Professional Documents
Culture Documents
Rapport Målgruppsanalys Hösten 2016, 170116, Rev 170309
Rapport Målgruppsanalys Hösten 2016, 170116, Rev 170309
Roger Trnqvist
Frbundschef
Sdersens Samordningsfrbund
storp 170116, rev 170309
Inledning.
Bakgrunden till mlgruppsanalysen r att Sdersens samordningsfrbund har i sin
verksamhetsplan en punkt under inriktning, dr man ska efterstrva att de fem
samverkande parterna fr en gemensam bild av vilka mlgrupper inom de tv kommunerna
som bedms vara i strts behov av rehabilitering.
Mlgruppsanalysen r ett verktyg fr att f en bild av var behovet finns av samordnade
rehabiliteringsinsatser och hur de olika frutsttningarna ser ut i Bjuvs- respektive storps
kommun i jmfrelse med riket, Skne och Helsingborgs kommun. Genom att revidera
mlgruppsanalysen en gng om ret fr man ocks en sammanfattning ver hur
utvecklingen r i Bjuvs- respektive storps kommun.
Alla statistikuppgifter r hmtade frn officiell statistik utom nr det gller unga vuxna med
aktivitetsersttning, som r framtagen av Frskringskassans avdelning fr analys och
prognos. Vissa statistikuppgifter r sedan bearbetade fr att tydliggra jmfrelser.
Sammanfattning.
I mlgruppsanalysen redovisas fljande omrden:
Arbetslshet
Befolkning
Ekonomiskt bistnd
Ohlsotal
Unga som varken arbetar eller studerar
Utbildning.
Socialstyrelsen gr en rlig sammanstllning i en rapport som heter ppna jmfrelser av
ekonomiskt bistnd dr man har tagit fram en socioekonomisk sorteringsnyckel. Nyckeln
ger en indikation p kommunernas socioekonomiska frutsttningar, ssom invnarnas
ldersfrdelning, arbetsmarknadsanknytning, inkomst och utbildningsniv mm. Den
socioekonomiska sorteringsnycklens grupp 1 indikerar en relativt lg risk fr ekonomiskt
bistnd och grupp 8 en relativt hg. Bjuvs kommun placeras i grupp 7 och storps kommun
placeras i grupp 8.
Ohlsotalet (r 2015) i Bjuvs- och storps kommun ligger hgre n fr riket som helhet och
tittar man speciellt p ldersgruppen 20-29 r r den procentuella skillnaden som strst nr
man jmfr med riket som helhet.
Unga vuxna med beviljad aktivitetsersttning (dec 2015) per 1000 invnare r ett annat
omrde dr antalet r strre i svl Bjuvs- som storps kommun n jmfrt med riket som
helhet.
Andelen unga som varken arbetar eller studerar (r 2014) r betydligt hgre i Bjuvs- och
storps kommun n jmfrt med riket som helhet.
Andelen med frgymnasial utbildning r betydligt strre i Bjuvs- och storps kommun n
jmfrt med riket som helhet.
sida 2
Innehllsfrteckning
Sida
1 Arbetslshet
1.1 Andel arbetslsa, olika grupper 4-8
1.2 Antal arbetslsa, olika grupper 8-12
2 Befolkning
2.1 Demografi mm 13
2.2 Befolkningsutveckling 14
3 Ekonomiskt bistnd
3.1 Mnadsstatistik fr ekonomiskt bistnd 15-16
3.2 rsstatistik fr ekonomiskt bistnd 17-18
4 Ohlsotal
4.1 Ohlsotal 19-22
4.2 Sjukpenningtal 23
4.3 Aktivitetsersttning 24
6 Utbildning
6.1 Utbildningsnivn fr 25-64 ringar 27
till gymnasieskolan. 28
sida 3
1 Arbetslshet
Klla: Arbetsfrmedlingens mnads- och veckostatistik.
