Stockholms Universitet

Fretagsekonomiska institutionen
Soliga maj 1992

Kroppen och hjrnverket

en slags dekonstruktion av frndringsdiskursen

Thomas Bay och Per Bckius

(fr doktorandkursen Det nya fretaget, Solveig Wikstrm och Bo Hedberg)

Inledning

Genom decennierna har varje generation hvdat att just deras tid varit mer
frnderlig och mer svrhanterlig n ngonsin tidigare. Mycket talar emellertid fr
att det just nu finns strre skl n ngonsin att hvda den tesen (Wikstrm &
Normann, 1992 sid 9).

Vad talar? Vem talar? Vad talas det om?

Det hr ett utkast, en ide och teoribemngd varpasten som kastas, inte mot en
mlpinne, en optimal nedslagsplats, utan mot det ppna fltet rtt ut bara! Fltet
en diskurs; stenen en sprngsten, en slags dekonstruktion. Diskursen ett
samtal om frndring; dekonstruktionen en id om vad som r nrvarande i det
som inte sgs, i det outtalade, i det som dljs av det utsagda, i det som blott viskas,
antyds.

Frndringsdiskursen frs intensivt just nu, i ett ronbedvande mummel av

rster som vill gra sig hrda. P universiteten hlls vlbeskta seminarium och
frelsningar p temat (Det nya fretaget och Frndringskompetens r tv
exempel frn Stockholms universitet) och nringslivet samlar till pkostade
konferenser (Postverkets manifestation Global Communication and Human
Change). Wikstrm & Normann (1992) tycker sig sknja ett fretagsekonomiskt
paradigmskifte i strmvirvlarna av snabba omvrldsfrndringar och en
accelererande teknologisk utveckling inom omrdet fr information och
telekommunikation. Fretagens kunskapsberoende kar, heter det, och drmed
skulle vi vara p vg eller borde vara p vg mot ett kognitivt paradigm, dr
kunskap och lrande (Hedberg, 1981; Argyris & Schn, 1978) r nyckelvariabler.

Det talas ocks om vikten av att frndra synstt p marknadsfringens roll i

fretagandet (McKenna, 1991; Grnroos, 1991; Gummesson, 1990) Marketing is
everything att lmna frlegade och obsoleta frestllningar och byta instllning
till den fretagsekonomiska tillvaron. En ny syn p kunskap fresprkas av Nonaka
(1991), som menar att mnga ledare fr kunskapsskapande fretag misslyckas p g
a att: they misunderstand what knowledge is and what companies must do to
exploit it (ibid, sid 96); som en frlngning hrav pekar Gummesson (1991) p
ndvdigheten av en mer holistisk syn p fretagande, ett helhetligt perspektiv.

Frndringen omtalas som en rent intellektuell process, i huvudet; nya synstt, nya
sprk, nya tankar. En mental och kognitiv revolution med datorn som frebild;
det kunskapsprocessande systemet (Wikstrm & Normann, 1992).

2
Fr ett halvsekel sedan genomfrde Frederik Windslow Taylor med sitt scientific
management det avgrande ingreppet att separera tanke och hand; en uppdelning i
white- and blue collar. Nu lgger sig arbetaren ter tillrtta i giljotinen. Men det
r inte huvudet som skall huggas av, utan kroppen. Hantverkets metamorfos gr
mot sin fullbordan i Hjrnverket.

Kortfattat kan vi sga att frndringsdiskursen surrar kring tre huvudstrk: I det
frsta strket finner vi pratet om ett fretagsekonomiskt paradigmskifte. Ett skifte,
dvs en rrelse, hopp eller kast, frn ngonting till ngot annat. Vad man lmnar
frefaller oklart, men destinationen r knd: det kognitiva paradigmet. I det andra
talar rsterna om detta nya, om vad det innebr, om mjligheterna med och om
konsekvenserna av att se organisationen som en hjrna (Morgan, 1986). Det tredje
rymmer en distinktion mellan ena sidan den kontrollerade, Goda frndringen,
och andra sidan den okontrollerade, Onda frndringen. Den frra har att gra
med det icke-fysiska, den senare med det fysiska. Den ena handlar om kultur, den
andra om kropp. Ordning eller kaos r frgan.

Vr ansats r fljande:

Nr en diskurs, som den vi skisserat ovan, brjar anta formen av en ideologi r det
hg tid fr den kritiskt sinnade att agera. Och just s, menar vi, hller p att ske
med frndringsdiskursen. En inbyggd sjlvlegitimering, frndring r
ndvndigt; kunskap r vr viktigaste resurs, som bygger p en kritik av det
gamla, obsoleta frestllningar mste verges, fr som fljd att de faktiska
maktfrhllandena, dvs makten att definiera som finns hos management och
fretagsledning (och fretagsekonomer) undandrar sig analysens fokus
(Habermas, 1984). Vad kan vi d annat gra med denna ideologi n att freta en
dmjuk dekonstruktion och stilla s splittringar i de strk vi identifierade ovan
paradigmskiftet, giljotineringen av kroppen frn hjrnan, den goda frndringen.
Om vi drmed skapar oskerhet i skerheten, och frmr frndringsideologerna
att ifrgastta tron p att allt kan styras och kontrolleras, s har vi frhoppningsvis
bidragit till att ge fltet en annan karaktr ett ppnare landskap.

Den stora inspirationskllan till vr dekonstruktiva stilvning r Wikstrm &

Normanns Kunskap och vrde (1992). I dess mngfald av ofta motsgelsefulla och
paradoxala ider, metaforer, hypoteser och begreppsliga trevare kring teman som
frndring, kunskap och fretagande, ser vi en vltalande representant fr
frndringsdiskursens retorik.

3
Ett paradigmskifte

En frsta vgskylt p vr vandring genom frndringens skenlandskap. Som de

fundersamma orienterare vi r, stannar vi till infr det oknda, trevar efter karta
och kompass. Men kartan r helt blank och kompassen saknar visare. Vad gra?
Skylten pekar: g! Inget att frlora. Vi ger oss av. Handen om pennan, pennan mot
papperet. Det r som om kartan brjar teckna sig sjlv...

Ngot tillspetsat konstaterar vi att frndringarna kan betraktas som brjan p ett
fretagsekonomiskt paradigmskifte. De ndrade frutsttningarna leder fram till
en rad nya frgor som framstr som srskilt viktiga att f belysa i nya
forskningsansatser. (Wikstrm & Normann, 1992 sid 19)

Frgor: r detta ett ontologiskt eller epistemologiskt sprsml? r det verkligheten

som skiftar eller vrt stt att upptcka den? r verkligheten modern eller
postmodern? r vrt kunskapande om den modernismens eller
postmodernismens?

Vad frgan inte r: r det ett paradigmskifte i vardande, eller r det inte?

Wikstrm & Normann skriver i sin bok Kunskap och vrde (1992) om nya
mnster i affrsvrlden och om nya begrepp fr att avbilda den nya verkligheten
(ibid sid 17). Det r en av individen oberoende verklighet, en ontologisk realism
(Burrell & Morgan, 1979), som i huvudsak prglar frndringsdiskursen i
Wikstrm & Normanns tappning. Vrlden finns dr ute och allt vi behver gra
r att finna rtt stt att beskriva den p. Ganska oproblematiskt.

Diskursen sker ppna vra gon fr det post-moderna samhllet, en ny tidsepok;

postmoderniteten som en historisk period. Dess fresprkare sker den
postmoderna organisationens karakteristika med modernistens glasgon. Man
finner ad hocratin (Sveiby & Riesling, 1986; Mintzberg, 1983), federationen
(Handy,1990), ntverket, projektet, anti-hierarkin, den platta och den
uppochnedvnda organisationen (Wikstrm & Normann, 1992) man finner, kort
sagt, den post-byrkratiska organisationen (Thompson, 1991). Och eftersom
traditionella fretagsekonomiska modeller och styrmetoder knns obsoleta och
frlegade frsker de febrilt att utforma nya navigeringsinstrument till
frndringsvgornas vilsna surfare, ty ven en anti-hierarki krver ledning:
Postmodernity requires management. Organization does not simply fade away
(Clegg, citerad i Parker, 1990). Vad det handlar om r att fretaget, the system of
performativity, skall optimera frhllandet mellan input och output, dvs om
produktivitet och effektivitet (Lyotard, 1984).

4
Valet av perspektiv (fretaget som kunskapssystem) har en lngsiktigt normativ
avsikt. Genom att frst klarlgga grundprinciperna gr det sedan att stlla
konsekvensfrgor nr det exempelvis gller fretagets organisation och ledning.
Vad knnetecknar ett effektivt kunskapssystem? Hur pverkas det strategiska
handlandet och det operativa ledandet, dvs management, om man t.ex. vill
prioritera kunskapstillvxt och lrande? Syftet p sikt r sledes normativt
betydelsen av att skapa vgledande principer fr management i en frndrad
World of business (Wikstrm & Normann, 1992)

Och som Parker (1990, sid 8) ppekar:

this approach becomes a process of organizational design the aim being to

provide a set of prescriptions for the organizations to help it survive in the post-
modern era

Projektet knns vlbekant. Det moderna projektet r en orubblig framtidstro i det

vetenskapliga frnuftets namn. The world is seen as a system which comes
increasingly under human control as our knowledge of it increases... All share a
faith in the power of the mind to understand nature; that which is out there... At
their core is a rationalism that is unchallengeable and a faith in that it is ultimaltely
possible to communicate the results of enquiery to other rational beings (ibid,
1990 sid 3). Frndringsdiskursen lper i det moderna projektets frlngning. I
den kognitiva revolutionen strks det kunskapsprocessande, rationella subjektets
betydelse som det nav kring vilket organiserandet och fretagandet ger rum.
Mnniskan (men inte hela mnniskan) i centrum, skanderas det p
styrelsemten och verkstadsgolv det m sedan glla chef, anstlld eller kund.
Paradoxen ligger i att man in the age of unreason (Handy, 1990) tillmter
frnuftet strre tilltro n ngonsin tidigare; det instrumentella frnuftet, naturens
betvingare, kroppens hrskare. Det instrumentella frnuftets fljeslagare och
trogne partner heter kontroll. Fr modernisten i post-moderniteten handlar
organisatoriskt handlande i frsta hand om kontroll och mlrationalitet.

Var grnserna gr (fr systemet, organisationen), kan jag som systemansvarig f

reda p genom att stlla tv frgor: Kan jag bestmma ver den hr personen eller
saken? Har den hr saken betydelse fr mina ml och syften? (Wikstrm &
Normann, 1992 sid 130)

Burrell & Cooper (1988) kallar ett sdant frhllningsstt till organisationer fr
kontrollmodellen (ibid sid104). Den ger uttryck fr en tro p mnniskans
rationalitet, p mnninskan som metaorganiserare, den som organiserar
organiserandet. Den r normativ i det avseendet att de stora berttelserna (grand

5
narratives) om produktivitet och effektivitet, dvs performativitet, kan gras nnu
strre med de rtta instrumenten och instruktionerna (ibid).

Sdant ter sig strket kring paradigmskiftet. Den byrkratiska organisationen slr
ver i den post-byrkratiska, industrialismen i post-industrialismen, moderniteten
i post-moderniteten. Nya verkligheter avlser varandra i linjr evolution.
Vetenskapen har bara att se p, observera och skissera. Kartografin r
oproblematisk. Stndigt nya kartor att orientera efter. Kartor ver landskap som
redan freligger.

Den av frndringsdiskursen upptrampade stigen r ltt att flja, men den karta
som tar form i vra hnder r annorlunda. Det Andra r skrevor, sprickor, brott,
ojmnheter. Det Andra r postmodernismen.

Postmodernismen, ssom epistemologi, vnder sig mot alla vetenskapliga frsk

att systematisera, definiera, normera och drmed totalisera verkligheten. Fr
postmodernisten r det moderna projektets pdrivare den som beskdar, frklarar
och sker kontrollera en vrld som redan tagit form, som freligger; den som
rknar med att finna svar till alla sina frgor, den som redan vet (ibid sid 94). Det
moderna projektet is a form of intellectual imperialism that ignores the
fundamental uncotrollability of meaning (Parker, 1990 sid 3). Fr
postmodernisten r organisationen inte ett substantiv, en fryst entitet, utan ett
verb, ett flde, process, stndig frndring, flux. Den postmoderna diskursen: a
search for instabilities (Lyotard, 1984 sid 53), att ska instabiliteter istllet fr
generaliteter, skillnader istllet fr sammanhang, spnningar istllet fr lsningar.

Det rationella subjektets centralitet frnekas, dess roll som metaorganisatr i

samma andetag. Organisationen r sjlvrefererande och automatisk, oberoende
av, medveten, mnsklig kontroll. All kontroll r illusorisk. Detta frhllningsstt
kallar Burrell & Cooper (1988, sid104) fr autonomimodellen.

Det rationella subjektet erstts av kroppen (se Lash, 1990 sid 75), som placeras,
inte i centrum utan ingen srskild stans. Kroppen rymmer aktiva krafter, i begret,
viljan, rdslan, trn, lusten; krafter som gr skillnader, spnningar, differenser;
krafter som r upphov till processer, frndring, flde, dvs organisering. Subjektet
som kropp ses drfr som organiseringsprocessens ursprung snarare n som dess
vervakare (Burrell & Cooper, 1988 sid 105). Kropp dras till kropp till kropp
whoops! organisering.

Organizations do not first pre-exist and then create their relationships; they occur
in existential gaps which lie beyond knowledgeable discours (ibid sid 108).

6
Vad man inte kan veta ngot om, drom mste man gissa. S vi fortstter
ofrtrutet, mot frndringsmodernisternas kognitiva paradigm.

Hjrnverket

Dr Hfuhruhurr r vrldens skickligaste hjrnkirurg. Han har utvecklat ett helt nytt
och revolutionerande stt att operera: the cranial screw-top method; han skr ett
snitt i huvudet p sin patient och gngar sedan av toppen p hjssan. Men vad
hjlper det att kunna hantera skalpell och Metzenbaum-saxar bttre n ngon
annan i vrlden om man knner sig ensam Dr Hfuhruhurr r nmligen nkling.
En dag frndras Dr Hfuhruhurrs liv, han kr p en underskn kvinna. Kvinnan
svvar i livsfara d hon vid kollisionen dragit sig en svr hjrnskada och trots den
knslomssiga press Dr Hfuhruhurr r utsatt fr som vllande till denna svra
skada, bestmmer han sig fr att sjlv utfra operationen. Den ende Dr
Hfuhruhurr skulle kunna anfrtro en operation som denna r nmligen dd,
mrdad i Europa, och dessutom 6 000 miles borta. Operationen lyckas naturligtvis
och Dr Hfuhruhurr blir oemotstndligt kr i sin tillfrisknande skyddsling. De gifter
sig utan vntan, han av krlek, hon av en manisk illvilja att plga sin make.

Hennes hjrta tycks kallt som is, hon njuter i fulla drag av att egga sin man till
bristningsgrnsen fr att d lugnt avvisa honom med ett lfte om nsta torsdag.
Det enda hon gr fr honom r att suga hans fingrar, ngot som frvisso
tillfredstller hans behov att f fingrarna sugna men som fr den sakens skull inte
erstter ngot annat. Sin kropp bjuder hon istllet ut till alla andra mn som
kommer hennes vg. Dr Hfuhruhurr r nu s spnd att han ej lngre kan skta sitt
arbete; som en sista utvg tar han med sin hustru p en kombinerad
frelsningsturn och smekmnad till Europa det kanske r ett miljombyte
hans vackra fru behver. Det som Dr Hfuhruhurr trr mest av allt tycks frbli ett
ouppneligt begr.

Efter en frelsning och demonstration av skruvlocksmetoden blir han uppskt av

ett annat geni bland hjrnkirurger, Dr Alfred Necessiter. Vid ett besk i dennes
spklika vning frevisas han en imponerande samling levande hjrnor som
frvaras nedsnkta i vtskefyllda glasburkar. Dr Hfuhruhurr lmnas vid ett tillflle
ensam i laboratoriet varvid han fr ngon form av telepatisk kontakt med en av
dessa hjrnor. Det visar sig vara den vna Anne Uumellmahaye och Dr Hfuhruhurr
frklarar fr henne i en uppslitande scen: Ni har ingen kropp den r dd...
borta. Ni r en hjrna utan kropp, och hlls vid liv av en vetenskapsman... Ni har
ingenting bara en glasburk.

7
Dr Necessiter hller p att arbeta fram en teknik som ska gra det mjligt att utan
kirugiskt ingrepp verfra en hjrna frn en av sina glasburkar till en levande
kropp. I grevens tid hinner Dr Hfuhruhurr rdda Anne frn att f en gorilla till
boning. Han tillbringar nu all sin tid tillsammans med Anne, de samtalar i dagar;
under en roddtur beknner han sin krlek till henne: Du r fullndad! Frut har
jag trtt kvinnor med lckra kroppar. Nu blir jag fr frsta gngen upptnd av en
hjrna (mind). Fr att kunna kyssa sin lskade Anne fster han ett par vaxlppar
p hennes glasburk.

Dr Hfuhruhurrs rent frnuftiga krlek till Annes mind, dvs det som finns av
Anne, tycks lika hoppls som den kroppsliga krlek han knner fr sin hustru. Dr
Necessiter erbjuder en riskfylld lsning; Dr Hfuhruhurr mste finna en lmplig
kropp till Anne och det r brttom hon hller lngsamt p att tyna bort, att
frlora sitt liv. Efter mnga om och men och en lglig tillfllighet erbjuder sig
mjligheten; hans hemska men skna fru blir mrdad nstan framfr ftterna p
honom. Nu finns ingen tid att frlora. 1

Det rena frnuftets krlek r kroppsls, distanserad och luktls en relation

mellan och; men det intellektuella begret snubblar ver ett par blodlsa
vaxlppar...

I jakten p kunskapssystemets hrkomst stter vi p den cybernetiske styrmannen.

The cybernetic metaphor encourages theorists to view organizations as patterns of
information, and focuses attention upon the way in which states of homeostatic
balance can be sustained through learning processes based on negative feedback.
(Morgan, 1980 sid 615) Man kan se organisationen som ett
informationsprocessande system (Morgan, 1986) som utvecklas, frndras och lr
genom att aktivt ska och bearbeta ny information frn sin omgivning; deviation-
amplifying processes (Maruyama, 1963), en slags positiv feedback och nr
stabilitet och kontinuitet (homeostasis) genom att anpassa sig till omgivningen,
memorera information och avlra; deviationcounteracting processes (ibid), en
slags negativ feedback. Organisationen processar information; sker, erstter
memorerar, sorterar ut fr att beredda och vl rustade kunna anta omgivningens
utmaningar. Systemet r s att sga anpassat fr att mta en vrld i stndig
frndring; istllet fr klara och entydiga ml och framtida tillstnd nr
organisationen any given state (Morgan, 1983 sid 347). Systemet lr sig genom

1 Fritt berttat ur Carl Reiners film Dr Hfuhruhurrs dilemma frn 1983 med bl a Steve
Martin och Kathleen Turner.

8
att undvika onskade tillstnd, sk noxiants (Morgan,1983; 1986) cybernetic
epistemology (Morgan, 1982).

Ett fretag r sledes att betrakta som ett slags arkiv vars kritiska punkt r
organisationen och omsttningen av information. Dess framgng r drfr intimt
frknippad med dess frmga att snabbt lra och avlra. I detta avseende kan man
tala om holografiska organisationer, om organisationen som hjrna (Morgan,
1986, Morgan &Ramirez, 1983). Utopin r ett verfld, att finna allt i allting annat,
i det brustna hologrammets samtliga bitar, i hjrnans samtliga celler, i systemets
minsta funktion. Nyckelbegrepp i holografiska organisationsdesign r redundancy
of functions, requisite variety, learning to learn och minimum critical
specification (Morgan, 1986, Morgan & Ramirez, 1983). Varje funktion i systemet
br kunna s mycket som mjligt om helheten; systemets komplexitet mste
motsvara omgivningens; systemet ska i s hg utstrckning som mjligt vara
sjlvorganiserande, dvs kunna lra sig lra deutero-learning (Argyris & Schn,
1978, Schn, 1983) och fr att detta ska lta sig gras mste systemets ledning
skapa mjliggrande frhllanden. Slktdragen knns igen, tminstone tanke-
gngarna, kunskapssystemet tycks ha trampat liknande stigar.

Vad r det man lmnar fr att g till? Vilka avlagringar sker det rena frnuftet
tvtta bort och hur ser det nyvaskade fretaget ut? Ett av de frsta kraven fr att
en men skall vara lmplig att hantera tackjrn som regelbunden sysselsttningr
att han ska vara s dum och s flegmatisk att han mer pminner om en oxe i sin
mentala utrustning n ngon annan typ. (Ur Fredric Winslow Taylors Scientific
Management versatt i Skldberg, 1990 sid 58)

I bjr kontrast till denna idealbild av den stupide kroppsarbetaren p Jrnverket

str kunskapsarbetaren i Hjrnverket vars intellektuella utrustning inte rcker till
fr de avancerade kunskapsprocesserna. (Wikstrm & Normann, 1992 sid 147).
Nej, bttre d att avskilja det onda frn det goda, det anvndbara frn oanvndbara
s r problemet ur vrlden. Upp med hakan grabben, s som du r skapad r du
bara till besvr, det begriper du vl. Strck ordentligt p nacken och lgg dig till
rtta p schavotten, klingan vass och villig svisch dr var det avgjort, tredje och
sista budet: kroppen till Jrnverket, huvud till Hjrverket fix und fertig! Kroppen
krver pfyllning av nring och energi, huvudet pfyllnad av ny kunskap (ibid sid
13); principen r lika simpel i bda fallen: fyll p upp till kanten, hll dem igng
och fyll p igen.

I den kognitiva verkligheten skapar fretaget vrden fr kunden, vrden som

mjliggr. Dessa mjligheter tar form i kunderbjudanden, s.k. offerings som

9
bestr av olika kunskapsmanifestationer eller frpackad kunskap (Wikstrm &
Normann, 1992). Kunden blir konsument och medproducent i ett prosument
varvid den tidigare sekventiella transaktionsrelationen transformeras till
reciproka, synkrona och stjrn(o)lika vrdeskapandeprocesser. Detta nya synstt
mot att etablera en position i alla insatser som gller kundens vrdeskapande
betecknar vi vrdestjrna. (ibid sid 46) Det frefaller ofta vara bristen p
kunskap, redskap och tid som begrnsar kundernas vrdeskapande och nr s r
fallet mste det fretag som vill vxa ha frmgan att hantera dessa begrnsningar.
Detta kan ske genom att erbjudandena till anvndarna grs mer pedagogiska
varigenom anvndarna mobiliseras effektivare i vrdeskapandet. (ibid sid 37)

Fretaget bereder sledes mjligheter fr kunden att genom eget deltagande ka

sitt vrdeskapande. Om man i den gamla verkligheten sg frmst varans fysikalitet,
dvs dess sinnlighet, s ser man i den kognitiva vrlden uteslutande till varans
imaginritet, till tankarna om den. Skiftnyckelns funktion, form och tyngd r av
underordnad betydelse, verktyget r det som fljer med eller blir ver. Det r
varans annanhet eller merhet som r av intresse, det den inte kan vara. Fretagets
framgng avgrs allts av i vilken omfattning det lyckas lgra kundernas
frestllningsvrld, kolonisera mnniskors livsvrld (Habermas, 1984, Deetz,
1992). Annorlunda uttryckt ligger fretagets framtid i dess frdighet att via
mnniskors vrderingar, mening betydelse innebrd kontrollera och dlja eller
sudda ut svl den mnskliga som tingsliga kroppen.

I den kognitiva vrlden terfinns den informationssamlande, analyserande och

problemlsande mnniskan. (Wikstrm & Normann, 1992 sid 146). I denna
kunskapsprocessande milj uppfattas mniskan uteslutande som lokalitet fr en
mngd informaterad kunskap, som kunskapsbrare (ibid sid 30). Hon vrderas
efter sin frmga att snabbt och effektivt lra-memorera, avlra-glmma; en
frmga som gr henne till en organisk olgenhet. Under det senaste rhundradet
har kunskapstillvxten, oberoende av hur man mter, kat i det nrmaste
exponentiellt och informationsteknologin har medfrt att tillgngligheten har vxt
lika kraftigt under de allra senaste decennierna. Om vi jmfr
kunskapstillvxtkurvan med en kurva som visar mnniskors mjligheter att ta in
ny kunskap och lra sig nya saker, r tillvxten i den senare kurvan betydligt
flackare. Hr mter vi biologiska grnser som r svra att vidga och just gapet
mellan tillvxt och tillgodogrande av ny kunskap mste drfr ses som
grundproblemet fr fretagen nr det gller att stadkomma lngsiktig
konkurrenskraft. (ibid sid 14)

10
Mnniskan r framgngens begrnsning, hon insomnar i skuggan av den
teknologiska utvecklingen, i drmmarna terkommer det som varit, uttryckt i ettor
och nollor. Organisationsvrlden hon vaknar till har drmmens gestalt, en
hghastighetstillvaro i binra koder, en simulerad verklighet, en kvasiexistentiell
modell av den egenhndigt skapade omvrlden. Tillbakalutad i sin ergonomiska
pilotftlj manipulerar den fysiskt frtvinande kunskapsbraren sin fiktiva
verklighet; flinka fingrar spelar ver manverpanelen. Hemkommen mts hon av
de lika vlknda som entoniga melodierna frn TV-apparaten, barnen svarar inte,
de r frlorade i Nintendovrlden barnens hyper-verklighet. Kobrasnabbt
bemstrar de varje elektronisk svrighet, de slr alla digitala rekord, verskriver
varje frestllning. Deras uppfattningsfrmga, spelskicklighet och frakt fr varje
tveksamhet fyller henne med avund. Hon lgger sig fr att vila i drmmen...

Nu vet vi vart vi r eller borde vara det r vl knt i det kognitiva paradigmet.
Vad vi lmnar frefaller dock mer oklart. Att vi lmnat ngot fr ngonting annat
str helt klart, men vad? Vad r denna alternativkostnad?

Kroppen och begret

Frank Chambers (Jack Nicholson) kommer en dag till ett ensligt belget kaf med
tillhrande bensinmack, ngonstans vid en vg, vilken som helst, p den
amerikanska landsbygden. Han kommer frn ingenstans, r ingen. Kafet vid
vgen gs av den invandrade greken Nick. Frank, som utger sig fr att vara
mekaniker, accepterar dennes erbjudande om att skta bensinmacken och beslutar
sig fr att stanna p platsen.

Nick har en ung, vacker hustru, Cora (Jessica Lange), som, visar det sig, lever med
sin make i ett frhllande grundat p tacksamhet och skuld. Cora och den gtfulle
frmlingen brjar snart dras till varandra. Frank ppet och utmanande, Cora
undertryckt, motvilligt.

Frank ser Coras olycka allt tydligare och han frsker vertala henne att lmna allt
bakom sig och rymma med honom utan resultat. Hon r vilsen, osker, vgar
inte. Men nr s Nick en dag tillflligt reser bort lossar pltsligt alla sprrar
ingenting kan lngre hlla tillbaka den kuvade passionen och den hmmade
frlskelsen som uppsttt mellan dem. Deras kroppar frenas p kkets bakbord i
brinnande begr och svettande tr. P ett gonblick frndras deras tillvaro
oterkalleligt. Bda inser de omjligheten i deras frhllande, s lnge som Coras
make finns med i bilden i tilltagande desperation och stegrande passion vxer
mordplanerna fram. Kttets lust och kropparnas begr leder dem in i ett

11
hndelsefrlopp de inte kan hantera, mot det oundvikliga, mot den slutliga
katastrofen 2...

Dr Hfuhruhurrs motbild. Hjrnan och kroppen, intellekt och tr. Kttets utspel p
bakbordet r ett brott i dubbel mening. Ett brott med tillvarons instngdhet, mot
frigrelsens frgrande ppenhet; ett kroppens brott mot och med frnuftet.

Genom det fretagsekonomiska organiserandets historia har sdana brott alltid

bekmpats. Under hantverkets metamorfos till hjrnverk har en rad
kroppsrelaterade organisationsteoretiska och -praktiska ansatser passerat revy p
den vetenskapliga arenan. Arbetsmiljteorier, ergonomi, motivationsteorier,
gruppdynamim med mera alla utgr de frsk att hlla de kroppsliga krafterna i
schack. Fr Michel Foucault var kroppen the locus of the auratic and not merely a
physiological structure; it is the place of passion, will, desires, failings and errors . .
. and a volume in perpetual disintegration in short the body is the organ of
difference. (Burrell & Cooper, 1988 sid 100) En krutdurk av ktt och blod.

Idag r taktiken annorlunda, ett slags if you cant beat them, ignore them.
Diskursen har mejslat ut utbildning, lrande och kunskap till att vara
nyckelbegrepp p alla niver i samhllet. Sveriges skolminister har freslagit att de
teoretiska mnena i grundskolan skall ges kat utrymme p bekostnad av de
praktiska, vilka i mnga fall skall frndras nrvaroobligatoriet (gymnastik, sljd,
hemkunskap). Samtidigt genomfrs undervisning i datakunskap och skrivvningar
p ordbehandlare allt lgre ner i ldrarna. Tidigt skall vi fostras frn vr kropp, den
svettluktande, fisande. Nintendo r bttre n fotboll. P arbetsplatsen samma sak.
Vi skall socialiseras frn vr kropp, och frst och frmst vara kunskapsbrare
med god intellektuell frmga (Wikstrm & Normann, 1992), som hjrnan i
burken ett binrt msterverk.

Fr att strka kontrollen ver kropparna ppnar mnga fretag motionshallar fr

de anstllda; kontrollen konverteras till sjlvkontroll. Dr finns instruktrer som
rttar nr man gr fel fyy, hr fr vi ta nya tag! som ser till att man hller sig i
form, med freskrifter om nringsriktig kost, 100% fettfri, och aerobics. Att ha en
kropp s praktiskt. Men stick i armen med en nl och man skriker. Det r bara
fakiren och yogin som stndigt minns vad Nietzche en gng berttade fr oss,
nmligen det att vi bde har en kropp och r en kropp. I det instrumentella
frnuftets imperialistiska segertg fr vi lra oss att driva det frsta till fullndning,

2 Ett koncentrat av Bob Rafaelsons nyfilmatisering av Postmannen ringer alltid tv gnger,

frn 1981

12
i undertryckt sexualitet och i bodybuildingens svllande muskulatur. Det Andra
glmmer vi och frpassar till abnormitetens utmarker. Men anorektikern som sett
sig sjlv bokstavligen tyna bort, och i lyckliga fall rddat sig tillbaka, kan skert
intyga om klarsynen i Nietszches utsaga.

Kanske hller den postmoderna debatten p att frndra detta frhllande, och
bryta frnuftets, rationalitetens och det kognitivas hegemoni. Kanske smyger sig en
orosunge upp bakom ignoranternas ryggar. Inom den kontinentala filosofin,
fretrdesvis den franska (t.ex. Foucault och Deleuze), there has been a shift in
the locus of agenda from the mind to the body (Lash, 1990 sid 75). Gibson Burrell
(1992) frsker frlnga kastet in i organisationsteorin. I sin artikel The
Organisation of Pleasure, tar han erotiken och sexualiteten som avstamp fr en
provocerande kullerbytta ver organisatoriska verkligheter; en retsticka p
frndringsdiskursens gravallvarliga managementfrelsningar.

Han anvnder Moss Kanters The Changemasters som exempel p

managementdiskursens syn p och frhllningsstt till lust och njutning i
organisationerna.

Managementconsultants have realised in the last few years that the liberation of
creativity requires the unlocking of pleasure (ibid sid 5).

Njutningen kan utnyttjas rent instrumentellt. Valutan i en sdan hantering stavas

adrenalin och stimuleras med konkurrens och tvlan. Men kreativitet och
adrenalinavsndring, lek och lust slpps aldrig helt fritt, okontrollerat. Kreatren
fr aldrig bli helt njd utan mste hllas p det stndigt avbrutna samlagets niv.
Frustration r bsta garant fr frndringsvilja ett uttryck fr missnjd aktivitet,
discontented activity (ibid sid 10)

Frndringsmstarens, den frustrerade kreatrens, motpol r den liknjde, den

som alltid r tillfreds med sin situation, den som lutar sig tillbaka i frnjd
passivitet (ibid) och lever i vrlden ssom den r, utan vilja att att frndra den.
Den som aldrig sger vare sig det var bttre frr eller det blir bttre i morgon.
Frndringsivrarnas outplnlige fiende.

Inspiration till hur njutningen och den fysiska utlevelsen, sexualiteten och erotiken
skall kunna mjliggra en okontrollerbar, frigrande frndring en re-erotisering
och destruering av organisationen ssom vi r vana att se den hmtar Burrell i
den medeltida karnevalen. I karnevalerna var lusten sitt eget syfte nog; hg och lg
festade om tillsammans s att the hierarchy of the official order is overturned and
lowly are able to mock the high (ibid sid 16) och karnevalerna var ett enda stort

13
jtte-s because they were crowdefforts in which everyone was included, everyone
was accomplice (ibid).

Alla dessa festivaler som dyker upp frn ingenstans, ibland kring de mrkligaste
teman vattenfestivaler, lfestivaler, filmfestivaler, teaterfestivaler,
musikfestivaler kan de vara annat n uttryck fr en vilja till det kroppsliga, den
fysiska kontakten, den elementra socilaliteten (Asplund, 1987). En vilja att frena
sig med Frank och Cora i ett veritabelt storbak.

Kanske fr vi aldrig mer uppleva den medeltida karnevalens urkraft, men medan vi
gr och drmmer om den stora frndringen skulle en personalfestligare
organisation rcka som surrogat.

Frndringens ideologi

Vi har i huvudsak frlagt detta avsnitt till en etisk-ontologisk framstllningsniv;

till spelet mellan gott och ont, ordning och kaos. Detta dels fr att det ger en viss
teoretisk klarhet och renodling t diskussionen och dels fr att Wikstrm &
Normann (1992) tycks lgga stor vikt vid fretagets goda helhet (sid 82).

En frndring sgs ofta vara att g frn ngot gammalt till ngot nytt. Endast
genom att glmma det gamla r vi mottagliga fr det nya; i det nya som r gott
frtrnger vi det gamla som r ont. Det onda r, det goda kan bli; det onda som
varit r, den goda framtiden som fr vara kan bli frndringens ideologi.

En ideologi kan sgas vara a system of coherent beliefs, whereby we try not only to
understand the world as it is but also to change it into what it ought to be.
(Olsson, 1991 sid 19). En ideologi fr samman teori och praktik och hjlper oss att
skilja mellan tilltet och otilltet, mellan vad som r gott och vad som r ont;
ideologin sammanfr det ofrenliga, de motsatta polerna dljer den ena med
vnstra handen och pekar mot den andra med den hgra. Normaliserar och
normerar. Mystifiering och dominering.

Att kategorisera r att upprtta en grns, att innesluta och lmna utanfr, att
srskilja och hlla samman, att ordna ngot kaotiskt i tv kontrollerbara lger.
Detta r ideologens uppgift, en individuell handling att gra distinktioner och
kodifiera dessa, ge dem namn. Kategorierna mste sedan frankras i kollektivet,
den nya ordningen mste legaliseras och accepteras en social handling.
Ideologier r kulturellt bestmda begrepp och handlingar uppbyggda av synbara

14
motsatser, vilka ingr som avgrande komponenter i det etiska lim varigenom
individ och samhlle binds ihop. (Olsson, 1990 sid 62) Det r med ideologier vi
orienterar oss i tillvaron, lr oss att urskilja och gra distinktioner och att med
dessa skapa meningsfullheter, utan dessa fanns endast frvirring.

Ideologin fungerar sledes genom att fra samman motsatser, betona den ena och
beslja den andra, Den legitimeras genom att frankras i den befintliga kulturen;
med tiden stts den inte lngre ifrga utan tas fr given, mytologiseras. Det
avvikande normaliseras nr grnsen mellan en och mnga passeras. Engdhet blir
en sjlvklarhet.

I frndringens ideologi parar man frndring och stabilitet. Dess funktion r att
betona stabiliteten i all frndring och hantera frndringen i all stabilitet; att f
oss att se identitet i skillnader, dlja skillnaden i identiteten; att framhva de
kollektiva vrderingarna samt frvrnga de personliga meningarna. Det ena fljer
av det andra. Om ideologin lyckas mystifiera frhllandet mellan frndring och
stabilitet och f det frsta att frsts i termer av det andra mjliggrs en
kontinuerlig frndring under mycket speciella frutsttningar.

En frndring r god om den r en medveten, kontrollerad och stabil rrelse frn

en ordning till en annan, frn ett tillstnd till ett annat.3 Det r egentligen inte s
mycket en frndring det r frgan om, snarare en frflyttning. Det man frflyttar
sig ifrn r ohanterligt d allt fr mnga dr brjat knna igen sig, dvs identifierar
skillander i det som tages fr givet och drfr brjat ifrgastta den frhrskande
ordningen gra sin mening hrd. I detta potentiella kaos, i den oordning som
uppsttt finner sig frndringsideologin vl tillrtta. Ur kaos har ideologin
uppsttt, som vgvisare fr de borttappade, till de frtvivlades trst. Ideologin
delar ter kaos i tv, frndring och stabilitet, gott och ont, i samma mening sger
den vad som r och vad som br vara. Frflutet och framtid.

Omvrlden har frndrats, det som frut var ordning hller p att bli tumultartat,
den egna identiteten brjar lsas upp, de karaktristiska dragen suddas ut. I
omvrldens spegel knner man inte lngre igen sig. Frndringsideologin sger att
det stabila r frnderligt och drfr ont, det frnderliga r stabilt och drfr gott.
Det r svrare att frst den vrld man lever i n att frndra den. Se dr
medarbetare, det r dit vi ska, dr r gott, jag knner igen oss redan p hll. Hll i
er ordentligt, vi har fullstndig kontroll ver situationen, nu ker vi. En god

3 Se Danny Millers bok The Icarus Paradox dr han skriver om framgngsrika tillstnd,
frndringar och stabilitet/instabilitet

15
frndring, en kontrollerad frflyttning r genomfrd, ordningen terstlld p en
ny plats. Flux rather than stability defines the order of things. (Morgan, 1989 sid
13; vr kursivering)

Finns det goda frndringar finns det ocks onda. En sdan knnetecknas av att
den r okontrollerad, processuell och drfr omedveten om vart den r p vg. Den
r inte en frflyttning frn en plats till en annan, snarare en stndig och
obestmbar transformation frn ngot till ngot annat, frn en oordning till en
annan, dvs det som en god frndring frflyttar sig ifrn, den motpol som
ideologin br med sig och undertrycker. Om ordning r frndringsideologins
framsida, dess hgra ga, s r kaos dess baksida, dess vnstra ga; om ideologin
talar om utrymmen fr enighet, s frtiger den samtidigt utrymmen fr oenighet
(Foucault, 1972 sid 172). Den onda frndringen r ett gytter av oordningar,
ofrutsgbarheter och osammanhang skeenden utanfr vr vetskap.

Frndringens ideologi framhver sin processuella karaktr, dvs som ett

kontinuerligt flde av ordnade och stabila goda frndringar. Stabilitet och
frndring r samma och inte, med ett ga ppet ideologins ga ser vi bara vad
vi lrt oss; frndring r stabilitet och garanteras i grundantagandet om tillvarons
ordning, en rrlig sdan. ppnar vi fr en sekund det andra gat ser vi den goda
frndringen frgves hoppa krka vid sidan av den framskridande processen.

Frgestllningen r vgen frn den ena motsgelsen till den andra: om den ger
upphov till den man ser, s beror det p att den lyder den den dljer. Att analysera
framstllningen r detsamma som att lta motsgelserna frsvinna och dyka upp
p nytt, detsamma som att visa det spel de spelar inom den; (Foucault, 1972 sid
170)

Lt oss drfr frst stnga ett ga och se p frndringsideologins ordning. Det

frefaller som om det endast existerar ett ftal ordningar. Min ordning skiljer sig
frn Din ordning. Det Du kallar ordning r oordning fr Mig. Det Jag kallar
ordning r oordning fr Dig. Bara Jag kan sledes ordna. Min ordning r Din
oordning. Du kan lra Dig Min ordning, vara verens om att Min ordning r Din
ordning. Du kanske till slut glmmer Din ordning och tar Min ordning fr Din. En
viss kollektiv ordning r kulturell, en social verenskommelse. Om den frndras
kommer vi verens p nytt. Ordning r en stabil, sekventiell och frutsgbar
rrelse. Den r dd och mste som sdan pskjutas bakifrn fr att flyttas framt.

Om vi stnger det ppna gat och ppnar det slutna s ser vi ideologins oordning.
Oordning r allt det som inte r ordning. Det finns ett ondligt antal, betydligt fler
n det finns ordningar. Om alla menar olika saker med ordning s menar alla

16
samma sak med oordning. I den fullstndiga oordningen kaoset r allt levande
och drfr ett enda ofrutsgbart osammanhang.

I Lewis Carrolls bok Alice i Underlandet spelas en ytterst mrklig variant av

krocket, allt r total oordning. Klubborna r flamingor som bjer sina halsar s att
spelaren aldrig vet om han ska trffa klotet eller hur. Klotet kan nr som helst g
sin vg d det i sjlva verket r en igelkott. Bgarna promenerar ocks omkring ty
de r soldater. Allt lever och rr sig, ingen kan frutsga hur. Om krocketplanen
var ojmn, kloten ovala, bgarna placerade s som ingen tidigare sett krocketbgar
placerade och klubborna ostadiga men dda, s skulle vi nd till slut behrska
ven det spelet. Det r frst nr ordningarna blir levande oordningar som det blir
omjligt.4

En ordning definieras av f tvgda och legitimeras av en engd frsamling.

Oordning kan ses av samma engda frsamling, i termer av ordning; i ideologin
sammansmlter levande skillnader i lik-heter. Lydigt, utan att frst varfr eller
hur, sorterar vi oss framt i vr ordnade tillvaro.

Det kan nu vara hg tid att lmna det engda seendets antingen-eller, ppna bda
gonen och se svl gott som ont, frndring som stabilitet, ordning som kaos,
identitet och differens. Syftet med detta r inte att lra oss se bde-och utan att
rja i synfltet och se bortom bde antingen-eller och bde-och, in i den vrld dr
mjligheter visar sig som aktiverade handlingsutrymmen, som platser fr varken
antingen-eller eller bde-och, en tredje plats. Till vr hjlp tar vi Janus, romarnas
och ideologernas gudom. Janus bar tv ansikten vars gon vnde t var sitt hll; p
s vis kunde han i samma stund och med en enda blick uppfatta bde det
frgngna som r och det framtida som vntar p att bli, sammanfra
kontradiktoriska kategorier dubbelbindningar till meningsstinna helheter.
Denne dubbelseende portvakt str stadigt vid grnsen mellan det gamla och det
nya, ser det gamla i det nya och anar det nya i det gamla, det stabila i det
frnderliga, det frnderliga i stabiliteten.

I frndringens ideologi framstr verben vara och bra s intimt frenade att de
inte gr att skilja t. Vi handlar efter det som r mjligt samtidigt som det vilket r
mjligt uppstr i status-quo-bevarandets intresse. (Olsson, 1990 sid 77). Stabilitet
och ordning bibehlls, r, genom stndiga frflyttningar goda frndringar till
nya mjliga br-ordningar eller utbytesordningar. Mttot r: tappa aldrig

4 Resonemanget om ordning och oordning r inspirerat av Gregory Batesons bok

Metaloger.

17
kontrollen, vare sig ver den plats dr du befinner dig eller ver den plats till vilken
du stndigt r p vg. Det verkligt radikala hr och nu r att, till skillnad mot dem
sjlva, ta frndringsideologernas processargument p allvar, att prva dess
rimlighets grnser. Vi gr det i en rrelse mot det tredje.

En process r ett kontinuerligt flde, en aldrig avstannande rrelse. Hur r det

mjligt att i ett sprk dr orden har en fast betydelse tala om detta undflyende? Ett
tvgt problem som ideologen frvandlar till en engd mjlighet. Processen skulle
kunna ses som det okontrollerbara kaos vi talat om, de ondliga oordningarna,
som bakgrunden mot vilken varje ordning visar sig. Processen fortgr, tillblir
oavsett vra frsk att ndra dess tillkomst, riktning eller utkomst. Processen r
fljaktligen ett ofrutsgbart kontinum som visar sig i olika icke-relationella
osammanhang och oordningar eller hligheter. Den osynliga, osgbara eller fr-
givet-tagna delen av en freteelse det man inte gr genom att gra ngot.

En ordning r ett tunt och avgrnsat skeende eller strk med en brjan och ett slut,
det r delvis frutsgbart och lagbundet till sin karaktr och rymmer en mngd
bestmda sammanhang och relationer. Det r ett frlopp som fr med sig en
mngfald avsikter, orsaker och olika verkansformer. Det r den del av en freteelse
som vi kan se med vra sinnen, det som framtrder som det r. Detta strk flyter
omkring tillsammans med andra strk i det processuella fldet som en bland
mjligheter. Det r nr dessa strk korsas eller bildar klungor som ett skeende tar
en ny riktning eller frndras.

Denna vrld bestr fljaktligen av svl delar och strukturer som undflyenden och
ostrukturer. Det r hr det moderna projektets ideologer utfr sina besljande
frvandlingsnummer. S vad r d det tredje, det som varken r antingen-eller
eller bde-och? Det r att befinna sig i och utforska lakunen sprickan luckan
tomheten mellan kategorier, det brott man skapat i det fr-givet-tagna med
skillnadens brytjrn och reserverat fr mjlig mening fr aktiverade mjligheter.

I denna bild framtrder ordningar mot en bakgrund av kaos, som kontraster, det
ena omjligt att uppfatta utan nrvaron av det andra. Sledes inte antingen-eller.
andra sidan, hur ska man tala om det kaotiska p ordningens vis, uttala det
osgbara? Hur ska man uppenbara det osynliga, se det som inte gr att se? Hur kan
den schizofrene begripliggra det kaos han br med sig? Janus str bredbent
framfr oss. Vi hr aldrig ideologen tala om kaos, aldrig nmna ngot om det som
inte kan sgas. Vi ser honom aldrig peka mot det som vi tar fr givet och vi
betraktar honom heller inte som schizofren. Han tolereras endast s lnge han kan

18
dlja det han inte sger. Annars skulle vi sprra in honom. Sledes inte heller
bde-och.

Det tredje, som varken antingen-eller eller bde-och, kan ses som ett mycket
speciellt och preciserat omrde frndringsdiskursens paradoxala motsatsflt i
sig betraktat som ett fr vr fantasi ppet landskap aktiverat av mjligheter. Hr
kan vi se att en frndring fr att vara processuell mste vara en med ordningens
sprk ond frndring, dvs man terser kontinuerligt sig sjlv som ngot annat n
tidigare, ser frndringen i stabiliteten, oordningen i ordningen. Detta r en
ideologikritisk insikt, ett ensamt projekt dr man i varje freteelse ser dess
annanhet.

Frndringens ideologi blir orimlig i den goda frndringens skepnad, att frflytta
sig mellan platser r mer en ordnad och kontrollerad bytesprocess, frn ngot ont
och ohanterligt till ngot gott och hanterligt, n en kreativ frndringsprocess.
Men det r lttare att frflytta sig till en ny plats som br vara si eller s n att
frst den plats man befinner sig p. S drfr: Tget tuffar makligt framt mellan
de frvillande lika stationerna, s snart ngon ifrgastter tillvaron p den station
man fr tillfllet befinner sig trycker lokfraren p den utslitna knappen till
kompressorhornet, ngvisslans ttling. Tag plats tid fr avgng! Nr ett par av
passagerarna uttrycker sitt tvivel om det utlagda frdspret kar tgfraren farten
s att allt utanfr kupfnstret lser upp sig i ett otydbart flimmer. Kom ihg
detta, sger verkonduktren i tgets hgtalaranlggning. S r det ordnat; det r
vi som rr oss, tro inte p vad er medpassagerare tycker sig ha sett p andra sidan
glaset. Nej fr tusan, det r vi som rr oss!.

Avslutande anmrkningar

Vad vi har frskt oss p med denna dekonstruktiva stilvning r att kontrastera
det moderna projektets frndringsdiskurs dess sunda frnuft, det fr-givet-
tagna den s omsorgsfullt vrdar, dess integritet mot dess egen spegel- eller
motbild. Nr den tvgde ideologen med en frfrisk blinkning vill f oss att engt
se mngald som enfald, frbise nyanser och skillnader, se kroppar som
frestllningar, frgar vi oss varfr. Vad r det som r s viktigt att det inte tl
tnkas eller n mindre berras? Att studera en freteelses tnkbara motbilder
hjlper oss upptcka dess annan- eller intighet. Men att stanna vid detta r blott att
frflytta sig till kategorins andra sida, att lgga en spng ver dess grns, dess brott
ruptur skreva, dess skillnad. Grnsen r fortfarande intakt och mjlig att frhlla
sig till hll ett ga p kompassnlen bara.

19
Att ocks vilja gra en skillnad i denna skillnad r att utforska dess vidppna
avgrund, att sga till sig sjlv att jag inte frstr, trots ideologens sknsng och
kompassnlens envetenhet; att lra sig leva med motsttningar spnningar
tvetydigheter dubbelbindningar och paradoxer. Nordpolen har sin sydpol men
landskapet dr emellan ligger ppet, outforskat, utan motstllighet, utan
riktningsangivelser.

Hr kan vi se frndringsideologen praktisera sitt illusionistiska hantverk; det ena

kallar han ont det andra gott alltid i termer av det senare, inte hr men dr ska vi
vara. Alternativen hller han gmda i slngkappan. Fr att ta oss dit vi r p vg
bygger han broar ver alla diskursiva sprickbildningar, uppmanar oss att se och g
rakt fram, lmna det gjorda bakom oss, det r bara framtiden och det ogjorda som
terstr. Att titta tillbaka r ett tecken p svaghet, att titta ned ger svindelknslor,
att se framt r att ta frsta steget mot det nya.

Det r i denna bild inte srskilt svrt att frst den moderne ideologens otrttliga
skande efter tillvarons fracture lines (Morgan, 1989); dvs olika brytpunkter i
omvrlden som kan tjna som klivstenar till nya paradigmskiften och
revolutionerande genombrott. Frutseende frst som sist, en proactive
philosophy (ibid) dr skiftet, dvs brobyggandet pbrjas innan de kritiska
frgorna och de sjlvreflektiva funderingarna vidgat de frsta bristningarna i
diskursens en-fald alltfr mycket.

S, var sker d en frndring? Det moderna projektet sysslar uteslutande med

frestllningsmssiga omkastningar paradigmskiften. De moderna fretagens
framgngar tycks st och falla med deras frmga att snabbt och effektivt omstta
informaterade och frpackade kunskaper i olika fr kunden vrdeskapande
processer. Kunskapsbraren knkar p. Frndringar i det mentala rummet.
Brytpunkten r identifierad, att vara frst r det enda som rknas, bron ver
klyftan hngs upp, vi r mitt i skiftet, en knuff i ryggen fr att ven kroppen ska
frflyttas. Hr r det gamla dr r det nya framt. Frflyttning i det fysiska
rummet. Hur mnga frstr vad de lmnat bakom sig? Hur mnga hinner
reflektera ver svindelknslan? Hur mnga frstr vart de kommit?

I tanken kan vi gra allt, det r vr kropp som sger ifrn detta r
frndringsideologen vl medveten om. Kunskapsbraren skiftar man sledes i
huvudet och knuffar honom ver bron; en ordnad frndring i det mentala rummet
och en kaotisk orrlighet i det kroppsliga. Man befinner sig p en annan plats n
tidigare, r det platsen eller man sjlv som frndrats? Str man kvar dr man
startade som frndrad, eller str man i det nya som ofrndrad men frflyttad?

20
Eller r man frndrad p en ny plats, dvs bde-och? Eller ofrndrad och orrlig,
dvs varken-eller? Eller r det s att tillvarons tillflliga karaktr frndrar och
frflyttar oss, oavsett hur vi agerar? Vad kan vi d gra utver att orientera oss?

Var sker frndringar? r det vrldens skiftningar vi ska iaktta och rida p dess
frndringsvgor? r det vrt eget seende vi ska observera, gats rrelser, nackens
vridningar nr vi blickar ut ver tillvaron? Vi har naturligtvis inget svar att ge, men
varfr inte brja i skillnaden i varken antingen-eller eller bde-och? I en ovilja till
varje enkel sanning, hitom det rena sunda frnuftet och bortom det vi tar fr givet.
Ett varningens ord p vgen ned; du riskerar att svl svetta ned din hjrna som
tnka ner din kropp och oss veterligen there aint no cure.

... under den riskfyllda operationen med att transformera Annes hjrna ver till
den mrdade hustrun rkan Dr Hfuhruhurr bryta glasburkens frsegling, och
drmed frigra dess livgivande energi. Med vldsam kraft slungas han in i
medvetslshetens mrker.

I nsta scen vaknar Dr Hfuhruhurr upp p sjukhuset. En leende sjukskterska

meddelar att hans hustru vntar utanfr. Dr Necessiters experiment hade lyckats!
Hfuhruhurr reser sig ur sngen p ostadiga ben och gr i spnd frvntan ut i
korridoren. Drute ser vi Anne samtala med en skterska. Rsten r fylld av
frtvivlan nr vi hr henne viska: I never told him I was a compulsive eater.

21
Referenser
Argyris,C & Schn, D (1978) Organizational learning: A Theory of Action
Perspective, London: Addison-Wesley Publishing Company.

Asplund, J (1987) Det sociala livets elementra former, Bokfrlaget Korpen.

Bateson, G (1986) Metaloger, Bokfrlaget Korpen.

Burrell, G (1992) The Organization of Pleasure i Mats Alvessons & Hugh Willmotts
(red) kommande bok Critical Management Studies, London: Sage Publications.

Burrell, G & Morgan, G (1979) Sociological Paradigms and Organizational

Analysis, London: Heineman.

Deetz, S (1992) Democracy in an Age of Corporate Colonization, State University

of New York Press.

Foucault, M (1972) Vetandets arkeologi, Bo Cavefors Bokfrlag.

Grnroos, C (1991) The Marketing Strategy Continuum: Towards a Marketing

Concept for the 1990s i Management Decision, 29/1, 7-13.

Gummesson, E (1990) Marketing-orientation Revisited: The Crucial Role of Part-

time Marketer i Journal of Marketing, 25/2, 60-75.

Habermas, J (1984) Den rationella vertygelsen, Akademilitteratur.

Handy, C (1990) The Age of Unreason, Harward Business School.

Hedberg, B (1981) How Organizations Learn and Unlearn i Paul C Nystrom &
William H Starbuck (red) Handbook of Organizational Design.

Lash, S (1990) Sociology of Postmodernism, London: Routledge.

Lyotard, J F (1984) The Postmodern Condition, Minneapolis: University of

Minnesota Press.

Maruyama, M (1963) The Second Cybernetics: Deviation-Amplifying Mutual

Causal Processes, i American Scientist, 51, 164-179.

Miller, D (1990) The Icarus Paradox, London: Harper Business Publishing.

Mintzberg, H (1983) Structure in Fives, Englewood Cliffs: Prentice-Hall.

McKenna, R (1991) Marketing is Everything i Harvard Business Review, January-

February.

Morgan, G (1989) Riding the Waves of Change, San Francisco: Jossey-Bass

Publishers.

22
Morgan, G (1986) Images of Organization, London: Sage Publications.

Morgan, G (1983) Rethinking Corporate Strategy: A Cybernetic Perspective i

Human Relations, 36/7, 345-360.

Morgan, G (1982) Cybernetics and Organization Theory; Epistemology or

Technique? i Human Relations, 35/7, 521-537.

Morgan, G (1980) Paradigms, Metaphors and Puzzle Solving in Organization

Theory i Administration Science Quaterly, 25, 605-622.

Morgan, G & Ramirez, R (1983) Action Learning: A Holographic Metaphor for

Guiding Social Change i Human Relations, 37/1, 1-28.

Nonaka, I (1991) The Knowledge-Creating Company i Harvard Business Review,

November-December.

Olsson, G (1991) Lines of Power Limits of Language, Minneapolis: University of

Minnesota Press.

Olsson, G (1990) Antipasti, Bokfrlaget Korpen.

Parker, M (1992) Post-Modern Organizations or Postmodern Organization Theory?

i Organization Studies, 13 sid 1-17.

Schn, D (1983) The Reflective Practitioner, Basic Books.

Skldberg, K (1990) Administrationens poetiska logik, Studentlitteratur.

Sveiby, K E & Riesling, A (1986) Kunskapsfretaget, Liber.

Thompson, P (1991) Fatal Distraction Post-modernism and Organizational

Analysis, Konferenspaper, University of Keele.

Wikstrm, S & Normann, R (1992) Kunskap och vrde, Norstedts FA rdet.

23