En Ny Avtalslag

En ny avtalslag
Av professor CHRISTINA RAMBERG
Det r angelget att Sverige fr en ny avtalslag med regler som r anpas-

sade till det moderna nringslivets behov och som ger praktiskt verksamma
jurister mjlighet att enkelt bilda sig en uppfattning om vad som gller. Det
finns tyvrr ingen anledning att frvnta sig en modern avtalslag innan
2030. I syfte att terge innehllet i nu gllande rtt har den befintliga mo-
derna avtalsrtten kodifierats i Avtalslagen 2010.
Sverige d och nu
Avtalslagen frn 1915 r en ruin. Det sa Kurt Grnfors p sin dds-
bdd och det r en trffande beskrivning.1 Avtalslagen 1915 skrevs
under 1800-talet p Kristina och Karl-Oskars utvandrartid fr ett sam-
hlle dr 95 procent av arbetskraften var sysselsatt i jordbruket.
I Sverige p 1800-talet var affrsvrlden liten. Det sociala trycket var
stenhrt. Om man agerade omoraliskt spred sig ryktet blixtsnabbt och
man blev i praktiken utesluten frn mjligheten att gra framtida af-
frer. I en sdan milj var det inte viktigt med papper och lnga kon-
trakt. Ett handslag mellan hedersmn var tillrckligt.
I Sverige p 1800-talet var affrsvrlden frhllandevis okomplice-
rad. Man tillverkade saker och slde dem vidare. Man odlade och
slde grdan (det mest avancerade var att slja en skrd som nnu
inte skrdats). Man slde kor, hstar och grisar. Komponenttillverk-
ning var oknt (Volvo r en avknoppning frn SKF och det var en stor
sak att Volvo inte sjlv tillverkade kullagren). Stdning och vaktservice
outsourcades inte. Eventservice var oknt, liksom att lta internation-
ella fretag skta drift av kollektivtrafik, ambulanskrningar och
ldrevrd. Kreditavtalen var enkla, de avancerade kreditupplgg som
vi ser idag var otnkbara p den tiden. Konsulter fanns i princip inte
(frutom en eller annan brnnvinsadvokat). Om det behvdes avan-
cerat tnkande, s anstllde man en ingenjr. terfrsljare fanns,
men innebar endast att en grossist kpte och sedan tog risken att inte
kunna slja vidare med vinst. Det var inte frga om avancerade sam-
arbeten med marknadsfringstgrder och sofistikerade prisstt-
ningsmodeller. Man byggde sin lada sjlv och anlitade inte multinat-
ionella byggfretag. Man hade inte behov av logistik- och produkt-
ionslinjer med avancerade krav p viss prestanda. Sknhetsoperation-
er inskrnkte sig till att smeder drog ut fula tnder med tng eller
brnde bort vrtor. P 1800-talet, d aktier i princip var en ny grej, var
aktiegaravtal ovanliga. Licensavtal var synnerligen ovanliga.
1
Se ven U Bernitz, Standardavtalsrtt, 2009 s. 14 f; J Giertsen, Avtaler,
Oslo 2006, kap. 38.
SvJT 2011 En ny avtalslag 33
I brjan av 1900-talet var det tillrckligt med en rudimentr avtals-

lag i kombination med en hyfsat detaljerad kplag. Kp var ju i prak-
tiken den enda frekommande avtalstypen. Det kom ocks en lag om
handelsagentur och kommission. Men sedan var behovet av lagstift-
ning uttmt.
1800-talet var en helt annan vrld n 2000-talet. Ibland lngtar man
tillbaka till den tiden. Man fr Emil i Lnneberga-nostalgi. Avtalsla-
gen frn 1915 r en ruin och man kan med romantisk lngtan sga att
det r en vacker ruin; ett eroderat monument ver en svunnen tid.
Avtalslagen frn 1915 var en tjusig byggnad en gng i tiden. Den fun-
gerade fr sin tid och den gav uttryck fr den tidens moraluppfatt-
ningar:
- Du ska hlla dina lften.
- Du ska inte tillvinna dig lften genom tvng, hot eller svek.
- Du ska st fast vid dina erbjudanden.
- Erbjudanden vid frhandlingar ska vara raka och okomplicerade och
besvaras tydligt med ja eller nej.
- Du ska handla i enlighet med tro och heder.
- Du ska inte slarva och inte gra misstag men man fr ha visst t-
lamod med gossar som springer renden (bud).
- Hembitrdet kan kpa mjlk t husbonden utan att sjlv bli betal-
ningsskyldig.
Men r det detta som behvs idag, p 2000-talet? r det meningsfullt

att praktiserande jurister, som ska ge vgledning till affrsmn i n-
ringslivet, inte enkelt kan ge svar p vanligt frekommande frgor? r
det vettigt att praktiserande jurister ska dra slutsatser ifrn en text
som handlar om frsljning av Griseknoen nr en klient vill veta vad
som gller om tolkning av ett aktiegaravtal eller om uppsgning av
ett avancerat licensavtal? r det rimligt att praktiserande jurister ska
gna mnga timmar t att frska hitta de prejudikat som handlar om
p vilket stt man fr avbryta avtalsfrhandlingar och drefter frska
bedma hur dessa rttsfall ska tillmpas nr en klients motpart dragit
sig ur en frhandling som pgtt i ett halvr?
Lagstiftning som service till praktiserande jurister

Lagstiftaren verkar inte se det praktiska affrslivets behov av modern
lagstiftning. Det r som om lagstiftaren inte vill att det ska vara enkelt
fr praktiserande svenska jurister att hitta lagreglerna.
Nr EU bestmde att vissa klausuler ska anses oskliga i frhllan-
den mellan nringsidkare och konsumenter, vgrade den svenska lag-
stiftaren trots psttningar frn EU att ta in listan med klausuler
i lagtexten.2 Istllet togs listan med oskliga klausuler in i frarbetena
till avtalsvillkorslagen. Lagstiftaren menar att det rcker som service
till praktiserande jurister att listan tas in i frarbetena. Lagstiftaren
tog till och med strid och process mot EU-kommissionen fr att slippa
2
Avtalsvillkorsdirektivet (93/13/EG). Prop. 1994/95:17 s. 47.
34 Christina Ramberg SvJT 2011
ta in listan i lagtexten.3 Nog hade lagstiftaren kunnat kosta p sig att

lgga till en 36 a i avtalslagen med listan ver oskliga avtalsvillkor.
Det skulle spara tskilliga timmars letande fr mnga praktiker (och
innebra besparingar fr deras klienter). Det r ju s att inte alla
praktiker knner till att det finns en lista att leta efter; de hade haft
stor hjlp om listan var tillgnglig i den lag som knns naturlig att lsa
i nr man undrar om ett avtal r oskligt.
Ett annat exempel p att lagstiftaren inte ser lagstiftning som en
service till medborgarna r den nya kommissionslagen. Dr har man
tagit in en rad centrala avtalsrttsliga regler som gller ven fr andra
avtal n kommissionsavtal. I frarbetena ppekas att dessa regler gl-
ler ocks utanfr kommissionslagens tillmpningsomrde eftersom de
ger uttryck fr allmnna avtalsrttsliga principer. Om lagstiftaren
identifierat en allmn avtalsrttslig princip som gller fr alla avtalsty-
per och ltit den komma till uttryck i lagtext, s r det lmpligast att
placera bestmmelsen den dr den hr hemma; i avtalslagen. Varfr
ska den gmmas i kommissionslagen? Det r inte naturligt fr en
praktiserande jurist att lsa i kommissionslagen nr hans klient har
problem med en teknisk konsult som slarvat eller nr ett vaktbolag
misskter sitt uppdrag.
Frklaringen till motviljan att placera viktiga bestmmelser i avtals-
lagen frn 1915 kan vara att den har ftt helig kultstatus. Avtalslagen
frn 1915 r en s vacker ruin att den inte fr frfulas med moderna
paragrafer. Den 34 r gamla bestmmelsen i 36 om oskliga avtals-
villkor var den sista moderniseringen (likt en handikapptoalett frn
70-talet mitt i ruin-museet). Drefter r avtalslagen frn 1915 K-mrkt
och fr inte rras.
Sverige frtjnar vrldens bsta avtalslag

