Studieenhet Farmakologi

delegering dosering
farmakologi mttnadsdos (sttdos)
lkemedel normaldos
kausal terapi underhllsdos
symtomatisk terapi kumulation
palliativ terapi terapeutisk niv (bredd)
profylaktisk terapi tolerans
substitutionsterapi oral administrering
biverkning peroral administrering
absorption rektal administrering
suppositorium
inhalation
utsndring administrering p slemhinnor
receptorer administrering p huden
specifik verkan parenteral tillfrsel
ospecifik verkan
interaktion
placebo
uppfljning

Bearbeta och redogr skriftligt fr fljande frgor. Tillmpa de centrala begrepp

som r aktuella vid varje frga. Motivera svaren och skicka in dem.

1. Perorala lkemedel finns t.ex. som tabletter, kapslar, duretter. Varfr finns det
olika beredningsformer nr de nd tas samma vg?
2. Vilken typ av lkemedelsbehandling r det frga om i fljande situationer?
a) Anna fr skldkrtelhormoner p grund av en underfunktion i skldkrteln.
b) Klara fr tabletter mot svra ledsmrtor.
c) Pelle, 7 mnader, fr D-droppar utskrivna p Barnavrdscentralen.
d) Kalle fr penicillin vid halsfluss.
3. Vilket r det generiska namnet i Magnecyl och Bamyl?
4. Vilka lkemedelsformer r lmpliga i fljande fall?
a) Svea, 91 r, har svrt att svlja och dricker dligt. Hon bor i ett ldreboende
och behver lkemedel fr att inte f epileptiska anfall (krampanfall).
b) Pia, 5 r, behver antibiotika.
c) Nils kommer till akutmottagningen med svra njurstenssmrtor. Han fr
lkemedel akut p sjukhuset och fr sedan medicin att ta hemma om smrtorna
kommer tillbaka.
5. Morfin r ett lkemedel som har olika stark effekt om lika stor dos ges
peroralt eller som injektion. Frklara varfr!
6. Karl ordineras ett digitalispreparat fr sin hjrtsvikt. Han stlls in p lmplig
dos. Efter ngra mnader konstaterar man att han ftt biverkningar pga.
verdosering, trots att han inte har kat dosen. Frklara varfr!
7. Vilka risker innebr det att ta lkemedel med smal terapeutisk niv/bredd?
8. Svea brukar g till lkare p vrdcentralen och till en privatlkare. Idag ska
hon till en specialistlkare. Du ska flja med henne och du anser att hon br ta
med sig en medicinlista p alla sina mediciner. Svea frstr inte varfr det ska
vara ndvndigt. Frklara det fr henne!
9. Sammanfatta det du som underskterska behver knna till om delegering.
Studieenhet Mikrobiologi
Centrala begrepp

smitta och smittspridning stafylokocker

mikroorganismer MRSA
patogen streptokocker
apatogen colibakterier
smittmne clostridium difficile
smittklla - smittvgar smittobjekt hepatitvirus
blodsmitta HIV
aseptik infektion
basala hygienrutiner inflammation
isolering normalflora
resistens fagocytos
desinfektion antigen
rengring antikropp
sterilisering

Arbetsgng

Bearbeta de centrala begreppen. Frutom kursboken har du nytta av

Vrdhandboken fr hlso- och sjukvrd som du finner p Internet. Adressen r:
http://www.sjukvardsradgivningen.se eller 1177.se
Uppfljning:

Hr fljer tre fallbeskrivningar. Besvara skriftligt fljande frgor fr vart och ett
av fallen. Glm inte att motivera svaren!

Vilken typ av smittmne r tnkbart? Hur sprids det?

Varfr har just denna patient drabbats?
Beskriv hur du som underskterska ska arbeta fr att frebygga
smittspridning.

