PM ARBETSMILJRTT

PV1231 HT2013

Bo Lindquist & Hans-Carl Carlson

PM Arbetsmiljrt PV1231 Bo Lindquist &
Hans-Carl Carlson

Innehllsfrteckning
Bakgrund och hndelse..........................................................................................................................2
Frgestllning:........................................................................................................................................2
Skyldighet fr Arbetsgivare....................................................................................................................2
Samordning av arbetsmiljarbete..........................................................................................................3
Skyddsombud?.......................................................................................................................................5
Sammanfatning.....................................................................................................................................5
Kllfrteckning........................................................................................................................................5

1
PM Arbetsmiljrt PV1231 Bo Lindquist &
Hans-Carl Carlson

Bakgrund och hndelse

Juristexperten AB (JAB) samt HC Revision AB (HCR) hyr tillsammans ett ppet kontorslandskap.
JAB, med 4 anstllda, str fr hyreskontraktet med hyresvrden och upplter del av lokal till HCR som
har 3 anstllda. Bda fretagen delar gemensamma utrymmen ssom fikarum och toaletter samt har
gjort gemensamma inkp av kontorsutrustning i form av kopieringsmaskiner, skrmaskiner,
hftmaskiner m.m. Inget av fretagen har utsett skyddsombud utifrn att de r s sm fretag med
mindre n 5 anstllda vardera.
Maskinerna anvndes mycket av bda fretagen och informationsmaterial samt skerhetsinstruktioner
finns i en prm p en hylla i kopieringsrummet. En dag upptcker en anstlld p JAB att plexiglaset
som frhindrar att fingrar kommer nra kniven brjat lossna frn maskinen. Personen i frga gick d
till sin chef och anmlde saken. Chefen noterade det och meddelar den anstllde att han ska ta itu med
frgan men blir upptagen av ett brdskande telefonsamtal frn en storkund. Under tiden anvnder en
nyanstlld personal vid HCR maskinen och nu har skyddsplexiglaset trillat ned bakom bnken som
maskinen str p. Personen har ingen erfarenhet frn denna typ av maskiner och mrker drfr inte att
skyddet saknas med fljd att han skr av sig toppen av tummen.

Frgestllning:
Vem br det juridiska ansvaret fr olyckan?
Hur borde fretagen gjort fr att frhindra den?

Skyldighet fr Arbetsgivare
Frst mste vi ta reda p om ngon brustit i sitt arbetsgivaransvar i enlighet med
Arbetsmiljlagen. I kap.3 3 frsta meningen AML str: Arbetsgivaren skall se till att
arbetstagaren fr god knnedom om de frhllanden, under vilka arbetet bedrivs, och att
arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara frbundna med arbetet. Utifrn detta
borde chefen p HCR informerat den nyanstllde om de risker som finns p arbetsplatsen och
hur man skert arbetar med de olika kontorsmaskinerna. Detta frstrks i flera av
Arbetsmiljverkets (AV) freskrifter bland annat AFS 2001:1 7 men kanske frmst i AFS
2006:4 14:
14 Arbetstagare skall gras medvetna om
1. de risker fr ohlsa och olycksfall de utstts fr nr de anvnder
arbetsutrustningen,
2.riskerna frn den arbetsutrustning som finns i deras omedelbara nrhet p
arbetsplatsen,
3. de eventuella frndringar som pverkar den arbetsutrustning som finns i
deras omedelbara
nrhet p arbetsplatsen och som de kan berras av, ven om de sjlva inte
direkt anvnder utrustningen.
De skall f ndvndiga instruktioner och information om anvndningen,
onormala situationer som kan frutses, i tillmpliga fall erfarenheter som man
gjort under tidigare anvndning av arbetsutrustningen samt vilken personlig
skyddsutrustning de skall anvnda. De instruktioner som fljer med

2
PM Arbetsmiljrt PV1231 Bo Lindquist &
Hans-Carl Carlson

arbetsutrustningen vid leverans skall vara tillgngliga fr de arbetstagare som

berrs, och vid behov kompletteras med skriftliga eller muntliga instruktioner.
Information och instruktioner skall vara begripliga fr de arbetstagare som
berrs.
Chefen fr JAB som fick reda p bristen i skyddsutrustningen har ett arbetsgivaransvar att nr
han fr knnedom om problemet frska tgrda det eller se till att det blir tgrdat av ngon.
Detta styrks i AFS 2001:1 10 st.1:
10 Arbetsgivaren skall omedelbart eller s snart det r praktiskt mjligt
genomfra de tgrder som behvs fr att frebygga ohlsa och olycksfall i
arbetet. Arbetsgivaren skall ocks vidta de tgrder som i vrigt behvs fr att
uppn en tillfredsstllande arbetsmilj.
Chefen noterade skriftligt bristen och meddelade den anstllde att det skulle tgrdas. S lngt
gjorde han helt rtt. Men istllet fr att lta det viktiga telefonsamtalet f fretrde borde han
initialt informerat samtlig personal p arbetsstllet, alla anstllda p bda fretagen, om
bristen i skyddsutrustningen. P s stt hade olyckan kunnat frebyggas vilket
verensstmmer med 3 Kap 2 frsta stycket AML:
Arbetsgivaren skall vidta alla tgrder som behvs fr att frebygga att
arbetstagaren utstts fr ohlsa eller olycksfall. En utgngspunkt ska drvid
vara att allt sdant som kan leda till ohlsa eller olycksfall skall ndras eller
ersttas s att risken fr ohlsa eller olycksfall undanrjs.
Att han borde informerat alla p arbetsstllet och inte bara de egna anstllda styrks i
kap. 3 7f st.2 AML:
De som samtidigt, eller i tidsmssig anslutning till varandra, bedriver
verksamhet p ett gemensamt arbetsstlle, ska samrda och gemensamt verka
fr att stadkomma tillfredsstllande skyddsfrhllanden.
Var och en av dem ska se till att den egna verksamheten och anordningarna
p det gemensamma arbetsstllet inte medfr att ngon som arbetar dr
utstts fr risk fr ohlsa eller olycksfall.
Allts brt bda cheferna mot arbetsmiljlagstiftningen vid tillfllet.

Samordning av arbetsmiljarbete
Nr bda fretagen bedriver verksamhet i samma lokaler r det viktigt att reda ut vem som br
det vergripande ansvaret. I kap.3 7d stycke 1 str det att om ett fast driftsstlle r
gemensamt arbetsstlle fr flera verksamheter, r den som rder ver arbetsstllet ansvarig
fr samordningen av arbetsmiljfrgor. Vem som rder p arbetsstlle i vrt fall r svrt att
avgra. Lagen ger ingen klar indikation p hur man br se p det. Utifrn ett frelggande
frn AV i mlet 2002-15334 kan uttydas att den som har bestmmandertt ver arbetsplatsen
r den som rder ver arbetsstllet. I vrt fall str JAB fr hyreskontraktet och skulle drfr
kunna anses rda ver arbetsstllet. Ytterligare angav AV att om en verksamhet var markant
strre n en annan fanns det ett skl att se denna som rdande ver arbetsstllet. Nu r inte
JAB markant strre n HCR men det ger nd en indikation p hur begreppet br tolkas.
Prevent beskriver dessa frhllande enligt fljande:
3
PM Arbetsmiljrt PV1231 Bo Lindquist &
Hans-Carl Carlson

Den som rder ver arbetsstllet r den som ger eller p annat stt
disponerar byggnaden (hyr et cetera) och har strst verksamhet eller
inytande. (Prevent, 2010)
Om det dock skulle frhlla sig s att JAB inte kan sgas rda ver arbetsplatsen p grund av
att de och HCR i stort sett har lika stora verksamheter och nyttjar lokalerna jmbrdigt s r
kap.3 7d st.3 AML tillmpligt. Dr str:
I frga om annat gemensamt arbetsstlle n som avses i frsta stycket kan de
som bedriver verksamhet dr komma verens om att en av dem ska vara
ansvarig fr samordningen. Det gller inte fr arbetsstllen fr byggnads- eller
anlggningsarbete.
Detta innebr att om inte ngon part kan anses rda ver arbetsstllet kan de avtala
sinsemellan vem som br ansvaret fr samordningen av arbetsmiljarbetet. Oavsett om det
sker eller inte har de bda alltjmt en skyldighet att samrda fr att stadkomma ett skert och
tryggt arbetsstlle, enligt 3 kap. 7g AML. AV har ocks mjlighet att utse
samordningsansvarig om inte fretagen sjlva gjort det eller byta part om denne inte anses
lmplig fr uppgiften (kap.7 6 st.1&2 AML).
Eftersom vi inte vet frhllandet mellan JAB och HCR och det faktum att JAB str fr
hyreskontraktet samt r den strre verksamheten torde JAB vara den som rder ver
arbetsstllet och drmed har denne ett samordningsansvar fr arbetsmiljarbetet. Vad detta
innebr fr JAB beskrivs i kap.3 7e AML. Gllande detta fall r det frmst punkt 1 och 4.
Den som r ansvarig fr samordningen av arbetsmiljfrgor enligt 7 d ska se
till att
1. arbetet med att frebygga risker fr ohlsa och olycksfall samordnas p det
gemensamma arbetsstllet,

4. ansvaret fr de speciella skyddsanordningar som kan behvas fr ett visst
eller vissa arbeten klargrs,
Chefen fr JAB behver inte sjlv behver inte sjlv utfra alla arbetsmiljuppgifter men se
till att de skts av ngon med lmplig kompetens. I detta fall skulle ansvaret fr
kontorsmaskinerna kunna lggas en kunnig person p arbetsstllet.
Oavsett om chefen fr JAB r samordningsansvarig eller om det finns en verenskommelse
att ngon annan r det skall detta ansls s att alla p arbetsstllet vet vem som r ansvarig fr
samordningen. 4 Arbetsmiljfrordningen:
Den som enligt 3 kap. 7 d eller 7 kap. 6 frsta eller andra stycket
arbetsmiljlagen (1977:1160) r ansvarig fr samordning av skyddstgrder
ska p det gemensamma arbetsstllet stta upp anslag med uppgift om detta.

4
PM Arbetsmiljrt PV1231 Bo Lindquist &
Hans-Carl Carlson

Skyddsombud?
Som fallet r har varken JAB eller HCR ngot skyddsombud utnmnt. Frgan om det r
riktigt kan besvaras utifrn kap. 6 2 stycke 1 AML:
P ett arbetsstlle, dr minst fem arbetstagare regelbundet sysselstts, ska det
bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud (arbetsmiljombud).
Skyddsombud ska utses ven p ett annat arbetsstlle, om arbetsfrhllandena
krver det. Fr skyddsombud br ersttare utses.
Hr str klart och tydligt att skyddsombud ska utses p arbetsstllen med minst 5 arbetstagare.
Detta gller allts inte bara inom ett och samma fretag utan vid ett gemensamt arbetsstlle. I
vrt fall finns det totalt 7 anstllda vilket drmed innebr att ett skyddsombud ska utses. Hr
har bda fretagsledarna brustit i sitt arbetsgivaransvar fr arbetsmiljn.

Sammanfattning
Vi anser att bda fretagen inte har levt upp till det arbetsmiljansvar som ligger p dem som
arbetsgivare. HCR borde informerat den nyanstllda om de potentiella risker som fanns p
arbetsplatsen och JAB borde ha direkt meddelat de anstllda situationen med skrmaskinen.
Hade detta sktts hade olyckan troligtvis kunnat undvikas. Likas borde de ha utsett minst ett
skyddsombud p platsen vilket heller inte gjorts.
Nr det gller arbetsplatser likt vrt exempel r det viktigt att samordningen av
arbetsmiljarbetet finns och fungerar. Detta ligger i frsta hand den som rder ver
arbetsstllet, vilket vi bedmer JAB gra. Detta r mycket en tolkningsfrga och det kan
mycket vl finnas situationer dr det inte gr att avgra vem det r som rder ver
arbetsstllet. D anser vi att de olika verksamheterna br, ven om det inte r ett krav, se till
att deras arbetsmiljarbete samordnas p bsta stt genom att utse en person till
samordningsansvarig. Och skulle detta nd inte ske mste de nd samarbeta fr att uppn en
god arbetsmilj p deras gemensamma arbetsstlle.

Kllfrteckning
AFS 2001:01. Systematiskt Arbetsmiljarbete. Arbetsmiljverket
AFS 2006:04. Anvndning av arbetsutrustning. Arbetsmiljverket
AV 2002-15334. Delgivning om frelggande. Arbetsmiljverket, Gteborg
(http://www.regelboken.nu/rattsfall/84) (Hmtad 2013-09-25)
Prevent. 2010. Samordningsansvar
http://www.prevent.se/documents/prevent.se/arbetsmiljoarbete/underhall/samordningsansvar.p
df (Hmtad 2013-09-25)
SFS 1977:1160. Arbetsmiljlagen. Arbetsmarknadsdepartementet