Sverige behver en modern avtalslag. I mnga andra lnder har man
reformerat sin avtalsrtt, t.ex. i Tyskland, Holland och samtliga steu-
ropeiska lnder. I vissa lnder pgr reformarbete, t.ex. i Frankrike
och Spanien. Man blir avundsjuk nr man ser hur enkelt det r fr
praktiserande jurister att ge effektiva och skra rd till klienter nr de
har en modern avtalslag som std.
Sverige r ett modernt land med ett blomstrande, innovativt affrs-
klimat. Svenskt nringsliv frtjnar vrldens bsta avtalslag som en so-
lid grund att bygga transaktionsekonomiskt effektiva affrer p. Men
det finns inga planer att reformera svensk avtalsrtt.
Det pgr sedan mnga r ett arbete med att slopa den svenska re-
servationen till den trettio r gamla internationella kplagskonvent-
ionen (CISG).4 Nr Sverige antog konventionen, ansgs det avsnitt
3
L Olsen, Det konsumtionsrttsliga regelverket, JT 200102 s. 815 p s. 833. Se
ven U Bernitz, Standardavtalsrtt, 2009, s. 176; EU-domstolen Ml C-478/99
kommissionen mot Sverige, REG 2002 s. I-4147.
4
Tema Nord 2009:507. Se ven B Lehrberg i Expertkommentar fr Blendow
LexNova 2010.
som handlar om ingende av internationella kpavtal alltfr kontro-

versiellt och Sverige reserverade sig mot det. Efter att 72 stater antagit
CISG inklusive avsnittet om avtals ingende, brjade man i Sverige
vervga att gra detsamma. Tydligen hade inget av alla dessa 72
rttssystem brakat ihop och d kunde kanske Sverige vga g samma
vg. Fr detta ndaml tillsattes en utredning som nu diskuteras och
kanske, kanske kan Sverige reformera en liten, liten del av sin avtals-
rtt s att den i det avseendet blir 30 r gammal istllet fr 95.
Erfarenheten av arbetet med den minimala svenska CISG-reformen
utvisar att det kommer att ta decennier innan Sverige fr en modern
avtalslag. Allts decennier efter det att ett arbete med en modern av-
talslag initierats och ngra planer p att initiera en ny avtalslag fre-
ligger inte. Det finns drfr ingen anledning att frvnta sig att Sve-
rige fr en modern avtalslag fre 2030.5
Det nst bsta alternativet till vrldens bsta avtalslag

Det bsta vore om Sverige fick en modern avtalslag. Det nst bsta r
om den avtalsrtt vi har den som ligger gmd i prejudikat, analo-
gier till speciallagar, svrfngade allmnna avtalsrttsliga principer
och enorma mngder juridisk litteratur blir enkelt tillgnglig fr
praktiserande jurister.
Det nst bsta alternativet har frverkligats genom Avtalslagen
2010. Det r en kodifikation av svensk avtalsrtt. Det som i USA kallas
fr restatement. Avtalslagen 2010 ger Sveriges praktiserande jurister
en struktur och en ingng till de svrfngade regler som utformats
av Hgsta domstolen, handelsbruk, frarbetsuttalanden till specialla-
gar och svensk doktrin under de gngna 100 ren.
I Avtalslagen 2010 finns regler om sdant som saknas i avtalslagen
frn 1915. Exempel p det r:
- Regler om skriftliga kontrakt (t.ex. nr bundenhet villkorats av skrift-
lighet, hur skriftliga kontrakt ska tolkas och hur de kan frndras).
- Regler om hur man faststller avtals innehll (t.ex. om betydelsen av
avtalspreliminrer, partsbruk och efterfljande beteenden).
- Regler om hur tergng av avtal vid ogiltighet gr till.
- Regler om relevanta omstndigheter fr att avgra vad som utgr
osklighet p grund av ndrade frhllanden.
- 25 konkreta exempel p oskliga avtalsvillkor.
- Regler om vad som utgr avtalsbrott.
- Regler om vad som utgr vsentligt avtalsbrott.
- Regler om pfljder vid avtalsbrott (innehllande, fullgrelse, hv-
ning, prisavdrag och skadestnd).
- Regler om reklamation avseende ogiltighet, jmkning och avtals-
brott.
5
Claes Sandgren drev i brjan p 1990-talet ett projekt dr avtalslagen frn 1915
kritiskt granskades. Det fick tyvrr inget strre genomslag. Se Utvecklingslinjer
inom avtalsrtten, utgiven av C Sandgren, Stockholm 1993 och C Sandgren i JT
199394 s. 929933.
- Regler om betydelsen av entire-agreement-klausuler och written-

modification-klausuler.
- Regler om tredjemansavtal.
- Regler om avtal i strid mot lag.
- Regler om tillrknande (dvs. i vad mn en part smittas av en annan
persons uttalanden och agerande).
- Regler om betydelsen av passivitet (vid avtals ingende och eftert).
- Regler om standardavtal.
- Regler om negativ avtalsbindning.
Avtalslagen 2010 finns gratis tillgnglig p www.avtalslagen2010.se. P

webbsidan finns brjan till kommentarer som successivt kommer att
byggas p. Dr finns ocks studiematerial (vningsfrgor med svar),
anvndarkommentarer m.m.
Avtalslagen 2010 bygger p vad jag kommit fram till om innehllet i
svensk avtalsrtt efter att under snart 25 r ha gnat mig t den frgan
p heltid. Jag vill dela med mig till praktiker av denna erfarenhet och
jag tror att det bsta formatet r kortfattad text i paragrafformat. Dr-
igenom hoppas jag att praktikern snabbt kan f enkel tillgng till den
avtalsrtt som ligger dold i massvis av prejudikat samt tiotusentals si-
dor doktrin och frarbeten.
Avtalslagen 2010 fungerar fr praktiserande jurister precis som vil-
ken lag som helst. Den hjlper juridiska ombud att hitta rttsliga
grunder fr ansprk och att bttre formulera sina krav. Och den hjl-
per domare att formulera domskl och att fungera effektivt vid pro-
cessledning.
Lag som antagits av Sveriges riksdag r en starkare rttsklla n
Avtalslagen 2010. Men man kan inte sga att Avtalslagen 2010 r en
svagare rttsklla n 1915 rs avtalslag. Det beror p att Hgsta dom-
stolen mste tillmpa den gamla avtalslagen p ett innovativt stt fr
att f bestmmelserna att fungera i den moderna kontexten. Dessu-
tom finns det s mnga avtalsrttsliga frgor som inte regleras i 1915
rs avtalslag att det till stor del r meningslst att jmfra vad som r
starkt och svagt.
Avtalslagen 2010
1. Inledande bestmmelser
1.1 Tillmplighet
1.2 Definition av avtal
1.3 Avtalsfrihet
1.4 Formfrihet
1.5 Lojalitet
1.6 Diskriminering
1.7 Meddelanden
1.8 Tillrknande
1.9 Partsbyte
2. Avtalsbundenhet
2.1 Allmnt om avtalsbundenhet
2.2 Anbud
2.3 terkallelse av anbud
2.4 Avbjande svar
2.5 Accept
2.6 terkallelse av accept
2.7 Sen accept
2.8 Accept med ndringar (oren accept)
2.9 Avtal genom passivitet
2.10 Negativ avtalsbindning
2.11 Avtalad form
3. Prekontraktuellt ansvar
3.1. Avtalsfrhandlingar
3.2 Ansvar vid illojal frhandling
4. Fullmakt
4.1 Tillmpningsomrde
4.2 Fullmaktens form och omfng
4.3 Relationen mellan parterna
4.4 verskridande av behrigheten
4.5 Fullmktigens ansvar i frhllande till tredje man
4.6 Intressekonflikt
4.7 Fullmaktens upphrande
5. Ogiltighet och jmkning