Kommentar: Svl Bjuvs- som storps kommun har en hgre andel arbetslsa okt 2016 n
riket men en lgre andel n i Helsingborg. Nr det gller jmfrelsen med Skne okt 2016 har
Bjuvs kommun en lgre andel arbetslsa medan andelen i storps kommun ligger ngot
hgre n Skne. Generellt sett r andelen arbetslsa ngot lgre i oktober 2016 n
motsvarande period fregende r.
sida 4
Kommentar: Generellt sett r andelen arbetslsa kvinnor ngot lgre n bland mnnen,
undantaget hr r Bjuvs kommun dr andelen kvinnor r ngot lite hgre n andelen mn.
Kommentar: Generellt r andelen arbetslsa betydligt hgre fr utrikes fdda jmfrt med
hela gruppen (svl inrikes fdda som utrikes fdda) arbetslsa. Bjuvs kommun har en ngot
lgre andel utrikes fdda som r arbetslsa n riket till skillnad frn storps kommun som
ligger lite hgre. storps kommun har ocks en tydlig kning jmfrt med motsvarande tid
fregende r.
sida 5
Kommentar: Generellt r arbetslsheten bland utrikesfdda kvinnor ngot lgre n fr
mnnen.
sida 6
Kommentar: Generellt r ungdomsarbetslsheten bland mn betydligt hgre n fr kvinnor.
storps kommun har den minsta skillnaden mellan knen bland de redovisade.
sida 7
Kommentar: Generellt sett r ungdomsarbetslsheten betydligt hgre fr utrikes fdda mn
n fr kvinnor, undantaget r i storps kommun dr ungdomsarbetslsheten r lite hgre
fr utrikes fdda kvinnor.
Kommentar: Antalet arbetslsa r fler i storps kommun (694 personer) n i Bjuvs kommun
(605 personer) samtidigt som antalet personer som varit utan arbete i 6, 12 eller 24
mnader r ngot fler i storps kommun.
sida 8
Kommentar: Antalet arbetslsa med funktionsnedsttning r betydligt fler i storps kommun
(139 personer) n i Bjuvs kommun (98 personer). Tittar man dremot endast p gruppen
ppet arbetslsa r antalet ganska lika mellan kommunerna.
Kommentar: Antalet arbetslsa som r utrikes fdda r betydligt fler i storps kommun (437
personer) n i Bjuvs kommun (313 personer). Antalet personer som varit utan arbete i 6
respektive 12 mnader r ocks betydligt fler i storps kommun n i Bjuvs kommun.
sida 9
Kommentar: Antalet unga vuxna (18-29 r) som r arbetslsa r ngot fler i Bjuvs kommun
(191 personer) n i storps kommun (177 personer), tittar man dremot p hur lnge man
varit utan arbete i 6 respektive 12 mnader r antalet ngot fler i storps kommun.
sida 10
Kommentar: Antalet unga vuxna (18-29 r) som r utrikes fdda och r arbetslsa r fler i
storps kommun (97 personer) n i Bjuvs kommun (74 personer). Antalet personer som varit
utan arbete 6,12 eller 24 mnader r ocks betydligt fler i storps kommun n i Bjuvs
kommun.
Kommentar: Antalet ungdomar (18-24 r) som r arbetslsa r fler i Bjuvs kommun (111
personer) n i storps kommun (90 personer).
sida 11
Kommentar: Antalet ungdomar (18-24 r) med funktionsnedsttning och som varit utan
arbete i 6, 12 eller 24 mnader r betydligt fler i storps kommun n i Bjuvs kommun.
Kommentar: Antalet ungdomar (18-24 r) som r utrikes fdda och som varit utan arbete i
6,12 eller 24 mnader r betydligt fler i storps kommun n i Bjuvs kommun.
sida 12
2 Befolkning
Klla: SCB befolkningsstatistik, personer som r folkbokfrda i respektive kommun.
Kommentar: Andelen unga (0-17 r) r lite hgre i svl storps- som Bjuvs kommun jmfrt
med riket samtidigt som andelen som r 65 eller ldre r lite lgre.
Andelen utrikes fdda (151231) r hgre i svl storps kommun (22,7 %) som Bjuvs
kommun (21,1 %) jmfrt med riket (17,0 %).
sida 13
2.2 Befolkningsutveckling
sida 14
3 Ekonomiskt bistnd
Klla: Socialstyrelsens ppna jmfrelser av ekonomiskt bistnd fr 2016 (baserat p
rsstatistik fr 2015), samt Socialstyrelsens mnadsstatistik fr september 2016 och
september 2015
Kommentar: Antalet bistndshushll per 1000 invnare (sept. 2016) r lite lgre i Bjuvs
kommun n snittet fr riket medan antalet r lite hgre i storps kommun. Antal
bistndshushll per 1000 invnare har kat i sept. 2016 jmfrt med sept. 2015 i svl Bjuvs
kommun som storps kommun.
Kommentar: Antalet vuxna bistndsmottagare per 1000 invnare har kat sept. 2016 i svl
Bjuvs kommun som storps kommun jmfrt med sept. 2015, till skillnad frn riket dr man
ser en liten minskning
sida 15
Kommentar: Andelen av vuxna bistndsmottagare som r utrikes fdda inkl. flyktingar r
ngot frre i svl Bjuvs kommun som storps kommun, jmfrt med riket.
sida 16
3.2 rsstatistik fr ekonomiskt bistnd.
Kommentar: Andelen barn (av totalt antal barn) i familjer med ekonomiskt bistnd r ngot
lgre i storps kommun jmfrt med riket och Bjuvs kommun. Andelen barn (av totalt antal
barn) i familjer med lngvarigt ekonomiskt bistnd r lgre i svl Bjuvs kommun som
storps kommun, jmfrt med riket.
sida 17
Kommentar: Andelen unga vuxna (18-24 r) som tagit del av ekonomiskt bistnd under r
2015 r ngot hgre i svl Bjuvs kommun som storps kommun, jmfrt med riket.
sida 18
4.0 Ohlsotal
Klla: Frskringskassan
Ohlsotalet r Frskringskassans mtt p frnvarodagar som erstts frn sjukfrskringen
under en 12 mnaders period. I detta ingr antal utbetalda dagar med sjukpenning,
arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersttning/aktivitetsersttning
frn socialfrskringen relaterat till antalet registrerade frskrade (befolkningen) 16-64 r.
Alla dagar r omrknade till nettodagar.
Sjukpenningtalet r definierat som antalet nettodagar frn sjuk- och rehabiliteringspenning
dividerat med antalet inskrivna frskrade minus antal personer med hel sjuk- eller
aktivitetsersttning.
Kommentar: Ohlsotalet r hgre i svl Bjuvs kommun som storps kommun, jmfrt med
riket. Ohlsotalet fr kvinnor r betydligt hgre i svl Bjuvs kommun som storps kommun,
jmfrt med riket.
sida 19
Kommentar: I denna ldersgrupp (20-29 r) finns det en stor skillnad p ohlsotalet mellan
riket och svl Bjuvs kommun som storps kommun. Kvinnorna som grupp har ett betydligt
hgre ohlsotal i Bjuvs kommun jmfrt med kvinnor i storps kommun medan nr det
gller ohlsotalet fr mn som grupp r det hgre i storps kommun n i Bjuvs kommun
Kommentar: I denna ldersgrupp (30-39 r) r ohlsotalet hgre i svl Bjuvs kommun som
storps kommun jmfrt med riket.
sida 20
sida 21
Kommentar: Ohlsotalet kar fr varje ldersgrupp. Gr man ett medelvrde av ohlsotalet i
Bjuvs kommun och storps kommun fr varje ldersgrupp och jmfr med rikets ohlsotal
kan man konstatera att de strsta procentuella skillnaderna finns i ldersgruppen 20-29 r,
jmfr man dremot skillnaden i antal dagar r den strst i ldersgruppen 60-64 r.
sida 22
4.2 Sjukpenningtal fr sept 2016 i jmfrelse med sept 2015.
sida 23
4.3 Unga vuxna (19-29 r) med aktivitetsersttning
Kommentar: Antal unga vuxna (19-29 r) med aktivitetsersttning per 1000 invnare (hela
befolkningen) r betydligt fler i svl Bjuvs kommun som storps kommun, jmfrt med
riket som helhet.
sida 24
5 Unga som varken arbetar eller studerar
Klla: Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhllesfrgor. Ung idag.
Avser unga 16-29 r som under ett helt kalenderr:
Kommentar: Andelen unga som varken arbetar eller studerar r betydligt hgre i svl Bjuvs
kommun som storps kommun, jmfrt med riket.
Andelen unga som varken arbetar eller studerar r betydligt hgre fr i ldersgruppen 25-29
r n i ldersgruppen 16-24 r, detta mycket beroende p alla som gr gymnasiet i
ldersgruppen 16-24 r.
sida 25
Kommentar: Andelen tjejer som varken arbetar eller studerar r betydligt hgre i storps
kommun n jmfrt med riket. Andelen utrikes fdda tjejer r betydligt hgre i storps
kommun jmfrt med riket, medan andelen utrikes fdda killa r betydligt hgre i Bjuvs
kommun, jmfrt med riket.
Kommentarer: Jmfrt med riket r andelen kvinnor som varken arbetar eller studerar
betydligt hgre i Bjuvs kommun och andelen mn r hgre i storps kommun n jmfrt
med riket. Nr det gller gruppen utrikes fdda kvinnor som varken arbetar eller studerar r
andel lgre i storps kommun n jmfrt med riket.
sida 26
6 Utbildning
Klla: SCB och Skolverket
Redovisar utbildningsnivn fr 25-64 ringar, behrighet till gymnasieskola, andel
gymnasieelever med examen, andel elever med grundlggande behrighet till hgskola och
andel elever som r etablerade p arbetsmarknaden respektive studerar p
hgskola/universitet.
Kommentar: Svl Bjuvs kommun som storps kommun har en betydligt hgre andel med
frgymnasial utbildning n riket som helhet, i ldersgruppen 25-64 r.
Kommentar: Svl Bjuvs kommun som storps kommun har en hgre andel utrikes fdda
med frgymnasial utbildning n riket som helhet, i ldersgruppen 25-64 r.
sida 27
6.2 Andel avslutade elever i grundskolan med behrighet till
gymnasieskolan.
sida 28
6.3 Andel elever som fullfljt gymnasieutbildningen
Kommentar: Andelen elever som fullfljt utbildning och med examen inom 3 r (examen
2015) r i storps kommun p samman niv som riket som helhet medan i Bjuvs kommun r
andelen ngot lgre n riket som helhet.
Kommentar: Andel gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 r inkl. IM r lite
lgre i storps kommun och Bjuvs kommun jmfrt med riket som helhet.
sida 29
Kommentar: Andel elever med grundlggande behrighet till universitet och hgskola inom
3 r inkl. IM r betydligt lgre i Bjuvs kommun jmfrt med riket som helhet, medan i
storps kommun r det lite hgre n riket som helhet.
sida 30
Kommentar: Andelen ungdomar som r etablerade p arbetsmarknaden 2 r efter fullfljd
gymnasieutbildning (vren 2012) r betydligt fler i Bjuvs kommun jmfrt med storps
kommun och riket som helhet.
Frklaring: Etablerad p arbetsmarknaden r man om man har en arbetsinkomst p minst
183 000 kr/r samt r sysselsatt i november mnad.
Folkbokfringsort 2012.
sida 31