Vad stod det i Martin Kraghs rapport?

Forskarna Martin Kragh och Sebastian sberg publicerade i brjan av januari en vetenskaplig artikel om
rysk desinformation. Sedan dess har det pgtt en omfattande pajkastning mot artikelfrfattarna,
framfr allt Martin Kragh. Aftonbladets sa Linderborg har till och med krvt att den vetenskapliga
artikeln ska avpubliceras. Men vad str det egentligen i den frhatliga artikeln? Det har vldigt f i
Sverige intresserat sig fr.

En frfalskad artikel som aldrig publicerats i Dagens Nyheter.

Artikeln Russias strategy for influence through public diplomacy and active measures: the Swedish case
r frfattad av Martin Kragh, som r docent och forskare vid Utrikespolitiska institutet och Centrum fr
Rysslandsstudier i Uppsala, samt av Sebastian sberg, som under hsten 2016 var praktikant vid
Utrikespolitiska institutet.

Artikeln, vars frsta version publicerades p ntet i januari, kommer att tryckas senare i r i den
vlknda vetenskapliga tidskriften The Journal of Strategic Studies. Alla artiklar i tidskriften utstts fr
referentgranskning (peer review). Om en artikel har godknts fr publicering kan man allts utg ifrn
att den uppfyller hga kriterier nr det gller vetenskaplig standard och objektivitet.

I ett avsnitt i rapporten nmns det att Aftonbladet Kultur har publicerat ett stort antal artiklar med
innehll som kan betraktas som desinformation och som stdjer den bild av verkligheten som den ryska
ledningen gr allt fr att sprida. Man kan givetvis diskutera i vilka fall det r lmpligt att kalla
vilseledande eller ensidiga pstenden fr desinformation, men det r obestridligt att Aftonbladet
Kultur lnge har varit en viktig kanal fr sikter som r i samklang med rysk statlig propaganda.

Till skillnad frn utlndska medier r det mrkligt nog enbart avsnittet dr Aftonbladet Kultur nmns
som har ftt uppmrksamhet i Sverige. I den vetenskapliga artikeln nmns inga namn p skribenter i
Aftonbladet, men konkurrenten Expressen avsljade snabbt alla de anonymiserade skribenterna.
Expressens i och fr sig intressanta genomgng flyttar dock fokuset till enskilda personer och nnu
lngre bort frn sakfrgan.

Det centrala i Kraghs och sbergs vetenskapliga artikel r nmligen inte vad enskilda personer har skrivit
i Aftonbladet och varfr. Artikeln r ett frsk att utifrn publiceringar i knda ryska propagandakanaler
(framfr allt Sputnik) sl fast vilka berttelser om omvrlden de ryska makthavarna vill fra fram, och
drefter granska vilka andra medel frutom ppen propaganda som anvnds fr att sprida och strka
dessa berttelser. Publiceringarna i Aftonbladet fungerar d i frsta hand som exempel p vilken
legitimitet dessa berttelser och pstenden har ftt i etablerade svenska medier.
Kraghs och sbergs genomgng av nrmare fyra tusen artiklar frn den sedermera hdangngna
svenska versionen av Sputnik visar att den ryska staten torgfr en berttelse dr vstvrldens kris,
positiv bild av Ryssland och vstlig aggressivitet r centrala delar. Nato beskrivs som det aggressiva
USA:s militra redskap och den viktigaste arkitekten bakom vsts politik gentemot Ryssland. Europeiska
beslutsfattare och byrkrater beskrivs som inkompetenta nickedockor till USA. En grundbult i analysen
r pstendet att USA och dess allierade omringar Ryssland och hotar landet militrt.

Ett fascinerade exempel p hur intrikata lgner anvnds fr att stdja denna berttelse r de frfalskade
brev och dokument som framstlls och sprids av ryska propagandister och deras underhuggare. Ett av
de mest framgngsrika exemplen var pstendet om att amerikanska byrkrater frberedde en
utnmning av Carl Bildt till Ukrainas premirminister.

Pstendet hrstammar frn en frfalskad e-postlcka, publicerades sedan i olika statliga ryska medier
och slutligen ven i Dagens Nyheter, Expressen och Dagens Industri. Det spelar ingen strre roll att Carl
Bildt fick dementera pstendet genom att uppdiktade nyheter av den hr sorten fr publicitet i
etablerade medier sprider och befster de ryska propagandisterna sin bild av verkligheten hos de
mottagliga lsarna.

I februari 2015 spred ryska medier ett frfalskat brev av frsvarsminister Peter Hultqvist, dr han
pstods ha utlovat en leverans av artillerisystemet Archer till Ukraina.

I september samma r spred ryska statliga medier ett frfalskat brev dr Tora Holst, chefsklagare p
Internationella klagarkammaren i Stockholm utlovade en ukrainsk myndighetsperson full insyn i en
rttsprocess som gllde en svensk medborgare som misstnktes fr krigsbrott i Ukraina samt att
rttegngen skulle hllas bakom stngda drrar.

Det frfalskade brevet.

Brevet frn Tora Holst var s skickligt frfattat att ven en del serisa utlndska journalister som inte
knner till hur det svenska rttsvsendet fungerar trodde att det var kta.

Jag har sjlv ftt frgor om just detta brev och ftt frklara varfr det inte kan vara kta bland annat
drfr att en klagare inte skulle anvnda justitiedepartementets brevpapper, men framfr allt drfr
att en klagare inte skulle ge en utlndsk myndighetsperson ngra utfstelser om hur en rttegng
kommer att g till.

Syftet med brevet tycks ha varit att smutskasta den ukrainska regeringen men grna samtidigt smeta
ner ven Sverige. Sverige vgrar att avslja uppgifter om ukrainska armns brott var en typisk rubrik i
rysk press.
En annan framgngsrik frfalskning med koppling till Sverige var pstendet att brdig ukrainsk jord i
stora mngder fraktades till Sverige som en ptvingad motprestation fr det vstliga ekonomiska stdet
till Ukraina. Pstendet rimmade vl med den gamla sovjetiska berttelsen om hur de nazityska
ockupationstrupperna fraktade bort stora mngder brdig ukrainsk jord. Till rga p allt hvdades det
att jorden kom frn Poltava, dr Peter den Store en gng hade besegrat Karl XII. En svensk revansch,
allts.

Den vl uttnkta berttelsen fick snabbt fart p olika ryska nyhetssajter, dr Sverige givetvis jmfrdes
med Nazityskland. Dagens Nyheter berttade om ryktet den 15 juli 2015. Tio dagar senare hamnade
berttelsen i den ryska regeringstidnignen Rossijskaja Gazeta, med rubriken Poltava flyttas till Sverige.
Som klla till informationen angavs Dagens Nyheter.

Frfalskningar av den hr typen fr enligt rapporten sprining i Sverige bland annat genom anonyma
Facebokkonton och Ukrainabulletinen, som Aftonbladet Kultur rekommenderar. Ukrainabulletinen r
programmatiskt ensidig. P s stt pminner den om Dagens Nyheter, fast tvrtom. Lser man bda fr
man kanske ngot slags rimlig balans, skriver Torsten Klvemark.

S kan man uppenbarligen ocks se p saken.

I sin rapport konstaterar Kragh och sberg dock att de ryska pverkansfrsken generellt inte har varit
politiskt effektiva i Sverige. Rapporten visar andra sidan tydligt att de styrande i Ryssland vill pverka
politiska beslut i Sverige och att de riktar sig in p specifika mlgrupper. Den kunskapen borde man
anvnda som std i frberedelser fr att bemta eventuella mer offensiva frsk i framtiden i stllet
fr att skjuta budbraren och sticka huvudet i sanden.