Koordinater: 44N 18

Bosnien och Hercegovina[redigera | redigera wikitext]

Question book-4.svg
Den hr artikeln behver fler eller bttre kllhnvisningar fr att kunna
verifieras.
Motivering: Behvs fotnoter fr all statistik. Annars kan den plockas bort. (2010-
06)
tgrda genom att lgga till plitliga kllor (fotnoter). Uppgifter utan
kllhnvisning kan ifrgasttas och tas bort. Diskutera p diskussionssidan.

Fr andra betydelser, se Bosnien och Hercegovina (olika betydelser).

Bosnien och Hercegovina
Bosna i Hercegovina (bs/hr/sr)
(bs/sr)

Flagga Statsvapen
Nationalsng: Intermeco

Huvudstad
(och strsta stad) Sarajevo
Officiella sprk bosniska
kroatiska
serbiska[1]
Statsskick Frbundsrepublik
- president Bakir Izetbegovi
- premirminister Denis Zvizdi
Sjlvstndighet frn SFR Jugoslavien
- Deklarerad 1 mars 1992
- Erknd 6 april 1992
Area
- Totalt 51 129 km (125:e)
Befolkning
- 2013 rs uppskattning 3 531 159 [2](128:e)
- Befolkningstthet 69,1 inv./km
BNP (PPP) 2010 rs berkning
- Totalt 30,6 miljarder USD (-)
- Per capita USD 7 620 [3]
Ginikoefficient (2007) 26,15 (-)
HDI (2014) 0,733[4] (hg) (85:a)
Valuta Konvertibla mark (BAM)
Tidszon CET (UTC+1)
- Sommartid CEST (UTC+2)
Topografi
- Hgsta punkt Magli, 2386 m .h.
- Strsta sj Buko Blato, 56.7 km
- Lngsta flod Sava, 990 km
Nationaldag 25 november
Nationalitetsmrke BIH
Landskod BA, BIH, 070
Toppdomn .ba
Landsnummer 387
1: Nuvarande ordfrande i presidentrdet. 2: Serbiska talas frmst i Republika
Srpska i den norra och stra delen av Bosnien-Hercegovina. Kroatiska talas frmst i
Hercegovina i den sydvstra delen av landet.
Bosnien och Hercegovina[5] eller Bosnien-Hercegovina r en frbundsrepublik i
Sydeuropa p Balkanhalvn som grnsar till Kroatien, Serbien och Montenegro. Landet
har lite mer n 3,8 miljoner invnare[6] och dess huvudstad r Sarajevo. Landet
befolkas av tre konstitutionella folkgrupper: bosniaker, serber och kroater.

Den frsta bosniska statsbildningen kom till i slutet av 1100-talet under banen
Kulin Ban (11801204) och varade fram till 1463, d osmanerna ervrade strre delen
av det medeltida bosniska kungariket och gjorde det till en provins i sitt
imperium. 1878 ockuperade sterrike-Ungern provinsen och annekterade den 30 r
senare. Efter frsta vrldskriget hamnade landet i kungariket Jugoslavien och efter
andra vrldskriget i Socialistiska federationen Jugoslavien. Bosnien och
Hercegovina frklarade sig sjlvstndigt frn Jugoslavien 1992, men efter
Bosnienkriget som fljde p sjlvstndighetsfrklaringen r landet sedan
fredsavtalet i Dayton 1995 uppdelat i tv administrativa entiteter och ett
distrikt: Federationen Bosnien och Hercegovina, Republika Srpska och Brko-
distriktet.

Enligt folkrkningen frn 2013 var 50.11 % bosniaker, 35,0 % serber, 14,4 % kroater
och 0,6 % vriga[7].[8] Federationen BiH befolkas av cirka 71 % bosniaker, 23 %
kroater och cirka 6 % serber, den andra entiteten Republika Srpska befolkas av 89 %
serber, 7% bosniaker och 2 % kroater och Brko-distriktet av 42 % serber, 38 %
bosniaker och 20 % kroater.

Landet r potentiell kandidat till medlemskap i Europeiska unionen (EU) och fick i
april 2010 en s kallad MAP (Membership Action Plan) av Nato, som r det sista
steget innan fullvrdigt medlemskap i frsvarsalliansen.

Innehll [dlj]
1 Historia
1.1 Antiken
1.2 Medeltid
1.3 Osmanska rikets frfall
1.4 I sterrike-Ungern
1.5 I Jugoslavien
1.6 I Titos Jugoslavien
1.7 Jugoslaviens snderfall, det bosniska kriget
1.8 Som sjlvstndig stat
1.9 2010-talet
1.10 Turism
2 Geografi
2.1 Strre orter
2.2 Administrativ indelning
3 Demografi
3.1 Sprk
4 Ekonomi
5 Statsskick och politik
6 Internationella relationer
7 Transporter
8 Utbildning
9 Kultur
9.1 Mat
10 Religion
11 Internationella rankningar
12 Referenser
13 Externa lnkar
Historia[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Bosnien och Hercegovinas historia
Antiken[redigera | redigera wikitext]
Under antiken var nuvarande Bosnien-Hercegovina en del av det som en gng var
Illyrien. Sydslaviska folkstammar flyttade in i omrdet frn norr under
folkvandringstiden, p 600-talet. De sydslaviska folkstammarna som flyttade in i
omrdet assimilerade de tidigare befolkningarna, frmst illyrer men ven romare,
goter, kelter, hunner, alaner, avarer och gepider. Bosnien omnmns fr frsta
gngen i skrifter frn 800-talet. En teori r att namnet Bosnien kommer frn det
illyriska ordet bosona som betyder rinnande vatten, av floden Bosna som rinner i
centrala Bosnien.

Medeltid[redigera | redigera wikitext]

Enligt den amerikanska professorn i historia John V.A. Fine, vid University of
Michigan, som r en framstende auktoritet p omrdet[9], har bosniakerna varit ett
enskilt folk, tminstone sedan 900-talet.[10]

Under antiken var nuvarande Bosnien-Hercegovina en del av det som en gng var
Illyricum. Slaver och avarer flyttade in i omrdet frn norr under
folkvandringstiden, p 600-talet. En andra vg av slavisk folkvandring frn norr
gjorde sig tillknna efter bedjan av den bysantinske kejsaren Herakleios i syfte
att driva ut avarerna frn Dalmatien.

Lget p Balkan, runt r 850.

Perioden mellan 600- och 900-talet bevittnade bde externa migrationer och rder av
slaver och avarer, samt en intern politisk och kulturell omorganisation av den
tidigare romerska provinsen Dalmatien. Det r inte tidigare n 800-talet som
frankiska och bysantinska kllor brjar nmna de tidiga slaviska statsbildningarna
i vstra Illyricum.

P 600-talet reste slaverna lngs floden Bosna det frsta oberoende kungadmet
Sklavinia, (grekiska: , latin: Sclaviniae), som styrdes av lokala
hvdingar, kallade upaner. Egentligen var Sklavinierna, ett samlingsbegrepp fr de
sydslaviska bosttningarna som ursprungligen var oberoende och sjlvstndiga frn
bysantinskt styre, men som kom att tidvis fungera som vasallstater till
Avarkhaganatet. Dessa sm slaviska kungadmen kom att ge upphov till ett flertal
statsbildningar, bland annat Bosnien, vars namn troligtvis r av illyriskt eller
romerskt ursprung.[11][12][13]

I krnikan De Regno Sclavorum egentligen r en sammanfattning av olika dalmatiska

krnikor skrivna under tidig medeltid, frmodligen skriven ngon gng p 1200-talet
av Presbyter Diocleas omnmns en viss Ratimir (? cirka 850) som Bosniens
regent. Ratimir omnmns ocks r 838 i de frankiska krnikorna, som hrskaren ver
det land som ligger "sder om floden Sava och mellan Frankerriket och bulgarerna" -
vilket r just Bosnien. Efter Ratimirs dd styrdes omrdet av olika lokala hedniska
stamherrar, en av de Budimir (regent mellan 877-917), som satte igng processen av
kristandet av bosnierna. Efter Budimirs dd tog Svetolik ver makten, och regerade
mellan r 917-932/34. Enligt Presbyter Diocleas krnika var Svetolik gift med
Margareta, som omnmns som drottning ver Bosnien. Margareta lt i Dubrovnik resa
kyrkan tillgnad helgonet Margareta. I hennes ra reste ragusinerna r 1571 en
minnesinskrift dr det str fljande: "Bosniens drottning Margareta lt uppfra ett
tempel t det heliga helgonet Margareta, i en gng vlsignad tid". [14]

Frsta gngen landet Bosnien nmns r i verket De administrando imperio av den

bysantinske kejsaren Konstantin VII Porfyrogennetos under 900-talet. Bosnien
omnmns d under titeln som Horion Bosona ( ), vars tv stder var
Katera (strax sydvst om Sarajevo) och Desnik (norr om staden Zenica, frmodligen
Vranduk). Under denna tid kom delar av stra Bosnien infrlivas i aslav
Klonimirovis kortvariga serbiska rike, och delar i vst av Kreimir II av
Kroatien. ven kung Tomislav I av den kroatiska Trpimirovi-tten skall p 900-
talet ha gjort ansprk p Bosnien, till floden Drina, ven om inga medeltida kllor
har kunnat styrka det. r 997 tar bulgarerna under Tsar Samuil ver delar av
landet, innan han kort drefter besegras av den bysantinske kejsaren Basileios II
r 1018.[15]
 Nr han (Manuel I Komnenos) kom nra floden Sava, svngde han mot en annan
flod, vid namn Drina (), som mynnar ngonstans ovanifrn och skiljer Bosnien
frn Serbien ( ). Bosnien domineras inte av
serbernas hertigdme (
), utan, dess folk styr sig sjlva och har sitt eget stt att leva (
).[15][16]
Johannes Kinnamos - Epitome (Ioanis Cinnami epitome rerum ab Ioanne et Alexio
Comnenis gestarum), 1150

Konungariket Bosniens expansion under medeltiden.

Efter att p 1100-talet erknt Blas II av Ungern verhghet uppstod terigen ett
bosniskt lydrike, under regenten Ban Bori (1154-1163), som ursprungligen omfattade
norra delar av Bosnien och omrdet kring floden Bosna. Efter Ban Bori tog Kulin
Ban ver styret av Bosnien r 1180. Ban Kulin var en av Bosniens mest framstende
och betydande historiska hrskare och hade en stor inverkan p utvecklingen av
Bosniens tidiga historia. Under hans tid kom Bosnien att bli Balkans mest vlmende
stater, frmst genom Kulins ambitioner att hlla fred i regionen och infrandet av
starka handelsfrbindelser med Dubrovnik och Republiken Venedig. Under denna tid
var Bosnien en vasallstat, om n oftast nominell, under Ungern eller Bysantinska
riket som slogs om kontrollen av omrdet. Enligt en del kllor skulle Ban Kulin
haft allt fr stora styrkor fr att Ungern skulle ha ingripit p pvens order, d
landet fortsatte att gynna den ktterska Bosniska kyrkan. Kulin Ban lyckades till
slut, genom infrandet av allianser med Bla III av Ungern, Miroslav av Zahumlje
och den serbiske storfursten Stefan Nemanja, hlla Bosnien helt borta frn
bysantinskt inflytande. Efter en tid, omkring r 1251-1314, d Bosniens beroende av
Ungern kade, vertog den mktiga Kotromani-dynastin makten i Bosnien, efter ett
utkmpat kampvlde med den kroatiska adelstten ubi av Bribir. r 1377 krntes
Tvrtko I Kotromani till kung ver Bosnien, i klostret Mile, utanfr staden Visoko
i centrala Bosnien. Under hans korta vlde upplevde Bosnien terigen en glansperiod
i historien. Han infrlivade delar av Kroatien, hela Dalmatien och delar av Raka i
sitt bosniska rike, vilket ledde till att han ven antog den serbiska
hrskartiteln, fr att visa p sin makt ver serberna. Efter Tvrtko Kotromanis
dd, r 1391 gick det dock snabbt utfr. Sigismund av Ungern befste Ungerns
verhghet ver Bosnien, och Osmanska rikets expansion mot omrdet gjorde sig
alltmer knnbar, samtidigt som den bosniske kungens makt ver adeln minskade.
Eftertrdare till den bosniska kronan efter Tvrtkos dd blev Stjepan Dabia som kom
att utnmna Sigismund av Ungern, som var gift med hans slkting, och dotter till
Elisabet av Bosnien Maria av Ungern, till sin eftertrdare. Den bosniska adeln
vgrade dock att godknna Sigismund som monark och uppsatte i stllet nkedrottning
Helena Gruba p tronen. Helena av Bosnien kom att bli Bosniens enda kvinnliga
monark.

Under banen Stefan II av Bosnien (ca. 1318-1353) kom den bosniska staten att
signifikant frstrkas, frmst tack vare banens ambitioner att hlla fred med det
Ungerska kungadmet. Men under hans tid kade rivaliteten mellan det bosniska
kungahuset och den serbiske kungen och tsaren Stefan Uro IV Duan vilket ledde
till att ett serbiskt angrepp mot Bosnien kom att fullbordas r 1350. Serbernas
flttg inom Bosniens grnser kom att bli kortvariga efter ett flertal grekiska
uppror i de sdra delarna av det Serbiska tsardmet.