5.1 Omjlighet
5.2 Osklighet p grund av frhllanden vid avtalets ingende
5.3 Osklighet p grund ndrade frhllanden
5.4 Oskligt avtalsinnehll
5.5 Godknnande
5.6 Meddelande om jmkning
5.7 Rttsfljder av ogiltighet
5.8 Frhllandet mellan ogiltighet och hvning
6. Avtal i strid mot lag
7. Avtals innehll
7.1 Den gemensamma partsviljan
7.2 Tolkning av uttalanden och beteenden
7.3 Relevanta omstndigheter
7.4 Motstridigt avtalsinnehll
7.5 Integrationsklausuler
7.6 Avtalat formkrav fr ndringar
7.7 Standardvillkor
8. Skenavtal
9. Tredjemansavtal
10. Avtalsbrott
10.1 Definition av avtalsbrott
10.2 Ursktligt avtalsbrott (force majeure)
10.3 Godknnande
10.4 Tillggstid
10.5 Avhjlpande
11. Pfljder vid avtalsbrott

11.1 Innehllande
11.2 Rtt att krva avtalsenlig prestation (fullgrelse)
11.3 Hvning
11.3.1 Frutsttningar fr hvning
11.3.2 Delvis hvning
11.3.3 Befarat avtalsbrott
11.3.4 Hvningsmeddelande
11.3.5 Rttsfljderna av hvning
11.3.6 Obefogad hvning
11.4 Prisavdrag och vrdeskillnad
11.5 Skadestnd
11.5.1 Rtt till skadestnd
11.5.2 Skadestndets storlek
11.5.3 Frutsebarhet och adekvans
11.5.4 Tckningstransaktion och vrdeskillnad
11.5.5 Skada delvis orsakad av den drabbade parten
11.5.6 Skyldigheten att begrnsa skadan
11.5.7 Vitesklausuler
11.5.8 Meddelande om skadestnd
1. Inledande bestmmelser
1.1 Tillmplighet
(1) Denna lag gller om inte annat fljer av lag eller handelsbruk.
(2) Parterna kan avvika frn bestmmelserna i denna lag om det
inte framgr att en viss bestmmelse r tvingande.
(3) Lagen r inte direkt tillmplig p familjerttsliga avtal, men kan
tillmpas analogt nr det r lmpligt.
1.2 Definition av avtal

Ett avtal r en verenskommelse som r avsedd att medfra msesi-
diga rttsligt sanktionerade frpliktelser fr parterna.
1.3 Avtalsfrihet
Parter r inte skyldiga att sluta avtal. Parter har frihet att binda sig vid
avtal och att komma verens om avtals innehll.
1.4 Formfrihet
(1) Avtal, meddelanden och andra rttshandlingar kan ske utan
krav p viss form.
(2) Den part som undgr avtalsbundenhet genom att illojalt be-
ropa ett lagstadgat formkrav, r skyldig att erstta motparten
om motparten vidtagit tgrder i den befogade men felaktiga
frestllningen att avtalsbundenhet frelg. Sdan ersttning
ska frstta motparten i samma ekonomiska position som om
han inte vidtagit tgrderna.
1.5 Lojalitet
Parter ska agera rligt och lojalt med beaktande av motpartens intres-
sen i enlighet med god affrssed.
1.6 Diskriminering
Ett avtal som inskrnker ngons rttigheter eller skyldigheter enligt
diskrimineringslagen (2008:567) r utan verkan i den delen.
1.7 Meddelanden
Meddelanden snds som huvudregel p avsndarens risk. Med-
delande snds emellertid p mottagarens risk nr avsndaren gr gl-
lande jmkning, ogiltighet, pfljd p grund av avtalsbrott eller i
samband med att part har skyldighet att klargra att avtal inte kommit
till stnd, under frutsttning att det snts p ett ndamlsenligt stt.
1.8 Tillrknande
Nr en part gett en person i uppdrag att medverka vid avtalsfrhand-
lingarna eller vid fullgrande av avtalsprestationerna, tillrknas par-
ten den medverkande personens kunskap och agerande.
1.9 Partsbyte
Vad som gller nr en avtalspart erstts av en annan person fram-
kommer i skuldebrevslagen (1936:81) och av allmnna fordringsrtts-
liga principer.
2. Avtalsbundenhet
2.1 Allmnt om avtalsbundenhet
(1) Avtalsbundenhet uppkommer om parterna uttrycker sina avsik-
ter att binda sig rttsligt och nr en ovillkorad verenskom-
melse om bundenhet. Fr att bedma om en part haft fr avsikt
att binda sig rttsligt, ska hnsyn tas till den partens uttalanden
och beteenden s som de skligen bort uppfattas av motparten.
(2) Avtalsbundenhet kan bland annat uppkomma genom utvxling
av anbud och accept enligt 2.22.8.
2.2 Anbud
(1) Ett anbud freligger om det r tillrckligt preciserat fr att
kunna ligga till grund fr avtalsbundenhet och utvisar anbuds-
givarens vilja att bli rttsligt bunden i och med att anbudet ac-
cepteras.
(2) Ett anbud kan rikta sig till en eller flera personer. Ett erbju-
dande som r riktat till en obegrnsad krets utgr inte ett an-
bud.
(3) Ett anbud r ensidigt bindande fr anbudsgivaren under den
tid som framgr av anbudet eller under den tid som p annat
stt indikerats av anbudsgivaren. Om ingen tidsfrist indikerats,
r anbudsgivaren ensidigt bunden under sklig tid. Ett muntligt

anbud som inte antas omedelbart r inte bindande fr anbuds-
givaren.
2.3 terkallelse av anbud

Ett anbud kan terkallas under frutsttning att terkallelsen nr an-
budsmottagaren innan eller samtidigt som han tar del av anbudet.
2.4 Avbjande svar

Ett anbud upphr att vara ensidigt frpliktande i och med att an-
budsgivaren tar del av ett meddelande om att anbudsmottagaren inte
accepterar anbudet.
2.5 Accept
(1) Ett anbud kan accepteras genom ett meddelande frn anbuds-
mottagaren om att anbudet antas eller genom annat beteende
som utvisar att anbudsmottagaren r villig att binda sig rttsligt.
(2) I och med att anbudsgivaren tar del av accepten, uppkommer
ett msesidigt bindande avtal.
2.6 terkallelse av accept

En accept kan terkallas under frutsttning att terkallelsen nr an-
budsgivaren innan eller samtidigt som han tar del av accepten.
2.7 Sen accept

(1) En accept som kommer anbudsgivaren tillhanda efter accept-
fristen utgr ett nytt anbud.
(2) Anbudsgivaren ska utan oskligt drjsml invnda mot en fr
sen accept om den ger uttryck fr att vara rttidig. Om anbuds-
givaren inte gr sdan invndning i rtt tid, har avtal kommit
till stnd.
2.8 Accept med ndringar (oren accept)

(1) En accept som innehller tillgg, begrnsningar eller andra
ndringar utgr ett avslag i frening med nytt anbud.
(2) Anbudsgivaren ska utan oskligt drjsml invnda mot en ac-
cept om den, trots att den innehller tillgg, begrnsningar el-
ler andra ndringar, ger uttryck fr att utgra ett rent anta-
gande av anbudet. Om anbudsgivaren inte gr sdan invnd-
ning i rtt tid och under frutsttning att avvikelserna frn an-
budet r av liten betydelse, har avtal kommit till stnd.
2.9 Avtal genom passivitet

(1) Enbart tystnad eller passivitet ger inte upphov till avtalsbun-
denhet.
(2) En anbudsmottagare ska utan oskligt drjsml meddela an-

budsgivaren om han inte vill anta anbudet, under frutsttning
att anbudet ligger inom ramen fr vad parterna regelbundet
trffar avtal om. Om ett sdant meddelande inte ges i rtt tid
och om anbudsgivaren med fog utgtt ifrn att anbudsmotta-
garens passivitet innebr samtycke till anbudet, har avtal kom-
mit till stnd.
2.10 Negativ avtalsbindning

En anbudsgivare kan inte ensidigt bestmma att msesidig avtalsbun-
denhet ska uppkomma om anbudsmottagaren inte aktivt avbjer an-
budet.
2.11 Avtalad form

(1) Nr en part under avtalsfrhandlingarna gett uttryck fr att av-
talsbundenhet inte ska uppkomma innan parterna iakttagit viss
form, uppkommer inte avtalsbundenhet innan formkravet upp-
fyllts. Om parterna kommit verens om att deras avtal ska do-
kumenteras i skrift, presumeras att parterna ocks kommit
verens om att de inte ska vara bundna vid avtal innan de be-
krftat en skriftlig verenskommelse.
(2) Om en part under avtalsfrhandlingarna gett uttryck fr att av-
talsbundenhet inte ska uppkomma innan parterna enats om ett
visst villkor, uppkommer inte avtalsbundenhet innan de ntt en
verenskommelse om villkoret.
(3) Den part som undgr avtalsbundenhet med std av fregende
stycken, r skyldig att erstta motparten fr de tgrder som
motparten vidtagit i den befogade men felaktiga frestllning-
en att avtalsbundenhet frelg. Sdan ersttning ska frstta
motparten i samma ekonomiska position som om han inte vid-
tagit tgrderna.
3. Prekontraktuellt ansvar
3.1. Avtalsfrhandlingar
En part r fri att delta i avtalsfrhandlingar och r inte ansvarig om
frhandlingarna inte leder fram till avtal.
3.2 Ansvar vid illojal frhandling

(1) En part som inleder, fortstter eller avbryter frhandlingar illo-
jalt r ansvarig fr den skada som illojaliteten orsakar motpar-
ten.
(2) Det r illojalt av en part att, bland annat, inleda eller fortstta
frhandlingar om han inte avser att sluta ett avtal med motpar-
ten.
4. Fullmakt
4.1 Tillmpningsomrde
(1) Detta kapitel handlar om nr en person (fullmktig) rttshand-
lar med tredje man fr en annan persons (huvudmannens)
rkning i huvudmannens namn.
(2) Detta kapitel behandlar inte behrighet som getts en person
genom lag eller myndighets beslut.
(3) Detta kapitel behandlar endast relationen mellan
a. huvudmannen och tredje man, samt
b. fullmktigen och tredje man.
(4) Avtalsrelationen mellan huvudmannen och fullmktigen fram-
gr av handelsbalk (1736:01232) kapitel 18, av sysslomanna-
rttsliga principer samt av de allmnna avtalsrttsliga bestm-
melserna i denna lag. Nr fullmktigen r anstlld av huvud-
mannen framgr deras relation av arbetsrttsliga lagar och av-
tal.
4.2 Fullmaktens form och omfng

(1) En huvudman kan ge fullmktigen behrighet uttryckligen el-
ler underfrsttt.
(2) Behrigheten och dess omfattning bestms med utgngspunkt
i uppdragsfrhllandet mellan huvudmannen och fullmktig-
en. Om huvudmannen har gett tredje man befogad anledning
att tro att behrighet finns trots att det inte fljer av uppdrags-
frhllandet, har fullmktigen nd behrighet.
(3) Om tredje man r konsument och huvudmannen r nringsid-
kare, kan huvudmannen inte begrnsa fullmktigens behrig-
het betrffande avtalsvillkor eller informationsgivning som fall-
ler naturligt inom ramen fr fullmktigens uppdrag.
(4) Fullmktigen har behrighet att utfra alla de tgrder som r
ndvndiga fr att uppn syftet med huvudmannens uppdrag
4.3 Relationen mellan parterna

(1) Nr en fullmktig rttshandlar inom ramen fr sin behrighet i
huvudmannens namn uppkommer ett direkt rttsfrhllande
mellan tredje man och huvudmannen som om huvudmannen
sjlv rttshandlat i frhllande till tredje man. Fullmktigen blir
inte avtalsbunden i frhllande till tredje man.
(2) Huvudmannen tillrknas fullmktigens kunskap och agerande
under frutsttning att tredje man vid tiden fr fullmktigens
rttshandlande inte insett eller bort inse att huvudmannen inte
avsg att tillrknas fullmktigens kunskap eller agerande.
4.4 verskridande av behrigheten

(1) Om fullmktigen agerar i huvudmannens namn och verskri-
der sin behrighet, binds inte huvudmannen.
(2) En rttshandling som fullmktig gjort med verskridande av sin

behrighet, kan uttryckligen eller underfrsttt godknnas av
huvudmannen i efterhand. Om rttshandlingen godknns har
den samma rttsverkan som om den gjorts med behrighet.
(3) Tredje man kan genom meddelande till huvudmannen ge ho-
nom sklig tid att godknna rttshandlingen. Om huvudman-
nen inte lmnar godknnande inom den tiden, r huvudman-
nen frhindrad att senare gra gllande att tredje man r bun-
den vid rttshandlingen.
(4) Om tredje man vid tiden fr fullmktigens rttshandling inte
knde till eller borde ha knt till att fullmktigen saknade be-
hrighet, kan tredje man undg bundenhet om han meddelar
detta till huvudmannen innan huvudmannens godknnande.
(5) Om part har presterat innan det str klart att behrigheten
verskridits, gller 5.7 om rttsfljder av ogiltighet.
4.5 Fullmktigens ansvar i frhllande till tredje man

(1) En fullmktig som verskrider sin behrighet r skadestndsan-
svarig i frhllande till tredje man. Fullmktigen r inte skade-
stndsskyldig om tredje man vid tiden fr fullmktigens age-
rande knde till eller borde ha knt till att behrigheten ver-
skreds.
(2) Skadestndet ska frstta tredje man i samma ekonomiska po-
sition som om fullmktigen hade agerat med behrighet.
4.6 Intressekonflikt
(1) Huvudmannen kan gra gllande att avtalet med tredje man r
ogiltigt eller ska jmkas enligt kapitel 5 nr en fullmktig trffat
ett avtal som innefattar en intressekonflikt mellan honom och
huvudmannen som tredje man vid tiden fr fullmktigens age-
rande knde till eller kan antas ha knt till.
(2) En intressekonflikt presumeras freligga om fullmktigen fre-
trdde tredje man eller trffade avtal med sig sjlv eller en sig
nrstende.
(3) Huvudmannen r frhindrad att gra gllande ogiltighet enligt
fregende stycken om han samtyckt till rttshandlingen eller
om fullmktigen upplyst honom om intressekonflikten utan att
huvudmannen invnt mot den inom sklig tid.
4.7 Fullmaktens upphrande

(1) En fullmakt gller intill dess tredje man ftt knnedom om el-
ler bort knna till att
a. fullmakten har terkallats,
b. fullmaktsuppdraget har fullgjorts, eller
c. tiden fr fullmakten har gtt till nda.
(2) Tredje man borde ha knnedom om terkallelse nr den skett

p samma stt som fullmakten gavs.
(3) Nr huvudmannen fr en frvaltare enligt frldrabalken, har
fullmktigens rttshandlingar inte strre rttsverkan n de
skulle ha haft om huvudmannen sjlv fretagit rttshandling-
arna. Detsamma gller nr huvudmannen gr i konkurs.
(4) Fullmakten gller ven om huvudmannen dr om det r frga
om fullmakt fr en enstaka rttshandling. Om fullmakten avser
lpande rttshandlingar, upphr fullmakten att glla nr tredje
man fr knnedom om eller kan antas ha ftt knnedom om att
huvudmannen dtt.
(5) ven om en fullmakt upphrt att glla, har fullmktigen beh-
righet att vidta sdana handlingar som r ndvndiga fr att
frhindra att huvudmannens eller huvudmannens konkursbos
eller arvingars intressen skadas.
5. Ogiltighet och jmkning

5.1 Omjlighet
(1) Endast den omstndigheten att avtalet vid tiden fr avtalets in-
gende var omjligt att fullgra, leder inte till att avtalet r ogil-
tigt.
(2) Endast den omstndigheten att en part vid tiden fr avtalets in-
gende saknade rtt att frfoga ver de rttigheter som avtalet
avser, leder inte till att avtalet r ogiltigt.
5.2 Osklighet p grund av frhllanden vid avtalets ingende

(1) Avtal fr jmkas eller lmnas utan avseende om avtalet eller ett
visst avtalsvillkor r oskligt med hnsyn till omstndigheterna
vid avtalets tillkomst. Vid denna bedmning ska srskild hnsyn
tas till behovet av skydd fr den som i egenskap av konsument
eller p annat stt intar en underlgsen stllning i avtalsfrhl-
landet.
(2) Osklighet presumeras freligga om en part knner till att
motparten frmtts att sluta avtalet p grund av rttsstridigt hot
eller svek. Osklighet presumeras ocks freligga om en part
knner till att motparten gjort ett misstag och det skulle strida
mot tro och heder av parten att inte upplysa motparten om
misstaget innan avtalet sluts.
(3) Nr tredje man orsakat att en avtalspart utsatts fr svek, hot el-
ler annan osklighet, gller 1.8 om tillrknande.
(4) Om en tredje man fr vilken en avtalspart inte ansvarar enligt
1.8 orsakat att en motpart utsatts fr svek, hot eller annan osk-
lighet, kan motparten undg bundenhet om avtalsparten inte
agerat i frlitan p avtalet vid tiden d motparten gr gllande
att han inte r bunden.
(5) Parterna kan inte genom sitt avtal avvika frn denna bestm-
melse.
5.3 Osklighet p grund av ndrade frhllanden

(1) Avtalspart r bunden att fullgra sin prestation ven om nd-
rade frhllanden leder till att avtalet blir mer betungande fr
honom, med undantag fr vad som fljer i nsta stycke.
(2) Avtal fr jmkas eller lmnas utan avseende om det intrffar
omstndigheter som vsentligen rubbar avtalsbalansen anting-
en genom att kostnaden fr en part har kat eller genom att
vrdet av den prestation som en part ska f har minskat och
a. omstndigheterna intrffar eller blir knda fr den
drabbade parten efter avtalets ingende,
b. omstndigheterna ligger utanfr den drabbade partens
kontroll och risken fr att omstndigheterna skulle in-
trffa inte skligen borde ha beaktats av den drabbade
parten vid avtalets ingende, och
c. avtalet inte innebr att den drabbade parten ska bra ris-
ken fr omstndigheterna.
(3) Vid bedmningen enligt ovanstende stycke ska srskild hnsyn
tas till behovet av skydd fr den som i egenskap av konsument
eller p annat stt intar en underlgsen stllning i avtalsfrhl-
landet.
5.4 Oskligt avtalsinnehll

(1) Avtal fr jmkas eller lmnas utan avseende om avtalet eller ett
visst avtalsvillkor r oskligt med hnsyn till avtalets innehll.
Vid denna bedmning ska srskild hnsyn tas till behovet av
skydd fr den som i egenskap av konsument eller p annat stt
intar en underlgsen stllning i avtalsfrhllandet. Hnsyn ska
dessutom tas till om avtalet eller villkoret r utformat p lttill-
gngligt sprk, om parterna uppmrksammat eller beretts mj-
lighet att uppmrksamma ett avtalsvillkor samt om en part in-
sett eller bort inse innebrden av avtalet eller avtalsvillkoret.
Man ska ta hnsyn till hela avtalet vid bedmningen av om ett
enskilt avtalsvillkor r oskligt.
(2) Fljande typer av avtalsvillkor presumeras vara oskliga. Villkor
att
a. pant eller annan skerhet ska vara frverkad om den
frpliktelse fr vars prestation skerheten stlls inte full-
grs,
b. en part helt ska undg allt ansvar fr att prestationen r
avtalsenlig,
c. en part helt eller delvis friskriver sig frn skadestnd p
grund av uppst eller grov vrdslshet, och villkor att
d. en part inte ska bedriva viss verksamhet (konkur-

rensklausul) om parten r bunden av villkoret under
lngre tid n tv r efter det att parternas avtal upphrt
eller efter det att parternas vriga prestationer fullgjorts.
(3) Fljande avtalsvillkor presumeras vara oskliga i avtalsfrhl-
landen mellan en nringsidkare och en konsument.
a. Friskrivning vid personskada.
b. Begrnsning av konsumentens rtt vid avtalsbrott.
c. Ensidig bundenhet fr konsumenten.
d. Ensidigt frverkande av frskott.
e. Oproportionerlig ersttning fr utebliven betalning.
f. Ensidig rtt till godtycklig uppsgning.
g. Rtt fr nringsidkaren att behlla frskott vid n-
ringsidkarens uppsgning.
h. Rtt att sga upp avtal med obestmd varaktighet utan
rimligt varsel.
i. Automatisk frlngning av avtal med bestmd varaktig-
het.
j. Bundenhet utan insyn i avtalsvillkoren.
k. Rtt till ensidig villkorsndring utan angivet giltigt skl.
l. Rtt till ensidig ndring av egenskap hos vara eller tjnst
utan giltigt skl.
m. Rtt att faststlla eller hja pris utan rtt fr konsumen-
ten att frntrda avtalet.
n. Ensamrtt fr nringsidkaren att tolka avtalets innehll.
o. Begrnsning av befogenhet fr representant.
p. Villkor om formkrav.
q. Ensidig fullgrelseplikt.
r. Rtt att freta verltelse som kan minska konsumentens
kreditskerhet.
s. Inskrnkning av konsumentens rtt att g till domstol.
t. Inskrnkning av konsumentens tillgng till bevismedel.
u. Orimligt betungande bevisbrda fr konsumenten.
(4) Ifrga om jmkning av vissa avtalsvillkor i konsumentfrhllan-
den gller dessutom 11 lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i
konsumentfrhllanden.
(5) Parterna kan inte genom sitt avtal avvika frn denna bestm-
melse.
5.5 Godknnande
Om en part som har rtt att gra gllande ogiltighet uttryckligen eller
underfrsttt avstr frn att gra gllande ogiltighet efter det att han
ftt knnedom om de omstndigheter som ligger till grund fr ogil-
tigheten eller efter det att han kunnat agera fritt frn hot, kan ogil-
tighet inte senare gras gllande. Detsamma gller fr jmkning.
5.6 Meddelande om jmkning

Nr avtal kan bli freml fr jmkning ska meddelande om jmkning
ges inom sklig tid frn det att motparten gjort det aktuella villkoret
gllande. Om sdant meddelande inte ges i rtt tid, ska man vid
jmkningen ta hnsyn till den skada som hade kunnat undvikas om
meddelande lmnats i rtt tid.
5.7 Rttsfljder av ogiltighet

(1) Ogiltighet innebr att bda parter befrias frn sina framtida
frpliktelser och frntas rtten till framtida prestation frn
motparten.
(2) Vid ogiltighet har part rtt att terf de prestationer som han
fullgjort enligt avtalet, under frutsttning att han terbr vad
han mottagit av motparten.
(3) Om en prestation inte kan terbras, ska ersttning utg fr
prestationens marknadsvrde. terbringen innefattar avkast-
ning p den tillgng som ska terbras samt ersttning fr den
nytta som part haft av prestationen innan den terbrs och er-
sttning fr kvalitetsfrsmringar som skett under tiden mellan
prestation och terlmnande. Om terbringen avser penning-
prestation, ska avkastningsrnta utg frn den dag betalningen
mottogs.
(4) En part som knt till eller bort knna till grunden fr ogiltig-
heten, r skyldig att utge skadestnd som frstter motparten i
samma ekonomiska position som han skulle ha haft om avtalet
inte hade trffats mellan parterna. 11.5.3 om frutsebarhet
och adekvans samt 11.5.6 om skyldigheten att begrnsa ska-
dan r tillmpliga p skadestnd enligt denna bestmmelse.
(5) Meddelande om att ogiltighet grs gllande ska ges inom sklig
tid efter det att den part som gr ogiltigheten gllande ftt
knnedom om de omstndigheter som ligger till grund fr
ogiltigheten eller inom sklig tid frn det att han kunnat agera
fritt frn hot. Om sdant meddelande ges fr sent, ska motpar-
tens ersttningsskyldighet enligt denna bestmmelse minskas
med den skada som kunde ha undvikits om meddelande lm-
nats i rtt tid.
5.8 Frhllandet mellan ogiltighet och hvning

En part som har rtt till jmkning, tergng av prestationerna eller
skadestnd enligt detta kapitel och samtidigt har rtt att gra gllande
pfljder p grund av avtalsbrott kan vlja mellan att grunda sitt an-
sprk p detta kapitel eller p bestmmelser om avtalsbrott.
6. Avtal i strid mot lag

(1) Rttsfljderna av ett avtal i strid mot lag kan flja av lagen. Nr
rttsfljderna inte framgr av lag, kan avtalet jmkas.
(2) Nr ett avtal blivit helt eller delvis ogiltigt p grund av att det
strider mot lag, kan utfrda prestationer terg.
(3) En part som vid tiden fr avtalets ingende knde till eller
borde ha knt till lagfrbudet, kan vara ersttningsskyldig
gentemot en avtalspart som inte knde till eller borde ha knt
till lagfrbudet. Om ersttning ska utg, ska den frstta den
ersttningsberttigade parten i samma ekonomiska position
som om avtal inte hade kommit till stnd mellan parterna.
(4) Vid bedmningen av i vad mn avtalet ska jmkas, prestation-
erna terg och om ersttning ska utg enligt ovanstende
stycken, ska hnsyn tas till om respektive rttsfljd r lmplig
mot bakgrund av syftet med lagfrbudet, de personer som r
avsedda att skyddas av lagfrbudet, om lagvertrdelsen var av-
siktlig, om lagvertrdelsen var grov, avtalsparternas relation
och vriga omstndigheter.
7. Avtals innehll
7.1 Den gemensamma partsviljan
(1) Ett avtals innehll ska faststllas mot bakgrund av parternas
gemensamma partsvilja ven om den str i strid mot avtalets
ordalydelse.
(2) Nr parterna avtalat om skriftform, presumeras det skrivna avta-
let ge uttryck fr deras gemensamma partsvilja.
(3) Om det inte r mjligt att faststlla den gemensamma partsvil-
jan, ska avtalets innehll faststllas i enlighet med bestmmel-
serna i detta kapitel.
7.2 Tolkning av uttalanden och beteenden

(1) En parts uttalanden och vriga upptrdande ska tolkas i enlig-
het med hans avsikt, om den andra parten visste eller inte
kunde ha varit omedveten om den.
(2) Om fregende stycke inte r tillmpligt, ska en parts uttalan-
den och vriga upptrdande tolkas i enlighet med den upp-
fattning som en frnuftig person i den andra partens stllning
skulle ha ftt under samma omstndigheter.
7.3 Relevanta omstndigheter

(1) Vid faststllande av avtals innehll ska man ta hnsyn till samt-
liga omstndigheter, dribland
a. avtalets ordalydelse,
b. vad som skulle ha gllt om parterna inte avtalat srskilt
om ett visst frhllande (t.ex. enligt dispositiv lag),
c. underfrstdda avtalsvillkor,
d. omstndigheterna i samband med avtalsfrhandlingarna,
e. praxis som har utbildats mellan parterna i tidigare avtals-
relationer,
f. parternas beteenden (inklusive passivitet) efter avtalets

ingende,
g. avtalets ndaml,
h. termers och begrepps betydelse i den relevanta bran-
schen,
i. handelsbruk,
j. avtalets systematiska uppbyggnad, och
k. sklighet.
(2) Vid faststllande av avtalsinnehll nr den ena parten r kon-
sument och den andra parten r nringsidkare, ska oklara av-
talsvillkor som inte varit freml fr individuell frhandling
tolkas till konsumentens frmn.
7.4 Motstridigt avtalsinnehll

Nr ett avtal innehller motstridiga bestmmelser, har individuellt
framfrhandlade villkor fretrde framfr villkor som inte varit fre-
ml fr srskild frhandling.
7.5 Integrationsklausuler
(1) En bestmmelse i ett skriftligt avtal av innebrd att det skriftliga
dokumentet terger samtliga villkor som parterna kommit
verens om (integrationsklausul), innebr att parternas utta-
landen och vriga beteenden innan avtalsdokumentet godkn-
des inte utgr avtalsinnehll. Uttalanden och beteenden innan
avtalsdokumentet godkndes kan emellertid f betydelse fr att
tolka eller komplettera texten i avtalsdokumentet.
(2) En part kan genom sitt handlande frlora mjligheten att be-
ropa en integrationsklausul i den mn motparten med fog har
frlitat sig p detta handlande.
7.6 Avtalat formkrav fr ndringar

(1) Ett skriftligt avtal som innehller en bestmmelse om att nd-
ringar eller upphvande av avtalet mste ske i viss form kan inte
ndras eller bringas att upphra genom en verenskommelse
p annat stt.
(2) En part kan genom sitt handlande frlora mjligheten att be-
ropa ett avtalat formkrav fr ndringar i den mn motparten
med fog har frlitat sig p detta handlande.
7.7 Standardvillkor
(1) Standardvillkor r villkor som r utformade i frvg och av-
sedda att anvndas i flera avtal och som inte varit freml fr
individuell frhandling mellan parterna.
(2) En part kan inte beropa standardvillkor som motparten inte
knde till om han inte vidtagit skliga tgrder fr att upp-
mrksamma motparten p standardvillkoren.
(3) Ett standardvillkor som r verraskande p s vis att motparten

inte rimligen kunde rkna med det och som r orimligt be-
tungande, utgr inte en del av parternas avtal om det inte ut-
tryckligen godtagits.
(4) Nr ett standardvillkor str i strid mot ett framfrhandlat vill-
kor, har det senare fretrde.
(5) Nr bda parter i ett avtal har hnvisat till sina respektive stan-
dardvillkor, ska de villkor som r gemensamma i materiellt
hnseende glla mellan parterna. I vrigt gller bestmmelser-
na i detta kapitel (srskilt 7.3) om faststllande av avtalets in-
nehll.
8. Skenavtal
Parternas gemensamma partsvilja ska glla mellan dem nr de har
trffat ett avtal och avsiktligt gett det ett skriftligt innehll som inte
verensstmmer med deras gemensamma partsvilja (skenavtal). Det
skriftliga avtalsinnehllet ska emellertid glla i frhllande till en
tredje man som med fog frlitat sig p att texten tergav avtalsparter-
nas gemensamma partsvilja.
9. Tredjemansavtal
(1) Parter kan avtala till frmn fr tredje man (tredjemansavtal).
Tredje man kan d krva att avtalsparterna presterar i frhl-
lande till honom. En sdan tredje man behver inte existera vid
tiden fr tredjemansavtalets ingende men mste kunna identi-
fieras med tillrcklig skerhet vid tiden fr prestation.
(2) Tredje mans rttigheter fljer av parternas avtal.
(3) Parterna i ett tredjemansavtal kan ndra eller terkalla de rt-
tigheter som avtalats till frmn fr tredje man intill dess att
tredje man agerat i frlitan p avtalet.
(4) Av avtalet kan framg i vad mn avtalsparterna kan ndra eller
terkalla tredje mans rttigheter enligt avtalet. En avtalspart r
frhindrad att beropa sdan avtalad rtt att ndra eller ter-
kalla tredje mans rttigheter om avtalsparten p grund av sitt
beteende gett tredje man befogad anledning att agera i frlitan
p att rttigheten inte skulle ndras eller terkallas.
10. Avtalsbrott
10.1 Definition av avtalsbrott
(1) Avtalsbrott freligger nr en part inte presterar i enlighet med
avtalet.
(2) En part kan inte gra gllande att motparten gjort sig skyldig
till avtalsbrott om det beror p partens eget beteende, egen
underltenhet eller p annat frhllande som parten br an-
svar fr.
10.2 Ursktligt avtalsbrott (force majeure)

(1) Ett avtalsbrott r ursktligt om avtalsenlig prestation hindrats av
en omstndighet som legat utanfr parts kontroll och som han
inte skligen kunde frvntas ha rknat med eller tagit i beak-
tande vid tiden fr avtalets ingende och vars fljder han inte
heller skligen kunde ha undvikit eller vervunnit.
(2) Om hindret endast r tillflligt, r avtalsbrottet ursktligt under
s lng tid som r rimlig med hnsyn till hindrets konsekvenser
fr partens mjligheter att prestera avtalsenligt.
(3) Nr hindret r permanent bortfaller parternas skyldigheter att
prestera. Fr tergng av redan utfrda prestationer gller
5.7(2) och (3).
(4) Den part som inte presterar avtalsenligt och r ursktad enligt
ovanstende stycken, ska ge motparten meddelade om hindret
och hur det pverkar mjligheten att prestera enligt avtalet.
Om sdant meddelande inte ges inom sklig tid efter det att
parten fick knnedom om eller borde ha ftt knnedom om
hindret, r han skyldig att utge ersttning fr den skada som
motparten kunde ha undvikit om meddelandet lmnats i rtt
tid.
(5) Inget i denna bestmmelse hindrar att en part innehller sin
prestation eller hver avtalet. Denna bestmmelse begrnsar
allts endast parts rtt till fullgrelse, prisavdrag och skade-
stnd.
10.3 Godknnande
Part som drabbats av avtalsbrott kan frlora rtten att gra gllande
pfljder genom att han uttryckligen eller underfrsttt godknt pre-
stationen eller avsttt frn att gra gllande en viss pfljd.
10.4 Tillggstid
Vid avtalsbrott kan den drabbade parten medge den avtalsbrytande
parten tillggstid. Under tillggstiden kan den drabbade parten inne-
hlla sin prestation och har rtt till skadestnd, men inte rtt till an-
nan pfljd. Om den avtalsbrytande parten meddelar den drabbade
parten att han inte avser att prestera under tillggstiden eller inte har
presterat avtalsenligt nr tillggstiden gtt till nda, kan den drabbade
parten gra gllande pfljder enligt kapitel 11.
10.5 Avhjlpande
(1) En avtalsbrytande part har rtt att avhjlpa ett avtalsbrott p sin
egen bekostnad under frutsttning att
a. han meddelar utan oskligt uppehll hur och nr avhjl-
pande ska ske,
b. avhjlpande r lmpligt med beaktande av den drabbade
partens behov och intressen,
c. den drabbade parten inte har rimligt skl att vgra av-
hjlpande, och
d. avhjlpande sker inom sdan tid att drjsmlet inte utgr
vsentligt avtalsbrott.
(2) Den drabbade parten kan innehlla sin prestation under den
tid avhjlpande pgr.
(3) ven om avtalsbrottet avhjlps, har den drabbade parten rtt
till prisavdrag samt rtt till skadestnd fr skada som orsakats av
avhjlpandet eller inte kunnat avvrjas genom avhjlpandet.
11. Pfljder vid avtalsbrott

11.1 Innehllande
(1) Nr avtalsprestationerna ska utvxlas samtidigt, kan endera par-
ten innehlla sin prestation intill dess motparten presterar. Om
avtalsprestationerna inte ska utvxlas samtidigt, kan den part
som ska prestera senare hlla inne sin prestation intill dess
motparten har presterat. En part kan innehlla sin prestation
som skerhet fr sina ansprk om motparten gjort sig skyldig
till avtalsbrott.
(2) Om en part har sklig anledning att befara att motparten
kommer att gra sig skyldig till avtalsbrott, kan han innehlla
sin prestation intill dess att motparten stller skerhet fr sin
prestation. Part som avser att hlla inne sin prestation p grund
av befarat avtalsbrott, ska meddela motparten detta utan osk-
ligt drjsml. Den innehllande parten ska erstta motparten
fr den skada som hade kunnat undvikas om sdant med-
delande lmnats i rtt tid.
(3) Innehllande enligt denna bestmmelse ska st i rimlig pro-
portion till motpartens avtalsbrott.
11.2 Rtt att krva avtalsenlig prestation (fullgrelse)

(1) En part som drabbats av avtalsbrott kan krva att den avtalsbry-
tande parten presterar i enlighet med avtalet om det inte skulle
vara oskligt betungande fr den avtalsbrytande parten att pre-
stera enligt avtalet.
(2) Rtten att krva avtalsenlig prestation gr frlorad om den part
som drabbats av ett avtalsbrott inte utan oskligt uppehll frn
det att han fick knnedom om avtalsbrottet meddelar den av-
talsbrytande parten att han krver avtalsenlig prestation.
(3) ven om den drabbade parten inte har rtt att krva avtalsenlig
prestation, kvarstr rtten till vriga pfljder enligt detta kapi-
tel.
11.3 Hvning
11.3.1 Frutsttningar fr hvning
(1) En part kan hva ett avtal om motparten gjort sig skyldig till v-
sentligt avtalsbrott.
(2) Vid vsentlighetsbedmningen ska samtliga omstndigheter
beaktas, dribland om
a. avtalsbrottet leder till att den drabbade parten gr miste
om det som han huvudsakligen hade rtt att frvnta sig
enligt avtalet,
b. om avtalsbrottets vsentlighet var synbar fr den avtals-
brytande parten vid avtalets ingende eller vid avtalsbrot-
tet,
c. det av avtalet framgr att avtalsbrott av den aktuella typen
r allvarligt,
d. avtalsbrottet r avsiktligt eller vrdslst,
e. avtalsbrottet rubbar frtroendet mellan parterna,
f. avtalsbrottet ger anledning att befara att avtalsbrott
kommer att ske med avseende p framtida prestationer,
g. den drabbade partens intressen kan tillgodoses genom
andra pfljder n hvning, och om
h. den avtalsbrytande parten drabbas oproportionerligt hrt
av hvning.
11.3.2 Delvis hvning

Ett avtal kan hvas delvis nr avtalsprestationerna ska presteras i delar
och det r mjligt att bedma vrdet av motprestationen av varje del.
Vsentlighetsbedmningen ska d ske med avseende p den del av av-
talet som r freml fr hvning.
11.3.3 Befarat avtalsbrott

Str det klart att det kommer att intrffa ett avtalsbrott som ger en
part rtt att hva, fr han hva redan fre tiden fr prestation. Hv-
ningen r dock utan verkan om den avtalsbrytande parten genast stl-
ler godtagbar skerhet fr sin prestation.
11.3.4 Hvningsmeddelande
(1) Den drabbade parten frlorar rtten att hva om han inte ger
hvningsmeddelande till den avtalsbrytande parten inom sklig
tid frn det att han fick knnedom om avtalsbrottet.
(2) En part som i samband med ett meddelande om tillggstid en-
ligt 10.4 frklarat att avtalet ska vara automatiskt hvt om av-
talsenlig prestation inte skett inom tillggstiden, behver inte
lmna hvningsmeddelande enligt fregende stycke.
11.3.5 Rttsfljderna av hvning

(1) Hvning innebr att bda parter befrias frn sina framtida fr-
pliktelser och frntas rtten till framtida prestation frn mot-
parten.
(2) Vid hvning kan endera parten krva att det han har presterat
ska terbras till honom, under frutsttning att han terbr
den prestation han ftt frn motparten. Om en prestation inte
kan terbras eller om terbring r orimligt betungande, ska
sklig ersttning utg fr prestationens vrde. terbringen in-
nefattar avkastning p den tillgng som ska terbras samt er-
sttning fr den nytta som part haft av prestationen innan den
terbrs och ersttning fr kvalitetsfrsmringar som skett un-
der tiden mellan prestation och terlmnande. Om terbring-
en avser penningprestation, ska avkastningsrnta utg frn den
dag betalningen mottogs.
(3) Hvning utesluter inte att part kan ha rtt till skadestnd p
grund av avtalsbrott.
(4) Hvning medfr inte att avtalets villkor om ansvarsbegrns-
ningar, avtalstolkning, tvistlsning och tillmplig lag med mera
upphr. Sdana villkor gller allts ven om avtalet hvs.
11.3.6 Obefogad hvning

En obefogad hvning utgr avtalsbrott fr vilket bestmmelserna om
pfljder r tillmpliga. En obefogad hvning utgr inte automatiskt
ett vsentligt avtalsbrott.
11.4 Prisavdrag och vrdeskillnad

(1) En part som mottar en avtalsstridig prestation utan att avtalet
hvs kan ha rtt till avdrag p priset. Prisavdraget ska utgra
skillnaden i vrde mellan avtalsenlig och avtalsstridig prestation
vid tiden fr prestationen.
(2) En part som ftt prisavdrag kan inte samtidigt f skadestnd fr
tckningstransaktion eller vrdeskillnad enligt 11.5.4. Skade-
stnd kan dock utg fr andra skador.
11.5 Skadestnd
11.5.1 Rtt till skadestnd
Den part som drabbas av avtalsbrott som inte r ursktligt enligt
10.2 har rtt till skadestnd. Skadestnd kan kombineras med vriga
pfljder.
11.5.2 Skadestndets storlek

(1) Skadestndsersttningen ska frstta den part som drabbats av
avtalsbrott i samma ekonomiska position som om prestation
skett i enlighet med avtalet.
(2) Skadestndet omfattar ersttning fr skada som orsakats av av-
talsbrottet och fr framtida skada som sannolikt kommer att in-
trffa p grund av avtalsbrottet. Skada innefattar kostnader och

utebliven vinst.
(3) Skadestndet innefattar endast sdan skada som kan faststllas
med sklig skerhet.
(4) Skadestnd fr frlorad mjlighet till vinst ska faststllas i pro-
portion till sannolikheten fr att vinsten skulle ha realiserats.
(5) Skadan fr uppskattas till skligt belopp nr skadestndet inte
kan faststllas med tillrcklig skerhet p grund av att full be-
visning om skadan inte alls eller endast med svrighet kan f-
ras. S fr ocks ske om bevisningen medfr kostnader eller
olgenheter som inte str i rimligt frhllande till skadans stor-
lek och skadestndet avser ett mindre belopp (se rttegngs-
balk 35:5).
11.5.3 Frutsebarhet och adekvans

Den avtalsbrytande parten r skadestndsskyldig fr skada som vid ti-
den fr avtalets ingende var frutsebar som en sannolik fljd av av-
talsbrottet.
11.5.4 Tckningstransaktion och vrdeskillnad

(1) Nr avtalet hvts och den hvande parten har gjort en tck-
ningstransaktion inom sklig tid och med sklig omsorg, har
den hvande parten rtt till ersttning fr prisskillnaden mellan
det avtalade priset och priset fr tckningstransaktionen.
(2) Nr den hvande parten inte har gjort en tckningstransaktion
och det finns ett marknadspris fr den avtalsbrytande partens
prestation, har den hvande parten rtt till ersttning fr pris-
skillnaden mellan det avtalade priset och marknadspriset vid ti-
den fr hvningsfrklaringen.
(3) Ersttning fr tckningstransaktion eller vrdeskillnad utesluter
inte att den avtalsbrytande parten r ersttningsskyldig ven fr
annan skada.
11.5.5 Skada delvis orsakad av den drabbade parten

Den avtalsbrytande parten r inte skyldig att utge ersttning i den ut-
strckning som motparten bidragit till avtalsbrottet eller dess skade-
verkningar.
11.5.6 Skyldigheten att begrnsa skadan

Den avtalsbrytande parten r inte ersttningsskyldig fr sdan skada
som hade kunnat undvikas om den drabbade parten vidtagit skliga
tgrder fr att begrnsa skadeverkningarna av avtalsbrottet. Den
drabbade parten har rtt till ersttning fr skliga utgifter fr att fr-
ska minska skadan till fljd av avtalsbrottet.
11.5.7 Vitesklausuler
Nr avtalet freskriver att en part ska utge ett p frhand bestmt be-
lopp (vite) med anledning av avtalsbrott, ska det avtalade vitet utg
oavsett hur stor skada den drabbade parten haft. Ett avtalat vite kan
jmkas enligt 5.25.4 om det r oskligt i frhllande till den fak-
tiska skadan och med beaktande av andra omstndigheter.
11.5.8 Meddelande om skadestnd

En avtalspart som vill begra skadestnd ska meddela den andra par-
ten att han vill gra gllande pfljder p grund av avtalsbrott inom
sklig tid efter det att han insg att motparten gjort sig skyldig till ska-
destndsgrundande avtalsbrott. Om sdant meddelande ges fr sent,
ska den avtalsbrytande partens ersttningsskyldighet minskas med den
skada som den avtalsbrytande parten kunde ha undvikit om med-
delande lmnats i rtt tid.

En Ny Avtalslag

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

En Ny Avtalslag

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

En ny avtalslag

Av professor CHRISTINA RAMBERG

Det r angelget att Sverige fr en ny avtalslag med regler som r anpas-

I brjan av 1900-talet var det tillrckligt med en rudimentr avtals-

Men r det detta som behvs idag, p 2000-talet? r det meningsfullt

Lagstiftning som service till praktiserande jurister

ta in listan i lagtexten.3 Nog hade lagstiftaren kunnat kosta p sig att

Sverige frtjnar vrldens bsta avtalslag

som handlar om ingende av internationella kpavtal alltfr kontro-

Det nst bsta alternativet till vrldens bsta avtalslag

- Regler om betydelsen av entire-agreement-klausuler och written-

Avtalslagen 2010 finns gratis tillgnglig p www.avtalslagen2010.se. P

5. Ogiltighet och jmkning

6. Avtal i strid mot lag

11. Pfljder vid avtalsbrott

1.2 Definition av avtal

r anbudsgivaren ensidigt bunden under sklig tid. Ett muntligt

2.3 terkallelse av anbud

2.4 Avbjande svar

2.6 terkallelse av accept

2.7 Sen accept

2.8 Accept med ndringar (oren accept)

2.9 Avtal genom passivitet

(2) En anbudsmottagare ska utan oskligt drjsml meddela an-

2.10 Negativ avtalsbindning

2.11 Avtalad form

3.2 Ansvar vid illojal frhandling

4.2 Fullmaktens form och omfng

4.3 Relationen mellan parterna

4.4 verskridande av behrigheten

(2) En rttshandling som fullmktig gjort med verskridande av sin

4.5 Fullmktigens ansvar i frhllande till tredje man

4.7 Fullmaktens upphrande

(2) Tredje man borde ha knnedom om terkallelse nr den skett

5. Ogiltighet och jmkning

5.2 Osklighet p grund av frhllanden vid avtalets ingende

5.3 Osklighet p grund av ndrade frhllanden

5.4 Oskligt avtalsinnehll

d. en part inte ska bedriva viss verksamhet (konkur-

5.6 Meddelande om jmkning

5.7 Rttsfljder av ogiltighet

5.8 Frhllandet mellan ogiltighet och hvning

6. Avtal i strid mot lag

7.2 Tolkning av uttalanden och beteenden

7.3 Relevanta omstndigheter

f. parternas beteenden (inklusive passivitet) efter avtalets

7.4 Motstridigt avtalsinnehll

7.6 Avtalat formkrav fr ndringar

(3) Ett standardvillkor som r verraskande p s vis att motparten

10.2 Ursktligt avtalsbrott (force majeure)

11. Pfljder vid avtalsbrott

11.2 Rtt att krva avtalsenlig prestation (fullgrelse)

11.3.2 Delvis hvning

11.3.3 Befarat avtalsbrott

11.3.5 Rttsfljderna av hvning

11.3.6 Obefogad hvning

11.4 Prisavdrag och vrdeskillnad

11.5.2 Skadestndets storlek

trffa p grund av avtalsbrottet. Skada innefattar kostnader och

11.5.3 Frutsebarhet och adekvans

11.5.4 Tckningstransaktion och vrdeskillnad

11.5.5 Skada delvis orsakad av den drabbade parten

11.5.6 Skyldigheten att begrnsa skadan

11.5.8 Meddelande om skadestnd