C:\Nybergh\Undervisning\Skrivrd-2007.wpd 23.10.

2007

OM HUR MAN SKRIVER JURIDIK

Srskilt i studier inom privatrtten

Juris magistersavhandling / v-
ningsseminariearbete i obliga-
tionsrtt fr professor / universi-
tetslektor Kalle Krvande, vren
2008, juris studerande Nils Nyfi-
ken.
(ex. p titelblad med alternativ)
FRORD

Denna korta skrift har tillkommit fr att fylla de svensksprkiga studenternas behov av
instruktioner i hur man skall g tillvga fr att skriva juridik. Samtidigt hoppas jag att den
ocks kan vara till hjlp fr finsksprkiga studenter som vill anvnda sig av rd i ett
koncist och uppdaterat format. Det vetenskapliga skrivandet r inte beroende av vilket
sprk man skriver p varfr de finsksprkiga bckerna vl kan anvndas. Det kan
emellertid vara svrt att veta hur de svenska termerna lyder samtidigt som de
publicerade bckerna i mnet inte alltid ger svar p frgor om den senaste utvecklingen
p omrdet.
En skrift av detta slag har funnits tminstone sedan 1980-talet p institutionen fr
privatrtt vid Helsingfors universitet. Denna version r ett resultat av kumulerat arbete
som de svensksprkiga lrarna lmnat efter sig, men det finns inte srskilt mycket
gemensamt lngre med de tidigaste versionerna. Detta beror p den kontinuerliga
produktutvecklingen och p grund av den tekniska revolutionen p informationsskning-
ens omrde. Denna gng har Niklas Bruun, Johan Brlund och Lena Sisula-Tulokas
kommenterat den frsta uppdaterade manuskriptversionen. Jag tackar fr de goda
kommentarerna och jag har frskt beakta dem. Jag hoppas p ytterligare kommentarer
av alla som knner sig hgade bde lrarkolleger och frfattarna till lrdomsprov d
motivet till denna skrift r hja nivn p de skriftliga arbetena. Det r ngot som gagnar
oss alla.

Porthania 22.10.2007

Frey Nybergh

i
INNEHLL

FRORD. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . i

1 SYFTET MED DENNA FRAMSTLLNING OCH SKRIFTLIGA ARBETEN. . . 1

2 KRAVEN P ARBETENA. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
2.1 Bestmmelser och anvisningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
2.2 Innehllsliga krav. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

3 MATERIALINSAMLINGEN. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

4 FRAMSTLLNINGSSTTET. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
4.1 Disposition. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
4.2 Kllfrteckning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
4.3 Hnvisningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
4.4 Sprkbruk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
4.5 Den yttre utformningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
4.6 Lngd.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

5 BEDMNING. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

BILAGA I
MELLANRAPPORTERING: HANDLEDNING FR SKRIVANDET.. . . . . . . . 15

BILAGA II

GRUNDER FR BEDMNING AV RTTSNOTARIEAVHANDLINGAR /

VNINGSARBETEN. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

BILAGA III

TYPISKA DRAG FR JURIS MAGISTERSAVHANDLINGARS BETYG .. . . 17

FRKORTNINGAR

DL Defensor Legis
HD hgsta domstolen
HFD hgsta frvaltningsdomstolen
JFT Tidskrift utgiven av Juridiska freningen i Finland
JT Juridisk tidskrift (Sverige)
LM Lakimies
TfR Tidskrift for Retsvitenskap (Norge)

ii
KLLOR

God vetenskaplig praxis 2002

God vetenskaplig praxis och handlggning av avvikelser frn den. Forskningsetis-
ka delegationen. Helsingfors 2002.
http://pro.tsv.fi/tenk/SVE/Verksamhet/htksve.pdf
Husa m.fl. 2005
Husa, Jaakko Mutanen, Anu Pohjalainen, Teuvo: Kirjoitetaan juridiikkaa
Helsinki 2005.
Jensen m.fl. 2006
Jensen, Ulf Rylander, Staffan Lindblom, Per Henrik: Att skriva juridik. Uppsala
2006.
Sandgren 2006
Sandgren, Claes: Rttsvetenskap fr uppsatsfrfattare. mne, material, metod och
argumentation. Stockholm 2006.
SLAF 2004
Svenskt lagsprk i Finland. Statsrdets svenska sprknmnd. Helsingfors 2004.
Sutela m.fl. 2003
Marja Sutela Tapio Mtt Matti Myrsky: Ohjeita oikeustieteellisen tutkielman
laatimiseen. Joensuun yliopisto. Joensuu 2003.
Studiehandboken
Oikeustieteellisen tiedekunnan opinto-opas Helsingin yliopiston oikeustieteellinen
tiedekunta. Studiehandboken under det pgende lsret. Se antingen den
elektroniska versionen eller den tryckta.
Timonen 1998
Timonen, Pekka: Johdatus lainopin metodiin ja lainopilliseen kirjoittamiseen.
Helsinki 1998.
http://www.helsinki.fi/oik/tdk/tutkopas.html/
Timonen m.fl. 1998
Timonen, Pekka Lngkvist, Kurt Ulfvens, Niklas: Rd till uppgrare av juridiska
skrivarbeten. Meddelanden frn ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten vid bo
Akademi, Rttsvetenskapliga institutionen Ser. A:412. bo 1994.
Wilhelmsson TfR 1985
Wilhelmsson, Thomas: Den nordiska rttsgemenskapen och rttskllelran, TfR
1985 s. 181197

iii
1 SYFTET MED DENNA FRAMSTLLNING OCH SKRIFTLIGA ARBETEN

Denna framstllning har tillkommit fr att snka trskeln fr juris studerande att ta
fram innehllsligt och tekniskt goda skriftliga arbeten. Trots att det finns en mngd
mera omfattande och nttillgngliga alternativ har det visat sig att skriftliga arbeten
ofta lmnar vrigt att nska. Hr fljer en jrnranson utan vilken det inte gr att
skriva rttsfallsanalyser, seminariearbeten, uppsatser och avhandlingar i de
juridiska studierna.
De juridiska studierna har traditionellt varit mycket centrerade kring "texttank-
ning" och drp fljande kontroller av den mekaniska inlrningen i form av
tentamina. Ur lrarens synvinkel har detta frmst ur arbetsekonomisk synpunkt
varit ett ndamlsenligt stt att kontrollera inlrningen av kunskapen. En nackdel
med metoden har varit att det hos studerandena sker en regression i frmgan att
formulera sig i skrift. Nr studerandena stlls infr de frsta skriftliga uppgifterna,
kan uppgiften knnas alltfr krvande. Med tanke p framtida yrkesutvning, som
fr de allra flesta jurister gr ut p att uttrycka sig i skrift, r det ndamlsenligt att
satsa p dessa uppgifter under studierna. Det kommande frfattarskapet i
yrkesutvningen skiljer sig nmligen inte p ett markant stt frn det akademiska
skrivandet. De yttre formerna och kunskapsintresset varierar men frmgan att
behrska kllorna och argumentera vertygande r de gemensamma nmnarna.

2 KRAVEN P ARBETENA

2.1 Bestmmelser och anvisningar

De officiella bestmmelserna fr uppsatserna och avhandlingen finns i studiehand-

boken "Oikeustieteellisen tiedekunnan opinto-opas (fr det lsr som pgr).1
Man fr dock en fullstndigare bild av vad det krvs av avhandlingen i boken
"Timonen, Pekka Lngkvist, Kurt Ulfvens, Niklas: Rd till uppgrare av
juridiska skrivarbeten" (1994) eller "Timonen, Pekka: Johdatus lainopin metodiin
ja lainopilliseen kirjoittamiseen" (1998), se ocks p adressen:
http://www.helsinki.fi/oik/tdk/tutkopas.html/

En annan frsk framstllning om temat r: Husa, Jaakko Mutanen, Anu

Pohjalainen, Teuvo: Kirjoitetaan juridiikkaa (2001 och 2005). Dessuom finns Marja
Sutela Tapio Mtt Matti Myrsky: Ohjeita oikeustieteellisen tutkielman
laatimiseen (2003) se p adressen:
http://www.joensuu.fi/oikeustieteet/valikko/index_3.html

1
Se Studiehandboken Luku I i avsnittet Yleist opintojen suorittam sisesta (OTM-tutkielm a)
sam t Luku II i avsnitten Kieliopinnot,Harjoitussem inaarit och Syventyvt opinnot.

1
Navigera vidare: Gradupaja>Ohjeita oikeustieteellisen tutkielman laatimiseen

I vissa av publikationerna koncentrerar frfattarna sig ocks p annat n formkrav.

De behandlar sttet att arbeta brjande med skrivprocessens inledande skede.
ven om man skall skriva arbeten som kommer i ett tidigare skede har man nytta
av dessa framstllningar.
Under kurser, seminarier och projekt frvntas att deltagarna anvnder
ngon av dessa bcker i stllet fr att gra misstag. Till och med formella fel kan
leda till ett lgre betyg om lsaren inte blir vertygad om att frfattaren anvnt
kllorna p ett korrekt stt. Det r viktigt att genast frn frsta brjan anamma det
vetenskapliga sttet att skriva. Fr dem som skriver p svenska kan det lna sig
att se p vissa svensksprkiga termer och dylikt i den svensksprkiga versionen
av Timonens verk som dock srskilt nr det gller att finna material r kraftigt
frldrad. Samma gller ocks fr EG-rttens del d Finland blev medlem frst
1995. Det finns ocks hjlp att hmta frn Sverige i verken Jensen, Ulf Rylander,
Staffan Lindblom, Per Henrik: Att skriva juridik (2006), Sandgren, Claes:
Rttsvetenskap fr uppsatsfrfattare (2006) och Kellgren, Jan Holm, Anders: Att
skriva uppsats i rttsvetenskap (2007).

2.2 Innehllsliga krav

Fr alla former av skriftliga arbeten frutstts det att man r vl hemmastadd i det
eller de rttsomrden arbetet gller. Detta betyder att man skall visa att det
inhemska relevanta materialet r nyttjat i tillrcklig omfattning. Anvndningen av
utlndskt material beror mycket p mnet och det r ofta direkt ndvndigt att visa
att man behrskar det nordiska materialet i en viss utstrckning.
Det gr inte att entydigt definiera vad som r tillrckligt. Man kan allts inte
utg frn att en viss p frhand bestmd mngd kllor eller tidsanvndning r
tillrcklig. Olika personers arbetskapacitet varierar. Det r resultatet som bedms
och inte mngden nyttjat material eller tillkomstprocessen. Frfattaren frvntas
behandla mnet s uttmmande som mjligt och med ett sjlvstndigt grepp om
uppgiften. Detta innebr att det krvs mindre fr en rttsfallsanalys eller ett
seminariearbete n fr en uppsats och den slutliga hjdpunkten p skrivvningar-
na avhandlingen.
Ett stt att f en uppfattning om kraven r att se p publicerade artiklar i de
allmnna tidskrifterna inom juridiken (de inhemska LM, DL och JFT samt t.ex. JT
(Sverige) och TfR (Norge). Det lnar sig inte att bli nedslagen om det knns som
om det inte gr att n upp till samma niv. En nybrjare brjar p en ansprkslsa-
re niv och kan komma vidare endast genom att skriva. Man mste dock beakta
att ibland r artiklar i dessa tidskrifter upparbetade utdrag ur avhandlingar som
bedmts med de hgsta betygen. Detta utvisar att en rtt stlld ambitionsniv kan
leda till goda meriterande resultat. Mnga doktorsavhandlingar ger ocks en bra

2
bild av hur rttsvetenskap kan idkas. De kan fungera som frebilder i bde
innehllsligt och tekniskt hnseende.
Oberoende p vilken niv skrivandet sker mste grundmaterialet bearbetas
till en ny helhet. Det rcker inte att man kritiklst plockar in utsagor ur olika kllor
och radar dem efter varandra. Skrivandet av rttsvetenskaplig text vilket det
sledes alltid r frga om oberoende av den personliga ambitionsnivn bestr
av bearbetning av tidigare texter ur en ny synvinkel. Man mste allts med egna
ord sga det som man vill fra fram. Detta betyder nd inte att allt skall skrivas
om. Lagtexter och frarbetesutsagor liksom ven andra frfattares utsagor kan tas
in i texten antingen som direkt citat omgivet med citationstecken eller omskrivet.
I bgge fallen mste dokumentationen vara entydig, dvs. det mste komma fram
varifrn texten r tagen. Detta skall gras med noggranna hnvisningar som
fretrdesvis genomfrs med noter (se ocks avsnitt 4.3 nedan).
Det r synnerligen viktigt att vara noggrann med dokumentationen, eftersom
det emellant kommer fram fall dr frfattaren antingen av uppst eller oeftertnk-
samhet gr sig skyldig till avvikelse frn god forskningspraxis. Granskningen av
akademiskt skrivande bygger alltid p att lsaren har frtroende fr att frfattaren
fljer god forskninspraxis. Det vanligaste frekommande problemet r att det i
texten ingr delar som ord fr ord r tagna frn en annan text utan att delarna r
omgivna med citationstecken. Lsaren utgr nmligen d frn att det r frga om
frfattarens egen text fastn s inte r fallet. Den omstndigheten att den
ifrgavarande delen av texten avslutas med en not, genom vilken det i sig p ett
korrekt stt anges varifrn texten r tagen, r inte tillrcklig. Texten mste alltid
vara skriven med egna ord om den inte omges med citationstecken. Om s inte
r fallet r det frga om plagiering. Med detta avses att lgga fram text eller ett
avsnitt drur som ngon annan tagit fram som sin egen.2 Vid plagiering r det inte
alls mjligt att arbetet godknns. Om plagieringen r grov kan det ven leda till
disciplinra pfljder ssom avstngning p viss tid enligt 19 universitetslagen
(645/1997) och 20 universitetsfrordningen (115/1998). Den allvarligaste fljden
vid alla fall av avvikelse frn god forskningspraxis r nd att en persons renomm
fr sig en s allvarlig trn att den pverkar framtida arbetsmjligheter.
Direkta citat skall man inte ta in i texten utan srskild orsak. En sdan orsak
kan vara att man jmfr olika formuleringar sinsemellan. Efter citatet frvntar sig
lsaren att frfattaren med egna ord berttar vad det intressanta i citaten r.

3 MATERIALINSAMLINGEN

Nr ett skrivarbete inleds skall man ha bekantat sig med den inhemska litteratur
och rttspraxis som berr mnet. Dessutom r det ofta ndvndigt att utnyttja

2
Se God vetenskaplig praxis 2002 s. 12 f.

3
kllor frn andra nordiska lnder. Orsaken till detta r att rttssystemen pminner
om varandra och respektive frga kan ha behandlats mera ingende i de vriga
lnderna. Finlands medlemskap i EU har lett till att man p mnga omrden mste
utnyttja EG-rttsligt material. Detta frutstter kunskaper i hur EU fungerar. Vid
behandling av ett tema som har en EG-rttslig anknytning blir denna sida betonad.
P motsvarande stt stter internationella aspekter sin prgel p teman med
allmnna internationella anknytningar.
I avhandlingsskedet mste anvndningen av kllorna vara omfattande.
Srskild vikt mste lggas vid att alla representativa kllor tas med.3 Fr dessa
gller vissa tumregler som dock inte r undantagslsa:
1. Om det finns flera upplagor av ett verk r den senaste att fredra. Det kan
finnas skl att anvnda en tidigare upplaga nr t.ex. framstllningen till
ngon del frkortats i en senare upplaga. Ibland har den nyaste framstll-
ningen inte gtt att f tag p.
2. I frsta hand skall en forskningspublikation anvndas framom lro-/hand-
bcker eller populra framstllningar av samma frfattare. Ibland mste man
avvika frn detta krav d en uppdatering endast finns i t.ex. en lro-
/handbok.
3. Om samma frfattares stllningstagande i en rttsfrga har ndrats r det
ofta skl att fra fram den omstndigheten att uppfattningen ndrats.
4. Kllorna skall inte vljas ensidigt s att endast kllor med en uppfattning
anvnds.
5. Materialinsamlingen kan inte gras punktvis vid arbetets inledande utan
relevant material kan publiceras i ett mycket sent skede. Drfr mste
materialinsamlingen ske kontinuerligt till ett s sent skede som mjligt.
6. Hnvisningar kan ske endast till kllor som man haft till handa i ngon form.
Om originalet inte har gtt att f mste man hnvisa till den klla man har
tillhanda och sedan redogra fr hnvisningen till den intressanta kllan.

Vid anvndningen av utlndskt material mste man vara frsiktig, eftersom vrde-
ringen av materialet r svr. Detta problem blir nnu strre d man samlar material
via Internet.
Det r all anledning att notera att nordiskt material har en srstllning jmfrt
med annat utlndskt material. Det finns flera orsaker till detta. P ett allmnt plan
r det frga om att den s.k. rttskllelran i huvuddrag r enhetlig. Inom vissa
rttsomrden r rttslikheten stor medan den p andra kan vara obetydlig. Det
finns flera olika frgor som uppkommer nr nordiskt material anvnds och som
Wilhelmsson behandlat i sin artikel Den nordiska rttsgemenskapen och

3
Se t.ex. Timonen 1998 s. 113 f.

4
rttskllelran.4 D man lser artikeln mste man beakta att EU-medlemskapet
i viss mn har tillfrt nya drag till de frgor som behandlas i artikeln. Allt har dock
inte frndrats. En stor del av de gamla lagarna r fortfarande i kraft och
rttssystemet har inte ndrats p ett stt som frhindrar det nordiska materialets
anvndning. Norge och Island r EES-stater medan de vriga nordiska lnderna
r medlemsstater. En stor del av lagstiftningsinitiativen utgr numera frn EU.
Fortfarande gller dock att de nordiska samhllena pminner mera om varandra
n de vriga medlemsstaterna. Drfr r det intressant att underska hur
genomfrandet av direktiven sker i de nordiska lnderna.
Det r sllan ndvndigt att uppmana studenter att de inte skall frbli "eviga"
materialsamlare. Det r nd ganska vanligt att skrivskedet inleds ondigt sent.
Vissa frgor dyker upp frst nr man frsker formulera en sak med egna ord.
Skriva lr man sig genom att skriva. Materialet skall ocks utnyttjas p ett effektivt
stt och inte fr att visa ovidkommande saker. Detta innebr oundvikligen att man
ocks lgger ner arbete p att ska fram material som det visar sig att det inte gr
att utnyttja i framstllningen.
D man str infr valet av kllmaterial r framstllningen i 4 kap. Timonen
1998 till stor hjlp. Olika kllor ssom frfattningstexter, frarbeten, rttsfall och
litteratur skall anvndas med beaktande av vissa krav. Om man vill f en utfrlig
bild av informationssystemen inom rttsvetenskapen rekommenderas mneshel-
heten valfria studier i rttsinformatik inom ramen fr mnesstudierna.5
Frfattningstexterna hittas i databasen Finlex, Uppdaterad lagstiftning, i
verket Finlands lag Suomen laki i pappersversion eller i elektronisk form i
databasen eller i databasen Edilex.6 I vissa fall mste ett visst skede av en lag
rekonstrueras d lagndringar skett ofta och d de publicerade lagbckerna inte
innehller den version som varit i kraft under den tid som r freml fr bedmning
t.ex. i samband med en analys av ett prejudikat. I sdana fall behvs databasen
Frfattningssamlingen Asetuskokoelma och/eller rgngarna av frfattningssam-
lingen i pappersformat. EG-frfattningstexterna finns p samtliga officiella sprk
i EU, dvs. ocks p finska och svenska.7
Med frarbeten avses kommittbetnkanden, lagberedningsavdelningens
publikationer, utltanden av laggranskningsrdet samt riksdagshandlingar (dvs.
regeringens proposition, utskottens betnkanden och eventuella sakkunnigutltan-
den vid utskottsbehandlingen). Riksdagsbiblioteket r den bsta platsen d man

4
W ilhelmsson TfR 1985 s. 181197. Se avsnitt 3.1 Nordiskt m aterial som klla till
sakargum ent, 3.2 Nordiskt m aterial som auktoritetsargum ent, 3.3 Nordiskt m aterial som std fr
frstelsen av egna kllor och 3.4 Im port av dogm atiska konstruktioner.

5
Se Studiehandboken Luku II, Tiedekunnan oppiaineet.

6
Se adresserna: http://www.finlex.fi/sv/laki/, http://www.suom enlaki.com /
http://www.edilex.fi/saadokset/Edilex

7
Se t.ex. ingngssidan: http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm

5
skall studera riksdagshandlingarna. Man kan ocks beska det virtuellt p
adressen: http://www.eduskunta.fi/kirjasto/.8 Regeringens propositioner r som det
slutliga PDF-dokumentet p adressen: http://www.finlex.fi/sv/. P de olika
ministeriernas hemsidor hittar man material som fregr regeringens propositioner.
De olika myndigheternas hemsidor r ocks till stor hjlp i vissa fall (t.ex.
Konkurrensverket och vissa sektormyndigheter som Energimarknadsverket och
Kommunikationsverket).
D man gr igenom rttsfallen p omrdet sker det lttast genom portalen
Finlex p adressen: http://www.finlex.fi/sv/. Man fr mera ut av skningen med
Finlex om man p frhand har bekantat sig med de olika registren och de senaste
rsbckerna, eftersom man d ftt en bild av vilka slag av fall det finns inom det
omrde man r srskilt intresserad av. Databasen Oikeuskytnt kirjallisuudessa
Rttspraxis i litteraturen som ocks funnits i bokform underlttar en att hitta
analyser av prejudikat. Den finns p ocks i Finlexportalen p adressen:
http://www.finlex.fi/sv/oikeus/foki/
De EG-rttsliga instanserna r dels kommissionen (srskilt vid konkurrens-
renden) och EG-domstolarna.9
Mnga rttsfall ofta de frskaste publiceras och kommenteras i juridiska
tidskrifter (LM, DL, JFT etc.) och i serien KKO:n ratkaisut kommentein som givits
ut frn och med 1998. De hr rttsfallen utgr emellertid endast en liten del av
praxis. I bland r det motiverat att anvnda opublicerade rttsfall frn HD, HFD
eller avgranden frn lgre rttsinstanser. Beroende p temat kommer ven
avgranden frn andra srskilda instanser ssom marknadsdomstolen, konsu-
mentmyndigheter osv. i frga.10
Det lttaste sttet att f tag p relevant litteratur r att ska litteratur med
hjlp databaser p Internet. Nr det gller utlndsk doktrin r HeinOnline och
Westlaw till stor hjlp. En bra utgngspunkt r juridiska fakultetens hemsida p
adressen: http://www.helsinki.fi/oik/kirjasto/verkkoaineistot/verkkoaineistot.htm
Det nyaste verket p omrdet frutsatt att det verkligen r frskt
innehller ofta i sin litteraturfrteckning de flesta andra verk av nytta. Det kan vara
givande att allra frst bekanta sig med frteckningen ver slagord och drifrn
vlja ut dem som har berringspunkter med ens eget mne. Man skall alltid
frska f tag p den nyaste upplagan av ett verk. Bcker, vilka r akademiska av-
handlingar, srskilt doktorsavhandlingar, r ofta omfattande i sina litteratur-
frteckningar. Fr att f en uppfattning om kvaliteten p bcker kan det lna sig
att ska fram en recension av dem i ngon tidskrift. Hr r opponentutltanden

8
Se om de olika m jligheterna Timonen 1998 s. 69 ff.

9
Se kom m issionens ingngssida: http://ec.europa.eu/index_sv.htm och dom stolens:
http://curia.europa.eu/en/content/juris/index.htm

10
Se nrm are om de olika m jligheterna Timonen 1998 s. 81 ff. m en beakta att tm instone
i pappersversionen r det som sgs om Internet-m jligheten att utfra skningar redan frldrat.

6
ver doktorsavhandlingar ibland till stor hjlp p grund av att de r rtt s utfrliga.
I Finland publiceras de vanligen i tidskriften Lakimies eller JFT. Det traditionella
sttet att systematiskt ska fram litteratur var att g igenom bibliotekens register
och nyhetsfrteckningar samt i bibliografier. Dessa stt kan nyttjas som
komplement till de ovan nmnda databaserna.
Ett nytt stt att leta efter material r att anvnda sig av skrobotar p Internet.
Sdana r Google, Yahoo, Ask, AllTheWeb, Live, Lycos, Technorati, Feedster,
Bloglines, Altavista och A9. Ett snabbt stt att f en uppfattning om ngon frga
eller fenomen r att anvnda en encyklopedi av vilka Wikipedia p ntet hr till de
kndaste.11 Innan en hnvisning grs mste man dock ta stllning till vilken klla
som r tillfrlitlig och representativ. Ofta r anvndningen av denna typ av
kllskningsinstrument det frsta ledet i en skning i att finna den klla som
slutligen skall anvndas.

4 FRAMSTLLNINGSSTTET

4.1 Disposition

Framstllningens disposition skall vara konsekvent och tydlig. Frfattaren skall

hela tiden vara p det klara med vilken frga det rr sig om och varfr denna frga
behandlas dr den behandlas. Texten mste ocks formuleras s att lsaren utan
svrigheter kan flja frfattarens tankar. Dispositionen framstlls i form av en inne-
hllsfrteckning dr alla rubriker och underrubriker finns antecknade med
sidnumrering. Lsaren kan p frhand med hjlp av denna bilda sig en uppfattning
om arbetets struktur.
Det r redan under arbetets gng mycket ltt att hlla sig med en ajourfrd
innehllsfrteckning. Man gr det tekniskt p det lttaste sttet genom att utnyttja
textbehandlingsprogrammets automatiska funktion som framstller innehlls-
frteckningen p nytt efter varje ndring i rubrikerna i avhandlingstexten. Detta
frutstter att man mrkt ut alla rubriker och underrubriker i texten med koder.
Det lnar sig redan i planeringsskedet av arbetet att gra upp en preliminr
disposition som sedan vid behov justeras. I det praktiska arbetet skall man inte
skriva p stora ndringar i den gamla versionen utan att frst spara den t.ex. under
ett annat filnamn. Man kan d utan tidsfrlust terg till den tidigare versionen om
ndringen visade sig vara frhastad. Man skall undvika att verarbeta disposi-
tionen/innehllsfrteckningen med alltfr mnga underrubriker. Man kan dock inte
ge en allmngiltig regel om hur en disposition skall se ut. En tumregel som man
kan utg ifrn r att det i kandidatavhandlingar sllan lnar sig att operera med

11
Lnkarna till de vriga robotarna kom m er p Googles sksida efter att m an inlett en
skning.

7
underrubriker med mera n fyra niver (t.ex. att 2 kapitlet har avsnitten 2.1, 2.1.1
och 2.1.1.1). Lsningen blir nmligen besvrlig om det kommer nya underrubriker
s gott som p varje sida.
Fr att det skall vara mjligt att uppgra en god arbetsdisposition mste
frfattaren lsa in sig i materialet i en tillrcklig omfattning fr att sjlvstndigt
kunna behandla sin frgestllning. Det r i hg grad beroende p individuella
egenskaper och vanor nr det lnar sig att inleda skrivandet. Samma gller ven
arbetsmetoderna vid inlsningsskedet. En del fredrar att gra korta anteckningar
enligt sin arbetsdisposition medan andra gr detaljerade anteckningar angende
enskilda verk som lsts mer eller mindre intensivt.12
Srskilt i projektskedet ingr det seminarier dr en mellanrapportering
genomfrs fr att underltta och styra skrivarbetet i begynnelseskedet. Fr en
sdan rapportering r de frgor som tas upp i bilaga I Mellanrapportering:
Handledning fr skrivandet till hjlp.

4.2 Kllfrteckning

Alla nyttjade kllor skall nmnas i kllfrteckningen (dock inte frfattningar och
rttsfall). Om det frekommer rttsfall i en strre mngd r det skl att gra upp
ett srskilt rttsfallsregister ur vilket det framkommer p vilken sida/-or fallet
behandlas. Endast de kllor som man hnvisat till i arbetet skall medtas.13
Fljande uppgifter skall ges om bckerna: Frfattarens namn (slkt- och
frnamn angivna p det stt som de r skrivna p titelbladet), verkets fullstndiga
titel, del, upplaga, tryckort eller utgivningsort (hr mste man vara konsekvent),
tryckr eller utgivningsr.
Samma principer fljs d det gller artiklar. Fljande uppgifter medtas i
kllfrteckningen: Frfattare, artikelns fullstndiga rubrik, tidskriften (med dess
vedertagna frkortning), nummer (inom parentes; behver inte nmnas om
tidskriften har lpande numrering av sidorna), de sidor dr artikeln brja och slutar,
utgivningsr. Har artikeln utgivits i en separat samlingsverk (t.ex. en festskrift) br
publikationens namn samt tryck- eller utgivningsort nmnas.
Frfattarna anges i alfabetisk fljd i litteraturfrteckningen. Har man flera verk
av samma frfattare anges de internt i kronologisk ordning. Alla tryckta kllor
anges i en frteckning, ifall inte t.ex. det offentligt trycket14 r s omfattande att det
finns skl att gra en srskild frteckning ver detta.
Nufrtiden mste man ocks ta stllning till hur kllor p Internet skall anges.
Det har blivit allt vanligare att man hittar kllor som PDF-dokument p olika

12
Se ytterligare om detta Timonen 1998 5 kap.

13
Se ven Timonen 1998 s. 146 ff.

14
Offentligt tryck r sam lingsnam net p de dokum ent som produceras av regering, riksdag,
kom m uner och olika m yndigheter.

8
hemsidor. I synnerhet nr det r frga om offentligt tryck r det dokument som
finns i elektronisk form identiskt med det som finns p papper varfr det inte finns
ngon orsak att stta upp hemsidans adress. Samma gller ven andra kllor som
publicerats p papper. Endast i sdana fall dr kllan endast finns p en hemsida
i html-format mste man uppge hemsidans adress i kllfrteckningen tillsammans
med det datum d man senast granskat kllan. Ibland mste man anvnda ett
annat stt fr dateringen. I portalen WSOYpro finns databasen Juridiikkaonline dr
texterna i bokserien Oikeuden perusteokset terges i delvis uppdaterat skick. Nr
den elektroniska versionen anvnts r det intressant att datumet fr uppdateringen
av texten terges och inte datumet d besket p hemsidan skett.
Orsaken till att kllfrteckningen skall gras exakt r att lsaren skall kunna
ska fram samma klla som frfattaren anvnt sig av. Den vetenskapliga metoden
bygger p ett krav p kontrollerbarhet.

4.3 Hnvisningar

Hr behandlas hnvisningarna i den ordning som de har betydelse som rttskllor,

dvs. lagar, frarbeten, rttsfall och litteratur. D det finns tillmpliga lagrum skall
man hnvisa till dem direkt och inte via ngon andrahandstext ssom frarbeten
eller lro-/handbcker. Behandlingen av hur dessa skall tolkas frutstter att man
tar del av och redogr fr vad som sgs i frarbetena. Nr en lag har funnits s
lnge att det finns praxis skall man redovisa fr denna och analysera den. Detta
lter sig gras bst genom att beakta det som tidigare sagts i litteraturen
(doktrinen).
De vedertagna stten att hnvisa till kllorna skall fljas fr att undvika
missfrstnd. Det r frga om att i fotnoter underrtta lsaren i vilken klla den
tanke finns som man terger mer eller mindre med egna ord. Lsaren skall med
std av noten och kllfrteckningen ltt och snabbt kunna finna kllan utan eget
kllskningsarbete. I noterna kan man hlla sig till att enbart dokumentera
(dokumenterande not), dvs. det framkommer vilken klla frfattaren har nyttjat och
vilket stlle i kllan. Drutver finns det diskuterande noter vilket betyder att
frfattaren jmfr kllor sinsemellan och tar stllning till stllningstagandena i
kllorna i frhllande till hur han eller hon sjlv tycker. Dessutom kan man nrmare
beskriva ngon detalj. Denna teknik skall anvndas med eftertanke s att inte
framstllningen blir svrverskdlig. Om det r frga om saker som r centrala
med tanke p framstllningens tema r den rtta platsen fr diskussionen i
brdtexten. Hnvisningstekniken behandlas nrmare nedan vid litteraturhnvis-
ningarna d det ofta r frga om sdana ven om hnvisningar till frarbeten grs
p motsvarande stt.
Lagar. Man hnvisar till lagar genom att skriva ut namnet p lagen i den form
den har i frfattningssamlingen eller i databaserna. Rent tekniskt lnar det sig alltid
att plocka lagtexterna i elektronisk form fr att undvika att det uppstr felslag. Det

9
r en smaksak om datumet fr givandet stts ut eller om man njer sig med
frfattningssamlingens nummer och rtal. Fr att entydigt identifiera en lag rcker
nummer och rtal, se t.ex. lag om rttshandlingar p frmgenhetsrttens omrde
(228/1929). Lagen gavs 13.6.1929 och detta r inte en uppgift som mrkbart
underlttar skningen. I verket Svenskt lagsprk i Finland (frkortas SLAF) terges
hur laghnvisningar och hnvisningar till internationella konventioner skall gras.
Dr jmfrs hur man skall gra det p svenska och finska varfr de som skriver
p finska eller verstter ocks har nytta av boken.15 I vanliga fall hnvisar man
till lagrum i brdtexten och anvnder inte alls noter.
Nr namnet p en viss frfattning skall upprepas r det praktiskt att anvnda
en vedertagen frkortning av den och om en sdan inte finns att sjlv bilda den.
Frkortningarna skall terges i en srskild frteckning och frsta gngen en
frkortning anvnds skall hela namnet terges med frkortningen inom parentes.
Lagrum i lagar med en kapitelindelning dr paragrafernas numrering lper
kapitelvis hnvisar man till s hr: KSL 4:1 (1 i 4 kapitlet i konsumentskyddsla-
gen). Man anvnder sledes inget paragraftecken. Till lagrum i lagar med en
lpande numrering hnvisar man s hr: RttshL 36 .
Frarbeten. Nr man hnvisar till frarbeten r det ndamlsenligt att
anvnda den tryckta pappersversionens sidnummer. Om denna inte finns till
hands mste man hnvisa till underrubriker eller detaljmotiveringarna genom
paragrafnummer. I Finlex och riksdagens databaser finns sedan 2001 handlingar-
na som PDF-dokument vilket alltid mjliggr hnvisning till sidnummer.
Rttsfall. D man hnvisar till ldre rttsfall kan man med frdel kort referera
ifrgavarande fall s att lsaren inte i ondan behver sl upp det. Fr nyare rtts-
falls del kan man utnyttja den rubriktext, som terfinns i Finlex eller i HD:s rsbok
respektive andra instansers register bde p finska och p svenska. Slunda
undviker man ofrivilliga inexaktheter genom versttning. Ibland kan dock sam-
manhanget krva att man terger utsagor ur domsklen i de olika instanserna fr
att man i tillrcklig detalj skall kunna f std fr sin argumentering. Detta gller i
synnerhet nr formuleringen frga om... anvnts i rubriken varfr det blir
ndvndigt att sjlv beskriva vad fallet gllde. Identifieringsuppgifterna fr
rttsfallet skall uppges exakt. Har det publicerats i HD:s eller HFD:s rsbok anges
redogrelsens eller notisens nummer (t.ex. HD 1974 II 15, observera dock
numreringen frn och med r 1987 fr HD:s del), i vriga fall anges datum och
diarienummer samt liggarens nummer (fi. taltio). Har fallet tagits ur en tidskrifts
rttsfallskommentar och inte ur ett officiellt register mste detta nmnas. I normala
fall skall dock de officiella databaserna anvndas.
Litteratur. Det finns ingen absolut regel om hur man skall gra litteraturhn-

15
Se SLAF 2004 s. 193 ff. Observera att verken Finlands Lag och Suom en Laki r utgivna
av en privat frlggare (Talentum , tidigare Kauppakaari och Juristfrbundets Frlag) och att
signum en i verken inte kan anvndas i hnvisningar. D ldre upplagor av verken anvnds skall
m an beakta att signum system atiken ndrades p m itten av 1990-talet.

10
visningar. Den traditionella metoden med fotnoter r lsarvnlig och tydlig.16 Man
kan ta modell av ngon nyare doktorsavhandling. Det r ven mjligt att placera
hnvisningarna inom parentes i texten. Nackdelen med detta system r att
diskuterande kommentarer inte kan tas med p grund av att texten d blir onjutbar
att lsa. Man mste sledes anpassa uttryckssttet efter hnvisningstekniken. I
varje fall mste man vara konsekvent. Man skall alltid hnvisa till en utnyttjad klla.
Det kommer inte p frga att bara ange att en frfattare r av den eller den sikten
utan att meddela var denna stndpunkt finns dokumenterad. Lnga citat skall
undvikas och om det r ndvndigt att citera ngon frfattare mera utfrligt kan
man placera citatet i ett eget avsnitt med mindre radavstnd, bredare marginal och
eventuellt mindre textstorlek fr att avskilja det frn den vriga texten. P samma
stt kan man redogra fr ngonting som inte hr till krnan av det som behandlas
men som i en not skulle gra texten tunglst.
Ibland frekommer det att en framstllning innehller hnvisningar i hu-
vudsak till endast ngra kllor per kapitel samt att avhandlingstexten fljer
kllornas framstllningsordning. Detta r ett tecken p att framstllningen r
osjlvstndig och att frfattaren inte bildat sig en egen uppfattning av det problem
som behandlas. Detta r en allvarlig kvalitativ brist som ofta leder till underknt
betyg eller om det frekommer i mindre omfattning till att betygssttningen blir
lgre n annars.17 nnu allvarligare r det om det r frga plagiering (se ovan
underavsnittet 2.2).
Om man hnvisar till flera kllor i samma not r det en god tumregel att ange
dem i kronologisk ordning. Ibland kan det emellertid vara ndvndigt att gruppera
dem annorlunda t.ex. d man redogr fr olika meningsriktningar, talar om olika
lnder eller annars opererar med kllor som har olika utgngspunkter.
Det finns ocks vissa saker man mste beakta nr man hnvisar till kllor p
Internet. D en klla finns som PDF-dokument p en hemsida r det dokument
som finns i elektronisk form identiskt med det som finns p papper varfr det inte
finns ngon orsak att hnvisa till hemsidans adress i noten varje gng. Hr r
samma frfarande som gller fr kllor i allmnhet att fredra. Bilda en informativ
frkortning av kllan som anges i noten. Endast i sdana fall dr kllan endast
finns p en hemsida i html-format mste man uppge hemsidans adress i
kllfrteckningen tillsammans med det datum d man senast granskat kllan. I
noten r det ocks i dessa fall bst att endast ange kllan genom en frkortning.

16
Se Timonen 1998 s. 136 ff. dr de olika stten frklaras skdligt. I denna fram stllning
anvnds ett stt som r kort och inform ativt: Slktnam net (vid officialtryck lm plig frkortning) och
rtalet fr utgivningen anger att det r frga om ett separat verk. P m otsvarande stt hnvisar m an
till en tidskriftsartikel eller artikel i ett sam lingsverk (t.ex. Nybergh JFT 2005 s. 585 602). P detta
stt ser lsaren genast vilkendera publikationsform en det r frga om utan att se i kllfrteckningen.

17
I praktiken sker ingen form ell betygssttning genom beslut i fakultetsrdet utan
handledaren tar kontakt och ger arbetet tillbaka fr en upparbetning.

11
4.4 Sprkbruk

I bland r sprket i studenters skriftliga arbeten invecklat och svrfattligt. Detta r

inte alls efterstrvansvrt nr man skriver rttsvetenskaplig text. Ordsprket 'det
dunkelt sagda r det dunkelt tnkta' sger det vsentliga. En provlsning med en
studiekamrat eller ngon nrstende person kan hjlpa en att hja textens niv.
I samband med sprkstudierna ges kommentarer om korrekt sprkbruk.
Sprket skall till sin stil vara neutral sakprosa och man skall strva efter en
lttfattlig framstllning. I synnerhet skall man undvika att direkt verstta kllor till
svenska. Kllor som finns p ett annat sprk mste man skriva om till flytande
svenska. Innan skrivarbetet inleds r det nyttigt att skaffa "Skrivregler", utgivna av
nmnden fr svensk sprkvrd (det finns en ny upplaga r 2000).18 Dr finns bl.a.
regler fr kommatering och anvndning av stor respektive liten bokstav. Det finns
ocks rent sprkliga rd i SLAF.
Man har numera genom universitetets datorer tillgng till mnga sprkliga
databaser ssom MOT, se adressen: http://mot.kielikone.fi/mot/helyo/netmot.exe
Utver dessa databaser kan de skrobotar (Google mm.) som finns
tillgngliga via Internet anvndas fr att finna sprkligt gngbara uttryck och
begrepp. Man kan ltt utveckla goda granskningsrutiner. Till dessa hr att
tminstone anvnda sig av textbehandlingsprogrammets sprkgranskningsfunktion
innan arbetet lmnas in.
Ett bristflligt eller direkt felaktigt sprk kan frsvra eller frhindra en riktig
uppfattning av frfattarens tankar och inverkar d snkande p betyget. Slutligen
utgr maturitetsskrivning p svenska ett bevis p att studeranden fullstndigt
behrskar det svenska sprket. Motsvarande gller maturitetsskrivning p finska
fr finsksprkiga.

4.5 Den yttre utformningen

De skriftliga arbetena skall vara prydliga och snygga till det yttre. Med detta avses
det resultat som uppns med normala skrivare till datorer. Det skall finnas ett titel-
blad som t.ex. kan utformas ssom titelbladet till denna framstllning. De olika
delarna av arbetet skall placeras i fljande ordning:
1) Titelblad
2) Sam m andrag 19 (endast i avhandlingar)
3) Innehllsfrteckning
4) Frkortningar
5) Kllor
6) Texten

18
Svenska sprknm nden bytte nam n till Sprkrdet den 1 juli 2006.

19
Se Studiehandboken Luku I, OTM-tutkielm a. I denna text har m arginal- och radavstnds-
standarderna inte anvnts fr att spara p papper. I vrigt r utform ningen av texten uppgjord fr
att fungera som exem pel.

12
 7) Bilagor (tabeller, rttsfallsregister, standardavtal osv.).
Rttsfallsanalyser, seminariearbeten och uppsatser skall vara hopnitade (en nit i
vre vnstra hrnet) och avhandlingen skall vara nitad lngs med ryggen samt
dessutom limmad med ett ryggband. I vissa fall godknner lrare att seminariear-
beten levereras i elektroniskt format och d r PDF-formatet det bsta ven om
textbehandlingsprogrammens format ocks godknns. I varje fall frutstts att
lraren uttryckligen godknner detta distributionsstt.

4.6 Lngd

Rttsfallsanalyser, seminariearbeten och vningsuppsatser skall omfatta minst det

sidantal som handledaren har angett (vanligtvis 15 20 sidor) medan avhand-
lingen skall vara 60 80 sidor lng. Fr avhandlingen bestms vidare i studie-
handboken att sidorna skall vara A 4 pappersstorlek, fonten 12 punkter Times New
Roman eller motsvarande (dvs. proportionerlig font = i praktiken annan font n
courir = skrivmaskinstyper dr alla tecken tar lika mycket plats p papperet),
radavstndet 1,5, vnster marginal 3 cm och de vriga marginalerna 2,5 cm, dvs.
hger-, ver- och undermarginal.20
Fastn dessa tekniska krav inte gller vriga skriftliga arbeten finns det ingen
orsak att mrkbart avvika frn dem. I alla fall fr man inte manipulera den yttre ut-
formningen s att bedmningen av lngden blir svr eller s att lsbarheten blir
lidande. Srskilt vid nyttjande av proportionerliga fonter mste man fsta upp-
mrksamhet vid att inte pressa in alltfr mycket text per sida. En allmn tumregel
r att en rad skall innehlla 65 80 tecken inklusive mellanslag fr att den skall
vara lsbar. Hrvid skall punktstorleken p fonten vara 12. Avstavningen skall vara
pkopplad och den hgra marginalen skall vara jmn. Typografiska finheter ssom
att fontstorleken i noter och indragna stycken r mindre r givetvis tilltna,
eftersom de inte i ngon betydande grad inverkar p sidantalet.

5 BEDMNING

Fr bedmningen av de mindre skriftliga arbetena gller det som anges separat

fr dem i studiehandboken eller i samband med den kurs det r frga om. Fr
vningsseminarierna gller fakultetsrdets beslut 17.11.2005 11, bilaga A (se
bilaga II nedan). De bestmmelser som finns angende bedmningen av
avhandlingen gller frfarandet. Dessutom finns fakultetsrdets beslut 8.12.2005
8, bilaga A med rubriken Typiska drag fr juris magistersavhandlingars betyg (se
bilaga III nedan). Kontentan av dessa handlingar r att man vid bedmningen
fster speciell uppmrksamhet vid huruvida anvndningen av kllorna r mngsi-

20
Se Studiehandboken Luku I, OTM-tutkielm a.

13
dig och kritisk samt huruvida framstllningssttet r sjlvstndigt och kritiskt. Detta
framkommer t.ex. av om frfattaren kunnat jmfra olika frfattares sikter och
sjlv kunnat ta stllning till dessa p ett moget stt. Bde arbetets innehll och
utformning pverkar bedmningen.21
ven om ett arbete till sitt innehll r av hg klass inverkar det nedsttande
p betyget om det tekniska utfrandet r strande vid lsningen.

21
Se ven Studiehandboken, OTM-tutkielm a.

14
 BILAGA I
MELLANRAPPORTERING: HANDLEDNING FR SKRIVANDET

Frgor som uppkommer vid skrivandet och som mste klargras innan
arbetet inleds och behandlas under mellanrapporteringen

Meningen med mellanrapporteringen r att skerstlla att deltagarna kommer i gng

med sitt seminarie-/avhandlingsarbete. Det ganska vanligt att en del har "startsv-
righeter". ven om man inte har sdana svrigheter finns det ocks en risk fr att
det sker energispillan genom att arbetsinsatsen inte grs med eftertanke.
Mellanrapproteringens uppgift r drfr att hjlpa alla deltagare p traven. Det r
dock bst att genast ppeka att det hrda arbetet skall utfras av frfattaren.
Lrarens och de vriga deltagarnas roll r endast att bidra med uppbyggande kritik.
Fr att mellanrapporteringen skall fylla sin funktion krvs vissa saker av det
papper som skall presenteras. Seminariet gr ut p att deltagarna skall presentera
sin forskningsplan. Detta lter ambitist men man skall faktiskt ta skrivuppgifterna
som ett forskningsarbete ven om det r ett lrdomsprov. Detta betyder att
frfattaren var sig och hller p att lra sig i vetenskapligt skrivande.
Det finns sllan srskilt mycket att sga om endast en disposition. Drfr skall
man gra upp en forskningsplan dr man satt till pappers svar p de frgor som
nmns nedan i punkterna 1 5. Det r frga om de arbetsskeden som skall gs
igenom. Se ocks angende denna frga Timonen, Pekka: Johdatus lainopin meto-
diin ja lainopilliseen kirjoittamiseen 5 kap. och srskilt avsnitt 5.1.3.

1) Preciserad frgestllning
Vilken eller vilka frgor avser frfattaren att ska svar p? Har han
eventuellt ngon eller ngra "hypoteser"?
Detta r vsentligt med hnsyn till arbetets kvalitet. En god
frgestllning underlttar skapandet av den enhet den "rda trd"
som tminstone avhandlingens bedmare uppfattar som ett mycket
viktigt kriterium fr en god avhandling.
Varfr upplever frfattaren denna frgestllning som (teoretiskt och/eller
praktiskt) meningsfull?
Har frfattaren ngra srskilda vrdemssiga utgngspunkter eller ml
(frutom att bli frdig) med sitt arbete?
2) Temats avgrnsning
Frhllandet till frgestllningen
3) Material
Hurdant rttskllematerial (nationellt och internationellt) har frfattaren
ptrffat och vad hoppas frfattaren ytterligare finna (allmnt om
litteratur, frarbeten, praxis etc. angende frgan)?
Vad fr eventuella andra typer av material (intervjuer, kartlggning av
avtalspraxis m.m.) avser frfattaren att anvnda?
Hur avser frfattaren att anvnda materialet?
4) Srskilda problem
Om det fr frfattaren har dykt upp ngra srskilda problem gllande
innehllet i avhandlingen eller metoden finns det mjlighet att precisera
dem fr att vid handledningsseminarietillfllet kunna behandla dem.
5) Utkast till disposition med motiveringar
 BILAGA II

GRUNDER FR BEDMNING AV RTTSNOTARIEAVHANDLINGAR / VNINGS-

ARBETEN (Ingen officiell versttning finns nnu av fakultetsrdets beslut
17.11.2005 11, bilaga A.)

OIKEUSNOTAARIN TUTKIELMIEN / HARJOITUSTIDEN ARVIOINTI

Oikeusnotaarin tutkielmassa / harjoitustyss opiskelijan tulee osoittaa perehtynei-

syytens oikeudelliseen ajatteluun ja kyky ksitell oikeudellisia ongelmia
kirjallisesti oikeustieteen menetelmin. Tutkielma / harjoitusty on harjoitusseminaa-
rin yhteydess tehtv 1520 tekstisivun laajuinen kirjallinen ty. Koska oikeusno-
taarin tutkielmat tehdn harjoitusseminaareissa, joissa tehdn mys muita
harjoitustit, tulevat arvosteluperusteet koskemaan yhtlailla muitakin kirjallisia
harjoitustit kuin oikeusnotaarin tutkielmia.
Tiedekunnan yhteisten arviointiperusteiden tarkoituksena on tsment
oikeusnotaarin tutkielmien / harjoitustiden tavoitteita ja kytke ne tyst
annettavaan arvosanaan. Tavoitteena on riittvn yhdenmukainen arvostelu
tiedekunnan eri oppiaineissa sek opiskelijan oikeusturvan varmistaminen.
Opiskelijoille kriteerit kertovat niist seikoista, joihin opinnytteiden kirjoittamisessa
on syyt kiinnitt huomiota. Arviointiperusteet ovat julkisia.
Oikeusnotaarin tutkielma / harjoitusty arvostellaan asteikolla:
0 = hyltty, 1 = vlttv, 2 = tyydyttv, 3 = hyv, 4 = kiitettv ja 5 = erinomainen.
Arvioinnissa kytetn arvostelulomaketta. Lomakkeessa on viisi kohtaa, jotka
otetaan huomioon arvosanaa mrttess. Lopullinen arvosana ei vlttmtt ole
osioiden keskiarvo. Tutkielma / harjoitusty arvioidaan kokonaisuutena, jolloin mm.
itseninen ja oivaltava ote palkitaan. Tyn pituus ei korvaa laatua. Arvostelussa
otetaan huomioon muun muassa aiheen vaikeusaste. Jos jokin osioista arvioidaan
arvosanalla 0, ty ei ole valmis tarkastukseen jtettvksi.

Hyvn tutkielman tunnusmerkit:

1. Tehtvnasettelu ja aiheen rajaus

Tehtvnasettelu on selke. Tutkielman tarkoitus ja tavoitteet on mritelty.
Aiheen rajaus ja tarkastelunkkulma on onnistunut. Tutkimus perustuu
asianmukaiseen aineistoon.

2. Rakenteen selkeys ja systemaattisuus

Rakenne on harkittu, esitys etenee systemaattisesti. Tutkimuskysymys ja
siihen lydetty vastaus on esitetty selkesti.

3. Lhteiden kytt
Tutkielma perustuu riittvn mrn monipuolista oikeuslhdeaineistoa.
Oikeuslhdehierarkia on hahmotettu asianmukaisesti. Pelkk kirjallisuuden
referointi ei riit.

4. Argumentointi ja ptelmien johdonmukaisuus

Tutkielman kannanotot ja pohdinnat ovat johdonmukaisia ja aineistoa kyetn
arvioimaan mys kriittisesti. Tulokset ja ptelmt muodostavat loogisen
kokonaisuuden. Tutkielma sislt itsenist johtoptskeskustelua.

5. Esitystapa ja kirjallinen ilmaisu

Tutkielma on kieliasultaan selke, ymmrrettv ja viimeistelty. Tutkielma
muodostaa johdonmukaisesti jsennellyn, tiiviin kokonaisuuden, jossa
olennaisin tulee esille. Esitystapa ja tyyli ovat oikeudellisen asiaproosan
tasolla, ja ne noudattavat tieteenalan kytntj. Viittaustekniikka noudattaa
alan kytntj. Viittaukset ja luettelot on laadittu huolellisesti.
 BILAGA III

TYPISKA DRAG FR JURIS MAGISTERSAVHANDLINGARS BETYG (Ingen

officiell versttning finns nnu till fakultetsrdets beslut 8.12.2005 8, bilaga A.)

OTM -tutkielmien arvosanoille tyypillisi piirteit

Seuraavassa kuvataan tunnusmerkkej, jotka ovat tyypillisi eri arvosanoille.

Tarkoituksena on edesauttaa, ett tiedekunnan eri oppiaineissa tutkielmien
arvostelussa noudatettaisiin suurin piirtein vertailukelpoisia asteikkoja. Eri
oppiaineissa ja erityyppisiss opinnytetiss painotukset voivat kuitenkin vaihdella.
Samankin arvosanan sisn mahtuu jo keskenn erilaisia tutkielmia ja erityisesti
arvosanojen rajoilla erot ovat usein "hiuksenhienot", jolloin kokonaisvaikutelma on
ratkaiseva. Mikn tutkielma ei ole tydellinen. Vhisi puutteita jollakin
osa-alueella voi korvata toisen osa-alueen onnistumisella. Tavoitteena on mys
antaa opiskelijalle viitteit siit, mihin tutkielman arvostelussa kiinnitetn huomiota
mainesanaa mriteltess.

Tutkielmien arvioinnissa tarkastajat kiinnittvt huomiota seuraaviin osa-alueisiin:

S tehtvnasettelu ja sen johdonmukainen toteuttaminen
S tutkimuksen aihealueen hallinta
S lhteiden riittvyys, relevanttius ja lhdekritiikki
S argumentointi ja ptelmien johdonmukaisuus
S tulosten esittmistapa, kiinnostavuus ja merkittvyys
S innovatiivisuus
S tutkielmatyn itsenisyyden aste
S tutkimuseettinen korrektius
S kielellinen sujuvuus, selkeys ja kieliasu, tieteellinen tyyli

OTM -tutkielmat arvioidaan seitsenportaisella mainesana-asteikolla laudaturista

(korkein) approbaturiin (heikoin). Eri arvosanoille esitetyt tyypilliset piirteet ovat
yleisluontoisia ja niit voi soveltaa kuhunkin oppiaineeseen soveltuvalla tavalla.

Laudatur

Tyss on selkesti ja eksplisiittisesti ymmrretty sen merkitys oman oikeudenalan

kannalta. Kysymyksenasettelu on itsenisesti valittu, innovatiivinen ja johdonmukai-
sesti suoritettu. Tutkimuksen perustana oleva tieteellinen monipuolinen kotimainen
ja kansainvlinen lhdeaineisto on valittu relevantisti ja on tavanomaista laajempi.
Teoreettisen keskustelun ja aiempien tutkimusten tuntemus on poikkeuksellisen
hyv ja ksitteist relevanttia ja taitavasti johdettu aiemmasta tieteellisest
keskustelusta. Aineiston ksittely on perusteellista. Tutkielma osoittaa erinomaista
kyky argumentoida itse ja punnita eri argumentteja. Monipuolinen, taitavasti eri
asiat huomioonottava pohdinta osoittaa taitoa perehty, jsent, toteuttaa ja
raportoida tieteellist tutkimusta. Kieli on tasokasta tieteellist teksti. Tutkielma
tytt kovimmatkin tutkimuseettiset vaatimukset. Tutkielma osoittaa itsenist,
kriittist ja innovatiivista tutkimusotetta. Tutkielma olisi tieteellisten tulostensa
ansiosta julkaistavissa sellaisenaan tai lyhennettyn jossakin alan tieteellisess
julkaisusarjassa tai aikakauslehdess.

Eximia cum laude approbatur

Tutkielma osoittaa tekijn syvllist perehtyneisyytt aiheeseensa. Tutkimuksen

kysymyksenasettelu on itsenisesti valittu ja johdonmukaisesti suoritettu.
Tutkimuksen perustana oleva tieteellinen kotimainen ja kansainvlinen lhdeaineisto
on monipuolinen ja relevantisti valittu. Teoreettisen keskustelun ja aiempien

17
tutkimusten tuntemus on hyv ja ksitteist asianmukaista. Kaiken kaikkiaan
tutkielma ilment itsenist, kriittist, innovatiivista tutkimusotetta: kyky
argumentoida itse ja punnita eri argumentteja. Tutkielma tytt erinomaisesti
tutkimuseettiset vaatimukset. Muotoseikat ja kirjoitustyyli tyttvt tieteelliselle
tutkimukselle asetetut kriteerit. Kieli on tasokasta tieteellist teksti. Opinnytety
olisi tieteellisten tulostensa ansiosta muokattuna julkaistavissa jossain alan
tieteellisess julkaisussa tai aikakauslehdess.

Magna cum laude approbatur

Valittu nkkulma on kiinnostava. Kysymyksenasettelu on rajattu tsmllisesti ja

johdonmukaisesti suoritettu. Kytetyt ksitteet on selkesti esitelty. Johdanto ja
tutkimuksen kysymyksenasettelu osoittavat perehtyneisyytt omaan oikeudenalaan.
Tutkielmassa on kytetty aiheen kannalta keskeist lhdeaineistoa. Aihepiiriin on
syvennytty monipuolisen sek kotimaisen ett kansainvlisen lhdeaineiston avulla.
Lhteiden valinta ja argumentointi kertovat kriittisest tutkimusotteesta. Johtop-
tkset ovat johdonmukaisia ja hyvin perusteltuja. Tyn tutkimuseettiset vaatimukset
on otettu hyvin huomioon. Raportoinnin tieteelliset kytnnt, muotoseikat, ulkoasu
ja kieli hallitaan eik niiss juurikaan esiinny virheit.

Cum laude approbatur

Cum laude approbatur tulisi olla ernlainen "normaaliarvosana", joka annetaan

tutkielmalle, ellei ole erityisi syit nostaa tai laskea arvosanaa. Tutkielma
muodostaa hyvn ja toimivan kokonaisuuden. Valittu lhestymistapa voi olla
tavanomainen. Tutkimuksen oikeudenala tunnetaan melko hyvin. Kysymyksenaset-
telu on tiedostettu ja sen mukaan tutkielma on toteutettu. Valitut lhteet ovat
relevantteja tutkimusongelman kannalta ja kattavat riittvss mrin mys
kansainvlist aineistoa. Tutkielma sislt mys omia perusteltuja ptelmi eik
perustu systemaattisesti aikaisempaan kirjoitettuun. Tutkimuseettiset kysymykset
on otettu huomioon. Tutkimus on muodollisesti moitteeton ja kytetty kieli on hyv.

Non sine laude approbatur

Tutkielman kysymyksenasettelua on pohdittu, mutta siin on puutteita. Ty sislt

hyvn selostuksen otsikossa mainitusta aiheesta. Teoreettinen ulottuvuus on
heikko. Lhteet eivt kaikilta osin ole relevantteja tai olennaisia lhteit puuttuu. Ty
ei perustu systemaattisesti aikaisempaan kirjoitettuun, mutta lhteit referoidaan
kuitenkin laajasti. Tulokset esitetn melko kaavamaisesti ja niiden tulkinta jtetn
paljolti lukijan tehtvksi. Yhteys tutkimuksen kysymyksenasetteluun j joissain
kohdin puutteelliseksi. Lhteit ei arvioida kriittisesti. Kielenkytt on melko hyv.

Lubenter approbatur

Tutkielma osoittaa puutteita tekijn osaamisessa. Tutkimuksen kysymyksenasette-

lua pohditaan jonkin verran. Lhdeaineistossa on selkeit puutteita ja ulkomainen
aines puuttuu suuressa mrin. Lhteit referoidaan ja ne jvt irrallisiksi tai
liittyvt vain lyhsti omaan tutkimusongelmaan. Ksitteiden mrittely on
puutteellista. Lhdeaineistoa seurataan usein orjallisesti, vaikkei tekij syyllisty
plagiaattiin. Johtoptksin esitetn lhinn aikaisempien jaksojen tiivistelm.
Kieliasussa on puutteita.

Approbatur

Tutkielman usealla eri osa-alueella esiintyy suuriakin puutteita. Lhestymistapa ei

ole onnistunut. Ty perustuu sattumanvaraisesti valittuihin harvoihin lhteisiin, joita

18
kytetn referoiden. Lhteet ovat posin muita kuin tutkimuksellisia lhteit, esim.
perusoppikirjoja. Tutkimuksen tarkoitus ja ksitteist jvt epselviksi. Tutkimus-
tehtv on ilmaistu sekavasti eik sit ole perusteltu. Tutkimuksen metodisissa
valinnoissa sek aineiston analyysissa on selvi puutteita. Tulokset on esitetty
luettelomaisesti kommentoimatta. Johtoptkset ja pohdinta puuttuvat tai ovat
erittin niukat. Kieliasussa on selvi virheit. Lhteiden merkinnss, lhdeluettelos-
sa ja tutkielman rakenteessa on puutteita.

Improbatur (ty palautetaan psntisesti opiskelijalle)

Tyss on lainattu lhteit ilman asianmukaisia viitteit. Sitaateista puuttuvat

lainausmerkit siit huolimatta, ett alaviitteess on mainittu lhde. Lhteit on
seurattu orjallisesti. Tyt leimaavat selket vrinymmrrykset. Kieless on
vakavia puutteita. Ty on selkesti liian suppea.

19