Under mitten av 1400-talet uppstod hftiga inre strider om makten i landet. Den
bosniska adeln, som stndigt kmpade om kungamakten, tog hjlp utifrn, i frsta
hand frn Ungern och Osmanska riket. Detta resulterade i en osmansk intervention
under Mehmet II dr strre delen av Bosnien r 1463 infrlivades med turkarnas
imperium och Bosnien blev ett paschalikat i det Osmanska riket. Bosniens konung
Stefan Tomaevi avrttades, och drottningen Katarina Kosaa-Kotromani gav sig ut
p landsflykt, och dog i Rom den 25 oktober r 1478, dr hon n idag ligger
begraven, i kyrkan Santa Maria in Aracoeli. Kungaparets tv barn Katarina och
Sigismund Kotromani konverterade till islam. Sigismund av Bosnien blev senare
vesir i det Osmanska riket och blev efter konverteringen till islam mer knd som
Ishak-bey Kraljevi. Sigismund av Bosnien var Kotromani-dynastins och Konungariket
Bosniens sista arvtagare.

Mnga bosnier konverterade drefter till islam delvis frivilligt men ven genom
sociala frhllanden (se ven bosniaker). Idag finns tre strre religisa
grupperingar i Bosnien: muslimer (55 %), katoliker (15 %) och ortodoxa (30 %). Den
sista kungligheten i den bosniska monarkin blev drottning Katarina, vars barn
rvades bort av osmanerna och tvingades konvertera till islam. Under fljande
period vergick en stor del av den bosniska adeln till islam fr att nyttja
frmnerna som det medfrde. Den bosniska adeln och Bosnien tilldelades senare
autonom status inom Osmanska riket, man blev ett sjlvstyrande ejalet, vilket
innebar att provinsens lokale hrskare ven i fortsttningen skulle vljas ur den
bosniska adeln.

Under medeltiden hade Bosnien sin egen bogomilska bosniska kyrka som var
sjlvstndig frn pven i Rom. Drfr skickades katolska korstg mot de ktterska
bosnierna. De bosnier som inte tog emot katolicism eller ortodoxism och utan
istllet hll kvar vid den bosniska kyrkan skulle till strre del i stllet komma
att konvertera till islam. Den s kallade bogomilska religionen, eller rttare sagt
den medeltida bosniska tolkningen av kristendomen, vxte sig som starkast i Bosnien
under 1100-talet och idag finns ver 80 procent av alla bogomiliska efterlmningar
p Balkan i Bosnien. Bogomilismen har gjort ett visst avtryck i dagens religisa
samfund i Bosnien, landet r till exempel en av de f platser idag dr katoliker
(men ven muslimer) brukar hlla mssor ute i naturen, ngot som bogomilerna ven
gjorde eftersom de inte fste vikt vid materiella byggnader. Efter Osmanska rikets
intg i Bosnien gick den inhemska bosniska kyrkan ver till islam eftersom
anhngarna konverterade. En frklaring till detta r att den bosniska kyrkans
teologi i mnga avseenden liknade islam, vilket gjorde att en vergng frn
bogomilism till islam inte var svr fr bosnierna. En annan anledning var ocks att
det huvudsakligen var verklassen i landet, jordgare och handelsmn, som
konverterade fr att anpassa sig till den nya politiska situationen i landet. Detta
resulterade bland annat i att stderna kom att domineras av muslimer.

Osmanska rikets frfall[redigera | redigera wikitext]

Efter osmanernas besegrats i slaget vid Wien 1683 brjade en lng tillbakagng fr
Osmanska riket och drmed ocks den osmanska provinsen Bosnien. Under det stora
turkiska kriget mot habsburgarna 16831699 frlorade Osmanska riket stora delar av
sitt territorium i Europa och pltsligt hade det tidigare rika och stora Bosnien
frvandlats till en yttersta grnspostering fr osmanernas vlde i vst. Under
kriget hade Bosnien plundrats av habsburgska trupper under ledning av Eugen av
Savojen och huvudstaden Sarajevo hade brnts till marken efter att invnare vgrat
verge staden. En annan effekt av kriget 16831699 blev en stor inflyttning av
muslimer frn Ungern och Kroatien till Bosnien till fljd av att osmanerna tvingats
lmna ifrn sig dessa tv lnder till habsburgarna. Samtidigt emigrerade en stor
del av Bosniens katoliker (kroater) till dessa habsburgska territorier. Den
katolska befolkningen utsattes i hgre grad fr frfljelser eftersom den katolska
kyrkan fortfarande var den frmste fienden till Osmanska riket.

Det osmanska Bosniens huvudstad var frst Sarajevo 14631583, drefter Banja Luka
15831686, samt Travnik 16861851 och sedan ter Sarajevo frn 1851.

Under ledning av den bosniske adelsmannen Husein Gradaevi (18021834) gjorde

huvuddelen av den bosniska adeln 1831 uppror mot Osmanska riket. Upproret var en
reaktion mot ett av Hga portens reformprogram, som bland annat innebar att Bosnien
skulle frntas sin autonoma status. Trots att upproret slogs ner 1832 och att
regionen Hercegovina som en fljd av detta gavs autonom status i frhllande till
vriga Bosnien, anses Gradaevi idag vara en av de frmsta bosniska
nationalhjltarna.
I sterrike-Ungern[redigera | redigera wikitext]
Som en fljd av den osmanska frlusten i det rysk-turkiska kriget 18771878
verlmnades Bosnien-Hercegovina av Berlinkongressen till sterrike-Ungern fr att
de skulle bestta och frvalta provinsen. 1908 annekterades Bosnien-Hercegovina
formellt av sterrike-Ungern. Serbiska nationalisters harm ver detta var en del av
motivet till skotten i Sarajevo som ddade den sterrikiske tronfljaren Franz
Ferdinand 1914 vilket utlste det frsta vrldskriget.

I Jugoslavien[redigera | redigera wikitext]

Direkt efter frsta vrldskriget, 1918, kom Bosnien och Hercegovina att bli en del
av Sloveners, kroaters och serbers stat, ett frsk att samla de sydslaviska
delarna av sterrike-Ungern. Efter bara tv mnader gick denna stat samman med
segermakten Serbien i Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike, under
serbisk kung och serbisk dominans. Detta omvandlades sedan 1929 till Kungariket
Jugoslavien.

Under andra vrldskriget drabbades Bosnien-Hercegovina av inbrdeskrig och

omfattande etnisk rensning. Under den tyska ockupationen blev Bosnien-Hercegovinas
judiska befolkning nst intill frintad. Antalet serber som mrdades i Jugoslavien
under andra vrldskriget var minst 347 000, medan andra pekar p en siffra upp till
750 000. Den lista som gjordes 1964 av den federala byrn i Belgrad visar personer
fdda i Bosnien-Hercegovina och som miste livet under krigsren 1941-1945. Listan
r dock inte fullstndig och innehller namnen p 179 173 personer. Den bekrftar
att den serbiska civilbefolkningen led de strsta frlusterna i regionen. Enligt
listan var de ddade 72,1 % serber (129 114), 16,5 % muslimer (29 539), 4,4 %
kroater (7 850) och 7 % av annan etnicitet. Srskilt utsatta var muslimer i stra
Bosnien och Hercegovina lngs floden Drina p grnsen till Serbien och Montenegro
medan serber var utsatta i hela landet.

Draa Mihailovi ledde den kungatrogna armn (etniks) och ville terskapa
kungariket Jugoslavien. Han frde ett gerillakrig mot ockupationsmakterna och dess
kollaboratrer i landet. Efter att Ustaa-regimen i Kroatien och Bosnien-
Hercegovina inlett sin stora utrensning av icke-kroater och muslimska bosniaker
(som de ansg vara kroater av muslimsk tro) blev mlet hos den serbiska etnik-
rrelsen att skapa en etnisk och religist homogen stat[klla behvs], som precis
som Ustaa-rrelsen fick som ml att en tredjedel av skulle drivas ut ur landet,
en tredjedel ddas och en tredjedel tvngsomvndas till rtta kyrkan. [17]

Vren 1943 bildades den av Himmler grundade 13. Waffen-Gebirgs-Division der SS

Handschar. Frbandet behvde utbildas i Tyskland och fick tervnda till Bosnien i
februari 1944. Samtidigt hade mnga bosnienserber anslutit sig till etnik-
rrelsen. Titos partisaner hade medan Handschardivisionen utbildades deltagit i
strider mot etnik-frbanden. Handschardivisionens soldater fick endast
undantagsvis mta ngra etniker i strid; i stllet sattes de in i strider mot
partisanerna. Nr de tyska styrkorna retirerade frn omrdet i september 1944
lmnade ett stort antal av soldaterna frbandet och anslt sig ofta till just
partisanerna.

I Titos Jugoslavien[redigera | redigera wikitext]

Efter att Titos partisaner befriade landet frn Nazityskland 1945 blev Bosnien en
republik i den nya socialistiska federationen Jugoslavien. Landet
industrialiserades snabbt under 1950- och 1960-talet. Socialismen i Jugoslavien
(Titoismen) blev sregen eftersom den var sjlvstndig frn Sovjetunionen. Tito
styrde landet fram till sin dd 1980.

Jugoslaviens snderfall, det bosniska kriget[redigera | redigera wikitext]

Efter Titos dd vxte nationalismen hos de olika folkgrupperna i Jugoslavien och
konflikter brt frst ut i Kosovo och kom sedan att spridas till vriga
delrepubliker. Serbien pstod sig vilja ena hela Jugoslavien, vilket mnga
uppfattade som ett frsk att genom centralisering av statsfederationen Jugoslavien
skapa ett Storserbien. Majoriteten av bosnierna var villiga att stanna inom
Jugoslavien s lnge det fanns ngon sorts etnisk maktbalans i detta nya
Jugoslavien. Denna etniska maktbalans utgjordes av Slovenien och framfr allt
Kroatien. Dessa bda delrepubliker frklarade sig sjlvstndiga 1991. I en
folkomrstning 1992 rstade majoriteten av de bosniska kroaterna och bosniaker fr
ett sjlvstndigt Bosnien-Hercegovina medan de flesta bosniska serber bojkottade
omrstningen. Bosnien-Hercegovina blev en sjlvstndig stat som Republiken Bosnien
och Hercegovina den 5 april 1992 och erkndes som sdan av FN, EU, USA, Ryssland
och Kina men inte av den bosnienserbiska folkgruppen och Jugoslavien (Serbien och
Montenegro).

Den bosnienserbiska separatistrrelsen under ledning av Radovan Karadis SDS-parti

hade redan under hsten 1991 utropat autonoma serbiska omrden i Bosnien. I och med
Bosniens sjlvstndighet utropades nu en serbisk republik (Republika Srpska) i
likhet med den som tidigare utropats i Kroatien. Med hjlp frn den jugoslaviska
armn och trupper frn Serbien och Montenegro expanderades den sjlvutnmnda
serbiska republiken genom att man ockuperade omkring 70 procent av Bosniens
territorium. Detta var brjan p Bosnienkriget dr 110.000 mnniskor fick stta
livet till varav var hlften civila varav 83 % var bosniaker. Kroater och bosniaker
var allierade nr kriget brt ut, men 1993 utbrt dock inbrdes strider. I takt med
att den bosniska armn skaffade sig fler vapen och blev mer organiserad, befriade
man ocks mer territorium frmst i centrala Bosnien dr kroaterna omringades,
vilket 1994 resulterade i den bosnisk-kroatiska federationen. Under 1995 fick de
bosniska och kroatiska styrkorna vertaget. Kriget tog slut 1995 efter Natos och
andra internationella organs ptryckningar med bland annat Natos bombkampanj
Operation Deliberate Force.

Som sjlvstndig stat[redigera | redigera wikitext]

Fredsavtalet undertecknades den 14 december 1995 i Dayton, Ohio och kallas drfr
fr Daytonavtalet. Avtalet innebar att serberna fick majoritet i en av landets tv
entiteter, Republika Srpska. Den andra entiteten utgrs av en federation mellan
bosniaker och kroater och heter Federationen Bosnien och Hercegovina. Tillsammans
med Brkodistriktet i nordstra delen av landet utgr dessa enheter idag landet
Bosnien och Hercegovina. Detta har bland annat lett till en ganska komplicerad och
svag politisk apparat som gr det svrt att ta ngra konkreta beslut, inte minst i
knsliga frgor som lever kvar frn 1990-talet.

Efter krigsslutet 1995 hade Nato lnge fredsbevarande trupper i landet (SFOR) men
r 2004 tog EU ver uppgiften i den s kallade Operation Althea. ven om
efterkrigstiden inte har prglats av ngra vpnade konflikter s har EUFOR idag
ungefr 2000 man stationerade i Bosnien och Hercegovina.

2010-talet[redigera | redigera wikitext]

Sarajevo City Center.

ven om landet har en splittrad status i politiken och svrigheter har landet
moderniserats frn 2010-talets brjan. Frmst i Federatinon. Huvudstaden Sarajevo
en av de snabbast vxande stderna i regionen. Bland de nya moderna byggnaderna
finns Bosmal City Center, BBI Centar och Avaz Twist Tower, som med sina 176 meter
r den hgsta skyskrapan p Balkan.

Turism[redigera | redigera wikitext]

Enligt en uppskattning av Vrldsturismorganisationen, kommer Bosnien och
Hercegovina har den tredje hgsta turism tillvxttakten i vrlden mellan 1995 och
2020.

Sedan 2013 har turismen vxt med 40% ver hela landet. 2016 beskte 1 140 000
turister Landet. Sarajevo och Mostar toppar enligt Veerni List[18].

Bosnien har under de senaste ren varit ett attraktivt investeringsfreml fr

flera Gulfstater ssom Frenade Arabemiraten, Saudiarabien och Qatar[19].
Investeringen omfattar upprttandet av bland annat tusentals bostder, flera
hotell, ett kpcentrum och ett sjukhus vid omrdet som befinner sig vid foten av
Bjelanica, ett av fyra berg som omger huvudstaden Sarajevo. Dr kallas Trnovo en
metropol, vilket verkar ngot verdrivet med tanke p att omrdet har cirka 3.000
invnare. Den nya turiststaden, dpt till Buroj Ozone, fokuserar p de boendes
hlsa.

Huvudstaden Sarajevo har ett brett turistindustrin och en snabbt vxande

tjnstesektor tack vare den starka rliga tillvxten inom turistsektorn. Sarajevo
gagnar ocks frn att vara bde en sommar och vinter destination med kontinuitet i
sin turism under hela ret. Den reseguide serien, Lonely Planet, har utsett
Sarajevo som den 43: e bsta staden i vrlden, , och i december 2009 noterade
Sarajevo som en av de tio bsta stderna att beska under 2010[20]. Gamla stan
(Stari Grad) r stadens centrum fr restauranger, barer och shopping. I stra delen
ligger de charmiga turkiska kvarteren Baarija med ringlande kullerstensgator och
lga hus med trfasader. Hr shoppar du traditionellt hantverk, orientalisk
inredning, souvenirer och smycken. P kopparsmedsgatan Kujundiluk hittar du allt
frn brickor till turkiska kaffeserviser. I Baarija finns ven gott om kafer
att sl sig ner p med en kopp starkt turkiskt kaffe och en Burek (fylld
filodegspirog) fr att betrakta folkvimlet. Missa inte heller att prova de kryddiga
frsbiffarna Cevapi en steuropeisk delikatess. Sarajevo har dock ven stort
utbud av internationella restauranger samt ett spnnande bar- och nattklubbsliv.

r 2013 beskte 302 570 turister Sarajevo, upp 17,9% jmfrt med 2012, vilket ger
595 637 vernattningar, vilket r 18% fler n under 2012[21].

Panorama ver Sarajevo. Hr Marijin Dvor.

Panorama ver Stari most, Mostar.

Neum vid Adriatiska havet.

Hajduka Vrata vid Jablanica.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Engelsksprkig karta ver Bosnien och Hercegovina.

Gamla bron i Mostar

Vattenfall i Jajce.

Adriatiska havet vid Neum

Neum r Bosniens enda hamnstad.

Jahorina vintertid.
Bosnien ligger p vstra Balkanhalvn, och grnsar till Kroatien i nord och
sydvst, samt Serbien i ster och Montenegro i sydst. Ett slttland utbreder sig
vid Sava i norr. I vrigt r landet fr det mesta bergigt, skogkltt och inkluderar
centrala Dinariska Alperna. Det genomdras av breda kitteldalar (s.k. poljer) och
avvattnas av Savas bifloder. De nordstra delarna nr in i pannoniska flten, medan
landets sdra del nstan grnsar mot Adriatiska havet. Landet har en kustlinje p
enbart 24 kilometer, runt staden Neum i kantonen Hercegovina-Neretva. Denna strcka
r omsluten av kroatiskt territorium och territorialvatten, men Bosnien-Hercegovina
har enligt internationell rtt en garanterad korridor till internationellt vatten.

Namnet Bosnien och Hercegovina kommer frn det tidigare namnet Bosnien och regionen
Hercegovina. Hercegovina utgr ungefr en fjrdedel av landets totala yta medan
Bosnien utgr den resterande delen.

Landets strsta stder r huvudstaden Sarajevo, Banja Luka, Mostar, Tuzla och
Zenica.

Strre orter[redigera | redigera wikitext]

Sarajevo
Banja Luka
Prijedor
Bosanski Petrovac
Biha
Bosanska Gradika
Brko
Tuzla
Doboj
Mostar
Travnik
Derventa
Zenica
Bijeljina
Trebinje
Gorade
Jajce
Srebrenica
Neum
Sanski Most
Cazin
Stolac
Rogatica
ipovo
Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Bosnien-Hercegovinas kommuner:
Bl Federationen Bosnien-Herceg.
Rda Republika Srpska
Grn Brkodistriktet
Bosnien och Hercegovina r indelade i tv entiteter och ett distrikt:

Federationen Bosnien och Hercegovina

Republika Srpska
Brko (distrikt)
Federationen Bosnien och Hercegovina r indelade i tio kantoner (liknande ln) med
lngtgende autonomi som i sin tur r indelade i kommuner. Se federationen Bosnien
och Hercegovinas kantoner. Republika Srpska r inte indelat i ngra kantoner utan
direkt i kommuner.

Dagens administrativa indelning med tv entiteter och ett distrikt r grundat genom
fredsavtalet i Dayton dr alla parter tvingades till en kompromiss. Kritiker menar
att indelningen r en produkt av kriget i Bosnien och Hercegovina och att det r
ineffektivt och dligt p flera plan. Drfr r det nu aktuellt med ndringar i
grundlagen dr alla tre sidor (bosniaker, serber och kroater) ska framfra nskeml
och frska enas om hur man ska dela in landet administrativt p ett bttre stt.
Frndringarna i indelningen av landet r en frutsttning fr att Bosnien och
Hercegovina ska kunna ansluta sig till Europeiska unionen i framtiden.
Demografi[redigera | redigera wikitext]
Befolkningen r sydslavisk men sedan gammalt mycket blandat, ett arv frn de
bysantinska, turkiska, och habsburgska styrena.[22] En storskalig migration under
Bosnienkriget p 1990-talet har orsakat stora demografiska skiftningar. Ingen
folkrkning har skett sedan 1991 och efterkrigstidens demografi skedde 2013.[23].
2013 var befolkningen p cirka 3,5 miljoner, vilket innebr en minskning p 350 000
mnniskor sedan 1991.

Enligt 1991 rs folkrkning hade Bosnien och Hercegovina en befolkning p 4 354

911. 43,5 % var bosniaker, 31,2 % serber, 17,4 % kroater och 7,9 % vriga
(dribland jugoslaver, romer och albaner).[24]

Det finns en stark korrelation mellan etnisk identitet och religion. Enligt data
frn 2013 rs folkrkning r landets etniska uppdelning 50,11% bosniaker, 35,1%
serber, 12 % kroater och 3% vriga. Dessa data sger ocks att 50 % av befolkningen
r muslimer, 35 % ortodoxa, 12 % katoliker och 3 % vriga.[25]

Under en tid anvndes beteckningen muslim p den etniska grupp som idag kallas
bosniaker. Detta avskaffades fr att undvika begreppsfrvirring (man behver inte
vara troende muslim fr att vara bosniak och alla muslimer i omrdet r inte
bosniaker d det finns etniskt turkiska ttlingar sedan den osmanska perioden).

Drygt 1.100 Jehovas vittnen r ocks verksamma i 16 frsamlingar (2009).

Ungdomsarbetslsheten (ldern 1524 r) uppskattas till 62,8 %, den hgsta i

vrlden.[8]

Sprk[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: bosniska, kroatiska och serbiska
I Bosnien-Hercegovina anvnds bosniska som talas av den etniskt strsta folkgruppen
bosniaker, serbiska som talas av etniska serber och kroatiska som talas av etniska
kroater samt 17 minoritetssprk.[26] Detta reflekterar den etniska bakgrunden hos
befolkningen, snarare n de verkliga sprkliga skillnaderna. Skillnaderna mellan de
tre strsta sprken r s liten att folk kan frst varandra lika bra som de
frstr ngon annan talare av samma sprk. Nr Bosnien-Hercegovina ingick i
Jugoslavien gick de tre sprken under den gemensamma benmningen serbokroatiska.

Bosniska och kroatiska anvnder det latinska alfabetet medan det serbiska anvnder
det kyrilliska.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Jordbruk r huvudnring, skogsbruket och skogsindustrin r vlutbyggda. Det finns
goda mineraltillgngar som jrnmalm, koppar, krom och mangan. Drfr r jrn-,
stl- och aluminiumverk en vxande industri.

Statsskick och politik[redigera | redigera wikitext]

Landets nuvarande frfattning tillkom genom verenskommelsen i Dayton i Ohio i USA,
hsten 1995, vilken avslutade fyra rs grymma inbrdesstrider. Militra styrkor
frn EU, hr kallade EUFOR, bestter fortfarande landet, som dock i princip r
politiskt suvernt.

I enlighet med Daytonavtalet bestr Bosnien och Hercegovina av tv entiteter:

Federationen Bosnien och Hercegovina, som till strre delen befolkas av bosniaker
och mindre av kroater, och Republika Srpska, en serbiskt dominerad del dr de
flesta r serber. Federationen Bosnien och Hercegovina r uppdelad i tio
sjlvstyrande kantoner. Republika Srpska r dremot en enhet. Bda entiteternas
regeringar ska enligt en verenskommelse frn 27 mars 2002 innehlla ministrar frn
de tre konstituerande folken, bosniaker, serber och kroater. Utver de tv
entiteterna, utgr distriktet Brko en tredje enhet inom landet oberoende av bde
Federationen Bosnien och Hercegovina och Republika Srpska. Brko befolkas av 40
procent serber, 39 procent bosniaker och 20 procent kroater och r en strategiskt
viktig enhet, eftersom den str som en barrir mellan den stra och vstra delen av
Republika Srpska och dessutom anses vara en politiskt frebild fr resten av
landet.

Staten Bosnien och Hercegovina styrs av ett folkvalt presidentrd bestende av tre
personer som omvxlande innehar ordfrandeskapet (presidentposten). Av dessa tre
personer ska en vara bosniak och en kroat, bda valda frn Federationen Bosnien och
Hercegovinas territorium, och en serb vald frn Republika Srpska.

Presidentrdet utser Bosnien och Hercegovinas ministerrd, som r landets regering.

Ministerrdet bestr av en ordfrande och nio ministrar. Dessa r ansvariga infr
parlamentet.

Bosnien och Hercegovina har ett tvkammarparlament som bestr av ett

representanthus med 42 direkt folkvalda ledamter, 28 frn Federationen och 14 frn
Republika Srpska, samt Folkens hus, som bestr av 15 indirekt valda ledamter, 5
bosniaker och 5 kroater, som utses av Folkens hus i Federationen Bosnien och
Hercegovina, och 5 serber, som utses av nationalfrsamlingen i Republika Srpska.

I enlighet med Daytonavtalet r FN:s hgste representant fr Bosnien-Hercegovina

verordnad alla valda representanter i Bosnien. FN:s hgste representant kan
avstta alla tjnstemn och valda politiker samt avskaffa och infra lagar som han
finner fr gott.[27]

Internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

Bosnien och Hercegovina inledde den 25 november 2005 sin process till ett
eventuellt framtida medlemskap i Europeiska unionen (EU). Detta gjorde landet genom
att inleda frhandlingar om ett stabiliserings- och associeringsavtal (SA-avtal).
Detta paraferades den 4 december 2007 och undertecknades av landets premirminister
den 16 juni 2008 efter att det bosniska parlamentet i Sarajevo rstat igenom en lag
fr polisreform som EU hade krvt av landet. Regeringens nsta ml r att erhlla
kandidatstatus fr medlemskap i EU, vilket kan bli verklighet under 2010-talets
frsta hlft beroende p vilka framsteg landet gr. Frhandlingar om visumfrihet
med EU pgick fram till 2010. En viktig sttesten var infrandet av biometriska
pass. Efter att ha infrt sdana pass den 15 oktober 2009, erhll Bosnien och
Hercegovina den 15 december 2010 visumfrihet fr resor under 90 dagar till
Schengenomrdet.[28][29]. Den 15 februari 2016 anskte landet om medlemskap i
Europeiska unionen. Anskan godkndes ett halvr senare.

Bosnien och Hercegovina r ven ett av de lnder som nrmar sig medlemskap i Nato.
Landet gick med i Partnerskap fr fred (PFF) den 14 december 2006. r 2008
avslutade landet en IPAP (Individual Partnership Action Plan) och under Natos
toppmte i Bukarest, Rumnien, i april 2008 inleddes en intensifierad dialog.
Inom den kommande perioden vill landets regering ven ha en s kallad MAP
(Membership Action Plan), d detta behvs fr att kunna g med i frsvarsalliansen.
Den 2 oktober 2009 anskte Bosniens president officiellt om MAP (Membership Action
Plan) i Natos hgkvarter i Bryssel. I april 2010 fick Bosnien-Hercegovina en
officiell inbjudan att g med i MAP p Natos toppmte i Tallinn, Estland. Landet r
nu ett kandidatland fr Nato-medlemskap tillsammans med Montenegro och Makedonien.

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Till Bosnien finns internationella flygningar till flygplatserna i Mostar, Banja
Luka, Tuzla och Sarajevo (Mejunarodni Aerodrom Sarajevo). Det gr bussar frn
Tyskland och Skandinavien till de strre bosniska stderna. Bussar gr ocks frn
Federationen till Kroatien och frn Montenegro och Serbien till Republika Srpska.
Ntet av inrikesbussar r vl utbyggt men trafiken blir kraftigt reducerad p
helgerna. Tglinjer gr mellan Ploe (Kroatien) via Mostar till Sarajevo, ven
Banja Luka-Belgrad och Sarajevo-Budapest.[30]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Utbildningssystemet i Bosnien-Hercegovina bestr av tre niver: grundskola,
gymnasium och universitet.

Grundskolan r niorig, gratis och obligatorisk fr alla barn i ldern 7 till 15

r. Gymnasiet r ocks gratis och r 3- eller 4-rigt beroende p program. Det
finns olika allmnna och tekniska program. De flesta barnen i Bosnien-Hercegovina
brjar skolan nr de r sex eller sju r och slutar gymnasiet nr de r arton eller
nitton. Studenter som gr ut det allmnna programmet, det s kallade Gimnazija, fr
Matura (examen) och kan vlja om de vill skriva in sig p universitetet. Frst
mste de dock gra ett inskrivningsprov vid den valda fakulteten. Studenter som har
gtt ut ngot av de tekniska gymnasierna fr ett Diploma.

Bosnien-Hercegovinas hgre utbildningsvsende bestr av tta universitet (Sarajevos

universitet, Tuzlas universitet, Bihas universitet, Banja Lukas universitet,
Zenicas universitet, stra Sarajevos universitet samt Mostars tv universitet;
Demal Bijedi-universitetet och Mostars universitet) med cirka 90 fakulteter och
konstakademier. Universitetsexamen kan tas vid fakulteterna och konstakademierna.
Det finns 22 privata institutioner fr hgre utbildning. Lagen om hgre utbildning
(som gick igenom i juli 2007) betraktar privata och offentliga institutioner som
jmlika.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Nationalteatern i Sarajevo.
Bosnien-Hercegovina var belget mellan st och vst under en stor del av sin
historia och har drfr en kultur som r en blandning mellan de bda. De flesta
stders siluetter knnetecknas av katolska kyrkor frn vst som mter mosker och
ortodoxa kyrkor frn st.

Bosnien-Hercegovinas mest knda frfattare Ivo Andri fick Nobelpriset i litteratur

1961. Hans mest knda bok r Bron ver Drina som handlar om landets historia. Knda
bosniska filmer inkluderar Ingenmansland av Danis Tanovi som vann en Oscar 2002
och Go West om ett serbisk-boniakiskt homosexuellt par som frsker klara sig
igenom 90-talets krig. Filmen Gori Vatra r en mrk komedi om tiden efter krigen,
med korruption och misslyckad etnisk integration. I filmen frsker man i staden
Teanj gmma undan alla problem infr ett besk av den amerikanske presidenten Bill
Clinton.[31]

Sevdah r en musikgenre som hrstammar frn Bosnien och Hercegovina och som
fortlever och utvecklas fortfarande idag. En av de mest knda sevdahsngerskorna r
Hanka Paldum. Bandet Mostar Sevdah Reunion r internationellt knt i musikkretsar.
Mnga knda musikband frn dvarande Jugoslavien har sitt ursprung i Bosnien och
Hercegovina. Ngra av dessa r Zabranjeno Pusenje och Bijelo Dugme, som p den
tiden d det begav sig var multi-etniska rockband, och som fortfarande idag r
vldigt populra i alla lnder som ingick i Jugoslavien. De senaste 15 ren har
sett en kad popularitet av turbofolk, vilket r en kombination av traditionell
folkmusik och dagens popmusik. Bland populra turbofolkmusiker kan nmnas Mile
Kiti, Jovan Perii, Al' Dino och Lepa Brena. Andra folkkra musiker r Haris
Dinovi, Dino Merlin och Kemal Monteno.

Sarajevos filmfestival har gt rum sedan 1995. Filmfestivalen har r 2010 och 2011
gstats av Brad Pitt och Angelina Jolie. ven den brasilianske fotbollsspelaren
Robinho har varit i Sarajevo sommaren 2011.

Bosnien-Hercegovina spelade i Vrldsmsterskapet i fotboll 2014.

Mat[redigera | redigera wikitext]
Se Bosniska kket

evapii med lk och pitabrd.

Baklava.
Det bosnien-hercegovinska kket har influerats av traditioner frn bde vst och
st. Bosnisk mat r nra beslktad med turkisk och grekisk mat, och med rtter frn
andra Medelhavskk. Det finns ven mnga influenser frn Centraleuropa. Typiska
ingredienser i den bosniska matlagningen r tomater, potatis, lk, vitlk, paprika,
gurka, mortter, vitkl, svamp, spenat, zucchini, bnor, plommon, mjlk och
pavlaka, en tjock syrad grdde. Vanliga kttrtter inkluderar bland annat ntktt
och lamm. I de flesta fall r det bara den kristna delen av befolkningen som ter
flskktt. Ngra lokala specialiteter r evapii, burek, dolma, sarma, pilaff,
gulasch och ajvar. De bsta lokala vinerna kommer frn Hercegovina dr det finns
mnga vindruveodlingar. Plommon- och ppelrakija produceras i Bosnien.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Ferhad-Begova-moskn i Sarajevo.
Enligt Bosnien och Hercegovinas konstitution rder det religionsfrihet i Bosnien
och Hercegovina.[32] I konstitutionerna till de tv entiteterna Bosnien och
Hercegovina och Republika Srpska fastsls det att det ven rder religionsfrihet
inom dessa.[32] Den religisa tillhrigheten frdelas mellan 40 % muslimer, 31 %
ortodoxa, 15 % katoliker och 14 % vriga.[8]

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Underskning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal [8] 97 av 178 (2016)
Reportrar utan grnser [9] 68 av 180 (2012)
Transparency International [10] 76 av 167 (2015)
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2012 81 av 186
Referenser[redigera | redigera wikitext]
^ Agency of Statistics of Bosnia and Herzegovina
^ [1]
^ http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2009/02/weodata/weorept.aspx?
pr.x=78&pr.y=10&sy=2010&ey=2014&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=914%2C946%2C9
63%2C962%2C918%2C943%2C960%2C964%2C939%2C968%2C944%2C942%2C941%2C186&s=PPPGDP
%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=
^ [2]
^ (PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och
lnder p engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (9., rev. uppl.).
Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2013. sid. 68
^ [3]
^ [4]
^ [a b c] CIA The World Factbook cia.gov lst 2012-07-26
^ Amila Buturovic (1 June 2002). Stone Speaker: Medieval Tombs, Landscape, and
Bosnian Identity in the Poetry of Mak Dizdar. Palgrave Macmillan. ISBN 978-0-312-
23946-6. Lst 14 mars 2013
^ http://www.lrb.co.uk/v16/n08/john-fine/what-is-a-bosnian
^ Enver Imamovi - Stanovnitvo u BiH
^ Mustafa Imamovi - Historija Bonjaka
^ Noel Malcolm - Bosnia: A short history
^ Muhamed Hadijahi, Povijest Bosne u IX i X stoljeu
^ [a b] Robert J. Donia; John Van Antwerp Fine (1994). Bosnia-Hercegovina: A
Tradition Betrayed. Hurst. ISBN 978-1-85065-211-3. Lst 14 mars 2013
^ Arkiverade kopian. Arkiverad frn originalet den 26 april 2013. Lst 31 mars
2013.
^ Sanimir Resic (2006). En historia om Balkan. Jugoslaviens uppgng och fall. Lund:
Historiska media. sid. 221-222. ISBN 91-85057-75-4
^ [5]
^ [6]
^ Arkiverade kopian. Arkiverad frn originalet den 16 oktober 2015. Lst 17
december 2015.
^ http://www.fzs.ba/god.htm
^ Alla Vrldens Lnder 2000 Bonnier Lexikon
^ Bosnia Edges Closer To Population Census Senka Kurt, balkaninsight.com, 1 augusti
2011, lst 2012-07-26
^ Siffror enligt Sida.
^ [7]
^ Sveriges ambassad i Sarajevo
^ The Mandate of the OHR Arkiverad 14 maj 2011 hmtat frn the Wayback Machine.
ohr.int Office of the High Representatives officiella hemsida
^ EU grants visa-free travel rights to Albania, Bosnia (p engelska). EUbusiness.
8 november 2010. Lst 8 november 2010.
^ Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1091/2010 av den 24 november
2010 om ndring av rdets frordning (EG) nr 539/2001 om faststllande av
frteckningen ver tredje lnder vars medborgare r skyldiga att inneha visering
nr de passerar de yttre grnserna och av frteckningen ver de tredje lnder vars
medborgare r undantagna frn detta krav. EUT L 329, 14.12.2010, s. 1-2. EUR-Lex.
^ Elliot, Mark: Transport in Bosnia & hercegovina i Eastern Europe, Lonely
planet, 2009, sid. 138-139.
^ Elliott, Mark Bosnia & Hercegovina Arts i Eastern Europe, Lonely Planet (2009)
s.104-105
^ [a b] Bosnia and Herzegovina International Religious Freedom Report 2007
state.gov, USA:s utrikesdepartement, lst 2012-07-26
Externa lnkar[redigera | redigera wikitext]
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rr Bosnien och Hercegovina.

Flag-bih.svg Bosnien och Hercegovina-portalen samlingssidan fr artiklar om

Bosnien och Hercegovina p svensksprkiga Wikipedia.

[Visa]
v r
Lnkar till relaterade artiklar
Katalogreferenser
WorldCat VIAF: 112144648462347215522 LCCN: n81035836 GND: 4088119-2 BNF:
cb11709959t (data) NDL: 00577605
Kategorier: Bosnien och HercegovinaBalkanEuropas lnder
Navigeringsmeny
Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga
inArtikelDiskussionVisaRedigeraRedigera wikitextVisa historikSk

Sk p Wikipedia
SkG till
Huvudsida
Deltagarportalen
Skriv en ny artikel
Bybrunnen
Senaste ndringarna
Slumpartikel (bot)
Ladda upp filer
Std Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjlp
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvnlig version
P andra projekt
Bilder & media
Nyheter
Reseguide
Verktyg
Sidor som lnkar hit
Relaterade ndringar
Specialsidor
Permanent lnk
Sidinformation
Wikidataobjekt
Anvnd denna sida som referens
Sprk
Ach

Afrikaans
Alemannisch

nglisc

Aragons

Arpetan
Asturianu
Avae'

Azrbaycanca

Bn-lm-g
Basa Banyumasan

()

Bikol Central
Bislama

Boarisch

Bosanski
Brezhoneg

Catal

Cebuano
etina
ChiShona
ChiTumbuka
Corsu
Cymraeg
Dansk
Deutsch

Dolnoserbski
Eesti

English

Espaol
Esperanto
Estremeu
Euskara
Eegbe

Fiji Hindi
Froyskt
Franais
Frysk
Fulfulde
Gaeilge
Gaelg
Gagauz
Gidhlig
Galego
Gky

/ Gychi Konknni
/Hak-k-ng

Hausa
Hawaii

Hornjoserbsce
Hrvatski
Ido
Igbo
Ilokano

Bahasa Indonesia
Interlingua
Interlingue

IsiZulu
slenska
Italiano

Basa Jawa
Kalaallisut

Kapampangan
-

Kaszbsczi

Kernowek
Kinyarwanda
Kiswahili

Kongo
Kreyl ayisyen
Kurd

Ladino

Latgau
Latina
Latvieu
Ltzebuergesch
Lietuvi
Ligure
Limburgs
Lingla
Livvinkarjala
Lumbaart
Magyar

Malagasy

Malti
Mori

Bahasa Melayu
Mng-dng-ng

Nhuatl
Dorerin Naoero
Nederlands
Nedersaksies

Napulitano

Nordfriisk
Norfuk / Pitkern
Norsk bokml
Norsk nynorsk
Novial
Occitan

Oromoo
Ozbekcha/

Pangasinan

Papiamentu
Patois

Picard
Piemontis
Tok Pisin
Plattdtsch
Polski

Portugus
Qaraqalpaqsha
Qrmtatarca
Reo tahiti
Ripoarisch
Romn
Rumantsch
Runa Simi

Smegiella
Gagana Samoa

Sng
Sardu
Scots
Seeltersk
Shqip
Sicilianu

Simple English
SiSwati
Slovenina
Slovenina
/
lnski
Soomaaliga

Sranantongo
/ srpski
Srpskohrvatski /
Basa Sunda
Suomi
Tagalog

Taqbaylit
Tarandne
/tatara

Tetun

Trke
Trkmene

/ Uyghurche
Vneto
Vepsn kel
Ting Vit
Volapk
Vro
Walon

West-Vlams
Winaray
Wolof

Xitsonga

Yorb

Zazaki
Zeuws
emaitka

Redigera lnkar
Sidan redigerades senast den 2 augusti 2017 kl. 12.41.
Wikipedias text r tillgnglig under licensen Creative Commons Erknnande-dela-lika
3.0 Unported. Fr bilder, se respektive bildsida (klicka p bilden). Se vidare
Wikipedia:Upphovsrtt och anvndarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFrbehllUtvecklareCookie statementMobil
vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki