Termer12 PDF

Matematiktermer fr skolan
Matematiktermer fr skolan
Christer Kiselman och Lars Mouwitz
under medverkan av
Tom Britton, Bo Gran Johansson, Staffan Rodhe,
Anders Tengstrand och Ebbe Vilborg
Illustrationer av Erik Melin
Nationellt centrum fr matematikutbildning, NCM

Gteborgs universitet
P bokens prmar skdliggrs Pythagoras sats. P framsidan har fyra exemplar
av en rtvinklig triangel med kateterna a och b samt hypotenusan c placerats i
en strre kvadrat som har sidlngden a + b. Den resterande inskrivna kvadraten
har d sidan c. Flyttas de fyra trianglarna om enligt figuren p bokens baksida,
fs i stllet tv mindre resterande kvadrater med sidorna a respektive b, vilkas
sammanlagda area mste vara lika med den tidigare inskrivna kvadratens area.
Allts c2 = a2 + b2 : hypotenusan i kvadrat r lika med summan av kateternas
kvadrater. Se vidare Pythagoras sats p sidan 202.
Nationellt Centrum fr Matematikutbildning, NCM

Gteborgs universitet
Box 160
405 30 Gteborg
Bestllningar:
ncm.gu.se/bestallning
bestallning@ncm.gu.se
Fax: 031 786 22 00
c 2008 Christer Kiselman och Lars Mouwitz
ISBN 978-91-85143-12-2
Upplaga 1:2
Layout: Christer Kiselman
Omslag: Anders Wallby
Tryck: Livrna AB, Gteborg, 2008
Tryckeriet r miljcertifierat enligt ISO 14 001
Innehllsfrteckning
Frord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Lsanvisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Det grekiska alfabetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
1. Allmnna termer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
2. De fyra rknestten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
2.1. Allmnt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
2.2. Addition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
2.3. Subtraktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
2.4. Multiplikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
2.5. Division . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
3. Aritmetik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
3.1. Allmnt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
3.2. Tal och talsystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
3.3. Ordning, likhet och olikhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57
3.4. Procent och promille . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62
3.5. Potenser och logaritmer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63
4. Storheter och enheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69
4.1. Storheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69
4.2. Enheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75
4.3. Mtning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86
5. Algebra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87
5.1. Allmnt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87
5.2. Algebraiska operationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92
5.3. Ekvationer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93
5.4. Mngdlra. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100
6. Kombinatorik, fljder och serier . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106
6.1. Kombinatorik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106
6.2. Fljder och serier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108
6.3. Grnsvrden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113
7. Matematisk argumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116
7.1. Logik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116
7.2. Matematiska modeller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122
7.3. Matematiska resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123
7.4. Bevis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128
7.5. Problemlsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132
8. Avbildningar och funktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135
8.1. Allmnt om avbildningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135
8.2. Funktioner och deras vrden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140
8.3. Kurvor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154
8.4. Differentialkalkyl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162
8.5. Integralkalkyl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169
9. Geometri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174
9.1. Allmnt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174
9.2. Vinklar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192
9.3. Trianglar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198
6 Innehllsfrteckning
9.4. Andra mnghrningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206

9.5. Andragradskurvor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213
9.6. Polyedrar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221
9.7. Annan rymdgeometri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 227
9.8. Koordinatsystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235
9.9. Avbildningar och symmetrier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240
10. Trigonometri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 250
11. Vektorer och matriser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255
11.1. Vektorer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255
11.2. Matriser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 260
12. Sannolikhetslra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 264
12.1. Slumpfrsk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 264
12.2. Sannolikhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 265
13. Statistik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 272
13.1. Diagram och tabeller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 272
13.2. Statistiska mtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 275
13.3. Statistiska underskningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 280
14. Sprkens rikedomar och terminologins problem
av Christer Kiselman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 287
15. Tvnget att precisera och friheten att generalisera
av Anders Tengstrand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 292
16. Alfabetisk termlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297
17. Ngra beteckningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 311
Frord
Skolverstyrelsen gav r 1979 ut en bok med titeln Matematikterminologi i skolan
innehllande rekommendationer rrande termer, definitioner och skrivstt. Den
var en ny version av en skrift med samma titel som publicerades r 1966.
Dessa verk gr sedan lnge inte att kpa, men de exemplar som finns p
bibliotek runt om i landet har hela tiden anvnts i bl. a. lrarutbildningen. Detta
visar att det finns ett behov av en auktoritativ klla fr vl valda termer i skolans
matematikutbildning. Nationellt centrum fr matematikutbildning vid Gteborgs
universitet (NCM) startade drfr ett projekt som initialt syftade till en enkel
revision av Matematikterminologi i skolan. Men ambitionsnivn hjdes snart, och
det beslts att ge presentationen av termer och definitioner hgsta terminologiska
kvalitet. AB Terminologicentrum (TNC) engagerades drfr i projektet. Sam-
tidigt mste givetvis de pedagogiska och vetenskapliga aspekterna beaktas. Detta
ger ibland upphov till icke sjlvklara avvgningar.
Gunnel Johansson och Helena Palm p TNC har gjort en ovrderlig insats
genom att excerpera en stor mngd lrobcker och ordbcker, och sedan, lika
ovrderligt, genom att dra upp riktlinjer fr hur termposterna skall skrivas p ett
terminologiskt korrekt stt.
Boken redovisar aktuella betydelser hos termerna och ger drutver vissa in-
blickar i begreppens historia svl som i ordens historia. De matematiska be-
greppen har ofta utvecklats under mnga r. Kommentarer till deras historia har
utarbetats av universitetslektorna Bo Gran Johansson, Visby, och Staffan Rodhe,
Uppsala.
Ordens etymologiska ursprung kan ge fascinerande inblickar i hur man en gng
har tnkt. Docent Ebbe Vilborg, Gteborg, visar oss termernas ursprung i mnga
av termposterna.
Definitionerna i kapitlen 12, Sannolikhetslra, och 13, Statistik, har utarbetats
av professor Tom Britton, Stockholms universitet.
Nr det gller de matematiska begreppens historia har ven universitetslektor
Gunnar Berg, Uppsala, gjort ovrderliga insatser. Universitetslektor Anders Teng-
strand, Vxj, har genom sina kommentarer till hela boken givit oss vrdefull
hjlp.
Kapitel 4, Storheter och enheter, har granskats av Anders J. Thor, som vi
tackar varmt fr denna insats.
Filosofie doktor Erik Melin har p ett frtjnstfullt stt skapat bilderna till
boken.
Vi vill hr varmt tacka alla de nmnda personerna.
Genom ett omfattande remissfrfarande har vrt arbete ftt en god frankring
bland matematiklrare, lrarutbildare, terminologer och forskare i matematik. Vi
hoppas att resultatet kommer att bli till nytta fr matematikundervisningen svl
i ungdomsskolan som fr vuxenskola och lrarutbildning. Sist, men inte minst, vill
vi tacka Myndigheten fr skolutveckling (MSU), som givit oss std och frtroende
att ta fram denna bok.
Bengt Johansson Christer Kiselman Lars Mouwitz
Lsanvisning
Varje termpost inleds med termen i frga, fljd av eventuella synonymer. I ng-
ra f fall anges bjningsformer eller uttal. Drefter fljer definitionen. Denna
r alltid skriven som en terminologisk definition, vilket bl. a. innebr att den,
tminstone idealt, skall kunna erstta termen i dess sammanhang. Det finns en
skillnad mellan denna typ av definition och den som anvnds i lrobcker. Den
terminologiska definitionen mste vara koncis och man tvingas tnka efter vad
orden verkligen betyder. I en lrobok kan man frst mer eller mindre utfrligt
beskriva ett sammanhang och sedan i flera steg nrma sig begreppet. Under
arbetets gng har vi vertygats om att den strikt terminologiska definitionen r
ett utmrkt pedagogiskt och vetenskapligt hjlpmedel, och att den i samspel med
kommentaren ger den bsta grunden fr frstelsen av nya och gamla begrepp.
Efter definitionen fljer ofta en kommentar. Dess syfte r att stta in begreppet
i ett sammanhang, och dr kan frekomma en mer lroboksmssig frklaring.
Ofta kommer ngot eller ngra exempel att belysa begreppet och termens an-
vndning.
Drefter fljer i mnga fall begreppets och ordets historia, under rubrikerna
historia respektive etymologi.
Slutligen ges fr mnga termposter under rubriken jmfr hnvisningar till ord
som kan terspegla beslktade begrepp eller deras motsatser.
Vissa termer har mer n en betydelse, och vi anvnder d index fr att skilja
dem t. Exempel r bas1 , bas2 , bas3 , bas4 och kropp1 , kropp2 . Se vidare avsnittet
om polysemi, sidan 290 i kapitel 14, Sprkens rikedomar och terminologins problem.
Boken avslutas med tv appendix. Det frsta kserar kring sprkens rikedomar
och terminologins problem, och ger en inblick i hur vi har arbetat. Det andra rr
de matematiska begreppen och behoven av att precisera och generalisera dem.
I vrt arbete har vi sttt p mnga intressanta terminologiska, pedagogiska och
vetenskapliga frgestllningar. Mtet mellan dessa tre traditioner har varit mycket
spnnande. Vra avgranden har ibland varit svra och oftast inte sjlvklara.
Christer Kiselman Lars Mouwitz

Det klassiska grekiska alfabetet
Namn Translitterering
A alfa a
B beta b
gamma g
delta d
E , epsilon e
Z zeta z
H eta e
, theta th
I jota i
K , kappa k
lambda l
M my m
N ny n
xi x
O o omikron o
pi p
P , % rho r
, sigma s
T tau t
Y ypsilon y
, phi ph
X khi kh
psi ps
omega o
Dessa translittereringar anvnds i de etymologiska frklaringarna, dremot inte

nr det gller svenska ord av grekiskt ursprung eller svenska namn p grekiska
matematiker. Ett undantag r diftongen , som translittereras eu. Vidare skrivs
spiritus asper (\) som h, medan spiritus lenis () inte markeras.
De grekiska bokstverna , , anvnds i matematiken ofta som motsvarig-
heter till a, b, c, och , , anvnds som motsvarigheter till x, y, z.
Andra alfabeten n de latinska och grekiska frekommer mycket sparsamt. Den
frsta bokstaven i det hebreiska alfabetet, , som uttalas alef, anvnds fr att
beteckna ondliga kardinaltal.
Kapitel 1. Allmnna termer 11
1. Allmnna termer
algebra1
definition gren av matematiken dr man studerar grupper, ringar, kroppar2 och
liknande strukturer
kommentar I skolan mter man frst algebran i form av bokstavsrkning, d.v.s.
man rknar med variabler i stllet fr som tidigare med tal. De
rkneregler som gller fr tal gller ocks fr variablerna.
historia Den symbolism som vi har i dag inom algebran utformades i Europa
under 1500- och 1600-talen. P 1800-talet fick algebran en logisk
uppbyggnad, ur vilken den vanliga algebrans lagar kan hrledas frn
grundlggande axiom.
etymologi Ordet algebra kommer frn arabiskans al-jabr, som betyder ter-
stllande eller frenande (med tvng) och syftar p operationen
att flytta en term med minustecken frn det ena ledet till det andra
och ndra till plustecken. Termen frekom i ett bermt arbete p
arabiska som behandlade lsning av ekvationer, senare knt som al-
kitab al-mukhtas.ar f h.isab al-jabr wa-l-muqabala Den kortfattade
boken om rkning med terstllande och jmfrande. Det skrevs
av Muh.ammad Ibn Musa al-Khwarizm, som var verksam i Bagdad
i brjan av 800-talet. Al-muqabala betyder allts jmfrande eller
balansering och syftar p att man tar bort tv likadana termer frn
bda leden. (De tv operationerna r verkligen olika, eftersom inga
storheter p den tiden var negativa.)
antal
synonym kardinaltal
definition hom en mngdi storlek hos mngden angiven genom att man jmfr
den med andra mngder medelst bektioner
kommentar De tv termerna r synonyma, men antal anvnds mest fr ndliga
mngder, kardinaltal fr ondliga mngder.
Om mngden r ndlig, s r antalet ett naturligt tal, allts lika
med ngot av talen 0, 1, 2, . . . Den tomma mngden har inget ele-
ment, en singletonmngd ett element.
Antalet element i en mngd kan ocks vara ondligt. Till exempel
r antalet naturliga tal lika med kardinaltalet 0 (alef-noll).
Tv mngder A och B har samma kardinaltal om och endast om
det finns en bektion av A p B. Kardinaltalen, liksom de naturliga
talen, uppstr p detta stt som ekvivalensklasser.
Det finns ondligt mnga ondliga kardinaltal. Kardinaltalet hos
mngden av alla reella tal r strre n kardinaltalet hos mngden av
alla rationella tal.
exempel De fyra frsta kardinaltalen 0, 1, 2, 3. De r ocks naturliga tal.
Det minsta ondliga kardinaltalet. Det betecknas 0 (alef-noll).
etymologi Kardinal- kommer frn latinets cardinalis viktigast, vsentligast, ad-
jektiv avlett av cardo gngjrn, det kring vilket allt rr sig.
12 Kapitel 1. Allmnna termer
jmfr ekvipotenta s. 101, ordningstal s. 60

aritmetik
definition gren av matematiken dr man studerar addition, subtraktion, multi-
plikation, division, potenser och rotutdragning av tal.
historia Aritmetiken har sina rtter i de antika civilisationerna. I Europa var
senare aritmetik en av de sju fria konsterna i den medeltida under-
visningen; den ingick i den frsta gruppen, quadrivium, tillsammans
med geometri, musik och astronomi. De tre vriga ingick i den andra
gruppen, trivium, som bestod av grammatik, retorik och dialektik.
etymologi Aritmetik kommer frn grekiskans arithmetike rknekonst, avlett
av arithms tal, antal.
jmfr algebra1 s. 11
avbildning
synonym transformation, operator, operation
definition relation mellan tv mngder sdan att varje element i den frsta
mngden frekommer som frsta element i de par som relationen
innehller en och endast en gng
kommentar Den frsta mngden i definitionen kallas avbildningens definitions-
mngd, den andra dess mlmngd. Ett element som frekommer som
andra komponent i ett par kallas bild och mngden av alla bilder
kallas avbildningens bildmngd, vrdemngd eller vrdefrrd. Den
r en delmngd av mlmngden.
Om X och Y r tv mngder och f en avbildning med X som
definitionsmngd och Y som mlmngd, s skriver man
f : X Y.
(Att en avbildning ofta betecknas med bokstaven f beror p att man

tnker p en funktion.) Vidare betecknar f (x) det unika element y
sdant att (x, y) f , allts y = f (x) om och endast om (x, y) f :
elementet f (x) Y r bilden av x under avbildningen f . Man skriver
ocks avbildningen som x 7 f (x) eller utfrligare
X 3 x 7 f (x) Y.
Tidigare sade man att bilden f (x) uppstod frn elementet x

genom tillmpning av ngon regel. S kan det naturligtvis vara i
enkla fall, men eftersom det inte gr att definiera begreppet regel p
ett tillfredsstllande stt, har man nu vergivit detta talestt. Alla
mngder av par (x, y) med den angivna egenskapen accepteras.
Ibland talar man om flervrda avbildningar, ett sjlvmotsg-
ande uttryck. Det skulle innebra att f (x) betecknade flera element
i Y . Det r i sdana fall bttre att lta avbildningen f sina vrden
i familjen av alla delmngder av Y .
Vad gller synonymerna kan sgas att operation anvnds till ex-
empel fr de aritmetiska operationerna, som verkar p par av tal,
likas om derivering och integrering. Transformation och operator

anvndes mest nr elementen i definitionsmngden sjlva r funkt-
ioner.
exempel Om vi tnker oss att varje land har en och endast en huvudstad,
s har vi en avbildning H frn mngden av lnder till mngden av
stder, med H(Sverige) = Stockholm och H(Australien) = Canberra.
Additionen av hela tal r en avbildning Z Z Z, given av
(x, y) 7 x + y.
En spegling i en linje i planet r ett exempel p en avbildning
inom geometrin. Speglingen i linjen med ekvationen x = y ges av
R2 3 (x, y) 7 (y, x) R2 .
Ekvationen g = f 0 definierar en avbildning, oftast kallad oper-
ation, nmligen derivering: g r derivatan av f . Man skriver ocks
f 0 = Df = df /dx; operatorn D = d/dx r derivationsoperatorn.
Fouriertransformationen avbildar funktioner p funktioner: g =
F f r Fouriertransformen av f och F r Fouriertransformationen.
jmfr bild s. 13, bildmngd s. 13, definitionsmngd s. 13, funktion s. 14, ml-
mngd s. 17, relation s. 19
bild
synonym transform
definition element p vilken ett annat element avbildas av en viss avbildning
kommentar Termen transform anvndes nr avbildningen kallas transformation.
jmfr funktionsvrde s. 144, Fourieranalys s. 251
bildmngd
synonym vrdemngd, vrdefrrd
definition mngd som bestr av alla bilder som en viss avbildning har
kommentar En avbildning r given av tv mngder X (definitionsmngden) och
Y (mlmngden) och en tillordning av en bild eller ett vrde f (x)
i Y till varje x X. Mngden av alla bilder f (x) r bildmngden.
Denna r en delmngd av mlmngden Y .
jmfr avbildning s. 12, definitionsmngd s. 13, mlmngd s. 17, bild s. 13
definitionsmngd
synonym definitionsomrde
definition htill en avbildningi mngden av alla element fr vilka avbildningen
r definierad
jmfr argument1 s. 135, bildmngd s. 13, vrdemngd s. 13
dimension1
definition antal vrden som behvs fr att bestmma lget fr en punkt inom
ett geometriskt objekt
kommentar Med denna definition kan dimensionen vara 0, 1, 2, 3, . . . Mer gen-
erellt kan en mngd i planet ha en dimension som inte r ett heltal;
till exempel har Helge von Kochs snstjrna dimensionen log 4/ log 3.
exempel Fr att bestmma lget hos en punkt i rummet behver man ange
tre vrden (koordinater).
etymologi Dimension kommer frn latinets dimensio uppmtning, substantiv
till verbet dimetiri att uppmta, att utstaka, dr prefixet di(s)-
isr- understryker avstndet mellan ndpunkterna.
jmfr rt linje s. 186, kurva s. 15, plan s. 185, yta s. 21, kropp1 s. 15, fraktal
s. 177
formel
definition uttryck som beskriver samband med hjlp av symboler
exempel Formeln fr berkning av en cirkelskivas area r A = r2 , dr r r
cirkelns radie.
etymologi Formel kommer frn latinets formula regel, norm.
funktion
definition avbildning vars vrden r tal
kommentar Orden funktion och avbildning har mycket nrliggande betydelser.
Det frsta anvndes mest nr vrdena r tal, det andra i geometriska
och algebraiska sammanhang. Sprkbruket r inte helt fixerat, men
den vanligaste betydelsen av termen r den angivna, allts att en
funktions vrden r till exempel hela, reella eller komplexa tal.
exempel Ekvationen y = x2 definierar en funktion frn de reella talen R till
R. Den inversa relationen r inte en funktion, eftersom y inte kan
vara negativt och eftersom det finns tv x som uppfyller ekvationen
om y r positivt en avbildning fr ju bara ha ett vrde fr varje
argument. Dremot kan man definiera en invers med vrden i fam-
iljen av alla delmngder av R, betecknad P(R), d.v.s. en avbildning
g : R P(R), dr g(y) bestr av mngden av alla tal x sdana att
x2 = y. Allts r t. ex. g(1) = , g(0) = {0} och g(9) = {3, 3} och

mera allmnt g(y) = {x R; x2 = y} = { y } om y > 0. Om man
i stllet arbetar med komplexa tal fr man en invers h : C P(C)
med t. ex. h(1) = {i, i}.
Ekvationen y = x3 definierar dremot y R som funktion av

x R och omvnt x som funktion av y; man kan skriva x = 3 y om
man inskrnker sig till reella rtter.
historia Termen funktion infrdes i slutet av 1600-talet av Gottfried Wilhelm
von Leibniz (1646 1716). Men det var frst ett halvsekel senare som
vi genom Leonhard Euler (1707 1783) fick en samlad beskrivning
av de elementra funktioner som ingr i dagens skolkurser.
Under 1700-talet uppfattades en funktion som ett uttryck, samm-
ansatt av en eller flera variabler och av tal och konstanter. Grad-
vis frndrades denna uppfattning under 1800-talet och 1900-talet
mot den nutida uppfattningen, som brukar formuleras i mngdlrans
sprk.
etymologi Ordet funktion kommer frn latinets functio utfrande, frrttning;
operation frn latinets operatio arbete, verk.
jmfr avbildning s. 12, bild s. 13, bildmngd s. 13, definitionsmngd s. 13,

mlmngd s. 17, relation s. 19
geometri
definition gren av matematiken som behandlar avstnd, vinklar, ytor, kroppar1
och former
etymologi Det grekiska ordet geometra geometri r sammansatt av ge jord
och metren att mta.
geometriskt objekt
definition punktmngd i noll, en eller flera dimensioner
konstant1 (adjektiv)
definition som i ett visst sammanhang inte ndras
konstant2 (substantiv)
definition storhet med ett i ett visst sammanhang fixt vrde
kommentar Konstanter kan betecknas med siffror eller bokstver (ofta a, b, c).
etymologi Konstant kommer frn latinets constans fast stende, bestndig.
jmfr variabel s. 21, parameter s. 18
kropp1
definition hi geometrini tredimensionellt geometriskt objekt
kommentar En kropp kan vara begrnsad eller obegrnsad.
jmfr kub1 s. 222, parallellepiped s. 222
kurva
synonym linje
definition endimensionellt geometriskt objekt
kommentar En kurva kan vara rak (rt) eller bjd (krkt) samt obegrnsad t
bda hllen eller begrnsad t ett hll eller t bda. Den kan ligga i
planet eller i rymden. I det frsta fallet kallas den plan kurva.
En kurva i planet kan ges som mngden av nollstllen till en
funktion; till exempel r nollstllena till polynomet x2 + y 2 1 en
cirkel. Den kan ocks ges p parameterform, vilket innebr att man
anger x och y som funktioner av en reell variabel t: x = f (t), y = g(t);
till exempel r x = cos t, y = sin t, 0 6 t < 2, enhetscirkelns
ekvation p parameterform. Dremot kan en cirkel inte beskrivas
som grafen av en funktion av en variabel.
I allmnsprket uppfattas en kurva som bjd och en linje som
rak.
Termen kurva anvnds ibland fr vissa geometriska objekt med
dimension1 strre n 1, t. ex. snflingekurvan.
historia I Euklides verk Stoikhea (i latinsk versttning Elementa) Grund-

begreppen lyder definition 2 i bok I: En linje (gramme) r lngd
utan bredd. Den fljs av definition 3: En linjes ndar r punkter.
(Hos Euklides r troligen alla rta linjer strckor, och har drfr tv
ndpunkter.)
I antikens matematik studerades endast ett ftal kurvor, som rta
linjer, cirklar, parabler, ellipser och hyperbler. Dessutom studerades
ngra s. k. mekaniska kurvor, till exempel quadratrixen. Under 1600-
talet, d koordinatsystem kom i bruk, konstruerade man ett stort
antal nya kurvor utgende frn algebraiska ekvationer.
etymologi Kurva kommer av det latinska adjektivet curvus krkt, krokig, bjd.
Ordet linje kommer av det latinska ordet linea, som i sin tur r
hmtat frn namnet p vxten linum lin. Jmfr svenska lina, av
lin.
likhet
definition logisk relation som innebr att tv objekt r identiska
jmfr ekvation s. 94, olikhet s. 60
likhetstecken
definition tecknet =
kommentar Likhetstecknet anvnds fr att ange att tv uttryck betecknar samma
sak, eventuellt efter en utrkning. Det utlses r lika med eller bara
r. (Det kan vara missledande att sga fem plus sju blir tolv
eftersom verbet blir antyder en frndring, allts att 5 + 7 skulle
vara ngot fr att sedan bli ngot annat.)
.
Ungefrlig likhet brukar anges med ngot av tecknen eller =.
exempel 7 + 3 2 = 8; 1/13 0,0769.
historia Likhetstecknet infrdes r 1557 av Robert Recorde (1510 1558) i
The Whetstone of Witte: And to auoide the tediouse repetition of
these woordes: is equalle to: I will sette as I doe often in woorke
use, a paire of paralleles, or Gemowe lines of one lengthe, thus: ===,
bicause noe .2. thynges, can be moare equalle.
jmfr olikhetstecken s. 60
matematik
definition abstrakt och generell vetenskap fr problemlsning, metodutveckl-
ing och teoriuppbyggnad som hmtar sina problem frn naturen,
tekniken eller mnniskans eget tnkande
kommentar Definitionen kan inte helt bestmma vad matematik r.
Speciellt handlar matematiken om tal och rum och de mnga
generaliseringar av dessa begrepp som skapats av det mnskliga intel-
lektet.
Reuben Hersh argumenterar fr att se matematiken som ett soci-
alt, kulturellt och historiskt fenomen. Its part of culture, its part
of history. Its like law, like religion, like money, like all those other
things which are very real, but only as part of collective human con-
sciousness. Thats what math is.
Matematiken r en del av den mnskliga kulturen och har i den
rollen jmfrts med musiken. Liksom musiken har den kommit till
uttryck p olika stt i olika delar av vrlden. Men nu genomgr den
en globalisering.
Matematiken kan anvndas fr att frst, frutsga och styra
verkligheten, men endast nr vissa frutsttningar r uppfyllda. Att
avgra huruvida dessa frutsttningar r uppfyllda r ett problem
som ligger utanfr matematiken som vetenskap. En matematisk mod-
ell kan vara mer eller mindre framgngsrik beroende p hur vl dess
frutsttningar r uppfyllda och beroende p hur enkel den r att
frst och bearbeta.
etymologi Ordet matematik har sitt ursprung i det grekiska adjektivet mathem-
atiks bengen att lra, frn mthema det som lres och verbet
manthnein att lra. Den indoeuropeiska roten som givit upphov
till detta, mendh- att gna uppmrksamhet t, att vara alert, att
vara livlig har ven givit upphov till det svenska ordet munter.
matematisk analys
definition omrde inom matematiken som handlar om derivator och integraler
historia Differential- och integralkalkylen uppfanns av Gottfried Wilhelm von
Leibniz (1646 1716). Ungefr samtidigt och oberoende av honom
utvecklade Isaac Newton (1642 1727) en likvrdig teori med flux-
ioner och fluenter.
etymologi Ordet analys kommer frn grekiskans anlysis upplsning, frklar-
ing, lsning av en gta, sammansatt av prefixet ana- upp- och lsis
lsande, av verbet lein att lsa.
mlmngd
definition mngd som r given av en viss avbildning och som dennas bilder
tillhr
kommentar En avbildning r given av tv mngder X (definitionsmngden) och
Y (mlmngden) och r sdan att den till varje x X tillordnar ett
vrde i Y . Bildmngden r en delmngd av mlmngden.
jmfr definitionsmngd s. 13, bildmngd s. 13, surjektion s. 140
mngd
synonym klass, familj
definition samling av objekt
kommentar Objekten kan vara konkreta eller abstrakta. De sges vara mngdens
element. Tv mngder r lika om och endast om de har samma
element. Sledes gller {1, 2} = {2, 1} = {2, 1, 2}.
Termen klass anvnds fretrdesvis fr mngder dr elementen
r mngder; termen familj fr mngder vilkas element r mngder
eller klasser.
En mngd kan anges p olika stt. Om den har f element, kan

man helt enkelt rkna upp dem inom mngdklammer. Man sger
att man har angett mngden i listform. Ej utskrivna element kan
markeras med tre punkter, om det av sammanhanget framgr vilka
element som inte skrivits ut. Tre punkter lngst till hger markerar
att det r en ondlig mngd.
Den mngd som bestr av alla element x i en mngd A som
uppfyller ett villkor P (x) kan skrivas {x A; P (x)}.
exempel Den tomma listan { } definierar den tomma mngden . En single-
tonmngd r en mngd med ett enda element och kan skrivas {a}.
Mngden av alla heltal frn och med 0 till och med 100 kan skrivas
{x N; x 6 100} = {x Z; 0 6 x 6 100}.
Vid kast med trning r mngden av mjliga utfall {1, 2, 3, 4, 5, 6}.
Klassen av alla mngder av heltal med tre element har som ele-
ment bl. a. mngderna {0, 1, 2}, {0, 1, 4}, {7, 4, 11}. Den r en mngd,
men det kan vara bra att kalla den fr en klass fr att antyda att
den r en mngd av annan karaktr: dess element inte r tal utan
mngder. En familj kan vara en mngd dr elementen r avbildningar
eller klasser av avbildningar.
jmfr element s. 101, ordnat par s. 112
numerisk analys
definition gren av matematiken som behandlar metoder fr berkning av tal-
vrden och approximationer av dessa
parameter
definition variabel som r konstant under en viss process men som nd kan
ndras
exempel I differentialekvationen u0 (t) = au(t) r u en funktion av en variabel
t (tiden) och a en konstant. Men man kan studera ekvationen fr
olika vrden p konstanten a, som d kallas parameter.
etymologi Parameter kommer frn grekiskans par bredvid och mtron mtt,
mtning; jmfr verbet parametren att mta genom jmfrelse.
jmfr konstant2 s. 15, variabel s. 21
parentestecken
definition ngot av tecknen (, ), [, ], {, }, h, i
kommentar ( och ) kallas bgparenteser, [ och ] hakparenteser, { och } klammer-
parenteser, klamrar eller spetsparenteser, slutligen kallas h och i fr
vinkelparenteser.
Vinkelparenteser br typografiskt tskiljas frn olikhetstecknen
< och >: man br ltt kunna lsa 0 < hx, yi < hx, ai.
Parentestecknens viktigaste uppgift i matematiken r att ange
prioriteringsordningen mellan olika operationer: a(b + c) = ab + ac
(additionen utfrs frst) medan ab + c lses som (ab) + c (multiplik-
ationen utfrs frst). En annan viktig uppgift r att ange funktions-
vrden: funktionen f har vrdet f (x) fr argumentet x.
Parentestecknen anvnds ocks fr att ange ordnade par: (0, 1)

r paret med 0 som frsta komponent och 1 som andra komponent.
Hakparenteser anvnds fr att beteckna intervall: [0, 1] r ett slutet
intervall, och ]0, 1[ ett ppet intervall. Klammerparenteser anvnds
fr att beteckna mngder: {0, 1} r mngden som bestr av de tv
elementen 0 och 1.
Parentesliknande tecken anvnds fr att beteckna golvfunktionen
och takfunktionen: b1,7c = 1, d1,7e = 2.
historia Den frsta anvndningen av parentestecknen ( och ) fr grupper-
ing gjordes omkring mitten av 1500-talet. Frn mitten av 1600-talet
anvndes ibland ett streck, kallat vinculum ver uttrycket. Detta
tillmpas n i dag i kvadratrotsuttryck, och r frmodligen ven upp-
hovet till det lnga brkstrecket.
etymologi Parentes kommer frn grekiskans parnthesis inskott, ngot som
skjuts in mellan och syftar allts p det som str mellan parentes-
tecknen.
relation
definition matematisk struktur som bestr av tv mngder och en delmngd av
den kartesiska produkten av dessa
kommentar Om de tv mngderna r X och Y , s ges en relation R genom att
man anger en delmngd av den kartesiska produkten X Y . Man
kallar ibland X fr relationens domn och Y fr dess codomn. Om
relationen R rder mellan x X och y Y kan man skriva (x, y) R
eller xRy eller R(x, y).
Den omvnda relationen R1 , inversen2 till R, sges rda mellan
x och y om och endast om yRx.
Ett speciellt slags relation har man nr varje element i X frekom-
mer som frsta element i ett par precis en gng i relationen. D kallas
relationen fr en avbildning eller funktion, och man skriver, nr x r
ett givet element i X, y = R(x) fr det enda element y sdant att
xRy.
exempel Relationen S = {(x, y) K P ; x r syster till y} r en relation
mellan mngden K av kvinnor och mngden P av personer. Den
r inte en avbildning, eftersom en kvinna inte alltid r syster till
ngon eller kan vara syster till flera personer. Den inversa relationen
r S 1 = {(y, x) P K; y har x till syster} och r inte heller en
avbildning, eftersom en person inte behver ha ngon syster eller kan
ha flera systrar.
Relationen M = {(x, y) K P ; x r mor till y} r likas en
relation mellan mngden K av kvinnor och mngden P av personer.
Den r inte en avbildning eftersom en kvinna kan vara utan barn eller
ha mer n ett barn.
jmfr avbildning s. 12, omvnd relation s. 102
rum
synonym rymd
definition mngd frsedd med viss struktur

kommentar De strukturer som kan frekomma r av mycket olika slag: det kan
vara addition och multiplikation med skalr (som i ett vektorrum)
eller ppna mngder (som i ett topologiskt rum).
jmfr rummet s. 20
rummet
synonym rymden
definition hi denna boki det tredimensionella rummet
jmfr rum s. 19
spelteori
definition matematisk teori rrande det optimala beteendet i samband med spel,
d.v.s. situationer i vilka enskilda individer eller grupper av individer
med motsatta intressen sker pverka skeendet
statistik
definition lran om metoder fr att samla in, bearbeta, beskriva och dra slut-
satser om data
kommentar Ordet anvnds ocks fr att beteckna sifferuppgifter om ngot.
historia Statistik som tillmpad vetenskap r mycket gammal: redan i det
forntida Egypten frekom folk- och boskapsrkningar. Sveriges stat-
liga statistikproduktion gr tillbaka till mitten av 1730-talet. Till en
brjan insamlades bara befolkningsuppgifter. Ansvarig i dag fr en
stor del av den statliga statistikproduktionen r Statistiska central-
byrn, SCB.
etymologi Statistik tycks komma av status stat: ordet frekommer p 1600-
talet i betydelsen statslra (statistica) och fick i brjan av 1700-talet
betydelsen beskriving av stat/land med tillhrande sifferuppgifter.
ven p modernt latin kan status betyda stat; pvens statssekreter-
are heter till exempel secretarius status.
talteori
definition gren av matematiken som behandlar de hela talen och deras delbar-
hetsegenskaper
urbild
synonym invers bild
definition hunder en viss avbildningi mngden av element som avbildas p ett
givet element eller en given mngd av avbildningen
kommentar Om f : X Y r en avbildning av X in i Y , s r urbilden av en
delmngd B av Y under f lika med {x X; f (x) B}. Ibland skrivs
den f 1 (B).
uttryck
definition meningsfull sammanstllning av tecken
kommentar Speciellt avses symboler fr tal och variabler samt tecken fr rkne-
operationer.
variabel
definition storhet som kan anta vrden i en given mngd
kommentar Variabler betecknas ofta med ngon av bokstverna x, y eller z.
Inom statistiken skiljer man p numeriska variabler (som an-
tar tal som vrden) och kategoriska variabler (icke-numeriska vari-
abler).
historia I matematiska sammanhang infrdes ordet variabel, frst som ad-
jektiv (variabel storhet), under 1700-talet i samband med utveckl-
ingen av funktionsbegreppet.
etymologi Variabel kommer frn latinets variabilis som kan variera, som kan
vxla.
jmfr konstant2 s. 15, parameter s. 18
vrde
definition storhet eller element i en mngd som en variabel kan vara lika med
kommentar Ngra vanliga uttrycksstt r Variabeln antar endast heltalsvrden,
Funktionen kan inte anta strre vrden n 1, Sanningsvrdet hos
utsagan r antingen sant eller falskt.
yta
definition tvdimensionellt geometriskt objekt
kommentar En yta kan vara buktig eller plan samt begrnsad eller obegrnsad.
I vissa fall accepterar man som yta en bild av en del av ett plan
som har hgre dimension1 n tv eftersom bilden r s skrynklig att
den har ondlig tvdimensionell area men kan tilldelas ett mtt i
dimensionen 2,5.
Utanfr matematiken anvnds ordet ocks om utsidan av ngot,
det ytterskikt som begrnsar ett freml mot omgivningen.
historia I Euklides Stoikhea (i latinsk versttning Elementa) Grundbe-
greppen lyder definition 5 i bok I: En yta r det som bara har
lngd och bredd. Den fljs av: En ytas grnser r linjer. och En
plan yta r en yta som ligger likadant fr var och en av sina linjer.
jmfr area s. 69, kurva s. 15, fraktal s. 177
22 Kapitel 2. De fyra rknestten. Avsnitt 2.1. Allmnt
2. De fyra rknestten
2.1. Allmnt
bryta ut
definition faktorisera ett uttryck med flera termer
kommentar Motsvarande substantiv r utbrytning.
exempel 3x2 + 15x = 3x(x + 5). Hr har man brutit ut 3x.
jmfr faktorisera s. 27, multiplicera in s. 28
frenkla
synonym reducera
definition med hjlp av rknelagar och rkneregler erstta ett uttryck med ett
annat i ngon mening enklare uttryck
kommentar Vid frenkling stter man likhetstecken mellan uttrycken eftersom de
betecknar samma sak.
exempel Brket 105/28 kan genom frkortning frenklas till 15/4; bde tljare
och nmnare har dividerats med 7. Polynomet 6x 3y + x + 5y kan
frenklas till 7x + 2y.
mellanled
definition uppstllning som markerar ett mellanliggande resultat i en berkning
eller i en frenkling som innehller flera steg
exempel Vi frkortar 15a/(3a) till 5 i tv steg: 15a/(3a) = 5a/a = 5. Hr r
5a/a mellanled.
minnessiffra
definition hjlpsiffra vid addition, subtraktion, multiplikation eller division
modulo
definition havseende ett givet tali gllande efter addition av ngon multipel av
det givna talet
kommentar Nr man rknar timmar rknar man modulo 12 eller modulo 24.
En vanlig beteckning fr modulo r mod.
exempel Additionen 11 + 8 7 (mod 12); multiplikationen 11 8 4 (mod 7).
Av tradition skriver man likheten som nr man rknar modulo
ngot tal. Men detta tecken anvnds ocks fr identitet i betydelsen
att en likhet gller fr alla vrden hos de ingende variablerna.
historia Tecknet fr modulo infrdes 1801 av Carl Friedrich Gauss (1777
1855).
etymologi Modulo betyder p latin med/efter mttstock och r ablativ av mod-
ulus skala, mttstock.
Kapitel 2. De fyra rknestten. Avsnitt 2.1. Allmnt 23
potenslag
definition lag som anger hur man rknar med potenser
exempel bx by = bx+y ; (ab)x = ax bx ; (bx )y = bxy ; bx = (1/b)x .
prioriteringsregel
definition rkneregel som anger i vilken ordning olika operationer skall utfras
kommentar Frst berknas parenteser, sedan potenser, drefter utfrs multiplik-
ation och division i valfri ordning. Sist utfrs addition och subtrakt-
ion i valfri ordning. Det kan frekomma flera parenteser inne i var-
andra; man brjar d inifrn.
exempel 7 (5 3)3 + 1 = 7 23 + 1 = 7 8 + 1 = 56 + 1 = 57.
etymologi Prioritet har kommit in i svenskan via tyska och franska, men har sitt
ursprung i latinets prioritas fretrde, bildat av prior den frsta av
tv, den frre.
rknelag
definition rkneregel fr aritmetiska och algebraiska operationer
exempel De viktigaste rknelagarna r den kommutativa lagen, den associativa
lagen, den distributiva lagen och potenslagarna.
rkneregel
definition hinom aritmetikeni regel som anger hur eller i vilken ordning berkn-
ingar skall utfras
jmfr prioriteringsregel s. 23, rknelag s. 23
rknestt
definition operation inom aritmetiken
kommentar De fyra fundamentala rknestten r addition, subtraktion, multi-
plikation och division. Exempel p andra rknestt r rkning med
potenser och rkning med rotuttryck.
historia I Swensk Rknebok (1755) av Johan Bergmarck namnges de fem
aritmetiska delarna som Additio, Subtractio, Multiplicatio, Divisio
och Regula de Tri.
siffersumma
definition summan av siffrornas talvrden i ett tal
kommentar Ett naturligt tal r delbart med 3 om och endast om dess siffersumma
r det.
exempel Siffersumman av 235 r 2 + 3 + 5 = 10. Siffersumman av 10 r
1 + 0 = 1. Sledes r 235 inte delbart med 3.
signumfunktionen
definition den funktion p de reella talen som ger positiva tal vrdet 1, negativa
tal vrdet 1 och noll vrdet 0
24 Kapitel 2. De fyra rknestten. Avsnitt 2.2. Addition
kommentar Funktionen betecknas ofta sgn.

exempel sgn(xy) = sgn(x) sgn(y) om x och y r reella tal.
jmfr tecken s. 24
tecken
synonym signum
definition ett av tecknen +, och 0
kommentar Tv positiva (negativa) tal sgs ha samma tecken eller lika tecken.
Ett positivt och ett negativt tal sgs ha skilda tecken eller olika
tecken.
exempel Fr alla reella tal x gller att x5 och x3 har samma tecken.
etymologi Signum r det latinska ordet fr tecken.
jmfr signumfunktionen s. 23
teckenregel
definition rkneregel som anger hur flera plustecken eller minustecken efter var-
andra skall tolkas
kommentar Vid multiplikation och division ger ett jmnt antal minustecken plus
och ett udda antal minustecken minus.
exempel (+4) (+5) = 20; (+4) (5) = 20; (4) (5) = 20.
utelmnat tecken
definition tecken som anses underfrsttt och som drfr inte skrivs ut
kommentar Plustecken och multiplikationstecken kan till exempel utelmnas i
vissa sammanhang.
exempel +3 = 3; a b = a b = ab; 3 a = 3 a = 3a.
Men 2 3 = 2 3 6= 23, s multiplikationstecknen eller fr inte
utelmnas mellan siffror.
verslagsrkning
definition rkning med avrundade tal fr att snabbt kunna kontrollera om re-
sultatet av en berkning r rimligt
2.2. Addition
addera
synonym summera
definition utfra addition
kommentar Man sger att man adderar tv tal, adderar det ena talet till det
andra eller berknar summan av de bda talen.
Ett vanligt slanguttryck fr addera r plussa.
etymologi Addera kommer frn det latinska verbet addere att lgga till, att
tillfoga.
Kapitel 2. De fyra rknestten. Avsnitt 2.2. Addition 25
addition
definition operation i aritmetiken som innebr att tv tal eller uttryck lggs
ihop
kommentar I ett uttryck a+b kallas a och b termer, addender eller summander.
En addition som skrivs 6 + 2 = 8 kan utlsas sex plus tv r (lika
med) tta (utgende frn tecknens namn) eller summan av sex och
tv r tta (utgende frn begreppens namn).
etymologi Addition kommer frn latinets additio, som r ett verbalsubstantiv
till verbet addere att lgga till, att tillfoga. Addend och summand
r bildade med det latinska suffixet -nd-, som betyder som br ...-as;
jmfr subtrahend, minuend, multiplikand, dividend.
jmfr term s. 26
hundrakamrater
definition tv naturliga tal med summan hundra
exempel Talen 34 och 66 r hundrakamrater.
kommentar Det finns allts 51 oordnade par av hundrakamrater och 101 ordnade
par av hundrakamrater.
jmfr tiokamrater s. 26
plustecken
definition tecknet +
kommentar I aritmetiken symboliserar plustecknet operationen addition eller
markerar att ett tal r positivt. I den frstnmnda betydelsen kallas
tecknet ven additionstecken.
historia Frsta gngen symbolerna + och kom i tryck var i en tysk rknebok
fr kpmn (Johannes Widmann 1489), och i Sverige i en algebraisk
del av Ericus Gestrinius tolkning av Euklides verk Stoikhea Grund-
begreppen r 1637.
etymologi Plus betyder mer p latin.
summa
definition resultat av en addition
kommentar Termen summa anvnds ven fr additionsuttrycket eller fr ett kom-
binerat additions- och subtraktionsuttryck.
etymologi Summa kommer frn latinets summa det versta. Detta beror p
att bde romare och greker adderade nerifrn och upp, vilket gjorde
att resultatet (summan) kom att st verst i utrkningen.
summatecken
P
definition den grekiska bokstaven stora Sigma, ofta skriven strre: nr
den betecknar summering av ett antal tal
exempel
3
X
k 2 = 12 + 22 + 32 = 14,
k=1
26 Kapitel 2. De fyra rknestten. Avsnitt 2.3. Subtraktion
som utlses summan av k i kvadrat d k gr frn 1 till 3 r lika med

14.
P
historia Summatecknet anvndes frsta gngen av Euler 1755, dock fr en
summa av ondligt sm differenser.
term
definition hinom aritmetik och algebrai tal eller uttryck som skall adderas eller
subtraheras
tiokamrater
definition tv naturliga tal med summan tio
exempel 1 och 9; 4 och 6
jmfr hundrakamrater s. 25
2.3. Subtraktion
differens1
synonym skillnad
definition resultat av en subtraktion
kommentar Termen differens anvnds ven fr subtraktionsuttrycket.
Differensen mellan (eller av) a och b r talet a b. Man kan ocks
sga skillnaden mellan a och b.
etymologi Differens kommer frn det latinska differentia olikhet, skillnad.
minustecken
definition tecknet , som symboliserar operationen subtraktion och anger mot-
satt tal
kommentar I den frstnmnda anvndningen kallas tecknet ven subtraktions-
tecken.
exempel Minustecknets tv funktioner framgr av exemplet 167 103 = 167 +
(103), dr vnsterledet anger att 167 skall minskas med 103, medan
hgerledet sger att man till 167 skall lgga det motsatta talet till
103. Det motsatta talet till x betecknas x och r lika med 0 x.
Det r positivt om x r negativt. Om x = 3, s r x = 3.
historia Se plustecken.
etymologi Minus kommer frn det latinska adverbet minus mindre.
subtrahera
definition utfra subtraktion
kommentar Man sger att man subtraherar eller drar 3 frn 7 och fr 4 som
differens. Man kan ocks sga att man berknar differensen mellan
7 och 3 eller av 7 och 3.
etymologi Subtrahera kommer frn det latinska verbet subtrahere att dra und-
an.
Kapitel 2. De fyra rknestten. Avsnitt 2.4. Multiplikation 27
subtraktion
definition operation i aritmetiken som innebr att ett tal eller uttryck dras ifrn
ett annat tal eller uttryck
kommentar En subtraktion som skrivs 6 2 = 4 utlses sex minus tv r (lika
med) fyra. I uttrycket m s kallas m minuend och s subtrahend.
Bda kallas termer. Subtraktion r den inversa operationen till add-
ition, d.v.s. a b = x om och endast om a = x + b.
etymologi Subtraktion kommer frn latinets subtractio, som r substantiv till
verbet subtrahere att dra undan.
jmfr term s. 26
2.4. Multiplikation
faktor
definition tal eller annat uttryck som ingr i en multiplikation
exempel I multiplikationen 4 12 ingr faktorerna 4 och 12.
I 3x, som skall tolkas som 3 x, ingr faktorerna 3 och x.
etymologi Faktor kommer frn latinets factor den som gr.
faktorisera
synonym uppdela i faktorer
definition skriva ett heltal som en produkt av tv eller flera heltal
kommentar Motsvarande gller fr polynom.
exempel Talet 21 kan uppdelas i faktorerna 3 och 7, alternativt 3 och 7,
som multiplicerade med varandra blir 21. Polynomet 12x2 + 4x kan
delas upp i faktorerna 4x och 3x + 1. Man sger att man har brutit
ut 4x.
jmfr faktor s. 27, multiplicera s. 28
faktortrd
definition grafisk uppstllning av heltal i trdform dr lven till en nod utgrs
av faktorerna till det tal som anges i noden
90
. &
2 45
. &
15 3
. &
3 5
Faktortrd. Talet 90 delas successivt upp i faktorer: 90 = 2 3 5 3.
28 Kapitel 2. De fyra rknestten. Avsnitt 2.4. Multiplikation
kommentar Faktortrdet illustrerar i vilken ordning man kan dela upp talen och
likas hur man kan multiplicara dem. Faktoruppdelning av tal med
mnga primtalsfaktorer underlttas av ett faktortrd (med grenarna
nedt).
gemensam faktor
definition hi aritmetikeni heltal som tv eller flera givna heltal r delbara med
kommentar Den strsta gemensamma faktorn betecknas SGF.
exempel Talen 12 och 18 har de gemensamma faktorerna 1, 2, 3 och 6; man
har nmligen 12 = 1 2 2 3 = 2 6 och 18 = 1 2 3 3 = 6 3. Den
strsta gemensamma faktorn r 6.
gemensam multipel
definition hi aritmetikeni heltal som r en multipel till vart och ett av tv eller
flera givna heltal
kommentar Den minsta gemensamma multipeln betecknas MGM.
exempel I den kinesiska kalendern finns en tvrig period (yin och yang), en
tiorig period (med fem element, vardera i tv r), samt en tolvrig
period (med tolv djur). Eftersom den minsta gemensamma multipeln
av 2, 10 och 12 r 60, s kommer ett rs alla karakteristika ter efter
60 r men inte tidigare.
multipel
synonym heltalsmultipel
definition hi aritmetikeni tal som r produkten av ett givet tal och ngot heltal
kommentar Ett tal a sgs vara multipel av ett tal b om det existerar ett heltal n
sdant att a = nb.
exempel Talet 15 r en multipel av talet 3, men ven av talet 5. Man kan ocks
sga att 15 r delbart med 3 respektive 5, och vidare att3 och 5r
delare till 15. Talet 18 r en multipel av 2, eftersom 18 = 3 2.
etymologi Multipel kommer av latinets multiplex mngfaldig, mngdubbel.
multiplicera
definition utfra multiplikation
kommentar Man sger att man multiplicerar tv tal, multiplicerar det ena talet
med det andra eller berknar produkten av talen.
Ett vanligt slanguttryck fr multiplicera r gngra.
etymologi Multiplicera kommer frn det latinska verbet multiplicare att mng-
faldiga, att frka.
jmfr faktorisera s. 27
multiplicera in
definition multiplicera varje term i en parentes med den faktor som str framfr
parentesen
exempel 5(x 2) = 5x 10; man har multiplicerat in 5.
Kapitel 2. De fyra rknestten. Avsnitt 2.4. Multiplikation 29
jmfr bryta ut s. 22
multiplikation
definition operation i aritmetiken som fr naturliga tal innebr upprepad add-
ition och fr andra talomrden definieras genom utvidgning av denna
under bevarande av viktiga rkneregler
kommentar En produkt som 3 4 kan uppfattas som 4 + 4 + 4, d.v.s. 4 taget tre
gnger, men ocks som 3 + 3 + 3 + 3, d.v.s. 3 taget fyra gnger.
Multiplikation kan definieras fr andra talomrden n de natur-
liga talen, till exempel fr reella och komplexa tal, liksom fr matriser.
En multiplikation som skrivs 5 4 = 20 utlses fem gnger fyra
r (lika med) tjugo eller produkten av faktorerna fem och fyra r
tjugo.
I produkten ab kallas a och b faktorer (inte termer).
Om man frn brjan har en faktor som man vill multiplicera
en annan med, s kallas den frstnmnda ven multiplikator och
den man multiplicerar multiplikand. I ett uttryck som 4x r det
naturligt att uppfatta 4 som multiplikator och x som multiplikand.
etymologi Multiplikation kommer frn latinets multiplicatio, som r substantiv
till verbet multiplicare att mngfaldiga, att frka.
jmfr faktor s. 27, produkt s. 29
multiplikationstecken
synonym gngertecken
definition tecknet eller
kommentar Tecknet symboliserar operationen multiplikation. Multiplikations-
tecknet utelmnas ofta i algebraiska uttryck, t. ex. ab och 4x(2 x).
I vissa sammanhang, t. ex. p minirknare och tangentbord till dat-
orer, frekommer och ibland ven som symbol fr multiplikation.
historia Multiplikationstecknet infrdes av William Oughtred 1631. En
punkt som tecken fr multiplikation, skriven som eller . , hrrr frn
Leibniz, som brjade anvnda det omkring 1700; han ansg att
kunde frvxlas med x.
primtalsfaktor
synonym primfaktor
definition faktor som r ett primtal
kommentar Alla positiva heltal som inte r primtal kan delas upp i tv eller flera
primtalsfaktorer, vilkas produkt d r talet sjlvt.
exempel Talen 2 och 3 r primfaktorer i 36, medan 6 och 9 r faktorer men
inte primfaktorer.
produkt
definition resultat av en multiplikation
kommentar Termen produkt anvnds ven fr multiplikationsuttrycket.
30 Kapitel 2. De fyra rknestten. Avsnitt 2.5. Division
etymologi Produkt har kommit in i svenskan via tyskan, men har sitt ursprung
i det latinska verbet producere fra fram, frambringa.
produkttecken
Q
definition den grekiska bokstaven stora Pi, ofta skriven strre: nr den
betecknar multiplicering av ett antal tal
exempel
3
Y
k 2 = 12 22 32 = 36,
k=1
som utlses produkten av k i kvadrat d k gr frn 1 till 3 r lika

med 36.
uppdela i primfaktorer
definition skriva ett heltal som en produkt av primtal
exempel 30 = 2 3 5, dr 2, 3 och 5 r primtal.
jmfr faktorisera s. 27
2.5. Division
brkstreck
definition ett av tecknen (vgrtt brkstreck) och / (snett brkstreck)
kommentar Snett brkstreck anvnds fretrdesvis d man i lpande text vill
skriva tljare och nmnare p samma rad.
historia Det ldsta knda exemplet p anvndning av det horisontella brk-
strecket terfinns i ett manuskript av al-H
. as.s.ar (verksam i Marocko
p 1100-talet).
jmfr divisionstecken s. 32
delare
definition faktor i en viss faktorisering av ett givet tal eller polynom
kommentar Det mste anges eller av sammanhanget framg vilken faktorisering
det r frgan om. De vanligaste fallen r heltalen; polynom med
heltalskoefficienter; polynom med reella koefficienter; polynom med
komplexa koefficienter.
Heltalet d r en delare i heltalet n om det finns ett heltal k sdant
att n = kd. Man sger d att n r delbart med d och k, eller ngon
gng att d och k gr jmnt upp i n. Ibland frekommer ven det
oegentliga talesttet jmnt delbart med, som kan missfrsts, eftersom
man kan tro att kvoten skall vara ett jmnt tal.
Speciellt r 0 delbart med 0, men kvoten 0/0 r inte entydigt
definierad, eftersom det finns mer n ett tal k sdant att 0 = k 0.
exempel Talet 37 r delare i 1 147 men inte i 1 148 (heltal).
Polynomet x + 1 r delare i polynomet x2 1 (polynom med
heltalskoefficienter).
Kapitel 2. De fyra rknestten. Avsnitt 2.5. Division 31
Polynomet x2 + 1 kan inte faktoriseras i frstagradspolynom med

reella koefficienter, dremot om vi tillter komplexa koefficienter:
x2 + 1 = (x + i)(x i).
jmfr faktor s. 27
dividera
definition utfra division
kommentar Man sger att man dividerar ett tal a med ett annat tal b eller be-
rknar kvoten1 mellan (eller av) a och b.
En divisionsalgoritm kan uppfattas som en upprepad subtraktion.
etymologi Dividera kommer frn det latinska verbet dividere att dela, att klyva.
division
definition rkneoperation med syfte att finna vilket tal ett givet tal skall multi-
pliceras med fr att man om mjligt skall erhlla ett annat givet tal
eller komma nra detta givna tal
kommentar Om man arbetar med ngon av talmngderna de rationella talen
Q, de reella talen R eller de komplexa talen C, s r division den
inversa operationen till multiplikation, vilket innebr att resultatet
av divisionen, betecknat a/b, r lika med k om och endast om a = kb,
frutsatt att b 6= 0. Lsningen k till ekvationen a = kb, dr a och b
r givna och b 6= 0, r unik och kallas fr kvoten1 av a och b.
Om man arbetar med heltalen Z r det inte alltid mjligt att lsa
ekvationen a = kb ven om b 6= 0. Man vljer d ett tal q som gr
att avvikelsen a qb blir liten i ngon mening. Om b > 0 s r det
vanligaste r att man vljer q s att 0 6 a qb < b. Denna olikhet
har exakt en lsning. Man kan ocks vlja ett heltal x som uppfyller
|a xb| 6 b 21 |b|c.
Termen division anvnds ven fr polynom. Till tv givna poly-
nom A(x) och B(x) med rationella koefficienter och dr B(x) inte
r noll vljer man som kvot det unika polynom Q(x) sdant att
R(x) = A(x) Q(x)B(x) har lgre grad n B(x).
En division som skrivs 18/3 = 6 utlses arton delat med tre r
(lika med) sex eller arton genom tre r (lika med) sex. I uttrycket
a/b kallas a dividend och b divisor.
etymologi Division kommer frn det latinska divisio, verbalsubstantiv till verbet
dividere att dela, att klyva. Dividend betyder som br delas; di-
visor delare.
jmfr dimension2 s. 70, dimensionsanalys s. 70, storhet s. 73
divisionsalgoritm
definition algoritm som anvisar hur man kan rkna ut kvoten1 eller kvoten2
mellan tv tal eller tv polynom
historia En vanlig divisionsalgoritm i Europa fre 1600 var galrmetoden.
Den hade utvecklats ur metoder dr delresultaten i berkningarna
successivt suddades ut under arbetets gng. Dessa metoder hade sitt
ursprung i arabisk matematik och vidare tillbaka i Indien och Kina.
15
/
/3
5 /3
/6
1 /8
/7/8 |
/5
6 /2
/8/4/ | 109
/9
5 /4
/4/4/ |
/9
5 /9/
/
5
Galrmetoden fr division. Dividenden r hr 65 284, divisorn 594, kvoten2

109 och resten 538. Namnet kommer troligen av att uppstllningen liknar en
galr till formen.
Galrmetoden lrdes ut i den frsta tryckta lroboken i matem-

atik, den s. k. Treviso-aritmetiken 1478. Den anvndes ocks i den
tidigaste lroboken p svenska av Aurelius 1614. De flesta andra di-
visionsalgoritmer som anvnts i Sverige r i sina uppstllningar mer
lika dagens.
I Skolverstyrelsens utredning i skolfrgor nummer 5, Termino-
logi, beteckningsstt och uppstllningstyper i den elementra matem-
atikundervisningen (1961), konstaterades att fyra olika divisionsal-
goritmer var i bruk i skolorna liksom i lromedlen, och att en en-
hetlighet vore nskvrd. Man frordade d trappan, bland annat p
grund av att kvoten stts ovanfr dividenden samt att uppstll-
ningen var vanlig i Danmark, England, Holland och USA. Trappan
var den vanliga uppstllningen i Danmark och den frordades ocks
av ngra i Sverige i Holland, England och USA anvndes en vari-
ant med hgerparentes fr den vertikala delen av trappsteget. I en
terminologibok frn 1966 anvndes enbart trappan.
I Matematikterminologi fr skolan (1979) rekommenderade Skol-
verstyrelsen i stllet liggande stolen. Trappan angavs som en Alt-
ernativ uppstllning, men med ett frbehll: En sdan uppstllning
kan dock stadkomma att frvxling sker mellan tljare och nmnare
eftersom dessa d skrivs i omvnd ordning mot i en med snett brk-
streck tecknad division.
jmfr kort division s. 33, lng division s. 34, liggande stolen s. 34, trappan
s. 34
divisionstecken
definition tecknet eller / nr det symboliserar operationen division
kommentar P minirknare och tangentbord till datorer frekommer som sym-
bol fr division. ven kolon ( : ) frekommer som symbol fr divis-
ion, men r olmpligt eftersom detta (som matematiskt tecken) oftast
symboliserar ett frhllande, t. ex. en skalangivelse.
historia Leibniz anvnde : som divisionstecken 1684, och hr frekommer
ocks ett horisontellt streck ( ). Johann Rahn anvnde r
1659, och ett snedstreck ( / ) r som tidigast funnet i 1700-talsskrifter.
jmfr brkstreck s. 30
Euklides algoritm
definition algoritm fr att bestmma strsta gemensamma delaren till tv nat-
urliga tal
exempel Talen 497 och 203 har 7 som strsta gemensamma delare. Denna
hittas genom successiv division med rest: 497 = 2 203 + 91, 203 =
2 91 + 21, 91 = 4 21 + 7, 21 = 3 7 + 0; den sista rest som inte r
noll r 7, och detta tal r den strsta gemensamma delaren.
gemensam delare
definition delare till vart och ett av tv eller flera givna heltal
kommentar Motsvarande gller ven fr polynom. Den strsta gemensamma del-
aren betecknas ibland SGD.
exempel Talet 3 r gemensam delare till 6, 12 och 132.
Polynomet x+3 r gemensam delare till x2 9 och 2x2 +12x+18.
kort division
definition divisionsalgoritm dr man rknar direkt p brkstrecket och dr inte
alla utrkningar bokfrs
kommentar Metoden r ltt att anvnda om nmnaren r ett ensiffrigt tal.
exempel Vi dividerar 86 med 2. Frst delar vi tiotalen (8/2 = 4). Sedan delar
vi entalen (6/2 = 3). Vi fr 4 tiotal och 3 ental = 40 + 3 = 43.
kvot1
definition hvid rkning med rationella, reella eller komplexa tali resultat av en
division
kommentar Termen kvot anvnds ven fr divisionsuttrycket.
I de nmnda talmngderna, som alla r kroppar2 , kan ekvationen
a = kb lsas fr alla givna tal a och b 6= 0. Kvoten1 mellan (eller av)
a och b r det unika tal k som uppfyller a = kb. Man skriver k = a/b
exempel Kvoten1 av 7 och 2 r 3,5.
etymologi Kvot kommer frn det latinska uttrycket quota pars hur stor del?;
quot betyder hur mnga?, en relevant frga nr man kvoterar in
vissa grupper till en efterskt utbildning.
kvot2
definition hvid rkning med hela tal nr icke hela tal inte tilltsi resultat av en
division
kommentar Ekvationen a = kb kan inte alltid lsas med heltal nr a och b r
heltal, ven om b 6= 0.
Kvoten2 r ett heltal som kommer nra kvoten1 i ngon mening;
om b > 0 till exempel, s vljer man vanligen det unika heltal q som
uppfyller 0 6 a qb < b. Kvoten2 r allts d lika med heltalsdelen
av den rationella kvoten1 : q = bkc, dr k r kvoten1 . Talet a qb
kallas resten.
exempel Kvoten2 av 7 och 2 r 3; resten r 1.

jmfr division s. 31
liggande stolen
definition lng division dr dividenden skrivs till vnster, divisorn till hger
mellan stolens ben och kvoten successivt skrivs ovanfr dividenden.
historia Se termposten divisionsalgoritm.
567 =16,2
016,2
35 567 35
35
217
210
0070
70
00
Liggande stolen. Dividenden r hr 567, divisorn 35 och kvoten1 16,2. Om

man avbryter nr man kommit till 217 210 = 7, fr man i stllet kvoten2 16
och resten 7.
lng division
definition divisionsalgoritm som genomfrs med hjlp av en standarduppstll-
ning bestende av flera steg vilka var fr sig inte innehller division
kommentar Fr lng division finns det mnga rkneuppstllningar eller algoritm-
er. De fungerar ven fr polynom. En vanlig uppstllning kallas
liggande stolen, en annan trappan.
jmfr liggande stolen s. 34, trappan s. 34
rest
definition tal som blir kvar vid division av ett heltal med ett positivt heltal
kommentar Resten vid division av ett heltal a med ett positivt heltal b r det
heltal r som uppfyller 0 6 r < b och a = qb + r fr ngot heltal q.
exempel Fyra flickor skall dela 14 pplen. De fr tre pplen var och det blir
tv pplen ver: 14 = 3 4 + 2. Man sger att kvoten2 r 3 och att
resten r 2.
jmfr kvot2 s. 33
trappan
definition lng division dr divisorn skrivs till vnster, dividenden till hger,
och kvoten successivt skrivs ovanfr dividenden
historia Se termposten divisionsalgoritm.
567 =16,2
35 016,2
35 567,0
35
217
210
70
7 0
00
Trappan. Dividenden r hr 567, divisorn 35 och kvoten1 16,2. Om man

avbryter nr man kommit till 217 210 = 7, fr man i stllet kvoten2 16 och
resten 7.
36 Kapitel 3. Aritmetik. Avsnitt 3.1. Allmnt
3. Aritmetik
3.1. Allmnt
aritmetikens fundamentalsats
definition den sats som sger att varje naturligt tal strre n 1 kan skrivas som
en produkt av primtal och p ett enda stt bortsett frn omordningar
av faktorerna
kommentar Resultatet kallas entydig faktoruppdelning och gller allts fr
heltalen Z, men ocks fr vissa andra ringar, som de komplexa talen
med heltalig realdel och imaginrdel, Z + iZ. Dock frndras be-
greppet primtal nr man gr ver till dessa komplexa tal; exempelvis
r 2 = (1 + i)(1 i) och 5 = (2 + i)(2 i) inte lngre primtal i ringen
Z + iZ.
I ter andra ringar,
till exempel i den som bestr avalla komplexa
tal av formen x+y 5 dr x och y r heltal, allts Z+ 5 Z, r fakt-
oruppdelningen inte entydig. Talet 6 till exempel
har tv vsentligt
olika faktoriseringar: 6 = 2 3 = 1 + 5 1 5 .
historia Primtal behandlades frst i Euklides Stoikhea (i latinsk versttning
Elementa) Grundbegreppen. S vitt man nu vet bevisades satsen
att varje naturligt tal strre n 1 kan skrivas som en produkt av
primtal frst av al-Faris omkring r 1300. Han var troligen fdd
ungefr 1260 och dog omkring 1320 i Tabriz.
Aritmetikens fundamentalsats, som ven inbegriper att faktor-
uppdelningen kan gras p vsentligen ett enda stt, bevisades av
Gauss 1801 i Disquisitiones aritmethicae Aritmetiska underskning-
ar.
avrunda
definition erstta ett tal med ett nrliggande men mindre noggrant tal
kommentar Man avrundar ett tal i decimalform till ett givet antal signifikanta
siffror eller ett givet antal decimaler. En vanlig avrundningsregel
r denna: om den sista siffran man vill ha med i talet (avrund-
ningssiffran) fljs av 0, 1, 2, 3 eller 4 s behller man den siffran
som den r; man sger att man avrundar nedt. Om avrund-
ningssiffran fljs av 5, 6, 7, 8 eller 9 s hjer man den ett steg; man
sger att man avrundar uppt. Enligt en alternativ regel avrundar
man 1,25 till 1,2 men 1,35 till 1,4, s att sista siffran blir jmn nr
man stryker blott en siffra och denna r en femma.
exempel Om man vill avrunda 13,62 till nrmaste heltal s avrundar man
uppt till 14. Om man vill avrunda 4,319 till nrmaste tal med en
decimal s avrundar man nedt till 4,3.
avrundningsfel
definition fel som uppstr vid avrundning
Kapitel 3. Aritmetik. Avsnitt 3.1. Allmnt 37
kommentar Vid avrundning nedt blir avrundningsfelet negativt; vid avrundning

uppt positivt.
Enligt vissa kllor rknar man dock endast med absolutbeloppet
av differensen, s att felet alltid r icke-negativt.
exempel Om man avrundar 327,24 nedt till 327 s blir avrundningsfelet:
327 327,24 = 0,24 < 0. Om man avrundar 326,77 uppt till
327 s blir avrundningsfelet 327 326,77 = 0,23 > 0.
jmfr avrunda s. 36, fel s. 86
exakt vrde
definition vrde frn en berkning eller observation som inte r avrundat eller
approximerat
exempel 1/7 kan vara ett exakt vrde, 0,1429 ett avrundat.
intervallskattning
definition angivande av ett intervall inom vilket en skt storhet ligger
numeriskt uttryck
definition uttryck med enbart tal
kommentar Termen anvnds fr att f en distinktion till uttryck med variabler.

exempel Talen 13, 4/7, 5, 3, 4e, 5i. Uttrycket 4x2 r inte numeriskt, men
om man stter in x = 3 fr man ett numeriskt uttryck.
etymologi Numerisk kommer frn latinets numerus tal.
ondlighet
definition objekt som lggs till mngden av tal fr att mjliggra division med
noll eller vissa grnsvergngar
kommentar Inom den matematiska analysen arbetar man med tre olika ond-
ligheter: +, och . De r inte tal. Det frsta representerar
ngot ondligt stort, ngot som r strre n alla reella tal, d.v.s.
ligger till hger om alla tal p tallinjen; det andra ngot som ligger
till vnster om alla tal p tallinjen. Det tredje tecknet dremot re-
presenterar ngot ondligt stort som inte kan tnkas till hger eller
vnster om tallinjen.
Inom mngdlran finns ondligt mnga ondligheter. De vanlig-
ast frekommande r 0 (alef-noll) och 20 (tv upphjt till alef-noll),
som r kardinaliteterna fr de hela talen respektive de reella talen.
exempel Man fr inte dividera med noll, men ibland vill man likafullt gra det,
och d definieras kvoten1 som ondligheten: 1/0 = . Grnsvrdet
av 1/x d x gr mot noll genom positiva vrden r + och d x gr
mot noll genom negativa vrden : hr behvs tv ondligheter.
historia Aristoteles [arIsto"te:l@s] (latinbaserat uttal [arI`sto:tefll@s] eller
[arI"sto:tefll@s]; 384 322 f. Kr.) skilde mellan faktisk ondlighet (t. ex.
en existerande ondlighet bestende av alla heltal) och en potentiell
ondlighet (t. ex. att de naturliga talen kan rknas upp hur lnge
38 Kapitel 3. Aritmetik. Avsnitt 3.2. Tal och talsystem
som helst genom successiv addition av 1). Han hvdade att faktisk
ondlighet inte existerade. Den nuvarande mngdlrans ondligheter
r dock faktiska i Aristoteles mening.
Inom geometrin kan kanske Euklides begrepp rt linje (euthea)
vara ett exempel p potentiell ondlighet. Euklides tnkte sig troligen
inte en rt linje som ondlig i bda riktningarna (som vi gjort i denna
bok), utan som strckor som innehller en given strcka; varje strcka
r ndligt lng, men kan dras ut efter behov i bda riktningarna.
Tv strckor varav den ena r en frlngning av den andra mste
nd betraktas som samma rta linje, vilket med modernt sprkbruk
innebr att man infrt en ekvivalensrelation.
ondlighetstecken
definition tecknet
exempel 1/ = 0; limx+ 1/x = 0.
historia John Wallis (1616 1703) infrde r 1655 ondlighetstecknet .
jmfr ondlighet s. 37
reguladetri
definition metod att bestmma ett av talen a, b, c, d nr a/b = c/d och tre av
dem r givna
historia Regula de tri har en mycket lng historia, som strcker sig tminst-
one 2 000 r tillbaka i kinesisk matematik. Den behandlades frn 500-
talet i indisk matematik under namnet trairaika treregeln och var
en framtrdande teknik ven inom arabisk och medeltida europeisk
matematik. I Sverige behandlades den i Aurelius lrobok 1614, den
frsta tryckta matematikboken p svenska.
Reguladetri frekom under lng tid i skolan i Sverige men togs
bort frn skolmatematiken p 1960-talet. Sedan dess behandlas dessa
problem i samband med proportionalitet; se detta ord.
etymologi Ordet reguladetri kommer av tre latinska ord regula de tribus regeln
om de tre.
jmfr proportionalitet s. 98, rknestt s. 23
3.2. Tal och talsystem

absolutbelopp
definition hav ett reellt eller komplext tali talets avstnd till origo
kommentar Absolutbeloppet av x skrivs |x|. Absolutbeloppet av det komplexa
talet z = x + iy, dr x och y r reella, |z| = |x + iy|, r lika med den
icke-negativa kvadratroten ur x2 + y 2 .
exempel Absolutbeloppet av 4 och 4 r 4; absolutbeloppet av 3 + 4i r 5.
algebraiskt tal
definition tal som r rot till en algebraisk ekvation med heltalskoefficienter
Kapitel 3. Aritmetik. Avsnitt 3.2. Tal och talsystem 39

kommentar Talen i och 3 r algebraiska. Talen e och r icke-algebraiska, ven
kallade transcendenta.
jmfr transcendent s. 55
arabiska siffror
definition Tecknen 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9
kommentar Termen arabiska siffror r den hvdvunna benmningen i Sverige
och anvnds i denna bok trots att den kan leda till missfrstnd
i arabisk skrift anvnds en annan utformning av siffrorna. (Fr att
skilja dem t kan man beskriva dem som arabiska siffror i deras nu-
tida europeiska utformning respektive arabiska siffror i deras nutida
arabiska utformning.)
etymologi Termen arabiska siffror frklaras av att det i Indien utvecklade pos-
itionssystemet med basen tio frmedlades till Europa av araberna.
Den skall frsts som kontrasterande mot romerska siffror.
jmfr arabiska siffror s. 39, indoarabiska talsystemet s. 45, romerska siffror
s. 52, siffra s. 53
aritmetiskt medelvrde
definition hav ndligt mnga tali summan av talen dividerad med deras antal
kommentar Definitionen innebr i formler att det aritmetiska medelvrdet av n
tal x1 , . . . , xn r
n
x1 + + xn 1X
A(x1 , . . . , xn ) = = xj .
n n j=1
Om det str klart av sammanhanget att just det aritmetiska

medelvrdet avses, s kan man sga medelvrde.
I statistiken betecknas det aritmetiska medelvrdet av talen
x1 , . . . , xn ofta med x. Vid berkningen av medelvrdet av ett klassin-
delat material rknar man som om alla observationer i en klass lg
i klassmitten om man inte har tillgng till de enskilda observations-
vrdena. Det aritmetiska medelvrdet r ett lgesmtt och ger en
skattning av en sannolikhetsfrdelnings vntevrde.
Fr positiva tal gller att det harmoniska medelvrdet r mindre
n eller lika med det geometriska, som i sin tur r mindre n eller
lika med det aritmetiska.
exempel De fyra talen 456, 434, 412, 433 har det aritmetiska medelvrdet
433,75, det geometriska medelvrdet 433,47 och det harmoniska
medelvrdet 433,19.
Det aritmetiska, geometriska och harmoniska medelvrdet av tal-
en x och 1 x, dr x [0, 1], r i tur och ordning
p
A(x) = 12 , G(x) = x x2 > 0 och H(x) = 2(x x2 ) > 0;
en konstant, en funktion som beskriver en halvcirkel respektive en

parabelbge. Man ser att H(x) 6 G(x) 6 A(x) med likhet d x = 21 .
jmfr geometriskt medelvrde s. 43, harmoniskt medelvrde s. 44, vntevrde

s. 271, lgesmtt s. 278
bas3
definition hi ett positionssystemi basen2 fr de heltalspotenser multiplicerade
med heltal som adderade anvnds fr att ange alla andra tal i syst-
emet
kommentar Det vanliga talsystemet (decimalsystemet) r ett positionssystem
med basen 10. Det antal siffror som kan frekomma i en position
r lika med basen.
exempel Talet 327 kan skrivas 3 102 + 2 101 + 7 100 med basen 10 (de tio
siffrorna 0, 1, . . . , 9 kan frekomma framfr potenserna) men ven
128 +027 +126 +025 +024 +023 +122 +121 +120 med basen
2 (endast de tv sifforna 0 och 1 kan frekomma fre potenserna).
jmfr positionssystem s. 50, bas2 s. 63
biljon
synonym billion
definition 1 000 000 000 000 (en miljon miljoner)
kommentar Som tiopotens skrivs biljon 1012 . I amerikansk engelska, och numera
oftast ven i brittisk engelska, betecknar billion en miljard, d.v.s. 109 .
etymologi Ordet biljon r bildat av latinets bi- tv- och -ljon hmtat frn
miljon. Ordet frefaller ha bildats i franskan (billion).
jmfr miljard s. 47, miljon s. 48, triljon s. 56
binra talsystemet
synonym tvsystemet, dyadiska systemet
definition det positionssystem som har basen 2
kommentar Ett tal som r skrivet i det binra talsystemet kallas ofta ett binrt
tal och bestr vanligen av siffrorna 0 och 1. Binra tal anvnds t. ex.
i datorer.
exempel Det binra talet 110 utlses ett ett noll och r lika med
1 22 + 1 21 + 0 20 = 4 + 2 + 0 = 6 i decimalsystemet.
etymologi Binr kommer frn latinets binarius som bestr av tv. Dyadisk
kommer av grekiska dys talet tv.
jmfr bas3 s. 40, decimalsystemet s. 41, positionssystem s. 50
brutet tal
definition rationellt tal som inte r ett heltal
kommentar Termen r numera mindre bruklig.
etymologi Se brk.
brk
a
definition uttryck av formen a/b eller .
b
kommentar I uttrycket a/b kallas a tljare och b nmnare. Brken 2/5 och 40/100
r olika brk, men representerar samma tal. Ett tal uttryckt som ett
brk sgs vara i brkform.
Tidigare talade man om egentliga brk (tljaren mindre n
nmnaren, t. ex. 2/5) och oegentliga brk (tljaren lika stor som
nmnaren eller strre n den, t. ex. 9/9 och 13/2), som gemensamt
kallades allmnna brk. Dessutom kallades tal i decimalform fr
decimalbrk, t. ex. 1,16 och 3,141 592 65 . . . (ondligt decimalbrk).
etymologi Brk kommer frn det lgtyska ordet brok brytning, brott, ett ver-
sttningsln frn latinets fractio, taget frn arabiskans kasr brytning,
brott, versatt frn sanskritens bhinna bruten.
jmfr rationellt tal s. 51
brkdel1
definition reellt tal minus dess heltalsdel
kommentar Brkdelen1 r alltid icke-negativ och mindre n 1. En beteckning fr
brkdel r frac(x); varje reellt tal x kan skrivas x = bxc + frac(x).
Funktionen x 7 frac(x) r periodisk med perioden 1.
Gauss freslog att termen mantissa skulle anvndas fr detta be-
grepp.
Termen decimaldel frekommer ibland i en beslktad betydelse,
nmligen om de siffror som fljer efter decimaltecknet.
exempel Brkdelen av 15,6 r 0,6, av 4,3 r den 0,7 och av 3 71 r den 76 .
Brkdelen av 2, liksom av 2, r 0.
jmfr brk s. 40, heltalsdel s. 44, mantissa s. 66, tal i blandad form s. 54
decimal
definition siffra till hger om decimaltecknet i ett tal i decimalform
kommentar Den frsta decimalen anger antalet tiondelar, den andra antalet
hundradelar, den tredje antalet tusendelar o.s.v.
exempel I talet 42,73, som r skrivet i decimalform, r siffran 7 den frsta
decimalen och siffran 3 den andra decimalen.
etymologi Decimal kommer frn latinets decimus tionde.
jmfr decimaltecken s. 41, tal i decimalform s. 54
decimalsystemet
synonym tiosystemet
definition det positionssystem som har basen 10
kommentar Decimalsystemet r det talsystem som oftast anvnds i Sverige.
jmfr bas3 s. 40, binra talsystemet s. 40, positionssystem s. 50, tal i decim-
alform s. 54
decimaltecken
definition tecken som skiljer siffror som betecknar heltal frn dem som betecknar
tiondelar i ett tal i decimalform
kommentar I Sverige anvnds komma (ibland benmnt decimalkomma) som

decimaltecken. I internationell standard (ISO 31-0:1992) rekommend-
eras komma som decimaltecken, men i engelsksprkig text, p mini-
rknare och i en del datorprogram frekommer i stllet ofta punkt.
jmfr decimalsystemet s. 41
decimalutveckling
definition representation av ett tal som tal i decimalform
kommentar Decimalutvecklingen kan vara ndlig eller ondlig. I det senare fallet
kan den antingen vara periodisk frn ngon viss siffra eller icke-
periodisk. De rationella talen r precis de som har periodisk decim-
alutveckling (fr dem med ndlig decimalutveckling kan man tillfoga
nollor p slutet s att de blir periodiska).
exempel 1/4 = 0,25 (ndlig decimalutveckling),
4/7 = 0,571 428 571 428 . . . (ondlig och periodisk decimalutveckling
med perioden 571 428),
= 3,141 592 653 589 793 . . . (ondlig och icke-periodisk decimalut-
veckling).
jmfr tal i decimalform s. 54
dubbelbrk
definition brk i vilket tljare eller nmnare i sin tur utgrs av brk
kommentar Det brkstreck som skiljer dubbelbrkets tljare och nmnare kallas
huvudbrkstreck, och br vara lngre n de vriga och, om det
skrivs horisontellt, sttas p samma hjd som likhetstecknen. Man
kan kombinera vgrta och sneda brkstreck.
exempel
5
8 5/8 5 3
3 = = (5/8)/(3/7) = .
7
3/7 8 7
frkorta brk
definition dividera bde tljare och nmnare med en gemensam delare
kommentar Ett brk som inte gr att frkorta sgs vara skrivet i enklaste brk-
form.
jmfr frlnga brk s. 42
frlnga brk
definition multiplicera bde tljare och nmnare med samma tal eller uttryck
jmfr frkorta brk s. 42
gemensam nmnare
definition heltal eller polynom som r delbart med samtliga nmnare i tv eller
flera brk
kommentar Fr att kunna addera brk mste man ofta finna en gemensam nmn-
are. Bland de positiva gemensamma nmnarna finns en minsta,
kallad minsta gemensamma nmnaren (MGN ).
exempel Bde 80 och 120 r gemensamma nmnare till 3/5, 5/8 och 1/2. Den
minsta gemensamma nmnaren r 40.
jmfr brk s. 40, gemensam multipel s. 28, nmnare s. 49
geometriskt medelvrde
definition hav ett ndligt antal icke-negativa tali talens produkt upphjd till ett
genom deras antal
kommentar Definitionen innebr att det geometriska medelvrdet av n icke-neg-
ativa tal xj , j = 1, . . . , n, r
1/n
n
Y
G(x1 , . . . , xn ) = (x1 x2 xn )1/n = xj .
j=1
Det geometriska medelvrdet av icke-negativa tal r alltid mindre

n eller lika med det aritmetiska medelvrdet. Inom statistiken an-
vnds det fr att ge stora observationer en mindre vikt.
exempel I en rtvinklig triangel delar hjden mot hypotenusan denna i tv
strckor vilkas lngder har hjden som geometriskt medelvrde. Det
aritmetiska medelvrdet r lika med halva hypotenusan.
etymologi Epitetet geometrisk kan kanske frsts av iakttagelsen att en kvadrat
med samma area som en given rektangel har sidlngden lika med det
geometriska medelvrdet av rektangelsidornas lngder. Sidlngder-
nas geometriska medelvrde r allts relevant fr areaberkningar;
deras aritmetiska medelvrde fr berkning av omkretsen.
jmfr aritmetiskt medelvrde s. 39, harmoniskt medelvrde s. 44
glidande medelvrde
definition hav en fljdi aritmetiskt medelvrde bildat ur ett visst antal omgiv-
ande element i fljden
kommentar Ett glidande medelvrde bildas ver ett antal tal som successivt
frskjuts, nmligen s att medelvrdet fr ett visst argument tar hn-
syn till vrden vilkas argument skiljer sig med fixa tal frn det givna
argumentet. Detta kan uttryckas s att det glidande medelvrdet r
en faltningsprodukt av fljden och en fljd som r noll utanfr en
ganska liten mngd.
Ett glidande medelvrde kan vara viktat.
exempel Om man vill visa temperaturfrndringar ver en lngre tid kan man
bilda medelvrdet under en vecka med centrum i en aktuell dag.
Syftet r att jmna ut variationen frn dag till dag och drigenom
tydligare visa lngsammare frndringar.
Vi definierar g(j) = 1/7 fr j = 3, 2, 1, 0, 1, 2, 3 och g(j) = 0
fr alla andra heltal j. Om d T (j) r medeltemperaturen under dag
j, s r faltningsprodukten
X
(T g)(k) = T (j)g(k j), k Z,
jZ
den veckovis utjmnade temperaturen.

