En eller flera av Wikipedias anvndare rekommenderar denna artikel tack vare dess

goda kvalitet.
Esaias Tegnr[redigera | redigera wikitext]
Den hr artikeln handlar om skalden och biskopen Esaias Tegnr. Fr hans sonson med
samma namn, se Esaias Tegnr den yngre.
Uppslagsordet Tegnr leder hit. Fr andra betydelser, se Tegnr (olika
betydelser).
Esaias Tegnr
Esaias Tegnr mlad av Johan Gustaf Sandberg, cirka 1826. P brstet br han
kraschan fr Kommendr av Stora Korset av Nordstjrneorden
Esaias Tegnr mlad av Johan Gustaf Sandberg, cirka 1826. P brstet br han
kraschan fr Kommendr av Stora Korset av Nordstjrneorden
Fdd 13 november 1782
Kyrkeruds komministerbostlle i By socken, Vrmland
Dd 1 november 1846 (63 r)
Vxj, Smland
Yrke Prst, biskop, riksdagsman
Genrer Lyrik
Framstende verk Frithiofs saga
Framstende priser Nordstjrneorden
Make/maka Anna Maria Gustava Myhrman
Barn Christoffer Tegnr
Gthilda Tegnr
Disa Tegnr
Lars Gustaf Tegnr
Influenser Gticismen
Namnteckning
Esaias tegnr signature.jpg
Esaias Tegnr, fdd 13 november 1782 i Kyrkeruds komministerbostlle i By socken i
Vrmland, dd 2 november 1846 i Vxj, var en svensk skald och kulturpersonlighet.
Han var professor i grekiska vid Lunds universitet, biskop i Vxj frn 1824 samt
ledamot av Svenska Akademien frn 1819.

Innehll [dlj]
1 Biografi
1.1 Uppvxt
1.2 Ungdomsdiktning
1.3 Vgen till bermmelse
1.4 Gtiska frbundet och skandinavismen
1.5 Definitionskamp frnuft och knsla
1.6 Intrde i Svenska Akademien och vidare karrir
1.7 Frithiofs saga
1.8 Depressioner och vgen till biskopsstolen
1.9 Tegnr som talare
1.10 Tegnr som brevskrivare
1.11 Lyrisk alstring under biskopstiden
1.12 Riksdagsarbete och sinnessjukdom
1.13 Slutet
2 Tegnrs umgnge
2.1 Anna Myhrman
2.2 Martina von Schwerin
2.3 Emili Selldn
2.4 Hilda Wijk
3 Dottern Disa
4 Kyrkobyggnader
5 Kuriosa
6 Bibliografi
6.1 Av frfattaren sjlv utgivna mer betydande skrifter
6.2 Postum utgivning av samlade verk
6.3 Enskilda verk utgivna och med kommentarer av Berhard Risberg
6.4 Varia
6.5 Enskilda srskilt knda dikter
7 Se ven
8 Referenser
8.1 Noter
8.2 Tryckta kllor
8.3 Webbkllor
9 Externa lnkar
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Uppvxt[redigera | redigera wikitext]

Esaias Tegnrs fdelsehem, Kyrkeruds komministerbostlle, i sitt dvarande skick.

Tegnrs far var komministern Esaias Lukasson (som tog sig namnet Tegnerus efter
fdelsesocknen Tegnaby i Smland); modern hette Sara Maria Sejdelia och var dotter
till en vrmlndsk kyrkoherde. Tegnrs far dog som kyrkoherde i Millesviks
frsamling den 10 februari 1792 och efterlmnade nka, tv dttrar och fyra sner.
Tv av de senare, Lars Gustav och Elov, var d studenter i Lund, den tredje var
frstndshandikappad och den niorige Esaias, yngst i syskonskaran, hade i
frldrahemmet ntt och jmnt lrt sig lsa, skriva och rkna. En kort tid vistades
han hos brderna i Lund och tnjt deras handledning. Fr att hjlpa familjen tog
en ungdomsvn till fadern, kronofogden Jakob Branting, hand om Esaias Tegnr i sitt
hem fr att lta honom bli bitrde p kronofogdekontoret. Men efter ngra r, under
vilka den unge Tegnr p lediga stunder lste allt vad han kunde komma t av
vitterhet och historia, fann Branting att Tegnr hade strre talanger n att bli
kontorist. D brodern Lars Gustaf blev informator hos Brantings svger, kapten
Lvenhjelm p Malma, ordnade Branting att Esaias i mars 1796 fick tilltelse att
vistas i Lwenhjelms hus fr att ta del av broderns undervisning. Nr sedan Lars
Gustaf blev tillfrgad om att bli informator hos brukspatronen, sedermera
bergsrdet Myhrman p Rmen, stllde han som villkor att f ta med Esaias. Detta
beviljades, och i juli 1797 anlnde brderna till Rmen. Dr fullfljde Tegnr de
redan p Malma pbrjade studierna av svl de dda sprken som av franska och
engelska litteratur.

Hsten r 1799 var han mogen fr akademiska studier och inskrevs den 4 oktober som
student vid Lunds universitet. Hstterminen 1800 och vrterminen 1801 var han
informator hos baron Leijonhufvud p Yxkullsund i Smland. I december 1801 tog han
filol. kandidatexamen och i maj 1802 filosofie kandidatexamen samt innehade vid
samma rs magisterpromotion frsta hedersrummet. Hans gradualavhandling hette De
causis ridendi (Om skrattets orsaker). Ngra mnader drefter frlovade han sig med
Anna Myhrman, yngsta dottern till sin tidigare vlgrare. Sedan han i december 1802
utgett tv latinska avhandlingar, av vilka den ena hade till mne Aisopos fabler
och den andra Kants filosofiska term "tinget i sig", blev han den 7 januari 1803
kallad till en docentur i estetik. Han arbetade som informator i Stockholm vren
samma r och blev samma hst notarie i filosofiska fakulteten. Han skte samma r
platsen som adjunkt vid Karlstads hgre allmnna lroverk, frbigicks av
domkapitlet, verklagade och fick platsen. I Lund ville man emellertid inte mista
honom utan skapade med tanke p honom en ny plats varp han den 26 februari 1805
utnmndes till adjunkt i estetik; drmed frenades den 26 september samma r
befattningen som vice bibliotekarie. Hur obetydlig n inkomsten av dessa tre
tjnster var beslt han dock att gifta sig och den 22 augusti 1806 stod hans
brllop.

Ungdomsdiktning[redigera | redigera wikitext]

Redan som ung hade Tegnr flitigt roat sig med att rimma, s att han vann, som han
sjlv sade, "ett slags teknisk frdighet och vlde ver sprket". Ett stort
alexandrinepos, "Atle", tillkom vid denna tid. Under besk p Rmen skrev han flera
dikter, bland vilka tv hade till mne den av honom ven under senare ren s hgt
beundrade Napoleon. I Lund fortsatte han sin poetiska verksamhet, hyllande som
mnster de gustavianska och franska poeterna. Frn och med 1801 tvlade han nstan
oavbrutet; till Svenska akademien snde han oden och reflektionsdikter ("fver
lifvets plgor och trst", 1801, sedan kallad "Religionen", "Ungdomen", 1803,
"Kulturen och Ynglingens sotsng", 1805, Frsonligheten", 1806, omarbetad under
titeln "Frdragsamheten", 1808), men fick aldrig mer n hedersomnmnanden. Han
belnades dremot 1802 av Gteborgs Vetenskaps och vitterhetssamhlle fr "Elegi
vid en broders dd", skriven med anledning av Lars Gustafs bortgng. Samma akademi
belnade 1804 hans dikt "Den vise", hllen i den tidens didaktiska stil, men
mrklig eftersom den helt och hllet r prglad av Kants skdning. Mer
uppmrksamhet n dessa vckte den samma r i Lunds veckoblad intagna sngen "Till
min hembygd". Inspirationen till dikten hmtade han ur krleken till barndomshemmet
och bildsprket r hr rikt, kraftigt och djrvt; dikten torde ven ha haft det
praktiska syftet att stdja hans anskan till en tjnst som adjunkt i Karlstad.
ven den samma r skrivna dikten "Vid en borgarflickas graf" vckte mycket
uppseende. Mnga av Tegnrs ungdomsdikter vittnar om den vrldssmrta och
ddslngtan som srskilt under denna tid var utmrkande fr hans knsloliv tillika
den gryende romantiken.

Vgen till bermmelse[redigera | redigera wikitext]

1810 och nrmast fljande r visade sig hos Tegnr ett mycket starkt inflytande av
tysk vetenskap och diktning. Hans skdningsstt tog avgrande intryck av den tyska
idealistiska filosofin, i frmsta rummet Kant, Fichte och Friedrich von Schelling,
och hans utveckling i sina vsentliga drag kom att ansluta sig till samma riktning
inom tidens idliv som vriga romantiska skalder i Sverige hyllade. Dock blev han
mer frtrolig med Schiller n till exempel Uppsalaromantikerna, och den krets av
tyska romantiker, Novalis-Tieck-August Wilhelm Schlegel-Friedrich Schlegel, som
dessa i synnerhet beundrade. Dessa lmnade Tegnr tmligen oberrd. I sin estetiska
uppfattning fljde Tegnr Kant och Schiller; i sina vetenskapliga frelsningar
stod han i fullstndigt beroende av andra tyska lrda: Bendavid, Jacobs, Koppen,
Clodius, Bouterwek med flera. Tegnrs genombrott till sjlvstndighet som diktare
gde rum under frigrelse frn den eudaimonistiska upplysningsfilosofin;
uttryckssttet frblev trots detta prglat av den gustavianska poesin, lngt efter
sedan hans uppfattning blivit en annan.

Samtidigt tog Tegnr stora intryck av den danska poesins renssans, dels genom den
1804 till Lund verflyttade Pehr Henrik Ling, dels genom litterr pverkan av
srskilt Adam Oehlenschlger. En pbrjad dramatisk behandling av Blot-Svens saga
kastade han p elden efter att ha lst Oehlenschlgers Hakon Jarl. Tegnrs diktning
vnde sig vid flera tillfllen till mnen ur den samtida vrldshistorien; Nelson
och Pitt samt England och Frankrike tillkom 1806. I slutet av 1808 gav han i
"Krigssng fr sknska landtvrnet" luft t sin gldande fosterlandskrlek, sitt
hat till Ryssland rysshatet frblev livet igenom en hrskande knsla hos honom
samt sin trotsiga tillit till den, som han sg den, svenska tapperheten och det
svenska frihetssinnets obetvingliga kraft; dikten trycktes emellertid frst under
senare hlften av 1809.

Tegnr, som 1808-1809 frelst i estetik och den 6 december 1810 erhllit
professors titel, vistades sommaren 1811 p Rmen med anledning av sin svrfars
frnflle. Dr skrev han sin "Svea", vilken samma r inlmnades till Svenska
Akademien och belnades med dess stora pris. Redan 1809 hade han i sngen ver "N.
F. Sparrskld" uttalat sin sorg ver Sveriges frlust av Finland samt 1810 i sngen
"Till kronprinsen Karl August" gett uttryck t det nyvaknade hoppet om en
upprttelse och en lyckligare framtid. Bda dessa stmningar smlte ihop i dikten
"Svea". Ett praktiskt politiskt agitationssyfte hade dikten genom att uppmana till
krig och stlstta nationalmedvetandet. D "Svea" i frsiktigt valda utdrag
upplstes p akademiens hgtidsdag fick den mnga bifall. Hade "Krigssngen" gjort
Tegnrs namn knt i vida frfattarkretsar s gav "Svea" honom en plats bland
landets frmsta poeter. Offentliggjord, i akademiens handlingar, blev dikten frst
1817.

Gtiska frbundet och skandinavismen[redigera | redigera wikitext]

Esaias Tegnr avbildad vid 34 rs lder efter ett verk av Leonard Roos af
Hjlmster (17871827). Bild publicerad med signatur i Tegnrs Samlade skrifter
1876.

Minnesskylt p vggen till Tegnrs bostad i Lund ren 18131826. Resterna av

fastigheten utgr i dag Tegnrmuseet.
I februari 1812 tog Tegnr intrde i Gtiska frbundet (han bar dr namnet "Bodwar
Bjarke") och i dess tidskrift, Iduna, offentliggjorde han under rets lopp flera
dikter frn denna tid: "Majsng", "Elden" (skriven 1805, omarbetad i ganska hg
grad), "Skidbladner", "Flyttfglarne".

Den 26 februari samma r blev han utnmnd till professor i grekiska vid Lunds
universitet och erhll samtidigt ett prebendepastorat (Stvie och Lackalnga); fr
sin snabba universitetskarrir, som i hg grad frmjades av hans
frfattarverksamhet, hade han frmst att tacka universitetskanslern Lars von
Engestrm. Sedan han utgett och frsvarat en teologisk avhandling blev han
prstvigd den 20 december 1812 och skrev med anledning drav sin dikt
"Prstvigningen" om vilken Franzn uttalade att den "strlar av himmelsk sknhet",
och vilken ven Atterbom beundrade.

1813 gnade han en dikt, "Hjlten" t sin ungdoms favorit, Napoleon, vilken hotades
av den europeiska koalitionen och genom slaget vid Leipzig strtades frn sin
maktstllning. Tegnrs "Hjlten" r skriven fre nmnda slag men han vgade inte
trycka den frrn 1828, ven om den genast genom avskrifter fick stor spridning.
"Skaldens morgonpsalm", "Asatiden" och sannolikt ven "Sng till solen" tillhr
samma r.

Napoleons fall hade bland annat till fljd freningen av den skandinaviska halvns
bda riken. Tegnr hlsade denna tilldragelse med dikten "Nore", offentliggjord vid
en akademisk fest i Lund (februari 1814) till firande av Kielfreden. Tegnr, som
hll fast vid sin Napoleonsbeundran och hyste orubblig motvilja mot Karl XIV Johans
politik, alliansen med Ryssland med mera, omnmnde inte kronprinsen i dikten, men
vl Karl August, och diktens program r nrmast en skandinavism, som inte stmde
med den politiska situationen men som gjorde dikten synnerligen lmplig till
spridning i Norge.

Definitionskamp frnuft och knsla[redigera | redigera wikitext]

I den frn och med 1810 pgende striden mellan den ldre skolan och den nya
romantiska tog Tegnr ingen del trots att bda sidor uppmanade honom till det. Fr
de gamla gustavianerna hyste han stor aktning om han ocks omfattade en motsatt
uppfattning av poesins uppgift och hade fga gemensamt med den skdning som
frambars i polemiken av den gamla skolans vapendragare, Per Adam Wallmark. Bland de
unga romantikerna var Atterbom den ende som i hans gon rjde talang. Men den
utprglat romantiska spekulationen och den polemiskt kritiska verksamheten hos
Uppsalaromantikerna var honom lika osympatiska och fr dess i hg grad metafysiska
och stmningsmusikaliska diktning saknade han intresse. Med ren kade hans ovilja;
den klyfta som frn brjan fanns i estetisk uppfattning vidgades i hg grad genom
den politiska motsttningen. Som svuren fiende till Heliga alliansen stllde sig
Tegnr i motsatsfrhllande till den s kallade "historiska skolan"; de s
smningom allt mer negativa omdmen som Hammarskld med flera fllde om Tegnrs
frfattarskap framkallade inte blott harmvers sdana som "Hammarspik" utan ven
beslutet att direkt ingripa i striden. P bda sidor flldes i brev och samtal
bittra omdmen. 1815 frlorade Tegnr sin ldre bror Elof, en lika varm vn av den
ldre litteraturen som missaktare av den nya, svl den fosforistiska som den
gtiska. I gravkvdet ver honom varnade skalden fr den vlnad som han fann med
"blod i hnderna och vanvett i gat" stiga upp ur medeltidens grav och breda sin
svarta jesuitkpa ver jorden: han uppmanade Leopold att kring sig samla de ldre
skalderna till kamp fr ljus och sanning mot "mrkrets liga". Denna dikt, Till
Leopold, blev aldrig av skalden sjlv offentliggjord; den trycktes frst i de efter
hans dd av Bttiger utgivna "Samlade skrifter".

1816 deltog han ivrigt i de resultatlsa frsken att starta en tidskrift som
skulle fungera som motvikt till Svensk litteraturtidning ngon gemensam positiv
grundval fr ett dylikt fretag fanns inte, och de stridiga intressena kunde inte
frenas; och till Leopold skrev han att det ondas grund ligger djupare n hos ngra
recenserande studenter i Uppsala, ty "dessa kopieringsmaskiner ro icke annat n
blinda verktyg af tidens frfrliga anda". Den upphetsade stmning varav sdana
uttryck ftt sin prgel och som berodde p att han d befann sig i en
depressionsperiod lade sig smningom. I sitt bermda "Tal vid jubelfesten 1817"
(till firande av reformationen) hll han domedag ver svl den gamla som den nya
vrldsskdningen, onekligen fga pkallat av tillfllet. I "adertonde seklets
bildning" kritiserade han den materialistiska uppfattningen av konst, religion och
vetenskap, frstndsdespotismen, den uteslutande riktningen p det nyttiga. Han
frklarade att hans sjl vmjdes vid att p detta stt stcka andens vingar, men
han gav sitt erknnande t dess uppskattning av mnniskovrdet, dess krav p
samvets- och tankefrihet och dess klarhet i tanke och form. 1700-talet hade "fallit
p sin synd" och d nu det nyktra frstndets herravlde tagit slut var det inte s
underligt att fantasin, "det ltta, rosenmantlade gudabarnet, i knslan af sin
nyvunna frihet tittar in fverallt, fven dr, dit det egentligen icke hrer". Men
dessvrre syntes man bara ha utbytt en ytterlighet mot en annan. Man fordrade med
rtta en djupare religiositet, men betraktade inte religionen "ssom en ensak fr
knsla och tro, utan ssom en bilaga till ett metafysiskt system fr dagen"; man
yrkade p allvar och grundlighet i vetenskapen, men man frfuskade klarheten och
ordningen; man krvde med rtta i konsten det betydelsefulla och djupa, men skte
"ptruga oss en poesi utan form och bestmdhet [...], som spkar omkring i
mnskenet och mlar sina sammanflytande bilder i molnen". Han uttalade den
frhoppningen att ur "de kmpande elementernas strid skall en bttre och sknare
skapelse utg". Detta tal retade naturligtvis bda partierna. Wallmark underkastade
det en skarp och hnfull granskning i Allmnna journalen, och i Svensk
litteraturtidning frklarades Tegnr sakna andan och krleken, det heliga allvaret;
Tegnrs poesi flt frn hjrnan, inte frn hjrtat, den var vl skimrande och
glnsande men liknade ett av solen bestrlat isberg vid nordpolen.

Tegnrs avlade i "Tal p Oskarsdagen 1823" sin politiska trosbeknnelse. Hans

ideala statsform var den konstitutionella monarkin men konstitutionen fick inte
vara en "spekulativ", utan en "historisk", vilken "vxt upp och utbildat sig med
folken". Med skrpa upptrder han mot den p kontinenten hrskande politiska
reaktionen och uttalade sin frhoppning att i den pgende kampen "de moderatas
parti mste slutligen segra; ty all verklig politik r, i tidens nrvarande skick,
en frmedlande".

Intrde i Svenska Akademien och vidare karrir[redigera | redigera wikitext]

Esaias Tegnr p 1820-talet. Teckning av Leonard Roos af Hjlmster (17871827).

Samma r Tegnr hll sitt jubeltal, skrev han "Stjrnsngen" och "Sprken", fljda
ret drp av de allmnt omtyckta sngerna "Karl XII" och "Gta lejon". Invald i
Svenska Akademien den 5 november 1818 tog han dr sitt intrde den 22 juni 1819 med
sitt "Minne av Oxenstierna", ett stycke som genom sin hnfrda skildring av Gustav
III och hans tidevarv tjusade gustavianerna; i dess uttalanden om poesins sprk och
vltaligheten gav han karakteristiska programpunkter i estetiska frgor. Samma r
vckte hans anonyma dikt "Halkan" i Stockholms-Posten mycket bifall.

D Tegnr fungerade som promotor vid magisterpromotionen i Lund 1820 avslutade han
denna med sin bermda "Epilog", som "flg med ljungeldens fart fver hela landet
och vckte allmn hnryckning", enkel och samtidigt konstnrligt fullndad, lika
djup till tankeinnehllet som skn till formen. Dess polemik mot romantiken r
hllen i en vrdig och lugn ton. Atterbom upptrdde visserligen till frsvar fr
mystiken men han brjade sitt svar med orden: "Ja, Epilogen r skn, och med fog du
klarheten prisar: Glnsande alltid du var; nu r tillika du sann". Emellertid
avvpnades Tegnr av Atterboms "Fridsrop", som han kallade "det sannaste, dlaste,
sknaste, som p lnge varit diktadt i Sverige", och avstod frn vidare polemiska
inlgg.

Den religisa idyllen Nattvardsbarnen (1820) med sin vackra tillgnan till skaldens
forne lrare och gynnare Mattias Norberg, skildrar stmningsrikt och allvarligt en
konfirmation i en vrmlndsk lantkyrka; i den enkle prstens ord framlgger Tegnr
sin humanitetsreligion. Formen, hexameter, hade av Tegnr 1811 p det skarpaste
utdmts, men sedermera vunnit uppskattning i Sverige. Dikten blev inte bara en
framgng i Sverige utan ven i utlandet, framfrallt i Tyskland.

Under tillfrisknandet efter en sjukdom skrev Tegnr inom ngra f dygn, romansen
Axel (dec. 1821, tryckt 1822), som inleds med en dedikation till Leopold vilken
djupt rrde den gamle skalden. Dess frebild r att ska i Byrons smrre berttande
dikter.

Frithiofs saga[redigera | redigera wikitext]

"Frithiofs frieri". Handkolorerad etsning frn 1820-talet av Anders Lundquist ur

tredje upplagan av Frithiofs saga.
Samtidigt med utgivningen av de tv sistnmnda dikterna var Tegnr sysselsatt med
arbetet p sitt strsta verk: Frithiofs saga. Oehlenschlgers Helga, mjligen ven
Fouqus Regner Lodbrok, var frebilder fr den form av sjlvstndiga romanser som
Tegnr valde. I slutet av 1819 talar han i brev om denna saga och sannolikt hade
han redan d brjat bearbeta den. P hsten 1820 offentliggjordes i Iduna sngerna
XVIXIX. Bifallet var hgljutt och enhlligt, Atterbom uttalade sig i hnfrda
ordalag. 1822 publicerade Iduna sngerna XXXXIV vilka mottogs med inte mindre
hnryckning. I den sista romansen, "Frsoningen", ligger diktens krna; ett slags
kristnad platonism inlggs dr i Baldersmyten. De erotiska sngerna fullbordades
frst sedan Tegnr mottagit djupa intryck av tv intagande kvinnor, fru Euphrosyne
Palm (17961851) i Lund, som inspirerat bland annat "Grannskapet" och "Fgelleken",
och friherrinnan Martina von Schwerin; frbittrade utfall mot kvinnoknet i
Frithiofs saga tyder p att bakom den djupa besvikelse som bemktigade sig Tegnr
vid mitten av 1820-talet, lg ven besvikelser p det romantiska omrdet.

Frst i brjan av 1825 hade Tegnr de frsta femton sngerna frdiga och i maj
samma r utkom det fullndade diktverket. Tegnr tillhrde visserligen Gtiska
frbundet men han frklarade redan nr han invalts att hur hg och patriotisk idn
om terupplivandet av forntidens nordiska minnen n var borde inte frbundets
ndaml inskrnka sig till det. Han ville att Iduna skulle uppta ven andra
skaldestycken n nordiska. "Gtisk" och "fosterlndsk" var inte fr Tegnr, som fr
Ling, synonymer. Men nr Lings gtiska poesi hotade att ge det fornnordiska dligt
rykte skte Tegnr ge en bild av det gamla hjltelivet i en form med bibehllen
historisk trovrdighet som emellertid inte var sttande fr samtiden. Skalden -
sdan var hans uppfattning skriver fr sin samtid. Av den vill han bli frstdd;
varje frn en avlgsen forntid hmtat mne krver drfr i ngon mn en
"modernisering". Rtta mttet fr denna kan inte uttryckas genom regler; det beror
p en smakinspiration.

Biskop Esaias Tegnr

Esaias Tegnr med biskopskors p brstet. Gravyr av H.P. Hansen.
Esaias Tegnr med biskopskors p brstet. Gravyr av H.P. Hansen.
Kyrka Svenska kyrkan
Stift Vxj stift, biskop
Period 18241846
Fretrdare Ludvig Mrner
Eftertrdare Christopher Isac Heurlin
Prstvigd 20 december 1812
Fdd 13 november 1782
By socken i Vrmland
Dd 2 november 1846
Vxj
Frithiofssagans oerhrda framgng tyckes bekrfta att han verkligen trffat rtt
och lyckats frena trohet i teckningen av forntiden med samtidens ansprk p en
sympativckande lttfattlighet. Ett verksamt medel fr att vinna detta ndaml fann
han i framstllningen av Frithiofs karaktr. Det hgsinta och upphjda mod som fr
Tegnr utmrker all sann heroism fr hos honom en specifik nordisk prgel, dels
genom dess bengenhet att sl ver i trots och vermod, dels genom ett med detsamma
frenat anlag fr vemod och tungsinthet, vilket dock ingalunda utesluter det
levnadsfriska. Ytterligare medel fr samma ndaml bildade de utlggningar och
frndringar av sagan som Tegnr vidtagit dr denna, fr att begagna hans egna ord,
"ej fullndat sin poetiska afsndringsprocess". Och hrtill kom slutligen att
Tegnr framstllde rent allmnmnskliga frhllanden, till exempel krleken utan
allt bemdande att ge dem en bestmd tidsfrg. S har det lyckats Tegnr att t sin
dikt skapa en form som inte endast tilltalade hans landsmn utan slog med beundran
hela den bildade vrlden. F svenska dikter har ftt en sdan spridning som denna.
I Sverige hade den tryckts i uppt 60 upplagor redan vid sekelskiftet 1900. Danmark
och Norge hade vid samma tid fem versttningar som utgetts i 22 upplagor; Tyskland
hade 24 versttningar i mer n 100 upplagor; de engelska tolkningarna var d 15,
upplagorna 30. Dessutom var dikten vid sekelskiftet versatt till armeniska,
finska, franska, hollndska, islndska, italienska, latin, polska, rumnska, ryska,
tjeckiska och ungerska.

Depressioner och vgen till biskopsstolen[redigera | redigera wikitext]

Tegnr, som i juli 1822 erhllit Reslvs och stra Karaby pastorat som personligt
prebende, hade lnge nskat utbyta sin professur mot ett mera inbringande mbete.
1823 blev biskopsmbetet i Vxj ledigt. Tegnrs vn Heurlin intrigerade vldsamt
fr Tegnr, som mste lgga honom varsamhet och lyckades skaffa Tegnr hgsta
rstetalet. Tegnr anlitade ivrigt sina vnners hjlp och den 25 februari 1824
utnmndes han till biskop. Den 9 april samma r avslutade han sina frelsningar
med ett tal om den grekiska poesins art och vsen, drtill fogande ngra avskedsord
till den talrika hrarkretsen om vilka Bttiger yttrade: "ur hvarje tanke
framkvller en tyst suck, i hvarje ord gmmer sig en svljd grt."

Fljande mnad for han till Uppsala dr han var freml fr mycket hyllning. Den 31
maj invigdes han till biskop. nnu tv r kvarstannade han i Lund. Som ovan nmnts
var han vid denna tid inne i en av de sorg- och svrmodsperioder som med 810 rs
mellanrum hemskte honom, och hans brev br prgel av nedstmdhet och upphetsning.
Den av djup vrldssmrta genomandade dikten Mjltsjukan (1825) r det mrkligaste
uttrycket fr denna depression. Den bildar en dyster motsats till den demonstrativt
optimistiska Sngen (1819), tillkommen i opposition mot en elegisk dikt av
Gumgelius. Geijer och Atterbom, som 1825 beskte Tegnr i Lund, fann honom i ett
tillstnd av grnsls frtvivlan, "simmande i trar"; han frklarade, att hans
poesi var slut, bad Atterbom om frltelse och uppmanade honom att bli den svenska
diktens rddare. Frst i maj 1826 lmnade Tegnr Lund och skrev d till diktaren
Carl Gustaf von Brinkman: "Afskedet kostar mer p mig, n du vet eller br veta".

I Vxj tilltrdde han inte biskopsbostllet strabo frrn den l maj 1827.

Esaias Tegnr stter en lagerkrans p Adam Oehlenschlgers huvud i Lund 1829. Mlad
av Constantin Hansen (18041880).
Tre r efter sin avflyttning tersg han den gamla universitetsstaden. Hans ldste
son, Kristofer Tegnr, skulle vid magisterpromotionen 1829 motta lagerkransen, och
d prokanslern var frnvarande, fick Tegnr i uppdrag att meddela "Venia
promovendi". Han inledde akten med en "Prolog", motstycke till "Epilogen" frn
1820, men hllen i en helt annan tonart. Det vilar ver hela dikten ett stilla
vemod som frst i slutraderna frsvinner och d lmnar plats t den varmhjrtade
hlsning med vilken Tegnr, "i sngens, i den evrdligas namn, frnummen i Hakon
och Helge", satte lagerkransen p den av en slump vid festen nrvarande
Oehlenschlgers huvud. Denna enkla hyllning t den danske skalden fick en historisk
betydelse. Den bildar uppslaget till nrmandet mellan de nordiska hgskolornas
ungdom och Tegnrs ord: "sndringens tid r frbi" fick gensvar i hela Norden.

Strngt plikttrogen brjade Tegnr omedelbart efter sin utnmning till biskop med
iver frbereda sig fr sitt nya kall. Han ville inte, sade han, "skmmas fr sina
prster", och under flera r studerade han nstan uteslutande teologi. Renlrig
efter statskyrkans uppfattning var han ingalunda. Enligt E. Wrangel (i Skrifter
tillgnade P. G. Eklund, 1911) och Nathan Sderblom var han starkt pverkad av
Herders humanism och kom att st nra de supranaturalistiska uppenbarelsetrogna
rationalisterna. Hans brevvxling med Brinkman och andra vittnar om de inre strider
han hade. Han hade visserligen redan 1812 blivit prstvigd och sade sig fredra att
vara biskop framfr kyrkoherde men biskopsmbetet tog hans tid och verksamhet i
ansprk p ett stt som han sjlv ofta klagade ver. Med iver och framgng strvade
han att hja smlandsprsternas sedliga och intellektuella bildning, och med
outtrttlig iver gnade han sig t skolangelgenheterna; ver huvud taget sg han i
kyrkan framfr allt en institution som skulle verka fr idealiteten och humanismen
i vrlden.

