Om Norsk - Svensk

Om norsk - svensk
Som nordmann har jeg n bodd 6 r i Sverige og hrt mange ganger at

'svensk og norsk er jo nesten samme sprk' og 'vi forstr hverandre s
godt'. Man kan ikke ha mer feil. Om det svenske og det norske sprket er
s like hverandre, hvorfor er det da s mange svensker st for rebro
som ikke fatter noenting om man snakker norsk? Alltid fr man holde p
og oversette og legge inn svenske ord for at folk skal fatte hva man
sier. Jeg har jo blitt helt miljskadet etter s lang tid at folk tror
jeg er svensk nr jeg kommer hjem til Norge :-(
Kommer man over grensen til Norge derimot, s forstr sikkert 95% av
alle nordmenn hva svensker sier. En av grunnene er sikkert at man i
Norge har hatt svensk TV i mange r mens i Sverige fr man ikke samme
daglige kontakt med broder-sprket. En annen grunn er nok at Norge i
mange r har tittet p Sverige som en slags storebror og nye fulgt med
i hva som skjer. Svenskene har p den annen side ikke brydd seg s mye.
Dette holder vel p vende, men fortsatt har jeg inntrykket av at Norge
og nordmenn har en hysterisk interesse av hele tiden vite hva Sverige
holder p med og hva Sverige synes om nordmenn og Norge.
Nuvel, det er nok ikke alltid s lett vite hva ens nabo sier nr mange
av ordene er s like men betyr s forskjellige saker. Ta f.eks. ordet
'rar'. Om en svenske skulle si til norske foreldre 'vilket rart barn ni
har', skulle nok svensken ftt en p tygga. Rar kan oversettes til
svensk med konstig, mens det svenske ordet kan oversettes til st. Et
annet eksempel er ordet brs/brsj (samme uttale, men h s
forskjellig betydelse). Jeg husker frste gangen en svenske spurte meg
om jeg skulle bli med og ta en 'brs'.... Jeg trodde jo mannen var
pervers og ville helst springe derifra. Men etter ha roet meg ned, s
klarte han forklare for meg at ordet betydde l! Kan man tenke seg! I
Sverige drikker man det, i Norge kommer det ut der bak... Flere eksempel
er f.eks. kul som kan oversettes til svensk med puckel men som p svensk
betyr morsomt. Det samme med ordet rolig som kan oversettes til svensk
med lugn, men som p svensk betyr kul...eller morsomt var det visst.
Et annet festlig eksempel er den gangen da en svensk kompis av meg var
og hilset p mine foreldre for frste gang. Hun ville gjerne gjre et
godt inntrykk og ramlet nesten av stolen da min mamma etter maten spurte
om hun 'var forsynt'. Frsynt p svensk er det samme som vre sjenert,
s det ble jo litt forvirring. vre forsynt p norsk, er jo vre
'njd' p svensk.
Ja, det var en gjeng eksempel som viser p store forskjeller og at det
er lett misforst. Jeg vil ikke engang g inn p alle misforstelser
som har oppsttt pga. ordet 'pula'... Det fr bli en annen gang.
/Per
Zum Antworten hier klicken
Alexander Backlund
06.
02.
97
Nachricht auf Deutsch bersetzen
Per Walstrom <p...@unforgettable.com> skrev i inlgg

<32FA3C...@unforgettable.com>...
> av ordene er s like men betyr s forskjellige saker. Ta f.eks. ordet

> 'rar'. Om en svenske skulle si til norske foreldre 'vilket rart barn ni
> har', skulle nok svensken ftt en p tygga. Rar kan oversettes til
> svensk med konstig, mens det svenske ordet kan oversettes til st. Et
Ordet "rar" kan p svenska ocks betyda sllsynt, ven om den betydelsen r
mer sllsynt. Jmfr med latinets "rara avis", en sllsynt (rar) fgel. Det
ligger ju nra till hands att det som r sllsynt eller sllsamt kan vara
antingen konstigt eller vldigt fint. "Synd p s rara rtor."
Torkel Franzen
07.
02.
97
Per Walstrom <p...@unforgettable.com> writes:

>Om det svenske og det norske sprket er
>s like hverandre, hvorfor er det da s mange svensker st for rebro
>som ikke fatter noenting om man snakker norsk?
Ren slhet frn svenskar, som beklagligtvis understds av att TV
textar norskt tal. Vi kanske kan frmoda att norskan - nu nr ni
r stenrika oljefiskare - s smningom blir mer vlbekant i hela
landet.
Jan Bhme
07.
02.
97
Per Walstrom <p...@unforgettable.com> wrote:

>Som nordmann har jeg n bodd 6 r i Sverige og hrt mange ganger at
>'svensk og norsk er jo nesten samme sprk' og 'vi forstr hverandre s
>godt'. Man kan ikke ha mer feil. Om det svenske og det norske sprket er
>s like hverandre, hvorfor er det da s mange svensker st for rebro

>som ikke fatter noenting om man snakker norsk? Alltid fr man holde p
>og oversette og legge inn svenske ord for at folk skal fatte hva man
>sier. Jeg har jo blitt helt miljskadet etter s lang tid at folk tror
>jeg er svensk nr jeg kommer hjem til Norge :-(
>Kommer man over grensen til Norge derimot, s forstr sikkert 95% av
>alle nordmenn hva svensker sier. En av grunnene er sikkert at man i
>Norge har hatt svensk TV i mange r mens i Sverige fr man ikke samme
>daglige kontakt med broder-sprket. En annen grunn er nok at Norge i
>mange r har tittet p Sverige som en slags storebror og nye fulgt med
>i hva som skjer. Svenskene har p den annen side ikke brydd seg s mye.
Du har alldeles rtt i din analys, men ett ytterligare skl r att de
delar av Sverige som direkt grnsar till Norge s gott som hela vgen
klart tillhr Sveriges periferi, medan det omvnda inte gller t ex om
Fredrikstad och Halden. ven Oslo ligger ju relativt nra den svenska
grnsen.
>Et annet festlig eksempel er den gangen da en svensk kompis av meg var
>og hilset p mine foreldre for frste gang. Hun ville gjerne gjre et
>godt inntrykk og ramlet nesten av stolen da min mamma etter maten spurte
>om hun 'var forsynt'. Frsynt p svensk er det samme som vre sjenert,
>s det ble jo litt forvirring. vre forsynt p norsk, er jo vre
>'njd' p svensk.
"Falska vnner" r ett problem mellan alla nrbeslktade sprk. Dina
exempel r vlfunna. Men just nr det gller "frsynt" vill jag
nyansera din versttning:
"Frsynt" p svenska betyder inte riktigt "sjenert" eller "generad".
"Frsynt" betyder "ovillig eller obengen att vcka uppmrksamhet
eller stlla till med besvr". I princip r anvnds ordet som
beskrivning av en personlig egenskap snarare n som beskrivning av ett
tillflligt sinnestillstnd.
>Ja, det var en gjeng eksempel som viser p store forskjeller og at det
>er lett misforst. Jeg vil ikke engang g inn p alle misforstelser
>som har oppsttt pga. ordet 'pula'... Det fr bli en annen gang.
Jag vill samtidigt det bestmdaste hvda, att ngra _store_
forskjeller r det knappast frga om. Kanske ett femtiotal farliga
falska vnner, ett antal hundra ord i vardagssprket som har olika
rtter, och en del smrre syntaktiska olikheter och grammatiska
olikheter. Tillrckligt fr att vlla vissa kommunikationsproblem fr
ngon som r helt obekant med brdrasprket, men knappast mer n s,
s lnge man har rimliga krav p nyanserna i kommunikationen.
Vi kan ju nd inte frvnta oss att sprken skulle vara helt
identiska.
D vore det ju ett och samma sprk.
Jan Bhme
Torkel Franzen
07.
02.
97
Jan....@imun.su.se (Jan Bhme) writes:

>"Frsynt" p svenska betyder inte riktigt "sjenert" eller "generad".
Men betyder "sjenert" "generad"?
Erlend Dahl
07.
02.
97
In article <32FA3C...@unforgettable.com> Per Walstrom <p...@unforgettable.com> writes:

Som nordmann har jeg n bodd 6 r i Sverige og hrt mange ganger at
'svensk og norsk er jo nesten samme sprk' og 'vi forstr hverandre s
godt'. Man kan ikke ha mer feil. Om det svenske og det norske sprket er
s like hverandre, hvorfor er det da s mange svensker st for rebro
som ikke fatter noenting om man snakker norsk? Alltid fr man holde p
og oversette og legge inn svenske ord for at folk skal fatte hva man
sier. Jeg har jo blitt helt miljskadet etter s lang tid at folk tror
jeg er svensk nr jeg kommer hjem til Norge :-(
Min erfaring (etter nesten to r som foreleser her i Lule) er at det
meste gr bra om man bare forsker snakke noenlunde tydelig. Dertil
har det vist seg at en del av de ordene som man oppfatter som ikke-eksisterende
p svensk (som 'sprsml', 'vanskelig', 'ferie' etc) faktisk eksisterer,
om enn kanskje med en rliten betydningsforskjell. S jeg forsker unng
svenskifisert norsk.
-Erlend Dahl
Torkel Franzen
07.
02.
97
Norsk og svensk m fl sprk
Mark Marissink <Mark.Ma...@eom.slu.se> writes:

>Sedan kan det ju vara intressant att jmfra med andra beslktade sprk.
>Engelskans "rare" t ex betyder enbart sllsynt, medan det nederlndska
>ordet "raar" inte betyder ngot annat n konstig (eller rar p
>norska).
"rare" har ocks betydelsen "lttstekt", "lttkokt" p engelska. Men
detta "rare" har en annan etymologi n "rare" och "rar" i betydelsen
"sllsynt".
Mark Marissink
07.
02.
97
Alexander Backlund wrote:

'
' Per Walstrom <p...@unforgettable.com> skrev i inlgg
- zitierten Text einblenden -
Sedan kan det ju vara intressant att jmfra med andra beslktade sprk.
Engelskans "rare" t ex betyder enbart sllsynt, medan det nederlndska

ordet "raar" inte betyder ngot annat n konstig (eller rar p norska).
Visst r det konstigt?
Mark Marissink
Bertel Lund Hansen
07.
02.
97
Torkel Franzen <tor...@sm.luth.se> wrote:

> Ren slhet frn svenskar, som beklagligtvis understds av att TV
>textar norskt tal.
Det er ikke kun i Sverige, det sker. I danske tv-kanaler er
svenske og norske udsendelser konsekvent tekstet, men
heldigvis kan jeg nu tage nogle originale norske og svenske
kanaler, og nr man lige har vnnet sig til klangen (og
afluret de vrste flder), s er det ikke s vanskeligt at
flge med.
--
Venlig hilsen, Bertel
http://home3.inet.tele.dk/bertellh
Bertel Lund Hansen
07.
02.
97

> >"Frsynt" p svenska betyder inte riktigt "sjenert" eller "generad".
I flge min "Skandinavisk ordbog" betyder det svenske
"frsynt" "beskeden". Jeg kan ikke finde "genert", "sjenert"
eller "generad", hvilket fr mig til at slutte, at det burde
vre let at forst.
--
Jan Klerung, LM/ERA/ZD/LP
+4613287457
07.
02.
97
Jag r gift med en norska och har under en lng tid lagt mrke till det
som Erlend skriver:
Att de norska ord, som en del svenskar inte tror finns annat n p
norska
faktiskt finns p svenska. Det r bara det att de inte tillhr det
vardagliga
svenska sprket lngre. Det omvnda gller skert ocks. Att de flesta
svenska ord som norrmn inte knner igen faktiskt finns p norska.
Bara fr att ta ett exempel. Min fru anvnder ibland ordet "raptus". Jag
har
alltid trott att det var ett rent norskt ord. Men s i frra veckan (!)
skulle jag sl upp stavningen av ett ord i svenska akademiens ordlista
och
rkade d f gonen p ordet "raptus" med exakt samma innebrd som p
norska.
Jan Klerung
--
Disclaimer: "This is my personal opinion and not necessary the
official opinion of my employer".
=====================================================================
| An electronic mail from: |
| |
| LM/ERA/ZD/LP Jan Klerung Datalinjen 3 Tel: +4613287457 |
| Ericsson Radio Systems AB Mjrdevi Science Park Fax: +4613284197 |
| Box 1248 Linkping ECN-tel: 8687457 |
| SE-581 12 LINKPING ECN-fax: 8684197 |
| SWEDEN |
| |
| MEMOid: ERI.ERA.ERAJAK mailto:era...@lmera.ericsson.se |
=====================================================================
Jakob Bjerke
07.
02.
97
Jan Klerung, LM/ERA/ZD/LP +4613287457 wrote:
8< 8< 8< 8< 8< 8<
> Bara fr att ta ett exempel. Min fru anvnder ibland ordet "raptus".
> Jag har alltid trott att det var ett rent norskt ord.
> Men s i frra veckan (!) skulle jag sl upp stavningen av ett ord i
> svenska akademiens ordlista och rkade d f gonen p ordet "raptus"
> med exakt samma innebrd som p norska.
>
>
>
> Jan Klerung
Vem av er r det som gr dessa raptus? Man fr ju hoppas
att ni inte har ihjl varandra :)
Fr er latmaskar som inte orkade kolla i ordboken:
*RAPTUS* [Rapp-] obehrskat anfall, utbrott
*
--
Team *AMIGA* ____
+===================/ / /======---- - - - - - - - - - -
| Jakob / / / - The one with the most floppy
| Bjerke ____ / / / disks at the end will win.
| Ericsson \ \ \/ / /
| Infocom AB \ \/ / / Jakob....@ein.ericsson.se EIN.EINJABJ
+=============\/_/_/======---- - - - - - - - - - -
Bertel Lund Hansen
07.
02.
97
Mark Marissink <Mark.Ma...@eom.slu.se> wrote:

