Almgren Bck
lrandet och gemenskapen. Fr att alla skall Skolutvecklare och
ges frutsttningar att lra av, med och om specialpedagog
varandra i en trygg och genomtnkt milj.

Gunilla Almgren Bck r skolut-
vecklare och specialpedagog
och har arbetat lnge i Mlndals
Skolfrvaltning. Fr nrvarande
arbetar hon dr halvtid p Std-
och Utvecklingsenheten, och
halvtid p Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
2011 tog hon dmjukt emot Gul-
dpplets srskilda pris fr sitt ar-
bete med insatser inom IKT & spe-
cialpedagogik som fokuserar p
utveckling av tillgngliga lrmilj-
er fr alla.
Det har varit oerhrt intres-
sant att f vara med och forma
en utvecklingssatsning, dr fokus
har varit och r att arbeta fr in-
flytande och delaktighet p alla
plan. Nr projektmedel frn Spe-
cialpedagogiska Skolmyndigheten
blev beviljade blev mitt uppdrag
projektsamordning. I detta arbete
har jag bland annat haft frmnen
att frdjupa mig i och analysera
enheternas dokumentation, vilket
har sammanstllts i en slutrapport.
Jag har samarbetat nra med pro-
jektets filmare och genom syn-
liggrande av dokumentationen
har jag blivit medveten om bde
verksamheters frhllningsstt,
men ocks mitt eget personliga
frhllningsstt till utveckling och
lrande. Ngot som har frndrats
under resans gng.
Alla vi som arbetar med detta
kommer in med vra respektive
specialomrden och ser utveck-
lingsarbetet ur just dessa glas-
gon. Det har gjort att innehllet
och sttet att arbeta blivit mycket
berikat. Centralt fr mig r fokus p
enheternas inkluderande frmga
utifrn begrepp som likvrdighet,
tillgnglighet och delaktighet.
Personligen har jag gtt frn ett in-
strumentellt frhllningsstt till ett
mer relationellt. Insikterna i den hr
frskjutningen belyser hela frhll-
ningssttet i lrande och inflytande
nr olikheten r normen, det vill
sga bda delar r viktiga struk-
turella frutsttningar och verktyg
i verksamma lrprocesser men

16

Delaktighet, gemenskap och
lust att lra skapas genom en
tillgnglig milj
ocks insikter kring grupputveck-
ling, hur vi sjlv bidrar och pverkar
det sociala samspelet. Min roll som
skolutvecklare har ocks gtt frn
ett mer expertbetonat perspektiv
till ett deltagar- och processtdjan-
de perspektiv. Det har varit till stor
hjlp fr mig att parallellt med ut-
vecklingsarbetet samtidigt studera
t.ex. aktionsforskning, handledning
och organisationsutveckling.
Att frmja inkluderande utveck-
lingsmiljer innebr att underska,
organisera frutsttningar och for-
ma proaktiva arbetsprocesser som
stdjer ett kontinuerligt lrande fr
alla p verksamheternas alla niv-
er. Att man tillsammans belyser
och reder ut framgngsfaktorer
och dilemman samt dokumenterar
#molndaldelar
genom film, bild och text strker
arbetsgngen och hjer kvaliteten
p det som grs, berttar Gunilla
med stor gldje.
Vi har under processens gng
erfarit och dokumenterat flera
framgngsrika arbetsstt som ge-
nomsyras av inkludering, p olika
niver i organisationen. Ett sdant
exempel r kritisk vn. P Toltorp-
sskolan utvecklades tvlrarskap
som handlar om hur enheten or-
ganiserade personalresurser fr
att skapa bttre frutsttningar fr
allas lrande. Detta medfrde mj-
ligheter att variera graden av std
och stimulans till elever, men ocks
17
#molndaldelar

mjlighet att utforma tvlrarska-

pet p olika stt t.ex. en undervisar
och en observerar. Det har ocks
bidragit till en strre gemenskap
och mjlighet fr bde lrare och
elever att pverka och f strre in-
flytande ver hur vardagen ser ut.
En central aspekt i inkluderande
processer r att lyssna in allas tan-
kar, inte minst barnens och elever-
nas och lta det pverka utveck-
lingen.
Bst frutsttningar fr utveck-
ling och lrande ns troligen d
pedagoger bde delar och utma-
nar varandras erfarenheter i pro-
cess- och lrgrupper samt delar
samma praktik och drigenom fr
gemensamma erfarenheter att
utg ifrn.
Frutom kompetens som pro-
cesstdjande kollega i lrgrupper,
s r kompetens om deltagande
observationer alternativt kritisk
vn.
En viktig nyckel i utvecklingsar-
betet. Det leder till att vi kan brygga
ver glappet mellan vad som sgs

Hll i och hll ut,

i process- eller lrgrupper och vad
som grs i barn- och elevgrupper.

Utifrn detta kan vi analysera och
forma strategier fr det vi vill och
behver frndra i vra nuvarande
system.
Att utveckla hur vi gr deltagan-
de observationer i barn- och elev-
grupper r avgrande. Det handlar
helt enkelt om att tillsammans ut-
veckla former fr hur vi r en kritisk
vn, hur vi dokumenterar och iden-
tifierar behov i det vi observerar
och hur vi sedan ger feed-forward
med fokus p kontinuerlig utveck-
ling av tillgngliga aktiviteter och
lrmiljer fr svl personal som
barn och elever.
En c e n t r a l f r g e s t l l n i n g i
skapa frvntningar
utvecklingsarbetet r allts i hur organisationen har definitivt avg-
hg grad arbetet i process- och rande betydelse eftersom det ut-
l rgrupper pverkar arbetet i gr bryggan in i den pedagogiska
barn- och elevgrupper. Deltagande verksamheten.
observationer av genomtnkt slag Den centrala projektsamord-
r ett svar p detta och definitivt ningen har bland annat bidragit till
ngot som vi br satsa mer p att hlla i och hlla ut i arbetet,
framver. Att strukturera, skapa frvnt-
D e l a t p e d a g o g i s k t l e d a r- ningar, tydliggra, lyfta fram likhe-
skap som involverar alla niver i ter, skillnader och utmaningar samt

18
 #molndaldelar

sammanfatta processen. Det har handlar om verksamhetslogik,

ven handlat om att ta fram gemen- hur verksamheten logiskt hnger
samma aktionslrande frgor och samman med strukturer och frut-
verktyg fr analys, vilket presenteras sttningar som ges samt proaktiva
i rapporten. Ute p enheterna har arbetsprocesser tillsammans med
man arbetat mycket med att verkli- ledning p alla niver.
gen f med alla och att anvnda den Vi arbetar med mnniskor, vi
kompetens som utvecklas inom vr r alla individer och att tillvarata
processledarutbildning. Samman- de erfarenheter som vi mter r
taget har proaktiv ledning och std oerhrt viktigt fr att kunna bedriva
bidragit till ett frdjupat lrande och utvecklingsarbete. Det gr att varje
att drigenom hitta varje individs process blir unik, dr de mnniskor
klla till motivation. Just intresset som ingr behver f gra resan. Vi
utifrn, exempelvis frn centrala behver leva som vi lr respek-
utvecklingsenheten eller en annan tera att det inte fungerar att flytta
enhet, med frvntan att det spelar ver ett frdigt koncept frn en
roll vad som hnder och hur vi gr verksamhet till en annan rakt av. Vi
saker, har varit ett ovrderligt brnsle behver kontinuerligt stlla oss fr-
fr utvecklingen. gan om hur logisk vr verksamhet
En framgngsfaktor r det centrala r s att den leder till att lrmiljn
stdet dr vi skolutvecklare stdjer r tillgnglig fr alla.
lokala processer genom att delta i
enheternas ledningsgrupper.
Generellt sett fr vi inte in frdiga
strukturer och processer utan stdjer
varje enhets lokala utveckling utifrn
de behov som finns dr, men det har
ocks givits exempel p mtesstruk-
turer och olika verktyg fr reflektion
med mera. Behoven kan se mycket
olika ut. Det som har varit viktigt i det-
ta arbete r att stimulera till sjlvinsikt
och utveckling, Att skapa trygghet
och visa ett uppriktigt intresse samt
ha hga frvntningar p det arbete
som bedrivs.
Genom att samla ihop, analysera
reflektioner, lrdomar och resultat
frn seminarier och enheternas do-
kumentation har Gunilla i rapporten
beskrivit resultat i strukturkvalitet
och processkvalitet som mynnar ut
i beprvad erfarenhet av forsknings-
baserad verksamhetsutveckling i
Mlndals Skolfrvaltning inom detta
utvecklingsarbete.
S hr i efterhand ser jag att det

19
#molndaldelar

Skolutvecklare mot vggen

Tankar i tiden

Redaktionen frgade ngra av skolutvecklarna i Mlndal vilka de

viktigaste ingredienserna i en lrprocess r. S hr ser de p saken...

Kristofer Skogholm,
Skolutvecklare

Svar: De viktigaste ingredienserna fr mig i en lrprocess r mod fr att vga

ge sig ut i ngot nytt och nyfikenhet som lockar en att just vga ta steget.

Anders Karlsson,
ITK-samordnare och skolutvecklare

Svar: Det personliga engagemanget. Det behver knnas angelget och

meningsfullt att lra. Ett viktigt stt att hitta den viljan r just att ge utrymme t
och lyssna in frvntningar och behov. Att helt enkelt skapa ytor dr det finns
rum fr att utva inflytande. Det r ngot alla bde behver bde ge och f i
vardagen fr kat engagemang.

Christer Ferm,
Utvecklingschef

Svar: Det viktigaste r nyfikenhet, ppenhet och intresse fr lrande. Att hitta
motivationen och viljan att lra nytt. Fr det behver den lrande f hjlp med
att se sig sjlv utifrn och stta sina erfarenheter i perspektiv. Det r ocks av
stor betydelse att lra med och av varandra, att kunna stlla friska frgor som
leder framt.

20
 #molndaldelar

Christer FERM & Per Skoglund

Nsta steg och framtida utmaningar

Det finns mnga goda krafter som vill frndra

utbildningssystemet, men de behver samverka fr att n effekt.

Alla behver vi hjlpas t. erfarenheter att agera utifrn. enheter som kritiska eller reflek-
Frn den enskilda enheten till Mlndal har byggt upp och or- terande vnner tv och tv. Detta
kommunal och nationell niv. Vi ganiserat ledning och utvecklings- faciliteras av vr Std- och Ut-
kan inte vara ensamma. std s att det finns en handlings- vecklingsenhet. Det innebr att vi
beredskap (resilience) fr att ta kan lta alla f tillgng till ett uti-
Vi startar nu drfr en Nationell emot och utveckla olika aspekter frnperspektiv utan forskare eller
konfererande konferens med som spelas in lokalt och nationellt: verksamhetsutvecklare hela tiden.
syfte att p sikt bidra till ett radi- lslyft, specialpedagogiklyft, for- Utbl i ck o ch inbl i ck fr n e n
kalt frbttrat utbildningssystem. mativa kvalitetsdialoger, ledarut- myndighet: Mlndal i den strre
Detta i termer av att konstruktivt veckling eller verksamhetsutveck- kontexten
och proaktivt leda och stdja krn- ling via trnade processledare eller Som sades i inledningen utma-
verksamhetens samlade frmga processtdjare. nas det svenska svl som andra
att se, frst, anpassa och srskilt Fr att alla skall f ngon form europeiska utbildningssystem av
stdja utifrn elevers frutstt- av utifrnperspektiv konsekvent att p riktigt och lngsiktigt hll-
ningar. har vi i Mlndal brjat arbeta med bart, verkligen n och mta alla
Mlndal har tillsammans med
SPSM bjudit in team av kommun-
representanter, forskare och myn-
digheter m.fl. till en konfererande
konferens som denna gng har
rubriken :
Arbet splat sbaserat lrande
i systematisk och inkluderande
verksamhetsutveckling.
I Mlndal har vi tagit med oss lr-
domar och erfarenheter frn de tio
enheterna i Lrande och inflytande
p riktigt nr olikhet r normen.
Nr vi nu gr frn tio enheter in i ak-
tiviteter som berr alla enheterna
och alla chefer har vi en bra grund
av erfarenheter och beprvade

21
#molndaldelar
elever s att de kan stdjas i att n
sin potential. Resultaten i PISA-un-
derskningarna och andra mt-
ningar har de senaste ren pvisat
att det brister ngonstans i syste-
men. Mot dessa underskningar
kan givetvis anfras synpunkter,
men parallellt visar Skolinspek-
tionens och Skolverkets lgesrap-
porter frn 2010 till idag att av de
inspekterade skolorna s brister
22
ibland en s stor andel som 2/3 i
frmgan att erbjuda en likvrdig
utbildning, att ge srskilt std vid
behov samt att leda och bedriva
systematiskt kvalitetsarbete.
Med utgngspunkt i denna fr-
stelse r det inte svrt att frst
att det utlser ett mer reaktivt
beteende i form av en vilja p alla
systemets niver att s snabbt
som mjligt komma tillrtta med
bristerna. Problemet med en hel
del satsningar r att de inte trffar
krnan i vad som r avgrande fr
en god kvalitet i skolan och goda
resultat. Att dessutom satsningar-
na ibland inte r tillrckligt uthl-
liga leder ltt till att skolan blir en
plats dr vi i r hller p med x
och nsta r satsar vi p y. Det
r svrt att gra ngot lngsiktigt
genomgripande.
Drfr r det extra spnnande att
ha ftt flja utvecklingsfrsken i
Mlndals stad, dr man lyckats
koppla ihop lst hngande saker
till ett mer helhetligt tnkande.
Symbolen som anvnds r ett pa-
raply fr verksamhetsutveckling
och resultat p riktigt.
Problemet
med en hel
del satsningar
r att de inte
trffar krnan
i vad som r
avgrande
 #molndaldelar

De allra viktigaste faktorerna i och statliga stdpersoner, dr elever genom att mer konstruk-
Mlndals utveckling synes ha varit: vikten av frvaltningsledningens tivt och proaktivt leda och stdja
en samordnande std-och ut- riktning och arbete framhllits krnverksamhetens samlade fr-
vecklingsenhet har tagit p sig och strkts. mga att se, frst, anpassa, extra
och ftt ansvaret fr att samord- en gemensam utbildningspro- anpassa och srskilt stdja utifrn
na processerna samt att st fr cess som std fr frskoleche- elevers frutsttningar. Detta lovar
utbildning och trning av lokala fer och rektorer har pgtt och gott och r vl vrt att dela med
processtdjare p respektive pgr i syfte att strka ledarens andra.
enhet frmga att driva systematisk
ledningen p enhetsniv har verksamhetsutveckling tillsam-
involverats genom tilltandet av mans med processtdjare och
lokal anpassning kring utma- personalen.
ningarna p enheten
en stndig dialog har frts mel- P detta stt har Mlndal kunnnat
lan frvaltningsledning, forskare strka frmgan att inkludera alla

23
 #molndaldelar

E
A ND
T
F LY N
& IN
G T R ME
E I NO
A ND RIKT R
R P
L EN
H ET
IK
OL
R
N

Paraplyet hller samman fyra fokusomrden fr hela skolfrvaltning-

en: inkludering, delaktighet och inflytande, IKT och digital kompetens
samt ledarskap. Varje del erbjuder ett tolkningsutrymme vilket mjlig-
gr delaktighet fr utformandet av utvecklingsarbetet.

P s stt har varje enhet ett paraply med egna fokusomrden inom
ramen fr projektet. Varmt vlkomna att ta del av hela rapporten p:
http://www.skolutvecklingmolndal.net