Fall 1
49-rig kvinna vrdas p avdelningen efter en bukoperation. Vid
sromlggning noterar du att operationssret r ordentligt fult; det r rtt
och svullet med smetigt gult var.
Fall 2
80-rig man med dligt allmntillstnd vrdas fr terkommande bakteriella
infektioner. Han har tidigare ftt antibiotika i dropp och nu i tablettform
sedan en vecka. Han klagar ver buksmrtor. Han har frhjd temperatur och
diarr.
Fall 3
30-rig man kommer till sjukhuset med magsmrtor. Han r ordentligt
avmagrad och har en gulaktig frg i hud och gonvitor. Vid underskning
noteras misstnkta stickmrken i armvecken.

1. Sammanfatta med egna ord innebrden i begreppen desinfektion och

sterilisering. Ge exempel p hur man desinficerar respektive steriliserar.

2. Beskriv kroppens frsvar mot infektioner.

3.Vad knnetecknar det medfdda respektive det frvrvade frsvaret?

4. Vad innebr basala hygienrutiner och varfr r de s viktiga?

Studieenhet ORGANSYSTEM OCH SJUKDOMAR

Under de centrala begreppen fr olika avsnitt anges medicinsk terminologi. Ofta

frekommande terminologi har markerats med fetstil.

Avsnitt 1: Cell, vvnad, hud, cancersjukdomar

Centrala begrepp

cellkrna proteinsyntes
cellmembran energiutvinning
cytoplasma vvnader
mitokondrier subcutis
golgiapparat malign
lysosomer benign
ribosomer cytostatika
endoplasmatiskt retikel metastas
centriol
DNA
RNA

Arbetsgng

Bearbeta de centrala begreppen.

Uppfljning

Tillmpa de centrala begreppen nr du besvarar fljande frgor. Skicka in svaren

till din lrare.
1. Beskriv cellens byggnad och funktion.
2. Beskriv hudens uppgifter. Anknyt till hudens olika delar!
3. Vlj en cancerform som du vill frdjupa dig i. I din presentation ska ing:
- Vad cancer r och varfr man fr cancer.
- Vad man ska vara uppmrksam p fr att upptcka cancer.
- Hur cancer behandlas.
Beskriv den cancerform du valt.
4. Ge exempel p 3 olika celler i kroppen och vad de r specialiserade p.
5. Hur kan cancer frebyggas?
6. Beskriv mycket kortfattat mnniskans utveckling frn foster till vuxen
Studieenhet 2 Nervsystemet

Centrala begrepp

centrala nervsystemet (CNS) hjrnnerver

perifera nervsystemet (PNS) n facialis
nervcell n vagus
axon ryggmrgsnerver
dendrit halsartr (a carotis)
myelin kotartr
synaps autonoma nervsystemet
transmittorsubstans sympatiska nervsystemet
sensorisk parasympatiska nervsystemet
motorisk receptor
cerebrum reflex
cortex stroke
lober trombos
lilla hjrnan emboli
hjrnstammen
frlngda mrgen
ryggmrgen
likvor
ventriklar
meninger
hrda hinnan (dura mater)
spindelvvshinnan (arachnoidea)
mjuka hinnan (pia mater)

Arbetsgng

Bearbeta de centrala begreppen.

Uppfljning

Anvnd de centrala begreppen nr du besvarar fljande frgor. Skicka in svaren

1. Beskriv hur en impuls verfrs mellan tv nervceller.

2. Bertta om stora hjrnans, lilla hjrnans och hjrnstammens uppgifter.

3. Karin har haft en hjrnbldning. Hon undrar hur det r mjligt att lkaren kan
se att hon haft en bldning i huvudet genom att ta ett prov i ryggen.
Beskriv/frklara det fr henne!

4. Frklara det autonoma nervsystemet. Beskriv nr de olika delarna r aktiva

och hur kroppen pverkas vid dessa tillfllen.

5. Du skr dig p en trasig glasburk och drar omedelbart undan handen. Beskriv
vad som sker!

6. Ur journal fr Karl Jonsson 321009-2114.

72-rig man infrs till akutmottagningen. Vid inkomsten r han ngot oklar, men
vaken. Han har svrt att tala och att gra sig frstdd. Han r slapp i ena
kroppshalvan. Hustrun berttar att maken hastigt insjuknade nr de var ute och
handlade.
a) Du r i affren d Karl blir sjuk. Vad gr du? Frklara/motivera dina tgrder!
b) Sammanfatta det viktigaste om orsaker, symtom och behandling vid stroke.

7.Vilka r de 3 huvudsymtomen vid Parkinsons sjukdom? Vilka lkemedel

anvnds, motivera.

8. Du ska hjlpa en kvinna med grand mal(stort epileptiskt anfall), hur gr du?
Studieenhet 3: Rrelseorganen

Centrala begrepp

os ledhuvud
diafys ledpanna
epifys ledspringa
epifyslinje ledvtska
kompakt ben ledkapsel
spongist ben kulled
benmrg gngjrnsled
nyckelben vridled
sternum muskelhuvud
scapula muskelfste
thorax muskelbuk
halskotor muskelfascia
brstkotor kontraktion
lndkotor muskelatrofit
korsben agonist eller synergist
svansben statiskt muskelarbete
pelvis dynamiskt muskelarbete
humerus muskeltonus
radius m biceps brachii
ulna m triceps brachii
femur m gluteus maximus
caput femoris m quadriceps femoris
collum femoris
patella
tibia fraktur
fibula collum femorisfraktur
reposition
fixation

Arbetsgng

Bearbeta de centrala begreppen.

Uppfljning

Anvnd de centrala begreppen nr du besvarar fljande frgor.

1.Beskriv/frklara rrelseapparatens funktioner.

2. I vr kropp finns olika typer av frbindelser mellan benen.

a) Vilka? Beskriv de olika typerna av frbindelser.
b) Studera olika leder och tnk igenom fljande: - Vilken typ av led r det? -
Vilka rrelser kan utfras i leden? Studera srskilt fljande leder: axelleden,
armbgsleden, fingerlederna, hftleden, knleden, tlederna.

3.Vad sker i muskeln vid en kontraktion?

4. Beskriv skillnaden mellan statiskt och dynamiskt muskelarbete.

5. Beskriv orsak, symtom, diagnos och behandling vid collum femorisfraktur.

6.Fredrik 38 r arbetar som sljare, han kr bil en hel del och sitter mycket
framfr datorn. Ingen motion. Nr han ska lyfta en sck byggavfall uppstr
pltslig smrta i nedre delen av ryggen. Fredrik faller skrikande till golvet. Vad
kan ha hnt Fredrik?
Studieenhet 4: Cirkulationsorganen
Centrala begrepp

cor EKG
hjrtbas artr
hjrtspets kapillr
myocardium ven
frmak a carotis
kammare a radialis
skiljevgg a renalis
segelklaffar a femoralis
fickklaffar v femoralis
aorta v porta
a coronaria plasma
retledningssystem erytrocyter
sinusknuta leukocyter
AV-knuta trombocyter
Hisska bunten hemoglobin
sknklar lymfa
Purkinjetrdar lymfknutor
diastole ateroskleros
systole hypertoni
ablation angina pectoris
hjrtinfarkt

Arbetsgng

Bearbeta de centrala begreppen.

Uppfljning

Besvara fljande frgor. Anvnd dig av de centrala begreppen! Skicka in svaren.

1. Beskriv cirkulationsorganens uppgifter.

2. Beskriv vad som sker nr hjrtat kontraheras.

3. Blodet rinner genom vra blodkrl. Beskriv blodets sammansttning och
uppgifter. Frklara ocks skillnaderna mellan olika typer av blodkrl.