googol
definition 10100 = 10 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000
000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000
kommentar Namnet har inspirerat till namnet p skmotorn Google.
etymologi Milton Sirotta gav r 1938 namnet googol till talet 10100 . Han var
brorson till Edward Kasner, som hade bett honom att hitta p ett
namn.
googolplex
definition 10googol = 10 000 . . . 000 (googol nollor)
kommentar Talet gr inte att skriva ut i tiosystemet om varje nolla skall f en
materiell representation (det finns inte tillrckligt mnga elementar-
partiklar i det knda universum).
etymologi Edward Kasner (1878 1955) har hittat p namnet googolplex.
harmoniskt medelvrde
definition hav ett ndligt antal nollskilda tali inversen av det aritmetiska medel-
vrdet av de inverterade talen
kommentar Definitionen innebr att det harmoniska medelvrdet av x och y r
H(x, y) = 2xy/(x + y), och av n tal xj 6= 0, j = 1, . . . , n, r
n n
H(x1 , . . . , xn ) = = n .
1/x1 + + 1/xn X
1/xj
j=1
Man kan ven definiera H(x1 , . . . , xn ) som noll om alla xj > 0 och
ett av dem r noll.
jmfr aritmetiskt medelvrde s. 39, geometriskt medelvrde s. 43
heltal
synonym helt tal
definition ngot av de naturliga talen och deras motsatta tal
kommentar Varje heltal r rationellt. Mngden av alla heltal betecknas vanligen
Z.
jmfr naturligt tal s. 49, rationellt tal s. 51
heltalsdel
definition hav ett reellt tali det strsta heltal som r mindre n eller lika med
talet
kommentar En vanlig beteckning fr heltalsdelen av ett reellt tal x r bxc. Funkt-
ionen x 7 bxc kallas golvfunktionen. Man har bxc = m nr m Z
och m 6 x < m + 1.
Analogt skriver man dxe fr det minsta heltal som r strre n
eller lika med x, och man har dxe = n nr n Z och n 1 < x 6
n. Funktionen x 7 dxe kallas takfunktionen. Mellan golv- och
takfunktionen rder sambandet dxe = bxc, x R.
exempel Heltalsdelen av 15,6 r 15, av 4,3 r den 5. Heltalsdelen av 2 r

2.
icke-reell
synonym imaginr
definition hom ett komplext tali med imaginrdel skild frn 0
kommentar Talet 0 r reellt, och sledes inte imaginrt.
historia Termen imaginrt tal infrdes av Descartes 1637.
etymologi Adjektivet imaginr kommer av franskans imaginaire inbillad, av
imaginer att frestlla sig, att inbilla sig; jmfr latinets imaginarius
skenbar, avlett av imago bild, skenbild.
jmfr imaginrdel s. 45, reellt tal s. 52, rent imaginr s. 52
imaginrdel
synonym imaginr del
definition talet y i ett komplext tal x + iy, dr x och y r reella
kommentar Imaginrdelen fr ett komplext tal z betecknas Im z. Den r alltid
reell. Man har Im(iz) = Re z och Re (iz) = Im z.
jmfr komplext tal s. 47, realdel s. 52
imaginr enhet
definition ett av de tv tal vilkas kvadrat r lika med 1
kommentar Det tal man vljer som imaginr enhet betecknas i (ibland j eller i).
Det andra talet med samma kvadrat blir d i.

historia Beteckningen i fr 1 infrdes 1777 av Euler i en skrift som trycktes
1794, elva r efter hans dd.
jmfr komplext tal s. 47
indoarabiska talsystemet
definition det positionssystem med basen tio som utvecklats i Indien
kommentar Det indoarabiska talsystemet r det talsystem som nu blivit det van-
ligaste.
Den frsta knda inskriptionen dr det indoarabiska talsystemet anvnds. Den

r frn slutet av 500-talet e. Kr. Talet r 346 (lses frn vnster).
historia Det indoarabiska talsystemet utvecklades i Indien. En tidig fregng-

are var de s kallade brahmi-siffrorna, som r belagda frn 200-talet
f. Kr. De representerade dock inte ett positionssystem anvndning-
en av siffrorna i ett sdant kom senare. Den ldsta inskriptionen
dr siffrorna anvnds i ett positionssystem r frn slutet av 500-talet
e. Kr.; se figuren.
Omkring r 800 introducerades bruket av de indiska siffrorna

i Bagdad. Matematiker som al-Khwarizm, al-Uqldis och mnga
andra spred med sina arbeten bruket av talsystemet.
I Europa blev siffrorna knda mot slutet av 900-talet, d Gerbert
av Aurillac anvnde siffrorna ett till nio som talnamn p brickorna
p en abakus. Under 1100-talet spreds kunskapen om rkning med
de nya siffrorna genom versttningar och bearbetningar av arabiska
arbeten. I brjan av 1200-talet introducerade Leonardo av Pisa, knd
som Fibonacci, talsystemet i ett stort arbete Liber abbaci Boken om
rknekonsten, som ven behandlade mer praktiskt tillmpade be-
rkningar.
jmfr positionssystem s. 50, arabiska siffror s. 39, romerska siffror s. 52,
siffra s. 53
inverterat tal
definition htill ett givet tali det tal som multiplicerat med det givna talet ger 1
exempel Det inverterade talet till 3 r1/3 och till 2/9
r det 9/2.
Det inverterade talet till 3 r 1/ 3 = 3/3.
Noll saknar inverterat tal.
irrationellt tal
definition reellt tal som inte r rationellt
kommentar Ett irrationellt tal har en icke-periodisk decimalutveckling.

exempel 2, e, .
historia Upptckten av existensen av s kallade icke-kommensurabla stor-
heter, d.v.s. storheter som inte har ett rationellt frhllande till var-
andra, gjordes inom grekisk matematik under 400-talet f. Kr. Det
tidigaste exemplet var diagonalen i en kvadrat jmfrt med kvadrat-
ens sida (dr frhllandet r 2 ). Detta exempel kan ha sitt ur-
sprung i den pythagoreiska skolan, vars filosofiska och matematiska
verksamhet omges av mnga legender.
etymologi Adjektivet irrationell kommer frn det latinska irrationalis ofrnuft-
ig, osklig, troligen en versttning av det grekiska logos ofrnuftig,
orimlig.
jmfr rationellt tal s. 51, reellt tal s. 52
jmnt tal
definition heltal som r delbart med 2
kommentar Jmna tal skrivna i tiosystemet slutar p 0, 2, 4, 6 eller 8.
jmfr udda tal s. 56
komplexa talplanet
synonym wesselska talplanet, Argands diagram, gaussiska talplanet
definition plan dr varje komplext tal motsvaras av en punkt
kommentar Vanligen vljs koordinaterna i planet s att talet 1 fr koordinaterna
(1, 0) och den imaginra enheten i koordinaterna (0, 1).
exempel En cirkel med medelpunkt i det komplexa talet c och radien r fr

ekvationen |z c| = r.
etymologi De nmnda synonymerna r uppkallade efter Caspar Wessel (1745
1818), Jean Robert Argand (1768 1822) och Johann Carl Friedrich
Gauss (Gau) (1777 1855), som publicerade sina resultat r 1799,
1806 respektive 1831. Wessels skrift uppmrksammades emellertid
inte frrn 1895.
komplext konjugat
synonym konjugat, konjugerat komplext tal
definition htill ett givet komplext tali det komplexa talet med samma realdel
men motsatt imaginrdel
kommentar Om z = x + iy, dr x och y r reella, s r det komplexa konjugatet
x iy. Det betecknas z eller z (uttalas z-konjugat).
exempel Det till 5 7i konjugerade talet r 5 + 7i.
etymologi Konjugat kommer frn latinets coniugatus sammanbunden, frenad,
particip av verbet coniugare att frena; jmfr iugum ok.
jmfr komplext tal s. 47, realdel s. 52, imaginrdel s. 45, konjugatregeln s. 92
komplext tal
definition tal av formen x + iy dr x och y r reella tal och i r den imaginra
enheten
kommentar Mngden av alla komplexa tal betecknas vanligen C. Talet x kallas
realdelen och y imaginrdelen av det komplexa talet z = x + iy om x
och y r reella.
Ett komplext tal z = x + iy kan ocks skrivas z = r(cos t + i sin t),
dr r r absolutbeloppet av z och t ett av argumenten fr z. Vi sger
d att z r skrivet i polr form.
etymologi Adjektivet komplex kommer frn latinets complexus sammansatt,
av com- med- och plektere att flta.
jmfr realdel s. 52, imaginrdel s. 45, absolutbelopp s. 38, argument2 s. 192
liknmniga brk
definition tv eller flera brk som har samma nmnare
exempel 1/3 och 2/3; 6/a och 2b/a.
Mersennetal
definition tal av formen 2n 1 fr ngot naturligt tal n
kommentar Vissa Mersennetal r primtal; de kallas Mersenneprimtal. Fr att
ett Mersennetal 2n 1 skall vara prima r det ndvndigt att n r
prima. Men det r inte tillrckligt, eftersom 211 1 = 23 89.
etymologi Mersennetalen r uppkallade efter Marin Mersenne (1588 1648).
miljard
synonym milliard
definition 1 000 000 000 (ett tusen miljoner)

kommentar Miljard frkortas ibland md och motsvarar prefixet G (giga). Som
tiopotens skrivs talet 109 .
exempel 1 mdkr = 1GSEK= 109 kronor.
etymologi Miljard (belagt frn 1544) r bildat av miljon genom suffixbyte (den
sista stavelsen utbytt mot det romanska substantivbildande suffixet
-ard ).
jmfr miljon s. 48, biljon s. 40, triljon s. 56, multipelprefix s. 81
miljon
synonym million
definition 1 000 000
kommentar Miljon motsvarar prefixet M (mega). Som tiopotens skrivs det 106 .
Ibland ser man beteckningen mkr fr miljon kronor, men det
r bttre att skriva Mkr eller MSEK, eftersom 10 millikronor =
10 tusendels kronor = 1 re.
exempel 1 Mhz = 106 hertz.
historia Talet 1 000 000 benmndes tidigare tusen tusen. P 1300-talet
infrdes ordet million. Treviso-aritmetiken (1478) har Milione. I
den frsta lroboken som tryckts p svenska, Aurelius Arithmetica
(1614), anvnds tusende gngor tusend, medan millioner om-
nmns som Italianers och Frantzosers ws. Den gamla benmn-
ingen anvndes nnu under 1700-talet. I t. ex. Anders Celsius Arith-
metica (1727) skrivs million (ven billion och trillion) medan det i
Johan Bergmarcks Swensk Rkne-Bok (1755) skrivs tusende gnger
tusende.
etymologi Miljon r bildat av latinets mille tusen och det romanska frstor-
ingssuffixet -one stor.
jmfr miljard s. 47, biljon s. 40, triljon s. 56, multipelprefix s. 81
de Moivres formel
definition den formel som sger att (cos s + i sin s)(cos t + i sin t) = cos(s + t) +
i sin(s + t).
kommentar Med exponentialfunktionen blir formeln enklare: eis eit = ei(s+t) .
etymologi Formeln r uppkallad efter Abraham de Moivre (1667 1754).
motsatt tal
definition htill ett givet tali det tal som adderat till det givna talet ger 0
kommentar Det motsatta talet till a betecknas a. Det lser ekvationen x+a = 0;
allts x = 0 a = a.
Motsatta reella tal ligger p samma avstnd frn origo p tal-
linjen, fast p var sin sida. Det motsatta talet till 0 r 0.
exempel Motsatt tal till 4 r 4, till 7 r det 7, och till i r det i.
naturligt tal
synonym grundtal
definition ett av talen 0, 1, 2, 3, 4, . . .
kommentar Varje naturligt tal r antalet element i ngon ndlig mngd. Mngd-
en av naturliga tal betecknas N. Vi har allts 0 N.
Ibland rknas inte 0 till de naturliga talen. Mngden av de pos-
itiva heltalen br inte betecknas N utan N eller N = N r {0}.
historia I Euklides verk Stoikhea (i latinsk versttning Elementa) Grund-
begreppen definieras ett tal som en mngfald sammansatt av enheter;
ett r d inte ett tal. Uppfattningen att enheten, ett, ocks r ett tal
vxte gradvis fram frst under medeltiden. Att fljden 1, 2, 3, . . . r
en naturlig fljd av tal finner man redan hos Nikomakhos av Gerasa
omkring 100 e. Kr. Ur detta har senare termen naturligt tal vxt
fram.
John Wallis (1657) menade att noll r ett tal.
jmfr antal s. 11, heltal s. 44, ordningstal s. 60
negativt tal
definition reellt tal som r mindre n 0
historia Rkneregler fr negativa koefficienter i ekvationer anvndes i Kina
redan under det frsta rhundradet e. Kr., d man lste system av
ekvationer med flera obekanta genom manipulationer med rknestav-
ar. I grekisk matematik formulerades regler fr negativa uttryck
ven fr multiplikation och division av Diophantos (troligen 200-talet
e. Kr.). De negativa uttrycken uppkom som underskott i de algebra-
iska manipulationerna, men under lng tid frekom bara positiva tal
som lsningar till ekvationer.
Under 1500-talet och 1600-talet i Europa framkom negativa ls-
ningar i de algebraiska formlerna, men de betraktades d som fiktiva,
absurda eller falska.
Genom infrandet av logaritmer i brjan av 1600-talet kom neg-
ativa tal att spela en ny roll. Under senare delen av 1600-talet tolkade
Wallis addition och subtraktion som frflyttningar lngs en tallinje,
och den tolkningen innefattade p ett naturligt stt ven negativa
tal.
etymologi Negativ kommer frn latinets negativus frnekande.
nmnare
definition uttrycket b i ett brk a/b
etymologi Nmnare har kommit in i svenskan via tyskans Nenner, som i sin tur
terger latinets denominator den som benmner, den som ger namn
t.
jmfr brk s. 40, tljare s. 56
palindromtal
definition tal som, skrivet i ett visst talsystem, blir lika stort nr det lses
baklnges
exempel Talet 212 i decimalsystemet.
Talet 10101 i det binra talsystemet.
Talet XIX i det romerska talsystemet.
Varje kvadrattal x2 , x > 3, r ett palindromtal om det skrivs i basen
b = x 1, ty x2 = 1 b2 + 2 b1 + 1 b0 . Oftast syftar man dock p
basen 10.
etymologi Palindrom kommer av tv grekiska ord, plin tillbaka och drmos
lopp.
perfekt tal
synonym fullkomligt tal
definition naturligt tal som r lika med summan av alla sina delare, inklusive 1
men exklusive talet sjlvt
exempel 6 = 1 + 2 + 3,
28 = 1 + 2 + 4 + 7 + 14.
historia De forntida grekiska matematikerna fann fyra perfekta tal: 6, 28,
496 och 8128. Nu (2008) knner man till 44 stycken, och fr varje
nytt Mersenneprimtal (2p 1, p ett primtal) man finner, s finner
man ocks ett nytt perfekt tal, nmligen 2p1 (2p 1) (ett bevis
finns i Euklides Stoikhea (i latinsk versttning Elementa) Grund-
begreppen). Man vet fortfarande inte om det finns udda perfekta
tal, inte heller om det finns ondligt mnga.
pi,
definition kvoten1 mellan en godtycklig cirkels omkrets och dess diameter
kommentar Talet r irrationellt och till och med transcendent. Dess decimalut-
veckling brjar med 3,141 592 653 589 793.
historia Bokstaven som symbol fr talet frekom frsta gngen r 1706.
etymologi Bokstaven r den frsta bokstaven i det grekiska ordet permetron
omkrets, sammansatt av per omkring och mtron mtt.
platsvrde
definition hi positionssystemi vrde hos en plats i representationen av ett tal
kommentar Platsvrdena r heltalspotenser av systemets bas.
exempel I talet 234,56 str 2 p platsen med platsvrdet hundra, 3 p platsen
med platsvrdet tio och 6 p platsen med platsvrdet en hundradel.
jmfr bas3 s. 40, positionssystem s. 50
positionssystem
definition talsystem dr en siffras vrde beror av dess plats (position) i repre-
sentationen av ett tal
kommentar I ett positionssystem har den siffra som str lngst till vnster det
hgsta vrdet och den siffra som str lngst till hger det lgsta
vrdet.
exempel Decimalsystemet och det binra talsystemet r exempel p posit-
ionssystem. Det romerska talsystemet r dremot inte ett positions-
system.
historia Det finns positionssystem som r ldre n det nu anvnda med tio
som bas, t. ex. det babyloniska sexagesimala systemet med 60 som
bas och mayafolkets vigesimala med 20 som bas.
jmfr bas3 s. 40, platsvrde s. 50, indoarabiska talsystemet s. 45
positivt tal
definition reellt tal som r strre n noll
primtal
synonym prima tal
definition naturligt tal strre n 1 som r delbart bara med 1 och sig sjlvt
kommentar Ibland kallas ven 2, 3, . . . fr primtal.
P Det finns ondligt mnga primtal. Det r ven knt att summan
(1/pj ) av de inverterade vrdena av alla primtal divergerar, vilket
r en precisering av pstendet. Men summan av de inverterade
vrdena av alla knda primtal r ungefr 3.
exempel De fem frsta primtalen r 2, 3, 5, 7 och 11.
Det strsta knda primtalet, funnet 2008-08-23, r 243 112 609 1,
ett tal som skrivs med 12 978 189 siffror i tiosystemet. Det r ett
Mersenneprimtal.
Talet 10100 + 267 (googol plus 267) r troligen ett primtal (2008).
Inget av talen 10100 + k, k = 0, . . . , 266 r primtal.
historia Aristoteles (384 322 f. Kr.) pstod korrekt att 2 var det enda prim-
talet bland de jmna talen.
etymologi Ordet primtal har sitt ursprung i latinets primus den frsta och gr
tillbaka till Aristoteles, som kallade ett sdant tal fr frsta tal, p
grekiska protos arithms frsta talet.
jmfr sammansatt tal s. 53
rationellt tal
definition tal som r en kvot1 av tv heltal, varav det andra inte r noll
kommentar Ett rationellt tal har en periodisk decimalutveckling. Mngden av
rationella tal betecknas vanligen Q.

exempel 7, 9, 1/3 och 0,5, men inte 2.
etymologi Adjektivet rationell kommer frn latinets rationalis, av ratio fr-
nuft, troligen en versttning av det grekiska lgos, som bland annat
betyder lra, frnuft, vrldsordning. Anledningen var att vrlden
ansgs vara frnuftig, vilket bland annat betydde att storheter hade
ett rationellt frhllande.
jmfr irrationellt tal s. 46, reellt tal s. 52
realdel
definition talet x i det komplexa talet x + iy, dr x och y r reella
kommentar Realdelen av ett komplext tal z betecknas Re z.
jmfr imaginrdel s. 45, komplext tal s. 47
reellt tal
definition tal som kan approximeras godtyckligt noga med rationella tal
kommentar Varje reellt tal kan representeras av en ondlig decimalutveckling.
ndliga decimalutvecklingar approximerar talet med godtycklig nog-
grannhet. De reella talen kan representeras p en rt linje.
Ett reellt tal r ett komplext tal vars imaginrdel r noll.
Mngden av reella tal betecknas vanligen R och r unionen av de
rationella talen och de irrationella talen.
exempel 5, 8, 14, 25, 1/3 och , men inte i.
historia Begreppet reellt tal infrdes av Descartes 1637.
etymologi Adjektivet reell kommer frn franskans rel verklig, faktisk och gr
tillbaka p det medeltidslatinska adjektivet realis, en avledning av
substantivet res ting, objekt.
jmfr icke-reell s. 45
relativt prima
definition hom tv heltali sdana att den strsta gemensamma faktorn r 1
exempel Talen 527 och 551 r relativt prima, eftersom det frsta har primtals-
faktorerna 17 och 31 och inga andra, det andra 19 och 29 och inga
andra.
rent imaginr
definition med realdel 0
kommentar Talen 0, i och 4i r rent imaginra.
jmfr realdel s. 52, imaginr s. 45
romerska siffror
definition bokstverna I, V, X, L, C, D och M samt motsvarande gemena nr
de anvnds fr att beteckna tal
kommentar Bokstvernas talvrden r: I = 1, V = 5, X = 10, L = 50, C = 100,
D = 500 och M = 1 000.
Man anvnder en additionsprincip: tal skrivna i avtagande ordn-
ing adderas: XVII = 10 + 5 + 1 + 1 = 17. Oftast, men inte alltid,
fljer man regeln att hgst tre bokstver av samma slag fr anvndas
i fljd.
Ibland anvnds ocks en subtraktionsprincip, innebrande att ett
tal rknas negativt om det str fre ett strre tal: IV = 1 + 5 = 4.
Dock fr skillnaden mellan de tv bokstvernas vrden vid subtrakt-

ion inte vara alltfr stor: 1 999 skrivs
MCMXCIX = 1 000 + (100 + 1 000) + (10 + 100) + (1 + 10)
(inte IMM = (1 + 1 000) + 1 000 eller MIM = 1 000 + (1 + 1 000)).

exempel VIII = 5 + 1 + 1 + 1 = 8 (ibland IIX = 1 1 + 10 = 8); XII =
10 + 1 + 1 = 12; CM = 100 + 1 000 = 900 (inte DCCCC = 500 +
100 + 100 + 100 + 100); MMIX = 1 000 + 1 000 + (1 + 10) = 2009.
Andra skrivstt har dock frekommit: ingng 49 till Colosseum
i Rom markeras med XLVIIII = (10 + 50) + 5 + 1 + 1 + 1 + 1
(inte med ngon annan teoretiskt tnkbar subtraktion som IL =
1 + 50 eller XLIX = (10 + 50) + (1 + 10)). rtalet 1594 skrivs
MDLXXXXIIII = 1 000+500+50+10+10+10+10+1+1+1+1 p
en staty av Csimo Medici i Florens (allts helt utan subtraktion).
historia De romerska siffrorna brjade anvndas av romarna under det tredje
rhundradet f. Kr.
Subtraktionsprincipen anvndes av babylonierna tv tusen r fre
etruskerna, frn vilka romarna sedan vertog bruket. Som vi sett av
exemplen anvndes den inte konsekvent. (Den kvarlever i vanan att
sga halv fem och kvart i fem fr 16:30 och 16:45.)
etymologi Det har hvdats att V kommer av en bild av en hand, X av tv hnd-
er, L frn den grekiska bokstaven X (Khi), C frn den grekiska bok-
staven (Theta; tolkas nu naturligen som frn centum hundra), M
frn den grekiska bokstaven (Phi; tolkas nu som frn mille tusen),
D frn den hgra halvan av , allts hlften av tecknet fr tusen.
jmfr indoarabiska talsystemet s. 45
sammansatt tal
definition heltal som r en produkt av tv heltal skilda frn 1 och 1
exempel 10 = 2 5
jmfr primtal s. 51
siffra
definition tecken som representerar ett naturligt tal
kommentar Man br skilja mellan en siffra och det tal som den representerar. Tal
kan ocks anges med hjlp av andra tecken n siffror, t. ex. .
Tv varianter av siffrorna 0, 1, 2,. . . , 9 i den form de anvnds p arabiska,

persiska, kurdiska och urdu, s kallade indiska siffror.
etymologi Ordet siffra har kommit in i svenskan via tyskans Ziffer. Dess ur-
sprungliga betydelse i arabiskan r tom, noll.
jmfr arabiska siffror s. 39, romerska siffror s. 52, tal s. 54
signifikant siffra
synonym gllande siffra, vrdesiffra
definition siffra som i ngon mening r sker
kommentar Inledande nollor rknas inte som signifikanta siffror. I ett heltal som
avslutas med nollor kan man inte vara sker p hur mnga siffror som
r signifikanta. Ett stt att ange antalet signifikanta siffror fr ett
sdant tal r att skriva det i grundpotensform.
exempel I talet 0,004 r endast siffran 4 signifikant.
I talet 500,0 r alla siffror signifikanta. Om man skriver 5 102 eller
5,0 102 s vet man att en respektive tv siffror r signifikanta, i
motsats till om talet skrivs 500.
etymologi Signifikant kommer frn latinets significans betecknande, betydelse-
full, av verbet significare att betyda, egentligen att ge tecken.
jmfr decimalsystemet s. 41
stambrk
synonym brkdel2
definition brk som har tljaren 1
kommentar I allmnsprket betyder brkdel mycket liten del (av ngonting).
historia I klassisk egyptisk matematik anvndes stambrk mycket. Den knda
matematiska Rhind-papyrusen inleds med en frdubbling av stam-
brk. Resultatet uttrycks d alltid med stambrk. Exempelvis blir
frdubbling av 1/17 summan av stambrken med 12, 51 och 68 i
2 1 1 1
nmnaren: 17 = 12 + 51 + 68 .
jmfr brk s. 40
tal
definition grundlggande matematiskt begrepp som i sin enklaste form anger
antal eller ordning i en fljd
kommentar Ett tal representeras av en eller flera siffror. Vardagligt anvnds tal
ven om rkneuppgift.
jmfr naturligt tal s. 49, heltal s. 44, rationellt tal s. 51, reellt tal s. 52, kom-
plext tal s. 47, siffra s. 53
tal i blandad form
definition tal som r skrivet som ett heltal och ett tal mindre n 1 uttryckt i
brkform
7 7 7
exempel Talet 4 13 , som r summan (inte produkten) av 4 och 13 , allts 4 13 =
7 7
4 + 13 6= 4 13 .
tal i decimalform
definition tal skrivet i decimalsystemet
historia Simon Stevin (1548 1620) uttryckte talen i decimalform 1585. Vid
varje decimal symboliserades platsens nummer med en siffra inskriven
i en cirkel. Georg Stiernhielm (1598 1672), den svenska skalde-

konstens fader, var den frste svensk som presenterade talen i dec-
imalform (1639). Han symboliserade decimalens plats med en siffra
inskriven i en kvadrat.
tal i flyttalsform
definition tal p formen y 2p dr p r ett heltal och dr y uppfyller 1 6 y < 2
och r skrivet binrt
kommentar Man mter databehandlingskapacitet i antalet flyttalsoperationer
per sekund, flop/s.
exempel 1,10001 24 = (1 + 21 + 321
) 16 = 24,5.
9 1
1,01 2 = (1 + 4 ) 512 = 640.
1,11 23 = (1 + 12 + 14 )/8 = 327
= 0,218 75.
Vrldens snabbaste dator fanns i maj 2008 vid Los Alamos Na-
tional Laboratory. Den hade en databehandlingskapacitet om 1,026
petaflop/s = 1,026 1015 flop/s. Det var 23 gnger snabbare n den
snabbaste datorn vid National Supercomputer Centre vid Linkpings
universitet, som d hade en kapacitet om 44,46 teraflop/s.
etymologi Termen flop r en akronym bildad av engelskans floating-point oper-
ation flyttalsoperation.
talsystem
definition system fr hur tal anges med hjlp av siffror
jmfr positionssystem s. 50, romerska siffror s. 52
transcendent
definition hom tali icke-algebraisk
kommentar Varje transcendent tal r irrationellt.
exempel Talen e och .
etymologi Transcendent kommer frn latinets transcendens verskridande av
trans (ut)ver och scandere att stiga, att kliva.
jmfr algebraiskt tal s. 38
triangeltal
definition tal av formen n(n + 1)/2, dr n r ett positivt heltal
kommentar En mngd punkter vilkas antal r ett triangeltal kan ordnas i en
triangel i planet.
exempel De frsta triangeltalen r 1, 3, 6, 10, 15.
historia Liksom kvadrattal, pentagonaltal och hexagonaltal kan triangeltalen
skdliggras som fyllda polygoner uppritade med punkter p ett
papper eller med stenar i sanden. Pythagoreerna studerade dessa
tal p 400-talet f. Kr. och under lng tid senare. De fann samband
mellan dessa tal, som att summan av ett triangeltal och det nrmast
fljande r lika med ett kvadrattal (t. ex. r 6 + 10 = 42 ).
De sex frsta triangeltalen.
jmfr kvadrattal s. 65
triljon
definition 1 000 000 000 000 000 000 (en miljon miljoner miljoner)
kommentar Som tiopotens skrivs triljon 1018 . I amerikansk engelska betecknar
trillion en biljon, d.v.s. 1012 .
etymologi Triljon r bildat av det latinska prefixet tri- tre- och -ljon, hmtat
frn termen miljon (se biljon).
jmfr miljon s. 48, miljard s. 47, biljon s. 40, multipelprefix s. 81
tljare
definition uttrycket a i ett brk a/b
etymologi Tljare r kanske ett ln frn tyskans Zhler, allts egentligen rkn-
are, men det kan ocks vara inhemskt: tlja betydde inte bara
frtlja utan ocks rkna.
jmfr brk s. 40, nmnare s. 49
udda tal
definition heltal som inte r delbart med 2
kommentar Udda tal skrivna i decimalsystemet slutar p 1, 3, 5, 7, eller 9.
jmfr jmnt tal s. 46
viktat aritmetiskt medelvrde
synonym viktat medelvrde
definition summan av produkterna av varje vrde fr en variabel och dess vikt2 ,
dividerad med summan av vikterna
kommentar Definitionen innebr att det viktade medelvrdet av talen x1 , . . . , xn
med vikterna v1 , . . . , vn > 0 r
n
X
vj xj
j=1
Mv (x1 , . . . , xn ) = n .
X
vj
j=1
Kapitel 3. Aritmetik. Avsnitt 3.3. Ordning, likhet och olikhet 57
Om alla vikterna r lika, s fr man det vanliga aritmetiska

medelvrdet.
3.3. Ordning, likhet och olikhet

antisymmetrisk relation
definition relation R sdan att xRy och yRx gller endast d x = y
kommentar En ordningsrelation r antisymmetrisk.
exempel Relationerna 6 och > mellan reella tal.
etymologi De nekande prefixen anti- och a- kommer frn den grekiska preposit-
ionen ant emot respektive det grekiska prefixet a- o-. Hr har det
frstnmnda ftt en specifik, icke sjlvklar, roll. Se vidare symmetri.
begrnsad mngd
definition hav punkter p linjen, i planet eller i rymdeni mngd som r inne-
hllen i ett intervall av ndlig lngd, en cirkelskiva respektive ett klot
med ndlig radie
kommentar En mngd av reella tal sges vara uppt begrnsad om det finns
ett tal som r strre n varje tal i mngden. Den sges vara nedt
begrnsad om det finns ett tal som r mindre n varje tal i mngden.
exempel En ndlig mngd, ett begrnsat intervall, till exempel intervallet
[0, 8] och en cirkel r alla begrnsade mngder.
De naturliga talen bildar en nedt begrnsad mngd, som inte r
uppt begrnsad.
frhllande
synonym proportion
definition hmellan tv eller flera storheteri relation uttryckt som ett brk
kommentar Brket skrivs traditionellt med kolon i detta fall.
exempel Om Sara betalar 2/3 och Lovisa 1/3 s har de betalat i frhllandet
2:1 (tv till ett).
I en egyptisk triangel har sidorna parvis frhllandena 3:4, 4:5
och 5:3. Detta kan uttryckas kortfattat s att man sger att sidorna
frhller sig som 3:4:5.
En staty av en hellenistisk furste p Museo Nazionale Romano i
Rom r gjuten i brons med proportionerna koppar:tenn:bly =
Cu:Sn:Pb = 89:8:3.
jmfr skala1 s. 246
halvppet intervall
definition begrnsat intervall dr en av ndpunkterna tillhr intervallet och den
andra inte
exempel I intervallet ]3, 8], som bestr av alla tal som r strre n 3 och mindre
n eller lika med 8, tillhr ndpunkten 8 men inte ndpunkten 3
intervallet.
58 Kapitel 3. Aritmetik. Avsnitt 3.3. Ordning, likhet och olikhet
jmfr begrnsad mngd s. 57, intervall s. 58 (figur finns dr), slutet intervall
s. 60, ppet intervall s. 62
hgeromgivning
definition htill en punkt p tallinjeni mngd som innehller ett slutet intervall
med punkten som vnsterndpunkt och med hgerndpunkt skild
frn denna
a b
En hgeromgivning till punkten a och en vnsteromgivning till punkten b.
jmfr omgivning s. 183, vnsteromgivning s. 61, ndpunkt s. 61

hgerndpunkt
definition htill ett intervalli ndpunkt sdan att det inte finns ngra punkter i
intervallet till hger om den
exempel Intervallen [3, 8] och ]3, 8[ har 8 som hgerndpunkt. Intervallet
[5, +[ har ingen hgerndpunkt.
infimum
definition htill en mngd av tali den strsta minoranten till mngden ( om
minorant saknas)
exempel Infimum av alla positiva tal r 0 (men 0 r inte positivt).
etymologi Infimum betyder det nedersta, lgsta p latin.
jmfr minimum av tv tal s. 59, minimum s. 149, supremum s. 61
intervall
definition mngd av reella tal sdan att den fr varje godtyckligt valt par i
mngden innehller alla tal mellan dessa
Ett slutet, ett ppet och ett halvppet intervall.
kommentar Fr att beteckna intervall anvnds hakparenteser. Av hakparentesens

orientering framgr om ndpunkten tillhr intervallet eller ej.
exempel Intervallet [3, 8[ r mngden av alla tal som r strre eller lika med 3
och mindre n 8.
Intervallet ], 0[ r lika med mngden av alla negativa tal.
etymologi Intervall kommer frn latinets intervallum mellanrum, avstnd. Den
ursprungliga betydelsen var avstndet mellan tv plrader.
jmfr halvppet intervall s. 57, slutet intervall s. 60, ppet intervall s. 62
konsekutiva tal
definition tv heltal varav det andra fljer omedelbart efter det frsta
kommentar Konsekutiva tal har formen n och n + 1, dr n Z. Man kan ocks
tala om konsekutiva jmna tal nr man syftar p tv jmna tal
2k och 2k + 2, k Z. Motsvarande gller fr udda tal, konsekutiva
udda tal.
exempel 8, 9 (konsekutiva tal).
12, 14 (konsekutiva jmna tal).
15, 17 (konsekutiva udda tal).
etymologi Konsekutiv kommer av latinets consecutivus fljande (omedelbart)
efter.
majorant
synonym vre begrnsning
definition htill en given mngd av reella tali tal som r strre n eller lika med
alla element i mngden
kommentar Man sger att talet majorerar talen i mngden.
etymologi Majorant r en bildning av latinets maior strre.
maximum av tv tal
definition det strsta av talen
kommentar Om de tv talen r lika s r maximum lika med detta tal.
Vanliga beteckningar r max(x, y) = x y. Man har z > x y
om och endast om z > x och z > y.
exempel 3 5 = 5 3 = 5; 3 3 = 3.
minimum av tv tal
definition det minsta av talen
kommentar Om de tv talen r lika s r minimum lika med detta tal.
Vanliga beteckningar r min(x, y) = x y. Man har z 6 x y om
och endast om z 6 x och z 6 y.
exempel 3 5 = 5 3 = 3; 3 3 = 3.
minorant
synonym undre begrnsning
definition htill en given mngd av reella tali tal som r mindre n eller lika med
alla element i mngden
60 Kapitel 3. Aritmetik. Avsnitt 3.3. Ordning, likhet och olikhet
kommentar Man sger att talet minorerar talen i mngden.

etymologi Minorant r en bildning av latinets minor mindre.
obegrnsad mngd
definition hav tali mngd som innehller tal med hur stort absolutbelopp som
helst
hav punkter i planet eller rymdeni mngd som innehller punkter
som ligger hur lngt frn varandra som helst
kommentar En vanlig typ av obegrnsad mngd r ett obegrnsat intervall.
exempel Heltalen. Intervallet [0, +[.
olikhet
definition logisk relation som innebr att tv objekt inte r identiska
kommentar Lsningarna till en olikhet anges ofta med en eller flera enkla olik-
heter.
exempel Olikheten 4x + 5 > 10 har lsningen x > 1,25.
olikhetstecken
definition ngot av tecknen 6=, <, >, 6 och >.
kommentar Tecknen utlses som fljer: 6= skilt frn, < mindre n, >
strre n, 6 mindre n eller lika med, > strre n eller
lika med.
Tecknet 6= kan anvndas mellan alla typer av objekt, medan de
vriga tecknen anvnds bara om reella tal eller andra objekt dr man
definierat en ordning.
Formeln a < b innebr att talet a r mindre n talet b (ligger till
vnster om b p tallinjen). Formeln b > a betyder att b r strre n
a (ligger till hger om a p tallinjen).
Tecknet 6 anvnds fr att ange att en av relationerna < och =
rder, och p motsvarande stt anger > att en av relationerna > och
= gller. Man kallar a < b fr en strikt olikhet (ibland strng
olikhet), medan a 6 b sges vara en icke-strikt olikhet. Samma
benmningar anvnds fr b > a respektive b > a.
ordningstal
synonym ordinaltal
definition tal som anger p vilken plats i en viss ordning ett element frekommer
kommentar De frsta ordinaltalen r frsta, andra, tredje, motsvarande kardinal-
talen 1, 2, 3.
Termen ordinaltal anvndes ven nr det handlar om ondliga
mngder.
jmfr kardinaltal s. 11
slutet intervall
definition intervall som innehller sina ndpunkter
kommentar Antalet ndpunkter kan vara noll, ett eller tv.

exempel Det slutna intervallet [3, 8], som bestr av alla tal som r strre n
eller lika med 3 och mindre n eller lika med 8, har ndpunkterna 3
och 8, och de tillhr intervallet. ven [0, +[ (med en ndpunkt)
och ], +[ (utan ndpunkt) r slutna intervall.
jmfr halvppet intervall s. 57, intervall s. 58 (figur finns dr), ndpunkt
s. 61, ppet intervall s. 62
supremum
definition htill en mngd av tali den minsta majoranten till mngden (+ om
majorant saknas)

exempel Supremum av alla rationella tal x som uppfyller x2 6 2 r 2.
etymologi Supremum betyder det versta, hgsta p latin.
jmfr maximum s. 148, infimum s. 58
tallinje
synonym talaxel
definition rt linje dr varje punkt p linjen svarar mot precis ett reellt tal och
dr omvnt varje reellt tal svarar mot precis en punkt p linjen med
bevarande av ordningen
jmfr koordinat s. 236, rt linje s. 186
vnsteromgivning
definition htill en punkt p tallinjeni mngd som innehller ett slutet intervall
med punkten som hgerndpunkt och med vnsterndpunkt skild
frn denna
jmfr omgivning s. 183, hgeromgivning s. 58 (figur finns dr), ndpunkt
s. 61
vnsterndpunkt
definition ndpunkt sdan att intervallet inte innehller ngra punkter till
vnster om den
exempel Intervallen [3, 8] och ]3, 8[ har 3 som vnsterndpunkt. Intervallet
], 5] har ingen vnsterndpunkt.
ndpunkt
definition htill ett intervalli punkt sdan att det inte finns ngra punkter i
intervallet p ena sidan om den och sdan att intervallet innehller
punkter hur nra punkten som helst
htill en kurvai bilden av en ndpunkt till ett intervall som avbildas
p kurvan
kommentar Ett intervall kan ha tv, en eller ingen ndpunkt. Ett begrnsat inter-
vall med positiv lngd har tv ndpunkter. Ett obegrnsat intervall
kan vara av typen [a, +[, ]a, +[, ], b] eller ], b[ och har en
ndpunkt. Hela axeln R = ], +[ och den tomma mngden
r intervall och saknar ndpunkter.
62 Kapitel 3. Aritmetik. Avsnitt 3.4. Procent och promille
jmfr hgerndpunkt s. 58, vnsterndpunkt s. 61

ppet intervall
definition intervall dr ingen av ndpunkterna tillhr intervallet
exempel Intervallet ]3, 8[, som bestr av alla tal som r strre n 3 och mindre
n 8, har ndpunkterna 3 och 8, som inte tillhr intervallet. Inter-
vallen R och har inga ndpunkter och r drfr ppna.
jmfr intervall s. 58 (figur finns dr), halvppet intervall s. 57, slutet inter-
vall s. 60, ndpunkt s. 61
3.4. Procent och promille

andel
definition kvot1 som anger frhllandet mellan en del och en helhet
exempel Andelen salt i havsvattnet r 0,03 eller 3 procent.
Andelen rstande var 4/5 eller 80 procent.
ppm
definition miljondel
exempel Andelen arsenik i jorden i staten Washington r i medeltal 7 ppm.
etymologi Termen kommer av det engelska uttrycket parts per million med
samma betydelse.
procent
definition hundradel
kommentar Procent anvnds fr att ange andelar och gra jmfrelser.
Tecknet fr procent r %. 100 % motsvarar en hel. Ett tal med
efterfljande procenttecken sgs vara skrivet i procentform.
exempel 15 % = 15/100 = 0,15.
etymologi Ordet procent har sitt ursprung i renssansens Italien: per cento fr
(p) hundra; jmfr engelskans percent. Att per- har blivit pro- kan
frklaras av den senare latinska formen pro centum fr hundra.
Procenttecknet % hrstammar likas frn 1400-talets Italien. Ur-
sprungligen var strecket horisontellt; det snedstllda strecket i den
nutida symbolen r mycket yngre.
procentenhet
definition enhet fr andelar lika med 1 procent av en (underfrstdd) helhet
exempel Ett politiskt parti som ftt 10 % av rsterna i ett val och 12 % i nsta
har kat sin rstandel med 20 procent men bara med 2 procenten-
heter.
Nr momsen p bcker snktes frn 25 % till 6 % snktes den med
19 procentenheter. Priset borde drmed ha snkts med 15,2 procent,
eftersom ((100 + 6) (100 + 25))/(100 + 25) = 0,152.
Kapitel 3. Aritmetik. Avsnitt 3.5. Potenser och logaritmer 63
procentsats
definition tal som anger antalet procent
kommentar Termen anvnds srskilt vid angivande av rnta eller avgift.
promille
definition tusendel
kommentar Promille anvnds fr att ange andel. Tecknet fr promille r %.
exempel 23 % = 23/1 000 = 0,023 = 2,3 %.
etymologi Ordet promille kommer frn det latinska uttrycket pro mille fr (p)
tusen.
3.5. Potenser och logaritmer

bas2
definition hi en potensi det tal eller uttryck som upphjs till ngot
exempel I potensen bx r b basen medan x kallas exponenten.
historia I sitt inflytelserika arbete Introductio in analysin infinitorum (1748)
kallar Euler talet b fr bas fr den logaritmfunktion som r inversen
till funktionen x 7 bx .
jmfr bas3 s. 40, exponent s. 63, potens s. 66
exponent
definition hi potensi det tal eller uttryck till vilket basen upphjs
kommentar Om exponenten r ett naturligt tal, s r exponenten lika med det
antal gnger som basen ingr som faktor i potensen.
exempel I potensen bx r x exponenten medan b kallas basen2 .
I potensen 53 = 5 5 5 frekommer faktorn 5 tre gnger; 3 r
exponent och 5 bas.
I potensen 72 r 2 exponenten; 72 = 1/72 = 1/49. I potensen
72
e r 72 = 1/49 exponent och e bas.
etymologi Termen exponent introducerades 1544 av Michael Stifel (1486 eller
1487 1567).
jmfr bas2 s. 63, potens s. 66
karakteristika
definition heltalsdelen av en logaritm
exempel Tiologaritmen fr 200 r log10 200 = lg 200 2,30103; karakterist-
ikan r 2.
Tiologaritmen fr 1/200 r lg(1/200) = lg 200 2,301 03 =
3 + 0,698 97; karakteristikan r 3. Den naturliga logaritmen fr
10 r ln 10 2,3026; karakteristikan r 2.
etymologi Ordet karaktristika kommer av det grekiska kharakteristikn knne-
mrke, srdrag.
64 Kapitel 3. Aritmetik. Avsnitt 3.5. Potenser och logaritmer
jmfr heltalsdel s. 44, mantissa s. 66

kub2
synonym kubik
definition tredje potensen av ett tal
exempel Uttrycket 43 , som kan utlsas kuben p fyra, fyra i kub, fyra
upphjt till tre eller fyra i kubik.
jmfr potens s. 66, kvadrat2 s. 64
etymologi Uttrycket frklaras av att den geometriska kubens volym r a3 , dr
a r sidans lngd. Se kub1 .
kubikrot
synonym tredjerot
definition hur ett givet tali rot i specialfallet att exponenten r 3
3
kommentar En kubikrot ur a r allts en rot till ekvationen x = a.
1
Om x r en kubikrot ur a, s r ven 2 (1 3i)x kubikrtter.
Om a 6= 0, s finns det tre kubikrtter. Om a r reellt och inte noll,
s r exakt en av dessa tre rtter
reell.
En kubikrot ur a skrivs 3 a och kan utlsas en kubikrot ur a
eller en tredje rot ur a. Om a r reellt,
s kan man (med frsiktighet
och efter att ha varskott om detta) lta 3 a beteckna den unika reella
kubikroten ur a.
3
exempel Den reella kubikroten ur 8 r 2 eftersom 2 = 2 2 2 = 8. Drutver
finns det tv rtter, nmligen 1 3i.
3
Den reella kubikroten ur 8 r 2 eftersom (2) = 8; de
vriga kubikrtterna r 1 3i.
Talet 8i har kubikrtterna 2i och 3 + i.
jmfr kub2 s. 64, kvadratrot s. 64, potens s. 66, rot s. 67
kvadrat2
definition andra potensen av ett tal
exempel Uttrycket 52 , som kan utlsas kvadraten p fem, fem i kvadrat
eller fem upphjt till tv.
etymologi Uttrycket frklaras av att den geometriska figurens area r a2 , dr a
r sidans lngd. Se kvadrat1 .
jmfr kub2 s. 64, potens s. 66
kvadratrot
definition hur ett givet tali rot i specialfallet att exponenten r 2
kommentar En kvadratrot ur a r allts en rot till ekvationen x2 = a. Ett positivt
tal har tv kvadratrtter, ty om x r en kvadratrot ur a, s r ven
x en kvadratrot, eftersom (x)2 = x2 . ven ett negativt tal har
tv kvadratrtter, men de r inte reella. Kvadratroten r allts en
mngdvrd funktion, g : R P(R), dr P(R) betecknar familjen
av alla delmngder av R. Man har allts g(4) = , g(0) = {0} och
g(25) = {5, 5}.
Ibland vet man vilket tecken en rot skall ha, och man kan d, p
grund av denna extra information, utesluta en av rtterna. Men utan
sdan tillggsinformation mste manta hnsyn till tvetydigheten.
En kvadratrot ur ett tal a skrivs a eller 2
a och kan utlsas en
rot ur a eller en kvadratrot ur a. Tecknet kallas rottecken.
Om man vet att en viss rot mste vara positiv, s kan man (med
frsiktighet och efter att ha varskott om detta) lta a beteckna just
denna rot.
Kvadratrtterna ur ett positivt heltal som inte r kvadraten p
ngot heltal r irrationella och kan ges ett nrmevrde i decimalform.
Man kan ven definiera kvadratrtterna ur ett godtyckligt kom-
plext tal.
exempel Talet 25 har kvadratrtterna 5 eftersom (5)2 = 52 = 25.
Talet 1 har tv kvadratrtter. Man vljer att beteckna en av
dem (vilken som helst) med i, och den andra r d i.
Talet 2i har kvadratrtterna (1 + i).
jmfr kubikrot s. 64, kvadrat2 s. 64, potens s. 66, rot s. 67
kvadrattal
definition tal som r kvadraten p ngot heltal
exempel 49 = 72 = 7 7.
jmfr triangeltal s. 55
kvadrera
definition berkna kvadraten p ett tal eller uttryck
exempel Att kvadrera 7 r att berkna 72 = 7 7 = 49.
etymologi Kvadrera kommer frn det latinska quadrare att gra fyrkantig.
logaritm
definition hfr ett givet tal och med avseende p en given basi exponent som
ger det givna talet nr man upphjer basen till den
kommentar Om bx = y s r x lika med b-logaritmen fr y, och man skriver
logb y = x. Man sger d med ett ldre sprkbruk att y r antilog-
aritmen fr x.
Man kallar funktionen x 7 logb x fr logaritmfunktionen med
basen b.
De vanligaste baserna r b = 2, e, 10. Logaritmer med avseende
p tv olika baser b och c r proportionella: logc y = logb y logc b.
Genom logaritmerna reduceras multiplikation till addition och di-
vision till subtraktion, vilket var en stor vinst i berkningsarbetet.
exempel Tv-logaritmen fr 8 r 3, ty 23 = 8.
historia De frsta logaritmerna berknades 1614 av John Napier (1550
1617). De var de s kallade neperska logaritmerna, som har basen
e, ocks kallade naturliga logaritmer. Senare infrde Henry Briggs
(1561 1630) de briggska logaritmerna, dr basen r 10. En mindre
del publicerades 1617; r 1624 utgavs tabeller fr talen 1 till 20 000
och 90 000 till 100 000, och luckan mellan 20 000 och 90 000 komplet-
terades r 1628 av Adriaan Vlacq (1600 1667).
etymologi Ordet logaritm r en sammansttning av grekiskans lgos frhll-
ande och arithms tal, antal. Det infrdes av Napier.
jmfr bas2 s. 63, exponent s. 63, potens s. 66
mantissa
definition brkdelen1 av en tiologaritm
exempel Tiologaritmen fr 200 r ungefr 2,301 03, s mantissan r approx-
imativt 0,301 03. Tiologaritmen fr 0,02 r exakt 4 enheter mindre
n tiologaritmen fr 200, s mantissorna r desamma. Tiologaritmen
fr 1/200 r ungefr 2,301 03, s mantissan r approximativt
0,698 97.
historia Ordet mantissa anvndes frst i denna betydelse av John Wallis 1693.
Gauss freslog att ordet skulle anvndas allmnt om brkdelen1 av
ett tal i decimalform.
etymologi Mantissa r ett latinskt ord, kanske lnat frn etruskiskan, med be-
tydelsen tillgg fr att n en nskad vikt (ett tillgg som anvndes
vid vgning fr att f vgen i balans).
jmfr karakteristika s. 63
naturlig logaritm
synonym e-logaritm, nepersk logaritm
definition logaritm med basen e = 2,7 1828 1828 . . .
kommentar Den naturliga logaritmen fr ett tal y skrivs loge y = ln y eller bara
log y.
potens
definition uttryck av formen bx
kommentar Potensen bx utlses b upphjt till x och r definierad som produkten
av x faktorer b om x r ett positivt heltal. Potensen b0 definieras som
1 nr b > 0, och bx som 1/bx nr x r ett negativt heltal.
Potensen 0x r definierad endast fr x > 0 (och r d lika med
0). Man har
lim lim bx = 0, medan lim lim bx = 1,

x0+ b0+ b0+ x0+
vilket visar att man inte kan definiera 00 som ett grnsvrde av bx
dr b, x > 0. Fr varje tal y ]0, 1[ kan vi definiera b = y 1/x och lta
x g mot noll. D gller att ocks b gr mot noll och att bx gr mot
y.
Talet b kallas bas och x exponent. Ett tal som skrivs som en
potens sgs vara skrivet i potensform.
exempel 64 = 6 6 6 6 = 1 296.
historia Heltalspotenser av en obekant upp till sjtte graden behandlades av

Diophantos (troligen p 200-talet e. Kr.).
Potenser med rationella exponenter introducerades av Nicole
Oresme (1323 1382) vid mitten av 1300-talet. Det nutida skriv-
sttet fr potenser, med exponenten upphjd, hrrr frn Descartes
1637.
etymologi Fr kvadraten av den obekanta anvnde Diophantos termen dnamis
med grundbetydelsen kraft, frmga. I Europa kom latinets potestas
kraft, potens i bruk mot slutet av 1500-talet. Potens kommer allts
sprkligt sett frn latinets potentia kraft, men historiskt ur potestas.
jmfr bas2 s. 63, exponent s. 63
rot
definition hur ett givet tal och med avseende p en given exponenti tal sdant
att det upphjt till den givna exponenten r lika med det givna talet
htill en ekvation med en obekanti lsning
kommentar Om det givna talet r a och exponenten r n, s r en rot allts en
lsning till ekvationen xn = a. Specialfall r, fr n = 2, en kvadratrot
ur a (en rot till ekvationen x2 = a) och, fr n = 3, en kubikrot ur a
(en rot till ekvationen x3 = a).
En godtycklig n-te rot ur a kan betecknas n a, dr exponenten n
kan utelmnas om den r lika med 2.
Ibland kallas ven ett nollstlle till ett polynom i en variabel fr
en rot.
exempel Talet 16 har kvadratrtterna 4 och 4, ty 42 = (4)2 = 16. Ekvat-
ionen x2 = 16 har rtterna 4 och 4.
Talet 16 har fjrdertterna 2, 2, 2i och 2i, ty 24 = (2)4 =
(2i)4 = (2i)4 = 16. Ekvationen x4 = 16 har dessa fyra rtter.
Ekvationen sin x = 0 har rtterna n, n Z.
historia Kvadratrtter frekom redan fr ver 3 000 r sedan i babylonisk och
egyptisk matematik.
etymologi Ordet rot r en versttning av latinets radix, versatt frn arabisk-
ans jidhr, som i sin tur kommer frn indisk matematik, dr sanskrit-
termen mula rot, ursprung anvndes.
Den arabiska termen anvndes av al-Khwarizm (frsta hlften av
800-talet) bde i betydelsen kvadratrot och som beteckning p den
obekanta storheten i de ekvationer som behandlades, allts i de tv
betydelser som nu angivits i definitionen ovan.
jmfr dubbelrot s. 94, kubikrot s. 64, kvadratrot s. 64, multipelrot s. 97
rotlag
definition regel fr att rkna med rtter
p
exempel a b = ab; a b = a2 b; m n a = mn a. De r alla giltiga under
lmpliga antaganden p a och b och efter tillrckliga frklaringar
avseende rottecknens mngtydighet.
tal i grundpotensform
definition tal i tiopotensform dr absolutbeloppet fr faktorn framfr tiopot-
ensen r strre eller lika med 1 och mindre n 10
exempel 5 600 = 5,6 103 ; 0,000 36 = 3,6 104 .
jmfr tal i tiopotensform s. 68
tal i tiopotensform
definition tal skrivet som ett tal gnger en tiopotens
exempel 5 600 100 = 56 102 = 0,056 105 .
tiologaritm
synonym 10-logaritm, briggsk logaritm
definition logaritm med basen 10
kommentar Eftersom man aldrig br brja en mening med en siffra eller en
matematiskt symbol, br termen 10-logaritm inte st frst i en men-
ing.
exempel Tiologaritmen fr 1 000 r 3, ty 103 = 1 000.
jmfr logaritm s. 65, naturlig logaritm s. 66
tiopotens
definition heltalspotens med basen 10
exempel 103 = 10 10 10 = 1 000.
102 = 1/102 = (1/10) (1/10) = 1/100 = 0,01.
Ngra tiopotenser har speciella namn:
Tal Potens av tio; av en miljon
miljon 106 = 1 000 000
miljard 109 = 1 000 000 000
biljon 1012 = 1 000 0002
triljon 1018 = 1 000 0003
kvadriljon 1024 = 1 000 0004
kvintiljon 1030 = 1 000 0005
sextiljon 1036 = 1 000 0006
septiljon 1042 = 1 000 0007
oktiljon 1048 = 1 000 0008
noniljon 1054 = 1 000 0009
deciljon 1060 = 1 000 00010
googol 10100
googolplex 10googol
jmfr bas2 s. 63, potens s. 66
Kapitel 4. Storheter och enheter. Avsnitt 4.1. Storheter 69
4. Storheter och enheter

4.1. Storheter
acceleration [aksefll@ra":n]
definition hastighetsndring genom tid
kommentar Eftersom hastighet r en vektor, s r accelerationen likas en vektor.
Farten kan vara konstant, d.v.s. fartndringen genom tid kan vara noll
utan att accelerationen r noll: ven om derivatan kvk0 av farten kvk
r noll, s behver inte derivatan v 0 av hastigheten v vara noll.
exempel Lngden av accelerationsvektorn hos ett fallande tungt freml nra
jordytan orsakad av jordens gravitation r 9,83 m/s2 vid polerna, men
p grund av centrifugalkraften r den mindre vid ekvatorn, 9,78 m/s2 .
En partikel som rr sig med konstant fart i en cirkulr bana har
en acceleration som pekar in mot cirkelns medelpunkt. Accelerations-
vektorns lngd r 4 2 rT 2 om cirkelns radie r r och omloppstiden
T . Man finner till exempel att jorden accelererar in mot solen med
4 2 149,47 gigameter per rkvadrat 187 km/s2 . (Men den svnger
undan, som tur r.)
area
definition storlek hos en yta
kommentar SI-enheten fr area r kvadratmeter (m2 ).
I lrobcker t.o.m. 1960-talet anvndes yta som synonym till area.
Termen areal anvnds ibland i betydelsen area nr det gller
landarea.
exempel Jordytan har en area av ungefr 5 1014 m2 . Solytan har en area som
r nstan 12 000 gnger strre, 6 1018 m2 .
etymologi Area kommer frn latinets area plan yta.
bglngd
definition lngden hos en kurva
densitet
definition massa genom volym
kommentar Densiteten anger vilken massa ett mne har i frhllande till sin
volym, och anges ofta i kg/m3 (tidigare i g/cm3 ).
Frr anvndes termerna specifik vikt och tthet fr detta be-
grepp.
exempel Kvve har densiteten 1,185 kg/m3 vid temperaturen 15 C och trycket
1 013 hPa.
Vatten har densiteten 1 000 kg/m3 .
Guld har densiteten 19 300 kg/m3 .
Jordens densitet r 5,98 1024 kg/(1,08 1021 m3 ) 5 540 kg/m3 .
etymologi Densitet kommer frn latinets densitas tthet.
70 Kapitel 4. Storheter och enheter. Avsnitt 4.1. Storheter
dimension2
definition egenskap hos en storhet uttryckt som en produkt av potenser av vissa
storheter som betraktas som fundamentala
kommentar Dimensionerna kan multipliceras och divideras enligt de vanliga pot-
enslagarna.
En storhet som r en produkt av potenser av de fundamentala
storheterna med exponenterna noll kallas dimensionsls.
exempel Man tar ofta tid, lngd och massa som fundamentala storheter. Ac-
celeration fr d dimensionen lngd genom tid i kvadrat och kraft
dimensionen lngd gnger massa genom tid i kvadrat.
Halten av dioxin i muskelktt frn fisk kan mtas i pikogram per
gram, som blir en dimensionsls enhet (lika med 1012 , miljarddels
promille).
jmfr dimensionsanalys s. 70, storhet s. 73
dimensionsanalys
definition underskning av storheters dimension2
jmfr dimension2 s. 70, storhet s. 73
effekt
definition energi genom tid
kommentar SI-enheten r watt (W).
Jorden mottar frn solen (utanfr atmosfren) 1,37 kW/m2 p en
yta vinkelrt mot strlarna. Eftersom den sfr med solen i medel-
punkten som definieras av jordbanan har en area av
4(1,494 76 1011 )2 m2 2,807 7 1023 m2 ,
r strlningens totala effekt 3,85 1026 W = 385 YW (yottawatt).
elektrisk strm
definition elektriskt laddade partiklar i rrelse
kommentar Partiklarna kan vara elektroner eller joner.
SI-grundheten fr elektrisk strm r ampere (A).
energi
definition frmga att utfra arbete
kommentar SI-enheten r joule (J).
Enligt Albert Einstein (1879 1955) r energi och materia ekvi-
valenta, och enligt hans bermda formel E = mc2 motsvarar ett kilo-
gram materia 299 792 4582 J 8,98755 1016 J 90 PJ (petajoule).
Enligt uppgift finns det fossila energireserver i jorden i form av
olja, naturgas och kol som skulle ge en energi om 3,6 1022 joule =
36 ZJ (zettajoule), vilket enligt Einsteins formel motsvarar 400 ton.
etymologi Ordet energi kommer av grekiskans enrgeia verksamhet, kraft, av
energs verksam i sin tur frn en i och rgon verk, arbete, groml.
fart
definition hastighetsvektors lngd
kommentar Hastigheten r en vektor v, och dess lngd kvk r farten.
exempel Enligt definitionen av meter frn 1983 r ljusfarten 299 792 458 m/s.
frekvens1
definition antal perioder genom tid
kommentar Frekvens kan mtas i hertz, beteckning Hz; 1 Hz = 1 s1 .
exempel Mnniskans ra kan uppfatta ljud med frekvenser mellan 20 Hz och
20 kHz.
Vxelstrmmen i vgguttagen i Europa och stra Japan har frekv-
ensen 50 Hz; i USA och vstra Japan 60 Hz.
De elektrifierade jrnvgsnten i Sverige, Norge, Schweiz, Tysk-
land och sterrike har en tredjedel s hg frekvens som vgguttagen,
allts 16 32 Hz.
En FM-sndare i Sverige kan ha en frekvens 100 MHz, motsvar-
ande en vglngd p ungefr 3 m.
Gult ljus har en frekvens omkring 521 THz, motsvarande en vg-
lngd p 575 nm.
etymologi Frekvens kommer av latinets frequentia talrikhet, stort antal, sub-
stantiv till adjektivet frequens talrik, ofta frekommande, vanlig.
jmfr frekvens2 s. 275, vinkelfrekvens s. 75
hastighet
definition tillryggalagd riktad strcka genom tid
kommentar Hastigheten r allts en vektor v och dess lngd kvk
kallas fart. Hast-
igheten kan vara en medelhastighet x(t1 )x(t0 ) /(t1 t0 ) ver tiden
frn t0 till t1 , eller en momentanhastighet, derivatan x0 (t) av lget
x(t).
jmfr momentanhastighet s. 72
information
definition hinom informationsteorini storhet som ger oss mjlighet att vlja
kommentar Information mts i enheterna bit och byte.
kraft
definition rrelsemngds tidsderivata
kommentar En kraft r, liksom en rrelsemngd, en vektor, d.v.s. den har bde
storlek och riktning. En kraft skild frn noll ger en partikel en ac-
celeration skild frn noll och med samma riktning.
SI-enheten fr kraft r newton (N).
ljusstyrka
definition frekvensanpassad effekt hos en ljusklla
kommentar SI-grundenheten fr ljusstyrka r candela (cd).
lngd
definition storlek hos en kurva
exempel SI-grundenheten fr lngd r meter (m).
En cirkel med radie r har lngden 2r.
Avstndet mellan tv kolatomer i en diamant r 1,54 1010 m =
154 pm (pikometer).
Vglngden fr gult ljus r ungefr 5,75 107 m = 575 nm (nano-
meter).
Jordens diameter vid ekvatorn r 1,275632 107 m =
12,275632 Mm (megameter), medan solens r cirka 1,4 109 m =
1,4 Gm (gigameter).
Medelavstndet mellan solen och jorden r 1,494 76 1011 m =
149,476 Gm.
Vintergatans diameter r ungefr 1021 m = 1 Zm (zettameter).
Det synliga universums diameter uppskattas till 20 miljarder ljus-
r 2 1026 m = 200 Ym (yottameter).
jmfr lngd hos en vektor s. 256
massa
definition egenskap hos en materiell kropp1 som r ett mtt p dess motstnd
mot rrelsendringar och dess attraktion till andra kroppar1
kommentar Massan hos en kropp manifesteras bde som trghet under accelerat-
ion och som tyngd i ett gravitationsflt. I det senare fallet talar man
om kroppens vikt1 .
SI-enheten fr massa r kilogram (kg).
exempel En elektron har massan 9,1 1031 kg, en proton 1,67 1027 kg =
1,67 yg (yoktogram).
Jordens massa inklusive atmosfren r 5,98 1024 kg, solens
2 1030 kg. (Man kan sga att dessa massor r 5,98 zettaton re-
spektive 2 000 yottaton, men vid rkning mste man d komma ihg
att zettaton och yottaton inte r SI-enheter.)
Det synliga universums massa uppskattas till mellan 1053 och
1060 kg, motsvarande ungefr 1083 till 1090 elektronmassor.
momentanhastighet
definition hastighet vid en given tidpunkt
kommentar Om lget vid tiden t r x(t), s r momentanhastigheten derivatan
x0 (t) vid tiden t, grnsvrdet av medelhastigheten ver ett tidsinter-
vall [t, s] eller [s, t] nr dettas lngd gr mot noll.
jmfr hastighet s. 71
mtetal
definition tal som anger hur stor en viss storhet r uttryckt i en viss enhet
exempel Ett mjlpaket vger 2 kg. Hr r storheten paketets massa, enheten
r kilogram (kg) och mtetalet r talet 2.
jmfr enhet s. 77, storhet s. 73, storhetsvrde s. 74
rymdvinkel
definition kon1 i det tredimensionella rummet
Rymdvinkel.
exempel Vid Venuspassagen 2004-06-08 hade Venus en vinkeldiameter p

57,800 och solen 310 30,800 . Solens vinkeldiameter var allts 32,71
gnger Venus, och Venus tckte en rymdvinkel som var 1/1070 av
solens, varfr solljuset frsvagades till 99,9 % av sitt vanliga vrde.
rrelsemngd
definition produkt av massa och hastighet
kommentar En rrelsemngd r, liksom en hastighet, en vektor, d.v.s. den har
bde storlek och riktning. Dess storlek mts i m kg/s.
storhet
synonym kvantitet
definition egenskap hos ett freml eller en freteelse som kan mtas, jmfras
eller berknas
kommentar Storheter kan adderas och subtraheras endast om de har samma
dimension2 . De kan dremot multipliceras och divideras ven om
de har olika dimension2 . Man kan bilda homogena polynom av stor-
heter, men fr andra funktioner, som sinus och cosinus, kan man
endast definiera deras vrden fr dimensionslsa storheter.
historia Av alla mjliga divisioner har tv ftt speciella namn i skolmatem-
atiken: innehllsdivision, som r division nr dividenden och di-
visorn har samma dimension2 och allts kvoten r dimensionsls;
samt delningsdivision, som r division nr divisorn r dimensions-
ls och allts kvoten fr samma dimension2 som dividenden. Skol-
verstyrelsens utredning i skolfrgor nummer 5, Terminologi, beteckn-
ingsstt och uppstllningstyper i den elementra matematikundervis-
ningen (1961), underknde termen innehllsdivision och angav att
endast division skall anvndas fr operationen.
exempel Lngd, hjd, temperatur och vinkel r storheter.

En serpentin r 1 cm bred och 5 m lng. Dess omkrets r d
2(1 cm + 5 m) = 2(0,01 + 5) m = 10,02 m (addition r mjlig, men
endast sedan enheterna gjorts lika). Dess area r
1 cm 5 m = 5 cm m = 5 dm2
(multiplikation r mjlig).
En kropp faller fritt. Accelerationen r 9,8 m/s2 . Under 4 sekund-
er kar dess hastighet med 4 9,8 s m/s2 = 39,2 m/s (acceleration
gnger tid ger fart).
En bil accelererar frn 0 km/h till 100 km/h p 9,8 sekunder. Ac-
celerationen under denna tid r d i medeltal 100/9,8 km h1 s1
2,8 m s2 (hastighet genom tid ger acceleration).
En jrnplt till ett fartyg r 12 mm tjock. Eftersom jrnets dens-
itet r 7 870 kg/m3 , s blir pltens massa genom arean 7 8700,012 m
kg/m3 = 94,44 kg/m2 .
Femtioperidisk vxelstrm kan beskrivas av en sinussvngning,
sin(2t), dr r frekvensen, lika med 50 Hz, och t r tiden. Pro-
dukten 2t har dimensionen2 frekvens gnger tid, och r allts di-
mensionsls, vilket gr att man kan ta sinus av den.
Fyra personer skall dela p tolv pplen. Det blir 12 pplen genom
4 = 3 pplen (delningsdivision). Till hur mnga rcker tolv pplen
om var och en skall f tv? Det blir 12 pplen genom 2 pplen = 6
(innehllsdivision). Men det r tydligare att skriva 12 pplen genom 4
personer = 3 pplen per person respektive 12 pplen genom 2 pplen
per person = 6 personer.
jmfr dimension2 s. 70, dimensionsanalys s. 70, storhetsvrde s. 74
storhetsvrde
definition vrde som en storhet antar
kommentar Ett storhetsvrde kan uttryckas som produkten av ett mtetal och en
enhet. En mer vardaglig benmning fr storhetsvrde r mtvrde.
exempel Ett bords hjd r 0,74 m. Hr r storheten hjd, storhetsvrdet
0,74 m, mtetalet 0,74 och enheten m (meter).
jmfr enhet s. 77, mtetal s. 72, storhet s. 73
substansmngd
definition mngd materia uttryckt som antal partiklar
kommentar Enheten fr substansmngd r mol, med beteckningen mol.
temperatur
definition egenskap hos materia som terger dess kinetiska energi
kommentar Den kinetiska energin r den samlade rrelseenergin hos alla ingende
partiklar.
SI-grundenheten fr temperatur r kelvin (K).
Kapitel 4. Storheter och enheter. Avsnitt 4.2. Enheter 75
tid
definition fundamental egenskap hos vrlden som r en ndvndig frutsttning
fr att ngot skall kunna hnda
exempel SI-enheten fr tid r sekund.
Sedan urminnes tid anvnds dygnet och ret som tidsenheter.
Det r den tid det tar fr jorden att rotera ett varv i frhllande till
solen, respektive den tid det tar fr jorden att g ett varv runt solen.
Gult ljus har en frekvens p 5,21 1014 Hz (hertz), d.v.s. varje
svngning tar 1,92 1015 s = 1,92 fs (femtosekunder).
Universums lder uppskattas till mellan 12 och 14 miljarder r,
ungefr 4 1017 s = 400 Ps (petasekunder).
vikt1
definition massa manifesterad som attraktionskraft
vinkelfrekvens
definition vinkelfrndring genom tid
kommentar Vinkelfrekvensen kan mtas i radianer per sekund, rad/s. En axel
som roterar med 1 varv per sekund har en vinkelfrekvens p 2 rad/s.
Vxelstrm i Europa och stra Japan kan beskrivas med en sinus-
svngning sin(2t) = sin(t), dr frekvensen1 r = 50 Hz och
vinkelfrekvensen = 100 rad/s.
volym
definition storlek hos en kropp1
exempel SI-enheten fr volym r kubikmeter, m3 .
En lskedrycksburk kan rymma en volym om 330 000 mm3 =
330 cm3 = 330 ml = 33 cl = 3,3 dl = 0,33 dm3 = 0,33 l = 0,000 33 m3 .
Jordens volym r ungefr 1,08 1021 m3 ; solens drygt en miljon
gnger strre, ungefr 1,4 1027 m3 .
etymologi Volym kommer av latinets volumen bokrulle, bildat av volvere att
rulla. Betydelsen rymd som en kropp upptar fanns inte i latinet;
den uppstod i franskan.
jmfr kubikmeter s. 79
4.2. Enheter
ampere
definition enhet fr elektrisk strm lika med den strm som nr den passerar
genom tv raka parallella ledare med ondlig lngd och en meters
avstnd frn varandra ger upphov till en kraft p 2107 N/m mellan
dem
kommentar Ampere r en av SI-systemets sju grundenheter.
etymologi Enheten ampere r uppkallad efter Andr-Marie Ampre (1775
1836).
76 Kapitel 4. Storheter och enheter. Avsnitt 4.2. Enheter
areaenhet
definition enhet fr att ange arean hos en yta
kommentar I allmnsprket frekommer ven benmningen ytenhet. En fr-
kortning som frekommer i skolbckerna r a.e. Den anvnds vid
areaberkningar i koordinatsystem d axlarna r utan angiven enhet.
exempel SI-enheten r kvadratmeter (m2 ). Andra enheter r kvadratkilometer
(km2 ), hektar (ha, lika med 10 000 m2 ; mest anvnt fr att ange ker-
areal), tunnland (14 000 kvadratalnar = 56 000 svenska kvadratfot,
ungefr lika med 4 936 m2 , en ldre enhet fr att ange kerareal).
bit1 ["bIt:], plural bit

definition enhet fr information lika med den information som behvs fr att
vlja mellan tv lika sannolika mjligheter
kommentar Den information som ligger i en bokstav i det svenska alfabetet r
hgst lika med 5 bit, eftersom fem binra siffror rcker fr att koda
32 bokstver och drfr ven fr 29 bokstver. Om man kodar stora
mngder text kan man spara minnesutrymme genom att ge a en
kortare kod n q, frutsatt att det handlar om svenska, dr a r
vanligare n q alla bokstver r inte lika sannolika.
exempel En verfringshastighet mellan tv datorer kan vara 6 megabit per
sekund (6 Mb/s).
etymologi Ordet bit r troligen en sammandragning av den engelska termen
binary digit eller binary unit och infrdes 1946 av John W. Tukey
(1915 2000).
jmfr bit2 s. 76, byte s. 76, information s. 71
bit2 ["bIt:], plural bitar ["bIt:ar]
definition binr siffra
kommentar De binra siffrorna skrivs vanligen 0 och 1.
etymologi Samma som fr bit1 .
jmfr bit1 s. 76, byte s. 76, information s. 71
byte ["bajt]; plural byte
definition enhet fr information, oftast lika med 8 bit1
kommentar En byte tillter oss att vlja mellan 28 = 256 olika mjligheter.
Termen syftar ocks p ett block av bit2 som av datorn behandlas
som en kod fr ett tecken.
jmfr information s. 71, bit1 s. 76
candela
definition enhet fr ljusstyrka lika med styrkan i en given rikting frn en klla
som utsnder monokromatisk strlning med frekvensen1 5,40 1014
hertz och vars strlningstyrka i denna riktning r 1/683 watt per
steradian
kommentar Candela r SI-grundenheten fr ljusstyrka och betecknas cd.
enhet
synonym mttenhet
definition faststllt vrde som anvnds fr att numeriskt uttrycka storhets-
vrden
kommentar Enheter har ofta en standardiserad beteckning.
Tidigare sade man ibland sort.
exempel Meter, sekund, kilogram, joule, ampere.
jmfr storhetsvrde s. 74
enhetsbyte
definition vergng frn en enhet till en annan fr samma storhet
kommentar Tidigare sade man ibland sortomvandling.
exempel En area som angivits i hektar kan rknas om till kvadratmeter.
En temperatur som angivits i grader Fahrenheit kan rknas om
till grader Celsius.
enhetssystem
definition system av enheter fr flera storheter
kommentar Det finns flera olika enhetssystem. I bl. a. Europa r SI-systemet det
vanligaste.
jmfr SI-enhet s. 84
gon
synonym nygrad
definition vinkelenhet lika med 1/400 av ett varv
grad1
definition vinkelenhet lika med 1/360 av ett varv
kommentar Grad betecknas .
historia Indelningen i 360 grader har sitt ursprung i babylonisk astronomi
frn det frsta rtusendet f. Kr.
etymologi Grad kommer frn latinets gradus steg.
jmfr radian s. 84
grad Celsius
definition enhet fr temperatur lika med 1 kelvin men med skalan frskjuten s
att 0,01 C r temperaturen fr vattnets trippelpunkt
kommentar Trippelpunkten r den temperatur vid vilken det rder balans mellan
de tre aggregationsformerna is, vtska och gas (nga).
Frskjutningen av skalan gr att vattnets fryspunkt blir 0 C och
vattnets kokpunkt blir 100 C. Drfr blir alla mtvrden i grader
Celsius exakt 273,15 mindre n i kelvin.
Grad Celsius betecknas C.
En grad Fahrenheit r en hundrattiondedel av temperatur-

differensen mellan vattnets kokpunkt (212 F) och dess fryspunkt
(32 F).
En grad Reamur r lika med en ttiondedel av temperatur-
differensen mellan vattnets kokpunkt (80 R) och dess fryspunkt
(0 R).
historia Ursprungligen definierade Celsius skalan s att 0 C var kokpunkten
fr vatten och 100 C var fryspunkten vid normalt tryck. Skalan
vndes sedan till den nu anvnda.
etymologi Enheten grad Celsius r uppkallad efter Anders Celsius (1701 1744),
astronom i Uppsala.
grundenhet
definition enhet i ett enhetssystem frn vilken andra enheter kan definieras
kommentar En grundenhet har genom konvention fastlagts som sdan men kan
sjlv vara hrledd frn andra grundenheter.
exempel Sekund och kilogram r SI-grundenheter. Meter r hrledd frn en-
heten sekund, men r nd enligt en konvention en SI-grundenhet.
Likas r ampere en SI-grundenhet, men hrledd av sekund, meter
och kilogram.
jmfr enhetssystem s. 77, hrledd enhet s. 78
hrledd enhet
definition enhet i ett enhetssystem bildad med hjlp av dess grundenheter
kommentar Fr en hrledd enhet utan eget namn anvnds en beteckning som
bildas i enlighet med hur storheten har bildats. Division av storheter
utlses genom, medan division av enheter utlses per.
exempel Enheten kubikmeter (m3 ) r hrledd frn grundenheten meter (m).
joule
definition enhet fr energi, lika med 1 kgm2 /s2
kommentar Joule r en SI-enhet; 1 joule r lika med 1 newtonmeter = 1 watt-
sekund = 1 coulombvolt.
Tidigare anvndes ofta energienheten kalori, srskilt fr energi-
innehll i mat. Numera anvnds ven joule i detta sammanhang.
Enligt en av flera definitioner r en kalori lika med 4,1868 J.
En annan enhet fr energi r elektronvolt (eV), den energi som
fordras fr att flytta en elektron ver en potentialskillnad p 1 V;
1 eV = 1,602 1019 J. Elektronens vilomassa motsvarar 511 000 eV.
exempel Kolhydrater innehller cirka 4 000 kalorier per gram. En vuxen mn-
niska behver ungefr 3 000 000 kalorier per dygn, motsvarande 145
watt.
etymologi Enheten joule r uppkallad efter fysikern James Prescott Joule
(1818 1889). Kalori har bildats av latinets calor vrme.
jmfr watt s. 85
kelvin
definition temperaturenhet fr temperatur definierad s att 0 K r den absoluta
nollpunkten och vattnets trippelpunkt fr temperaturen 273,16 K
kommentar Kelvin r SI-enheten fr temperatur och betecknas K.
Fr temperaturdifferenser gller att en kelvin r lika stor som en
grad Celsius.
etymologi Enheten kelvin r uppkallad efter William Thomson, 1st Baron Kelvin
(1824 1907).
kilogram
definition enhet fr massa lika med massan av den internationella kilogram-
prototypen
kommentar Kilogram betecknas kg.
Kilogramprototypen frvaras i Pavillon de Breteuil i Svres nra
Paris. Kilogram r den enda av SI:s grundenheter som fortfarande
definieras med hjlp av en prototyp. Man vervger att infra en ny
definition, som bygger p en naturkonstant.
jmfr massenhet s. 80
kubikmeter
definition volymenhet lika med volymen hos en kub med 1 meter lnga sidor
kommentar Kubikmeter betecknas m3 .
kvadratmeter
definition areaenhet lika med arean hos en kvadrat med 1 meter lnga sidor
kommentar Kvadratmeter betecknas m2 .
ljusr
definition lngdenhet lika med den strcka ljuset tillryggalgger p ett r
kommentar Ett ljusr r ungefr lika med 9,46 1015 m = 9,46 Pm (petameter).
lngdenhet
definition enhet fr att ange lngden av en kurva
kommentar Termen kan frkortas l.e. Den anvnds vid lngdberkningar i ko-
ordinatsystem d axlarna r utan angiven enhet.
exempel SI-grundenheten r meter (m). Andra lngdenheter r ngstrm (lika
med 1010 meter); nanometer (nm); millimeter (mm); centimeter
(cm); tum (olika i olika lnder); fot; aln; famn; kilometer (km); verst
(olika i olika lnder); engelsk mil; sjmil, nautisk mil eller distans-
minut (numera r dessa tre definierade s att de r lika); s kallad
svensk mil (anvnds endast i Sverige och Norge); vriga multipler av
meter ssom megameter (Mm), gigameter (Gm), petameter (Pm);
ljusr; parsek.
massenhet
definition enhet fr att ange massan hos en kropp1
kommentar En tidigare benmning var viktenhet.
exempel SI-grundenheten r kilogram (kg). Andra enheter som anvnds r
mikrogram (g), milligram (mg), gram (g), hektogram (hg), ton.
meter
definition lngdenhet lika med lngden av den strcka som ljuset tillryggalgger
i vakuum under tiden 1/299 792 458 sekund
kommentar Meter r en SI-grundenhet och betecknas m.
etymologi Meter kommer av grekiska mtron mtt.
mol
definition enhet fr substansmngd lika med antalet atomer i 12 gram kol 12
kommentar Antalet atomer i 12 g kol 12 kallas Avogadros tal (efter Amadeo
Avogadro, 1776 1856) och r ungefr lika med 6,022 141 5 1023 .
Partiklarna kan vara atomer, molekyler, joner, elektroner, andra part-
iklar eller partikelgrupper.
Enheten mol r en grundenhet i SI-systemet och beteckas mol.
multipelenhet
definition enhet som r en tiopotens av en SI-enhet eller en tillggsenhet
kommentar Enheten kilogram intar en srstllning eftersom namnet innehller
ett prefix trots att det avser en grundenhet.
exempel Deciliter (dl), centimeter (cm), megawatt (MW).
jmfr SI-enhet s. 84, tillggsenhet s. 85
multipelprefix
definition prefix som anvnds fr att skapa multiplar av enheter
kommentar Det finns prefix bde fr decimala och binra multipler.
Prefix fr decimala multipler (negativa exponenter)
Benmning Definition Exempel

Beteckning Potens av tio; av tusen Benmningens ursprung
yokto- en kvadriljondel En proton vger 1,67 yg.
y 1024 = 1 0008 Grekiska okto tta; latinska
octo tta
zepto- tusen kvadriljondelar
z 1021 = 1 0007 Latinska sept- sju-
atto- en triljondel
a 1018 Danska atten arton
femto- tusen triljondelar 1 fs = 1015 sekunder
f 1015 Danska femten femton
piko- en biljondel 1 pF = 1012 farad
p 1012 Italienska piccolo liten, kanske
med std av finska pikku liten.
nano- 0,000 000 001, en miljarddel 1 ns = 109 sekunder
n 109 Grekiska nnos dvrg
mikro- 0,000 001, en miljondel 1 m = 106 meter
106 Grekiska mikrs liten
milli- 0,001, en tusendel 1 mm = 0,001 meter
m 103 Latinska mille tusen
centi- 0,01, en hundradel 1 cm = 0,01 meter
c 102 Latinska centum hundra
deci- 0,1, en tiondel 1 dl = 0,1 liter
d 101 Latinska decem tio
Prefix fr decimala multipler (positiva exponenter)

Benmning Definition Exempel
Beteckning Potens av tio; av tusen Benmningens ursprung
deka- 10, tio gnger 1 dam = 10 meter
da 101 Grekiska dka tio
hekto- 100, hundra gnger 1 hg (ett hekto) = 0,1 kilogram
h 102 Grekiska hekatn hundra
kilo- 1 000, tusen gnger 1 kg (ett kilo) = 1 000 gram
k [Ci;lU- ] 103 Grekiska khlioi tusen
mega- 1 000 000, en miljon gnger 1 MW = 106 watt
M 106 Grekiska mgas stor
giga- en miljard gnger 1 GW = 109 watt
G 109 Grekiska ggas gigant, jtte
tera- en biljon gnger 1 TWh = 1012 watt-timmar =
T 1012 3,6 PJ, motsvarande 40 g.
[te;ra-] Grekiska tras monster, ngot
mycket stort
peta- tusen biljoner gnger Universums lder uppskattas till
P 1015 = 1 0005 400 Ps. 1 kg materia motsvarar
ungefr 90 PJ.
Grekiska pnte fem
exa- en triljon gnger Avstndet till Betelgeuze r
E 1018 = 1 0006 ungefr 4 Em.
Grekiska hex sex
zetta- tusen triljoner gnger Vintergatans diameter r ungefr
Z 1021 = 1 0007 1 Zm.
De fossila energireserverna p
jorden anses motsvara 36 ZJ.
Italienska sette sju
yotta- en kvadriljon gnger Det knda universums diameter
Y 1024 = 1 0008 r ungefr 200 Ym. Solen strlar
ut 385 YW.
Italienska otto tta
etymologi Prefixen peta-, exa-, zetta-, zepto-, yotta-, yokto- har sitt ursprung
i orden fr fem, sex, sju och tta i olika sprk, framfrallt grekiska,
vilket frklaras av att deras vrde motsvarar heltalspotenser av tusen.
De har dock modifierats fr att inte frvxlas med andra vanliga
termer: exameter 6= hexameter.
Prefix fr binra multipler

Information och minneskapacitet mts i bit och byte. Eftersom datorerna arbetar
binrt, r prefixen kilo-, mega- etc. fr decimala multipler olmpliga. I stllet
anvnder man potenser av 2, som 210 = 1 024 103 , kallad kibi-, och 220 =
1 048 576 106 , kallad mebi-. Dessa r ngot strre n kilo- och mega-, och
motsvarande relativa fel blir allt strre ju hgre upp man kommer. Det finns en
internationell standard (CEI 60027-2, IEC 60027-2), dr dessa prefix fr binra
multipler har ftt benmningar och beteckningar enligt fljande tabell.
Benmning Potens av 1 024 = 210

Beteckning
kibi- 1 024
Ki
mebi- 1 0242 = 1,048 576 106
Mi
gibi- 1 0243 1,074 109
Gi
tebi- 1 0244 1,100 1012
Ti
pebi- 1 0245 1,126 1015
Pi
exbi- 1 0246 1,153 1018
Ei
Detta innebr till exempel att 1 gibibyte r lika med 1 073 741 824 byte (1 GiB =
1,073 741 824 GB), d.v.s. 1 gibibyte r ungefr 7,4 procent strre n en gigabyte,
medan 1 exbibyte r mer n 15 procent strre n en exabyte.
newton
definition enhet fr kraft lika med den kraft som ger en massa p 1 kilogram
en acceleration av 1 meter per sekundkvadrat; 1 N = 1 m kg/s2
etymologi Enheten newton r uppkallad efter Isaac Newton (1642 1727).
parsek
definition lngdenhet lika med det avstnd varifrn jordens avstnd frn solen
upptar en bgsekund
kommentar Eftersom jordens medelavstnd frn solen r 1,494 76 1011 m s blir
1 parsek = 1,494 76 1011 / sin 100 m
1,494 76 1011 60 60 360/(2) m 3,08 1016 m = 30,8 Pm (peta-
meter), ungefr lika med 3,26 ljusr.
etymologi Ordet parsek r en sammandragning av parallaxsekund.
prefix
definition betydelsebrande orddel som placeras fre ordroten och som vanligen
inte kan frekomma som sjlvstndigt ord
etymologi Prefix kommer av latinska praefixum (ngot som r) fst framfr.
jmfr multipelprefix s. 81
radian
definition vinkelenhet definierad som den vinkel en cirkelbge av samma lngd
som radien upptar sedd frn cirkelns medelpunkt
kommentar En radian r lika med 180/ grader, approximativt 57,3 . Radian r
en SI-enhet och betecknas rad. Ett varv r 2 rad.
historia Att mta vinklar med bgmtt frekom redan hos Ptolemaos under
100-talet e. Kr. Keralaskolan 13501550 bestmde serieutveckling-
arna fr sinus och cosinus och anvnde d bgmtt fr vinklar.
etymologi Radian kommer frn latinets radius liten stav, strle, eker, radie.
Termen anvndes i sin nuvarande betydelse frsta gngen i tryck r
1873 av James Thomson (1822 1892).
jmfr grad1 s. 77, varv s. 85
rymdvinkelenhet
definition enhet fr att ange storleken hos en rymdvinkel
kommentar Hela himlavalvet har en area av 4 sr, vilket r 4(180/)2 kvadrat-
grader = 129 600/ kvadratgrader 41 253 kvadratgrader.
exempel Steradian, kvadratgrad.
sekund
definition tidsenhet lika med varaktigheten av 9 192 631 770 perioder fr den
strlning som motsvarar vergngen mellan de tv hyperfinniverna
i grundtillstndet hos atomen cesium 133
kommentar Sekund r en SI-grundenhet och betecknas s.
historia Historiskt sett har en sekund definierats som 1/60 av en minut, som
r 1/60 av en timme, som i sin tur r 1/24 av ett dygn. Eftersom
jorden roterar allt lngsammare, duger inte denna definition inom
fysiken.
SI-enhet
definition enhet i det internationella enhetssystemet SI (Systme International
dUnits)
kommentar SI bestr av sju grundenheter och ett antal hrledda enheter. Grund-
enheterna i SI-systemet r meter (m) fr lngd, kilogram (kg) fr
massa, sekund (s) fr tid, ampere (A) fr elektrisk strm, kelvin (K)
fr temperatur, mol (mol) fr substansmngd och candela (cd) fr
ljusstyrka.
jmfr hrledd enhet s. 78
steradian
definition rymdvinkelenhet lika med den rymdvinkel med spets i sfrens medel-
punkt som upptas av 1 areaenhet p en sfr med radie 1 lngdenhet
kommentar En steradian r lika med 1/(4) av den rymdvinkel som upptas av
hela sfren frn en punkt inne i sfren och drfr lika med (180/)2
3 282,8 kvadratgrader. Steradian r en SI-enhet och har beteckningen
sr.
exempel Mnen har en vinkeldiameter p omkring 300 sedd frn jorden och
upptar allts en rymdvinkel om ungefr (0,25)2 0,196 kvadrat-
grader eller 0,000 06 sr.
etymologi Steradian r en sammansttning av grekiska steres solid, tredi-
mensionell och radian (se detta ord).
tidsenhet
definition enhet fr att ange tid
exempel SI-grundenheten r sekund. Andra enheter som anvnds r minut
(min), timme (h), dygn (d), vecka, mnad, r.
tillggsenhet
definition enhet som inte ingr i SI men som valts ut att anvndas tillsammans
med SI-enheterna
exempel Kilowattimme (kWh) r tillggsenhet fr energi lika med 3,6 MJ,
motsvarande en massa av omkring 40 ng.
Liter (dm3 ) r tillggsenhet till SI-enheten kubikmeter (m3 ).
varv
definition enhet fr plana vinklar lika med den vinkel en cirkel upptar frn en
punkt inne i cirkeln
kommentar Ett varv r 360 grader och lika med 2 radianer (360 = 2 rad).
vinkelenhet
definition enhet fr att ange storleken hos en plan vinkel
exempel Sekund (bgsekund), minut (bgminut), militrt streck (i Sverige lika
med 1/6 300 varv, ungefr 1 milliradian), gon (lika med 0,9 grader),
grad, radian, varv.
historia Indelningen i minuter och sekunder anvndes inom grekisk trigono-
metri och astronomi under antiken. Den har sitt ursprung i baby-
loniernas sexagesimala talsystem och introducerades under 1100-talet
i Europa genom arabisk frmedling.
etymologi Latinets pars minuta den frminskade delen och (pars minuta) se-
cunda den andra (frminskade delen) r versttningar frn mot-
svarande arabiska termer.
volymenhet
definition enhet fr att ange volymen av en kropp1
kommentar Termen kan frkortas v.e.
exempel Kubikmeter (m3 ), liter (l), skppa (gammal svensk volymenhet fr
spannml ungefr lika med 25,35 liter).
watt
definition enhet fr effekt, lika med 1 joule per sekund
jmfr joule s. 78
86 Kapitel 4. Storheter och enheter. Avsnitt 4.3. Mtning
4.3. Mtning
fel
synonym absolut fel
definition differensen mellan ett nrmevrde och det exakta vrdet
kommentar Ett fel kan vara positivt eller negativt. Vissa kllor rknar dock
endast med absolutbeloppet av differensen.
exempel Om det exakta vrdet r 1/7 och nrmevrdet 0,142 857, s r felet
lika med 0,142 857 1/7, som r negativt.
jmfr avrundningsfel s. 36, relativt fel s. 86
felgrns
definition uppskattning av ett fels maximala absolutbelopp
mtfel
definition fel hos uppmtta vrden
kommentar Mtfel kan t. ex. bero p brister i mtinstrumentet, strning i den
omgivning dr mtningen grs och ouppmrksamhet eller okunnighet
hos den som utfr mtningen.
jmfr systematiskt fel s. 280
noggrannhet
definition mtt p hur vl ett nrmevrde terger det exakta vrde som det
representerar
exempel Kvadratrtterna ur 7 r med sex siffrors noggrannhet 2,645 75.
nrmevrde
synonym approximativt vrde
definition ungefrligt vrde
kommentar Nrmevrden skrivs vanligen i decimalform. De flesta uppmtta
vrden r nrmevrden.
exempel Ett nrmevrde fr talet r 3,14.
jmfr exakt vrde s. 37
relativt fel
definition kvoten av fel och nrmevrde
kommentar Relativt fel anges ofta i procent.
exempel Om en vg visar 20 gram fr ett brev som vger 19 gram, s r det
relativa felet (20 19)/20 % = 5 %.
Om approximeras med 3,141 6 (fyra korrekta decimaler), s r
det relativa felet mindre n 0,000 24 %.
Kapitel 5. Algebra. Avsnitt 5.1. Allmnt 87
5. Algebra
5.1. Allmnt
algebra2
definition mngd frsedd med tre operationer, addition, multiplikation och
multiplikation med skalr, som gr den till en ring under de tv frsta
och ett vektorrum under den frsta och den tredje operationen
jmfr algebra1 s. 11
algebraiskt uttryck
definition uttryck som innehller tal och variabler frenade med algebraiska
operationer
algebrans fundamentalsats
definition den sats som sger att varje polynom av grad minst 1 och med kom-
plexa koefficienter har minst ett nollstlle
kommentar Satsen r en existenssats; den sger ingenting om hur man i praktiken
kan bestmma rtter till algebraiska ekvationer.
En fljd av denna sats och faktorsatsen r att varje polynom
kan faktoriseras i en produkt av frstagradsfaktorer om man tillter
komplexa koefficienter.
historia Gauss publicerade satsen r 1799.
jmfr faktorsatsen s. 88, restsatsen s. 91
associativa lagen
definition den rknelag fr addition och multiplikation som sger att
(a + b) + c = a + (b + c) och att (ab)c = a(bc)
kommentar En operation som uppfyller den associativa lagen sges vara as-
sociativ. Motsvarande lag gller inte fr subtraktion och division:
(a b) c 6= a (b c) och (a/b)/c 6= a(b/c) i allmnhet; dremot fr
till exempel union och snitt av mngder: (A B) C = A (B C);
(A B) C = A (B C).
etymologi Associativ r en modern adjektivavledning till det latinska verbet
associare att frena, att sammanfra.
biliner
definition liner1 i vart och ett av tv argument nr det andra hlles konstant
exempel Produkten av tv reella tal r en biliner form p R R.
Funktionen b(x, y) = 3x1 y1 +5x2 y1 +8x2 y2 r biliner p R2 R2 .
Den r liner i (x1 , x2 ) nr (y1 , y2 ) hlles fix, och liner i (y1 , y2 ) nr
(x1 , x2 ) r fix.
binom
definition polynom som bestr av endast tv termer
88 Kapitel 5. Algebra. Avsnitt 5.1. Allmnt
etymologi Binom kommer frn medeltidslatinets binomium ngot som har tv

namn. Det r en sammansttning av latinets bi- tv- och nomen
namn.
jmfr monom s. 90
distributiva lagen
definition den rknelag som sger att a(b + c) = ab + ac och (a + b)c = ac + bc
kommentar Nr denna lag gller sger man att multiplikationen r distributiv
ver additionen.
exempel Snittoperationen r distributiv ver unionsoperationen, A(B C) =
(A B) (A C), och omvnt, A (B C) = (A B) (A C).
etymologi Distributiv kommer frn det latinska uttrycket distributivus som fr-
delar.
faktorsatsen
definition den sats som sger att ett tal a r ett nollstlle till ett polynom p(x)
om och endast om x a r en delare till p(x)
jmfr algebrans fundamentalsats s. 87, delare s. 30, restsatsen s. 91
gemensam faktor i polynom

definition hi tv eller flera polynomi polynom som de givna polynomen r del-
bara med
gemensam multipel av polynom

definition hav tv eller flera polynomi polynom som r en multipel av vart och
ett av de givna polynomen
grad2
definition hhos ett monomi summan av exponenterna hos de ingende vari-
ablerna;
hhos ett polynomi maximum av de ingende monomens grader
exempel Monomet 3x5 har graden 5; monomet x2 y 3 z 2 har graden 2+3+2 = 7.
Polynomet 3x5 + 4x4 + 7x2 har graden 5 4 2 = 5; polynomet
2x y z + 7xy 5 z 3 har graden (3 + 2 + 5) (1 + 5 + 3) = 10 9 = 10.
3 2 5
etymologi Se grad1 .
jmfr exponent s. 63
grupp
definition matematisk struktur bestende av en mngd och en operation som r
associativ, dr det finns ett neutralt element, och dr varje element
har en invers
kommentar Om operationen r kommutativ s kallas gruppen kommutativ eller
abelsk. I s fall skrivs operationen ofta som addition, annars som
multiplikation.
exempel Heltalen under addition: det neutrala elementet r 0, inversen till n

r n.
De nollskilda komplexa talen, C = C = C r {0}, under multi-
plikation: det neutrala elementet r 1, inversen till z r 1/z.
De icke-singulra (2 2)-matriserna under multiplikation: det
neutrala elementet r matrisen (10 01 ); inversen till (ac bd ) r
d b
(c a )/(ad bc).
historia Den tidigaste anvndningen av grupper omfattade konkreta exempel:
grupper av permutationer av rtterna till ekvationer. variste Galois
(1811 1832) analyserade dem i sina studier av lsbarheten av ekvat-
ioner, men hans arbete publicerades frst 1846. En generell definition
av ndliga grupper lades fram 1854 av Arthur Cayley (1821 1895),
men det var frst mot slutet av 1800-talet som ondliga grupper be-
handlades.
etymologi Valet av ordet frklaras av att en grupp r en samling av element
(individer) som hr ihop. Termen infrdes av Galois (franska groupe).
jmfr kropp2 s. 90, ring s. 91
invers1
definition htill ett givet elementi element som kombinerat med det givna ele-
mentet ger det neutrala elementet
kommentar I definitionen frutstts att man har en tvstllig operation fr vilken
det finns ett neutralt element.
En hgerinvers till x r ett element y sdant att xy r lika med
det neutrala elementet; en vnsterinvers ett element z sdant att
zx r det neutrala elementet.
exempel Den additiva inversen till ett heltal x r x (summan av x och
x r 0, det neutrala elementet under addition).
Den multiplikativa inversen till ett reellt tal x 6= 0 r talet
1/x (produkten av x och 1/x r 1, det neutrala elementet under
multiplikation).
etymologi Invers kommer av latinets invertere att vnda om, att vrida om.
koefficient
definition konstant faktor i ett uttryck
exempel I polynomet 12 x2 + xy r koefficienterna 12 och 1.
I monomet 5ax, dr a r en konstant, r koefficienten 5a.
I funktionen f (x) = 5e3x r 5 och 3 koefficienter.
etymologi Koefficient kommer frn den latinska participformen coefficiens sam-
verkande.
kommutativa lagen
definition den rknelag fr addition och multiplikation som sger att a+b = b+a
och att ab = ba
kommentar En operation som uppfyller den kommutativa lagen sges vara kom-
mutativ. Motsvarande lag gller inte fr subtraktion och division.
90 Kapitel 5. Algebra. Avsnitt 5.1. Allmnt
exempel 8 + 2 = 2 + 8; 5 3 = 3 5; A B = B A; A B = B A.
etymologi Kommutativ kommer frn latinets commutativus som kan bytas om.
kropp2
definition ring dr multiplikationen r kommutativ och det finns ett neutralt
element fr denna och dr varje element skilt frn 0 har en multiplik-
ativ invers
exempel De rationella talen under addition och multiplikation. Mngden
{0, 1, 2, 3, 4} under addition och multiplikation modulo 5.
historia Begreppet kropp infrdes av Richard Dedekind (1831 1916) fr en
mngd av reella eller komplexa tal dr summan, differensen1 , pro-
dukten och kvoten1 av tv tal i mngden ocks ingr i mngden
(utom nr man dividerar med noll). Den moderna definitionen, som
r allmnnare, formulerades under 1890-talet.
etymologi Termen kropp (tyska Krper ) fr detta begrepp valdes av Dedekind
fr att den betecknar ett system som ger en viss fullstndighet, full-
komlighet och slutenhet, varigenom det framtrder som ett organiskt
helt, som en naturlig enhet.
ldre termer var rationales Gebiet (Dedekind) och Rationalitts-
bereich (Kronecker), syftande p att rknelagarna r desamma som
fr de rationella talen.
jmfr grupp s. 88, ring s. 91
liner algebra
definition gren av algebra1 som behandlar vektorrum, linera avbildningar,
matriser och determinanter
kommentar Den linera algebran kan tillmpas p linera ekvationssystem och
p geometriska problemstllningar, i synnerhet vad gller rta linjer,
plan och deras motsvarigheter i hgre dimensioner.
monom
definition polynom som bestr av endast en term
etymologi Monom r en sammansttning av de grekiska orden mnos en, enda,
ensam och noma namn.
jmfr binom s. 87
neutralt element
definition hi en mngd med en tvstllig operationi element sdant att oper-
ationen verkande p det och ett godtyckligt element ger just detta
element
exempel Fr addition r 0 ett neutralt element: x + 0 = 0 + x = x fr alla x.
Fr multiplikation r 1 ett neutralt element: x 1 = 1 x = x fr
alla x.
Fr unionsbildning r den tomma mngden ett neutralt ele-
ment: A = A = A fr alla A.
Fr snittoperationen r hela universum X ett neutralt element:
A X = X A = A fr alla A.
obekant
definition storhet i en ekvation eller olikhet vars vrde skall bestmmas
kommentar En obekant betecknas ofta x, y eller z (det franska alfabetets sista
bokstver), medan konstanter och knda storheter ofta betecknas a,
b eller c (frn alfabetets brjan).
polynom
definition algebraiskt uttryck dr konstanterna och variablerna r frenade med
multiplikation och addition
kommentar Subtraktion av termerna fr frekomma: den kan terfras p addit-
ion. Dremot fr division av variablerna inte frekomma. Ett poly-
nom som endast innehller en term kallas monom. Ett polynom med
endast tv termer kallas binom och med endast tre termer trinom.
Ett polynom med variabeln x kan betecknas p(x), och p(a) betecknar
d polynomets vrde fr x = a; p(x) utlses p av x eller p x. Ett
polynom med flera variabler kan skrivas p(x, y).
exempel p(x) = 21 x2 7x + 71 = 12 x2 + (7x) + 17 .

q(x, y, z) = 4x4 y 3 z 5 + 5xyz.
etymologi Polynom kommer frn de grekiska orden pols mngen och noma
namn.
jmfr binom s. 87, monom s. 90, term s. 26, grad2 s. 88
rationellt uttryck
definition uttryck som kan skrivas som kvoten1 mellan tv polynom
kommentar Ett rationellt uttryck har inte ett vldefinierat vrde nr nmnaren
r lika med 0.
jmfr polynom s. 91
restsatsen
definition den sats som sger att nr ett polynom p(x) divideras med frsta-
gradspolynomet x a, s blir resten p(a)
jmfr algebrans fundamentalsats s. 87, faktorsatsen s. 88
ring
definition matematisk struktur bestende av en mngd och tv operationer,
nmligen addition med neutralt element 0 och multiplikation, som r
en kommutativ grupp under additionen, och dr multiplikationen r
associativ och distributiv ver additionen
kommentar Det behver inte finnas ett neutralt element under multiplikation, och
ven om s skulle vara fallet, behver det inte finnas multiplikativa
inverser.
exempel Heltalen under addition och multiplikation.
De reella talen under addition och multiplikation.
Mngden {0, 1, . . . , 11} under addition och multiplikation modulo
12.
92 Kapitel 5. Algebra. Avsnitt 5.2. Algebraiska operationer
historia Begreppet ring infrdes av Richard Dedekind, men i en snvare men-

ing n i dag; en ring utgjordes av en viss delmngd av de reella eller
komplexa talen. Frst i brjan av 1900-talet definierades en ring som
en algebraisk struktur. Den definition som anvnds i dag formuler-
ades 1921 av Emmy Noether (1882 1935).
etymologi Dedekind anvnde termen Ordnung ordning fr ring. Den nutida
termen ring (tyska Ring) infrdes under 1890-talet. ven Zahlring
talring anvndes d. Valet frklaras av att det tyska ordet Ring
ring, krets, frbund, trust i motsats till det franska anneau kan
syfta ocks p en krets av personer som har ngot gemensamt.
jmfr grupp s. 88, kropp2 s. 90
stta in
synonym substituera
definition erstta en bokstavsbeteckning i ett uttryck med ett tal eller annat
uttryck
kommentar Frfarandet kallas insttning eller substituering.
exempel I formeln C = (F 32)/1,8, dr C r temperaturen i grader Celsius
och F r temperaturen i grader Fahrenheit, kan vi stta in F = 60.
Vi fr d C = (60 32)/1,8 15,6, d.v.s. 60 F 15,6 C.
I polynomet P (x) = x3 + 4 kan vi stta in x = z + 3 och fr d
ett nytt polynom P (z + 3) = Q(z) = z 3 + 9z 2 + 27z + 31.
5.2. Algebraiska operationer

algebraisk operation
definition en av operationerna addition, subtraktion, multiplikation, division,
rotutdragning eller upphjandet till heltalspotens eller rationell pot-
ens
kommentar Icke-algebraiska operationer kan exemplifieras av logaritmfunktionen,
vars definition beror p grnsprocesser i analysen.
jmfr transcendent s. 55
konjugatregeln
definition den regel som sger att a2 b2 = (a + b)(a b).
exempel 9x2 4y 2 = (3x + 2y)(3x 2y); a2 + b2 = (a + ib)(a ib).
etymologi De tv binomen a+b och ab kan sgas vara konjugat till varandra.
jmfr komplext konjugat s. 47, kvadreringsreglerna s. 93
kvadratkomplettering
definition metod att omforma ett polynom s att tminstone ngra termer
bildar en kvadrat
kommentar Metoden kan anvndas som ett steg i lsningen av en andragradsekv-
ation.
Kapitel 5. Algebra. Avsnitt 5.3. Ekvationer 93
exempel Polynomet x2 4x + 3 kan skrivas (x 2)2 1; man sger d att man

kvadratkompletterat termerna x2 4x. Ekvationen x2 4x + 3 = 0
r drfr ekvivalent
med (x 2)2 = 1 och kan s lsas genom att
x 2 = 1, x = 2 1.
Polynomet x4 2x2 + 4 kan omformas till (x2 1)2 + 3.
kvadreringsreglerna
definition de regler som sger att (a + b)2 = a2 + 2ab + b2 (frsta kvadrerings-
regeln) och (a b)2 = a2 2ab + b2 (andra kvadreringsregeln)
b b2 (ab)2
a
a a2 b2
a+b b ab
Kvadreringsreglerna.
kommentar De tv kvadreringsreglerna fljer frn varandra genom att man byter

ut b mot b. Liknande formler finns fr (a + b)n ven d n r ett
heltal strre n 2; se binomialsatsen. Hur dessa formler r uppbyggda
kan utlsas ur Pascals triangel.
jmfr binomialsatsen s. 106, konjugatregeln s. 92, Pascals triangel s. 107
5.3. Ekvationer
additionsmetoden
definition den metod fr att lsa linera ekvationssystem som bestr av ledvis
addition, d.v.s. hgerleden i ekvationerna adderas fr sig och vnster-
leden fr sig
kommentar Idn med additionsmetoden r att den ena variabeln skall frsvinna
d man adderar ekvationerna.
exempel Fr att eliminera y i ekvationssystemet 11x + 3y = 155 och 5x + 2y =
80 multipliceras den frsta ekvationen med 2 och den andra med 3.
Man fr d 22x + 6y = 310 och 15x 6y = 240, s att termerna
med y frsvinner efter ledvis addition: 22x 15x = 310 240.
andragradsekvation
definition ekvation av andra graden
kommentar En ekvations grad bestms av den potens som har den strsta expon-
enten. En ekvation med en obekant kan ha hgst det antal lsningar
som svarar mot ekvationens grad (om denna r minst 1).
94 Kapitel 5. Algebra. Avsnitt 5.3. Ekvationer
En andragradsekvation kan allmnt skrivas p formen ax2 + bx +

c = 0 med a 6= 0 och har sledes hgst tv lsningar. Lsningarna r

b b2 4ac
x= ,
2a
vilket visar att det finns en rot, kallad dubbelrot, om b2 4ac = 0,
annars tv olika rtter med medelpunkt b/(2a).
exempel x2 10x + 16 = 0.
historia I babylonisk matematik (omkring 1500 f. Kr.) lstes geometriska pro-
blem som motsvarade andragradsekvationer genom kvadratkomplett-
ering. Diophantos (troligen under 200-talet e. Kr.) formulerade och
lste andragradsekvationer. De terkommer ocks i arabisk matem-
atik frn 800-talet och framt.
jmfr algebraisk ekvation s. 97
diofantisk ekvation
definition ekvation med tv eller flera obekanta dr lsningarna skall vara heltal
exempel Ekvationen xp + y p = z p , dr alla fyra obekanta skall vara heltal.
historia Denna typ av ekvationer har ftt namn efter Diophantos, som levde i
Alexandria, troligen p 200-talet e. Kr. Diophantos sjlv accepterade
positiva rationella tal som lsningar. Teorin fr positiva heltalsls-
ningar utvecklades av indiska matematiker frn och med 500-talet.
diskriminant
definition hfr en andragradsekvation x2 + px + q = 0i uttrycket p2 4q
kommentar Diskriminanten r noll precis nr ekvationen har en dubbelrot; den
diskriminerar (urskiljer) fallet med dubbelrot frn fallet med enkla
rtter.
Man kan mera allmnt definiera diskriminanten fr n tal x1 , . . . ,
xn som produkten av alla kvadrater (xj xk )2 ver alla j och k med
j > k. Den r noll precis nr minst tv av talen r lika. Drmed kan
man definiera diskriminanten fr ett polynom som diskriminanten fr
dess rtter. Fr ett polynom av andra graden terfr man den redan
givna definitionen.
dubbelrot
definition multipelrot av multipliciteten 2
exempel Ekvationen x2 4x + 4 = 0 har dubbelroten 2.
jmfr andragradsekvation s. 93, multiplicitet s. 97
ekvation
definition matematisk utsaga som innehller en likhet
kommentar Ofta innehller en ekvation en eller flera obekanta. En ekvation som
gller fr alla vrden p de obekanta talen kallas identitet.
De obekanta betecknas med bokstver, ofta x, y eller z. En ls-
ning till en ekvation r ett eller flera tal som gr att vnstra ledet
(VL) r lika med hgra ledet (HL).
exempel 2 + 3 = 5;
2 + 3 = 7;
a2 b2 = (a + b)(a b) (konjugatregeln, en identitet);
7x y = 14;
x2 + 3x = 25.
etymologi Ekvation kommer av latinets aequatio likstllande, utjmning, som
kom i bruk under 1200-talet. Det r ett substantiv till verbet aequare
att gra lika.
jmfr likhet s. 16
ekvationssystem
definition tv eller flera ekvationer som skall glla samtidigt
kommentar Man sker de lsningar som r gemensamma fr samtliga ekvationer
i systemet.
exempel Systemet 2x + 3y = 8, 4x + y = 4.
Systemet x3 y 5 = 1, x2 + y 2 = 4.
ekvivalenta ekvationer
definition ekvationer som har samma lsningsmngd
exempel 3x 2 = x + 2 r ekvivalent med x 2 = 0.
eliminera
definition vid lsandet av ekvationssystem bortskaffa en eller flera obekanta
kommentar Vid elimination reduceras ocks antalet ekvationer.
jmfr additionsmetoden s. 93, substitutionsmetoden s. 99
enhetsrot
definition havseende ett visst positivt heltal ni lsning till ekvationen z n = 1
kommentar Enhetsrtterna kan skrivas z = e2ik/n = cos(2k/n) + i sin(2k/n),
dr k = 0, . . . , n 1. De r allts n till antalet.
falsk rot
definition tal som kommit fram under lsandet av en ekvation men som inte
uppfyller ekvationen
kommentar En falsk rot kan uppst genom att man gr en operation s att man
fr en ny ekvation med flera lsningar n den ursprungliga ekvationen.
De tv ekvationerna r allts inte ekvivalenta.
Vissa operationer p de tv leden av en ekvation kan leda till en
ny ekvation som fljer av den frsta men inte r ekvivalent med den.
Dit hr kvadrering.
Omvnt kan division med en kvantitet som r noll (fast detta inte
syns) leda till att en rot till den ursprungliga ekvationen inte r en
rot till den nya ekvationen.
exempel Om vi vill lsa ekvationen sin x = cos x, s kan vi kvadrera och
fr d sin2 x = cos2 x = 1 sin2 x, som lses av sin x = 1/ 2,
x = /4 + k, k Z. Men alla dessa x lser inte den ursprungliga
ekvationen. Vissa av de nya rtterna mste allts frkastas.
funktionalekvation
definition ekvation med en eller flera obekanta som r funktioner
exempel Funktionalekvationen f 2 = f lses av alla funktioner som endast
antar vrdena 0 och 1.
En annan typ av funktionalekvation r nr man sker alla funkt-
ioner f : R C sdana att ekvationen f (x + y) = f (x)f (y) skall
glla fr alla x, y R.
frstagradsekvation
synonym liner2 ekvation
definition algebraisk ekvation av frsta graden
exempel Ekvationen 2x 3 = 9. Ekvationen 7x y + 5z = 14.
jmfr algebraisk ekvation s. 97, rta linjens ekvation s. 98, planets ekvation
s. 97
grafisk metod
definition metod fr lsning av ekvationer eller ekvationssystem med hjlp av
funktioners uppritade grafer
jmfr ekvationssystem s. 95
homogen ekvation
definition algebraisk ekvation sdan att alla termer r av en och samma grad
exempel Ekvationen x + 2y 3z = 0 r homogen av grad 1.
Ekvationen 2x2 y 3 + 4xy 4 5z 5 = 0 r homogen av grad 5.
Ekvationen 2x 3y = 1 r inte homogen. Den kallas inhomogen (inte
*heterogen).
homogent ekvationssystem
definition ekvationssystem i vilket samtliga ingende ekvationer r homogena
av samma grad
jmfr homogen ekvation s. 96, linert2 ekvationssystem s. 97
hgra ledet
synonym hgerledet
definition det led som str till hger om likhetstecknet i en ekvation eller till
hger om olikhetstecknet i en olikhet
kommentar En vanlig frkortning r HL.
jmfr vnstra ledet s. 99
led
definition uttryck p en av sidorna om likhetstecknet i en ekvation eller p en
av sidorna om olikhetstecknet i en olikhet
jmfr hgra ledet s. 96, vnstra ledet s. 99
linert2 ekvationssystem
definition ekvationssystem i vilket samtliga ingende ekvationer r av frsta
graden
jmfr frstagradsekvation s. 96
lsning
definition htill en ekvation, olikhet eller utsagai sdana vrden p de obekanta
som gr att ekvationen gller respektive olikheten eller utsagan blir
sann
kommentar En lsning till en ekvation med en obekant kallas ofta fr rot.
jmfr ekvation s. 94, rot s. 67, satisfiera s. 99
multipelrot
definition htill en algebraisk ekvationi rot som har multiplicitet minst 2
kommentar Om p r ett polynom, s r ett tal c en multipelrot till ekvationen
p(x) = 0 om polynomet innehller (x c)2 som faktor.
jmfr multiplicitet s. 97, dubbelrot s. 94
multiplicitet
definition hhos ett nollstlle c till ett polynomi det heltal m sdant att poly-
nomet r delbart med (x c)m men inte med (x c)m+1
exempel Polynomet x(x 3)5 har ett nollstlle 0 med multipliciteten 1 (ett
enkelt nollstlle) och ett nollstlle 3 med multipliciteten 5.
etymologi Multiplicitet kommer av latinets multiplicitas mngfald.
jmfr dubbelrot s. 94, multipelrot s. 97, rot s. 67
omvnd proportionalitet
definition hmellan tv storheteri samband sdant att storheternas produkt r
konstant
kommentar Om storheterna r x och y s r de omvnt proportionella nr det
finns en konstant k sdan att y = k/x.
exempel Enligt Newton r gravitationskraften mellan tv klotformiga kroppar1
omvnt proportionell mot kvadraten p avstndet mellan kropparna.
planets ekvation
definition frstagradsekvation i tre variabler
kommentar En sdan ekvation har formen ax+by +cz +d = 0, dr koefficienterna
a, b, c inte r noll alla tre. Nollstllena bildar ett plan i det tredimens-
ionella rummet. (Om a = b = c = 0 r lsningsmngden antingen
den tomma mngden eller hela R3 , mngder som inte r plan.)
polynomekvation
synonym algebraisk ekvation
definition ekvation av typen p(x) = 0 eller p(x, y) = 0 eller motsvarande med
flera obekanta, dr p r ett polynom
kommentar Polynomets grad2 kallas ocks fr ekvationens grad.

exempel Ekvationen x2 + 5x 3 = 0, som r av andra graden.
Ekvationen 7x3 y 4 z 5 6x2 yz 3 + 3 = 0, som r av grad 12.
potensekvation
definition algebraisk ekvation i en variabel med tv termer varav den ena r
konstant
exempel Ekvationen x7 = 25.
jmfr algebraisk ekvation s. 97
proportionalitet
definition hmellan tv storheteri samband sdant att kvoten1 mellan storheter-
na r konstant
kommentar Om storheterna r x och y s r de proportionella nr det finns en
konstant k (proportionalitetskonstanten) sdan att y = kx. Man
skriver d ngon gng y x, och sger att y r proportionell mot
x.
exempel Om 1 portion ris utgrs av 0,75 dl s r 3 portioner = 3 0,75 dl =
2,25 dl. Proportionalitetskonstanten k r hr 0,75 deciliter per port-
ion. Rismngden r proportionell mot antal portioner.
etymologi Proportionalitet kommer frn ett latinskt prepositionsuttryck pro por-
tione efter andel.
prva en lsning
definition genom insttning underska om ett tal eller en uppsttning av tal
lser en ekvation, ett ekvationssystem eller en olikhet
kommentar Om den frmodade lsningen till en ekvation r riktig, s skall vnstra
ledet bli lika med hgra ledet.
jmfr stta in s. 92, satisfiera s. 99
rta linjens ekvation
definition frstagradsekvation i tv variabler
kommentar En sdan ekvation har formen ax + by + c = 0, dr inte bde a och b
r noll. Man sger att den r rta linjens ekvation p allmn form.
Ekvationens lsningar bildar en linje i planet. (Om a = b = 0 s
r lsningsmngden antingen den tomma mngden eller hela R2 ,
mngder som inte r linjer.)
Om konstanten b r skild frn noll kan ekvationen skrivas y =
ax/b c/b. Man infr d k = a/b och m = c/b s att ekvat-
ionen fr formen y = kx + m, som kallas linjens ekvation p k-form.
Konstanten m ger y-koordinaten d x = 0: man kan rita upp linjen
genom att starta i punkten (0, m). Konstanten k kallas fr rikt-
ningskoefficienten och anger linjens lutning. Nr k r positiv lutar
linjen uppt, nr k r noll r den horisontell, och nr k r negativ
lutar linjen nedt (t hger rknat). Ett stort positivt eller negativt
vrde p k ger brant lutning.
Kapitel 5. Algebra. Avsnitt 5.4. Mngdlra 99
y
y = kx+m
y2y1 y2y1
x2x1 k=
x2x1
m
x
Rta linjens ekvation.
Man kan ven beskriva en linje genom dess ekvation p para-

meterform. Det innebr att man ger linjen som mngden av alla
punkter (x, y) = (x0 + t, y0 + t) = (x0 , y0 ) + t(, ) med t R,
dr (x0 , y0 ) r en punkt p linjen och (, ) dess riktning.
jmfr frstagradsekvation s. 96, intercept s. 158, rt linje s. 186, riktningsko-
efficient s. 186
satisfiera
definition uppfylla stllda krav
kommentar Man sger att en lsning till en ekvation satisfierar ekvationen.
etymologi Satisfiera kommer av det latinska satisfieri att bli tillfyllest, samm-
ansatt av satis tillrckligt, tillfyllest och fieri, passivum till facere
att gra.
jmfr lsning s. 97
substitutionsmetoden
definition den metod fr lsning av ekvationssystem som innebr att man lser
ut en av de obekanta ur en av ekvationerna och stter in den i de
andra
exempel I ekvationssystemet 3x + 4y = 18, 2x 3y = 5 kan vi lsa ut x ur
den andra ekvationen: x = 23 y 52 , och stta in det funna vrdet i den
frsta fr att f en ekvation med en enda obekant: 3 23 y 52 +4y = 18.

etymologi Substitution kommer av latinets substitutio ersttning, utbyte, sub-

stantiv till verbet substituere att erstta, att byta ut.
jmfr ekvationssystem s. 95, eliminera s. 95, stta in s. 92
vnstra ledet
synonym vnsterledet
definition det led som str till vnster om likhetstecknet i en ekvation eller till
vnster om olikhetstecknet i en olikhet
kommentar En vanlig frkortning r VL.
jmfr hgra ledet s. 96
100 Kapitel 5. Algebra. Avsnitt 5.4. Mngdlra
5.4. Mngdlra
alef-noll, 0
definition det minsta ondliga kardinaltalet
kommentar Talet r kardinaltalet fr mngden av de naturliga talen N =
{0, 1, 2, 3, . . . }. Aritmetiken fr detta tal r ganska enkel: 0 + 0 =
0 0 = 0 . Men 20 r inte lika med 0 , utan strre.
historia Symbolen 0 infrdes 1895 av Georg Cantor.
etymologi Den frsta bokstaven i det hebreiska alfabetet r (alef).
boolesk algebra
definition struktur med tv kommutativa och associativa operationer och
som bda har ett neutralt element 0 respektive 1 och som r dis-
tributiva ver varandra och dr det varje element x har en invers y
sdan att x y = 1 och x y = 0
kommentar Det handlar ofta om logiska uttryck, dr de tv vrdena r sant och
falskt. Operatorer som anvnds i boolesk algebra r konjunktion,
infimum ( eller and); disjunktion, supremum ( eller or); strng
disjunktion ( 6 eller xor) och negation ( eller not).
Boolesk algebra anvnds t. ex. vid skning i databaser. Fr att
uttrycket a and b skall glla mste bde a och b vara sanna (eller vid
skning frekomma). Fr att uttrycket a or b skall glla rcker det
att antingen a eller b r sant (eller vid skning frekommer). Fr
att uttrycket a xor b skall glla skall ett och endast ett av uttrycken
a eller b vara sant (eller vid skning frekomma). Fr att uttrycket
a not b skall glla mste a vara sant och b falskt (eller vid skning a
men inte b frekomma).
exempel Delmngderna till en given mngd X bildar en boolesk algebra om
vi definierar A B = A B, A B = A B, 0 = , 1 = X eller
tvrtom.
historia Boolesk algebra introducerades av George Boole (1815 1864).
jmfr disjunktion2 s. 117, supremum s. 61, konjunktion2 s. 119, infimum
s. 58, negation2 s. 120
delmngd
definition htill en given mngdi mngd som r innehllen i den givna mngden
kommentar Delmngden kallas kta om den inte r lika med den givna mngden.
Att B r en delmngd av A skrivs B A eller A B. (Ibland
ser man beteckningen B A, som r analog med b 6 a, men i s fall
kan B A inte anvndas fr kta delmngd i analogi med b < a;
man mste skriva B ( A eller B $ A.)
Familjen av alla delmngder av en mngd A betecknas ofta P(A).
exempel Lvtrden r en delmngd av mngden av alla trd. Eftersom det
ocks finns barrtrd handlar det om en kta delmngd.
jmfr tillhra s. 103
De Morgans lagar
definition de lagar som sger att komplementet till unionen av tv mngder r
lika med snittet av deras komplement, respektive att komplementet
till snittet av tv mngder r lika med unionen av deras komplement

kommentar Med mngdlrans beteckningar
lyder lagarna { AB = {A {B
och { A B = {A {B .
exempel Den som varken r rik eller frisk r fattig och sjuk. Den som inte r
rik och frisk r fattig eller sjuk.
etymologi Lagarna r uppkallade efter Augustus De Morgan (1806 1871).
jmfr komplement s. 102, snitt s. 103, union s. 104
differens2
synonym mngddifferens
definition hav tv mngder A och Bi mngden av de element som tillhr A men
inte B
kommentar Differensen mellan A och B skrivs A r B med ett snett minustecken.
jmfr komplement s. 102
disjunkta
definition hom tv mngderi utan gemensamt element
kommentar Att A och B r disjunkta kan skrivas A B = .
exempel De udda och jmna heltalen r tv disjunkta mngder av Z.
etymologi Disjunkta kommer av latinets disjunctus tskild, av dis- isr- och
iungere att frena; jmfr iugum ok.
ekvipotenta
definition hom tv eller flera mngderi med samma kardinaltal
kommentar Tv mngder r ekvipotenta precis nr deras element kan paras ihop
med en bektiv avbildning. Man sger d ocks att de har samma
kardinalitet.
exempel Galileo Galilei (1564 1642) konstaterade att mngden av kvadrattal
{1, 4, 9, 16, 25, . . . } r ekvipotent med mngden av naturliga tal trots
att den frstnmnda r glesare. De tv mngderna kan paras ihop
genom kvadrattalens baser.
Primtalen och de rationella talen bildar tv ekvipotenta mngder.
De fyra nmnda mngderna har alla kardinaliteten 0 (alef-noll).
element
definition hi mngdlrani objekt som tillhr en mngd
kommentar Man talar ocks om elementen i en fljd.
jmfr mngd s. 17, element i en fljd s. 109
inklusion
definition relation mellan tv mngder som uttrycker att den frsta r en del-
mngd av den andra
jmfr delmngd s. 100

kartesisk produkt
synonym cartesisk produkt
definition hav mngderna X och Y i mngden av alla ordnade par (x, y), dr x
r ett element i X och y r ett element i Y
kommentar Den kartesiska produkten av X och Y skrivs X Y (utlses X kryss
Y ). Om Y = X s skriver man X X = X 2 .
Ibland anvnds termen produktmngd.
etymologi Se kartesiskt koordinatsystem, sidan 236.
komplement
definition htill en given mngdi mngden av alla objekt som inte tillhr mngd-
en
kommentar Komplementet till en mngd B betecknas {B eller B c . Ofta tar man
komplementet av en delmngd B med avseende p en given mngd
A. D frstr man med komplementet till B mngden av alla element
i A som inte hr till B; sledes differensen A r B = A {B.
jmfr differens2 s. 101
mngdalgebra
definition gren av mngdlran som behandlar operationerna att bilda union,
snitt och komplement
mngdlra
synonym mngdteori
definition lran om matematiska mngder, deras kardinalitet och de operationer
som kan utfras p dem
omvnd relation
synonym invers2
definition htill en given relationi den relation som rder mellan x och y precis
nr y och x har den givna relationen
exempel Relationen barn till r omvnd till relationen frlder till. Relationen
kusin till r sin egen omvndning; den r symmetrisk.
Om speciellt f r en bektion frn X p X s r den omvnda
relationen f 1 en avbildning, en bektion X X och samman-
sttningarna f 1 f och f f 1 r den identiska avbildningen i X
(det neutrala elementet under sammansttning). I detta fall r allts
inversen2 till f ocks en invers1 .
ondlig mngd
definition mngd som har ett ondligt antal element
kommentar En ondlig mngd kan vara upprknelig, d.v.s. avbildas bektivt p
de naturliga talen, eller icke upprknelig. Ett exempel p en icke
upprknelig mngd r de reella talen.
jmfr alef-noll s. 100, ndlig mngd s. 105, upprknelig mngd s. 104, ver-
upprknelig mngd, s. 105
reflexiv relation
definition relation R sdan att xRx gller fr alla x i definitionsmngden
kommentar Om xRx aldrig gller, sges relationen vara irreflexiv.
exempel Relationen = r reflexiv. Relationen 6= r irreflexiv.
skra
definition hom tv mngderi ha en gemensam punkt
kommentar Definitionen innebr att tv mngder skr varandra precis nr deras
snitt r icke-tomt.
snitt
synonym skrningsmngd
definition hav tv mngderi mngden som bestr av de element som tillhr de
bda givna mngderna
kommentar Snittet av A och B skrivs A B. Snittet av en godtycklig fam-
ilj av givna mngder definieras som mngden av de element som
tillhr samtliga givna mngder. Snittet r den strsta mngd som
r en delmngdT av alla givna mngder. Snittet av mngderna
T Aj ,
j J, skrivs jJ Aj . Om indexmngden J r tom, gller j Aj =
X, dr X r universum.
Tidigare anvndes termen produktmngd om snittet, och man
skrev det som AB.
jmfr union s. 104, kartesisk produkt s. 102
symmetrisk relation
definition relation R sdan att xRy gller om och endast om yRx
exempel Relationen = r symmetrisk.
tillhra
definition vara element i
kommentar Att ett objekt x tillhr en mngd A skrivs x A eller A 3 x. Mot-
satsen, att ett objekt y inte tillhr mngden A, skrivs y / A.
Att x A r ekvivalent med att singletonmngden {x} r en
delmngd av A, {x} A, vilket ocks kan skrivas {x} P(A).
etymologi Giuseppe Peano (1858 1932) anvnde r 1889 symbolen , den grek-
iska bokstaven epsilon, fr tillhrighet. Det r den frsta bokstaven

i ordet , est r. Bokstaven kan ocks skrivas ; den stiliserades
senare till .
jmfr delmngd s. 100
tomma mngden
definition den mngd som saknar element
kommentar Den tomma mngden betecknas eller { }. Den r ett neutralt

element fr unionsbildning: A = A fr varje mngd A; jmfr
med nollans roll fr addition: x + 0 = x.
etymologi Symbolen infrdes 1939 med den matematiska betydelsen av Nico-
las Bourbaki, pseudonym fr en grupp matematiker. Ansvarig var
Andr Weil (1906 1998), som uppgivit att han tog den frn det
norska alfabetet.
transitiv relation
definition relation R sdan att det fr alla x, y, z gller att xRy och yRz medfr
xRz
exempel Relationerna = (likhet), < (mindre n) och 6 (mindre n eller lika
med) r alla transitiva.
union
synonym freningsmngd
definition hav tv givna mngderi den mngd som bestr av de element som
tillhr minst en av de givna mngderna
kommentar Unionen av A och B skrivs AB. Unionen av en godtycklig familj av
mngder kan ocks definieras
S p samma stt. Unionen av mngderna
A
Sj , j J, skrivs A
jJ j . Om indexmngden J r tom, gller
j jA = .
Tidigare talade man om summan av tv mngder och skrev A+B
fr unionen. Med orden freningsmngd och senare union undviker
man nu sammanblandningen.
jmfr snitt s. 103
upprknelig mngd
definition mngd som r ndlig eller kan sttas i en bektiv relation till de
naturliga talen
jmfr ndlig mngd s. 105, ondlig mngd s. 102, verupprknelig mngd
s. 105
urvalsaxiomet
definition det axiom i mngdlran som sger att man fr varje familj av icke-
tomma mngder kan vlja ut ett element i var och en av dem
kommentar Axiomet innebr att om en familj (Ax )xX r given och S ingen av
mngderna Ax r tom, s finns det en avbildning f : X xX Ax
sdan att f (x) Ax fr alla x X. Av alla element i Ax kan man
allts vlja ut ett, nmligen f (x). Detta behvs i mnga men inte
alla matematiska konstruktioner.
Venndiagram
synonym mngddiagram
definition diagram med vars hjlp mngder och frhllanden mellan dem skd-
liggrs
kommentar Med hjlp av ett Venndiagram kan elementen i en mngd avgrns-

as frn element som inte tillhr mngden, och snitt, unioner och
komplement skdliggras.
Ett Venndiagram med tre mngder och ett med fyra. I det senare finns det
24 = 16 olika flt som kan innehlla element, nmligen, om mngderna kallas
A1 , A2 , A3 , A4 , mngderna Ak1 1 Ak2 2 Ak3 3 Ak4 4 , dr kj = 1, 1 och A1j = Aj ,
A1
j = {Aj , j = 1, 2, 3, 4.
etymologi Venndiagrammen r uppkallade efter John Venn (1834 1923).
ndlig mngd
definition mngd som har ett ndligt antal element
kommentar Varje ndlig mngd r upprknelig, men inte omvnt.
Antalet element i en ndlig mngd r ett naturligt tal, 0, 1, 2, . . .
jmfr ondlig mngd s. 102
verupprknelig mngd
definition ondlig mngd som inte kan sttas i en bektiv relation till de natur-
liga talen
kommentar Med hjlp av Cantors diagonalfrfarande kan man visa att mngden
av alla fljder av nollor och ettor inte kan rknas upp med hjlp av
de naturliga talen: till varje upprkning kan man bilda den fljd som
skiljer sig frn fljden med nummer j p plats j och allts inte r
med i upprkningen. Det fljer av detta att inte heller de reella talen
kan rknas upp. Detta innebr att card R > card N.
Mngden av alla avbildningar frn en mngd X in i en mngd Y
kan betecknas Y X . Vi kan definiera potenser
av kardinaltal genom
att definiera (card Y )card X som card Y X . Med denna definition blir
card R = card {0, 1}card N = card (P(N)) = 2card N = 20 .

Mngden av alla funktioner R {0, 1} fr kardinaltalet

0
card 2card R = card (P(R)) = 2(2 ) > card R = 20 ,

ett nnu strre kardinaltal. I sjlva verket gller fr alla mngder X

att
2card X = card {0, 1}X = card (P(X)) > card X.

106 Kapitel 6. Kombinatorik, fljder och serier. Avsnitt 6.1. Kombinatorik
6. Kombinatorik, fljder och serier

6.1. Kombinatorik
binomialkoefficient
n!
definition tal av formen k!(nk)! , dr n, k N, 0 6 k 6 n
kommentar Dessa tal uppstr som koefficienter fr xk y nk d ett binom x + y
hjs till en heltalig potens n > 0.
n!
skrivs nk och utlses n ver k.

Binomialkoefficienten k!(nk)!
Andra beteckningar r C(n, k) och Cnk .
jmfr binomialsatsen s. 106, Pascals triangel s. 107
binomialsatsen
definition den sats som sger att ett binom x + y upphjt till ett naturligt tal
n ges av summan
X n
n
(x + y) = xk y nk .
k
jmfr binomialkoefficient s. 106, Pascals triangel s. 107

fakultet
definition hav ett positivt heltal ni produkten av de p varandra fljande hel-
talen frn 1 till n
0! definieras som 1
kommentar Beteckningen n! utlses n-fakultet.
exempel 4! = 1 2 3 4 = 24
historia Fakultetsbeteckningen ! introducerades i brjan av 1800-talet.
etymologi Ordet fakultet kommer frn latinets facultas, som bl. a. betyder mj-
lighet, det man kan gra, av facere att gra.
kombination
definition urval av element ur en mngd utan hnsyn till i vilken ordningen
elementen plockas ut
kommentar Om 0 6 k 6 n s r antalet kombinationer av k element bland n
element
n! n
= .
k!(n k)! k
Om tre av tta element skall vljas ut, s kan det ske p 83 = 3!5!
8!

exempel =
56 olika stt.
jmfr binomialkoefficient s. 106,permutation s. 108
kombinatorik
definition gren av matematiken som behandlar mjligheterna att vlja ut och
ordna elementen i en mngd
Kapitel 6. Kombinatorik, fljder och serier. Avsnitt 6.1. Kombinatorik 107
ldprincipen
synonym Dirichlets ldprincip, duvslagsprincipen
definition den princip som sger att om n + 1 freml skall placeras i n ldor,
s mste tminstone en lda innehlla minst tv av fremlen
exempel Av tta personer mste minst tv vara fdda p samma veckodag.
historia Principen r uppkallad efter Peter Gustav Lejeune Dirichlet (1805
1859).
magisk kvadrat
definition kvadratisk tabell med olika positiva heltal sdana att summan av
talen i varje rad, kolonn och de tv diagonalerna r densamma
7 12 1 14
4 9 2
2 13 8 11
3 5 7
16 3 10 5
8 1 6
9 6 15 4
Tv magiska kvadrater. Den frsta har ordning tre och r knd i Kina som Lo-
Shu-kvadraten sedan 650 f. Kr. Den andra, av ordning fyra, r frn 900-talet,
hittad i templet Parshvanath Jain i Khajuraho i Indien och knd som Chautisa
Yantra.
etymologi Ordet magisk kommer av det grekiska ordet mgos trollkarl, svart-
konstnr.
multiplikationsprincipen
definition den regel inom kombinatoriken som ger antal mjliga kombinationer
nr flera val grs efter varandra
kommentar Antalet mjligheter i frsta valet multipliceras med antalet mjlig-
heter i andra valet som multipliceras med antalet mjligheter i tredje
valet o.s.v.
exempel Man kan vlja mellan 5 olika sorters tandkrm. Varje sort finns
frpackad i 3 olika tubstorlekar. Man har d 5 3 = 15 olika tand-
krmstuber att vlja bland.
jmfr trddiagram s. 270
Pascals triangel
definition heltal uppstllda i triangelform s att varje tal r summan av de bda
nrmaste talen i raden ovanfr, dr det versta talet r 1, och man
tnker sig nollor utanfr triangeln
kommentar Talen r binomialkoefficienterna.
108 Kapitel 6. Kombinatorik, fljder och serier. Avsnitt 6.2. Fljder och serier
1
1 1
1 2 1
1 3 3 1
1 4 6 4 1
Pascals triangel.
historia Triangeln var bekant inom indisk, arabisk, persisk och kinesisk
matematik under det tionde eller elfte rhundradet, och i Italien
under det sextonde. Al-Karaj (953 1029) knde till den, liksom

troligen ven Umar Khayyam (1048 1131). Den kallas Khayyams
triangel i Iran, Yang Huis triangel i Kina (efter Yang Hui, 1238
1298), och Tartaglias triangel i Italien (efter Niccol Fontana
Tartaglia, 1500 1577). Blaise Pascal (1623 1662) behandlade tri-
angeln i en uppsats 1654.
etymologi Triangeln r uppkallad efter Blaise Pascal.
jmfr binomialkoefficient s. 106
permutation
definition omordning av en fljd
kommentar En fljd med n element kan ordnas p n! olika stt, d.v.s. antalet
permutationer av en mngd med n element r n!. Permutationen r
en bektion, och det man rknar r allts antalet bektioner av en
ndlig mngd p sig sjlv.
Antalet fljder med k element utvalda bland n element (allts
med hnsyn till ordningen) r n(n 1) (n k + 1), och betecknas
ibland P (n, k). Nr k = n fr man P (n, n) = n!.
etymologi Permutation kommer frn latinets permutatio fullstndig frndring.
jmfr fljd s. 110, kombination s. 106
6.2. Fljder och serier

aritmetisk serie
definition serie sdan att dess termer bildar en aritmetisk talfljd
kommentar Summan av en ndlig aritmetisk serie ges av formeln
n n
X X a0 + an
aj = (a0 + jd) = (n + 1)
j=0 j=0
2
(antalet termer gnger medelvrdet av frsta och sista termen).

Kapitel 6. Kombinatorik, fljder och serier. Avsnitt 6.2. Fljder och serier 109
jmfr aritmetisk talfljd s. 109

aritmetisk talfljd
definition talfljd sdan att differensen1 mellan ett godtyckligt element (utom
det frsta) och nrmast fregende alltid r lika stor
kommentar En aritmetisk talfljd kan ges genom formeln aj = a0 + jd, dr d r
differensen.
exempel Fljden (2, 6, 10, 14, 18, 22), som har differensen 4.
etymologi Adjektivet aritmetisk frklaras av att varje term utom den frsta och
den sista r lika med det aritmetiska medelvrdet av sina grannar.
binomialserie
definition serie som fs av utvecklingen av en potens av binomet 1 + z
kommentar Om a r ett godtyckligt komplext tal, s kan potensen (1 + z)a av
binomet 1 + z utvecklas i en serie som konvergerar fr alla komplexa
tal z med |z| < 1:

X a k
(1 + z)a = z .
k
k=0
Hr r ka = a(a 1)(a 2) (a k + 1)/k!. Om a r ett naturligt

tal, s r serien ndlig

och utvecklingen gller fr alla komplexa tal
z. Koefficienterna ka fr naturliga tal a och k terfinner vi i Pascals
triangel.
jmfr binomialkoefficient s. 106, kvadreringsreglerna s. 93, Pascals triangel
s. 107
element i en fljd
definition fljdens vrden
kommentar En fljd (aj ) sges ha elementen aj .
faltning
definition den operation som till tv givna talfljder ordnar deras faltningspro-
dukt
etymologi Ordet faltning kommer av det tyska ordet Faltung med samma be-
tydelse, bildat till verbet falten att vika ihop.
faltningsprodukt
definition hav tv talfljderi talfljd vars element med index j r summan, om
den existerar, av alla produkter av tal i de givna talfljderna vilkas
index har summan j
kommentar Definitionen innebr uttryckt med formler att faltningsprodukten av
tv talfljder
P (aj )jZ och (bj )jZ r talfljden (cj )jZ definierad av
cj = kZ ak bjk , j Z, om summan existerar.
Om talfljderna (aj ) och (bj ) r sdana att aj = bj = 0 d j 6 m
fr ngot tal m Z, s r summan ndlig och faltningsprodukten
existerar.
jmfr glidande medelvrde s. 43

Fibonaccis talfljd
definition fljden 0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, . . .
kommentar Fljden definieras rekursivt av att F (0) = 0, F (1) = 1 och Fj+2 =
Fj + Fj+1 , j N, och ges explicit av formeln
j j
Fj = , j N,
5

dr = 12 5 + 1 > 1 och = 21 5 + 1 < 0 r de tv rtterna

till ekvationen 1 + x = x2 .
historia Fibonaccis talfljd r uppkallad efter Leonardo av Pisa, knd som
Fibonacci (troligen omkring 1170 efter 1240).
jmfr gyllene snittet s. 178, rekursionsformel s. 112
fljd
definition funktion definierad p ett intervall av heltal
kommentar Funktionsvrdena kallas ofta fljdens element i analogi med en
mngds element. Oftast skrivs funktionsvrdet i punkten j Z som
aj i stllet fr det annars vanliga a(j).
En fljd kan vara ndlig eller ondlig. I det frsta fallet kan den
anges som (a0 , a1 , a2 , . . . , an ) eller (aj )nj=0 ; i det andra som (aj )jN ,
(a0 , a1 , a2 , . . . ) eller (aj )jZ , (. . . , a2 , a1 , a0 , a1 , a2 , . . . ).
En fljd med tv element kallas ett ordnat par, en fljd med tre
element en trippel.
exempel De ordnade paren (1, 3) och (3, 1) r olika, medan mngderna {1, 3}
och {3, 1} r lika.
geometrisk serie
definition serie sdan att dess termer bildar en geometrisk talfljd
Pn Pn
kommentar Summan av en ndlig geometrisk serie j=0 aj = j=0 a0 k j ges av
formeln
n
X k n+1 1
aj = a0 ,
j=0
k1
frutsatt att kvoten k inte r 1. P P

Summan av en ondlig geometrisk serie 0 aj = 0 a0 k j r
a0 /(1 k) frutsatt att |k| < 1.
geometrisk talfljd
definition talfljd sdan att kvoten1 mellan vilket element som helst (utom det
frsta) och det nrmast fregende alltid r lika stor
kommentar En geometrisk talfljd kan ges genom formeln aj = a0 k j , dr k r
kvoten.
exempel (1, 1/3, 1/9, 1/27, 1/81), som har kvoten 1/3.
Kapitel 6. Kombinatorik, fljder och serier. Avsnitt 6.2. Fljder och serier 111
historia Anvndning av geometriska talfljder med kvoten 2 och 1/2 finns

belagd i egyptisk matematik frn omkring 1800 f. Kr. De anvndes
vid multiplikation respektive division.
etymologi Adjektivet geometrisk frklaras av att varje term utom den frsta och
den sista r lika med det geometriska medelvrdet av sina grannar.
harmonisk serie
definition serie sdan att dess termer bildar en harmonisk talfljd
kommentar Ibland avser man med termen endast serien 1 + 1/2 + 1/3 + 1/4 + ,
det enklaste exemplet p en harmonisk serie.
harmonisk talfljd
definition talfljd sdan att inverserna av elementen bildar en aritmetisk talfljd
kommentar Inversen av elementen skall tas i multiplikativ mening, d.v.s. det r
1/aj som skall bilda en aritmetisk fljd.
exempel (1/2, 1/6, 1/10, 1/14, 1/18, 1/22).
etymologi Frklaringen till att fljden kallas harmonisk r att den grundfrekvens
som en svngande strng alstrar r omvnt proportionell mot dess
lngd.
jmfr aritmetisk talfljd s. 109, harmonisk serie s. 111
index
definition tal som fogas till bokstver fr att skilja dem t
kommentar Man sger att bokstverna r indicerade. Beteckning med index r
srskilt praktisk d man betecknar olika storheter som p ngot stt
hr samman, t. ex. en fljd av tal.
Ett index kan skrivas nedtill till hger eller upptill till hger;
undantagsvis p andra platser.
Termen har en annan betydelse i statistiken.
exempel I fljden a1 , a2 , a3 r talen 1, 2 och 3 index.
etymologi Index kommer frn latinets index pekfinger, markr.
jmfr konsumentprisindex s. 276
Kroneckerdelta
definition hp en given mngd Xi den funktion p X X som tar vrdet 1 nr
argumenten r lika och annars vrdet 0
kommentar Kroneckerdelta skrivs oftast xy och man har allts xx = 1, xy = 0
d x 6= y, x, y X.
etymologi Kroneckerdelta r uppkallat efter Leopold Kronecker (1823 1891).
jmfr Diracmttet s. 142
numerisk serie
definition serie i vilken termerna r tal
oordnat par
definition mngd med ett eller tv element
exempel Av tre element kan man bilda nio ordnade par, sex oordnade par och
tre mngder med tv element.
jmfr ordnat par s. 112
ordnat par
definition fljd med tv element
kommentar Ett ordnat par skrivs (a, b) och utlses det ordnade paret a b eller
kortare paret a b. Tv par (a, b) och (c, d) r lika om och endast
om a = c och b = d. Sledes r (1, 2) 6= (2, 1) 6= (2, 1, 2).
jmfr mngd s. 17, oordnat par s. 112, talpar s. 113
rekursion
definition metod att berkna en funktions vrde fr ett visst argument genom
att utnyttja dess vrden fr argument som r mindre n det aktuella
kommentar En viktig klass av funktioner r de rekursiva.
etymologi Rekursion kommer frn latinets recursio tervndande, substantiv
till recurrere att tervnda, att skynda tillbaka.
rekursionsformel
definition formel fr bestmning av en fljd varvid varje element berknas ur
ett eller flera av de fregende elementen
exempel Fibonaccis talfljd kan definieras rekursivt genom att Fj+2 = Fj+1 +
Fj , j N, med begynnelsevrdena F0 = 0, F1 = 1.
jmfr Fibonaccis talfljd s. 110
serie
definition addition av termer i en talfljd
kommentar En serie r en talfljd dr man avser att, om mjligt, summera alla
elementen, som kallas seriens termer. P
Serien med termerna a0 , a1 , a2 , . . . skrivs j=0 aj .
P
Om summan existerar, s skrivs ven den j=0 aj . Man mste
allts frst nr det r serien sjlv eller dess summa som syftas.
jmfr talfljd s. 112
talfljd
definition fljd av tal
exempel Den ndliga fljden (2, 3, 5, 7) av de fyra frsta primtalen.
Den ondliga fljden (2, 3, 5, 7, 11, . . . ) av alla primtal.
jmfr fljd s. 110, aritmetisk talfljd s. 109, geometrisk talfljd s. 110, harm-
onisk talfljd s. 111
Kapitel 6. Kombinatorik, fljder och serier. Avsnitt 6.3. Grnsvrden 113
talpar
definition ordnat par av tal
kommentar En punkts lge i ett plan kan anges med ett talpar. Det frsta talet
r d x-koordinaten och det andra y-koordinaten.
exempel (4, 6), som kan utlsas punkten fyra sex.
6.3. Grnsvrden
divergent serie
definition serie som inte r konvergent
P
exempel Serien k=0 xk r konvergent d 1 < x < 1 och divergent fr alla
andra reella tal x.
etymologi Ordet divergent r sannolikt bildat som antonym till konvergent med
prefixet dis- isr-.
jmfr divergent talfljd s. 113, konvergent serie s. 114, konvergent talfljd
s. 114
divergent talfljd
definition talfljd som inte r konvergent
exempel Fljden ((1)k )k=0 r divergent; den oscillerar mellan 1 och 1.
Fljden (k)k=0 r ocks divergent; den gr mot +, som inte r
ett tal.
e
definition grnsvrdet av talfljden (1 + 1/n)n d n gr mot ondligheten
kommentar Talet e (ibland skrivet e) r irrationellt, till och med transcendent.
Dess tio frsta siffror r 2,7 1828 1828. Talet r basen fr de naturliga
logaritmerna.
Funktionen x 7 ax , dr a r en positiv konstant, har derivatan
x 7 ax ln a. Det betyder att den r lika med sin egen derivata om
och endast om a = e.
historia Symbolen e introducerades omkring 1730 av Leonhard Euler som
symbol fr det tal fr vilken logaritmen r 1. Frst i slutet av 1800-
talet visade Charles Hermite (1822 1901) att det r ett transcendent
tal.
grnsvrde
synonym limes
definition det vrde mot vilket en talfljd eller funktion nrmar sig nr argu-
mentet nrmar sig en viss punkt
kommentar Grnsvrdet av en talfljd (aj )jN nr j vxer skrivs
lim aj
j+
114 Kapitel 6. Kombinatorik, fljder och serier. Avsnitt 6.3. Grnsvrden
och utlses limes av (aj ) d j gr mot ondligheten. P liknande

stt betecknas grnsvrdet av en funktion f nr x nrmar sig a med
lim f (x)
xa
och utlses limes av f av x d x gr mot a. Man sger ocks f (x)

gr mot b d x gr mot a om grnsvrdet betecknas b; med symboler
f (x) b d x a.
Man definierar grnsvrdet s hr: grnsvrdet av fljden (aj ) j=0
d j gr mot ondligheten, limj aj , existerar och r lika med b om
och endast om det till varje positivt tal finns ett index m sdant
att |aj b| 6 d j > m. Fr funktioner blir det: grnsvrdet av f
d x gr mot a existerar och r lika med b om och endast om det till
varje positivt tal finns ett positivt tal sdant att |f (x) b| 6
d |x a| 6 . Det finns sedan varianter av denna definition, till
exempel nr x + eller nr b = + eller b = .
historia Det var frst p 1820-talet genom arbeten av Augustin Louis Cauchy
(1789 1857) som grnsvrdesbegreppet fick en klar innebrd.
etymologi Limes r det latinska ordet fr grns.
konvergent serie
definition serie vars fljd av delsummor r konvergent
P
kommentar Definitionen innebr fr en serie 0 aj att det finns ett tal s, kallat
seriens summa, sdant att det till varje positivt tal finns ett tal m s
Pk Pk
att alla delsummor j=0 aj med k > m uppfyller j=0 aj s 6 .

En serie sgs vara absolut konvergent om absolutbeloppen av
seriens termer konvergerar. Absolut konvergens medfr konvergens,
men inte omvnt. En serie sgs vara betingat konvergent om serien
r konvergent men inte absolut konvergent.
etymologi Ordet konvergent kommer frn det latinska ordet convergere att
vetta t samma hll.
jmfr divergent serie s. 113, konvergent talfljd s. 114
konvergent talfljd
definition talfljd som har ett grnsvrde
kommentar Definitionen innebr fr en talfljd (tk ) 0 att det finns ett tal t sdant
att det till varje positivt tal finns ett index m sdant att |tk t| 6
fr alla index k > m.
limes inferior
synonym undre grnsvrde
definition det minsta vrde mot vilket en delfljd av en talfljd eller av en
funktions vrden nrmar sig nr argumentet nrmar sig en viss punkt
kommentar Limes inferior av f nr x nrmar sig a betecknas
lim inf f (x) eller lim f (x).

xa xa
Kapitel 6. Kombinatorik, fljder och serier. Avsnitt 6.3. Grnsvrden 115
Det finns allts en fljd (xj )jN sdan att xj a d j +

och f (xj ) lim inf xa f (x), men fr alla fljder (xj )jN sdana att
xj a d j + och (f (xj ))jN har ett grnsvrde gller att
limj+ f (xj ) > lim inf xa f (x).
limes superior
synonym vre grnsvrde
definition det strsta vrde mot vilket en delfljd av en talfljd eller av en
funktions vrden nrmar sig nr argumentet nrmar sig en viss punkt
kommentar Limes superior av f nr x nrmar sig a betecknas
lim sup f (x) eller lim f (x).

xa xa
serieutveckling
definition serie som framstller en funktion
jmfr Maclaurinserie s. 166, Taylorserie s. 168
summa av en serie
definition det tal som seriens delsummor konvergerar mot
P
exempel Serien j=0 xj har summan 1/(1 x) om x r ett tal med absolut-
belopp mindre n 1. Om |x| > 1, s konvergerar inte serien och man
kan inte (p ngot enkelt stt) ge den en summa.
116 Kapitel 7. Matematisk argumentation. Avsnitt 7.1. Logik
7. Matematisk argumentation
7.1. Logik
avgrbar
definition hom ett pstende i en teorii sdant att man med hjlp av en algo-
ritm kan komma fram till huruvida det r sant eller falskt i teorin;
hom en teorii sdan att varje pstende formulerat i teorin r avgr-
bart
exempel Satskalkylen r avgrbar.
Predikatkalkylen r inte avgrbar (det finns visserligen ett bevis
till varje sant pstende, men detta kan inte hittas med en algoritm).
Mngdteorin med de vanliga axiomen r inte avgrbar.
bunden variabel
definition variabel i ett logiskt eller matematiskt uttryck som r bunden av en
kvantifikator eller en operation med avseende p variabeln
kommentar De kvantifikatorer som r vanligast r fr alla och det finns, och de
operationer som r vanligast r summering med hjlp av summa-
tecken och integrering. Om en bunden variabel byts ut, s ndras
inte utsagans betydelse.
exempel I fljande uttryck r x och y bundna variabler, medan a r en fri
variabel. Utsagan Det finns ett tal x sdant att x2 = a r ekvivalent
med utsagan Det finns ett tal y sdant att y 2 = a.
I uttrycket
X3 X3
2
j = k 2 = 14
j=1 k=1
r j och k bundna variabler.

I uttrycket Z a Z a
f (x)dx = f (t)dt
0 0
r x och t bundna variabler, medan a r fri.
jmfr fri variabel s. 118
disjunktion1
definition hgivet tv utsagor P och Qi utsagan P eller Q
kommentar Disjunktionen r sann om P eller Q eller bda r sanna, annars falsk.
Ordet eller skall allts hr tolkas inkluderande i den meningen att
disjunktionen r sann nr bda de ingende utsagorna r sanna. En
exkluderande disjunktion kan skrivas P 6 Q; den r falsk nr bde
P och Q r sanna.
Ett vanligt skrivstt r P Q.
etymologi Disjunktion kommer av latinets disiunctio tskiljande, bildat av pre-
fixet dis- isr- och iungere att frena, sledes som motsatsord till
coniunctio.
Kapitel 7. Matematisk argumentation. Avsnitt 7.1. Logik 117
disjunktion2
definition den operation som utgende frn tv utsagor ger deras disjunktion1
kommentar Man kan jmfra med operationerna addition, subtraktion, multi-
plikation och division, och deras resultat, summa, differens, produkt,
kvot.
disjunktionstecken
definition Tecknet
ekvivalens1
definition hgivet tv utsagor P och Qi utsagan P om och endast om Q
kommentar Ekvivalensen r sann om P och Q bda r sanna eller bda falska,
annars falsk. Ett vanligt skrivstt r P Q.
kommentar Man sger att utsagorna r ekvivalenta.
etymologi Ekvivalent kommer frn de tv latinska orden aequus lika och valere
att vara vrd.
ekvivalens2
definition den operation som frn tv utsagor ger deras ekvivalens1
ekvivalenspil
definition dubbelriktad pil som anger att tv utsagor r ekvivalenta
kommentar Pilen skrivs vanligen och kan lsas r ekvivalent med.
exempel x2 9 = 0 (x = 3 eller x = 3).
ekvivalensrelation
definition relation som r reflexiv, symmetrisk och transitiv
kommentar Definitionen innebr, om vi kallar relationen fr R, att xRx fr alla x;
att xRy medfr yRx fr alla x och y; samt att xRy och yRz medfr
xRz fr alla x, y, z.
exempel Likhet.
Kongruens modulo ngot tal.
Relationen mellan tv geometriska figurer att vara likformiga.
entitet
definition avgrnsat (matematiskt) objekt som uppvisar vissa egenskaper
kommentar Termen entitet anvnds ofta p samma stt som det ldre substans,
i betydelsen ngot objektivt underliggande som br upp svl speci-
fika som tillflliga egenskaper.
exempel Tal, triangel och tljare r entiteter, medan udda, liksidig och di-
videra inte r det.
falsk
definition ej sann
kommentar I satskalkylen kan en utsaga anta sanningsvrdena sann och falsk.

jmfr sann1 s. 120, sann2 s. 120
fri variabel
definition variabel i ett logiskt eller matematiskt uttryck som inte r bunden
exempel I utsagan Det finns ett x sdant att x2 = a r a en fri variabel, x
en bunden variabel. Utsagan r inte ekvivalent med Det finns ett x
sdant att x2 = b.
jmfr bunden variabel s. 116
implikation1
definition hgivet tv utsagor P och Qi utsagan P medfr Q
kommentar Implikationen r sann om P r falsk eller Q r sann, annars falsk.
Den r sledes falsk endast nr P r sann och Q r falsk: man tolkar
implikationen P medfr Q som P Q.
Ett vanligt skrivstt r P Q.
kommentar Man sger att den frsta utsagan implicerar eller medfr den andra.
Den frsta utsagan kallas fr hypotes eller frsats och den andra fr
slutsats.
etymologi Implicera kommer frn latinets implicare infoga, inveckla av plicare
att vika, att veckla.
jmfr ekvivalens1 s. 117, falsk rot s. 95
implikation2
definition den operation som frn tv utsagor ger deras implikation1
implikationspil
definition pil som anger att ett logiskt uttryck implicerar ett annat, d.v.s. att
det andra fljer av det frsta
kommentar Implikationspilen skrivs vanligen .
exempel x + 3 = 0 x2 = 9 (omvndningen gller inte).
kalkyl
definition hi logikeni system av utsagor med regler fr hur de fr se ut och hur
de kan hrledas
kommentar Fr att beskriva en kalkyl fordras att man anger de tecken som fr
frekomma; regler fr vilka sammanstllningar av tecknen som r ac-
ceptabla (sdana sammanstllningar kallas ofta vlformade); samt
vilka axiomen r och vilka hrledningsreglerna r.
jmfr satskalkyl s. 121, predikatkalkyl s. 120
konjunktion1
definition hinom logiken; givet tv utsagor P och Qi utsagan P och Q
kommentar Konjunktionen r sann om P och Q bda r sanna, annars falsk.
Vanliga skrivstt r P Q och P & Q.
etymologi Konjunktion kommer av latinets coniunctio frening, frbindelse,

bildat av prefixet con- samman- och iungere att frena.
konjunktion2
definition hinom logikeni den operation som frn tv givna utsagor ger deras
konjunktion1
konjunktionstecken
definition tecknet
kommentar Ibland skriver man &.
kvantifikator
synonym kvantor
definition logisk operation som binder en fri variabel
kommentar De vanligaste kvantifikatorerna r allkvantifikatorn, som ofta be-
tecknas och uttalas fr alla, existenskvantifikatorn, som ofta
betecknas och uttalas det finns eller det finns minst ett element,
och kvantifikatorn det finns exakt ett element, som ibland betecknas
!.
exempel Fr alla heltal n finns det ett primtal p som r strre n n. Hr
binds variablerna n och p av var sin kvantifikator. Ordningen r
viktig: utsagan Det finns ett primtal p sdant att fr alla heltal n
gller att p r strre n n r inte ekvivalent med den frsta.
logik
definition slutledningskonst
kommentar Logiken studeras bde som en gren av filosofin och som en gren av
matematiken. Den sistnmnda kallas symbolisk logik eller matem-
atisk logik.
historia Logiken som vetenskap grundades av Aristoteles p 300-talet f. Kr.
Han beskrev en grupp av slutledningar, som han kallade syllogismer,
och gav en uttmmande och korrekt beskrivning av de mjliga syl-
logismerna.
etymologi Logik kommer av grekiska logik konsten att resonera, bildat av
lgos i betydelsen resonemang.
logisk fljd
definition hfrn givna utsagori pstende som kan hrledas med hjlp av logik
frn de givna utsagorna
kommentar Om de givna utsagorna r sanna, s r fljden ocks sann. Om de
givna utsagorna r falska, s r fljden inte ndvndigtvis falsk.
jmfr slutledning s. 121
logisk operation
definition ngon av operationerna konjunktion2 , disjunktion2 , implikation2 ,
ekvivalens2 , negation2 , anvndning av en kvantifikator
motsgelse
definition frekomsten av tv ofrenliga pstenden
kommentar Om man inom en teori kan hrleda en motsgelse, s r varje pst-
ende en sats inom teorin, och denna r drmed ointressant. Det r
drfr viktigt att, om mjligt, bevisa att en teori r motsgelsefri.
Detta r dock omjligt att gra inne i en ngorlunda rik matemat-
isk teori: Kurt Gdel (1906 1978) bevisade 1931 att om en sdan
ngorlunda avancerad teori innehller ett bevis fr sin egen mot-
sgelsefrihet, s innehller den ocks en motsgelse.
negation1
definition hgivet en utsaga P i utsagan icke P
kommentar Negationen r sann om P r falsk, annars falsk. Ett vanligt skrivstt
r P .
negation2
definition den operation som frn en utsaga P ger dess negation1
predikatkalkyl
definition satskalkylen utkad med kvantifikatorerna fr alla och det finns som
fr verka p predikat, d.v.s. egenskaper

exempel Pstendet x P (x) Q(x) x P (x) x Q(x) r en sann
sats inom predikatkalkylen.
pstende
synonym utsaga
definition uttryck som yttrar sig om de ingende entiteterna
exempel 3 + 5 = 7 och 3 + 5 = 8 r pstenden; 3 + 5 r ett uttryck men inte
ett pstende.
sann1
synonym faktiskt sann
definition verensstmmande med verkligheten
kommentar Det finns kanske flera verkligheter eller ingen.
jmfr falsk s. 117
sann2
synonym logiskt sann
definition hom ett pstendei sant1 oberoende av hur verkligheten r beskaffad
kommentar I satskalkylen kan en utsaga anta sanningsvrdena sann och falsk.
jmfr falsk s. 117
sanningsvrdestabell
definition tabell inom satskalkylen som visar en utsagas sanningsvrde (sant
eller falskt) fr alla mjliga kombinationer av sanningsvrden hos de
ingende variablerna
exempel Fr pstendet P Q r sanningsvrdestabellen:

P Q P Q
s s s
s f f
f s s
f f s
Med tv ingende satser finns det 4 mjliga par av sanningsvrden
fr de ingende variablerna och sledes 24 = 16 olika sanningsvrdes-
tabeller. tta av dem r:
P (P ) P Q QP P P Q Q P Q P Q
s s s s s s s s
s s s s f f f f
s s f f s s f f
s f s f s f s f
De vriga tta tabellerna r fr dessas negationer, d.v.s. (P ) P ,
(P ) (Q), Q (P ), P , P (Q), Q, (P Q) och
(P ) (Q).
satskalkyl
definition kalkyl fr de logiska operationerna konjunktion2 och negation2
kommentar De logiska operationerna disjunktion2 , implikation2 och ekvivalens2
omfattas ocks av satskalkylen, eftersom de kan uttryckas med hjlp
av konjunktion2 och negation2 . Satskalkylen r avgrbar, eftersom
alla utsagor kan analyseras fullstndigt med sanningsvrdestabeller
av frutsebar storlek.

exempel Utsagorna (P Q) P Q och (P Q) (P Q).
sluten utsaga
definition utsaga utan fria variabler
exempel Fr alla a finns det ett y sdant att y 2 = a. Hr r variablerna a och
y bundna.
jmfr ppen utsaga s. 121, bunden variabel s. 116, fri variabel s. 118
slutledning
definition frlopp varvid man frn ett eller flera antaganden logiskt hrleder en
eller flera slutsatser
jmfr logisk fljd s. 119
ppen utsaga
definition utsaga med minst en fri variabel
exempel Det finns ett y sdant att y 2 = a. Hr r variabeln a fri, variablen y
bunden.
jmfr sluten utsaga s. 121
122 Kapitel 7. Matematisk argumentation. Avsnitt 7.2. Matematiska modeller
7.2. Matematiska modeller

exempel
definition enskilt fall som illustrerar en utsaga
kommentar Ett exempel konkretiserar ett begrepp eller ett pstende.
exempel Talet 5 r ett naturligt tal.
En kvadrat med sidan 3 cm har arean 9 cm2 .
etymologi Ordet exempel kommer frn latinets exemplum exempel bildat av
verbet eximere att ta ut.
matematisk modell
definition matematisk struktur eller teori som avser att kvalitativt eller kvant-
itativt terge viktiga aspekter av verkligheten
kommentar En matematisk modell kan vara en ordinr eller partiell differential-
ekvation, det vanligaste verktyget fr att matematiskt beskriva fr-
ndring. Den kan vara ett dynamiskt system som terger frndr-
ingen stegvis. Den kan slutligen vare en hel matematisk teori, som
teorin fr operatorer i Hilbertrum, en modell fr kvantmekaniken.
exempel Lt oss ta jordytan som en del av verkligheten som vi vill beskriva
med en matematisk modell. Om den del vi vill beskriva r en stad,
s r ett plan en lmplig modell fr den delen av jordytan. Dennas
krkning r s obetydlig att den inte frstr en vanlig turistkarta ver
staden. Men fr strre delar av jordytan r krkningen s stor att
vi mste ta en sfr som modell. Denna modell duger fr de flesta
kartor, men om man vill mta mycket noggrant, s fordras det att
man tar hnsyn till att jorden r avplattad vid polerna, vilket innebr
att sfren mste ersttas av en ellipsoid (medelovaloiden) som mod-
ell. Ibland rcker inte heller det, utan man mste ta hnsyn till att
massfrdelningen i jorden r ojmn, varfr man stter upp en ngot
bucklig yta (kallad geoid) som en fjrde modell. Slutligen terstr
finstrukturen med berg, dalar och havsdjup om man vill ha en nnu
noggrannare beskrivning.
Som framgr av detta exempel kan en matematisk modell vara
mer eller mindre komplicerad, och mer eller mindre noggrann. Men
det r inte s att den mer frfinade modellen r den bsta fr sitt
ndml. Att rita en turistkarta ver ett mindre landomrde med
hnsyn till ellipsoidens avplattning r en komplikation som inte ger
ngon utdelning.
Ett klassiskt exempel p en matematisk modell r den differen-
tialekvation som beskriver radioaktivt snderfall. Den r u0 = au,
dr u r utstrlningen hos ett stycke materia, t tiden, och a en kon-
stant. Utstrlningen minskar under en kort tid med en andel a per
tidsenhet.
Ekvationen r ltt att lsa, och man ser att utstrlningen vid
tiden t > 0 r u(t) = u(0)eat . Halveringstiden blir a1 ln 2.
Denna modell anvnds med framgng i mnga situationer, till
exempel i kol-14-metoden fr att bestmma organiska materials lder.
Kapitel 7. Matematisk argumentation. Avsnitt 7.3. Matematiska resultat 123
Men nd kan man inte sga att den r en perfekt modell. Ty

den materia vi startar med innehller blott ndligt mnga partiklar,
och efter en viss ndlig tid kommer inte ngon mer heliumkrna att
sndas ut (om vi nu studerar alfa-strlning). Nr den sista helium-
krnan skickats ut, s borde vi ha u(t) = 0. Men enligt modellen
kommer vi att fr all framtid ha u(t) > 0, d.v.s. strlningen kommer
aldrig att upphra helt.
Modellen terger med hg noggrannhet strlningen s lnge an-
talet partiklar r stort, men kan inte gra det nr tiden blivit s
lngt framskriden att blott ett litet antal partiklar terstr. Denna
bristande verensstmmelse beror p att modellen bygger p reella
tal, medan verkligheten i detta fall r diskret1 : antalet heliumkrnor
r ett naturligt tal, inte ett godtyckligt positivt tal som i modellen.
Hur skall man definiera halveringstiden om man startar med 75 heli-
umkrnor?
motexempel
definition enskilt fall som motsger en utsaga
kommentar Om det finns ett enda motexempel till en utsaga eller en teori, s visar
det att utsagan respektive teorin inte kan vara sann. Ett exempel kan
dremot inte visa att en teori r sann.
exempel Utsagan Alla primtal r udda r falsk, eftersom det finns ett motex-
empel: talet 2.
Ockhams rakkniv
definition tankeprincip som innebr att man inte br konstruera eller infra flera
begrepp eller gra flera antaganden n ndvndigt fr att beskriva
eller frklara ett fenomen.
historia Principen r uppkallad efter William av Ockham (cirka 1285 cirka
1349), teolog och logiker. Hans rakknivsprincip kommer bl. a. till
uttryck i citaten mngfald skall inte frutsttas om det inte r nd-
vndigt och det r meningslst att gra med flera ting vad man
kan gra med frre.
7.3. Matematiska resultat

axiom
synonym postulat (ldre synonym)
definition grundfrutsttning i en matematisk teori
kommentar En matematisk teori bestr av satser som bevisas glla under vissa
frutsttningar. Frutsttningar som gller fr hela teorin kallas
axiom. De r inte logiskt hrledda frn andra pstenden inom teorin,
utan tjnar som utgngspunkter fr denna.
Man har tidigare ofta sagt att axiomen r sjlvklara sanningar.
Detta uttrycksstt r missvisande. De r helt enkelt frutsttningar
som man kommer verens om innan man bygger upp teorin.
124 Kapitel 7. Matematisk argumentation. Avsnitt 7.3. Matematiska resultat
Det kan frefalla egendomligt att termen postulat, som betyder

ngot begrt, kan vara synonym till axiom. Termen skall emellertid
frsts i ett dialektiskt sammanhang: ett postulat var ett pstende
som en mstare krvde att hans elever skulle acceptera fr att han
skulle kunna g vidare och bygga upp teorin. Drigenom fick postul-
aten karaktren av verenskommelser, precis som axiomen.
etymologi Axiom kommer av grekiskans axoma allmnt erknd vrdering,
axiom, av xios vrd.
Postulat r frn latinets postulatum krav, fordran, ett substantiv
till verbet postulare att krva, en avledning av poscere att fordra.
exempel Inom teorin fr grupper kan man ta den kommutativa lagen, allts
att xy = yx fr alla element x, y i en grupp, som ett axiom. D fr
man teorin fr abelska grupper. Om man stryker detta men behller
vriga axiom, s fr man teorin fr allmnna grupper.
Ett annat exempel r parallellaxiomet, som anvndes inom den
euklidiska geometrin. Om man stryker det, s fr man en mer allmn
geometri.
axiomatisk
definition hom teorii som bygger p anvndningen av axiom och hrledningar
frn dessa
definition
definition uttalande som ger en precis bestmning av en symbols betydelse
kommentar Den symbol som definieras kallas definiendum och kan vara ett ord,
en term, en matematisk symbol eller ett lngre uttryck. Det som
frklarar definiendum kallas definiens.
En definition br vara s utformad att man kan avgra huruvida
ett objekt uppfyller den eller inte.
Det finns flera typer av definitioner:
En ostensiv definition r en definition dr man tar hjlp av
verkligheten och pekar p ett eller flera exempel p freml som om-
fattas av definitionen.
En terminologisk definition (den typ som frekommer i denna
bok) anger ett sprkligt uttryck som idealiskt kan erstta en term i
varje sammanhang utan att betydelsen ndras. (Bjningsformer eller
syntax kan gra att man mste skriva om litet.)
En lexikalisk definition anger mer eller mindre precist ett ords
betydelse med hjlp av synonymer, tillhrighet till strre grupper etc.
En stipulativ definition anger hur en term kommer att anvnd-
as i ett visst verk.
Definitionerna kan ocks ordnas efter en skala deskriptiv pre-
skriptiv, med andra ord beskrivande normerande. En termino-
logisk definition r en rekommendation, och kan utnmnas till stand-
ard eller norm. Kraften i rekommendationen kan variera starkt. En
lexikalisk definition andra sidan r oftast beskrivande: den redogr
fr sprkbruket utan att ta stllning till om det r lmpligt eller
ej. En stipulativ definition slutligen r normerande eller tvingande

och mste accepteras av lsaren om texten skall kunna frsts, men
dess rckvidd r mycket begrnsad: den gller endast det verk dr
frfattaren r suvern.
Aristoteles definitionsteknik innebr att man gr upp en niv (till
genus slktet) och sedan preciserar (differentia specifica srskiljande
drag) fr att peka ut arten inom slktet. Ett exempel p detta r de
olika definitioner av en kvadrat som nmns nedan; det verordnade
begreppet r hr rektangel eller romb. Att definiera ett reellt tal som
ett komplext tal med imaginrdel noll r ocks ett exempel p denna
teknik, men mindre lmpligt i undervisningen. I matematiken r dr-
fr en annan form vanlig: man beskriver en term med hjlp av andra,
mer vlknda termer; ett reellt tal r ett tal som kan approximeras
godtyckligt noga med rationella tal.
exempel Man pekar p ett antal rda freml och sger: De hr r rda.
Detta r en ostensiv definition av frgen rd. Pekandet kan frsts
kompletteras med att man pekar p ett antal gula, bl, grna . . .
freml och sger: De dr r inte rda. Barn lr sig ofta genom
denna metod.
En kvadrat kan definieras p flera ekvivalenta stt:
En kvadrat r en rektangel dr alla sidor r lika lnga; alternativt
En kvadrat r en romb dr en vinkel r rt; alternativt
En kvadrat r en romb dr alla vinklar r rta.
Se vidare diskussionen om definitionen av en cirkel i Anders Teng-
strands kseri, sidan 292.
etymologi Ordet definition kommer av latinets definitus, perfekt particip av
verbet definire att begrnsa, att avgrnsa, att innesluta inom grns-
er, att noga bestmma, att nrmare ange, att faststlla, att in-
skrnka, att frklara, att definiera.
jmfr explicit definition s. 126, implicit definition s. 126
existenssats
definition sats som pstr existensen av ett visst matematiskt objekt
kommentar Satsen som pstr existensen behver inte ge ngon metod fr att
hitta eller berkna objektet.
Satsen behver heller inte pst att existensen r entydig. Ofta
r det svrare att bevisa icke entydig existens n entydig existens.
En existenssats som ger en metod att berkna en lsning r
allmnt sett vrdefullare n en som inte ger en sdan metod.
exempel En knd existenssats sger att det existerar en lsning till differential-
ekvationen u0 (t) = f (t, u(t)), t R, med begynnelsevrdet u(0) = 0
om f : R2 R r kontinuerlig. Satsen sger att det finns minst p en
lsning, men det kan finnas flera (till exempel om f (t, y) = 2 |y|;
man har d lsningarna u(t) = ((t t0 )+ )2 fr godtyckligt t0 > 0).
Om f uppfyller ett visst villkor som garanterar entydighet, s duger
ett enklare bevis.
126 Kapitel 7. Matematisk argumentation. Avsnitt 7.3. Matematiska resultat
explicit definition
definition definition som bestmmer det som skall definieras direkt i termer av
redan knda egenskaper
kommentar En funktion r explicit definierad om man anger vilka dess vrden r
fr alla vrden p argumentet.
En egenskap definieras explicit genom att man beskriver den med
hjlp av redan knda egenskaper.
Definitionerna i denna bok r alla explicita; de innehller termer
som anses vara knda eller definieras i andra termposter.
exempel Funktionen f r explicit definierad genom att man freskriver att
f (x) = x3 fr x > 0 och f (x) = x4 fr x < 0.
etymologi Ordet explicit kommer av latinets explicitus tydlig, egentligen ut-
vecklad, klart synlig, av verbet explicare utveckla.
jmfr implicit definition s. 126
frmodan
synonym hypotes2
definition utsaga som troligen r sann enligt ngons gissning
exempel Goldbachs frmodan sger att varje jmnt heltal strre n 2 kan
skrivas som summan av tv primtal. Den r ltt att verifiera fr sm
tal, och med dator har den verifierats upp till tminstone 1018 . Men
den har inte bevisats. (Christian Goldbach, 1690 1764.)
Riemannhypotesen uttalar sig om var nollstllena till en viss ana-
lytisk funktion ligger. Denna frmodan har inte bevisats. (Bernhard
Riemann, 1826 1866.)
generalisering
definition hav ett givet pstendei pstende med mer utstrckt giltighet n
det givna pstendet
kommentar Ordet syftar ocks p processen att generalisera.
Det givna pstendet sges vara ett specialfall av generaliser-
ingen.
exempel En cirkelskivas area r r2 , dr r r dess radie. Formeln kan ltt
generaliseras till en elliptisk skiva: dess area r ab, dr a och b r
halvaxlarnas lngder. Formeln A = r2 r ett specialfall av formeln
A = ab, och den senare r en generalisering av den frsta. (Det r
svrare att generalisera formeln fr en cirkels omkrets, 2r, till en
ellips.)
implicit definition
definition definition som bestmmer det som skall definieras indirekt genom att
ange egenskaper som det skall uppfylla
kommentar En funktion kan vara implicit definierad genom att man anger en
ekvation som dess vrden skall uppfylla. En egenskap kan likas
definieras implicit genom att man anger ett pstende som skall vara
sant vid den rtta definitionen och endast d.
exempel Ekvationen y 5 +3x2 y 3 +7 = 0 bestmmer implicit den reella variabeln

y som en funktion av den reella variabeln x.
Frn semantiken har vi ett exempel p en implicit definition: elev
kan definieras implicit genom uttalandet: Om du har en lrare, s r
du elev till den lraren.
Egenskapen att vara fullt utrustat kan bestmmas implicit gen-
om att man anger att pstendet Exempelvis skall svenskan ocks
framgent vara ett sprk fullt utrustat fr att tala om naturvetenskap
p skall vara sant.
jmfr explicit definition s. 126
korollarium
synonym fljdsats
definition resultat som fljer jmfreselsevis ltt frn en sats eller en proposition
kommentar I klassisk matematik fr ett lemma inte ha ngra korollarier, men
man ser nd detta ibland.
etymologi Korollarium betyder ngot som man fr p kpet, som bonus. Det
kommer av latinets corolla liten krans, och syftade p de kransar
som gavs till gster p banketter.
lemma, bestmd form lemmat, plural flera lemman

synonym hjlpsats
definition matematiskt resultat i en teori som skrivs ut som en etapp p vg
mot en sats eller proposition
kommentar Ett lemma har ofta inte ngot intresse som sjlvstndigt resultat,
utan hjlper till fr att vi skall komma fram till ngot vsentligare.
Men vissa mycket viktiga resultat kallas av historiska skl nd fr
lemman, t. ex. Zorns lemma.
etymologi Lemma kommer av grekiskans lemma sats, ursprungligen ngot som
man frutstter, tar fr givet; grundordet r lambnein att ta.
omvndning
definition htill ett givet pstendei pstende som uppstr ur det givna genom
att en implikation vnds
exempel Pstendet
Om tv rektangelomrden r kongruenta, s har de samma area
har omvndningen
Om tv rektangelomrden har samma area, s r de kongruenta.
Det frsta pstendet r sant, det andra falskt. Om vi inskrnker
pstendet till speciella rektanglar, till exempel till kvadrater, s blir
ven det andra pstendet sant man har d infrt ett nytt antag-
ande.
proposition
definition matematiskt resultat i en teori som r mindre viktigt n en sats men
viktigare n ett lemma
128 Kapitel 7. Matematisk argumentation. Avsnitt 7.4. Bevis
sats
synonym teorem
definition viktigt matematiskt resultat i en teori
etymologi Teorem r substantiv till det grekiska verbet theoren att betrakta,
att vervga, att underska.
villkor
definition krav som stlls p ett matematiskt objekt eller i en sats
kommentar Man skiljer p ndvndiga villkor och tillrckliga villkor. Ett nd-
vndigt villkor fr en viss egenskap kan inte strykas utan att egen-
skapen gr frlorad. Ett tillrckligt villkor medfr egenskapen.
Om sledes A B, s r A tillrckligt fr B, och B r ndvndigt
fr A.
7.4. Bevis
algoritm
definition regel som talar om hur man stegvis kan berkna ngot eller hur man
stegvis kan lsa ett problem
exempel Algoritmen fr division av hela tal.
Euklides algoritm.
etymologi Ordet algoritm, ursprungligen algorism, r bildat av namnet p
matematikern, astronomen, astrologen och geografen Muh.ammad Ibn
Musa al-Khwarizm, som var verksam i Bagdad (Bagdad) under frsta
hlften av 800-talet. Al-Khwarizm betyder han frn Khwarezm.
(Khwarezm var en historisk provins kring den nuvarande staden
Khiva i Uzbekistan och var betydligt strre n den nuvarande provins-
en Khorezm.)
I sin nuvarande betydelse anvndes termen av Leibniz 1684 i en
uppsats dr han formulerade de grundlggande deriveringsreglerna.
antagande
synonym hypotes1
definition utsaga som antas vara sann i en sats eller under ett resonemang
etymologi Hypotes kommer av grekiskans hypthesis frutsttning, det under-
lag p vilket man bygger sitt resonemang, bildat av hyp under och
tithnai att stta, att stlla, att lgga.
Kapitel 7. Matematisk argumentation. Avsnitt 7.4. Bevis 129
bevis
definition vertygande argumentation fr att ett matematiskt resultat skall ac-
cepteras som sant
kommentar Motsvarande verb r bevisa.
Ett matematiskt bevis fr en sats skall med logisk ndvndighet
leda lsaren frn teorins accepterade axiom och satsens antaganden
till satsens slutsats.
Kraven p hur ett gott matematiskt bevis skall vara beskaffat har
varierat under historiens lopp. I stort sett kan man sga att kraven
kat med tiden.
Det r inte s att ett bevis mste innehlla alla logiskt ndvndiga
steg fr att accepteras. Det kan f innehlla sm luckor, om dessa r
sdana att en rutinerad lsare ltt kan fylla ut dem. Drmed str det
klart att lsarens kunskaper avgr huruvida luckorna r acceptabla.
jmfr logisk fljd s. 119, slutledning s. 121
deduktiv metod
definition bevismetod som anvnder logiska resonemang utgende frn givna
antaganden
direkt bevis
definition Bevis som utgr frn antagandena och drifrn leder till slutsatsen
jmfr indirekt bevis s. 130
empirisk
definition grundad p erfarenheten
etymologi Empirisk kommer av grekiskans empeira erfarenhet, sammansatt
av en i och pera frsk, experiment.
heuristik
definition studiet av och praktiserandet av heuristiska lsningsmetoder
kommentar Den frste som i modern tid uppmrksammade heuristikens betyd-
else i utbildning och forskning var George Plya (Plya Gyrgy,
1887 1985).
heuristisk
definition utnyttjande allmnna principer fr problemlsning, tidigare erfaren-
heter, frsk och gissningar
kommentar Heuristiskt lrande och problemlsande sker sig fram genom all-
mnna principer snarare n standardlsningar och prvar flera mj-
ligheter s att man lr sig av begngna misstag och successivt nr
fram till mlet.
etymologi Adjektivet heuristisk r bildat av det grekiska verbet heuriskein att
finna (vad man sker), att uppfinna, att upptcka; jmfr med ut-
>
ropet Heureka! Jag har funnit (det)! ["heure:ka], som tillskrivs
Arkimedes (287 212 f. Kr.).
130 Kapitel 7. Matematisk argumentation. Avsnitt 7.4. Bevis
hrleda
synonym deducera
definition hom ett pstendei frn givna antaganden och med hjlp av givna
regler och logiska resonemang n fram till pstendet;
hom en formeli genom resonemang och rkningar n fram till formeln
kommentar Motsvarande substantiv r hrledning och deduktion, som syftar
p processen; ngon gng p resultatet.
etymologi Deduktion kommer av latinets deducere att leda bort, att hrleda.
indirekt bevis
definition bevis som utgr frn att det som skall bevisas r falskt och bevisar
att ngot av antagandena r falskt
kommentar I stllet fr en implikation P Q betraktar man Q P . Ett
direkt bevis fr det senare pstendet blir ett indirekt bevis fr det
frstnmnda.
Man sger att Q P uppstr genom kontraposition av
P Q. De tv pstendena r ekvivalenta i klassisk logik, men inte
i den intuitionistiska logiken.
jmfr direkt bevis s. 129
induktion
synonym matematisk induktion
definition bevismetod fr en uppsttning pstenden grundad p att alla natur-
liga tal kan ns frn talet 0 medelst ndligt mnga steg
kommentar Pstendena kan vara ndligt eller upprkneligt ondligt mnga.
Man bevisar frst pstendet P0 , induktionsbasen. Drefter visar
man att pstendet Pn implicerar Pn+1 fr alla n N, induktions-
steget, eller, i fallet ndlig induktion, fr alla n upp till en viss grns.
Ordet induktion har en helt annan betydelse inom vetenskaps-
filosofin: dr betyder det att en generell utsaga grs trolig genom ett
antal enskilda exempel.
etymologi Induktion kommer frn det latinska verbet inducere att fra in.
iterera
definition utfra en procedur upprepade gnger
kommentar Genom iteration kan man bevisa existensen av lsningar till olika
ekvationer.
exempel Den positiva roten ur 2 r det geometriska medelvrdet av 1 och
2, men ocks lika med det geometriska medelvrdet av x och 2/x
fr varje positivt tal x. Om x och 2/x ligger nra varandra, kan
man i stllet fr det geometriska medelvrdet ta det aritmetiska
medelvrdet 12 (x+2/x). Denna id har lnge anvnts fr att berkna

ett nrmevrde fr 2 genom iterering. Vi kan till exempel ta x = 1
som en frsta approximation och drefter det aritmetiska medelvrdet
av 1 och 2/1, som r 1,5. Drefter tar vi det aritmetiska medelvret
Kapitel 7. Matematisk argumentation. Avsnitt 7.4. Bevis 131
av 1,5 och 2/1,5, som r 1,416 667. Det aritmetiska medelvrdet

av detta tal och 2 genom detta tal r 1,414 216, som redan r en
ganska god approximation av 2 1,414 214. Man kan visa att man
kan berkna hur mnga decimaler som helst i den decimala repre-
sentationen av 2 p detta stt.
Vi kan visa existensen av en lsning till differentialekvationen
u0 = f (u) genom att frst definiera en funktion u0 och sedan definiera
uj+1 genom att lsa u0j+1 = f (uj ), j N. Man itererar proceduren
som frn uj ger uj+1 . Under lmpliga antaganden konvergerar fljden
(uj ) mot en lsning till ekvationen.
etymologi Iterera kommer av det latinska verbet iterare att upprepa, bildat
till iterum nyo, om igen.
konstruktivt bevis
definition bevis som frn antagandena leder fram till slutsatsen genom steg som
alla innebr konstruktion av de efterfrgade matematiska objekten
jmfr existenssats s. 125, indirekt bevis s. 130, motsgelsebevis s. 131
motsgelsebevis
synonym reductio ad absurdum
definition bevis som utgr frn att satsen r falsk och hrleder en motsgelse
kommentar Om satsen har formen P Q, s r dess negation P & Q, och det
r frn den hypotesen som man bevisar en motsgelse.
Denna typ av bevis frutstter att man accepterar lagen om det
uteslutna tredje, d.v.s. att det inte finns ngon annan mjlighet n
att ett pstende r sant eller falskt.
jmfr direkt bevis s. 129, indirekt bevis s. 130
paradigm
definition hinom grammatikeni bjningsmnster;
hinom vetenskapsfilosofini tankemnster inom en vetenskap
kommentar Den gamla sprkvetenskapliga betydelsen av ordet har numera ver-
skuggats av den som Thomas Kuhn (1922 1996) skapade i sitt verk
The Structure of Scientific Revolutions (1962), dr han beskrev hur
forskarnas tankemodeller styr vilka frgor de stller, och drmed vilka
svar som kan ns.
etymologi Ordet paradigm r frn grekiska pardeigma, avledd frn verbet
paradeiknnai att stlla bredvid, att visa sida vid sida.
jmfr paradigmskifte s. 131
paradigmskifte
synonym vetenskaplig revolution
definition hinom vetenskapsfilosofini frkastande av ett tankemnster inom en
vetenskap och vergng till ett annat, annorlunda
kommentar Avvikelser frn en teori betraktas frst som undantag, anomalier eller
observationsfel, men en tillrckligt stor samling anomalier kan till slut
(under gynnsamma omstndigheter) bringa ett paradigmskifte stad.
132 Kapitel 7. Matematisk argumentation. Avsnitt 7.5. Problemlsning
etymologi Termen paradigmskifte fanns inte i Thomas Kuhns bok The Structure
of Scientific Revolutions (1962) utan uppstod i debatten i anslutning
till denna.
jmfr paradigm s. 131
paradox
synonym antinomi
definition svrfrklarad motsgelse
exempel Zenons paradox om Akilles, som inte kan springa ikapp skldpaddan
trots att han springer dubbelt s fort som denna. (Denna paradox r
skenbar och har ftt en tillfredsstllande frklaring genom teorin fr
summering av ondliga serier.)
Bertrand Russell (1872 1970) formulerade paradoxen om barb-
eraren som rakar alla som inte rakar sig sjlva. (Denna paradox har
lett till en utveckling av mngdlran.)
etymologi Paradox kommer av grekiskans para- bredvid- och doxa mening.
Antinomi kommer av grekiskans antinoma, en juridisk term med
betydelsen lagens motsgelse mot sig sjlv, bildat av anti- mot- och
nmos lag.
7.5. Problemlsning
cirkelns kvadratur
definition problemet att med passare och linjal konstruera ett kvadratomrde
med samma area som en given cirkelskiva
kommentar Detta r ett vlknt
olsligt problem. Kvadratomrdet skall allts
ha sidan a = r2 .
historia Problemet r ett av de mest bermda i matematikens historia och
stlldes redan under antiken. r 1882 kunde Ferdinand vonLinde-
mann (1852 1939) bevisa att det inte gr att lsa. Talet kan
nmligen inte konstrueras med passare och linjal; det r inte ens al-
gebraiskt, utan transcendent.
jmfr olsligt problem s. 133
kubens frdubbling
definition problemet att med passare och linjal konstruera en kub med dubbelt
s stor volym som en given kub
kommentar Detta
r ett vlknt olsligt problem. Den nya kuben skall ha sidan
3
2 gnger den givna kubens sida. Den reella kubikroten ur tv kan
inte konstrueras med passare och linjal. Den uppfyller tredjegrads-
ekvationen x3 2 = 0, som inte kan lsas med passare och linjal.
historia Problemet stlldes redan under antiken, och inspirerade Mnaikhmos

att studera kgelsnitten. Umar Khayyam frmodade att det r ols-
ligt, och Pierre Wantzel (1814 1848) visade r 1837 att s r fallet.
Kapitel 7. Matematisk argumentation. Avsnitt 7.5. Problemlsning 133

metod
definition planmssigt eller vetenskapligt tillvgagngsstt vid problemlsning
etymologi Ordet metod kommer av grekiskans mthodos, ursprungligen en vg
att flja, av meta- efter, lngs och hods vg.
olsligt problem
definition problem som inte kan lsas
kommentar Det finns flera knda problem om vilka man bevisat att de inte kan
lsas.
I problemformuleringen ingr vissa frutsttningar. Till exempel
kan en vinkel delas i tre lika delar med hjlp av quadratrixen, men
detta lser inte problemet om vinkelns tredelning, eftersom quadra-
trixen r ett otilltet hjlpmedel i just detta sammanhang.
jmfr olst problem s. 133, cirkelns kvadratur s. 132, kubens frdubbling
s. 132, vinkelns tredelning s. 133
olst problem
synonym ppet problem
definition problem som, svitt det r knt, nnu inte har lsts
kommentar Ett olst problem kan ha lsts tidigare, men lsningen kanske rkar
vara oknd i den krets man befinner sig i. Ett olst problem kan
ocks vara olsligt.
Ibland anvnds termen ppet problem i stllet om ett vningspro-
blem dr inte alla villkor r angivna, och dr avsikten r att eleven
sjlv skall tillfoga rimliga omstndigheter och vrden.
exempel Riemanns hypotes.
Goldbachs frmodan.
Fermats sista sats var olst fram till 1994, d Andrew Wiles be-
visade den.
problem
definition frga dr man begr ett svar
kommentar Ett problem kan vara lst, d.v.s. en lsning kan redan vara knd,
men man begr nda att ngon skall lsa det som vning eller i en
tentamen (ett vningsproblem). Ett problem kan vara olst (eller,
med en synonym, ppet), d.v.s. man knner inte till ngon lsning.
Slutligen finns det olsliga problem, d.v.s. problem som inte kan lsas.
jmfr olst problem s. 133, olsligt problem s. 133
vinkelns tredelning
definition problemet att dela en godtycklig vinkel i tre lika delar med passare
och omrkt linjal
134 Kapitel 7. Matematisk argumentation. Avsnitt 7.5. Problemlsning
kommentar Detta r ett vlknt olsligt problem. Eftersom 4 cos3 13 3 cos 13 =

cos , s r problemet ekvivalent med att lsa tredjegradsekvationen
4x3 3x = cos fr varje vinkel . En sdan ekvation kan lsas med
passare och linjal fr speciella vrden, t. ex. = /2 och = /4.
Fr de flesta vrden p , inklusive = /3, gr det inte.
historia Ptolemaos frmodade p 100-talet e. Kr. att problemet med vinkelns
tredelning inte gr att lsa, men detta bevisades frst 1837 av Pierre
Wantzel.
Kapitel 8. Avbildningar och funktioner. Avsnitt 8.1. Allmnt om avbildningar 135
8. Avbildningar och funktioner

8.1. Allmnt om avbildningar
additionsformel
definition hfr en given avbildningi formel som anger hur avbildningens vrde i
argumentet x + y beror av dess vrden i x och y
kommentar Fr exponentialfunktionen r additionsformeln mycket enkel: ex+y =
ex ey fr reella eller komplexa x, y. Additionsformlerna fr de trigono-
metriska funktionerna fljer av denna: de r
sin(x + y) = sin x cos y + cos x sin y

cos(x + y) = cos x cos y sin x sin y
tan x + tan y
tan(x + y) = .
1 tan x tan y
jmfr subtraktionsformel s. 139

affin avbildning
synonym liner2 avbildning
definition polynomiell avbildning av hgst frsta graden
kommentar Grafen till en affin funktion av en reell variabel r en rt linje.
exempel Funktionen som ges av f (x) = 2x + 1 r av frsta graden och allts
affin.
En parallellprojektion r en affin avbildning.
Funktionerna g(x) = x4 och h(x) = sin x r inte affina.
jmfr liner1 avbildning s. 138, rt linje s. 186
argument1
definition hfr en avbildningi element i avbildningens definitionsmngd
etymologi Ordet argument kommer av latinets argumentum innehll, bevis-
medel, bildat av verbet arguere att klargra, att anklaga, vars
grund r det indoeuropeiska ar(e)g glnsande, som ocks terfinns
i franskans argent silver.
beroende variabel
definition variabel som antas pverkas av en annan variabel
kommentar Fr funktioner definierade p reella axeln och med reella vrden an-
vnds oftast den horisontella axeln i ett koordinatsystem fr den
oberoende variabeln och den vertikala axeln fr den beroende.
exempel Om luftens temperatur antas pverkas av hjden ver havet s r
temperaturen den beroende variabeln och hjden ver havet den
oberoende variabeln. (Just i detta fall kan det vara bttre att avstta
den oberoende variabeln vertikalt.)
jmfr oberoende variabel s. 138 (figur finns dr)
136 Kapitel 8. Avbildningar och funktioner. Avsnitt 8.1. Allmnt om avbildningar
bektion
synonym bektiv avbildning
definition avbildning som r bde injektiv och surjektiv
etymologi Bektion r sammansatt av latinets bi- tv- (hr i betydelsen
dubbel) och iect-, perfektstam av iacere att kasta.
jmfr injektion s. 137, surjektion s. 140
diskontinuerlig avbildning
definition avbildning som inte r kontinuerlig
kommentar Om en funktion definierad p reella axeln har ett vnstergrnsvrde
och ett hgergrnsvrde i en punkt a och de r olika, s sger man att
funktionen har ett sprng i a. Det r ett enkelt fall av diskontinuitet.
Funktionen R 3 x 7 f (x) = sin(1/x), x 6= 0, f (0) = 0 r
diskontinuerlig i origo och oscillerar snabbt nra origo.
etymologi Diskontinuerlig kommer frn det latinska prefixet dis- (hr i nekande
funktion) och continuus sammanhngande.
jmfr kontinuerlig avbildning s. 138
graf
definition htill en given avbildningi mngden av alla par (x, f (x)) dr x tillhr
avbildningens definitionsmngd
kommentar Grafen ligger i den kartesiska produkten av definitionsmngden och
mlmngden, allts i X Y , om f avbildar X in i Y .
Om X, Y R, s kan man kanske rita upp grafen p ett papper.
exempel Om avbildningen r en polynomfunktion av en reell variabel, s
blir grafen en glatt kurva i planet. Den bestr d av alla punkter
(x, f (x)) R2 , dr x R.
etymologi Termen graf bestr av stammen i det grekiska verbet grphein att
rita, att skriva.
jmfr epigraf s. 142, hypograf s. 145
homeomorfism
definition bektion mellan tv topologiska rum som r kontinuerlig och har
kontinuerlig invers
kommentar En homeomorfism bevarar alla topologiska egenskaper.
Om man har en homeomorfism av ett rum X p ett rum Y , s
sger man att rummen r homeomorfa och att paret (X, Y ) har
egenskapen homeomorfi.
etymologi Homeomorf r bildat av grekiska hmoios liknande och morph
form.
homomorfism
definition avbildning som bevarar vissa givna egenskaper
kommentar Vilka egenskaper som bevaras fr frsts av sammanhanget. En

homomorfism f : G H av en grupp G in i en annan grupp H
bevarar gruppoperationen, d.v.s. f (xy) = f (x)f (y) fr alla element
x, y i G.
etymologi Homomorf r bildat av grekiska homs lika, samma och morph
form.
jmfr isomorfism s. 137
identisk avbildning
definition avbildning som avbildar varje element i definitionsmngden p just
detta element
kommentar Den identiska avbildningen I r ett neutralt element under sam-
mansttning: om f : X X r en avbildning av X in i X, s r
f I = I f = f , vilket betyder att f (I(x)) = f (x) och I(f (x)) = f (x)
fr alla x X.
etymologi Identisk kommer av latinets identitas identitet, i sin tur bildat av
idem samma.
injektion
synonym injektiv avbildning
definition avbildning som alltid avbildar tv olika element p tv olika element
kommentar Termen ett-till-ett-avbildning har oftast betydelsen injektion. Men
ibland syftas i stllet betydelsen bektion. Man br drfr undvika
den.
exempel Funktionen R 3 x 7 x5 R r injektiv, medan funktionen R 3 x 7
x4 R inte r det.
etymologi Injektion r sammansatt av latinets iniectio, substantiv till inicere
kasta in; iect- r perfektstam till iacere att kasta.
jmfr bektion s. 136, surjektion s. 140
invers avbildning
definition htill en bektion f i den avbildning g sdan att g(f (x)) = x och
f (g(y)) = y fr alla argument x och y
jmfr invers1 s. 89, omvnd relation s. 102
isomorfism
definition bektion som bevarar vissa givna egenskaper
kommentar Vilka egenskaper det handlar om fr frsts av sammanhanget. En
isomorfism mellan ringar bevarar additionen och multiplikationen.
Om man har en isomorfism f : A B av en struktur (till exempel
en grupp) A p en struktur B, s sger man att A och B r isomorfa
och att paret (A, B) har egenskapen isomorfi.
jmfr homomorfism s. 136
138 Kapitel 8. Avbildningar och funktioner. Avsnitt 8.1. Allmnt om avbildningar
konstant avbildning
definition avbildning vars vrden r lika fr alla argument
kontinuerlig avbildning
definition avbildning sdan att dess vrden blott varierar litet nr argumentet
varierar litet
kommentar En populr beskrivning av en kontinuerlig kurva r att man kan rita
den utan att lyfta pennan. En allmnnare, mer abstrakt definition
r att en avbildning r kontinuerlig om och endast om den r sdan
att urbilden av en ppen mngd alltid r ppen.
Det finns ett samband med grnsvrdesbegreppet: funktionen f
r kontinuerlig i en punkt a om och endast om grnsvrdet av f (x)
d x gr mot a existerar (och d r det lika med f (a)).
exempel Funktionen x 7 x3 r kontinuerlig eftersom sm ndringar i x endast
leder till sm ndringar vrdet hos x3 . Om man vill att vrdet hos x3
inte skall frndra sig med mer n 0,001, s kan man ange hur mycket
x fr ndra sig fr att detta skall vara uppfyllt. Nrmare bestmt har
man att |x3 a3 | = |xa||x2 +xa+a2 | 6 3M 2 |xa| om |x|, |a| 6 M .
Allts rcker det exempelvis att krva att |x a| 6 31 105 om
|x|, |a| 6 10.
Signumfunktionen sgn r dremot inte kontinuerlig i origo. Den
har vrdet 0 i origo, och hur sm ndringar som helst av den obero-
ende variabeln kan leda till att funktionsvrdet ndrar sig med kvant-
iteten 1: sgn(0) = 0 medan sgn(x) = 1 om x > 0.
historia Euler betraktade kurvors kontinuitet utgende frn sitt funktions-
begrepp (1748): En funktion bestod av ett analytiskt uttryck, t. ex.
z 2 + az + b. En funktion kunde uttrycka en kontinuerlig kurva. Om
en kurvas delar uttrycktes av olika uttryck var den diskontinuerlig
detta ven om kurvan kunde ritas utan att man lyfte pennan. Cauchy
gav 1821 en modern definition av begreppet kontinuerlig funktion.
etymologi Kontinuerlig kommer frn latinets continuus sammanhngande.
jmfr diskontinuerlig avbildning s. 136
liner1 avbildning
definition avbildning frn ett vektorrum till ett annat som uppfyller f (x+ty) =
f (x) + tf (y) fr alla vektorer x och y och alla skalrer t
kommentar En sdan avbildning antar alltid vrdet 0 i origo. Motsvarande sub-
stantiv fr egenskapen att vara liner r linearitet.
exempel Funktionen f : R R som ges av f (x) = 2x + a r affin, men liner1
endast om a = 0.
etymologi Liner kommer frn det franska adjektivet linaire, som har sitt ur-
sprung i det latinska ordet linearis som hr till eller bestr av linjer.
oberoende variabel
definition variabel som antas pverka en annan variabel
y=f(x)
Den oberoende variabeln r hr x, den beroende y.
kommentar Vid grafisk representation av en reellvrd funktion av en reell variabel

avstts vanligen den oberoende variabeln lngs den horisontella axeln
och den beroende lngs den vertikala axeln.
exempel Vid mnga fysikaliska frlopp betraktas tiden som en oberoende vari-
abel.
jmfr beroende variabel s. 135
restriktion
definition hav en avbildning till en delmngd av dess definitionsmngdi den av-
bildning som har delmngden som definitionsmngd och har samma
vrden som den givna avbildningen dr

kommentar Restriktionen av en avbildning f till en mngd A skrivs ofta f A .
exempel Om tv kontinuerliga funktioner p reella axeln har samma restrikt-
ion till de rationella talen, s r de lika.
etymologi Ordet restriktion kommer av latinets restrictio, substantiv bildat
till verbet restringere av re- ter- (hr nrmast frstrkande) och
stringere att dra t, att tstrama.
sammansatt avbildning
definition avbildning av typen x 7 g(f (x)), dr g och f r avbildningar
kommentar Sammansttningen x 7 g(f (x)) betecknas g f (uttalas g efter
f ); allts (g f )(x) = g(f (x)). Den r definierad fr alla x Df
sdana att f (x) Dg , dr Df och Dg r definitionsmngderna fr f
respektive g.
subtraktionsformel
definition formel som anger hur funktionsvrdet fr argumentet x y beror av
funktionsvrdena i x och y
kommentar En subtraktionsformel fljer enkelt frn motsvarande additionsformel
genom att man erstter y med y. Den behver allts inte memor-
eras.
jmfr additionsformel s. 135
140 8. Avbildningar och funktioner. 8.2. Funktioner och deras vrden
surjektion
synonym surjektiv avbildning
definition avbildning vars vrdemngd r lika med hela mlmngden
exempel Funktionen x 7 x3 r en surjektion av R p R, medan x 7 x2 inte
r det. Om vi dremot betraktar avbildningen x 7 x2 frn R till
[0, +[, s r den en surjektion, ty vi har nu ndrat mlmngden s
att denna r lika med vrdemngden.
etymologi Surjektion r bildat av prefixet sur- (franska sur-, latinska super-
(ovan)p) och iect-, perfektstam av iacere att kasta.
jmfr bektion s. 136, injektion s. 137
8.2. Funktioner och deras vrden

amplitud
definition hhos en svngningi halva differensen mellan svngningens strsta och
minsta vrde
Amplitud.
analytisk funktion
definition komplexvrd funktion av reella eller komplexa variabler som nra
varje punkt kan representeras av sin Taylorserie
kommentar En analytisk funktion av komplexa variabler dr Taylorserien endast
innehller potenser av variablerna (inte deras konjugat) kallas ocks
holomorf.
historia Termen analytisk funktion frekom frsta gngen i tryck 1797 i Joseph
Louis Lagranges Thorie des Fonctions Analytiques.
andragradsfunktion
definition funktion som ges av ett polynom av andra graden
kommentar I en variabel kan funktionen definieras av f (x) = ax2 + bx + c, dr
a 6= 0.
P motsvarande stt namnges funktioner som anges av polynom
av hgre grad.
8. Avbildningar och funktioner. 8.2. Funktioner och deras vrden 141
Andragradsfunktion av en reell variabel.
avtagande funktion
definition funktion sdan att vrdet blir mindre (i icke-strikt mening) nr argu-
mentet vxer
kommentar Om funktionen f r definierad fr reella tal och tar reella vrden,
innebr definitionen att f (x1 ) > f (x2 ) om x1 6 x2 . Om x1 < x2
medfr att f (x1 ) > f (x2 ), s kallas funktionen strngt avtagande
eller strikt avtagande.
begrnsad funktion
definition funktion vars bildmngd r begrnsad
Bernsteinpolynom
definition htill en given funktion f p [0, 1]i de polynom Bm (f ), m = 1, 2, 3, . . .
som ges av
m
X m
Bm (f )(x) = f (k/m)xk (1 x)mk , xR
k
k=0
kommentar D m = 1 fr vi B1 (f ) = f (0)(1x)+f (1)x, allts den affina funktion

som verensstmmer med f fr x = 0 och x = 1. Om f sjlv r en
affin funktion, s r Bm (f ) = f fr alla m > 1.
Om f 6 g p intervallet [0, 1], s gller Bm (f ) 6 Bm (g). Om p
r ett andragradspolynom, s gller
Bm (p)(x) = p(x) + p00 (0)x(1 x)/(2m),
d.v.s. andragradspolynom reproduceras nstan, med ett fel som r

hgst |p00 (0)|/(8m) och gr mot noll d m vxer. Detta leder till ett
bevis fr satsen att en kontinuerlig funktion kan approximeras med
polynom p ett slutet begrnsat intervall.
Om f har vrden i R2 , s definierar Bernsteinpolynomen plana
kurvor, som ftt namnet Bzierkurvor.
etymologi Bernsteinpolynomen r uppkallade efter Sergej Natanovi Berntejn
(1880 1968). Bzierkurvorna r uppkallade efter Pierre tienne
Bzier (1910 1999).
differenskvot
synonym frndringskvot
definition hfr en funktion med avseende p tv punkter i definitionsmngdeni
kvoten av differensen mellan funktionsvrdena i de tv punkterna
och de senares differens
f(x)
a b
Differenskvoten r lika med riktingskoefficienten fr sekanten.
kommentar Differenskvoten fr funktionen f med avseende p punkterna a och

b, dr a 6= b, r f (b) f (a) /(b a).
Differenskvoten kan tolkas som en medelhastighet, men ocks som
riktningskoefficienten fr en sekant.
jmfr derivata s. 162
Diracmttet
definition den funktional som fr varje kontinuerlig funktion ger dess vrde i
origo
kommentar Om vi betecknar Diracmttet med , s r allts () = (0) fr
varje kontinuerlig funktion .
etymologi Diracmttet r uppkallat efter Paul Adrien Maurice Dirac (1902
1984).
jmfr Heavisidefunktionen s. 145, Kroneckerdelta s. 111
elementr funktion
definition funktion av en variabel som kan byggas upp medelst aritmetiska op-
erationer och potenser och deras inversa funktioner
kommentar Med termen avses vanligen polynomfunktioner, rationella funktioner,
exponentialfunktionen, potensfunktioner, logaritmfunktionen, tri-
gonometriska funktioner och arcusfunktioner, som alla kan byggas
upp som definitionen anger.
exempel Cosinusfunktionen r elementr med den angivna definitionen, efter-
som cos x = 21 (eix + eix ).
Rx 2
Funktionen R 3 x 7 et dt R r inte elementr.
epigraf
definition htill en given funktion f med reella vrdeni mngden
{(x, y) X R; f (x) 6 y}, dr X r funktionens definitionsmngd
etymologi Termen epigraf r bildad av den grekiska prepositionen ep p och

stammen i det grekiska verbet grphein att rita, att skriva.
jmfr graf s. 136, hypograf s. 145
exponentialfunktionen
definition den funktion som definieras av x 7 ex
Exponentialfunktionen.
kommentar Man skriver ocks ex = exp x. Man har exp 0 = 1, exp 1 = e

2,7 1828 1828, exp(1) = 1/e 0,367 879.
jmfr potensfunktion s. 151
exponentiellt avtagande
definition avtagande som funktionen x 7 ex+ fr ngot negativt
Exponentiellt avtagande och exponentiellt vxande.
jmfr exponentialfunktionen s. 143, exponentiellt vxande s. 143

exponentiellt vxande
definition vxande som funktionen x 7 ex+ fr ngot positivt
jmfr exponentialfunktionen s. 143, exponentiellt avtagande s. 143
extrapolation
synonym extrapolering
definition berkning av ett funktionsvrde i en punkt utanfr ett intervall med
knda vrden
etymologi Ordet extrapolation r bildat i analogi med interpolation.
jmfr interpolation s. 145
extrempunkt
definition lokal maximipunkt eller lokal minimipunkt
kommentar Funktionsvrdet f (a) fr en extrempunkt a kallas extremvrde. Ett
extremvrde r drmed vrdet i en lokal maximipunkt eller vrdet i
en lokal minimipunkt.
jmfr maximipunkt s. 148, minimipunkt s. 149
funktional
definition funktion vars definitionsmngd bestr av funktioner
funktionsserie
definition serie i vilken termerna r funktioner
funktionsvrde
definition vrde som en funktion kan anta
f(x)
f(a)
Funktionsvrde. Funktionen f antar vrdet f (a) i punkten a (fr argumentet a).
exempel Om funktionen r f (x) = x2 + 3x, s r dess vrde i punkten x = 2

lika med 10.
jmfr bild s. 13
harmonisk funktion
definition funktion som satisfierar Laplaces ekvation
kommentar Funktionen r i varje punkt lika med medelvrdet av sina vrden p
en cirkel med medelpunkt i punkten, drav benmningen harmonisk
den lever i harmoni med sina grannar.
exempel Funktionen h(x, y) = eax sin by, (x, y) R2 , r harmonisk om och
endast om konstanterna a och b r lika eller motsatta.
etymologi Se Fourieranalys s. 251.
Heavisidefunktionen
definition den funktion p reella axeln som har vrdet 0 d x < 0 och vrdet 1
d x > 0
kommentar Vrdet i origo r oftast inte viktigt.
Funktionen har derivatan noll i alla punkter utom origo. Dess
derivata i distributionsmening r Diracmttet , vilket innebr att
Z
H(x)0 (x)dx = (0) = ()
R
fr alla lmpliga funktioner .

etymologi Heavidefunktionen r uppkallad efter Oliver Heaviside (1850 1925).
jmfr Diracmttet s. 142, sprngfunktion s. 152, trappfunktion s. 153
holomorf funktion
definition komplexvrd funktion av komplexa variabler vars derivator med av-
seende p dessa variabler existerar verallt
kommentar En holomorf funktion r analytisk som funktion av de komplexa
variablerna likavl som funktion av dessas real- och imaginrdelar.
exempel Varje polynom i en komplex variabel eller i flera komplexa variabler
r en holomorf funktion. Kvoten mellan tv holomorfa funktioner i
en ppen mngd r holomorf i den ppna delmngd dr divisorn r
skild frn noll.
Funktionen z 7 z r inte holomorf.
etymologi Holomorf kommer av grekiska hlos hel och morph form.
hypograf
definition htill en given funktion f med reella vrdeni mngden
{(x, y) X R; y 6 f (x)}, dr X r funktionens definitionsmngd
etymologi Termen hypograf r bildad av den grekiska prepositionen hyp under
och stammen i det grekiska verbet grphein att rita, att skriva.
jmfr epigraf s. 142, graf s. 136
interpolation
synonym interpolering
definition berkning av ett funktionsvrde i en punkt mellan knda vrden
etymologi Ordet interpolation kommer frn det latinska verbet interpolare att
stta in (ngot) emellan.
jmfr extrapolation s. 144
jmn funktion
definition funktion som antar samma vrde i en punkt som i dess motsatta
punkt
exempel Funktionen f (x) = x4 + x2 1 r jmn: f (x) = f (x) fr alla x.

Funktionen x 7 cos x r jmn.
jmfr udda funktion s. 153
komplex analys
definition teori fr funktioner av komplexa variabler
kommentar En ldre benmning var funktionsteori, som dock hade en snvare
betydelse, eftersom den huvudsakligen handlade om analytiska funkt-
ioner, medan man i komplex analys studerar ven andra funktioner.
konkav funktion
definition funktion f sdan att f r konvex
etymologi Adjektivet konkav kommer av latinets concavus ihlig, kupig, bildat
av prefixet con- (hr med frstrkande betydelse) och cavus ihlig,
urholkad.
jmfr konvex funktion s. 146 (figur finns dr)
konvex funktion
definition funktion sdan att dess epigraf r en konvex mngd
y y
f(x) f(x)
x x
En konvex och en konkav funktion. Sedda underifrn ser de konvexa respektive

konkava ut i en vardaglig mening.
kommentar Definitionen innebr att konvexa funktioner definieras i termer av

konvexa mngder, vilket r enklare n att gra tvrtom.
exempel Funktionerna x 7 x2 , x 7 x4 , x 7 ex r alla konvexa.
Den mngd vattennga som luft kan innehlla (den absoluta fukt-
igheten nr den relativa fuktigheten r 100 %) r en konvex och
vxande funktion av temperaturen.
jmfr konkav funktion s. 146, konvex mngd s. 230
liner2 interpolation
definition interpolation som ger funktionsvrdet mellan tv knda observat-
ionsvrden medelst den rta linjens ekvation
lokal maximipunkt
definition htill en reellvrd funktioni argument sdant att funktionen har ett
lokalt maximum dr
y y f(x)
f(x)
x x
En lokal maximipunkt och en lokal minimipunkt.
kommentar En lokal maximipunkt r ett element i definitionsmngden och kan

vara en punkt p en linje, i planet eller rymden; speciellt en tidpunkt,
d.v.s. en punkt p tidsaxeln.
exempel En varm sommardag, 1947-06-29, uppmttes temperaturen i Mlilla
till 38,0 C. Vid ngon tidpunkt t0 den dagen hade temperaturen p
denna plats en lokal maximipunkt. Denna tidpunkt var nog ocks en
global maximumpunkt fr temperaturerna i Mlilla under 1900-talet,
men inte en global maximimipunkt fr temperaturen dr under alla
tider vi knner nnu inte temperaturen i Mlilla vid tidpunkten
11947-06-29 13:55.
jmfr maximipunkt s. 148
lokal minimipunkt
definition htill en reellvrd funktioni argument sdant att funktionen har ett
lokalt minimum dr
kommentar En lokal minimipunkt r ett element i funktionens definitionsmngd.
exempel Den lgsta uppmtta augustitemperaturen i Sverige, 8,5 C, rap-
porterades frn Nikkaluokta 1959-08-31. Nikkaluokta r allts en
minimipunkt fr de uppmtta temperaturerna i Sverige vid den an-
givna tidpunkten. Punkten kan anges med tv koordinater, till ex-
empel latitud och longitud. Dr har vi allts en (global) minimipunkt
fr de uppmtta temperaturerna i Sverige den natten.
Om man tar med tiden, fr vi en punkt i ett tredimensionellt rum,
dr koordinaterna kan vara latitud, longitud och tid. Men d r det
inte lngre en (global) minimipunkt, eftersom det har varit kallare i
Nikkaluokta liksom p andra orter i Sverige vid andra tidpunkter.
jmfr lokal maximipunkt s. 146 (figur finns dr), minimipunkt s. 149
lokalt maximum
definition htill en reellvrd funktioni vrde hos funktionen sdant att den inte
antar ngot strre vrde i nrheten
kommentar Ett lokalt maximum r ett element i funktionens bildmngd.
exempel Funktionen som ges av f (x) = x3 3x har ett lokalt maximum i
punkten x = 1. Det lokala maximumet r 2. Det finns punkter dr
funktionen antar strre vrden, men de ligger p ett avstnd som r

strre n 3 frn denna lokala maximipunkt.
jmfr maximum s. 148
lokalt minimum
antar ngot mindre vrde i nrheten
kommentar Ett lokalt minimum r ett element i funktionens bildmngd.
exempel Funktionen som ges av f (x) = f (x1 , x2 ) = x31 3x1 + x22 , x =
(x1 , x2 ) R2 , har ett lokalt minimum i punkten x = (x1 , x2 ) = (1, 0).
Det lokala minimumet r 2. Funktionen antar mindre vrden n s
i andra punkter.
jmfr minimum s. 149
maximipunkt
definition htill en reellvrd funktioni argument dr funktionen antar sitt max-
imum
kommentar En maximipunkt r sledes ett element i funktionens definitions-
mngd, medan funktionens maximum r ett element i dess vrde-
mngd: om en funktion f : X R har en maximipunkt a X, s
r dess maximum lika med f (a) R.
Om man srskilt vill betona att det inte bara handlar om en lokal
maximipunkt, s kan man sga global maximipunkt.
Ibland anvnds termen maximipunkt i stllet fr en punkt i funkt-
ionens graf, allts t. ex. (a, f (a)) X R. Som framgr av exemplen
i denna termpost, liksom i dem fr lokal maximipunkt, lokal minimi-
punkt och minimipunkt stmmer detta mindre vl med vardagligt
sprkbruk.
exempel En vrmekamera mter den infrarda strlningen frn en kropp och
skdliggr kroppens temperatur till exempel s att en hg temper-
atur terges ljusare p skrmen n en lg temperatur. Man kan
anvnda den i en byggnad fr att hitta onormalt varma elektriska
ledningar liksom vrmelckage p grund av bristande isolering. De
ljusaste punkterna p skrmen identifierar de varmaste punkterna p
vggen, som allts r temperaturens maximipunkter. Bakom dessa
kan ngon elektrisk ledning vara verhettad.
Cosinusfunktionen har maximipunkterna 2k dr k r ett god-
tyckligt heltal.
jmfr lokal maximipunkt s. 146
maximum bestmd form maximumet, maximet eller maximum; plural maxima

eller maximum
antar ngot strre vrde
kommentar Ett maximum r ett element i funktionens bildmngd.
exempel Cosinusfunktionen har maximum 1.

Exponentialfunktionen exp : R R har inget maximum och flj-
aktligen inte heller ngon maximipunkt. Den r obegrnsad uppt,
s dess supremum r +, ett objekt som inte r ett tal och allts
inte heller ett funktionsvrde.
historia Pierre de Fermat (1601? 1665) bestmde p 1630-talet maxima och
minima p kurvor med hjlp av tangenter.
etymologi Maximum betyder det strsta p latin.
jmfr minimum s. 149
meromorf funktion
definition funktion av komplexa variabler som nra varje punkt r en kvot1 av
tv holomorfa funktioner
exempel Varje rationell funktion r meromorf. En meromorf funktion fr allts
ha singulariteter, men inte vilka som helst.
Funktionen z 7 e1/z r inte meromorf i hela komplexa planet, ty
singulariteten i origo r alltfr allvarlig.
etymologi Meromorf kommer av grekiska mros del och morph form.
jmfr holomorf funktion s. 145, rationellt tal s. 51
minimipunkt
definition htill en reellvrd funktioni argument dr funktionen antar sitt min-
imum
kommentar En minimipunkt r ett element i funktionens definitionsmngd.
Om man srskilt vill betona att det inte bara handlar om en lokal
minimipunkt, s kan man sga global minimipunkt.
Se vidare kommentaren under maximipunkt.
exempel En kall februarinatt, 1966-02-02, uppmttes den lgsta temperaturen
i Sverige, 52,6 C, i Vuoggatjlme. Vuoggatjlmes vderstation var
allts en minimipunkt fr de uppmtta temperaturerna i Sverige den
natten. Det r troligt att det bland alla temperaturer fanns en min-
imipunkt i nrheten. Denna punkt kan ha varit en global minimi-
punkt fr temperaturen i Sverige denna natt. Men den var inte en
(global) minimipunkt fr temperaturerna p hela jordytan eftersom
till exempel forskningsstationen North Ice p Grnland eller ngon
plats i Sibirien nog hade en nnu lgre temperatur. Kanske lg den
globala minimipunkten denna natt p Grnlandsisen eller i Sibirien.
Sinusfunktionen har minimipunkterna 2k /2 dr k r ett
godtyckligt heltal.
jmfr lokal minimipunkt s. 147
minimum bestmd form minimumet, minimet eller minimum; plural minima
eller minimum
antar ngot mindre vrde
kommentar Ett minimum r ett element i funktionens bildmngd.
exempel Funktionen f (x) = x4 8x2 har minimum lika med 16. Min-
imipunkterna r 2 och 2. Punkten p x-axeln med koordinaten
x = 0 r en lokal maximipunkt.
Exponentialfunktionen exp : R R har inget minimum och flj-
aktligen inte heller ngon minimipunkt. Dess infimum r 0, men
detta tal ligger inte i bildmngden.
etymologi Minimum betyder det minsta p latin.
jmfr maximum s. 148
monoton
definition hom en funktioni vxande eller avtagande
nollstlle
definition htill en avbildning med vrden i ett vektorrumi punkt i definitions-
mngden dr avbildningen antar vrdet noll
y
f(x)
Ett dubbelt nollstlle (till vnster) och ett enkelt nollstlle.
period
definition htill en given funktion p reella axelni tal sdant att funktionsvrdet
inte ndras om man lgger till talet till ett godtyckligt argument
kommentar Om p1 och p2 r perioder, s r ven p1 + p2 och p1 perioder.
exempel Funktionerna x 7 sin x och x 7 cos x har perioden 2 6= 0. De har
ocks perioderna 4 och 12.
etymologi Period kommer av grekiskans perodos omvg, av per omkring och
hods vg; ordet betecknade ursprungligen en fullbordad tidscykel.
periodisk funktion
definition funktion som har en period skild frn noll
exempel Funktionerna x 7 cos x, x 7 tan x r periodiska. Deras minsta
positiva perioder r 2 respektive . Funktionen x 7 2x r inte
periodisk; dess enda period r talet 0. Se figur p sidan 151.
polynomfunktion
definition funktion som anges av ett polynom
period
Periodisk funktion.
potensfunktion
definition funktion av typen f (x) = xa , dr a r en konstant
kommentar Om a = 0, s r f (x) = 1 fr alla x 6= 0 (00 r inte definierat).
potensserie
definition funktionsserie vars termer r monom i en eller flera variabler
P
exempel Potensserien 0 jxj , som har summan x/(1 x)2 om |x| < 1.
Potensserien (j,k)N2 xj y k , som har summan (1 x)1 (1 y)1
P
om |x| < 1 och |y| < 1.
rationell funktion
definition funktion som definieras av kvoten1 mellan tv polynomfunktioner
varav den andra inte r identiskt noll
reellvrd funktion
definition funktion med reella vrden
rifunktion av ri, bestmd form riet, plural flera rin, rina

definition funktion av en reell variabel som r styckvis polynomiell med maxi-
malt glatta skarvar
kommentar Rifunktionerna r en klass av funktioner som r nstan lika ltta att
rkna med som med polynom, men de r mer flexibla.
Man sger att en rifunktion har grad hgst m om de ingende
polynomen alla r av grad hgst m. Kravet att skarvarna skall vara
s glatta som mjligt innebr att derivatorna av ordning 0, 1, 2, . . . ,
m 1 frn vnster och hger skall verensstmma i skarvpunkterna,
d.v.s. att funktionen skall vara av klass C m1 (inget krav om m = 0).
I allmnhet kan man inte krva att vnster- och hgerderivatorna av
ordning m skall verensstmma.
En rifunktion av grad hgst 0 r drfr detsamma som en trapp-
funktion.
En rifunktion av grad hgst 1 r styckvis affin och kravet p att
skarven skall vara s glatt som mjligt betyder att den skall vara
kontinuerlig.
En rifunktion f av grad hgst 3 bestr av polynom av grad hgst

3 och kravet p att den skall vara s glatt som mjligt innebr att f ,
f 0 och f 00 skall vara kontinuerliga.
En funktion f : R R r en rifunktion av grad hgst m > 1
om och endast om den r en primitiv funktion till en rifunktion av
grad m 1 med samma skarvpunkter. Varje rifunktion r drfr en
itererad primitiv funktion av en trappfunktion.
exempel Den funktion f som definieras av att f (x) = 21 x2 + 1 d |x| 6
1, f (x) = 12 x2 2|x| + 2 d 1 6 |x| 6 2 och f (x) = 0 d |x| >
2 r en rifunktion av grad hgst 2. I de fyra skarvpunkterna 1
och 2 verensstmmer funktionsvrdena och frstaderivatorna av
de ingende polynomen.
historia Rin har anvnds i skeppsbyggnad under flera sekel. Rifunktionerna
infrdes av Isaac Jacob Schoenberg (1903 1990) i en uppsats som
publicerades 1946.
etymologi Rifunktion r en versttning av den engelska termen spline function,
av spline, som i detta sammanhang har betydelsen ri, en bjlig ribba
som anvnds vid ritning av kurvor. Ordet spline r belagt i engelskan
r 1756, och ordet ri i svenskan r 1775.
sprngfunktion
definition funktion p reella axeln som r en upprknelig summa av translat av
Heavisidefunktioner multiplicerade med konstanter
kommentar Definitionen innebr att en begrnsad sprngfunktion ges av en formel
X
f (x) = c + cj , x R,
jN
aj 6x
dr c r en konstant, (aj )jN en fljd av reella

P tal och dr (cj )jN
r en fljd av reella eller komplexa tal med |cj | < +.
Fljden (aj ) kan till exempel vara en upprkning av alla rationella
tal; om d cj 6= 0 fr alla j, s ligger sprngen ttt och funktionen r
inte en trappfunktion.
jmfr Heavisidefunktionen s. 145, trappfunktion s. 153
symmetrisk funktion
definition funktion av tv eller flera variabler dr funktionsvrdena frblir ofr-
ndrade d variablerna byter plats
kommentar Med formler kan definitionen fr en funktion av tv variabler skrivas:
f (x, y) = f (y, x) fr alla x och y.
teckenschema
definition uppstllning som visar var en funktion r positiv, negativ eller noll
inom vissa intervall
kommentar Speciellt anvnds termen fr ett schema dr en funktions derivatas

tecken markeras. Man ser av ett sdant teckenschema var funkt-
ionen r vxande respektive avtagande, samt var funktionen har sina
extrempunkter.
x 3 0 2
x2 + + + 0 + + +
x2 0 +
x+3 0 + + + + +
f 0 (x) + 0 0 0 +
f (x) % & & %
Teckenschema fr en polynomfunktion f av femte graden med derivatan

f 0 (x) = x2 (x 2)(x + 3). Man ser att 3 r en lokal maximipunkt, 0 en
stationr punkt (till och med en terrasspunkt), och 2 en lokal minimipunkt.
jmfr vrdetabell s. 153

trappfunktion
definition hom en funktion av en reell variabeli sprngfunktion dr sprng-
punkterna bildar en diskret1 mngd;
hom en funktion av tv reella variableri funktion som r konstant
i komplementet till en diskret1 mngd av rta linjer parallella med
koordinataxlarna
kommentar Fr en funktion f : [a, b] R innebr kravet att sprngpunkterna
skall bilda en diskret1 mngd att det finns ndligt mnga punkter
aj [a, b] med aj < aj+1 sdana att f r konstant i varje intervall
]aj , aj+1 [. Man sger ocks att funktionen r styckvis konstant.
Varje trappfunktion r en sprngfunktion, men inte omvnt.
Integralen av en trappfunktion ver ett begrnsat intervall r
ltt att definiera; drfr utgr man frn trappfunktionerna nr man
definierar Riemannintegralen.
jmfr Heavisidefunktionen s. 145, sprngfunktion s. 152
udda funktion
definition funktion sdan att den i motsatta punkter antar motsatta vrden
exempel Funktionerna x 7 sin x och p(x) = 4x5 + 8x3 + 2x r udda: f (x) =
f (x) fr alla x.
jmfr jmn funktion s. 145
vrdetabell
definition hfr en funktioni tabell ver (en del av) funktionens definitionsmngd
och motsvarande vrden
154 Kapitel 8. Avbildningar och funktioner. Avsnitt 8.3. Kurvor
x y x y z
0 1 0 0 -
1 2 0 1 1
2 4 0 2 1
3 8 0 3 1
4 16 1 0 0
5 32 1 1 1
6 64 1 2 2
7 128 1 3 3
8 256 2 0 0
9 512 2 1 1
10 1 024 2 2 4
11 2 048 2 3 9
Vrdetabeller fr funktionerna som ges av y = 2x och z = y x .
vxande funktion
definition funktion sdan att vrdet blir strre (i icke-strikt mening) nr argu-
mentet vxer
kommentar Om funktionen f r definierad fr reella tal och tar reella vrden
innebr definitionen att f (x1 ) 6 f (x2 ) om x1 6 x2 . Om x1 < x2
medfr att f (x1 ) < f (x2 ), s kallas funktionen strngt vxande
eller strikt vxande.
8.3. Kurvor
asymptot
definition htill en kurvai rt linje sdan att avstndet frn en punkt p linjen
till kurvan gr mot noll d punktens avstnd frn origo gr mot
ondligheten t minst ett hll
En horisontell, en vertikal och en sned asymptot.

Kapitel 8. Avbildningar och funktioner. Avsnitt 8.3. Kurvor 155
exempel En hyperbel har tv asymptoter. Avstndet mellan en punkt p en

av asymptoterna och kurvan gr mot noll i bda riktningarna.
Exponentialfunktionens graf har en asymptot. Hr gr avstnd-
et mellan en punkt p asymptoten till kurvan mot noll i endast en
riktning.
En parabel har ingen asymptot.
etymologi Asymptot kommer frn grekiskans asmptotos som ej sammanfaller;
sis fall.
jmfr pto
jmfr avstnd frn en punkt till en mngd s. 174
cykloid
definition plan kurva som beskrivs av en punkt p en cirkel d denna rullar p
en rt linje
Cykloid.
historia Kurvan fick namnet cykloid av Galileo Galilei (1564 1642). Studier
under 1600-talet rrande den (t. ex. av dess lngd och arean under
en bge alstrad d cirkeln rullat ett varv) av bl. a. Gilles Personne de
Roberval (1602 1675), Pascal och Huygens bidrog till upptckten
av infinitesimalkalkylen.
etymologi Cykloid r bildat av grekiskans kklos cirkel och suffixet -oid till
formen liknande.
jmfr epicykloid s. 156, hypocykloid s. 158, trokoid s. 162
enkel kurva
definition kurva som inte skr sig sjlv
exempel En cirkel r enkel. En ttaformad kurva r inte enkel.
envelopp
definition htill en familj av kurvor i planeti kurva som tangerar samtliga kurvor
i familjen;
htill en familj av ytor i rummeti yta som tangerar varje yta i familjen
exempel Cirklarna {(x, y) R2 ; x2 + (y a)2 = 2a 1}, a > 21 , som har

medelpunkt i (0, a) och radie 2a 1, tangerar alla parabeln y =
1 2
2 x , som r cirkelfamiljens envelopp.
etymologi Ordet envelopp kommer frn det franska enveloppe hlje.
Enveloppen till cirklarna r en parabel.
epicykloid
definition plan kurva som genereras av en punkt p en cirkel nr denna rullar
lngs utsidan av en given cirkel
Epicykloid.
etymologi Prefixet i ordet epicykloid r den grekiska prepositionen ep p; se

vidare cykloid.
evoluta
definition htill en given plan kurvai plan kurva som bestr av medelpunkterna
till de oskulerande cirklarna fr den givna kurvan
Evolutan till en parabel.

exempel Evolutan till parabeln med ekvationen x = 12 y 2 har ekvationen y 2 =

2
3
3 (x 1) . Den har en spets i punkten (1, 0).
etymologi Ordet evoluta kommer av latinets linea evoluta utrullad linje, per-
fekt particip av verbet evolvere att rulla ut.
jmfr evolvent s. 157
evolvent
definition htill en given plan kurvai plan kurva vars evoluta r den givna kurvan
Evolventen till en cirkel.
exempel Evolventen
till cirkeln med ekvationen x2 + y 2 = 1 har ekvationen
2
= r 1 arccos(1/r), r > 1, i polra koordinater (r, ). Tnk
p en trd som rullas av en trdrulle.
etymologi Ordet evolvent kommer av latinets evolvens, presens particip av verb-
et evolvere att rulla ut.
jmfr evoluta s. 156
funktionskurva
definition plan kurva som definieras av en funktion av en av koordinaterna
exempel Kurvan som ges av y 2 = x r funktionskurvan till funktionen f (y) =
y 2 . En cirkel r dremot inte en funktionskurva eftersom den inte
kan beskrivas som grafen av en funktion.
geodetisk linje
definition hp en ytai kurva i ytan som alltid ger den kortaste vgen mellan tv
godtyckliga punkter p kurvan
historia Studiet av geodetiska linjer p en sfr var av stor betydelse fr sj-
farten. Under sin lrlingstid i Basel (1728 1729) bestmde Samuel
Klingenstierna (1698 1765) i samarbete med Johann Bernoulli
(1667 1748) differentialekvationerna fr de geodetiska linjerna p
rotationsytor.
etymologi Geodetisk kommer av grekiskans geodates lantmtare, bildat av ge
jord och daein att dela upp.
En geodetisk linje p en rotationsyta.
hypocykloid
definition plan kurva som genereras av en fix punkt p en cirkel nr denna rullar
lngs insidan av en fast cirkel
etymologi Prefixet i ordet hypocykloid r den grekiska prepositionen hyp
under; se vidare cykloid.
intercept
definition hfr en kurva i ett koordinatsystemi avstndet med tecken frn origo
till kurvans skrningspunkter med x-axeln eller y-axeln
exempel En rt linje med ekvationen ax + by + c = 0 har intercepten p = c/a
och q = c/b frutsatt att varken a eller b r noll. Om c 6= 0 kan
ekvationen skrivas x/p + y/q = 1 med lmplig tolkning av 1/p och
1/q, vilket kallas rta linjens ekvation p interceptform.
etymologi Latinets intercipere att rycka bort, att avbryta har perfektstammen
intercept-.
kedjelinje
synonym kedjekurva, catenaria
definition plan kurva som intas av en kedja som under inverkan av enbart tyngd-
kraften hnger mellan tv punkter
kommentar Man frutstter att tyngdkraften verkar t samma hll och r lika
stark ver hela kurvan. I ett lmpligt koordinatsystem fr en kedje-
linje ekvationen y = cosh x = 21 (ex + ex ).
kurvanpassning
definition konstruktion av en matematisk funktion som beskriver en kurva ut-
gende frn diskreta1 vrden
kommentar Kurvanpassning grs ofta med hjlp av en vald kurvanpassningsalgo-
ritm och minsta kvadratmetoden.
Lamkurva
definition plan kurva med ekvationen |x/a|p +|y/b|p = 1 fr ngra tal a, b, p > 0
kommentar Nr p = 2/3 och a = b kallas kurvan fr en asteroid. Nr p = 1 r

kurvan en romb med koordinataxlarna som diagonaler. Nr p = 2
r Lamkurvan en ellips. Nr p = 2,5 kallas kurvan en superellips.
Nr p vxer mot ondligheten nrmar sig kurvan en rektangel med
sidorna parallella med koordinataxlarna.
Man definierar ofta en norm i R2 genom att fr p > 1 stta
1/p
k(x, y)kp = |x/a|p + |y/b|p , (x, y) R2 .
Fr p = + definierar man k(x, y)k = max(|x/a|, |y/a|), lika med

grnsvrdet d p +. Formlerna kan ltt generaliseras till Rn .
historia Baldakintaket ver en av de tv vagnar gjutna i brons som terfanns
i Qin Shi Huangdis gravkammare nra Xian har en form som r
mycket nra en Lamkurva med a/b = 1,33 och p = 2,8. Shi Huangdi
var fdd 259, krnte sig till kejsare 221 och dog 210 f. Kr. Vagnarna
gts troligen under hans livstid.
Piet Hein, mest knd fr sina Grukar, gav Sergels torg i Stock-
holm formen av en superellips med a/b = 1,2. Genom att rotera en
superellips kring en axel fick han fram ett supergg. Tillsammans
med Bruno Mathsson (1907 1988) formgav han ett superelliptiskt
bord med a/b = 1,5. Eftersom vagnarna i Xian hittades frst 1978,
har de inte kunnat pverka Lam, Hein eller Mathsson.
etymologi Lamkurvorna r uppkallade efter Gabriel Lam (1795 1870), som
studerade dem i ett arbete 1818.
Piet Hein (1905 1996) infrde termen superellips fr en Lam-
kurva med p = 2,5.
logaritmisk spiral
definition plan kurva dr avstndet till en fix punkt vxer exponentiellt med
den polra vinkeln
Logaritmisk spiral med ekvationen r = ea , a = 1

2
ln 2 0,11032.
kommentar Avstndet r till en fix punkt ges av formeln r = Aea , dr r

den polra vinkeln och A och a tv konstanter. (Den borde kanske
snarare kallas exponentiell spiral, men vinkeln vxer logaritmiskt med
radien, vilket frklarar namnet.)
quadratrixen
1

definition plan kurva med ekvationen x = y/ tan 2 y ,0<y61
2
_
0 1
Quadratrixen, en av de s.k. mekaniska kurvorna.
kommentar Kurvan kan beskrivas som skrningspunkten mellan en horisontell rt

linje med avstndet y till x-axeln och en rt linje genom origo med
vinkeln 21 y mot x-axeln. D y minskar frn 1 till 0 rr sig bda
med konstant hastighet s att de nr x-axeln samtidigt. D y = 0
finns inte en unik skrningspunkt, men (2/, 0) r grnsvrdet av
skrningspunkterna d y 0 genom positiva vrden.
Kurvan kan anvndas fr att dela en vinkel i tre lika delar: tre-
delningen av vinkeln verfrs till tredelning av en strcka. Den kan
likas anvndas fr att konstruera en kvadrat med samma area som
en given cirkelskiva. Men den lser inte de ursprungliga problemen,
eftersom den inte r ett tilltet hjlpmedel fr dessa.
historia Infrandet av quadratrixen tillskrivs ibland Hippias (400-talet f. Kr.),
men det r troligare att det skedde ngra hundra r senare.
Reuleauxkurva
definition plan kurva med konstant bredd
Tv Reuleauxkurvor, en med fem och en med tre bgar.

kommentar Definitionen innebr att det minsta avstndet mellan tv parallella

rta linjer p var sin sida om kurvan (kurvans bredd) r oberoende
av deras riktning. Denna egenskap har bl. a. en cirkel.
Den enklaste Reuleauxkurvan efter cirkeln bestr av tre cirkel-
bgar som bildar en triangelliknande figur. Varje cirkelbge har sin
medelpunkt i skrningen mellan de tv andra. Samma id kan an-
vndas fr ett godtyckligt udda antal cirkelbgar strre n tre.
Wankelmotorn anvnder en Reuleauxkurva med tre bgar.
etymologi Reuleauxkurvorna r uppkallade efter Franz Reuleaux (1829 1905).
sluten kurva
definition kurva dr intervallets ndpunkter avbildas p samma punkt
exempel En cirkel r sluten. En halvcirkel r inte sluten.
spiral
definition plan kurva som rr sig bort frn en fix punkt under det att den gr
runt denna
kommentar Ibland kallas en helix fr spiral.
En arkimedisk spiral knnetecknas av att avstndet till origo
r en affin funktion av vinkeln.
historia Arkimedes (Arkhimedes, 287 212 f. Kr.) visar i Om spiraler hur
spiralen kan anvndas fr att lsa problemet om cirkelns kvadratur.
Spiralen terfr frgan om vinkelns tredelning p det enkla problemet
att dela en strcka i tre lika delar. Frklaringen r att kurvan fram-
stlls genom en samtidig rotationsrrelse och translationsrrelse.
etymologi Spiral kommer frn medeltidslatinets spirale, avlett av spira spiral,
slinga, kringla.
jmfr helix s. 228, logaritmisk spiral s. 159 (figur finns dr)
strofoid
definition plan kurva med ekvationen x2 (1 + y) = y 2 (1 y) i lmpliga koordin-
ater
Strofoiden, en tredjegradskurva med gla och asymptot.
kommentar Kurvan har en horisontell asymptot y = 1 och korsar sig sjlv i

origo. Ovanfr origo har den en gla.
162 Kapitel 8. Avbildningar och funktioner. Avsnitt 8.4. Differentialkalkyl
etymologi Ordet strofoid r bildat av grekiskans strophe vndning och suffixet

-oid till formen liknande. Namnet infrdes 1837 av Enrico Montucci
(1808 1877).
trokoid
definition plan kurva som genereras av en fix punkt p en radie i en cirkel eller
p radiens frlngning, nr cirkeln rullar p en rt linje
Tre trokoider.
kommentar Om punkten ligger p cirkeln, s fr man en cykloid, som allts r

ett specialfall.
etymologi Trokoid r bildat av grekiskans trkhos hjul och suffixet -oid till
formen liknande.
jmfr cykloid s. 155, epicykloid s. 156
8.4. Differentialkalkyl
andraderivata
definition derivatan av derivatan av en funktion
kommentar Andraderivatan betecknas f 00 , som utlses f bis, eller d2 f /dx2 ,
som utlses d tv f d x tv. Om en kropps1 lge vid tiden t r
f (t) R3 , s r andraderivatan f 00 (t) accelerationen (som vektor)
vid tiden t.
P motsvarande stt definieras tredjederivatan f 000 som deriv-
atan av f 00 och allmnt n:te derivatan f (n) som derivatan av f (n1) .
begynnelsevrde
synonym startvrde
definition hfr en differentialekvationi det vrde som en lsning skall anta vid
en given tidpunkt
derivata
synonym frstaderivata
definition hav en funktion f av en variabel
i en punkt ai grnsvrdet som dif-
ferenskvoten f (x) f (a) /(x a) nrmar sig d x gr mot a
Kapitel 8. Avbildningar och funktioner. Avsnitt 8.4. Differentialkalkyl 163
f(x)
Derivatan av f i punkten a bestmmer tillsammans med a och f (a) en rt

linje, som tangerar funktionskurvan i punkten (a, f (a)).
kommentar Derivatan betecknas f 0 , som utlses f prim, eller df /dx, som ut-
lses d f d x. En annan beteckning r Df , dr D = d/dx r de-
riveringsoperatorn eller derivationsoperatorn. (Fysiker brukar
skriva d/dx.)
Derivatan representerar riktningskoefficienten fr tangenten i
punkten a. Om derivatan i punkten r positiv, s stiger kurvan;
om den r negativ, s pekar kurvan nedt. Om en kropps1 lge vid
tiden t beskrivs r f (t), s r derivatan f 0 (t) dess hastighet (som
vektor) vid tiden t.
historia Gottfried Wilhelm von Leibniz (1646 1716) och Isaac Newton
(1642 1727) utvecklade oberoende av varandra begreppet derivata
frn omkring r 1670. Leibniz arbetade dock frmst med differenti-
aler dx och dy.
etymologi Derivata betyder avledd och r perfekt particip av det latinska verb-
et derivare avleda, ursprungligen om avledning frn ett vattendrag
till en kanal; jmfr det latinska ordet rivus .
Beteckningarna dy/dx och x har sina ursprung hos Leibniz re-
spektive Newton. Den senare anvnde termer fluxioner fr derivator
x, y.
Joseph Louis Lagrange (1736 1813) infrde termen derivata i
slutet av 1700-talet, liksom prim-symbolen fr frstaderivatan. Sym-
bolen D fr deriveringsoperatorn f 7 f 0 infrdes av Louis Franois
Antoine Arbogast (1759 1803) r 1800.
deriverbar
definition hom en funktion och en punkti sdan att funktionens frstaderivator
existerar i punkten;
hom en funktion och ett omrdei sdan att funktionens frstaderivator
existerar i varje punkt i omrdet
exempel Funktionen som definieras av att f (x) = 0 d x < 0 och f (x) = x
d x > 0 r deriverbar i varje punkt utom i origo. Dr existerar
vnsterderivatan och hgerderivatan, men de r inte lika.
differentialekvation
definition ekvation med en obekant som r en funktion, och i vilken ingr denna
funktions derivator av frsta ordningen eller av hgre ordning
kommentar En differentialekvation r av frsta ordningen om den innehller
frstaderivator men inga hgre derivator och av andra ordningen
om den innehller andraderivator men inga hgre derivator.
exempel Ekvationen u0 = u, som lses av u(x) = Cex . Laplaceekvationen,
som i tv variabler lyder 2 u/x2 + 2 u/y 2 = 0.
historia Sedan differentialkalkylen utvecklats i slutet av 1600-talet skte
matematiker finna differentialekvationerna fr vissa (frmst mekan-
iska) kurvor. Huvudsaken var inte att lsa differentialekvationen,
eftersom kurvan nd ansgs helt bestmd av denna.
jmfr derivata s. 162, funktion s. 14
Eulers stegmetod
synonym tangentmetoden
definition metoden att approximativt lsa en ordinr differentialekvation av
frsta ordningen genom att stega sig fram lngs det vektorflt som
definieras av ekvationen
kommentar Ekvationen har formen u0 (t) = f (t, u(t)). Om begynnelsevrdet r
v0 , s definierar man vj+1 = vj + hf (jh, vj ), j N, dr h > 0 r en
vald steglngd. (Den rta linjen Lj (t) = vj + (t jh)f (jh, vj ) gr
genom punkten (jh, vj ) och har riktningskoefficienten lika med vrdet
av f i den punkten. Det r allts bra att vlja vj+1 = Lj ((j + 1)h).)
glatt
definition hom en funktioni kontinuerligt deriverbar ett tillrckligt antal gnger
kommentar En funktion kallas allts glatt om den har ett tillrckligt antal kon-
tinuerliga derivator; hur mnga fr bero p sammanhanget. Oftast
krver man att det skall finnas kontinuerliga derivator av alla ordn-
ingar.
En kurva eller yta kallas glatt om den lokalt kan definieras som
grafen till en glatt funktion.
exempel Funktionen som ges av f (x) = e1/x d x > 0 och f (x) = 0 annars
r glatt; den har kontinuerliga derivator av alla ordningar.
homogen differentialekvation
definition liner differentialekvation dr varje term har som faktor den obekanta
funktionen eller ngon av dess derivator
kommentar En liner differentialekvation som inte uppfyller detta krav kallas
inhomogen.
exempel Differentialekvationen u00 + 3u0 + 4u = 0 r homogen; ekvationen
u00 + 3u0 + 4u = 1 r inhomogen.
hgerderivata
definition hav en funktion f av en reell variabel,
i en punkt ai det grnsvrde
som differenskvoten f (x) f (a) /(x a) nrmar sig d x gr mot
a genom vrden som r strre n a
jmfr grnsvrde s. 113, vnsterderivata s. 169
implicit derivering
definition metod fr berkning av derivatan till en funktion som r given im-
plicit av en ekvation
exempel Keplers ekvation, uppkallad efter Johannes Kepler (1571 1630), har
formen M = E sin E, dr M r en planets medelanomali, E
dess excentriska anomali och dess banas excentricitet (de tv frst-
nmnda r klassiska astronomiska termer, vilkas betydelse inte spelar
ngon roll fr detta exempel). Den ger M som funktion av E, men
man kan inte lsa ut E explicit som funktion av M . nd kan man
berkna derivatan dE/dM genom implicit derivering:
dM dE dE
1= = cos E ,
dM dM dM
s att dE/dM = 1/(1 cos E) och till exempel dE/dM = 1/(1 )
d M = E = 0.
karakteristisk ekvation
definition htill en differentialekvation u00 + Au0 + Bu = 0i ekvationen
m2 + Am + B = 0
kommentar Man erstter allts deriveringsoperatorn D med en variabel, till ex-
empel m.
Den karakteristiska ekvationens betydelse framgr av att om
och r dess rtter, s r Aet + Bet fr alla konstanter A och B
en lsning till differentialekvationen (t betecknar hr den oberoende
variabeln). Den karakteristiska ekvationen kan definieras p motsvar-
ande stt fr differentialekvationer av andra ordningar n tv.
kedjeregeln
definition den regel som ger derivatan av en sammansatt funktion
kommentar Om h = g f r sammansttningen av funktionerna f och g, s r
dess derivata h0 (x) = g 0 (f (x))f 0 (x)
kvotregeln
definition den regel som ger derivatan av en kvot av tv funktioner
kommentar Om f och g r tv funktioner och h = f /g deras kvot, s sger regeln
att h0 = (f /g)0 = (gf 0 f g 0 )/g 2 .
Laplaceekvationen
definition den partiella differentialekvationen 2 u/x2 + 2 u/y 2 = 0 och dess
motsvarigheter i hgre dimensioner
kommentar Ekvationens lsningar kallas harmoniska funktioner.

etymologi Laplaceekvationen r uppkallad efter Pierre Simon de Laplace
(1749 1827).
liner differentialekvation
definition differentialekvation dr leden r polynom av hgst frsta graden i den
obekanta funktionen och dess derivator
kommentar Leden behver dremot inte ndvndigtvis vara av frsta graden i
den oberoende variabeln.
exempel Ekvationerna u00 +x2 u0 +4x3 u = sin x och u0 +(cos x)u = 0 r linera,
medan ekvationerna u0 = u2 och u0 = eu inte r det.
jmfr derivata s. 162, differentialekvation s. 164
logistiska tillvxtekvationen
definition den enklaste differentialekvationen av frsta ordningen som beskriver
tillvxt med dmpning
kommentar Ekvationen har formen u0 = ku mu2 , dr u r antalet i en popul-
ation, och dr den kvadratiska termen mu2 hmmar dess tillvxt.
En population som startar frn ett lgt vrde kan aldrig komma ver
grnsen k/m.
Tillvxt utan dmpning fs om man tar m = 0; d r ekvationen
liner, annars icke-liner. Ekvationen fr tillvxt utan dmpning
kallas Malthus lag efter berkningar av Thomas Malthus (1766
1834), som varnade fr befolkningstillvxten 1798. Ekvationen fr
tillvxt med dmpning framstlldes 1836 av Pierre Franois Verhulst
(1804 1849).
etymologi Logistik kommer frn grekiska logistike aritmetik.
Maclaurinserie
definition det specialfall av en Taylorserie som fs nr den givna punkten r
origo
Maclaurins formel
definition det specialfall av Taylors formel som fs nr den givna punkten r
origo
exempel Funktionen x 7 cos x beskrivs som
x2 x4 x6
cos x = 1 + cos x1 ,
2! 4! 6!
dr x1 r ngon punkt mellan origo och x.
etymologi Formeln r uppkallad efter Colin Maclaurin (1698 1746).
medelvrdessatsen
definition den sats som sger att differenskvoten hos en funktion med avseende
p tv punkter r lika med derivatan i ngon punkt i intervallet
mellan dessa
kommentar Om en funktion f r deriverbar i ett intervall [a, b] s sger satsen att

det finns minst en punkt c ]a, b[ sdan att f (b) f (a) /(b a) =
f 0 (c).
NewtonRaphsons iterationsmetod
definition metoden att hitta lsningar till en ekvation genom att dra tangenter
till en funktionskurva
kommentar Om vi har en ekvation f (x) = 0 och en punkt x0 p x-axeln, s
kan det hnda att x1 , definierad som skrningspunkten mellan x-
axeln och tangenten till funktionskurvan i punkten (x0 , f (x0 )), ligger
nrmare ett nollstlle n x0 . Allmnt stter man
xj+1 = xj f (xj )/f 0 (xj ), j N,
frutsatt att derivatan i xj existerar och inte r noll. Under vissa

frutsttningar konvergerar d fljden (xj )jN mot ett nollstlle.
historia Metoden r uppkallad efter Isaac Newton (1642 1727) och Joseph
Raphson (omkring 1648 omkring 1715), men i sin moderna form
med anvndande av derivatan infrdes den av Simpson 1740.
etymologi Iteration kommer frn latinets iteratio upprepning (iterum nyo,
om igen).
numerisk derivering
definition berkning av en differenskvot i stllet fr en derivata
kommentar I stllet fr derivatan
f 0 (x) anvnder
man en av differenskvoterna

f (x+h)f (x) /h, f (x)f (xh) /h eller f (x+h)f (xh) /(2h).
partiell derivata
definition derivata av en funktion av tv eller flera variabler med avseende p
en utvald variabel nr vriga variabler hlles konstanta
kommentar Om f r en funktion av tv variabler x och y, s skrivs de tv
frstaderivatorna
f f
, .
x y
Hgre derivator skrivs
2f 2f 2f 3f 3f
2
, , 2
, , , ...
x xy y x x2 y
3
Att vriga variabler hlles konstanta uttrycks ibland, speciellt inom

ekonomiska vetenskaper, med uttrycket ceteris paribus.
etymologi Adjektivet partiell syftar p att man kan definiera en total derivata
varav de partiella r delar. Uttrycket ceteris paribus kommer frn
latinet (kasus ablativ) och betyder med vriga (storheter) lika.
produktregeln
synonym Leibniz regel
definition den regel som ger derivatan av en produkt av tv funktioner

kommentar Om f och g r tv funktioner och h = f g deras produkt, s sger
regeln att h0 = (f g)0 = f g 0 + f 0 g.
historia Gottfried Wilhelm von Leibniz (1646 1716) presenterade regeln
1684 (fr differentialer) och har givit upphov till namnet.
stationr punkt
definition htill en deriverbar reellvrd funktioni punkt i definitionsmngden dr
derivatan, eller om det gller en funktion av flera variabler, de parti-
ella derivatorna, r noll
kommentar En lokal maximi- eller minimipunkt till en deriverbar funktion r en
stationr punkt, men inte skert omvnt.
Taylorserie
definition ondlig serie vars termer r de polynomiella termerna i Taylors formel
av alla grader
kommentar Serien har utseendet

X (x a)k
f (k) (a) ,
k!
k=0
dr f r den givna funktionen, som antas vara kontinuerligt deriver-

bar hur mnga gnger som helst. Serien behver inte konvergera,
och ven om den gr det, behver dess summa inte vara lika med f .
Detta gller dock under vissa villkor.
exempel Exponentialfunktionen exp har i punkten a Taylorserien

X (x a)k
ea ;
0
k!
serien konvergerar fr alla x och dess summa r just ex .

2
Funktionen definierad av f (x) = e1/x , x 6= 0, f (0) = 0, har
alla derivator lika med noll i origo, s dess Taylorserie dr r noll och
representerar sledes inte funktionen.
Taylors formel
definition den formel som beskriver en funktion med hjlp av ett polynom kon-
struerat frn dess derivator i en given punkt och en restterm
kommentar Om f r funktionen, som antas vara m gnger kontinuerligt deriver-
bar, och a den givna punkten, s har formeln utseendet
m1
X (x a)k
f (x) = f (k) (a) + Rm (a, x),
k!
k=0
dr
(x a)m
Rm (a, x) = f (m) (x1 )
m!
r resttermen och x1 ngon punkt mellan a och x. Motsvarande
formel finns ocks fr funktioner av flera variabler.
Kapitel 8. Avbildningar och funktioner. Avsnitt 8.5. Integralkalkyl 169
etymologi Formeln r uppkallad efter Brook Taylor (1685 1731).

jmfr Maclaurins formel s. 166
terrasspunkt
definition hfr en deriverbar funktion av en reell variabeli punkt i definitions-
mngden dr funktionens derivata r noll och funktionen antar bde
strre och mindre vrden nra punkten
kommentar Varje terrasspunkt r en stationr punkt men inte omvnt.
historia Ordet terrasspunkt frekommer inte i lrobcker frrn p 1960-talet.
Troligen anvnds termen endast i Sverige.
jmfr inflexionspunkt s. 180, stationr punkt s. 168
vnsterderivata
definition hav en funktion f av en reell variabel,
i en punkt ai det grnsvrde
som differenskvoten f (x) f (a) /(x a) nrmar sig d x gr mot
a genom vrden som r mindre n a
jmfr grnsvrde s. 113, hgerderivata s. 165
8.5. Integralkalkyl
integral
synonym bestmd integral
definition htill en reell funktion ver ett intervalli arean rknad med tecken av
den yta som begrnsas av grafen till funktionen, x-axeln och de bda
vertikala linjerna genom intervallets ndpunkter
a b
Integralen ges av arean under funktionskurvan.
kommentar Om funktionen r f och intervallet r [a, b] skrivs integralen ver

intervallet som Z b Z b
f (x) dx eller f (x) dx.
a a
De tv viktigaste integralbegreppen r Riemannintegralen och
Lebesgueintegralen, uppkallade efter Bernhard Riemann (1826
1866) respektive Henri Lebesgue (1875 1941).
170 Kapitel 8. Avbildningar och funktioner. Avsnitt 8.5. Integralkalkyl
R
historia Symbolen infrdes av Leibniz som symbol fr integral och r en
dtida bokstav som vi finner i ordet Summa, dr s-et skrevs utdraget.
I brjan av 1700-talet anvndes ven s eller S. Beteckningen fr
bestmd integral med integrationsgrnser infrdes av Jean Baptiste
Joseph Fourier (1768 1830).
etymologi Integral kommer frn det medeltidslatinska adjektivet integralis som
bildar en helhet, avlett av integer hel. Detta ord bestr i sin tur av
det nekande in- och en form av stammen i tangere att vidrra, att
berra, allts orrd. Samma bestndsdelar finns i intakt.
integration
definition operation som till en funktion ordnar dess integral eller primitiva
funktion
kommentar En historisk term i sammanhanget r kvadratur, som innebr be-
rkning av det kvadratomrde som har samma area som en given
figur.
jmfr cirkelns kvadratur s. 132
mtbar
definition hom en punktmngd p en rt linje, i ett plan eller i rymdeni att ha
egenskapen att kunna tilldelas lngd, area respektive volym
kommentar Om mngden ligger i planet kan man ven sga kvadrerbar. Om
man accepterar urvalsaxiomet, s kan man definiera en mngd p tal-
linjen som r s oregelbunden att den inte kan tilldelas ngon lngd;
motsvarande gller i planet och rummet.
numerisk integration
definition numerisk (approximativ) berkning av integraler
obestmd integral
definition htill en given funktioni mngden av alla primitiva funktioner till den
givna funktionen
jmfr primitiv funktion s. 171
partiell integration
definition formel fr integrering av en produkt av funktioner
kommentar Formeln lyder
Z b Z b
b
F (x)g 0 (x)dx,

f (x)g(x)dx = F (x)g(x) a
a a
0
dr F r en primitiv funktion till f , och g r derivatan av g. Den
fljer av produktregeln: (F g)0 = f g + F g 0 .
historia Innan integralkalkylen hade utvecklats visade Leibniz p den likvrd-
iga s kallade transmutationsmetoden, som verfr en berkning av
arean av ett visst omrde till ett annat, mer lttberknat omrde.
Denna metod presenterades ocks av Anders Gabriel Duhre 1721.
primitiv funktion
synonym antiderivata
definition htill en given funktion av en reell variabeli funktion vars derivata r
den givna funktionen
exempel Andragradspolynomet F (x) = 3x2 +4x+7 r en primitiv funktion till
frstagradspolynomet f (x) = 6x + 4. Sinusfunktionen r en primitiv
funktion till cosinusfunktionen eftersom derivatan av sin x r cos x.
Men ven 2 + sin x har samma derivata, s det finns flera primitiva
funktioner.
jmfr obestmd integral s. 170
rektangelmetoden
definition metoden att uppskatta arean av geometriska figurer genom att kon-
struera rektanglar
a b a b
Rektangelmetoden. Ytan under kurvan erstts hr med fem rektanglar.
kommentar Om en mngd omfattar en union av disjunkta rektanglar, s r dess

area minst lika med summan av rektanglarnas areor (som till vnster
i figuren); om mngden ingr i en union av rektanglar, s r dess area
hgst lika stor som summan av rektanglarnas areor (som till hger).
Rb
Integralen a f (x)dx kan ocks approximeras med
m
X
cj f (xj ),
0
dr m r ett positivt heltal, a = x0 < x1 < < xm = b och vikt-

erna cj = xj+1 xj , j = 0, . . . , m 1, cm = 0 eller cj = xj xj1 ,
j = 1, . . . , m, c0 = 0. Om restriktionen av f till varje intervall
[xj , xj+1 [, j = 0, . . . , m 1, r konstant, s r formeln exakt i det
frsta fallet; om restriktionen till varje intervall ]xj , xj+1 ] r kon-
stant, s r formeln exakt i det andra fallet. Man kan ocks erstta
funktionsvrdena f (xj ) med andra tal, till exempel supremum eller
infimum ver intervallet [xj , xj+1 ] i det frsta fallet.
jmfr trapetsmetoden s. 172, Simpsons formel s. 172, undersumma s. 173,
versumma s. 173
172 Kapitel 8. Avbildningar och funktioner. Avsnitt 8.5. Integralkalkyl
Riemannsumma
definition summa som anvnds fr att approximera en Riemannintegral
kommentar En funktion f definierad i ett intervall [a, b] har Riemannsummorna
m1
X
f (yj )(xj+1 xj ),
j=0
dr x0 = a, xm = b, xj 6 yj 6 xj+1 fr j = 0, . . . , m 1. Under
Rb
lmpliga villkor konvergerar summan mot integralen a f (x)dx.
Simpsons formel
definition formel som ger en uppskattning av arean hos en mngd i planet genom
att erstta dess kontur med parabelbgar
Rb
kommentar Formeln innebr att integralen a f (x)dx approximeras med
m
X
cj f (xj ),
0
dr m r ett jmnt positivt heltal, h = (b a)/m, xj = a + jh fr

j = 0, . . . , m och vikterna cj r c0 = cm = h/3, c1 = c3 = =
cm1 = 4h/3, c2 = c4 = = cm2 = 2h/3. Om f r kontinuerlig
och dess restriktion till varje intervall [x2k , x2k+2 ], k = 0, . . . , m/21,
r en andragradsfunktion (speciellt om f r en rifunktion av grad
hgst 2), s r formeln exakt.
etymologi Formeln r uppkallad efter Thomas Simpson (1710 1761), men den
beskrevs redan av Newton, vilket Simpson sjlv erknde.
jmfr rektangelmetoden s. 171, trapetsmetoden s. 172
trapetsmetoden
definition metoden att uppskatta arean av geometriska figurer genom att kon-
struera parallelltrapetser
a b
Trapetsmetoden. Ytan under kurvan erstts hr med tre parallelltrapetser.

kommentar Integralen av en funktion f : [a, b] [0, +[ approximeras med

summan av areorna av parallelltrapetserna med hrnen i punkterna
(xj , 0), (xj+1 , 0), (xj+1 , f (xj+1 )), (xj , f (xj )), j = 0, . . . , m 1, dr
a = x0 < xj < xj+1 < xm = b fr j = 1, . . . , m 2.
Rb
Detta innebr att integralen a f (x)dx approximeras med
m
X
cj f (xj ),
0
dr m r ett positivt heltal, a = x0 < x1 < x2 < < xm = b och

vikterna cj r c0 = 12 (x1 x0 ), cj = xj+1 xj1 fr j = 1, . . . , m 1,
och cm = 12 (xm xm1 ). Om restriktionen av f till varje intervall
[xj , xj+1 ], j = 0, . . . , m 1, r en affin funktion, s r formeln exakt.
jmfr rektangelmetoden s. 171, Simpsons formel s. 172
undersumma
definition hvid definitionen av en Riemannintegrali Riemannsumma som r
bildad genom att man erstter f (yj ) med tal som minorerar funkt-
ionen i varje intervall
jmfr rektangelmetoden s. 171, versumma s. 173
variabelbyte
definition byte av integrationsvariabeln i en integral
kommentar Om g : [c, d] [a, b] r en kontinuerligt deriverbar funktion med g 0 >
0 och f : [a, b] R r en kontinuerlig funktion, s gller
Z g(d) Z d
f (x)dx = f (g(t))g 0 (t)dt.
g(c) c
exempel Integralen
Z b
dx
a ex + ex + 1
kan berknas genom variabelbytet t = ex , vilket leder till integralen
av en rationell funktion,
Z eb
dt
.
ea t2 +t+1
versumma
definition hvid definitionen av en Riemannintegrali Riemannsumma som r
bildad genom att man erstter f (yj ) med tal som majorerar funkt-
ionen i varje intervall
jmfr rektangelmetoden s. 171, undersumma s. 173
174 Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.1. Allmnt
9. Geometri
9.1. Allmnt
absolut geometri
definition geometri utan parallellaxiomet
kommentar Satser i den absoluta geometrin gller i svl den euklidiska som den
hyperboliska geometrin.
affin geometri
definition studiet av de egenskaper som r invarianta under affina avbildningar
kommentar Dessa egenskaper r bl. a. egenskapen att vara en rt linje, egenskapen
hos ett par av linjer att vara parallella, delningsfrhllandet p en
linje. Vidare egenskapen att vara ellips (men inte egenskapen att vara
en cirkel), att vara en parabel, att vara en hyperbel. Medianerna i
en triangel r affint invarianta, men inte bisektriserna, hjderna eller
mittpunktsnormalerna de definieras med hjlp av vinklar, som inte
r affint invarianta.
etymologi Affin kommer av latinets affinis nrliggande, beslktad
analytisk geometri
definition gren av matematiken dr geometri studeras med hjlp av koordinat-
system och algebraiska metoder
avstnd frn en punkt till en mngd

definition infimum av alla avstnd frn den givna punkten till en punkt i
mngden
Avstnd frn en punkt till en mngd.
kommentar Om mngden r sluten (som en rt linje, ett plan eller en cirkel), s

r avstndet till mngden lika med avstndet till en nrmaste punkt
i mngden.
exempel Avstndet frn en punkt utanfr en cirkel till cirkeln r lika med
avstndet frn punkten till medelpunkten minus radien (det finns
en enda nrmaste punkt). Avstndet frn medelpunkten i en cirkel
Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.1. Allmnt 175
till cirkeln r lika med radien (det finns ondligt mnga nrmaste
punkter.)
jmfr avstnd mellan tv punkter s. 175
avstnd mellan parallella linjer
definition avstndet frn en godtycklig punkt p den ena linjen till den andra
linjen
avstnd mellan parallella plan
definition avstnd frn en godtycklig punkt i det ena planet till det andra planet
avstnd mellan tv punkter
definition lngden av den kortaste vgen mellan punkterna
kommentar Den kortaste vgen syftar p den kortaste tilltna vgen. I euklidisk
geometri r det strckan mellan punkterna.
Om punkterna r x och y i planet med koordinaterna (x1 , x2 ) och
(y1 , y2 ) s r (det euklidiska) avstndet lika med
p
d(x, y) = (x1 y1 )2 + (x2 y2 )2 > 0.
Formeln kallas avstndsformeln. Det euklidiska avstndet mellan

tv punkter i rymden med koordinaterna (x1 , x2 , x3 ) och (y1 , y2 , y3 )
r p
d(x, y) = (x1 y1 )2 + (x2 y2 )2 + (x3 y3 )2 > 0.
exempel Det finns flera olika avstndsbegrepp. Ett enkelt exempel r avstnd-
et mellan tv punkter p jordytan nr man inte fr grva tunnlar.
Avstndet mellan nordpolen och sydpolen r d gnger jordens
radie, medan avstndet genom jorden r 2 gnger jordens radie (om
vi antar att jorden r ett klot).
bge
definition sammanhngande del av en kurva
differentialgeometri
definition gren av matematiken dr man studerar kurvor och ytor med hjlp av
differential- och integralkalkyl
historia Christiaan Huygens (1629 1695) geometriska studium av kurvor
motiverade bde Leibniz och Newton till vidare underskningar med
differentialer (Leibniz) eller fluxioner (Newton).
etymologi Termen differentialgeometri infrdes av Luigi Bianchi (1856 1928)
i slutet av 1800-talet.
diskret1
definition hom en mngd dr ett avstnd har definieratsi sdan att det fr varje
element finns ett minsta positivt avstnd till varje annat element
exempel Heltalen bildar en diskret1 mngd: varje heltal har minst avstndet
1 till varje annat heltal.
De rationella talen bildar inte en diskret1 mngd: mellan tv olika
rationella tal finns ondligt mnga rationella tal.
etymologi Diskret kommer frn latinets discretus tskild, skild frn varandra.
jmfr diskret2 sannolikhetsfrdelning s. 269
enhetsstrcka
definition strcka med lngden 1 lngdenhet
Euklides parallellpostulat
definition det axiom hos Euklides som sger att om en strcka skr tv andra
strckor och summan av de inre vinklarna p den ena sidan om den
frsta strckan r mindre n tv rta, s skr de rta linjer som
definieras av de tv andra strckorna varandra p denna sida om den
frsta strckan
Euklides parallellpostulat: en av linjerna r parallell med den givna; de tv

andra inte.
kommentar Axiomet implicerar att det finns hgst en rt linje parallell med en
given rt linje och som gr genom en given punkt. Det garanterar
inte att det finns ngon sdan parallell linje.
Axiomet r uppfyllt i den euklidiska geometrin, men ocks i den
elliptiska geometrin, en av de icke-euklidiska geometrierna, dr det
inte finns ngra parallella linjer alls. Postulatet utesluter nmligen
inte att linjerna mts ven om summan av de inre vinklarna r lika
med tv rta. Det r allts fr svagt fr att ensamt avgrnsa det som
nu kallas euklidisk geometri.
Dock betyder preciseringen att linjerna mts p denna sida om
den frsta strckan att Euklides frutstter att planet r orienter-
bart. Drmed utesluts nd implicit den elliptiska geometrin.
Man kan utesluta den elliptiska geometrin ocks p ett annat stt,
nmligen genom att till det ursprungliga parallellpostulatet lgga
ngra axiom som handlar om ordning p en linje. Sdana infrdes
1882 av Moritz Pasch (1843 1930).
historia Axiomet finns i Euklides verk Stoikhea (i latinsk versttning Ele-

menta) Grundbegreppen under rubriken Aitemata Begrda (egen-
skaper), Postulat som det femte och sista axiomet.
Parallellpostulatets omvndning sger:
Om en transversal skr tv rta linjer s att alternatvinklarna r lika,
s r linjerna parallella.
Denna sats, som senare ftt nummer 27, r inte ett axiom utan en
sats hos Euklides. Den bygger p en tidigare sats (med nummer 16),
som sger att en yttervinkel i en triangel r strre n var och en av
de motstende inre vinklarna. Denna sats r med den nrmast till
hands liggande tolkningen inte sann, vilket man ser om man ritar
en ngorlunda stor triangel p en sfr. Dess bevis bygger p ngon
outtalad frutsttning; en sdan kan vara orienterbarhet.
Fr att eliminera den elliptiska geometrin frn de modeller som
uppfyller axiomen har man drfr senare lagt till sats 27 eller ngot
ekvivalent pstende som ett axiom: parallellpostulatet har drmed
ersatts med ett starkare krav, kallat parallellaxiomet, som r ekviva-
lent med parallellpostulatet kombinerat med dess omvndning sats
27.
euklidisk geometri
definition gren av matematiken som fortstter den geometri som framstlldes
av Euklides och som rr punkter, linjer och plan samt vinklar och
avstnd i planet, det tredimensionella rummet och ven i rum av
hgre dimension
kommentar I den euklidiska geometrin gller parallellaxiomet.
historia Euklides [Eu
< "kli:d@s] (p grekiska Eukleides), som var verksam om-
kring 300 f. Kr., r vrldens mest framgngsrika lroboksfrfattare.
Hans verk Stoikhea Grundbegreppen, senare knd under den till
latin versatta titeln Elementa, har kommit ut i ver tusen utgvor
sedan den frsta tryckningen r 1482.
Konstruktioner i klassisk euklidisk geometri motsvarar konstrukt-
ioner som kan utfras med passare och linjal.
euklidiskt rum
definition ndligdimensionellt reellt vektorrum frsett med en inre produkt som
uppfyller vissa villkor
kommentar Varje euklidiskt rum kan koordinatiseras medelst ett av rummen Rn ,
n N, frsett med den inre produkten x y = x1 y1 + + xn yn .
fraktal
definition geometrisk figur med rik detaljerad struktur i varje skala, ofta alltfr
oregelbunden fr att kunna beskrivas med den klassiska geometrins
metoder, och med icke ndvndigtvis heltalig dimension1
exempel Cantormngden, en delmngd av en rt linje med dimensionen
log 2/ log 3 0,631.
En knd fraktal r Mandelbrotmngden, som definieras som mngden av alla

komplexa tal c sdana att pk (0) inte gr mot ondligheten d k +, dr p
r polynomet p(z) = z 2 +c, z C, och pk r sammansttningen av k polynom
p: pk = p p p. Det svarta i figuren r dess rand; Mandelbrotmngden
bestr av alla punkter som omslutes av de svarta punkterna.
Helge von Kochs snflingekurva, en kurva i planet med dimens-

ionen log 4/ log 3 1,262. Den omsluter en plan mngd med ndlig
area men r s skrynklig att den har ondlig lngd. Dremot r dess
mtt i dimensionen log 4/ log 3 ndligt. Den saknar tangent i varje
punkt.
Mandelbrotmngden, en delmngd av komplexa talplanet.
Mngderna r uppkallade efter Georg Cantor (1845 1918),
Helge von Koch (1870 1924) och Benot Mandelbrot.
etymologi Ordet fraktal r baserat p latinets fractus snderbruten; jmfr
fraktil.
gyllene snittet
definition delning av en strcka i tv delar s att den mindre delen a frhller
sig till den strre b som den strre b till hela strckan a + b
kommentar Frhllandet blir a/b = q, som uppfyller q = 1/(1 + q), varav fs

q = 12 ( 5 1) 0,618 034 och 1/q = 1 + q = 12 ( 5 + 1) 1,618 034.
En rektangel med sidlngder i frhllandet q:1 anses vara speciellt

behaglig att se p, och mnga rektangulra figurer har dessa pro-
portioner. Om man skr bort en kvadrat frn en sdan rektangel,
s fr den rektangel som r kvar samma proportioner. I figuren har
rektangeln sidorna 1 och q och nr man skr bort kvadraten med
sidan q terstr en liten rektangel med sidorna q och 1 q = q 2 .
Det finns ett samband mellan gyllene snittet och Fibonaccis tal-
fljd 0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, . .. : kvoten mellan ett tal och det
nrmast fljande gr mot q = 21 ( 5 1). Nrmare bestmt vxer
F2k /F2k+1 mot q medan F2k1 /F2k avtar mot samma grnsvrde.
q 1 q

Gyllene snittet. En rektangel med sidorna 1 och q = 12 ( 5 1) 0,618 034
delas i en kvadrat med sidan q och en rektangel med sidorna q och 1 q = q 2 ,
allts likformig med den frsta.
exempel Mnga flaggor har en av proportionerna Fn :Fn+1 , som approximerar

det gyllene snittet:
F2 /F3 = 1/2 = 0,5 (Frenade konungariket Storbritannien och Nord-
irland, Kanada, Lettland, Litauen, Sudan);
F3 /F4 = 2/3 0,667 (Europeiska unionen, Frankrike, Portugal,
Surinam, Tunisien);
F4 /F5 = 3/5 = 0,6 (Bulgarien, Tyskland, Wales);
F5 /F6 = 5/8 = 0,625 (Polen, Sverige).
Andra approximationer av det gyllene snittet n Fn /Fn+1 fre-
kommer ocks, till exempel frn fljden 1, 3, 4, 7, 11, 18, . . . , som har
samma rekursionsformel som Fibonaccis fljd:
4/7 0,571 (Djibouti, Iran, Mexiko);
7/11 0,636 (Estland);
11/18 0,611 (Finland, Vanuati).
jmfr Fibonaccis talfljd s. 110
halvplan
definition delmngd av ett plan som begrnsas av en rt linje i samma plan
kommentar Ett halvplan i planet kan definieras av en olikhet ax + by + c 6 0
eller ax + by + c < 0, dr inte bde a och b r noll. I det frsta
fallet talar man om ett slutet halvplan, i det andra om ett ppet
halvplan. Ett halvplan i rummet definieras av en ekvation och en
olikhet: Ax + By + Cz + D = 0 och ax + by + cz + d 6 0 eller
ax + by + cz + d < 0.
icke-euklidisk geometri
definition geometri som delvis bygger p andra antaganden n den euklidiska,
framfrallt genom att parallellaxiomet ersatts med ngot annat axiom
kommentar I den hyperboliska geometrin finns det mer n en rt linje genom
en given punkt och parallell med en given rt linje; i den elliptiska
finns det ingen sdan linje.
Ett stt att skdliggra den tvdimensionella elliptiska (projekt-
iva) geometrin r att anvnda den euklidiska i tre dimensioner. Om
vi tolkar planet som det tredimensionella rummet, linje som plan
genom origo (man vljer en viss punkt i rummet som origo) och
punkt som linje genom origo, s gller alla axiom i plan euklidisk
geometri utom parallellaxiomet och axiomet att tv skilda punkter
entydigt definierar en strcka (en dubbelsektor i planet i vr modell).
Dremot definierar tv skilda punkter entydigt en rt linje (ett plan
i vr modell). Men det finns inga parallella linjer: alla linjer skr
varandra i en punkt (alla plan genom origo skr varandra i en linje i
modellen).
exempel Longituderna p jorden bildar rta vinklar mot ekvatorn men skr
nd varandra i nord- och sydpolen. Detta illustrerar den elliptiska
geometrins egenskaper.

historia Frsk att bevisa parallellpostulatet gjordes av bl. a. Umar Khayyam
(1077), Wallis (1663) och Saccheri (1697). Carl Friedrich Gauss
(1777 1855), Nikolaj Ivanovi Lobaevsk (1792 1856) och Jnos
Bolyai (1802 1860) var frmodligen de frsta som utvecklade en
icke-euklidisk geometri. Lobaevsk var dock den frste som pre-
senterade sin teori (1829).
jmfr Euklides parallellpostulat s. 176, parallellaxiom s. 184
inflexionspunkt
definition punkt p en kurva sdan att kurvan krker t olika hll fre och efter
punkten
Inflexionspunkt.
kommentar Kurvans krkning r noll i en inflexionspunkt och kurvan krker t

olika hll fre och efter denna.
Om kurvan r given som grafen till en funktion f som r kon-
tinuerligt deriverbar tv gnger, s r punkten (x0 , y0 ) en inflexions-
punkt om och endast om vi fr ngot positivt tal har f 00 > 0 i
]x0 , x0 [ och f 00 < 0 i ]x0 , x0 + [ eller tvrtom.
exempel De kurvor som ges av y = x3 och y = x5 har en inflexionspunkt i
origo. Kurvan som ges av y = x4 har krkningen noll i origo, men
ingen inflexionspunkt, eftersom krkningen till vnster och hger om
origo gr t samma hll.
etymologi Frsta ledet i inflexionspunkt kommer av latinets inflexio bjning,
krkning, bildat av prefixet in- -in (hr troligen nekande eftersom
krkningen i inflexionspunkten r noll) och verbet flektere att bja,

krka.
inre punkt
definition hi en mngdi punkt sdan att mngden r en omgivning till punkten
jmfr omgivning s. 183
korda
definition strcka mellan tv punkter p en kurva
p2
p1
Korda.
kommentar Ofta syftar man p en korda i en cirkel.

etymologi Korda kommer frn det grekiska ordet khorde strng, som anvnd-
es bde om en strng p ett musikinstrument och en strng p en
pilbge (frn brjan en tarmstrng).
jmfr sekant s. 187
krkning
definition mtt p hur mycket en kurva krker
kommentar Krkningen fr en cirkel med radien r definieras som 1/r. Krkningen
fr en kurva i en punkt a p kurvan definieras som 1/r, dr r r radien
i den oskulerande cirkeln genom a.
Krkning hos en kurva i olika punkter definieras med hjlp av dess oskulerande cirklar.
historia Metoden att bestmma en kurvas krkning med hjlp av en cirkel

infrdes i slutet av 1600-talet av Christiaan Huygens (1629 1695).
lemniskata
definition plan kurva som bestr av alla punkter vilkas avstnd till tv givna
punkter har konstant produkt
kommentar Speciellt avses det specialfall d produkten av avstnden r lika med
en fjrdedel av kvadraten p avstndet mellan de givna punkterna.
D r lemniskatan formad som en tta och har en dubbelpunkt. Om
produkten av de tv avstnden r stor, s liknar lemniskatan en ellips;
om produkten r liten, bestr den av tv slutna kurvor som nstan
r cirkelformade.
historia Lemniskatan fick sitt namn av Jakob Bernoulli 1694.
etymologi Lemniskata kommer av latinets particip lemniscata prydd med
band (i femininum), med ursprung i grekiskans lemnskos band (p
kransar).
linjal
definition instrument fr att rita rta linjer p ett plan
kommentar En linjal kan vara graderad, d.v.s. frsedd med markeringar som
mjliggr att man kan avstta avstnd, eller ograderad.
linjeknippe
definition mngd som bestr av alla rta linjer i planet eller rummet som gr
genom en punkt eller r parallella med en given rt linje
mittpunktsnormal
definition normal till en strcka som skr denna i dess mittpunkt
Mittpunktsnormalerna i en triangel skr varandra i en punkt, den omskrivna

cirkelns medelpunkt.
kommentar I en triangel kan man dra mittpunktsnormalerna till var och en av

de tre sidorna. De mts i en punkt, som r den omskrivna cirkelns
medelpunkt.
normal
definition rt linje som r vinkelrt mot en annan linje, en strcka eller ett plan
Normalen till en kurva i en punkt r vinkelrt mot tangenten i punkten.
kommentar Att linjen r vinkelrt mot ett plan betyder att den r vinkelrt mot
alla linjer i planet. Skrningspunkten mellan ett plan och en normal
till detta kallas normalens fotpunkt.
Man kan ocks tala om normalen till en kurva eller yta. Det r
en linje som r normal mot kurvans tangent respektive ytans tang-
entplan i en viss punkt.
omgivning
definition htill en punkt p en rt linje, i ett plan eller i rymdeni mngd sdan
att den innehller ett intervall med positiv lngd, en cirkelskiva med
positiv radie respektive ett klot med positiv radie med den givna
punkten som medelpunkt
jmfr ppen mngd s. 191
omkrets
synonym perimeter
definition hhos en sluten kurvai kurvans lngd
etymologi Perimeter kommer av grekiskans permetron omkrets.
oskulerande cirkel
definition htill en kurva i en punkt p kurvani den cirkel genom punkten som
bst approximerar kurvan nra punkten
Den oskulerande cirkeln till en parabel i dess vertex.

kommentar Man kan jmfra med tangenten till en kurva, som r den rta linje
som bst approximerar kurvan nra den givna punkten.
exempel Tangenten i origo till parabeln y = cx2 , c 6= 0, r lika med x-axeln.
Drfr br den oskulerande cirkeln ha ekvationen x2 + (y r)2 = r2 ,
med medelpunkt p y-axeln och samma tangent i origo (alla dessa
cirklar tangerar parabeln i origo). Men vilket r ger bst kontakt
mellan de tv kurvorna? Cirkelns ekvation kan skrivas
x2 + y 2 x2
y= ,
2r 2r
dr vi kastar bort den lilla termen y 2 nra origo. Drfr r det
klart att r = 1/(2c) ger den bsta approximationen: den oskulerande
cirkeln till parabeln y = cx2 i origo har ekvationen y = cx2 + cy 2 .
Samma verlggningar kan gras fr kurvor i rummet.
etymologi Oskulerande kommer frn latinets osculari kyssa. Grundordet r os
mun.
parallella rta linjer

definition hom tv rta linjeri rta linjer som antingen sammanfaller eller ligger
i ett plan och inte skr varandra;
hom fler n tv rta linjeri rta linjer som r parvis parallella
Parallella rta linjer.
kommentar Om tv rta linjer ligger i samma plan gller ett av fljande fall.
(1) Det finns exakt en punkt som ligger p bda linjerna; linjerna
sgs skra varandra i punkten, som kallas skrningspunkt.
(2) Linjerna har alla punkter gemensamma och sgs vara samman-
fallande.
(3) Det finns inte ngon punkt som ligger p bda linjerna; linjerna
sgs vara parallella.
ven sammanfallande linjer sgs vara parallella.
etymologi Ordet parallell kommer frn det grekiska parllelos med samma be-
tydelse, bildat av par bredvid och lleloi varandra.
parallellaxiom
definition ett av flera axiom som anvnds inom geometrin och som yttrar sig
om existens eller icke-existens av parallella linjer
kommentar Det frsta parallellaxiomet var Euklides parallellpostulat. Senare

formulerades varianter av och kompletteringar till detta, och den nu
vanligaste formen r:
Genom en punkt som inte ligger p en given rt linje finns en och
endast en rt linje parallell med den givna.
Euklides ursprungliga parallellpostulat garanterar att det finns hgst
en parallell rt linje; dess omvndning, som r ekvivalent med hans
sats 27 i frsta volymen av hans Stoikhea (i latinsk versttning Ele-
menta) Grundbegreppen, garanterar att det finns minst en parallell
rt linje till den givna linjen och genom den givna punkten. I det
citerade axiomet har dessa tv pstenden kombinerats.
historia nda fram till 1800-talet frskte man bevisa Euklides parallell-
postulat eller varianter av detta ur de vriga axiomen. Detta visade
sig inte vara mjligt. Arbetet ledde emellertid fram till den icke-
euklidiska geometrin.
jmfr Euklides parallellpostulat s. 176, icke-euklidisk geometri s. 179
passare
definition instrument fr att rita cirklar i ett plan
kommentar En passare kan klappa ihop nr man lyfter en spets frn underlaget
eller vara fast, s att den tillter att man tar ut ett avstnd och
flyttar det.
plan
definition tvdimensionell mngd som innehller den rta linjen genom tv god-
tyckliga av sina punkter
plan geometri
definition studiet av geometriska figurer i planet
kommentar Den del av den plana geometrin som handlar om lngder och areor
kallas planimetri.
plant omrde
definition omrde som ligger i ett plan
punkt
definition hinom geometrini objekt med lge men utan utstrckning
kommentar En punkt kan ligga p en linje, i ett plan eller i rymden. I det frsta
fallet bestms dess lge av en koordinat x R, i det andra av tv
koordinater (x, y) R2 , och i det tredje fallet av tre koordinater
(x, y, z) R3 . Man sger d ibland fast strngt taget oegentligt
att punkten r x, (x, y) respektive (x, y, z). Men det r allts
punktens koordinat eller koordinater man d talar om.
historia Euklides Stoikhea (i latinsk versttning Elementa) Grundbegrepp-
en inleds med definition 1: En punkt r det som saknar delar.
etymologi Punkt kommer frn latinets punctum punkt, av verbet pungere att
sticka. Ordet punctus frekommer i den frsta tryckta utgvan av
Euklides verk. Det betyder stucken eller stickande, prickande.
rand, plural rnder

definition mngd bestende av alla randpunkter till en given mngd
kommentar Om mngden r tillrckligt reguljr, s kallar man ibland randen fr
periferi.
randpunkt
definition htill en given mngdi punkt sdan att varje omgivning innehller
svl en punkt som tillhr mngden som en som inte gr det
riktningskoefficient
definition tal som anger hur en rt linje i planet lutar
kommentar Om linjens ekvation r y = kx + m, s r talet k riktningskoeffici-
enten.
Om linjens ekvation r ax+by +c = 0, s r riktningskoefficienten
lika med a/b.
Om ekvationen r p interceptform, x/p + y/q = 1, s r rikt-
ningskoefficienten lika med q/p.
Figur: se rta linjens ekvation p sidan 99.
riktningsvinkeln fr en strle
definition vinkeln mellan strlen och en viss fixerad strle i planet
rymdgeometri
definition studiet av geometriska figurer i den tredimensionella rymden
kommentar Den del av rymdgeometrin som handlar om lngder, areor och vol-
ymer kallas stereometri.
etymologi Ordet stereometri kommer av det grekiska substantiverade adjektivet
steren fast kropp av adjektivet steres hrd, fast, massiv, solid (i
plural hos Platon: stere fasta kroppar) och verbet metren att
mta
rymdomrde
definition omrde som ligger i rummet
rt linje
definition kurva som r rak och obegrnsad t bda hllen
kommentar Om det av sammanhanget r klart att man avser en rt linje, kan
man frsts kalla den linje.
historia Euklides definierade i den fjrde definitionen i den frsta volymen
av sitt verk Stoikhea (i latinsk versttning Elementa) Grundbe-
greppen en strcka eller en rt linje (euthea) som en kurva som
ligger jmnt mellan sina punkter. (Termen euthea betydde troligen

strcka; numera skulle vi kanske sga en familj av strckor som in-
nehller en given strcka.)
jmfr rta linjens ekvation s. 98, strcka s. 188
sammanhngande mngd
definition mngd A sdan att om U och V r ppna och U V A, U V {A
s gller U A eller V A
Till vnster en sammanhngande mngd, till hger en som inte r sammanhngande.
kommentar En mngd kallas bgvis sammanhngande om tv punkter i

mngden alltid kan frbindas medelst en kurva som gr inne i mngd-
en. En sdan mngd r sammanhngande, men omvndningen gller
inte.
exempel Unionen av en ppen och en sluten cirkelskiva r sammanhngande
om och endast om avstndet mellan deras medelpunkter r hgst lika
med summan av deras radier.
Unionen av tv ppna cirkelskivor r sammanhngande om och
endast om avstndet mellan deras medelpunkter r mindre n
summan av deras radier.
Mngden
{(x, y) R2 ; x 6= 0, y = sin(1/x)} {(0, y); |y| 6 1}.
r sammanhngande men inte bgvis sammanhngande.
sekant
definition rt linje genom tv olika punkter p en kurva
etymologi Sekant kommer frn latinets linea secans skrande linje.
jmfr korda s. 181. Se figur p sidan 188.
sluten mngd
definition mngd p en linje, i ett plan eller rummet sdan att alla randpunkter
tillhr mngden
kommentar En mngd r sluten om och endast om dess komplement r ppet.
Grnsvrdet till en konvergent fljd av punkter som ligger i en
sluten mngd mste ocks ligga i mngden.
p2
p1
Sekant.
exempel Ett slutet intervall. En sluten cirkelskiva. Komplementet till ett

ppet klot.
etymologi Man kan inte komma ut ur mngden med en konvergerande punkt-
fljd; drav namnet sluten.
jmfr ppen mngd s. 191
strle
definition kurva som r rak och begrnsad t ett hll
Strle.
jmfr rt linje s. 186, strcka s. 188

strcka
definition kurva som r rak och begrnsad t bda hllen
kommentar I allmnsprket anvnds ordet strcka ven om strckans lngd.
Om a och b r tv punkter p linjen, i planet eller rymden, s r
strckan mellan a och b mngden [a, b] = {(1 t)a + tb; 0 6 t 6 1}.
Punkterna a och b r strckans ndpunkter. Vi har alltid [a, b] =
[b, a]: strckan har ingen riktning.
historia Euklides definierade i den fjrde definitionen i den frsta volymen
av sitt verk Stoikhea (i latinsk versttning Elementa) Grundbe-
greppen en strcka eller en rt linje (euthea) som en kurva som
ligger jmnt mellan sina punkter.
jmfr riktad strcka s. 257, rt linje s. 186, strle s. 188
Strcka.
strckas frlngning
definition den rta linje som innehller strckan
kommentar Det frutsttes hr att strckan har positiv lngd.
tangent
definition htill en kurva och i en given punkt p kurvani rt linje som gr genom
punkten och vars riktning r grnsvrdet av sekanternas riktning nr
man tar sekanter genom punkten och en annan godtycklig punkt som
nrmar sig den givna
Tangent.
kommentar Den givna punkten kallas tangeringspunkt. Man sger att den rta
linjen tangerar kurvan.
En klassisk grekisk definition r att tangenten r en rt linje som
vidrr kurvan utan att skra den. Denna frutstter dock en definit-
ion av termen skra som inte r enkel.
Om en plan kurva r given av f : R R s har tangenten i
punkten (a, f (a)) ekvationen
y = f (a) + f 0 (a)(x a)
frutsatt att derivatan existerar. Funktionens derivata f 0 (a) r tang-
entens riktningskoefficient. (ven om derivatan inte existerar, s kan
kurvan ha en tangent, nmligen en vertikal tangent.)
Motsvarande gller fr en kurva i rummet som ges av en funktion
f : R R2 .
historia Euklides visade hur en tangent till en cirkel kan konstrueras.

nios och Arkimedes (slutet av 200-talet f. Kr.) gjorde mot-
Apollo
svarande tangentkonstruktioner fr parabeln, hyperbeln och ellipsen
respektive spiralen.
Under 1600-talet framstlldes mnga nya kurvor. Descartes och
Fermat bestmde tangenter fr flera av dessa. Deras metoder fre-
bdade Leibniz och Newtons differential- respektive fluxionskalkyl.
etymologi Orden tangent och tangera kommer av latinets tangere att vidrra,
att berra; tangent som vidrr.
tangerande kurvor
definition tv kurvor med en gemensam punkt dr de har samma tangent
tessellera
definition dela in planet eller rummet i bitar som tcker hela planet eller rymden
och verlappar blott med sina rnder och som alla r kongruenta med
ngra f figurer
Tre tessellationer av planet.
kommentar Nr planet r tesselerat sger man att man har en tessellation.

Maurits C. Escher (1898 1972) har i sin konst framstllt mnga
tessellationer av planet.
etymologi Verbet tessellera r bildat efter det latinska substantivet tessella liten
fyrkantig sten avsedd fr mosaiker.
topologi1
definition gren av matematiken dr man studerar kontinuitet, konvergens, di-
mensionsbegreppet och dessas algebraiska egenskaper
etymologi Topologi kommer frn grekiskans tpos rum, plats, stlle och lgos
lra.
topologi2
definition struktur som definierar ett topologiskt rum till exempel genom att
dess ppna mngder anges
transversal
definition rt linje som skr tv eller flera linjer
Transversal.
kommentar Transversalen till tv linjer bildar i vardera skrningspunkten fyra

vinklar. Ett par av dessa tta vinklar som har motsvarande lge vid
de bda skrningspunkterna kallas likabelgna vinklar. Ett par av
vinklarna vid olika skrningspunkter som r belgna p mse sidor
om transversalen och i omrdet mellan linjerna som transversalen
skr kallas inre alternatvinklar.
etymologi Transversal kommer frn latinets transversus tvrvnd, gende p
tvren.
vertex, plural vertex

definition punkt p en kurva dr krkningen har ett lokalt maximum eller ett
lokalt minimum
kommentar Det frutstts att kurvan r tillrckligt glatt fr att krkningen skall
kunna definieras.
exempel En parabel har ett vertex; en ellips fyra. Varje sluten plan kurva har
minst fyra vertex.
etymologi Ordet vertex r latin med betydelsen topp-punkt, vndpunkt. En
kastparabels topp-punkt r ocks den punkt dr dess krkning r
strst, vilket frklarar den nu aktuella betydelsen.
ppen mngd
definition mngd i planet eller rummet som r en omgivning till var och en av
sina punkter
kommentar Komplementet till en ppen mngd r slutet.
En icke-tom sammanhngande ppen mngd kallas ibland fr
omrde.
exempel Komplementet till en punkt. Ett ppet intervall. En ppen cirkel-
skiva. En union av flera ppna klot.
etymologi I en ppen mngd kan man rra sig fritt i nrheten av varje punkt,
drav benmningen ppen.
192 Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.2. Vinklar
9.2. Vinklar
alternatvinklar
definition hnr en transversal skr tv rta linjeri tv vinklar med spetsarna i
varsin skrningspunkt, belgna p motsatta sidor om transversalen
och bda i omrdet mellan linjerna eller bda utanfr detta omrde
B
A
A
B
Alternatvinklar: A och A0 r inre alternatvinklar; B och B 0 yttre alternatvinklar.
kommentar I euklidisk geometri r alternatvinklarna lika om och endast om de tv

givna rta linjerna r parallella. Man sger att de r inre alternat-
vinklar nr de ligger mellan linjerna, annars yttre alternatvinklar.
Enligt en ldre definition avsgs med termen alternatvinklar end-
ast de inre. Definitionen r hr vidgad.
historia Med alternatvinklar avsg Euklides de inre. De omnmnes i Euklides
satser 27 och 29 i hans frsta volym. Den frsta sger att om alt-
ernatvinklarna r lika, s r linjerna parallella. Den andra ger, med
std av parallellpostulatet, omvndningen: om linjerna r parallella,
s r alternatvinklarna lika.
Mrten Strmer (1707 1770) skriver 1744 ett frtydligande just
innan sats 27: Om en rt linea EF , rkar tvnne andra rta lineer
AB, CD, s kallas de tvnne vinklarna, som st emot hvarandra
innan til p hvar sin sida om henne, alternat vinklar.
etymologi Orddelen alternat kommer av latinets alternatus, perfekt particip av
alternare att vxla om, att msevis utfra ngot; grundordet r alter
den andre av tv.
jmfr likabelgna vinklar s. 193
argument2
definition hfr ett komplext tal zi tal t sdant att z = |z|eit = |z|(cos t + i sin t)
kommentar Om t r ett argument fr z, s r ven t + 2k det fr varje heltal k.
Fr att f argumentet entydigt bestmt d z 6= 0 kan man freskriva
att 0 6 t < 2.
Produkten av tv komplexa tal har ett argument som r lika med
summan av talens argument. Om man avser argumentet i intervallet
[0, 2[, s fr man ibland subtrahera 2, d.v.s. rkna modulo 2. Med
vanliga beteckningar skriver man arg(zw) arg z + arg w (mod 2).
Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.2. Vinklar 193
gradskiva
definition platt skiva avsedd att mta vinklar med
hornvinkel
synonym kontaktvinkel
definition omrde mellan tv kurvor som mts i punkt dr de har en gemensam
tangent
kommentar En hornvinkel r allts inte en vinkel enligt definitionen av begreppet
vinkel
exempel Tangenten till en kurva bildar en hornvinkel med kurvan.
historia Euklides nmner i sats 16, bok III i Stoikhea (i latinsk versttning
Elementa) Grundbegreppen att hornvinkeln mellan tangenten till en
cirkel och cirkeln r mindre n varje rtlinjig vinkel. Under frmst
femton- och sextonhundratalen vllade detta pstende en hftig de-
batt om huruvida hornvinkeln skulle betraktas som en vinkel eller
inte. Den vedertagna lsningen blev att hornvinkeln kan betraktas
som en synlig infinitesimal, vars storlek beror p kurvans krkning.
komplementvinkel
definition htill en given vinkeli vinkel som tillsammans med den givna har
summan 90
B
A
Vinklarna A och B r komplementvinklar till varandra.
jmfr supplementvinkel s. 196

likabelgna vinklar
definition hnr en transversal skr tv rta linjeri tv vinklar med spetsarna i
varsin skrningspunkt, en i omrdet mellan de rta linjerna och den
andra utanfr de rta linjerna, och p samma sida om transversalen
kommentar I euklidisk geometri r likabelgna vinklar lika om och endast om de
tv givna rta linjerna r parallella. Se figur p sidan 194.
jmfr alternatvinklar s. 192
medelpunktsvinkel
definition hi en cirkeli vinkel mellan tv radier och med spetsen i cirkelns medel-
punkt
A
B
A
B
Likabelgna vinklar: A och A0 r likabelgna, liksom B och B 0 .
Medelpunktsvinkel.
rak vinkel
definition vinkel som r 180
En rak vinkel.
jmfr rt vinkel s. 195

randvinkel
synonym bgvinkel, periferivinkel
definition vinkel med spetsen p en given kurva
kommentar Kurvan r ofta randen till ett omrde; drav namnet. Se figur p
sidan 195.
randvinkelsatsen
synonym bgvinkelsatsen, periferivinkelsatsen
definition den sats som sger att alla randvinklar i en cirkel p en given bge
r lika och hlften s stora som medelpunktsvinkeln p denna bge
Randvinkel.
2v
Randvinkelsatsen.
kommentar Detta gller ven om randvinkelns spets ligger p cirkelbgen med

lmplig tolkning.
rt vinkel
definition vinkel som r 90
kommentar Till begreppet hr fyra adjektiv, vinkelrt, normal, rtvinklig, och
ortogonal. Man sger att en rt linje r vinkelrt mot, normal
mot eller ortogonal mot en annan rt linje eller ett plan. Man sger
att en triangel dr en av vinklarna r rt r rtvinklig. Adjektivet
anvnds ocks fr ett koordinatsystem om axlarna bildar rta vinklar
mot varandra. En rtvinklig parallellepiped kallas rtblock.
etymologi Ortogonal r sammansatt av grekiskans orths rt, rtt och gona
vinkel, hrn.
jmfr rak vinkel s. 194
sidovinkel
definition htill en given vinkeli vinkel som har ett vinkelben gemensamt med
den givna och vars andra vinkelben r frlngningen av den givna
vinkels andra ben
kommentar Det fljer av definitionen att sidovinklar r supplementvinklar.
jmfr vertikalvinklar s. 197
A A
Vinkeln A0 r sidovinkel till A.
spetsig vinkel
definition vinkel som r strre n 0 men mindre n 90
Spetsig vinkel.
jmfr trubbig vinkel s. 197

supplementvinkel
definition htill en given vinkeli vinkel som tillsammans med den givna har
summan 180
A A
Vinklarna A och A0 r supplementvinklar till varandra.
etymologi Supplement kommer frn latinets supplementum utfyllnad, av plenus

full.
jmfr komplementvinkel s. 193, sidovinkel s. 195
trubbig vinkel
definition vinkel som r strre n 90 men mindre n 180
Trubbig vinkel.
jmfr spetsig vinkel s. 196

vertikalvinklar
definition vinklar som har samma spets och vilkas vinkelben r frlngningar
av varandra
Vertikalvinklar.
kommentar Vertikalvinklar r lika stora.

jmfr sidovinkel s. 195
vinkel
definition omrde mellan tv strlar eller strckor som mts i en gemensam
ndpunkt
kommentar Strlarna eller strckorna kallas vinkelben och den gemensamma
ndpunkten kallas vinkelspets. Termen anvnds ocks om vinkelns
storlek, som r den rotation som fordras fr att verfra det ena
vinkelbenet p det andra och kan mtas i grader eller radianer (vinkel-
benens lngd har ingen betydelse).
historia Euklides definition av vinkel frutstter inte att vinkelbenen r rta
linjer. Hans definition 8 lyder: En plan vinkel r bjningen mot
varandra hos tv linjer [allts kurvor] i ett plan, som mter varandra
och inte ligger i en rt linje.
198 Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.3. Trianglar
Om vinkelbenen r rta linjer s sgs vinkeln vara rtlinjig (de-

finition 9).
etymologi Ordet vinkel kommer frn det tyska ordet winkel, vars ursprungliga
betydelse var hrn, bjning.
vinkeln mellan tv rta linjer i planet

definition noll om linjerna r parallella, annars storleken hos den vinkel som de
bildar
9.3. Trianglar
areasatsen
definition den sats som sger att arean av en triangel r halva produkten av
tv sidors lngder multiplicerad med sinus fr mellanliggande vinkel
bas1
definition hi en triangel, rektangel eller annan mnghrningi sida som valts ut
vid areaberkning
basvinkel
definition hi en triangeli endera av de tv vinklar vilkas ena vinkelben utgrs
av basen
Basvinkel.
bisektris
definition strle som utgr frn en vinkels spets och delar vinkeln i tv lika
delar
kommentar I en triangel finns bisektriser till var och en av de tre vinklarna. De
skr varandra i en punkt, som r medelpunkten fr den inskrivna
cirkeln. Se figur p sidan 199.
etymologi Bisektris kommer av de latinska orden bi- tv-, itu och secare att
skra.
bisektrissatsen
definition den sats som sger att en bisektris i en triangel delar den motstende
sidan i det frhllande som ges av de nrliggande sidornas lngder
Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.3. Trianglar 199
De tre bisektriserna i en triangel skr varandra i en punkt.
a b
x y
Bisektrissatsen: x/y = a/b.
cosinussatsen
definition den sats om en triangel som sger att c2 = a2 + b2 2ab cos C, dr
a, b, c r sidornas lngder och C r den vinkel som str mot sidan c
jmfr sinussatsen s. 203, tangenssatsen s. 204
egyptisk triangel
definition triangel dr frhllandet mellan sidorna r 3:4:5
kommentar En triangel med dessa egenskaper r rtvinklig.
etymologi Triangeln har kallats egyptisk drfr att man lnge trodde att den
anvndes i det gamla Egypten nr en rt vinkel skulle bestmmas.
Eulers linje
definition hi en triangel som inte r liksidigi den rta linje som innehller mitt-
punktsnormalernas skrningspunkt, medianernas skrningspunkt och
hjdernas skrningspunkt
kommentar Anledningen till att liksidiga trianglar undantagits r att de tre
punkterna sammanfaller i sdana trianglar. Det finns drmed ond-
ligt mnga rta linjer genom de tre sammanfallande punkterna. Se
figur p sidan 200.
etymologi Eulers linje r uppkallad efter Leonard Euler (1707 1783).
Eulers linje.
hypotenusa
definition den sida i en rtvinklig triangel som str mitt emot den rta vinkeln
Hypotenusa.
kommentar Hypotenusan r den lngsta sidan i en rtvinklig triangel. Ordet

hypotenusa anvnds ven fr att beteckna denna sidas lngd.
etymologi Hypotenusa kommer frn grekiskans presensparticip hypotenousa
som strcker sig under.
jmfr katet s. 201
hjd i en triangel
definition strcka som gr frn ett hrn i triangeln till motstende sida eller
dess frlngning och r vinkelrt mot denna
kommentar Det finns allts tre hjder i en triangel. De mts i en punkt.
Ordet anvnds ven fr att beteckna denna strckas lngd.
Se figur p sidan 201.
jmfr bas1 s. 198
hrn1
definition hi en triangeli en av de tre vinkelspetsarna
kommentar Ett hrn sgs vara motstende hrn till sidan mellan de bda vriga
hrnen. Vinkeln vid detta hrn kallas motstende vinkel till sidan.
De tre hjderna i en spetsvinklig och en trubbvinklig triangel.
katet [ka"te:t], bestmd form kateten, plural kateter

definition endera av de tv sidor i en rtvinklig triangel som har den rta vinkeln
mellan sig
Kateter.
kommentar Kateterna r kortare n hypotenusan.

etymologi Katet kommer av grekiskans kthetos lodlinje.
jmfr hypotenusa s. 200
likbent triangel
definition triangel dr minst tv av sidorna r lika lnga
Tv likbenta trianglar och en liksidig triangel.

kommentar Varje liksidig triangel r likbent, men inte omvnt. Se figur p sidan
201.
jmfr liksidig triangel s. 202
liksidig triangel
definition likbent triangel dr alla tre sidorna r lika lnga
kommentar I en liksidig triangel r alla vinklar 60 . Se figur p sidan 201.
jmfr likbent triangel s. 201
median1
definition hi en triangeli strcka mellan ett hrn i triangeln och motstende
sidas mittpunkt
Medianerna i en triangel skr varandra i en punkt.
kommentar En triangel har allts tre medianer. De skr varandra i en punkt,

triangelns tyngdpunkt. Denna punkt r svl de tre triangelhrnens
tyngdpunkt som hela triangelomrdets tyngdpunkt om omrdet ges
en konstant densitet (massa per areaenhet).
motstende hrn i en triangel

definition htill en sidai det hrn som inte tillhr sidan
motstende sida i en triangel

definition htill ett hrni den sida som frenar de tv andra hrnen
motstende vinkel i en triangel

definition htill en sidai den vinkel i triangeln som har sin spets i det motstende
hrnet till sidan
Pythagoras sats [pYta"gO:ras] (latinbaserat uttal [pY"tA:gOras])

definition den sats som sger att i en rtvinklig triangel r kvadraten p hypo-
tenusan lika med summan av kvadraterna p kateterna
kommentar Om kateterna r a och b s blir hypotenusan sledes den positiva
kvadratroten ur a2 + b2 .
Pythagoras sats: arean av den strsta kvadraten r lika med summan av are-
orna av de tv mindre.
historia Satsen r uppkallad efter Pythagoras (omkring 570 omkring 490

f. Kr.) och frknippades med hans namn av Proklos p 400-talet
e. Kr. Satsen var knd i babylonisk matematik lngt fre Pythagoras.
I indisk matematik formulerades satsen omkring r 800 f. Kr.
pythagoreisk summa
definition hav tv reella tal a och bi den positiva roten ur a2 + b2
jmfr Pythagoras sats s. 202
rtvinklig triangel
definition triangel dr en av vinklarna r rt, d.v.s. 90
kommentar Den lngsta sidan, som str mitt emot den rta vinkeln, kallas hypo-
tenusa. De tv kortare sidorna kallas fr kateter.
sida1
definition hi en triangeli en av de tre strckorna mellan hrnen
kommentar En sida sgs vara motstende sida till hrnet mellan de tv vriga
sidorna.
sinussatsen
definition den sats som sger att i en triangel r kvoten mellan en sidas lngd
och sinus fr den motstende vinkeln lika i alla tre fallen
kommentar Kvoten r lika med den omskrivna cirkelns diameter. Om vinklarna
r A, B och C och sidorna a, b och c, s r a/ sin A = b/ sin B =
c/ sin C = 2R, dr R r den omskrivna cirkelns radie.
jmfr cosinussatsen s. 199, tangenssatsen s. 204
spetsvinklig triangel
definition triangel dr alla vinklar r spetsiga, d.v.s. mindre n 90
jmfr trubbvinklig triangel s. 205
tangenssatsen
definition den sats som sger att
ab tan 21 (A B)
=
a+b tan 21 (A + B)
om A och B r tv vinklar i en triangel och a och b motstende sidor

jmfr cosinussatsen s. 199, sinussatsen s. 203
topptriangelsatsen
definition den sats som sger att en rt linje som r parallell med en sida i en
triangel avskr en topptriangel som r likformig med den ursprungliga
triangeln
Topptriangelsatsen.
kommentar En sdan rt linje kallas parallelltransversal.

jmfr transversalsatsen s. 204
transversalsatsen
definition den sats som sger att en parallelltransversal delar tv sidor i en
triangel i samma frhllande
b y
a x
Transversalsatsen: b/a = y/x.
historia Transversalsatsen finns formulerad i Euklides Stoikhea (i latinsk

versttning Elementa) Grundbegreppen som en del av sats 2, bok
VI: Om en rt linje dras parallellt med en sida i en triangel s r de
strckor i vilka linjen delar de tv andra sidorna proportionella.
jmfr topptriangelsatsen s. 204

triangel
synonym trehrning
definition mnghrning med tre hrn
kommentar Vinkelsumman i en triangel r alltid 180 .
etymologi Triangel kommer frn latinets triangulum trehrning.
triangelomrde
definition omrde som omsluts av en triangel
kommentar Ett triangelomrdes area r halva basen gnger hjden, d.v.s. 21 bh,
eller, eftersom hjden mot sidan med lngden b r lika med a sin C,
ven lika med 12 ab sin C.
Fr att undvika missfrstnd kan det vara bra att inte anvnda
termen triangel nr ett triangelomrde avses, men ofta frstr man
nd vad som avses. Se vidare kapitel 14, Sprkens rikedomar och
terminologins problem, sidan 287.
trubbvinklig triangel
definition triangel dr en av vinklarna r trubbig, d.v.s. strre n 90
Trubbvinklig triangel.
jmfr spetsvinklig triangel s. 203

vinkel i en triangel
definition vinkel mindre n 180 som bildas av tv sidor i triangeln
yttervinkel1
definition hfr triangeli sidovinkel till en av triangelns vinklar
kommentar Se figur p sidan 206.
yttervinkelsatsen
definition den sats i euklidisk geometri som sger att en yttervinkel till en tri-
angel r lika med summan av bda motstende inre vinklarna
206 Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.4. Andra mnghrningar
Yttervinkel till en triangel.
9.4. Andra mnghrningar

bredd i en rektangel
definition avstndet mellan de tv lngre sidorna i en rektangel
Bredden b och lngden l i en rektangel.
kommentar Avstndet mellan de tv kortare sidorna kallas d vanligen lngd. I

stllet fr lngd och bredd sger man ofta bas och hjd.
diagonal
definition strcka som frbinder tv ej nrliggande hrn
kommentar Antalet diagonaler i en m-hrning r m(m 3)/2, m > 3.
etymologi Diagonal kommer av grekiskans di genom och gona hrn, vinkel.
enhetskvadrat
definition kvadrat vars sida har lngden 1 lngdenhet
femhrning
synonym pentagon
definition mnghrning med fem hrn
etymologi Pentagon kommer av grekiska penta- fem- och gona hrn, vinkel.
Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.4. Andra mnghrningar 207
fullstndig fyrhrning
definition plan geometrisk figur som bestr av fyra punkter varav tre aldrig
ligger p en rt linje och de sex rta linjer som kan dras mellan dessa
En fullstndig fyrhrning (till vnster) och en fullstndig fyrsiding.
kommentar En fullstndig fyrhrning r allts inte en fyrhrning.

jmfr fullstndig fyrsiding s. 207
fullstndig fyrsiding
definition plan geometrisk figur som bestr av fyra rta linjer som parvis skr
varandra men varav tre aldrig skr varandra och deras sex skrnings-
punkter
kommentar En sdan figur har tre diagonaler.
jmfr fullstndig fyrhrning s. 207
fyrhrning
synonym fyrsiding
definition mnghrning med fyra hrn
exempel Kvadrat, parallellogram, parallelltrapets, rektangel och romb.
hjd i en mnghrning
definition strcka som r vinkelrt mot en utvald sida och har sin ena ndpunkt
p denna sida eller dess frlngning och den andra i en punkt p
mnghrningen som har maximalt avstnd till denna linje
hjd
bas
Hjd i en mnghrning.
kommentar Den utvalda sidan kallas bas1 . Om mnghrningen r en parallello-

gram (speciellt om den r en rektangel eller en kvadrat) s r arean
fr det omrde den omsluter lika med basens lngd gnger hjden.
Om den r en triangel, s har det omrde som den omsluter arean
lika med halva basens lngd gnger hjden.
hrn2
definition punkt dr tv sidor mts i en mnghrning
inskriven mnghrning
definition hi en cirkeli mnghrning med alla sina hrn p cirkeln
En inskriven mnghrning.
kvadrat1
definition rektangel med tv nrliggande sidor av samma lngd
kommentar Det fljer av definitionen att alla sidorna r lika lnga.
En kvadrat kan ven definieras som en romb som har en rt vinkel.
etymologi Kvadrat kommer frn latinets quadratum fyrhrning, av verbet
quadrare gra fyrkantig.
kvadratomrde
definition omrde som en kvadrat omsluter
lngd i en rektangel
definition avstndet mellan de tv kortare sidorna
kommentar Avstndet mellan de tv lngre sidorna kallas d bredd.
jmfr bredd i en rektangel s. 206 (figur finns dr)
mnghrning
definition sluten polygon som inte skr sig sjlv och som ligger i ett plan
kommentar Mnghrningar ges namn efter antalet hrn, t. ex. trehrning, fyr-
hrning. Det vanligaste namnet fr en trehrning r triangel. Nr
alla sidor och alla vinklar i en mnghrning r lika stora sger man
att den r regelbunden. En regelbunden triangel kallas liksidig, och
en regelbunden fyrhrning kvadrat. En regelbunden sexhrning kan
ritas upp med passare och linjal genom att skriva in den i en cirkel
och utnyttja att cirkelns radie och sexhrningens sidor r lika lnga.
exempel Trehrning (= triangel), kvadrat, parallellogram, parallelltrapets,
rektangel och romb.
Med mnghrning avses ibland det omrde som mnghrningen
begrnsar och man talar sledes om en femhrnings area i meningen
omrdets area.
historia Gauss visade r 1801 att regelbundna n-hrningar kan konstrueras
med passare och linjal d n = 3, 4, 5, 6, 8, 10, 12, 15, 16, 17, ...
mnghrningsomrde
definition omrde som omsluts av en mnghrning
jmfr triangelomrde s. 205
omkrets hos mnghrning
definition summan av sidornas lngder
omskriven mnghrning till en cirkel

definition mnghrning vars alla sidor tangerar cirkeln
En omskriven mnghrning till en cirkel.
parallellogram, bestmd form parallellogrammen, plural parallellogrammer

definition parallelltrapets vars sidor r parvis parallella
Tre parallellogrammer.
kommentar Det r ekvivalent att definiera en parallellogram som en fyrhrning

med parvis parallella sidor att den r en parallelltrapets fljer.
exempel Alla rektanglar och romber r parallellogrammer, men inte omvnt.
etymologi Parallellogram kommer av det grekiska parallelgrammon samman-
satt av parllelos parallell och gramme linje.
parallellogramomrde
definition omrde som omsluts av en parallellogram
parallelltrapets, bestmd form parallelltrapetsen, plural parallelltrapetser

definition fyrhrning med minst tv parallella sidor
Parallelltrapets.
etymologi Trapets kommer av grekiska trpeza bord, ursprungligen med be-

tydelsen fyrfoting.
parallelltrapetsomrde
definition omrde som omsluts av en parallelltrapets
kommentar Omrdets area r lika med hjden gnger medelvrdet av de tv
parallella sidornas lngder.
polygon
synonym bruten linje
definition figur som bestr av ett antal strckor som hnger ihop i sina nd-
punkter
kommentar Om polygonen r en sluten kurva sgs den vara sluten. En sluten
polygon som inte skr sig sjlv kallas mnghrning. Strckorna kallas
d sidor och deras ndpunkter hrn.
etymologi Ordet polygon kommer av grekiskans poly- mng- och gona hrn,
vinkel.
rektangel
definition parallellogram vars alla vinklar r rta
Tre rektanglar.
kommentar Det r ekvivalent att definiera en rektangel som en parallellogram

med en rt vinkel.
Likas kan en rektangel definieras som en fyrhrning med fyra
rta vinklar att sidorna r parvis parallella fljer.
exempel Varje kvadrat r en rektangel.
etymologi Rektangel kommer av medeltidslatinets rectangulum ngot som har
rta vinklar; i klassiskt latin hade ordet formen rectiangulum.
rektangelomrde
definition omrde som omsluts av en rektangel
romb
definition parallellogram dr tv nrliggande sidor r lika lnga
Fyra romber.
kommentar Det fljer av definitionen att alla fyra sidorna r lika lnga.
Man kan definiera en romb som en parallellogram som r sym-
metrisk kring en av sina diagonaler.
Man kan ven definiera en romb som en fyrhrning dr alla sidor
r lika lnga parallelliteten fljer.
exempel Varje kvadrat r en romb.
etymologi Ordet romb kommer via latinets rhombus frn grekiskans rhmbos,
bda med betydelsen romb. Ursprungsbetydelsen anses vara trbit
som slungas runt, fst i ett snre (fr att avge ljud) eller allmnnare
en leksak som kan snurra. Substantivet kommer av verbet rhmbein

att vnda, att snurra, att vrida, som ocks givit upphov till latinets
vertere att vnda, de svenska orden orm, tranversal, universum,
varp, varpa, vertikal, vurm och vrpa, de engelska worm mask och
warp att frvrida, och det tyska werfen att kasta.
rombomrde
definition omrde som omsluts av en romb
sida2
definition en av de strckor som bygger upp en mnghrning
vinkel i en mnghrning
definition vinkel mellan tv sidor som bildar hrn i en mnghrning om den vid
spetsen ligger innanfr mnghrningen
vinkelsumma
definition summan av alla vinklar i en mnghrning
kommentar Vinkelsumman i en triangel r lika med 180 = radianer. All-
mnnare r summan av de m vinklarna vj i en m-hrning (m 2)
radianer. Detta fljer av att de m
Pyttervinklarna
P wj har summan
P 2
(man gr runt ett varv), s att vj = ( wj ) = m wj =
m 2.
jmfr yttervinkel2
yttervinkel2
definition sidovinkel till en vinkel i en mnghrning
kommentar Summan av alla yttervinklar r 2, ett varv. Detta r ltt att inse,
ty nr man gr runt mnghrningen har man vridit sig ett varv.
Yttervinklar i en mnghrning. Man gr runt ett varv, 360 = 2, hr i positiv led.

Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.5. Andragradskurvor 213
9.5. Andragradskurvor
andragradskurva
synonym kgelsnitt
definition plan kurva som kan definieras av ett andragradspolynom i tv vari-
abler
Andragradskurvor: en ellips, en parabel och en hyperbel.
kommentar En andragradskurva r antingen en ellips, en parabel eller en hyper-

bel.
Varje andragradskurva uppstr som snittet mellan ett plan och
en cirkulr konisk yta i rymden. Nrmare bestmt ser man att om
konen ges av ekvationen x2 + y 2 = z 2 och planet har ekvationen
ax + by + cz + d = 0 med inte alla a, b, c noll och med d 6= 0, s blir
snittet en ellips om a2 + b2 < c2 , en parabel om a2 + b2 = c2 och en
hyperbel om a2 + b2 > c2 .
Utom fr specialfallet cirkeln kan en andragradskurva ven defini-
eras som mngden av alla punkter dr avstndet till en given punkt
r proportionellt mot avstndet till en given rt linje. Proportional-
itetskonstanten kallas excentriciteten.
historia Den grekiske matematikern Apollo nios teori om kgelsnitten (senare
hlften av 200-talet) hade stor betydelse fr utvecklandet av den ana-
lytiska geometrin i brjan av 1600-talet. Kgelsnitten r frknippa-
de med problemet om kubens frdubbling: Mnaikhmos (300-talet
f. Kr.) utnyttjade hyperbeln och parabeln fr att lsa detta problem.

Umar Khayyam (p arabiska Umar al-Khayyam; 1048 1131) an-
vnde sig av kgelsnitt fr att konstruera lsningarna till en allmn
tredjegradsekvation.
Galileo Galilei visade 1638 att en partikel som har en vgrt ut-
gngshastighet vid fritt fall beskriver en parabel.
Keplers frsta lag (1609) sger att planeterna rr sig i ellipser.
etymologi Konen kan ocks kallas kgla; drav namnet kgelsnitt.
jmfr cirkel s. 214, ellips s. 215, parabel s. 219, hyperbel s. 216, excentricitet
s. 216
214 Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.5. Andragradskurvor
cirkel
definition kurva i planet som bestr av alla punkter som har ett givet avstnd
(radien) till en fix punkt (medelpunkten)
kommentar En cirkel har ekvationen (x1 c1 )2 + (x2 c2 )2 = r2 , dr (c1 , c2 ) r
koordinaterna fr medelpunkten och r r radien. Varje cirkel r en
ellips.
etymologi Ordet cirkel kommer frn latinets circulus cirkel, ring.
cirkelbge
definition bge p en cirkel
cirkelns omkrets
definition lngden av cirkeln
kommentar Omkretsen r 2r, dr r r radien.
cirkelring
definition plant omrde som begrnsas av tv koncentriska cirklar
cirkelsegment
definition omrde i planet begrnsat av en cirkelbge och den korda som fr-
binder dennas ndpunkter
Cirkelsegment.
etymologi Ordet segment kommer av latinska segmentum avskuret stycke, en

avledning av verbet secare att skra.
cirkelsektor
definition plant omrde som begrnsas av en cirkelbge och de tv radierna till
dess ndpunkter
etymologi Det latinska ordet sector betyder avskrare. Det r en avledning av
verbet secare att skra.
cirkelskiva
synonym cirkelomrde
Cirkelsektor.
definition omrde som innesluts av en cirkel

kommentar Cirkelskivan med medelpunkt i en punkt c med koordinaterna (c1 , c2 )
och radie r definieras i ett rtvinkligt koordinatsystem av olikheten
(x1 c1 )2 + (x2 c2 )2 6 r2 . Den kallas sluten. Om man i stllet tar
strikt olikhet fr man den ppna cirkelskivan. Bda har arean r2 .
diameter [di;a"me:t@r]
definition hi en cirkeli korda som gr genom medelpunkten
kommentar Ofta lter man termen beteckna lngden p denna strcka.
Diameter.
etymologi Ordet diameter kommer av grekiska dimetros, sammansatt av di

genom och mtron mtt.
ellips
punkter har konstant summa
kommentar De tv givna punkterna fr sammanfalla; d r ellipsen en cirkel. En
ellips med medelpunkt i origo har i lmpliga koordinater ekvationen
(x/a)2 +(y/b)2 = 1, dr a > b > 0. Ellipsens axlar r de tv strckor
som har ndpunkterna (a, 0) och (a, 0) respektive (0,p b) och (0, b).
Halvaxlarnas lngder r talen a och b. Talet = 1 (b/a)2 > 0
kallas excentriciteten.
Den r mindre n 1. Punkterna (c, 0) och
(c, 0), dr c = a2 b2 > 0, kallas fr ellipsens brnnpunkter eller
Ellips.
fokus, och excentriciteten = c/a anger hur lngt brnnpunkterna

ligger frn varandra.
Cirkeln r ett specialfall av ellipsen, nmligen nr a = b; d r
excentriciteten 0.
etymologi Ordet ellips kommer av grekiska lleipsis utelmning, frmodligen
syftande p att en ellips bestr av alla punkter vilkas avstnd till en
given punkt r en viss multipel mindre n 1 av avstndet till en given
rt linje ngot fattas allts.
jmfr parabel s. 219, hyperbel s. 216, lemniskata s. 182
enhetscirkeln
definition den cirkel i ett rtvinkligt koordinatsystem som har medelpunkten i
origo och radien 1 lngdenhet
excentricitet
definition icke-negativt tal som beskriver en andragradskurvas form
kommentar Excentriciteten r 0 fr cirklar, mindre n 1 fr ellipser, lika med 1
fr parabler och strre n 1 fr hyperbler.
jmfr andragradskurva s. 213, ellips s. 215, parabel s. 219, hyperbel s. 216
hyperbel
punkter har konstant differens1
kommentar En hyperbel r obegrnsad och har tv asymptoter. I ett lmpligt
rtvinkligt koordinatsystem har den ekvationen (x/a)2 (y/b)2 = 1,
dr a och b r halvaxlarnas lngder. I detta lge kallas x-axeln fr
transversalaxeln och y-axeln fr konjugataxeln. p Asymptoterna
fr ekvationerna x/a = y/b. Excentriciteten r 1 + (b/a)2 > 1.
etymologi Hyperbel kommer av grekiskans hyperbole verskridande, syftande
p att en hyperbel bestr av alla punkter vilkas avstnd till en viss
punkt r en multipel strre n 1 av avstndet till en viss rt linje.
b
a
Hyperbel.
inskriven cirkel
definition cirkel som r innesluten i en viss figur och som r s stor som mjligt
Inskrivna cirklar.
kommentar En triangel har endast en inskriven cirkel. Vissa andra figurer kan
ha flera.
jmfr omskriven cirkel s. 219
koncentriska
definition hom cirklar eller sfreri med samma medelpunkt
Koncentriska cirklar.
konfokala
definition hom cirklari koncentriska;
hom ellipser och hyperblari med gemensamma brnnpunkter;
hom parableri med gemensam brnnpunkt och gemensam axel
Konfokala ellipser och hyperbler.
kommentar Eftersom en parabel bara har en brnnpunkt, vore det fr svagt att
endast krva att tv parabler har gemensam brnnpunkt. Man lgger
drfr till kravet att ven axlarna skall sammanfalla man kan sga
att den andra brnnpunkten ligger i ondligheten i axelns riktning.
jmfr andragradskurva s. 213
kordasatsen
definition den sats som sger att varje korda genom en given punkt inne i en
cirkel delas i tv strckor vilkas produkt r konstant
a=b b
a
c c
d
d
a d
c b
Tre fall av kordasatsen: ab = cd.
kommentar Denna konstant r lika med r2 s2 , dr r r cirkelns radie och s

avstndet frn cirkelns medelpunkt till den givna punkten.
Satsen gller ven fr sekanter genom en given punkt utanfr
cirkeln. D r produkten av strckorna lika med s2 r2 , dr r och s
har samma betydelse som frut. Eftersom en tangent r ett grnsfall

av en sekant, s gller satsen ven fr en tangent: avstndet frn den
givna punkten till tangeringspunkten i kvadrat r lika med produkten
av avstnden lngs en sekant frn den givna punkten till sekantens
tv skrningspunkter med cirkeln.
lillaxel
definition hi en ellipsi den minsta av de tv axlarna
kommentar Om axlarna r lika, s r ellipsen en cirkel och varje diameter en
lillaxel och en storaxel.
jmfr storaxel s. 220
medelpunkt
synonym centrum
definition htill en cirkel eller en sfri den punkt som ligger lika lngt frn alla
punkter p cirkeln respektive sfren
kommentar Man kan likas tala om medelpunkten i en cirkelskiva eller ett klot;
det r medelpunkten i den cirkel (sfr) som r cirkelskivans (klotets)
rand.
Man kan ven definiera en medelpunkt i en rektangel, ellips och
andra figurer med tillrcklig symmetri.
omskriven cirkel
definition cirkel vars motsvarande slutna cirkelskiva innehller en viss plan figur
och som r s liten som mjligt
Omskriven cirkel.
kommentar En figur kan ha hgst en omskriven cirkel: om mngden r innehllen

i tv cirkelskivor med radierna r1 och r2 och olika medelpunkter, s
r den ocks innehllen i deras snitt, som i sin tur r innehllen i en
cirkelskiva med radie mindre n r1 och r2 .
jmfr inskriven cirkel s. 217
parabel
definition plan kurva som bestr av alla punkter vilkas avstnd till en given
punkt och en given linje r lika
Parabel.
kommentar En parabel r en obegrnsad andragradskurva utan asymptoter. Den

kan ges av ekvationen y = x2 om man vljer koordinaterna lmpligt.
Den har ondlig lngd. Dess excentricitet r 1.
etymologi Parabel kommer av grekiskans parabole, en geometrisk term redan i
antiken med ursprunglig betydelse bredvidstllning, jmfrelse och
drifrn likhet. Den andra ordleden kommer av verbet bllein att
kasta, att stlla, att placera. Likheten kommer av att en parabel
bestr av alla punkter som har samma avstnd till en given punkt
som till en given rt linje.
radie i en cirkel
definition strcka frn cirkelns medelpunkt till en punkt p cirkeln
Radie i en cirkel.
kommentar Termen anvnds ven om denna strckas lngd.

etymologi Ordet radie kommer, liksom ordet radian, av det latinska ordet radius
liten stav, eker, strle, radie.
jmfr radie i ett klot s. 231, radie i en sfr s. 231
storaxel
definition hi en ellipsi den lngsta av de tv axlarna
jmfr lillaxel s. 219
Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.6. Polyedrar 221
9.6. Polyedrar
arkimedisk kropp1
definition polyeder vars sidoytor r regelbundna mnghrningsomrden av tv
eller tre olika slag och dr konfigurationen i varje hrn kan avbildas p
den i varje annat hrn medelst en kongruensavbildning av polyedern
jmfr regelbunden polyeder s. 224
baskant i prisma
definition snittet mellan en basyta och en sidoyta
basyta
definition yta som avgrnsar en geometrisk kropp och som man valt ut vid
volymsberkning
Basytor i en cylinder2 , en tetraeder och en kon.
kommentar Termen anvnds om cylindrar, koner, prismor, pyramider och rt-

block. Begrnsningsytorna i ett rtblock r parvis parallella och ett
par av sdana kan vljas till basytor. vriga begrnsningsytor kallas
drvid sidoytor. Om ingen begrnsningsyta valts till basyta, kallas
varje plan begrnsningsyta fr sidoyta.
dodekaeder
definition polyeder med tolv sidor
etymologi Se polyeder och regelbunden polyeder.
hexaeder
definition polyeder med sex sidoytor
hjd i en polyeder
definition strcka som r vinkelrt mot en utvald sidoyta och har sin ena nd-
punkt i det plan som sidoytan ligger i och den andra i en punkt i
polyedern som har maximalt avstnd till detta plan
222 Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.6. Polyedrar
Hjd i en polyeder, i detta fall en tetraeder.
kommentar Den utvalda sidoytan kallas basyta. Om polyedern r en cylinder eller

en pyramid, s anvnds termen hjd endast om den utvalda sidoytan
r cylinderns eller pyramidens basyta.
Om polyedern r en cylinder (speciellt om den r en parallellepi-
ped eller ett prisma), s r dess volym lika med basytans area gnger
hjden. Om polyedern r en pyramid, s r dess volym lika med en
tredjedel av basytans area gnger hjden.
hrn3
definition hi en polyederi punkt som tillhr tv kanter i polyedern
ikosaeder
definition polyeder med tjugo sidoytor
kant
definition hi en polyederi icke-tomt snitt av tv sidor i polyedern
kub1
synonym regelbunden hexaeder
definition polyeder som begrnsas av sex kvadratomrden
kommentar En kub kan ocks definieras som en parallellepiped vars alla sidor r
kvadrater, alternativt som ett rtblock vars alla kanter r lika lnga.
Kubens volym r a3 , om a r lngden hos en godtycklig kant.
Sidoytornas sammanlagda area r 6a2 .
etymologi Ordet kub kommer av grekiska kbos trning. Fr hexaeder se poly-
eder och regelbunden polyeder.
oktaeder
definition polyeder med tta sidoytor
parallellepiped
definition prisma dr alla begrnsningsytorna r parvis parallella
Parallellepipeder.
kommentar Det r ekvivalent att sga att en parallellepiped r ett prisma dr

alla begrnsningsytor r parallellogramomrden.
exempel Rtblock och kuber r parallellepipeder.
etymologi Ordet epiped kommer av grekiska eppedon plan, sltt.
polyeder
definition kropp1 som begrnsas av ndligt mnga plana omrden
kommentar Det fljer att de begrnsande plana omrdena r mnghrnings-
omrden. De kallas sidoytor (eller bara sidor ); dessas (en-dimension-
ella) sidor kallas polyederns kanter ; kanternas ndpunkter kallas poly-
ederns hrn.
Fr konvexa polyedrar gller att antalet hrn minus antalet kanter
plus antalet sidoytor r lika med 2 (Eulers polyederformel, upp-
kallad efter Leonard Euler, 1707 1783). Fr en tetraeder har vi till
exempel 4 6 + 4 = 2; fr en kub 8 12 + 6 = 2. Ett liknande
samband, som r ekvivalent med Eulers polyederformel, upptcktes
redan av Descartes, men hans arbete blev inte knt frrn lngt efter
hans dd.
etymologi Polyeder kommer av grekiska poly- mng- och hdra sida.
prisma, bestmd form prismat, plural prisman (eller en prisma, flera prismor )
definition polyeder dr minst tv av begrnsningsytorna r parallella och alla
andra begrnsningsytor r parallellogramomrden
kommentar De tv parallella begrsningsytorna kallas baser. Prismats volym r
lika med en av basernas area gnger hjden, som r avstndet mellan
de tv parallella plan i vilka baserna ligger.
Om de andra begrnsningsytorna r vinkelrta mot basytorna s
kallas prismat rakt. Se figur p sidan 224.
etymologi Ordet prisma kommer frn grekiska prsma ngot sgat, substantiv
till verbet prein att sga.
pyramid
definition polyeder som samtidigt r en kon2
Prisma.
Pyramid.
kommentar Alla sidoytor utom en, basen, mste vara triangelomrden.

Pyramidens volym r lika med en tredjedel av basens area gnger
hjden, som r avstndet mellan konens spets och basens plan.
etymologi Pyramid kommer av grekiska pyrams pyramid (syftar bde p de
egyptiska pyramiderna och ett slags kaka).
regelbunden polyeder
synonym platonsk kropp1
definition polyeder dr sidoytorna r sinsemellan kongruenta regelbundna
mnghrningsomrden och dr konfigurationen i varje hrn r kon-
gruent med den vid varje annat hrn
kommentar Det finns fem regelbundna polyedrar: den regelbundna tetraedern
(begrnsas av fyra liksidiga triangelomrden), kuben eller den regel-
bundna hexaedern (begrnsas av sex kvadratomrden), den regel-
bundna oktaedern (begrnsas av tta liksidiga triangelomrden), den
regelbundna dodekaedern (begrnsas av tolv regelbundna femhrn-
ingsomrden) och slutligen den regelbundna ikosaedern (begrnsas
av tjugo liksidiga triangelomrden).
Ordet regelbunden utelmnas ibland och man avser i s fall med
t. ex. tetraeder en regelbunden tetraeder.
Att det inte kan finnas fler n dessa fem kan inses om man studerar
hur ett hrn kan se ut. Dr kan inte mtas mer n fem trianglar, tre
kvadrater eller tre femhrningar. andra sidan mste dr mtas
minst tre av dessa mnghrningar. Vi kan allts i varje hrn ha tre,
De fem regelbundna polyedrarna eller de platonska kropparna: en regelbunden

tetraeder, hexaeder (kub), oktaeder, dodekaeder och ikosaeder.
fyra eller fem trianglar, tre kvadrater eller tre femhrningar. Det r
de fem fallen.
historia I Timaios sammanfr Platon fyra av de regelbundna polyedrarna
med de fyra elementen: jord, eld, luft och vatten motsvarade kuben,
tetraedern, oktaedern respektive ikosaedern. Dodekaedern anvnde
Skaparen fr vrlden som helhet; den kom senare att frknippas med
ett femte element: etern.
etymologi De platonska kropparna r uppkallade efter filosofen Platon (427
347 f. Kr). De var emellertid knda redan av pythagoreerna.
De grekiska rkneprefixen r tri- tre- av treis tre, tetra- fyr-
av tttares fyra; penta- fem- av pnte fem; hexa- sex- av hex
tta; dodeka- tolv- av do
sex; okta- tta- av okto deka tolv; och
ikosa- tjugo- av ekosi tjugo.
jmfr arkimedisk kropp1 s. 221
regelbunden pyramid
definition pyramid dr basytans kanter bildar en regelbunden mnghrning
och hjdens fotpunkt r medelpunkt i den kring basytan omskrivna
cirkeln
rymddiagonal
definition hi polyederi strcka som har sina ndpunkter i tv hrn som inte
ligger i samma sidoyta

kommentar I en kub med sidan a har de fyra rymddiagonalerna lngden 3 a.
Rymddiagonal i en kub.
rtblock
definition rtvinklig parallellepiped
Rtblock.
kommentar Ett rtblock begrnsas av sex rektangelomrden. Nr alla dessa r

kvadrater, har vi en kub.
sidoyta
synonym sida3
definition hi polyederi plan yta som begrnsar polyedern
tetraeder
definition polyeder med fyra sidoytor
Tetraeder.

Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.7. Annan rymdgeometri 227
9.7. Annan rymdgeometri

andragradsyta
definition yta som definieras av lsningarna till en andragradsekvation i tre
variabler
exempel Ellipsoid, paraboloid, hyperboloid.
begrnsningsyta
definition yta som begrnsar en kropp1
exempel Ett klot har en sfr som begrnsningsyta, klotets rand. Ett rtblock
har sex plana begrnsningsytor, som r rektangelomrden.
cirkulr cylinder
definition cylinder2 vars bas r en cirkel eller cirkelskiva
cirkulr helix
definition helix som ligger p en cirkulr cylinder
Cirkulr helix.
kommentar I lmpliga koordinater fr kurvan ekvationen p parameterform x =

r cos t, y = r sin t, z = ct, t R, dr r och c r konstanter.
cirkulr kon
definition kon2 vars bas r en cirkel eller cirkelskiva
cylinder1
definition mngd i rummet som bestr av rta linjer parallella med en given rt
linje
kommentar Linjerna kallas generatriser.
etymologi Cylinder kommer av grekiskans klindros rulle.
cylinder2
definition del av en cylinder1 som ligger mellan tv parallella plan
kommentar Definitionen innebr att till exempel en kub r en cylinder.
Om planen r vinkelrta mot generatriserna, s kallas cylindern
rt eller rak.
228 Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.7. Annan rymdgeometri
cylindrisk yta
definition cylinder1 eller cylinder2 som r en yta
kommentar En cylindrisk yta uppstr nr en rt linje eller en strcka rr sig
parallellt med en fix rt linje och hela tiden skr en given kurva,
direktrisen.
ellipsoid
definition begrnsad andragradsyta
kommentar I ett lmpligt rtvinkligt koordinatsystem har en ellipsoid ekvationen
(x/a)2 + (y/b)2 + (z/c)2 = 1. Ellipsoidens tre axlar r de strckor
som har ndpunkterna (a, 0, 0) och (a, 0, 0); (0, b, 0) och (0, b, 0)
respektive (0, 0, c) och (0, 0, c). Storheterna a, b, c kallas halvaxlar-
nas lngder.
jmfr hyperboloid s. 228, paraboloid s. 231
enhetssfren
definition den sfr i ett tredimensionellt rtvinkligt koordinatsystem som har
medelpunkten i origo och radien 1 lngdenhet
helix
definition kurva i en cylindrisk yta som skr generatriserna under en konstant
vinkel
etymologi Helx r det grekiska ordet fr spiral, vindling.
jmfr spiral s. 161, cirkulr helix s. 227 (figur finns dr), konisk helix s. 229
(figur finns dr)
hyperbolisk cylinder
definition cylindrisk yta sdan att skrningen mellan cylindern och ett plan
vinkelrtt mot generatriserna r (den ena grenen av) en hyperbel
hyperboloid
definition obegrnsad andragradsyta som har asymptoter
kommentar Asymptoterna bildar en kon. Det finns enmantlade och tvmant-
lade hyperboloider. De enmantlade r sammanhngande och nrmar
sig den asymptotiska konen utifrn. De tvmantlade bestr av tv
tskilda delar som nrmar sig den asymptotiska konen inifrn. I
ett lmpligt koordinatsystem har en hyperboloid en av ekvationerna
(x/a)2 + (y/b)2 (z/c)2 = 1. Vljes plustecknet fs en enmantlad,
vljes minustecknet fs en tvmantlad hyperboloid.
p Deras gemen-
samma asymptotiska kon fr ekvationen z/c = (x/a)2 + (y/b)2 .
etymologi Ordet hyperboloid r bildat av hyperbel och suffixet -oid till formen
liknande.
hjd i en cylinder
definition strcka som har sina ndpunkter i basytornas plan eller deras fr-
lngning och r normal till dessa
Hjd i en cylinder.
hjd i en kon
definition strcka som har ena ndpunkten i spetsen och den andra i basytans
plan och som r normal till detta plan
klot
definition kropp1 i rummet som bestr av alla punkter som har avstnd frn en
given punkt hgst lika med ett givet tal
kommentar Den givna punkten kallas klotets medelpunkt eller centrum och det
givna talet klotets radie. Ett klot kan definieras av en olikhet
(x1 c1 )2 + (x2 c2 )2 + (x3 c3 )2 6 r2 ,
dr (c1 , c2 , c3 ) r koordinaterna fr medelpunkten och r r radien.

Nrmare bestmt r detta klot slutet; om man i stllet tar strikt
olikhet fr man ett ppet klot. Volymen r i bda fallen 34 r3 .
jmfr sfr s. 233
kon1
definition mngd som bestr av strlar utgende frn en given punkt
kommentar Punkten kallas konens spets.
etymologi nos kgla.
Kon kommer av grekiska ko
kon2
definition del av en kon1 som ligger p samma sida av ett givet plan som spetsen
kommentar Den del som ligger i det givna planet kallas basyta. Konens volym r
en tredjedel av basytans area gnger hjden, som r avstndet frn
planet till spetsen.
Om basen r en cirkelskiva och hjdens fotpunkt r lika med
dennas medelpunkt, s kallas konen fr en rak cirkulr kon.
konisk helix
definition kurva som ligger p en kon och skr konens generatriser under kon-
stant vinkel
En konisk helix.
konisk yta
definition kon som r en yta
kommentar En konisk yta bestr av de strlar eller strckor som utgr frn en
fix punkt och skr en given sluten kurva, direktrisen. Varje sdan
strle i ytan kallas en generatris.
konvex mngd
definition mngd sdan att varje rt linje skr den i ett intervall
kommentar Om vi med [a, b] betecknar strckan mellan a och b s innebr de-
finitionen att en mngd A r konvex om och endast om {a, b} A
medfr [a, b] A.
exempel En cirkelskiva i planet r konvex.
En cirkel med positiv radie r inte konvex, eftersom dess snitt
med en rt linje kan best av tv punkter.
Ett klot i rymden r konvext, medan en sfr med positiv radie
inte r det.
etymologi Adjektivet konvex kommer av latinets convexus vlvd, buktig, bildat
av prefixet con- (hr med frstrkande betydelse) och ett efterled,
som r omstritt.
jmfr konvex funktion s. 146
korsande linjer
synonym skeva linjer
definition linjer som inte ligger i ett plan
kommentar Korsande linjer skr inte varandra, men r nd inte parallella.
mantelyta
definition ytan med undantag fr basytorna fr en kon2 eller cylinder2
etymologi Ordet mantel kommer av latinets mantellum, diminutiv av mantum
[ett slags] kappa.
Mantelyta.
motsatta strlar
definition strlar som utgr frn samma punkt och tillsammans bildar en rt
linje
parabolisk cylinder
definition cylinder sdan att dess snitt med ett plan som inte innehller en
generatris r en parabel
jmfr paraboloid s. 231
paraboloid
definition obegrnsad andragradsyta som saknar asymptoter
kommentar Det finns elliptiska paraboloider (utan sadelpunkter) och hyper-
boliska paraboloider (med sadelpunkter). De frstnmnda har i
lmpliga koordinater ekvationen 2z = (x/a)2 + (y/b)2 ; de sistnmn-
da 2z = (x/a)2 (y/b)2 . Dessutom finns det paraboliska cylindrar,
med ekvationen 2z = (x/a)2 .
etymologi Ordet paraboloid r bildat av parabel och suffixet -oid till formen
liknande.
parallella plan
definition hom tv plan i rummeti plan som sammanfaller eller inte skr var-
andra;
hom fler n tv plani plan sdana att tv godtyckliga av dem r
parallella
radie i en sfr
definition strcka med ena ndpunkten i medelpunkten och den andra p sfren
kommentar Med radie kan ven avses lngden av denna strcka.
radie i ett klot

definition strcka frn klotets medelpunkt till en punkt p klotets yta
Radie i ett klot.
rotationsellipsoid
definition rotationsyta som uppstr nr en ellips fr rotera kring en av sina
axlar
kommentar Tv av de tre axlarna i en sdan ellipsoid har samma lngd.
rotationshyperboloid
definition rotationsyta som uppkommer d en hyperbel fr rotera kring en av
sina axlar
kommentar Tv av de tre axlarna i en sdan hyperboloid har samma lngd. Om
hyperbeln roterar kring konjugataxeln erhlls en enmantlad hyper-
boloid. Om den roterar kring transversalaxeln erhlls en tvmantlad
hyperboloid.
rotationskropp
definition kropp1 som bestms av en figur i planet som fr rotera kring en rt
linje i samma plan
kommentar Linjen kallas rotationsaxel.
rotationsparaboloid
definition rotationsyta som erhlls genom att en parabel fr rotera kring sin
axel
kommentar En sdan paraboloid r elliptisk.
rotationsyta
definition yta som uppkommer d en kurva roterar kring en given rt linje
kommentar Den givna linjen kallas rotationsaxel.
rt linje parallell med ett plan

definition rt linje som r parallell med ngon rt linje i planet
exempel Den rta linjen genom tv punkter med koordinaterna (p1 , p2 , p3 )
och (q1 , q2 , q3 ) 6= (p1 , p2 , p3 ) r parallell med planet med ekvationen
a1 x1 + a2 x2 + a3 x3 + a4 = 0 om och endast om
a1 (p1 q1 ) + a2 (p2 q2 ) + a3 (p3 q3 ) = 0.
sadelpunkt
definition punkt dr en yta krker t ett hll i en tangentiell riktning och t
det andra hllet i en vinkelrt tangentiell riktning
Sadelpunkt.
exempel Ytan med ekvationen z = x2 y 2 r en hyperbolisk paraboloid och

krker uppt nr man gr frn origo lngs x-axeln; den krker nedt
nr man gr frn origo lngs y-axeln. Origo r drfr en sadelpunkt.
Faktiskt r varje punkt p ytan det.
sektor
definition hi planet eller rymdeni kon1 med spets i origo
sfr
definition yta i rummet som bestr av alla punkter som har ett givet avstnd
till en given punkt
kommentar Den givna punkten kallas sfrens medelpunkt eller centrum och det
givna avstndet sfrens radie. En sfr kan definieras av en ekvation
(x1 c1 )2 + (x2 c2 )2 + (x3 c3 )2 = r2 ,
dr (c1 , c2 , c3 ) r koordinaterna fr medelpunkten och r r radien.

Dess area r 4r2 .
En ldre term fr sfr r klotyta.
etymologi Ordet sfr kommer av grekiskans sphara boll.
jmfr klot s. 229
skrande plan
definition tv plan som skr varandra
kommentar I fyra dimensioner kan tv tvdimensionella plan vara disjunkta utan
att vara parallella, till exempel planen
{(x1 , x2 , x3 , x4 ) R4 ; x1 = 0, x2 = 0} och
{(x1 , x2 , x3 , x4 ) R4 ; x1 + x2 = 1, x3 = 0}.
jmfr parallella plan s. 231

sluten yta
definition yta som utgr randen till en begrnsad tredimensionell delmngd av
rummet
storcirkel
definition cirkel p sfr som har samma medelpunkt som sfren
Tv storcirklar.
kommentar Den kortaste vgen p en sfr mellan tv punkter p denna r alltid

en storcirkelbge. En projektion som avbildar storcirklar p jorden p
rta linjer p kartan r drfr vrdefull vid navigation. Men mnga
kartor har inte den egenskapen, och p sdana blir storcirklarna (till
exempel flygrutter ver haven) inte rta linjer.
exempel Om vi approximerar jordytan med en sfr, s r alla meridianer stor-
cirklar. Av latituderna r endast ekvatorn en storcirkel.
jmfr centralprojektion s. 241
tangentplan till en yta
definition hi en punkt i ytani plan som gr genom punkten och r sdant att
vinkeln mellan planet och en godtycklig sekant genom punkten och
en annan punkt konvergerar mot noll nr denna punkt nrmar sig
den frsta
tesserakt
definition fyrdimensionell motsvarighet till den tredimensionella kuben
kommentar I ett lmpligt valt fyrdimensionellt koordinatsystem kan tesserakten
beskrivas som mngden av alla punkter vilkas koordinater
(x1 , x2 , x3 , x4 ) R4 uppfyller 0 6 xj 6 1, j = 1, 2, 3, 4.
etymologi Ordet tesserakt kommer av det joniska tsseres fyra och akts strle.
(Jmfr det attiska tttares fyra, som givit upphov till tetra-.)
toppvinkel i en rak cirkulr kon

definition vinkeln mellan tv olika generatriser som ligger i ett plan genom
hjden
Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.8. Koordinatsystem 235
torus
definition yta som uppkommer nr en cirkel roterar ett varv kring en rt linje
i dess plan utanfr cirkeln
R
r
Torus.
kommentar En torus har i ett lmpligt koordinatsystem ekvationen

p 2
x2 + y 2 R + z 2 = r2 ,
dr r r den roterande cirkelns radie och R > r avstndet mellan

rotationsaxeln och cirkelns medelpunkt. Man kan vlja koordinater
p en torus som r ett par av vinklar.
Om man erstter likheten i formeln med 6 fr man i stllet den
solida torusen, som bestr av alla punkter som ligger inne i eller
p torusen.
etymologi Torus kommer frn latinets torus ansvllning.
vinkeln mellan ett plan och en rt linje

definition den minsta vinkeln mellan linjen och ngon linje i planet som gr
genom skrningspunkten om en sdan finnes; om linjen inte skr
planet definieras vinkeln som 0
vinkeln mellan tv plan

definition vinkeln mellan planens normaler
vinkeln mellan tv rta linjer i rummet

definition vinkel mellan tv skrande linjer parallella med de givna linjerna
kommentar Linjerna behver inte skra varandra; vinkeln mellan dem r nd
definierad.
9.8. Koordinatsystem
cylindriska koordinater
definition koordinater i rummet dr de tv frsta r polra i ett plan och den
tredje r hjden rknat med tecken frn detta plan
236 Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.8. Koordinatsystem
imaginra axeln
definition den rta linje lngs vilken imaginrdelen av ett komplext tal avstts
kommentar P den imaginra axeln terfinns de rent imaginra talen i, 0, i och
2i.
jmfr y-axel s. 240, reella axeln s. 239
kartesiskt koordinatsystem
definition koordinatsystem dr en punkts koordinater avstts parallellt med
axlarna, som r rta linjer
Ett rtvinkligt kartesiskt koordinatsystem i rymden.
kommentar Axlarna behver inte bilda rta vinklar mot varandra. Ett kartes-
iskt koordinatsystem dr axlarna r vinkelrta mot varandra kallas
rtvinkligt koordinatsystem.
etymologi Koordinatsystemet r uppkallat efter Ren Descartes (1596 1650),
vars latinska namn var Cartesius.
jmfr polrt koordinatsystem s. 238
koordinat
definition ett av de tal som anvnds fr att ange en punkts lge i ett koordin-
atsystem
kommentar En koordinat kan ange ett avstnd eller en vinkel.
Beroende p dimensionen skrivs koordinaterna som tal, ordnade
par av tal eller tripplar av tal o.s.v. Om dimensionen r tv eller
hgre s tskiljs talen med kommatecken: x, (x, y), (x1 , x2 ), (x, y, z),
(x1 , x2 , x3 ). (Fr att undvika frvxling med decimalkomma kan man
i stllet anvnda semikolon eller anvnda decimalpunkt. Om x =
1,2 och y = 3,4 br man inte skriva (x, y) = (1, 2, 3, 4) utan (1,2; 3,4)
eller (1.2, 3.4).)
jmfr kartesiskt koordinatsystem s. 236, polrt koordinatsystem s. 238
etymologi Ordet koordinat kommer frn latinets coordinata, perfekt particip av
verbet coordinare att samordna.
koordinataxel
definition rt linje parallellt med vilken koordinaterna avstts i ett koordinat-
system
koordinatplan
definition hi ett tredimensionellt kartesiskt koordinatsystemi vart och ett av de
tre plan som innehller ett par av koordinataxlarna
koordinatsystem
definition referenssystem dr en punkts position anges med hjlp av tal
jmfr kartesiskt koordinatsystem s. 236, polrt koordinatsystem s. 238
kvadrant
definition var och en av de fyra sektorer som axlarna i ett tvdimensionellt
koordinatsystem delar in planet i
y
2 1
x
3 4
De fyra kvadranterna.
kommentar Man talar om den frsta, . . . , fjrde kvadranten och avser d den
dr bda koordinaterna r positiva, den dr x r negativ och y r
positiv, och s vidare till den fjrde, den dr x r positiv och y r
negativ.
etymologi Kvadrant kommer av latinets quadrans fjrdedel.
negativ axel
definition den negativa delen av en koordinataxel
oktant
definition var och en av de tta koner som de tre koordinatplanen i ett tre-
dimensionellt koordinatsystem delar in rummet i
etymologi Ordet oktant kommer av latinets octans vinkelmtningsinstrument
omfattande en ttondels cirkel, bildat av octo tta.
orientering
definition hav ett koordinatsystemi ett av de tv val som man kan gra i ett
koordinatsystem och som ger olika tecken t vissa storheter
kommentar Ett tvdimensionellt koordinatsystem sges vara positivt orient-
erat om den positiva x-axeln kan verfras till den positiva y-axeln
medelst en vridning i positiv led (moturs) mindre n 180 , annars
negativt orienterat.
238 Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.8. Koordinatsystem
3
2 2
1 1
3
Tv koordinatsystem: ett positivt orienterat (till vnster) och ett med negativ
orientering.
Ett tredimensionellt koordinatsystem sges vara positivt orient-

erat eller ett hgersystem om de positiva x-, y- och z-axlarna r
riktade som tummen, pekfingret (strckt) och lngfingret (bjt) p
en hgerhand.
Ofta ritar man en tvdimensionell projektion av ett tredimen-
sionellt, positivt orienterat koordinatsystem s att x-axeln pekar t
hger ngot ut ur bilden, y-axeln in i bilden, och z-axeln uppt.
origo
definition nollpunkt i ett koordinatsystem
kommentar P en rt linje har origo koordinaten 0; i ett plan koordinaterna (0, 0);
i rummet (0, 0, 0).
etymologi Origo kommer av latinets origo ursprung, frsta brjan.
ortonormerat koordinatsystem
definition kartesiskt koordinatsystem dr koordinataxlarna r vinkelrta mot
varandra och lngdenheten fr koordinaterna r lika med en faststlld
enhet
etymologi Termen ortonormerad innehller grekiskans orths rt.
pol
definition origo i ett polrt koordinatsystem
polrt koordinatsystem
definition koordinatsystem i planet dr man anger avstndet frn en fix punkt
(origo, kallad polen) till en given punkt och vinkeln mellan en fix
strle och strlen frn polen genom den givna punkten
kommentar I ett vinkelrtt koordinatsystem kan man infra polra koordinater
(r, ), dr r r avstndet frn origo (polen) till punkten och r
vinkeln mellan x-axeln och strlen frn polen till punkten. D gller
att x = r cos och y = r sin . Vinkeln r endast bestmd modulo
2, s det r vanligt att man begrnsar den genom att freskriva att
< 6 eller 0 6 < 2 skall glla.
Polrt koordinatsystem.
positiv axel
definition den positiva delen av en koordinataxel
reella axeln
definition den axel lngs vilken realdelen av ett komplext tal avstts
jmfr x-axel s. 240, imaginra axeln s. 236
rtvinkligt koordinatsystem
definition kartesiskt koordinatsystem dr axlarna r vinkelrta mot varandra
sfriska koordinater
definition koordinater i rummet som bestr av avstndet frn origo till en given
punkt och tv vinklar, latitud och longitud, eller liknande vinklar
r

y

Sfriska koordinater.
kommentar I ett tredimensionellt rtvinkligt kartesiskt koordinatsystem kan man

infra sfriska koordinater (r, , ), dr r r avstndet frn origo till
punkten, latituden och longituden rknad frn exempelvis den
positiva x-axeln. D gller att x = r cos cos , y = r sin cos och
z = r sin .
240 Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.9. Avbildningar och symmetrier
Man anvnder samma term ocks om tv koordinater och p

enhetssfren; det svarar mot att man endast betraktar punkter med
r = 1.
x-axel
definition den frsta axeln i ett kartesiskt koordinatsystem
x-koordinat
synonym abskissa
definition den frsta koordinaten i ett kartesiskt koordinatsystem
kommentar I ett tvdimensionellt koordinatsystem avsttes den frsta koordin-
aten vanligen t hger.
etymologi Abskissa kommer frn latinets abscissa linea avhuggen linje.
y-axel
definition den andra axeln i ett kartesiskt koordinatsystem
y-koordinat
synonym ordinata
definition den andra koordinaten i ett kartesiskt koordinatsystem
kommentar I ett tvdimensionellt koordinatsystem avsttes den andra koordin-
aten ofta vertikalt (uppt p papperet).
etymologi Ordinata kommer frn latinets ordinata linea ordnad linje.
z-axel
definition den tredje axeln i ett kartesiskt koordinatsystem
z-koordinat
synonym applikata
definition den tredje koordinaten i ett kartesiskt koordinatsystem
etymologi Applikata kommer frn latinets applicata linea tillfogad/anbringad
linje.
9.9. Avbildningar och symmetrier

affin transformation
definition bektiv affin avbildning
affint ekvivalenta
definition hom tv geometriska figureri mjliga att verfra p varandra medelst
en affin transformation
Kapitel 9. Geometri. Avsnitt 9.9. Avbildningar och symmetrier 241
kommentar Tv trianglar r alltid affint ekvivalenta, likas tv ellipser, dremot

inte en ellips och en hyperbel.
Medianerna i en liksidig triangel skr varandra i en punkt av
symmetriskl. Eftersom alla trianglar r affint ekvivalenta och medi-
anerna r definierade medelst affint invarianta begrepp, s skr medi-
anerna i en godtycklig triangel varandra i en punkt. Fr bisektriser,
hjder och mittpunktsnormaler kan motsvarande resultat inte bevisas
lika enkelt.
jmfr projektivt ekvivalenta s. 245
antipod
definition htill en punkt p en sfri motsatt punkt
kommentar Antipoden till en punkt a p sfren med ekvationen
(x1 c1 )2 + (x2 c2 )2 + (x3 c3 )2 = r2 r 2c a. Man sger att
punkterna a och 2c a r antipodiska.
areaskala
definition kvadraten2 p skala1
exempel P en karta i skalan 1:50 000 r areaskalan 1:2 500 000 000. En sj
med arean 0,6 cm2 p kartan har i verkligheten arean 15 ha.
axel1
definition hi geometrini rt linje eller strcka som r nra frknippad med sym-
metrin hos en geometrisk figur
jmfr koordinataxel s. 236
centralprojektion
definition avbildning mellan tv ytor som bestms genom att man drar en strle
frn en given punkt genom en punkt i den frsta ytan och avbildar
denna p strlens skrning med den andra ytan
Centralprojektion, i detta fall en gnomisk projektion.

kommentar Den givna punkten kallas projektionens centrum. De tv ytorna kan

vara plan eller sfrer.
Om den frsta ytan r en sfr med medelpunkt lika med pro-
jektionens centrum och den andra r ett plan, s kallas projektionen
gnomonisk.
exempel Vid gnomonisk projektion avbildas storcirklar p rta linjer.
etymologi Gnomonisk kommer av det grekiska gno mon visare p solur.
jmfr parallellprojektion s. 244, storcirkel s. 234, stereografisk projektion
s. 247
frminskning
definition avbildning som frminskar alla avstnd med samma faktor; modell
som r resultatet av en sdan avbildning
exempel Fr en modell i skalan1 1:200 har man dividerat alla lngder i verk-
ligheten med 200, och modellen r mindre n fremlet.
frstoring
definition avbildning som frstorar alla avstnd med samma faktor; modell som
r resultatet av en sdan avbildning
exempel Fr en modell i skalan1 2:1 har man multiplicerat alla lngder i verk-
ligheten med 2, och lngderna i modellen r dubbelt s stora som hos
originalet.
invariant1 (adjektiv)
definition hunder en viss avbildningi ofrndrad
exempel Under en strikt vxande avbildning r relationerna mindre n (<)
och mindre n eller lika med (6) invarianta1 . Under en vxande
avbildning r endast den sistnmnda invariant1 .
invariant2 (substantiv)
definition storhet eller egenskap som r invariant1 under en viss avbildning
exempel Under en rotation i planet r arean en invariant2 .
inversion
definition hi en cirkeli avbildning som avbildar varje punkt p den punkt som
ligger p samma strle frn cirkelns medelpunkt och som bestms av
att de tv punkternas avstnd till medelpunkten har produkten lika
med radien i kvadrat
kommentar Om cirkeln har ekvationen (x1 c1 )2 + (x2 c2 )2 = r2 , s avbildas
punkten x = (x1 , x2 ) genom inversionen p y = (y1 , y2 ) = (1t)c+tx,
dr t = r2 /d(x, c)2 och d(x, c) r det euklidiska avstndet mellan x
och medelpunkten c. Punkterna p cirkeln avbildas p sig sjlva.
konform
synonym vinkeltrogen
definition som bevarar alla vinklar

kommentar Det r inte mjligt att avbilda en sfr p ett plan s att alla avstnd
bevaras. Varje plan karta ver jorden mste drfr innebra en viss
frvanskning. Dremot r det mjligt att bevara alla vinklar; en
stereografisk projektion gr detta.
etymologi Konform kommer av latinets conformis likformig.
kongruens
definition egenskapen att vara kongruenta
etymologi Ordet kongruens kommer frn latinets congruentia verensstmm-
else, substantiv av verbet congruere att verensstmma.
kongruensavbildning
synonym kongruenstransformation
definition avbildning av figurer som bevarar avstndet mellan tv godtyckliga
punkter
exempel En kongruensavbildning av ett plan p ett annat r affin och konform.
kongruenta
synonym euklidiskt ekvivalenta
definition hom tv geometriska figureri sdana att den ena kan avbildas p den
andra medelst en kongruensavbildning
Tv par av kongruenta figurer. I det frsta fallet innehller kongruensavbild-

ningen en spegling, i det andra inte.
historia Det finns tre kongruenssatser fr trianglar i Euklides Stoikhea (i

latinsk versttning Elementa) Grundbegreppen. En fjrde kon-
gruenssats r inte formulerad, men kan hrledas ur en sats om lik-
formighet hos trianglar. Dessa fyra satser med bevis ingick i real-
skolans matematik nda fram till brjan av 1960-talet.
likformiga
definition hom tv geometriska figureri sdana att den ena kan avbildas p den
andra medelst en likformighetsavbildning
kommentar Att tv trianglar r likformiga innebr att frhllandet mellan mot-
svarande sidor i trianglarna r detsamma. Se figur p sidan 244.
Tre likformiga trianglar.
likformighet
definition egenskapen att vara likformiga
likformighetsavbildning
definition avbildning sdan att avstndet mellan tv godtyckliga punkter multi-
pliceras med en konstant
exempel Vinklar bevaras under en likformighetsavbildning; en sdan r sledes
konform.
ortogonal projektion
definition avbildning av en figur p ett plan lngs rta linjer som r vinkelrta
mot planet
exempel Den ortogonala projektionen av R3 p planet med ekvationen
ax + by + cz = 0 r
ax + by + cz
(x, y, z) 7 (x sa, y sb, z sc), dr s = ,
a2 + b2 + c2
d.v.s. punkten flyttas lngs planets normal (a, b, c) till planet.
parallellprojektion
definition avbildning dr varje punkt avbildas p en punkt som ligger p den
rta linje som gr genom den frsta punkten och r parallell med en
given rt linje
jmfr centralprojektion s. 241
projektion
definition hinom geometrini avbildning av en figur p en annan lngs kurvor,
speciellt lngs rta linjer, genom en given punkt eller lngs parallella
linjer
jmfr centralprojektion s. 241, stereografisk projektion s. 247, parallellpro-
jektion s. 244, ortogonal projektion s. 244
Projektion.
projektivt ekvivalenta
definition hom tv geometriska figureri mjliga att verfra p varandra medelst
en projektiv transformation
exempel En ellips r projektivt ekvivalent med en hyperbel. Konen
{(x, y, z) R3 ; x2 + y 2 z 2 = 0}
skr planet med ekvationen z = 1 i en cirkel, och planet med ekvat-

ionen x = 1 i en hyperbel. Eftersom avbildningen (x, y, z) 7 (z, y, x)
r en tillten projektiv transformation, s r cirkeln och hyperbeln
projektivt ekvivalenta.
jmfr affint ekvivalenta s. 240
projektivt plan
definition mngd som uppstr genom att ett plan kompletteras med en linje i
ondligheten
kommentar Mer precist innebr definitionen att ett projektivt plan kan repre-
senteras av alla linjer som gr genom origo i ett tredimensionellt
rum. Punkterna i det ursprungliga planet representeras d av linjer
{(ta, tb, tc) R3 ; t R}
med c 6= 0, medan punkterna i ondligheten representeras av de linjer

som har c = 0 men inte bde a och b lika med noll.
projektiv transformation
definition hmellan tv projektiva plani avbildning som ges av en liner och
inverterbar avbildning i det tredimensionella rum som representerar
planen
rotation
synonym vridning
Rotation.
definition avbildning i planet eller rummet som innebr vridning kring en punkt
eller en axel
kommentar En rotation r en kongruensavbildning.
rotationssymmetri
definition egenskapen hos en kropp1 att avbildas p sig sjlv d den roteras en
viss vinkel
exempel En liksidig triangel har rotationssymmetri: om man roterar den 120
kring medianernas skrningspunkt s vergr den i sig sjlv.
En regelbunden femhrning har rotationssymmetri (man roterar
72 ).
En cirkel har nnu bttre rotationssymmetri: inget ndras om
man roterar den en godtycklig vinkel kring dess medelpunkt.
skala1
synonym lngdskala
definition frhllande mellan lngderna hos tv objekt
kommentar Objekten kan till exempel vara en karta och en del av jorden eller en
modell och det modellen frestller.
exempel Karta i skalan 1:50 000 (kartan terger en strcka med en femtio-
tusendel av dess verkliga lngd).
Modell i skala 3:1 (modellens lngder r tre gnger s stora som
det ursprungliga objektets).
jmfr areaskala s. 241, volymskala s. 249
skala2
definition kurva, oftast strcka eller cirkelbge, p vilken vissa lngder r mark-
erade medelst tvrstreck
exempel En linjal kan ha skalor2 som anger bde millimeter och tum.
skjuvning
definition avbildning i rummet dr varje punkt translateras i en given riktning
med en strcka som r proportionell mot avstndet till ett givet plan
som innehller den givna riktningen
kommentar Om planet r z = 0 och riktningen r (a, b, c) s mste c = 0 och

avbildningen ges av
(x, y, z) 7 (x + az, y + bz, z).
Det r vanligt att vinden uppvisar en skjuvning, d.v.s. att vinden

vrider sig och kar med hjden ver marken.
etymologi Skjuva kommer av ett fornsvenskt verb med den allmnna betydelsen
att flytta i sidled. Det r beslktat med skov, skovel, skuffa, skyffel.
spegling
definition hi en rt linje i planet eller rummeti avbildning dr varje punkt av-
bildas p sin spegelbild i linjen;
hi ett plan i rummeti avbildning dr varje punkt avbildas p sin
spegelbild i planet;
hi en punkt i planet eller rummeti avbildning dr varje punkt avbildas
p en punkt sdan att deras mittpunkt r den givna punkten
Spegling i ett plan; i en linje i rymden; i en punkt.
kommentar Avstnd r invarianta under en spegling, som allts r en kongruens-

avbildning. Speglingen i planet med ekvationen ax + by + cz = 0 ges
av
ax + by + cz
(x, y, z) 7 (x ta, y tb, z tc), dr t = 2 ,
a2 + b2 + c2
d.v.s. punkten flyttas lngs planets normal (a, b, c) till andra sidan
planet.
stereografisk projektion
definition centralprojektion av en sfr p ett tangerande plan sdan att pro-
jektionens centrum r antipod till tangeringspunkten
kommentar Under en stereografisk projektion avbildas en cirkel p sfren p en
cirkel i planet eller p en rt linje; det sista intrffar nr cirkeln p
sfren gr genom projektionens centrum.
exempel Det komplexa talplanet kan genom en stereografisk projektion id-

entifieras med en sfr, Riemannsfren, dr dock en punkt fattas,
en punkt som inte motsvarar ngot komplext tal. Denna motsvarar
ett nytt element, ondligheten, betecknad , som kan lggas till de
komplexa talen. Man kan ge det utvidgade komplexa planet C{}
en topologi s att det blir homeomorft med sfren.
etymologi Stereografisk kommer av det grekiska steres hrd, fast, massiv, solid
och grphein att skriva, att rita.
jmfr centralprojektion s. 241, konform s. 242
strckning
synonym homoteti
definition hmed avseende p en given punkt ci avbildning som avbildar varje
punkt x p punkten k(x c) + c, dr talet k r avbildningens skala1
kommentar En strckning r en likformighetsavbildning
etymologi Ordet homoteti r sammansatt av grekiska homs samma och
thets placerad, till tithnai att placera, att stta.
symmetri
definition egenskapen att vara ofrndrad under en viss bektiv avbildning
kommentar Vanliga symmetrier r till exempel symmetri i planet med avseende
p en given rt linje: egenskapen att vara ofrndrad vid spegling i
linjen; symmetri i rummet med avseende p ett givet plan: egen-
skapen att vara ofrndrad vid spegling i planet; och symmetri i
planet eller rymden med avseende p en given punkt: egenskapen att
vara ofrndrad vid spegling i punkten.
Vid spegling i en rt linje kallas denna linje fr den symmetriska
mngdens symmetrilinje; vid spegling i ett plan kallas planet fr
den symmetriska mngdens symmetriplan. Vid spegling i en punkt
slutligen kallas punkten fr den symmetriska mngdens symmetri-
centrum.
etymologi Ordet symmetri kommer frn grekiska symmetra jmfrande mt-
ning, av syn- samman- och metren att mta.
translat
definition bild under en translation
translatera
definition utfra en translation
translation
synonym parallellfrskjutning
definition avbildning dr alla punkter frflyttas en viss strcka i en viss riktning
kommentar Uttryckt i koordinater innebr definitionen i planet att x = (x1 , x2 )
avbildas p x + a = (x1 + a1 , x2 + a2 ); i rummet att x = (x1 , x2 , x3 )
avbildas p x + a = (x1 + a1 , x2 + a2 , x3 + a3 ) fr ngon fix vektor a.
Translation.
etymologi Translation kommer frn latinets translatio transport, verfring,

frflyttning.
volymskala
definition kuben2 p skala1
exempel En fartygsmodell r byggd i skalan 1:200. Volymskalan r d 1:2003 =
1:8106 , en till tta miljoner. Fartygets deplacementet p 30 000 ton
motsvarar 3,75 kg i modellen (deplacementet r en volym, men av
tradition rknas den i ton vatten).
vridningsriktning
definition hll t vilket en rotation i planet sker
kommentar Man sger att vridningsriktningen r positiv om den sker moturs,
och negativ om den sker medurs.
250 Kapitel 10. Trigonometri
10. Trigonometri
arcusfunktion
synonym cyklometrisk funktion
definition invers till en restriktion av en trigonometrisk funktion
kommentar Restriktionen av sinusfunktionen till intervallet [/2, /2] r in-
jektiv, vilket gr att dess invers, arcsin : [1, 1] [/2, /2], kan
definieras. P samma stt r restriktionen av cosinusfunktionen till
[0, ] injektiv, och man definierar dess invers, arccos : [1, 1] [0, ],
liksom inversen till en restriktion av tangensfunktionen, arctan : R
]/2, /2[. Funktionerna heter arcus sinus, arcus cosinus, arcus
tangens och beteckningarna utlses s.
Man ser ibland beteckningen sin1 x fr arcsin x, men den kan
frvxlas med 1/ sin x = cosec x.
historia r 1729 skrev Daniel Bernoulli A.S. fr arcsinus.
cosecans
definition funktionen 1/ sin
kommentar Cosecansfunktionen kan ven definieras som secans fr komplement-
vinkeln: cosec v = sec(/2 v).
cosinus
definition hfr en vinkel i en rtvinklig triangeli nrliggande katet dividerad
med hypotenusan
Cosinusfunktionen.
kommentar Cosinus fr en vinkel v skrivs cos v. Funktionen kan utvidgas till

alla reella argument genom att man freskriver att den skall vara
lika med x-koordinaten fr en punkt p enhetscirkeln med vinkeln v
mot x-axeln. Den blir d en jmn funktion med perioden 2. Co-
sinusfunktionen kan ven definieras som sinus fr komplementvinkeln:
cos v = sin(/2 v).
Kapitel 10. Trigonometri 251
cotangens
definition hfr en vinkel v i en rtvinklig triangeli nrliggande katet dividerad
med motstende katet
Cotangensfunktionen.
kommentar Cotangens fr en vinkel v skrivs cot v. Den kan definieras fr alla

reella argument utom heltalsmultiplarna av genom att man fre-
skriver att cot v skall vara lika med cos v/ sin v. Den blir d en udda
funktion med perioden , dock odefinierad d v Z, d.v.s. d v
r en heltalsmultipel av . Cotangensfunktionen kan ven definieras
som tangens fr komplementvinkeln: cot v = tan(/2 v).
Fourieranalys
synonym harmonisk analys
definition gren av matematiken dr man delar upp signaler, frlopp och funkt-
ioner i en summa av sinus- och cosinusfunktioner eller exponential-
funktioner
kommentar Inom Fourieranalysen studeras speciellt Fouriertransformationen,
som till en funktion f : R C ordnar dess Fouriertransform
f = F (f ), som definieras av
Z

f ( ) = F (f )( ) = f (t)eit dt, R.
R
historia En beskrivning av en planetbana som en summa av cirkulra rrelser,

epicykler, anvndes fram till Kepler och r en typ av Fourierutveckl-
ing lngt fre Fourier.
En viktig fregngare inom Fourieranalysen var Daniel Bernoulli
(1700 1782), som omkring 1730 fann att en vibrerande strngs rr-
else kan tnkas best av ett ondligt antal harmoniska delsvngning-
ar, senare tolkade som sinusvgor.
Joseph Fourier (1768 1830) publicerade 1822 ett epokgrande
arbete, Thorie analytique de la chaleur Analytisk teori fr vrmet,
dr han utvecklade de metoder som nu kallas Fourieranalys.
etymologi Namnet Fourieranalys r efter Joseph Fourier.

Termen harmonisk analys fr frsts av det faktum att de svng-
ningar som en ton kan delas upp i harmonierar med varandra; grek-
erna talade om harmona harmoni, som anvndes om alla delars
rtta frhllande till det hela i musik lika vl som i retorik och
anatomi. Grundbetydelsen r sammanfogning, frbindelse; jmfr
harms fog, sm, fogning.
secans
definition funktionen 1/ cos
etymologi Secans skrande r presensparticip av secare att skra.
sinus
definition hfr en vinkel i en rtvinklig triangeli motstende katet dividerad
med hypotenusan
Sinusfunktionen.
kommentar Sinus fr en vinkel v skrivs sin v. Funktionen kan utvidgas till alla
reella argument genom att man freskriver att den skall vara lika
med y-koordinaten fr en punkt p enhetscirkeln med vinkeln v mot
x-axeln. Den blir d en udda funktion med perioden 2.
historia Beteckningarna sin. och tan. brjade anvndas i slutet av 1500-talet.
Under 1600-talet brjade man utelmna den avslutande punkten och
skrev sin och tan utan punkt. I slutet av 1600-talet kom s beteckn-
ingen cos. i bruk; under 1700-talet utan punkt.
etymologi Sinus r ett latinskt ord som bl. a. betyder bge, bukt, rundning,
brstveck (i drkt), hlrum. Detta kan frefalla egendomligt, efter-
som sinus fr v inte r en bglngd utan lngden hos halva kordan i en
bge p enhetscirkeln med medelpunktsvinkeln 2v. Frklaringen kan
ligga i transkriberingen frn sanskrit till arabiska. I indisk matematik
anvndes sanskritorden jva eller jya fr kordan i en cirkelbge, och
halva kordan utgr sinus fr halva den cirkelbge som kordan spnn-
er upp. I arabisk matematik skrevs jva med motsvarande arabiska
Kapitel 10. Trigonometri 253
bokstver som jib (eftersom korta vokaler som a inte skrivs ut i arab-
iskan), och dessa tre bokstver kom s att lsas som jaib (med en
annan placering av a), ett arabiskt ord med betydelsen brst, barm,
hlrum. Detta arabiska ord versattes sedan till latin av Robert
av Chester omkring 1150. Den latinska termen blev d sinus med
samma betydelse.
tangens
definition hfr en vinkel i en rtvinklig triangeli motstende katet dividerad
med nrliggande katet
Tangensfunktionen.
kommentar Tangens fr en vinkel v skrivs tan v.

Funktionen kan utvidgas till alla reella argument utom /2 +
k, k Z, genom att man freskriver att tan v skall vara lika med
sin v/ cos v. Den blir d en udda funktion med perioden , dock
odefinierad d v /2 Z.
etymologi Tangens r ett substantiv bildat till latinets tangere att vidrra, att
berra. Valet av ord kan frklaras av att tan v r lngden av den
strcka som vinkelbenen skr av frn en tangent till enhetscirkeln.
trigonometri
definition gren av matematiken som studerar samband mellan vinklar och
strckor i planet och rymden
kommentar Det grundlggande trigonometriska problemet r att berkna alla
sidor och vinklar i en triangel nr vissa av dessa r knda. Det
handlar d om plan trigonometri. I sfrisk trigonometri, dr
bde sidor och vinklar r vinklar, behandlas motsvarande problem
p en sfr.
historia Hipparkhos (omkring 190 omkring 125 f. Kr.) konstruerade om-
kring 150 f. Kr. tabeller med lngder av kordor med olika medel-
punktsvinklar i en cirkel med given radie. Dessa r, s vitt man
vet, de frsta trigonometriska tabellerna. Kordan fr en cirkelbge
med medelpunktsvinkel v r nmligen lika med cirkelns radie gnger
2 sin(v/2). Hipparkhos anvnde tabellerna vid astronomiska mt-

ningar fr att t. ex. bestmma rets lngd och avstndet till mnen.
Ptolemaos (omkring 90 omkring 165) anvnde omkring r 150
kordatabeller fr att visa hur planeterna, solen och mnen kretsade
runt den stillastende jorden.
Indiska matematiker som Aryabhat.a (omkring 500 e. Kr.) och
Brahmagupta (628) gjorde tabeller fr halva kordan, som d i sjlva
verket var sinustabeller.
etymologi Ordet trigonometri betyder ursprungligen triangelmtning. Det
kommer av grekiskans trgonon triangel, trehrning och metren
att mta.
trigonometriska ettan
definition det faktum att kvadraten p sinus plus kvadraten p cosinus alltid
r ett
trigonometrisk funktion
definition ngon av funktionerna sinus, tangens och secans eller deras co-funkt-
ioner
etymologi Prefixet co-, av latinets con- med-, betyder i detta sammanhang
avseende komplementvinkeln.
Kapitel 11. Vektorer och matriser. Avsnitt 11.1. Vektorer 255
11. Vektorer och matriser

11.1. Vektorer
bas4
definition hi ett vektorrumi linert oberoende mngd av vektorer sdan att
varje element i vektorrummet r en linerkombination av element i
mngden
exempel Mngden {(1, 1), (2, 3)} r en bas4 i R2 .
basvektor
definition vektor ingende i en bas
enhetsvektor
definition vektor med lngden 1
kommentar Definitionen frutstter att ett lngdbegrepp r definierat, t. ex. gen-
om att rummet har en norm. Om u r en godtycklig vektor som inte
r noll, s r u/kuk den till u hrande normerade vektorn. Den r
en enhetsvektor.
inre produkt
synonym skalr produkt
definition hav vektorerna x = (x1 , . . . , xn ) och y = (y1 , . . . , yn ) i Rn i talet
x1 y1 + + xn yn
kommentar Den inre produkten betecknas x y eller hx, yi. Den angivna defin-
itionen gller i Rn , och dr r den inre produkten lika med x y =
kxkkyk cos v, dr v r vinkeln mellan x och y och kxk betecknar den
euklidiska lngden av vektorn x.
I ett euklidiskt rum existerar den inre produkten enligt axiomen,
och formeln ovan kan i stllet tjna till att definiera vinklar: v =
arccos(x y kxk1 kyk1 ).
Synonymen skalr produkt br anvndas med frsiktighet s att
den inte frvxlas med produkten mellan en skalr och en vektor.
jmfr multiplikation med skalr s. 256
komponent
definition vektor som ingr i en summa av vektorer
kommentar Om tv icke-parallella vektorer a och b i planet r givna, s kan varje
vektor u skrivas som en linerkombination av dem, allts u = sa + tb
fr ngra skalrer s och t. Man sger d att de tv vektorerna sa och
tb r komponenter i u.
jmfr summa av tv vektorer s. 258
256 Kapitel 11. Vektorer och matriser. Avsnitt 11.1. Vektorer
linerkombination
definition hav tv element u och v i ett vektorrumi summa av formen su + tv,
dr s och t r skalrer;
hav en mngd vektorer {uj } i ett vektorrumi ndlig summa av formen
P
j sj uj fr skalrer sj
kommentar Man sger att linerkombinationen r trivial om alla skalrerna r
noll, annars icke-trivial.
linert beroende
definition hom en mngd vektoreri sdan att ngon icke-trivial linerkombinat-
ion av dem r noll
kommentar Om motsatsen gller, allts att den enda linerkombinationen som
r noll r den dr alla ingende skalrer r noll, sges mngden vara
linert oberoende.
lngd hos en vektor

synonym storlek hos en vektor
definition lngden hos en av de riktade strckor som representerar vektorn
kommentar I ett vektorrum behver det inte finnas ngot lngdbegrepp. Nr ett
lngdbegrepp finns, s kommer det ofta frn en norm, och lngden
av en vektor u skrivs d kuk.
I t.ex. R3 r en vanlig lngd den euklidiska lngden. Vektorn
x = (x1 , x2 , x3 ) har d lngden kxk2 , lika med den icke-negativa
kvadratroten ur x21 + x22 + x23 .
exempel En hastighetsvektors lngd kallas fart. I detta fall mts allts lngden
i meter per sekund.
motsatt vektor
definition htill en given vektori minus den givna vektorn
kommentar Summan av en vektor och dess motsatta vektor r noll.
multiplikation med skalr

definition operation som till en godtycklig vektor och en godtycklig skalr ordnar
deras produkt

kommentar Om vektorn v representeras av en riktad strcka ab och skalren r
t, s representeras produkten, betecknad tv, av den riktade strckan

ta tb .
Att denna multiplikation existerar ingr i definitionen av ett vekt-
orrum. Det gller drvid att (1)v + v = (1 + 1)v = 0v = 0.
jmfr inre produkt s. 255
nollvektorn

definition den vektor som bestr av alla riktade strckor aa
kommentar Nollvektorn r det neutrala elementet under addition i ett vektorrum.
normalvektor
definition htill ett plani vektor som r vinkelrt mot alla linjer i planet
normering
definition den operation som till en vektor u 6= 0 ordnar enhetsvektorn u/kuk
norm p ett vektorrum

definition funktion x 7 kxk R p vektorrummet sdan att
kxk > 0 fr alla vektorer x 6= 0;
ktxk = |t|kxk fr alla skalrer t och alla vektorer x; och
kx + yk 6 kxk + kyk fr alla vektorer x och y
exempel En norm p R2 kan definieras genom att fr p > 1 stta
1/p
k(x, y)kp = |x|p + |y|p , (x, y) R2 .
Fr p = + definierar man k(x, y)k = max(|x|, |y|), lika med

grnsvrdet d p +. Formlerna kan ltt generaliseras till Rn .
D p = 2 fr man den euklidiska normen.
ortonormerad bas
definition bas4 sdan att alla basvektorer har lngden 1 och att tv olika bas-
vektorer r vinkelrta mot varandra
riktad strcka
definition geometriskt objekt som bestr av en strcka frsedd med information
om vilken av ndpunkterna som r utgngspunkt
kommentar Man kan kalla en riktad strcka fr en pil. En strcka [a, b] ger upphov

till tv riktade strckor ab och ba om a 6= b, svarande mot de tv
mjliga valen av utgngspunkt. Strckan [a, a] motsvaras av blott en

riktad strcka, aa .
riktningsflt
definition vektorflt dr alla vektorer har samma lngd
skalr
definition hnr man talar om vektoreri tal
kommentar En skalr kan vara reell eller komplex. I reella vektorrum r termen
synonym med reellt tal ; i komplexa vektorrum med komplext tal. Den
anvnds fr att betona att det inte handlar om en vektor.
Det finns ocks ett adjektiv skalr ; substantivet skalr r syno-
nymt med skalr storhet.
historia Begreppet skalr infrdes av W. R. Hamilton omkring r 1845. Det
motsvarade d ett reellt tal.
etymologi Skalr kommer av franskans scalaire, ett adjektiv bildat till latinets
scala trappa.
258 Kapitel 11. Vektorer och matriser. Avsnitt 11.1. Vektorer
summa av tv vektorer
synonym resultant

definition vektor som representeras av den riktade strckan ac i en triangel vars

tv andra sidor, ab och bc , representerar de tv vektorerna
x x+y
Summan av tv vektorer.
kommentar Om vi i R3 vljer origo som utgngspunkt fr bda strckorna s ges

summan u + v av tv vektorer u och v representerade av 0x och

0y av den riktade strckan 0z , dr z = x + y. Detta motiverar
benmningen summa.
Summan av ndligt mnga vektorer definieras genom upprepning
av denna definition.
I ett vektorrum r summan av tv vektorer given axiomatiskt.
jmfr komponent s. 255
vektor
definition mngd som bestr av alla translat av en riktad strcka
Vektorer.
kommentar Definitionen innebr ledigt uttryckt att en vektor r en pil med en viss
lngd och en viss riktning, men att man inte bryr sig om pilens plac-
ering. Den kan allts translateras och tilldelas en godtycklig start-
punkt. Drfr tar man med alla pilar med samma lngd och samma
riktning i definitionen.
En riktad strcka sges representera den vektor som bestr av alla
translat av denna riktade strcka. Om a och b r tv punkter i planet

eller rummet, s r den riktade strckan ab frn a till b en represent-

ant fr den vektor som bestr av alla riktade strckor cd frn c till
d, dr c och d r bilden under en translation (parallellfrskjutning)
av a respektive b.
I R2 kan man representera alla vektorer med en punkt x =
(x1 , x2 ), nmligen genom att lta vektorn representeras av den rikt-
ade strckan frn origo till x (man tar allts origo till utgngspunkt
fr alla riktade strckor).
historia Begreppet vektor infrdes omkring 1845 av W. R. Hamilton (1805
1865). Det uttrycktes som en trippel av tre reella tal, motsvarande
en bestmd lngd och en bestmd riktning i rummet.
etymologi Latinets vector resande, forslande r ursprunget till ordet vektor.
vektorflt
definition funktion vars vrden r vektorer
vektormultiplikation
definition operation som givet tv vektorer u och v i det tredimensionella rum-
met ordnar en tredje, w, som r vinkelrt mot de tv givna och har
lngden kwk = kukkvk sin , dr r vinkeln mellan u och v, och
pekar s att, om w inte r noll, u, v och w utgr basvektorerna ett
positivt orienterat koordinatsystem
kommentar Det fljer av definitionen att vektorprodukten av tv parallella vekt-
orer r lika med nollvektorn.
Vektorprodukten av u och v brukar betecknas u v.
jmfr inre produkt s. 255
vektor parallell med en rt linje
definition vektor som har en representant som ligger i linjen
vektor parallell med ett plan

definition vektor som har en representant som ligger i planet
vektorrum
synonym linert rum
definition mngd vars element kan adderas och multipliceras med reella tal s
att vanliga rkneregler gller
kommentar En mer precis definition r: abelsk grupp frsedd med en multiplikat-
ion med skalr som uppfyller 1u = u fr alla vektorer u, (st)u = s(tu)
fr alla skalrer s, t och alla vektorer u, och r sdan att de tv dis-
tributiva lagarna (s + t)u = st + tu och s(u + v) = su + sv gller.
Skalrna kan vara reella eller komplexa.
exempel Ett viktigt exempel p vektorrum r R2 med additionen definierad
av (x1 , x2 ) + (y1 , y2 ) = (x1 + y1 , x2 + y2 ), (x1 , x2 ), (y1 , y2 ) R2
och multiplikationen med skalr av t(x1 , x2 ) = (tx1 , tx2 ), t R,
(x1 , x2 ) R2 . Allmnnare r varje Rn med n N ett vektorrum
om man gr motsvarande definitioner.
260 Kapitel 11. Vektorer och matriser. Avsnitt 11.2. Matriser
vinkeln mellan tv vektorer

definition vinkeln mellan tv representerande riktade strckor som har samma
utgngspunkt
kommentar I ett euklidiskt rum uppfyller vinkeln v mellan tv vektorer x och
y ekvationen x y = kxkkyk cos v, dr kxk och kyk r vektorernas
lngder.
11.2. Matriser
determinant
definition htill en (2 2)-matris (ac bd )i talet ad bc;
htill en kvadratisk matris med n raderi talet
X
sgn(p) a1,p(1) a2,p(2) an,p(n) ,
p
dr summan gr ver alla permutationer p av mngden {1, 2, . . . , n}

och dr sgn(p) = 1 om antalet inversioner i permutationen r jmnt,
sgn(p) = 1 om antalet inversioner r udda
kommentar Ett ekvationssystem ax + by = r, cx + dy = s har exakt en lsning
(x, y) om och endast om determinanten ad P bc r skild frn noll.
P samma stt har ett ekvationssystem k ajk xk = yj med lika
mnga ekvationer som obekanta exakt en lsning om och endast om
det(ajk ) 6= 0. Detta frklarar determinanternas betydelse fr linera
ekvationssystem.
Geometriskt betyder determinanten i tv dimensioner en area
rknad med tecken; i tre dimensioner en volym: det(ajk ) r voly-
men med tecken av parallellepipeden

t1 (a11 , a21 , a31 ) + t2 (a12 , a22 , a32 ) + t3 (a13 , a23 , a33 ) R3 ;
t1 , t2 , t3 [0, 1] .
Formeln det(AB) = (det A)(det B) gller fr alla kvadratiska

matriser A och B sdana att produkten har mening.
exempel Tv vektorer (a, b) och (c, d) i R2 bestmmer en parallellogram med
hrn i (0, 0), (a, b), (c, d) och (a + c, b + d). Dess area r lika med
absolutbeloppet av determinanten det(ac bd ) = ad bc. Triangeln med
hrn i (0, 0), (a, b), (c, d) har hlften s stor area.
etymologi Ordet determinant kommer av det latinska verbet determinare att
begrnsa, att utstaka, att bestmma.
egenvektor
definition htill en liner operator f som avbildar ett vektorrum in i samma
vektorrumi vektor x 6= 0 sdan att den r parallell med f (x)
Kapitel 11. Vektorer och matriser. Avsnitt 11.2. Matriser 261
kommentar Det tal c sdant att f (x) = cx kallas egenvrde hrande till egen-
vektorn x.
Rummet {x; f (x) = cx} kallas det till egenvrdet c hrande egen-
rummet. Varje element skilt frn noll i egenrummet r en egen-
vektor.
jmfr egenvrde s. 261
egenvrde
definition hhos en liner operator f som avbildar ett vektorrum in i samma
vektorrumi tal c sdant att f (x) = cx fr ngon vektor x 6= 0
kommentar En vektor x 6= 0 sdan att f (x) = cx kallas egenvektor hrande till
egenvrdet c.
P Om f ges av en kvadratisk matris A = (ajk ), d.v.s. om f (x)j =
k ajk xk , s sger man att talet c r ett egenvrde till matrisen A.
Det intrffar om och endast om A cI har determinanten noll, dr
I r enhetsmatrisen.
exempel En kvadratisk matris som har elementen c1 , . . . , cn p diagonalen och
nollor under diagonalen har egenvrdena c1 , . . . , cn .
jmfr egenvektor s. 260
enhetsmatris
definition kvadratisk matris med ettor p huvuddiagonalen och nollor p alla
vriga platser
invers matris
definition htill en given matrisi matris som nr den multipliceras med den givna
matrisen ger enhetsmatrisen
matris
definition rektangulrt schema
kommentar Om matrisen har m rader och n kolonner (spalter) s innehller den
allts mn element. Den kallas d en (m n)-matris. Det element
som str p rad nummer j och i kolonn (spalt) nummer k betecknas
till exempel aj,k eller ajk , j = 1, . . . , m, k = 1, . . . , n.
Elementen ajj , j = 1, . . . , m n, bildar huvuddiagonalen.
Om m = n, s kallas matrisen kvadratisk.
exempel En (2 2)-matris kan skrivas

a b a11 a12
A= = .
c d a21 a22
En (m n)-matris kan skrivas

a11 ... a1n
A = (ajk ) = (ajk )m n
j=1 k=1 = ... ... ... .
am1 ... amn
262 Kapitel 11. Vektorer och matriser. Avsnitt 11.2. Matriser
Varje liner avbildning av Rn in i Rm ges av en matris: till

f : Rn Rm finns en P unik matris A = (ajk ) sdan att y = f (x)
om och endast om yj = k ajk xk . Sammansttning av avbildningar
motsvarar drvid multiplikation av matriserna.
historia Det moderna begreppet matris infrdes 1850 av James Joseph Syl-
vester (1814 1897). Uppstllning av tal i matrisliknande form fr
lsning av ekvationssystem kan hrledas flera tusen r bakt i tiden
till kinesisk och babylonisk matematik.
etymologi Ordet matris kommer frn latinets mater mor, livmoder, mera all-
mnt klla, ursprung, orsak; i genitiv matris. Betydelsen rekt-
angulrt schema kan hrledas frn betydelsen ursprung genom att
man i tryckerier har en matris, en rektangulr metallram, som r
ursprunget till den tryckta texten.
matrisaddition
definition operation som till tv givna matriser ordnar deras summa
kommentar Matriserna mste vara av samma typ fr att additionen skall kunna
utfras.
matrismultiplikation
definition operation som till tv givna matriser ordnar deras produkt
kommentar Matrismultiplikationen r associativ men inte kommutativ.
exempel

0 1 0 1 1 0 0 1 0 1 1 0
= 6= = .
1 0 1 0 0 1 1 0 1 0 0 1
matrisprodukt
n p
definition hav tv matriser A = (aij )m n
i=1 j=1Poch B = (bjk )j=1 k=1 i matrisen
m p
AB = C = (cik )i=1 k=1 , dr cik = j aij bjk
kommentar Produkten r definierad endast om antalet kolonner i A r lika med
antalet rader i B.
exempel
a b p q ap + br aq + bs
= .
c d r s cp + dr cq + ds
matrissumma
definition hav tv matriser A = (ajk )m n m n
j=1 k=1 och B = (bjk )j=1 k=1 i matrisen
m n
A + B = C = (cjk )j=1 k=1 , dr cjk = ajk + bjk
kommentar Summan r definierad endast om antalet rader och kolonner i A r
lika med motsvarande antal i B.
multiplikation av matris med skalr

definition operation som till en matris och ett tal ordnar deras produkt
Kapitel 11. Vektorer och matriser. Avsnitt 11.2. Matriser 263
produkt av matris och skalr

definition hgivet en matris A = (ajk ) och ett tal ti matrisen tA = (tajk )
transponat
definition htill matrisen A = (ajk )i matrisen B = (bjk ) dr bjk = akj
kommentar Transponatet uppkommer genom att man speglar matrisen i dess
huvuddiagonal. En vanlig beteckning fr transponatet till A r AT .
transponera
definition bilda transponatet till en matris
etymologi Ordet transponera kommer frn latinets transponere att verflytta.
typ av matris
definition talpar som anger antalet rader och antalet kolonner i en matris
kommentar En matris med tv rader och tre kolonner kallas fr en (2 3)-matris.
Den representerar en liner avbildning frn R3 till R2 .
264 Kapitel 12. Sannolikhetslra. Avsnitt 12.1. Slumpfrsk
12. Sannolikhetslra
12.1. Slumpfrsk
beroende hndelser
definition hndelser dr den ena hndelsens sannolikhet pverkas av om den
andra hndelsen intrffat eller ej
exempel Hndelsen att dra en dam frn en kortlek pverkas av att man tidigare
dragit en dam utan att lgga tillbaka den.
jmfr betingad sannolikhet s. 266, oberoende hndelser s. 265
de stora talens lag
definition den sats inom sannolikhetsteorin som sger att det aritmetiska medel-
vrdet av ett stort antal oberoende observationer av en slumpvariabel
ligger nra variabelns vntevrde
disjunkta hndelser
synonym ofrenliga hndelser
definition hndelser som inte kan intrffa tillsammans
kommentar Om hndelserna betraktas som mngder innebr detta att dessa r
disjunkta, och sledes att A B = . Fr sdana hndelser gller
att P (A B) = P (A) + P (B).
exempel Hndelserna ruter och hjrter kan inte intrffa tillsammans d man
drar kort ur en kortlek, till skillnad frn hndelserna ruter och kung.
elementarhndelse
definition hndelse som bestr av ett enda utfall
exempel Vid kast med trning finns sex elementarhndelser.
frsk
definition underskning under kontrollerade former
gynnsamt utfall
definition hvid ett slumpmssigt frski det eller de utfall av frskets mjliga
utfall som man vill uppmrksamma
hndelse
definition hi sannolikhetslrani mngd mjliga utfall i ett slumpmssigt frsk
exempel Fyra kort skall slumpmssigt dras ur en kortlek. Exempel p hnd-
elser r alla fyra korten r ess; endast hjrter ; stege.
En fotbollsmatch kan i tipssammanhang sluta p tre olika stt,
nmligen med utfallen hemmavinst, oavgjort och bortavinst. Hnd-
elsen minst oavgjort fr hemmalaget bestr av de tv utfallen hemma-
vinst och oavgjort.
Kapitel 12. Sannolikhetslra. Avsnitt 12.2. Sannolikhet 265
komplementhndelse
definition hmed avseende p en given hndelsei mngden av utfall som inte
ingr i den givna
oberoende hndelser
definition hndelser som bestms av slumpen och dr sannolikheten fr en av
hndelserna inte ndras om den andra hndelsen rkar intrffa
exempel En trning kastas tv gnger. Resultatet av det andra kastet pverkas
inte av resultatet av det frsta (eller tvrtom). Man tnker sig frsts
att trningen inte blivit skadad vid det frsta kastet.
jmfr beroende hndelser s. 264
slumpfrsk
synonym slumpmssigt frsk
definition hndelse som har minst tv mjliga utfall och dr det r omjligt att
i frvg sga vilket som kommer att intrffa
kommentar Frsket skall kunna upprepas under i stort sett samma omstndig-
heter. Som slumpfrsk rknas ocks observerandet av ett slump-
mssigt skeende.
exempel Kast med trning.
Dragning ur en vl blandad kortlek.
utfall
definition mjligt resultat av ett slumpmssigt frsk
exempel Vid kast med en vanlig trning r sex olika utfall mjliga: etta, tva,
trea, fyra, femma och sexa.
jmfr elementarhndelse s. 264, hndelse s. 264
utfallsrum
definition mngden av alla utfall som r mjliga vid ett slumpmssigt frsk
kommentar Vrdena kan t. ex. vara heltal eller reella tal.
En hndelse A motsvarar en delmngd av utfallsrummet och kan
uppfattas som denna delmngd; allts, om utfallsrummet betecknas
, A . D r den omjliga hndelsen, och P () = 0. Hela
utfallsrummet r den skra hndelsen, och P () = 1. Vidare
betecknar {A = r A hndelsen att A inte intrffar.
Om A och B r hndelser, s innebr A B att minst en av A
eller B intrffar; A B att bde A och B intrffar; och A r B att A
men inte B intrffar.
12.2. Sannolikhet
additionslagen fr sannolikheter
definition den lag som sger att P (A B) = P (A) + P (B) P (A B) fr
godtyckliga hndelser A och B
266 Kapitel 12. Sannolikhetslra. Avsnitt 12.2. Sannolikhet
betingad sannolikhet
definition sannolikheten fr en hndelse under frutsttning att en annan hnd-
else har intrffat
jmfr beroende hndelser s. 264
binomialfrdelning
diskret sannolikhetsfrdelning bestmd av P (k) = nk pk (1 p)nk ,

definition
k = 0, 1, 2, . . . , n, fr ngot positivt heltal n och ngot p ]0, 1[
kommentar Denna sannolikhetsfrdelning ger sannolikheten fr det antal gnger
en hndelse kan intrffa vid n oberoende upprepningar av ett slump-
mssigt frsk dr hndelsen antingen intrffar eller inte intrffar,
och p r sannolikheten att hndelsen intrffar.
exempel En trning kastas tio gnger. Antalet sexor (k = 0, 1, . . . , 10) blir d
binomialfrdelat med n = 10 och p = 1/6.
centrala grnsvrdessatsen
definition den sats som i sin enklaste form sger att om man adderar flera
slumpvariabler med en och samma sannolikhetsfrdelning med ndlig
varians, s kommer summan att g mot en normalfrdelning
kommentar Mera precist sger satsen att om X1 , X2 , ... r en ondlig fljd av
oberoende och likafrdelade slumpvariabler med vntevrde och
standardavvikelse > 0, s gr sannolikheten fr att
X1 + X2 + + Xn n

n
skall ligga i intervallet ]a, b[ mot (b) (a) d n +. Hr be-

tecknar frdelningsfunktionen fr en standardiserad normalfrdel-
ning.
exponentialfrdelning
definition kontinuerlig frdelning med tthetsfunktion f (x) = ex , x > 0, fr
ngon positiv konstant
kommentar En sdan sannolikhetsfrdelning kan anvndas fr att t. ex. beskriva
livslngden hos objekt eller tidsavstndet mellan freteelser.
frdelningsfunktion
definition htill en slumpvariabel Xi den funktion F som fr ett reellt tal x ger
sannolikheten F (x) fr att X skall anta vrden som r mindre n
eller lika med x
kommentar Frdelningsfunktionen fr en slumpvariabel X ges allts av en
formel F (x) = P (X 6 x), x R.
En frdelningsfunktion har fljande egenskaper
(a) den r vxande: x 6 y medfr F (x) 6 F (y);
(b) limx F (x) = 0; limx+ F (x) = 1;
(c) den r hgerkontinuerlig: Fh = F , dr
Fh (x) = lim
y>x
F (y), x R.
yx
Omvnt r varje funktion som uppfyller (a), (b), (c) frdelnings-

funktionen fr ngon slumpvariabel.
korrelationskoefficient1
definition hmellan tv slumpvariableri kovariansen dividerad med produkten av
variablernas standardavvikelse
kommentar Ett samband mellan tv slumpvariabler kan vara positivt: ett strre
vrde p ena variabeln tenderar att ge ett strre vrde p den andra
variabeln. Det kan vara negativt: ett strre vrde p den ena vari-
abeln svarar mot ett mindre vrde p den andra variabeln. Storleken
av sambandet och dess tecken kan uttryckas med korrelationskoeffici-
enten.
Korrelationskoefficienten kan anta vrden mellan 1 och 1.
Vrdet 1 betyder ett negativt fullstndigt affint (linert2 ) sam-
band. D vrdet r 0 kallas variablerna okorrelerade (nollkorrelat-
ion). Vrdet 1 betyder ett positivt fullstndigt affint (linert2 ) sam-
band mellan variablerna.
etymologi Ordet korrelation kommer frn medeltidslatinets correlatio inbrdes
frhllande, av con- med-, sam- och relatio frhllande.
jmfr korrelationskoefficient2 s. 276
kovarians
definition hav tv variableri vntevrdet av produkten av variablernas avvik-
elser frn deras vntevrde
kommentar Kovariansen cov(X, Y ) r ett mtt p sambandet mellan tv variabler
X och Y . Definitionen innebr i formler att

cov(X, Y ) = E (X E(X))(Y E(Y )) ,
dr E(X) r vntevrdet av variabeln X.

etymologi Kovarians kommer av latinets con- med-, sam- och variare att
skifta, att frndras, att vara olika.
likformig sannolikhetsfrdelning
definition frdelning som ger samma sannolikhet till alla mjliga utfall
kommentar I det kontinuerliga fallet r tthetsfunktionen konstant fr de mjliga
utfallen
Monte-Carlo-metod
definition en av flera simuleringsalgoritmer som utnyttjar generering av slump-
tal
kommentar Monte-Carlo-metoder anvnds fr att simulera system i naturen. S-

dana system kan vara alltfr komplicerade fr deterministiska berkn-
ingar, varfr slumptalsgeneratorer kommer till anvndning.
etymologi Monte-Carlo-metoderna r uppkallade efter kasinot i Monte Carlo.
normalfrdelning
definition kontinuerlig sannolikhetsfrdelning p de reella talen med tthets-
funktionen
2 !
1 x
f (x) = exp 12 , x R,
2
fr ngra tal R (vntevrdet) och > 0 (standardavvikelsen).

kommentar En normalfrdelning sges vara standardiserad om vntevrdet r
noll och standardavvikelsen r ett.
exempel I naturen r mycket nstan normalfrdelat, till exempel vuxna kvinn-
ors lngd, blodtrycket hos friska personer och havens salthalt.
odds i bestmd form oddset

definition hfr en hndelsei kvoten mellan sannolikheten fr komplementhnd-
elsen och sannolikheten fr hndelsen
kommentar Definitionen
innebr att oddset fr en hndelse A r lika med
1 P (A) /P (A). En osannolik hndelse har ett hgt odds.
Inom statistiken
brukar man tvrtom definiera oddset som
P (A)/ 1 P (A) . En osannolik hndelse har d ett lgt odds.
Inom vadhllning definieras oddset som kvoten mellan vinsten
och insatsen, vilket gr att en subjektiv bedmning av sannolikheten
kommer in i vervgandena. En osannolik vinnare ger hg utdelning.
Poissonfrdelning
definition diskret2 sannolikhetsfrdelning
k e
P (k) = , k N,
k!
fr ngot > 0
kommentar Poissonfrdelningar frekommer bl. a. dr mnga oberoende hndelser
kan intrffa, var och en med liten sannolikhet. Totalantalet blir d
approximativt Poissonfrdelat.
exempel Antalet svenskar som dr i singelolyckor i trafiken ett visst r.
Antalet skogsbrnder.
Antalet jordskalv.
etymologi Frdelningen r uppkalled efter Simon Denis Poisson (1781 1840).
sannolikhet
definition hfr en hndelsei tal mot vilket den relativa frekvensen2 konvergerar
nr antalet oberoende frsk vxer
exempel En fotbollsmatch kan i tipssammanhang sluta p tre stt: hemma-

vinst, oavgjort och bortavinst. De tre utfallen r inte likvrdiga;
hemmavinst r sannolikare n vart och ett av de tv andra utfallen.
I en underskning av 1 000 matcher fann man att 423 slutade med
hemmavinst, 235 med oavgjort och 342 med bortavinst. Frekvens-
definitionen ger allts fljande ungefrliga sannolikheter:
P (hemmavinst) 0,423, P (oavgjort) 0,235 och P (bortavinst)
0,342.
Ofta resonerar man i en teoretisk modell; t. ex. antar man att alla
trningar r perfekta s att sannolikheten fr att en trning skall visa
en viss sida uppt r exakt en sjttedel.
etymologi P kommer av det latinska ordet fr sannolikhet, probabilitas. Jmfr
med engelskans probability och franskans probabilit.
sannolikhetsfunktion
definition hfr en diskret2 slumpvariabeli funktion som anger sannolikheten fr
att variabeln skall anta ett visst vrde
kommentar Definitionen innebr i formler att p(x) = P (X = x), dr p r sanno-
likhetsfunktionen och X slumpvariabeln.
sannolikhetsfrdelning
definition de olika utfall som r mjliga vid ett slumpmssigt frsk tillsammans
med sannolikheterna fr dem
kommentar En sannolikhetsfrdelning preciserar slumpstrukturen i ett slumpfr-
sk. Med sannolikhetsfrdelningen kan man berkna sannolikheten
fr en godtycklig hndelse.
En sannolikhetsfrdelning kallas diskret2 om slumpvariabeln bara
kan anta ett upprkneligt antal vrden. Det intrffar om och endast
om dess frdelningsfunktion r en sprngfunktion. En sdan san-
nolikhetsfrdelning kan anges med sin sannolikhetsfunktion eller sin
frdelningsfunktion. Sprngpunkterna kan ligga ttt, och bildar i s
fall inte en diskret1 mngd. (Enligt en ldre definition kallades en
sannolikhetsfrdelning diskret om slumpvariabelns vrden bildade en
diskret1 mngd.)
En sannolikhetsfrdelning kallas kontinuerlig om dess frdel-
ningsfunktion r kontinuerlig. Denna har d inga sprng. En sanno-
likhetsfrdelning som kan ges av en tthetsfunktion r kontinuerlig,
men inte omvnt.
Varje frdelningsfunktion r summan av en kontinuerlig frdel-
ningsfunktion och en sprngfunktion.
jmfr diskret1 s. 176
sannolikhetslra
synonym sannolikhetskalkyl
definition lran om modeller fr slumpmssiga frsk och om hur modellerna
anvnds
historia Historiskt sett gr sannolikhetslran tillbaka till 1500-talets Italien

och 1600-talets Frankrike. Sannolikhetslra frekommer i Pierre de
Fermats (1601? 1665) och Blaise Pascals (1623 1662) arbeten.
Pierre Simon de Laplace (1749 1827) brukar dock betraktas som
dess grundlggare.
slumpvariabel
synonym stokastisk variabel
definition variabel fr vilken de utfall som observeras r resultatet av slump-
mssiga frsk eller uppfattas som bestmda av slumpen
etymologi Ordet stokastisk kommer av det grekiska stokhastiks duktig p att
gissa, av verbet stokhzesthai att gissa, att mtta.
standardavvikelse hos en sannolikhetsfrdelning

definition den icke-negativa kvadratroten ur variansen av sannolikhetsfrdel-
ningen
trddiagram
definition diagram som med hjlp av frgreningar, ibland i flera steg, visar olika
utfall och deras sannolikheter
kommentar Flerstegsfrsk kan redovisas i ett trddiagram. Sannolikheten fr en
gren r d produkten av sannolikheterna lngs grenen.
jmfr multiplikationsprincipen s. 107
tthetsfunktion
definition hfr en kontinuerlig slumpvariabeli funktion som anger sannolikheten
fr att variabeln skall anta vrden inom en viss mngd
R
kommentar Definitionen innebr i formler att A f (x)dx = P (X A), dr f
r tthetsfunktionen och X slumpvariabeln. Fr att detta skall ha
mening, mste f vara integrabel och A mtbar.
Det finns kontinuerliga slumpvariabler som inte har en tthets-
funktion.
varians hos en sannolikhetsfrdelning

definition vntevrde av den kvadratiska avvikelsen frn frdelningens vnte-
vrde
kommentar Om en slumpvariabel X antar vrdena x1 , x2 , . . . med respektive
sannolikheter p(x1 ), p(x2 ), . . . , s definieras variansen hos X, skriven
2 eller V (X), som
X
2 = E[(X E(X))2 ] = (xj E(X))2 p(xj )
j
frutsatt att summan r vldefinierad.

etymologi Varians kommer av det latinska verbet variare att skifta, att vara
olika.
jmfr varians hos ett slumpmssigt urval s. 279

vntevrde
synonym frvntat vrde, matematisk frvntan
definition hav en sannolikhetsfrdelningi tyngdpunkt
kommentar Om en slumpvariabel X antar vrdena x1 , x2 , . . . , med respektive
sannolikheter p(x1 ), p(x2 ), . . . , s definieras vntevrdet fr X, skriv-
et E(X), som
Xn
E(X) = xj p(xj )
j=1
frutsatt att det r vldefinierat.

Vntevrdet fr en Rkontinuerlig slumpvariabel med tthetsfunkt-
ion f ges av integralen R xf (x)dx, frutsatt att integralen existerar.
etymologi Symbolen E kommer av det engelska ordet expectation frvntan.
272 Kapitel 13. Statistik. Avsnitt 13.1. Diagram och tabeller
13. Statistik
13.1. Diagram och tabeller
ackumulerat stapeldiagram
definition stapeldiagram dr varje stapels hjd r proportionell mot andelen
observationer mindre eller lika med angivet vrde
areadiagram
definition diagram dr jmfrelser grs med hjlp av areor
exempel Cirkeldiagrammet.
cirkeldiagram
synonym trtdiagram
definition areadiagram i form av en cirkelskiva indelad i olika sektorer dr varje
sektor motsvarar en klass och dr varje sektors medelpunktsvinkel r
proportionell mot klassens relativa frekvens
10 %
30 %
60 %
Cirkeldiagram.
kommentar Cirkelsektorernas medelpunktsvinklar anger andelen eller frekvensen2

hos en variabel; 100 % motsvarar 360 . Cirkeldiagram r speciellt
lmpade fr kategoriska variabler.
exempel I en underskning svarar 300 av 500 intervjuade Ja p en viss frga,
medan 150 svarar Nej och resten, 50, svarar Vet inte. De tre talen
300, 150 och 50 kan representeras av cirkelsektorer vilkas medel-
punktsvinklar (216 , 108 , 36 ) r proportionella mot talen.
diagram
definition figur med ett statistiskt material eller en frdelning
exempel Cirkeldiagram, histogram, stapeldiagram, stolpdiagram.
etymologi Ordet diagram kommer av grekiskans di genom och grmma,
verbalsubstantiv till grphein att skriva, att rita. Digramma be-
tyder allt som r tecknat: ritning, teckning, figur (srskilt geometr-
isk). Man kan uppfatta digramma som substantiv till diagrphein
att teckna av.
Kapitel 13. Statistik. Avsnitt 13.1. Diagram och tabeller 273
frekvenstabell
definition tabell som visar frekvensfrdelningen fr en eller flera variabler
kommentar Redovisas bara en variabel, s talar man om envgstabell eller en-
vgsindelad tabell. Om flera variabler redovisas, s talar man om
flervgstabell eller flervgsindelad tabell.
histogram
definition diagram fr ett klassindelat numeriskt statistiskt material bestende
av stende eller liggande rektanglar
11
7
6
2
1
0 5 10 15 20 25
Histogram.
kommentar Varje rektangel har en bas, oftast proportionell mot klassbredden,

och en hjd proportionell mot frekvensen2 fr klassen. Om staplarna
har samma bredd, vilket r nskvrt, s r areorna proportionella
mot hjderna.
En stapel i ett histogram inkluderar i allmnhet flera olika ob-
servationsvrden, medan en stapel i ett stapeldiagram svarar mot ett
enda observationsvrde.
etymologi Ordet histogram kommer av de grekiska orden hists vvnad och
grmma ritning.
jmfr klassindelning s. 281, stapeldiagram s. 274, stolpdiagram s. 275
korstabell
definition tabell fr ett statistiskt material som r resultatet av en samtidig
klassificering efter tv eller flera indelningsgrunder (variabler) med
minst tv niver fr varje indelningsgrund
lddiagram
synonym boxplot
definition diagram fr ett statistiskt material som visar den minsta observation-
en, den undre kvartilen, medianen, den vre kvartilen och den strsta
observationen
historia Lddiagrammet r en uppfinning av John W. Tukey (1915 2000).
Se figur p sidan 274..
274 Kapitel 13. Statistik. Avsnitt 13.1. Diagram och tabeller
min max
undre kvartil median vre kvartil
Lddiagram.
punktdiagram
synonym spridningsdiagram
definition diagram som illustrerar samband mellan tv variabler och dr paren
av observationer presenteras som punkter i ett koordinatsystem
stam-blad-diagram
definition tabell dr de numeriska observationerna klassindelats och observat-
ionerna inom respektive klass skrivs ut p en rad
1 2 7 2
1 3 7 3 7 4
1 4 3 5 1 3 1 9
1 5 0 1 4
1 6 5
Stam-blad-diagram ver ett datamaterial med observationerna 143, 137, 150,

165, 127, 133, 137, 151, 145, 134, 141, 154, 143, 141, 149, 122.
kommentar Stam-blad-diagram r lmpade fr mindre datamaterial och grs fr

hand fr att f verblick.
historia Stam-blad-diagrammet infrdes i slutet av 1970-talet av John W.
Tukey (1915 2000).
stapeldiagram
definition diagram som bestr av rektanglar med lika stora baser och med hjder
som r proportionella mot frekvenserna2
kommentar Ett statistiskt material som inte bestr av tal skdliggrs ofta i
stapeldiagram, varvid man ritar staplar vilkas hjder r proportion-
ella mot frekvensen2 fr de olika observationsresultaten. Staplarna
skall vara lika breda och helst ritas med mellanrum.
jmfr histogram s. 273, stolpdiagram s. 275
Kapitel 13. Statistik. Avsnitt 13.2. Statistiska mtt 275
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
Stapeldiagram som visar tv olika datamaterial.
stolpdiagram
definition diagram som bestr av ett antal strckor vilkas lngder r proport-
ionella mot variablernas vrden
kommentar Stolpdiagram anvnds fr diskreta2 numeriska data, oftast med hgst
tio olika vrden. Stolparna saknar d bredd. Om man har fr mnga
stolpar kan man klassindela materialet, vilket ger ett histogram.
jmfr histogram s. 273, stapeldiagram s. 274
tabell
definition uppstllning som r ordnad i rader och kolonner
13.2. Statistiska mtt

bastal
definition hvid indexberkningi tal som man jmfr vriga tal med
basr
definition hvid indexberkningi r som man har som utgngspunkt vid jm-
frelser av ngon storhet
frekvens2
definition det antal gnger ett tal frekommer i en mngd av observationer
kommentar Termen kan ocks avse antalet observationer i en viss klass av ob-
servationer.
Om man vill betona att det inte handlar om den relativa frekv-
ensen, s kan man sga absolut frekvens.
exempel Fyra av de elever som deltar i ett prov fr 15 pong. Observationen
15 frekommer allts 4 gnger. Frekvensen fr observationen 15 r 4.
jmfr frekvens1 s. 71, relativ frekvens s. 278, kumulativ frekvens s. 277
frekvensfrdelning
definition de olika variabelvrden som frekommer i ett statistiskt material till-
sammans med frekvenserna fr dessa
276 Kapitel 13. Statistik. Avsnitt 13.2. Statistiska mtt
frndringsfaktor
synonym tillvxtfaktor
definition faktor som anger relativ frndring
kommentar I stllet fr frndringsfaktor anvnds ibland ordet tillvxtfaktor ;
man fr d acceptera att en minskning kallas tillvxt, nmligen en
negativ tillvxt.
exempel Befolkningen i en avfolkningsbygd r 50 000, men den minskar varje
r med 2 procent. Frndringsfaktorn r 100 % 2 % = 98 % = 0,98.
Befolkningen efter 1 r r 50 000 0,98 = 49 000. Efter 2 r r den
50 000 0,982 = 48 020, och efter 3 r r den nere i 50 000 0,983
47 060.
jmfr jmfrelsefaktor s. 276
indexserie
definition fljd av indextal som visar olika vrdens relativa storlek i frhllande
till ett utvalt bastal
indextal
synonym indexvrde
definition tal som jmfrs med ett bastal
kommentar Ofta rknar man indextalet i procent av bastalet.
exempel Konsumentprisindex r ett tal som visar konsumentpriserna p en
grupp varor och tjnster.
jmfrelsefaktor
definition faktor som anger hur mnga gnger strre en storhet r jmfrt med
en annan
jmfr frndringsfaktor s. 276
konfidensgrad
definition hhos ett givet intervalli grad som specificerar hur troligt det r att
intervallet innehller det skta vrdet
konsumentprisindex
definition mtt p prisnivn ett visst r relativt ett basr
kommentar Konsumentprisindex r ett index som r sammansatt av prisindex
fr ett antal huvudgrupper av varor och tjnster. Det publiceras av
Statistiska centralbyrn, som ocks vljer basr.
Konsumentprisindex anvnds fr att mta den inflation eller de-
flation som en konsument rkar ut fr.
korrelationskoefficient2
definition hfr ett tvdimensionellt statistiskt materiali samvariation mellan tv
variabler x och y i materialet definierad som
P
(xj x)(yj y)
pP pP
(xj x)2 (yj y)2
kommentar Korrelationskoefficienten kan vara positiv, noll eller negativ och ligger
alltid mellan 1 och 1. Existensen av en korrelation medfr inte att
det finns ett orsakssamband mellan variablerna, ven om det kan
vara s. Ibland kan den allmnnare termen korrelation anvnds fr
korrelationskoefficienten.
exempel Det finns ett positivt samband mellan lngd och vikt hos nyfdda:
lnga barn vger i allmnhet mer n korta barn.
jmfr korrelationskoefficient1 s. 267
kumulativ frekvens
synonym kumulerad frekvens
definition hfr ett angivet vrdei antalet observationer som r mindre n eller
lika med vrdet
etymologi Kumulerad kommer av det latinska ordet cumulare att hopa, att
lgga p hg.
jmfr frekvens2 s. 275
kvantil
synonym fraktil
definition tal som delar in ett statistiskt material i tv delar med avseende p
observationernas storlek
kommentar Varje kvantil r ett lgesmtt. De vanligaste kvantilerna r medianen
och kvartilerna.
etymologi Ordet fraktil r baserat p latinets fractus snderbruten; jmfr
fraktal.
kvartil
definition hfr ett storleksordnat statistiskt materiali ett av de tre variabelvrd-
en som, svitt mjligt, delar upp materialet i fyra lika stora delar
kommentar Det finns allts tre kvartiler, den frsta, nedre eller undre kvart-
ilen; den andra kvartilen, som r lika med medianen; den vre eller
tredje kvartilen. Den frsta kvartilen r sledes strre n 25 % och
mindre n 75 % av observationsvrdena nr dessa r ordnade i stor-
leksordning med lmplig modifiering om det inte finns ngot sdant
vrde eller om det finns flera sdana vrden.
etymologi Ordet kvartil r baserat p latinets quartus fjrde.
jmfr kvantil s. 277, lddiagram s. 273, median2 s. 278
kvartilavstnd
definition differensen mellan den vre och den undre kvartilen
kommentar Kvartilavstndet r ett spridningsmtt.
liner regression
definition statistisk metod fr tvdimensionella data som ger ett linert2 sam-
band med minsta mjliga avvikelser, oftast mtta medelst variansen,
fr den andra variabeln
278 Kapitel 13. Statistik. Avsnitt 13.2. Statistiska mtt
kommentar Definitionen innebr att man sker en rt linje med ekvationen y =

ax + b dr skillnaden yj axj b fr alla data (xj , yj ) har minsta
mjliga varians eller annat mtt fr avvikelsen.
Resultatet blir ett annat om man minimerar variansen fr de orto-
gonala avstnden till linjen.
jmfr minsta-kvadrat-metoden s. 282, regressionsanalys s. 284
lgesmtt
synonym centralmtt, centralvrde
definition mtt som anger ett datamaterials huvudsakliga lge
kommentar De vanligaste lgesmtten r aritmetiskt medelvrde, median2 och
typvrde.
jmfr aritmetiskt medelvrde s. 39, median2 s. 278, typvrde s. 279
medelfel
definition punktskattning av standardavvikelse
median2
definition den mittersta av ett udda antal observationer och medelvrdet av de
tv mittersta av ett jmnt antal observationer
kommentar Medianen r ett lgesmtt och lika med den andra kvartilen.
percentil
definition ett av de nittionio variabelvrden som, svitt det r mjligt, delar upp
ett statistiskt material i hundra lika stora delar efter storleksordning
kommentar Varje percentil r ett lgesmtt.
exempel Den trettionde percentilen r det tal som r strre n 30 % och mindre
n 70 % av observationerna med lmpliga modifikationer om det inte
finns ngot sdant tal eller om det finns flera sdana tal.
etymologi Ordet percentil r baserat p latinets per centum p hundra; se
procent.
relativ frekvens
definition hfr ett statistiskt materiali frekvensen2 delad med antalet observat-
ioner
exempel I en klass om 25 elever som deltar i ett prov fr 5 elever 15 pong.
Den absoluta frekvensen r 5, den relativa r 5/25, som ocks kan
skrivas 0,2 eller 20 %.
jmfr andel s. 62
relativ kumulativ frekvens
definition kumulativ frekvens dividerad med totala antalet observationer
sammansatt index
definition viktat medelvrde av flera index
exempel Konsumentprisindex.
spridning
definition variation vid upprepade mtningar av en storhet
spridningsmtt
definition ett av flera mtt som kvantifierar spridning
kommentar De vanligaste spridningsmtten r standardavvikelse, varians, variat-
ionsbredd och kvartilavstnd.
standardavvikelse hos ett slumpmssigt urval

definition den icke-negativa kvadratroten ur variansen hos urvalet
typvrde
definition hi ett statistiskt materiali den eller de observationsvrden som har
den strsta frekvensen2
kommentar Typvrdet r ett lgesmtt. Det r speciellt lmpat fr kategoriska
data.
exempel I en klass har fem elever ftt betyget MVG, tta VG, tretton G
och tv IG. Betyget G r vanligast; det har den strsta frekvensen2 .
Typvrdet r allts G.
I materialet 8, 3, 5, 4, 8, 8, 4, 4 r observationerna 4 och 8
vanligast och lika vanliga. Vi har tv typvrden i detta fall.
urvalsfel
synonym samplingsfel
definition fel som uppsttt genom att ett urval inte omfattar hela populationen
varians hos ett slumpmssigt urval

synonym stickprovsvarians
definition summan av kvadraterna p avvikelserna frn medelvrdet dividerad
med antalet vrden minus 1
kommentar Variansen r ett spridningsmtt fr ett slumpmssigt urval och ges
av formeln
n
1 X
S2 = (xj x)2 ,
n 1 j=1
dr n > 2 r antalet observationer och x r deras medelvrde,

n
1X
x= xj .
n j=1
Observationerna x1 , x2 , . . . , xn kan ofta ses som ett urval taget

ur en strre population. Vrdet av S 2 blir d inte s beroende av
antalet element i urvalet om kvadratsumman divideras med n1 som
om man hade valt nmnaren lika med n. Man fr i medeltal samma
280 Kapitel 13. Statistik. Avsnitt 13.3. Statistiska underskningar
vrde p S 2 oberoende av urvalets storlek n. Variansen S 2 hos ett

urval r en skattning av variansen 2 hos en sannolikhetsfrdelning.
Talet x r ett nrmevrde till medelvrdet i hela populationen.
Om man knner detta medelvrde och anvnder det i stllet fr x i
formeln fr variansen, s br n 1 dr ersttas med n.
jmfr varians hos en sannolikhetsfrdelning s. 270
variationsbredd
synonym variationsvidd
definition hi ett statistiskt materiali differensen mellan den strsta och den
minsta observationen
kommentar Variationsbredden r ett spridningsmtt.
exempel I ett prov r det bsta resultatet 28 pong och det smsta 4 pong.
Variationsbredden r 28 4 = 24 pong.
vikt2
synonym vgningstal
definition faktor som anger grad av uppskattad tillfrlitlighet hos ett observat-
ionsvrde jmfrt med andra observationsvrden fr samma storhet
kommentar Ju hgre vikten stts, desto strre anses tillfrlitligheten vara.
13.3. Statistiska underskningar

bearbetningsfel
definition fel som uppstr vid bearbetning av ett statistiskt material
bias ["baj:as]
synonym systematiskt fel
definition egenskap hos ett urval som inte r representativt
kommentar En bias ger en skev bild av populationen.
Motsvarande adjektiv r biased, och dess motsats r unbiased,
som allts betyder rttvisande, vntevrdesriktig.
etymologi Bias r ett engelskt ord som kommer av det fornfranska biais skev,
sned.
bortfall
definition frnvaro av uppgifter om individer eller andra element som ingr eller
var tnkta att ing i en underskning
bortfallsfel
definition fel som uppstr p grund av bortfall
felmarginal
synonym oskerhetstal, oskerhetsmarginal, slumpmarginal
Kapitel 13. Statistik. Avsnitt 13.3. Statistiska underskningar 281
definition tal som lggs till respektive dras ifrn en punktskattning nr man
bildar ett konfidensintevall
hypotesprvning
synonym hypotestest, statistiskt test
definition en av flera metoder att med hjlp av ett statistiskt material avgra
huruvida ett antagande rrande en eller flera sannolikhetsfrdelningar
kan godtas eller br frkastas
inferens
synonym statistisk inferens, statistisk slutledning
definition slutsatsdragning om generella frhllanden som grs utgende frn
observerade resultat
etymologi Inferens kommer av det latinska ordet inferre att fra in, att stta
in.
klassindelning
definition indelning av ett statistiskt material i delmngder
kommentar Klassindelningen br ske s att bde klassernas storlek och deras
antal blir lmpliga.
En klass undre grns r vrdet mitt emellan dess lgsta vrde
och det hgsta i nrmast fregende klass; en klass vre grns r
vrdet mitt emellan dess hgsta vrde och det lgsta i fljande klass.
En klass mitt r det aritmetiska medelvrdet av dess grnser.
En klass bredd r differensen mellan dess vre och undre klass-
grns.
exempel Om klassgrnserna i ett ldersindelat material r 0 r, 5 r, 10 r,
o.s.v. upp till 65 r, och den sista klassen omfattar alla som r 65 r
eller ldre, s r klassmitten fr de 13 frsta klasserna 2,5, 7,5, 12,5,
. . . , 62,5 r, medan den fjortonde klassen inte har ngon klassmitt.
konfidensintervall
synonym oskerhetsintervall, skerhetsintervall
definition intervall som med angiven sannolikhet innehller det sanna vrdet
likelihood
definition hmed avseende p en angiven parameteri sannolikhetsfunktion fr
observerade data betraktad som funktion av parametern
maximum-likelihood-skattning
definition hfr att skatta en oknd parameteri skattning av det parametervrde
som maximerar likelihooden
kommentar En vanlig frkortning r ML-skattning.
minsta-kvadrat-metoden
definition metoden att bestmma en kurva som r bst anpassad till punkterna
i ett punktdiagram genom att minimera kvadraterna p avvikelserna
kommentar Definitionen innebr att man bestmmer en funktion i en viss klass s
att summan av kvadraterna p avvikelserna frn dess graf i vertikal
led blir s liten som mjligt.
En kurva bestmd enligt minsta-kvadrat-metoden kan anvndas
fr att frutsga vrden p variabeln y d man knner vrdet p
variabeln x.
Speciellt anvnds metoden i samband med regressionsanalys.
En vanlig frkortning r MK-metoden.
historia Minsta-kvadrat-metoden utvecklades av Karl Friedrich Gauss
(1777 1855).
jmfr liner regression s. 277
mtskala
definition en av flera typer av skalor som anvnds fr att klassificera statistiska
material
kommentar Man skiljer p tv typer av mtskalor: nominalskalor och ordinal-
skalor; den senare typen har sedan flera specialiseringar med success-
ivt rikare struktur.
En nominalskala r en mtskala med data som endast kan
klassificeras efter kvalitativa egenskaper. Data sgs vara kategoriska.
En ordinalskala eller ordningsskala r en mtskala med data
i grupper som har inbrdes rangordning men inte ndvndigtvis har
numeriska vrden.
En intervallskala r en ordinalskala dr data kan ges numeriska
vrden.
En kvotskala r en intervallskala dr det finns en (naturlig)
nollpunkt.
En absolutskala, slutligen, r en kvotskala dr det dessutom
finns en naturligt given enhet.
exempel Nominalskala: indelningen av skog i lvskog, barrskog och blandskog.
Ordinalskala: en betygskala.
Intervallskala: temperatur mtt i grader Celsius under olika tider
eller p olika orter. Nollpunkten r hr utan intresse: det r menings-
lst att sga att det r 20 procent varmare nr det r 24 C n nr
det r 20 C.
Kvotskala: temperatur mtt i kelvin eller kroppslngden hos olika
personer. En person som r 20 procent lngre n en person som r
160 cm lng r 192 cm lng. Ngon naturlig enhet behver inte finnas;
jmfrelsen blir densamma om man mter i fot och tum.
Absolutskala: antalet individer.
nollhypotes
definition grundantagande vid hypotesprvning
kommentar En nollhypotes r ofta ett antagande som man vill motbevisa med
hjlp av en statistisk underskning.
observation
definition tal eller annat underskningsresultat som ingr i ett statistiskt
material
kommentar Observationer kan vara numeriska (tal) eller icke-numeriska (kate-
goriska, icke-tal), till exempel kn eller ndligt mnga frgnyanser.
exempel Om man kastar en trning 30 gnger, fr man 30 observationer men
hgst 6 variabelvrden.
obundet slumpmssigt urval

synonym enkelt slumpmssigt urval
definition ett urval om n element som utan terlggning mellan dragningarna
valts ur en population p s stt att varje kombination av n element
haft samma chans att bli vald
kommentar En vanlig frkortning r OSU.
exempel De cirka sju miljoner rstberttigade i Sverige utgr en populat-
ion. Ett urval av t. ex. 1 000 personer ur denna population sgs vara
obundet slumpmssigt om alla urval av 1 000 personer har samma
sannolikhet.
jmfr urval s. 286
okorrelerade variabler
definition variabler vilkas samband uttryckt med hjlp av korrelationskoeffici-
enten r lika med 0
kommentar Korrelationskoefficienten terspeglar affina samband. Andra typer
av samband kan frekomma mellan tv variabler trots att korrelat-
ionskoefficienten r 0.
orsakssamband
synonym kausalsamband
definition samband i statistiskt material som kan frklaras med en orsak
exempel En bils hastighet och dess bromsstrcka r ett exempel p orsakssam-
band.
Det lr finnas ett statistiskt samband mellan kaffedrickning och
lungcancer, som troligen inte r kausalt, men kanske kan frklaras av
att kaffedrickarna rker.
Antalet nyfdda under ett visst r i norra Tyskland lr tidigare
ha haft ett samband med antalet hckande storkar i omrdet.
population
definition mngd av objekt om vilka man p statistisk vg sker information
kommentar Objekten kan vara mnniskor, freml, hndelser o.s.v.
exempel En opinionsmtare kan vara intresserad av populationen rstbertt-

igade, en brottsforskare av populationen bestende av alla vskryck-
ningar under en viss period, en historiker av populationen svenska
soldatden under 1600-talet. Oftast njer man sig med att under-
ska bara en del av populationen, ett urval. De som ingr i urvalet
vljs vanligen genom ngot slag av lottning. Man sger d att stick-
provet r slumpmssigt. Med ledning av vad man finner hos urvalet
drar man sedan slutsatser om hela populationen.
etymologi Ordet population kommer av latinets populus folk.
poststratifiering
definition stratifiering som grs p ett redan draget slumpmssigt stickprov
kommentar Poststratifiering innebr att resultaten frn stickprovet viktas s att
t. ex. en sned ldersfrdelning kompenseras.
prediktion
definition frutsgelse om en variabel som grs utgende frn vrdena p en
eller flera andra variabler
etymologi Ordet prediktion kommer av det latinska verbet praedicere att frut-
sga.
punktskattning
synonym punktestimat
definition hutgende frn ett givet datamaterial och avseende en viss parameteri
vrde som r en bsta gissning av parametern med hjlp av data-
materialet
regressionsanalys
definition metod som studerar sambandet mellan en beroende variabel och en
eller flera oberoende variabler
kommentar Den vanligaste formen av regressionsanalys r liner regression.
jmfr beroende variabel s. 135, liner regression s. 277, oberoende variabel
s. 138
repeterbarhet
definition inbrdes verensstmmelse mellan resultaten vid upprepade mtning-
ar under samma betingelser
representativ
definition hom ett urval ur en given populationi som i alla vsentliga avseenden
liknar populationen
selektivt urval
definition urval dr man kan misstnka att det dligt representerar populat-
ionen genom att en viss grupp eller vissa grupper r ver- eller under-
representerade
signifikant avvikelse
definition avvikelse som r fr stor fr att frklaras av slumpvisa fel
skattning
synonym estimat
definition uppskattning av ett oknt parametervrde baserad p ett stickprov
kommentar En skattning r en funktion av stickprovet.
exempel Medelvrdet hos ett stickprov frn en frdelning r en skattning av
frdelningens vntevrde.
slumptalstabell
definition lista i vilken talen r frdelade enligt slumpen men i verensstmm-
else med givna frekvenser
statistiskt material
definition samling observationer som r resultatet av en statistisk underskning
exempel Fdelsevikten p alla fdda under en viss period.
Bostadsarean hos alla tvbarnsfamiljer i en viss stad.
Uppgivna politiska sympatier hos 1 000 svenska medborgare.
stratifierat urval
definition urval dr populationen frst delas in i delmngder, kallade strata, och
dr man sedan slumpmssigt drar ett antal element ur varje stratum
stratum, plural strata

definition delmngd av en population
exempel Bland alla rstberttigade utgr kvinnorna och mnnen tv strata,
likas olika ldersgrupper.
etymologi Stratum kommer frn latinets stratum skikt, perfekt particip av
verbet sternere att breda ut.
svarsbortfall
definition person som ingr i ett urval men inte svarat
tidsserie
definition en fljd av observationer gjorda ver tiden
kommentar Termen anvnds nr man intresserar sig fr tidsberoendet.
totalunderskning
definition underskning dr hela populationen tillfrgas eller undersks
jmfr urvalsunderskning s. 286
tckningsfel
definition fel orsakat av att urvalet i en underskning valts frn en population
som avviker frn den avsedda
urval
synonym stickprov, sampel
definition delmngd av en population
kommentar Ett slumpmssigt urval r ett urval dr observationerna i urvalet
r oberoende, vilket de inte mste vara i allmnhet. Ett sdant urval
kallas ocks sannolikhetsurval.
Ett urval kan ocks vara ett systematiskt urval, vilket innebr
att man i ett material valt ut vart m-te element i populationen i
ngon viss ordning, dr m r ett positivt heltal.
etymologi Ordet sampel kommer av det engelska ordet sample prov, urval (frn
ngot strre) och gr tillbaka p latinets exemplum exempel.
jmfr obundet slumpmssigt urval s. 283, selektivt urval s. 284, stratifierat
urval s. 285
urvalsram
synonym ram, ramfrteckning
definition frteckning ver elementen i den mlpopulation man vill dra ett urval
ur
kommentar Ofta skiljer sig urvalsramen ngot frn mlpopulationen. Detta kan
ge upphov till tckningsfel.
urvalsunderskning
definition underskning dr endast en del av elementen i en population under-
sks
jmfr totalunderskning s. 285
Kapitel 14. Sprkens rikedomar och terminologins problem 287
14. Sprkens rikedomar och terminologins problem

Christer Kiselman
Sprken utgr oskattbara rikedomar fr mnskligheten. De r kanske sextusen till

antalet. En oskerhet vidlder detta antal, ty dels har man troligen inte kartlagt
alla sprk, dels r det inte klart vad som skall rknas som dialekter eller sprk.
(Hur mnga sprk r samiskan?)
I princip kan man uttrycka allt p varje sprk, men med fler eller frre ord. I
det australiska sprket kaurna fanns innan det dog ut och senare teruppvcktes
inte rkneord fr naturliga tal strre n fyra. Men man kunde ju sga att sju r lika
med fyra plus tre. Det blir frsts litet opraktiskt nr man kommer till strre tal.
Och romarna hade skert stort besvr att rkna ut XLIIII XXVI = XVIII, d.v.s.
44 26 = 18, fr att nu inte tala om XXVI XLIIII = XVIII, 26 44 = 18,
om de nu alls frskte stlla sig det problemet. S ven om XVIII och 18 r
ekvivalenta representationer av ett visst tal, r det senare beteckningssttet mera
praktiskt nr det gller det matematiska sprkets operationella funktion (i motsats
till dess representativa funktion).
Nils Jernsletten listar i en artikel1 176 samiska termer som rr sn och is.
Mnga av dessa har lnga definitioner p norska eller svenska. Ett enda exempel
fr illustrerar detta.
Det samiska ordet doav ke betyder enligt Israel Ruong (19031986) ett tjockare
snlager p marken som tcker tuvor och stenar s att man kan ka skidor och
kra med akja eller klke; snn nr upp till vaden nr man gr i den; det r det
frsta vinterflyttningsfret.2
Norskan och svenskan saknar korta termer fr denna typ av sn, men det
innebr ju inte att man inte kan uttrycka fenomenet: den lnga definitionen kan
ju anvndas. Skillnaden r, frutom kortheten, att man fr en tankemodell fr
fenomenet och om man dessutom har erfarenhet av denna typ av sn, s gr
tnkandet snabbare. Om tv personer har denna erfarenhet, s gr ven kom-
munikationen mellan dem snabbare. S r det i princip med alla begrepp som ftt
ett namn som man kan komma ihg.
Kan man tnka utan sprk? B. L. van der Waerden (19031996) hvdade det
i en uppsats.3 Men Adam Schaff (19132006) polemiserade hftigt mot denna
uppfattning i en bok.4 Frgan kan vl knappast f ett klart svar innan man
klargjort vad som skall menas med orden tnka och sprk. Sjlv har jag mnga
gnger upplevt att jag haft en vag, ordls uppfattning om matematiska frhll-
anden men nd kunnat tnka konstruktivt p dem. Hur som helst r det vl klart
1 Nils Jernsletten, Tradisjonell samisk fagterminologi. I: Festskrift till rnulv Vorren, sidorna
234 253. Troms: Troms Museum, Universitetet i Troms 1994.
2 Israel Ruong, Jhkkaska sameby, sidan 78. I: Svenska Landsml och Svenskt Folkliv, sidorna
41 158, 1964.
3 B. L. van der Waerden, Denken ohne Sprache. Acta Psychologica, 10 (1954), nr. 12, 165
174.
4 Adam Schaff, Langage et connaissance. Editions Anthropos, 1969.
288 Kapitel 14. Sprkens rikedomar och terminologins problem
att sprket frenklar tnkandet. Det fixerar vissa begrepp. Och fr kommunikation
av ider r vl ett sprk ndvndigt.
Termer som vertalar
Det r en frdel om en term ltt ger tankeassociationer till begreppet, och helst
d korrekta sdana. Det kan underltta bde inlrning och frstelse. Ibland kan
associationen leda fel, men sdana fel kan vara en nyttig varning vid inlrandet.
En sjhst r ingen hst utan en kantnlfisk. En blckfisk r ingen fisk utan en
mollusk. En talgoxe r ingen oxe utan en ttting.
De reella talen har ftt sitt namn fr att de i ngon mening skulle vara verkliga,
i motsats till de imaginra talen, som skulle vara inbillade. Det r ocks sant att
de reella talen r grunden fr mnga mycket framgngsrika matematiska modeller
av verkligheten. Men de komplexa talen kan ocks vara grunden fr matematiska
modeller, liksom heltalen. Det faktum att det svenska adjektivet reell ocks be-
tyder verklig, liksom att man anvnder samma adjektiv p engelska, real, fr
bde verklig och reell, r frledande, och man fr inte ta det till intkt fr att
tro att de reella talen r verkliga, eller verkligare n andra tal. Heltal och kom-
plexa tal r allts inte mindre verkliga eller har smre kontakt med verkligheten
n de reella talen.
Adjektivens roll
I det matematiska sprket, liksom i allmnsprket, har adjektiven som attribut
oftast en inskrnkande roll. En likbent triangel r en speciell typ av triangel; en
abelsk grupp r en grupp som uppfyller ett nytt villkor. Adjektiven avgrnsar
delmngder av den mngd av objekt man talar om. Men ibland har adjektiven en
helt annan roll.
Ett exempel r undre grnsvrde och vre grnsvrde, som inte r grnsvrden,
utan tvrtom syftar p ett allmnnare begrepp, som kommer till anvndning nr
grnsvrdet inte finns. Hr tjnar undre och vre till utvidgning i stllet fr till
inskrnkning. En liknande roll har prefixen pseudo-, kvasi-, hypo- som aktuell
matematisk forskning anvnder i sin jakt efter nya ord. Pseudodifferentialoperat-
orer, kvasianalytiska funktioner och hypoelliptiska operatorer r allts inte alltid
differentialoperatorer, analytiska respektive elliptiska.
Ytterligare en annan och mycket specifikt matematisk roll hos attributet upp-
visar termen riktad strcka, som inte betecknar en speciell strcka, utan en strcka
frsedd med en extra struktur, i detta fall information om vilken av ndpunkterna
som valts som utgngspunkt. Attributet riktad tjnar hr snarast till att definiera
en helt ny term, inte till att inskrnka omfnget hos huvudtermen.
Idealet
Terminologins ideal r att varje begrepp betecknas av en och endast en term, och
att omvnt varje term syftar p ett och endast ett begrepp. Detta har uttryckts
av till exempel Eugen Wster (18981977):
Av den varaktiga sprkliga tillordningen skall man i terminologin krva att
den, fr att anvnda ett matematiskt uttrycksstt, r bektiv. D.v.s. att i
princip varje begrepp tillordnas blott en benmning, och omvnt.
Detta r avsett fr en bestmd tidpunkt, mestadels fr nutiden, allts i ett
synkroniskt betraktande av sprket.
Det br allts varken frekomma flertydiga benmningar (homonymer eller

polysemi) eller flera benmningar fr ett begrepp (synonymer).5
Wster stller detta krav p terminologin, men framhller genast att motsvarande
krav ingalunda gller fr allmnsprket eller det litterra sprket. Dr r det inte
ens nskvrt att stlla det.
Men s som sprken ser ut, kan detta ideal inte uppns ens fr de matematiska
termerna. Lt oss se p ngra exempel.
Synonymer: flera termer fr ett begrepp
Krt barn har mnga namn, sger ordsprket, och vissa begrepp har flera termer
knutna till sig, termer som r synonymer i en viss mening, d.v.s. det r inte log-
iskt mjligt att definiera dem s att de svarar mot olika begrepp. Detta betyder
dock inte att dessa termer skulle vara ondiga, ty de anvnds i olika samman-
hang, och underlttar frstelsen. Genom dessa olika sammanhang kan de f olika
bibetydelser eller betydelsenyanser.
Ett viktigt exempel r orden avbildning, funktion, transformation, operator,
operation, som alla r synonyma eller nstan synonyma. Logiskt sett finns det
bakom dessa ord endast ett begrepp: avbildning. Men i en utsaga som Derivatan
av funktionens bild under transformationen r lika med transformen av ix gnger
funktionen r det uppenbart att det skulle bli en obegriplig mening om funktion och
transformation ersattes med en enda term; samma kommentar angende bild och
transform. Det r allts uppenbart att vi behver flera ord fr att inte uttalandet
skall smlta ihop till en obegriplighet. I boken har vi valt att ha tv termposter,
avbildning och funktion, p grund av att bda r s vanliga i matematiska texter,
och att termen funktion har en srstllning i skolans arbete.
Ett annat exempel r kurva och linje, dr inget av orden kan rensas ut, efter-
som bda frekommer i mnga sammanhang. Detsamma gller till exempel paret
addera, summera.
En srskild grupp av synonymer r de par dr ett inhemskt ord upptrder till-
sammans med ett lneord, i matematiken mest frn grekiskan och latinet. Hr
kan orden ha olika stilvrden. Ngra exempel r: differens, skillnad ; grnsvrde,
limes; limes superior, vre grnsvrde; limes inferior, undre grnsvrde; medel-
punkt, centrum; omkrets, perimeter ; lemma, hjlpsats; sats, teorem; korollarium,
fljdsats. (Det frsta ordet i varje par r det som vi fredragit som huvudord; det
andra r angivet som synonym. Ngon kan vilja kasta om ordningen i vissa fall.)
Mnga liknande exempel finns ocks utanfr matematiken, och de utgr kanske
ett problem vid inlrningen men inget stort begreppsmssigt problem.
Nr en synonym angivits, skall enligt terminologins regler endast huvudtermen
anvndas i definitioner och frklaringar i samma verk. S har vi frsts gjort, men
det finns undantag. Vi har angivit helt tal som synonym till heltal. Men om man
gr en upprkning som naturliga, hela, rationella, reella och komplexa tal, s blir
det strande att bryta den genom att stta in heltal.
5 Eugen Wster, Einfhrung in die Allgemeine Terminologielehre und Terminologische
Lexikographie, International Information Centre for Terminology (Infoterm), 1985. Citatet r

frn sidan 79 och terges hr i min versttning.
290 Kapitel 14. Sprkens rikedomar och terminologins problem
Polysemi: en term fr flera begrepp

Det finns tskilliga termer som syftar p flera mer eller mindre beslktade begrepp:
bas, kropp, kvot, differens, kub, kvadrat, argument, liner, algebra, topologi. Av
dessa r kanske kvot det vanskligaste i skolan. Men det gr inte att komma ifrn
det.
Termen bas finns i inte mindre n fyra termposter. Bas1 syftar p basen i en
triangel eller annan mnghrning; bas2 p basen b i en potens bx ; bas3 p basen
i ett positionssystem, allts ngot mycket nrbeslktat med bas2 , samt slutligen
bas4 p en bas i ett vektorrum. I alla dessa fall kan man sga att det finns en
grundbetydelse, nmligen ngot som ligger i botten och som ngot annat bygger
p. Denna grundbetydelse r frsts till hjlp nr man lr sig, men att sammanfra
alla fyra definitionerna i en skulle inte vara klargrande.
Termen liner har tv beslktade men olika betydelser. Ibland betyder ordet
detsamma som affin, ibland inskrnks det till en affin avbildning som r noll i
origo. Det innebr att liner1 r ett specialfall av liner2 och att en avbildning r
liner2 om den r summan av en konstant och en avbildning som r liner1 .
En speciell form av polysemi uppvisar termerna algebra och topologi. De r
namn p bde ett visst slag av matematisk struktur och p den vetenskapsgren
som behandlar dessa strukturer.
En typ av polysemi r mycket vanlig nr det gller namn p strckor. Hr
anvnder man ofta strckans namn fr att beteckna dess lngd. Hjd, diagonal,
hypotenusa och katet r alla speciella strckor och termerna betecknar ven deras
lngd. Man sger att en rektangels area r basen gnger hjden. Om man r
mycket noga, s skall man sga: rektangelomrdets area r basens lngd gnger
hjdens lngd, men det hrs ju att det r fr tungt. Detta r en ganska ofarlig
polysemi. Man kan hr jmfra med vanliga uttryck som Jag r en och ttiosex,
vilket ju syftar p att min kroppslngd r 1,86 meter ingen missfrstr detta.
Distinktioner
I flera fall gr man i matematiken distinktioner som inte alltid motsvaras av dis-
tinktioner i vardagssprket. En grupp av sdana termer r cirkel, cirkelskiva;
sfr, klot; triangel, triangelomrde; kvadrat, kvadratomrde. Hr r begreppen
klart olika: en cirkel r en kurva, medan en cirkelskiva r det omrde som omsluts
av en cirkel. En cirkelskiva med radie r har arean r2 , medan cirkeln med samma
radie har arean noll. P motsvarande stt skiljer man mellan en triangel, som har
arean noll eftersom den bestr av tre linjestycken, och ett triangelomrde, som r
det omrde som omsluts av en triangel. Att begreppen r olika r inte diskutabelt,
men det kan frsts diskuteras om det r ndvndigt med tv termer. Man kan se
utsagor som att triangelns area r basen gnger hjden genom tv, och d frstr
man att det handlar om ett triangelomrde.
Nr det gller termer som kub, tetraeder och oktaeder finns motsvarande be-
greppsmssiga distinktion mellan en union av plana ytor och den kropp de om-
sluter. Men hr har man inte skapat termer motsvarande sfr och klot. Distinkt-
ionen mellan begreppen finns, men den motsvaras inte av termerna. Vi fr leva
med detta, och ven acceptera att en triangel i vissa bcker kan ha en positiv area.
En speciell distinktion grs av fysikerna nr det gller fart och hastighet. Den
r relativt sentida. Nationalencyklopedin talar nnu 1993 om ljushastigheten och
ljusets utbredningshastighet. Men i grundskolans lrobcker fanns distinktionen

redan 1989. Hastigheten r en vektor v, och farten r denna vektors lngd kvk.
Nr det gller acceleration finns samma skillnad mellan begreppen, accelerationen
a r en vektor, och kak dess lngd. Men hr har man inte hittat tv olika ord. S
det har inte varit mjligt att vara konsekvent nr det gller vektorer som hastighet
och acceleration. Vi fljer hr fysikerna.
Vi kan allts konstatera att principen ett begrepp en term r vrdefull som
ett riktmrke i det terminologiska arbetet, och likas vrdefull som pedagogisk
ledstjrna, men att den har undantag t bda hllen, undantag som vi fr leva
med och utan vilka sprket skulle bli allfr tungt eller alltfr pedantiskt.
Korrekt, pedandiskt och slarvigt sprkbruk
Det matematiska sprkbruket r oftast mer precist n det vardagliga. Ett exempel
p detta r disktinktionen mellan om och om och endast om, som r viktig i
matematiken men inte alltid upprtthlles i vardagen. Men ven det matematiska
sprket utstts fr frenklingar genom samma mekanismer som det vanliga. Vi har
redan talat om att hjd kan syfta p svl en strcka som denna strckas lngd.
En annan typ av frenkling upptrder nr man sger Linjerna 2x + 3y = 11 och
3x y = 11 skr varandra i punkten (2, 5). I undervisningen mste man ju
understryka att en punkt i planet inte r detsamma som ett par av tal, utan att
talen r punktens koordinater. Distinktionen r viktig nr man hller p att lra
sig. S till en brjan br man gra mer fullstndiga uttalanden som Linjerna
med ekvationerna 2x + 3y = 11 och 3x y = 11 skr varandra i punkten med
koordinaterna (2, 5). En ekvation r ju inte en linje och ett par av koordinater
r inte en punkt. Men nr man blivit van, s blir den typen av frenklingar
oundvikliga och knns dessutom naturliga.
Beskrivning och normering
Det finns tv poler mellan vilka alla ordbcker, grammatikor och termlistor rr
sig: den deskriptiva (beskrivande) och den normerande (rekommenderande). Man
vill ena sidan beskriva sprket s som det faktiskt anvnds, men man behver
andra sidan ge vgledning fr ett gott sprkbruk i utbildningen. Ingen av dessa
viktiga ledstjrnor fr terminologiskt arbete kan f ta ver helt. Om man beskrev
allt som faktiskt frekommer, skulle frvirring uppst; en fullstndigt deskriptiv
ordbok skulle inte bara ta upp dublett som en vanligare stavning n dubblett, utan
ocks lista coh och jga som alternativa stavningar av och och jag. Ett urval
mste med ndvndighet ske, och varje urval innebr ett stllningstagande, en
rekommendation, och drmed en normering. Men man kan man inte normera allt,
ty d avlgsnar man sig snabbt frn sprkbruket och svvar lngt utanfr det sprk
som anvnds. Det blir en balansgng, dr den strsta respekt fr det hvdvunna
sprkbruket mste samsas med vlgrundad kritik och frsiktig normering.
Terminologins arbetsstt
Inom terminologin br man g frn det allmnna till det mer specifika: man
definierar verktyg innan man gr in p hyvel och stmjrn. Man tar hyperonymen
fre hyponymen.
Tillmpat p matematiken innebr detta att man br utg frn de allmnnaste
talen, de komplexa, och sedan definiera ett reellt tal som ett komplext tal med
292 Kapitel 15. Tvnget att precisera och friheten att generalisera
imaginrdel noll, drefter ett rationellt tal som ett speciellt reellt tal (men hur?).
Sedan kommer man till ett heltal och sist till ett naturligt tal. Men barnen lr
sig talen i den motsatta ordningen, och detta mste vi flja i vr presentation. S
hr har vi ett klart brott mot terminologins rekommenderade tillvgagngsstt.
Inlrningsordningen mste hr f ett visst genomslag. Och inom zoologin finns
det liknande problem. Barnen lr sig inte djuren i ordningen eukaryota organ-
ismer, ryggradsdjur, dggdjur, rovdjur, hundar och katter, utan brjar snarare
med vovvar och kissar.
Ett annat exempel r kvadraten som polygon. Hr gr det att flja den termino-
logiska ordningen, och det har vi ocks gjort: frst definieras en polygon, sedan
en mnghrning som en speciell polygon, drefter en fyrhrning. Vi specialiserar
ytterligare till parallelltrapets, sedan till parallellogram, rektangel och kvadrat.
Det blir en lng kedja av successiva specialiseringar, som inte blir enklare av att vi
ocks kan g frn parallellogram via romb till kvadrat. Men kanske ngon invnder
att sm barn lr sig att rita kvadrater fre polygoner. Hr behvs kanske mera
forskning. Nu r det i alla fall sagt hur vi resonerat.
***
15. Tvnget att precisera och friheten att generalisera

Anders Tengstrand
Att vara rund

Under en fortbildningskurs fr lrare p lgstadiet bad jag deltagarna att definiera
termen cirkel. En mycket erfaren och uppenbarligen skicklig lrare gav det fr
henne naturliga svaret: Det r ngot som r runt. Fr henne var egenskapen
att vara rund fullstndigt sjlvklar och en cirkel var ngot som hade denna egen-
skap. En av vra mest bermda svenskar, Emanuel Swedenborg (1688 1772),
intresserade sig fr matematik innan han vergick till att studera mysticism. Han
var en av de frsta svenskar som frskte stta sig in i den infinitesimalkalkyl som
skapades av Newton och Leibniz i slutet av 1600-talet. Han definierade cirkel p
fljande stt:
En cirkel eller en rund linie r den som gr tillsammans.6
Ocks Swedenborg definierar allts en cirkel med hjlp av ord hmtade frn var-
dagen. Men i matematiken r definitionen inte anvndbar. Den definition som
finns i denna terminologibok och som ocks finns hos Euklides i hans Stoikhea (i
latinsk versttning Elementa) Grundbegreppen, nmligen
6 Citatet r hmtat frn Staffan Rodhe, Matematikens utveckling i Sverige fram till 1731,
Uppsala Dissertations in Mathematics, Uppsala: Uppsala universitet, 2002, del I, sidan 41.
Kapitel 15. Tvnget att precisera och friheten att generalisera 293
Kurva i planet som bestr av alla punkter som har ett givet avstnd (radien)
till en fix punkt (medelpunkten)
r kanske mer komplicerad, men den kan anvndas fr att lsa problem och fr att
bevisa satser inom geometrin. Fr att t. ex. visa satser om bgvinklar och medel-
punktsvinklar duger inte Swedenborgs karakterisering. Fr att f en fr matemat-
iker anvndbar definition mste det vardagliga ordet rund preciseras, och kravet
p precisering innebr att beskrivningen blir mer komplex. I definitionen anvnd-
er vi oss av ord som kurva, avstnd och punkt, som antingen definierats tidigare
eller som vi uppfattar som intuitivt sjlvklara och som vi antar att det finns en
gemensam uppfattning om. Men ocks de sistnmnda termerna kan behva pre-
ciseras i ett sammanhang dr man vill studera egenskaper hos kurvor i allmnhet
eller dr man vill mta och jmfra avstnd.
Att vara kontinuerlig
Vi ger ytterligare ett exempel och visar hur ordet kontinuitet, som r centralt i
matematisk analys, successivt mste preciseras nr sammanhangen dr det an-
vndas blir mer och mer sofistikerade. Ordet kontinuerlig anvnds i vardagen
om freteelser som varierar med tiden och dr det inte frekommer sprngvisa
frndringar. Detta r ocks den matematiska innebrden, men termen mste
preciseras fr att gras anvndbar. Det r inte heller s bra att definiera en fre-
teelse genom att tala om hur den inte skall uppfra sig. I matematiken talar vi
om kontinuitet i samband med funktioner (en term som ocks krver en precis de-
finition). En funktions vrden beror av vrdena p en variabel som vi betecknar
med x. Om vi kallar funktionen fr f , s betecknas funktionens vrde i x med
f (x). Vi antar att bde x och f (x) r reella tal. I mnga fall betecknar x tiden
och f (x) funktionens vrde vid tidpunkten x. En funktion kan t. ex. beskriva hur
temperaturen i en viss punkt eller en bils lge lngs en vg frndras med tiden.
Att frloppet r kontinuerligt betyder allts att f (x) inte ndras sprngvis d x
varierar. Vi kan formulera detta p fljande stt, som i mnga sammanhang kan
vara anvndbart som definition:
Funktionen f r kontinuerlig om sm frndringar av x medfr sm fr-
ndringar av f (x).
Men formuleringen blir problematisk redan om vi med hjlp av den vill underska
om funktionen f (x) = x2 r kontinuerlig. Vi vet alla hur motsvarande funktions-
kurva y = x2 ser ut, och med den fr gonen r det uppenbart att funktionen
r kontinuerlig. Kurvan har inga sprng utan hnger ihop. Antag nu att vi fr-
ndrar x genom att lgga till ett litet tal h. Funktionsvrdet ndras d frn x2
till f (x + h) = (x + h)2 = x2 + 2hx + h2 . ndringen r allts 2hx + h2 . r den
liten? Om x r stort s behver ju inte 2hx vara liten ven om h r det. Men
om h r tillrckligt liten, s r naturligtvis 2hx + h2 liten. Egentligen handlar det
om vad vi menar med liten. Antag att vi kommer verens om att tal som till sitt
absolutbelopp r mindre r 0,001 r sm. Om x = 1 000, s r fr h = 0,001 talet
2hx+h2 ngot strre n 2, vilket enligt vr verenskommelse inte r litet. Men om
vi i stllet vljer h mindre n 107 , s r frndringen 2hx + h2 klart mindre n
0,001. Fr att vr definition skall vara anvndbar i mer komplicerade situationer
mste vi p ngot stt klargra vad vi menar med liten och hur variationerna i
x och f (x) frhller sig till varandra. Fr det frsta kan vi naturligtvis inte rent
allmnt sga att ett tal r litet bara fr att dess absolutbelopp r mindre n 0,001.
I vissa sammanhang kanske 0,001 betraktas som stort. Fr det andra mste vi
tydliggra i vilken ordning vi vljer variationerna i x och f (x). Det kan i detta
sammanhang vara praktiskt att anvnda sig av begreppen godtyckligt sm och
tillrckligt sm. Vi kan precisera vr definition p fljande stt.
Funktionen f r kontinuerlig om frndringarna i f (x) kan gras godtyckligt
sm fr alla frndringar av x som r tillrckligt sm.
Vi anger allts frst en grad av litenhet i frndringen av f (x), och om funktionen
r kontinuerlig skall vi drefter kunna bestmma en grad av litenhet i frndringen
av x s att alla sdana sm frndringar i x stadkommer en frndring av f (x)
som r mindre n den frn brjan angivna. Nu brjar det bli komplicerat. Fr att
f bttre verblick frsker vi formulera vr definition genom att mer konsekvent
anvnda oss av formelsprk. Frndringen av f (x) r godtyckligt liten om den
kan gras mindre n varje positivt tal hur litet detta n r. Vi kan bestmma
oss fr en viss grad av litenhet genom att ange ett tal som vi kallar . D skall
vi kunna ange en grad av litenhet av frndringen av x s att om x varierar
mindre n s r frndringen av f (x) mindre n . Vi kan skriva definitionen
p fljande stt
Funktionen f sges vara kontinuerlig om det till varje tal > 0 finns ett tal
> 0 sdant att |f (x + h) f (x)| < fr alla h sdana att |h| < .
Definitionen har nu blivit betydligt mer komplicerad. I sjlva verket har matem-
atikstudenter vid universitet och hgskolor brottats med den i decennier. Men det
luddiga begreppet liten har preciserats, liksom hur frndringarna av x och f (x)
skall relateras till varandra. Med denna definition str vi bttre rustade nr frgan
om en funktion r kontinuerlig eller ej stlls p sin spets.
Det finns egentligen ytterligare en otydlighet i definitionen. Funktionen r
kontinuerlig om ovanstende gller fr varje x i definitionsomrdet. Talet beror
naturligtvis p valet av , men det beror ocks p x. Definitionen har sitt urspung
i ett arbete av Augustin Cauchy (1789 1857) frn 1823. Liknande definitioner
kan formuleras fr olika former av konvergens. Enligt vissa tolkningar av Cauchys
arbeten frbisg Cauchy beroendet av x och ndde drmed fram till felaktiga
satser. Senare studier visar att dessa tolkningar r tvivelaktiga. Fr att bringa
strre klarhet infrdes senare under 1800-talet begreppen likformig kontinuitet
och likformig konvergens som vi inte gr in p hr. Cauchy hade kanske p ett
intuitivt stt klart fr sig denna likformighet, dock utan att uttrycka sig s klart
att vi nstan tv sekel senare kan vara skra p vad han menade.
Precision och generalisering
Det matematiska sprket mste ha stor precision och definitionerna br utvecklas
i takt med att kraven p precision kar. Ofta blir de mer och mer komplicerade.
Ett ord som verkar sjlvklart mste tvingas in i en sprklig tvngstrja fr att man
skall undvika missuppfattningar. I en terminologibok som denna r man ibland
hnvisad till att anvnda mindre precisa definitioner fr att framstllningen skall
bli begriplig ven fr den som inte r specialist, men i takt med att studierna
frdjupas mste precisionen ka.
Kapitel 15. Tvnget att precisera och friheten att generalisera 295
Att mta avstnd

Ett matematiskt begrepp kan ge upphov till nya, mer allmnna begrepp. I stllet
fr att tvnget p precision i viss mn inskrnker betydelsen s kan ett begrepp som
frn brjan haft en relativt konkret betydelse generaliseras. Jag vill exemplifiera
detta genom att studera begreppet avstnd. Enligt terminologiboken r avstndet
mellan tv punkter lngden av strckan mellan de bda punkterna. Om de bda
punkterna har koordinaterna (x1 , x2 ) och (y1 , y2 ) i ett rtvinkligt koordinatsystem,
s kan man med hjlp av Pytharoras sats visa att avstndet mellan dem r
p
(x1 y1 )2 + (x2 y2 )2
och om de har koordinaterna (x1 , x2 , x3 ) och (y1 , y2 , y3 ) i ett rtvinkligt koordin-

atsystem i rummet, s r avstndet
p
(x1 y1 )2 + (x2 y2 )2 + (x3 y3 )2 .
I mnga sammanhang behver man flera tal fr att karakterisera en freteelse.

Om vi t. ex. med jmna mellanrum mter en kropps temperatur i tio givna punkter,
s ger varje mtning upphov till en tiotupel (x1 , x2 , . . . , x10 ). Avstndet mellan
tv olika mtresultat (x1 , x2 , . . . , x10 ) och (y1 , y2 , . . . , y10 ) kan d lmpligen sttas
lika med
p
(x1 y1 )2 + (x2 y2 )2 + + (x10 y10 )2 .
Vi har p detta stt generaliserat vrt avstndsbegrepp till mngden av alla tio-
tupler och har d inspirerats av den formel som vi visat fr avstndet mellan
tv punkter i planet och i rummet. Avstndet r ett mtt p skillnaden mellan
de bda observationsserierna. Naturligtvis kan vi gra motsvarande definition av
avstndet mellan tv n-tupler dr n r ett godtyckligt positivt heltal.
Det finns i mnga sammanhang behov av att mta avstndet mellan olika
element. Hur skall man mta avstndet mellan tv funktioner? Hur skall man
mta avstndet mellan tv genuppsttningar? Kan man ange skillnaden mellan
olika mnster med ett lmpligt avstndsbegrepp? Vi skall inte lmna svar p dessa
frgor, men de kan stmma till eftertanke.
Oavsett vilken mngd vi studerar och vilket avstndsmtt vi anvnder, vill vi
att mttet skall ha vissa egenskaper. Avstndet mellan tv olika element a och
b skall alltid vara ett positivt tal, och det skall vara lika med avstndet mellan b
och a. Vidare skall avstndet frn ett element till sig sjlv alltid vara lika med 0.
Vi vill ocks att triangelolikheten skall vara uppfylld, d.v.s. avstndet frn a till
b skall alltid vara mindre n eller lika med summan av avstnden frn a till c och
frn c till b. Det innebr att den raka vgen frn a till b aldrig r lngre n om vi
gr via ett annat element c. Om vi betecknar avstndet frn a till b med d(a, b),
kan vi skriva de nmnda villkoren p fljande stt:
1. d(a, b) > 0 om a 6= b och d(a, a) = 0 fr alla a och b;
2. d(a, b) = d(b, a) fr alla a och b;
3. d(a, b) 6 d(a, c) + d(c, b) fr alla a, b och c.

Vi generaliserar begreppet avstnd och kommer verens om att en funktion d med

egenskaperna 13 r ett avstnd. Det innebr att avstnd mellan element kan
definieras p godtyckliga mngder. Det enda vi krver r att de tre egenskaperna
skall vara uppfyllda. Vrt vanliga avstndsbegrepp uppfyller de tre villkoren och
r allts ett avstnd ven i den nya, generellare meningen.
Med detta generella avstndsbegrepp kan vi inte bara infra avstnd p prakt-
iskt taget vilka mngder som helst. Vi kan ocks infra olika avstnd p samma
mngd. Det vanliga avstndet mellan tv punkter i ett plan r som vi tidigare
sagt lngden av strckan mellan punkterna. Men vi kan ocks infra ett annat
avstndsbegrepp. Om tv punkter p och q har koordinaterna (x1 , x2 ) respektive
(y1 , y2 ) i ett rtvinkligt koordinatsystem s visar det sig att definitionen
d(p, q) = |x1 y1 | + |x2 y2 |
uppfyller de tre egenskaperna ovan. Allts r d(p, q) ett avstnd. Detta avstnd
blir naturligt i en vrld dr man bara har tv frdriktningar att vlja p, nmligen
parallellt med en av koordinataxlarna. De som bor p Manhattan i New York,
dr gatuntet r rektangulrt, bor i en sdan vrld.
Matematikens tv sidor
Matematiken har tv sidor. Den stller strnga krav p logik och precision, men
samtidigt tillter den konstruktioner av nya abstrakta vrldar, som frn brjan kan
synas eteriska, men som ofta visar sig anvndbara. Nr de abstrakta vrldarna
skapas, spelar intuitionen en stor roll och inspirationen hmtas frn en mer konkret
vrld dr vissa sammanhang kan verka sjlvklara. I den abstrakta vrlden skapas
en teori som kan tillmpas p freteelser som till synes r helt olika. Det r d
ndvndigt att samband och pstenden grundas p logiska resonemang utifrn
de formella definitioner som gjorts. Nr grnserna vidgas blir det ndvndigt
att strikt hlla sig inom den ram som anges av definitionerna. Utan fantasi blir
matematiken trkig och onjutbar, men utan logisk stringens blir den endast ls
spekulation.
Kapitel 16. Alfabetisk termlista 297
16. Alfabetisk termlista andel 62

andraderivata 162
andragradsekvation 93
Skrivsttet
andragradsfunktion 140
area 69
andragradskurva 213
betyder att area r en huvudterm och att term-
andragradsyta 227
posten med dess definition och eventuella kom-
andra ordningen (om differentialekvation) under
mentarer m.m. terfinns p sidan 69.
differentialekvation 164
Skrivsttet antagande 128
abskissa se x-koordinat 240 antal 11
betyder att termen abskissa r upptagen som antiderivata se primitiv funktion 171
synonym till x-koordinat och att bda terfinns antilogaritm under logaritm 65
p sidan 240. antinomi se paradox 132
Skrivsttet antipod 241
addend under addition 25 antipodisk under antipod 241
betyder att termen addend r omnmnd i term- antisymmetrisk relation 57
posten addition, som brjar p sidan 25. applikata se z-koordinat 240
approximativt vrde se nrmevrde 86
1 arabiska siffror 39
10-logaritm se tiologaritm 68 arcusfunktion 250
area 69
a areadiagram 272
abelsk under grupp 88
areaenhet 76
abskissa se x-koordinat 240
absolutbelopp 38 areal under area 69
absolut fel se fel 86 areasatsen 198
absolut geometri 174 areaskala 241
absolut konvergent under konvergent serie 114 Argands diagram se komplexa talplanet 46
absolutskala under mtskala 282 argument1 (fr en avbildning) 135
acceleration 69 argument2 (fr ett komplext tal) 192
ackumulerat stapeldiagram 272 aritmetik 12
addend under addition 25 aritmetikens fundamentalsats 36
addera 24 aritmetisk serie 108
addition 25 aritmetisk talfljd 109
additionsformel 135 aritmetiskt medelvrde 39
additionslagen fr sannolikheter 265 arkimedisk kropp1 221
additionsmetoden 93 arkimedisk spiral under spiral 161
additionstecken under plustecken 25 associativ under associativa lagen 87
additiv invers under invers1 89 associativa lagen 87
affin avbildning 135 asteroid under Lamkurva 158
affin geometri 174 asymptot 154
affin transformation 240 avbildning 12
affint ekvivalenta 240 avgrbar 116
alef-noll 100 Avogadros tal under mol 80
algebra1 11 avrunda 36
algebra2 87 avrunda nedt under avrunda 36
algebraisk ekvation se polynomekvation 97 avrunda uppt under avrunda 36
algebraisk operation 92 avrundningsfel 36
algebraiskt tal 38 avrundningssiffra under avrunda 36
algebraiskt uttryck 87 avstnd frn en punkt till en mngd 174
algebrans fundamentalsats 87 avstnd mellan parallella linjer 175
algoritm 128 avstnd mellan parallella plan 175
allkvantifikatorn under kvantifikator 119 avstnd mellan tv punkter 175
allmn form under rta linjens ekvation 98 avstndsformeln 175
allmnt brk under brk 40 avtagande funktion 141
alternatvinklar 192 axel1 (symmetri-) 241
ampere 75 axel2 under ellips 215
amplitud 140 axel3 under ellipsoid 228
analytisk funktion 140 axiom 123
analytisk geometri 174 axiomatisk 124
298 Kapitel 16. Alfabetisk termlista
b brnnpunkt under ellips 215

bas1 (i en triangel) 198 bunden variabel 116
bas2 (i en potens) 63 byte 76
bas3 (i ett positionssystem) 40 bge 175
bas4 (i ett vektorrum) 255 bglngd 69
baskant i prisma 221 bgvinkel se randvinkel 194
bastal 275 bgvinkelsatsen se randvinkelsatsen 194
basvektor 255 bgvis sammanhngande mngd under samman-
basvinkel 198 hngande mngd 187
basyta 221 c
basr 275 candela 76
bearbetningsfel 280 cartesisk produkt se kartesisk produkt 102
begrnsad funktion 141 catenaria se kedjelinje 158
begrnsat intervall under begrnsad mngd 57 centi- under prefix 83
begrnsningsyta 227 centrala grnsvrdessatsen 266
begynnelsevrde 162 centralmtt se lgesmtt 278
Bernsteinpolynom 141 centralprojektion 241
beroende hndelser 264 centralvrde se lgesmtt 278
beroende variabel 135 centrum under centralprojektion 241
beskrivande definition under definition 124
centrum se medelpunkt 219
bestmd integral se integral 169
cirkel 214
betingad sannolikhet 266
cirkelbge 214
betingat konvergent under konvergent serie 114
cirkeldiagram 272
bevis 129
cirkelns kvadratur 132
bevisa under bevis 129
cirkelns omkrets 214
Bzierkurva under Bernsteinpolynom 141
cirkelomrde se cirkelskiva 214
bias 280
cirkelring 214
biased under bias 280
cirkelsegment 214
bektion 136
cirkelsektor 214
bektiv avbildning se bektion 136
cirkelskiva 214
bild 13
cirkulr cylinder 227
bildmngd 13
cirkulr helix 227
biliner 87
cirkulr kon 227
biljon 40
codomn under relation 19
billion se biljon 40
cosecans 250
binom 87
cosinus 250
binomialfrdelning 266
cosinussatsen 199
binomialkoefficient 106
cotangens 251
binomialsatsen 106
cykloid 155
binomialserie 109
cyklometrisk funktion se arcusfunktion 250
binra talsystemet 40
cylinder1 227
bisektris 198
cylinder2 227
bisektrissatsen 198
cylindrisk yta 228
bit1 76
cylindriska koordinater 235
bit2 76
boolesk algebra 100 d
bortfall 280 deci- under prefix 83
bortfallsfel 280 deciljon under tiopotens 68
boxplot se lddiagram 273 decillion under tiopotens 68
bredd i en rektangel 206 decimal 41
briggsk logaritm se tiologaritm 68 decimalbrk under brk 40
bruten linje se polygon 210 decimaldel under brkdel1 41
brutet tal 40 decimalform under brk 40
bryta ut 22 decimalkomma under decimaltecken 41
brk 40 decimalsystemet 41
brkdel1 41 decimaltecken 41
brkdel2 se stambrk 54 decimalutveckling 42
brkform under brk 40 deducera under hrleda 130
brkstreck 30 deduktion under hrleda 130
deduktiv metod 129 divisionsalgoritm 31

definiendum under definition 124 divisionstecken 32
definiens under definition 124 divisor under division 31
definition 124 dodekaeder 221
definitionsmngd 13 domn under relation 19
definitionsomrde se definitionsmngd 13 dubbelbrk 42
deka- under prefix 83 dubbelrot 94
delare 30 duvslagsprincipen se ldprincipen 107
delbar med under delare 30 dyadiska systemet se binra talsystemet 40
delmngd 100
delningsdivision under storhet 73
e
e 113
de Moivres formel 48
effekt 70
De Morgans lagar 101
egenrum under egenvektor 260
densitet 69
egentligt brk under brk 40
derivata 162
egenvektor 260
derivationsoperatorn under derivata 162
egenvrde 261
deriverbar 163
egyptisk triangel 199
deriveringsoperatorn under derivata 162
deskriptiv definition under definition 124 ekvation 94
de stora talens lag 264 ekvationssystem 95
determinant 260 ekvipotenta 101
diagonal 206 ekvivalens1 117
diagram 272 ekvivalens2 117
diameter 215 ekvivalenspil 117
differens1 26 ekvivalensrelation 117
differens2 (av mngder) 101 ekvivalenta ekvationer 95
differenskvot 142 ekvivalenta utsagor under ekvivalens1 117
differentialekvation 164 elektrisk strm 70
differentialekvation av andra ordningen under element 101
differentialekvation 164 Elementa under euklidisk geometri 177
differentialekvation av frsta ordningen under elementarhndelse 264
differentialekvation 164 element i en fljd 109
differentialgeometri 175 elementr funktion 142
dimension1 13 elimination under eliminera 95
dimension2 70 eliminera 95
dimensionsanalys 70 ellips 215
dimensionsls under dimension2 70 ellipsoid 228
diofantisk ekvation 94 elliptisk geometri under icke-euklidisk geometri
Diracmttet 142 179
direkt bevis 129 elliptisk paraboloid under paraboloid 231
direktris under cylindrisk yta 228 e-logaritm se naturlig logaritm 66
direktris under konisk yta 230 empirisk 129
Dirichlets ldprincip se ldprincipen 107 energi 70
disjunkta 101 enhet 77
disjunkta hndelser 264 enhetsbyte 77
disjunktion1 116 enhetscirkeln 216
disjunktion2 117 enhetskvadrat 206
disjunktionstecken 117 enhetsmatris 261
diskontinuerlig avbildning 136 enhetsrot 95
diskret1 176 enhetssfren 228
diskret2 sannolikhetsfrdelning 269 enhetsstrcka 176
diskriminant 94 enhetssystem 77
distributiv under distributiva lagen 88 enhetsvektor 255
distributiva lagen 88 enkel kurva 155
divergent serie 113 enkelt nollstlle se multiplicitet 97
divergent talfljd 113 enkelt slumpmssigt urval se obundet slump-
dividend under division 31 mssigt urval 283
dividera 31 enklaste brkform under frkorta brk 42
division 31 entitet 117
entydig faktoruppdelning under aritmetikens formel 14

fundamentalsats 36 fotpunkt under normal 182
envelopp 155 Fourieranalys 251
epicykloid 156 Fouriertransform under Fourieranalys 251
epigraf 142 Fouriertransformationen under Fourieranalys
estimat se skattning 285 251
Euklides algoritm 33 fraktal 177
Euklides Elementa under euklidisk geometri fraktil se kvantil 277
177 frekvens1 71
Euklides Grunderna under euklidisk geometri frekvens2 275
177 frekvensfrdelning 275
Euklides parallellpostulat 176 frekvenstabell 273
Euklides Stoikhea under euklidisk geometri 177 fri variabel 118
euklidisk geometri 177 fullkomligt tal se perfekt tal 50
euklidisk lngd under lngd hos en vektor 256 fullstndig fyrhrning 207
euklidisk norm under norm p ett vektorrum 257 fullstndig fyrsiding 207
euklidiskt ekvivalenta under kongruenta 243 funktion 14
euklidiskt rum 177 funktional 144
Eulers linje 199 funktionalekvation 96
Eulers polyederformel 223 funktionskurva 157
Eulers stegmetod 164 funktionsserie 144
euthea under rt linje 186 funktionsteori under komplex analys 146
evoluta 156 funktionsvrde 144
evolvent 157 fyrhrning 207
exakt vrde 37 fyrsiding se fyrhrning 207
excentricitet 216 fljd 110
exempel 122 fljdsats se korollarium 127
existenskvantifikatorn under kvantifikator 119 frdelningsfunktion 266
existenssats 125 freningsmngd se union 104
explicit definition 126 frenkla 22
exponent 63 frhllande 57
exponentialfunktionen 143 frkorta brk 42
exponentialfrdelning 266 frlnga brk 42
exponentiellt avtagande 143 frminskning 242
exponentiellt vxande 143 frmodan 126
extrapolation 144 frsats under implikation1 118
extrapolering se extrapolation 144 frstaderivata se derivata 162
extrempunkt 144 frstagradsekvation 96
extremvrde under extrempunkt 144 frsta kvadranten under kvadrant 237
frsta kvartilen 277
f frsta ordningen (om differentialekvation) under
faktiskt sann se sann1 120
differentialekvation 164
faktor 27
frstoring 242
faktorisera 27
frsk 264
faktorsatsen 88
frvntat vrde se vntevrde 271
faktortrd 27
frndringsfaktor 276
fakultet 106
frndringskvot se differenskvot 142
falsk 117
falsk rot 95 g
faltning 109 gaussiska talplanet se komplexa talplanet 46
faltningsprodukt 109 gemensam delare 33
familj se mngd 17 gemensam faktor 28
fart 71 gemensam faktor i polynom 88
fel 86 gemensam multipel 28
felgrns 86 gemensam multipel av polynom 88
felmarginal 280 gemensam nmnare 42
femhrning 206 generalisering 126
Fibonaccis talfljd 110 generatris under cylinder1 227
flyttalsoperation under tal i flyttalsform 55 generatris under konisk yta 230
fokus under ellips 215 geodetisk linje 157
geometri 15 homogen differentialekvation 164

geometrisk serie 110 homogen ekvation 96
geometrisk talfljd 110 homogent ekvationssystem 96
geometriskt medelvrde 43 homomorfism 136
geometriskt objekt 15 homoteti se strckning 248
giga- under prefix 83 hornvinkel 193
glatt 164 hundrakamrater 25
glidande medelvrde 43 huvudbrkstreck under dubbelbrk 42
gnomisk under centralprojektion 241 huvuddiagonal under matris 261
golvfunktionen under heltalsdel 44 hyperbel 216
gon 77 hyperbolisk cylinder 228
googol 44 hyperbolisk geometri under icke-euklidisk geo-
googolplex 44 metri 179
grad1 (vinkelmtt) 77 hyperbolisk paraboloid under paraboloid 231
grad2 (fr polynom) 88 hyperboloid 228
grad Celsius 77 hypocykloid 158
grad Fahrenheit under grad Celsius 77 hypograf 145
grad Reamur under grad Celsius 77 hypotenusa 200
gradskiva 193 hypotes1 se antagande 128
graf 136 hypotes2 se frmodan 126
grafisk metod 96 hypotesprvning 281
grundenhet 78 hypotestest se hypotesprvning 281
grundtal se naturligt tal 49 hndelse 264
grupp 88 hrleda 130
grnsvrde 113 hrledd enhet 78
gyllene snittet 178 hrledning under hrleda 130
gynnsamt utfall 264 hgerderivata 165
gngertecken se multiplikationstecken 29 hgerinvers under invers1 89
gngra under multiplicera 28 hgerledet se hgra ledet 96
gllande siffra se signifikant siffra 54 hgeromgivning 58
hgersystem 238
h hgerndpunkt 58
halvaxlarnas lngder under ellips 215 hgra ledet 96
halvaxlarnas lngder under ellipsoid 228 hjd i en cylinder 228
halvaxlarnas lngder under hyperbel 216 hjd i en kon 229
halvplan 179 hjd i en mnghrning 207
halvppet intervall 57 hjd i en polyeder 221
harmonisk analys se Fourieranalys 251 hjd i en triangel 200
harmonisk funktion 144 hrn1 (i en triangel) 200
harmonisk serie 111 hrn2 (i en mnghrning) 208
harmonisk talfljd 111 hrn3 (i en polyeder) 222
harmoniskt medelvrde 44
hastighet 71 i
Heavisidefunktionen 145 icke-euklidisk geometri 179
hekto- under prefix 83 icke-reell 45
helix 228 icke-strikt olikhet under olikhetstecken 60
heltal 44 icke-trivial linerkombination under linerkom-
heltalsdel 44 bination 256
heltalsmultipel se multipel 28 identisk avbildning 137
helt tal se heltal 44 identitet under ekvation 94
heuristik 129 ikosaeder 222
heuristisk 129 imaginr se icke-reell 45
hexaeder 221 imaginra axeln 236
histogram 273 imaginr del se imaginrdel 45
hjlpsats se korollarium 127 imaginrdel 45
HL under hgra ledet 96 imaginr enhet 45
holomorf funktion 145 implicera under implikation1 118
homeomorfa under homeomorfism 136 implicit definition 126
homeomorfi under homeomorfism 136 implicit derivering 165
homeomorfism 136 implikation1 118
implikation2 118 k
implikationspil 118 kalkyl 118
index 111 kant 222
indexserie 276 karakteristika 63
indextal 276 karakteristisk ekvation 165
indexvrde se indextal 276 kardinalitet under ekvipotenta 101
indicera 111 kardinaltal se antal 11
indirekt bevis 130 kartesisk produkt 102
indoarabiska talsystemet 45 kartesiskt koordinatsystem 236
induktion 130 kategorisk variabel under variabel 21
induktionsbas under induktion 130 katet 201
induktionssteg under induktion 130 kausalsamband se orsakssamband 283
inferens 281 kedjekurva se kedjelinje 158
infimum 58 kedjelinje 158
inflexionspunkt 180 kedjeregeln 165
information 71 kelvin 79
inhomogen differentialekvation under homogen k-form under rta linjens ekvation 98
differentialekvation 164 Khayyams triangel under Pascals triangel 107
injektion 137 kilo- under prefix 83
injektiv avbildning se injektion 137 kilogram 79
inklusion 101 klass se mngd 17
innehllsdivision under storhet 73 klassbredd under klassindelning 281
inre alternatvinklar under alternatvinklar 192 klassgrns under klassindelning 281
inre produkt 255 klassindelning 281
inre punkt 181 klassmitt under klassindelning 281
inskriven cirkel 217 klot 229
inskriven mnghrning 208 klotyta se sfr 233
insttning under stta in 92 koefficient 89
integral 169 kolonn under matris 261
integration 170 kombination 106
intercept 158 kombinatorik 106
interceptform under intercept 158 kommutativ under kommutativa lagen 89
interpolation 145 kommutativa lagen 89
interpolering se interpolation 145 komplement 102
intervall 58 komplementhndelse 265
intervallskala under mtskala 282 komplementvinkel 193
intervallskattning 37 komplex analys 146
invariant1 242 komplexa talplanet 46
invariant2 242 komplext konjugat 47
invers1 89 komplext tal 47
invers2 se omvnd relation 102 komponent 255
invers avbildning 137 kon1 229
invers bild se urbild 20 kon2 229
inversion 242 koncentriska 217
konfidensgrad 276
invers matris 261
konfidensintervall 281
inverterat tal 46
konfokala 218
irrationellt tal 46
konform 242
irreflexiv under reflexiv relation 103
kongruens 243
isomorfa under isomorfism 137
kongruensavbildning 243
isomorfi under isomorfism 137
kongruenstransformation se kongruensavbild-
isomorfism 137
ning 243
iterera 130
kongruenta 243
j konisk helix 229
joule 78 konisk yta 230
jmfrelsefaktor 276 konjugat se komplext konjugat 47;
jmn funktion 145 se ven under konjugatregeln 92
jmnt delbar med under delare 30 konjugataxel under hyperbel 216
jmnt tal 46 konjugatregeln 92
konjugerat komplext tal se komplext konjugat kvadratur under integration 170

47 kvadrera 65
konjunktion1 118 kvadrerbar under mtbar 170
konjunktion2 119 kvadreringsreglerna 93
konjunktionstecken 119 kvadriljon under tiopotens 68
konkav funktion 146 kvadrillion under tiopotens 68
konsekutiva jmna tal under konsekutiva tal 59 kvantifikator 119
konsekutiva tal 59 kvantil 277
konsekutiva udda tal under konsekutiva tal 59 kvantitet se storhet 73
konstant1 15 kvantor se kvantifikator 119
konstant2 15 kvartil 277
konstant avbildning 138 kvartilavstnd 277
konstruktivt bevis 131 kvintiljon under tiopotens 68
konsumentprisindex 276 kvintillion under tiopotens 68
kontaktvinkel se hornvinkel 193 kvot1 33
kontinuerlig avbildning 138 kvot2 33
kontinuerlig sannolikhetsfrdelning 269 kvotregeln 165
kontraposition under indirekt bevis 130 kvotskala under mtskala 282
konvergent serie 114 kgelsnitt se andragradskurva 213
konvergent talfljd 114 l
konvex funktion 146 Lamkurva 158
konvex mngd 230 Laplaceekvationen 165
koordinat 236 Lebesgueintegralen under integral 169
koordinataxel 236 led 96
koordinatplan 237 Leibniz regel se produktregeln 167
koordinatsystem 237 lemma 127
korda 181 lemniskata 182
kordasatsen 218 lexikalisk definition under definition 124
korollarium 127 liggande stolen 34
korrelationskoefficient1 267 likabelgna vinklar 193
korrelationskoefficient2 276 lika tecken under tecken 24
korsande linjer 230 likbent triangel 201
korstabell 273 likelihood 281
kort division 33 likformiga 243
kovarians 267 likformighet 244
kraft 71 likformighetsavbildning 244
Kroneckerdelta 111 likformig sannolikhetsfrdelning 267
kropp1 (geometrisk) 15 likhet 16
kropp2 (algebraisk) 90 likhetstecken 16
krkning 181 liknmniga brk 47
kub1 (geometrisk) 222 liksidig triangel 202
kub2 (algebraisk) 64 lillaxel 219
kubens frdubbling 132 limes se grnsvrde 113
kubik se kub2 64 limes inferior 114
kubikmeter 79 limes superior 115
kubikrot 64 linearitet under liner1 avbildning 138
kumulativ frekvens 277 liner algebra 90
kumulerad frekvens se kumulativ frekvens 277 liner1 avbildning 138
kurva 15 liner2 avbildning se affin avbildning 135
kurvanpassning 158 liner differentialekvation 166
kvadrant 237 liner2 ekvation se frstagradsekvation 96
kvadrat1 (geometrisk) 208 liner2 interpolation 146
kvadrat2 (algebraisk) 64 linerkombination 256
kvadratisk matris under matris 261 liner regression 277
kvadratkomplettering 92 linert beroende 256
kvadratmeter 79 linert2 ekvationssystem 97
kvadratomrde 208 linert oberoende under linert beroende 256
kvadratrot 64 linert rum se vektorrum 259
kvadrattal 65 linjal 182
linje se kurva 15 medfra under implikation1 118

linjeknippe 182 median1 (i en triangel) 202
listform under mngd 17 median2 (i statistiken) 278
ljusstyrka 71 mega- under prefix 83
ljusr 79 mellanled 22
logaritm 65 meromorf funktion 149
logaritmfunktionen med basen b 65 Mersenneprimtal 47
logaritmisk spiral 159 Mersennetal 47
logik 119 meter 80
logisk fljd 119 metod 133
logisk operation 119 MGM under gemensam multipel 28
logiskt sann se sann2 120 MGN under gemensam nmnare 42
logistiska tillvxtekvationen 166 mikro- under prefix 83
lokal maximipunkt 146 miljard 47
lokal minimipunkt 147 miljon 48
lokalt maximum 147 milli- under prefix 83
lokalt minimum 148 milliard se miljard 47
lddiagram 273 million se miljon 48
ldprincipen 107 mindre n under olikhetstecken 60
lng division 34 mindre n eller lika med under olikhetstecken 60
lgesmtt 278 minimipunkt 149
lngd 72 minimum 149
lngdenhet 79 minimum av tv tal 59
lngd hos en vektor 256 minnessiffra 22
lngd i en rektangel 208 minorant 59
lngdskala se skala1 246 minorera under minorant 59
lsning 97 minsta gemensam multipel under gemensam
m multipel 28
Maclaurinserie 166 minsta gemensam nmnare under gemensam
Maclaurins formel 166 nmnare 42
magisk kvadrat 107 minsta-kvadrat-metoden 282
majorant 59 minuend under subtraktion 27
majorera under majorant 59 minustecken 26
mantelyta 230 mittpunktsnormal 182
mantissa 66 MK-metoden under minsta-kvadrat-metoden
massa 72 282
massenhet 80 ML-skattning under maximum-likelihood-
matematik 16 skattning 281
matematisk analys 17 modulo 22
matematisk frvntan se vntevrde 271 de Moivres formel 48
matematisk induktion se induktion 130 mol 80
matematisk logik se logik 119 momentanhastighet 72
matematisk modell 122 monom 90
matris 261 monoton 150
matrisaddition 262 Monte-Carlo-metod 267
matrismultiplikation 262 De Morgans lagar 101
matrisprodukt 262 motexempel 123
matrissumma 262 motsatta strlar 231
maximipunkt 148 motsatt tal 48
maximum 148 motsatt vektor 256
maximum av tv tal 59 motstende hrn i en triangel 202
maximum-likelihood-skattning 281 motstende sida i en triangel 202
medelfel 278 motstende vinkel i en triangel 202
medelpunkt 219 motsgelse 120
medelpunktsvinkel 193 motsgelsebevis 131
medelvrde under aritmetiskt medelvrde 39; multipel 28
se ven geometriskt medelvrde 43 och multipelenhet 80
harmoniskt medelvrde 44 multipelprefix 81
medelvrdessatsen 166 multipelrot 97
multiplicera 28 numerisk serie 111

multiplicera in 28 numeriskt uttryck 37
multiplicitet 97 numerisk variabel under variabel 21
multiplikand under multiplikation 29 nygrad se gon 77
multiplikation 29 nmnare 49
multiplikation av matris med skalr 262 nrmevrde 86
multiplikation med skalr 256 ndvndigt villkor under villkor 128
multiplikationsprincipen 107
multiplikationstecken 29
o
obegrnsad mngd 60
multiplikativ invers under invers1 89
obegrnsat intervall under obegrnsad mngd 60
multiplikator under multiplikation 29
obekant 91
mnghrning 208
oberoende hndelser 265
mnghrningsomrde 209
oberoende variabel 138
mttenhet se enhet 77
obestmd integral 170
mngd 17
observation 283
mngdalgebra 102
obundet slumpmssigt urval 283
mngddiagram se Venndiagram 104
Ockhams rakkniv 123
mngddifferens se differens2 101
odds 268
mngdlra 102
oegentligt brk under brk 40
mngdteori se mngdlra 102
ofrenliga hndelser se disjunkta hndelser 264
mtbar 170
okorrelerade variabler 283
mtetal 72
oktaeder 222
mtfel 86
oktant 237
mtskala 282
oktiljon under tiopotens 68
mtvrde under storhetsvrde 74
oktillion under tiopotens 68
n olika tecken under tecken 24
nano- under prefix 83 olikhet 60
naturlig logaritm 66 olikhetstecken 60
naturligt tal 49 olsligt problem 133
nedre kvartil under kvartil 277 olst problem 133
nedt begrnsad under begrnsad mngd 57 omgivning 183
negation1 120 omkrets 183
negation2 120 omkrets hos mnghrning 209
negativ axel 237 omrde under ppen mngd 191
negativt orienterad under orientering 237 omskriven cirkel 219
negativt tal 49 omskriven mnghrning till en cirkel 209
negativ vridningsrikting under vridning 245 omvndning 127
nepersk logaritm se naturlig logaritm 66 omvnd proportionalitet 97
neutralt element 90 omvnd relation 102
newton 83 oordnat par 112
NewtonRaphsons iterationsmetod 167 operation se avbildning 12
noggrannhet 86 operator se avbildning 12
nollhypotes 282 ordinalskala under mtskala 282
nollstlle 150 ordinaltal se ordningstal 60
nollvektorn 256 ordinata se y-koordinat 240
nominalskala under mtskala 282 ordnat par 112
noniljon under tiopotens 68 ordningsskala se mtskala 282
nonillion under tiopotens 68 ordningstal 60
normal 182 orientering 237
normalfrdelning 268 origo 238
normal mot under rt vinkel 195 orsakssamband 283
normalvektor 257 ortogonal mot under rt vinkel 195
normerad vektor under enhetsvektor 255 ortogonal projektion 244
normerande definition under definition 124 ortonormerad bas 257
normering 257 ortonormerat koordinatsystem 238
norm p ett vektorrum 257 oskulerande cirkel 183
numerisk analys 18 ostensiv definition under definition 124
numerisk derivering 167 OSU under obundet slumpmssigt urval 283
numerisk integration 170 oskerhetsintervall se konfidensintervall 281
oskerhetsmarginal se felmarginal 280 plustecken 25

oskerhetstal se felmarginal 280 Poissonfrdelning 268
ondlighet 37 pol 238
ondlighetstecken 38 polyeder 223
ondlig mngd 102 polygon 210
p polynom 91
50 polynomekvation 97
palindromtal 50 polynomfunktion 150
parabel 219 polr form under komplext tal 47
parabolisk cylinder 231 polrt koordinatsystem 238
paraboloid 231 population 283
paradigm 131 positionssystem 50
paradigmskifte 131 positiv axel 239
paradox 132 positivt orienterad under orientering 237
parallella plan 231 positivt tal 51
parallella rta linjer 184 positiv vridningsrikting under vridning 245
parallellaxiom 184 poststratifiering 284
parallellepiped 222 postulat se axiom 123
parallellfrskjutning se translation 248 potens 66
parallellogram 209 potensekvation 98
parallellogramomrde 210 potensform under potens 66
parallellprojektion 244 potensfunktion 151
parallelltransversal 204 potenslag 23
parallelltrapets 210 potensserie 151
parallelltrapetsomrde 210 ppm 62
parameter 18 predikatkalkyl 120
parameterform 15; 99 prediktion 284
parentestecken 18 prefix 83
parsek 83 preskriptiv definition under definition 124
partiell derivata 167 primfaktor se primtalsfaktor 29
partiell integration 170 primitiv funktion 171
parts per million under ppm 62 prima tal se primtal 51
Pascals triangel 107 primtal 51
passare 185 primtalsfaktor 29
pentagon se femhrning 206 prioriteringsregel 23
percentil 278 prisma 223
perfekt tal 50 problem 133
periferi under rand 186 procent 62
periferivinkel se randvinkel 194 procentenhet 62
periferivinkelsatsen se randvinkelsatsen 194 procentform under procent 62
perimeter se omkrets 183 procentsats 63
period 150 produkt 29
periodisk decimalutveckling under decimal- produkt av matris och skalr 263
utveckling 42 produktmngd under kartesisk produkt 102
periodisk funktion 150 produktregeln 167
permutation 108 produkttecken 30
pi 50 projektion 244
piko- under prefix 83 projektivt ekvivalenta 245
plan 185 projektivt plan 245
planets ekvation 97 projektiv transformation 245
plan geometri 185 promille 63
planimetri under plan geometri 185 proportion se frhllande 57
plan kurva under kurva 15 proportionalitet 98
plant omrde 185 proportionalitetskonstant under proportionalitet
plan trigonometri under trigonometri 253 98
platonsk kropp se regelbunden polyeder 224 proportionell mot under proportionalitet 98
platsvrde 50 proposition 127
plotdiagram se punktdiagram 274 prva en lsning 98
plussa under addera 24 punkt 185
punktdiagram 274 resultant se summa av tv vektorer 258

punktestimat se punktskattning 284 Reuleauxkurva 160
punktskattning 284 Riemannintegralen under integral 169
pyramid 223 Riemannsfren under stereografisk projektion
Pythagoras sats 202 247
pythagoreisk summa 203 Riemannsumma 172
pstende 120 rifunktion 151
q riktad strcka 257
quadratrixen 160 riktningsflt 257
riktningskoefficient 186
r riktningsvinkeln fr en strle 186
rad under matris 261 ring 91
radian 84 romb 211
radie i en cirkel 220 rombomrde 212
radie i en sfr 231 romerska siffror 52
radie i ett klot 231 rot 67
rak cirkulr kon under kon2 229 rotation 245
rak cylinder under cylinder2 227 rotationsaxel under rotationskropp 232
rakt prisma 223 rotationsaxel under rotationsyta 232
rak vinkel 194 rotationsellipsoid 232
ram se urvalsram 286 rotationshyperboloid 232
ramfrteckning se urvalsram 286 rotationskropp 232
rand 186 rotationsparaboloid 232
randpunkt 186 rotationssymmetri 246
randvinkel 194 rotationsyta 232
randvinkelsatsen 194 rotlag 67
rationell funktion 151 rottecken under kvadratrot 64
rationellt tal 51 rum 19
rationellt uttryck 91 rummet 20
realdel 52 rymd se rum 19
reducera se frenkla 22 rymden se rummet 20
reductio ad absurdum se motsgelsebevis 131 rymddiagonal 225
reella axeln 239 rymdgeometri 186
reellt tal 52 rymdomrde 186
reellvrd funktion 151 rymdvinkel 73
reflexiv relation 103 rymdvinkelenhet 84
regelbunden hexaeder se kub1 222 rknelag 23
regelbunden mnghrning under mnghrning
rkneregel 23
208
rknestt 23
regelbunden polyeder 224
rta linjens ekvation 98
regelbunden pyramid 225
rtblock 226
regressionsanalys 284
rt cylinder under cylinder2 227
reguladetri 38
rt linje 186
rektangel 210
rt linje parallell med ett plan 232
rektangelmetoden 171
rt vinkel 195
rektangelomrde 211
rtvinklig triangel 203
rekursion 112
rtvinkligt koordinatsystem 239
rekursionsformel 112
rrelsemngd 73
rekursiv under rekursion 112
relation 19 s
relativ frekvens 278 sadelpunkt 233
relativ kumulativ frekvens 278 sammanfallande under parallella rta linjer 184
relativt fel 86 sammanhngande mngd 187
relativt prima 52 sammansatt avbildning 139
rent imaginr 52 sammansatt index 278
repeterbarhet 284 sammansatt tal 53
representativ 284 samma tecken under tecken 24
rest 34 sampel se urval 286
restriktion 139 samplingsfel se urvalsfel 279
restsatsen 91 sann1 120
sann2 120 slumpmarginal se felmarginal 280

sanningsvrdestabell 120 slumpmssigt frsk se slumpfrsk 265
sannolikhet 268 slumpmssigt urval under urval 286
sannolikhetsfunktion 269 slumptalstabell 285
sannolikhetsfrdelning 269 slumpvariabel 270
sannolikhetskalkyl se sannolikhetslra 269 sluten mngd 187
sannolikhetslra 269 sluten kurva 161
sannolikhetsurval under urval 286 sluten utsaga 121
satisfiera 99 sluten yta 234
sats 128 slutet intervall 60
satskalkyl 121 slutet klot under klot 229
secans 252 slutledning 121
sekant 187 slutsats under implikation1 118
sektor 233 snett brkstreck under brkstreck 30
sekund 84 snitt 103
selektivt urval 284 solid torus under torus 235
septiljon under tiopotens 68 sort under enhet 77
septillion under tiopotens 68 sortomvandling under enhetsbyte 77
serie 112 spalt under matris 261
serieutveckling 115 specialfall under generalisering 126
sextiljon under tiopotens 68 specifik vikt under densitet 69
sextillion under tiopotens 68 spegling 247
sfr 233 spelteori 20
sfriska koordinater 239 spets 229
sfrisk trigonometri under trigonometri 253 spetsig vinkel 196
SGD under gemensam delare 33 spetsvinklig triangel 203
SGF under gemensam faktor 28 spiral 161
sida1 (i en triangel) 203 spridning 279
sida2 (i en mnghrning) 212 spridningsdiagram se punktdiagram 274
sida3 se sidoyta 226 spridningsmtt 279
sidovinkel 195 sprng 136
sidoyta 226 sprngfunktion 152
SI-enhet 84 stam-blad-diagram 274
siffersumma 23 stambrk 54
siffra 53 standardavvikelse hos en sannolikhets-
signifikant avvikelse 285 frdelning 270
signifikant siffra 54 standardavvikelse hos ett slumpmssigt urval
signum se tecken 24 279
signumfunktionen 23 standardiserad normalfrdelning 268
Simpsons formel 172 stapeldiagram 274
singletonmngd under mngd 17 startvrde se begynnelsevrde 162
sinus 252 stationr punkt 168
sinussatsen 203 statistik 20
skala1 246 statistisk inferens se inferens 281
skala2 246 statistisk slutledning se inferens 281
skalr 257 statistiskt material 285
skalrprodukt se inre produkt 255 statistiskt test se hypotesprvning 281
skalr storhet under skalr 257 steradian 84
skattning 285 stereografisk projektion 247
skeva linjer se korsande linjer 230 stereometri under rymdgeometri 186
skilda tecken under tecken 24 stickprov se urval 286
skillnad se differens1 26 stickprovsvarians se varians hos ett slump-
skilt frn under olikhetstecken 60 mssigt urval 279
skjuvning 246 stipulativ definition under definition 124
skra 103 Stoikhea under euklidisk geometri 177
skrande plan 233 stokastisk variabel se slumpvariabel 270
skrningsmngd se snitt 103 stolpdiagram 275
skrningspunkt under parallella rta linjer 184 storaxel 220
slumpfrsk 265 storcirkel 234
storhet 73 tal i decimalform 54

storhetsvrde 74 tal i flyttalsform 55
storlek hos en vektor se lngd hos en vektor 256 tal i grundpotensform 68
stratifierat urval 285 tal i potensform under potens 66
stratum 285 tal i procentform under procent 62
strikt avtagande 141 tal i tiopotensform 68
strikt olikhet under olikhetstecken 60 talaxel se tallinje 61
strikt vxande 154 talfljd 112
strofoid 161 tallinje 61
strle 188 talpar 113
strcka 188 talsystem 55
strckas frlngning 189 talteori 20
strckning 248 tangens 253
strng olikhet under olikhetstecken 60 tangenssatsen 204
strngt avtagande 141 tangent 189
strngt vxande 154 tangentmetoden se Eulers stegmetod 164
strre n under olikhetstecken 60 tangentplan till en yta 234
strre n eller lika med under olikhetstecken 60 tangera under tangent 189
strsta gemensam delare under gemensam del- tangerande kurvor 190
are 33 tangeringspunkt under tangent 189
strsta gemensam faktor under gemensam faktor Tartaglias triangel under Pascals triangel 107
28 Taylorserie 168
substansmngd 74 Taylors formel 168
substituera se stta in 92 tecken 24
substituering under stta in 92 teckenregel 24
substitutionsmetoden 99 teckenschema 152
subtrahend under subtraktion 27 temperatur 74
subtrahera 26 teorem se sats 128
subtraktion 27 tera- under prefix 83
subtraktionsformel 139 term 26
subtraktionstecken under minustecken 26 terminologisk definition under definition 124
summa 25 terrasspunkt 169
summa av en serie 115 tessellation under tessellera 190
summa av tv vektorer 258 tessellera 190
summand under addition 25 tesserakt 234
summatecken 25 tetraeder 226
summera se addera 24 tid 75
superellips under Lamkurva 158 tidsenhet 85
supplementvinkel 196 tidsserie 285
supremum 61 tillhra 103
surjektion 140 tillrckligt villkor under villkor 128
surjektiv avbildning se surjektion 140 tillvxtfaktor se frndringsfaktor 276
svarsbortfall 285 tillggsenhet 85
symbolisk logik under logik 119 tiokamrater 26
symmetri 248 tiologaritm 68
symmetricentrum 248 tiopotens 68
symmetrilinje 248 tiosystemet se decimalsystemet 41
symmetriplan 248 tomma mngden 103
symmetrisk funktion 152 topologi1 190
symmetrisk relation 103 topologi2 190
systematiskt fel se bias 280 topptriangelsatsen 204
systematiskt urval 286 toppvinkel i en rak cirkulr kon 234
skerhetsintervall se konfidensintervall 281 torus 235
stta in 92 totalunderskning 285
t transcendent 55
tabell 275 transform se bild 13
takfunktionen under heltalsdel 44 transformation se avbildning 12
tal 54 transitiv relation 104
tal i blandad form 54 translat 248
translatera 248 utfall 265

translation 248 utfallsrum 265
transponat 263 utsaga se pstende 120
transponera 263 uttryck 21
transversal 191
transversalaxel under hyperbel 216
v
variabel 21
transversalsatsen 204
variabelbyte 173
trapetsmetoden 172
varians hos en sannolikhetsfrdelning 270
trappan 34
varians hos ett slumpmssigt urval 279
trappfunktion 153
variationsbredd 280
tredjederivata under derivata 162
variationsvidd se variationsbredd 280
tredje kvartilen under kvartil 277
varv 85
tredjerot se kubikrot 64
vektor 258
trehrning se triangel 205
vektorflt 259
triangel 205
vektormultiplikation 259
triangelomrde 205
vektor parallell med en rt linje 259
triangeltal 55
vektor parallell med ett plan 259
trigonometri 253
vektorrum 259
trigonometriska ettan 254
Venndiagram 104
trigonometrisk funktion 254
vertex 191
triljon 56
vertikalvinklar 197
trinom under polynom 91
vetenskaplig revolution se paradigmskifte 131
trippel under fljd 110
vikt1 75
trivial linerkombination under liner-
vikt2 280
kombination 256
viktat aritmetiskt medelvrde 56
trokoid 162
viktat medelvrde se viktat aritmetiskt medel-
trubbig vinkel 197
vrde 56
trubbvinklig triangel 205
viktenhet under massenhet 80
trddiagram 270
villkor 128
tvsystemet se binra talsystemet 40
vinkel 197
tyngd under massa 72
vinkelben under vinkel 197
typ av matris 263
vinkelenhet 85
typvrde 279
vinkelfrekvens 75
trtdiagram se cirkeldiagram 272
vinkel i en mnghrning 212
tckningsfel 285
vinkel i en triangel 205
tljare 56
vinkeln mellan ett plan och en rt linje 235
tthet under densitet 69
vinkeln mellan tv plan 235
tthetsfunktion 270
vinkeln mellan tv rta linjer i planet 198
u vinkeln mellan tv rta linjer i rummet 235
udda funktion 153 vinkeln mellan tv vektorer 260
udda tal 56 vinkelns tredelning 133
unbiased under bias 280 vinkelrt mot under rt vinkel 195
undersumma 173 vinkelspets under vinkel 197
undre begrnsning se minorant 59 vinkelsumma 212
undre grnsvrde se limes inferior 114 vinkeltrogen se konform 242
undre kvartil under kvartil 277 VL under vnstra ledet 99
union 104 volym 75
uppdela i faktorer se faktorisera 27 volymenhet 85
uppdela i primfaktorer 30 volymskala 249
upprknelig mngd 104 vridning se rotation 245
uppt begrnsad under begrnsad mngd 57 vridningsriktning 249
urbild 20 vgrtt brkstreck under brkstreck 30
urval 286 vgningstal se vikt2 280
urvalsaxiomet 104 vlformad teckenstrng under kalkyl 118
urvalsfel 279 vnsterderivata 169
urvalsram 286 vnsterinvers under invers1 89
urvalsunderskning 286 vnsterledet se vnstra ledet 99
utbrytning under bryta ut 22 vnsteromgivning 61
utelmnat tecken 24 vnsterndpunkt 61
Kapitel 17. Ngra beteckningar 311
vnstra ledet 99 17. Ngra beteckningar

vntevrde 271
vrde 21
vrdefrrd se bildmngd 13 f : X Y , mngden X avbildas in i mngden
vrdemngd se bildmngd 13 Y av avbildningen f under avbildning 12
vrdesiffra se signifikant siffra 54 f (x), bilden av punkten x under avbildningen
vrdetabell 153 f under avbildning 12
vxande funktion 154 f : x 7 y, punkten x avbildas p punkten y av
avbildningen f under avbildning 12
w , identitet under likhet 16
watt 85 =, likhetstecken 16
wesselska talplanet se komplexa talplanet 46 , approximativ likhet under likhetstecken 16
x =, approximativ likhet under likhetstecken 16
x-axel 240 {a, b}, mngden av a och b under mngd 17
x-koordinat 240 {x A; P (x)}, mngden av alla x i A som upp-
fyller villkoret P (x) under mngd 17
y , modulo 22
Yang Huis triangel under Pascals triangel 107 +, plustecken 25
y-axel 240 , minustecken 26
y-koordinat 240 , , multiplikationstecken 29, 259
yokto- under prefix 83 /, , brkstreck 30
yotta- under prefix 83 /, :, divisionstecken 32
yta 21 , ondlighetstecken 38
ytenhet under areaenhet 76 x 7 bxc, golvfunktionen under heltalsdel 44
yttervinkel1 205 x 7 dxe, takfunktionen under heltalsdel 44
yttervinkel2 212 z, z , komplext konjugat 47
yttervinkelsatsen 205 [a, b], slutet intervall 60
yttre alternatvinklar under alternatvinklar 192 ]a, b[, ppet intervall 62
z x y, max(x, y), maximum av tv tal 59
x y, min(x, y), minimum av tv tal 59
z-axel 240
6=, skild frn under olikhetstecken 60
zepto- under prefix 83
<, mindre n under olikhetstecken 60
zetta- under prefix 83
>, strre n under olikhetstecken 60
z-koordinat 240
6, mindre n eller lika med under olikhetstecken
60
kta delmngd under delmngd 100 >, strre n eller lika med under olikhetstecken
ndlig mngd 105 60
ndpunkt 61 , rottecken under rot 67
, grad under grad 77
1
under delmngd 100
ppen mngd 191 under delmngd 100
ppen utsaga 121 ,
ppet intervall 62 T snitt av tv mngder under snitt 103
, snitt av en familj av mngder under snitt 103
ppet klot under klot 229 ,
ppet problem se olst problem 133 S union av tv mngder under union 104
, union av en familj av mngder under union
verslagsrkning 24
`n104
versumma 173 , binomialkoefficient 106
k
verupprknelig mngd 105 n!, fakultet 106
vre begrnsning se majorant 59 (a, b), ordnat par 112
vre grnsvrde se limes superior 115 f (x) b d x a under grnsvrde 113
vre kvartil under kvartil 277 P Q, P eller Q under disjunktion1 116
, ekvivalenspil 117
, implikationspil 118
P Q, P & Q, P och Q under konjunktion1 118
00 , bis under andraderivata 162
0 , prim under derivata 162
R
, integraltecken under integral 169
x y, hx, yi, inre produkt 255
312 Kapitel 17. Ngra beteckningar
, allkvantifikatorn under kvantifikator 119

, alef under alef-noll 100
arccos, arcus cosinus under arcusfunktion 250
arccot, arcus cotangens under arcusfunktion
250
arcsin, arcus sinus under arcusfunktion 250
arctan, arcus tangens under arcusfunktion 250
arg z, ett argument fr z under argument2 192
C under komplext tal 47
{ under komplement 102
cos, cosinus 250
cosec, cosecans 250
cot, cotangens 251
e, basen fr de naturliga logaritmerna under e
113
, existenskvantifikatorn under kvantifikator 119
under tillhra 103
3 under tillhra 103
exp, exponentialfunktionen 143
i, imaginr enhet 45
Im , imaginrdel 45
lim, grnsvrde 113
lim inf, lim, limes inferior 114
lim sup, lim, limes superior 115
log, logaritmfunktionen under logaritm 65
mod, modulo 22
N under naturligt tal 49
P(A), familjen av alla delmngder av A under
delmngd 100
Q under rationellt tal 51
, talet pi under pi 50
Q
, produkttecken 30
R under reellt tal 52
Re
P , realdel 52
, summatecken 25
sec, secans 252
sgn, signumfunktionen 23
sin, sinus 252
tan, tangens 253
Z under heltal 44

Termer12 PDF

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Termer12 PDF

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Matematiktermer fr skolan

Christer Kiselman och Lars Mouwitz

Illustrationer av Erik Melin

Nationellt centrum fr matematikutbildning, NCM

Nationellt Centrum fr Matematikutbildning, NCM

9.4. Andra mnghrningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206

Christer Kiselman Lars Mouwitz

Dessa translittereringar anvnds i de etymologiska frklaringarna, dremot inte

jmfr ekvipotenta s. 101, ordningstal s. 60

(Att en avbildning ofta betecknas med bokstaven f beror p att man

Tidigare sade man att bilden f (x) uppstod frn elementet x

likas om derivering och integrering. Transformation och operator

jmfr avbildning s. 12, bild s. 13, bildmngd s. 13, definitionsmngd s. 13,

historia I Euklides verk Stoikhea (i latinsk versttning Elementa) Grund-

En mngd kan anges p olika stt. Om den har f element, kan

Parentestecknen anvnds ocks fr att ange ordnade par: (0, 1)

definition mngd frsedd med viss struktur

kommentar Funktionen betecknas ofta sgn.

som utlses summan av k i kvadrat d k gr frn 1 till 3 r lika med

som utlses produkten av k i kvadrat d k gr frn 1 till 3 r lika

Polynomet x2 + 1 kan inte faktoriseras i frstagradspolynom med

Galrmetoden fr division. Dividenden r hr 65 284, divisorn 594, kvoten2

Galrmetoden lrdes ut i den frsta tryckta lroboken i matem-

exempel Kvoten2 av 7 och 2 r 3; resten r 1.

Liggande stolen. Dividenden r hr 567, divisorn 35 och kvoten1 16,2. Om

Trappan. Dividenden r hr 567, divisorn 35 och kvoten1 16,2. Om man

kommentar Vid avrundning nedt blir avrundningsfelet negativt; vid avrundning

3.2. Tal och talsystem

Om det str klart av sammanhanget att just det aritmetiska

en konstant, en funktion som beskriver en halvcirkel respektive en

jmfr geometriskt medelvrde s. 43, harmoniskt medelvrde s. 44, vntevrde

kommentar I Sverige anvnds komma (ibland benmnt decimalkomma) som

Det geometriska medelvrdet av icke-negativa tal r alltid mindre

den veckovis utjmnade temperaturen.

exempel Heltalsdelen av 15,6 r 15, av 4,3 r den 5. Heltalsdelen av 2 r

Den frsta knda inskriptionen dr det indoarabiska talsystemet anvnds. Den

historia Det indoarabiska talsystemet utvecklades i Indien. En tidig fregng-

Omkring r 800 introducerades bruket av de indiska siffrorna

exempel En cirkel med medelpunkt i det komplexa talet c och radien r fr

definition 1 000 000 000 (ett tusen miljoner)

jmfr irrationellt tal s. 46, reellt tal s. 52

Dock fr skillnaden mellan de tv bokstvernas vrden vid subtrakt-

MCMXCIX = 1 000 + (100 + 1 000) + (10 + 100) + (1 + 10)

(inte IMM = (1 + 1 000) + 1 000 eller MIM = 1 000 + (1 + 1 000)).

Tv varianter av siffrorna 0, 1, 2,. . . , 9 i den form de anvnds p arabiska,

i en cirkel. Georg Stiernhielm (1598 1672), den svenska skalde-

De sex frsta triangeltalen.

Om alla vikterna r lika, s fr man det vanliga aritmetiska

3.3. Ordning, likhet och olikhet

En hgeromgivning till punkten a och en vnsteromgivning till punkten b.

jmfr omgivning s. 183, vnsteromgivning s. 61, ndpunkt s. 61

Ett slutet, ett ppet och ett halvppet intervall.

kommentar Fr att beteckna intervall anvnds hakparenteser. Av hakparentesens

kommentar Man sger att talet minorerar talen i mngden.

kommentar Antalet ndpunkter kan vara noll, ett eller tv.

jmfr hgerndpunkt s. 58, vnsterndpunkt s. 61

3.4. Procent och promille

3.5. Potenser och logaritmer

jmfr heltalsdel s. 44, mantissa s. 66

lim lim bx = 0, medan lim lim bx = 1,

historia Heltalspotenser av en obekant upp till sjtte graden behandlades av

4. Storheter och enheter

4(1,494 76 1011 )2 m2 2,807 7 1023 m2 ,