1

(individuell studie)

HJRTA och BLODCIRKULATION

Pump och transportsystem
Cirkulationen har de fljande funktioner i kroppen:
att transportera syre (O2) och nringsmnen till och frn kroppens vvnader, respektive
celler
att transportera koldioxiden CO2 och andra metaboliter till lungor (fr blodets syresttning
och eliminering av koldioxid genom nsan och munnen) och njurar (fr att filtrera och
rengra blodet och att eliminera dessa avfallsprodukter ut frn kroppen genom
transpiration och urin).
lymfkrlsystem samlar upp verskottsvtska och returnerar till blodbanan
Cirkulation involverar de fljande organen:
1. hjrtat (endokardium, myokardium och perikardium)
2. blodkrlen (artrer, arterioler, vener, venoler och kapillrer)
3. lymfatiska systemet
4. blodet

HJRTAT
Hjrtat (latinska cor eller grekiska kardia) = r ett organ med pumpfunktion som pumpar
blodet runt i cirkulationssystemet, nmligen en tvrstrimmig muskel som styrs automatiskt och
vars pumpkraft tillsammans med krlsresistens genererar blodtrycket, ngot som medicinskt kallas
fr arteriell tension.
Hjrtat ligger i mediastinum (d.v.s. utrymmet mellan lungorna), och r orienterat med dess
topp till vnster, nedt och framt, och med dess bas uppt, till hger och bakt.

Hjrtat bestr av tre lager (skikt), respektive:

1. ENDOCARDIUM: = tcks den inre sidan av myokardium, och dess veck skapar de tv
atrioventrikulra klaffarna: valvula tricuspidalis och valvula mitralis (eller
bicuspidalis)

2. MYOCARDIUM = r den faktiska hjrtmuskulaturen som delar hjrtat i tv stora halvor (de
s.k. hgra hjrtat och vnstra hjrtat) genom septum som har tv zon, det atriella
septumet och det ventrikulra septumet.
De tv halvorna i sina tur delas i tv s att hjrtat formerar fyra rum: de uppe rum heter
frmak d.v.s. atrium (sing.)/ atria (pl.), medan de nere rum kallas kammaren d.v.s. ventriculus
 2

(sing.)/ ventriculi (pl.). Beroende p vilken position de finns, har vi den hger och vnster frmak
(atrium dextrum och atrium sinistrum) samt den hger och vnster kammare (ventriculus
dexter och sinister).
Atria kommunicerar med ventriklarna genom de tv atrioventrikulra klaffarna (valvula
(sing.)/ valvuli (pl.), respektive:
- valvula tricuspidalis = en klaff som bestr av tre blad, vilken frskrar passagen av
syrefattiga blodet frn atrium dextrum till ventriculus dexter;
- valvula bicuspidalis = som assurerar blodfldet mellan atrium sinistrum och ventriculus
sinister mellan dess tv blad; valvula bicuspidalis kan ocks kallas fr valvula mitralis.

3. PERICARDIUM = tcks den yttre sidan av hjrtat (med andra ord, hjrtscken).
Pericardiumet har tv sersa hinnor:
o viscerala pericardium = den sersa hinnan som skyddar myocardium (hjrtats mellan
skikt), ochsom i sig bestr av tv hinnor med en lgfriktionsvtska emellan med rollen
att minska friktionen mot hjrtat nr det slr.
o parietala pericardium = den fibrina hinnan som kommer i kontakt med de nrliggande
organen ssom diafragma, lungsckarna, arteria aortae etc.
o mellan pericardium hinnorna finns en virtuell rymd som heter perikardium hlighet
Figur1:Hjrtatsettisektionanterior:
 3