4. Beskriv hur lymfa och lymfsystem fungerar.

5. Du mter din granne Birgitta som varit ute och handlat. Hon har stannat i
trappan och klagar ver att det r krlkrampen igen.
a) Birgitta vill att du ska ta fram hennes medicin ur vskan. Vilken medicin
gller det? Bertta vad du vet om den. (Effekter, hur den ska tas).
b) Vad kan hon gra mer n ta mediciner fr att slippa krlkrampsbesvr?
Frklara varfr.

c) Frklara skillnaden/skillnaderna mellan krlkramp och hjrtinfarkt.

d) Hur kan lkaren avgra om ngon har krlkramp eller infarkt. Frklara och
motivera ditt svar!

6. Beskriv och frklara vad som r viktigt i behandling och omvrdnad nr

ngon ftt en hjrtinfarkt.
7. Frklara begreppet arytmi, redogr fr symtom, underskningar och
behandling.
8. Frklara begreppen systole och diastole.
Studieenhet 5 Andningsorganen
Centrala begrepp

oxygen inspiration
koldioxid exspiration
respiration andningscentrum
bihlor diafragma
svalg gasutbyte
struplock = epiglottis syretransport
trachea andetagsfrekvens
bronch andetagsvolym
lungport andningens minutvolym
pulm alveolr ventilation
alveol astma
lungkapillr KOL
pleura

Arbetsgng

Bearbeta de centrala begreppen.

Uppfljning

Besvara fljande frgor. Anvnd dig av de centrala begreppen! Skicka in svaren.

1. Beskriv varfr vi andas och hur det gr till.

2. Frklara pleura och dess funktion.
3. Vid gasutbytet sker utbyte av oxygen och koldioxid mellan alveol och
lungkapillr. Beskriv hur detta gr till och flj de tv gasernas vg genom
kroppen.
4. Per och Lisa r p kalas och Per drabbas av ett akut astmaanfall.
a)Vad gr du? Beskriv och motivera dina tgrder i det akuta skedet!
b)Frklara vad som sker i kroppen vid ett astmaanfall.
Beskriv den lkemedelsbehandling som r aktuell vid astma.
5. Se en film om KOL, vilken du vill. Tips: UR.se eller NE.se eller youtube
Redogr fr det viktigaste frn filmen.
Studieenhet 7 Utsndringsorganen
Centrala begrepp

ren primrurin
nefron sekundrurin
a renalis njurbark = (cortex renalis)
tillfrande arteriol njurmrg = (medulla renalis)
glomerulus njurbcken = (pelvis renalis)
bortfrande arteriol urether
Bowmans kapsel urethra
tubulus urinvgsinfektioner
samlingsrr prostatafrstoring
ADH dehydrering
aldosteron

Arbetsgng

Bearbeta de centrala begreppen.

Uppfljning

Besvara fljande frgor med hjlp av de centrala begreppen. Skicka in svaren.

1. Beskriv med egna ord hur urinproduktionen gr till.

2. Beskriv de nedre urinvgarnas funktion och hur blstmningen gr till.
3. En person drabbas av dehydrering. Beskriv och frklara olika orsaker,
symtom och behandling.
4. Frklara hur njurarna kan korrigera ett blodtrycksfall.
5. Vilket samband har diabetes och frsmrad njurfunktion?
6. Vilka behandlingar finns vid njursvikt?
7. Redogr fr mannens och kvinnans knsorgan, ex bild
8. Vad avgr vilket kn ett barn fr?
9. Beskriv menstruationscykeln.
Studieenhet 9 Medicinsk terminologi
Centrala begrepp

Anatomi
Fysiologi
Morbus
Patologi
Dexter
Sinister
Distalt
Proximalt
Kranialt
Kaudalt
Ventralt
Dorsalt
Anterior
Posterior
Sub-
Endo-
Epi-
Major
Minor
Peri-
Post-
Pre-
Per-
Musculus
a=arteria
v=venae
Diagnos

Arbets
1. verstt och lr in begreppen
2. Varfr r det viktigt att kunna medicinska begrepp och facktermer?