Kommendr med stora korset av Kungl. Nordstjrneorden 31 augusti 1829.

1835 invaldes Tegnr som ledamot nummer 445 av Kungliga Vetenskapsakademien, och
den 13 november 1838 som hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och
Antikvitets Akademien.[1]

Tegnr som talare[redigera | redigera wikitext]

Esaias Tegnr som staty utanfr Vxj katedralskolas tidigare byggnad dr han hll
sina bermda skoltal. Skulptr: Arvid Kllstrm 1926.

Esaias Tegnr, cirka 1838.

Fem av 1800-talets mest bermda svenskar. Frn vnster: Johan Olof Wallin
(rkebiskop), Frans Michael Franzn (biskop), Jns Jakob Berzelius (kemist), Erik
Gustaf Geijer samt Esaias Tegnr.

Staty av Esaias Tegnr p Tegnrsplatsen i Lund. Statyn utfrd av Carl Gustaf

Qvarnstrm 1849.
Om under dessa r Tegnr mera sllan framtrdde i skrift, hrdes s mycket oftare
hans stmma. Bde i Vxj och i Jnkping hll han vid rsexamina skoltal; ofta r
dock dessa tal inte gnade fr skolungdomen, men Tegnr grep alltid tillfllet att
uttala sig om vad som lg honom om hjrtat, oavsett om tillfllet var lmpligt
eller ej. Vidare hll han tal vid prstvigningar, visitationer, kyrkoinvigningar;
och alla dessa msterstycken till svl form som innehll fngslade lsaren inte
minst drigenom att tonen r s lyckligt lmpad efter mnets helgd och "lter det
skna bja sig fr det heliga och villigt offrar det hga fr det hgsta".

Som talare intar Tegnr ett rum bland de yppersta utvarna av denna konst. En
rikedom av p en gng skarpsinniga och klart uppfattade tankar vller fram i hans
tal. Framstllningen r blndande genom de trffande uttrycken, de praktfulla och
sinnrika bilderna, de fyndigt kvicka infallen; den "frenar", yttrar Agardh
trffande, "det blixtrande hos Jean Paul med det klassiska och harmoniska hos
Goethe". Men p samma gng har allt en friskhet och en omedelbarhet som gr att
lsaren tycker sig skda in i talarens sjl. Det r med talen som med dikterna: "de
sttas icke, de andas hop". Ocks har talaren Tegnr vunnit erknnande ven av dem
som inte uppskattade hans poesi. Biskop Martensen, som vuxit upp i den heibergska
traditionen om Tegnrs ringa vrde som poet och frfattare, talar i ett brev (1879)
om sin "hengivenhed for Tegnr, hvem jeg vsentlig har beundret som tler".

Tegnr som brevskrivare[redigera | redigera wikitext]

Samma friskhet och omedelbarhet som prglar Tegnrs tal finner man i nnu hgre
grad i hans brev. De utmrks inte av den utmejslade stil som karaktriserar
gustavianernas brevskrivningskonst. Hos Tegnr r framstllningen mera naturlig och
mera omvxlande. I det flytande fredraget vxlar sprittande skmt med djupt allvar
och man tycker sig se och hra den skrivande sjlv. Just detta r i
epistolografiskt hnseende en frtjnst. Den hrskande egenskapen r den kvicka
karakteriseringskonsten med vilken han fyndigt och otvunget, skdligt och
trffande terger sina intryck och sikter. Till stor skada frstrdes av
adressaten det vldiga antal brev som han p 1830-talet skrev till fru Emilie
Selldn, fdd Ulfsax, i Vxj, som Tegnr under flera r var frlskad i. I dikter
som "Den enda", "Fr lnge sen", "Den dde" med flera som tillhr hans frnmsta
lyriska alstring frklarade han sin lidelsefulla krlek till henne.

Lyrisk alstring under biskopstiden[redigera | redigera wikitext]

Orsaken till att Tegnr som biskop inte frfattade lika ofta som frr lg inte bara
i de hinder arbetsuppgifterna vllade utan berodde ven p hans vacklande hlsa och
drav franledda depressioner. Redan i Lund hade han pbrjat dikten "Gerda" och
dr skrivit inledningsdikten, "Jtten Finn". Under sina sista r upptog han p nytt
detta arbete men d var hans kraft svag och vad han skrev kunde inte
offentliggras. De frnmsta dikterna frn denna tid r "Fgelleken" (1828), tv
snger vid Gustaf-Adolfsfesten (1832), hlsningstalen i Svenska Akadademien till
Agardh (1834) som innehller ett ursinnigt anfall p liberalismen, Grafstrm (1840)
och Atterbom (1840) samt, kanske frmst av dem alla, den knda sngen "Vid Svenska
akademiens femtira minneshgtid" (1836). ven en Napoleons-dikt frskriver sig
frn denna tid. Eftersom det diskuterades att flytta Napoleons stoft frn S:t
Helena till Paris manade Tegnr i dikten "Napoleons graf" (1831) att inte rubba den
vldiges vilorum: "Bland slocknade vulkaners hrdar, ... en grnssten mellan tvenne
vrldar, hans urna str dr m hon st!"

Flertalet av dikter frn dessa r utgrs av gravsnger. Sedan gammalt stod inte
gravdikter i srdeles hgt anseende men Tegnr knde att han ville ge det ett sant
konstnrligt vrde. I sitt slag svrupphinneliga msterstycken r sngerna frn
denna tid ver Leopold, Wallin, Jakob Faxe, Nils Trolle med flera.

Riksdagsarbete och sinnessjukdom[redigera | redigera wikitext]

Av de plikter Tegnrs nya mbete lade honom var en honom obehaglig: deltagandet i
riksdagsarbetet. Sysselsttningen med dessa bidrog ingalunda att frbttra hans
undergrvda hlsa och hans drav beroende depression. Han brydde sig fga om de
konstitutionella formerna och kom snart att stlla sig fientlig mot
riksdagsoppositionen och den nya tidningspressen, vars angrepp p Karl XIV Johan
upprrde honom. Fr att terhmta sig fretog han flera resor till bad- och
kurorter. 1833 beskte han Karlsbad och den bermde frfattaren var under denna
resa freml fr mycket uppmrksamhet och gjorde bekantskap med flera knda
personligheter. Hlsan blev emellertid inte bttre. De fljande ren fretog han
badresor till Varberg eller Gteborg men utan att hans tillstnd drav
frbttrades. I hans brev terfinns gng p gng uttryck fr hans frstrda
jmvikt, exempelvis: "Min sjl brinner, och mitt hjrta blder, och esomoftast
stter sig mrkret p tankens hgste i hjrnan. Jag lider af en sjukdom som man
ger smeknamnet hypokondri, men som p ren svenska heter galenskap. Det r ett arf,
som jag ej kunde bli kvitt; det stod ej i min makt att gra mig urarfva".
Ogrna infann han sig vid 1840 rs riksdag; lkarna yrkade att han inte skulle resa
dit, men hans vn Heurlin i den samtida liberala pressen kallad Tegnrs onda ande
ville ha hans hjlp p den konservativa sidan och vertalade honom. Enligt ryktet
skulle oppositionen, och d i frsta hand adelsstndet, vnda sig mot kung Karl XIV
Johan samt frska framtvinga hans abdikation. Detta vckte Tegnrs ilska. Redan i
slutet av 1839 offentliggjorde han dikten "Georg Adlersparres skugga" dr han
varnade fr ett befarat press- och pbelvlde. Efter ankomsten till riksdagen lt
han utg sin hlsning "Till svenska riddarhuset". Han pminner i denna dikt om
anorna frn Sveriges stormaktstid och lgger riksdagens frsta stnd p hjrtat att
bekmpa "det lumpnas terrorism, det plattas envldsmakt". Att den liberala
tidningspressen skulle utpeka honom som en avflling frn frihetsiderna var
naturligt och uttrycken var vldsammare n ngonsin. I slutet av juni tog han
permission fr att tillbringa ngon tid i sitt hem, till vars ro han frn
riksdagens oro ivrigt lngtat. Men hr vntade honom brjan till slutet. "Efter ett
vid en dusch begnget misstag", berttar Boettiger, "och ett drp fljande hftigt
slaganfall mrktes gonblick af sinnesfrvirring". P lkares inrdan frdes han
frst till huvudstaden; men vid hstens inbrott frdades han sjledes till Peter
Willers Jessens bermda anstalt fr sinnessjuka i Schleswig. Under ljusa
mellanstunder p denna resa skrev han "Resefantasier", av vilka srskilt den tredje
ger ett gripande intryck.