PULMONELLA CIRKULATIONEN (LILLA KRETSLOPPEN): atrium dextrum (hgre frmak) tar emot
syrefattigt blod (rikt i koldioxid och giftiga substanser resulterande frn metabola processen) frn
kroppen och vidare genom valva tricuspidalis (en av de tv segelklaffar) till ventriculus dexter
(hgre ventrikel eller hger kammare), efter det skickas blodet (genom valva trunci pulmonalis)
i arteria pulmonalis (lungpulsdern) sinister (vnster) och dexter (hgre) till lunga vnster
respektive hger, dr blodcellerna lmnar CO2 (koldioxid) och absorberar O2 (syre); drp skickas
blodet (numera r det syrerikt blod!) vidare, genom de fyra vnster och hger venae pulmonalis
(lungvener), direkt till atrium sinistrum (vnster frmak).
SYSTEMISKA CIRKULATIONEN (STORA KRETSLOPPEN): frn atrium sinistrum (vnster frmak)
mynnas syrerika blodet genom valva mitralis (valva bicuspidalis) till ventriculus sinistrum (vnster
ventrikel, vnster kammare) och vidare, genom valva aortae, pumpas blodet till hela kroppen
genom arteria aortae ascendens, vidare genom aortabgen (som har tre grenar) och ytterligare
genom arteria aortae descendens. Blodet cirkulerar genom artrerna som frgrenar sig i arterioler
och kapillrer dr kroppens vvnader p cellulra nivn kan utbyta mnen (gas, nringsmnen och
metaboliter d.v.s. metabola produkter). Efter utbytet har skett, transporteras blodet genom
vener tillbaka till hjrtat till atrium dextrum (hger frmak).
Figur2:Hjrtatssettisektionanteriorstrukturochblodcirkulation(densystemiskaochpulmonellacirkulationen)
 4

KLAFFAR I HJRTAT:
Klaffarna i hjrtat fungerar som backventiler och bestr av tv sorter:

SEGELKLAFFARNA hindrar att blodet gr tillbaka frn ventriklarna och till frmaken och
bestr av tv typer:
- valvula mitralis (valvula bicuspidalis som bests av tv blad)
- valvula tricuspidalis (som bests av tre blad)

FICKKLAFFARNA (valva semilunaris) hindrar att blodet gr tillbaka frn arteria pulmonalis
(lungartr eller lungpulsdern) till ventriculus dexter (hger kammare), och frn arteria
aorta (kroppspulsdern) till ventriculus sinister (vnster kammare). Fickklaffarna bestr
av tv typer:
- valva aortae
- valva trunci pulmonalis.

Nr klaffarna ppnas och stngs bildas ljud som kan hras med hjlp av ett stetoskop. Hos
en frisk person finns tv hjrttoner som hrs nr hjrtklaffarna stngs.
Den frsta tonen hrs nr valvula mitralis och valvula tricuspidalis stngs. Drefter kommer
hjrtats sammandragningsfas, systole, d normalt ingen hrs. Sammandragningsfasen avslutas
med den andra hjrttonen som uppstr nr aortaklaffen och pulmonalis klaffen stngs.
Om det finns ett klaffel i hjrtat kan det gra sig knt genom att lkaren hr ett s kallat
blsljud. Blsljudet uppstr av att blodets normala och jmna flde ndras nr klaffarna inte
fungerar normalt, vilket kan bero p svl frtrngning som lckage. Nr blodet strmmar
genom hjrtat bildas i stllet virvlar som i sin tur avger ett specifikt ljud.
Vid misstanke om klaffel grs grundligare underskningar fr att utesluta respektive bekrfta
att det rr sig om klaffsjukdom.
Figur3:Hjrtatsretledningssystem
 5

Nota bene:

- parasympatiskt: nervimpulsen skickas genom nervus vagus (d.v.s. kraniala nervus X)

stimulerande SA-knuten; d utsndras det acetylkolin (en neurotransmittor) som binder
sig till acetylkolinreceptorer, s att kalium K lmnar receptorcellerna och hypopolariserar
myokardceller. Som en konsekvens hjrtfrekvens och dess kontraktilitet minskar
(bradykardi: 40-60 slag/minut).
- sympatiskt: frn ryggmrgen (vertebrae T1 L2) skickas nervstimuli genom sympatiska
neuronen vilken fristter norepinefrin som binder sig till b1-adrenergiskareceptorer och
hyperpolariserar myokardceller. Som resultat hjrtfrekvens och kontraktilitet kar
(takykardi: ver 80 slag/minut).
 7

EKG = hjrtats elektriskaktivitet registrering (diagram)

P-vg = atria depolarisering (eller frmakaktivering)
QRS-komplex = ventriculi depolarisering (kammaraktivering)
T-vg = ventriculi repolarisering (kamrarna tergr i neutrallge)
PQ- och PR-tid = atrioventrikulra (AV) retledning
QT-intervall = ventrikulra elektriska refraktrperiod (vid systole)
RR-intervall = en hjrtcykel

Tolkningsalgoritm - vid EKG r det bra att tolkningen vara systematisk. Detta innebr att man
alltid br bedma ett antal parametrar, nmligen:

frekvens, respektive normalfrekvens, takykardi, bradykardi

rytm, som kan vara regelbunden, oregelbunden
el-axel: normalstlld, vnsterstlld, hgerstlld
P-vg: vektor, duration och amplitud
PQ-tid, som kan vara kort, normal, frlngd
Q-vg: frekomst och d lokalisation
R-vg och S-vg: progression, QS-komplex
QRS-komplex: amplitud, duration, morfologi, vektor
ST-strcka som kan vara normal, snkt, frhjd
T-vg: vektor
QT-tid: kort, normal, frlngd, korrigera fr hjrtfrekvens
U-vg: som kan ses eller inte (att specificera om det saknas, eftersom det kan indicera
nrvaro av vissa symtom, syndrom eller sjukdomar))
Efter bedmningen grs en konklusion, exempelvis: sinusrytm sllsynt med extra systoli,
frekvens 79 slag per min, vsentligen normalt EKG
 8

HJRTATS FISYOLOGI hjrtcykeln:

Hjrtcykeln tar ca 0,8 sec och brjar med vensblodet, nmligen med frmaks fyllnadsfas
vid atriella diastolen. Vid hjrtcykeln skiljer vi tre etapper:
i. frmakens sammandragning, d.v.s. den atriella systolen som tar ca 0,1 sec
ii. kammarnas kontraktion, eller den ventrikulra systolen = approx. 0,3 sec
iii. hjrtats vilofas (avslappningfas), eller hjrtats allmnna diastolisk fas som tar
ungefr 0,4 sec

HJRTATS KRANSKRL arteria coronaria dextra (LCA) och sinistra (RCA)

Arteria coronaria (kranskrlen) har som ansvar frsrjningen av hjrtmuskeln med nrings-
och oxygen (syre) frn blodet men ocks att fra nrings- och syrefattigt blod bort frn
hjrtmuskeln. Arteria coronaria utgrs av artrer (kommande frn arteria aorta), vener som leder
i koronarsinus mellan vena cava inferior (nedre hlvenen) och hgra atrioventrikulra
ppningen.

Blodet r ett flyttande organ som frskrar kroppens cirkulation, syresttningen med O2 och
nring, och bestr av hemocyter (blodceller) bildade genom hematopoes (nmligen processen av
bildning och utveckling blodceller i hematopoetiska organ: benmrg och lymfvvnad och
retikuloendoteliala systemet).
Blodcellerna (hematocyterna) bestr av: blodkroppsceller och blodplttar.

Erytrocyter (rda celler) innehller Hb (hemoglobin) som binder till

oxygen-molekylen och transporterar det till
kroppens vvnad och celler fr syresttning,
nring och oxidations-processen (katabola
processen)
Monocyter => Makrofager
BLODPROPPCELLER Leukocyter (vita celler) Lymfocyter - B-celler (bildas i benmrg)
- T-celler (bildas i thymus)
- NK-celler
Granulocyter - Neutrofiler
- Basofiler
- Eosinofiler

BLODPLTTAR Trombocyter med roll i blodets koagulation