Populrkultur/finkultur

Skillnaden mellan populrkultur/finkultur

Finkultur i dagens samhlle betyder ofta att t.ex. konstformerna utfrs mer
traditionellt och formellt. Om man t.ex. tar inom musiken s brukar
klassisk musik eller jazz oftast klassas som finkultur. Detta kan vara fr att
det krvs ngon slags skolning eller frkunskap inom konstformen fr att
kunna bde utva den och uppskatta den.
Finkulturen brukar ven kunna finansieras statligt genom skattepengar.
T.ex. orkestermusiker som har anstllning p konserthus eller operor. 1

Dessa tv olika kulturbegrepp r vldigt ppna fr att diskutera kring

deras vrderingar eftersom grnsen mellan dem frblir oklar. Dock s
anses ofta finkulturen vara mer kunnig och vrdefull n andra
kulturformer. 2

Populrkulturen r en mycket lttillgngligare kultur som anses vara mer

riktad till allmnheten istllet fr att vara riktad till kunniga personer
inom mnet3
Populrkulturen ses ven som att vara mindre komplicerad och detta kan
bero p just att den r mer lttillgnglig fr alla mnniskor i samhllet och
det r ven enklare fr vanliga mnniskor att f vara en del av kulturen.

Pop/rock musik anses vara populrkultur och i dagens samhlle finns det
alla mjligheter i vrlden att skapa ett band och dela sina kreativa sikter
med varandra fr att skapa musik. Dessutom kan en mnniska sjlv sitta
och producera sin musik i en dator extremt lttillgngligt. En sdan ppen
kultur uppstr inte p samma stt i konstmusiken eftersom man oftast
mste vara utbildad och f anstllning fr att uttrycka sig framfr
mnniskor. Dessutom kan vissa yngre mnniskor knna sig okunniga inom
finkulturen eftersom att det r en s pass gammal och traditionell
konstform, vilket gr att de aldrig frambringar intresse inom mnet.
Finkulturen betraktas ofta som exkluderande, inte bara fr att man mste
vara bildad i mnet fr att ta del av kulturen utan ocks fr att hlla
finkulturen s exklusiv som mjligt. Mnniskor inom kulturen vill grna
vara en minoritet som ska anses som mer unika n andra. S fort det r en
majoritet av mnniskor som tycker om ett speciellt finkulturmne s finns
risken att det brjar anses som ful kultur/populrkultur.

Nr det gller vrderingar kring orden finkultur och populrkultur s r det

lttare att finna konkreta exempel p hur man beter sig eller agerar inom
finkulturen. Fina klder som kostymer och dyra accessoarer r betydligt
vanligare inom finkulturen, ocks hur man uppfr sig nr man gr p t.ex.
en konsert. P en orkesterkonsert eller jazzkonsert r det mer vsentligt

1 Populrkultur.ppt
2 Op. cit
3 Op. cit
att man sitter ner och applderar bara nr det r tilltet. P en pop
konsert r det mer eftertraktat att st upp och sjunga med/appldera hur
mycket man vill.

En till stor skillnad mellan dessa kulturer r att populrkulturens produkter

ges ut i mycket strre mngd eftersom att den r s pass mycket mer
lttillgnglig fr mnniskor, p s stt fr fler ta del utav den och det r
ven drfr populrkulturen har en stor plats i massmedia. Dock r det
fortfarande finkulturen som fr sin plats p kultursidorna. 4

Dessa tv kulturer har brjat korsbefrukta varandra p senare r och

kommit nrmare och nrmare varandra. Man kan hitta fler gemensamma
nmnare nufrtiden n frr t.ex. nr det gller konsten i dagens samhlle.
Ett tydligt exempel p nr populrkulturen trder in i finrummet r nr
gatukonstnrer/graffitikonstnrer har utstllningar p konsthallar.
Gatukonst har lnge blivit kritiserat fr att vara smutsigt och
oprofessionellt men nu har finkulturen ftt upp ett ga fr
gatukonstnrernas egenskaper och talanger. Detta kan ocks bero p att
eftersom att finkulturens konst inte r s populr s drar den inte till sig
lika mycket folk och drfr kan inte konsthallarna livnra sig p att stlla
ut finkonst. Drfr anvnder sig dem utav populrkulturen fr att dra till
sig fler mnniskor och speciellt fr att f ungdomar att tycka det r
intressant att kolla p konst.

Ett annat exempel r nr en komiker och populrkulturistisk profil som

Henrik Dorsin fr ett jobb p operan i Stockholm. Henrik Dorsin spelade
huvudroll i en operett som hette Glada nkan som gick p en av de finaste
operorna i Sverige, nmligen den kungliga operan. Detta r ett
praktexempel p hur man korsbefruktat bda kulturerna.

Enligt mig s behvs bda delarna av dessa kulturer fr att balansera vrt
kulturella samhlle. Sjlvklart s har jag strre inverkan och delaktighet i
populrkulturen och fredrar de moderna och nytnkande perspektiven
som populrkulturen tar fram och stndigt utvecklar. Dock s tycker jag att
det finns en viss charm med att finkulturen existerar och att man bara fr
ta del av den i sm mngder. Drfr tror jag p konceptet att bda behvs
fr en god kulturell balans.

4 Op. cit