Emööl

Europeiska unionens domstol[redigera | redigera wikitext]
Ej att frvxla med Europadomstolen.

Europeiska flaggan Europeiska unionens institutioner
Europeiska unionens domstol
Sammansttning 28 domare i domstolen, 47 domare i tribunalen samt
specialdomstolar
Ordfrande
Koen Lenaerts
Vice ordfrande
Antonio Tizzano
Funktion Skerstlla att lag och rtt fljs vid tolkning och tillmpning av
frdragen
Inrttad 23 juli 1952
Rttslig form Institution
Rttslig grund Art. 13.1 FEU[1]
Sten
European Court of Justice in Luxembourg - Construction site - May 2012.jpg
Palais
Luxemburg, Luxemburg
Officiellt ste
Webbplats
curia.europa.eu
Europeiska unionens domstol (EU-domstolen), innan december 2009 Europeiska
gemenskapernas domstol (EG-domstolen), r en av Europeiska unionens institutioner,
[1] med ansvar fr att skerstlla att lag och rtt fljs vid tolkning och
tillmpning av frdragen.[2] Den leds av sin ordfrande, som sedan den 8 oktober
2015 r Koen Lenaerts. EU-domstolen bestr av tre olika rttsinstanser: domstolen,
tribunalen och personaldomstolen. Bde domstolen och tribunalen bestr av en domare
frn varje medlemsstat. Dessutom bitrds domarna i domstolen av elva
generaladvokater. Bde domarna och generaladvokaterna utses av medlemsstaternas
regeringar i samfrstnd fr en period av sex r, som kan frnyas.[3]
EU-domstolens uppgifter innefattar att avgra lagenligheten fr de unionsakter som

unionens institutioner, organ och byrer antar samt kontrollera huruvida
medlemsstaterna uppfyller sina frpliktelser enligt frdragen. Det ligger ocks
domstolen att tolka unionsrtten p begran av de nationella domstolarna genom att
meddela frhandsavgranden.[4][5] Domstolen har sitt ste i Luxemburg.[6]
Innehll [dlj]
1 Historia
2 Sammansttning och funktionsstt
2.1 Domstolen
2.1.1 Domarna och generaladvokaterna
2.2 Tribunalen
2.3 Specialdomstolar
3 Funktioner och befogenheter
3.1 Olika typer av ml
3.1.1 Begran om frhandsavgrande
3.1.2 Talan om frdragsbrott
3.1.3 Talan om ogiltigfrklaring
3.1.4 Passivitetstalan
3.1.5 verklagande och omprvning
3.1.6 Andra typer av ml
3.2 Rttsfall och rttspraxis
3.3 Funktioner relaterade till andra institutioner
4 Ste och administration
4.1 Sprkanvndning
4.2 ppenhet och tillgng till handlingar
5 Se ven
6 Referenser
6.1 Noter
7 Externa lnkar
Historia[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Europeiska unionens historia
EU-domstolen r en av de fyra ursprungliga institutioner som inrttades redan den
23 juli 1952 genom frdraget om upprttandet av Europeiska kol- och
stlgemenskapen. Frn brjan bestod den av sju domare; var och en av de sex
medlemsstaterna hade rtt att nominera en domare. Nomineringen av den sjunde
domaren roterade mellan de strre medlemsstaterna Frankrike, Italien och Tyskland.
Vid bildandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska
atomenergigemenskapen (Euratom) var domstolen gemensam fr samtliga tre
gemenskaperna.
Genom frdraget om Europeiska unionen, som trdde i kraft den 1 november 1993,
ndrades flera av institutionernas namn fr att anpassas till upprttandet av
Europeiska unionen, medan domstolen behll sitt namn Europeiska gemenskapernas
domstol. Detta berodde p att domstolens befogenheter var begrnsade till den
frsta pelaren, Europeiska gemenskaperna.[7] Genom Amsterdamfrdraget 1999 erhll
domstolen utkade befogenheter, d delar av den tredje pelaren verfrdes till den
frsta. Innan dess lstes tvister som rrde dessa frgor av medlemsstaterna sjlva.
Till fljd av att Lissabonfrdraget trdde i kraft den 1 december 2009 ndrades
domstolens officiella namn frn Europeiska gemenskapernas domstol till
Europeiska unionens domstol. Samtidigt ndrades namnet p frstainstansrtten
till tribunalen.
Sammansttning och funktionsstt[redigera | redigera wikitext]

Europeiska unionens domstol r en av Europeiska unionens institutioner.[1] Den
bestr av domstolen, tribunalen och de specialdomstolar som Europaparlamentet och
rdet gemensamt har beslutat att inrtta.[8] Dessa rttsinstanser fyller olika
funktioner och har olika sammansttningar, i enlighet med frdragen. Deras
sammansttning och funktionsstt r faststllda i frdraget om Europeiska unionen
och frdraget om Europeiska unionens funktionsstt.[9][10] Ytterligare detaljerade
bestmmelser terfinns i protokollet om stadgan fr Europeiska unionens domstol,
[11] som r fogat till unionens grundfrdrag men som kan ndras i enlighet med det
ordinarie lagstiftningsfrfarandet.[12] ven frdraget om upprttandet av
Europeiska atomenergigemenskapen innehller ett avsnitt som reglerar domstolens
behrighet att dma i frgor som rr atomenergiomrdet.[13] Varje rttsinstans har
ocks antagit sina egna rttegngsregler.[14][15][16]
Domstolen[redigera | redigera wikitext]

Sjlva domstolen bestr av 28 domare, en frn varje medlemsstat.[8] Den tjnstgr
permanent.[17] Domstolen utser en justitiesekreterare,[18] som infr domstolen
avlgger en ed.[19] Justitiesekreteraren fungerar som en generalsekreterare och
leder domstolens frvaltning under ordfrandes insyn.[20] Domstolen r uppdelad i
avdelningar; varje avdelning bestr av tre eller fem domare, varav en utgr
avdelningens ordfrande. Utver att sammantrda i avdelningar kan domstolen ocks
sammantrda i en stor avdelning bestende av femton domare.[21] Denna bestr av
domstolens ordfrande, vice ordfrande och tre av ordfrandena fr avdelningar med
fem domare samt andra domare som utses genom domstolens rttegngsregler.[21]
Domstolen sammantrder i den stora avdelningen endast nr en medlemsstat eller en
av unionens institutioner som r part i rendet krver det. Drutver r det ocks
mjligt fr domstolen att i vissa fall sammantrda i plenum.[22][23] Endast beslut
fattade av domstolen vid ett udda antal domare nrvarande r giltiga. I de vanliga
avdelningarna mste minst tre domare vara nrvarande, medan det krvs minst elva
respektive sjutton domare fr att ett beslut i stora avdelningen och i plenum ska
vara giltigt.[24][25]
Domarna och generaladvokaterna[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Generaladvokater vid Europeiska unionens domstol
Domarkpor som domarna brukar att bra under rttegngarna.

Domstolen bestr utver sina domare av elva generaladvokater.[26] Antalet
generaladvokater kan utkas genom ett enhlligt beslut i Europeiska unionens rd.
[27] Generaladvokaterna har till uppgift att helt opartiskt och oavhngigt avge
juridiska yttranden, s kallade frslag till avgrande, nr domstolen s beslutar.
Dessa frslag till avgranden r inte bindande fr domstolen, men vger ofta mycket
tungt nr domstolen avkunnar sin dom i ett ml. Bde domarna och generaladvokaterna
utses av medlemsstaternas regeringar i samfrstnd fr en period av sex r, som kan
frnyas. Utnmningen sker vart tredje r, s att hlften av mbetena frnyas varje
gng.[28] Innan utnmningen sker mste en rdgivande kommitt bestende av sju
experter tillfrgas.[29] Domarna och generaladvokaterna ska enligt frdragen utses
bland personer vars oavhngighet inte kan ifrgasttas och som uppfyller ndvndiga
villkor fr utvande av de hgsta domarmbetena i hemlandet eller r jurister med
allmnt erknda kvalifikationer. Domarna vljer en ordfrande och en vice
ordfrande bland sig sjlva fr en period av tre r i taget.[18][30] Varje domare
mste innan han eller hon tilltrder sitt mbete avlgga en ed infr domstolen vid
ett offentligt sammantrde. Eden innefattar att domaren lovar att opartiskt och
samvetsgrant utva sitt mbete och att inte yppa vad som frekommit vid domstolens
verlggningar.[31] Fr att skerstlla domarnas sjlvstndighet, fr de inte
inneha ngra politiska eller administrativa uppdrag eller utva avlnad eller
oavlnad yrkesverksamhet.[32] En domare kan skiljas frn sitt uppdrag endast efter
ett enhlligt beslut av vriga domare och generaladvokaterna.[33] En ny domare fr
d utses fr den kvarstende mbetstiden.[34]
Domarna och generaladvokaterna tnjuter rttslig immunitet. Srskilt fr de inte

under ngra omstndigheter stllas till svars fr sina handlingar under
tjnsteutvningen, varken under sin tid som domare eller efter att de har lmnat
sitt mbete. Den rttsliga immuniteten kan dock hvas av domstolen genom ett beslut
i plenum. De kan d endast stllas infr rtta vid en nationell domstol som har
behrighet att dma ledamterna av den hgsta nationella domstolen i medlemsstaten.
[35] Samtliga domare omfattas ocks av domstolens uppfrandekod.[36]
Generaladvokaterna tnjuter i princip samma rttigheter och skyldigheter som
domarna.[37] De r, liksom domarna, skyldiga att vara bosatta dr domstolen har
sitt ste.[38] Om en domare eller generaladvokat r partisk i ett ml, ska han
eller hon inte delta i behandlingen av rendet. Vid tveksamheter fr domstolen
fatta beslut i frgan. En part i ett ml kan dock inte beropa en domares
nationalitet som skl fr jv.[39]
Tribunalen[redigera | redigera wikitext]

Tribunalen inrttades den 1 januari 1989 som frstainstansrtten och erhll sitt
nuvarande namn genom Lissabonfrdraget den 1 december 2009. Den bestr av 47
domare, som i princip har samma skyldigheter som domarna i domstolen. De utses
ocks i enlighet med samma frfarande.[40] Antalet domare utkades frn 28 domare
(en per medlemsstat) till 40 domare den 25 december 2015 och 47 domare den 1
september 2016. Antalet kommer att utkas ytterligare fram till 2019, d varje
medlemsstat kommer att ha tv domare var i tribunalen.[41] Domarna vljer en
ordfrande och en vice ordfrande bland sig sjlva fr en period av tre r samt en
justitiesekreterare fr en period av sex r.[42][43] Till skillnad frn domstolen
saknar tribunalen permanenta generaladvokater. Istllet kan tribunalens ledamter
agera som generaladvokater vid tribunalens rttegngar, men fr d inte samtidigt
delta i mlets avgrande.[44] I likhet med domstolen, organiserar sig tribunalen i
avdelningar bestende av tre eller fem domare. I vissa srskilda fall kan
tribunalen sammantrda i plenum, i en stor avdelning eller med en enda domare.[45]
Tribunalen fungerar som en frsta instans inom EU-domstolen i nstan alla ml, med
undantag fr talan om frdragsbrott och ml som ligger inom ngon specialdomstols
behrighet. Vid talan om ogiltigfrklaring och passivitetstalan vckt av en
medlemsstat eller en av unionens institutioner mot Europaparlamentet, rdet,
kommissionen eller Europeiska centralbanken har domstolen i regel exklusiv
behrighet, vilket innebr att tribunalen inte kan prva sdana ml heller.[46] Om
domstolen eller tribunalen erhller ett ml som ligger inom den andra
rttsinstansens behrighet, hnskjuts rendet till rtt instans. Ifall domstolen
hnskjuter ett rende till tribunalen, kan tribunalen inte frklara sig obehrig
att behandla mlet.[47] Tribunalens avgranden kan verklagas till domstolen inom
tv mnader av varje part som inte har ftt helt bifall frn rtten. ven
medlemsstater och unionens institutioner som har intervenerat i ett rende kan
verklaga ett avgrande om det pverkar dem direkt.[48] Ett verklagande mste
grundas p bristande behrighet hos tribunalen, p rttegngsfel som krnker den
verklagandes intressen eller p att tribunalen har sidosatt unionsrtten.[49]
Specialdomstolar[redigera | redigera wikitext]

Europaparlamentet och rdet kan genom frordningar i enlighet med det ordinarie
lagstiftningsfrfarandet inrtta specialdomstolar som r knutna till tribunalen.
Specialdomstolarnas syfte r att avlasta tribunalen genom att i frsta instans
ansvara fr att avgra renden av en viss karaktr. Deras beslut kan verklagas
till tribunalen om det handlar om en rttsfrga. I stort sett gller samma
bestmmelser fr specialdomstolarnas organisation och deras domare som fr
domstolen och tribunalen. Specialdomstolarna antar egna rttegngsregler i
samfrstnd med domstolen och efter godknnande av rdet.[50]
Mellan 2005 och 2016 fanns en srskild personaldomstol som hanterade tvister mellan
unionen och dess anstllda. Syftet var att avlasta tribunalen.[51][52]
Personaldomstolen avskaffades den 1 september 2016 i samband med att tribunalen
fick ett utkat antal domare och drmed kapacitet att ta hand om ett strre antal
ml.[53] Sedan dess finns inga specialdomstolar.
Funktioner och befogenheter[redigera | redigera wikitext]

EU-domstolen har exklusiv behrighet att tolka unionsrtten, med undantag fr
strre delen av den gemensamma utrikes- och skerhetspolitiken.[54] Den har ocks
vissa begrnsade befogenheter i frgor som rr omrdet med frihet, skerhet och
rttvisa d det handlar om en medlemsstats utvning av sitt ansvar fr att
upprtthlla lag och ordning och skydda den inre skerheten.[55] Verkstlligheten
hos en unionsakt upphr inte under tiden som domstolen behandlar ett rende, svida
inte domstolen beslutar att detta r ndvndigt.[56]
Olika typer av ml[redigera | redigera wikitext]

Begran om frhandsavgrande[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Frhandsavgrande
Frhandlingssal i domstolen.
Fr att garantera en faktisk och enhetlig tillmpning av unionsrtten, samarbetar
EU-domstolen med de nationella domstolarna i medlemsstaterna. Detta innebr att de
nationella domstolarna kan, och i vissa fall mste, begra ett s kallat
frhandsavgrande frn domstolen i ml dr unionsrtten r tillmplig.[57] EU-
domstolen utfrdar inte bara ett yttrande vid frhandsavgrandet, utan en dom eller
ett motiverat beslut. Domstolens tolkning r rttsligt bindande fr den nationella
domstolen och fr alla andra nationella domstolar som i framtiden behandlar ett
identiskt ml. Alla parter i den nationella domstolen, samtliga medlemsstater och
alla unionens institutioner fr delta vid frhandlingarna i domstolen vid
frhandsavgranden. Frfarandet med frhandsavgranden utgr en viktig del fr att
unionsrtten ska vara tillmplig p nationell niv och ha direkt effekt fr alla
fysiska och juridiska personer inom unionen.[58]
Talan om frdragsbrott[redigera | redigera wikitext]

Se ven: vertrdelsefrfarande
En av domstolens viktigaste funktioner r att dma i ml som rr frdragsbrott.
Talan om frdragsbrott kan vckas mot en medlemsstat som inte anses uppfylla sina
skyldigheter enligt unionens frdrag, antingen av Europeiska kommissionen eller av
en annan medlemsstat. Om en medlemsstat vcker talan, ska den frst vnda sig till
kommissionen. Kommissionen ska avge ett motiverat yttrande i frgan till domstolen
efter att alla inblandade parter har ftt yttra sig.[59][60] Domstolen har
jurisdiktion att faststlla att en medlemsstat inte har uppfyllt sina taganden
enligt frdragen. Om s sker, mste medlemsstaten omgende vidta tgrder fr att
tillgodose domstolen.[61] Om en medlemsstat inte vidtar lmpliga tgrder, kan
domstolen, efter att kommissionen har vckt talan p nytt, utdma bter eller vite.
[62] I renden som rr en medlemsstat som inte har meddelat kommissionen om vilka
tgrder som har vidtagits fr att infrliva ett direktiv som har antagits i
enlighet med ett lagstiftningsfrfarande, kan domstolen utdma bter redan i frsta
domen p begran av kommissionen.[63][58][64]
Talan om ogiltigfrklaring[redigera | redigera wikitext]
En av frhandlingssalarna.
Domstolen har behrighet att ogiltigfrklara en lagstiftningsakt, bindande
unionsakter antagna av Europeiska rdet, Europeiska kommissionen eller Europeiska
centralbanken samt unionsakter antagna av Europaparlamentet, Europeiska rdet eller
ngot av unionens organ eller ngon av dess byrer och som har rttsverkan fr
tredje part. En sdan ogiltigfrklaring mste grunda sig p bristande behrighet,
sidosttande av vsentliga formfreskrifter, sidosttande av frdragen eller av
ngon rttsregel som gller deras tillmpning eller rrande maktmissbruk av den
som har utfrdat unionsakten. Talan om ogiltigfrklaring kan vckas av en
medlemsstat, Europaparlamentet, Europeiska unionens rd, Europeiska kommissionen,
Europeiska centralbanken, Europeiska revisionsrtten och Regionkommittn. Talan kan
ven vckas av alla fysiska eller juridiska personer om det rr en unionsakt som
direkt och personligen berr dem. Samtliga talan om ogiltigfrklaring mste vckas
inom tv mnader frn det att unionsakten i frga har offentliggjorts eller, om
unionsakten inte har offentliggjorts, efter det att den klagande har ftt vetskap
om den.[65] Om domstolen finner att en hel eller delar av en unionsakt r ogiltig
kan den frklara akten ogiltig.[58][64] Om endast vissa delar av unionsakten r
ogiltiga, frblir de vriga delarna giltiga.[66] Talan om ogiltigfrklaring som
vcks p initiativ av en medlemsstat eller en institution behandlas av sjlva
domstolen. I vriga fall, till exempel d den klagande r en enskild person, tas
det frst upp av tribunalen.[58]
Domstolen r ven behrig att prva lagenligheten av en unionsakt som har antagits
av Europeiska rdet eller Europeiska unionens rd och som upphver en medlemsstats
rstrtt i de nmnda institutionerna. En sdan prvning kan endast ske p begran
av den berrda medlemsstaten och mste begras inom en mnad frn att Europeiska
rdet eller Europeiska unionens rd har antagit sitt beslut. Domstolen har upp till
en mnad p sig att avgra rendet efter att begran inkommit frn medlemsstaten.
[67]
Passivitetstalan[redigera | redigera wikitext]

Om en institution (med undantag fr domstolen och revisionsrtten), ett organ eller
en byr inte har vidtagit tgrder som r ndvndiga enligt frdragen, kan
medlemsstaterna eller ngon av de andra institutionerna vcka passivitetstalan vid
domstolen fr att f det fastslaget. ven andra fysiska eller juridiska personer
kan vcka passivitetstalan om det rr en unionsakt som direkt och personligen berr
den klagande.[68] Om domstolen fastslr att en institution, ett organ eller en byr
har gjort sig skyldig till passivitet, mste organet i frga omgende vidta
ndvndiga tgrder.[69][64] Tribunalen fungerar som frsta instans fr renden som
faller under dess jurisdiktion enligt samma kriterier som fr talan om
ogiltigfrklaring.[58]
verklagande och omprvning[redigera | redigera wikitext]
Domstolen fungerar som appellationsdomstol fr rttsfrgor som har behandlats av
tribunalen. Antingen kan domstolen sjlv avgra verklagandet, eller ocks kan den
tillbakavisa rendet till tribunalen, som d r tvungen att gra en omprvning av
sitt ursprungliga domstolsbeslut med hnsyn till domstolens avgrande. I vissa fall
kan ven renden som har verklagats frn personaldomstolen till tribunalen,
verklagas ytterligare en rttsinstans till domstolen.[58]
Andra typer av ml[redigera | redigera wikitext]

Europeiska unionens personaldomstol r behrig att prva alla tvister mellan
unionen och dess anstllda.[70] Vidare r EU-domstolen behrig att prva tvister om
medlemsstaternas frpliktelser enligt Europeiska investeringsbankens stadga, beslut
av Europeiska investeringsbankens rd och styrelse, fullgrandet av de nationella
centralbankernas frpliktelser gentemot Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och
Europeiska centralbanken (ECB),[71] offentlig- eller privatrttsliga avtal som
unionen har ingtt,[72] samt tvister mellan medlemsstaterna inom omrden som
frdragen berr och som har hnskjutits till domstolen genom ett srskilt avtal
mellan parterna.[73]
Rttsfall och rttspraxis[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Europeiska unionens rttspraxis och Avgrande rttsfall vid
Europeiska unionens domstol
En av domstolens frhrssalar.
EU-domstolen har genom sina avgranden etablerat en rttspraxis som inkluderar
flera viktiga principer, som inte terfinns i frdragen. I domstolens dom av den 5
februari 1963 i mlet van Gend & Loos mot Nederlnderna faststllde domstolen att
den europeiska unionsrtten har direkt effekt och ger upphov till individuella
rttigheter, som r mjliga att beropa av fysiska och juridiska personer infr
nationella domstolar.[74] I ett annat knt rttsfall, Costa mot E.N.E.L., slog
domstolen i sin dom av den 15 juli 1964 fast att medlemsstaterna har verfrt en
del av sin suvernitet till europeisk niv och att nationella lagar inte kan
sidostta unionsrtten. Om en nationell bestmmelse inte r frenlig med
unionsrtten, ska den inte tillmpas i enlighet med den s kallade
fretrdesprincipen.[75] Ytterligare ett viktigt rttsfall var domstolens dom av
den 19 november 1991 i mlet Francovich mot Italien, dr domstolen fastslog att en
medlemsstat kan bli skyldig att betala ut skadestnd till fysiska och juridiska
personer som har lidit skada av att medlemsstaten inte har infrlivat ett direktiv
korrekt.[76]
Funktioner relaterade till andra institutioner[redigera | redigera wikitext]

Utver att avgra ml fyller EU-domstolen flera andra funktioner. Den kan avstta
Europeiska ombudsmannen p begran av Europaparlamentet,[77] avstta en ledamot av
Europeiska kommissionen p begran av rdet eller kommissionen,[78][79] avstta en
ledamot av Europeiska centralbankens direktion p begran av Europeiska
centralbankens rd eller direktionen,[80] samt avstta en revisor i Europeiska
revisionsrtten p begran av revisionsrtten.[81] P begran av en medlemsstat,
Europaparlamentet, rdet eller kommissionen kan domstolen ocks yttra sig ver
huruvida ett freslaget internationellt avtal r frenligt med frdragen.[82]
Ste och administration[redigera | redigera wikitext]
EU-domstolens ste i Luxemburg.

Europeiska unionens domstol har sitt ste i Luxemburg.[6] Den har runt 1 900
anstllda.[83] Lner, arvoden och pensioner fr ordfrande, ledamter och
justitiesekreteraren vid domstolen faststlls av Europeiska unionens rd.[84] Under
2008 hlls totalt 229 frhandlingar i domstolen, varav 154 utgjorde begran om
frhandsavgrande och 75 utgjorde ml om direkt talan och verklaganden. Sammanlagt
fredrogs 192 frslag till avgrande och 333 domar avkunnades.[85] Sedan sitt
bildande 1952, har domstolen meddelat cirka 15 000 domar.[5] Frfarandet vid
domstolen r kostnadsfritt fr parterna, men dremot str inte domstolen fr
parternas egna kostnader, till exempel advokatkostnader. Parterna mste fretrdas
av en auktoriserad advokat. Normalt fr den part som frlorar mlet st fr den
andra partens rttegngskostnad. Medlemsstater som intervenerar i ett ml fr dock
bra sina egna rttegngskostnader, oavsett mlets utgng.[58]
Sprkanvndning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Europeiska unionens officiella sprk
Utrustning fr simultantolkning vid Europeiska unionens domstol.

Sprkbestmmelserna fr EU-domstolen faststlls i rttegngsreglerna fr de olika
rttsinstanserna. Enligt dessa r samtliga Europeiska unionens officiella sprk
rttegngssprk.[86][87][88][89][90] Genom Lissabonfrdraget infrdes dock en
bestmmelse om att Europeiska unionens rd med enhllighet ska besluta om
sprkanvndningen i domstolen genom en frordning. Till dess att rdet har antagit
en sdan frordning gller emellertid de sprkbestmmelser som terfinns i
rttegngsreglerna.[91] Anvndandet av de 24 officiella sprken innebr att
institutionen i praktiken mste hantera 506 olika sprkkombinationer. Domstolens
versttningstjnst rekryterar drfr endast jurister som utver sin
juristutbildning ocks besitter goda frdigheter i minst tre av de officiella
sprken.[92] Vid de interna verlggningarna mellan domarna anvnds av tradition
franska som enda sprk. vriga frhandlingar sker med simultantolkning. Vid en
rttegng anvnds det sprk som anvnds i anskan, som i sin tur mste vara
avfattad p ngot av unionens officiella sprk. Vid frhandsavgranden anvnds det
sprk som den nationella domstolen som har hnskjutit begran anvnder sig av.[58]
versttningstjnsten utgrs av ett generaldirektorat som organiserar sprkenheter.

Dessa bists av fyra avdelningar som ansvarar fr enhetsgemensamma uppgifter.
Totalt ingr mer n 40 procent av institutionens personal i versttningstjnsten.
De producerar ver 700 000 sidor per r, varav ver en halv miljon sidor
offentliggrs i domstolens rttsfallssamling. versttningstjnsten har sin
verksamhet koncentrerad till de tv torn som ligger i anslutning till domstolens
huvudbyggnad.[92]
ppenhet och tillgng till handlingar[redigera | redigera wikitext]

P grund av sin speciella och knsliga funktion har EU-domstolen en srskild
stllning i frhllande till de bestmmelser som gller inom Europeiska unionen
kring ppenhet och mjligheten att klaga hos Europeiska ombudsmannen. Nr domstolen
utvar sin domstolsfunktion omfattas den inte av de allmnna bestmmelserna fr
ppenhet som gller unionens vriga institutioner, organ och byrer.[93] Dess
frhandlingar r dock vanligtvis ppna fr allmnheten,[94] medan verlggningarna
under alla omstndigheter r hemliga.[95] P motsvarande stt r EU-domstolen vid
domstolsutvning som enda institution inom unionen undantagen frn
unionsmedborgares mjlighet att klaga hos Europeiska ombudsmannen.[96] Alla
domstolens officiella handlingar, inklusive alla domslut, offentliggrs dock i
Europeiska unionens officiella tidning. Domstolen r ppen fr intresserade
beskare, till exempel juridikstuderande och unionsmedborgare. Institutionen har
rligen runt 15 000 beskare.[85]
Se ven[redigera | redigera wikitext]

Efta-domstolen
Europadomstolen
Europeiska unionens institutioner
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
^ [a b c] Artikel 13.1 i frdraget om Europeiska unionen. EUT C 202, 7.6.2016, s.
22. EUR-Lex.
^ Artikel 19.1 i frdraget om Europeiska unionen. EUT C 202, 7.6.2016, s. 27.
EUR-Lex.
EUR-Lex.
EUR-Lex.
^ [a b] Allmnt om institutionen. Europeiska unionens domstol. Lst 24 februari
2012.
^ [a b] Protokoll 6 fogat till frdraget om Europeiska unionen och frdraget om
Europeiska unionens funktionsstt. EUT C 202, 7.6.2016, s. 265. EUR-Lex.
^ The Court of Justice of the European Communities (p engelska). CVCE. Lst 1
februari 2009.
^ [a b] Artikel 19 i frdraget om Europeiska unionen. EUT C 202, 7.6.2016, s. 27.
EUR-Lex.
^ Avdelning III i frdraget om Europeiska unionen. EUT C 202, 7.6.2016, s. 22-27.
EUR-Lex.
^ Frdraget om Europeiska unionens funktionsstt. EUT C 202, 7.6.2016, s. 47-200.
EUR-Lex.
^ Protokoll 3 fogat till frdraget om Europeiska unionen och frdraget om
Europeiska unionens funktionsstt. EUT C 202, 7.6.2016, s. 210-229. EUR-Lex.
^ Artikel 281 i frdraget om Europeiska unionens funktionsstt. EUT C 202,
7.6.2016, s. 167. EUR-Lex.
^ Frdraget om upprttandet av Europeiska atomenergigemenskapen. EUT C 203,
7.6.2016, s. 1-112. EUR-Lex.
^ Rttegngsregler fr domstolen. EUT C 337, 6.11.2012, s. 1-42. EUR-Lex.
^ Rttegngsregler fr tribunalen. EUT L 105, 23.4.2015, s. 1-66. EUR-Lex.
^ Konsoliderad version av rttegngsreglerna fr Europeiska unionens
personaldomstol (2010/C 177/03). EUT C 177, 2.7.2010, s. 71-100. EUR-Lex.
^ Artikel 15 i protokoll 3 fogat till frdraget om Europeiska unionen och
frdraget om Europeiska unionens funktionsstt. EUT C 202, 7.6.2016, s. 213. EUR-
Lex.
^ [a b] Artikel 253 i frdraget om Europeiska unionens funktionsstt. EUT C 202,
7.6.2016, s. 158. EUR-Lex.
Lex.
Lex.
^ [a b] Artikel 1.2 i Europaparlamentets och rdets frordning (EU, Euratom) nr
741/2012 av den 11 augusti 2012 om ndring av protokollet om stadgan fr Europeiska
unionens domstol och bilaga I till detta. EUT L 228, 23.8.2012, s. 2. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 157. EUR-Lex.
Lex.
Lex.
^ Artikel 1.3 i Europaparlamentets och rdets frordning (EU, Euratom) nr 741/2012
av den 11 augusti 2012 om ndring av protokollet om stadgan fr Europeiska unionens
domstol och bilaga I till detta. EUT L 228, 23.8.2012, s. 2. EUR-Lex.
^ Rdets beslut av den 25 juni 2013 om kning av antalet generaladvokater vid
Europeiska unionens domstol (2013/336/EU). EUT L 179, 29.6.2013, s. 92. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 158. EUR-Lex.
^ Artikel 9 i protokoll 3 fogat till frdraget om Europeiska unionen och frdraget
om Europeiska unionens funktionsstt. EUT C 202, 7.6.2016, s. 212. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 159. EUR-Lex.
om Europeiska unionens funktionsstt. EUT C 202, 7.6.2016, s. 210-211. EUR-Lex.
^ Uppfrandekod. Europeiska unionens domstol. Lst 24 februari 2012.
Lex.
Lex.
Lex.
^ Europaparlamentets och rdets frordning (EU, Euratom) 2015/2422 av den 16
december 2015 om ndring av protokoll nr 3 om stadgan fr Europeiska unionens
domstol. EUT L 341, 24.12.2015, s. 14-17. EUR-Lex.
^ Om tribunalen. Europeiska unionens domstol. Lst 24 februari 2012.
Lex.
Lex.
frdraget om Europeiska unionens funktionsstt. EUT C 202, 7.6.2016, s. 221-222.
EUR-Lex.
Lex.
Lex.
Lex.
7.6.2016, s. 160. EUR-Lex.
^ Rdets beslut av den 2 november 2004 om upprttande av Europeiska unionens
personaldomstol (2004/752/EG, Euratom). EUT L 333, 9.11.2004, s. 7-11. EUR-Lex.
^ Om personaldomstolen. Europeiska unionens domstol. Lst 24 februari 2012.
^ Europaparlamentets och rdets frordning (EU, Euratom) 2016/1192 av den 6 juli
2016 om verfring till Europeiska unionens tribunal av behrigheten att i frsta
instans avgra tvister mellan Europeiska unionen och dess anstllda. EUT L 200,
26.7.2016, s. 137-139. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 166. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 166. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 166. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 164. EUR-Lex.
^ [a b c d e f g h] Om domstolen. Europeiska unionens domstol. Lst 17 februari
2012.
7.6.2016, s. 160. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 161. EUR-Lex.
^ Artikel 260.1 i frdraget om Europeiska unionens funktionsstt. EUT C 202,
7.6.2016, s. 161. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 161. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 161. EUR-Lex.
^ [a b c] Om domstolen. Europa (webbportal). Lst 17 februari 2012.
7.6.2016, s. 162-163. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 163. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 164. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 163. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 163. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 164. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 165. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 165. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 165. EUR-Lex.
^ Dom av den 5 februari 1963 i ml 26/62, van Gend & Loos mot Nederlnderna, REG
1963, s. 163-171. Rttsfallssamling fr Europeiska gemenskaperna. EUR-Lex.
^ Dom av den 15 juli 1964 i ml 6/64, Costa mot E.N.E.L., REG 1964, s. 215-225.
Rttsfallssamling fr Europeiska gemenskaperna. EUR-Lex.
^ Dom av den 19 november 1991 i ml C-6/90 och C-9/90, Francovich mot Italien, REG
1991, s. I-438-452. Rttsfallssamling fr Europeiska gemenskaperna. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 151. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 156. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 157. EUR-Lex.
^ Artikel 11.4 i protokoll 4 fogat till frdraget om Europeiska unionen och
Lex.
7.6.2016, s. 170. EUR-Lex.
7.6.2016, s. 146. EUR-Lex.
^ Fakta om EU-anstllda. EU-upplysningen. 2 januari 2012. Lst 17 februari 2012.
7.6.2016, s. 155. EUR-Lex.
^ [a b] Gamla Palais. Europeiska unionens domstol. Lst 22 februari 2012.
^ Artikel 36 i rttegngsregler fr domstolen. EUT C 337, 6.11.2012, s. 15. EUR-
Lex.
^ ndringar av domstolens rttegngsregler. EUT L 173, 26.6.2013, s. 65. EUR-Lex.
^ Artikel 35.1 i konsoliderad version av rttegngsreglerna fr tribunalen (2010/C
177/02). EUT C 177, 2.7.2010, s. 46. EUR-Lex.
^ ndringar av tribunalens rttegngsregler. EUT L 173, 26.6.2013, s. 66. EUR-
Lex.
^ Artikel 29 i konsoliderad version av rttegngsreglerna fr Europeiska unionens
personaldomstol (2010/C 177/03). EUT C 177, 2.7.2010, s. 77. EUR-Lex.
Lex.
^ [a b] Tornen. Europeiska unionens domstol. Lst 22 februari 2012.
7.6.2016, s. 54-55. EUR-Lex.
Lex.
Lex.
7.6.2016, s. 150-151. EUR-Lex.
Externa lnkar[redigera | redigera wikitext]
Officiell webbplats
[Visa]
v r
Europeiska unionens institutioner
[Visa]
v r
Europeiska unionen
Europeiska unionens flagga EU-portalen temasidan fr Europeiska unionen p
svensksprkiga Wikipedia.
Kategorier: Domstolar i LuxemburgEuropeiska unionens domstolOrganisationer bildade
1952
Navigeringsmeny
Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga
inArtikelDiskussionVisaRedigeraRedigera wikitextVisa historikSk
Sk p Wikipedia
SkG till
Huvudsida
Deltagarportalen
Skriv en ny artikel
Bybrunnen
Senaste ndringarna
Slumpartikel (bot)
Ladda upp filer
Std Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjlp
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvnlig version
P andra projekt
Bilder & media
Verktyg
Sidor som lnkar hit
Relaterade ndringar
Specialsidor
Permanent lnk
Sidinformation
Wikidataobjekt
Anvnd denna sida som referens
Sprk
Asturianu
Azrbaycanca
Bn-lm-g
Bosanski
Brezhoneg
Catal
etina
Cymraeg
Dansk
Deutsch
Eesti
English
Espaol
Esperanto
Euskara
Franais
Frysk
Gaeilge
Hrvatski
Bahasa Indonesia
Interlingua
Interlingue
slenska
Italiano
Latina
Latvieu
Ltzebuergesch
Lietuvi
Limburgs
Magyar
Mirands
Nederlands
Norsk bokml
Norsk nynorsk
Occitan
Polski
Portugus
Romn
Shqip
Slovenina
Slovenina
/ srpski
Srpskohrvatski /
Suomi
Trke
Ting Vit
Redigera lnkar
Sidan redigerades senast den 18 mars 2017 kl. 21.11.
Wikipedias text r tillgnglig under licensen Creative Commons Erknnande-dela-lika
3.0 Unported. Fr bilder, se respektive bildsida (klicka p bilden). Se vidare
Wikipedia:Upphovsrtt och anvndarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFrbehllUtvecklareCookie statementMobil
vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki

Emööl

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

You might also like

Emööl

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Emööl

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Europeiska unionens domstol[redigera | redigera wikitext]

Ej att frvxla med Europadomstolen.

EU-domstolens uppgifter innefattar att avgra lagenligheten fr de unionsakter som

Sammansttning och funktionsstt[redigera | redigera wikitext]

Domstolen[redigera | redigera wikitext]

Domarkpor som domarna brukar att bra under rttegngarna.

Domarna och generaladvokaterna tnjuter rttslig immunitet. Srskilt fr de inte

Tribunalen[redigera | redigera wikitext]

Specialdomstolar[redigera | redigera wikitext]

Funktioner och befogenheter[redigera | redigera wikitext]

Olika typer av ml[redigera | redigera wikitext]

Talan om frdragsbrott[redigera | redigera wikitext]

Talan om ogiltigfrklaring[redigera | redigera wikitext]

Passivitetstalan[redigera | redigera wikitext]

Andra typer av ml[redigera | redigera wikitext]

Rttsfall och rttspraxis[redigera | redigera wikitext]

Funktioner relaterade till andra institutioner[redigera | redigera wikitext]

Ste och administration[redigera | redigera wikitext]

EU-domstolens ste i Luxemburg.

Sprkanvndning[redigera | redigera wikitext]

Utrustning fr simultantolkning vid Europeiska unionens domstol.

versttningstjnsten utgrs av ett generaldirektorat som organiserar sprkenheter.

ppenhet och tillgng till handlingar[redigera | redigera wikitext]

Se ven[redigera | redigera wikitext]

You might also like