Naturligt urval[redigera | redigera wikitext]

Question book-4.svg
Den hr artikeln behver kllhnvisningar fr att kunna verifieras. (2011-08)
tgrda genom att lgga till plitliga kllor (fotnoter). Uppgifter utan
kllhnvisning kan ifrgasttas och tas bort. Diskutera p diskussionssidan.
Det naturliga urvalet r en ndvndig delprocess i evolutionen. Charles Darwin och
Alfred Russell Wallace, som forskade p olika stt, lade bda fram mycket likartade
teorier om det naturliga urvalet som frklaring till de observerade skillnaderna
mellan olika arter. Det naturliga urvalet sammanfattas ofta med frasen "de bst
anpassades verlevnad"; en fras myntad av Herbert Spencer och som Darwin
accepterade efter mycket tvekan. Det r dock en mindre lyckad beskrivning eftersom
det naturliga urvalet dessutom handlar om att verlevnaden leder fram till en
framgngsrik fortplantning. Naturligt urval innebr att individer med egenskaper
som gr att de r anpassade till den aktuella miljn oftare verlever och kan
fortplanta sig, vilket gr att dessa egenskaper tenderar att vara de som sprider
sig till kommande generationer.

Darwin inleder Om arternas uppkomst med att resonera om husdjursaveln och om hur
man frstrker nskvrda drag genom att vlja ut vissa djur fr avel. Han menar att
det finns en liknande process i naturen som ger vissa individer bttre mjligheter
att fra sina egenskaper vidare till nsta generation. Han kallade denna process
det naturliga urvalet fr att skilja det frn det uppfdarens urval av avelsdjur.

Grunden fr det naturliga urvalet r att alla individer av en art inte r lika. De
har olika arvsanlag som ger dem olika egenskaper. Vissa individer har egenskaper
som gr dem bttre anpassade till den milj de lever i. Egenskaperna ger dem en
frdel nr det gller att verleva tills de r knsmogna, att f avkomma och att
skydda sin avkomma (fr de arter som gr det). Dessa individer har drfr en strre
chans att fra vidare sina arvsanlag till nsta generation. Efterhand kommer d
andelen av de gynnsamma arvsanlagen att ka.

Vad som r ett gynnsamt arvsanlag beror p situationen. Ett trd kan till exempel
f en frdel av att vxa snabbt och hgt om det vxer ihop med andra trd, eftersom
det d kan f mer solljus. I en milj som r glest bevxt och fattig p nring kan
det andra sidan vara en frdel att vxa lngsamt fr att spara nringen till att
bilda frn.

Naturligt urval kan verka bde konserverande och frndrande. I en stabil milj dr
urvalet ftt verka tillrckligt lnge nr artens evolution ett jmviktslge. Dr
verkar det naturliga urvalet genom att vlja bort varianter som skiljer sig frn
genomsnittet, och arten frblir ofrndrad.

Innehll [dlj]
1 Sexuellt urval
1.1 Reproduktionsfrmga
1.2 Sexuell selektion
1.3 Intersexuell selektion
1.4 Intrasexuell selektion
1.5 Selektionens effektivitet
2 Se ven
Sexuellt urval[redigera | redigera wikitext]

Pfgelhanne
Sexuell selektion r den delmngd av den naturliga selektionen som berr
reproduktionsframgng. En individ som verlever i hundratals eller tusentals r r
nd en evolutionr tervndsgrnd om den inte fr ngon avkomma. Sexuell selektion
r en mekanism som beror av att det finns skillnader mellan individer av samma kn
i en population vad gller karaktrer som pverkar parningsframgng. Detta
resulterar i att de olika individerna i en population fr olika mnga avkommor.

Reproduktionsfrmga[redigera | redigera wikitext]

En individs reproduktionsframgng mts i hur stor andel av nsta generations
samlade genpool som utgrs av individens egna gener. Generna bakom de beteenden och
fysiska attribut som leder till kad reproduktionsframgng kommer drfr att ka i
andel ver generationerna. Sexuell selektion frklarar p s vis bde invecklade
parningsbeteenden och fysiska attribut som vid ett frsta gonkast kan verka
kostsamma eller ondiga. Ofta kan sexuell selektion frklara sexuell dimorfism hos
arter dr bde hanar och honor lever under samma naturliga selektionstryck, det
vill sga frklara varfr hanar och honor ser olika ut eller beter sig olika trots
att de lever i samma milj och nyttjar samma resurser.

Sexuell selektion[redigera | redigera wikitext]

Den sexuella selektionen har sin grund i att de olika knen investerar olika mycket
tid och resurser i sin avkomma. Drfr anses anisogami vara den ultimata orsaken
till att sexuell selektion uppkommit. Ju mindre tid en individ investerar i sin
avkomma med en partner, desto fler avkommor kan den f med andra partner. Det kn
som investerar mest i avkomman kommer att vara den begrnsande faktorn fr hur
mnga avkommor som produceras inom populationen. Det begrnsande knet r drfr
det kn som i frsta hand vljer partner. Individer av det kn som inte r
begrnsande kan f avkommor med flera olika partners under samma parningsssong.
Detta kn (oftast hanen) har ven en mycket hgre livstidsreproduktionspotential.

Hos dggdjur r det nstan undantagslst honan som investerar mest i avkomman men
hos mnga fiskar, amfibier och fglar r det hanarna som tar hand om ggen och
ungarna, drfr r det d han som investerar mest i avkomman. Hos arter dr bde
hona och hane tar lika stort eller lika litet ansvar fr ungarna r det nd honan
som gjort den strsta investeringen eftersom det r kostsammare att producera gg
n spermier. Drfr kan man genom en grov generalisering prata om honligt val och
hanlig konkurrens.

Intersexuell selektion[redigera | redigera wikitext]

Honligt val/ intersexuell selektion uppkommer nr ett kn vljer partners frn det
andra knet. Honor kan f mnga frdelar med att vlja rtt partner. Indirekta
frdelar visar sig d en hona som vljer en livskraftig hane med bra gener har
strre chanser att f livskraftig avkomma. Eller d en hona som vljer en hane med
specifika attribut kommer att f sner som liknar honom och dttrar som gillar
hanar som liknar honom, enligt teorierna om goda gener (engelska: good genes) och
sexiga sner (engelska: sexy sons). Detta kan resultera i skenande selektion
(engelska: fisherian runaway selection) eftersom selektionen ltt blir riktad.

Direkta frdelar visar sig hos mnga arter dr det frekommer brllopsgvor och
honan vljer den hane som erbjuder den bsta gvan, exempelvis i form av matpaket,
revir eller boplats. Hos en del insektsarter behandlar honan hela hanen som en
brllopsgva d hon ter upp honom under eller direkt efter parningen. Detta r ett
gynnsamt beteende ven fr hanen d honan fr extra nring och drfr kan producera
fler och livskraftigare avkommor. Dock r det inte helt ovanligt att en hona
accepterar en gva utan att lta hanen befrukta sina gg.
Hos arter dr sexuella trakasserier r vanliga har honor ibland ocks ett kryptiskt
val d hon kan gra sig av med sperma frn en onskad hane efter att han tvingat
henne till parning. Honligt kryptiskt val r ven mycket vanligt hos fglar d en
hona parar sig med flera hanar och sedan vljer vilken hanes spermier som ska
befrukta hennes gg. Mnga fgelhonor kan bevara sperma i upp till flera veckor
innan de bestmmer sig fr vilken hanes spermier som fr befrukta hennes gg. Hos
smfglar av mnga arter parar sig honan med flera hanar och det r inte ovanligt
att den hane som hjlper till med uppfdandet av ungarna inte r far till dem. En
del fgelhonor kan ven bestmma knet p sin avkomma efter kvaliteten p sin
partner.
Intrasexuell selektion[redigera | redigera wikitext]
Hanlig konkurrens/intrasexuell selektion uppkommer nr det finns konkurrens om
tillgngliga partners. Hos arter dr hanarna r mycket strre n honorna och/eller
br vapen kan man anta att direkt hanlig konkurrens spelar en stor roll vid valet
av partner. Intrasexuell selektion hanar emellan kan allts pg helt utan att
honorna har ngra sexuella preferenser. Hanarna anvnder oftast sin storlek och
sina vapen frst och frmst fr att etablera en rangordning. Direkta slagsml
undviks i strsta mjliga mn d det r kostsamt att slss. Bara nr tv hanar av
likvrdig styrka och storlek mts kan man rkna med ett slagsml fr att avgra vem
som ska st hgst i rang.

Hos hanar av arter dr honorna tenderar att vara promiskusa finns ven
spermiekonkurrens som r en form av sexuell selektion som sker efter
parningstillfllet.
Selektionens effektivitet[redigera | redigera wikitext]
En regel inom selektionslra r att alla strategier som leder till avkomma har ett
positivt selektionstryck p sig. Om det fungerar kommer det att finnas kvar. P s
vis upprtthlls alternativa strategier ssom smygparning och knsbytare.

Sexuell selektion medfr kostnader i form av kad predationsrisk och minskade

investeringsmjligheter i avkomman. Frgstarka fjderdrkter och kat
kringstrvande som r frknippat med parningsbeteenden och sexuell selektion kar
predationsrisken. Tid och energi som lggs ner p parningsrelaterade aktiviteter
frbrukar resurser som istllet hade kunnat investerats direkt i avkomman. Fr att
karaktrer ska upprtthllas inom en art krvs det att kostnaderna inte blir hgre
n vinsterna. Den naturliga selektionen hller sitt tryck som motvikt och
resulterar i en optimering av de karaktrsuttryck som annars riskerar att maximeras
av den sexuella selektionen.

Se ven[redigera | redigera wikitext]

Batemans princip
Livshistorieteori
[Dlj]
v r
Grundlggande evolutionsbiologi
Evolutionens processer
Makroevolution Mikroevolution Artbildning
Mekanismer
Naturligt urval Genetisk drift Genflde Mutation
Historia
Lamarckism Charles Darwin: Om arternas uppkomst Modern evolutionr syntes
Underflt
Populationsgenetik Kvantitativ genetik Ekologisk genetik Molekylr evolution
Fylogeni Systematik Evolutionsbiologi
Kategorier: EvolutionsbiologiPopulationsgenetik
Navigeringsmeny
Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga
inArtikelDiskussionVisaRedigeraRedigera wikitextVisa historikSk

Sk p Wikipedia
G till
Huvudsida
Deltagarportalen
Skriv en ny artikel
Bybrunnen
Senaste ndringarna
Slumpartikel (bot)
Ladda upp filer
Std Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjlp
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvnlig version
P andra projekt
Bilder & media
Verktyg
Sidor som lnkar hit
Relaterade ndringar
Specialsidor
Permanent lnk
Sidinformation
Wikidataobjekt
Anvnd denna sida som referens
Sprk

English
Espaol

Suomi

72 fler
Redigera lnkar
Sidan redigerades senast den 15 februari 2017 kl. 11.26.
Wikipedias text r tillgnglig under licensen Creative Commons Erknnande-dela-lika
3.0 Unported. Fr bilder, se respektive bildsida (klicka p bilden). Se vidare
Wikipedia:Upphovsrtt och anvndarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFrbehllUtvecklareCookie statementMobil
vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki