Danska[redigera | redigera wikitext]

Question book-4.svg
Den hr artikeln behver fler eller bttre kllhnvisningar fr att kunna
verifieras. (2014-11)
tgrda genom att lgga till plitliga kllor (fotnoter). Uppgifter utan
kllhnvisning kan ifrgasttas och tas bort. Diskutera p diskussionssidan.
Danska
Dansk
Talas i Danmark Danmark
Tyskland Tyskland
Frarna Frarna
Grnland Grnland
Region Norden
Antal talare 6 miljoner
Status stabilt
Sprkfamilj Indoeuropeiskt
Germanskt
Nordgermanskt
Nordiskt
stnordiskt
Danska
Officiell status
Officiellt sprk i Danmark Danmark
Frarna Frarna
Europeiska unionen EU
Officiellt erknt och skyddat som minoritetssprk i Tyskland.
Sprkmyndighet Dansk Sprognvn (Danska sprknmnden)
Sprkkoder
ISO 639-1 da
ISO 639-2 dan
ISO 639-3 dan
Danska (dansk) r ett stnordiskt sprk som r nationalsprk i Danmark och
modersml fr flertalet danskar. Bland danska medborgare p Grnland och Frarna
har endast 10-15% danska som modersml, medan vriga talar danska som andrasprk.
Det talas ven av cirka 50 000 personer i Sydslesvig i Tyskland, dr det har status
som minoritetssprk.

Danskan, som tillhr de stnordiska sprken, r nra beslktat med svenskan och
norskan. Skriven danska r ltt att frst av svl svenskar som norrmn, dr cirka
90 procent av orden r igenknnbara med sm stavningsskillnader. Fre reformen 1907
i Norge var bokmlet nrmast identiskt med tidens danska skriftsprk. Slunda
ligger danska och norska nrmare varandra, n vad svenskan gr i frhllande till
bda sprken. Mnga svenskar har svrt att srskilja danska frn norska i skrift.
Fr innehllsfrteckningar och dylikt anvnds ibland s kallad "dansk-norska".

Innehll [dlj]
1 Historia
1.1 Urnordiska till medeltidsdanska
1.2 1500-till 1900-talet
1.3 Stavningsreformen 1948
2 Dialekter
2.1 versikt
2.2 Dialektomrden
3 Fonologi
3.1 Uttal och frstelse
3.2 Sprkljud
3.3 Stten
4 Grammatik
4.1 Rkneord
4.2 Lnord
4.3 Kommatering
4.4 Sprknormering
5 Alfabetet
6 Referenser
7 Externa lnkar
Historia[redigera | redigera wikitext]
Urnordiska till medeltidsdanska[redigera | redigera wikitext]
Danskan har utvecklats frn det gemensamma nordiska sprket urnordiska, som talades
fram till vikingatiden i nuvarande Danmark, Norge och Sverige. Med vikingatiden
utvecklades dialektskillnader inom fornnordiskan, och danernas tungoml dominerade
i de av vikingarna i vsterled ockuperade omrdena, ssom Frarna, Grnland,
Island, Normandie och Danelagen i England. I England kom det forndanska/fornnorska
tungomlet att pverka den framvxande engelskan i s hg grad att mnga ord i
modern engelska har sitt ursprung i skandinaviskan. Sprket under vikingatiden r
knt frn runinskrifter och kallas av den anledningen ofta fr rundanska.

De latinska skrivtecknen kom till Norden och Danmark i samband med

kristendomens intg under sen vikingatid. Omkring 1100 intrder den litterra tiden
i Danmark, och markerar drmed en ny sprkhistorisk period. Den romersk-katolska
kyrkan r en kulturbrande institution vid denna tid i Danmark, och naturligtvis en
dominerande faktor i sprklig och kulturell utveckling. Frn kristendomen och latin
kommer en mngd lnord, frmst med koppling till kyrkliga fenomen. Under denna
period str danskan ven under stort inflytande av lgtyska. Hansafrbundet r en
dominerande kultur- och sprkfaktor, och mnga av den tidens tekniska och
kulturella landvinningar benmns med lgtyska begrepp, d dessa kommer in i danskan
via Hansans verksamheter i Norden.

Danska brjar anvndas i skrift under slutet av 1100-talet. Runt 1200 tecknas de
ldsta skrivna landskapslagarna ned. Man kan genom studier av de frsta skrivna
kllorna se att danskan vid denna tid har brjat skilja ut sig frn norskan och
svenskan, men man kan ven iaktta antydningar till dialektala skillnader inom
danskan; stdanska i Skne, -danska p Sjlland, och vstdanska p Jylland. I
huvudsak r dialekterna mer konservativa i ster, och mer frndringsbengna i
vster. Dessa drag terfinns ven i dagens dialekter, i den mn dialekt fortfarande
talas.

Tidigt under medeltiden, kanske ca 1100, utvecklas ett prosodiskt uttrycksmedel,

det s kallade stdet, dvs. en srskild betoning av stavelser genom en luftstt.
I danskan som helhet brjar under denna period ven en annan skillnad mot vriga
sprk att sknjas tryckfrsvagning i trycksvaga stavelser. Detta fenomen
vidareutvecklas ca 1150-1300 i danskan till den s kallade infortisfrsvagningen
(svaekkelsen), vilket innebr att vokalerna a, i och u frsvagas i trycksvag
stavelse till ett schwa ().

Samtidigt med infortisfrsvagningen intrffar ven spirantfrsvagningen, vilken

berr de tre samnordiska frikativerna mjukt g, mjukt d (), samt v. Mjukt g blev
till en halvvokal, [j ] efter frmre vokal och [w] efter bakre. Detta fr ven
genomslag i skriften. Frsvagningen i sig trffade regelmssigt samtliga ord med
aktuella ljud, de oregelbundenheter som finns idag beror p att vokalljuden (som
styrde frsvagningen t olika hll beroende p om det var frga om frmre eller
bakre) i vissa fall har ndrats. Det kan ocks vara frga om senare ln. Spirant
nummer tv, , frsvagas i mnga danska dialekter till ett [j ] eller ett , dock
ej i kpenhamnsdialekten (vid denna tid). Spirant nummer tre, v, utvecklas till ett
[w]. Efter bakre vokal faller ljudet drmed samman med det mjuka g:et svl lov
som lag fr samma uttal.

Den tredje och sista i raden av stora frsvagningar vid denna tid r
klusilfrsvagningen, vilken intrder ca 1200-1350. I korthet innebr den en
frmjukning av eftervokala korta p, t och k, till tonat b, d och g, respektive.
Utvecklingen gr drefter vidare, men det r bokstverna b, d och g som fastnar i
skriftsprket. I kpenhamnsdialekten frsvagas tonat b ytterligare till otonat b,
eller i vissa varianter till w. Betonat d vidareutvecklas till . Betonat g blir
till mjukt g, dock fortstter frsvagningen i ngra ord, p samma stt som i
spirantfrsvagningen, dvs att det mjuka g:et vidareutvecklas till [j ] efter
frmre vokal och [w] efter bakre.

Frutom de tre frsvagningarna, som fr anses som ett i huvudsak typiskt danskt
srdrag, frekommer ven andra ljudndringar av sprket gemensamt med vriga
nordiska sprk. Exempelvis frsvinner den frikativa klusilen (th); i tryckstark
position utvecklas detta till ett (t), i trycksvaga till (d). Ett annat exempel r
bortfall av h framfr j och v.

En ytterligare ljudutveckling som sker parallellt i norden, dock med olika styrka
och hastighet, r vokalppningen, dvs korta stngda vokaler i vissa ord frskjuts
frn mer slutna till ppnare. Ljudet i utvecklas till e, y till , till samt u
till o. Fonemet // fr dock ingen egen bokstav. verhuvudtaget leder
vokalppningen inte till ngon strre stavningsfrndring av skriven danska.
Vidare, ca 1300 rundas det gammalnordiska lnga a till ett (vilket fr
skrifttecknat aa), samt kort a frlngs till det tidigare lnga a.

Den frsta fullstndiga versttningen av Bibeln till danska, Kristian III:s bibel,
publicerades 1550, i versttning av Christiern Pedersen
Under tidig medeltid blev Danmark en stormakt och med sin nra anknytning till
kontinenten frndrades de danska dialekterna snabbare n de svenska. Framfrallt
Jylland och de danska arna frndrades snabbt, men i viss mn ven det danska
Skne och Bornholm. De betonade stavelserna fick mer tryck, och det var nu som den
fr danska s karakteristiska stten uppstod (se nedan). De obetonade ndelserna
brjade nu stavas -e och - eller frsvann helt och hllet, som p Jylland. P, t
och k brjade uttalas tonande mellan vokaler.

Traditionellt anger man ca 1350 som en grns mellan yngre och ldre middeldansk.
Det r vid denna tid som mnga ndringar p allvar slr igenom i skriftsprket, bl
a de tre frsvagningarna, bjningssystemet upplses, och mnga ord kommer in frn
lgtyskan. Det skedde ett stort inflde av lgtyska kpmn och hantverkare, och
dessa blev fregngsmn inom dessa nya nringar. D lgtyskan dessutom ligger
sprkligt nra de nordiska sprken, fanns sledes svl sociala som sprkliga
frutsttningar fr en kraftig pverkan frn lgtyska, srskilt ifrga om nya
lnord. Litteraturen p danska blir under yngre middeldansk-perioden mer omfngsrik
och diversifierad. Mycket r dock versttningar, frn latin, lgtyska och svenska.

Senare under medeltiden (1350-1500) fortsatte latin att utva inflytande p

danskan. I och med hansan och de mnga tyskar som bodde i Danmark kom danskan att
rva en del ndelser frn tyskan: -bar, -eri och -het med mera.

1500-till 1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Under 1500-talet knts Danmark fastare samman, fr att alltmer domineras av
Sjlland och Kpenhamn. Det blev detta omrde som nu drev sprkutvecklingen.
Danskan blev nu mer enhetlig, delvis p grund av Kristian III:s Bibel (1550) och
den Danske Lov (1683).

Sprkperioden ca 1525-1700 kallas fr ldre nydansk. I brjan av 1500-talet

infrdes boktryckarkonsten, reformationen genomfrdes, och riksenheten (byrkratin)
strktes, vilket allt samverkade till att pverka sprket. Reformatorerna anvnde
boktryckarkonsten till att sprida religis litteratur p danska, och verhuvudtaget
tog danskan platsen som brukssprk i kyrka och frvaltning, p bekostnad av
latinet. Genom en stor anvndning av danskan i tryck, blev det ndvndigt med en
upprensning av den tidigare anvnda dekorativa stavningen. Eftersom Kpenhamn och
Sjlland redan vid denna tid utgjorde rikets administrativa centrum, kom det
sjllndska sprket att bli riksnorm, frst fr skriftsprket, men efterhand ven
fr talsprket (under 1600-talet). Christian III:s bibel frn 1550 r
reformationstidens mest betydelsefulla verk, och den frsta fullstndiga
bibelversttningen p danska. Efter reformationen blir lgtyskan avlst av
hgtyskan som den viktigaste kllan fr lnord, men ven franskan har ett stort
inflytande.

Grnsen mellan ldre och yngre nydansk brukar dras vid ca 1700. Orsaken r den
store frfattaren Ludvig Holberg, som anvnder danska sprket fr litterra
framstllningar som man tidigare inte trott detta sprk vara gott nog fr. Under
upplysningstiden kommer ven reaktioner mot utlndskt inflytande p danskan, och
man frsker att rensa ut franska, latinska och grekiska lnord. Dock kade
istllet strmmen av lnord. Tyska och franska var de viktigaste kllorna, men
under 1800-talet brjar ven engelskan att gra sig gllande.

Vid 1700- och 1800-talen trycktes bde latinet och tyskan tillbaka, fr att mer
betraktas som verklassprk. Danskan visade genom flera litterra verk att den
kunde st p egna ben. Under H. C. Andersens tid var danskan s dominant att den
ven pverkade svenskan i form av danska lnord. Den dansk-norska realunionen 1536
1814 medfrde att danskan var det officiella skriftsprket i Norge och totalt
dominerade utvecklingen av bokmlet totalt fram till den norska sprkreformen 1907.

Under 1900-talet skedde en snabb uttalsfrndring som kom att ka distansen mellan
danskan och svenskan. Utmrkande fr denna utveckling var bland annat de frsvagade
slutstavelserna och kraftiga frikativor efter betonad vokal. Dessutom blev det
tidigare ppna a-et mer -likt, ngot som r tydligt nr man jmfr modern danska
med en dansk film frn 1960-talet. Uttalsutvecklingen har lett till att det idag r
stor skillnad mellan skriftsprk och talsprk. En utveckling som skiljer danskan
frn de nordiska grannlnderna r dialekternas borttynande och riksdanskans
genomslagskraft. Urbanisering och utvecklade kommunikationer, de korta avstnden
och den geografiskt lilla ytan, samt avsaknad av annat strre socio-ekonomiskt
centrum n Kpenhamn, ses som frklaringar till varfr dialekterna hller p att d
ut helt.

Stavningsreformen 1948[redigera | redigera wikitext]

I den stora stavningsreformen 1948 infrdes bokstaven "", hmtad frn svenskan.
"aa" (med -uttal) i orden byttes d i allmnhet ut mot "", ngot som skett i
Norge under perioden 1869-1938. Diskussioner om att erstta aa med inleddes dock
redan i slutet av 1700-talet, och frekom som tangent p vissa tidiga
skrivmaskiner frn 1870-talet.[1]

Den tidigare danska stavningen av -ljudet med tv a-n, "aa", gr att exempelvis
stadsnamnet "rhus" stavas Aarhus p ldre kartor. Kommunen i lborg har officiellt
valt att fortstta att skriva stadsnamnet enligt ldre traditioner och skriver
sledes fortfarande stadens namn som Aalborg. Frn 1 januari 2011 stavas ven
Aarhus igen officiellt med "aa",[2] vilket frklaras som en internationalisering av
namnet.

Samtidigt slutade man skriva andra substantiv n egennamn med versal ("stor
bokstav"); tidigare hade alla dessa efter tyskt maner skrivits med inledande
versal. "Den gamle Fabrik" skrivs efter 1948 (ofta) som "Den gamle fabrik".[3]

ven efter 1948 rs stavningsreform kvarstr i danskan en strre frihet (jmfrt

med svenska) vad gller stavning av verks titlar. Drfr kan man n idag stava
titlar p bcker, konstverk, lagar och liknande med endast frsta ord samt ingende
namn med inledande versal. Man har ocks friheten att vlja stavning ven av andra
"viktigare" ord i titeln med inledande versal. Vad gller lngre titlar,
rekommenderar dock Dansk Sprognvn att man anvnder gemener ven p dessa
"viktigare" ord. Exempel:[4]

Den lille havfrue eller Den Lille Havfrue (Den lilla sjjungfrun)
Bibliografi over arbejder om nyere principper for arbejdsledelse
Dialekter[redigera | redigera wikitext]
versikt[redigera | redigera wikitext]
Danska har mnga dialekter, vilket tydligt mrks d det r ltt att hra vilken del
av Danmark en dansktalande person kommer ifrn. Riksdanska (rigsdansk) r det
officiellt erknda danska rikssprket, som anvnds i TV, radio och i undervisning.
Uttalet av riksdanska ligger nra de dialekter som talas p Sjlland och sgs ha
uppsttt ur Kpenhamns borgarklass med inflytande frn vriga nordsjllndska och
stsjllndska dialekter och sydvstsknska.[5][6][7] P Frarna talades tidigare
Gtudansk, en variant av danska med friskt uttal.

Tidigare var anvndningen av dialekt och den dialektala srarten mer utprglad.
Numera talar man p danska oftare om regionalsprog (regional danska) n om konkreta
dialekter.[8]

Dialektomrden[redigera | redigera wikitext]

I Danmark finns huvudsakligen tre olika dialektomrden jyska, ml och
bornholmsk. De r dominerande p Jylland, arna mellan Jylland och Sverige samt det
ngot isolerade Bornholm lngst i ster.[9]

Nedan listas de (cirka) 32 danska dialekter som definieras av Afdelning for

Dialekforskning vid Nordisk Forskningsinstitut, Kpenhamns universitet:[10]

Danska
ml
Amagerml
Sjllandsk
nordsjllandsk
nordvestsjllandsk
sydvestsjllandsk
stsjllandsk
sydsjllandsk (sydligt sydsjllandsk)
Sydml
stmnsk
vestmnsk
nordfalstersk
sydfalstersk
lollandsk
Fynsk
stfynsk
vestfynsk (nordvest-, sydvestfynsk)
sydfynsk
langelandsk
tsingsk (m. Thur)
rsk (m. Ly, Avernak, Stryn, Birkholm, Drej)
Jysk
Nrrejysk (vestjysk og stjysk)
Vestjysk
thyboml
morsingml
sallingml
hardsysselsk
fjandboml
sydvestjysk (m. Fan)
sydstjysk
stjysk
vendsysselsk (m. Hanherred og Ls)
himmerlandsk
ommersysselsk
djurslandsk (Nord-, Syddjurs m. Nord- og Sydsams, Anholt)
midtstjysk
Snderjysk
vestlig snderjysk (m. Mand og Rm)
stligt snderjysk (m. Als)
Syd for rigsgrnsen: mellemslesvisk, angelml, fjoldeml
Bornholmsk
Fonologi[redigera | redigera wikitext]
Uttal och frstelse[redigera | redigera wikitext]
Talad danska r ofta svrare att frst fr bde svenskar och norrmn p grund av
den snabba uttalsutveckling som danskan haft under 1900-talet. Svenskars problem
att frst danska r huvudsakligen en vanefrga, och slunda har skningar vanligen
lttare fr danska n till exempel norrlnningar. Under TV-monopolets dagar var
tittandet p DR-TV mycket vanligt i de delar av Sverige dr dansk TV kunde tas in.
Med det kande utbudet TV-kanaler ser sannolikt ngot frre sydsvenskar n frut p
danska TV-kanaler. andra sidan visas mycket mer dansk TV-drama p svenska TV-
kanaler n fre cirka 1990.

I alla hndelser kan mnga svenskar lra sig frst danska p autodidakt vis, mnga
danska ord finns ven i svenskan. Exempelvis aften det vill sga "afton" eller
"kvll". Svrare r de lgtyska ord som exporterats till danskan men inte till
svenskan, till exempel isenkram (av medellgtyska isenkram, av fornhgtyska isan
"jrn") vilket betyder "jrnvaror". Motsatsen finns dock ocks; till exempel kommer
ordet "fnster" frn medellgtyskans vinster, medan danskan anvnder en omskrivning
av "vindga", vindue (engelskans window hrstammar ocks frn det fornnordiska ord
vindauga).

Sprkljud[redigera | redigera wikitext]

Danskan innehller 31 vokaler (20 monoftonger och 11 diftonger). Detta r det
strsta antalet vokaler av alla germanska sprk.

Frmre Central Bakre

orundad rundad orundad rundad
Sluten i y u
Mellansluten e o
Mellanvokal
Mellanppen
ppen a
Ngra danska vokaler, till exempel "a", har flera varianter som uppkommer
fre/efter vissa konsonanter. De flesta vokalerna uttalas med tungan belgen lgre
i munnen i fall de kommer fre eller efter "r". Exempel:

[] + [r] = [ar] / [ra]

[] + [r] = [r] / [r]

Danskan har 18 konsonanter som ofta uttalas olikt deras svenska motsvarigheter.

Bilabial Labio-
dental Alveolar Alveolo-
palatal Palatal Velar Uvular-
faryngal glottal
Klusiler p b t d k g
Nasaler m n
Frikativor f s () h
Approximanter v j r
Lateral approximant l
Ngra typiska drag hos det danska uttalet r:

d efter vokal uttalas i danska ungefr som th i engelskans that. Efter n och l
uttalas d inte alls. Jmfr till exempel i orden: knalde (smlla) och sand (sand).
Danskan har tungrots-r. Dock ligger r-et inte fullt s lngt bak i munnen som i
sknskan, och efter vokal blir r-et mer som en svag diftong med . Exempel: kirke
[kike] (kyrka).
Om v inte inleder ett ord uttalas det ungefr som w i engelska. Exempel: blive
[bliwe] (bliva).
De danska konsonanterna i paren [d ~ t], [k ~ g] och [p ~ b] r alla tonlsa, och
hela olikheten mellan de tv ljuden i varje par grundas p aspirationen.
Aspirationen i danskan r starkare n i till exempel svenskan eller engelskan.
Stten[redigera | redigera wikitext]
Frdjupning: Std
Sttljudet (p danska: stdet eller stdtonen) r ett ljud som uppstod i danskan
under tidigare delen av medeltiden. Det uttalas med en stt genom stmbanden och
har samma funktion i danskan som akut accent har i svenskan. Utan detta uttal hade
det inte varit mjligt att skilja p vissa ord som stavas likadant. S till exempel
betyder hjlper med stt "hjlper", medan hjlper utan stt betyder "hjlpare".
Jmfr med svenskans anden (av and uttalas med akut accent och anden (av ande,
uttalas med grav accent). (P danska betyder anden med stt "and-en", medan anden
utan stt betyder "annan".)

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Frdjupning: Dansk grammatik
Danska och svenska har frhllandevis sm grammatiska skillnader. En skillnad
ligger i stavning av bjningsformer. Standarddanska har, precis som standardnorska,
uteslutande e som vokal i bjningsformer, medan svenskan kan ha a, e, i, o, u eller
ingen vokal alls.

Detta gller bde verb ("dansa"=danse, "druckit"=drukket) och adjektiv

("breda"=brede, "bredare"=bredere, "bste vn/bsta vninna"=bedste ven/bedste
veninde).

Fr substantiv finns pluralbjningarna

ingen, et r, flere r
-e, et hus, flere huse
-er, en bil, flere biler
vokalbyte, et barn, flere brn
Dessutom har sammansatta substantiv som p svenska r oregelbundna endast vokalen e
("kvinno-"=kvinde-, "gatu-"=gade-).

Avsaknad av pluralndelse hos neutrala substantiv, vilket r vanligt i svenskan

(ett hus, flera hus) r ovanligare i danskan. Det frekommer dock (et r, flere
r).

Skillnader i syntax och ordfljd finns ocks, men de r f. Hr finns exempel som
"Ih, hvor er det smukt" (' vad det r vackert') och "tage maden frem" ('ta fram
maten').

Rkneord[redigera | redigera wikitext]

Hr fljer en lista ver de danska rkneord som i ngon hgre grad avviker frn
motsvarande svenska. Orden fr tiotalen 5090 kommer frn den frr vanliga
tjogrkningen. Halvtreds (50) r en gammal frkortning av halvtredje sinde tyve,
vilket i sin tur kommer av tv tjog (p danska snes) och halvparten av det tredje
tjoget, det vill sga 2 tjog allts: 2,5 x 20 = 50.

Talen 21, 22 stavas en og tyve, to og tyve, talet 99 heter ni og halvfems. P samma

stt blir 372 tre hundrede to og halvfjerds.

Ordningstalen tjugoandra, nittionionde och trehundra sjuttiotredje blir p danska

toogtyvende, niooghalvfemsindstyvende och trehundredetreoghalvfjerdsindstyvende.

Siffra Stavning Uttal

1 en/et en, et
2 to to
7 syv syw
8 otte '-de
16 seksten sajsdn
17 sytten sdn
18 atten dn
20 tyve 'ty-u
30 tredive 'tra-v
40 fyrre 'f-
50 halvtreds hl-'tress
60 tres tress
70 halvfjerds hl-'fjs
80 firs 'fi-s
90 halvfems hl-'fms
Lnord[redigera | redigera wikitext]
Danskan har mnga nyare lnord som utgr direktln frn engelskan: Computer,
teenager, babysitter, download och weekend r ngra exempel. I motsats till
svenskan, och nnu mer norskan, har danskan en stark tendens att behlla sdana ord
i originalform. Ett frslag till en mindre stavningsreform, dr frdanskad stavning
tillts som alternativ, av ord som mayonnaise som majonse, mttes med stort
motstnd av danska skribenter och tidningsmn (det s kallade Majonnskriget).

Tendensen att oftare behlla engelska ursprungsstavningen i lnord underlttas av

att danska och engelska har fler vokalverensstmmelser n i exempelvis svenskan.
Det gller bland annat uttalen av u och a. Anpassning av stavningen har dock skett
i exempelvis fjs (engelska: face).[11]

Kommatering[redigera | redigera wikitext]

Traditionell dansk kommatering r mer intensiv n svenskans. Vid varje "paus" kan
ett kommatecken sttas ut. Senare rs frsk att infra en kommatering som r mer
lik svenskans och norskans[12] har gtt trgt.[13]

Exempel p traditionell kommatering: De senere rs forsg, p at indfre, en ny

dansk kommatering, er get i st.

Kommatering har efter flera frndringar, senast de i 2004 rs rekommendationer,

blivit en mycket omdiskuterad frga.[14]

Sprknormering[redigera | redigera wikitext]

Danska sprket regleras inte av ngon motsvarighet till Svenska Akademien. Istllet
kommer frndringar till p initiativ frn exempelvis Dansk Sprognvn,[15] Den
Danske Ordbog,[16] eller frn universitet.

Frhllandevis mnga ord kan drfr stavas p mer n ett stt. Exempel betyder jysk
eller jydsk bda tv "jyllndsk". Lokalt frekommer till och med grammatiska
skillnader. Den kanske mest knda dito r bruket av bestmd artikel av engelsk typ
(p delar av Jylland). Men istllet fr the anvnds . Exempel:

huse er hje. som betyder "husen r hga" (normal danska husene er hje).
Alfabetet[redigera | redigera wikitext]
Frdjupning: Dansknorska alfabetet
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z
a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z
Forndanska skrevs med runalfabetet. Det latinska alfabetet infrdes i samband med
kristendomens intg.

Medeltidsdanskan tog likt svenskan in ligaturerna och frn medeltidslatin.

har troligen uppkommit genom att bokstaven med tiden frlorat de horisontella
linjerna och resten av E getts lutning.

I analogi med de tyska varianterna av ligaturerna och , dr E markerats som

prickar ver frsta vokalen och , skapades bokstaven i Sverige fr Gustav
Vasas Bibel 1526. Dr placerades a med ring ovanfr, som ett frenklat a eller o
fr att symbolisera omvandlingen till ljud likt O. Aa hade sedan medeltiden
uttalats som (ungefr [o:]) i Norden, utvecklat ur fornnordiskans lnga A.

Sedan 1948 r bruket av infrt ven i danskan som i norskan. Efter inflytande
frn engelskan och webben har "Aa" respektive "aa" ter kommit i bruk, och slunda
heter till exempel Aabenraa officiellt inte lngre benr.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ "Bogstaven ". sproget.dk. Lst 20 juli 2015. (danska)
^ Aarhus i Nationalencyklopedins ntupplaga. Lst 20 juli 2015.
^ gerup 2008, s. 37
^ " 12. Store og sm bogstaver i proprier". dsn.dk. Lst 19 juli 2015. (danska)
^ DR P1: Ud med sproget
^ Peter Skautrup: Det danske sprogs historie, s. 259
^ Bent Jul Nielsen og Karen Margrethe Pedersen: Danske talesprog, Kbenhavn 1991,
s. 12
^ "Regionalsprog". sproget.dk. Lst 20 juli 2015. (danska)
^ "Hvor mange dialekter findes der i Danmark?". sproget.dk. Lst 20 juli 2015.
(danska)
^ "Hvor mange dialekter er der i Danmark?". dialekt.ku.dk. Lst 20 juli 2015.
(danska)
^ "Lneord". sproget.dk. Lst 20 juli 2015. (danska)
^ "tegnstning". denstoredanske.dk. Lst 20 juli 2015. (danska)
^ "kommatering". denstoredanske.dk. Lst 20 juli 2015. (danska)
^ "Komma". sproget.dk. Lst 20 juli 2015. (danska)
^ "Sprognvnets opgaver". dsn.dk. Lst 20 juli 2015. (danska)
^ "Den Danske Ordbog". ordnet.dk Lst 20 juli 2015. (danska)
gerup Jervelund, gerup (2008): Sdan staver vi. dsn.dk. Lst 19 juli 2015.
(danska) (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF)
Externa lnkar[redigera | redigera wikitext]
Wikipedia
Wikipedia har en upplaga p danska.
Flag of Denmark.svg Danmarksportalen
[Visa]
v r
Nordiska sprk
[Visa]
v r
Europeiska unionens officiella sprk
Kategorier: DanskaEuropeiska unionens officiella sprkSprk i DanmarkSprk p
GrnlandSprk p FrarnaSprk i TysklandSprk i NorgeV2-sprkSubjektverbobjekt-
sprk
Navigeringsmeny
Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga
inArtikelDiskussionVisaRedigeraRedigera wikitextVisa historikSk
Sk p Wikipedia
G till
Huvudsida
Deltagarportalen
Skriv en ny artikel
Bybrunnen
Senaste ndringarna
Slumpartikel (bot)
Ladda upp filer
Std Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjlp
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvnlig version
P andra projekt
Bilder & media
Reseguide
Verktyg
Sidor som lnkar hit
Relaterade ndringar
Specialsidor
Permanent lnk
Sidinformation
Wikidataobjekt
Anvnd denna sida som referens
Sprk

English
Espaol

Smegiella
Suomi

136 fler
Redigera lnkar
Sidan redigerades senast den 2 augusti 2017 kl. 11.02.
Wikipedias text r tillgnglig under licensen Creative Commons Erknnande-dela-lika
3.0 Unported. Fr bilder, se respektive bildsida (klicka p bilden). Se vidare
Wikipedia:Upphovsrtt och anvndarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFrbehllUtvecklareCookie statementMobil
vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki