Download as txt, pdf, or txt
Download as txt, pdf, or txt
You are on page 1of 2

Selektionstryck[redigera | redigera wikitext]

Med selektionstryck, urvalstryck eller evolutionstryck avses hndelsekedjor inom


evolutionsbiologin som pminner om tryckets inverkan p gaser och fldande vtskor.
Begreppet har ven anvnts inom andra vetenskaper, som fretagsekonomi.

Hndelser som minskar den reproduktiva framgngen hos en del av en befolkning, kan
utva ett selektionstryck.[1] Om trycket r tillrckligt stort, kan rvda anlag som
mildrar dess effekter - ven om de under andra omstndigheter skulle vara negativa
- f kad spridning inom en population.

Inom populationsgenetik uttrycks selektionstryck vanligen som en urvalskoefficient.

Innehll [dlj]
1 Antibiotikaresistens
2 Naturligt urval hos mnniskan
3 Resistens mot bekmpningsmedel
4 Kllor
Antibiotikaresistens[redigera | redigera wikitext]
Resistens hos bakterier r ett exempel p resultatet av det naturliga urvalet. Nr
ett lkemedel anvnds p en art av bakterier, dr de som inte r motstndskraftiga
och kan inte producera avkomma, medan de som verlever kan vidarebefordra
resistensgenen till nsta generation. S lkemedelsresistensen kar med varje
generation. Antibiotikaresistens frvrras av felaktig anvndning av antibiotika.
Antibiotikaresistensen tilltar nr antibiotika anvnds fr att behandla icke-
bakteriella sjukdomar, och nr antibiotika anvnds lngre n den freskrivna tiden.
[2]

Naturligt urval hos mnniskan[redigera | redigera wikitext]


Malariaparasiten kan utva ett selektivt tryck p befolkningar. Detta tryck har
lett till att det naturliga urvalet fr erytrocyter som br sicklecell-mutationen
hos hemoglobingenen (Hb S) - som orsakar sicklecellanemi - i omrden dr malaria r
en stor hlsorisk, eftersom detta tillstnd ger en viss motstndskraft mot denna
smittsamma sjukdom. Drfr kan begreppet beskrivas som tillmpning av Charles
Darwins princip om att "de bst anpassade individerna verlever" (som egentligen
skall frsts som "de smst anpassade individerna inte verlever") via
urvalsmekanismer. [3]

Resistens mot bekmpningsmedel[redigera | redigera wikitext]


Precis som med utvecklingen av antibiotikaresistens hos bakterier, har resistens
mot bekmpningsmedel och vxtgifter brjat dyka upp vid vanligen frekommande
jordbrukskemikalier. Ngra exempel:

I USA har studier visat att fruktflugor som hemsker apelsinodlingar hll p att
bli resistenta mot malation, ett bekmpningsmedel som anvnds fr att dda dem.
P Hawaii och Japan utvecklade klmalen (Plutella xylostella) resistens mot
Bacillus thuringiensis, som anvnds i flera genmodifierade grdor, dribland BT
Corn, ungefr tre r efter det brjade anvndas i stor utstrckning.
I England har rttor i vissa omrden utvecklat en sdan stark resistens mot
rttgift att de kan konsumera upp till fem gnger s mycket som normala rttor utan
att d.
DDT r inte lngre effektivt fr att frhindra malaria p vissa stllen, vilket har
bidragit till att sjukdomen ftt ett uppsving.
I sdra USA har ogrset Amaranthus palmeri, som drabbar bomullsodlingen, utvecklat
utbredd resistens mot bekmpningsmedlet Roundup.
Kllor[redigera | redigera wikitext]
^ Arkiverade kopian. Arkiverad frn originalet den 14 januari 2012. Lst 15
november 2011.
^ http://www.cdc.gov/ncidod/dhqp/ar_mrsa_spotlight_2006.html
^ Arkiverade kopian. Arkiverad frn originalet den 27 november 2011. Lst 15
november 2011.
Kategori: Evolutionsbiologi
Navigeringsmeny
Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga
inArtikelDiskussionVisaRedigeraRedigera wikitextVisa historikSk

Sk p Wikipedia
G till
Huvudsida
Deltagarportalen
Skriv en ny artikel
Bybrunnen
Senaste ndringarna
Slumpartikel (bot)
Ladda upp filer
Std Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjlp
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvnlig version
Verktyg
Sidor som lnkar hit
Relaterade ndringar
Specialsidor
Permanent lnk
Sidinformation
Wikidataobjekt
Anvnd denna sida som referens
Sprk
Bosanski
Deutsch
English
Espaol
Franais
Nederlands
Portugus

4 fler
Redigera lnkar
Sidan redigerades senast den 27 maj 2017 kl. 00.13.
Wikipedias text r tillgnglig under licensen Creative Commons Erknnande-dela-lika
3.0 Unported. Fr bilder, se respektive bildsida (klicka p bilden). Se vidare
Wikipedia:Upphovsrtt och anvndarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFrbehllUtvecklareCookie statementMobil
vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki

You might also like