1

LUNDS TINGSRTT DOM Ml nr: B 1389-17

Brottmlsenhet 2017-10-20
meddelad i
Lund

PARTER (Antal tilltalade: 1)

Tilltalad
PER Olof Henning Ingelsgrd, 19560412-4312
Vrsj 6258
280 40 Sknes Fagerhult

Offentlig frsvarare:
Advokat Rasmus Lovn
Advokatfirman Bergmyr och Partners HB
Drottensgatan 2
222 23 Lund

klagare
Kammarklagare Louise Jangvert
klagarmyndigheten
Sdra Sknes klagarkammare
205 90 Malm

Mlsgande
1. Sekretess A, se Partsbilaga sekretess
Sekretess

Mlsgandebitrde:
Advokat Tatiana Tolstoy
Advokatbyrn Lundia AB
Byggmstaregatan 5
222 37 Lund

2. Sekretess D, se Partsbilaga sekretess

Sekretess

Mlsgandebitrde:
Jur.kand. Sara Mller
Advokatfirman Fernvall AB
Drottstensgatan 2
222 23 Lund

___________________________________

Postadress Besksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 75 Byggmstaregatan 2 046-16 03 05 046-16 04 79 mndag - fredag
221 00 Lund E-post: b.lunds.tingsratt@dom.se 08:00-16:30
www.lundstingsratt.domstol.se
 2
LUNDS TINGSRTT DOM Ml nr: B 1389-17
Brottmlsenhet 2017-10-20

DOMSLUT

Brott som den tilltalade dms fr

Sexuellt ofredande, 6 kap 10 1 st brottsbalken
2017-03-14

tal som den tilltalade friknns frn

Sexuellt ofredande, 6 kap 10 1 st brottsbalken
2016-12-21

Pfljd m.m.
1. Villkorlig dom
2. Dagsbter 60 130 kr

Skadestnd
1. Per Ingelsgrd ska utge skadestnd till Sekretess A med 11 800 kr jmte rnta p
beloppet enligt 6 rntelagen (1975:635) frn den 14 mars 2017 till dess betalning sker.
2. Sekretess D:s skadestndsyrkande ogillas.

Sekretess
Sekretessen enligt 35 kap 12 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska best i
mlet fr uppgifter som har lagts fram vid frhandling inom stngda drrar och som kan
rja mlsgandenas och deras anhrigas identiteter. Detta innefattar identitetsuppgifter
och uppgifter som kan leda till att identiteten kan klarlggas och som terfinns i vid
frhandling frebringande handlingar samt i vid frhandling gjorda ljud- och
bildupptagningar av frhr. Detsamma gller de identitetsuppgifter som r intagna i
partsbilaga till denna dom.

Brottsofferfond
Den tilltalade lggs att betala en avgift p 800 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.

Ersttning
1. Tatiana Tolstoy tillerknns ersttning av allmnna medel fr arbete som
mlsgandebitrde med 14 887 kr. Av beloppet avser 10 803 kr arbete, 1 107 kr
tidsspillan och 2 977 kr mervrdesskatt.
2. Sara Mller tillerknns ersttning av allmnna medel fr arbete som mlsgandebitrde
med 22 890 kr. Av beloppet avser 16 775 kr arbete, 1 537 kr tidsspillan och 4 578 kr
mervrdesskatt.
3. Rasmus Lovn tillerknns ersttning av allmnna medel med 37 477 kr. Av beloppet
avser 26 907 kr arbete, 3 075 kr tidsspillan och 7 495 kr mervrdesskatt.
4. Kostnaden fr frsvaret och mlsgandebitrdet ska stanna p staten.

___________________________________
 3

LUNDS TINGSRTT DOM B 1389-17

2017-10-20
Brottmlsenhet

YRKANDEN

klagarens yrkanden, se domsbilaga 1

Mlsganden A har yrkat att tingsrtten mtte frplikta Per Ingelsgrd att till henne
utge 14 200 kr jmte rnta enligt 6 rntelagen frn och med den 14 mars 2017 till
dess betalning sker. Av det yrkade beloppet avser 7 200 kr ersttning fr sveda och
vrk och 7 000 kr ersttning fr krnkning.

Mlsganden D har yrkat att tingsrtten mtte frplikta Per Ingelsgrd att till henne
utge 10 000 kr jmte rnta enligt 6 rntelagen frn den 21 december 2016 till dess
betalning sker. Av det yrkade beloppet avser 3 000 kr ersttning fr sveda och vrk
och 7 000 kr ersttning fr krnkning.

Med anledning av att grningarna avser sexualbrott och mlsgandena r underriga

har namn och personuppgifter avseende mlsgandena A och D samt mlsganden
D:s mamma och mlsganden A:s pappa som vittnat mlet, sekretessbelagts i mlet.
Huvudfrhandlingen har drfr ocks hllits inom stngda drrar. De nu nmnda
personerna omnmns i domen fortsttningsvis p stt som nyss angetts.