Slutet[redigera | redigera wikitext]

Redan i maj 1841 kunde han tervnda hem men var svag och matt. I Slesvig och strax
efter hemkomsten skrev han "Kronbruden", en vardaglig idyll p hexameter, hans enda
strre dikt efter flyttningen frn Lund. Den r av inte ringa intresse, om n, som
Bttiger sger, "emellant lyrans slag frrda en trttnande hand och versens
metriska byggnad ej alltid r den grekiskt ltta som till exempel i
'Nattvardsbarnen'". Men man mrker knappt denna trttnande hand i den dikten
beledsagande dedikationen till Franzn. nnu ngra andra dikter tillhr dessa r,
bland dem den stora "Till Karl XIV Johan" med en nationalkaraktristik; den var
avsedd att vara dedikation av Tegnrs samlade dikter, men kungen avbjde. 1845
upptrdde han sista gngen p Vxj gymnasium och upplste med svag och stapplande
rst en avskedshlsning till de avgende eleverna. I augusti samma r begrde och
erhll han tjnstledighet. Frnyade slaganfall hade alltmera nedsatt hans krafter.
En av hans sista dikter r "Afsked till min lyra". Dr uttalar han: "Egentligt
lefde jag blott, d jag kvad." Dr hr man hans sista toner klinga i avskedsorden:
"Frvissna, Febi lager, p min panna, d p min tunga, du min sista sng!"
Anmrkningsvrd r "Sngmn och drmmen", en dialog, dr bland annat romantikens
mystik utvecklas.

I oktober 1846 frlamade ett slaganfall hans vnstra sida, och den 2 november samma
r, kort fre midnatt, avled han. Han begravdes p Vxj kyrkogrd.

I Stockholm, Lund, Uppsala, Vxj och Jnkping firades minnesfester till Tegnrs
ra. Den 22 juni 1853 blev p Tegnrsplatsen vid Lundagrd i Lund hans av
Qvarnstrm modellerade bildstod med stor hgtidlighet och under allmnt deltagande
avtckt. Lnge hgtidlighll Lunds studenter den 4 oktober, rsdagen av Tegnrs
inskrivning vid Lunds universitet. Och av den bostad han som professor innehade
(Tegnrshuset) r tv rum bevarade, av vilka det ena var familjens matsal och det
andra Tegnrs arbetsrum dr han diktade "Frithiof", "Axel" och "Nattvardsbarnen".
Dessa rum bildar nu ett Tegnrmuseum som innehller mbler, bcker och smsaker
vilka tillhrt Tegnr, vidare ett bibliotek av inhemsk och utlndsk
tegnrlitteratur samt portrtt svl av honom sjlv, frn olika levnadsldrar, som
av hans ldre och yngre svenska samtida.

Tegnrs umgnge[redigera | redigera wikitext]

Ungdomsportrtt av Tegnrs hustru Anna Myhrman (1785-1853).

Anna Myhrman[redigera | redigera wikitext]
Esaias Tegnr kom till Rmmens bruk sommaren 1797 nr han var 14 r d hans ldre
bror Lars Gustaf ftt plats som informator. Bruket gdes av Kristoffer Myhrman som
hade nio sner och tv dttrar, dribland den d 12-riga Anna Myhrman. P hsten
1798 terkom Tegnr dit som informator t familjens yngre sner. Man vet att Anna
gmde undan stearinljus till Tegnr s att han skulle kunna lsa Iliaden och
Odyssen. I ett brev till sin bror Elof i maj 1799 har han anfrtrott honom sin
krlek fr Anna, fr skerhets skull skrivet med grekiska bokstver.[2]

Tegnr brjade studera vid Lunds universitet men med hjlp av sin bror Elof kunde
han i hemlighet skicka brev till fru Myhrman och hennes dotter bakom ryggen p
Kristoffer Myhrman. Misstankar om att Anna Myhrman stod i brevkontakt med en
yngling frn Vrmland hade gjort Tegnr svartsjuk. Sommaren 1802 beskte han ter
Rmmen och dr kunde eventuella missfrstnd klaras upp. I de ringar som vxlades
vid brllopet stod "den 4 augusti 1802" och enligt traditionen har de den dagen
frlovat sig i hemlighet.[3] Tegnr var tvungen att finna ngon tjnst med rimlig
avlning; den hemliga frlovningen gjorde att Anna Myhrman nd blev uppvaktad av
andra. Den officiella frlovningen drjde till midsommar 1805. I februari 1806
kpte Tegnr en grd p Stora Grbrdersgatan i Lund. Den 22 augusti 1806 gifte de
sig p Rmmens bruk och p hsten flyttade de in i huset p Grbrdragatan dr de
kom att stanna i sju r.[4] 1813 flyttade familjen in i ett envningshus i hrnet
av Grbrdragatan och Klostergatan och dr bodde de fram till 1826 nr de flyttade
till Vxj, dr Tegnr utnmnts till biskop.[5]

Under frlovningstiden hade Tegnr skrivit en rad tillfllighetsverser till henne

dr han kallade henne Laura efter Francesco Petrarca. Den enda dikt som
uttryckligen handlar om Anna Myhrman, Julbrev till min hustru r daterad till 1810-
talet.[6] Anna Myhrman verkar ha varit en duktig professorsfru med stort ansvar fr
hus och familj.[7]

1816 trffade Tegnr Martina von Schwerin fr frsta gngen. Hon blev den kvinna
som betydde mest fr Tegnr, ven om hon var gift med hovstallmstare Verner
Gottlob von Schwerin sedan 1804.[8]
Martina von Schwerin[redigera | redigera wikitext]
Vid ett besk p Ramlsa brunn 1816 lrde Tegnr knna friherrinnan Martina von
Schwerin (17891875). Hon hade gift sig vid 15 rs lder med hovstallmstaren
Werner Gottlob von Schwerin. I Stockholm hade hon lrt knna Svenska Akademiens
stndige sekreterare Nils von Rosenstein och senare frfattaren Carl Gustaf von
Brinkman som bda uppmuntrande hennes intresse fr litteratur. Hennes korrespondens
med Brinkman uppgr till cirka 800 brev, hans brev till henne r flera gnger
strre. 1815 flyttade paret till Sirekpinge utanfr Landskrona. Martina von
Schwerin hade 1813 ftt upp gonen fr Tegnr. Nr en plats blev ledig i Svenska
Akademien 1818 skrev hon till bde Rosenstein och Brinkman att det var dags att
vlja in Tegnr, vilket ocks skedde.[9]

1820 beskte Tegnr Sirekpinge och det verkar som om Tegnr har haft varma knslor
fr henne. De utbytte regelbundet brev men hennes tankar om frhllandet med Tegnr
kan fljas i breven till Brinkman. Frn hennes sida var det aldrig tal om annat n
vnskap. Den 30 augusti 1824 beskte Tegnr Sirekpinge men dr hnde ngot som
fick Tegnr att under kvllen i strsta hast lmna Sirekpinge trots att Martina
von Schwerin entrget bad honom att stanna. Hans knslor fr Martina von Schwerin
och den hastiga brytningen har funnits i bakgrunden nr Tegnr avslutade sin
Frithiofs saga med Frithiofs olyckliga krlek till drottning Ingeborg[10]

Trots brytningen terupptog de snart kontakten. Frn 1835 titulerades hon "min
lskade friherrinna" i breven, senare samma r "lskade Martina" och drefter blev
det ett msesidigt "du".[11]
Emili Selldn.
Oljemlning av Carl Peter Lehmann.
Emili Selldn[redigera | redigera wikitext]
Tegnr utnmndes till biskop i Vxj stift och flyttade till Vxj 1826. Som biskop
trffade han naturligtvis stadens mest betydande invnare. P annandag jul 1831
gifte sig den tillfrordnade bataljonslkare Selldn med den d blott 19-riga
Emili Selldn (18121858) och vigseln frrttades av Tegnr. Hon har beskrivits som
mycket vacker och njeslysten och den betydligt ldre Tegnr frlskade sig i
henne. Hur frhllandet har varit mellan de tv r svrt att i efterhand
rekonstruera d hans brev till henne brann upp i stadsbranden i Vxj 1838. Tegnr
uppskattade sjlv att han skrev 600700 brev till henne. Kvar finns dock de dikter
som Tegnr skrev om henne samt de upplysningar han lmnade i brev till andra. Klart
r att relationen mellan de tv blev intim frn och med hsten 1833. I staden har
det skvallrats om de tv, vilket besvrade dem bgge, och ven Tegnr insg att det
fanns grnser fr vad en biskop kan gra.[12][13]

Nr det nrmare frhllandet mellan de tv upphrde r ocks svrt att nrmare

ange. Tegnr har tminstone fram till 1839 skrivit brev till sina vnner om sin
olyckliga krlek. I ett brev till Bernhard von Beskow p hsten 1835 skrev Tegnr:
"Mitt frhllande till E. mste brytas, d smstadsskvallret hller p att alldeles
frstra hennes rykte och dessutom s irriterat mig att jag brutit med alla bekanta
i staden, och utarbetat dem till mina fiender. Jag tervnder vl frn denna
digression igen till mitt vanliga liv, varifrn jag nu i tv r varit skild; men
med brustet hjrta och frlamade vingar." Bland Tegnrs dikter som anses handla om
Emili Selldn finns "Den dde" och "gonen". I den sistnmnda dikten skriver
Tegnr: "Tv himlar ro mig de bda / tv himlar med Guds Englar i / Kom, lt mig
n en gng dem skda / kom till mitt hjerta Emili!"[12]

Hilda Wijk.
Teckning av Maria Rhl 1834.
Hilda Wijk[redigera | redigera wikitext]
Under den period nr Tegnr var som mest frlskad i Emili Selldn trffade han den
d 24-riga Hilda Wijk (18101890) p en bjudning hemma hos vnnen Carl Gustaf von
Brinkman. Hon var d sedan ngra r gift med kommerserdet Olof Wijk. Frn och med
1835 brjade Tegnr och Hilda Wijk skriva brev till varandra. Sommaren 1837
stannade Tegnr fr att beska Gteborgs varmbadhus men ocks fr att f trffa
Hilda Wijk. Vid hans besk p Wijks sommarbostad Bokedal utanfr Jonsered har det
skett ngon form av muntlig krleksfrklaring frn hans sida som hon avvisade. Hon
frklarade att hon lskade sin make och frhllandet mellan de tv blev drefter
strikt vnskapligt. Tv av Tegnrs dikter frknippas med Hilda Wijk, "Erotik" och
"Varningen".[14][15]

Dottern Disa[redigera | redigera wikitext]

Dottern Disa. Oljemlning av Carl Peter Lehmann 1836.

Hans dotter, Disa Gustava Tegnr, fddes 1813. Hon gifte sig 1830 med ljtnanten J.
P. Kuhlberg, men blev nka fem r senare, och tervnde till barndomshemmet. "Vi
grubbla i kapp", skrev hennes far om denna tid, "och finna livets vardagslag rtt
osmakligt." 1844 gifte hon om sig med Carl Wilhelm Bttiger. Fadern, som vid denna
tid hunnit bli sjuklig uttryckte sin saknad efter dottern bland annat i orden
"[h]uru mycket jag lngtar efter dig och saknar dig nr jag lagt mig, vill jag ej
sga. Men jag mste dock bertta dig, att om aftnarna nr jag lagt mig och innan
jag somnar..., ligger jag och lyssnar, om jag icke hr ngot prassla, ssom du
brukade; men ingenting hrs av." Genom den tegnrska familjefrbindelsen kom Disas
make att bli redaktr fr den frsta utgvan av Tegnrs samlade verk (7 band,
Stockholm 18471851), till vilken han ocks frfattade en "lefnadsbeskrifning" ver
sin svrfar.
Kyrkobyggnader[redigera | redigera wikitext]
Tegnr ivrade kraftigt fr att ldre kyrkobyggnader skulle rivas och ersttas med,
i hans tycke, mera ndamlsenliga kyrkor. Denna uppfattning vckte emellertid
opposition. Det berttas att Tegnr vid ett tillflle skulle ha blivit bokstavligen
utsparkad frn Granhults kyrka d han hade freslagit dess rivning. De nya kyrkor
som byggdes under Esaias Tegnrs tid var ofta stora, nyklassicistiska och ganska
anonyma skapelser, drav benmningen Tegnrlador.

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

D Tegnr 1840 som sinnessjuk blivit frd till Stockholm, beskte Bernhard von
Beskow honom och fann honom sittande vid sitt skrivbord. Sedan Tegnr besvarat den
intrdandes hlsning, yttrade han: "Vet du vad jag sysselstter mig med? Jo, jag
undersker guldhalten hos vra svenska skalder. Och vet du vilken som har den
strsta? Det har Franzn. Tnk dig, 90 procent guld! Guld nstan alltihop". "N,
n du sjlv?" "Nej! Nej! Jag nr icke dit". "Men tnk p Frithiof, Axel,
Nattvardsbarnen, Svea!" "Ja, nog har jag tagit dem i berkning. Jag har rknat
och rknat; men, omjligt! Det hgsta, till vilket jag ngon gng hunnit, r 75
procent".[16]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

En omfattande kommenterad bibliografi finns i Ny illustrerad svensk
litteraturhistoria. D. 3, Romantiken, liberalismen. Stockholm. 1956. sid. 593-601.
Libris 364624.

Av frfattaren sjlv utgivna mer betydande skrifter[redigera | redigera wikitext]

Axel: en romans. Lund. 1822. Libris 2143406
Nattvards-barnen. Af Esaias Tegnr. Lund 1820. Tryckt uti Berlingska boktryckeriet.
Lund. 1820. Libris 2428347
Frithiofs saga.. Stockholm. 1825. Libris 2224991
Smrre samlade dikter af Esaias Tegnr. Stockholm. Tryckt hos direct. H.A.
Nordstrm. Stockholm. 1828. Libris 2428339
Tal vid srskilta tillfllen. Stockholm. 1831-1842. Libris 1495367 - 3 volymer.
Postum utgivning av samlade verk[redigera | redigera wikitext]
Samlade skrifter utgivna av C. W. Bttiger
Esaias Tegnrs Samlade skrifter. Stockholm: Fritze. 1847-1851. Libris 2145482 - 7
volymer.
Efterlemnade skrifter utgivna av Elof Tegnr
Esaias Tegnrs efterlemnade skrifter: ny samling. Stockholm: Beijer. 1873-1874.
Libris 663425 - 3 volymer.
Samlade skrifter utgivna och med kommentarer av Elof Tegnr
Samlade skrifter : jubelfestupplaga (Jubelfestuppl.). Stockholm: Norstedts. 1882-
1885. Libris 78361 - 7 volymer.
Samlade skrifter, ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad, utgiven och med
kommentarer av Ewert Wrangel och Fredrik Bk
Samlade skrifter (Ny kritisk uppl., kronologiskt ordnad /utgifven af Ewert Wrangel
och Fredrik Bk). Stockholm: Norstedts. 1918-1925. Libris 8198189 - 10 volymer.
Samlade skrifter i mindre urvalsupplaga med en levnadsteckning av Fredrik Bk
Samlade skrifter (Nationaluppl.). Stockholm: Norstedts. 1923. Libris 1509295 - 2
volymer.
Enskilda verk utgivna och med kommentarer av Berhard Risberg[redigera | redigera
wikitext]
Fritiofs Saga : Svea ; Nattvardsbarnen ; Axel. Stockholm: Brd. Lindstrm. 1928.
Libris 1336121
Lyriska dikter. Stockholm. 1929. Libris 23657 - 11 volymer.
Varia[redigera | redigera wikitext]
Latinska avhandlingar frn 1801-1820
Opuscula latina, primum 1801-1820 edita.. Stockholm: Beijer. 1875. Libris 1585520
Filosofiska och estetiska skrifter utgivna av Albert Nilsson och Bert Mller
Filosofiska och estetiska skrifter. Stockholm: Norstedts. 1913. Libris 54573
Tegnrsamfundets utgva av brev under redaktion av Nils Palmborg
Esaias Tegnrs brev. Malm: Allhem. 1953-1976. Libris 124737
Enskilda srskilt knda dikter[redigera | redigera wikitext]
Till min hembygd (1804)
Det eviga (1810)
Prstvigningen (1812) ("Den fromma skaran trnger till altarfoten re'n"); Dikten
skildrar en prstvigning i sjlvupplevd form ("Det susar fr mitt ra, Guds ande
snker sig").
Kyssarna; ett exempel p skaldens sprudlande humor
Sprken (1817); knd fr att svenskan utropas till "rans och hjltarnas sprk".
Mjltsjukan
Karl XII; dikten har tonsatts av Otto Edvard Westermark och r ocks knt som Kung
Karl eller Kung Karl, den unge hjlte. Finns p Wikisource
Skl i Gtiska frbundet
Hjelten (1827); senare belnad med Svenska Akademiens stora pris.
Se ven[redigera | redigera wikitext]
Lista ver biskopar i Vxj stift
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
^ Bengt Hildebrand (17531953), Margit Engstrm och ke Lilliestam (19541990)
(1992). Matrikel ver ledamter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets
Historie och Antikvitets akademien. Stockholm. sid. 35. ISBN 91-7402-227-X
^ Bk 1946, s. 3046
^ Bk 1946, s. 7380
^ Bk 1946, s. 73110
^ Bk 1946, s. 167
^ Bk 1946, s. 175
^ Henrik Schck (1929). Illustrerad svensk litteraturhistoria. Femte delen.
Romantiken (Tredje fullstndigt omarbetade upplagan). Stockholm: Gebers. sid. 603.
Libris 53514
^ Elison, ke; Olsson, Bror (1949). Esaias Tegnr. En monografi i bild. Malm:
Allhems Frlag. sid. 56. Libris 364522
^ Steffen 1947, s. 3743
^ Bk 1946, s. 399401
^ Steffen 1947, s. 5152
^ [a b] Bk 1946, s. 192205
^ Steffen 1947, s. 5465
^ Bk 1946, s. 241243
^ Steffen 1947, s. 8296
^ Esaias Tegnr i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
Tryckta kllor[redigera | redigera wikitext]
Bk, Fredrik (1946). Esaias Tegnr. En levnadsteckning utarbetad p uppdrag av
Svenska akademien. Stockholm: Bonniers. Libris 8205399
Ny illustrerad svensk litteraturhistoria. D. 3, Romantiken, liberalismen.
Stockholm. 1956. sid. 234-309. Libris 364624
Steffen, Richard (1947). Kvinnorna kring Tegnr. Stockholm: Kooperativa Frbundets
bokfrlag. Libris 8198608
Webbkllor[redigera | redigera wikitext]
Tegnr, 1. Esaias i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
Externa lnkar[redigera | redigera wikitext]
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rr Esaias Tegnr.
Wikiquote-logo.svg Wikiquote har citat av eller om Esaias Tegnr.
Wikisource-logo.svg Wikisource har verk av eller om Esaias Tegnr.
Esaias Tegnr, frfattarpresentation i Projekt Runeberg
Esaias Tegnr, frfattarpresentation hos Litteraturbanken
Verk av Esaias Tegnr p Project Gutenberg
Frithiofs saga af Esaias Tegnr
Tegnrs brevsamling Digitaliserade brev till Tegnr p Universitetsbiblioteket,
Lunds universitet
Esaias Tegnr i Libris

Fretrdare:
vakant
posten senast besatt av Pehr Tegman Inspektor fr Wermlands nation
1813-1826 Eftertrdare:
Bengt Magnus Bolmer
Fretrdare:
Johan Gabriel Oxenstierna Svenska Akademien,
Stol nr 8
18181846 Eftertrdare:
Carl Wilhelm Bttiger

Katalogreferenser
WorldCat VIAF: 69040407 LCCN: n82123519 ISNI: 0000 0001 2138 1592 GND:
118621130 SUDOC: 034553150 BNF: cb125297197 (data) BIBSYS: 90084732
Kategorier: Fdda 1782Avlidna 1846Personer frn By socken, VrmlandEsaias
TegnrSvenska professorer i grekiskaSvenska frfattare under 1800-
taletSvensksprkiga frfattareBiskopar i Vxj stiftPersoner verksamma vid Lunds
universitetLedamter av Svenska AkademienPrstestndets riksdagsledamterAlumner
frn Lunds universitetVrmlndska frfattareLVAMnPersoner under gustavianska
tidenPersoner i Lunds historia
Navigeringsmeny
Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga
inArtikelDiskussionVisaRedigeraRedigera wikitextVisa historikSk

Sk p Wikipedia
G till
Huvudsida
Deltagarportalen
Skriv en ny artikel
Bybrunnen
Senaste ndringarna
Slumpartikel (bot)
Ladda upp filer
Std Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjlp
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvnlig version
P andra projekt
Bilder & media
Citat
Originalverk
Verktyg
Sidor som lnkar hit
Relaterade ndringar
Specialsidor
Permanent lnk
Sidinformation
Wikidataobjekt
Anvnd denna sida som referens
Sprk
Deutsch
English
Espaol
Franais
Italiano
Nederlands
Portugus

Suomi
11 fler
Redigera lnkar
Sidan redigerades senast den 14 juni 2017 kl. 16.58.
Wikipedias text r tillgnglig under licensen Creative Commons Erknnande-dela-lika
3.0 Unported. Fr bilder, se respektive bildsida (klicka p bilden). Se vidare
Wikipedia:Upphovsrtt och anvndarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFrbehllUtvecklareCookie statementMobil
vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki