Kursen: PALLIATIV VRD GRUPP VO: VT15-VT16

Namn: MONICA-ANGELA HANSEN

Symtomlindring vid livets slut

MEDULLA KOMPRESSION
(Ryggmrgskompression/ hoptrycken ryggmrgskanal)
Definition
Ryggmrgen bestr av nerver som skickar signaler eller meddelanden fram och tillbaka
mellan hjrnan och resten av kroppen. Medulla kompression (ryggmrgskompression)
uppstr nr en massa stter tryck p spinalnerverna. En massa kan innebra en tumr
eller ett benfragment. Komprimering kan utvecklas var som helst lngs ryggmrgen frn
halsen till nedre delen av ryggraden ngot som leder till olika och varierade symtom.

Orsaker
Det finns mnga orsaker till medulla kompression. I vissa fall kan komprimeringen komma
pltsligt och detta blir ett akut patientfall. I andra fall frekommer och utvecklar
kompression ver tiden. Orsaker till ryggmrgskompression kan inkludera:
vissa degenerativa sjukdomar (t.ex. artrit)
en rupturerad (brusten) skiva

 en skada till ryggmrgen eller till omrdet runt ryggmrgen, ngot som skapar
benfragment som leder till inflammation (svullnad) och respektive till
ryggradskompression
en abscess
bldningsrubbningar kopplade till kiropraktisk manipulation kan resultera i stora
koagel (blodproppar) som komprimerar ryggmrgen
maligna och benigna (icke cancertumrer), som kan vxa i utrymmet nra
ryggmrgen, eller som kan utveckla intill ryggraden och sammanfoga med det

Risk faktorer
Vem som helst kan ha en skada eller utvecklar ett tillstnd som leder till
ryggmrgskompression och det finns ngra faktorer som kan ka en persons risk att
utveckla det:
anvndning av dliga lyftteknik kan generera hals eller ryggskada, vilket kan leda
till ryggmrgskompression;
personer som har artros har en kad risk att utveckla ryggmrgskompression
cancer i metastas

Symtom
Symtom p ryggmrgskompression kan variera, beroende p hur allvarlig komprimeringen
r och srskilt beroende p vilken del av ryggmrgen komprimeras.

ett av de vanligaste symtomen r smrta i ryggen eller nacken

domningar eller svaghet i ben, hnder och armar
parestesi (enkel och temporr domning/ frlamning)
paralysi (frlamning)
hemiplegi (frlamning i armar eller ben), paraplegi (frlamning i alla fyra
extremiteter)
Till exempel, nr ryggmrgen komprimering finns i lumbala omrdet uppstr ett tillstnd
som kallas cauda equina syndrom (syndrom innebr en grupp av specifika symtom),
nmligen:
svr smrta och svaghet i benen
tarm och blsa inkontinens
svra domningar p baksidan av benen och inre lr

Diagnos
Lkare kan diagnostisera ryggmrgskompression med:
KLINISK UNDERSKNING
anamnes (patientens sjukdomshistoria)
fysisk underskning (palpation, auskultation, etc)
PARAKLINISKA UTREDNINGAR:
rntgenbild av ryggraden
datortomografi (DT)
magnetisk resonanstomografi (MRT) prov
(nota bene: DT och MRI tester kan ge en detaljerad bild av patientens ryggrad)
myelogram (i vissa fall), vilket innebr att injicera kontrastsubstans (frgmnet) i
ryggradsomrdet och sedan ta en DT p detta omrde.
2

Behandling/ Omvrdnadstgrder
Medicinering:
antiinflammatoriska lkemedel: bidrar till att minska inflammation
(svullnad) och smrta
injektioner med steroider/ kortikosteroider: bidrar till att minska inflammation
(administreras epiduralt och anvnds nr orala och, som konsekvens, smrta - t.ex.
lkemedel inte r effektiva kortison, prednison, prednisolon
(nota bene: biverkningar: risk av
infektioner p.g.a. suppression/
inhibering/dmpning av immun-
systemet; dem, vikt kning, etc)
smrtlindrande/ smrtlindrande lkemedel t.ex. Alvedon, Morfin
lugnande och smnlkemedel fr att lugna ner patienten och att
antidepressiva inducera smn vid behov, nmligen vid
tricykliska lkemedel (d.v.s. lkemedel ngest, dystymi (mild depression) eller
med tre atombindningar) egentliga depression, panikattack,
insomni etc
(t.ex. SSRI och SNRI som reducerar/
inhiberar (hmmar) signalsubstansers
absorption i nervreceptorer)
kirurgi (som alternativ) utfrt nr konservativa behandlingar
inte lngre kan fungera; beroende p
orsaken till komprimering kan kirurgi:
- ansluta kotorna tillsammans
- ta bort ben sporrar eller
- ka utrymmet mellan kotorna
strlbehandling fr att krympa tumren (nr operation
kemoterapi inte r ett alternativ)
srbehandling vid decubitus sr (d.v.s. liggsr)
sjukgymnastik fysiska vningarna kan bidra till att
strka abdominala (buk-) och
benmusklerna, som kan hjlpa till att
minska symtomen
hemvrd involverar att minska smrta genom
att
applicera anvnda kalla
frpackningar (kompresser)
applicera varma kompresser/
vrmedynor
smrtstillande lkemedel
antiinflammatoriska lkemedel
alternativa behandlingar akupunktur
akupressur
Tai Chi
Qi Gong
yoga
Ayurveda, etc
Nota bene: kiropraktisk manipulation br inte
anvndas fr ryggmrgskompression! (risk fr
definitiv skada, frlamning, etc)
hjlpmedel rullstol
hiss
3

 speciell sngen (fr patienterna med

frlamning) t.ex. med srskild
luftmadrass (fr att frebygga decubitus
sr)

VIKTIGT:
Vid palliativ vrd behandlas patienten multidisciplinrt genom stndigt samverkan mellan
flera specialister ssom: huslkare, sjukskterskor, specialiserade lkare, sjukgymnast,
psykolog, etc och i vissa fall ven prst.

Vrd- och omsorg ska fokuseras p patienten och ska inriktas bde p henom och hans
anhriga genom att erbjuda dem hjlp och std i enlighet med deras krav och behov.

Vid akuta lget ska vrdpersonalen:

upprtthlla lugnet och agera organiserad fr att kunna fokusera och att snabbt
organisera patientens transport till sjukhuset
stanna hos den sjuke tills ambulansen kommer, fr att hjlpa denne knna sig trygg
och lugn

PRURITUS (klda)
Definition
PRURITUS (klda) definieras som en obehaglig knsla som framkallar nskan att repa och
r ett mycket vanligt tillstnd som kan drabba vem som helst under ogynnsamma
omstndigheter.
Pruritus r inte en sjukdom utan ett tecken p att ngot r fel, som en konsekvens kan
klda orsakerna vara multipel och varierade, specifika eller idiopatiska (oklara), knda
eller oknda.

Orsaker
biverkningar som kan orsakas av vissa lkemedel
hud sjukdomar (t.ex. eksem, psoriasis, dermatit, keratit, aktinisk keratos etc)
jrnbrist
xeros (torr och fnasig hud)
infektioner som orsakar klda inkluderar: vattkoppor, mssling, svamp utslag,
kvalster, inklusive Acari, lss, springmask, skabb
irriterande mne frn vxter, kemikalier, eller mne som producerar allergi
vissa interna bakomliggande sjukdomar kan orsaka generaliserad klda, men huden
oftast verkar normal:
o renal pruritus (orsakad av njurinsufficiens/ njursvikt)
o kolestatisk pruritus (uppstr vid bilir stas = tillstnd som karaktriseras
genom stopp av fldet av galla ut till tarmen frn gallblsan p.g.a. t.ex.
en tumr)
o hematologisk pruritus (vid vissa hematologiska sjukdomar, d.v.s.
blodsjukdomar, t.ex. anemi, polycytemi)
o endokrin pruritus (vid endokrina sjukdomar, t.ex. skldkrtel sjukdomar
ssom hypo- och hyperthyreoidea, multinodulr thyroidit etc)

 o malignitet pruritus (orsakad vid olika former av cancer t.ex. Hodgkins

sjukdom som r en elakartad men ofta botande sjukdom av lymfvvnaden
som typiskt orsakar smrtfri frstoring av lymfkrtlar, lever och mjlte)
o idiopatisk pruritus (oklara, oknda orsaker)
vissa nervsystemstrningar ssom:
o diabetes
o multipel skleros
o bltros
o neuropati, och m.m.

Symtom
Symtom som pverkar patienten psykiskt, knslomssigt och socialt, t.ex.
stress
oro
rastlshet
depression (i svra lngvariga fall)
isolering (patienten kan knna sig mycket obekvmt, s att den kan isolera sig frn
andra)
insomni (smnsvrighet)
Symtom som pverkar patienten fysiskt
upprepande eller ihllande klda
fatigue (generaliserad trtthet)
andra symtom r beroende p och specifika till (ges av) de underliggande sjukdomarna
vars yttring r klda

Diagnos
Lkare kommer att utfra:
KLINISKA UNDERSKNINGAR
anamnes
familjehistoria
fysisk underskning

PARAKLINISKA UTREDNINGAR (laboratorieprover/ tester)

blodprov: kan tyda p en underliggande sjukdom
test av skldkrtelfunktion: fr att utesluta skldkrtel problem
allergisk hudtest: att avgra om du har en allergisk reaktion mot ngot
skrapning eller biopsi av din hud: kan avgra om du har en infektion

Behandling/ Omvrdnadstgrder
Medicinering:
Vid sjukdom eller infektion:
Vid en mer ytlig orsak:
lkemedel:
o antihistaminpreparater
o hydrokortisonsalva
lkaren freslr den bsta kuren fr det
underliggande problemet
lkaren ordinerar en krm som kommer att
hjlpa till att lindra klda
= som appliceras topikalt (lokalt) fr att lindra
allergiska symtomen
= appliceras lokalt fr att minska inflammation
5

 o hydrokortison p.o. (tabletter) = lkemedel med lugnande och smninducerande

effekt
o antihyperkolesterolemiska = Questran eller Zofran (cholesteramin) som ges
tabletter vid hyperkolesterolemi (hg halt av kolesterol i
blodet), bilir obstruktion och primr bilir cirros
(gallblsa cancer)
o NSAID-tabletter (non-steroidal = icke steroidala antiinflammatoriska lkemedel
anti-inflammatory drugs) som ges mot morfinutlst pruritus
o kortikosteroider, ssom kortison, = antiinflammatoriskt och antiallergiskt
prednison, prednisolon lokalt eller lkemedelmedel (som snker inflammation, lugnar ner
peroralt (i form av salva eller tabletter) allergiska symtom, dmpar immunfrsvars reaktioner)

HEMVRD.
med hjlp av en bra fuktighetskrm fr att hlla huden hydrerad
undvika repor, vilket kan frvrra kldan
borta frn tvl, tvttmedel och andra mnen som innehller parfymer och frgmnen
ta en svalkande dopp med havregryn eller bakpulver
ta ett oralt antihistaminlkemedel

VIKTIGT:
Vid xeros (torr hud):
heta bad och vrme ska undvikas
att klapptorka torrt, utan att gnida
lst sittande klder tillverkade av naturliga icke-allergiframkallande fibrer ska anvndas (fr
att undvika svettning och irritation)
korta naglar (fr att inte sra huden p ngot stt)
uttorkande hudvrdsmedel ska undvikas
fuktighetskrm, lotioner, naturliga oljor ska anvndas (fr att upprtthlla huden hydrerad)

Vid fuktig hud:

huden ska torkas noggrant
hydrofoba salvor ska anvndas fr att skydda huden och hudveck
puder ska undvikas eftersom kan irritera (orsaka allergi) och kan gynna uppkomsten av svampar
bra ventilation (naturlig, eller med hjlp av flktar eller luftkonditionering)
klderna och sngklderna ska frekvent bytas (fr att frebygga dliga lukt och uppkomsten
av dammkvalster, svampar, etc.)

Vid akut pruritus:

vid akuta fall kan anvndas is-kalla kompresser
kldstillande salva ska appliceras lokalt (ssom salva innehllande mentol)
antihistaminiska (antiallergiska) lkemedel (fr att lugna ner allergier)
hydrokortison (vid natten fr att lugna ner patienten; hydrokortison har direkt inverkan p
nervsystemet)

Nota bene: antidepressiva, antihistaminiska, smninducerande lkemedel och alla lkemedel som pverkar
koncentration och uppmrksamhet ska administreras frsiktigt, srskilt under natten (de ska undvikas i
synnerhet under krning eller drift av maskiner).

*** ***
***
6