Sprk[redigera | redigera wikitext]

Den hr artikeln handlar om mnskligt naturligt sprk. Fr andra betydelser, se

Sprk (olika betydelser).
Uppslagsordet sprken leder hit. Fr dikten "Sprken" av Esaias Tegnr, se
Sprken (dikt).
Sprkets niver
Text
Mening
Sats
Fras
Ord
Morfem
Fonem

Den vnstra hjrnhalvan med fr det mnskliga sprket fundamentala omrden

markerade.
Gyrus angularis
Gyrus supramarginalis
Brocas omrde
Wernickes omrde
Primra hrselcortex
Sprk eller tungoml r en del av olika system fr kommunikation, som anvnds av
mnniskor och som vi brjar tillgna stora bitar av redan under vra frsta
levnadsr.[1] Barn lr sig anvnda sprk lika naturligt, som de lr sig att g.
Sprket kommuniceras exempelvis via talat sprk, teckensprk, kognitioner och
skrift, som r brare av sprk i en rad olika kommunikationssystem.[2]

Begreppet sprk har tv nra sammanbundna men nd separata betydelser; dels syftar
det p det mnskliga sprket som fenomen, dels syftar det p enskilda sprk,
kommunikationssystem fr en avgrnsad grupp mnniskor, till exempel svenska.

Innehll [dlj]
1 Sprkets ursprung
1.1 Ett sprks uppkomst
1.1.1 Pidgin och Kreol
2 Det mnskliga sprket som fenomen
3 Sprkets struktur
4 Enskilda sprk
4.1 Typer av sprk
4.2 Sprk i vrlden
5 Sprkvetenskap
5.1 Fonetik
5.2 Fonologi
5.3 Prosodi
5.4 Morfologi
5.5 Semantik
5.6 Grammatik
5.7 Pragmatik
5.8 Sprksociologi
5.9 Sprket i hjrnan
5.10 Sprkhistoria
6 Se ven
7 Referenser
7.1 Noter
7.2 Tryckta kllor
8 Externa lnkar och kllor
Sprkets ursprung[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Sprkets ursprung
Teorierna om det mnskliga sprkets ursprung r lngt ifrn samstmmiga och till
och med ganska kontroversiella. Det finns en mngfald av teorier, men alltfr lite
data. Vissa huvudlinjer gr dock att sknja. Alla mnskliga populationer idag talar
fullvrdiga sprk och har samma sprkfrmga, allts mste alla biologiska aspekter
av vr sprkfrmga ha funnits i vr senaste gemensamma frfader,[3] som levde fr
150 000200 000 r sedan.[4][5] Sprket kan vara ldre, men det kan inte vara
yngre. Av fynd av verktyg har man dragit slutsatsen att sprket har sett ungefr
likadant ut i tminstone fyrtio tusen r, ven om de kan ha gjort det mycket lngre
n s, kanske till och med uppt ett par miljoner r.[6]

Andra djur har sina kommunikationssystem, men inget som kommer i nrheten av
sprket i komplexitet och flexibilitet. Vissa apor har dock varningsrop som verkar
fungera som ord, med arbitrr koppling mellan ett visst lte och ett visst rovdjur.
[7] Mnniskoapor kan lra sig vissa aspekter av sprk, s att de kan anvnda
ordliknande symboler fr att kommunicera,[8] och ven lra sig frst enkel
engelska.[9] Men de hr apornas sprkfrmga r fortfarande mycket begrnsad, och
stannar p hgst en mnsklig tvrings niv.[klla behvs]

Det r omstritt vilka av vra frfder som kunde tala. Mycket tyder dock p att
neandertalare hade en viss talfrmga, vilket betyder att ven vr gemensamma
frfader med neandertalarna kunde tala.[10] Bevarade ben frn ldre mnniskotyper
n neandertalare uppvisar dock fr stora fysiologiska skillnader i benen mot
mnniskan fr att ha kunnat tala.[6]

Ett sprks uppkomst[redigera | redigera wikitext]

Sprk tenderar att frndras fr varje generation. Om personer som talar samma
sprk delas upp ifrn varandra isolerade grupper kommer dessa utvecklas ifrn
varandra. Med tiden kommer detta att ge upphov till en ny dialekt.[11] Nr nnu
lngre tid har gtt, kommer denna dialekt vara oigenknnlig fr de andra grupperna,
och ett sprk har uppkommit. Ofta r det s att omrden dr man lever i sm
isolerade grupper bestr av mnga sm sprk, som alla prglas av detta, med
sanfolket i Afrika som exempel. Det var ven s det fungerade i Australien, dr
aboriginerna talade mellan 200 och 250 sprk innan europernas ankomst, vilket
betyder att varje sprk inte hade mer n ngra f tusen mnniskor. Indianstammar i
Sydamerika fungerade p samma stt.[12]

Detta fungerar dock inte alltid. Historiskt sett kan man se en nedgng i antalet
sprk som talas. Tore Janson spekulerar i sin bok i att det kan ha funnits fler
sprk p jgare-samlarnas tid n vad som r fallet idag.[13]

Det finns ngra parametrar som underlttar vid uppkomsten av moderna sprk. Det
frsta r att sprket har ett skriftsprk, som benmner sprkets namn. Ett annat r
att sprket har frankring i politiken, vilket visas med exempel som haitisk kreol
(frankring i Haiti), afrikaans (frankring i Sydafrika), norska (frankring i
Norge) och setswana (med frankring i Botswana), som alla r huvudsprk i en
sjlvstndig stat.[14]

Pidgin och Kreol[redigera | redigera wikitext]

Ett annat stt som sprk uppkommer p r det som kallas fr pidginsprk. Detta var
extremt vanligt under slavhandelns tid i Amerika. P plantagerna i Vstindien
arbetade afrikanska slavar. ven om de i brjan enbart talade sina modersml,
frskte slavhandlarna separera personer med samma modersml fr att skapa
kommunikationsbrist. Drfr uppstod nya sprk p plantagerna, dr de bda grupperna
(slavarna och slavgarna) lrde sig lsryckta ord frn varandra, ofta med stora
grunder i engelska och franska. Det resulterar i ett gngse gngbart ord som kan
resultera i ett begrnsat sprk, ett pidginsprk, med mycket enkel grammatik. Dessa
tenderar att d ut s fort frhllandena ndras, men kan under vissa
omstndigheter, ssom lngvarig kontakt med samma grupper, resultera via
kreolisering i ett kreolsprk.[15] Dessa skapades i frsta hand under 1600- och
1700-talet, och talas ofta fortfarande. De ansgs ofta av talarna vara dliga
varianter av ursprungssprket, och det r frst p senare tid, med start av
forskare i sprken under 1960-talet, som de har brjat anses vara sprk.[16]
Exempel p kreolsprk r tok pisin, haitisk kreol, papiamento[17] samt enligt vissa
forskare afrikaans.[18]

Pidginsprk Engelska Svenska

Wen ting waantin a Niivis, dem tap lang fu du, an wen dem du, dem tap langa fu don.
Mi hia piipl a aks if mi an yu no wiari chat. Taal! Bikaas aabi a get wondaful
rizol.[19] When something is needed in Nevis, they take a long time to do it, and
when they do it, they take longer to get it done. I hear people asking if I and
you aren't weary of chatting. Not at all! Because we are getting wonderful results.
Nr ngonting behver gras p Nevis tar de lng tid p sig, och nr de gr
det s tar de lngre tid p sig att f det gjort. Jag hr att folk frgar om jag
och du inte r trtta p att prata. Inte alls! Fr vi fr fantastiska resultat.
Det finns stora likheter mellan pidgin-sprket (lngst till vnster) och det
engelska (i mitten). Texten, som kommer frn en tidningsartikel p Nevis i
Karibien, r en av f skrivna texter p det kreolsprket.[20] Orden r ofta lika
varandra, men har stavningsskillnader. Den strsta skillnaden r grammatiken, och
bevisar att grammatiken i sprket r ett eget system.[19]

Det mnskliga sprket som fenomen[redigera | redigera wikitext]

Det mnskliga sprket r det mest komplexa kommunikationssystem man knner till.
[21] Den knde sprkvetaren Ferdinand de Saussure delar in sprket i langue och
parole, dr parole r sjlva sprkanvndningen, yttrandena, medan langue r den
underliggande strukturen som definierar sprkets regler.[22] Sydney Lamb delar upp
sprket i fyra niver, sprk-1 sprk-4, dr 1 och 2 motsvarar Saussures parole
och langue. Sprk-3 r de kognitiva processer i vra huvuden som ligger bakom
parole och langue, och sprk-4 r mnniskans postulerat medfdda sprkfrmga.
Sprket i alla dess niver krver dessutom en underliggande neurologisk niv,
hjrnans hrdvara fr sprk.[23]

Frutom att vara ett redskap fr kommunikation, r sprket ocks ett redskap fr
tnkande. Med hjlp av det mnskliga sprket representeras tankar, konkreta freml
och abstrakta begrepp, handlingar och ider, och sprket kan ses som en del av
mnniskans kognitiva frmga. Dock r det mjligt att tnka avancerade tankar utan
ord, exempelvis sade Einstein han tnkte ut relativitetsteorin i bilder.[24] Det
har hvdats av vissa sprkforskare att detta skulle kunna vara sprkets huvudsyfte,
eller ursprungliga syfte,[25][26] men sprkets kommunikativa funktionalitet r s
uppenbar och central att ett kommunikativt ursprung ter sig betydligt rimligare.
[27][28]

Med mycket f undantag r den sprkliga symbol som anvnds fr att representera en
given betydelse "arbitrr", det vill sga tecknet som sdant r inte betingat av
betydelsen, utan r godtyckligt valt.[22] Det gr inte att utlsa ett ords
betydelse ur dess form. Bland de f undantagen finns onomatopoetiska uttryck och
ljudsymbolik. Studiet av det mnskliga sprket spnner ver ett vitt flt. Det
berr bland annat psykologi, neurologi, kognition, semiotik, akustik och fysiologi,
och naturligtvis lingvistik, vetenskapen om sprket.

Sprkets struktur[redigera | redigera wikitext]

Sprket r ett hierarkiskt och kombinatoriskt system, dr ett begrnsat antal enkla
grundelement kombineras hierarkiskt utifrn ett begrnsat antal enkla grundregler,
till ett obegrnsat antal mjliga yttranden.[29] Detta utgr den stora skillnaden
mot djurs signalsystem. Djuren har ett lte fr varje budskap, vilket begrnsar
antalet mjliga budskap. Eftersom det mnskliga talet kombinerar ljud r budskapen
obegrnsade. Med hjlp av sprkljuden, som i de flesta sprk uppgr till mellan
trettio och fyrtio, kan allts tillsammans bilda obegrnsat mnga ord. Drutver
kan flera ord kombineras till meningar, vilket resulterar i att mnniskan kan
uttrycka mycket avancerade och komplexa innebrder.[21] Tystnad av olika lngd r
kanske den viktigaste bestndsdelen i de flesta sprk. Inte bara fr att ge utrymme
fr syresttning hos talaren utan ocks fr att skapa olika former av innehll och
tyngd i det som frmedlas.[30]

Karakteristiskt fr mnniskans sprk r den "dubbla artikulationen"[31] med

kombinatorisk hierarki bde i sprkets form och innehll:

Vi kombinerar fonetiskt sprkljud till stavelser till ord till yttranden.

Vi kombinerar grammatiskt morfem till ord till fraser till satser till meningar
till yttranden.
Varje enskilt sprk har sin uppsttning grundelement (sprkljud och morfem/ord),
och sin uppsttning regler (fonologiska och grammatiska) fr att kombinera
grundelementen. Sprk skiljer sig mycket i hur element och regler ser ut, men det
finns nd vissa gemensamma drag hos alla sprk, det man kallar sprkliga
universalier. Till exempel har alla sprk konsonanter och vokaler som sprkljud,
och alla sprk har grammatiska regler som bygger p hierarkiska strukturer snarare
n linjr ordningsfljd.

Enskilda sprk[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt r en sammanfattning av Enskilt sprk, Lista ver sprk, och
Systematisk lista ver sprk
Ett enskilt sprk r uppbyggt av dels en uppsttning grundelement, och dels en
uppsttning regler fr att kombinera grundelementen. Grundelementen innefattar dels
sprkljuden, och dels ordfrrdet. Reglerna finns inom olika system som morfologi,
grammatik, pragmatik, semantik och fonologi. Sprkens olika bestndsdelar utforskas
inom lingvistikens delomrden. Forskningen kan vara inriktad p aktuella
frhllanden (synkrona studier) eller p sprkhistoria samt de frndringsprocesser
som sammanbinder dtid och nutid (diakrona studier). Man skiljer ocks p
deskriptiv lingvistik, som handlar om hur sprket faktiskt anvnds, och preskriptiv
lingvistik, om hur sprket borde anvndas.

Sprk fds, utvecklas, och dr ut, i en process som p mnga stt liknar arternas
utveckling i biologisk evolution. Drfr kan ocks de allra flesta sprk inordnas i
stamtrd och samlas i sprkfamiljer utifrn slktskap och hur de uppsttt ur
gemensamma frfder. I mnga fall har ocks den gemensamma frfadern (ursprket)
till en sprkfamilj tminstone delvis gtt att rekonstruera.

Det finns dock viktiga skillnader mellan sprklig och biologisk evolution. Bland
annat r det betydligt vanligare att egenskaper sprids mellan obeslktade sprk n
mellan obeslktade arter. Detta att sprk i kontakt influerar varandra ger upphov
till areala drag och tendenser hos sprken, vilket komplicerar processen att
hrleda slktskap mellan sprk.

Typer av sprk[redigera | redigera wikitext]

Typer av sprk
efter anvndning
Folksprk
Kreolsprk
Pidginsprk
Hotat sprk
Utdtt sprk
Konstgjort sprk
Denna tabell: visa redigera
De sprk som oftast talas r folksprk, som r ett eller flera folkslags modersml.
Dessutom finns bland annat pidginsprk - enkla sprk som utvecklas i sammanhang dr
inget gemensamt sprk finns - och systematiskt utvecklade plansprk.

Sprk kan ven indelas efter vilken typ av grammatiska och andra regler de
anvnder, till exempel efter grundordfljd. Detta studeras inom sprktypologin.

Sprk i vrlden[redigera | redigera wikitext]

Frdelning av stora sprkfamiljer.

Det finns mnga tusen sprk som talas i vrlden. Det exakta antalet beror p hur
man rknar grnsdragningen mellan vad som r en dialekt och vad som r ett eget
sprk r ganska godtycklig, och baseras ofta nog lika mycket p politik som p rent
sprkliga frhllanden. En illustration av detta r att vrlden fick ett "nytt"
sprk nyligen, montenegrinska, samtidigt som Montenegro blev sjlvstndigt. Nr
Montenegro var en union med Serbien var montenegrinska bara en dialekt av serbiskan
och dessfrinnan, nr landet var en delrepublik i Jugoslavien, sgs det som en del
av serbokroatiskan.

En ofta anvnd sprkkatalog, Ethnologue, rknar med 6 909 olika sprk.[32] Ungefr
800 av dessa sprk, drygt 10%, har en egen artikel p svenska Wikipedia se Lista
ver sprk, och 279 har en egen Wikipedia.

Sprken indelas efter slktskap i sprkfamiljer. Ett litet antal sprk gr inte att
inordna i ngon familj, och kallas isolatsprk. Dit hr bl.a. baskiskan. Ngra av
de viktigaste sprkfamiljerna r:

Indoeuropeiska sprk: Omfattar de flesta sprken i Europa och Indien, och dessutom
till exempel persiska. Svenska r ett indoeuropeiskt sprk. Denna sprkfamilj r
den frst identifierade och mest studerade, och dess ursprk, urindoeuropeiskan,
har med viss framgng kunnat rekonstrueras.
Sinotibetanska sprk: Omfattar de flesta sprken i Kina med omnejd.
Uraliska sprk: Omfattar finska, samiska, estniska, ungerska, och ett antal
smsprk, varav de flesta talas i Ryssland.
Altaiska sprk: Omfattar turkiska och ett antal sprk frn Centralasien.
Afroasiatiska sprk: Omfattar semitiska sprk och ett antal sprk frn norra
Afrika.
Niger-Kongosprk: Omfattar bantusprk och mnga andra sprk frn sdra och
mellersta Afrika.
Austronesiska sprk: Omfattar alla strre sprk som talas p Sydostasiens och
Oceaniens ar.
Austroasiatiska sprk: Omfattar vietnamesiska och ngra andra sprk i samma region.
Tai-kadaisprk: Omfattar thailndska och ngra andra sprk i samma region.
Ytterligare sprkfamiljer finns i systematisk lista ver sprk.

Sprkvetenskap[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Sprkvetenskap
Sprk studeras vetenskapligt inom sprkvetenskap, ven kallat lingvistik. Detta r
ett mycket omfattande forskningsflt med en mngd delomrden som behandlar olika
aspekter av sprket. De delomrden som behandlar sprket som fenomen rknas till
den allmnna sprkvetenskapen, medan andra delomrden behandlar aspekter av
enskilda sprk, eller sprkens historia och slktskap, eller olika praktiska
tillmpningsomrden.

Fonetik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Fonetik
Fonetiken studerar sprkljud som ljud, hur de skapas och uppfattas, ur ett
akustiskt och fysiologiskt perspektiv. Den mnskliga talapparaten str i fokus.

Fonologi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Fonologi
Fonologin studerar sprkljud som sprkelement, hur ljuden anvnds som byggstenar i
sprket. Fonem, de minsta betydelseskiljande enheterna i sprket, str i fokus.
Sprkvetenskapliga
discipliner
Dialektologi
Fonetik
Fonologi
Grammatik
Historisk lingvistik
Lexikografi
Morfologi
Ortografi
Pragmatik
Semantik
Semiotik
Sprkfilosofi
Sprksociologi
Sprktypologi
Retorik
Onomastik
Prosodi[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Prosodi
Prosodin studerar sprkets akustik p en hgre niv n enskilda sprkljud. Talets
rytm och intonation r centrala begrepp.

Morfologi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Morfologi (lingvistik)
Morfologin studerar ordens form, och hur orden byggs upp av morfem, de minsta
betydelsebrande enheterna i sprket.

Semantik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Semantik
Semantiken studerar ordens betydelse, hur sprket fungerar som ett system av
skrivtecken och symboler, och hur vi "verstter" mellan tanke och sprk, bde fr
att kunna sga det vi tnker, och fr att kunna frst det vi hr. Semantiken kan
ses som en del av semiotiken, det mer generella studiet av teckensystem.

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Grammatik
Grammatik handlar, enkelt uttryckt, om reglerna fr hur ord stts samman till
meningar. Begreppet anvnds bde fr ett enskilt sprks regler och struktur, och
fr det vetenskapliga studiet av sprkets regler och strukturer. Syntax
(meningsbyggnad) r ett centralt begrepp.

Pragmatik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Pragmatik
Pragmatiken studerar sprkets praktiska anvndning, vad som r lmpligt och
olmpligt att sga i olika kontexter, och hur ett yttrande kan tolkas helt olika
beroende p sammanhanget.

Sprksociologi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Sprksociologi
Sprksociologin, ven kallad sociolingvistiken, studerar hur sprket anvnds
socialt, och hur olika sociala grupper anvnder sprket p olika stt, och talar
olika sociolekter.

Sprket i hjrnan[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Psykolingvistik
Psykolingvistiken, tillsammans med systermnet neurolingvistik, studerar hur
sprket hanteras i den mnskliga hjrnan. Psykolingvistiken gr detta ur ett
psykologiskt perspektiv, medan neurolingvistiken studerar samma fenomen ur ett
neurologiskt perspektiv.

Det r huvudsakligen vnster hjrnhalva som r inblandad i produktion och

frstelse av det mnskliga sprket, och dr finns flera omrden som nstan
uteslutande behandlar sprk. Studiet av dessa hnger i hg grad ihop med studiet av
olika sprkstrningar, som afasi, sprkavvikelser hos barn och dyslexi. Brocas
omrde och Wernickes omrde r de mest knda sprkcentra p vnster sida av
hjrnan. Vissa aspekter av sprk, till exempel prosodi och pragmatik hanteras dock
till viss del av hger hjrnhalva, och det finns ven mnniskor vars hjrna r
"spegelvnd" s att hela sprkhanteringen ligger till hger. Det finns ocks
mnniskor som anvnder helt andra hjrndelar till sprk, inte bara spegelvnt utan
andra delar inom hjrnhalvorna. Hos strokepatienter som kompenserat sin afasi genom
flera rs trning r sdan omfrdelning snarare regel n undantag, men frekommer
ven hos cirka tjugo procent av den icke handikappade befolkningen p grund av
slumpmssiga avvikelser som foster/spdbarn. Modern hjrnforskning visar att
sprklig och icke-sprklig funktion inte r separata utan sammanvvda i ett
kontinuum. Medvetna gester som tummen upp r lika sprkliga som enkla ord som hej
(allts protosprkliga).

Sprkhistoria[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Historisk lingvistik
Sprkens historia och slktskap studeras inom den historiska lingvistiken, frmst
genom komparativ metod. P det sttet har flertalet sprk inordnats i
sprkfamiljer.

Se ven[redigera | redigera wikitext]

Sprkvetenskap
Alfabet
Grammatik
Internationella fonetiska alfabetet
Internationellt hjlpsprk
Lista ver sprk
Ord
Vrldens strsta sprk efter antal talare
Ortografi
Talsprk
Teckensprk
Systematisk lista ver sprk
Ungdomssprk
Mlsprk
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
^ Birdwhistell, R. 1970. Kinesics and Context, University of Pennsylvania Press,
Philadelphia. s 127, ISBN 0-8122-7605-1
^ Harris, Russ (2012). ACT helt enkelt. Natur & kultur, Stockholm. ISBN 978-91-27-
12968-9
^ Johansson, Sverker (2005) (p engelska). Origins of language: constraints on
hypotheses. Converging evidence in language and communication research, 1566-7774 ;
5. Amsterdam: John Benjamins Pub. Libris 9754098. ISBN 90-272-3891-X (Eur.)
^ Cann, R.L., Stoneking, M., and Wilson, A.C., 1987, Mitochondrial DNA and human
evolution, Nature 325; pp 3136
^ Forskning & Framsteg 5/05: "Den allra ldsta mnniskan".
^ [a b] Janson 1997, s. 4
^ Seyfarth & Cheney & Marler (1980). Vervet monkey alarm calls: semantic
communication in a free-ranging primate. Animal Behaviour 28:1070-1094
^ Savage-Rumbaugh, S. & Lewin, R. (1994). Kanzi the ape at the brink of a human
mind. New York: Wiley
^ Savage-Rumbaugh et al. (1993). Language comprehension in ape and child.
Monographs of the Society for Research in Child Development, Serial No. 233, vol
58, nos 3-4 (Arkiverade kopian. Arkiverad frn originalet den 12 april 2002. Lst
11 maj 2009.)
^ Johansson, Sverker (2006): Constraining the time when language evolved in
Cangelosi & Smith & Smith The Evolution of Language: Proceedings of the 6th
International Conference on the Evolution of Language, Singapore: World Scientific
Publishing; Rome Arkiverade kopian. Arkiverad frn originalet den 20 augusti
2010. Lst 11 maj 2009.
^ Janson 1997, s. 21
^ Janson 1997, s. 22
^ Janson 1997, s. 23 Det innebr att det faktiskt kanske fanns flera sprk i
vrlden p jgarnas och samlarnas tid n det gr nu, ven om befolkningen d inte
var mycket strre n tio miljoner, allts bara ungefr tv tusendelar av den
nuvarande befolkningen p mer n fem miljarder.
^ Janson 1997, s. 193194
^ Janson 1997, s. 170173
^ Janson 1997, s. 175
^ Janson 1997, s. 176
^ Janson 1997, s. 180185
^ [a b] Janson, s. 174
^ Janson, Tore (2003). Speak: a short history of languages. Oxford University
Press. sid. 206. ISBN 9780199263417
^ [a b] Janson 1997, s. 56
^ [a b] Saussure, F. (1916). Cours de linguistique gnrale. Ch Bally & A Sechehaye
^ Lamb, S. (1999). Pathways of the brain: The neurocognitive basis of language.
Amsterdam: Benjamins
^ Dehaene et al. (1999). Sources of mathematical thinking: behavioral and brain-
imaging evidence. Science 284: 970-974
^ Bickerton, D. (1995). Language and human behavior. Seattle: UWP
^ Newmeyer, F. J. (2003a). Grammar is grammar and usage is usage. Language 79: 682-
707
^ Jackendoff, R. (2002). Foundations of Language. Brain, meaning, grammar,
evolution. Oxford: Oxford University Press
^ Pinker, S. (2003). Language as an adaptation to the cognitive niche. I Kirby
Simon, Christiansen Morten H., red (2003) (p engelska). Language evolution.
Studies in the evolution of language, 99-3534894-6 ; 3. Oxford: Oxford Univ. Press.
Libris 8915699. ISBN 0-19-924483-9 (hbk.)
^ Pinker, Steven (1999) (p engelska). Words and rules: the ingredients of
language. London: Weidenfeld & Nicolson. Libris 4765313. ISBN 0-297-81647-0
^ Birdwhistell, R. 1970. Kinesics and Context. University of Pennsylvania Press,
Philadelphia. ISBN 0-8122-7605-1
^ Martinet (1957) Arbitraire linguistique et double articulation. Cahiers Ferdinand
de Saussure 15:101-116
^ Ethnologue Arkiverade kopian. Arkiverad frn originalet den 5 oktober 2001.
Lst 22 mars 2012.
Tryckta kllor[redigera | redigera wikitext]
Janson, Tore (1997). Sprken och historien. Norstedts. ISBN 91-1-971822-5
Externa lnkar och kllor[redigera | redigera wikitext]
Wiktionary small.svg Sl upp sprk i ordlistan Wiktionary.
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rr Sprk.
Wikiversity-logo.svg Wikiversity har kurser eller forskningsmaterial om Sprk.
Ethnologue (engelsksprkig)
Rosettaprojektet (engelsksprkig)
SIL International; ethnologue (engelsksprkig)
[Visa]
v r
Sprkfamiljer
[Visa]
v r
Folk och grupp
Katalogreferenser
GND: 4056449-6 NDL: 00562332
Globe of letters.svg Sprkportalen portalen fr sprk p svensksprkiga
Wikipedia.
Kategori: Sprk
Navigeringsmeny
Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga
inArtikelDiskussionVisaRedigeraRedigera wikitextVisa historikSk

Sk p Wikipedia
G till
Huvudsida
Deltagarportalen
Skriv en ny artikel
Bybrunnen
Senaste ndringarna
Slumpartikel (bot)
Ladda upp filer
Std Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjlp
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvnlig version
P andra projekt
Bilder & media
Ordbok
Kurser
Verktyg
Sidor som lnkar hit
Relaterade ndringar
Specialsidor
Permanent lnk
Sidinformation
Wikidataobjekt
Anvnd denna sida som referens
Sprk
Afrikaans
English

Interlingua
Smegiella
Suomi

197 fler
Redigera lnkar
Sidan redigerades senast den 6 juli 2017 kl. 08.07.
Wikipedias text r tillgnglig under licensen Creative Commons Erknnande-dela-lika
3.0 Unported. Fr bilder, se respektive bildsida (klicka p bilden). Se vidare
Wikipedia:Upphovsrtt och anvndarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFrbehllUtvecklareCookie statementMobil
vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki