Professional Documents
Culture Documents
3 Grammar
3 Grammar
3 Grammar
Subordinate clauses
Vi vet redan att Lina och Oskar pluggar franska i Uppsala.
Nathalie ska studera i Sverige om hon fr stipendium.
Nr Jonas kommer hem efter jobbet, vill hans dotter Klara g och gunga.
Main clauses
Main clauses can be divided into four different groups:
1. Declarative clauses: Lina och Oskar lser franska i Uppsala.
2. Questions using question phrases: Varifrn kommer Nathalie?
3. Yes/no questions: r hon frn Paris?
4. Imperative clauses: Ls svenska p ntet!
In declarative clauses and questions using question phrases, the finite verb is always
in second position in the clause.
In a question using a question phrase, that phrase comes before the finite verb. In a
declarative clause, some other phrase comes before the finite verb.
The subject always stands together with the finite verb, either immediately before or
immediately after it.
In yes/no questions and imperative clauses, the finite verb takes the first place in
the clause.
Subordinate clauses
1
Subordinate clauses almost always begin with a conjunction introducing the clause
(att that, nr when and om if are the most common). Then come the subject and the
finite verb.
Non- Adverbial
Finite Sentence Direct
Topic Subject finite (manner,
verb adverbial object
verb place, time)
Om Ana
fr ett ker hon till Sverige.
stipendium
Non
Question Finite Sentence Direct
Subject finite Adverbial
word verb adverbial object
verb
Hur mr du?
Questions with question words always start with a question word (which can be an
interrogative pronoun or an adverb) or a phrase using a question word
(vilken kurs what course, hur gammal how old, hur lnge how long).
3
Non
Question Finite Sentence Direct
Subject finite Adverbial
word verb adverbial object
verb
4
Look at the clauses that follow the conjunction. Pay particular attention to the word order!
Sentence
Finite Non-finite
Topic Subject adverbial Other ...
verb verb
(e.g. "inte")
P
fr man inte rka.
universitetet
Rk inte!
5
RULE: Sentence adverbial (e.g. negation)
In Swedish declarative clauses, inte (not) is usually positioned immediately after the
finite verb: De frstr inte varandra s bra.
If the finite verb comes before the subject, inte (not) follows immediately after the
subject: P universitetet fr man inte rka
NOTE! subject + verb or verb + subject they always stand together in a main clause.
Man fr inte rka p universitetet = P universitetet fr man inte rka.
Subject + finite verb + INTE + infinite verb
Finite verb + subject + INTE + infinite verb
Other adverbs can work in the same way as "inte" (not), such as:
alltid always ocks also
aldrig never kanske perhaps
ofta often tyvrr unfortunately
sllan seldom troligen probably
redan already ntligen finally.
grna willingly
De frstr alltid varandra s bra.
6
Sentence Direct Adverbial (manner,
Subject Verb
adverbial object place, time)
NOTE: Other adverbs can work in the same way as inte (not), such as
alltid always grna willingly
aldrig never ocks also
ofta often kanske perhaps
sllan seldom tyvrr unfortunately.
redan already
Jag lovade att jag (subject) aldrig skulle (finite verb) bertta fr ngon om det.
7
sedan: Jag har inte lngtat hem alls sedan jag kom hit.
medan: Medan du diskar lgger jag barnen.
s att: Nathalie ska kpa lite varma klder s att hon inte fryser i vinter.
fr att: Hon kom till Sverige fr att hon ville lra sig mer svenska.
drfr att: Jag mste plugga drfr att jag har en tenta i morgon.
eftersom: Eftersom jag har en tenta i morgon, mste jag plugga.
trots att: Hon klarade tentan, trots att hon hade varit sjuk i flera dagar.
ven om: ven om hon inte hann lsa all kurslitteratur, klarade hon tentan.
(Adam: Det r kul med sprk!) Adam tycker att det r kul med sprk.
(Lisa: Jag frstr inte.) Lisa tror att hon inte frstr.
8
Subordinate Adverbial Finite Non-finite "anything
Subject
clause opener clause verb verb else"
du dig dig
vi oss oss
ni er er
de dem sig
Singular Plural
(en-words) (ett-words)
(en-words) (ett-words)
11
(den) sin sin sina
Lina och Fredrik berttar att Julia och Patrik ska flja med hem till deras mamma.
(owner: Lina and Fredrik)
(= Lina and Fredrik say that Julia and Patrik (subject) are going to go home to Linas and
Fredrikss (object) mother.
B) NOTE: Hans (his), hennes (her) and deras (their) are always used when referring to
the subject. The reflexive form (sin, sitt, sina) can never be used with the subject.
Eva och hennes nya pojkvn (subject) kommer till festen.
Jag knner honom lite. Hans bror (subject) trnar i samma judoklubb som jag.
12
2.3 Relative pronouns som
Jonas har en dotter som r fyra r.
Jonas har en dotter som han lskar.
Singular Plural
en-words ett-words
"Hr" (this) means that what you are talking about is close to the speaker, and "dr" (that)
that it is further away from the speaker.
13
2.5 Other pronouns vilken, ingen, ngon
Singular Plural
en-words ett-words
NOTE: They are always used with the indefinite form of the noun.
ingen (no) + indefinite form ingen penna
In sentences with two verbs, particle verbs or in subordinate clauses, inte ngon, inte
ngot, inte ngra, inte ngonting must be used instead of ingen, inget, inga, ingenting.
This is true if ingen, etc. are objects in the clause.
14
3.1 Verbs
A. Regular verbs in Swedish are formed according to the following pattern:
INFINITIVE
PERFECT ska..., vill....,
IMPERATIVE PRETERITE
PRESENT PLUPERFECT mste..., fr...,
(= stem) (imperfect)
har..., hade... kan..., borde...,
brukar..., att...
RULE
PERFECT
IMPERATIVE PRESENT PRETERITE INFINITIVE
PLUPERFECT
= stem +r + de (te) +t +a
g! gr gick gtt g
Some verbs do not follow the rules mentioned above, and are conjugated in different ways.
See the section on 3.3 Strong and irregular verbs or "3.3.2 Irregular verbs".
15
3.2 Regular verbs
3.2.1 Imperative forms
Lyssna p dialogen!
Stng fnstret!
Ls texten!
Tro mig!
IMPERATIVE
PRESENT
(= stem)
plugga pluggar
tyck tycker
ha har
lr lr
ring ringer
bo bor
16
NOTE! Swedish verbs only have one ending in the present tense. The ending is -r, no
matter who the subject is - jag, du, hon, han, han, vi, ni, de pluggar, ringer, tycker, lr
3.2.3 Infinitives
Frldrarna behver inte betala.
De ska mejla p svenska och franska.
Fr jag tala med Karl?
Nathalie tnker ringa till Lina.
Klara vill g i skolan, fr dr gr alla stora barn.
Kan du frst mitt brev?
INFINITIVE
IMPERATIVE
ska, vill, kan, tnker, behver, fr + infinitive,
(= stem)
att + infinitive
bo vill bo
RULE: Infinitives
Stem + a = infinitive: ring-a.
After stems ending in a vowel, there is no extra -a: tala, bo, frst
The infinitive is also the nominal form of the verb: Att kommunicera via internet r roligt.
brukar (to usually do something) Han brukar lsa tidningen varje morgon.
17
kan (be able to, can) Jag kan tala lite svenska.
mste (have to, must) Jag mste absolut ta bussen till universitetet.
Jag behver inte stda i dag (= Jag slipper stda i dag). Min fru gr det.
Jag slutade rka den 31 december.
Jag orkar inte plugga mer i dag.
IMPERATIVE
PRETERITE
(= stem)
stda stdade
stngde
stng
kpte
kp
(-te after p, k, s, t)
tro trodde
18
RULE: Preterite (imperfect) tense
The preterite (or imperfect) is formed by the stem + -de: stda-de
If the imperative form ends in a voiceless consonant (-p, -k, -s, -t), the preterite (or
imperfect) form is -te: ls-te, kp-te, k-te, mt-te ( = "the Pakistan-rule").
If the stem ends in mm or nn: glm-de, kn-de
If the stem ends in a vowel other than "a", the form is: -dde: tro-dde.
Some verbs do not follow these rules and are conjugated differently. These verbs are
called strong or irregular verbs.
PERFECT
IMPERATIVE
PRESENT PRETERITE PLUPERFECT
(= stem)
(har..., hade...)
19
Pluperfect
Stem + t = perfect participle: smaka-t, ring-t.
Hade + perfect participle = PLUPERFECT: hade smakat, hade ringt.
The perfect tense is used to describe something which has happened or which started
to happen before NOW. We often use the perfect tense without any expression of time
or together with an expression of time which does not refer to a specific time in the
past: redan (already), tidigare (earlier), nyss (recently). Or for a period of time which is
not yet over, e.g.: i dag (today), den hr veckan (this week), i r (this year). The perfect
tense is used when the timing of the event is less important.
Hon har gtt till affren. (the important thing is what has happened, not when it
happened)
Har du bott i en studentkorridor tidigare? (the point here is that the event occurred, not
when it occured)
Har du sett min plnbok? (no specific point in time)
21
If there is an object in the sentence, the particle comes before the object.
Mjlken r sur. Du mste hlla ut den.
NOTE! Pronunciation of verbs with particles: the stress is on the particle, not the verb.
DEFINITE FORM
SINGULAR, AND
IMPERATIVE INDEFINITE FORM INDEFINITE FORM
INDEFINITE AND
(= stem) SINGULAR SINGULAR
DEFINITE FORM
PLURAL
(en-word) (ett-word)
IMPERATIVE PRESENT
INFINITIVE
(= stem) PARTICIPLE
st st stende
The present participle is formed by a verb, but functions as an adjective. In every place in
a sentence where you can have an adjective, you can have a present participle. The
present participle can also be an adverb.
23
INFINITIVE
PERFECT,
IMPERATIVE ska..., vill...,
PRESENT PRETERITE PLUPERFECT
(= stem) kan...,
har..., hade...
brukar..., fr...
PERFECT, INFINITIVE
IMPERATIVE ska..., vill...,
PRESENT PRETERITE PLUPERFECT
(= stem) kan..., br...,
har..., hade... brukar..., att....
24
heter hette hetat heta
se ser sg sett se
t ter t tit ta
IMPERATIVE PERFECT,
PRESENT PRETERITE INFINITIVE Translation
(= stem) PLUPERFECT
ought,
br borde bort
should
25
hide,
dlj dljer dolde dolt dlja
conceal
get, be
f fr fick ftt f
allowed to
arrest,
grip griper grep gripit gripa
grab
have time
hinn hinner hann hunnit hinna
to
26
can, be
kan kunde kunnat kunna
able to
lie
ligg ligger lg legat ligga
(position)
lie (tell
ljug ljuger ljg ljugit ljuga
untruth)
let, leave
lt lter lt ltit lta (also: make
a sound)
put, set
lgg lgger la(de) lagt lgga
down
must, have
mste mste mst
to
separate,
skilj skiljer skilde skilt skilja
divide
27
ska(ll) skulle (skolat) shall
do not have
slipp slipper slapp sluppit slippa
to, avoid
prick,
stick sticker stack stuckit sticka thrust, go
away
step (also:
stig stiger steg stigit stiga rise,
increase)
stand, be
st str stod sttt st
positioned
drink
sup super sp supit supa
alcohol
sting,
svid svider sved svidit svida
smart
fail, let
svik sviker svek svikit svika
down
28
svr svr svor svurit svra swear
en-words ett-words
29
tillta tilltit tillten tilltet tilltna
4.1. Nouns
Singular
en flicka flickan
en-words en cykel cykeln
kursen
en kurs
Plural
tv flickor flickorna
en-words tv cyklar cyklarna
tv kurser kurserna
tv universitet universiteten
ett-words
tv pplen pplena
30
4.2 Singular
4.2.1 Indefinite and definite forms
Urskta, finns det ett bibliotek hr i centrum? Ja, det ligger vid banken dr.
Lser du webbkursen p universitetet hr i Uppsala? Ja, men det r en kurs fr
studenter frn hela vrlden.
Singular
NOTE:
En-words that end in -el and -er: en cykel, en vinter become cykel-n, vinter-n.
Ett-words that end in -el, -er and -en: ett exempel, ett fnster, ett vatten become
exempl-et, fnstr-et, vattn-et.
31
4.2.2 Forms without any article
Hkan dricker l.
Hanna dricker kaffe.
Hon tar socker i kaffet.
In the definite form, they function like other nouns: Hon tar socker i kaffet.
en flicka tv flickor
1. -or
en penna
tv pennor
en buss tv bussar
en stol tv stolar
2. -ar en pojke tv pojkar
en kille tv killar
en tidning tv tidningar
en balkong tv balkonger
3. -er/-r en student tv studenter
en ndelse tv ndelser
32
4.3.1 Indefinite form
I mitt rum finns det mnga freml.
P skrivbordet vid fnstret finns en dator och ngra burkar med pennor och i fnstret str
det tv ljusstakar och en vas med blommor.
P bordet framfr soffan ligger det ngra tidningar och i en skl ligger mina nycklar.
Dr ligger ocks ngra resekataloger och ngra foton frn semestern frra ret.
2. Many monosyllabic en-words (but not all) that end in a consonant take the
ending -ar.
en burk, burkar
a) en-words that end in e take the ending -ar.
en ljusstake, ljusstakar
b) en-words that end in el-, -er, -en also take the ending -ar.
en nyckel, nycklar
en syster, systrar
en ken, knar
c) en-words that end in -ing/-ning take the ending ar.
en tidning, tidningar
en kyckling, kycklingar
3. En-words with the stress at the end of the word take the ending -er.
en katalog, kataloger
en student, studenter
a) en-words that end in -nad, -het, -skap, -else
en mnad, mnader en vetenskap, vetenskaper
en lgenhet, lgenheter en hndelse, hndelser
b) ett-words that end in -eri, -ori, -eum, -ium also take the ending -er.
ett bageri, bagerier ett museum, museer
ett konditori, konditorier ett gymnasium, gymnasier
33
4. Ett-words that end in a vowel take the ending -n
ett foto, foton
ett pple, pplen
1. blommor blommorna
2. hstar hstarna
3. affrer affrerna
4. foton fotona
5. universitet universiteten
34
4.3.3 Irregular plurals
35
4.4 Genitives
Stockholm r Sveriges huvudstad.
Vad heter Nathalies tandempartner?
Bokens titel r Svensk grammatik.
Jonas dotter vill grna g i skolan.
RULE: Genitives
The genitive case is formed by adding an -s to the noun or name in question:
Sveriges huvudstad Marias vska Astas kusin
NOTE: Genitive forms are always followed by the indefinite form of the noun:
Nathalies tandempartner
Singular Plural
(en-words) (ett-words)
A. Madrid r
Dr finns ett stort universitet och mnga stora parker.
en stor stad.
B. Festen
Partyt var trevligt. Kalasen var trevliga.
var trevlig.
SINGULAR
en-words (= stem) fin: en fin stad, Staden r fin.
ett-words fin-t: ett fint slott, Slottet r fint.
PLURAL
fin-a: fina stder, fina slott, Stderna/Slotten r fina.
(en-words) (ett-words)
vacker, enkel vackert, enkelt vackra, enkla Adjectives ending in -er, -el
37
Some adjectives never change their form! Examples: bra, gratis, extra, kul, fel
en bra bok
ett bra program
tv bra bcker
The adjective liten (small) is irregular: liten, litet, sm
en liten flicka
ett litet barn
tv sm flickor
(en-words) (ett-words)
den dyra boken det dyra lexikonet de dyra bckerna, de dyra lexikonen
den fina staden det fina slottet de fina stderna, de fina slotten
min dyra bok mitt dyra lexikon mina dyra bcker, mina dyra lexikon
Nathalies dyra bok Nathalies dyra lexikon Nathalies dyra bcker, Nathalies dyra lexikon
38
NOTE: The adjective liten (small) has the definite singular form lilla:
min lilla flicka mitt lilla barn den lilla flickan det lilla barnet.
The adjective gammal (old) has the definite singular form gamla (same as its plural form):
min gamla mamma den gamla historien Gamla stan.
Adjectives ending in -isk and adjectives which are participles (the present or the perfect
participle) use mer(a) och mest to form comparisons. The adjecitve must be inflected
when using more/most.
Vilken film r mest spnnande? Vilket r mest typiskt? Vilka r mer stressade?
39
Positive (stem) Comparative Superlative
hg hgre hgst
lg lgre lgst
f frre
40
6.1 Formation of adverbs
Jenny sjunger vackert.
Johan pratar vnligt med den gamla damen.
Kr frsiktigt!
Ta det lugnt!
Adjective Adverb
41
RULE: Hem, hemma, hemifrn
Rest
Direction
hit hrifrn hr
dit drifrn dr
ut utifrn ute
in inifrn inne
fredag
lrdag
sndag
42
p morgonen/
Parts of days: p morgnarna
i morse i morgon bitti
morgon i frmiddag p frmiddagen
i frmiddags i frmiddag
frmiddag i eftermiddag p eftermiddagen
i eftermiddags i eftermiddag
eftermiddag i kvll p kvllen/
i gr kvll i kvll
kvll i natt p kvllarna
i natt i natt
natt p natten/
p ntterna
Holidays:
jul
psk i julas i jul i jul p julen/p jularna
pingst
midsommar
Months of the
year:
januari
februari
mars
april i januari etc.
i januari etc.
maj i januari etc.
juni fr en mnad den hr mnaden
juli sedan
augusti
september
oktober
november
december
43