Energiteknik, Övningsboken Kapitel 1-12

You might also like

Download as odt, pdf, or txt
Download as odt, pdf, or txt
You are on page 1of 11

ENERGITEKNIK

vningsboken
- Instuderingsfrgor -

Bok: Energiteknik
Kapitel 1-12
- Samtliga frgor kommer p provet -

1
Kapitel 1
En fastighets olika energitekniska system
1. Vilka tre medier anvnds fr att leverera vrme i en fastighet? Frklara dem kort.
Svar: Vattenburet system: Ett vattenburet system har en vattenpanna som kan vrmas med
olika energialternativ och det uppvrmda vattnet leds sedan ut i en framledning och
tervnder i returledningen. Fjrrvrme r ett vanligt alternativ till fastigheter med
vattenburna system.
Eluppvrmt system: Installeras ofta i fritidshus eftersom det r billigt att installera. Med ett
sdant vrmesystem r man dock bunden till el och det r ven ett dyrt alternativ.
Luftburet vrmesystem: I ett luftburet vrmesystem sker uppvrmningen genom den
ventilationsluft som huset frses med.

2. Vilka 3 olika typer av ventilationssystem tar boken upp? Frklara dem kort.
Svar: Sjlvdragsventilation: Det innebr att den varma luften i fastigheten stiger och
frsvinner ut via luftkanaler. D skapas ett undertryck i huset som medfr att ny kalluft sugs
in via ventiler/otta delar.
Flktstyrd frnluft: I det hr systemet suger flktar ut frnluft frn huset och d skapas ett
undertryck som medfr att ny kalluft sugs in via ventiler/otta delar.
Flktstyrd till/frnluft med vrmetervinning: Med till/frnluft kan man styra s man fr ett
balanserat undertryck i huset. Bygger man in en vrmevxlare har man ftt ett energieffektivt
system eftersom man tar tillvara p den uppvrmda frnluften.

3. Vad r ett passivhus fr ngot?


Svar: Passivhus r konstruerade fr att frbruka minimalt med energi och i vrigt inte belasta
miljn negativt.

4. Frklara vad bilden visar.


Svar: I skyltens riktning finns nedgrvda rr fr vatten och avlopp.

5. Frklara vad bilden visar.


Svar: Bilden visar ett rr fr fjrrkyla.

2
6. Vilka fyra faktorer styr temperaturen inomhus?
Svar: Vrmesystem, kylsystem, ventilation och fastighetens yttre skal.

7. Vad r luftkvalite och lufthastighet?


Svar: Inomhusluften frorenas hela tiden genom vr utandningsluft, damm och kemikalier
frn husets byggmaterial och dess inredning. Fr att f en bra luftkvalit mste ventilationen
se till att luften byts regelbundet. Den luft som tillfrs lokalerna fr inte har fr hg hastighet
annars kan det upplevas som dragit i lokalerna.

8. Vilket energibehov finns vid ekvatorn och varfr?


Svar: Vid ekvatorn r behovet av energi som minst eftersom det r vldigt varmt dr. I Sverige
r exempelvis behovet strre p grund av det kallare klimatet.

9. Vilka r de tre kategorierna som man kan dela in energislagen i?


Svar: Fldande/Frnybara/ndliga energislag.

Kapitel 2
Yrken och aktrer inom energitekniksomrdet
10. Vad gr en driftoperatr fr ngot? Bertta kort.
Svar: En driftoperatr kan arbeta med driftansvar, underhllsansvar, felskningar och med
processbevakning.

11. Vad gr en vattenkraftsoperatr? Bertta kort.


Svar: En vattenkraftsoperatrs huvuduppgift r att via driftcentralens datorer och
vervakningsutrustning se till s att vattenkraftverket fungerar och att elntet blir
spnningssatt och levererar den effekt som bestms av kraftbolaget.

Kapitel 3
Energiteknikens utveckling
12. Var och nr fick elektriciteten sitt genombrott? Och vad var en bidragande orsak
till det?
Svar: Elektriciteten fick sitt genombrott runt 1890 i USA. En starkt bidragande orsak till
genombrottet var att gldlampan uppfanns.

13. Ge exempel p frnybara energikllor.


Svar: Exempel p frnybar energi r vattenkraft, vindkraft, solenergi och biobrnsle.

Kapitel 4
Grundlggande begrepp inom energiomrdet

3
14. Skriv ner 4 av de symboler, storheter och enheter som boken tar upp i
standardiseringstabellen p sidan 48.
Svar: Symbol/Storhet/Enhet: l, lngd, m (meter). W, energi, J (Joule). P, effekt, W (Watt). T,
temperatur, K (Kelvin).

15. Vad prefix och ge tre exempel p sdana.


Svar: Prefix betyder frstavelse och r ngot man stter fre ett tal/ord fr att ndra dess
betydelse. Kilo = 1000, Mega = 1000000, Milli = 0,001

16. Om en villa frbrukar ca 30 000 kWh energi per r och kostnaden fr en kWh r
1,50, vad blir d den totala elkostnaden fr villan? (Skriv ner din berkning)
Svar: 30 000 X 1,50 = 45 000 kr

17. Vad sger termodynamikens tv lagar? Ge ven exempel p de bda.


Svar: Frsta lagen sger att energi inte kan skapas eller frstras, den kan bara verg i andra
former . Den andra lagen sger att energi hela tiden sprider sig och strvar efter en utjmning,
balans. Ett exempel p frsta lagen kan vara nr man rullar ner en stor sten frn en hjd. D
omvandlas stenens lgesenergi till rrelseenergi. Ett exempel p den andra lagen r nr en
varm kropp avger sin vrme till en intilliggande kall kropp.

18. Frklara begreppen, energi, effekt och verkningsgrad.


Svar: Energi r en lagrad inre kraft som kan utfra ett arbete. Effekt r energifrbrukningen
under en sekund. D energi omvandlas frn en energiform till en annan energiform s blir det
alltid frluster i form av vrme. Mttet p hur stor del av all energi man kan anvnda anges i
form av en verkningsgrad.

19. Frklara och ge exempel p vad Exergi r fr ngot.


Svar: Den energi vi anvnder har olika kvalit. Den r olika ltt att anvnda fr oss och det
kallas fr exergi. Om man jmfr energin mellan vattnet i en varm pool som innehller en viss
mngd lagrad energi och den energi som finns i bensin. Bensin har hgre exergi, allts bttre
kvalit n det uppvrmda vattnet i poolen.

20. Vrmetransport/vrmeverfring kan ske p tre olika stt, vilka?


Svar: Vrmetransport/vrmeverfring kan ske genom ledning, strlning och konvektion.

21. Vad anger ett bra U-vrde?


Svar: Ett bra U-vrde anger om ett hus hller vrmen bra.

22. Frklara begreppet konvektion och ge ven ett exempel p detta.


Svar: Luft som vrms blir lttare och stiger. Man fr allts en luftrrelse som leder bort
vrmen som kallas konvektion. Nr man kokar upp vatten exempelvis sker en vrmerrelse i
vattnet, allts en konvektion, vilket resulterar i att det varma vattnet lgger sig ver det kalla
vattnet.

23. Vilka fyra faktorer pverkar vrmetransporten?


Svar: Tryck och temperatur bestmmer i vilket aggregationstillstnd ett medie befinner sig i.
Ytterligare s pverkar ocks fldet vrmetransporten.

24. Vad innebr fldesmtning?

4
Svar: Fldesmtning innebr att man mter volym per tidsenhet.

25. Vad innebr lngdutvidgning?


Svar: All materia utvidgar sig vid temperaturhjning.

26. Vad r en energibrare fr ngot? Ge ven exempel p energibrare.


Svar: En energibrare kan lagra och transportera energi. Luft, vatten och elektricitet r vanliga
energibrare samt bensin och diesel m.m.

Kapitel 5
Jordens klimat
27. Vad r vxthuseffekt fr ngot?
Svar: Det r en gas som finns i atmosfren.

28. Vilka konsekvenser finns det med vxthuseffekten? Nmn minst tre.
Svar: Frndringar i vderlek, smltande glacirer och versvmningar.

29. Nmn minst tre miljproblem utver vxthuseffekten.


Svar: Frsurade skogar/sjar, vergdning av vattendrag/hav, rubbat ekosystem.

30. Vad str frkortningen IPCC fr och vad r det fr ngot?


Svar: Intergovernmental Panel on Climate Change. FN:s klimatpanel.

31. Vad gr EU fr miljn? Nmn minst tre punkter.


Svar: 3 st punkter/riktlinjer frn EU-direktivet som medlemslnderna mste klara av fr att
EU ska n sina klimatml. 20 % effektivare energianvndning till r 2020. Andelen
biodrivmedel fr transporter ska vara 10 % r 2020. Minskning av utslpp av vxthusgaser
med 20 % till 2020.

32. Vad gr Sverige fr miljn? Nmn minst tre punkter.


Svar: Sverige har satt upp 16 miljkvalitetsml. Ngra av dem r: Begrnsad klimatpverkan/
Bara naturlig frsurning/ Ingen vergdning/ Skyddande ozonskikt.

33. P vilka stt kan man ekonomiskt styra fretag att ndra sitt miljbeteende? Nmn
minst tre punkter.
Svar: Skatter/avgifter, bidrag samt utslppsrtter.

34. Vad innebr lagen SFS 2006:985?


Svar: Lagen innebr skyldighet fr gare till byggnader av olika slag att deklarera sina
byggnader med hjlp av en oberoende expert.

35. Vad menas med begreppet Energieffektiva hus?


Svar: Energieffektiva hus knnetecknas av dess lga driftkostnad.

36. Frklara kort vad kyotopyramiden innebr.


Svar: Kyotopyramiden anger lmpliga grundprinciper vid renovering av byggnader.
Pyramiden delas upp i fem sektioner och genom olika tgrder kan man justera/minimera
behovet av energi.

5
37. Frklara kort begreppen:

a) Hybridfordon = r ett fordon som har tv eller fler kraftkllor.

b) RME = r ett brnsle som pminner om diesel och framstlls genom pressning av raps-
eller rybsfrn.

c) DME = r en gas som kan anvndas som fordonsbrnsle eller som brnsle i gaskraftverk
fr el och vrmeproduktion. Framstlls genom frgasning av fossila energislag eller
biomassa.

d) Etanol = r en alkohol som framstlls genom jsning av sockerrr, sockerbetor, potatis,


spannml eller majs.

Kapitel 6
Fldande energislag
38. Frklara vad bilden visar.
Svar: Den strlning som kommer frn solen bestr av UV- och IR-strlning. Dr i mellan finns
det ljus som vi kan se. Det r det bilden visar.

39. Hur kommer det sig att det r varmt vid ekvatorn och kallt vid polerna?
Svar: Beroende p var man befinner sig p jorden s ns vi av olika mycket solenergi. Vid
ekvatorn skiner solen som mest och som minst vid polerna. Drav temperaturskillnaderna
mellan dem.

6
40. Frklara vad bilderna 1, 2, 3 och 4 visar.
Bild A = Solceller.

Bild B = Inbyggda solceller i fnsterglaset.

Bild C = Grtzelsolceller.

Bild D = Solfngare.

7
41. Vad r en Stirlingmotor fr ngot?
Svar: En motor som drivs av en yttre vrmeklla.

42. Vilka r fr och nackdelarna med vindkraft till havs?


Svar: Frdelen r att det blser mer och att kraftverken inte str lika mnga. Nackdelen r att
det r svrare och dyrare att bygga fundament och att ansluta vindkraftsparkerna med
sjkabel.

43. Frklara kort vad tidvattenkraft r fr ngot.


Svar: Tidvatten bildas p grund av att vattnet pverkas av mnens dragningskraft, och ven till
en viss del av solens. D mnen passerar runt jorden s drar den till sig havsvattnet som sedan
drar sig tillbaka nr mnen passerat omrdet. Dessa vattenstrmmar kan utnyttjas fr att driva
turbiner eller propellrar fr att producera elkraft.

Kapitel 7
Frnybara energislag
44. Vad r biobrnsle fr ngot?
Svar: Det r ett brnsle som framstlls av olika vxter frn skogen och jordbruket.

45. Ge exempel p fyra energigaser och frklara dem kort.


Svar: Biogas: kan fs fram i avloppsreningsverk eller i rtkammare dr organiskt material
bryts ner av mikroorganismer. Fordonsgas: bestr av ren naturgas eller uppgraderad biogas
och kan anvndas som brnsle till bilar. Vtgas: Vtgas r mycket sllsynt p jorden, och
finns knappt alls i luften. Vtgas anvnds nd mycket, frmst inom industrin fr att
framstlla olika kemikalier. Deponigas: Frr blandades alla sopor och lades p en soptipp. De
organiska materialen i tippen brjade brytas ned med hjlp av de mikroorganismer som fanns
i avfallet. Idag tar man tillvara p det organiska materialet och lgger det i en
rtkammarbrunn. P s sett fr man fram deponigas.

46. Frklara kort vilken uppbyggnad och funktion en vrmepump har.


Svar: En vrmepump har frmgan att ta upp energi i form av vrme med lg temperatur frn
berg, mark, sj eller luft. Vrmepumpen hjer temperaturen p den upptagna vrmen, som
sedan anvnds till att vrma varmvatten eller fastighetens inomhustemperatur. En vrmepump
bestr av fyra huvudkomponenter: kompressor, kondensor, strypventil och frngare.

Kapitel 8
ndliga energislag
47. Vad r fossila brnslen fr ngot? Och ge exempel p det.
Svar: Fossila brnslen r rester av dda vxter och djur som levde fr miljontals r sedan. Nr
de dog omvandlades de sakta under rmiljoner i marken till olja, kol och fossilgas.

8
48. Vad r krackning och frdling fr ngot i oljesammanhang?
Svar: Roljan har olika lngd och kemiska bindningar och fr olika egenskaper. Genom att
hetta upp de lnga freningarna s kan man sl snder dem och p s stt f nya lttare
fraktioner som lmpar sig fr olika ndaml. Detta kallas fr krackning. Frdling av oljan r
en processfrdling eller grundlig rening. Man tar d bort olika mnen som man inte vill ha s
att oljan blir en ren produkt, raffinering.

49. Vad r naturgas fr ngot och hur fraktas naturgas?


Svar: Naturgas r en gasblandning som till strsta delen bestr av metan. Naturgas utvinns
frn kllor p land eller p havsbotten. Naturgasen transporteras i stora rr, pipelines, som
dras ver land men ven p havsbottnar.

50. Nr kan en hrdsmlta uppst i ett krnkraftverk?


Svar: Om man inte har full kontroll p alla neutroner som frigrs vid krnklyvning s kan en
s kallad hrdsmlta uppst.

Kapitel 9
Vrme- och kraftverk
51. Nmn tre stt som vrme- och kraftverk kan drivas p.
Svar: Genom frbrnning av sopor, frnybara eller ndliga energislag. Med de fldande
energislagen sol, vind eller vatten. Med krnkraft genom krnklyvning.

52. Frklara kort hur nedanstende verk fungerar och vad de producerar:
a) Kraftvrmeverk = producerar i huvudsak elenergi. Den resterande vrmen ansluts
till fjrrvrme eller liknande.
b) Gasturbinverk = Ett gasturbinkraftverk anvnder naturgas eller diesel som brnsle.
Anvnds fr elproduktion.
c) Gaskombiverk = Om man tar tillvara p de heta rkgaserna som bildas i
gasturbinverk ven efter turbinen kallas det ett gaskombiverk. Man lter d
rkgaserna vrma vatten s att vattennga bildas, som i sin tur driver en turbin fr
elproduktion.

53. Vad r ett sprrfilter och elfilter fr ngot?


Svar: I ett sprrfilter renas luften frn stoft genom ett antal textilstrumpor som hnger i ett
filtertorn. Ett elfilter bestr av en uppladdningelektrod som r pluspol, och lite lngre fram i
filtret ngra utfllningspltar som r minuspol. Nr stoftpartiklarna passerar elektroden blir de
elektriskt laddade. Nr de sedan kommer till utfllningsplten dras de till den och fastnar dr.

54. Vad r rkgaskondensering fr ngot?


Svar: De flesta biobrnslen innehller en hel del fukt. Det gr drfr t mycket vrmeenergi
bara fr att f allt vatten i brnslet att koka bort. All vrmen i den bildade vattenngan fljer
med rkgaserna ut och blir inte till ngon nytta. Men genom att installera en rkgaskondensor
som kyler ner rkgaserna till under 100 grader s fr man vattenngan att kondensera. Vid
kondenseringen frigrs massor av energi i form av vrme som kan vrma returvattnet frn
fjrrvrmeverket.

Kapitel 10

9
Vatten
55. Frklara kort vattnets kretslopp.
Svar: Solen vrmer och vattnet avdunstar, Fuktigheten bildar moln, Molnen frttas och ger
nederbrd, Sjar och floder fylls p.

56. Vad r vattentkter och reningsverk fr ngot?


Svar: Vattentkter r ngot kommunerna tar sitt dricksvatten ifrn. Reningsverk r en
anlggning dr man antingen renar vattnet s pass mycket s att det kan anvnda som
dricksvatten eller renar det avloppsvatten som hushllen terger s att det kan terfras till
naturen p nytt.

57. Vad r:
a) Mekanisk rening (A) = innebr att avloppsvattnet silas genom ett silgaller dr
partiklar strre n 1 mm avskiljs. Drefter pumpas vattnet till ett sandfng.
b) Biologisk rening (B) = innebr att man lter mikroorganismer bryta ned de organiska
material som finns i avloppsvattnet.
c) Kemisk rening (C) = innebr att man tillstter ett flockningsmedel i bassngen som
binder det organiska materialet och den fosfor som finns i vattnet och p s stt
klumpar ihop sig och sjunker till botten.

Kapitel 11
Arbetsmilj och skerhet
58. Vad reglerar arbetsmiljlagen och vad gr arbetsmiljverket fr ngot?
Svar: Arbetsmiljlagen ger riktlinjerna fr hur en sker arbetsplats ska vara. Utifrn
arbetsmiljlagen har arbetsmiljverket tagit fram en frfattningssamling som berr olika
omrden inom yrkeslivet. Den r utgiven i form av ett hundratal AFS-hften.

Kapitel 12
Dokumentation och symboler
59. Fyll i rtt betydelse till rtt symbol.

1 = Cirkulationspump

2 = Ventil (styrning)

3 = Backventil (endast en
fldesriktning)

4 = Fldesmtare

10
11

You might also like