Bettskenor

Uppdaterad: 2017-03-

INLEDNING

Detta faktablad avseende cystor r inte en fullstndig genomgng av alla cystor utan en versikt ver
ngra av de vanligaste cystorna i mun- och kkregionen och delas in i odontogena cystor och icke
odontogena cystor.
I slutet kommer ven en lesion som ej r en riktig cysta att avhandlas under rubriken pseudocysta.

Patogenes

En cysta definieras som ett patologiskt hlrum som avgrnsas av epitel.

Den utvecklas genom stimulering av epitelrester, som prolifererar till en massa av epitelceller.
Allt eftersom massan kar i diameter kommer epitelcellerna i centrum av massan att hamna lngre
och lngre bort frn nrmaste blodkrl och klarar till slut inte att verleva med hjlp av diffusion.
Detta leder till att epitelceller dr, varvid ett lumen bildas.
De dda epitelcellernas intracellulra produkter gr lumen hyperton, vilket leder till att vtska
transporteras in till cystalumen. Detta resulterar i kat hydrostatiskt tryck vilket ger benresorption,
expansion av cystan och ibland parestesi och smrta.
Allteftersom cystan vxer i storlek komprimerar den omgivande bindvv till en bindvvskapsel. Epitel
mognar och bildar ett basalmembran.

BEHANDLINGSPRINCIPER

Stora cystor br utredas preoperativt med CBCT eller DT.

Fr att skerstlla diagnostiken fre behandling av stora cystor kan aspiration vervgas.
Vid halmfrgat aspirat utfrs exploration dr intentionen r enukleation av cystan.
Om aspirationen ej ger ngot utbyte misstnks en solid lesion och biopsi utfrs.
Vid endast blod i aspiratet utredes lesionen vidare med laserdopplerteknik eller angiografi.

Enukleation

Med detta menas avlgsnande av all mjuk- och hrdvvnad inuti benkaviteten. Definitionsmssigt
betyder det egentligen urskalande av hela den cystiska lesionen utan att cystakapseln rupturerar.
Denna behandling utgr frstahandsvalet fr majoriteten av cystor.
Fr radikulrcystor mste man ven behandla orsakande tand/tnder.

Enukleation med kyrretage

Med detta menas att frutom enukleationen ven omgivande ben motsvarande ngra millimeters
tjocklek avlgsnas med kyrett eller borr.

Marsupialisation/dekompression

Vid marsupialisation avlgsnas en del av cystavggen som sndes fr PAD. Cystan hlls sedan ppen
gentemot munhlan. Den resterande cystakapseln lmnas kvar. Genom detta sjunker trycket inuti
cystan, vilket medfr att cystan och benkaviteten minskar i storlek.
Marsupialisation kan vervgas dr det finns en stor risk fr oronasal eller oroantral kommunikation,
nervskada, kkfraktur eller fr svrt sjuka patienter dr det finns en stor vinst i att minimera det
kirurgiska ingreppet.
Som regel br marsupialisation anses som inledande temporr behandling till en definitiv behandling
med enukleation.

Resektion med rekonstruktion

I fall av cystor med stor utbredning som frsvrar ett effektivt borttagande, och vid recidiv, kan
resektion med benrekonstruktion ibland erfordras.
Fr beskrivning av denna metod, se faktablad om benigna tumrer.

ODONTOGENA CYSTOR

Tabell ver odontogena cystor och deras ursprung.

RADIKULRCYSTA

Radikulrcystan r en inflammatorisk cysta i anslutning till rotapex p en icke vital tand. Det r den
vanligaste cystan i kkarna och str fr mellan 50 75 % av alla cystor.
Cystan utvecklas frn ett periapikalt granulom utgende frn en icke vital tand. Det periapikala
granulomet initieras och underhlls av inflammationsprodukter frn den nekrotiska pulpan som
stimulerar Malassez epitelrester i parodontalligamentet. En cystaomvandling sker nr epitelet
prolifererar och bildar en cystakapsel. Nedbrytning av cellvvnad i cystalumen kar
proteinkoncentrationen, vilket ger kat osmotiskt tryck. Detta resulterar i kad mngd vtska i
cystalumen. Osteoklastresorptionen kar, varvid cystan vxer i storlek.

Radikulrcystan finns alltid i anslutning till en nekrotisk tand och r oftast asymtomatisk. Den kan
uppkomma i alla ldrar men ses sllan hos barn. Benexpansion r ovanlig.
P rntgen ses en vlavgrnsad radiolucens apikalt. De flesta radikulrcystor r sm (0,5 1,5 cm)
men de kan ven bli stora om de fr st lnge utan symtom. Vissa radikulrcystor kan ven orsaka
rotresorption p den affekterade tanden svl som p granntnder.

Radikulrcysta omfattande symfys och corpus mandibulae vnster sida

Differentialdiagnos

Differentialdiagnostiskt r det periapikala granulomet kliniskt och radiologiskt oskiljbart frn en

radikulrcysta. Vidare kan den periapikala radiolucensen ibland utgras av en kirurgisk lkningsdefekt
eller en rrvvnad.
I den anteriora delen av mandibeln br man vervga periapikal cementdysplasi i den tidiga
osteolytiska fasen.
I den posteriora delen av mandibeln br man vervga mjligheten av en submandibulr
spottkrtelfrdjupning p linguala sidan eller en idiopatisk benkavitet.
Ibland kan en odontogen tumr, jttecellslesion, metastas eller primr osses tumr likna en
radikulrcysta radiologiskt. Observera dock att tanden/tnderna i dessa fall kan vara vitala.

Behandling

Radikulrcystor behandlas med enukleation. Vvnaden snds fr PAD. Den orsakande tanden mste
extraheras eller rotbehandlas. Om orsakande tand ska behllas, rotbehandlas tanden lmpligen fre
enukleation, varvid ven apikalkirurgi p tanden utfrs.

Innehllet i en radikulrcysta utgrs till strsta delen av ett mjukt brunt material, ofta blandat med
glnsande gula flckar. Gula opaka noduli kan ven ses i cystalumen eller i cystakapseln.
Radikulrcystan har ett ickekeratiniserat skiktat skivepitel.
Prognosen r god om den affekterade tanden med tillhrande cysta avlgsnas, dock kan en
residualcysta utvecklas om cystaepitelet ej avlgsnats adekvat.

RESIDUALCYSTA

En residualcysta r en inflammatorisk cysta i kkarna som blivit kvar efter endodontisk behandling
eller extraktion av affekterad tand.
P rntgen ser man en vlavgrnsad radiolucens, oftast 13 cm, men ven cystor med strre
diameter kan frekomma.

Det r ovanligt att en liten rotcysta kvarstr efter tandborttagande. Ju strre cysta, desto strre risk
fr att cystan blir kvar och tillvxer. Det r viktigt att rntgenkontrollera dessa fall.

Differentialdiagnos

Differentialdiagnoserna r densamma som fr radikulrcysta.

Man br ven beakta att cystan kan vara en radikulrcysta frn en granntand, varfr
sensibilitetstestning av granntnder r mycket viktigt.

Behandling

Residualcystor behandlas med enukleation.

FOLLIKULRCYSTA

Follikulrcystan r den nst vanligaste odontogena cystan och den utvecklas frn den dentala follikeln
p en icke erupterad tand eller tand under utveckling. Dessa cystor r vanligast i den posteriora delen
av mandibel och maxilla och d frmst i anslutning till retinerad eller partiellt erupterad visdomstand.
Den nst vanligaste lokalisationen r i anslutning till verkkens hrntand. Den frekommer i alla
ldrar men r vanligast i unga r (fre 30 rs lder) och hos mn. Den fster vid den retinerade
tandens emaljcementgrns.

Follikulrcystan utvecklas genom proliferation av rester frn emaljorganet. Follikulrcystans tillvxt r

relaterad till epitelproliferation, fristtning av benresorberande faktorer och en kad vtskeosmolalitet,
vilket leder till inflammatoriska och deskvamerade celler i cystalumen och drav cystatillvxt.

Kliniska fynd
Follikulrcystan r oftast asymtomatisk, varfr den kan bli mycket stor innan den upptcks, vanligen
som bifynd p rntgen. Ibland ses ven en expansion av cortex.
Follikulrcystan r inte smrtsam s lnge den inte blivit sekundrinfekterad eller om dess storlek
medfrt patologisk fraktur. Hos en del cystor kan resorption av en eller bda cortex frekomma.

Radiologiska fynd

P rntgenbilder presenterar sig cystan som en vlavgrnsad unilokulr radiolucens i anslutning till
kronan p en icke erupterad tand. Tanden kan vara displacerad. Cystan kan ven displacera
mandibularkanalen, oftast inferiort. Den kan ven frflytta rtter p erupterade tnder eller resorbera
rtter p nrliggande tnder.

Follikulrcysta vid retinerad visdomstand i underkken.

Differentialdiagnos

En unilokulr radiolucens kring kronan p en icke erupterad tand r oftast en follikulrcysta.

Differentialdiagnoser r odontogen keratocysta eller ameloblastom (se faktablad om benigna
tumrer).
Om lesionen ses i den anteriora delen av maxillan, framfr allt hos en ung person, br man ven
vervga adenomatoid odontogen tumr (se faktablad om benigna tumrer).

Behandling
Behandlingen bestr av enukleation av cystan och samtidig extraktion av involverad tand.
Marsupialisation kan utfras om man vill lta en retinerad tand eruptera spontant eller vill dra fram
tanden ortodontiskt.

Enukleation av follikulrcystan r som regel kurativ, och recidiv r mycket ovanligt.

LATERAL PARODONTALCYSTA

Definieras som en icke keratiniserad cysta som uppkommer lateralt om roten till en tand, och dr
ursprunget r proliferation av rester frn den dentala laminan.

Kliniska fynd

Majoriteten av de laterala parodontalcystorna hos vuxna uppkommer i premolar- och

hrntandsregionen i maxilla och mandibel. De r vanligast hos vuxna mn.
Patienten har vanligtvis inga symtom.

Radiologiska fynd

Cystan r ofta ett bifynd p rntgen med en vlavgrnsad, oftast unilokulr, rund till droppformad
radiolucens mellan rtterna p tnder som r vitala, icke mobila och rtterna kan divergera.
Lateral periodontalcysta i premolarregionen i underkken.

Differentialdiagnos

Differentialdiagnostiskt mste man skilja cystan frn andra lesioner som uppkommer mellan rtter
ssom botryoid odontogen cysta som r en variant av lateral parodontalcysta och har ngot strre
tendens att recidivera.
Andra mjliga lesioner r keratocystisk odontogen tumr, tidigt ameloblastom, odontogent myxom
eller en idiopatisk benkavitet.

Behandling

Lateral periodontalcysta behandlas med enukleation.

Prognosen r god efter excision av cystan.

ORTOKERATINISERAD ODONTOGEN CYSTA

r 2005 delade WHO upp klassificeringen av odontogen keratocysta i ortokeratiniserad odontogen

cysta och keratocystisk odontogen tumr.
Till skillnad frn keratocystisk odontogen tumr r ortokeratiniserad odontogen cysta mindre aggressiv
och mindre recidivbengen.

Ortokeratiniserad odontogen cysta utvecklas frn rester av den dentala laminan i maxilla eller
mandibel innan odontogenesen r frdig. Cystan r kldd med ortokeratiniserat epitel.
Det freligger en recidivrisk p 530 %.
Patientens medellder r ca 30 r.
Den drabbar mn dubbelt s ofta som kvinnor. Mandibeln r vanligaste lokalisationen, framfrallt
posteriort och i anslutning till en icke erupterad tand.
Den kan ge symtom ssom svullnad eller smrta, men i mnga fall presenterar den sig utan symtom
hos patienten.

Radiologiska tecken

P rntgen ses en radiolucent, vlavgrnsad frndring som i majoriteten av fallen r unilokulr. Ofta
r den associerad med en icke erupterad tand.
Ortokeratiniserad odontogen cysta

ICKE ODONTOGENA CYSTOR

Nasopalatinalcysta

Nasopalatinalcystan r lokaliserad i canalis nasopalatinus eller i mjukvvnaden under papilla incisiva.

Kliniskt presenterar den sig som en symmetrisk svullnad i den anteriora delen i gommen. De flesta
fallen r asymtomatiska.
Majoriteten av fallen uppkommer i ldern 40-60 r och drabbar mn och kvinnor i frhllandet 3:1.

Radiologiska tecken

P rntgen presenterar den sig som en vlavgrnsad radiolucens som kan divergera rtterna p
framtnderna och ibland ven ge rotresorption. Spina nasalis anterior projicerar sig ofta ver lesionen,
vilket ger den ett hjrtformat utseende.
Nasopalatinalcysta

PSEUDOCYSTOR

Idiopatisk benkavitet

Idiopatisk benkavitet benmndes frr traumatisk eller hemorragisk cysta. Den tidigare benmningen
var ej korrekt d cystaepitel saknas och uppkomsten har ej kunnat relateras till ett trauma. Vidare r
idiopatisk benkavitet precis som namnet frespeglar, en tom benkavitet. Orsaken r oknd.

De flesta idiopatiska benkaviteter uppkommer i mandibel och endast ett ftal har noterats i maxilla.
De flesta upptcks p rntgen som ett bifynd hos unga patienter. Den vanligaste lokalisationen r
corpus mandibulae. Oftast expanderas det kortikala benet som d kan vara tunt men ej perforerat.

Patogenesen r helt oknd men det har spekulerats i att idiopatiska benkaviteter uppstr p g a en
strning i remodelleringen av det trabekulra benet.

Radiologiska tecken

P rntgen ses en vlavgrnsad radiolucens som ofta projicerar sig girlangformat mellan rtterna.
Nrliggande tandrtter och mandibularkanal r ej displacerade.
Idiopatisk benkavitet

Ett stt att skerstlla diagnosen r att aspirera frn kaviteten. Om inget utbyte erhlls rr det sig
sannolikt om en idiopatisk benkavitet. Ibland kan man se en spontan utlkning efter en aspiration,
men exploration rekommenderas. Ett benfnster ppnas d och cystavggarna inspekteras fr att
utesluta att det finns ngon kldnad med mjukvvnad. Explorationen stimulerar bentillvxt och
remodellering inuti benkaviteten, med utlkning i ca 95 % av fallen.

Referenser

Ellis, E., Contemporary and Maxillofacial Surgery. Surgical Management of Oral Pathologic
Lesions. 5 th edition ed, ed. L.J. Peterson, et al. 2008.

Regezi, J.A., J.J. Sciubba, and C.K.J. Jordan, Oral Pathology - Clinical Pathologic
Correlations. 5th edition ed. 2008: Elsevier inc.

Philipsen, H.P., World Health Organization classification of Tumours. Pathology and

genetics of head and neck tumours., ed. L. Barnes, et al. 2005: IARC, Lyon.

Robert E. Marx, Diane Stern. Oral and Maxillofacial Pathology. A rationale for diagnosis and Treatment.
2003 Quintessence Publishing Co, Inc.

MacDonald-Jankowski DS. Ortokeratinized odontogenic cyst: a systematic review. Dentomaxillofac

Radiol. 2010 December; 39(8):455-467.

Meghanand T. Nayak, Anjali Singh, Abhisek Singhvi, Rohit Sharma. Odontogenic keratocyst: What is
in the name? J Nat Sci Biol Med. 2013 Jul-Dec;4(2):282-285.

Copyright 2017, Internetmedicin AB

ID:284