>Sedan kan det ju vara intressant att jmfra med andra beslktade sprk.
P dansk kan "rar" kun betyde "god". Vi har dog ordet
"raritet", som betyder en mrkvrdig genstand, men det er
ikke almindeligt i brug.
--
Jan Klerung,
LM/ERA/ZD/LP
07.
02.
97
Jakob Bjerke wrote:

>
> Vem av er r det som gr dessa raptus? Man fr ju hoppas
> att ni inte har ihjl varandra :)
>
> Fr er latmaskar som inte orkade kolla i ordboken:
> *RAPTUS* [Rapp-] obehrskat anfall, utbrott
> *
>
> --
Det r ingen av oss utan vr dotters kanin, som fr sina anfall och
gnager p gallret, som vi har satt vid ppning in till kket.
Ett litet tips. Fr att se om en svensk som pstr sig frst norska
verkligen gr det kan ni testa med denna mening:
"Bikkja loggrer med halen."
(OK. Stavningen kan vara fel men jag sger meningen inte skriver den)
Jan Klerung
--
Disclaimer: "This is my personal opinion and not necessary the
official opinion of my employer".
=====================================================================
| An electronic mail from: |
| |
| LM/ERA/ZD/LP Jan Klerung Datalinjen 3 Tel: +4613287457 |
| Ericsson Radio Systems AB Mjrdevi Science Park Fax: +4613284197 |
| Box 1248 Linkping ECN-tel: 8687457 |
| SE-581 12 LINKPING ECN-fax: 8684197 |
| SWEDEN |
| |
| MEMOid: ERI.ERA.ERAJAK mailto:era...@lmera.ericsson.se |
=====================================================================
Erlend Dahl
07.
02.
97
In article <32FB11...@lmera.ericsson.se> "Jan Klerung, LM/ERA/ZD/LP +4613287457"

<era...@lmera.ericsson.se> writes:
Erlend Dahl wrote:
> Min erfaring (etter nesten to r som foreleser her i Lule) er at det
> meste gr bra om man bare forsker snakke noenlunde tydelig. Dertil
> har det vist seg at en del av de ordene som man oppfatter som ikke-eksisterende
> p svensk (som 'sprsml', 'vanskelig', 'ferie' etc) faktisk eksisterer,
> om enn kanskje med en rliten betydningsforskjell. S jeg forsker unng
> svenskifisert norsk.
Jag r gift med en norska och har under en lng tid lagt mrke till det
som Erlend skriver:
Att de norska ord, som en del svenskar inte tror finns annat n p
norska faktiskt finns p svenska. Det r bara det att de inte tillhr det
vardagliga svenska sprket lngre. Det omvnda gller skert ocks. Att de flesta
svenska ord som norrmn inte knner igen faktiskt finns p norska.
Et morsomt eksempel er 'sprre' som finnes i formen 'sprja', men tydeligvis
i gammelmodig eller litterr svensk. Norsteds stora svenska ordbok lister
nemlig eksemplet 'Tr jag sprja hur grevinnan mr?' !
-Erlend Dahl
Anders Blehr
07.
02.
97
Jan Klerung skriver:

> Bara fr att ta ett exempel. Min fru anvnder ibland ordet "raptus". Jag har
> alltid trott att det var ett rent norskt ord. Men s i frra veckan (!)
> skulle jag sl upp stavningen av ett ord i svenska akademiens ordlista
> och rkade d f gonen p ordet "raptus" med exakt samma innebrd som p
> norska.
Til etterretning: "raptus" er hverken norsk eller svensk, men latin
(jada, det *brukes* bde p norsk og svensk, og som du antyder, mer p
norsk enn p svensk).
- Anders.
--
Anders Blehr (ablehr [at] sn.no | http://www.sn.no/~ablehr/)
// "There are no significant bugs in our released software that any
// significant number of users want fixed." -- Bill Gates
Anders Blehr
07.
02.
97
Jan Bhme skriver:

> Vi kan ju nd inte frvnta oss att sprken skulle vara helt
> identiska.
>
> D vore det ju ett och samma sprk.
Det er vel bare historien og politikk som ligger til grunn at norsk og
svensk i dag karakteriseres som forskjellige sprk. Det er for vrig
ikke srlig vanskelig konstruere et skriftsprk som forener norsk og
svensk.
- Anders.
--
Jan Bhme
07.
02.
97

>Jan....@imun.su.se (Jan Bhme) writes:
> >"Frsynt" p svenska betyder inte riktigt "sjenert" eller "generad".
> Men betyder "sjenert" "generad"?
Jag har inte slagit upp i lexikon, men tminstone anvnder mina norska
vnner ordet s.
Jan Bhme
Jon Haugsand
07.
02.
97
Anders Blehr <ablehr@sn.nono> writes:

>
> Til etterretning: "raptus" er hverken norsk eller svensk, men latin
> (jada, det *brukes* bde p norsk og svensk, og som du antyder, mer p
> norsk enn p svensk).
Er bil et norsk ord?
--
Jon Haugsand
Dept. of Informatics, Univ. of Oslo, Norway, mailto:jon...@ifi.uio.no
http://www.ifi.uio.no/~jonhaug/, Pho/fax: +47-22852441/+47-22852401
Anders Blehr
07.
02.
97
Jon Haugsand wrote:

> Er bil et norsk ord?
"Bil" er et norsk ord. "Automobil" er et konstruert ord.
- Anders.
--
Bertel Lund Hansen
07.
02.
97
Jon Haugsand <jon...@gymir.ifi.uio.no> wrote:

>Er bil et norsk ord?
Nej, det er ogs latin :-)
Hvis det norske "bil" har samme oprindelse som det danske,
er det en kort form af "automobil" der betyder
"selvbevgelig". Det er blevet til "bil" p samme mde som
"omnibus", der betyder "for alle", er blevet forkortet til
"bus".
--
Jan Bhme
07.
02.
97
>Anders Blehr <ablehr@sn.nono> writes:
>>
>> Til etterretning: "raptus" er hverken norsk eller svensk, men latin
>> (jada, det *brukes* bde p norsk og svensk, og som du antyder, mer p
>> norsk enn p svensk).
Det r spass latinskt, aatt jag uppfattar det som ren
medicinarjargong p svenska. Nr jag anvnder det, r det vanligen
datorn jag syftar. ;-)
Och den fr inte en raptus, som det borde bli p normal svenska, utan
den fr raptus.
Utan artikel.
Jan Bhme
Pl Bendiksen
07.
02.
97
Jan Bhme <Jan....@imun.su.se> wrote in article

> Vi kan ju nd inte frvnta oss att sprken skulle vara helt
> identiska.
>
> D vore det ju ett och samma sprk.
>
> Jan Bhme
>
>
En liten anekdote:
En svensk forretningsforbindelse ba meg om beske hans kontor en gang i
lpet av januar. Jeg fortalte, som sant var, at jeg ikke hadde _anledning_
til komme. Dette var svensken meget bestyrtet over. Kanskje ikke s rart?
Pl Bendiksen
Jan Rypdal
08.
02.
97

> Om det svenske og det norske sprket er s like hverandre,
> hvorfor er det da s mange svensker st for rebro som ikke
> fatter noenting om man snakker norsk?
1, Alle nordmenn har vrt i Sverige, om det bare er p vei til Danmark
med stopp i Liseberg, eller for lage kvalm i Strmstad p skjrtorsdag
(forvrig den eneste dagen utenom 17. mai som nordmenn har fri og ikke
svenskene...)
Svenskene st for rebro er mye mer orientert mot Finland og Baltikum.
Ytterst f svensker (fortsatt st for rebro) har noen gang vrt i
Norge, og i s fall har det vrt p et skisted.
2, I kabel-TV og parabolens tid er det kanskje ikke mange som husker alt
strevet med f opp svenskeantennen for se p svenskesynden? I
Sverige antar jeg norsk og polsk TV er omtrent like intressant.
3, Sverige ble et "mangekulturelt" samfunn for lenge siden, selv om de
fleste innvandrerne gjemmes bort i Rinkeby nr de ikke er p Plattan
(Sergels Torg, Sveriges kulturperle).
Nordmenn har tidligere hatt et lillebrorskompleks overfor svenskene, mens
svenskene har vrt mildt overbrende og stort sett uinteresserte i Norge og
nordmenn. Dette har dog endret seg noe efter at lillebror vant jack-pot i
Lotto og ikke lenger bare vant banketten i idrettsevenemang.
Dessuten, nordmenns forstelse av svensk er sterkt overdrevet. Efter
gjentatte
og sterke oppfordringer (jada, mor) re-postes derfor en liten svensk-test.
Eksemplene er en lett blanding, noen ytterst enkle eksempel samt noen jeg
antar de frreste har noen anelse om (og som jeg ikke fikk noen svar p
forrige gang).
1, Hva betyr flgende ord:
anledning
artig
avropa
blyerts
brda
damm
drjsml
fall
frkovra
gemensam
geting
glas
glass
"g i stpet"
hjortron
huv
kostym
krondike
kvve
lge
plugga
prestanda
pula
rar
rock
rolig
smisk
syfte
syre
tillflle
underhlla
ur
urusel
vindruta
vxel
de
2, Nr brukes "icke" respektive "inte" eller "ej"?
3, Hva er sorteringsrekkeflgen p svensk?
Mvh
JR
Jan Rypdal
08.
02.
97

> Jeg har jo blitt helt miljskadet etter s lang tid at folk tror
> jeg er svensk nr jeg kommer hjem til Norge :-(
De fleste nordmenn i Sverige (og svensker i Norge) gjr dessverre den feil
'svenskifisere' (respektive 'norskifiere') uten bevare sitt
opprinnelige sprog. Det knot som oppstr blir dessverre ofte like feil og
underholdende p begge mlfre.
Det beste rdet er behandle det andre sproget nettop som det det er; et
annet sprog. Snakk morsml hjemme og det fremmede sproget ute, les mye,
bruk ordbker, men bland ikke sprogene!
Mvh
Jan
Ulf Berggren
08.
02.
97
In article <32FB649C.6466@sn.nono> ablehr@sn.nono writes:

>Det er vel bare historien og politikk som ligger til grunn at norsk og
>svensk i dag karakteriseres som forskjellige sprk.
Nja, svenska och danska r ju nrmare slkt n svenska och norska.
Vilket betyder att svenskar borde ha lttare att lsa danska n norska,
vilket jag tycker stmmer.
Personligen tycker jag dock inte att det r srskilt svrt att frst
talad norska, till skillnad frn talad danska.
Hvard Fosseng
08.
02.
97
Jan....@imun.su.se (Jan Bhme) skriv:

> Jag vill samtidigt det bestmdaste hvda, att ngra _store_
> forskjeller r det knappast frga om. Kanske ett femtiotal farliga
> falska vnner, ett antal hundra ord i vardagssprket som har olika
> rtter, och en del smrre syntaktiska olikheter och grammatiska
> olikheter. Tillrckligt fr att vlla vissa kommunikationsproblem fr
> ngon som r helt obekant med brdrasprket, men knappast mer n s,
> s lnge man har rimliga krav p nyanserna i kommunikationen.
Men dersom ein gr bort fr kvardagssprket, kan det i spesielle
tilfelle bli problem.
Eg tok ein gong eit kurs i kompleks analyse, der lreboka var svensk.
Etter det eg skjnar har svensk sitt matematiske vokabular fr tysk,
medan norsk har sitt fr engelsk. I alle fall var ein del sentrale ord
heilt forskjellige, og dette var i ein situasjon der du var avhengig
av vite svrt presist kva ord tydde. At hljet er det vi kallar
tillukkinga, var ikkje utan vidare klrt for meg. (Mor mi, som er
filolog, seier rett nok at dette *er* det mogleg gjette for den som
kan nordisk godt nok. Men s god er ikkje eg.)
Hvard Fosseng
Hans Petter Nenseth
08.
02.
97
Ulf Berggren skrev:

>Personligen tycker jag dock inte att det r srskilt svrt att frst
>talad norska, till skillnad frn talad danska.
Mens mange dansker, derimot, ikke hrer forskjell p svensk og norsk.
Dette er ikke noe nytt, men hva kommer det av?
--
******************************
* Hans Petter Nenseth * Ikke la deg knekke
* http://home.sol.no/hanspn/ * hvis ikke du er ntt.
******************************
Bertel Lund Hansen
08.
02.
97
fu...@ulfb.nada.kth.se (Ulf Berggren) wrote:

>Nja, svenska och danska r ju nrmare slkt n svenska och norska.
Min umiddelbare fornemmelse er, at norsk og dansk ligner
hinanden mest - nok fordi svensk har nogle lyde, vi ikke har
p dansk. Hvordan vil du i det hele taget afgre, hvad der
er nrmest beslgtet?
>Personligen tycker jag dock inte att det r srskilt svrt att frst
>talad norska, till skillnad frn talad danska.
Nej, vi udtaler vist ikke ordene srligt tydeligt.
--
Bertel Lund Hansen
08.
02.
97
han...@online.no (Hans Petter Nenseth) wrote:

>Mens mange dansker, derimot, ikke hrer forskjell p svensk og norsk.
>Dette er ikke noe nytt, men hva kommer det av?
1) En myte?
2) dovenskab?
3) manglende erfaring?
Efter at jeg har fet tv-kanaler p svensk og norsk, falder
det mig let at kende forskel.
Angende myter, s hr her:
En af mine kolleger tager p skiferie i Norge hver vinter.
Der er i flge ham en meget udtalt mening blandt nordmnd om
danskeres evne til at st p ski (velbegrundet - det er jeg
ikke i tvivl om. Vi fr slet ikke den samme velse og
begynder meget senere). Han var ude at st p ski, da han
hrte en dansker ligge i sneen og bande hjlydt. Der var en
mand, som benbart var den faldnes kammerat, for han krte
hen til ham og stoppede. Til min kollegas store overraskelse
spurgte han p norsk, hvorfor han l og bandede. Han svarede
(p norsk), at danskerne ikke mtte vide, at en nordmand var
faldet p ski!
--
Bertel Lund Hansen
08.
02.
97
"Jan Rypdal" <j...@rypdal.se> wrote:

Her er et forsg fra en dansker. Stjernen betyder, at jeg
mtte have mit "Skandinavisk leksikon" til hjlp:
anledning: grund
artig: ordentlig (hflig*)
avropa
blyerts: blyant*
brda
damm: dmning*
drjsml: skudsml?
fall: tilflde
frkovra: forbedre*
gemensam: flles
geting: hveps*
glas: glas
glass: is
"g i stpet": g i fisk*
hjortron: multebr*
huv: hoved (htte*, lg* eller motorhjelm*)
kostym: smoking (habit*)
krondike
kvve: kvlstof* (nitrogen)
lge: situation
plugga: plkke*
prestanda
pula: pusle*
rar: mrkelig
rock: frakke
rolig: morsom
smisk: smiger?
syfte: forml*
syre: ilt* (oxygen)*
tillflle: anledning*
underhlla
ur: fra*
urusel
vindruta: vindspejl*
vxel: gear*
de: skbne*
11 rigtige + 19 med *
8 aner jeg stadig ikke.
>2, Nr brukes "icke" respektive "inte" eller "ej"?
Aner det ikke.
>3, Hva er sorteringsrekkeflgen p svensk?
Ved det heller ikke. ( skal til sidst *)
--
Jan Ingvoldstad
08.
02.
97
[Jan Rypdal]
> 1, Alle nordmenn har vrt i Sverige, om det bare er p vei til Danmark
> med stopp i Liseberg, eller for lage kvalm i Strmstad p skjrtorsdag
> (forvrig den eneste dagen utenom 17. mai som nordmenn har fri og ikke
> svenskene...)
Dette er bare tull, og det burde du vite. :)
Sjekk forholdene p vestlandet, hvor det bor tusenvis av mennesker
(kanskje et par hundre tusen, men hva vet vel jeg...) som ikke har
vrt i nrheten av Sverige engang.
J<>I
--
"What do you do for a living?" "I'm a spoon bender."
James Randi, imitating an imagined conversation
between Uri Geller and his father-in-law to be.
Anders Blehr
08.
02.
97
Bertel Lund Hansen wrote:

> fu...@ulfb.nada.kth.se (Ulf Berggren) wrote:
>
> >Nja, svenska och danska r ju nrmare slkt n svenska och norska.
>
> Min umiddelbare fornemmelse er, at norsk og dansk ligner
> hinanden mest - nok fordi svensk har nogle lyde, vi ikke har
> p dansk. Hvordan vil du i det hele taget afgre, hvad der
> er nrmest beslgtet?
De nordgermanske sprkene (norsk, svensk, dansk, islandsk og frysk) er
inndelt i st- og vestnordiske sprk og/eller dialekter. Svensk og
dansk, samt stnorske dialekter, regnes som stnordisk, mens islandsk,
frysk og norsk minus de stnorske dialektene regnes som vestnordisk.
Nyaktig hva forskjellene mellom st- og vestnordisk er, vet jeg ikke,
men det gjr sikkert noen andre (Jardar?). Uansett er forskjellene s
sm at jeg fremdeles vger pstanden at det er historie og politiske
forhold som gjr at norsk, svensk og dansk i dag regnes som atskilte
sprk.
- Anders.
--
Jan Bhme
08.
02.
97
"Jan Rypdal" <j...@rypdal.se> wrote:

>Per Walstrom <p...@unforgettable.com> wrote:
>> Jeg har jo blitt helt miljskadet etter s lang tid at folk tror
>> jeg er svensk nr jeg kommer hjem til Norge :-(
>De fleste nordmenn i Sverige (og svensker i Norge) gjr dessverre den feil
> 'svenskifisere' (respektive 'norskifiere') uten bevare sitt
>opprinnelige sprog. Det knot som oppstr blir dessverre ofte like feil og
>underholdende p begge mlfre.
>Det beste rdet er behandle det andre sproget nettop som det det er; et
>annet sprog. Snakk morsml hjemme og det fremmede sproget ute, les mye,
>bruk ordbker, men bland ikke sprogene!
Ett alldeles riktigt rd, men lttare sagt n gjort. Eftersom
frstelsen grannsprken emellan r spass god, s knns det fnigt
fr de flesta att _brja_ prata det frmmande sprket, nr man
egenltligen inte alls kan.
Likafullt r det viktigt att man gr det. Jag vet flera fall med
skandinaver som i decennier bott i ett grannland, och frlorat
frmgan att uttrycka sig korrekt p modersmlet.
Utan att frdenskull ha lrt sig det nya sprket, heller.
Jan Bhme
Jan Bhme
08.
02.
97
"Hvard Fosseng" <hav...@usit.uio.no> wrote:

>Eg tok ein gong eit kurs i kompleks analyse, der lreboka var svensk.
>Etter det eg skjnar har svensk sitt matematiske vokabular fr tysk,
>medan norsk har sitt fr engelsk. I alle fall var ein del sentrale ord
>heilt forskjellige, og dette var i ein situasjon der du var avhengig
>av vite svrt presist kva ord tydde. At hljet er det vi kallar
>tillukkinga, var ikkje utan vidare klrt for meg. (Mor mi, som er
>filolog, seier rett nok at dette *er* det mogleg gjette for den som
>kan nordisk godt nok. Men s god er ikkje eg.)
Att norskan har engelska lneord en del lgen dr svenskan har tyska
kan nog ha sin riktighet. Men skillnaden hlje/tillukking r ju av
samma typ som yta/overflate, ett norskt ord som jag har haft rtt
roligt t. Fr om det r en "overflate" p uppsidan, s borde det vl
rimligen vara en "underflate" p nersidan?
I bda dessa fall har svenskan verfrt fornnordiska ordrtter (den
tidigast knda betydelsen av "yta" r "bark"), som norskan frlorat,
medan norskan har en - mer eller mindre vl :-) - beskrivande
sammansttning.
Just beskrivande sammansttningar r ngot som norskan r litet
gladare i n svenskan. Detta kan ibland - tillsammans med den s gott
som fonetiska stavningen - ge ett litet naivt intryck av sprket p
ovana svenskar, eftersom bda dessa fenomen _inom den svenska
sprksfren_ frekommer oftare hos barn n vad de gr i vuxensprket.
Jan Bhme
Mats Lfdahl
08.
02.
97
"Jan Rypdal" <j...@rypdal.se> writes:

> 2, N=E5r brukes "icke" respektive "inte" eller "ej"?
Inte: Normalformen
Icke: Lite gammaldags, anv=E4nds ibland f=F6r att ge eftertryck eller
lite h=F6gtidligt.
Ej: B=F6r undvikas.
--
Mats L=F6fdahl, Research Scientist -- Temp. phone number: +1 415/424-400=
1
Lockheed Martin, Advanced Technology Center
O/H1-52, B/254G, 3251 Hanover Street, Palo Alto, CA 94304
lof...@sag.space.lockheed.com, mlof...@solar.stanford.edu
Hans Petter Nenseth
09.
02.
97
Bertel Lund Hansen skrev:

>han...@online.no (Hans Petter Nenseth) wrote:
>
>>Mens mange dansker, derimot, ikke hrer forskjell p svensk og norsk.
>>Dette er ikke noe nytt, men hva kommer det av?
>
>1) En myte?
>2) dovenskab?
>3) manglende erfaring?
Jeg har selv opplevd dette et par ganger (blitt tatt som svensk og
blit drlig behandlet) s noen myte er det i allefall ikke. Men det er
lenge siden.
--
******************************
* Hans Petter Nenseth * Ikke la deg knekke
* http://home.sol.no/hanspn/ * hvis ikke du er ntt.
******************************
Alexander Backlund
09.
02.
97
Bertel Lund Hansen <bert...@post3.tele.dk> skrev i inlgg

<3309e02d...@news.inet.tele.dk>...
> Aner det ikke.

>
> >3, Hva er sorteringsrekkeflgen p svensk?
>
> Ved det heller ikke. ( skal til sidst *)
A-Z som i engelskan. W rknas som V, men om orden r identiska kommer V
fre W. Efter Z kommer , och (i den ordningen).
Anders Blehr
09.
02.
97
Alexander Backlund skriver:

> A-Z som i engelskan. W rknas som V, men om orden r identiska kommer V
> fre W. Efter Z kommer , och (i den ordningen).
Tyskerne sorterer ord med , og som om de var skrevet med a, o og u
- , og er med andre ord ikke selvstendige bokstaver i det tyske
alfabetet. Hva er det som gjr at og (og ) er selvstendige
bokstaver i det svenske alfabetet (og og i det norske, for den saks
skyld)?
- Anders.
--
Thomas Rindal
09.
02.
97

>Bertel Lund Hansen skrev:
>
>>han...@online.no (Hans Petter Nenseth) wrote:
>>
>>>Mens mange dansker, derimot, ikke hrer forskjell p svensk og norsk.
>>>Dette er ikke noe nytt, men hva kommer det av?
>>
>>1) En myte?
>>2) dovenskab?
>>3) manglende erfaring?
>
>Jeg har selv opplevd dette et par ganger (blitt tatt som svensk og
>blit drlig behandlet) s noen myte er det i allefall ikke. Men det er
>lenge siden.
>
I januar var vi noen nordmenn p Cafe Intime i Kbenhavn hvor
vertinnen spr en av mine venner om han foretrakk at hun talte dansk
eller svensk til ham. Han forsikret lettere irritert at han godt kunne
forst nr hun talte dansk, han var jo tross alt nordmann(!). -Jo det
visste hun godt, men hun var selv svensk!
--
Thomas
Bertel Lund Hansen
09.
02.
97
"Alexander Backlund" <alexander...@mailbox.hogia.net>

wrote:
>A-Z som i engelskan. W rknas som V, men om orden r identiska kommer V
>fre W. Efter Z kommer , och (i den ordningen).
[Tegning af lysende lampe] Nu forstr jeg, hvorfor koderne
til , og i HTML ligger i den rkkeflge, som er ret
ulogisk for en dansker.
--
Ole Michael Selberg
09.
02.
97
In article <01bc15e9$386c0da0$3159f482@ea01>, "Jan Rypdal" <j...@rypdal.se>

wrote:
> Dessuten, nordmenns forstelse av svensk er sterkt overdrevet. Efter
> gjentatte
> og sterke oppfordringer (jada, mor) re-postes derfor en liten svensk-test.
> Eksemplene er en lett blanding, noen ytterst enkle eksempel samt noen jeg
> antar de frreste har noen anelse om (og som jeg ikke fikk noen svar p
> forrige gang).
>
> 1, Hva betyr flgende ord:
> anledning
> artig
> avropa
> ....
> 2, Nr brukes "icke" respektive "inte" eller "ej"?
>
> 3, Hva er sorteringsrekkeflgen p svensk?
Jeg er enig i at nordmenn ofte har overdrevne forestillinger om hvor godt
de skjnner svensk. Men slike gloselister som den ovenfor, sier ikke
egentlig s veldig mye, fordi vi normalt mter ordene i _setninger_ (som
alts heter "meningar" p svensk), og dermed har lettere for tolke dem
riktig. I prinsippet er ikke de problemene nordmenn og svensker str
overfor, s mye annerledes enn de som skyldes ulikheter mellom britisk og
amerikanske engelsk, eller mellom "binnendeutsch" og den formen for tysk
som brukes i Sveits eller sterrike. Hvor mange hamburgere vet at
"Marille" er "Aprikose", og "Paradeiser" er "Tomate". Og mens man i
Tyskland studerer "Jura", studerer man i sterrike "Jus" (jf. no. "jus",
da. "jura" og sv. "juridik").
Sprsmlet om nr man bruker hhv. "icke", "inte" og "ej", er vel ikke
srlig avgjrende for forstelsen av talt eller skrevet svensk. Hvis du
selv er oppvokst med en variant av norsk som ikke har dativ, vil du
antagelig FORST en landsmann som sier at han var "ute p isa", men gikk
"ut p isen". Derimot kunne det hende du fikk problemer hvis noen bad deg
om formulere en regel for nr det skulle hete hhv. "isa" og "isen" i
bestemt form.
Jan Bhme
09.
02.
97
Mats Lfdahl <lof...@sag.space.lockheed.com> wrote:

>"Jan Rypdal" <j...@rypdal.se> writes:
>> 2, Nr brukes "icke" respektive "inte" eller "ej"?
>Inte: Normalformen
>Icke: Lite gammaldags, anvnds ibland fr att ge eftertryck eller
> lite hgtidligt.
Det emfatiska betydelsen r lustigt nog vanligare i tal n i skrift.
>Ej: Br undvikas.
Detta r inte riktigt sant. "Ej" r vad de flesta vljer i vissa fasta
sammansttnigar, dr behovet frmodligen r extra stort av en s liten
negation som mjligt. Ett vanligt exempel p en sdan sammansttning
r "eller ej".
Jan Bhme
Kjetil Torgrim Homme
10.
02.
97
[Bertel Lund Hansen]

| [Tegning af lysende lampe] Nu forstr jeg, hvorfor koderne til ,
| og i HTML ligger i den rkkeflge, som er ret ulogisk for en
| dansker.
Reknar med at du meiner ISO 8859-1 her, men d bommar du:
192 0xC0 0300
193 0xC1 0301
194 0xC2 0302
195 0xC3 0303
196 0xC4 0304
197 0xC5 0305
198 0xC6 0306
...
214 0xD6 0326
215 0xD7 0327
216 0xD8 0330
Som du ser ligg alle variantane av a med aksent samla, s kjem . Men
kjem fr , s rekkeflgja for svensk vert feil uansett. Legg ogs
merke til at ikkje vert rekna som ein variant av O.
Til gjengjeld er ISO 646-60 i sorteringsrekkefylgje for norsk og
dansk: {|} for . Veldig praktisk i si tid.
For implementere norsk (og sikkert ogs dansk) sortering rett, m
ein uansett til med litt spesialkode ("aa" == "", "" == "e" osv.)
Kjetil T.
Kristian Andr Gallis
10.
02.
97
Jon Haugsand skreiv:

>
>
> Er bil et norsk ord?
>
Det var en avstemning over hvilket norske ord en skulle bruke for
"automobile". Det mest populre forslaget var bruke den siste
stavelsen. Tyskerene har som kjent gjort det omvendt, og brukt "Auto".
Kristian Andr
--
-----------------------------------------------------------------
|Kristian Andr Gallis |e-post: kris...@ifi.uio.no |
|Bjerke studentheim 1323 |http://www.ifi.uio.no/~kristiag/ |
|Trondheimsveien 271 |Berg \ |
|N-0589 Oslo |N-3240 Andebu ____\I helger og ferier|
|Tlf: +47 22723198 |Norway /In weekends and |
|Norway |Tlf: +47 33440153/ holidays |
-----------------------------------------------------------------
Kristian Andr Gallis
10.
02.
97
Jan Bhme skreiv:
>
> I bda dessa fall har svenskan verfrt fornnordiska ordrtter (den
> tidigast knda betydelsen av "yta" r "bark"), som norskan frlorat,
> medan norskan har en - mer eller mindre vl :-) - beskrivande
> sammansttning.
Utsida av et tre kalles jo bark...
Ole Michael Selberg
10.
02.
97
In article <5dius9$ah4$2...@news.datakom.su.se>, Jan....@imun.su.se (Jan

Bhme) wrote:
> "Hvard Fosseng" <hav...@usit.uio.no> wrote:
>
> >Eg tok ein gong eit kurs i kompleks analyse, der lreboka var svensk.
> >Etter det eg skjnar har svensk sitt matematiske vokabular fr tysk,
> >medan norsk har sitt fr engelsk.
Fx norsk "ligning/likning" (= tysk "Gleichung") kontra svensk "ekvation"
(= engelsk equation)?
> Att norskan har engelska lneord en del lgen dr svenskan har tyska
> kan nog ha sin riktighet. Men skillnaden hlje/tillukking r ju av
> samma typ som yta/overflate, ett norskt ord som jag har haft rtt
> roligt t. Fr om det r en "overflate" p uppsidan, s borde det vl
> rimligen vara en "underflate" p nersidan?
Har du reflektert like mye over tysk "Oberflche" (hva med *Unterflche?),
dansk "overflade" (hva med *underflade?) og engelsk/fransk "surface" (hva
med *subface?)?
> I bda dessa fall har svenskan verfrt fornnordiska ordrtter (den
> tidigast knda betydelsen av "yta" r "bark"), som norskan frlorat,
> medan norskan har en - mer eller mindre vl :-) - beskrivande
> sammansttning.
"Yte" finnes i norsk i betydningen "geite, splint", alts "(den lsere)
veden utenfor kjerneveden (alveden, malmveden)".
Nr "yte" -- frst og fremst i nynorsk -- stundom brukes i betydningen
"overflate", fx "jordyta" (= jordoverflata), dreier det seg nok om et ln
fra svensk.
> Just beskrivande sammansttningar r ngot som norskan r litet
> gladare i n svenskan. Detta kan ibland - tillsammans med den s gott
> som fonetiska stavningen - ge ett litet naivt intryck av sprket p
> ovana svenskar, eftersom bda dessa fenomen _inom den svenska
> sprksfren_ frekommer oftare hos barn n vad de gr i vuxensprket.
Svensk staver p enkelte punkter mer lydrett enn norsk, jf. "god -- gott"
(no.: "god -- godt"), "vem" (no "hvem"), "restaurang" (no. "restaurant"),
for ikke snakke om "pjs" (no. piece -- men ordet brukes sjelden).
Her er det mye som kan gjre et litt naivt inntrykk p uvante nordmenn :-)
Anders Blehr
10.
02.
97
Kristian Andr Gallis wrote:

> Det var en avstemning over hvilket norske ord en skulle bruke for
> "automobile". Det mest populre forslaget var bruke den siste
> stavelsen. Tyskerene har som kjent gjort det omvendt, og brukt "Auto".
Det var vel i Danmark avstemningen var, var det ikke? Og s hermet
ganske enkelt vi nordboere?
- Anders.
--
Jan Rypdal
10.
02.
97
Jan Ingvoldstad <ja...@tjodolv.ifi.uio.no> wrote:

>
>> 1, Alle nordmenn har vrt i Sverige, om det bare er p vei til Danmark
>> med stopp i Liseberg...
>
> Dette er bare tull, og det burde du vite. :)
>
> Sjekk forholdene p vestlandet, hvor det bor tusenvis av mennesker
> (kanskje et par hundre tusen, men hva vet vel jeg...) som ikke har
> vrt i nrheten av Sverige engang.
>
Point taken. Jeg burde vel ha skrevet "Nesten alle". Faktum kvarstr, langt
strre andel nordmenn har vrt i Sverige enn andelen svensker som har vrt
i Norge.
Forvrig er vel olje-Vestlandet i ferd med orientere seg bort fra
Sverige, kontinentet og ES/EU. Svenskene hadde nylig et program om
olje-Norge som de (litt snurt?) ppekte at det forventede samarbeid
Stavanger - Oslo - Stockholm synes bli erstattet av trekanten Stavanger -
Aberdeen - Houston.
j...@rypdal.se
PS.
Tele2 mistet tydligvis denne postingen frste gang. (I det minste fins den
ikke p Tele2s server.) Hper ikke andre interessante innlegg "sensureres"
p samme mte? Av og til ser jeg svar p meldinger som aldri har vrt
postet p Tele2...
Bertel Lund Hansen
10.
02.
97
Anders Blehr <ablehr@sn.nono> wrote:

>Det var vel i Danmark avstemningen var, var det ikke? Og s hermet
>ganske enkelt vi nordboere?
Der var en konkurrence eller en afstemning i Danmark - sat i
gang af avisen Politiken, hvis jeg husker ret. Om det samme
er sket i Norge/Sverige, ved jeg ikke, men det lyder nsten
for godt til at vre sandt, at man uafhngigt af hinanden
skulle finde samme forslag.
--
Dr. Bodo G. Meier
10.
02.
97
Hej, Danskar, Norrmn och Svenskar!

(ordningsfljd utan vrdering! ;-) )
Det var ju en av de mest intressanta diskussioner jag har nnsin fljt
med p Internet!
Visst har jag bara lrt mig svenska riktigt p universitetet men
framfr allt i landet. Men som tysk har jag det ganska ltt att lsa
ochs norska och danska texter. De strsta svrigheter att frsta folk
har jag vl i Danmark, men det beror mest p hur fort och tydligt
betrffande talar.
in <01bc15e9$36d938a0$3159f482@ea01> "Jan Rypdal" <j...@rypdal.se>
wrote :
>De fleste nordmenn i Sverige (og svensker i Norge) gjr dessverre den feil
> 'svenskifisere' (respektive 'norskifiere') uten bevare sitt
>opprinnelige sprog. Det knot som oppstr blir dessverre ofte like feil og
>underholdende p begge mlfre.
>Det beste rdet er behandle det andre sproget nettop som det det er; et
>annet sprog. Snakk morsml hjemme og det fremmede sproget ute, les mye,
>bruk ordbker, men bland ikke sprogene!
Det fljer jag klart med p, men ven (eller srskilt?) jag, som
knner alla tre, danska, svenska och norska, som frmmande sprk kan
inte undvika att det smyger sig ngra danska eller norska ord in nr
jag vistas i det respektiva landet.
Urskta, jag vet inte om omljuden, som jag producerar p min dator,
aterges korrekt p era maskiner. Jag hoppas det tminstone, eftersom
de mottagna omljuden r fullt o.k. hr.
Hlsningar
Bodo
---
Dr. Bodo G. Meier * D-24113 Kiel * Germany
private e-mail: bodo_...@ki.maus.de * please, no mail > 16kB!
WWW : http://home.t-online.de/home/Bodo.Meier/
Bertel Lund Hansen
13.
02.
97

>Dette er ikke noe nytt, men hva kommer det av?
Jeg tror, jeg har forklaringen. Jeg sad lige og s et svensk
program, hvor de interviewede en nordmand. Kort efter
snakkede de med en anden nordmand, men pludselig gik det op
for mig, at det var en svensker. Det tnkte jeg lnge over,
for jeg lser efterhnden begge sprog rimeligt let. Jeg
tror, det ligger i udtalen. Det danske sprog er ret fladt
(uden melodi). Nr vi s hrer svensk eller norsk, hrer vi
et nordisk sprog med en tydelig melodi, men at afgre
hvilket det er, krver koncentreret lytning. Hverken
svenskere eller nordmnd kan forveksle det flade danske
sprog med et andet nordisk sprog, og deres eget er jo
velkendt. Derfor kan bde svenskere og nordmnd omgende
identificere et skandinavisk sprog. En dansker er ndt til
at koncentrere sig og lytte godt efter ordene. Hvis der ikke
er nogen speciel grund til det registrer man bare: N, det
er ikke dansk.
M.a.o. hvis vi "sang" lige s meget som I andre gr, ville
alle skandinaver have de samme problemer med at hre
forskel.
--
Bjrn Inge Heitmann
Lorentzen
13.
02.
97
Bertel Lund Hansen <bert...@post3.tele.dk> wrote:

> Jeg
> tror, det ligger i udtalen. Det danske sprog er ret fladt
> (uden melodi). Nr vi s hrer svensk eller norsk, hrer vi
> et nordisk sprog med en tydelig melodi
Dette er vel en svrt utbredt misforstelse. Alle tror at deres eget
sprog er uten melodi, mens alle andres er s syngende, melodise, etc.
De fleste nordmenn vil si (tror jeg) at norsk lyder monotont, uten
melodi, mens bde dansker og svensker synger i vilden sky.
--
Lz
Steinar Midtskogen
13.
02.
97
[Bjrn Inge Heitmann Lorentzen]

> Dette er vel en svrt utbredt misforstelse. Alle tror at deres eget
> sprog er uten melodi, mens alle andres er s syngende, melodise, etc.
> De fleste nordmenn vil si (tror jeg) at norsk lyder monotont, uten
> melodi, mens bde dansker og svensker synger i vilden sky.
Men kan denne melodien danskene hrer ha noe med at en i Norge og
Sverige har to tonem? (dvs at til dmes bnner og bnder bare
skiller seg i uttale i tonegangen)
--
Steinar Midtskogen Open Systems Consultants a.s (+47) 22 20 40 50
stei...@osc.no St. Olavsgt. 24, N-0166 OSLO http://www.osc.no
Nomine societatis non dixi
Bertel Lund Hansen
13.
02.
97
ilor...@online.no (Bjrn Inge Heitmann Lorentzen) wrote:
>Dette er vel en svrt utbredt misforstelse.
Nej, det tror jeg ikke. Jeg kan hre det selv, og jeg har
fet det bekrftet af nogle svenskere. En dansker vil fle
det overdrevet at skifte tonefald s meget som nordmnd og
svenskere gr (jeg generaliserer her).
Gik lige ind og checkede p tv. Den danske speaker "sang"
mere, end jeg havde regnet med, men de personer, han talte
med, havde helt fladt tonefald. Den svenske speaker "sang"
ikke s meget, som jeg havde troet, men nordmndene slutter
mange stninger p en hj tone, som en dansker aldrig vil
komme op p.
--
Bjrn Inge Heitmann
Lorentzen
14.
02.
97

> Nej, det tror jeg ikke. Jeg kan hre det selv, og jeg har
> fet det bekrftet af nogle svenskere. En dansker vil fle
> det overdrevet at skifte tonefald s meget som nordmnd og
> svenskere gr (jeg generaliserer her).
Det var poenget mitt; du er ikke istand til vurdere ditt eget eller
dine landsmenns tonefall. Jeg har hrt briter fortelle meg at
skandinaver "synger" s veldig i sin tale, mens de og deres landsmenn
snakker i et tonefall som en linjal, og det er jo sludder.
--
Lz
Bjrn Inge Heitmann
Lorentzen
14.
02.
97
Steinar Midtskogen <stei...@osc.no> wrote:

> Men kan denne melodien danskene hrer ha noe med at en i Norge og
> Sverige har to tonem? (dvs at til dmes bnner og bnder bare
> skiller seg i uttale i tonegangen)
Betviles. Tonemene skaper riktignok "sving", men srlig melodist blir
det n ikke. Hvilket utslag gjr det, en halvtone? D'kke akkurat
jodling...
--
Lz
Jan Klerung, LM/ERA/ZD/LP
+4613287457
14.
02.
97
Bjrn Inge Heitmann Lorentzen wrote:

> Det var poenget mitt; du er ikke istand til vurdere ditt eget eller
> dine landsmenns tonefall. Jeg har hrt briter fortelle meg at
> skandinaver "synger" s veldig i sin tale, mens de og deres landsmenn
> snakker i et tonefall som en linjal, og det er jo sludder.
> --
> Lz
Jag hller fullstndigt med.
Jag tycker att mina norska slktingar "sjunger" nr de talar men det
tycker inte de sjlva. De tycker att jag "sjunger" men det tycker inte
jag. Jag har fr vrigt aldrig hrt ngon rikssvensk som sger att
rikssvenskar sjunger nr de talar. De flesta som talar rikssvenska
tycker nog dremot att finlandssvenska r "sjungande".
Det r ju faktiskt s att inte bara norska sprket bestr av tv grenar.
ven det svenska sprket bestr av tv delar: Rikssvenska och
finlandssvenska, som jag har fr mig att vrt stra broderfolk kallar
sprken. (Om man ska tala om tv svenska sprk r kanske diskutabelt men
nog allt finns det skillnader mellan den svenska, som talas i Sverige
och den som talas p finska fastlandet.)
Jan
--
Disclaimer: "This is my own opinion and not necessary my employer's".
_____________________________________________________________________
LM/ERA/ZD/LP Jan Klerung Datalinjen 3 Tel: +46 13 28 7457
Application Center for Mjrdevi Science Park Fax: +46 13 28 4197
Mobile Switching and Linkping ECN-tel: 868 7457
Radio Networks ECN-fax: 868 4197
Box 1248 MEMO: ERI.ERA.ERAJAK
SE-581 12 LINKPING mailto:era...@lmera.ericsson.se
SWEDEN
Jens Brix Christiansen
14.
02.
97

>
> han...@online.no (Hans Petter Nenseth) wrote:
>
> >Dette er ikke noe nytt, men hva kommer det av?
>
> Jeg tror, jeg har forklaringen. Jeg sad lige og s et svensk
> program, hvor de interviewede en nordmand. Kort efter
> snakkede de med en anden nordmand, men pludselig gik det op
> for mig, at det var en svensker. Det tnkte jeg lnge over,
> for jeg lser efterhnden begge sprog rimeligt let. Jeg
> tror, det ligger i udtalen. Det danske sprog er ret fladt
> (uden melodi). Nr vi s hrer svensk eller norsk, hrer vi
> et nordisk sprog med en tydelig melodi, men at afgre
> hvilket det er, krver koncentreret lytning. Hverken
> svenskere eller nordmnd kan forveksle det flade danske
> sprog med et andet nordisk sprog, og deres eget er jo
> velkendt. Derfor kan bde svenskere og nordmnd omgende
> identificere et skandinavisk sprog. En dansker er ndt til
> at koncentrere sig og lytte godt efter ordene. Hvis der ikke
> er nogen speciel grund til det registrer man bare: N, det
> er ikke dansk.
>
> M.a.o. hvis vi "sang" lige s meget som I andre gr, ville
> alle skandinaver have de samme problemer med at hre
> forskel.
Jeg er mske ikke s musikalsk, men jeg tror alligevel at det isr
hnger sammen med hvilke lyde de forskellige dialekter betjener sig af.
De fleste danskeres dialekt har blde d'er og std; det adskiller dem
meget fra norske og svenske dialekter. Prven kunne vre at undersge
om norsk- og svensktalende let kan genkende dialekten p Falster (intet
std, ingen blde d'er) som en dansk dialekt!
I deres mangfoldighed har norske og svenske dialekter mske ikke
tilsvarende lydlige trk der er flles inden for hvert sprog -- det
skulle da lige vre den frste lyd i Skellefte, selv om den varierer
meget. Desvrre er den svr for danskere at skelne fra den frste lyd i
Kping, som jo forekommer i mange afskygninger i bde norske og svenske
dialekter, men ikke i den typiske danskers sprog.
Nisse Husberg
14.
02.
97
"Jan Klerung, LM/ERA/ZD/LP +4613287457" <era...@lmera.ericsson.se> writes:

> Jag tycker att mina norska slktingar "sjunger" nr de talar men det
> tycker inte de sjlva. De tycker att jag "sjunger" men det tycker inte
> jag. Jag har fr vrigt aldrig hrt ngon rikssvensk som sger att
> rikssvenskar sjunger nr de talar. De flesta som talar rikssvenska
> tycker nog dremot att finlandssvenska r "sjungande".
>
> Det r ju faktiskt s att inte bara norska sprket bestr av tv grenar.
> ven det svenska sprket bestr av tv delar: Rikssvenska och
> finlandssvenska, som jag har fr mig att vrt stra broderfolk kallar
> sprken. (Om man ska tala om tv svenska sprk r kanske diskutabelt men
> nog allt finns det skillnader mellan den svenska, som talas i Sverige
> och den som talas p finska fastlandet.)
N nu ! Det r ju rikssvenskarna som sjunger - inte vi :-). Den
strsta skillnaden mellan riks- och finlandssvenskan r nog
uttalet. Vi har den gamla tryckaccenten kvar medan rikssvenskan har
vergtt till tonaccent. Dessutom har vi fortfarande kvar stavelser av
olika lngd medan rikssvenskan bara har lnga stavelser. Kolla uttalet
av ordet "vatusvensk" (slang fr rikssvensk). Vi uttalar det med kort
a och kort t, medan det r helt omjligt att fatta fr en rikssvensk:
Det blir antingen "vattu" eller "vaatu".
Vra sprkvrdare kmpar hrt fr att finlandssvenskan skall vara
likadan som rikssvenskan, men vissa ord och uttryck vgrar vi helt
enkelt att ge upp ssom "rdd" och "kiva". I det finlandssvenska
folkmlet finns dessutom MASSOR av gamla ord och uttryck kvar frn den
urnordiska tiden. Jag lser Alf Torps Nynorsk ordbok och Ragnvald
Iversens Norrn gramatikk och hittar p varje sida en mngd ord som
inte mera finns i stockholmskan men nog i vrt folkml
(stnylndska).
S vi talar den RIKTIGA, GAMLA svenskan hr i Finland medan
stockholmarna har gtt ver till att tala halvdanska :-).
Vi borde g tillbaka till urnordiskan s skulle alla frst varandra i
hela Norden - till och med islnningarna.
Nisse
Jan Klerung,
LM/ERA/ZD/LP
14.
02.
97
Nisse Husberg wrote:

> N nu ! Det r ju rikssvenskarna som sjunger - inte vi :-). Den
> strsta skillnaden mellan riks- och finlandssvenskan r nog
> uttalet. Vi har den gamla tryckaccenten kvar medan rikssvenskan har
> vergtt till tonaccent. Dessutom har vi fortfarande kvar stavelser av
> olika lngd medan rikssvenskan bara har lnga stavelser. Kolla uttalet
> av ordet "vatusvensk" (slang fr rikssvensk). Vi uttalar det med kort
> a och kort t, medan det r helt omjligt att fatta fr en rikssvensk:
> Det blir antingen "vattu" eller "vaatu".
>
> Vra sprkvrdare kmpar hrt fr att finlandssvenskan skall vara
> likadan som rikssvenskan, men vissa ord och uttryck vgrar vi helt
> enkelt att ge upp ssom "rdd" och "kiva". I det finlandssvenska
> folkmlet finns dessutom MASSOR av gamla ord och uttryck kvar frn den
> urnordiska tiden. Jag lser Alf Torps Nynorsk ordbok och Ragnvald
> Iversens Norrn gramatikk och hittar p varje sida en mngd ord som
> inte mera finns i stockholmskan men nog i vrt folkml
> (stnylndska).
>
> S vi talar den RIKTIGA, GAMLA svenskan hr i Finland medan
> stockholmarna har gtt ver till att tala halvdanska :-).
>
> Vi borde g tillbaka till urnordiskan s skulle alla frst varandra i
> hela Norden - till och med islnningarna.
>
> Nisse
Vad kul att en finlandssvensk vaknade till! Nr det gller den nordiska
sprkfrstelsen s r det tyvrr ibland s att vi inom Ericsson mste
anvnda engelska p mten dr svenskar, norrmn och svensktalande
finlndare (framfrallt sdana med finska som modersml) deltar. Detta
beror p att norrmnnen har svrt fr att begripa vad finlndarna sger.
Nr det gller ett sprks "renhet" s har jag en gng hrt att det r
minoriteter som vrdar sprket p grund av trycket utifrn. Det tror jag
stmmer! Att hra finlandsvensk radio eller lsa finlandssvenska
tidningar r ibland som att flyttas 20 r tillbaka i tiden. Samma sak i
Norge. Nynorskfresprkarna upplever jag som mer "militanta" n
bokmlsvnnerna utan att jag fr den skull lgger ngon vrdering i
ordet "militant".
Som ett exempel p det mer hgtidliga sprkbruket i Finland drar jag mig
till minnes Helsingfors' Telefonfrenings kampanj fr cirka 10 r sedan.
I Sverige hade vi nyss avslutat kampanjen "Stoppa Sabbet" med stora
dekaler p telefonkioskerna. I Helsingfors stod det: "Sndra icke". Jag
trodde frst att det var en religis annonskampanj...
/Jan
--
_____________________________________________________________________
SWEDEN
Bertel Lund Hansen
14.
02.
97
Nisse Husberg <n...@functor.hut.fi> wrote:

>uttalet. Vi har den gamla tryckaccenten kvar medan rikssvenskan har
>vergtt till tonaccent.
Er "trykaccent" det, som vi danskere kalder std - alts en
"opbremsning", som ikke er betinget af konsonanten? Det er
godt nok svrt at beskrive med ord, og selv om du svarer,
vil jeg nok stadig ikke fle mig sikker p, hvad trykaccent
er :-)
>S vi talar den RIKTIGA, GAMLA svenskan hr i Finland medan
>stockholmarna har gtt ver till att tala halvdanska :-).
Hvis jeg har ret, er det da nrmest omvendt. Vi har ingen
problem ved at udtale "vatusvensk" med korte lyde.
--
Jan Bhme
14.
02.
97
ilor...@online.no (=?ISO-8859-1?Q?Bj=F8rn_Inge_Heitmann_Lorentzen?=)
wrote:
>Bertel Lund Hansen <bert...@post3.tele.dk> wrote:
>> Nej, det tror jeg ikke. Jeg kan hre det selv, og jeg har
>> fet det bekrftet af nogle svenskere. En dansker vil fle
>> det overdrevet at skifte tonefald s meget som nordmnd og
>> svenskere gr (jeg generaliserer her).
>Det var poenget mitt; du er ikke istand til vurdere ditt eget eller
>dine landsmenns tonefall. Jeg har hrt briter fortelle meg at

>skandinaver "synger" s veldig i sin tale, mens de og deres landsmenn
>snakker i et tonefall som en linjal, og det er jo sludder.
Att de flesta talare _tycker- att andra sprks intonationsmnster
sjunger r en sak. Det gr det inte omjligt att _objektivt_
registrera intonationsmnstren i olika sprk fr det.
Amerikansk engelska, har till exempel en mycket mer monoton intonation
n brittisk engelska. Och danska _har_ en snvare intonationsbredd n
normalvarianter av svenska och norska, vilket i hg grad beror p
danskans avsaknad av musikaccent. Jag skulle tro, att Bertel har gjort
en alldeles korrekt diagnos av situationen.
Sedan finns det frsts _regionala_ varianter av svl svenska som
norska som saknar musikaccent. Vad Bertel skulle tycka att _de_ lter
som, kan man bara spekulera om :-)
Jan Bhme
Jan Bhme
14.
02.
97
bert...@post3.tele.dk (Bertel Lund Hansen) wrote:

>Nisse Husberg <n...@functor.hut.fi> wrote:
>>uttalet. Vi har den gamla tryckaccenten kvar medan rikssvenskan har
>>vergtt till tonaccent.
>Er "trykaccent" det, som vi danskere kalder std - alts en
>"opbremsning", som ikke er betinget af konsonanten? Det er
>godt nok svrt at beskrive med ord, og selv om du svarer,
>vil jeg nok stadig ikke fle mig sikker p, hvad trykaccent
>er :-)
Nej. Std r danskans _motsvarighet_ till musikaccenten. Bde
musikaccenten och std r sena fenomen i nordiskan, std rimligen nnu
senare n musikaccent, eftersom det finns perifera danska dialekter
bde i ster och i sydvst som har musikaccent, har jag just ftt lra
mig i soc.culture.nordic.
Tryckaccent innebr bara, att accenten markeras med tryck, och inte
med olika tonhjdsmnster. En helt normal, vanlig betoning i de allra
flesta indoeuropeiska sprk.
Nisse r fr vrigt ute och cyklar litet. Finlandssvenskan (utom
vstnylndskan) har _bara_ tryckaccent. Vr accent r _bde_ tryck-
och tonaccent. Och danskan har bde tryckaccent och std.
Jan Bhme
Bjrn Inge Heitmann

Lorentzen
14.
02.
97
Tonefall (Var: Norsk og svensk)
Jan Bhme <Jan....@imun.su.se> wrote:

> Att de flesta talare _tycker- att andra sprks intonationsmnster
> sjunger r en sak. Det gr det inte omjligt att _objektivt_
> registrera intonationsmnstren i olika sprk fr det.
Da er vi over i metode; hvordan kommer man frem til dette? Hvilke typer
tekniske eller andre innretninger anvender man?
--
Lz
Ulf Berggren
14.
02.
97
In article <32FCED7C.5481@sn.nono> ablehr@sn.nono writes:

>Bertel Lund Hansen wrote:
>> Hvordan vil du i det hele taget afgre, hvad der er nrmest beslgtet?
>Svensk og dansk, samt stnorske dialekter, regnes som stnordisk
Jo, det var det jag syftade p.
Fast det var en nyhet fr mig, att ven stnorska dialekter hr dit.
>jeg fremdeles vger pstanden at det er historie og politiske forhold som
>gjr at norsk, svensk og dansk i dag regnes som atskilte sprk.
Jaha, nu la du in danska ocks, s att det ska passa bttre...
Onekligen ligger det endel i vad du sger, eftersom grnser avgjort till
vilket skriftsprk en dialekt hr etc.
Jardar Eggesb
Abrahamsen
14.
02.
97
prosodi (Re: Norsk og svensk)
In article <5e2eop$i3e$1...@news.datakom.su.se>,
>Nej. Std r danskans _motsvarighet_ till musikaccenten. Bde
>musikaccenten och std r sena fenomen i nordiskan, std rimligen nnu
>senare n musikaccent, eftersom det finns perifera danska dialekter
>bde i ster och i sydvst som har musikaccent, har jag just ftt lra
>mig i soc.culture.nordic.
Me kan leggja til at det finst toneaksent ogso i tyske og nederlandske
dialektar. P eit sttteark til eit fredrag under ein konferanse ved
Universitetet i Troms i mars 1996 nemner Carlos Gussenhoven (Univ.
Nijmegen) m.a. desse dma fr Roermond-dialekten:
Aksent 1 Aksent 2
[So:n] 'vakker' [So:n] 'sko'
[ha:s] 'hanske' [ha:s] 'hare'
[Erm] 'armar' [Erm] 'arm'
Eg har notert meg at aksent 2 har 2 tonar, aksent 1 har 1 tone, og at
opposisjonen m.a. er avhengig av to sonore moraer i den aktuelle stavinga
(dvs. anten lang vokal eller vokal + /m, n, r, l/). So vidt eg veit er
dette den same fresetnaden som g finst i latvisk, men ikkje i
skandinavisk.
Curt (om du les dette), er det ferdig nokon publikasjon fr konferansen?
Jardar
ivind Lunde
15.
02.
97
Bjrn Inge Heitmann Lorentzen <ilor...@online.no> wrote:

> Jan Bhme <Jan....@imun.su.se> wrote:
>
> > Att de flesta talare _tycker- att andra sprks intonationsmnster
> > sjunger r en sak. Det gr det inte omjligt att _objektivt_
> > registrera intonationsmnstren i olika sprk fr det.
Objektive kan kun maskiner vre.
>
> Da er vi over i metode; hvordan kommer man frem til dette? Hvilke typer
> tekniske eller andre innretninger anvender man?
En melodi er en melodi selv om det snakkes frem.
Det dreier seg her om toner, og kan enkelt mles i Hz.
Jfr kammertonen (A) = 440Hz.
Der fins en rekke program for PC/MAC, der man ser tonemelodien grafisk.
--
ivind Lunde
Vidar
Lund
15.
02.
97
Ulf Berggren wrote:

>
> In article <32FCED7C.5481@sn.nono> ablehr@sn.nono writes:
> >Bertel Lund Hansen wrote:
> >> Hvordan vil du i det hele taget afgre, hvad der er nrmest beslgtet?
> >Svensk og dansk, samt stnorske dialekter, regnes som stnordisk
>
> Jo, det var det jag syftade p.
> Fast det var en nyhet fr mig, att ven stnorska dialekter hr dit.
Det er nok ikkje rett at austnorske dialektar hyrer til den
austnordiske sprkgruppa - det ville jo fra med seg at austnorsk
(Austlandet og Trndelag) og vestnorsk (Vestlandet og Nord-Noreg) er to
ulike sprk - noko som ikkje stemmer. Den einaste gruppa menneske dette
kan stemma for er den vesle minoriteten i oslo-omrdet (truleg minoritet
i Oslo g) som snakkar normert bokml/riksml. Det er jo g berre
naturleg om dei har ein austnordisk variant, i og med at skriftsprket
stammar fr dansk. Nr det gjeld resten av det austnorske dialektomrdet
er det trekket som stemmer best med svensk/dansk monofteringa langsmed
svenskgrensa. Men dette er neppe noko trekk som plasserer Austfold,
Solr, ysterdalen og indre Trndelag i noko austnordisk omrde... Kan
henda det er like relevant plassera Jamtland og Bhuslen i eit
vestnordisk sprkomrde? :-)
Vidar Lund
Jan Bhme
15.
02.
97
lu...@bgnett.no (=?ISO-8859-1?Q?=D8ivind_Lunde?=) wrote:

>Bjrn Inge Heitmann Lorentzen <ilor...@online.no> wrote:
>> Jan Bhme <Jan....@imun.su.se> wrote:
>>
>> > Att de flesta talare _tycker- att andra sprks intonationsmnster
>> > sjunger r en sak. Det gr det inte omjligt att _objektivt_
>> > registrera intonationsmnstren i olika sprk fr det.
>Objektive kan kun maskiner vre.
Eller mjligen en observatr med tonhjdsminne, det vi brukar kalla
fr absolut gehr. Om man hela tiden hr, vilket musikalisk ton
talrsten ligge p, s kan man ju rtt objektivt bedma spnnvidden i
intonation.
Jan Bhme
Jan Bhme
15.
02.
97
wrote:
>Jan Bhme <Jan....@imun.su.se> wrote:
>> Att de flesta talare _tycker- att andra sprks intonationsmnster
>> sjunger r en sak. Det gr det inte omjligt att _objektivt_
>> registrera intonationsmnstren i olika sprk fr det.
>Da er vi over i metode; hvordan kommer man frem til dette? Hvilke typer
>tekniske eller andre innretninger anvender man?

Du kan ta ett vanligt oscilloskop, och mta variationer i
grundtonfrekvensen p stmbandsljuden hos en talare. Det r ingenting
mrkvrdigt alls.
Och om du har en observatr med absolut gehr, rcker det med att han
fr lyssna efter tonhjden och dess variationer.
Utan ngot instrument alls.
Jan Bhme
Bertel Lund Hansen
16.
02.
97
Jan....@imun.su.se (Jan Bhme) wrote:

>Eller mjligen en observatr med tonhjdsminne,
Ganske rigtigt, men selv om man ikke har absolut gehr, men
blot er musikalsk, kan man godt lre at skelne intervaller.
Det er dog svrere med (velkendte) sprog end med musik, for
ordene distraherer.
--
Bjrn Inge Heitmann
Lorentzen
16.
02.
97

> Du kan ta ett vanligt oscilloskop, och mta variationer i
> grundtonfrekvensen p stmbandsljuden hos en talare. Det r ingenting
> mrkvrdigt alls.
Ok, jeg kjper den.
> Och om du har en observatr med absolut gehr, rcker det med att han
> fr lyssna efter tonhjden och dess variationer. Utan ngot instrument alls.
Den tar jeg ikke p leasing engang. Har man aldri s godt gehr -
vurdere sitt eget sprogs toneleie efter re, er en umulighet.
--
Lz
Bertel Lund Hansen
16.
02.
97
Bjrn Inge Heitmann Lorentzen wrote:

>Den tar jeg ikke p leasing engang. Har man aldri s godt gehr -
>vurdere sitt eget sprogs toneleie efter re, er en umulighet.
Nr man i revis har arbejdet med musik, vnner man sig til
at opfatte toner og intervaller. S er det er ikke voldsomt
svrt at lytte efter tonefaldet frem for ordene/meningen.
--
Anders Blehr
16.
02.
97
Vidar Lund skriver:

> Det er nok ikkje rett at austnorske dialektar hyrer til den
> austnordiske sprkgruppa - det ville jo fra med seg at austnorsk
> (Austlandet og Trndelag) og vestnorsk (Vestlandet og Nord-Noreg) er to
> ulike sprk - noko som ikkje stemmer.
Det var da en snurrig argumentasjon: "Fordi stnorsk og vestnorsk begge
snakkes i Norge, m begge tilhre samme nordiske sprkgruppe". Grensen
mellom Norge og Sverige er trukket ganske vilkrlig. Grensen mellom
stnordisk og vestnordisk er ogs ganske vilkrlig. Det ville vrt et
utrolig tilfelle om disse to grensene skulle sammenfalle. Det var neppe
sprklige hensyn som l til grunn for hvor riksgrensen skulle trekkes i
sin tid.
- Anders.
--
Jan Bhme
16.
02.
97
wrote:
>> Och om du har en observatr med absolut gehr, rcker det med att han
>> fr lyssna efter tonhjden och dess variationer. Utan ngot instrument alls.
>Den tar jeg ikke p leasing engang. Har man aldri s godt gehr -
>vurdere sitt eget sprogs toneleie efter re, er en umulighet.

Du har inte absolut gehr sjlv, ser jag. :-)
Jan Bhme
Vidar
Lund
16.
02.
97
Anders Blehr skreiv:

> Det var da en snurrig argumentasjon: "Fordi stnorsk og vestnorsk begge
> snakkes i Norge, m begge tilhre samme nordiske sprkgruppe". Grensen
> mellom Norge og Sverige er trukket ganske vilkrlig. Grensen mellom
> stnordisk og vestnordisk er ogs ganske vilkrlig. Det ville vrt et
> utrolig tilfelle om disse to grensene skulle sammenfalle. Det var neppe
> sprklige hensyn som l til grunn for hvor riksgrensen skulle trekkes i
> sin tid.
Sjlvsagt - det ser me jo g p likskapane mellom sprket i Trndelag og
Jamtland. Trass i at Jamtland har legi i Sverike i snart 350 r har dei
klre likskapar med trndsk. Men samstundes er det jo slik at dei
politiske grensene eller stoda fr fylgjer for sprket, og d ikkje
berre det skrivne. Sprket endrar seg ikkje berre ut i fr seg sjlv,
men ut i fr omgjevnadene. Og nr dei omgjevnadene er avgrensa
geografisk eller politisk (grenser) seier det seg sjlv at sprket
endrar seg etter det. Og difor vil dei sprklege og politiske grensene
falla meir og meir saman di lenger den politiske eininga er stabil - som
dei politiske einingane i Norden har vori dei siste 300 ra.
Vidar Lund
Hugo Fernbom
16.
02.
97
Dansk og dansk (Var: Norsk og svensk)
Tyckte det var ett lmpligare namn p diskussionen... :)

>
> Ganske rigtigt, men selv om man ikke har absolut gehr, men
> blot er musikalsk, kan man godt lre at skelne intervaller.
> Det er dog svrere med (velkendte) sprog end med musik, for
> ordene distraherer.
>
> --
> Venlig hilsen, Bertel
> http://home3.inet.tele.dk/bertellh
--
Hugo Fernbom
Homepage: http://www.ludat.lth.se/~dat94hfe/
--
Jan Bhme
17.
02.
97
Anders Blehr <ablehr@sn.nono> wrote:

>Vidar Lund skriver:
>> Det er nok ikkje rett at austnorske dialektar hyrer til den
>> austnordiske sprkgruppa - det ville jo fra med seg at austnorsk
>> (Austlandet og Trndelag) og vestnorsk (Vestlandet og Nord-Noreg) er to
>> ulike sprk - noko som ikkje stemmer.
>Det var da en snurrig argumentasjon: "Fordi stnorsk og vestnorsk begge
>snakkes i Norge, m begge tilhre samme nordiske sprkgruppe". Grensen

>mellom Norge og Sverige er trukket ganske vilkrlig. Grensen mellom
>stnordisk og vestnordisk er ogs ganske vilkrlig. Det ville vrt et
>utrolig tilfelle om disse to grensene skulle sammenfalle. Det var neppe
>sprklige hensyn som l til grunn for hvor riksgrensen skulle trekkes i
>sin tid.
Rimligen br den rtt svrforcerade Klen ha haft strre betydelse som
dialektavskiljare i den tid lngt fre nationalstaterna d skillnaden
mellan sntordiskt och vstnordiskt sprk grundlades.
Och d hamnar tminstone stlandet p den stnordiska sidan.
Jan Bhme
Jan Bhme
17.
02.
97
prosodi (Re: Norsk og svensk)
jar...@nvg.unit.no (Jardar Eggesb Abrahamsen) wrote:

>In article <5e2eop$i3e$1...@news.datakom.su.se>,
>>Nej. Std r danskans _motsvarighet_ till musikaccenten. Bde
>>musikaccenten och std r sena fenomen i nordiskan, std rimligen nnu
>>senare n musikaccent, eftersom det finns perifera danska dialekter
>>bde i ster och i sydvst som har musikaccent, har jag just ftt lra
>>mig i soc.culture.nordic.
>Aksent 1 Aksent 2
>[So:n] 'vakker' [So:n] 'sko'

>[ha:s] 'hanske' [ha:s] 'hare'
>[Erm] 'armar' [Erm] 'arm'
>Eg har notert meg at aksent 2 har 2 tonar, aksent 1 har 1 tone, og at
>opposisjonen m.a. er avhengig av to sonore moraer i den aktuelle stavinga
>(dvs. anten lang vokal eller vokal + /m, n, r, l/). So vidt eg veit er
>dette den same fresetnaden som g finst i latvisk, men ikkje i
>skandinavisk.
Mycket intressant. Detta torde vara accenter som r rtt lika dem i
snderjydskan, som ocks kan skilja p enstaviga ord.
Till skillnad frn vr svensk-norska accent, som bara kan skilja p
flerstaviga ord, eftersom de enstaviga alltid har akut accent.
Jan Bhme
Nisse Husberg
18.
02.
97
"Jan Klerung, LM/ERA/ZD/LP +4613287457" <era...@lmera.ericsson.se> writes:

> Vad kul att en finlandssvensk vaknade till! Nr det gller den nordiska
> sprkfrstelsen s r det tyvrr ibland s att vi inom Ericsson mste
> anvnda engelska p mten dr svenskar, norrmn och svensktalande
> finlndare (framfrallt sdana med finska som modersml) deltar. Detta
> beror p att norrmnnen har svrt fr att begripa vad finlndarna sger.
Allts VAD menar du med en "svenskatalande finlndare (... med finska
som modersml) ??? Hr anses nog en svenskatalande finlndare ha
svenska som modersml per definition. Naturligtvis kan finnar ocks
tala svenska men inte blir de svenskatalande fr det. Sedan r det en
annan sak att vi i de svenska byarna tminstone bara talar om svenskar
och finnar (finlndare r vi frsts alla). I alla fall r det
underligt att norrmnnen skall ha sdana problem. Jag tycker att
norrmnnen frstr mej bttre n rikssvenskarna. I Sverige s r det
frsta svaret d jag frgar nnting "Va?". Antagligen beror det just
p att vi har tryckaccent och stockholmarna + nrbeslktade har
tonaccent.
> Nr det gller ett sprks "renhet" s har jag en gng hrt att det r
> minoriteter som vrdar sprket p grund av trycket utifrn. Det tror jag
> stmmer! Att hra finlandsvensk radio eller lsa finlandssvenska
> tidningar r ibland som att flyttas 20 r tillbaka i tiden. Samma sak i
> Norge. Nynorskfresprkarna upplever jag som mer "militanta" n
> bokmlsvnnerna utan att jag fr den skull lgger ngon vrdering i
> ordet "militant".
>
> Som ett exempel p det mer hgtidliga sprkbruket i Finland drar jag mig
> till minnes Helsingfors' Telefonfrenings kampanj fr cirka 10 r sedan.
> I Sverige hade vi nyss avslutat kampanjen "Stoppa Sabbet" med stora
> dekaler p telefonkioskerna. I Helsingfors stod det: "Sndra icke". Jag
> trodde frst att det var en religis annonskampanj...
andra sidan s verkar de rikssvenska kampanjerna litet ljligt
"hejiga". Litet sakligare sprkbruk skulle nog inte skada.
Nisse
Nisse Husberg
18.
02.
97

> Nisse r fr vrigt ute och cyklar litet. Finlandssvenskan (utom
> vstnylndskan) har _bara_ tryckaccent. Vr accent r _bde_ tryck-
> och tonaccent. Och danskan har bde tryckaccent och std.
OK, OK. Jag ville betona skillnaderna i accent. Speciellt
norrlnningarna pratar ju som mnskor :-).
Det r sant att vstnylnningarna pratar litet underligt :-), men mest
r det nog lnningarna som har den stockholmska accenten.
Nisse
Jardar Eggesb
Abrahamsen
18.
02.
97
In article <5ecfil$sbr$1...@news.datakom.su.se>,
>De allra flesta norrmn sder om sextioandra breddgraden (eller nt)
>anvnder ju ocks musikaccent.
Alle nordmenn minus delar av Nord-Noreg og eit lite omrde ved Bergen.
> Dialekterna p stlandet har nog i
>sjlva verket den allra mest markerade musikaccenten av alla nordiska
>dialekter.
Korleis d? I austlandsk er tonem 1 L, tonem 2 HL, etterfylgt av ein H til
slutt i ordaksentdomenet. I vestlandsk er det motsett: Tonem 1 er H, tonem
2 er LH, begge etterfylgde av ein L. Den store skilnaden p dette nivet i
det prosodiske hierarket er at den finale tonen vert assosiert til alle
ikkje-ordaksentuerte stavingar i vestlandsk, medan ein i austlandsk vil f
ein transisjon, omtrent slik (/'hu:se var ,li:te/):
_ __
\ ___----
|____________ __---
H L L H
'huset var ,lite 'huset var ,lite
vestlandsk austlandsk
Jardar
Jan Bhme
18.
02.
97
Nisse Husberg <n...@functor.hut.fi> wrote:

> Jag tycker att
>norrmnnen frstr mej bttre n rikssvenskarna. I Sverige s r det
>frsta svaret d jag frgar nnting "Va?". Antagligen beror det just
>p att vi har tryckaccent och stockholmarna + nrbeslktade har
>tonaccent.
Jag tror inte, att accenttypen i sig har s stor betydelse. ven om
nstan alla rikssvenska dialekter har ngon sorts musikaccent, kan den
vara av vldigt olika karaktr, och ibland r skillnaderna mellan de
bda accenterna mycket sm, sett frn, till exempel, stockholmsk
horisont.
De allra flesta norrmn sder om sextioandra breddgraden (eller nt)
anvnder ju ocks musikaccent. Dialekterna p stlandet har nog i
sjlva verket den allra mest markerade musikaccenten av alla nordiska

dialekter.
Om norrmnnen frstr dig bttre, s r det frmodligen mer fr att de
har bttre klm p dina _diftonger_ n p ngon sorts accentgemenskap.
Skulle jag tro.
Jan Bhme
Jan Bhme
18.
02.
97
jar...@nvg.unit.no (Jardar Eggesb Abrahamsen) wrote:

>In article <5ecfil$sbr$1...@news.datakom.su.se>,
>>De allra flesta norrmn sder om sextioandra breddgraden (eller nt)
>>anvnder ju ocks musikaccent.
>Alle nordmenn minus delar av Nord-Noreg og eit lite omrde ved Bergen.
S det r inte hela Nordnorge som saknar musikaccent. Vilka delar har,
och vilka saknar?
>> Dialekterna p stlandet har nog i
>>sjlva verket den allra mest markerade musikaccenten av alla nordiska
>>dialekter.
>Korleis d? I austlandsk er tonem 1 L, tonem 2 HL, etterfylgt av ein H til
>slutt i ordaksentdomenet. I vestlandsk er det motsett: Tonem 1 er H, tonem

>2 er LH, begge etterfylgde av ein L. Den store skilnaden p dette nivet i
>det prosodiske hierarket er at den finale tonen vert assosiert til alle
>ikkje-ordaksentuerte stavingar i vestlandsk, medan ein i austlandsk vil f
>ein transisjon, omtrent slik (/'hu:se var ,li:te/):
>_ __
> \ ___----
> |____________ __---
> H L L H
>'huset var ,lite 'huset var ,lite
>vestlandsk austlandsk
Det var mest mitt subjektiva hrselintryck jag gick p, men det r
ocks ngot jag har hrt andra pst. Nu r det ju mjligt, att det
jag har gtt p r att vestlndskan r flatare i obetonade stavelser
n stlndskan.
Min erfarenhet av rurala dialekter r iofs begrnsad pde p st- och
Vestlandet. Men nog sjutton lter det fr mina ron som det r strre
spnnvidd ocks p musikaccenten hos en hamarbo n hos en stavangerbo.
Men mitt personliga erfarenhetsurval av bda sorterna r begrnsat.
Jag kan ha fel.
Jan Bhme
Jan Rypdal
18.
02.
97
Beklager at Tele2 i Sverige har problemer med nyhetsgrupper, og at

meldinger
blir borte. Dette er tredje forsk...
> Her er et forsg fra en dansker. Stjernen betyder, at jeg
> mtte have mit "Skandinavisk leksikon" til hjlp:
>
> anledning: grund Godkjent
> artig: ordentlig (hflig*) Godkjent*
> avropa Avropsavtal = rammeavtale
Avropa = kjpe, "hente ut" i hht
rammeavtalen
> blyerts: blyant* Leksikonet IKKE godkjent.
Blyerts = bly
Blyertspenna = blyant
"Penna" benyttes alts bde til blyant og
penner
> brda Planke, bord. Instrumentbrda = dashbord
> damm: dmning* Godkjent*. Den vanligste betydninger er dog
'stv'
> drjsml: skudsml? Nei. Drjsml = forsinkelse
> fall: tilflde Godkjent
> frkovra: forbedre* Godkjent*
> gemensam: flles Godkjent
> geting: hveps* Godkjent*
> glas: glas Godkjent. P norsk blir poenget tydligere;
glas = glass, glass = is.
> glass: is Godkjent.
> "g i stpet": g i fisk* Godkjent*. P norsk er det nrmeste "g i
dass",
"g til helsike" osv. Uttrykket er nok mer
stuerent
p svensk og dansk enn p norsk.
> hjortron: multebr* Godkjent*. Kan av nordmenn lett forveksles
med
smultron (markjordbr) eller hallon
(bringebr).
> huv: hoved (htte*, lg* eller motorhjelm*) Delvis godkjent*
Motorhuv = (bil)panser, (motorhjelm p
dansk)
> kostym: smoking (habit*) Delvis godkjent*. Dress p norsk (ikke
smoking).
> krondike Dike = grft. Krondike = (meget) dyp grft
> kvve: kvlstof* (nitrogen) Godkjent*
> lge: situation Godkjent
> plugga: plkke* dvs plugge.
Den vanligste betydningen er dog "pugge,
lese".
> prestanda Ytelse
> pula: pusle* Godkjent. Et vanskelig ord for nordmenn i
Sverige
og svensker i Norge. Norsk "pule" = svensk
"knulla"
> rar: mrkelig Ikke godkjent. Rar = st og snill.
> rock: frakke Godkjent
> rolig: morsom Godkjent
> smisk: smiger? Absolutt ikke godkjent. Smisk = ris, pisk.
> syfte: forml* Godkjent*
> syre: ilt* (oxygen)* Godkjent*
> tillflle: anledning* Godkjent*
> underhlla Vedlikeholde
> ur: fra* Delvis godkjent. "ut fra", "ut av", dvs en
nyanse-
forskjell i forhold til bare "fra".
> urusel Usel = drlig, urusel = meget drlig
> vindruta: vindspejl* Godkjent*. Frontrute p norsk
> vxel: gear* Godkjent*. Ogs sentralbord, veksel osv.
> de: skbne* Godkjent*
Bra forsk, du unngikk mange av fallgropene. De skandinaviske ordbker som
for-
sker favne alle tre sprog har dog ikke imponert meg srlig. Den beste
jeg har
er "Norstedts norsk - svenska ordbok". Kunnskapsforlagets bl "Svensk -
norsk
ordbok" var for et r siden den eneste svensk - norsk. Tynne greier.
>>3, Hva er sorteringsrekkeflgen p svensk?

>
> Ved det heller ikke. ( skal til sidst *)
Norsk / dansk: ...xyz,
Svensk: ...xyz.
Min oppfatninger at svensk og norsk har utviklet seg ganske forskjellig.
Mange
dagligdagse uttrykk p norsk finnes ogs p svensk, men benyttes sjelden
eller
oppfattes som arkaiske uttrykk. Avstanden mellom norsk og svensk er langt
strre
enn mellom dansk og norsk. Hovedproblemet med dansk sett fra svensk og
norsk side
er vel at dansk oppfattes som utydelig.
Mvh
j...@rypdal.se
Jan Bhme
18.
02.
97
Nisse Husberg <n...@functor.hut.fi> wrote:.

>Det r sant att vstnylnningarna pratar litet underligt :-), men mest
>r det nog lnningarna som har den stockholmska accenten.
Det r naturligtvis sant. Jag tnkte inte p det just nr jag skrev
det, men jag rknar nog lndskan som en rikssvensk, och inte som en
finlandssvensk dialekt, rent sprkligt. Nu vet jag inte riktigt, hur
lnningarna sjlva ser p den saken.
Men det var nog drfr lndskan kom bort.
Jan Bhme
Jardar Eggesb
Abrahamsen
18.
02.
97
In article <5ecvbc$1b7$1...@news.datakom.su.se>,
>>>De allra flesta norrmn sder om sextioandra breddgraden (eller nt)
>>>anvnder ju ocks musikaccent.
>
>>Alle nordmenn minus delar av Nord-Noreg og eit lite omrde ved Bergen.
>
>S det r inte hela Nordnorge som saknar musikaccent. Vilka delar har,
>och vilka saknar?
Oi, er det nokon i Troms som kan seia noko om dette?
Er det Finnmark og dei nordlege delane av Troms som manglar, eller blandar
eg det saman med noko anna no?
>Min erfarenhet av rurala dialekter r iofs begrnsad pde p st- och
>Vestlandet. Men nog sjutton lter det fr mina ron som det r strre
>spnnvidd ocks p musikaccenten hos en hamarbo n hos en stavangerbo.
Dersom du med spnnvidd meiner avstanden mellom hgste og lgaste
frekvens, so trur eg nok dette er mest avhengig av humr og
ekstralingvistiske faktorar som individuelt register og individuelle
stemmeband. Fokal aksentuering (emfatisk trykk) vil rett nok i dei fleste
dialektane fra til ein relativt hg tone (i austlandsk p den siste
trykklette stavinga FR den neste ordaksenten, men ETTER den fokuserte
trykkstavinga, i vestlandsk p sjlv trykkstavinga), men ikkje alltid (som
i sunnmrsk (vestleg dialekt), der fokalitet ser ut til vera meir knytt
til _lge_ tonar og meir globale tonestrukturar). Men sjlv om ein tek med
slike fonologisk-grammatiske frekvensskilnader, so vil me nok alt i alt ha
det same registeret laga tonar p, same kva dialekt ein snakkar.
Eg kan nemna at eg overraska ein fonetikar her i Trondheim d han sg ein
F0-kontur produsert av meg. P ei einaste (lang) staving hoppa rysta
mi ned ein heil oktav. Eg snakkar sunnmrsk, og dette enorme spranget
skjedde til venstre i eit tonem 1-domene (HL) som kom like etter ei hg
staving som var dominert direkte av noden over i det prosodiske
hierarkiet. Heftig!
Jardar
Bertel Lund Hansen
19.
02.
97
Jan Rypdal wrote:

>blir borte. Dette er tredje forsk...
Som endelig kom igennem. Tak for rettelserne. jeg har straks
skrevet en side ud til min ordbog.
>> pula: pusle* Godkjent. Et vanskelig ord for nordmenn
... og for danskere. Vi bruger "pule" i samme betydning som
nordmndene.
>> smisk: smiger? Absolutt ikke godkjent. Smisk = ris, pisk.
Hm. Det betyder det p dansk. Kaptajn Klos tbelige hjlper
i Walt Disneys "Peter Pan" hedder "Smiske" i den danske
oversttelse.
> De skandinaviske ordbker som forsker favne alle tre sprog
> har dog ikke imponert meg srlig.

Vi har forlaget Gyldendal i Danmark. Jeg faldt tilfldigvis
over en dansk-norsk-svensk ordbog, men naturligvis kan den
ikke klare alting.
>enn mellom dansk og norsk. Hovedproblemet med dansk sett fra svensk og
>norsk side er vel at dansk oppfattes som utydelig.
Ja, det hrer jeg af og til. Hvis du snakker med en
rkekbenhavner, bliver det endnu vrre, for de snakker
hurtigt.
--
Nisse Husberg
20.
02.
97

>
> Nisse Husberg <n...@functor.hut.fi> wrote:
>
> > Jag tycker att
> >norrmnnen frstr mej bttre n rikssvenskarna. I Sverige s r det
> >frsta svaret d jag frgar nnting "Va?". Antagligen beror det just
> >p att vi har tryckaccent och stockholmarna + nrbeslktade har
> >tonaccent.
>
> Jag tror inte, att accenttypen i sig har s stor betydelse. ven om
> nstan alla rikssvenska dialekter har ngon sorts musikaccent, kan den
> vara av vldigt olika karaktr, och ibland r skillnaderna mellan de
> bda accenterna mycket sm, sett frn, till exempel, stockholmsk
> horisont.
>
> De allra flesta norrmn sder om sextioandra breddgraden (eller nt)
> anvnder ju ocks musikaccent. Dialekterna p stlandet har nog i
> sjlva verket den allra mest markerade musikaccenten av alla nordiska
> dialekter.
>
> Om norrmnnen frstr dig bttre, s r det frmodligen mer fr att de
> har bttre klm p dina _diftonger_ n p ngon sorts accentgemenskap.
>
> Skulle jag tro.
Nejd, jag har frskt tala helt enligt hgsvenskans alla normer (det
KAN jag faktiskt om jag vill). S det enda som terstr mste vara
satsmelodin, nrmast d tryckaccenten. Eller ...
Nisse
Nisse Husberg
20.
02.
97

Nr det gller ordvalet s r lndskan ganska finlandssvensk. Om man
tittar i Finlands svenska folkml s finns det massor av ord som r
likadana som i stra Nyland. Men uttalet r ganska rikssvenskt.
Nisse
Vidar
Lund
21.
02.
97
Jardar Eggesb Abrahamsen wrote:

> >S det r inte hela Nordnorge som saknar musikaccent. Vilka delar har,
> >och vilka saknar?
>
> Oi, er det nokon i Troms som kan seia noko om dette?
> Er det Finnmark og dei nordlege delane av Troms som manglar, eller blandar
> eg det saman med noko anna no?
No er ikkje eg nokon fonetikar, men kan du tenkja p dei delene som
ikkje har skilnad p tonem 1 og 2? I so fall er det
Brnny/Vega/Bindalen du truleg tenkjer p. Det er iallfall noko av det
same fenomenet som p strilalandet rundt Bergen.
Vidar.
Vidar
Lund
22.
02.
97
Jan Bhme skreiv:

> Rimligen br den rtt svrforcerade Klen ha haft strre betydelse som
> dialektavskiljare i den tid lngt fre nationalstaterna d skillnaden
> mellan sntordiskt och vstnordiskt sprk grundlades.
>
> Och d hamnar tminstone stlandet p den stnordiska sidan.
Eg reknar med at du meiner den vestnordiske sida, av di Kjlen gr
mellom Austlandet og Sverike, ikkje mellom Austlandet og Vestlandet...
Vidar Lund
Jan Bhme
23.
02.
97
Vidar Lund <vida...@online.no> wrote:

Jag vet inte riktigt hur sprkbruket r i Norge, men fr mig r Klen
lika med Skandernas huvudvattendelare. Och frn och med ngonstans i
Dalarna viker den av in i Norge.
Om det inte r Klen, s beklagar jag mitt ostringenta sprkburk. Men
vad man n ska kalla den, s r den ett betydligt strre geografiskt
hinder n de mesiga smbergen mellan Vrmland och Norge.
S min pong om stlandet som mera tillgngligt frn ster kvarstr.
Jan Bhme
Bodo Meier
26.
02.
97
in <33046B...@lmera.ericsson.se> "Jan Klerung, LM/ERA/ZD/LP

+4613287457" <era...@lmera.ericsson.se> wrote :
>Som ett exempel p det mer hgtidliga sprkbruket i Finland drar jag mig
>till minnes Helsingfors' Telefonfrenings kampanj fr cirka 10 r sedan.
>I Sverige hade vi nyss avslutat kampanjen "Stoppa Sabbet" med stora
>dekaler p telefonkioskerna. I Helsingfors stod det: "Sndra icke". Jag
>trodde frst att det var en religis annonskampanj...
Nu mste jag frga om "sabbet" r svenskt slang fr sabotaget?
Jag har faktiskt aldrig frr hrt uttrycket.
Hlsningar
Bodo
---
Dr. Bodo G. Meier * D-24113 Kiel * Germany
private e-mail: bodo_...@ki.maus.de * please, no mail > 16kB!
WWW : http://home.t-online.de/home/Bodo.Meier/
Jan Klerung,
LM/ERA/ZD/LP
03.
03.
97
Bodo Meier wrote:

> Nu mste jag frga om "sabbet" r svenskt slang fr sabotaget?
> Jag har faktiskt aldrig frr hrt uttrycket.
>
> Hlsningar
> Bodo
Helt riktigt uppfattat. "Sabba" r slang fr sabotera, frstra.
"Sabbet" r d slang fr sabotaget.
MVH (Med Vnlig Hlsning)
Jan
--
_____________________________________________________________________
SWEDEN
Bertil Wennergren
03.
03.
97
Bodo Meier skribis:

: Nu mste jag frga om "sabbet" r svenskt slang fr sabotaget?
: Jag har faktiskt aldrig frr hrt uttrycket.

"Sabb" r nog inte s vanlig slang. Ordet anvnds nog mest av ungdomar och
(tror jag) bara om vrdsls skadegrelse p allmn egendom, knappast om
mlmedvetna sabotagehandlingar. Skadegrelse mot en telefonkiosk kan
kallas "sabb", men plogbillsrrelsens aktioner mot krnvapenanlggningar
kallas alltjmt sabotage. Fast slanguttryck r ju sllan statiska eller
enhetliga i sin anvndning...
----------------------------------------------
Bertilo Wennergren
<b...@tripnet.se>, <bert...@hem1.passagen.se>
<http://hem1.passagen.se/bertilow/bertilo.htm>
----------------------------------------------
Alexander Backlund
03.
03.
97
Bertil Wennergren <b...@mail4.tripnet.se> skrev i inlgg

<5fe8en$a...@minox.tripnet.se>...
> Bodo Meier skribis:

>
> : Nu mste jag frga om "sabbet" r svenskt slang fr sabotaget?
> : Jag har faktiskt aldrig frr hrt uttrycket.
>
> "Sabb" r nog inte s vanlig slang. Ordet anvnds nog mest av ungdomar
och
> (tror jag) bara om vrdsls skadegrelse p allmn egendom, knappast om
> mlmedvetna sabotagehandlingar. Skadegrelse mot en telefonkiosk kan
> kallas "sabb", men plogbillsrrelsens aktioner mot krnvapenanlggningar
> kallas alltjmt sabotage. Fast slanguttryck r ju sllan statiska eller
> enhetliga i sin anvndning...
Min uppfattning r att det inte r s ovanligt, och att det r mer slarvigt
talsprk n slang.

Om Norsk - Svensk

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Om Norsk - Svensk

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Om norsk - svensk

Som nordmann har jeg n bodd 6 r i Sverige og hrt mange ganger at

Per Walstrom <p...@unforgettable.com> skrev i inlgg

> av ordene er s like men betyr s forskjellige saker. Ta f.eks. ordet

Per Walstrom <p...@unforgettable.com> writes:

Per Walstrom <p...@unforgettable.com> wrote:

>s like hverandre, hvorfor er det da s mange svensker st for rebro

Jan....@imun.su.se (Jan Bhme) writes:

In article <32FA3C...@unforgettable.com> Per Walstrom <p...@unforgettable.com> writes:

Mark Marissink <Mark.Ma...@eom.slu.se> writes:

Alexander Backlund wrote:

Engelskans "rare" t ex betyder enbart sllsynt, medan det nederlndska

Torkel Franzen <tor...@sm.luth.se> wrote:

Torkel Franzen <tor...@sm.luth.se> wrote:

Jan Klerung, LM/ERA/ZD/LP +4613287457 wrote:

8< 8< 8< 8< 8< 8<

Mark Marissink <Mark.Ma...@eom.slu.se> wrote:

Jakob Bjerke wrote:

In article <32FB11...@lmera.ericsson.se> "Jan Klerung, LM/ERA/ZD/LP +4613287457"

Jan Klerung skriver:

Jan Bhme skriver:

Torkel Franzen <tor...@sm.luth.se> wrote:

Anders Blehr <ablehr@sn.nono> writes:

Jon Haugsand wrote:

Jon Haugsand <jon...@gymir.ifi.uio.no> wrote:

Jan Bhme <Jan....@imun.su.se> wrote in article

Per Walstrom <p...@unforgettable.com> wrote:

Per Walstrom <p...@unforgettable.com> wrote:

In article <32FB649C.6466@sn.nono> ablehr@sn.nono writes:

Jan....@imun.su.se (Jan Bhme) skriv:

Ulf Berggren skrev:

fu...@ulfb.nada.kth.se (Ulf Berggren) wrote:

han...@online.no (Hans Petter Nenseth) wrote:

"Jan Rypdal" <j...@rypdal.se> wrote:

Bertel Lund Hansen wrote:

"Jan Rypdal" <j...@rypdal.se> wrote:

"Hvard Fosseng" <hav...@usit.uio.no> wrote:

"Jan Rypdal" <j...@rypdal.se> writes:

Bertel Lund Hansen skrev:

Bertel Lund Hansen <bert...@post3.tele.dk> skrev i inlgg

> Aner det ikke.

Alexander Backlund skriver:

han...@online.no (Hans Petter Nenseth) wrote:

Bertel Lund Hansen

"Alexander Backlund" <alexander...@mailbox.hogia.net>

In article <01bc15e9$386c0da0$3159f482@ea01>, "Jan Rypdal" <j...@rypdal.se>

Mats Lfdahl <lof...@sag.space.lockheed.com> wrote:

Kjetil Torgrim Homme

[Bertel Lund Hansen]

Kristian Andr Gallis

Jon Haugsand skreiv:

Jan Bhme skreiv:

In article <5dius9$ah4$2...@news.datakom.su.se>, Jan....@imun.su.se (Jan

Kristian Andr Gallis wrote:

Jan Ingvoldstad <ja...@tjodolv.ifi.uio.no> wrote:

Bertel Lund Hansen

Anders Blehr <ablehr@sn.nono> wrote:

Hej, Danskar, Norrmn och Svenskar!

Bertel Lund Hansen

han...@online.no (Hans Petter Nenseth) wrote:

Bertel Lund Hansen <bert...@post3.tele.dk> wrote:

[Bjrn Inge Heitmann Lorentzen]

Bertel Lund Hansen <bert...@post3.tele.dk> wrote:

Steinar Midtskogen <stei...@osc.no> wrote: