SVENSKA SPRKET

Av Catharina Grnbaum, sprkvrdare vid Dagens Nyheter

Rikssprket i Sverige r svenska. Det r modersmlet fr uppskattningsvis 90

procent av landets inemot 9 miljoner invnare. Svenska talas ocks av omkring
300 000 finlandssvenskar (varav 25 000 p det helt svensksprkiga land).
I Finland r svenska av historiska skl ett av de tv nationalsprken (det andra r
finska): Finland var fram till 1809 en del av det svenska riket. I Estland fanns
sedan medeltiden en svensksprkig befolkning. Efter andra vrldskriget
terstr bara en spillra av den.

Frn mitten av 1800-talet och fram till i dag har mer n en miljon utvandrat
frn Sverige, frmst till Nordamerika. Man rknar med att svenska talas av ngra
hundra tusen p skilda hll i vrlden.

Svenskan r ett nordiskt sprk, en germansk gren av det indoeuropeiska

stamtrdet. Dess syskon r danskan och norskan, medan de andra nordiska
sprken islndska och friska snarare kan betraktas som halvsyskon som
bevarat mer av sina ursprungliga drag. Engelska och tyska blir med detta
stt att se nrmast kusiner.

NR SVENSKAN BLEV SVENSKA

Under perioden frn Kristi fdelse fram till 800-talet var sprket i
Norden i stort sett ett och samma, kallat urnordiska. De sprkliga
dokumenten frn den tiden bestr av ett litet antal runinskrifter.

Under vikingatiden (800 1050) talade man fortfarande ett p det hela
taget gemensamt sprk, ofta kallat dansk tunga, men samtidigt brjar
vissa srdrag som skiljer svenskt, danskt och norskt sprk gra sig
gllande. Frn 1000-talet har vi flera tusen runstenar som vittnar om
sprkutvecklingen

Svenskan har alltid varit ppen fr ln utifrn men har nd verlevt som
eget sprk. Med kristendomen kom en rad ord frn latin och grekiska som
kyrka, prst, mssa, paradis.

Under medeltiden fortstter inflytandet frn kontinenten. Latinets komplicerade

meningsbyggnad och omstndliga fraser stter en prgel p skriftsprket som
har fortlevt nda fram till vr tid. Den strsta pverkan som svenska sprket ngonsin har
utsatts fr kommer emellertid frn tyskan, genom Hansans stadskultur.
Nu erstts det gamla vindga, window, i taket med fnster i vggen.
Eldhus blir kk, m, maiden, blir jungfru, brja blir begynna, glda blir
betala, ml och tunga blir sprk.

Vetenskapens och den hgre undervisningens sprk r lnge det internationella

latinet. Men under 1600-talet, nr Frankrike under Ludvig
XIV blir Europas ledande nation, brjar franskan bli statussprk och blir

1
det n mer under kulturens och upplysningens rhundrade 1700-talet.
Lnorden vittnar om vilken sorts kultur det var som lnades in: mbel,
balkong, garderob, salong, mustasch, parfym, ss, kastrull, balett, rid, pjs,
journalist, roman, modern.

1800-talet r det rhundrade d engelskan brjar flda in med industrialiseringens,

resornas och sportens ordfrrd: jobb, strejk, bojkott, rls,
lokomotiv, turist, sport, rekord.

RIKSSPRK OCH DIALEKTER

Det svenska rikssprket har utvecklats ur det sprk som talades i
Mlardalen och runt huvudstaden Stockholm. Dr fanns frvaltningen
och dr fanns ett hgrestndssprk. Till stabiliseringen bidrog ocks den
frsta bibelversttningen 1541 (Gustav Vasas bibel), liksom den
tmligen spridda lskunnigheten hos befolkningen prsterskapet hade
frn 1600-talets slut skyldighet att se till att folk kunde viktiga bibelstllen
och Luthers katekes.

Under 1700-talet uppstod en bildad medelklass och med den brjan till
dagens tidningsprosa. Nu skapades ocks ett svenskt vetenskapssprk;
Sveriges framgngar med fretrdare som Carl von Linn och Anders
Celsius skulle spridas ven till folket.

Utvecklingen av ett rikssprk fortstter under de fljande rhundradena

med inflyttningen till stderna, pressens framvxt, den allmnna skolundervisningen
(den obligatoriska folkskolan inrttades 1842 med
svenska som ett eget mne), en sknlitteratur fr den bildade
allmnheten (August Strindberg, Selma Lagerlf m. fl.), arbetarrrelsen, folkhgskolorna
och folkrrelserna (dr generationer av politiker lrde sig att tala och
skriva offentligt), skriftsprksnormen i Svenska Akademiens ordlista och
s smningom etermedierna.

Numera upprtthlls inte ngon hgre stilart med lderdomligare

ord och ordformer och komplicerad syntax. Med den nya officiella
bibelversttningen av r 2000 frsvann till exempel den speciella bibelstilen.
Nu framtrder i stllet originaltexternas egen karaktr.

Den svenska sprkvrden har en lng tradition, frn de frsta bibelversttarna

till dagens skapare av svenska datatermer. Vrden av allmnsprket has om hand av Svenska
sprknmnden (som har myndighetsstatus). Sprknmnden ger ut skrivregler, ordbcker och
handledningar samt bedriver en omfattande kostnadsfri rdgivning till
allmnheten. Nmnden samarbetar ocks med sina systerorganisationer i
de andra nordiska lnderna, srskilt med svenska sprkbyrn i Helsingfors
som hller sin hand ver svenskan i Finland.

Det tekniska terminologin skts av Terminologicentralen TNC, som

ocks svarar fr stora termbanker med ord som anvnds inom EU. Andra
terminologiska organ r Svenska datatermgruppen och Svenska lkaresllskapets

2
kommitt fr medicinsk sprkvrd.

Myndigheternas krngelsvenska motarbetas av flera fast anstllda

sprkvrdare i regeringskansliet. Sverige r hr ett fregngsland. De
svenska metoderna har spritt sig till flera andra lnder och till EU-administrationen
med kampanjer som Fight the fog.

Sveriges Radio-TV och flera stora dagstidningar har egna sprkvrdare

som svarar fr de sprkliga riktlinjerna.

Mycket arbete har lagts ner p att avbyrkratisera den offentliga

frvaltningens sprk i syftet att gra det tillgngligt fr medborgarna. Det
snriga EU-sprket uppfattas som ett hot mot den demokratiserade
offentliga svenskan, och den svenske chefssprkvrdaren vid EU-kommissionen
i Bryssel fr en hrd kamp fr att versttningarna skall
ske till god och begriplig svenska och inte prglas av kllsprket (som
oftast r franska eller engelska).

NGRA KARAKTERISTISKA LINGVISTISKA DRAG

Mer i gonen n i ronen faller bokstavstecknen , och . str fr
samma vokal som i engelskans more och hot, motsvaras av vokalerna i
care och best och str fr samma ljud som i franskans bleu och buf.

Ett nordiskt srdrag r den efterstllda bestmda artikeln: manmannen

the man, hushuset the house, hundarhundarna the dogs. Svenskan
kan ocks ha dubbel bestmd form: det lilla huset the little house.

Systemet med tre grammatiska genus, han, hon, det, har i rikssvenskan
reducerats till tv, den och det. Det heter allts bten den, huset det.
Dr knet r avgrande anvnds dock maskulina och feminina pronomen:
mannen han, kvinnan hon, hingsten han, stoet hon.

Dremot har svenskan bevarat substantivens olika pluralformer: manmn,

musmss, hundhundar, gstgster, kyrkakyrkor, hushus, pplepplen.

Det svenska ordbildningssystemet med sina rika mjligheter till

sammansttning skapar lnga och otympliga ord som kan erstta hela
satser eller fraser. Ord som resursallokering, stndpunktstagande,
kvittblivningsproblematiken, knsloidentifikation favoriseras i myndighetssprk
och facksprk.

andra sidan kan sammansttningar skapa nya begrepp med ett eget
uttrycksvrde: full bad beer, kramgo cuddly, skpsupa, indulge in
secret drinking, strulputte, messer-upper, rknenisse, bean-counter.
Stora delar av den svenska lyriken brs upp av unika sammansttningar.
Och ingen versttning torde riktigt terge tonen i ngot s vardagligt
svenskt som solvarma smultron med kylskpskall fil.

3
HAR SVENSKAN EN FRAMTID?
I dag talar de nordiska sprkvrdsorganen med oro om ngot man kallar
domnfrlust, det vill sga att ett sprk frlorar terrng till ett annat.
Det andra sprket r frsts engelskan, och domnerna som r i fara r i
frsta hand vetenskapssprket och en del andra facksprk.

Men vare sig man fruktar eller hoppas p att engelskan en dag skall
erstta svenskan fr man nog vnta. De flesta svenskar har, all
internationalisering till trots, sina rtter i ett samhlle som EU-ordfrrdet
inte kan tcka. De lever i en rik sprklig tradition med
berttelser och visor, skmt och talestt. ven om ungdomen i dag
spckar sitt tal med fraser och uttryck p engelska kommer de att
anvnda svenskan som bas. Men man kan frsts frga sig hur den
svenskan ser ut om ett antal r.

Frfattaren, Catharina Grnbaum,

r sprkvrdare vid Dagens Nyheter,
Sveriges ledande morgontidning.
Bland hennes bcker mrks Strvtg
i sprket, 1996, I sllskap med
sprket, 2000 och Sprkbladet,
2001.

Frfattaren r ensam ansvarig fr

sikter som framfrs i denna artikel.