DOMSKL

Ansvars- och skadestndsfrgor

talet fr sexuellt ofredande enligt talspunkt 1

Per Ingelsgrd har erknt grningen och medgett det enskilda ansprket vad gller
ersttning fr krnkning. Han har bestritt yrkandet om ersttning fr sveda och vrk
och inte vitsordat ngot belopp som skligt.
 4

LUNDS TINGSRTT DOM B 1389-17

2017-10-20
Brottmlsenhet

klagaren har beropat den under denna talspunkt i domsbilaga 1 angivna

bevisningen jmte delar av polisfrhr med Per Ingelsgrd. Tingsrtten har tagit
del av mlsgande A:s uppgifter genom uppspelning av ett videofrhr med henne.

Mlsganden A har beropat vittnesfrhr med sin pappa.

Av utredningen och de hrdas uppgifter har inledningsvis fljande. Per Ingelsgrd

r lrare p Vrfruskolan i Lund dr mlsganden A r hans elev.

Mlsganden A har i videofrhr berttat bl.a. fljande. Hon satt med p lxhjlp
efter skolan och hade extra-matte. Hennes lrare Per Ingelsgrd frgade om hon
kunde sitta med honom och rkna matte vilket hon sade okey till eftersom det var
vissa som pratade hgt. Hon satt i hans klassrum. Nr lxhjlpen var slut och hon
skulle g hem sade Per att hon kunde stanna lite och rkna matte fr han kunde
hjlpa henne. Hon satt och rknade matte och sedan brjade han trycka p hennes
lr och tog henne sedan p ryggen under trjan och klmde lite. Drefter gick han
och stngde drren till klassrummet och till grupprummet dr det satt ngra och
hade utvecklingssamtal. Han fortsatte sedan att klmma henne p ryggen och lret.
Drefter sade han att hon kunde sitta i hans kn. Hon satte sig i hans kn och han
brjade ta henne jttelngt ned p magen vid troslinjen. Sedan tog han henne p
ryggen s att hennes linne kte upp vilket hon sade. Han frgade om det berodde p
honom och hon svarade nej. Sedan brjade han klia henne p ryggen. Hon sade att
hon snart skulle ha utvecklingssamtal och han frgade nr hennes pappa skulle
komma. Han svarade att han snart skulle komma. Han frgade bl.a. var de bodde.
Drefter hade de utvecklingssamtal dr Per satt med ocks men hon hade egentligen
en annan lrare vid samtalet. Sedan gick hon hem. Hon tyckte det kndes lite
konstigt nr Per tog henne p lret. Han satt d p en stol bredvid henne. Nr han
tog henne p ryggen rrde han handen upp och ned. Hon tyckte ocks det kndes
konstigt att sitta i hans kn men han brukar gra det, han stter folk i knet, och han
har tidigare haft henne i knet. Nr han tog henne p magen var handen innanfr
 5

LUNDS TINGSRTT DOM B 1389-17

2017-10-20
Brottmlsenhet

troskanten. - Den frsta hon berttade det fr var fr en kompis. Det var samma dag
efter skolan. Hon berttade fr kompisen vad som hnt. Kompisen berttade sedan
fr sina frldrar p kvllen och kompisens mamma ringde sedan hennes pappa.
Hon har inte trffat Per efter detta. Det skulle knnas lite konstigt fr han kndes
konstig och obehaglig.

Per Ingelsgrd har berttat i huvudsak fljande. Han vill referera till vad han sagt i
frhr. Han str fast vid det. Han har ingen kommentar till vad mlsganden A
berttat. Han erknner grningen. Han var mlsganden A:s lrare och hade henne i
det mesta. De uppgifter klagaren refererat ur hans polisfrhr r riktiga. Han tror
att det var hans kollega som stngde drren till grupprummet. Han skulle delta i
mlsganden A:s utvecklingssamtal. Mlsganden A satt i hans kn men han minns
inte hur hon kom dit men uppgiften i polisfrhret att han satte henne i sitt kn r
riktig. Det r riktigt som han sagt i polisfrhr att han inte uppfattade att han hade
handen innanfr troskanten men han knde hennes troskant mot handen. Det r
ocks riktigt som han sagt i polisfrhr att han, nr han knde hennes troskant,
knde att det var fr nra med fysisk kontakt i och med att det var bar hud. Det var
fr mycket och obehagligt och att han ngrade sig i samma stund som det skedde.
Han bara slppte henne d. Han ngrar sig inte mindre idag n tidigare och frstr
att han gjort fel och han mr dligt av det. Under hndelsefrloppet tnkte han
ingenting. Det r frst nr han kramar henne p slutet som han tnkte p vad han
gjorde. Det r som han sagt i polisfrhr att nr han hade handen p hennes rygg
var det ett stt att hon skulle fokusera p matten och matteboken och d tog handen
p hennes rygg.

Mlsganden A:s pappa har berttat i huvudsak fljande. Det har varit jobbigt fr
hans dotter efter hndelsen, srskilt i brjan. Man plockade bort lraren utan att
bertta varfr och det blev mycket spekulationer bland elever, frldrar och
kompisar om varfr. Hans dotter hade ftt besked av polisen att inte prata om det.
Hon blev ifrgasatt. Hon gick i skolan men blev ledsen p kvllen nr hon kom hem
 6

LUNDS TINGSRTT DOM B 1389-17

2017-10-20
Brottmlsenhet

och kunde spontant brja grta. Sedan blev det bttre, men nr tidningarna brjade
skriva om det kom det tillbaka igen och hon blev ifrgasatt igen. Skolkamrater kom
fram till henne och sade bertta, bertta. Det blev jttejobbigt fr henne. Sedan
var det bra en vecka nr ingen frgade men sedan var det ngot frldramte eller
ytterligare ngon tidningsartikel och d brjade det om igen. Hon lste ngon artikel
i tidningen sedan kompisar frgat om det var hon. Framfrallt var det en
tidningsartikel som var jobbig. Man brt mot det sekretessavtal man haft med
henne. Hennes ord stod ordagrant i tidningen. Det blev en ryktesspridning och nnu
vrre. Hon drog sig tillbaka och lekte inte med vnner utan satt hemma. Hon sktte
nd sitt skolarbete bra. Hon var inte rdd mer n att hon var rdd att ngon skulle
frga henne. Det var mer obehag, men hon var inte rdd fr att g ut och hem till
ngon annan. De stllde henne i k till en annan skola som backup ifall Per skulle
komma tillbaka eller om hon inte fick tillrckligt std. Det var mest intensivt i
brjan nr de pratat med rektor. Det blev en tydlig skillnad vid sommarlovet
eftersom det inte blev fler mten i skolan. Hon fick d ngra mnader att hmta sig.
Hon har pratat med honom om hndelsen samt med Barnahus. Det tedde sig
mrkligt fr henne som var 11 r. Hennes frsta reaktion var att skuldbelgga sig
sjlv. Hon sade men d fr Per ingen pension. Hon tyckte det var jobbigt och
obehagligt dr och d. Han har sagt till henne att det inte var hennes fel att t.ex. Per
inte fick vara kvar i skolan.

talet fr sexuellt ofredanden enligt talspunkt 2

Per Ingelsgrd har frnekat grningen och bestritt det enskilda ansprket. Han har
frklarat sig inte kunna vitsorda ngot belopp som skligt i och fr sig.

klagaren har beropat den under denna talspunkt i domsbilaga 1 angivna

bevisningen jmte delar av polisfrhr med Per Ingelsgrd. Tingsrtten har tagit del
av mlsgande D:s uppgifter genom uppspelning av ett videofrhr med henne. Per
 7

LUNDS TINGSRTT DOM B 1389-17

2017-10-20
Brottmlsenhet

Ingelsgrd har genom sin frsvarare beropat delar av vad han sjlv och
mlsganden D:s mamma uppgett i polisfrhr.

Mlsganden D har i videofrhr berttat bl.a. fljande. Hon vet varfr hon kommit
till polisen fr frhr; fr att Per gjort ngot dligt. Han har tagit p henne fast hon
inte vill, p stllen dr hon inte vill fast det var inte s allvarligt. Hon knner inte
det som s allvarligt. Det var p hsten d han gav henne lite obehagliga kramar
som var typ extra hrda som en syskonkram, mamma- eller pappakram. Det var lite
obehagligt. Sedan p skolavslutningen, julavslutningen s rrde han nra hennes
snippa, allts inte p utan ovanfr typ p byxorna, nr han gav henne en kram.
Sedan har det inte hnt ngot mer. Hon tror det hnde i klassrummet och det var
nstan helt skert ngon annan dr d. Han kramade henne och den varade bara
ngra sekunder. Han hll ena handen p hennes rygg och den andra framme.
Handen p ryggen var inte ntt obehagligt. Hon tnkte inte s mycket p det d men
sedan kom hon ihg att nr hon kom hem d tnkte hon jttemycket p det. Hon
tyckte det var konstigt. Nr han kramade henne kndes det konstigt. Hon ville han
skulle krama hennes som vanligt, som en vnskapskram att man lgger armarna i
kors ver ryggen. Den kram Per gav henne var som om mamma eller pappa och hon
skulle kramas. Hon vet inte hur vuxna kramas. Hon tnkte p det den veckan och
sedan var det ju jul. Och sedan glmde hon bort det. Hon har inte sett att Per
kramat andra elever men och har sett nr ngon annan elev gett Per en kram. Per har
kramat henne tidigare under hstterminen men hon har inte tnkt p dem
jttemycket. Hon har inte tyckt det var s konstigt. Som lrare har hon alltid tyckt
att Per var en bra lrare. Han var hennes mentor. Anledningen till att hon berttat
om hndelsen nu var att hon glmde bort den efter jullovet. Och Per var helt normal
s d tnkte hon inte p det s mycket. Sedan i lrdags sg mamma en pytteliten
artikel om en lrare som gjort ett brott mot en elev men det var ju inte hon. Nr
mamma berttade om artikeln s berttade hon fr mamma att d hade vl Per gjort
ngonting konstigt mot henne ocks. D var ju det ett brott ocks. Det stod inte i
tidningen att det var hennes skola men hon trodde det handlade om Per eftersom de
 8

LUNDS TINGSRTT DOM B 1389-17

2017-10-20
Brottmlsenhet

ftt veta att han varit borta jttemycket. D trodde alla att han var jttesjuk. Sedan
kallades de till ett frldramte med ngon polis. D visste de att Per var avstngd.
S mamma sade att det mste vara Per och d tnkte hon att Per gjort detta mot
henne.

Per Ingelsgrd har berttat i huvudsak fljande. Han hade femtiotre elever som
skulle kramas p julavslutningen plus frldrar och fre detta elever och syskon.
Han har ingen aning om han kramat mlsganden D men frmodligen. Han minns
inte om han kramat henne men det r troligt eftersom han var vldigt frtjust i
henne och de stod nra varandra. Han har varit hennes mentor sedan fjrde klass.
Som hon beskrivit i sitt frhr tjafsade de med varandra och provocerade varandra
och de delade samma intresse fr bcker. Hon har gett honom frtroenden som han
inte velat bertta om. Det gick s lngt att han sagt att han har inga egna barn men
om han haft det skulle han velat ha henne. Det r drfr mycket troligt att han
kramat henne vid julavslutningen men han minns det inte. Han har ingen
kommentar till mlsgandens uppgifter om hur kramen gtt till. Han sger inte att
hon berttar ngot som inte r sant men hans minns inte. Det var hundratals som
han kramat vid avslutningen men han minns inte detta. Det r mycket mjligt att
han kramat henne tidigare. Han tycker det r konstigt att hon inte reagerat frrn
hon lste om det i tidningen. Det r riktigt som han sagt i polisfrhr att han r
jtteledsen om hon uppfattat en kram som obehaglig men det var absolut inte hans
mening. Hon r en sn som kan komma fram och sga att det var den bsta lektion
hon haft ngon gng och sedan kramat om honom.

Mlsganden D:s mamma har berttat bl.a. fljande. Hon hade en tidning i handen
och lste hgt. Det var lrdagen den 8 april eller sndagen den 9 april. Det var
lokaltidningen. Det stod ngot om att det gllde sexuellt ofredande. Det stod om
lraren och de trodde det var Per. Det hade sttt mycket i tidningen innan om
honom men hon vet inte om Per namngetts; det stod nog lundalraren. Hon sade
att nu str det om Per igen till sig sjlv. Om hennes dotter sagt att hon nmnde
 9

LUNDS TINGSRTT DOM B 1389-17

2017-10-20
Brottmlsenhet

namnet Per var det nog s. Hennes dotter kom bakom henne och sade Det frvnar
mig inte. Hon bad dottern berttade vad hon menade. Hennes dotter berttade att
Per kramat henne hrt ssom vuxna kan gra. Hon frgade nr och hennes dotter
sade att det var i klassrummet i hstas ngra gnger nr de andra var upptagna med
sina uppgifter. Hon sade ocks att Per pussat henne p huvudet vid tv tillfllen,
bl.a. vid ett reflektionssamtal. Hennes dotter sade ocks att Per gett henne
slngpussar fre en helg eller lov. Hon frgade dottern om hon berttat allt och d
berttade dottern att han tagit handen mot hennes snippa. Hon frgade nr det var
och svarade att det var dagen innan jullovet och p hennes frga om det var
innanfr eller utanfr trosorna sade hon att det var utanfr trosorna. Det tog lng tid
fr hennes dotter att bertta detta, det tog bde lrdag och sndag. Hon upplevde att
hennes dotter tyckte det var obehagligt att bertta. Hennes dotter sade att du sger
vl inte detta till pappa, det r pinsamt. Hon tnkte att hennes dotter skmdes.
Hennes dotter frgade om Per skulle komma tillbaka till skolan och om han skulle
sitta i fngelse. Drefter kontaktade hon skolans rektor per mail och sedan
bitrdande rektor. De gick vidare med polisanmlan. De var sedan p barnahus p
skrtorsdagen fr frhr. Den dagen var hennes dotter p gott humr eftersom hon
skulle ka till Gteborg till sin kusin. Efter frhret var hon ganska lugn men p
kvllen ringde hon och var ledsen och ville hem frn Gteborg. Det var d hon
stllde frgor om Per. Hennes dotter berttade sedan inte mer om att Per tagit
handen mot hennes snippa. Hon sade bara att det var vl inte mitt fel mamma.
Hon sjlv frgade inte efter mer detaljer men det skulle varit vid en kram infr
jullovet. Hon sade att det var innanfr byxorna men utanfr trosorna. Hon minns
inte ordagrant vad hon sjlv sa i polisfrhr, men om hon sagt i polisfrhret att
hennes dotter svarat p hennes frga om det var under byxorna eller ovanp att det
var ovanp byxorna s stmmer det eftersom polisfrhret ligger nrmare deras
samtal. Hon vet inte hur hennes dotter upplevde situationen vid jullovet. De har
pratat senare ett par gnger mer allmnt om det. Det pratades ganska mycket om
det p skolan. Frst gick det rykten och bde barn och frldrar spekulerade om
varfr lraren var borta. Senare under vren var det en diskussion p begran av
 10

LUNDS TINGSRTT DOM B 1389-17

2017-10-20
Brottmlsenhet

eleverna. Hennes dotter tyckte det var obehagligt. Hennes dotter mr bra men har
ftt viss skepsis mot mn. Hon och hennes dotter har inte diskuterat de
spekulationerna innan hennes dotter berttade om det i april eftersom det inte
berrde dem. Hon vet inte vem den andra eleven r.

Tingsrttens bedmning allmnt om ansvarsfrgan

Fr fllande dom i ml om sexualbrott krvs, liksom i brottml i vrigt, att
domstolen genom den utredning som har lagts fram finner det stllt utom rimligt
tvivel att den tilltalade har gjort sig skyldig till det som lggs denne till last. Ett
annat stt att uttrycka detta beviskrav r att det ska vara praktiskt taget uteslutet att
det gtt till p ngot annat stt n det som klagaren gjort gllande. Beviskravet r
allts mycket hgt stllt. Ett tal r drfr inte styrkt genom att mlsgandens och
den tilltalades berttelser stlls mot varandra och mlsgandens utsaga bedms vga
tyngre. Som Hgsta domstolen vid flera tillfllen uttalat kan dock en alltigenom
trovrdig utsaga frn mlsganden, i frening med vad som i vrigt framkommit i
mlet, vara tillrcklig fr en fllande dom (se t.ex. rttsfallen NJA 2009 s. 447 I och
II). ven om mlsgandens utsaga inte r alltigenom trovrdig kan en fllande dom
komma i frga, om utsagan stds av stark bevisning av annat slag. Fr att kunna
konstatera att beviskravet r uppfyllt mste domstolen omsorgsfullt prva den
tilltalades invndningar mot talet. (se NJA 2010 s. 671).

Vid bedmningen om mlsgandens utsaga finns det ofta anledning att lgga vikt
vid sdana faktorer som avser innehllet i berttelsen som sdan, exempelvis i vad
mn den r klar, lng, levande, logisk, rik p detaljer, pvisat sanningsenlig i viktiga
enskildheter samt fri frn felaktigheter, motsgelser, verdrifter, svrfrklarliga
moment, konstansbrister, dligt sammanhang eller tvekan i avgrande delar.
Dremot stller det sig mnga gnger svrt att bedma utsagan med anledning av
det allmnna intrycket mlsganden ger eller av icke-verbala faktorer i vrigt. (se
det ovan nmnda rttsfallet NJA 2010 s. 671).
 11

LUNDS TINGSRTT DOM B 1389-17

2017-10-20
Brottmlsenhet

Tingsrttens bedmning av talet enligt talspunkt 1

Mlsganden A framstr som trovrdig. Hennes berttelse r livfull och detaljrik.
De uppgifter hon lmnat om hur Per Ingelsgrd berrt henne fysiskt r
frhllandevis detaljerade. Hennes uppgifter verensstmmer ocks i huvudsak med
vad Per Ingelsgrd sjlv berttat. Genom deras i huvudsak samstmmiga uppgifter
r det utrett att Per Ingelsgrd ssom anges i grningsbeskrivningen vid det aktuella
tillfllet tagit mlsganden A p lret och drefter lyft upp henne i sitt kn och d
tagit henne p ryggen och magen under linnet. Mlsganden A har uppgett att hon
upplevde berringen som konstig och obehaglig. Det finns ingen anledning att
ifrgastta detta. Handlingarna som Per Ingelsgrd utfrt har sexuell innebrd och
de har inneburit krnkningar av mlsganden A:s sexuella integritet. Per Ingelsgrd
mste ha insett vad hans handlande hade fr innebrd och mlsganden A:s
upplevelse av handlingarna. talet r drfr styrkt och Per Ingelsgrds handlande
ska bedmas som sexuellt ofredande.

Tingsrttens bedmning av talet enligt talspunkt 2

Mlsganden D framstr som trovrdig. Hennes berttelse har varit livfull och
mlsganden D framstr som intellektuellt mogen fr sin lder. Vad gller den
aktuella hndelsen saknar dock hennes berttelse mer ingende detaljer.
Mlsganden D har uppgett att det varit frga om en kram dr Per Ingelsgrds
hnder dels varit p hennes rygg och dels framtill nra hennes snippa men ovanfr
byxorna. Det har varit en kortvarig kram och berring i ngra sekunder. Tingsrtten
kan konstatera att mlsganden D sjlv uppgett att hon visserligen funderade ver
hndelsen strax efter den skett och tyckte det var konstigt men att hon sedan glmde
bort den. Hon har frst nr hon drygt tre mnader senare av sin mamma
uppmrksammades p en tidningsartikel som rrde en lrare och sexuella
ofredanden berttat om hndelsen fr henne. Inte heller enligt mlsganden D:s
mamma har mlsganden D vad gller denna hndelse lmnat ngon mer utfrlig
beskrivning till henne. Per Ingelsgrd har fr egen del frnekat brott men ansett det
troligt att han kramat mlsganden D vid det aktuella tillfllet eftersom det var
 12

LUNDS TINGSRTT DOM B 1389-17

2017-10-20
Brottmlsenhet

julavslutning och han kramade mnga elever den dagen. Av Mlsganden D:s
uppgifter framgr vidare att Per Ingelsgrds kram kan ha utdelats nr det fanns
andra personer nrvarande i rummet.

Tingsrtten ifrgastter inte mlsgandens uppgifter att Per Ingelsgrd vid det
aktuella tillfllet kramat om henne och att hon kan ha upplevt sttet han gjorde det
som konstigt. Den beskrivning som mlsganden D lmnat av kramen utesluter
dock inte att kramen inte haft ngon sexuell innebrd. Med beaktande av de strnga
krav som stlls p bevisningen i brottml fr att en grning ska vara styrkt anser
tingsrtten att de uppgifter mlsganden D lmnat, inte ens med std av vad
mlsganden D:s mamma berttat, gr att det mot Per Ingelsgrds frnekande r
stllt utom rimligt tvivel att Per Ingelsgrd vid detta tillflle gjort sig skyldig till den
aktuella grningen. Han ska drfr friknnas i denna del.

Tingsrttens bedmning - skadestndsfrgor

Per Ingelsgrd har medgett det enskilda ansprket frn mlsgande A vad gller
ersttning fr krnkning. Det ska drfr bifallas. Vad gller yrkandet om ersttning
fr sveda och vrk framgr av frhret med mlsgandens pappa att mlsganden A
i vart fall fram till sommaren 2017 mtt dligt av grningen. Det framstr som
uppenbart att mlsganden A under en tid mste ha pverkats negativt av hndelsen
och mtt dligt av den process som fljde efter polisanmlan och bl.a. det
frhllandet att hon inte kunde prata med kamrater om hndelsen. Hennes dliga
mende har varit orsakat av grningen. Med hnsyn hrtill och med beaktande av att
hon vid grningen endast var 11 r anser tingsrtten att hon inom ramen fr
ersttning fr sveda och vrk r berttigad till ersttning psykiskt lidande under tv
mnader dvs. fram till sommaren. Ersttningen ska uppg till 4 800 kr motsvarande
tta veckor 600 kr.
 13

LUNDS TINGSRTT DOM B 1389-17

2017-10-20
Brottmlsenhet

Eftersom talet enligt talspunkt 2 ogillas och det enskilda ansprket frn
mlsgande D grundar sig p den grningen ska det enskilda ansprket ocks
ogillas.

Pfljdsfrgan

Per Ingelsgrd som r 61 r frekommer inte tidigare i belastningsregistret.

Kriminalvrden, Frivrden Malm har kommit in med ett yttrande mlet. Av detta
framgr bl.a. att frivrden anser att det inte freligger ngot vervakningsbehov d
Per Ingelsgrd lever ett socialt vlordnat liv och inte har ngra missbruksproblem.
Han har bedmts lmplig fr samhllstjnst. Han har sjlv uppgett att han kommer
att frlora sitt arbete om han flls till ansvar fr aktuella brott och d fr leva p sin
pension. Han har uppgett att han fr ut cirka 7 000 kr i allmn pension men att han
inte vet hur mycket han fr i tjnstepension.

Tingsttens bedmning
Fr sexuellt ofredande r den vanligaste pfljden bter. I det aktuella fallet r det
frga om sexuellt ofredande vid ett tillflle. Det har samtidigt skett mot en
mlsgande som var underrig, endast elva r, och som var elev till Per Ingelsgrd.
Det sexuella ofredandet har ocks skett p den skola dr han arbetade och hon var
elev. Detta utgr frsvrande omstndigheter. klagaren har yrkat att brottet p
grund av sin art ska medfra ett fngelsestraff. Enligt tingsrttens mening r
straffvrdet ocks s hgt att det ligger p fngelseniv och med hnsyn till de
frsvrande omstndigheterna p tv mnaders fngelse.

Vad gller frgan om det sexuella ofredandet r brott av sdan art att det freligger
en presumtion fr fngelse eller om annan pfljd kan vljas gr tingsrtten
fljande bedmning. Varken lagstiftaren eller Hgsta domstolen har uttalat sig i
frgan om sexuellt ofredande som straffrttsligt ligger p fngelseniv ska bedmas
som ett artbrott. Hgsta domstolen har dock i flera avgranden visat en betydande
 14

LUNDS TINGSRTT DOM B 1389-17

2017-10-20
Brottmlsenhet

terhllsamhet och uttalat att frsiktighet br iakttas med att i rttstillmpningen

peka ut nya brottstyper fr vilka fngelsepresumtion ska glla. Vidare kan
fngelsepresumtionen variera i styrka inte bara mellan olika s.k. artbrott utan ocks
inom en och samma brottstyp (se bl.a. NJA 2003 s.307). Frgan om sexuellt
ofredande ska betraktas som ett artbrott har prvats i hovrttspraxis men den
praxisen r inte enhetlig. Under senare tid visar dock flera avgranden att
hovrtterna anser att sexuellt ofredande av den omfattning som nu r aktuellt i mlet
inte utgr ett artbrott (se Hovrttens ver Skne och Blekinge i dom 2017-04-03 i
ml nr B 2805-16, Hovrtten fr Vstra Sverige i dom 2016- 09-20 i ml B 3727-
16, Hovrtten fr vre Norrland i dom 2016-03-11 i ml B 1027-15 samt Svea
Hovrtt i dom 2015-06-09 i ml B 6030-14).

Med hnsyn hrtill och till den av Hgsta domstolen uttalade terhllsamheten som
br iakttas nr det gller att bedma brott som artbrott anser tingsrtten att den nu
aktuella grningen inte r av sdan art att det finns en presumtion fr fngelse. Inte
heller r straffvrdet s hgt att det enbart av det sklet freligger en presumtion fr
fngelse.

Eftersom Per Ingelsgrd inte tidigare r straffad och eftersom det saknas anledning
att befara att han kommer att gra sig skyldig till fortsatt brottslighet kan pfljden
drfr stanna vid en villkorlig dom i frening med 60 dagsbter.

Vad gller frgan om vilket belopp som varje dagsbot ska faststllas har Per
Ingelsgrd uppgett att han p grund av den aktuella grningen kommer att frlora
sitt jobb och att han fortsttningsvis fr frsrja sig p pension. Han har frklarat att
han inte vet hur stor pension han kommer att f. Tingsrtten har vid bestmmande
av varje dagsbots storlek gjort en uppskattning av Per Ingelsgrds framtida
inkomstmjligheter och bedmt att han i vart fall kommer att f en mnatlig
bruttoinkomst p 15.000 kr i pension.
 15

LUNDS TINGSRTT DOM B 1389-17

2017-10-20
Brottmlsenhet

vriga frgor

Eftersom Per Ingelsgrd dms fr brott dr fngelse ingr i straffskalan ska han
betala lagstadgad avgift till brottsofferfonden.

Mlsgandebitrdena och den offentlige frsvararen tillerknns begrda

ersttningar. Med hnsyn till Per Ingelsgrds ekonomiska frhllanden ska denna
kostnad stanna p staten.

HUR MAN VERKLAGAR, se bilaga (Dv 400)

verklagande senast den 10 november 2017. verklagande prvas av Hovrtten
ver Skne och Blekinge.

P tingsrttens vgnar.

Leif Persson
I avgrande har deltagit nmndemn. Rtten r enig.
 Bilaga 1
Stmningsanskan Sida 1(2)
klagaromrde Syd Handling 34
Sdra Sknes klagarkammare rende AM-37060-17
Kammarklagare Louise Jangvert 2017-05-31 Handlggare 302-28

Ange dessa uppgifter vid kontakt med myndigheten

LUNDS TINGSRTT
Lunds tingsrtt
B 1389-17
INKOM: 2017-05-31
MLNR: B 1389-17
AKTBIL: 10

Stmningsanskan
Tilltalade
Per Olof Henning Ingelsgrd (19560412-4312)
Fretrds av advokat Rasmus Lovn.

Ansvarsyrkanden m.m.

1 SEXUELLT OFREDANDE
5000-K317835-17
Per Ingelsgrd har tagit A, som var 11 r, p lret och drefter lyft upp henne i
sitt kn och d tagit henne p ryggen och magen under linnet. Det hnde den
14 mars 2017 p Vrfruskolan, Rbygatan 8, Lund, Lunds kommun.

Per Ingelsgrd begick grningen med uppst.

Lagrum: 6 kap 10 1 st brottsbalken

Mlsgande
Sekretess A
klagaren fr ej talan
Fretrds av bitrdande jurist Tatiana Tolstoy, bitrdande jurist Tatiana
Tolstoy.

Muntlig bevisning
1. Frhr med mlsganden A genom uppselning av videofrhr (45 min)

2. Frhr med den tilltalade Per Ingelsgrd som erknner brott.

Postadress Gatuadress Telefon E-post

Rttscentrum Malm, Porslinsgatan 4 010-562 61 31 registrator.ak-sodraskane@aklagare.se
20590 MALM
Telefax
010-562 60 12
 Stmningsanskan Sida 2(2)
klagaromrde Syd Handling 34
Sdra Sknes klagarkammare rende AM-37060-17
Kammarklagare Louise Jangvert 2017-05-31 Handlggare 302-28

2 SEXUELLT OFREDANDE
5000-K357147-17
Per Ingelsgrd har kramat D, som var 11 r, genom att hlla och rra sin ena
hand p mlsgandens rygg och sin andra hand strax ovanfr mlsgandens
knsorgan. Det hnde den 21 december 2016 p Vrfruskolan, Rbygatan 8,
Lund, Lunds kommun.

Per Ingelsgrd begick grningen med uppst.

Lagrum: 6 kap 10 1 st brottsbalken

Mlsgande
Sekretess D
klagaren fr ej talan
Fretrds av bitrdande jurist Sara Mller.

Muntlig bevisning
1. Frhr med mlsganden D genom uppselning av videofrhr (55 min).

2. Frhr med den tilltalade Per Ingelsgrd som frnekar brott.

3. Frhr med vittnet E angende vad mlsganden berttat om hndelsen

till styrkande av talet.

Handlggning
Berknad tidstgng fr frhandlingen: dag.

ANVISNING FR VERKLAGANDE DOM I BROTTML
Den som vill verklaga tingsrttens dom, eller
ett i domen intaget beslut, ska gra detta skrift-
ligen. Skrivelsen ska skickas eller lmnas
till tingsrtten. verklagandet prvas av den
hovrtt som finns angiven i slutet av domen.
verklagandet ska ha kommit in till tingsrtten
inom tre veckor frn domens datum. Sista da-
gen fr verklagande finns angiven p sista si-
dan i domen.
Har ena parten verklagat domen i rtt tid, fr
ocks motparten verklaga domen (s.k. an-
slutningsverklagande) ven om den vanliga
tiden fr verklagande har gtt ut. verkla-
gandet ska ocks i detta fall skickas eller lm-
nas till tingsrtten och det mste ha kommit in
till tingsrtten inom en vecka frn den i do-
men angivna sista dagen fr verklagande. Om
det frsta verklagandet terkallas eller fr-
faller kan inte heller anslutningsverklag-
andet prvas.
Samma regler som fr part gller fr den som
inte r part eller intervenient och som vill
verklaga ett i domen intaget beslut som an-
gr honom eller henne. I frga om sdant be-
slut finns dock inte ngon mjlighet till anslut-
ningsverklagande.
Fr att ett verklagande ska kunna tas upp i
hovrtten fordras i vissa fall att prvningstill-
DV 400 2014-01 Producerat av Domstolsverket
stnd meddelas. Hovrtten lmnar prvnings-
tillstnd om
1. det finns anledning att betvivla riktig-
heten av det slut som tingsrtten har
kommit till,
2. det inte utan att sdant tillstnd medde-
las gr att bedma riktigheten av det
slut som tingsrtten har kommit till,
www.domstol.se
Bilaga 2
3. det r av vikt fr ledning av rttstill-
lmpningen att verklagandet prvas
av hgre rtt, eller
4. det annars finns synnerliga skl att
prva verklagandet.
Om prvningstillstnd krvs och sdant inte
meddelas str tingsrttens avgrande fast. Det
r drfr viktigt att det, i de fall prvningstill-
stnd krvs, klart och tydligt framgr av ver-
klagandet till hovrtten varfr klaganden anser
att prvningstillstnd br meddelas.
I vilka fall krvs prvningstillstnd?
Brottmlsdelen
Det krvs prvningstillstnd fr att hovrtten
ska prva en tingsrtts dom om den tilltalade
1. inte dmts till annan pfljd n bter, eller
2. friknts frn ansvar och brottet inte har mer
n 6 mnaders fngelse i straffskalan.
Enskilt ansprk (skadestndstalan)
Fr att hovrtten ska prva en skadestndstal-
an krvs prvningstillstnd. Frn denna regel
gller fljande undantag:
verklagas domen ven i brottmlsdelen och
avser verklagandet frgan om den tilltalade
ska dmas till ansvar fr en grning krvs inte
prvningstillstnd fr ett till denna grning
kopplat enskilt ansprk i de fall
1. det enligt ovanstende regler inte krvs
prvningstillstnd i brottmlsdelen, el-
ler
2. prvningstillstnd i brottmlsdelen
meddelas av hovrtten.
Beslut i vriga frgor
Krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen krvs
ven prvningstillstnd vid beslut som endast
fr verklagas i samband med verklagande av
domen.
Skrivelsen med verklagande ska innehlla
uppgifter om
1. den dom som verklagas med angiv-
ande av tingsrttens namn samt dag
och nummer fr domen,
2. parternas namn och hemvist och om
mjligt deras postadresser, yrken, per-
sonnummer och telefonnummer, var-
vid parterna benmns klagande respek-
tive motpart,
3. den ndring av tingsrttens dom som
klaganden vill f till stnd,
4. grunderna (sklen) fr verklagandet
och i vilket avseende tingsrttens
domskl enligt klagandens mening r
oriktiga,
5. de bevis som beropas och vad som
ska styrkas med varje bevis, samt
www.domstol.se
6. om prvningstillstnd behvs, de om-
stndigheter som beropas till std fr
att prvningstillstnd ska meddelas.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska
ges in samtidigt med verklagandet. Vill klag-
anden att det ska hllas ett frnyat frhr eller
en frnyad syn p stllet, ska han eller hon
ange det och sklen till detta. Klaganden ska
ocks ange om han eller hon vill att mlsgan-
den eller den tilltalade ska infinna sig person-
ligen vid huvudfrhandlingen i hovrtten. r
den tilltalade anhllen eller hktad, ska det
anges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans/hennes ombud.
Ytterligare upplysningar lmnas av tingsrtten.
Adress och telefonnummer finns p frsta si-
dan av domen.
Om ni tidigare informerats om att frenklad
delgivning kan komma att anvndas med er i
mlet/rendet, kan sdant delgivningsstt
ocks komma att anvndas med er i hgre in-
stanser om ngon verklagar avgrandet dit.