Under de senaste 150 ren har bde frndringstakten och omfattningen i KULTURENS FRONTLINJER

Lars Olov Sjstrm

samhllsomvandlingen kat dramatiskt p de flesta plan i mnniskors liv.
Moderniseringsprocesserna och moderniteten pverkar i sin tur de kul- Skrifter frn forskningsprogrammet Kulturgrns norr
turgrnser, i betydelsen sociala, mentala och temporala grnser, som
mnniskor upplever i samhllsomvandlingen.
55
Lars Olov Sjstrm beskriver i boken hur modernisering pverkar
och pverkas av befintlig lokal kulturell identitet. Med termerna basal
och variabel modernitet tecknas ett antal kulturbilder av mnniskorna i
samhllsomvandlingen. Tonvikten ligger p Skellefteomrdet och vre Modernitet i det traditionella
Norrland. Frfattaren hvdar att vi inte kan frst vr samtid och dess Kulturbyggen och grnser inom ett nordsvenskt omrde
modernitet utan att beakta modernitetens rtter och utan det historiska
perspektivet.
Lars Olov Sjstrm r etnolog vid Ume universitet och har utarbetat
avhandlingen inom projektet Kulturgrns norr.

Modernitet i det traditionella

Distribution:
Institutionen fr litteraturvetenskap och nordiska sprk Lars Olov Sjstrm
Ume universitet
SE-901 87 Ume, Sweden
ISBN 978-91-88466-67-9 Ume 2007
ISSN 1402-8506 (Kulturens frontlinjer)
ISSN 1103-6516 (Etnologiska skrifter)
Modernitet i det traditionella
 KULTURENS FRONTLINJER

Skrifter frn forskningsprogrammet Kulturgrns norr

55

Lars Olov Sjstrm

Modernitet i det traditionella

Kulturbyggen och grnser inom ett nordsvenskt omrde

Ume 2007
I forskningsprogrammet Kulturgrns norr: Frndringsprocesser i tid och
rum, som finansieras av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, r basbe-
greppet grns. Dels granskas kulturgrnser som utgr sega, tidsmssigt djupt
frankrade strukturer inom ett geografiskt rum, dels krafter som p olika stt
sveper fram ver rummet och ibland frmr utradera en kulturgrns, men ibland
lmnar en gammal grns helt orubbad. Fr att detta tvrvetenskapliga forsk-
ningsflt med framgng skall kunna genomlysas, samlar programmet forskare
frn tta mnen vid frmst Ume universitet och Sveriges Lantbruksuniversi-
tet.

Projektets huvudredaktr r professor Lars-Erik Edlund. Skrifterna kan bestl-

las genom Kristina Holmstrm. Adress: Kulturgrns norr, Institutionen fr lit-
teraturvetenskap och nordiska sprk, Ume universitet, 901 87 Ume.

Hemsida: http://www.umu.se/littnord/KGN/

Omslag: Jan Sundstrm, verklinten, med hsten Amos

Foto: Lena D Lindstrm 1994

Forskningsprogrammet Kulturgrns norr samt frfattaren

Institutionen fr Kultur och medier, Ume universitet

ISBN 978-91-88466-67-9
Kulturens frontlinjer, nr 55
ISSN 1402-8506
Etnologiska skrifter, nr 42
ISSN 1103-6516

Tryck: Livrna AB, Kunglv 2007

Modernitet i det traditionella: Kulturbyggen och grnser inom ett nordsvenskt omrde
(Modernity in the traditional: Culture builders and boundaries in northern Sweden)
Lars Olov Sjstrm
Department of Culture and Media, Ume University SE-901 87, Ume, Sweden
ISBN 978-91-88466-67-9
Kulturens frontlinjer, nr 55
ISSN 1402-8506
Etnologiska skrifter, nr 42
ISSN 1103-6516

Abstract
This doctoral thesis examines how modernisation affects and is affected by existing
local cultures and identities. It is about the relation between the social and mental
barriers experienced, expressed and manifested in the social culture of local com-
munity, and modernisations dynamic powers over time. The thesis deals with dif-
ferent time periods from the 1800s until today with regard to expressions and con-
sequences of modernity. People during the societal transformation of Sweden in the
19th and 20th centuries are culturally depicted from a micro-perspective.
An overall perspective for the analysis of modernity uses the concepts of basal
and variable modernity, borrowed from the historian of ideas Sven-Eric Liedman.
The perspective makes possible the separation between on the one hand the struc-
tural modernisation within the fields of economy, technology and natural sciences,
and on the other hand the cultural modernity manifested in conceptions of the world,
politics, existential viewpoints, aesthetic expressions and social culture. Within the
first-mentioned fields, where basal modernity dominates, a uniform and cumula-
tive developmental pattern emerges as well as an almost self-propelled continuity
toward the next innovation or stage of development. Within the latter fields, how-
ever, a non-uniform pattern emerges, where modernisation is constantly the object
of alternative interpretations and attitudes. This variable modernity is character-
ised by a cultural struggle between conflicting ideologies and strategies in relation
to ongoing modernisation. Different individuals and groups position themselves
between acceptance and resistance, progressiveness and the critique of civilisation,
the preservation of traditions and the will to change. In this course of events new
affinities and identifications, but also new dissociations and antagonisms are cre-
ated in local social contexts. Modernity leads both to the obliteration of boundaries
and to the emergence of new social and mental boundaries. This process can also
lead to existing geographical borders being charged with a new ideological content
so their importance is revitalised.

Key words:
basal and variable modernity, local collectivity, identity, cultural boundaries, bour-
geois society, banquets, symbolic capital

Lars Olov Sjstrm 2007


Innehll
Innehll . ........................................................................................................................7
Frord............................................................................................................................ 11

1. Inledning.................................................................................................................. 13
1.1 Syften och problemstllningar......................................................................... 13
1.2 Material............................................................................................................ 15
1.3 Avhandlingens inom- och tvrvetenskapliga sammanhang.............................17
Begreppet tvrvetenskap................................................................................ 18
Delunderskningar i Kulturgrns norr...........................................................20
1.4 Centrala teoretiska begrepp..............................................................................24
Kulturgrnser: rumsliga, sociala och mentala................................................25
Grnsperspektiv i denna avhandling.............................................................. 31
Modernitet och tradition..............................................................................32
Strategier fr att mta det moderna................................................................39
Debatten om postmodernismen...................................................................... 40
Modernitetsperspektivet i denna avhandling................................................. 43
2. Cybersocknen gymnasieungdomars Internetanvndning i norra Sverige............ 49
2.1 Inledning........................................................................................................... 49
IT och lokal gemenskap................................................................................. 49
Visioner om Internetsamhllet.......................................................................50
Postmodernistiska perspektiv.........................................................................51
Kulturforskning om Internet..........................................................................52
2.2 Datorkommunikation en versikt.................................................................. 54
2.3 IT-socialisering................................................................................................. 56
2.4 Datoranvndning enktfrgor........................................................................57
2.5 Kompisar p ntet gymnasieungdomar berttar............................................ 58
2.6 Intervjuer om lokal gemenskap och Internet.................................................... 61
Magnus, Ume............................................................................................... 62
Sofie, Srmjle............................................................................................... 67
Tomas, Rbck............................................................................................... 69
Karin, Holmsund............................................................................................ 72
2.7 Fyra Internetanvndare.....................................................................................76
2.8 Sammanfattande diskussion.............................................................................78
2.9 Slutsatser.......................................................................................................... 86
3. Modernitetens nya grnser kulturell frndring terspeglad
i tidningen Norra Vsterbotten under 1930-talet..................................................... 89
3.1 Inledning........................................................................................................... 89
Syfte och avgrnsningar.................................................................................89
Teori och centrala begrepp.............................................................................91
Material och metod........................................................................................ 93
3.2 Bilismen och de nya kommunikationerna........................................................ 96
Basal modernitet............................................................................................. 96
Variabel modernitet...................................................................................... 102
Sammanfattning........................................................................................... 111


 3.3 Telefonen som modernitetsfreteelse............................................................. 112
Basal modernitet........................................................................................... 112
Variabel modernitet...................................................................................... 114
Sammanfattning........................................................................................... 119
3.4 Modernisering av njen, kultur och fritid...................................................... 120
Basal modernitet........................................................................................... 120
Variabel modernitet...................................................................................... 132
Sammanfattning........................................................................................... 159
3.5 Det moderna ute i vrlden.............................................................................. 162
Tyskland....................................................................................................... 162
Sovjetunionen...............................................................................................168
USA..............................................................................................................173
Sammanfattning........................................................................................... 178
3.6 Diskussion...................................................................................................... 180
Modernitet och lokal kultur..........................................................................181
Moderniteten som grnsskapare................................................................... 184

4. Stadsbildande och modernitet i Skellefte............................................................187

4.1 Inledning......................................................................................................... 187
Syfte............................................................................................................. 187
Teoretiska perspektiv, tidigare forskning.....................................................187
Material och metod...................................................................................... 189
Avgrnsningar.............................................................................................. 190
4.2 Skellefte fre stadsbildandet.........................................................................190
Kyrkstad och handelsplats vid sockenkyrkan.............................................. 190
Utvecklingen i socknens byar...................................................................... 191
Lseriet i Skelleftebygden............................................................................193
Begynnande industrialisering....................................................................... 194
Borgerlig kultur fre stadsbildandet.............................................................195
4.3 Fest- och mltidsmnster i Skellefte stad..................................................... 195
Modernisering och social gruppering i Skellefte stad................................ 195
Framvxten av en modern mentalitet...........................................................197
Borgerlig offentlighet...................................................................................199
Det offentliga rummets betydelse................................................................ 200
Synen p familj och sllskapsliv..................................................................202
Kulturgrnser, terspeglade i tidningarna.................................................... 204
Marknader.................................................................................................... 205
Oscarsbaler................................................................................................... 207
Trettondagen societetens stora baldag....................................................... 208
Barnbaler med kunglig frebild...................................................................208
Teater............................................................................................................210
Restauranger.................................................................................................212
Lustholmen...................................................................................................213
Kafer........................................................................................................... 215
Lustresor p Skelleftelven..........................................................................215
Sldpartier....................................................................................................217
Hlsobrunnen............................................................................................... 219


 Fdelsedagsfirande....................................................................................... 221
Sjlvhushll och import matvaror i Skellefte stad................................... 221
Mat och mltidsseder................................................................................... 224
4.4 Fest- och mltidsseder bland bnderna i Skellefteomrdet..........................227
Social gruppering i Skelleftes byar............................................................227
Sjlvhushll och import matvaror i Skelleftes byar................................227
Vardagsmat och vardagsmltid.................................................................... 228
Dop...............................................................................................................231
Brllop.......................................................................................................... 232
Gravl........................................................................................................... 234
rsfester och kyrkhelger..............................................................................235
Ostvikskriget grnserna frstrks..............................................................238
Modernitetsperspektiv p Ostvikskriget...................................................... 244
4.5 Diskussion och sammanfattning.....................................................................246

5. Festmltidernas modernisering i Vsterbotten...................................................... 251

5.1 Inledning......................................................................................................... 251
Underskningens syfte................................................................................. 251
Avgrnsningar.............................................................................................. 251
Teori och metod............................................................................................252
Material........................................................................................................253
5.2 Bondekultur och borgerlig kultur i Vsterbotten........................................... 254
Vsterbottensbonden i skiftestider............................................................254
Livet och den traditionella gemenskapen i byarna....................................... 255
En borgerlig kultur tar form......................................................................... 257
5.3 Brllopet mellan gammal och ny tid.............................................................. 259
Brllopet som vergngsrit.......................................................................... 259
Frberedelser................................................................................................ 260
Inbjudan........................................................................................................ 261
Vilka inbjds?...............................................................................................261
Vad kostade ett brllop?............................................................................... 263
Brudflje...................................................................................................... 263
Vigsel............................................................................................................ 264
Vlkomnande till brllopsgrden.................................................................264
Middagen...................................................................................................... 265
Dansen..........................................................................................................265
Brudskdning en kvarlevande tradition....................................................266
Logi fr brllopsgsterna.............................................................................266
Andra och tredje brllopsdagen................................................................... 266
Lnga brllop...............................................................................................267
Myndigheternas syn p brllopen................................................................268
5.4 Bordet.............................................................................................................271
Utsmyckning och dukning som gesunkenes Kulturgut............................ 271
Gammal och ny placering och bordssttning............................................... 272
5.5 Rtterna.......................................................................................................... 274
Mattradition och livsmedelstillgng.............................................................274
En brllopsmiddag mellan gammalt och nytt r 1907................................. 275


 Potatis en utdragen innovationsprocess.................................................... 276
Brdkultur i frvandling..............................................................................277
Smrgsmat nyhet p traditionell grund................................................... 278
Fisk som tradition.........................................................................................278
Ktt med gamla och nya symbolvrden.......................................................279
Gamla och nya brllopsrtter.......................................................................280
Grnsaker och soppor i frndringsperspektiv............................................281
Efterrtter som innovation............................................................................282
Dryck ur ett frndringsperspektiv.............................................................. 284
Kaffe som innovation...................................................................................287
Festkringlor och frdmat som uppvisning.................................................... 289
Matsedlar i frvandling................................................................................ 290
Bordsskick i civilisationsprocessen.............................................................. 294
Fattigbrllop.................................................................................................295
5.6 Individens betydelse i kollektivet brllopsfunktionrerna..........................296
Kalaskokerskan den viktigaste funktionren............................................296
Brllopsvrden............................................................................................. 299
Brudfrmman...............................................................................................300
vriga funktionrer......................................................................................300
Ritualer vid festbordet.................................................................................. 301
5.7 Brllopet i borgerlig Vsterbottensmilj........................................................ 302
En moderniseringens uppvisning av klass................................................... 302
Mltiden i moderna borgerliga termer.........................................................304
Sprket som distinktion................................................................................305
En modern idealbild av brllopen formas.................................................... 306
5.8 Begravning och gravl i frndring............................................................... 307
Begravningssederna.....................................................................................307
Begravningsmltiden.................................................................................... 309
Modernisering av begravningssederna......................................................... 309
5.9 Diskussion och sammanfattning.....................................................................312
Kulturgrnser................................................................................................ 313
Modernisering.............................................................................................. 314

6. Avslutning tradition, moderniteter, kulturgrnser och framtidstro..................... 317

6.1 vergripande diskussion................................................................................ 317
Modernitet....................................................................................................318
Basal och variabel modernitet...................................................................... 318
Modernitet och framtidstro.......................................................................... 321
Modernitet och politik.................................................................................. 323
Individen och kollektivet..............................................................................324
Modernitet och kulturgrnser....................................................................... 324
6.2 Ngra generella slutsatser............................................................................... 326

Summary..................................................................................................................... 329
Kll- och litteraturfrteckning.................................................................................... 335
Kulturens frontlinjer....................................................................................................353
Etnologiska skrifter.....................................................................................................357

10
Frord
Mitt avhandlingsarbete r nu slutfrt och jag kan se tillbaka p en intressant
och utvecklande tid som etnologistuderande. Att jag p detta stt skulle komma
att frdjupa mig i mnet kunde jag aldrig tnka mig. Med en helt annan yrkes-
utbildning i botten och ett krvande heltidsarbete, frst hos KFUK-KFUM:s
studiefrbund och sedan hos MHF, hade jag till att brja med inga planer p att
genomfra en lngre universitetsutbildning.
Mina universitetsstudier inleddes med en distanskurs i Norrlndskt kyrkoliv
vid Ume universitet som jag av professor Egil Johansson uppmuntrats till att
ska. Drefter kom etnologin in i bilden, tack vare de distanskurser p bde A-,
B- och C-niv som erbjds. Claes G Olssons och Britta Lundgrens inspirerande
ledarskap fr dessa kurser och mtet med vriga forskare och lrare vid Etno-
logiska institutionen i Ume gav mersmak fr mnet. Det ledde till att jag efter
ngra r kunde slutfra en fil. kand. med etnologi som huvudmne.
Drefter fortsatte jag som forskarstuderande och doktorand i etnologi, och
arbetet med den hr avhandlingen brjade ta form. Studien har tillkommit
inom ramen fr det tvrvetenskapliga forskningsprogrammet Kulturgrns norr,
som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond. Jag vill tacka professor Lars-
Erik Edlund, som ltit mig delta i det stora projektet. Vid en rad intressanta
seminarier har jag drigenom ftt inblick i de olika forskningsdiscipliner som
medverkat i det mngvetenskapliga arbetet. Genom projektet har jag ocks ftt
frmnen att samarbeta med Lisa Eriksson, som r doktorand i Nordiska sprk.
Tillsammans med henne har jag bland gymnasieelever i vre Norrland genom-
frt underskningar som anvnts i min avhandling.
P Institutionen fr kultur och medier har jag som doktorand deltagit i ett
antal lrorika och utvecklande seminarier dr professor Billy Ehn med kollegor
har frmedlat kunskaper om det etnologiska hantverket. Jag vill rikta ett varmt
tack till alla etnologer p institutionen som i stort och smtt lotsat mig vidare
i studierna. Trots att jag som distans- och fritidsstuderande doktorand inte har
kunnat finnas med i den vardagliga verksamheten p institutionen i nskvrd
utstrckning har jag alltid bemtts med engagemang och vnlighet vid alla kon-
takter med personal och medstuderande.
Professor Kurt Genrup har varit min handledare. Han har med tlamod och
intresse lst och kommenterat avhandlingens olika delar allteftersom de har
skrivits och bearbetats och hjlpt mig vidare i avhandlingsarbetet. Dessutom
har han vckt mitt intresse fr etnologisk matforskning i Sverige och inter-
nationellt. Professor Alf Arvidsson har som bihandledare bidragit med kon-
struktiva synpunkter och frgestllningar som jag stter stort vrde p. Jag vill
vidare tacka Billy Ehn, som i tidigare skeden av avhandlingsarbetet samt vid

11
de avslutande seminarierna lmnat vrdefulla rd betrffande struktur och teo-
retiskt fokus.
Vid slutseminariet var docent Richard Pettersson textgranskare och gav i det
sammanhanget ett viktigt bidrag infr den slutliga bearbetningen av avhand-
lingen. Suzanne Almgren Mason har hjlpt till med versttning av avhandling-
ens summary till engelska. Jag vill ocks tacka vriga lsare av slutfas- respek-
tive slutseminariets textversioner fr synpunkter och rd.
Avhandlingen bygger p ett omfattande kllmaterial dr mycket har hmtats
frn arkiv och museer. Jag vill drfr rikta ett tack till personalen p Dialekt-,
ortnamns- och folkminnesarkivet i Ume, Forskningsarkivet i Ume, Folkr-
relsearkivet i Vsterbotten, Vsterbottens museum samt Skellefte museum
fr kompetent hjlp med att hitta anvndbart material till avhandlingens olika
delstudier. Ett varmt tack ocks till de informanter som har bidragit med mate-
rial och stllt upp i intervjuer.
Fr finansiellt std till tryckning av denna bok tackar jag Kungl. Gustav
Adolfs Akademien fr svensk folkkultur samt Vsterbottens norra fornminnes-
frening.
Till sist vill jag tacka min hustru Anne och mina sner Gustav och Erik som
har haft tlamod med min intvnda hobby att bedriva forskarstudier i etnologi.
De har betalat en stor del av det pris som en forskarutbildning och ett avhand-
lingsarbete krver.

Ume i juli 2007

Lars Olov Sjstrm

12
 Inledning

1. Inledning
Framsidans bild av mannen som har parkerat sin arbetshst med timmerlasset
fr att klara av ett mobiltelefonsamtal har fljt mig genom avhandlingsarbetet.
Den skdliggr kontrasterna, men ocks samexistensen, mellan gammalt och
nytt. Jag kan identifiera mig med fotografiet, eftersom jag sjlv har upplevt de
starka materiella och kulturella frndringar som skedde i Vsterbottens lands-
bygd frn slutet av 1950-talet och framt. Nya innovationer och kulturmnster
gjorde sitt intg i bygden och stlldes mot de som fanns tidigare. Sekelgamla
arbetsmetoder, vanor och traditioner blandades med ny teknik och nya tanke-
stt. Under denna tid skedde mnga emotsedda frbttringar av mnniskors
livsvillkor och levnadsstandard men ocks en ofta hrdhnt strukturomvand-
ling dr mnniskor kunde drabbas hrt.
Erfarenheten att leva i en brytningsperiod mellan en gammal och en ny tid r
inte ngot unikt fr samtiden utan har fljt mnniskor genom historien, framfr
allt under perioder av mera genomgripande och snabba frndringar. Jag har
lnge intresserat mig fr mnniskan i samhllsomvandlingen och hur individer
och grupper har hanterat sin frnderliga tillvaro. Drfr har det varit berikande
att som etnolog f vara en del av forskningsprogrammet Kulturgrns norr dr
fokus har satts p frndringskrafter i det nordsvenska rummet ver tid. I mitt
eget forskningsarbete har jag inriktat mig p att belysa frhllandet mellan indi-
vid och kollektiv i moderniseringsprocessen och hur detta har pverkat sociala,
mentala och temporala grnser.

1.1 Syften och problemstllningar

Det vergripande syftet med den hr avhandlingen r att analysera hur moder-
nisering pverkar och pverkas av lokala kulturer och identiteter. Med begrep-
pen basal och variabel modernitet vill jag teckna ett antal kulturbilder ur mikro-
perspektiv av mnniskor i 1800- och 1900-talets svenska samhllsomvandling.
Jag vill drvid bidra till att ge den etnologiska kulturgrnsforskningen en ny
dimension. Empiriskt anvnds Skellefteomrdet och angrnsande nordsven-
ska bygder som provyta.
Utver det angivna vergripande syftet har avhandlingens fyra delar nra-
liggande delsyften utifrn innehllet i respektive del. Avhandlingens disposi-
tion, med en omvnd kronologi frn nutid till 1800-tal, har jag valt fr att med
utgngspunkt frn min egen samtid frutsttningslst kunna flja modernite-
tens uttryck och konsekvenser bakt i tiden. Dagens modernitet kan nmligen,
som jag redogr fr lngre fram i kapitlet, ses antingen som en resultatet av en
lngre historisk utveckling eller som en diskontinuitet eller brott i frhllande

13
Kapitel 1

till det frgngna. Jag har frskt vara ppen fr bda dessa grundperspektiv.
Genom att inte anvnda en traditionell historisk kronologi har jag frskt und-
vika att oreflekterat betrakta och bedma vr samtids modernitet som betingade
av samma krafter eller samma logik som 1800-talets eller 1930-talets moder-
nitet. Dessutom vill jag vcka ett kulturhistoriskt intresse bland de lsare som
r intresserade fr samtidskultur genom att brja i det vlknda fr att drefter
fortstta med en etnologisk analys av ldre empiri.
Etnologiska forskare har under en lng tidsperiod arbetat komparativt utifrn
dimensionerna tid, rum och social milj, vilka senare har utkats med genus
och etnicitet. Etnologerna har dessutom stndigt varierat utgngspunkter och
perspektiv fr att utvinna ny kunskap och frstelse fr mnniskan som kol-
lektiv individ. Min anvndning av en retrospektiv disposition av avhandlingen
med utgngspunkt frn ett kapitel om modernitetens uttryck i samtiden och
drefter en tillbakablickande underskning av tidigare tidsperioders modernitet
r ett stt att vxla perspektiv som faller inom ramarna fr etnologins flexibla
arbetsmetoder.
I den frsta delen, Cybersocknen gymnasieungdomars Internetanvnd-
ning i norra Sverige, undersks huruvida den nya datorbaserade kommuni-
kationen upplevs frndra den lokala gemenskapen och rumsliga identifikatio-
nen bland gymnasieelever i norra Sverige och i s fall p vilket stt. Kommer
nya grnsverskridande globala cyberntverk att erstta tidigare geografiskt
avgrnsade gemenskapsformer eller kan IT ocks betraktas som en integrerad
del av den lokala gemenskapen? Syftet r att klargra huruvida Internet som
modernitetsfreteelse bryter upp tidigare upplevda sociala grnser och geogra-
fiska identifikationsomrden bland ungdomar i norra Sverige i vr samtid. De
fr avhandlingen centrala begreppen basal och variabel modernitet anvnds fr
att analysera gymnasieelevernas beskrivning av sitt sociala liv och sin Inter-
netanvndning.
I nsta studie, Modernitetens nya grnser kulturell frndring terspeglad i
tidningen Norra Vsterbotten under 1930-talet, r syftet att underska p vilka
stt en del av 1930-talets innovationer och samhllsfrndringar pverkade
individuella liv och kollektiva livsformer samt hur moderniteten konstruerades.
Jag betraktar i underskningen tidningen Norra Vsterbotten som en arena dr
olika synstt p nytt och gammalt, modernt och omodernt bryts mot varandra.
Detta sker under en tiorsperiod d mnga frndringar gde rum i det svenska
samhllet, inte minst betrffande materiell kultur och teknisk utveckling. Med
tidningsmaterialet som empirisk grund undersks hur ett antal modernitetsf-
reteelser under 1930-talet har mtts med acceptans eller rentav hnfrelse och
andra gnger med kritik och motstnd.
Fr den tredje delen, Stadsbildande och modernitet i Skellefte, r syftet att
utifrn ett studium av festseder och matvanor i Skellefteomrdet visa hur olika

14
 Inledning

livsstilar formas, utvecklas och uttrycks i svl rural som urban milj under
perioden 1845-1910. Underskningen ska visa hur interaktionen mellan land
och stad har fungerat och hur kulturgrnser skapas, upplevs och reproduceras
inom ett verskdligt geografiskt omrde. Jag vill fnga det vsentliga i olika
gruppers kulturella register och hur dessa frndras ver tid. Underskningen
ska vidare ge kunskap om hur kulturella innovationsfrlopp kan se ut.
Den sista delen, Festmltidernas modernisering i Vsterbotten, har som
syfte att genom studier av festmltidernas struktur ur ett historiskt och kultu-
rellt perspektiv beskriva hur dessa har frndrats och moderniserats frn 1800-
talets mitt och fram till omkring 1940. Jag frsker fnga det vsentliga i olika
gruppers kulturella register samt hur och varfr dessa frndras ver tid och
visar hur kulturella innovationsfrlopp tar sig uttryck p matkulturens omrde.
Underskningen behandlar mat- och festkulturen hos svl landsbygdebefolk-
ningen som stdernas borgerliga grupper ur ett kulturgrns- och modernise-
ringsperspektiv.
Det finns flera anledningar till mitt val av Skellefte som provyta fr tv av
mina studier. Den viktigaste r att Skellefteomrdet r en gammal jordbruks-
bygd med en lokalt frankrad och relativt stabil bondekultur under 1800-talet.
Anders Brndstrms demografiska underskningar av omrdet under perio-
den 1720-1900 visar t.ex. p ett giftermlsmnster dr 70 % av alla ktenskap
ingicks med partners inom en omkrets av tio kilometer frn den egna byn.
Mitt i denna bondebygd blev sockencentrat Skellefte en stad s sent som 1845
och utvecklade p kort tid en utprglat urban kultur som hmtade sina influen-
ser frn Stockholm och frn utlndsk borgerlig kultur. Brytningen mellan den
befintliga agrara kulturen och den nya stadskulturen som utvecklades i 1800-
talets Skellefte r av intresse ur modernitets- och kulturgrnsperspektiv.

1.2 Material
D min forskning behandlar olika tidsperioder frn 1800-talet och fram till
nutid har jag anvnt mig bde av arkivmaterial och av empiri frn egna under-
skningar. Fest- och mltidsstudierna samt Skellefteunderskningarna bygger
frmst p arkivuppteckningar och bandupptagningar frn DAUM och frn
Skellefte museum, men ocks p ldre tidningsmaterial, inte minst frn 1800-
talet.
Dessa kllor har kompletterats med landshvdingsberttelser, dagboksmate-
rial, dokumentationer frn Skellefte museums studiecirkelarkiv samt frn en


Brndstrm, Anders & Winsa, Birger, Tv uppsatser om nordsvenska giftermlsmnster, Ume
2001, s. 35

15
Kapitel 1

rad lokalhistoriska bcker och hften frn olika delar av Vsterbotten. I Folk-
rrelsearkivets samlingar i Skellefte och Ume har bde ett par privata arkiv
och ngot fretagsarkiv genomgtts. Gustav Hijers arkiv som deponerats hos
Forskningsarkivet i Ume ger i dagbcker och brev fina tidsbilder av borgerligt
liv i Skellefte vid brjan av 1870-talet. Jag har ocks studerat en del av den
tillgngliga litteraturen om Skellefteomrdet. De historiska kunskaperna om
omrdet har jag frmst skt i Karl Fahlgrens bcker om Skellefte socken och
Skellefte stad samt i bokserien Skelleftebygdens historia, utgiven i 8 delar
1973-1994. Fr frstelsen av social och materiell kultur har jag srskilt stude-
rat Gustaf Renhorns bcker Gamla stadsbor och Ernst Westerlunds publice-
rade byunderskningar.
Fr kapitlet Modernitetens nya grnser har rgngarna 1930 1937 av
tidningen Norra Vsterbotten varit mitt frmsta empiriska material. Samtliga
tidningar frn och med r 1930 till och med r 1937 har genomskts p mik-
rofilm, sida fr sida i en tidskrvande process. Ur tidningarna har jag kopierat
och sorterat material utifrn ett tjugofemtal preliminrt utvalda modernitets-
eller innovationsteman, vilka senare reducerats till de teman som redovisas i
kapitlet.
Vid sidan av tidningsmaterialet har jag anvnt vetenskaplig och annan lit-
teratur om Skellefteomrdet och svensk 1900-talshistoria ur ekonomiska, tek-
niska, religionsvetenskapliga, sprkliga samt etnologiska perspektiv. Vidare
har officiell statistik, biografier, egna intervjuer och uppteckningar frn folk-
minnesarkiv anvnts som kllmaterial.
Materialet fr delstudien Cybersocknen har nstan uteslutande tagits fram
genom mina egna underskningar i Norrbottens och Vsterbottens ln samt
rnskldsviks kommun, d.v.s. inom stora delar av det omrde som kallas Bot-
niaregionen. Arbetet inleddes 1998 med en omfattande enktunderskning som
gick ut till ttondeklassare i 34 hgstadieskolor i 30 kommuner inom nmnda
omrde. Underskningen gjordes i samverkan mellan mnena etnologi och
nordiska sprk vid Ume universitet samt Lokalhistoriskt institut i Skellefte.
Enkterna var utformade s att svl eleverna, ngon av deras frldrar samt


Renhorn, Gustav, Gamla stadsbor: ett bidrag till Skellefte stads personhistoria, del 1, Skel-
lefte 1945, Renhorn, Gustav, Gamla stadsbor: ett bidrag till Skellefte stads personhistoria, del
2, Skellefte 1960

Westerlund, Ernst, Byar och folk:ett bidrag till knnedom om byarnas uppkomst, bebyggelse
och utveckling samt arbetsliv, seder och bruk.Del 1,Ersmark: ett bidrag till knnedomen om
byns uppkomst, bebyggelse och utveckling samt om arbetsliv, seder och bruk, Skellefte 1982,
Westerlund, Ernst, Byar och folk:ett bidrag till knnedom om byarnas uppkomst, bebyggelse
och utveckling samt arbetsliv, seder och bruk.Del 2: Ragvaldstrsk. Del 3: Yttervik, Skellefte
1984, Westerlund, Ernst, Drag ur Skelleftebygdens kulturhistoria, Skellefte 1957 (duplicerad)

16
 Inledning

mor- eller farfrldrar fick besvara var sin del. De insamlade enktsvaren ger
en verskdlig bild av mottaglighet och attityder till ett 50-tal nya innovatio-
ner under 1900-talet, men ocks av hur den lokala identiteten och grnsdrag-
ningarna mellan vi och dom har upplevts och ftt sprkliga uttryck i olika
sprkliga former, benmningar och kollektiva knamn.
Denna frstudie har sedan fljts av en underskning bland gymnasieelever
inom samma region. Underskningen har riktat sig till elever i gymnasiets rs-
kurs tv och omfattar ett blandat urval gymnasieprogram. Under 1999 och 2000
genomfrdes den frsta delen av underskningen i form av en berttande enkt
som bl.a. behandlar ungdomars sprk, relationen till den egna hemorten och till
olika ungdomsgrupper dr, synen p manligt och kvinnligt, fritidsvanor, sam-
hllsfrndring och modernisering. Det empiriska materialet r omfattande (24
klasser) och mjliggr drmed komparativa analyser i den omfattning som jag
anser vara ndvndig.
Under 2001 har underskningen kompletterats med en serie djupintervjuer
bland gymnasieungdomar i samma lder som enktbesvararna. Intervjuerna
har frmst behandlat ungdomarnas umgnges- och kommunikationsformer.
Sammantaget har enkterna och intervjuerna genererat mycket information om
gymnasieungdomarnas gemenskaps- och kommunikationsformer, inklusive
den nya IT-kommunikationen, kopplat till lokala identiteter.

1.3 Avhandlingens inom- och tvrvetenskapliga

sammanhang
Genom forskningsprogrammet Kulturgrns norr: Frndringsprocesser i
tid och rum har under ngra r tvrvetenskapliga studier bedrivits inom det
nordskandinaviska omrdet. tta mnen frn Ume universitet och Sveriges
Lantbruksuniversitet har deltagit i arbetet. Programmet har kunnat dra nytta
av erfarenheter frn tidigare tvrvetenskapliga satsningar vid universitetet, inte
minst Lulelvsprojektet som pgick i brjan av 1980-talet under arkeologen
Evert Baudous ledning. Detta forskningsprogram genererade nio doktorsav-
handlingar och ett 40-tal uppsatser p forskarniv och lade en god grund fr
senare forskningssamarbete.
Kulturgrns norr har frberetts noggrant, bl.a. genom tv konferenser vars
innehll har sammanstllts i skriftlig form. Vid konferenserna medverkade
forskningsprogrammets vetenskapliga rdgivare. I projektet studeras grnser
i norra Sverige ur en rad olika perspektiv, men ven de kulturella processer


Edlund, Lars-Erik (red.), Kulturgrnser myt eller verklighet?, Ume 1994 samt Edlund, Lars-
Erik (red.), Kartan i kulturforskningens tjnst, Ume 1997

17
Kapitel 1

som leder fram till grnser. Begreppen grnser respektive kulturgrnser

har inte fjttrats vid en enda fr forskningsprojektet gemensam definition. Det
har inneburit en frihet fr respektive mnesdisciplin att anvnda och utveckla
sin grnsterminologi, men i en spnnande tvrvetenskaplig dialog med vriga
mnen.
Gemensamt fr alla medverkande i programmet r dock den vergripande
intentionen att fnga in grnsernas frnderlighet ver tid. Det str ocks klart,
att den tidigare kulturgrns- och kulturomrdesforskningens perspektiv har
fljts av en forskning med nya utgngspunkter och metoder. Som ett exempel
p detta kan nmnas att det harmoniperspektiv som genomsyrade s mycket
av den ldre forskningen inte r speciellt framtrdande i vrt projekt. I stllet
fokuseras p freteelser som konkurrens, etnocentrism och konflikter.
Studierna inom Kulturgrns norr kan i huvudsak delas in i fyra grupper:
1. allmnt nordskandinaviska studier
2. Skelleftestudier
3. studier som berr samer samt relationen mellan samer och nybyggare
4. studier som behandlar Tornedalen
Den frsta delen av denna avhandling har en bred nordskandinavisk anlggning
medan del tv och tre srskilt fokuserar p Skellefteomrdet.

Begreppet tvrvetenskap
Begreppet tvrvetenskap har funnits i det svenska sprket sedan brjan av
1960-talet. I ett nutida uppslagsverk definieras det som vetenskapligt samar-
bete mellan forskare eller forskargrupper frn skilda discipliner. Detta kan ha
formen av strre forskningsprojekt eller mindre informellt samarbete mellan
individuella forskare. Intresset fr tvrvetenskap beror bl.a. p att den kade
specialiseringen krver mer av verblick och helhetssyn.
Hr betonas behovet av verblick och helhetssyn i ett vetenskapssamhlle
dr specialiseringen inom de enskilda forskningsdisciplinerna tenderar att leda
till isolering frn andra mnen och frn den komplexa verkligheten. Tvrveten-
skap handlar dock inte bara om att sammanfra kunskaper frn olika mnen fr
att drmed f en samlad kunskap, vilket framhlls i en artikel av den tvrve-
tenskapligt engagerade vxtfysiologen Gunnar quist, som skriver att en tvr-
vetenskap av hg klass skall sammanfra discipliner fr att lsa problem p
ett sdant stt att resultatet av anstrngningarna blir mer n summan av vad de
enskilda disciplinerna tillfr.


Nationalencyklopedin p Internet, www.ne.se, utskrift 2003-10-20

quist, Gunnar, Tvrvetenskapens dilemma den otillrcklige forskaren. I: Tvrve-
tenskapen och disciplinerna, Ume 1995, s. 6

18
 Inledning

quist menar allts att tvrvetenskaplig forskning kan generera vetenskap-

liga mervrden, d.v.s. nya kunskaper utver de som kan frambringas genom
mer traditionella, tydligt disciplinseparerade arbetsstt.
Till detta vill jag foga ytterligare en viktig aspekt, nmligen att forskning i
en tvrvetenskaplig milj stimulerar den vetenskapliga reflexiviteten. Medan
problematiseringen av forskarsubjektet r lngt utvecklad inom vissa mnen
r den i andra mnen mera rudimentrt fretrdd. Men nr forskare frn olika
discipliner mts aktualiseras nstan alltid frgor dr det egna mnets kunskaps-
produktion och syn p forskaren diskuteras i relation till andra mnen. Drmed
tvingas den enskilde forskaren till omprvning och ibland nyorientering betrf-
fande sin forskarroll.
Vetenskapsteoretikern Gran Walln har definierat tvrvetenskap som forsk-
ning som verskrider kunskaps- och organisationsgrnser. Han gr ocks en
gradering av tvrvetenskap efter graden av kunskapsintegration. Mnga tvr-
vetenskapliga projekt knnetecknas av en lg integrering dr de involverade
mnena till vervgande delen arbetar fr sig sjlva och dr gemensamma,
mnesvergripande diskussioner om teorier och metoder r sllsynta. Veten-
skapsteoretikern Hkan Trnebohm definierar i rapporten Paradigm i veten-
skapsteorin ngra begrepp som beskriver former fr tvrvetenskap.
Penetration: ett forskningsflt pverkar djupgende och varaktigt en annan
disciplin n moderdisciplinen men frblir inom denna.
Integration: flera forskningsflt arbetar utifrn ett gemensamt, grundlg-
gande mnster fr att utvinna ny kunskap, dock utan samgende.
Fusionsbildning: tv eller flera forskningsflt gr samman och bildar ett nytt
kunskapsflt.
Multidisciplinr forskning (mngvetenskap): flera vetenskaper arbetar (oftast
i projektform) kring ett problem utan att ngon form av samgende sker.
Mtet mellan olika forskningsparadigm innebr ett generellt problem fr
tvrvetenskapligt forskningsarbete. Trnebohm har utvecklat Thomas Kuhns
paradigmbegrepp som introducerades i arbetet De vetenskapliga revolutioner-
nas struktur (1962) och menar att det inom varje vetenskap finns ett paradigm,
som bestmmer forskningens inriktning och metoder. Detta paradigm fungerar
under en viss tidsperiod som normalvetenskap. S smningom innebr nya
upptckter och synstt att paradigmet ifrgastts eller att det helt enkelt inte
stmmer. Det ger d upphov till en period av kris i vetenskapen. Om de nya
upptckterna och teorierna accepteras av vetenskapssamhllet, verges det


Walln, Gran, Tvrvetenskapliga problem i ett vetenskapsteoretiskt perspektiv, Gteborg 1981,
s. 20

Trnebohm, Hkan, Paradigm i vetenskapsteorin del 2, Gteborg 1978, s. 128-130

19
Kapitel 1

gamla paradigmet. Det erstts av ett nytt, som stmmer bttre verens med den
nya kunskapen. Detta paradigm dikterar sedan vad som r normal vetenskap
inom mnet. Denna utveckling gr att flja ver tid inom olika vetenskapsdis-
cipliner.
Tvrvetenskaplig forskning innebr att tv eller flera discipliner, med sina
respektive vetenskapsparadigm (ofta i stadiet av normalvetenskap), mts och
ska samverka. Nr flera nya och frscha paradigm stlls mot varandra och den
egna forskningsdisciplinens synstt ifrgastts av en annan forskningsdisci-
plin skapas helt naturligt spnningar och ibland frustration i forskargruppen.
Detta kan frutses och skapas beredskap fr i ett tvrvetenskapligt projekt. I
forskningsprogrammet Kulturgrns norr har de gemensamma forskningssemi-
narierna varit den naturliga arenan fr klargrande diskussioner om de olika
mnesdisciplinernas teorier och metoder. Drmed har ocks frutsttningarna
fr anvndning av gemensamma begrepp, teorier och metoder i det tvrveten-
skapliga arbetet tydliggjorts.

Delunderskningar i Kulturgrns norr

Det vergripande syftet fr min avhandling, att analysera hur modernisering
pverkar och pverkas av lokala kulturer och identiteter, har gett mig anledning
att ta del av de vriga studier i forskningsprogrammet som genererar kunskap
om hur frndringsprocesser och modernisering ver tid omskapar de upplevda
mentala och rumsliga grnserna.
Flera etnologer har medverkat i projektet. Phebe Fjellstrm behandlar mat
och mltid i det vidstrckta omrdet mellan Atlanten och Kolahalvn ur ett
flertal perspektiv som visar svl p svl grnsdynamik som konstans.10 Kurt
Genrup har bidragit med en studie om kulturella mten mellan Tyskland och
Sverige, historiskt och i nutid. Dessa kulturmten analyseras bde ur konflikt-
och harmoniperspektiv. Teoretiskt anknyter Genrup bl.a. till den tyske etno-
logen Dieter Kramers diskussion om kulturella processers determinanter11
Andra etnologiska perspektiv har tillfrts projektet av Anders Hggstrm. I sin
komparativa studie av landskapsidentitet i landskapen Jmtland och Blekinge
beskriver han processer som dels innebr att rummet laddas med historiska
och kulturella betydelser och dels att kollektiva frestllningar om gemenskap
och platstillhrighet skapas och vidmakthlls. 12 Hggstrm hmtar de centrala


Trnebohm, Hkan, Paradigm i vetenskapsteorin del 1, Gteborg 1978, s. 29-30
10
Fjellstrm, Phebe, Kvinnoliv och mltidsgldje: kosthll och resurser inom det nordliga
rummet, Ume 2002
11
Genrup, Kurt, Germania och Moder Svea, Ume 1997
12
Hggstrm, Anders, Levda rum och beskrivna platser, Stockholm 2000

20
 Inledning

teoretiska perspektiven fr sin avhandling hos Benedict Anderson och Erik

Hobsbawm. Den senare har srskilt analyserat de offentliga ritualer och tradi-
tioner som fungerar som kollektiva uttrycksformer fr nationell identitet. Hobs-
bawm framhller bl.a. hur de offentliga ritualer som uttrycker kollektiv sam-
hrighet inom ett omrde med ett sken av lng historisk kontinuitet ofta r nya
eller i alla fall sentida konstruktioner. Benedict Anderson beskriver nationer
som frestllda gemenskaper eller skapade medvetanderum, ett perspektiv
som Hggstrm har verfrt till sina regionala underskningar.13 I min egen
avhandling undersks ur ett etnologiskt mikroperspektiv relationerna mellan
samhllsomvandling och lokal kultur med hjlp av termerna basal och variabel
modernitet.
Ett par av underskningarna som ligger till grund fr min avhandling har skett
i tvrvetenskapligt samarbete med mnet Nordiska sprk. Vi har gemensamt
genomfrt en stor underskning av moderna identifikationsomrden och inno-
vationsspridning i norra Sverige. Studien inleddes med en omfattande enktun-
derskning inom den s.k. Botniaregionen, d.v.s. frn rnskldsviks kommun i
sder till riksgrnsen i norr. Underskningen, som jag genomfrde i samverkan
med Kristina Kram och Ulf Lundstrm genererade ett stort material fr svl
de etnologiska som de sprkliga studierna. Samarbetet har gett mig vrdefulla
kunskaper om de sprkliga indikatorer p grnser och identifikationsomrden
som terfinns i form av ortsboknamn och andra benmningar p olika grup-
per av mnniskor. Fr min etnologiska forskning inriktade jag mig speciellt
p upplevelsen av moderniseringen och hur en rad olika innovationer under
1900-talet (bilen, radion, televisionen etc.) har pverkat livet och den sociala
kulturen. Dessutom har jag frskt att ur socialt och kulturellt perspektiv frst
och beskriva innovationsfrmedlarna, de personer som introducerade de nya
freteelserna. Ngra av resultaten frn underskningen har tidigare publicerats
i projektets skriftserie. 14
Denna frsta samarbetsunderskning har fljts upp av nnu en gemensam
enktunderskning inom samma geografiska underskningsomrde. Undersk-
ningen utformades och genomfrdes i samarbete med doktoranden Lisa Eriks-
son. Enkten riktade sig srskilt till gymnasieelever och behandlade sprk och
lokal identitet, manligt och kvinnligt, fritidsvanor och kommunikationsformer
samt framtidsplaner. Med utgngspunkt frn denna enkt och en serie av upp-
fljande intervjuer har jag byggt upp delstudien Cybersocknen.

13
Anderson, Benedict, Den frestllda gemenskapen. Reflexioner kring nationalismens ursprung
och spridning, Gteborg 1993, Hobsbawm, Eric J., Introduction: Inventing traditions. I:

Eric J.
Hobsbawm & Terence Ranger, The Invention of Tradition, Cambridge 1983
14
Kram, Kristina (red), Vi och dom i norra Sverige. Nutida identifikationsmnster och mo-
derniseringsstrategier speglade i ord och sak 1, Ume 1998

21
Kapitel 1

Lisa Eriksson visar i sitt pgende avhandlingsarbete hur dialekten fung-

erar som grnsmarkr och identitetsskapare bland gymnasieungdomar i norra
Sverige. Utifrn vrt gemensamma enktmaterial och sina egna intervjuer
beskriver hon ungdomarnas bild av sprksamhllet. Det handlar om deras eget
sprk i frhllande till andra ungdomsgrupper, vuxenvrlden och mnniskor
p andra orter. Sprkets betydelse fr identitet och grupptillhrighet diskuteras
ur ett sociolingvistiskt perspektiv. Ur ett knsperspektiv framtrder skillnader
betrffande dialektens betydelse dr maskuliniteten tar sig andra sprkliga och
dialektala uttryck n femininiteten. ven Lisa Eriksson anknyter teoretiskt till
Benedict Anderson i sin diskussion om rummet som en arena fr meningspro-
duktion. Rummets mening r enligt detta synstt freml fr en stndig omfr-
handling genom sprket.
Utver detta direkta forskningssamarbete med nordiska sprk vill jag nmna
Linnea Gustafssons avhandling om kopplingen mellan dopnamn och identitet
i Skelleftebygden. Hennes studie Novation i norr frtydligar p flera punkter
den bild av omrdets sociala kultur som jag har frskt klarlgga i mina under-
skningar. Bland annat beskrivs en tydlig grns mellan det hgre borgerskapet
och de besuttna bnderna betrffande namnfloran och bengenheten att intro-
ducera nya dopnamn.15
De ekonomihistoriska perspektiv som Torbjrn Danell och Sven Gaunitz
har lagt p Skellefteomrdet genererar viktig kunskap om de industri- och
fretagarstrukturer som utvecklats under 1800- och 1900-talen. Underskning-
arna beskriver p ett ingende stt den strukturella modernisering som jag har
valt att benmna basal modernitet. Dessutom beaktas kulturella faktorer av
relevans fr fretagsutvecklingen som fretagarnas sociala ntverk och slkt-
skapsfrhllanden, inflyttning frn andra regioner, mottaglighet fr innovatio-
ner m.m.16
De religionsvetenskapliga underskningarna inom programmet syftar till att
tolka syftet med och fljderna av kristendomens spridning upp genom Europa
och till norra Skandinavien. Det katolska arvet har satt en djupare prgel p
kyrko- och samhllsliv i regionen n vad vi vanligen frestller oss. Det visar
sig inte minst nr det gller folkundervisningen i kyrka och skola som ftt sitt
mnster av medeltida muntlig tradition. De kyrkliga bner och texter som
tidigare frmedlades som muntliga kunskaper och memorerades fick ett nytt

15
Gustafsson, Linnea, Novation i Norr. Nya dopnamn och namngivningsmnster i Skelleftebyg-
den 1791-1890, Ume 2002
16
Danell, Torbjrn, Skelleftebygden som kulturgrns fr fretagande. En studie av fretagsut-
vecklingen i Skelleftebygden under 200 r, Ume 1998. Bjrklund, Jrgen, Den nordeuropeiska
timmergrnsen i Sverige och Ryssland, Ume 1998. Danell, Torbjrn, Entreprenrskap i indu-
strialismens grnsomrde? En studie av lokala frutsttningar och fretagarntverk i Skellef-
tebygden under 1800- och 1900-talen, Ume 2000

22
 Inledning

anvndningsomrde som lsvningar i de kyrkliga alfabetiseringskampan-

jer som bedrevs efter reformationen. Kyrkans folkbildningsintentioner fick ett
tydligt uttryck i 1686 rs kyrkolag. Egil Johansson har, bde genom sin egen
forskning och uppbyggnaden av bredare forskningsinsatser, bidragit till nya
kunskaper och perspektiv inom detta omrde.
De religionsvetenskapliga underskningarna inom Kulturgrns norr bidrar
till att klarlgga de kulturella mnster och kulturgrnser som formats av kyrka
och vckelse under lng tid. Dessa utgr ofta s.k. sega strukturer i samhllet
och bibehller sin betydelse ver lnga tidsperioder, ven under perioder av
stark modernisering. Hr finns skl att anknyta till den analys av historisk tid
som den franske historikern Fernand Braudel har gjort i uppsatsen La longue
dure. Braudel beskrev historien som en dynamisk interaktion mellan tre olika
temporaliteter och fokuserade speciellt p sdana aspekter av det vardagliga
livet som kan frbli relativt ofrndrade under flera sekler trots att mycket annat
frndras. Dessa fenomen visar sig ocks i mina etnologiska underskningar av
samhllsfrndring och modernisering i norra Sverige.17
ven de historiska studierna ger vrdefulla inblickar i den religisa menta-
liteten, inte minst i Skellefteomrdet, och de kulturella avtryck som den norr-
lndska lsarvckelsen har satt nda in i vr nutid. Norrlandslseriet har, som
Daniel Lindmark har ppekat, bde moderna och traditionella drag. Denna dub-
belhet visar sig nr mnniskorna mter en ny tids strukturer som bryter in ver
de nordsvenska bygderna.18 Av Lars Elenius har historiska perspektiv ocks
lagts p omdefinieringen av innehllet i den nationella identiteten i Tornedalen
under olika skeden frn 1809 och framt, d.v.s. frn den tidpunkt d riksgrnsen
drogs vid Torne lv. I hans avhandling Bde finsk och svensk undersks svenska
Tornedalens integrering i den svenska nationalstaten samt hur tornedalingar-
nas nationella identitet frndrats ver tid och pverkas av moderniseringen.
Elenius beskriver, med anknytning till sociologen Hkan Thrn, den historiska
progressionen som ett samspel mellan den synkrona, strukturella sidan av
samhllsutvecklingen, och det diakrona aktrsbestmda skeendet.19

17
Braudel,

Fernand,La longue dure. I: Annales: conomies, Socits, Civilisations, Paris
1958. Fernand Braudel menade att de lngsamma, naturgivna tidssekvenserna utgr basen fr
det historiska skeendet dr strukturer skapas som stter grnser fr mnniskors handlingar. De
kan strcka sig ver flera sekel. Nsta temporalitet utgrs av de strre cykliska processer som kan
pg upp till ett halvt sekel och som han benmner konjunkturer. Dessa bestms av teknologiska
frndringar, vetenskap och samhllets organisationsformer. Den tredje temporaliteten, hndel-
se, definierar snabba frndringar och kortlivade hndelser som krigshandlingar, revolutioner,
tgrder i politik och fretagsvrld etc.
18
Lindmark, Daniel, Puritanismen och lttsinnet. Fem fredrag om folklig fromhet, Ume 1997
19
Elenius, Lars, Bde finsk och svensk. Modernisering, nationalism och sprkfrndring i Torne-
dalen 1850-1939, Ume 2001, s. 36-37

23
Kapitel 1

De sprkligt-kulturella perspektiven p Tornedalen har en framtrdande plats

i Elenius avhandling. Tvrvetenskapliga kopplingar finns drfr helt naturligt
till de finska underskningarna med Erling Wandes longitudinella studie av
tornedalsfinskans lingvistiska frndringar genom 150 r och Birger Winsas
underskning av giftermlsmnster och sprklig status i Tornedalen. Winsas
forskning har i sin tur nra anknytning till forskningsprogrammets demogra-
fiska studier.20 Winsa anknyter forskningsteoretiskt bl.a. till Benedict Ander-
sons teorier om frestllda gemenskaper i sin diskussion om den svenska
nationalismens betydelse fr livsvillkoren i Tornedalen.
En rad underskningar i forskningsprogrammet berr samer samt relatio-
nen mellan samer och nybyggare. Av de samiska studierna kan Andrea Amfts
avhandling Spmi i frndringens tid betecknas som en modernitetsstudie i
vilken hon analyserar det samiska samhllets frndrade levnadsfrhllanden
under 1900-talet och de maktrelationer som har existerat mellan knen. Amft
visar att 1930-talet innebar en stor strukturell frndring av de samiska livs-
villkoren. Under detta decennium skedde en omfattande vergng till bofasthet
bland de rensktande samerna. Redan under 1880-talet startade den process
som innebar att samernas boende blev mer stationrt, men frst i samband med
ndren 1932-36 brjade flyttningarna till vinterboplatserna enligt gammalt
mnster upphra. Samtidigt ersattes den tidigare naturahushllningen i snabb
takt av penninghushllning.21 Andrea Amft ppekar, utifrn sina egna under-
skningar men ocks med hnvisning till Phebe Fjellstrms tidigare forskning,
att samerna har ftt anpassa sig till det moderna industrisamhllet p mycket
kortare tid n den svenska bondebefolkningen.22

1.4 Centrala teoretiska begrepp

Min egen avhandling kretsar kring tv centrala begrepp: kulturgrnser och
modernitet. Dessa begrepp r ocks viktiga utgngspunkter fr hela forsknings-
programmet Kulturgrns norr: Frndringsprocesser i tid och rum. Kultur-
grnsbegreppet r srskilt problematiskt genom att det har frndrats ver tid
inom den etnologiska forskningen. En etnolog mste drfr vara mycket tydlig
ver innebrden nr begreppet anvnds fr att inte missfrsts. Om inget annat

20
Wande, Erling, Etnicitet och identitet: ngra reflektioner med utgngspunkt i sprksituationen
i Tornedalen. I: Arina: nordisk tidskrift fr kvensk forskning, vertorne 2002, s. 82-93, Brnd-
strm, Anders & Winsa, Birger, Tv uppsatser om nordsvenska giftermlsmnster, Ume 2001
21
Amft, Andrea, Spmi i frndringens tid, Ume 2000
22
Amft, Andrea, Spmi i frndringens tid, Ume 2000, samt Fjellstrm, Phebe, Samernas sam-
hlle i tradition och nutid, Stockholm 1985, s. 260

24
 Inledning

uttryckligen sgs brukar nmligen begreppet kulturgrns frknippas med den

ldre kulturomrdesforskningen. P motsvarande stt r begreppet modernitet
komplicerat och mngtydigt, inte minst i ett mngvetenskapligt sammanhang
dr tolkningarna r legio. I det fljande redogr jag fr hur de bda begreppen
har anvnts och utvecklats inom etnologin och hur jag sjlv anvnder dem i
avhandlingen.

Kulturgrnser: rumsliga, sociala och mentala

Det finns tminstone tv problem med att anvnda begreppet kulturgrns inom
etnologi och annan kulturforskning. Frst och frmst kan jag konstatera att sjlva
ordet grns ofta uppfattas som ngot fast, statiskt och ofrnderligt. S r det ju
i mnga andra sammanhang dr vi talar om grnser. Var min fastighetsgrns gr
kan jag t.ex. visa p en karta som ocks finns hos kommunen. Jag sjlv, mina
grannar och min kommun r oftast verens om grnsdragningen. Mjligheten
till alternativa definitioner av fastighetsgrnser r eliminerade till ett minimum
i dagens byrkratiska svenska samhlle. Och grnsen har samma strckning
idag som nr fastigheten avstyckades fr mnga r sedan. Men mnga grnser
har inte denna stabilitet ver tid. Nationsgrnser kan omfrhandlas och flyttas,
grnsen fr ett sprk eller en etnisk grupps bosttningsomrde kan med tiden
frflytta sig o.s.v. Och den som dristar sig till att objektivt frska beskriva
kulturella freteelser i termer av fasta grnser stlls omedelbart infr en mngd
svra problem.
Det andra problemet med begreppet kulturgrns r att det s ofta enbart leder
tankarna till geografiska indelningar och karteringar. Fr s frhll det ju sig i
hg utstrckning inom den ldre etnologin. Den etnologiska forskningen kring
kulturgrnser och kulturomrden i Sverige tog fart under Nils Lithbergs tid
som professor i Stockholm frn 1919. Under den epoken var diffusionismens
ider dominerande och mycket forskning var inriktad p kulturspridning. De
svenska etnologerna brjade anvnda kartering som en viktig metod och de
etnologiska atlasarbetena br tydliga spr av dialekt- och sprkgeografin som
utvecklades frn slutet av 1800-talet, bl.a. i Tyskland och Norden. En kartering
av kultur utgr nstan alltid frn enskilda motiv eller element i materiell och
social kultur. Olika varianter p hur ett visst bruksfreml utformats i olika
geografiska omrden gr att markera p kartan, likas frekomsten enskilda
freteelser i den sociala kulturen.
Det har ocks gjorts frsk att korologiskt beskriva mera kompletta och kom-
plexa motivformler dr de enskilda motiven sammanfogats till hela kultursys-
tem. Det r naturligtvis bde komplicerat och arbetskrvande. Antropologiska
forskare genomfrde en hel del sdana forskningsprojekt under frsta hlften

25
Kapitel 1

av 1900-talet, oftast med frebilder frn den s.k. kulturkretslran.23 I boken

Cultural Anthropology (1958) beskriver Felix M. Keesing ngra av dessa forsk-
ningsprojekt, bl.a. en mycket omfattande studie av indianfolk i vstra USA. I
studien, som utfrdes under ledning av antropologer vid University of Califor-
nia, jmfrdes mellan 4 000 och 10 000 enskilda kulturelement hos de olika
grupperna. Allt frn byggnadsdetaljer till inslag i den religisa tron noterades
och jmfrdes.24
Den svenska etnologiska forskningen kring kulturspridning och kulturomr-
den fortsatte i Lithbergs spr frn 1920-talet och nda fram till 1960-talet under
ledare som Sigurd Eriksson och Sigfrid Svensson. Ett antal stora insamlings-
arbeten med anknytning till vra folklivsarkiv genomfrdes. En bred empirisk
kunnighet utvecklades inom etnologin i arbetet med att samla in och sortera
etnologiskt material. Kartering var en viktig del av arbetet och det omfattande
verket Atlas ver svensk folkkultur i tv delar r ett exempel p detta. Den frsta
delen behandlade materiell och social kultur och utkom under redaktion av
Sigurd Erixon 1957. Del tv, som behandlade folkloristik, utkom 1976 under
redaktion av ke Campbell och sa Nyman.25 Medan det vergripande teore-
tiska ramverket sllan ifrgasattes under denna etnologins normalvetenskapliga
period, skriver Orvar Lfgren, gde ett stndigt experimenterande med tekniker
och metoder rum i detta avseende kan man sga att karteringsprojektet var en
del av en mer positivistisk vetenskapssyn. 26
Bilden behver dock kompletteras och nyanseras. Etnologin frndrades och
utvecklades otvivelaktigt under perioden 1920-1960, inte bara metodiskt utan
ocks teoretiskt. Frndringarna skedde kanske inte lika markant och genom-
gripande som under 1970-talets stora paradigmskifte inom mnet, men det
skulle vara felaktigt att bortse frn den omdaning som likvl pgick. Det gller
inte minst det vetenskapliga frhllningssttet till kartering. Nils Lithberg och
Sigurd Erixon som tillhrde den frsta generationen akademiska etnologer var

23
Kulturkretslran utvecklades framfrallt av Father Wilhelm Schmidt och formuleras i boken
The Culture Historical Method of Ethnology (1939). Schmidts kulturkretslra bygger p den
geografiska tradition som inleddes med Friedrich Ratzels Vlkerkunde (1885-1888) och den kul-
turhistoriska metod som bl.a. Fritz Graebner anvnde och beskriver i Methode der Ethnologie
(1911). Metoden gick ut p att spra, historiskt och geografiskt, kombinationer av grundlggande
element (kulturkretsar) frn vilka vrldens olika kulturer har utvecklats. En enskild kulturkrets
beskrivs som ett kluster av meningsfullt associerade drag som kan isoleras och identifieras i kul-
turhistorien. Den svenske folklivsforskaren Nils Lithbergs forskningsinriktning prglas tydligt av
Ratzels och Graebners teorier.
24
Keesing, Felix M., Cultural Anthropology, San Francisco, 1958, s. 115 ff.

25
Erixon, Sigurd, Atlas ver svensk folkkultur 1. Materiell och social kultur, Uppsala 1957.
Campbell, ke & Nyman, sa, Atlas ver svensk folkkultur 2. Sgen, tro och hgtidssed, Upp-
sala 1976
26
Ehn, Billy och Lfgren, Orvar, Vardagslivets etnologi, Stockholm 1996, s. 43

26
 Inledning

nstan helt inriktade p spridningsvgar och kulturgrnser men ganska obe-

stmda betrffande kronologin. Nsta generation etnologer med forskare som
Sigfrid Svensson, John Granlund och Dag Trotzig beaktade p ett tydligare stt
de kronologiska aspekterna i sin kartering.
Nr funktionalismen fick sitt genombrott inom etnologin ledde det inom den
folkloristiska forskningen framfrallt till ett tydligare kontextkrav. Inom fre-
mlsforskningen innebar funktionalismen en kad frstelse fr enskilda kul-
turelements praktiska funktion och en tydligare problematisering av sambandet
mellan funktion och milj. Detta pverkade ocks den etnologiska kartografin.
Kartografin br allts betraktas som ett hantverk i frndring, prglat av flera
olika forskningsparadigm inte enbart av diffusionismen.
Nils-Arvid Bringus, som r 1968 vertog Lundaprofessuren efter Svens-
son, skriver att ven i hans egen forskning spelade kartorna en viktig roll.27
Hos Bringus r intentionen att studera de kulturella processerna ur ett helhets-
perspektiv verordnad analysen och karteringen av kulturelement. Han pekar
ocks p den diffusionistiska forskningens brister, bl.a. att den bygger p ett
relativt sent fremlsmaterial i museer och privata samlingar och rknar impli-
cit med rummet som en jmn yta, dr spridningen kan fortg utan yttre hinder.
Men sdan r ju inte verkligheten. En rekonstruktion av tidigare spridningsfr-
lopp p basis av sentida utbredning erbjuder drfr alltid stora felrisker.28
P 1950-talet tillkom ett nytt perspektiv i kulturgrnsforskningen d inno-
vationsforskningen utvecklades av bde etnologer och kulturgeografer. Kul-
turgeografen Torsten Hgerstrand frfinade metodiken, och hans avhandling
Innovationsfrloppet ur korologisk synpunkt frn 1953 r ett ofta anfrt exem-
pel frn perioden. Hgerstrand framhller i avhandlingen Sigfrid Svenssons
Bygd och yttervrld som inspirationsklla fr sin forskning.29 I denna forskning
brjade man studera hur nyheter sprids och hur de sociala sammanhang ser
ut dr tradition och innovation mts.30 Fr etnologin, som till en brjan mest
hade studerat ldre kulturfreteelser, innebar detta att spridningen av nya drkt-
plagg, redskap och seder nrmare forskarnas samtid brjade uppmrksammas.
Till denna utveckling bidrog frmodligen dessutom praktiska faktorer, t.ex. att
mycket av det ldsta tillgngliga materialet var kartlagt samt att de ldre infor-
manterna brjade g ur tiden. Etnologiska innovationsstudier rrande kyrklig

27
Bringus, Nils-Arvid, Det etnologiska rumsbegreppet. En forskningsversikt. I: Edlund,
Lars-Erik & Greggas, Anna Karolina, Kontinuitet och frndring i regionala rum, Ume 2000,
s. 36
28
Bringus, Nils-Arvid, Mnniskan som kulturvarelse, Stockholm 1990, s. 44
29
Svensson, Sigfrid, Bygd och yttervrld, Stockholm 1942
30
Hgerstrand, Torsten, Innovationsfrloppet ur korologisk synpunkt, Lund 1953

27
Kapitel 1

sed genomfrdes under 1950- och 1960-talen av Nils-Arvid Bringus och Mats
Rehnberg.31
Inom det nordskandinaviska omrdet har Phebe Fjellstrm, utifrn arkeo-
logiskt, sprkligt och etnologiskt material, diskuterat den s.k. Skellefte-Bys-
kegrnsen. Tonvikten ligger p den materiella kulturen betraktad ur ett brett
historiskt och socialt perspektiv. Hennes forskning anknyter delvis till de finska
etnologiska underskningar som tidigare gjorts av Kustaa Vilkuna och till Niilo
Valonens och Nils Stors forskning.32 Fjellstrm har pekat p ett antal artefak-
ter, vars utbredning avgrnsas i detta omrde. Det gller t.ex. kloahlen som r
vanlig i Norrbottens lvdalar och kust men som inte finns sder om Vsterbot-
ten. Hon nmner vidare lucksngen och den snedvggiga ladan som finns i
nordligaste Sverige men inte sder drom. Ett samband mellan den materiella
kulturen i sydvstra Finland och det nordsvenska kustomrdet har ocks pvi-
sats i hennes forskning.33
Den korologiska etnologin har inte frsvunnit helt i Sverige trots det para-
digmskifte som har skett inom mnet. Hr kan sa Nyman nmnas som en av
de etnologer som har arbetat vidare med denna forskning. Hon har ocks hllit
kontakten med den internationella forskningsfronten p detta omrde under 80-
och 90-talet. Arbetet med de stora atlasprojekten i Europa har genererat ny kun-
skap och nya frhllningsstt till det empiriska materialet. Inom den moderna
etnokartografin frgar sig forskarna t.ex. om de kulturgrnsknippen som gr
att registrera p kartan r en grns mellan olika kulturomrden eller om de inte
snarare r en grns mellan olika strukturer i samhllet.34

31
Bringus, Nils-Arvid, Klockringningsseden i Sverige, Lund 1958 samt Rehnberg, Mats, Ljusen
p gravarna, Stockholm 1965
32
Vilkuna, Kustaa, Kloahlen. I: Norrbotten, 1936, s. 53-60, Vilkuna, Kustaa, Grnsen mel-
lan Sverige och Finland i etnologisk belysning. I: Rig, 1951, s. 41-68, Valonen, Niilo, Den
finska folkkulturen i Nordskandinavien: srskilt skidans historia. I: Baudou, Evert & Dahlstedt,
Karl-Hampus (red), Nord-Skandinaviens historia i tvrvetenskaplig belysning, Ume 1980, s.
207-233, Stor, Nils, Slrodd, brddlpning och lngfrd. I: Bothnia. Aktuellt om historia,
1990:3-4, s. 227-247, Stor, Nils, ver kvarkens isar. I: Det maritima kulturlandskapet kring
Bottenviken, Ume 1988, s. 151-166
33
Fjellstrm, Phebe, Varifrn kommer birkarlarna?. I: Rig 1965:2, s. 42-56, Fjellstrm, Phebe,
lvdalskultur kring Bottenvikens nordliga spets ur etnologiskt perspektiv. I: Det maritima
kulturlandskapet kring Bottenviken, Ume 1988, s. 32-52, Fjellstrm, Phebe, Den nordsvenska
kulturbarriren en symbol fr det mngkulturella Norrland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift,
14, Ume 1988, s. 42-56, Fjellstrm, Phebe, Nordskandinaviska kulturgrnser ur Europeiskt
perspektiv. I: Edlund, Lars-Erik (red), Kulturgrnser myt eller verklighet?, Ume 1994, s.
115-129
34
Nyman, sa, Internationellt samarbete fr etnologisk kartlggning av Europa. I: Svenska
landsml och svenskt folkliv, Uppsala 1983, Nyman, sa, Rapport frn arbetet inom den euro-
peiska kommissionen fr etnologiskt kartarbete. I: Edlund, Lars-Erik, Kulturgrnser myt eller
verklighet?, Ume 1994, s.133-138

28
 Inledning

Det paradigmskifte som skedde inom den svenska etnologin under 1970-
talet innebar att ldre metoder att kartlgga och tolka materiell kultur i hg
utstrckning stlldes t sidan. En orsak till detta kan vara att mycket av den
tidigare etnologiska fremlsforskningen var knuten till bondesamhllet. Kom-
petensen betrffande modernare samhllstypers teknologi var vid denna tid
dremot mera begrnsad bland etnologerna.
Den nya etnologiska forskningen tillmpade antropologiskt och sociologiskt
inriktade sociokulturella metoder och hade ett mera immateriellt kulturanaly-
tiskt fokus. Nils-Arvid Bringus skriver att hela den materiella kulturen, kom
att ligga i trda inom den etnologiska forskningen.35 Det innebar i sin tur att
kulturgrnsbegreppet, kopplat till freml och materiell kultur, frlorade i aktu-
alitet bland etnologerna.
Samtidigt brjade emellertid svenska etnologer diskutera kulturgrnser frn
nya utgngspunkter. Begreppet kulturgrnser togs upp och frnyades i projek-
tet Kulturgrnser och klassgrnser i 1800- och 1900-talets Sverige, ett pro-
jekt som tog sin utgngspunkt i boken Den kultiverade mnniskan som kom ut
1979.36 Centrala perspektiv frn detta projekt r presenterade i boken Modrna
tider: vision och vardag i folkhemmet (1985) i vilken de olika projektdeltagarna
skriver om relationen mellan stad och landsbygd och mellan olika samhlls-
klasser. Ett begrepp som kulturbygge r centralt i Jonas Frykmans och Orvar
Lfgrens framstllning i boken.37 Kulturgrnser handlar i detta sammanhang
inte om kulturomrdesforskning och korologiska grnser som i den ldre etno-
login utan i stllet om de sociala och mentala grnser som framtrder i sam-
hllsomvandlingen. De kan t.ex. skapas genom olika gruppers och individers
stllningstaganden i brytningen mellan ldre och nyare sociala normsystem och
ideologier. Maktperspektiven lyfts ocks fram i resonemanget kring skapande
och upprtthllande av grnser. Samtidigt fr den materiella kulturen en mera
undanskymd plats inom etnologin.
I flera studier frn 1970-talet och framt behandlas fenomenet revitalise-
ring och dess betydelse fr skapandet av regional identitet. Begreppet lansera-
des inom amerikansk antropologi och anvndes t.ex. av Ralph Linton i brjan
av 1940-talet.38 Encyclopedia of Anthropology definierade 1976 begreppet som
a process through which a society in decline reinterprets symbols from its cul-
tural repertoire and revives its members will to survive.39

35
Bringus, Nils-Arvid, Mnniskan och fremlen. I: Arvidsson, Alf m.fl. (red.), Mnniskor
och freml, Stockholm 1990, s. 19
36
Frykman, Jonas och Lfgren, Orvar, Den kultiverade mnniskan, Lund 1979
37
Frykman, Jonas (red.), Modrna tider: vision och vardag i folkhemmet, Malm 1985
38
Linton,

Ralph,Naivistic Movements. I: American Anthropologist XLV, Washington 1943
39

Hunter, David E. & Whitten, Phillip (red) Encyclopedia of Anthropology, New York 1976:102

29
Kapitel 1

I Europa har inte minst den etnologiska matforskningen intresserat sig fr

fenomenet revitalisering. sterrikaren Konrad Kstlin behandlade revitalise-
ring av regional kost i en uppsats som presenterades vid den 2:a Internatio-
nella konferensen fr etnologisk matforskning.40 Sedan dess har revitalisering
inom matkulturen studerats i en rad europeiska lnder. I Sverige har Anders
Salomonsson anvnt perspektivet i sin doktorsavhandling om Gotlandsdricka.41
Dr frsker han bl.a. visa hur regionbegreppet och regionuppfattningen vxlar
beroende p den historiska kontexten.
I brjan av 1990-talet gjordes ter igen frsk att fylla kulturgrnsbegreppet
med nytt innehll. Ett uttryck fr detta var arrangerandet av bokongressen
grnser i tid och rum. Det hela ledde dock inte till ngon samlad publika-
tion.
Begreppet formeringsperspektiv presenterades av Orvar Lfgren vid
Nordiska etnologi- och folkloristkongressen i Ystad 1991 som en anvndbar
analytisk strategi fr etnologiska kulturgrnsunderskningar. Formeringsper-
spektivet handlar om hur kulturella fenomen etableras, institutionaliseras, fix-
eras och slutligen eroderas. Perspektivet kan betraktas som ett stt att beskriva
olika kulturgrnsers frndringsprocesser ver tid.42
I boken Frsvenskningen av Sverige diskuterar Billy Ehn, Jonas Frykman
och Orvar Lfgren det svenska nationsbygget. Studien handlar om hur det
nationella har frvandlats ver tid frn 1800-talet och fram till idag. Lf-
gren skriver under rubriken territoriets magi om nationens organisation av
rummet: Det nationellas frmga att ta plats handlar dremot om att utlokali-
sera ett nationellt engagemang till bestmda, avgrnsade rum, platser dr man
knner sig srskilt svensk.43
Nils Stor har ppekat att rummet kan ses som en kulturell konstruktion,
skapad och upprtthllen i sociala relationer och i tankevrlden, inte i frsta
hand som en konkret geografisk lokalitet som bildar en fysisk ram kring en folk-
grupps tillvaro.44 Pstendet anknyter nra till Anders Hggstrms beskriv-

40

Kstlin, Konrad, Revitalisation of regional Food, paper
presenterat vid
The II International
Conference of Ethnological Food Research, Helsingfors 1973
41
Salomonsson, Anders, Gotlandsdricka, Karlstad 1979
42
Fjellstrm, Phebe, Nordskandinaviska kulturgrnser ur Europeiskt perspektiv. I: Edlund,
Lars-Erik (red), Kulturgrnser myt eller verklighet?, Ume 1994, s. 119-122. Fjellstrm hnvi-
sar till en artikel i stencilform av Orvar Lfgren med rubriken Det historiska perspektivet som
analytisk strategi.
43
Ehn, Billy, Frykman, Jonas och Lfgren Orvar, Frsvenskningen av Sverige Det nationellas
frvandlingar, Stockholm 1993
44
Stor, Nils, Diffusion och kommunikation i mittnordisk belysning. I:
Supphellen, Steinar
(red), Kultursamanhengar i Midt-Norden. Tverrfaglig symposium for doktorgradsstudentar og
forskarar.
Frelesningar ved eit symposium i Levanger 1996, Trondheim & Stockholm 1997, s.
19

30
 Inledning

ning av landskapen som arenor fr meningsproduktion i den tidigare nmnda

avhandlingen Levda rum och beskrivna platser.45

Grnsperspektiv i denna avhandling

I denna avhandling anvnds det mngtydiga begreppet kulturgrns frmst i bety-
delsen av sociala och mentala grnser s som de upplevts, uttryckts och mani-
festerats i relationer mellan olika grupper i samhllet. Det r i den meningen
inte primrt ett geografiskt och korologiskt definierbart kulturgrnsbegrepp. De
sociala och mentala grnserna kan dock p olika stt ta sig uttryck som geogra-
fiska identifikationsomrden i relationerna mellan vi och dom, ngot som
beskrivs i avhandlingen. Det br ocks understrykas att avhandlingen frmst
behandlar social kultur, som p grund av sin mera mentala och immateriella
karaktr oftast inte lter sig fngas och beskrivas med hjlp av kartor p det stt
som kan gras i studier av materiell kultur.
Kulturella grnser frndras och de har mnga dimensioner, inte minst
kronologiska. Det r ett par gemensamma utgngspunkter fr hela forsknings-
programmet Kulturgrns norr, som ju har den betecknande underrubriken Fr-
ndringsprocesser i tid och rum. Tidens gng innebr stndiga frndringar fr
individen, gruppen och samhllet. Det kan vara yttre strukturella frndringar,
t.ex. gllande produktionens organisation eller den politiska styrningen. Tek-
niska innovationer och utvecklade kommunikationer r andra starka frnd-
ringsfaktorer ver tid. Nya eller revitaliserade religisa, politiska och ideolo-
giska rrelser och ider utgr ocks dynamiska krafter som har frmgan att
snabbt omskapa sociala och kulturella frhllanden. Dessa olika faktorer kan,
var fr sig eller sammantaget, frndra individers och gruppers frestllningar
om grnser i olika meningar. Det kan handla om deras rumsliga tillhrighet
och geografiska identifikation eller om andra, icke-territoriella sociala eller
mentala grnser.

I mina underskningar anvnder jag begreppet grnsdynamik, och med det

vill jag betona tv saker:
1. Kulturgrnser r i hg utstrckning subjektiva freteelser nr det gller
social kultur. Det handlar om av grupper och av enskilda personer upp-
levda grnser.
2. Mitt kunskapsml r framfrallt att fnga dynamiken kring olika grns-
dragningar. Jag vill beskriva kraften bakom svl frndringar som mot-
stnd och den kamp mellan olika synstt och strukturella frutsttningar
som skapar nya sociala och kulturella grnser.

45
Hggstrm, Anders, Levda rum och beskrivna platser, Stockholm 2000, s. 185

31
Kapitel 1

Tiden r inte bara ett objektivt mtt p tidens flde. Vr upplevelse av tiden
r, som jag visar i delstudien Modernitetens nya grnser, bde subjektiv och
kulturell. Den prglas av vrt sociala och kulturella sammanhang och av indivi-
duella faktorer som lder, kn och sinnesstmning. Den subjektiva upplevelsen
av tiden pverkas ocks av pgende frndringar i vr omvrld. Ibland upp-
levs dessa frndringar som en frsmring eller ett hot av mnniskor i en viss
situation. Det kan leda till att ett motstnd mobiliseras mot den alltfr snabbt
annalkande frndringen eller moderniseringen. I andra situationer tycker man
att en nskad frndring gr fr lngsamt och engagerar sig fr att pskynda
processen. Det r inte heller ovanligt att bda dessa frhllningsstt tar sig
uttryck samtidigt i ett kulturellt sammanhang, i lokalsamhllet, regionen, natio-
nen eller globalt.
Detta skapar frestllningar om grnser mellan olika grupper. Man skulle
kunna sga att dessa grupper placerar sig p olika delar av tidsaxeln beroende
p frndringsbengenheten. D uppstr upplevelsen av det som jag har valt
att kalla grnser i upplevd tid. I avhandlingen kommer jag att ge exempel p
hur mnniskor upptcker, manifesterar och i mer eller mindre hg utstrckning
aktivt frstrker dessa upplevda temporala kulturgrnser.

Modernitet och tradition

Det andra centrala begreppet i min avhandling r modernitet. Det r ett
begrepp som anvnds ofta och i mnga olika sammanhang. Om man sker
ordet modern i ett lexikon hittar man ofta en kortfattad, enkel och entydig defi-
nition, t.ex. nutida, tidsenlig; p modet (Bonniers lexikon). Riktigt s enkelt
r det nu inte om man ska anvnda begreppet fr en kulturell analys. Mikael
Lfgren och Anders Molander tar i boken Postmoderna tider upp tre nyanser i
betydelsen av ordet modern, som enligt dem betecknar
1. det nuvarande (i motsats till det frutvarande)
2. det nya (i motsats till det gamla)
3. det vergende (i motsats till det eviga/bestndiga)46

Det finns ocks skillnader betrffande hur man inom olika vetenskapliga dis-
kurser har anvnt modernitetsbegreppet. Vi mter en tolkningstradition inom
det estetiska omrdet, t.ex. konst och musik. Den filosofiska modernitetsdis-
kursen har andra betydelsebetoningar och inom olika samhllsteoretiska forsk-
ningsdiscipliner kan man finna ytterligare ett komplex av definitioner och tolk-
ningar.

46
Lfgren, Mikael & Molander, Anders (red.), Postmoderna tider, Stockholm 1986

32
 Inledning

Etnologen Magnus Berg 47 tror inte att det r meningsfullt att fjttra begrep-
pet vid en allmngiltig tolkning. Det viktiga r att begreppet anvnds perspek-
tiverande fr att fokusera de aspekter som man vill fnga vetenskapligt. I det
specifika underskningssammanhanget dremot menar han att det blir ndvn-
digt med vad han kallar en operativ definition fr att modernitetsbegreppet
ska bli hanterbart.
Sjlva ordet modern har en lng historia och anvndes i sin latinska form
redan i slutet av 400-talet fr att skapa distinktion mellan det nuvarande (det
nya kristna samhllet) och det frflutna (det tidigare hedniska romarriket).48
Som filosofiskt program strcker sig moderniteten bakt till upplysningsti-
den under andra hlften av 1700-talet. D formulerade tysken Immanuel Kant
och fransmannen Jean Antoine Condorcet sina tankar om upplysningen och
moderniteten. Berg uppfattar krnan i denna filosofiska modernitet som hv-
dandet av frnuftets rtt att kritiskt granska och underknna oreflekterad, sjlv-
klar, och av traditionen legitimerad kunskap.49 Denna tankefigur r inte svr
att finna hos t.ex. Kant.
Men det r inte under 1700-talet som det moderna blir en ptaglig realitet.
Frst nr modernismen gr in i ett symbiotiskt frhllande till kapitalismen och
dess utveckling fram till att bli det dominerande produktionssttet hnder det.
Under den period d produktionen industrialiseras, stdernas tillvxt accelere-
rar, stora demografiska omvlvningar sker och masskommunikationssystemen
utvecklas ges modernismen helt nya frutsttningar. Detta skedde i Europa sr-
skilt tydligt under perioden 1850-1950, dock med stora tidsmssiga variationer
i olika regioner.
Den tyske sociologen Ferdinand Tnnies studerade redan under senare delen
av 1800-talet hur livet i de nya industrimetropolerna skiljde sig frn livet i
rurala samhllen. Han anvnde ordet Gemeinschaft fr att beskriva en typ av
organisation i vilken mnniskor r nra frenade genom slktskap/ frndskap
(eng. kinship) och tradition. I byn p landsbygden finns en Gemeinschaft
som frenar mnniskor till en primr grupp, frklarade Tnnies. I den moderna
staden r emellertid Gemeinschaft oftast frnvarande. Dr utvecklas i stllet
en social organisation som han benmner Gesellschaft, och i vilken mnniskor
frenas enbart p grund av individuellt sjlvintresse. Det moderna fretaget
r ett exempel p detta. Fretagets arbetare, ledning och gare kan ha fga

47
Berg, Magnus, Modernitet som empiriskt flt, som teoretiskt redskap. I: Skarin Frykman,
Birgitta & Brembeck, Helene (red.), Brottningar med begrepp, Gteborg 1997, s. 179-213
48
Habermas,

Jrgen, Modernity versus Postmodernity.
I: Modernity: Critical Concepts, Vol-
ume IV, London & New York 1999, s. 5
49
Berg, Magnus, Modernitet som empiriskt flt, som teoretiskt redskap. I: Skarin Frykman,
Birgitta & Brembeck, Helene (red.), Brottningar med begrepp, Gteborg 1997, s. 179-213

33
Kapitel 1

gemensamt betrffande vrderingar, erfarenheter och sociala intressen, men det

ligger i allas egenintresse att fretaget hlls ihop och r framgngsrikt. Tnnies
sg i urbaniseringen en nedbrytning av nra och uthlliga sociala relationer till
frmn fr flytande och opersonliga band typiska fr affrer.50
Den franske sociologen Emile Durkheim, som i mnga andra avseenden
respekterade Tnnies teorier om stder, menade dock att stadsbor inte saknar
nra sociala band. De organiserar helt enkelt det sociala livet p ett annat stt.
Durkheim menade att det traditionella landsbygdslivet utmrktes av mekanisk
solidaritet, d.v.s. att de sociala banden grundades p msesidiga knslor och
delade moraliska vrderingar. Denna mekaniska solidaritet, menade Durkheim,
eroderas av urbaniseringen. Samtidigt genererar emellertid urbaniseringen en
ny typ av sociala band som han benmner organisk solidaritet. Den baseras
p specialisering och msesidigt beroende. Till skillnad frn Tnnies sg han
allts en mjlighet till en ny solidaritet i det urbana samhllet, en solidaritet och
gemenskap som inte baserades p likhet utan p skillnad. Han skriver i Divi-
sion of Labor in Society att samverkanssamhllet (the co-operative society)
utvecklas ur perspektivet att individuell personlighet blir starkare genom denna
samverkan.51
I det kapitalistiska samhllet blir traditionen ofta ett hinder som behver rjas
ur vgen genom ett modernt tankestt hos allmnheten. Men kapitalismen
r inte det enda ideologiska system som har gett utrymme fr modernismen.
Det kommunistiska Sovjetunionen och hela det tidigare stblocket r ett tydligt
exempel frn 1900-talet p detta frhllande.
Det finns skl att varna fr en mekanisk syn p frhllandet mellan samhlls-
struktur och kultur. Man kan inte frklara det s enkelt som att en viss yttre
samhllsstruktur ger en viss kultur. Relationen mellan samhllets ekonomiska
och produktionsmssiga strukturer ena sidan och de sociala och kulturella
formerna i samhllet andra sidan r mera komplicerad n s. Det br sgas
mot bakgrund av de marxistiska samhllsperspektiv som fick stort inflytande
p etnologimnet frn slutet av 60-talet. Ur dessa perspektiv blev kulturen p
ett ganska mekaniskt stt blev reducerad till verbyggnad och avspegling, som
Orvar Lfgren skriver i Vardagslivets etnologi.52
I boken Allt som r fast frflyktigas delar statsvetaren och modernitetsfors-
karen Marshall Berman in modernitetens historia i tre faser. Den frsta strcker
sig frn brjan av 1500-talet till slutet av 1700-talet. Under denna period brjar

50
Tnnies,

Ferdinand, Gemeinschaft und Gesellschaft: Grundbegriffen der reinen Soziologie
(8:e utgvan), Darmstadt 1935
51

Durkheim, Emile, The Division of Labour in Society (1893), Translated by George Simpson,
New York 1960, s. 226-229
52
Ehn, Billy & Lfgren Orvar, Vardagslivets etnologi, Stockholm 1996, s. 60

34
 Inledning

mnniskor att svagt uppleva det moderna livet men har svrt att frst och
uttrycka vad som har drabbat dem. De saknar ocks en modern offentlighet
dr de kan dela prvningar och frhoppningar. Den andra fasen inleds med
1790-talets stora revolutionsvg och tillkomsten av en stor modern offentlighet.
Berman menar att denna offentlighet delar knslan av att leva i en revolutionr
tid, en tid som skapar explosiva omvlvningar i varje dimension av det person-
liga, sociala och politiska livet. Mnniskorna vid denna tid kunde dock fort-
farande minnas det materiella och andliga livet i en icke modern vrld och bar
drfr p knslan av att leva i tv vrldar p en gng. Ur dessa erfarenheter upp-
str och utvecklas moderniseringens och modernismens ider, hvdar Berman.
Den tredje fasen omfattar 1900-talet, d moderniseringsprocessen expanderar
till i stort sett hela vrlden och d modernismkulturen triumferar inom konst
och tnkande.53
Alltmer sker dock under 1900-talet en fragmentisering och uppdelning av
moderniteten. Berman hvdar att dagens stt att se p moderniteten r upp-
styckat i tv skilda avdelningar som r hermetiskt skilda frn varandra. Inom
ekonomi och politik behandlas modernisering medan det inom konst, kultur
samt mottaglighet av konst och kultur talas om modernism. Berman ser vr
tids bedmning av Karl Marx som ett tydligt exempel p denna uppdelning.
Det finns mycket att lsa om Marx i litteraturen om moderniseringen i denna
ekonomiska och politiska mening medan han inte alls fr ngot erknnande i
den litteratur som avhandlar modernismen. Fr Berman r Marx lika sjlvklar
i bda sammanhangen.54
I sin analys lyfter Berman fram det specifika med 1800-talet modernitet,
nmligen den hgutvecklade, differentierade och dynamiska nya milj i vilket
de moderna upplevelserna grs och inte minst det snabba frndringstempo
som knnetecknar industrialismen, den transnationella kapitalismen och de
politiska frndringarna i de allt starkare nationalstaterna. Det var under denna
andra fas av moderniteten som den tog egentlig fart och blev verkligt ptaglig
fr de flesta. Mot bakgrund av detta resonemang kan min studie av 1800-talets
Skellefte vara en adekvat ingng till frstelsen av moderniteten.
Nr man talar om modernitet underfrstr man samtidigt ett motsatt begrepp,
nmligen tradition. Mnniskors villkor och samhlleliga situation har alltid
varit under frndring. Det traditionella samhllet i meningen det ofrnd-
rade har egentligen aldrig existerat. Frndringarna pgr stndigt och i dessa
skeenden r mnniskor, som enskilda och som grupper, p en gng bde hand-
lande subjekt och pverkade objekt.

53
Berman, Marshall, Allt som r fast frflyktigas, Lund 1988, s. 14-15
54
Berman, Marshall, Allt som r fast frflyktigas, Lund 1988, s. 84-85

35
Kapitel 1

Men det traditionella har ofta beskrivits som ngot stabilt och ofrnder-
ligt, som en motsats till nutidens stndiga frndringar. Den norska etnolo-
gen Anne Eriksen beskriver hur det moderna samhllet har skapat en bild av
det traditionella genom att betrakta det med det moderna som kontext. Hon
pongterar att idn om folkkulturen, om traditionen skapades av ett samhlle p
vg in i det moderna. Folklivsforskarna gjorde traditionen i det egna landet till
ngot frmmande och exotiskt ungefr som nr antropologer har kommit till en
oknd folkgrupp i en undangmd vr av vrlden. Frmlingskapet grundade sig
p avstndet i tid eftersom det i s hg grad var det som lg lngt bakt i tiden
som man intresserade sig fr. Detta frmlingskap i tid frstrktes dessutom av
det sociala och kulturella avstndet mellan forskare och kulturbrare.
Traditionen och den traditionella folkkulturen kan drmed sgas vara skapad
av det moderna, som motsttning till detta och drmed faktiskt som en del av
det. Utan det moderna som bakgrund, som kontext, skulle det traditionella inte
uppst som text, menar Eriksen.55 P motsvarande stt har det traditionella
anvnts som kontext fr att ge en bild av det moderna.56
Relationen mellan det traditionella och det moderna har p motsvarande
stt diskuterats av den tyske etnologen Hermann Bausinger, som framhller att
industrialism, urbanisering, lskunnighet och en snabbare omvandling av inre
och yttre livsbetingelser har bidragit till att rikta intresset mot det traditionella.
Jag vill i den hr avhandlingen klarlgga ngot av detta inbrdes beroende-
frhllande mellan modernitet och tradition. Detta frhllande br frsts mot
bakgrund av de frestllningar som mnniskor vr tid ofta har om modernt och
traditionellt, frestllningar som kan beskrivas med hjlp av fljande modell:

TRADITIONEN MODERNITETEN
stabil frn generation till radikalt annorlunda n tidigare gene-
generation rationer
platsbunden rrlig
kulturellt kontinuerlig kulturellt frndringsbengen
idealtyp: den icke-moderne idealtyp: den moderne stadsbon
bonden
kollektiv individuell
icke-innovativ innovativ

55

Eriksen, Anne, Den nasjonale kulturarven en del av det moderne. I: Kulturella Perspektiv,
1:1993, Ume, s. 23
56

Eriksen, Anne, Den nasjonale kulturarven en del av det moderne. I: Kulturella Perspektiv,
1:1993, Ume, s. 25

36
 Inledning

De allmnna frestllningar som beskrivs i modellen visar sig dock vid en

nrmare granskning verensstmma dligt med verkligheten. Den stabilitet
som tillskrivs traditionen i form av det gamla bondesamhllet eller ldre
tid r t.ex. i sjlva verket en myt som skapas i nutiden. Socialantropologen
Bengt-Erik Borgstrm menar i sin studie Cherished Moments: engaging with
the past in a Swedish Parish (Stockholm 1997) att det frflutna befinner
sig stndigt i en pgende skapelseprocess, ett synstt som jag ansluter mig
till.
Borgstrm beskriver ett hembygdsmuseum i mellersta Norrland och hur
det beskriver det frflutna som en odifferentierad helhet. Den relativa ldern
hos olika freml verkar inte betraktas som srskilt betydelsefullt. Resultatet
r en sorts grov indelning mellan ett upplevt nu och ett ganska enhetligt fr-
flutet. Begreppen hembygdsfrening och kulturarv sger ganska mycket
om hur ett museum kan se sin uppgift. Hembygdsbegreppet har knsloms-
siga vertoner och innebr en begrnsning av intresseinriktningen. Nr lokala
museer och hembygdsgrdar kom till, mnga gnger p 1920- till 50-talet
talades det om att bevara kulturarvet till kommande generationer. Men defi-
nitionen av detta kulturarv r ofta vagt formulerad. Den kan fyllas med nstan
vad som helst, skriver Borgstrm. Genom kulturarvet samtalar och intera-
gerar vi bde intellektuellt och knslomssigt med oss sjlva.
Fr att kunna anvnda det frflutna i en identitetsskapande funktion mste
nu och d polariseras och bli tydligt i frhllande till varandra, menar
Borgstrm.
Nr vi polariserar nuet och det frflutna blir intresset fr kronologi och
pgende frndring svagare och det frflutna beskrivs som mera homogent
och fast n det i verkligheten r. 57 ven frestllningarna om ett platsbundet
och ofrnderligt traditionellt samhlle verensstmmer dligt med verk-
liga frhllanden.
Tidigare etnologisk forskning har p olika stt berrt moderniteten ven
om inte modernitetsbegreppet har anvnts. I stllet har man talat om gesun-
kenes Kulturgut, den nya tiden, innovationer etc. Begreppet den nya
tiden frekommer ofta hos Sigfrid Svensson nr frndringsprocesser, fram-
frallt inom bondesamhllet, beskrivs. Innovationsforskningen utvecklades
av etnologer som Sigfrid Svensson och Nils Arvid Bringus, kulturgeografen
Torsten Hgerstrand, m.fl. Genom Gregor Paulssons arbete med Svensk stad

57
Borgstrm,

Bengt-Erik, Cherished Moments: engaging with the past in a Swedish Parish,
Stockholm 1997, s. 1, 97-101

37
Kapitel 1

(1950 och 1953) kom etnologin in i ett tvrvetenskapligt sammanhang som

belyser modernitet och modernisering.58
Under 1960-talet frstrktes det samhllsvetenskapliga perspektivet inom
etnologin. Samtidigt utvecklades, frmst i Stockholm, ett intresse fr studier
av samtida lokalsamhllen. Etnologin tog till sig impulser frn den antropolo-
giska forskningen och man gjorde fltarbeten i en mngd olika miljer. I dessa
lokalsamhllestudier diskuteras aktuella samhllsproblem i strukturomvand-
lingens, urbaniseringens och landsbygdsavfolkningens spr. ke Dauns licen-
tiatavhandling Upp till kamp i Btskrsns (1969) innebar ett genombrott fr
denna forskningsinriktning och den fljdes av en rad andra studier av liknande
karaktr.59
Under senare delen av 1980-talet kom modernitet p allvar in i den etno-
logiska begreppsvrlden. Tidigare beskrev etnologer frndringarna frn tra-
ditionella till moderna samhllstyper. Nu introducerades ett nytt och mera
komplicerat modernitetsbegrepp. Det kopplades dessutom ofta samman med
begreppet identitet. Som utmrkande drag hos moderniteten framhvdes t.ex.
utvecklingsoptimism, individualism, sjlvbespegling, sekularisering, och byr-
kratisering. Den etnologiska diskussionen i Sverige om modernitet och identitet
formades i slutet av 1980-talet av den tvrvetenskapliga debatt om begreppen
som d pgick intensivt.
Ett exempel p denna etnologiska modernitetsforskning r Ella Johanssons
avhandling Skogarnas fria sner (1994) som handlar om modernitet s som
den gestaltade sig bland de norrlndska skogsarbetarna. Ur detaljerna i skogs-
arbetarnas vardag och deras filosofi och tankemnster vill Ella Johansson visa
hur deras version av den moderna mnniskan skapas och kommuniceras. I
avhandlingen studerar hon hur nya kulturella strukturer vxer fram. Det r allts
en frndringsstudie dr mikroperspektivet, sett frn den enskilde skogsarbeta-
ren stlls i relation till de historiska och ekonomiska samhllsprocesserna.
Ella Johansson vill skildra hur nya kulturella och mentala mnster vxer
fram i en speciell social och materiell situation. ven om det r skogsarbetare
som fokuseras i studien r det allmngiltiga kunskaper om det mentala i moder-
niseringsprocesserna som sks. Det moderna industrisamhllet kunde ta vara
p den flexibilitet och mobilitet som har lnga traditioner i Norrland, menar
Ella Johansson. Hon ifrgastter drmed den traditionella bilden av Norrland.
Ngra exempel p flexibilitet och mobilitet i det norrlndska samhllet r kvin-

58
Paulsson, Gregor, Svensk stad del 1. Liv och stil i svenska stder under 1800-talet, band 1,
Stockholm 1950, Paulsson, Gregor, Svensk stad del 1. Liv och stil i svenska stder under 1800-
talet, band 2, Stockholm 1950, Paulsson, Gregor, Svensk stad del 2. Frn bruksby till trdgrds-
stad, band 3, Stockholm 1953
59
Daun, ke, Upp till kamp i Btskrsns, Uppsala 1969

38
 Inledning

nornas vana att periodvis skta hela jordbrukshushllet, byalagsorganisationen,

samt ssongsarbetstraditionen med t.ex. de s.k. arbetsvandringarna.60 Jag
terkommer till hennes resonemang om modernitet och modern mentalitet i
avhandlingens tredje kapitel.

Strategier fr att mta det moderna

Nr samhllet frndras och moderniseras kan vissa grupper, t.ex. glesbygds-
boende, f en subjektiv upplevelse av att vara marginaliserade och att ha fr lite
inflytande ver de politiska beslut som berr dem. Reaktionen p detta brukar
tematiseras som anpassning eller motstnd. Etnologen Kjell Hansen diskute-
rar dessa reaktioner i avhandlingen Vlfrdens motstrviga utkant.61 Men han
vill luckra upp polariseringen mellan anpassning och motstnd och anvnder
sjlv begreppet motstrvighet. Motstrvighet r enligt hans definition vare
sig ppet motstnd eller anpassning. Det handlar i stllet om att begrnsa det
modernas mjlighet att styra ens vardagliga liv. Detta fenomen avspeglas ven
i en enktunderskning till veckotidningen Kvllsstundens lsare som genom-
frdes av etnologiska institutionen vid Ume universitet under 1980-talet.
Veckotidningen grundades 1938 och inriktades redan frn brjan p landsbyg-
dens och glesbygdens liv och kultur och har utmrkts av en sparsmakad layout
med f bilder samt ett ofta tillbakablickande perspektiv. 62 Frgelistsvaren visar
att tidningen av sina lsare har anvnts fr att skapa en alternativ modernitet
med stark frankring i det som man har uppfattat som traditionella vrden. En
lsare skriver t.ex. att Kvllsstunden r en klar spegelbild av hur man i mnga
stycken skulle vilja att vrt kra Sverige skulle vara idag.

Kjell Hansen visar hur moderniseringen p olika stt skapade grnser i Norr-
lands inland. Traktoriseringen fungerade t.ex. som en skiljelinje mellan olika
kategorier bnder. Infr den nya jordbruksteknologin utvecklades tv alterna-
tiva strategier:
1. En medveten satsning p modernisering, effektivisering och lnsamhet
en anpassning till det marknadsekonomiska fltet.
2. Ett bibehllande av de ldre brukningsstten med en strvan att hlla
kostnaderna nere, behlla en enkel teknologi och att gra sm investe-
ringar ett kvarhllande av sjlvfrsrjningshushllet.

60
Johansson, Ella, Skogarnas fria sner, Stockholm 1994
61
Hansen, Kjell, Vlfrdens motstrviga utkant, Lund 1998
62
Genrup, Kurt, Delredovisning 1 av Projektet Kvllsstunden. I: Ume-etnologi, nr. 17. maj
1990, s. 1-15

39
Kapitel 1

Hansen utreder ocks begreppen bygd och glesbygd. Medan det frra begrep-
pet r gammalt och finns belagt sedan medeltiden r det senare ett relativt nytt
begrepp som begagnats frn 1920-talet. Glesbygdsbegreppet framstr som ett
modernt begrepp, knutet till efterkrigstidens frndringar, skriver Hansen.
Nr ordet glesbygd anvnds bidrar det till att skapa kulturella grnser och
marginalisering. Glesbygd blir likstllt med problemomrden.63
Hur beskriver man d den enskilda mnniskans eller lokalsamhllets plats i
moderniseringsprocesserna? Jag har tidigare i inledningen pekat p risken fr
en mekanisk syn dr mnniskan enbart blir ett maktlst objekt fr den nya
tidens strukturer. Ur etnologiskt perspektiv knns det angelget att kunna foku-
sera ocks p mnniskors medskapande roll i moderniseringen. Mnga indivi-
der har ett behov av stabilitet, kontinuitet och kulturella rtter i sitt liv, det r
sant. Samtidigt finns hos de flesta behovet av nya erfarenheter och upplevelser
och att tillvarata det moderna livets alla mjligheter. Drivna av dessa motsgel-
sefulla behov r vi aktrer, inte bara objekt, i moderniseringen.
Nr Marshall Berman beskriver modernisering anvnder han begreppen
uppifrnmodernisering och underifrnmodernisering. I ett sammanhang
dr han beskriver mnniskors frhllningsstt till de stora och omvlvande fr-
ndringar som sker i det moderna samhllet talar han om sociala massrrelser
som bekmpar dessa uppifrnmoderniseringar med sina egna moderniserings-
former underifrn.64 Jag kommer i fortsttningen att anvnda detta perspektiv
som ger utrymme fr bde mnniskors motstnd mot det moderna och fr deras
egna alternativa moderniseringsformer.

Debatten om postmodernismen
Under de senaste tv decennierna har en vetenskaplig debatt pgtt om det
samtida samhllets frhllande till det frflutna. Debatten, som inte minst har
frts inom det etnologiska forskningsfltet, handlar om var i historien vi br
lokalisera nuet. Ska vi betrakta vr vrld och vrt samhlle som resultatet av en
lngre historisk utveckling? Eller br vi i stllet se vr tid som ngot nytt, som
ett radikalt brott i frhllande till det frflutna? Det r frn den senare tanke-
gngen som teorier om det postmoderna samhllet har utvecklats. Postmoder-
nism r ett begrepp som frst brjade anvndas inom omrden som konst och
litteratur fr att beskriva ett nyskapande utan kontinuitet i frhllande till det
som fanns tidigare.
Den hftiga modernitetsdebatten mellan fransmannen Jean Franois Lyotard
och tysken Jrgen Habermas har ftt stor uppmrksamhet. Lyotard hvdar att

63
Hansen, Kjell, Vlfrdens motstrviga utkant, Lund 1998, s. 65-72, 157-160
64
Berman, Marshall, Allt som r fast frflyktigas, Lund 1988, s. 16

40
 Inledning

moderniteten i allmnhet och framfrallt upplysningen har frlorat sin aktuali-

tet. Vi lever nu i en postmodern tid dr historiens stora metaberttelser har visat
sig ohllbara. Exempel p dessa metaberttelser kan vara upplysningsfilosofin
eller de stora frlsningshistorierna inom judendom, kristendom och islam. Ske-
endet snderfaller i en mngd fragment och det r inte lngre mjligt att skapa
ett sammanhang mellan olika hndelser i nutiden.65
Habermas har en annan uppfattning. Han menar att upplysningsprojektet
har en kvarvarande potential oberoende av den moderna utvecklingens mnga
misslyckanden. Trots krig och massfrstrelsevapen, miljfrstring, politiskt
och socialt frtryck finns det kvar ngot av 1700-talets framtidsutsikter. Det
visar sig t.ex. i det fria siktsutbytet mellan mnniskor, i ideella organisationer
och i den offentlighet som inte styrs av kommersiella krafter eller av verhe-
ten.66
I slutet av 1980-talet brjade sociologer och andra samhllsteoretiker p
allvar debattera om det postmoderna. En tydlig indikation p intresset var det
nr tidskriften Theory, Culture and Society 1988 gav ut ett temanummer om
postmodernismen. Dr medverkade bl.a. Mike Featherstone, Zygmunt Bauman,
Scott Lash, och Bryan S. Turner. Temanumret fick oerhrt mnga lsare och
lr till och med vara den strsta frsljningsframgngen av alla tidskrifter i
frlagets historia (jfr Kellner 1998:85 n.1).67 Bland de svenska etnologerna
vcktes intresset fr postmodernistisk teori ungefr vid samma tid. Sedan dess
har debatten om modernitet och postmodernitet levt vidare inom humaniora
och samhllsvetenskap. I debatten om postmodernismen framtrder tv olika
grundperspektiv.
Det frsta perspektivet betraktar nuet som en del av en lngre historisk
utveckling. Fretrdarna fr detta perspektiv tenderar att bedma den nuva-
rande sociala och kulturella verklighet med utgngspunkt frn samma verkande
faktorer eller utvecklingslogik som grdagens. Konsekvenserna blir ofta att
man ser ungefr samma historiska krafter i verksamhet i samtiden som lngre
bakt i tiden. Moderniteten anges ofta ha startat under 1700-talet med en tydlig
koppling till frnuftsfilosofin och den framvxande borgerligheten.
Enligt det andra perspektivet har vi nu trtt in i en ny epok som inte kan fr-
sts eller analyseras med samma utgngspunkter som tidigare perioder. Sam-
tiden br i stllet ses som brjan till ngot nytt. Vr tids mnniskor kan inte

65
Lyotard utvecklar sitt postmoderna perspektiv i en rad bcker och artiklar. Hr kan nmnas: La
condition postmoderne. Rapport sur le savoir, Paris 1979
66

Habermas talar om det moderna ett ofullbordat projekt, bl.a. i Welsch, Wolfgang (red.),
Wege aus der Moderne: Schlsseltexte der Postmoderne-Diskussion, Weinheim 1988, s.454 ff.
67

Kellner, Douglas, Zygmunt Baumans Postmodern Turn. I: Theory, Culture and Society.
Explorations in Critical Social Science 15, 1: London 1998, s. 73-86

41
Kapitel 1

lngre anvnda traditionen som std fr sitt identitetsskapande. Den enskilde

individens roll i samhllet r inte given frn brjan. Nu handlar det om att sjlv
designa sitt jag och hitta sin plats i tillvaron. Samhllet frndras snabbt och
mnniskor mste leva i en stndig omprvning av sin situation och sin vrlds-
bild.
Postmodernisterna ser i vrt samtida samhlle tecken p en ny samhllsord-
ning, radikalt avvikande frn den tidigare moderniteten. De menar att det i vrt
nya samhlle gller en annan social logik n den som de tidigare modernitets-
forskarna har rknat med.
Den brittiske sociologen Anthony Giddens intar en mellanstllning i relation
till teorierna och debatten om det moderna respektive det postmoderna samhl-
let. Genom att tala om modernitetens diskontinuiteter hvdar han att vrt
samhlle inte utan vidare kan betraktas som produkten av en kontinuerlig his-
torisk utveckling. Samtidigt understryker han att vi inte har frflyttats bortom
moderniteten utan att vi lever i en fas d moderniteten radikaliserats. Drmed
str det klart att Giddens inte vill g s lngt som Jean-Francois Lyotard m.fl.
postmodernister som i vr samtid ser ett mera radikalt brott i frhllande till
det frflutna. Anthony Giddens begrepp urbddning r av intresse fr den
diskussion om lokal gemenskap och global kommunikationsteknik som frs i
det frsta kapitlet av denna avhandling 68
Orvar Lfgren har i flera artiklar kritiserat Zygmunt Baumans bild av den
postmoderna individen som fragmenterad, rotls, hemls och icke-territoriell.69
Det sker bl.a. mot bakgrund av den uppmrksammade artikeln Frn pilgrim
till turist som publicerades i tidskriften Moderna tider 1994.70 Lfgren skriver
att Baumans utgngspunkt blir en argumentation om upplsning och disinte-
gration, dr dagens eller morgondagens identiteter ofta framstlls som prglade
av hemlshet och platslshet, men ven om nya stt att bygga upp mer flyk-
tiga och utbytbara identiteter och gemenskaper. Vi sgs leva i en transitkultur
med en grnslshetens retorik som betonar det flytande, platsens upplsning, de
icke-territoriella identiteternas, lojaliteternas och relationernas nya primat.
Tendensen att ge en bild av ett frr, d identiteter var tydligt avgrnsade
till platser, territorier eller hembygder och ett nu dr platslshetens tidevarv
intrtt. Det r enligt detta synstt inte lngre rummet utan andra dimensioner

68
Giddens, Anthony, Modernitetens fljder, Lund 1996, s. 29-36, 54-55
69
Lfgren,

Orvar, Linking the Local, the National and the Global. Past and Present Trends in
European Ethnology. I: Ethnologia Europaea. Journal

of European Ethnology XXVI, 2: 1996 s.
157-168, och Att ta plats: rummets och rrelsens pedagogik. I: Alsmark, Gunnar (red.) Skjor-
ta eller sjl? Kulturella identiteter i tid och rum, Lund 1997, s. 21-37
70
Bauman, Zygmunt: Frn pilgrim till turist. I: Moderna Tider, rgng 5, nr 47, Stockholm
1994

42
 Inledning

som organiserar vra liv. Lfgren menar att synsttet r uttryck fr en nuets
och sociala utsiktspunktens hemmablindhet. Debatten kring identiteters fr-
ndrade konstruktion baseras p alltfr lsa antaganden om det historiska fr-
flutna, hvdar han. Den postmoderna mnniska som Bauman beskriver med
hjlp av olika metaforer speglar en social och knsmssig snedbelastning. Den
postmoderna mnniskan blir helst bde man och medelklass, skriver Lfgren.
Bauman bortser frn viktiga arenor dr kopplingen mellan identitet, rum och
rrelse r markant. 71 Ett tydligt exempel r hemmet. Hemmet frutstter kon-
trollen av ett territorium, t.ex. en lgenhet eller ett hus. P trskeln till hemmet
materialiseras en rad grnser, menar Lfgren. I den postmoderna retoriken
underskattar mnga forskare territoriets makt bde ver mnniskors sinnen
och kroppar, hvdar Lfgren och tillgger: Kultur tar fortfarande plats. 72

Modernitetsperspektivet i denna avhandling

Mnniskors livsvillkor, samhllen och ideologier har genom historien alltid
befunnit sig i frndring. Ibland har frndringarna skett gradvis och nstan
omrkligt. Under andra perioder har stora och dramatiska omvlvningar intrf-
fat. Under de senaste 150 ren har dock bde tempot och omfattningen i sam-
hllsomvandlingen kat dramatiskt p de flesta plan i mnniskors liv. Detta har
ocks, helt naturligt, bidragit till framvxten av en mngd ider och teorier om
modernisering och modernitet. ena sidan gr det inte att bortse frn att 1800-
talets och 1900-talets modernitet i vissa avseenden innehller unika och frn
tidigare perioder srskiljande freteelser. Nya och frn tidigare perioder avvi-
kande frndringskrafter har efterhand kommit till, och drmed uppstr ocks
en delvis ny utvecklingslogik. andra sidan kan jag i min samtid se mnga
tydliga kontinuitetslinjer i frhllande till tidigare tidsepoker. Vr samtid och
dess modernitet kan inte frsts utan att beakta modernitetens rtter och utan
det historiska perspektivet.
Modernitet r ett av huvudbegreppen i min forskning. Mot bakgrund av
ovanstende redogrelse fr den vetenskapliga debatten kring modernitet och
postmodernitet har jag i mitt avhandlingsarbete reflekterat ver modernitets-
begreppet. Min personliga utgngspunkt r att den postmoderna debatten har
tillfrt den etnologiska forskningen en vlgrande nyorientering men ocks att
dagens samtid uppvisar alltfr mnga kontinuitetslinjer i frhllande till det
frflutna fr att utan vidare kunna definieras som en postmodern tid.

71
Lfgren, Orvar, Att hra hemma om livet mellan det lokala och det globala, manuskript till
fredrag p Halmstadskonferensen (Nordisk bibliotekskonferens) 1998.
72
Lfgren, Orvar, Att ta plats: rummets och rrelsens pedagogik. I: Alsmark, Gunnar (red.)
Skjorta eller sjl? Kulturella identiteter i tid och rum, Lund 1997, s. 28-29, 35

43
Kapitel 1

Jag vill ansluta mig till det synstt som etnologen Owe Ronstrm ger uttryck
fr i en reflektion ver Zygmunt Baumans ess Frn pilgrim till turist. Ron-
strm befarar att den postmoderna diskussionen i alltfr hg grad handlar om
vrldens fragmentisering och upplsning, sndring och frfall. Mycket upp-
mrksamhet har gnats t vrldens avhomogenisering men inte lika mycket t
den samtidiga homogeniseringen av kulturella uttryck, och den oerhrt kraft-
fulla monopoliseringen och globaliseringen av vrldens kulturproduktion till
ett ftal jttelika industrikonglomerat. De centrifugala krafterna har betonats
medan de centripetala inte har ftt lika mycket uppmrksamhet. 73 Vi kan idag
se exempel p bde homogenisering och heterogenisering i samhllsomvand-
lingen. Jag ser bda tendenserna som uttryck fr den variabla modernitetens
dynamik.
Begreppen basal och variabel modernitet, som har lnats frn idhistorikern
Sven-Eric Liedman och hans bok I skuggan av framtiden (1997), r ett ver-
gripande perspektiv fr min analys av moderniseringen. Liedmans utveckling
av dessa begrepp, som egentligen r hans alternativa formulering av begreppen
hrd och mjuk upplysning, ska ses mot bakgrund av den uppmrksammade
debatten mellan Jean-Franois Lyotard och Jrgen Habermas om det moderna.
Srskilt intensiv var denna debatt nr den berrde upplysningsprojektet,
d.v.s. upplysningstnkarnas ider om hur det mnskliga frnuftet ska skapa en
bttre vrld.
Habermas hvdade att upplysningsprojektet hade en kvarvarande kraft trots
den moderna utvecklingens mnga tillkortakommanden, skriver Liedman.
Trots realiteter som miljfrstring, krnvapenhot, politiskt och ekonomiskt
frtryck hade de framtidsutsikter som ppnades p 1700-talet en kvarvarande
kraft. Trots att den moderna staten och den moderna kapitalismen som makt-
system har ockuperat allt strre omrden av mnskligt liv finns nnu mjlighet
till frigrelse och frndring till det bttre. Lyotard framhll dremot att moder-
niteten och upplysningen hade frlorat sin aktualitet. Det moderna tillstndet
hade ersatts av det postmoderna, menade han. Historiens stora metaberttel-
ser, dribland upplysningstnkaren Jean Antoine de Condorcets vision om fr-
nuftets framsteg, har visat sig ohllbara och samhllets utvecklingslinjer har
hamnat i tervndsgrnder p olika stt. Skeendet i det postmoderna samhllet
faller snder i en mngd fragment, enligt Lyotard.

73
Ronstrm, Owe, Pilgrimer, turister och mngfaldens organisation. I: Kulturella Perspektiv
nr. 3 1995, s. 34 47. Ronstrm anvnder begreppet centrifugala krafter fr att sammanfatta
en postmodernistiskt beskriven samhllsutveckling som innebr avhegemonisering, fragmenti-
sering och upplsning. Den motsatta tendensen, som Ronstrm vill lyfta fram i debatten, innebr
monopolisering, kulturell globalisering och koncentration av kulturella uttryck. Dessa krafter
benmns centripetala.

44
 Inledning

Dessa idmssiga motpoler har Sven-Eric Liedman granskat i frhllande

till den verkliga samhllsutvecklingen under de senaste tv hundra ren. Han
finner d att Condorcets framtidbilder om matematik, naturvetenskap, teknik
och ekonomi alla har vertrumfats av verkligheten. En viktig avvikelse frn
Condorcets prognoser kan dock konstateras. Det gller konsekvenserna av den
ekonomiska utvecklingen. Genom privilegier, handelshinder och rika lnders
osolidariska exploatering av fattiga lnders resurser har den ekonomiska till-
vxten ftt en mycket ojmn frdelning och skapat vxande klyftor i vrlden.
Bristerna i Condorcets framtidsbilder visar sig inom omrden som samhlls-
vetenskap, politik, religion och kultur. P dessa omrden har utvecklingen i
mnga avseenden gtt i andra riktningar n vad han tnkte sig i slutet av 1700-
talet. De kande samlade kunskaperna hos mnskligheten har inte anvnts fr
att skapa en bttre tillvaro fr alla. Ekonomin prglas av srintressen och makt-
ansprk. Konfliktbengenheten mellan lnder och folk har inte minskat. Reli-
gionen har i stllet fr att utplnas blivit en starkare samhllskraft n p lnge.
Kvinnornas emancipation har bara kunnat frverkligas flckvis i vrlden. Svag-
heten hos Condorcet r att han sg hela upplysningsprojektet som en oskiljaktig
enhet. P samma stt har Lyotard i vr tid betraktat upplysningsprojektet som
ett odelbart tankekomplex, som han har kunnat avfrda.74
Liedman ppekar ocks att alla sammansttningar med modern har en
besvrlig dubbeltydighet. Modernt r ena sidan det som hnde senast och det
som just r i svang. andra sidan finns det vissa egenskaper som vi ser som
moderna oavsett om de framtrder p 1770-talet eller p 1990-talet. Det kan
vara rationalitet, skepsis eller individualism.75
Sven-Eric Liedman tar fasta p att Habermas bygger sin modernitetsdis-
kussion p filosofen och sociologen Max Webers funktionsuppdelning mellan
teoretiska, etiska och estetiska meningssammanhang. Vidare anknyter Lied-
man till upplysningsprojektet i Immanuel Kants tappning, dr det grs klar
tskillnad mellan de naturvetenskapliga och tekniska framstegen ena sidan
och den etisk-politiska upplysningen andra sidan. Liedman vill ocks i sin
egen modernitetsanalys gra en uppdelning fr att kunna visa p modernitets-
begreppets dubbelhet och lanserar begreppen hrd och mjuk upplysning. Som
det frmsta motivet till denna uppdelning anfrs att i sjlva verket kan hrd
upplysning fungera utan den mjuka. Han sammanfattar sin stndpunkt med
att hvda de bda delarna fortfarande har aktualitet, men att den mjuka upp-
lysningen inte utvecklats p det stt som Condorcet m.fl. frestllde sig. Som

74
Liedman, Sven-Eric, I skuggan av framtiden Modernitetens idhistoria (2:a upplagan),
Stockholm 1999, s. 18-24
75
Liedman, Sven-Eric, I skuggan av framtiden Modernitetens idhistoria (2:a upplagan),
Stockholm 1999, s. 7

45
Kapitel 1

alternativ till begreppen hrd och mjuk upplysning anvnder Liedman ocks
basal modernitet respektive variabel modernitet.76
Liedman definierar i boken den distinktion som han gr mellan hrd och
mjuk upplysning. Hrd r den exakta berkningen, byggd p experiment och
kalkyl, skriver han. Det r den tekniska hanteringen av begrnsade problem. Det
r maskinens prestanda liksom ekonomins resultat i kalla siffror och adminis-
trationens precisa rutiner och beslutsordningar. Den hrda upplysningen gr till
stora delar att beskriva, mta och jmfra med kvantitativa och precisa begrepp.
Det kan handla om antal och volymer, effektivitetsgrader, tekniska niver, etc. I
denna modernitet framtrder ett likformigt och kumulativt utvecklingsmnster
samt en nstan sjlvgende kontinuitet fram mot nsta utvecklingssteg eller
innovation. Till den hrda upplysningen rknar han de ekonomiska och tek-
nologiska flten samt stora delar av det naturvetenskapliga. Vidare kan vissa
smrre delar av samhllsvetenskapen (t.ex. demografi och ekonometri) samt
modern administration rknas till den hrda upplysningen. ven inom huma-
niora finns hrda inslag, menar Liedman.
Men till moderniteten hr ocks, enligt Liedman, en mjuk traditionsbunden
upplysning, som skiftar mellan olika miljer. Mjuka r vrldsbilder och teorier
p abstraktionsniv, likas handlingsnormer och konstnrens skande efter nya
former. Det r det mesta i politiken som inte kan reduceras till ekonomi eller
administration. Det r demokratins olika arter men ocks de moderna diktatu-
rernas. Det r de stora existentiella frgorna om liv och dd, krlek och lidande,
dr det r svrt att precisera vari det moderna bestr annat n i en viss rastlshet
och ombytlighet; allt i det moderna r underkastat modenas skiftningar. Det r
vrden och drmed kvaliteter som inte kan kvantifieras utan att det vsentliga
gr frlorat. Den mjuka upplysningen r i skillnad till den hrda olikformig
och lmnar utrymme fr alternativa tolkningar. Under vissa perioder har den
varit tydligt prglad av framstegstankar. Alltsedan Jean Antoine de Condorcet,
Immanuel Kant och Adam Smiths dagar har framstegstanken varit intimt fr-
knippad med upplysningsfilosofin och drmed med moderniteten. Begreppet
framstegstanke behver dock egentligen inte betyda ngot annat n att vi aktivt
kan pverka vr situation i vrlden, ven om det har ofta uppfattats som syno-
nymt med en optimistisk tilltro till en stndigt ljusare framtid, mjliggjord av
vetenskapliga och ekonomiska framsteg. Liedman understryker att den moderna
utvecklingsoptimismen alltid har tfljts av den moderna civilisationskritiken.
Frn Rousseau via Marx och Weber fram till vr tid har samhllsfrndringens
och moderniseringsprocessernas negativa konsekvenser beskrivits. Dessa tan-

76
Liedman, Sven-Eric, I skuggan av framtiden Modernitetens idhistoria (2:a upplagan),
Stockholm 1999, s. 18-24

46
 Inledning

kegngar behver inte frdenskull betraktas som icke-moderna.77 Den norske

sociologen Willy Guneriussen beskriver en idstrmning frn 1700-talet och
framt som han kallar den romantiska moderniteten och som utmrktes av
intensitet och ungdomlighet. Den romantiska moderniteten innehll rationali-
tets- och upplysningskritiska perspektiv men fretrdarna uppfattade sig sjlva
som modernister. De framstllde en vision om ett alternativt modernt samhlle,
hvdar Guneriussen.78
Den mjuka upplysningen omfattar politiska, rttsliga, etiska, religisa och
estetiska frhllanden, menar Liedman. En exakt grnsdragning mellan hrd
och mjuk upplysning i alla avseenden kan dock vara svr att gra. Frgor som
gller etik och relationer kan stllas verallt, ven inom traditionellt hrda
domner.
I den hr avhandlingen anvnder jag genomgende de alternativa begreppen
basal och variabel modernitet. Frhllandet mellan dessa br inte uppfattas som
att det bara r moderniseringens bas som bestmmer innehllet i den variabla
moderniteten. Det gr ocks att peka p en pverkan i motsatt riktning nr mn-
niskor genom egna val eller politiska beslut pverkar grundlggande frutstt-
ningar fr den basala moderniteten. Kausaliteten kan allts sgas vara kompli-
cerad och msesidigt pverkande, vilket ocks understryks av Liedman.
Med det modernitetsperspektiv som anvnds i avhandlingen vill jag ocks
nyansera modernitetsbegreppet i den meningen att moderniteten inte ndvn-
digtvis ska behva sammankopplas med den framstegsoptimism och starka till-
tro till vetenskapens vlsignelser som under vissa perioder alltsedan 1700-talet
upplysningsfilosofer varit starkt framtrdande. Jag r inte heller beredd att utan
nrmare granskning betrakta moderniteten som en avgrnsad eller avslutad
tidsepok som idag har ersatts av det postmoderna samhllet.

77
Liedman, Sven-Eric, I skuggan av framtiden Modernitetens idhistoria (2:a upplagan),
Stockholm 1999, s. 27-30, 517-522
78

Guneriussen, Willy, forst det moderne. Framskrittstro, rasjonalitet, ambivalens og irrasjo-
nalitet i diskursen om modernitet, Oslo 1999

47
 Cybersocknen

2. Cybersocknen gymnasieungdomars
Internetanvndning i norra Sverige

2.1 Inledning
Forskning om det senmoderna samhllet framhller ofta att vr samtid uppvisar
tecken p en ny samhllsordning, radikalt avvikande frn den tidigare moder-
niteten. Enligt dessa har vi trtt in i en ny epok som inte kan frsts eller ana-
lyseras med samma utgngspunkter som tidigare perioder. Vr tids mnniskor
kan inte lngre anvnda traditionen som std fr sitt identitetsskapande menar
vissa forskare, t.ex. inom sociologin. Anthony Giddens skildrar hur mnniskan
i det hgmoderna samhllet bryts loss frn plats och tidsbundna sammanhang.
Tomas Ziehe talar om hur mnniskor som en konsekvens av denna process blir
fristllda frn traditionen och ges mjlighet att skapa en personlig sjlviden-
titet.79 Zygmunt Bauman beskriver den postmoderna individen som fragmente-
rad, rotls, hemls och icke-territoriell.
Det var drfr mnga forskare som sg utvecklingen av IT som en bekrf-
telse p att vi nu p allvar gtt in en postmodern tid prglad av rummets upp-
lsning och totalt grnsverskridande. Den nya tekniken skulle skapa nya
kontakter och gemenskaper utan begrnsningar kopplade till rummet. Ur ett
etnologiskt perspektiv kan dessa teorier prvas genom att studera betydelsen
av informationsteknologin ur ett nra individperspektiv dr de vardagliga ruti-
nerna, handlingarna och tankestten bland unga IT-anvndare fr vara utgngs-
punkten fr analysen. Nr denna nutidsanalys kombineras med en historisk
komparation skapas frutsttningar fr en balanserad diskussion om IT som
modernitetsfreteelse.

IT och lokal gemenskap

I den hr delstudien fokuseras p gymnasieungdomars upplevelser av sin Inter-
netkommunikation och av sin lokala gemenskap. Jag frdjupar mig inte i de
tekniska frgorna kring Internets mjligheter och utveckling. Det r ungdo-
marnas redovisade syn p och anvndning av Internet som studeras. Och jag
lgger srskild vikt vid hur ungdomarna beskriver frhllandet mellan lokal
gemenskap och global IT-teknik.
Syftet r att underska om den nya datorbaserade kommunikationen fr-
ndrar den lokala gemenskapen och identitetsformeringen bland gymnasieele-
ver i norra Sverige och i s fall p vilket stt. Erstter nya grnsverskridande

79
Ziehe, Thomas, Kulturanalyser: ungdom, utbildning, modernitet, Stockholm 1989, s. 37-39

49
Kapitel 2

globala cyberntverk de tidigare geografiskt avgrnsade gemenskapsformerna

eller kan IT ocks betraktas som en integrerad del av den lokala gemenskapen?
Det r mjligt att bda dessa betraktelsestt behvs fr att heltckande kunna
beskriva skeendet. Jag vill ocks utrna om det finns regionala eller klassms-
siga skillnader mellan olika ungdomsgrupper nr det gller IT.
I samverkan mellan etnologi och nordiska sprk har en underskning bland
gymnasieungdomar i norra Sverige genomfrts inom ramen fr forskningspro-
grammet Kulturgrns norr. Underskningen har riktat sig till elever i gym-
nasiets rskurs tv och omfattar ett blandat urval gymnasieprogram p gym-
nasieskolor i Norrbottens och Vsterbottens ln samt rnskldsviks kommun.
Under 1999 och 2000 genomfrdes den frsta delen av underskningen i form
av en berttande enkt som bl.a. behandlar ungdomars sprk, relationen till
den egna hemorten och till olika ungdomsgrupper dr, synen p manligt och
kvinnligt, fritidsvanor, samhllsfrndring och modernisering. Det empiriska
materialet r omfattande (24 klasser) och mjliggr drmed vissa komparativa
analyser.
Uppgifterna om enktbesvararna samt en del av frgorna gr att bearbeta
kvantitativt. vriga enktfrgor r ppet stllda fr att f fritt formulerade svar.
Med utgngspunkt frn de hypoteser som den inledande enktunderskningen
genererat har jag under 2001 kompletterat underskningen med en serie inter-
vjuer med gymnasieungdomar i samma lder som enktbesvararna. Intervjuerna
har frmst behandlat ungdomarnas umgnges- och kommunikationsformer.

Visioner om Internetsamhllet
Internet mjliggr snabb verfring av information mellan enskilda mnnis-
kor och mellan grupper ver hela vrlden. Det kan vara envgskommunikation
frn webbsidor, tvvgskommunikation i form av e-post eller kommunikation
mellan mnga personer p chattsidor eller diskussionslistor.
Visionerna om Internets betydelse fr det framtida samhllet har varit hgt-
flygande. I februari 1996 presenterade John Perry Barlow ntmedborgarnas
(The Netizens) sjlvstndighetsfrklaring, en text med titeln En deklaration
fr cyberrymdens oberoende.80

80
Amerikanen John Perry Barlow r sedan 1998 forskare och lrare vid Beckman Center for
Internet and Society vid Harward Law School. Om Barlows brokiga bakgrund kan bl.a. nmnas
att han har varit boskapsfarmare och frn brjan av 1970-talet och framt sngfrfattare t hip-
pierockgruppen Grateful Dead. Barlow r en framtrdande fretrdare fr de ideologiska strm-
ningar som brukar benmnas cyberpunk. Begreppet cyberpunk lanserades av Bruce Bethke i
en kort berttelse men som genre har det framfrallt utvecklats av William Gibson i hans bok
Neuromancer. En cyberpunkare r en person som med sin verlgsna datorskicklighet utmanar
det etablerade samhllet med dess maktstrukturer, en Internetsamhllets frihetshjlte. (kllor:

50
 Cybersocknen

Det revolutionra budskapet framtrder redan i deklarationens inledning:

Regeringar i den industrialiserade vrlden, ni uttrttade jttar av ktt och stl,

jag kommer frn cyberrymden, sjlens nya hem. Jag ber er framtidens vgnar
att lmna oss ifred. Ni r inte vlkomna bland oss. Ni har ingen suvernitet dr
vi samlas.

I deklarationen beskrivs Cyberspace som ett nytt hem, utom kontroll fr det
gamla etablissemanget och de gamla tankegngarna. Detta nya hem r immate-
riellt och platslst. Tid och rum frlorar sin betydelse. Grnser verskrids eller
utplnas i den nya vrld som byggs upp. Och de gamla maktstrukturerna rela-
tiviseras. Lngre fram i dokumentet utmanar Barlow vrldens regeringar med
pstendet: Cyberrymden ligger inte inom era grnser.81

Postmodernistiska perspektiv
Ovanstende synstt ligger i linje med hur mnga postmodernistiska samhlls-
teoretiker ser p vr samtid. Forskare som Jean-Francois Lyotard, Ulrich Beck,
Zygmunt Bauman m.fl. hvdar att vi har trtt in en postmodern tid som inte kan
frsts eller analyseras med samma utgngspunkter som tidigare perioder. Vr
tids mnniskor kan inte lngre anvnda traditionen, historien och platstillhrig-
heten som std fr sitt identitetsskapande. Samtiden br i stllet ses som brjan
till ngot nytt.
Zygmunt Bauman beskriver i sin ess Frn pilgrim till turist den postmo-
derna mnniskan. Han lter fem typer personifiera framtrdande livsstrate-
gier i den moderna eller postmoderna samhllskontexten. Bauman anvnder
sig av pilgrimen, flanren, vagabonden, turisten och spelaren fr att
beskriva vergngen frn modernitet till postmodernitet. Fr pilgrimen hand-
lade livet om att skapa en identitet. Men det som knnetecknar livsstrategin
fr flanren, vagabonden, turisten och spelaren r fasan fr att bli bunden och
snrjd. Den postmoderna mnniskan vill inte vara bunden av vare sig relatio-
ner, ideologier eller platser.82

Hemsidan fr Berkman Center for Internet and Society (http://cyber.law.harvard.edu/home) den

11 mars 2004 samt Buker, Derek M., The Science Fiction and Fantasy Readers Advisory, Chi-
cago 2002, s. 40-42)
81

Barlow home page: http://homes.eff.org/~barlow/Declaration-Final.html, den 12 oktober
2006
82
Bauman, Zygmunt: Frn pilgrim till turist. I: Moderna Tider, rgng 5, nr 47, Stockholm
1994 s. 20-34

51
Kapitel 2

Anthony Giddens beskrivs ibland ocks som en postmodernist trots att hans
synstt skiljer sig bde i frhllande till modernister och till postmodernister. I
sin samhllsanalys ger han uttryck fr vad han kallar en radikaliserad moder-
nism. Perspektivet kan tyckas vara postmodernistiskt, t.ex. nr han skriver att
de moderna sociala institutionerna r unika i vissa hnseenden och att de skil-
jer sig frn alla typer av traditionell ordning. ven nr det gller synen p
rummet och den sociala kulturen str han nra de postmodernistiska teorierna.
Giddens anvnder begreppet disembedding (urbddning) fr att beskriva hur
sociala relationer lyfts ut ur sina lokala sammanhang och sin lokala interaktion
och omstruktureras ver obegrnsade omrden av tidrummet. Han beskriver
en utveckling dr rummets betydelse fr de sociala kontakterna kraftigt mins-
kar.
Men samtidigt finner Giddens det svrt att p goda grunder se en funda-
mental vergng frn modernitet till postmodernitet. ven postmodernitetens
tankar har ju historiska rtter i upplysningen. Och ur samhllssynpunkt har vi
nnu inte nalkas det postmoderna samhllet, menar han.83

Kulturforskning om Internet
Etnologen och IT-forskaren Magnus Bergquist konstaterar i en artikel i Kultu-
rella Perspektiv 2001 att etnologin med sin vilja att se traditioner i det snabbt
frnderliga, och frndringar i det till synes statiska och ofrnderliga har
mjlighet att ge nyanserade bidrag till IT-forskningen. I stllet fr att beskriva
mtet mellan den nya tekniken och mnniskan som frenklade subjekt objekt-
relationer dr tekniken styr kulturen eller tvrtom kan mnniskor, teknologi
och artefakter ses som ett spnningsflt som i sin interaktion utvar msesidig
pverkan.
Under den frsta perioden av offentlig debatt om Internet och i den tidiga
forskningen p omrdet har framfrallt skillnaderna mellan Cybervrlden och
den vanliga vrlden betonats, menar Bergquist. Men drefter har en intresse-
frskjutning skett, skriver han.84 Nu brjade man i stllet uppmrksamma hur
knda fenomen och analytiska kategorier terskapas p ntet, men utifrn den
digitala vrldens frutsttningar. Fr etnologin skulle det betyda ett intresse fr
hur till exempel klassiska kategorier som tid, rum och social milj r giltiga
i den virtuella vrlden, som tidigare ofta beskrivits som uttryck fr avsaknaden
av dessa dimensioner. Hur reproduceras eller omskapas kategorier som kropp,
kn, etnisk eller nationell tillhrighet i den virtuella verkligheten?

83
Giddens, Anthony, Modernitetens fljder, Lund 1996, s. 14, 27-36, 49-55, 139-140
84
Bergquist, Magnus, Mot cyberrymden och vidare. I: Kulturella Perspektiv nr. 1, 2001,
s.15-24

52
 Cybersocknen

P 1950-talet frde Robert Redfield fram communitybegreppet.85 Det inspi-

rerade till en rad etnologiska lokalsamhllestudier av geografiskt avgrnsade
omrden. Communitybegreppet har under 1990-talet teruppvckts, nu vid stu-
dier av virtuella intressesamhllen, framvuxna och organiserade genom globala
ntverk. Ett samhlle i denna senare betydelse behver inte formas inom ett
rumsligt grannskap. Det kan t.ex. vara ett globalt ntverk av mnniskor som har
ett gemensamt intresse.
I boken Communities in Cyberspace betonas ndvndigheten av att inte
betrakta Internetkommunikation som ett isolerat socialt fenomen och att drmed
bortse frn andra aspekter i mnniskors liv. Internet r bara ett av mnga stt p
vilket samma mnniskor kan interagera och kommunicera. Det r inte en sepa-
rat realitet. Till sina kontakter p ntet tar mnniskor med sig sdant bagage
som gender, fas i livscykeln, kulturell milj, socioekonomisk status och frbin-
delser med andra utanfr Internet. 86
I den polariserade debatten om hur Internet pverkar samhllet framtrder
tv motsatta synstt. Enligt det ena har Internet en splittrande effekt p samhl-
let. De som fretrder detta perspektiv talar om hur mnniskor kommer att sitta
isolerade framfr datorskrmen i stllet fr att utveckla sina sociala kontakter.
Den virtuella verklighet som mnga gnar sin tid t innebr att kontakten
med verkliga livet samtidigt frloras. Medan allt detta hokus-pokus kopplar
samman oss elektroniskt, skriver Robert Fox, tskiljer det oss frn varandra
genom att vi riktar blickarna mer mot datorer och bildskrmar n mot vra
medmnniskor. 87
Det andra synsttet betonar det nya mediets frenande mjligheter. Mnga
entusiaster framhller Internets potential att skapa frbindelser utan hnsyn till
ras, tro, kn eller geografi. Phil Patton framhller t.ex. i boken Open Road att
datorfrmedlad kommunikation kommer att med hjlp av elektroniska vgar
gra det som asfaltvgar var ofrmgna att gra, nmligen att sammanbinda
oss snarare n att splittra oss, och placera oss vid kontrollerna av ett fordon
och nd inte avskilja oss frn resten av vrlden.88
Den sociologiska forskningen har underskt hur nya tekniska innovatio-
ner p olika stt pverkar samhllet. Sociologen Barry Wellman beskriver tre
urskiljbara synstt betrffande dessa frndringar. Frestllningen om splitt-
ring i samhllet benmner han Community Lost (gemenskap frlorad). Den

85

Redfield, Robert, The Little Community. Viewpoint for the Study of the Human Whole, Chicago
1955
86

Wellman, Barry och Gulia, Milena,Virtual communities as communities. I: Smith, Marc A.
och Kollock, Peter (red), Communities in Cyberspace, London 1999, s. 169 ff.
87
Fox,

Robert,Newstrack. I: Communications of the ACM vol. 38, New York 1995, s.12
88
Patton,

Phil, Open Road, New York 1986, s. 20

53
Kapitel 2

motsatta uppfattningen, att mnniskor stndigt skapar former fr gemenskap

oavsett yttre frndringar och tekniska omdaningar, kallar han Community
Saved (gemenskap bevarad). Detta synstt betonar de frenande krafterna
som verkar i kulturen och samhllet. Gemenskapen finns kvar, men den har
tagit sig nya former och terfinns inte alltid dr man letar efter den. Till dessa
tv frestllningar tillfogar Wellman ett tredje alternativ, Community Libe-
rated (gemenskap befriad), som ocks betonar gemenskapen men frflyttar
fokus frn plats till ntverk. Bygemenskapen har enligt detta alternativ ersatts
av olika specialiserade och intressebaserade gemenskaper.89
Mot bakgrund av ovanstende resonemang r det med intresse jag har stude-
rat gymnasieungdomarnas beskrivningar av sitt sociala liv och sin Internetan-
vndning. Jag trodde att det skulle visa sig att gymnasieungdomarna i hgre
utstrckning skte sig till nya gemenskapsformer med hjlp av Internet. Det
borde i s fall leda till att den tidigare lokala och platsbundna gemenskapen som
jag sjlv vuxit upp med minskade i betydelse. Jag tnkte mig att de nya virtuella
ntverken med nationell eller global omfattning p ett tydligt stt skulle ha satt
prgel p ungdomarnas stt att umgs och att dagens gymnasieungdomar skulle
vara mindre lokala i sina sociala mnster n vad jag sjlv var vid samma
lder fr mer n trettio r sedan. Med denna av samtida samhllsteorier pver-
kade frvntan inledde jag min underskning.

2.2 Datorkommunikation en versikt

Sedan 1980-talet har ett antal former fr kommunikation mellan olika datoran-
vndare vrlden runt utvecklats. Jag beskriver hr kortfattat ngra av de vikti-
gaste formerna.
E-post och diskussionslistor r de ldsta och mest populra formerna av
interaktion mellan olika datoranvndare. Begreppet e-post definieras som
verfring av meddelande med hjlp av datorer dr meddelandet kan lsas
vid valfri tidpunkt (Svenska Datatermgruppen, 2001). Ett e-postbrev skickas
frn en person direkt till en annan person. En textfil, bildfil eller annan fil kan
bifogas med meddelandet. Men det gr ocks att snda ett meddelande frn en
person till en gruppadress som kopierar meddelandet till alla de e-postadresser
som angetts p en lista. P s stt kan en gruppdiskussion utvecklas. En diskus-
sionslista gs vanligen av en enskild person eller av en grupp. Utomstende
som inte sjlva finns med p listan kan av garen till listan frbjudas att skriva
till gruppen.

89
Wellman,

Barry, Carrington, Peter & Hall, Alan, Social Structures: a network approach, Cam-
bridge 1988, s. 133 ff.

54
 Cybersocknen

BBS eller konferenssystem r en dataserver med anslutning till Usenet,

Internet eller ngot annat datorntverk. Fr att f tilltrde till en BBS behvs
oftast anvndarnamn och lsenord. En vanligt frekommande typ r First
Class. De flesta BBS-servrar r upplagda med en personlig postlda fr anvn-
daren och ett antal gemensamma mnesspecifika mappar under vilka en serie
meddelanden kan skrivas i kronologisk ordning. Den som har ansvaret fr BBS:
en kan begrnsa tilltrdet till en del av dessa mappar. Om t.ex. ett fretag har
en BBS kan styrelsen ha en egen mapp upplagd som bara styrelseledamterna
har tilltrde till. Andra mappar kan vara reserverade fr speciella personalgrup-
per eller fr anstllda som arbetar med ett visst projekt i fretaget. Oftast finns
ocks en chattfunktion inbyggd i en BBS.
Textchatt IRC ICQ. Att chatta eller snacka, med mnniskor via Internet
har blivit mycket vanligt. Till skillnad mot e-postlistor och BBS sker hr en
synkron kommunikation. Svenska Datatermgruppen definierar ordet chatt som
att fra skriftlig dialog i realtid via Internet. Ett antal personer kan i realtid
delta i kommunikationen och skriva meddelanden samtidigt som de kan lsa
andras inlgg direkt. P en textchatt r det mjligt att delta i samtalet utan att
uppge sin verkliga identitet. I stllet anges ett alias som anvndarnamn.
Men ven om man kan agera anonymt p en textchatt finns det regler fr
upptrdandet. P samma stt som p en BBS finns en eller flera personer som
fungerar som administratr. Om ngon misskter sig genom att t.ex. gra
personangrepp, anvnder grovt sprk och svordomar eller i vrigt upptrder
olmpligt kan denne av administratren bli utsparkad frn chatten. Det sker i
tv steg. I det frsta steget blir personen kicked (sparkad) under sitt alias. Om
personen sedan terkommer p samma textchatt under ett annat alias och fort-
stter med sitt dliga upptrdande blir han banned (bannlyst). D frhindras
han eller hon frn att fortsttningsvis g in p textchatten frn den dator som
anvndes vid bannlysningen.
IRC (Internet Relay Chat) r en mera utvecklad form av textchatt. Ett IRC-
ntverk bestr av flera sammankopplade servrar. Man kan koppla upp sig mot
den server som r nrmast och fr p s stt den snabbast mjliga datakom-
munikationen utan att frdenskull frlora kontakten med dem som kopplat upp
sig mot en annan IRC-server. IRC anvnder sig av egna system och protokoll
i stllet fr att anvnda ett befintligt efter bsta frmga. Genom s.k. kanaler
r det mjligt att endast vlja att ta del av de konversationer som man sjlv r
intresserad av. Vem som helst kan skapa en kanal och den som har gjort det blir
automatiskt kanalens s.k. operatr (frkortas op.), som styr och stller ver
kanalen. Operatren bestmmer ver vilka som fr yttra sig eller vilka som ska
sparkas ut eller bannlysas frn kanalen. En idag mycket vanlig form av IRC r
MIRC.

55
Kapitel 2

ICQ betyder egentligen I seek you och r ett program dr man kan prata
med sina vnner ver ntet. Fr att anvnda ICQ mste anvndarna vara upp-
kopplade mot Internet och ha laddat hem det kostnadsfria ICQ-programmet till
sin dator. Genom att ha programmet igng medan datorn r uppkopplad kan
anvndaren se nr vnnerna ocks r uppkopplade och ta kontakt med dem.
Det r mjligt att chatta, skriva meddelanden, skicka filer och Internetadresser
(URL). Det r ocks mjligt att spela spel med varandra.
MUDs (Multi-User Domains or Dungeons) har kommit till som ett frsk
att tillskapa svl fysiska platser som ansikte-mot-ansikteinteraktion. MUDs
kan definieras som textbaserade virtuella verkligheter som upprtthller en
platsknsla genom att sammanlnka olika rum. MUD ger t.ex. mjlighet att
skapa en egen virtuell personlighet och att tillsammans med andra personer
spela rollspel och ventyrsspel i gemensamt upplevda virtuella miljer. Del-
tagarna kan mtas i samma rum, skicka textmeddelanden till varandra och
ven nyansera kommunikationen med gester eller parentetiska kommentarer.
Ocks MUDs gs av enskilda personer eller grupper som tillhandahller den
ndvndiga hrd- och mjukvaran och har den ndvndiga skickligheten fr att
klara av systemet. MUD-gare har lnge haft en srskild status och har ofta
refererats till som Gods (gudar).
World Wide Web (www) var ursprungligen i frsta hand ett kraftfullt verk-
tyg fr att f tillgng till och lnka dokument. Men webbsidorna har utveck-
lats s att de nu kan hantera bde asynkron och synkron kommunikation. Van-
liga webbsidor kan idag hrbrgera bde asynkrona diskussionsgrupper och
synkron textchatt. Frmgan att integrera bilder och ljud kan anvndas fr att
berika textchatt och andra kommunikationsformer p Internet.
Graphical worlds (realtidskommunikation med verfring av ljud och bild).
Fr varje r utkas kommunikationsformerna via datorer. Nu utvecklas tekni-
ker dr verfring av ljud och bild fungerar tillsammans med textkommunika-
tion. Deltagarna kan f en synlig representation och det r mjligt att skapa en
virtuell milj dr man kan interagera med andra. Interaktionen ver Internet fr
allt fler dimensioner och skillnaderna mellan att mtas i verkliga livet och p
ntet blir mindre n tidigare.

2.3 IT-socialisering
De flesta ungdomar har idag praktiska kunskaper nr det gller datoranvnd-
ning och IT-kommunikation. Men varifrn kommer kunskaperna? r det vux-
envrlden som genom frldrar och skola har frmedlat dem? Hur socialiseras
unga mnniskor till att bli IT-anvndare?

56
 Cybersocknen

Fr att beskriva dessa processer vill jag anvnda ngra begrepp som Marga-
ret Mead introducerar i boken Kultur och engagemang En studie av genera-
tionsklyftan.90
Hon beskriver ur socialantropologiskt och psykologiskt perspektiv tre olika
kultur- eller samhllstyper. I ett postfigurativt samhlle lr sig barnen av de
ldre. De vuxnas frflutna och kunskaper r den nya generationens framtid. I ett
configurativt samhlle lr sig bde barn och vuxna av sina jmlikar och jmn-
riga. Det r naturligt att varje ny generation ska utforma sitt liv p ett annat stt
n sina frldrars. I ett prefigurativt samhlle kan ocks de vuxna lra sig av
barnen nr den snabba samhllsfrndringen gr att vuxengenerationen saknar
ndvndiga kunskaper som ungdomarna hunnit skaffa sig.
Det konstateras idag ofta att barn och ungdomar har tagit till sig kunska-
perna om datorer och IT snabbare n frldragenerationen. Barn och ungdomar
socialiseras i hg utstrckning till datoranvndare i kontakten med andra barn
och ungdomar. Och inte sllan r det barnen som visar frldrarna hur datorn
och olika datorprogram fungerar. I skolans vrld har de mer dataintresserade
eleverna ofta strre kunskaper n de lrare som har ansvaret fr dataundervis-
ningen. Ett prefigurativt mnster framtrder i denna kunskapsprocess.

2.4 Datoranvndning enktfrgor

I enktunderskningen Den du r ingick fljande direkta frgor om gymna-
sieelevernas datoranvndning:
Har du tillgng till dator hemma?
Om du svarar ja; nr skaffade din familj dator?
I snitt hur mnga timmar tillbringar du framfr datorn?
Vad anvnder du datorn till? (Som frtryckta svarsalternativ finns spela
spel, chatta, maila, ska information/surfa, skriva och annat
.)
r det vanligt att man trffar kompisar p ntet (t.ex. p chattsidor)? Ge
konkreta exempel!
Datorer och IT finns snart verallt i vrt samhlle, ngot som kan upplevas
bde positivt och negativt. Hur ser du just nu p denna snabba utveckling?

En kvantitativ sammanstllning av de 189 enktsvaren frn tio av de deltagande

24 gymnasieklasserna visar att 169 av eleverna hade tillgng till dator medan
20 inte hade det.

90
Mead, Margaret, Kultur och engagemang En studie av generationsklyftan, Stockholm 1970

57
Kapitel 2

Detta kan jmfras med den underskning som Peter Petrov gjorde hsten
1999 bland 260 elever i rskurs 2 frn 12 gymnasieklasser i Stockholm (Stock-
holmsungdomars Internetanvndning). Den visar att vid den aktuella tiden 96
procent av pojkarna och 90 procent av flickorna hade tillgng till dator i sina
hem.91 Av en rapport frn Statistiska Centralbyrn r 2000 framgr att 90 pro-
cent av ungdomarna i ldern 16 19 r d hade tillgng till dator.92
Av underskningen Den du r framgr att mnga av gymnasieungdomarna
har ftt tillgng till dator i hemmet senare n 1995. I stort sett samtliga av dem
som har tillgng till dator i hemmet har ocks uppkoppling mot Internet.

2.5 Kompisar p ntet gymnasieungdomar berttar

En av enktfrgorna i min underskning lyder: r det vanligt att man trf-
far kompisar p ntet (t.ex. p chattsidor)? Ge konkreta exempel! I det fl-
jande presenteras belysande svar frn de lmnade enkterna. Man kan fr det
frsta snabbt konstatera att fr en stor del av gymnasieungdomarna r IT ett
lika naturligt kommunikationsmedel som telefonen. Det r mycket vanligt att
de umgs och kommunicerar ver ntet.

Ja, jag knner en hel hg i Pite nu & man kan trffa ppl frn vrlden & ta del i
deras kultur & intressen.
Jo, det r ganska vanligt. Eftersom man sker sig till kompisar med ungefr
samma intresse s blir det ju s att man trffar och skaffar sig kompisar p chat-
ten.
Ja det r det p Aftonbladet och Lulechatten.
Ja, om man sjlv vill kan man f kontakt med nstan vem man vill.
Ja, i alla fall nr det gller mig. Hlften av min vnskapskrets har jag trffat
via ntet.
Ja, man kan om man r seris och sger mer om sig sjlv och var man bor och
s. D hller man ju kontakten.

Bara fr att gymnasieeleverna har tillgng till dator och Internet hemma r
det emellertid inte ngon sjlvklarhet att man r en regelbunden anvndare av
datakommunikation. Frvnansvrt mnga anger att de sllan eller aldrig kom-

91
Petrov, Peter, Stockholmsungdomars Internetanvndning, Kungliga Tekniska Hgskolan,
Stockholm 2000, s. 8
92
Statistiska Centralbyrn, IT i hem och fretag: en statistisk beskrivning, Stockholm; rebro
2001. Rapporten visar att drygt tre fjrdedelar av den svenska befolkningen mellan 16 och 64 r
hade tillgng till dator r 2000. Ungdomar i ldern 16-19 r hade bst tillgng till dator i hemmet.
En indelning i arbetare, lgre tjnstemn och hgre tjnstemn visar att 90 procent av de hgre
tjnstemnnen och knappt 70 procent av arbetarna hade tillgng till dator i hemmet. Skillnaden
mellan knen var marginell.

58
 Cybersocknen

municerar ver ntet, vare sig p e-post eller p chattsidor. Direkt kritiska syn-
punkter r inte heller ovanliga i enktmaterialet.

Jag chattar aldrig. Men har kompisar som har trffat pojkvnner genom chat-
ter.
Jag tycker inte snt r ngot, men mnga gr det.
Nej, jag anvnder inte snt.
Nej, bttre ringa och umgs.
Nej, jag hatar chattsidor, fr dr sitter alla och pratar skit och ljuger.
Ja, men jag r inte ute s ofta, hellre r jag med kompisar och trffar dem per-
sonligen.
Inte jag i alla fall. Chattar aldrig.
Ja, det r vl srskilt p IRC. Men jag har slutat chatta.
Det vet jag inte. Chatta gjorde jag mest i 9:an.
Frut men inte nu.

I varje klass finns det ngon som gr in fr att bygga upp ett distanskontaktnt
p Internet. Fr dessa r det ngot av en sport att lra knna mnniskor i andra
delar av vrlden. Kontakter lngt bort kan ibland ocks vara motiverade av
ngot specialintresse som kan dryftas p chattsidor eller per e-post.

Mycket vanligt. Jag knner c:a 20 personer frn USA, frn Canada, frn Frank-
rike, tv i Finland, fem i Sverige. S det finns mjligheter.
Ja, jag har trffat vnner via IT frn Japan, Kina, USA.93

Ungdomarna som anvnder chattsidor prioriterar dock oftast kontakter med

personer som bor p den egna orten. De lokala chattsidorna r populrast.
Samma mnster visar sig betrffande e-postkontakterna. Det kontaktnt som
gymnasieungdomarna bygger upp ver Internet frefaller i de flesta fall vara
rumsligt koncentrerade s att den egna kommunen eller kommundelen r klart
dominerande. Fortfarande r det kompisarna i byn, p samhllet eller i kvarteret
som fr den strsta platsen i ungdomarnas sociala kontaktnt. Jag vill beskriva
deras Internetvrld som en global arena fr lokal gemenskap.

Nja det hnder vl, men r inte dr s ofta. Snackar oftast med personer som
man har p icq:n. r vl mer Lulebor men ngon kanske man har hittat p ngon
chattsida.
Har trffat en del frn Skellefte p ntet som jag umgs med nu.
Jo det r det. Det r mnga som man gr in och trffar flera gnger. S man
brjar maila. I Pitekanalen har man lrt knna mnga.
Ja med MIRC gr man ut p Pites chattsida och pratar med kompisar. Sen gr

93
Enktsvar frn gymnasieelever i rnskldsvik, Ume, Lycksele, Skellefte, Pite och Lule

59
Kapitel 2

man p chatt dr dom med lika intressen finns.

Jag chattar vl mest ned kompisar jag redan knner.
Mnga klasskompisar r uppe. Annars s trffar man mnga som man blir
kompis med. Har varit och hlsat p en Internetkompis i Ulricehamn.
Kontakterna p ntet kopplas naturligt samman med umgnget i det vanliga
livet.
Vi har en chattkanal dr mnga av mina kompisar brukar dyka upp. Perfekt fr
planering av kommande aktiviteter.
N fast kombinerat med att man trffas lite p riktigt s r det vanligt.

Det r oftast vnner frn de vardagliga kontakterna som ungdomarna kommu-

nicerar med via Internet.
Ibland (allts dom som man redan knner).
Nej, bara dem som man redan knner.
Jag brukar prata med mina kompisar p ICQ. Men jag trffar aldrig nya vnner
p chattsidor. r aldrig p sna sidor.
Jo det r klart, man chattar oftast med dom man redan knner, det r ju inte
pinsamt p nt stt s man kan prata om det mesta.
Mest om man bor i samma stad och vet vem man r, fast d knner man varann
redan.
Nej. Jag pratar endast med dom jag knner sen tidigare.
Nix, bara dom man redan knner.
Nja, det beror p, man trffar mest kompisar som man redan knner.
Ja, fast de flesta knner man sen tidigare.
Man kan mta vnnerna p IRC.
Nja, man kan lra knna folk man inte knner s bra bttre.

Mnga enktsvar uttrycker tveksamhet till om man verkligen kan f riktiga

vnner via Internet. Dessa kontakter uppfattas som ytliga och flyktiga.
Nej, oftast pratar man bara en stund och sen blir det inget mer.
Mailkompisar, men inte kompisar fr livet.
Ja, man kan lra knna nya mnniskor via olika communities. Frhllanden
som oftast r ganska ytliga.
Nej, det r nog ganska ovanligt. Det hnder vl att man samtalar med de som
bor utanfr Lycksele p ntet.
Ja men det r nog svrt att f en riktig kompis p ntet.
Man kan trffa folk, men knappast kompisar.
Man kan lra knna Lyckselebor s att man sedan tar kontakt med dem i verk-
liga livet. Tror inte att man blir riktig kompis med de som bor lngt bort.
Nej, inte s att man blir sjlsfrnde med ngn. man chattat med, men man blir
ytligt bekanta med varandra. Fast denna lilla bekantskap kan ju bli bttre med
tiden frsts, men det r ju inte s att man r ute p Internet fr att f nya kom-
pisar. 94

94
Enktsvar frn gymnasieelever i rnskldsvik, Ume, Lycksele, Skellefte, Pite och Lule

60
 Cybersocknen

En del ser kontaktskande p Internet som ett symtom p kontaktsvrigheter i

verkliga livet.

Inte nya kompisar, det r bara riktigt desperata som sker kompisar p Inter-
net.
Nja! Beror p om man r s desperat.

En och annan av flickorna berttar om hur de sjlva eller ngon av vnnerna

har skaffat pojkvnner genom Internet. Men det r inte pojkar frn andra lnder
eller andra delar av landet. De flesta har hittat ngon frn den egna kommunen
eller i alla fall det egna lnet. Pojkarna i underskningen tar inte upp eventuella
flickvnner i sina enktsvar.

Jag trffade min pojkvn dr fr tv r sen, p MIRC.

Inte fr mig men mnga av mina vnner har skaffat pojkvnner genom att
chatta. Ocks problem.
Ja. En klasskamrat till mig trffade sin pojkvn drigenom, s ven en
kompis.
Har trffat min kille p en sdan (en chattsida). Vi har varit ihop i 1 r nu.
Ja, ibland. P grund av att jag chattade s fick jag kontakt med min kille. S jag
bjd honom p fest. Jo s det r bra.
Ja, jag har trffat min frra kille p Internet och 60 % av mina kompisar (i
verkligheten) trffade jag p Internet.95

Enkterna visar hur datorkommunikation i olika former fr de flesta gymnasie-

ungdomar har blivit en naturlig del av vardagen. Tillsammans med mobiltele-
fonen har datorn skapat nya mjligheter till kontakt och kommunikation. Men
den lokala gemenskapen och tillhrigheten upplevs av de flesta ungdomarna
fortfarande vara viktigast och prglar deras stt att anvnda den nya tekniken.

2.6 Intervjuer om lokal gemenskap och Internet

Som en uppfljning av enktunderskningen Den du r gjorde jag under
hsten 2001 en serie intervjuer med gymnasieungdomar i Ume med omnejd.
Intervjuerna har gjorts med bandspelare fr att sedan transkriberas. Nr det
utskrifter av intervjuer betonar Barbro Klein att transkribering r en analytisk
akt. Hennes synpunkter ger anledning till en rad reflexivt sjlvrannsakande
frgor. terger den transkriberade texten p ett korrekt och rttvist stt inter-
vjusamtalet? Finns allt som sades verkligen med? Och hur ska jag gra med det

95
Enktsvar frn gymnasieelever i rnskldsvik, Ume, Lycksele, Skellefte, Pite och Lule

61
Kapitel 2

som sades med andra uttrycksmedel n ord, t.ex. med nickar, gester, blickar
och vrigt kroppssprk? Borde det p ngot stt beskrivas i den transkriberade
texten? Muntlig kommunikation omfattar ju ett flertal kanaler som inte utan
vidare lter sig omvandlas till skrift. Klein talar, med hnvisning till Elisabeth
C. Fine, om auditiva, taktila, visuella och olfaktoriska faktorer vid muntlig
kommunikation.96 Den transkriberade texten br drfr betraktas som en fr-
enklad bild av intervjusituationen.
I mitt arbete med intervjuerna har jag, inspirerad av Kleins och Fines tankar,
varit medveten om intervjuformens frutsttningar och min egen pverkan av
det slutliga resultatet bde under intervjuerna och vid transkriptionsarbetet. Jag
har dremot inte frskt att direkt applicera deras metoder p mina intervjuav-
snitt.
Vid transkriberingen har jag valt att i mjligaste mn frska behlla inter-
vjuernas muntliga sprkprgel. Drfr har jag gjort mycket varsamma ingrepp
i texten, ven i avsnitt dr det skulle vara frestande att snygga till bde mina
egna frgeformuleringar och informanternas svar. Informanternas riktiga namn
terges inte i de transkriberade intervjuerna. I stllet har jag anvnt tcknamn
p de tv flickor och tv pojkar som medverkar i intervjuerna.
Intervjuerna r utformade enligt en frberedd schematisk mall med ngra
huvudpunkter och centrala frgeteman som jag terkommit till hos alla infor-
manter. I vrigt har intervjuerna ftt en relativt fri form fr att ocks ge infor-
manterna utrymme att ta upp och belysa andra aspekter n sdana som jag
frberett.
Med utgngspunkt frn de transkriberade intervjuerna presenteras i fljande
avsnitt fyra informantportrtt fr att belysa relationen mellan den lokala gemen-
skapen och de sociala kontakterna p Internet.

Magnus, Ume
Magnus r 17 r och bor hos frldrarna i Ume. Familjen flyttade frn Sunds-
vall till Ume ngra mnader innan Magnus fddes. Hans far har delvis vuxit
upp i Trnafjllen och modern r ursprungligen frn Ume dr hon har bott
under strre delen av sitt liv. Han gr i rskurs tv p gymnasiet. Nr jag ber
Magnus beskriva Ume har han genomgende positiva saker att sga, bde om
miljn och om mnniskorna.

Om du ska beskriva Ume fr ngon i en annan del av landet, vad sger du d?
Natur, skulle jag nog sga, och vackert, fr det r en del parker och fint med
alla bjrkar s dr. Och i allmnhet r det ganska sllskapligt. Och ven om det

96
Klein, Barbro, Transkribering r en analytisk akt. I: Rig nr. 2 1990, s. 41-45

62
 Cybersocknen

kanske r 120 000 invnare s knner man igen mycket folk, det r nstan lite
gemenskap nd. Det r ltt att komma in hr.

Magnus har ett gott frhllande till sin familj. Att vara Umebo r en viktig del
av hans identitet.

Att du har dina rtter hr, knns det viktigt fr dig ocks nr du ker ivg och
jobbar nn annanstans att du r Umebo?
Ja, absolut. Jag vill komma frn nnstans och det tycker jag r sknt. Och
liksom, det hr r min stad, det ger som lite stabilitet. Jag gillar att ha lite trygghet
i min vardag. Knner mig mer sker p ett stt.

Magnus vill grna f erfarenheter frn andra delar av Sverige och frn utlandet.
Men p lngre sikt ser han det som naturligt att tervnda till hemtrakterna.

Hur tnker du dig ngra r framt? r du instlld p att ka ivg och testa att
bo och jobba nn annanstans? Eller tror du att du kommer att vara kvar kring
Ume?
Jag tror att, efter att jag har gtt ut trean, s planerar jag faktiskt att flytta utom-
lands fr att testa p att jobba. Och s sen s har jag vl funderat p att jobba
i sdra Sverige. Men jag tror nd p nt stt kommer man nog nd till slut
komma tillbaka nr jag blir ldre till Ume. Fr det r som nd min stad.

Magnus har haft tillgng till dator sedan han var liten och det framgr av inter-
vjun att han r en kunnig och erfaren anvndare av datorer och Internet. Men
han har ocks en del kritiska synpunkter p hur datorer och IT har pverkat
mnniskorna. Det framkommer nr vi samtalar om datakommunikationens
genombrott.

Jag tnker mig att mnga i din lder har varit med om genombrottet fr datorn
eller framfrallt fr datakommunikation. Det blir ju en unik grej som bara din
generation har varit med om.
Vi har ju verkligen vxt upp med datorn, frn att vi inte har haft tillgng till
den och s helt pltsligt kommer den. Och s liksom mrka skillnaden, och p
ett stt blir det ju ltt mycket lttare men sen finns ju samtidigt risken, fr jag
har ju mnga kompisar som ocks sitter alltfr mycket vid datorerna. Och dom
sitter s pass mycket s att dom har inget socialt liv. Dom r med i olika TV-
spelsklaner, eller dataspel d, s dom tvlar p Internet och hller p med s dr
och dom kan sitta upp emot jag har en kompis som sitter skert 8 timmar om
dan. Och det r till och med dligt fysiskt, fr kroppen hans. Han fr inte rra p
sig nnting och han brosk kan bildas i handleden, s nr han rr p handleden
knastrar det, fr han sitter bara dr vid tangentbordet och knappar hela tiden. Det
tycker jag r p tok fr mycket.

63
Kapitel 2

Nr jag ber honom ocks att beskriva ICQ frklarar han hur det har utvecklats
och hur det anvnds.

I brjan var det ju inte s mnga som hade det, men sen s brjade fler och fler
ha det. Om du har tillgng till Internet och en dator, en hemdator, s gr du bara
in p Internet och sker p ICQ, deras hemsida, d r det gratis att ladda ner det
nu. S laddar du ner det och s gr du in och sker, det finns en speciell skmotor
i ICQ. D kan man skriva in sin kompis namn, t.ex., och s frga om dom vill bli
kompis med en. Och s kan jag t.ex. sga det att alla de som du har p din lista
som jag knner, skicka ver dom till mig! Du vet, jag har en lista p 90 personer
nu och man pratar vl inte alltid med alla. Det finns ju ven Lunar Storm. Dr
lgger man upp en egen hemsida, kan man sga, dr man skriver vad man gillar,
intressen. Lngst ner finns lite vad du har fr politik, kldstil, om du har ngot
frhllande, livsstil, boende. Och s kan man vlja att bli kompisar, skriva in sm
inlgg p ens gstbok och s dr. S dr fr man verkligen beskriva hela sig sjlv
som person. Lgga in en bild av sig sjlv ocks. Samla p sig status. Desto mer
man r inne fr man hgre och hgre status d.

Magnus har ocks erfarenhet av rollspel p Internet och han var ganska aktiv
fr ett par r sedan.

Det finns rollspelssidor eller interaktiva sidor dr man har kontakt med var-
andra och gr in i nn slags rollspelsvrld p ntet. Har du hunnit testa det
mycket? Fr det har vl kommit ocks mycket nu p slutet?
Ja, det var ju fruktansvrt mycket dr ett tag. Det var vl nr jag gick slutet p
nian och brjan av ettan, d var det ju vldigt mycket MUD, Z-MUD, det ser inte
speciellt roligt ut. Jag har aldrig satt mig in i det dr riktigt fr d ska man ju sitta
mycket och du bygger sin egen gubbe, rollspelsgubbe, och det ser s trkigt ut
nr man sitter dr och kollar nr dom andra kr det. Det r bara en svart bakgrund
och s kommer olika frger p texten. Den sger G vsterut och s dr, det r
precis som ett rollspel. Och p dom dr kan man samla upp status. Man kan bli
en magiker och samla p sig olika vapen. Man kan d ocks.
Man skapar en rollfigur som man utvecklar vidare d?
Ja, precis. Det r en fantasygubbe och s gr man omkring, mter andra, man
kan sl sig ihop med dom och s kan man g i gng. Det finns ju mnga som
bestmmer att: Vi syns p MUD-sidan klockan tta i kvll och s gr gr dom
in samtidigt och s spelar dom samtidigt ver Internet.

Fr Magnus del var chattsidorna p Internet ngot som han mest anvnde i
medan han gick i sjuan och ttan p hgstadiet. Han berttar om hur det fung-
erar och om sina egna erfarenheter av chattkontakter.

Om du r ute p en chatt och du upptcker att det r ngra stycken som det
r srskilt intressant att ha kontakt med, man kanske hittar nn som har samma
intressen och s dr. Hur gr man d? Hur gr man om man vill gra en egen
mtesplats?

64
 Cybersocknen

Man skriver ju oftast, nr du skriver in dig, ngot lustigt namn man kan komma
p. Eller skriver man, lt sga: kille 17, s du liksom sger vilken lder. Och,
sg att jag hittar nn tjej som heter Gosan, det r ofta mycket snt dr. Och s
klickar man p henne, eller man riktar sig till henne och frgar om hon vill prata.
D kan man oftast g in i ett privat chattrum. Om hon godtar det s gr man in
privat och s brjar man ofta med att sga: Var bor du? Man lmnar helst inte
ut ngra personliga uppgifter.
Man r lite avvaktande i brjan?
Lite liksom lder? Bor? Och s brjar man till slut prata. Det var faktiskt nstan
s att jag blev nstan tillsammans med en tjej, faktiskt, som jag trffade p ntet.
Och det brjade med att vi skrev mail till varandra. Och s gick vi in och chattade
och sen brjade vi p ICQ och efter ett tag s ringde vi till varandra, lmnade ut
telefonnummer till varann d. Och s sen d, vi skulle trffas, fr att hon bodde
ocks hr i stan och var 84:a hon med s d trffades vi.
Men s finns det mnga ocks som bara sitter och ljuger och plojar och s dr. Det
mrker man oftast efter ett tag nr man pratar med dom.
Man knner att det r ngon som liksom leker med sin identitet?
Ja, det kan sitta t.ex. tre killar som har sagt typ sexig tjej, 17. Och s sitter
dom bara och jklas med folk d. Jag tror inte att jag har varit med om det. Men
mrker man det gr man bara ut.

Magnus r mycket aktiv p sin fritid och deltar i en mngd lokala aktiviteter
i Ume. Han trivs med att umgs med olika sorters mnniskor och knner sig
inte vara begrnsad till en viss grupp.

Jag tnkte prata lite om fritiden. Vad r viktigt fr dig p fritiden? Hur du
anvnder fritiden p vardagar och helger?
Ja, p en vanlig vardag Jag gillar att rra p mig och sporta. S jag trnar
badminton, jag r klubbmstare i Umedalen, tv gnger i veckan och s styrke-
trnar jag tre gnger och s ut och jogga en gng i veckan. Och s sen jobbar jag
till och frn d och den tid jag fr ver s brukar jag frska fara ut med ngra
kompisar, titta lite p TV. Och sen nr jag kommer hem lite p kvllskvisten
brukar jag stta mig vid datorn och det finns ju ett program som heter ICQ, det
str fr I seek you. D kan man gra upp en egen lista med dom kompisar man
har. D kan man sitta och prata med bara dom d. Det r ju nstan som att prata i
telefon fast med femton personer samtidigt.
Man samlar gnget?
Ja, precis. Man har hela tiden ett kompisgng. D ser man vilka som r inne och
vilka man kan passa p att prata med.
Dom du umgs med p fritiden, r det mycket samma folk som du pluggar med
eller r det delvis andra? Hur mycket umgs man inom klassen p fritiden?
Jag har alltid haft privilegiet att kunna vara kompis bde med dem som lever p
samma stt som jag och s dom hr vegetariska, vegan den stilen av mnniskor
och dom hr lite tuffare. Jag har alltid haft vldigt ltt fr att trffa mnniskor. Jag
har alltid lyckats hlla mig p god fot med alla.
Du tycker att det r kul att liksom komma in i olika sammanhang?

65
Kapitel 2

Ja, precis. Det r ganska roligt. Jag gr ju p stra gymnasiet d och s far jag
till Dragonskolan. D knner jag mer folk p Dragonskolan n dom som gr dr!
Jag har en enorm vnskapskrets. Dom som r min sort s att sga, dom brukar jag
umgs mycket med d. Och s sen dom hr tuffingarna, allts dom trffar man
vl man hejar p dom i skolan sen trffar man dom ute p helgerna och s
vegetarianerna, veganerna trffar man kanske p nn konsert nnstans eller sitter
och fikar. Det r faktiskt s att dom sitter mycket och fikar p olika stllen dr
dom samlas. D trffar man dom mycket dr.

I intervjun frgar jag Magnus om skillnaderna mellan Internetgemenskap och

annan gemenskap men ocks om vilka samband som finns mellan de olika
kommunikationsformerna. Beskrivningen tyder p att de olika kommunika-
tionsformerna fr hans del r intimt sammanvvda med varandra. Dessutom r
de frankrade i den lokala tillhrigheten i Ume.

Vad r skillnader och likheter mellan att umgs p ntet och att umgs ute i
verkligheten?
Jag skulle tro att det r mnga som r blyga att st ansikte mot ansikte. Jag
brukar oftast ha ganska ltt fr att sga det jag tycker och jag r vldigt ppen i
sig. Men mnga knner vl att det r lttare att prata p ntet. Man kan som sitta
och tnka vad man vill sga och vnta att det kommer in ett svar. Behver liksom
inte prata hela tiden. Man knner sig mer sker i sin person. Man knner sig trygg
nr man sitter hemma och den personen sitter hos sig.
Det finns ju idag en hel repertoar av kontaktvgar: ute i verkligheten eller per
telefon eller SMS eller Internet och s vidare. Hur hnger dom hr sakerna ihop?
Hur kombinerar man det? Nr anvnder man det ena eller det andra sttet att
ta kontakt?
SMS och ICQ har vl i stort sett ganska stor nrhet med att man trffar personen
som individ. Liksom att man sger: Ja men du, jag kommer frbi i morrn eller
att Vi syns i kvll. Och SMS kan man skicka till skicka och bara sga: Ska
du med till stan efter skolan? Och s skickar man tillbaks. S det r ganska nra
kontakt. Men sen, chatta det r en sak fr sig, eftersom det r ofta personer man
inte knner utan lr knna. Jag tror att SMS, ICQ och att man trffar personen har
ett nrmast samband.
Du var inne p ICQ. Om ni r ett gng kompisar och vi sger att det r lrdag
frmiddag s kan man liksom planera lite grann vad man ska gra p kvllen
ver ICQ?
Ja, men absolut. Det gr man ju. Om vi sger att jag kommer hem frn skolan
och stter mig en svng och ser vilka som r inne. Och s skriver man: Vad ska
du gra i kvll? Ska du ut i kvll? Ja, jag och Tomas och Peter ska ut. Och
s sitter man och vntar och s kommer ocks dom in. Och s sger man: Ska
ni med ut p ? Ja, vi sger s. Vi trffas vid busshllplatsen Eller Vi trf-
fas p torget klockan tta, t.ex. Det r precis som att prata i telefon d, fast man
skriver meddelanden.

66
 Cybersocknen

Sammanfattningsvis trivs Magnus i Ume och med sin familj. Han sger att
Ume r hans stad och att det ger stabilitet och trygghet i hans vardag. Nr det
gller framtiden efter gymnasiet tror han att han kommer att flytta utomlands
eller till sdra Sverige. Men nr han blir ldre vill han nd tervnda till Ume.
Magnus r en aktiv och erfaren Internetanvndare men han r kritisk till att en
del mnniskor blir sittande vid datorn i stllet fr att ha ett socialt liv. Sjlv
tillbringar han inte s mycket tid vid datorn numera. Fritiden gnas t olika
sportaktiviteter i Ume varje vecka och han umgs grna med kompisarna.
Magnus vill inte vara lst vid en viss grupp av ungdomar och beskriver hur han
hemtamt rr sig i flera olika kretsar. Kommunikationen ver Internet r frmst
en lokal gemenskap som r intimt frknippad med aktiviteter och hndelser i
Ume.

Sofie, Srmjle
Sofie r 17 r och bor med familjen i en villa i byn Srmjle ett par mil sder
om Ume. Hon r fdd inom rnskldsviks kommun men har bott i Srmjle
under strre delen av sitt liv. Sofie studerar p gymnasiet i Ume och gr i rs-
kurs tv. Hon har en positiv instllning till sin hemby och till Ume. Vintrarna
r visserligen kalla men naturen r fin. Och Ume r jttebra som studentstad.
Vid intervjun, som hlls i hennes hem, fr jag intrycket av att relationen mellan
Sofie och vriga familjen r god. Hon berttar att hon har kompisar bde i Sr-
mjle och i Ume.
Tidigare drmde Sofie om att arbeta till sjss men nu skulle hon vilja starta
en egen restaurang. Bde farmor och mamma har arbetat inom restaurangbran-
schen och Sofie tror att det har haft betydelse fr hennes val av gymnasiepro-
gram (Hotell och restaurangprogrammet). Kontakterna med familjen, hemorten
och de vnner som bor dr tror hon kommer att vara viktigt ocks i framtiden.

Om du sen kommer att flytta och jobba nn annanstans, vad tror du d att din
hemort kommer att betyda fr dig?
Ja, absolut mycket. Eftersom att mamma och pappa kommer att bo hr knner
jag att om jag flyttar nnstans s skulle jag absolut fara tillbaka hit. Jag tycker ju
om min hemby.

Sofie har haft tillgng till dator hemma i mnga r. Men hon sitter inte mycket
vid datorn. Det r mest fr skolarbetet som den anvnds. Datorn r inte upp-
kopplad mot Internet, men p skolan och p biblioteket kan hon g ut p ntet
om hon vill. Hemma anvnder hon mest telefonen fr sina kontakter med andra.
Nr vi samtalar om hur hennes kompisar anvnder e-post och chatt menar hon
att de oftast har kontakt med personer som de redan knner ven om de till och
frn har andra kontakter.

67
Kapitel 2

Dina kompisar som anvnder Internet och e-post och chattsidor, umgs dom
mycket med dom som dom trffar i vrigt ocks eller r det helt nya kontakter?
N, det r ju det att om dom sitter och pratar p Internet s kan det vara mycket
ifall dom skickar mail och snt till varandra, d r det ju oftast dom man knner.
Men sen gr det ju ofta att chatta med andra, med allmnt folk som man inte
knner. Men ingen av mina kompisar, dom har inte trffat nn som dom inte
knner. Dom kan sitta och prata med nn i Smland ungefr och sdr, men inte
s att dom Nu trffas vi dr, s har det inte varit.

Betrffande mjligheten att utveckla relationer med andra mnniskor via Inter-
net, t.ex. vnskapsfrhllanden r Sofie tveksam.

Tror du att det r nn skillnad mellan att umgs p Ntet och att umgs ute i
verkligheten?
Det r ju det att den man knner, den knner man ju och vet hur den r och s,
och man kan lita p den. Men d p Internet, man vet ju inte. Har jag inte trffat
den s vet ju inte jag ifall den bara har hittat p alltihopa eller om den verkligen
r seris.
Det finns liksom en oskerhet i botten?
Ja.

Sofie utvecklar sedan resonemanget och frklarar att p Internet kan mnniskor
dlja sin verkliga identitet och ge en felaktig bild av sig sjlv. Mnniskor som
man trffar p riktigt har inte samma mjligheter att luras. Ute i verkligheten
kan man ju f annan information om personen (t.ex. via andra personer) n den
som han eller hon sjlv ger. P fritiden umgs Sofie med vnner bde i Srmjle
och i Ume. Oftast ker hon buss in till Ume.

Gr det ka buss till stan eller r du beroende av att ka bil med nn?
Det gr ju bussar nstan varje timme p vardagarna. P helgerna gr det ju inte
s mycket men jag r ju mest nd inne i stan s
Om du bara beskriver i stort fritiden under en vanlig vecka med vardagar och
helg. Hur kan den se ut?
P dagarna r det som skola d. P kvllarna r det att man r med kompisar. Vi
hittar p vi gr och fikar eller gr p bio eller nnting. Sen p helgerna r man
som ute p fester och lite annat, trffar kompisar och s.
Finns det, om man nu tnker p offentliga arrangemang, ett bra utbud fr din
lder?
Ja det finns ju vldigt mycket att vlja p, diskotek eller allt mjligt. Allts
det r mycket olika
Har du kompisar ven hr i Srmjle?
Mm, Jag har en barndomskompis hr som r ett r yngre n mig. Vi r jttebra
kompisar. Sen r det som s att vi har gtt frn frskolan till nian. Ettan till sexan
gick man ju hr.

68
 Cybersocknen

Sofie anvnder inte Internet mycket. Telefonen och mobiltelefonen r vikti-

gare kommunikationsverktyg fr henne. Och de flesta av hennes kompisar bor
i Umeomrdet s att hon har mjlighet att trffa dem. Nr jag frgar henne
om ungdomar som skaffar pojk- eller flickvnner p Internet s ger hon ett
par exempel frn sin bekantskapskrets p sdana relationer. Hon tillgger dock
fljande:

Men jag mste sga att ifall man sitter p Internet och liksom sker partner, d
mste man vara vldigt osker som inte gr ut i verkligheten och sker. I stllet
sitter man p Internet och liksom inte vgar visa sig.

Sammanfattningsvis r Sofie en uttriktad person och har kompisar bde i det

lilla samhlle dr hon bor och i Ume. I framtiden vill hon flytta ngonstans
dr hon kan starta en egen restaurang. Men hon vill behlla kontakten med
slktingarna i Umeomrdet och understryker att hon tycker om sin hemby.
Sofie har dator men inte Internetuppkoppling hemma. Om hon vill kan hon
anvnda Internet p biblioteket eller p skolan, men fr kontakter med sina
vnner anvnder hon mest telefon. Sofie verkar inte ett dugg besvrad av att
sakna Internet hemma och hon upplever inte att det pverkar hennes sociala liv.
Betrffande mjligheten att lra knna mnniskor ver Internet tycker hon att
det verkar svrt att lita p mnniskor som man inte har trffat i verkligheten och
att veta om de verkligen r serisa.

Tomas, Rbck
Tomas r 17 r, gr i rskurs tv p gymnasiet och bor i Rbck. Han r fdd och
uppvuxen i Mal i Vsterbottens inland men har sedan flyttat med sin familj till
stadsdelen Rbck i Ume. Rbck, som ligger ngra kilometer frn Ume cen-
trum, var tidigare en jordbruksby. I takt med Umes expansion har mnga villor
och hyresbostder byggts i omrdet som drmed har omvandlats till att bli en
av Umes stadsdelar. Tomas beskriver Ume som en fin, vacker stad med bra
kultur och sport. Skolorna i Ume tycker han r lugnare n i Skellefte, dr
han r ganska mycket. Han sger att rtterna i Mal och Ume r viktiga fr
honom. Och om han skulle flytta frn Ume vill han komma hem ganska ofta
och trffa familjen. Hela hans nrmaste slkt bor nu i Ume utom farmor, som
bor kvar i Mal, och ngra kusiner som bor i olika delar av landet. Trots att han
trivs i Ume finns drmmen om att komma ut i vrlden.

Det hr att du har flyttat och finns i Ume och kanske kommer att flytta fler
gnger. Tror du att du kommer att ka ivg och testa att jobba p andra plat-
ser?
Ja, det tror jag.

69
Kapitel 2

Du gr ju en utbildning som det finns jobb fr lite varstans?

Ja.
Om du tnker dig en del r framt, bara liksom fantiserar omkring det hr med
att bo och arbeta. Hur skulle du kunna tnka dig tio r framt?
Ja, d skulle jag vl I min drm skulle jag bo i London och jobba p nn
restaurang dr.

Kontakten med Ume vill han dock inte frlora och han sger att han nog skulle
komma hem ganska ofta och trffa familjen efter en flyttning till annan ort.
Tomas berttar att han har haft tillgng till dator sedan 1995 och att det redan
frn brjan fanns Internetuppkoppling. Idag anvnder han datorn mest fr spel
och Internet. I intervjun ber jag Tomas att frklara hur Internets olika kommu-
nikationsformer fungerar och vilka han sjlv anvnder.

Det hr med Internet kan man ju anvnda fr information men ocks fr att
umgs p olika stt. Det finns e-post, chattsidor, irq och ICQ, rollspelssidor,
MUD:s och s vidare. Vad anvnder du?
Ja, det r vl ICQ och MIRC.
Bertta om MIRC! Hur fungerar det?
Ja, det r vl som ett program som man laddar hem frn Internet som man kan
ska p, man kan ska t.ex. p Ume och d kan det komma upp en sida dr det
r jttemnga mnniskor inne p som man kan brja chatta med.
Det r ett exempel p en Umetrffpunkt p ntet funkar det s?
Ja, det r vl den och s Aftonbladet, chattet dr. Dr har dom ocks en sida
med Umechatt.
Det dr r en sak som jag r lite nyfiken p hur de hr trffpunkterna fung-
erar, om dom r vldigt allmnna och s att sga med spridning verallt eller om
det finns stllen dr man trffar folk frn sitt eget omrde.
Ja, det r vl, nr man r inne p Aftonbladets Ume-chatt, det r mycket Skel-
leftebor och -viksbor som r inne. Men annars r det mest Umebor.
Vilka r det som du har mest kontakter med ver ntet? r det nya kontakter
eller r det ocks sna som du knner sen tidigare?
Det r mest bara gamla kompisar.
Anvnder du Internet p ett annat stt nu n vad du gjorde i brjan?
Ja, nr man var mindre kunde man ju inte s mycket s d gick man bara in fr
att kolla i stort sett. Men nu r det ju mer att man laddar hem spel och program
och sker till skolarbeten och spelar ver ntet, s det har ju ndrats
Det dr med spel ver ntet, det r vl ngot som har kommit mycket nu p
slutet, att man spelar med andra p ntet?
Ja, det har blivit ganska stort under de senaste tv ren.

Av samtalet framgr det p samma stt som i min enktunderskning hur vik-
tiga de lokala chattsidorna r fr gymnasieungdomar. Dr kan de trffa mnga
ungdomar frn sin egen stad, ungdomar som de ocks ofta umgs med ute i

70
 Cybersocknen

verkligheten. I en annan stadsdel har Tomas ngra kompisar som han framf-
rallt umgs med p helgerna. Han r idrottsintresserad och det prglar ocks
hans fritidsvanor och lokala gemenskap.

P fritiden, vad r det som r viktigt fr dig?

Ja det r vl framfrallt sport d med kompisarna.
Vad r det fr sport d?
Ja, jag r ju inte med i nn frening men man far vl ut och spelar hockey och
fotboll med kompisarna.
Gr du och tittar p sportevenemang ocks?
Ja, det r ju framfrallt Bjrklven man gr och ser d.
Och d har du en del kompisar som du gr med.
Ja, ibland. Ibland gr man sjlv.
En vanlig vecka hur ser fritiden ut fr dig d?
P vardagen r jag inte s mycket med kompisarna fr dom bor p Vstersltt
och det blir s lngt och s om Bjrklven spelar gr jag och ser dom. Och p
helgerna d brukar jag fara ner p Umedalen och vara med kompisar.
Dina kompisar, gr dom p samma linje eller gr dom helt andra saker?
Dom gr samhlls p Dragonskolan och ngra gr teknik p Balderskolan i
Skellefte.

Fr Tomas r Internet framfrallt ett verktyg fr att umgs med mnniskor frn
Ume och Vsterbotten som han knner sedan tidigare. P frgan om vilka han
har kontakt med svarar han att det r mest gamla kompisar. Dessa har han
lrt knna i de lokala sammanhang dr han sjlv finns. Tomas tycker inte att
man fr gemenskap p Internet p samma stt som nr man trffas fysiskt. Men
dremot r viktigt verktyg fr den lokala gemenskapen. ver Internet trffar
han sina kompisar och planerar vad de sedan ska gra ute p stan. Mobiltelefon
och SMS r andra viktiga hjlpmedel fr det lokala umgnget.

Vad r skillnaden mellan Internet-sttet att umgs och att trffas ute p
stan?
Den stora skillnaden r vl den hr gemenskapen att man fr ju som inte den,
om man sger s, och sen s blir det lite overkligt.
Men det gr kanske ocks att koppla ihop sig s att man ver ntet planerar
grejer och s dr?
Ja, det r ju ofta s man gr. Man planerar en kvll som alla ska vara med p
och s pratar alla med alla samtidigt.

Tomas har ocks mobiltelefon och anvnder SMS. Jag ber honom beskriva
hur han sjlv anvnder de olika kommunikationsformer som finns, och han
frklarar:

71
Kapitel 2

Man vljer SMS nr man r p stan och den andre ocks r p stan och man ska
veta vars han r. Och Internet och MIRC och s dr r vl mest nr man bara vill
prata med dom, rent allmnt.

Sammanfattningsvis trivs Tomas i Ume som han tycker r en fin stad. Han
ser fram mot att ka ut och jobba utomlands men han vill d ka hem ganska
ofta och hlsa p familjen i Ume. Sedan sex r tillbaka har han haft tillgng
till dator med Internetuppkoppling hemma. Tomas anvnder ICQ och MIRC
som kommunikationsverktyg och han umgs nstan bara med gamla kompisar
ver Internet. P fritiden r han mycket aktiv i lokala aktiviteter, framfrallt
med olika sporter. Den lokala gemenskapen r viktig fr honom och Internet
r ett praktiskt verktyg som underlttar kontakterna. Internet och mobiltelefon
med SMS r fr Tomas vl integrerade med den lokala, rumsliga gemenskapen
i Ume. Han tror inte att en riktig gemenskap kan fungera uteslutande ver
Internet.

Karin, Holmsund
Karin r 19 r och bor i frldrarnas villa i Holmsund, ett kustsamhlle 15 kilo-
meter utanfr Ume. Hon har just gtt ut frn en av gymnasieskolorna i Ume
och arbetar nu med tv deltidsjobb. I intervjun frgar jag Karin om hur hon ser
p sin hemort.

Hur skulle du beskriva Holmsund fr nn som inte har varit hr?

Det frsta man brukar sga r hla, ja lite s dr, ven om det skulle vara
sknt eller nd alltid kan vara bde och, men det finns ju inte s mycket hr
att gra. Men andra sidan r det ju nra till Ume, s man klarar sig ju om man
har rd till bussen eller om man har krkort. Det r ganska trevligt p det sttet
att det r mycket hus och inte s mycket hyreshus och betong. Det r mycket vil-
latrdgrdar och trdomrden och lite s.

Holmsund beskrivs som ett natursknt litet samhlle. Nackdelen med att det
inte finns s mycket att gra uppvgs av nrheten till Ume med sitt stora utbud
av aktiviteter och njesliv. Karin verkar komma bra verens med frldrar och
syskon och sger i intervjun att hon vill fortstta att behlla kontakten med fr-
ldrarna ven i framtiden om hon flyttar frn orten. Med de utflyttade syskonen
hller hon kontakt, bl.a. med hjlp av e-post. P frgan om hur hon tnker sig
framtiden svarar Karin:

Frmodligen kommer jag att ka ivg. Allts, Ume r vl inte s himla mycket.
Det r ju liksom hemma och Holmsund r ju hemma. Det kommer ju alltid att
vara det eftersom mina frldrar alltid har bott hr och frmodligen kommer att

72
 Cybersocknen

bo kvar. Men jag knner inte att jag skulle msta stanna kvar, utan jag far grna
nnstans utomlands eller ngon annanstans och pluggar och flyttar. Sen vet jag
inte. Kanske man kommer tillbaka, kanske inte. Fr ju se
Vad ens fdelseort betyder fr en r kanske lite olika under olika delar av
livet?
Ja det tror jag definitivt.
Det kanske inte knns mest viktigt nr man r 20 r?
Mmm, men allts, man r djvulskt flyttbar nr man r ung. Det gr man ju hur
enkelt som helst, men sen som jag ser det r Holmsund mer nt stlle att fara och
hlsa p mormor och morfar med mina ungar nr jag blir 30.

Karins kommentarer visar att hon r instlld p att flytta frn Holmsund och
Ume, men att det inte behver ske fr all framtid. Kontinuiteten i kontakten
med Holmsund r tryggad genom att frldrarna stannar p orten. Karin har haft
dator hemma under hela sin uppvxt. Internetuppkoppling ordnades nr hon var
12 eller 13 r. I intervjun kommer vi bl.a. in p hur hon anvnder datorn.

Hur anvnder du datorn i allmnhet, vilka program anvnder du och s?

Jag anvnde den som skrivmaskin i skolan men nstan inget nu. Men kommu-
nikation d Jag har en digitalkamera s jag jobbar ju lite med den d. Inte med
manipulation utan bara fr att lgga upp den. Och ladda ner musik.
Du har kontakter ver ntet. Vilka kontaktvgar anvnder du?
Dels chattrum och s har jag min mail. Det r vl dom tv. Jag har haft ICQ en
gng i tiden men
Vad r det fr sorts chatt?
Det r en vanlig.
Hr den hemma nnstans i geografin? r det en lokal chattsida?
Jag tror att den r amerikansk. Den har samma formgivning som en annan som
jag vet r amerikansk.

Nr jag frgar om vilka mnniskor hon chattar med svarar Karin att det frst
och frmst r med hennes kille frn Australien. Hon frklarar att det p de olika
chattrummen oftast finns en private message-funktion som gr det mjligt att
fra ett privat samtal med pojkvnnen ver ntet utan att ngon utomstende
kan se det. Men det frutstter d att bda r uppkopplade samtidigt. I annat fall
r det bttre att skicka e-post. Karin berttar ocks om hur hon lrde knna sin
australiensiske pojkvn.

Det du berttar om din pojkvn trffade du honom via ntet?

Ja.
Men du har trffat honom sen d i real life s att sga?
Jo, jag har kt till Australien.
Hur lnge hade ni haft kontakt ver ntet innan dess d?
8-9 mnader. Nnting snt.

73
Kapitel 2

Tiden innan ni trffade varann p riktigt s att sga. Fungerade det bra att
utveckla en relation?
Det funkade bra. Jag tror att det r lttare p ett annat stt. Det r lttare att vara
rlig. Och det r lttare att vara lite djupare nr man skriver n nr man pratar.
Och s ser man inte Man blir inte distraherad av en massa sidogrejer utan det
man sger r det man sger. Jag kan tnka mig att det r bde och. Det r ju bde
att folk kan vara vldigt rliga p Internet och att dom kan ljuga hur mycket som
helst eftersom man inte ser varann.

Karin betonar hr och ytterligare ett par gnger i intervjun frdelarna med den
skriftliga kommunikationen i frhllande till det muntliga samtalet, som enligt
hennes mening ofta blir ytligare. Liknande tankegngar framskymtar ocks hr
och var i enktmaterialet frn olika skolor och i en annan av intervjuerna. Det
r inte bara pojkvnnen som hon umgs med ver ntet. Hon hller ocks kon-
takten med syskon och kompisar.

Utver din pojkvn. Beskriv dina kontakter i vrigt ver ntet. Jag antar att du
har umgtts bde med sna som du trffar i verkligheten och en del sna som du
i stort sett bara har trffat ver ntet. Vad r det fr vriga kontakter du har?
Jag har min syster, som bor i Irland nu. Det r i princip bara via e-post som vi
kommunicerar. Jag vet inte ens om jag har ett telefonnummer till henne. Brorsan
ocks, som r ganska dlig p att ringa.
Det blir som ett stt att hlla ihop familjen d?
Ja, precis. Nr dom flyttar lngt bort. S r det vl ett par kompisar ocks. En
ligger i lumpen och har jag inte trffat p jttelnge, s det r ju lttast fr mig
att e-posta ocks. Och s har jag en jttebra brevkompis i Kanada som jag ocks
hller kontakt med.

Genom ren har hon med hjlp av Internet brevvxlat med en rad personer runt
om i vrlden. Men oftast har det handlat om kortare brevvnsperioder som
har upphrt efter ett tag, enligt Karin. Av intervjun framgr det att hon inte
deltar i ngra organiserade fritidsaktiviteter. Hon trffar sina kompisar d och
d men tillbringar grna sin lediga tid hemma, tminstone p vardagskvllarna.
Tidiga morgnar och ett fysiskt krvande arbete p ett ldreboende i Holmsund
och ibland p ett hotell i Ume gr att hon knner det svrt att hinna s mycket
p kvllarna.

Vad gr du p din fritid? Vad r det som r viktigt fr dig?

Jag pratar ju mycket med min pojkvn d p ntet. Jag har inte hunnit skaffa
mig s mycket intressen egentligen. Och s om man ska upp tidigt nsta morgon
och jobba p konstiga tider s hinner man som inte gra ngot p kvllen heller.
Frsker g p bio ibland, se lite film, lsa lite bcker, lite snt, hyrfilm med kom-
pisar. Man gr och hyr en film p lrdag och s dr. Det r det man gr.

74
 Cybersocknen

Fr Karin har Internet blivit ett hjlpmedel fr att upprtthlla kontakten med
sin bror och sin syster och andra som hon tidigare kunde umgs med p hemor-
ten. Hon tycker att kontakten via Internet har vissa frdelar, t.ex. att det knns
lttare att vara djupare nr man skriver n nr man pratar. Det gller framfrallt
e-postbrev och i intervjun sger Karin:

Nr man har tid att skriva har man tid att faktiskt sortera ut saker som man
tnker och f till dom p ett stt som man kanske inte visste om att man tnkte
frut.

I ett avsnitt i intervjun samtalar vi om olika kommunikationskanaler och hur

de kan anvndas i frhllande till att trffas p riktigt. Hon tror t.ex. att Inter-
net har frndrat telefonvanorna.

Mnga som du trffar p ntet kan du kontakta p annat stt, att trffar dom,
att du ringer eller SMS:ar. Hur hnger det ihop fr din del? Nr vljer du det
ena eller andra sttet?
Maila gr man om man vill sga nt eller bara hra av sig utan att det knns
akut. Ringer gr man om man har lust att prata utan att ha nt srskilt att sga.
Trffas gr man nr man knner sig mer social n nr man pratar p telefon.
Anvnder du telefonen p ett annat stt nu n fre Internet?
Jag tror inte det. Jag brukade inte ringa s mycket frut heller. Jag var inte s
stor d. Men jag kan tnka mig att e-postandet har tagit ver en del av ringan-
det.
Det r kanske som du sger att e-posta kan man gra utan att fundera om det
passar att jag e-postar just nu, som nr man ringer.
Det r lite svrt ocks att ringa, fr att det blir, som frsta gngen jag skulle
prata med min kille, det blir mycket man tar ner det till en helt annan niv, till
en mycket personligare niv. Det r liksom e-post telefon trffas i verklighe-
ten. Det r jobbigare n att ringa. Man mste ha faktisk kontakt.
I vra enkter har jag sett att nr dom r ute p lokala chattsidor s planerar
man vad man ska gra sen p kvllen och helgen. Har lite frsnack. r det ngot
som du knner igen?
Det r ngot som jag kan frestlla mig men inte nt som jag brukar gra.

Sammanfattningsvis kan man sga att Karin har en vervgande positiv instll-
ning till sin hemort men att hon nd rknar med att flytta till ngon annan del
av landet eller utomlands. Hemma i Holmsund och i Ume har hon kompisar
men umgngeslivet r inte s intensivt. En orsak till detta r att hennes arbete
r fysiskt krvande och att hon drfr undviker sena kvllar, tminstone p
vardagarna. Karin har haft tillgng till Internet sedan 12-rsldern och r en
van anvndare. Nu r det framfrallt med pojkvnnen frn Australien som hon
har kontakt med ver Internet. D anvnder hon en chattsida med private mes-

75
Kapitel 2

sage-funktion. Det innebr att hon kan fra ett synkront samtal med honom
utan inblandning av andra. vriga Internetkontakter har minskat men hon e-
postar fortfarande regelbundet till ett par kompisar. Dessutom har e-post blivit
ett stt att hlla ihop familjen nu nr syskonen bor p olika platser. Skildringen
av hur hon har lrt knna sin pojkvn visar att hon tror p mjligheten att skapa
en djup relation p Internet. Men Karin ppekar samtidigt att folk kan vara or-
liga och ljuga i sina Internetkontakter.

2.7 Fyra Internetanvndare

Gemensamt fr de fyra portrtterade gymnasieungdomarna r att de r utt-
riktade och socialt aktiva. De r vervgande positivt instllda till sin hemort
men r nd instllda p att flytta ngon annanstans inom de nrmaste ren. I
ett par av intervjuerna antyds mjligheten att flytta tillbaka lngre fram i livet.
Det frhllningsstt till flyttning och bosttning som gymnasieungdomarna ger
uttryck fr pminner om de tankar som jag sjlv hade vid samma lder. Frst
ville jag komma ivg och se andra delar av landet och kanske vrlden, grna
i en storstad. Lngre fram i livet skulle jag bostta mig p en mindre ort i en
trygg milj, grna i mina hemtrakter om det fanns arbete.

Kompisarna i grannskapet r fortfarande lika viktiga efter IT-genombrottet.

Foto: Lars Olov Sjstrm.

76
 Cybersocknen

Nr det gller anvndningen av Internet visar sig flera viktiga skillnader

mellan informanterna. Fr Sofie har Internet ingen som helst betydelse fr de
sociala kontakterna. Hon ker till Ume och trffar sina vnner och tycker inte
att Internet har ngot att tillfra umgnget. Tomas och Magnus anvnder Inter-
net frmst som ett verktyg fr kontakter med sina kompisar p hemorten. IT-
kommunikationen underlttar den lokala gemenskapen och aktiviteterna. Karin
anvnder dremot i hgre utstrckning e-post och chattsidor fr att umgs med
personer utanfr hemorten. Hon har t.o.m. skaffat sig sin pojkvn via Internet.
Dremot umgs hon inte lika intensivt i sin lokala omgivning.
Alla fyra informanterna berttar om umgnget med sina kompisar p hemor-
ten. Ingen av dem beskriver Internet som en konkurrent till den lokala
gemenskapen med vnnerna dr de bor. Tomas och Magnus beskriver hur de i
hg utstrckning anvnder Internets olika kommunikationsformer tillsammans
med telefon och mobiltelefon. Det verensstmmer ocks med de dominerande
tendenserna i enktunderskningarna, i vilka ocks den lokala gemenskapen
och tillhrigheten betonas.

Br IT-kommunikationen ses som ett hot mot eller som en del av lokalsamhllet?
Foto: Lars Olov Sjstrm

77
Kapitel 2

2.8 Sammanfattande diskussion

I inledningskapitlet presenterade jag begreppen basal respektive variabel
modernitet, begrepp som jag hr ska anvnda fr att diskutera unga mnniskors
frhllande till Internet. Internets basala modernitet kan beskrivas med hjlp av
kvantitativa, tekniska och statistiskt mtbara mtt. Det kan handla om utveck-
lingen av antalet anvndare och antalet tkomliga Internetdomner, spridning
i olika lnder och regioner, effektivitetsutveckling i form av kad geografisk
tckning via olika telesystem och satelliter, systemens och datorernas prestanda
och kapacitet o.s.v. Utvecklingen i Sverige kan fljas bl.a. i SCB:s statistik
som visar p en mycket snabb kvantitativ utveckling frn 1990-talet och att
ungefr 80 procent av befolkningen mellan 18-64 r hade tillgng till Internet
r 2000.97
Internets variabla modernitet handlar i stllet om mnniskors tolkningar och
frhllningsstt till de frndringar och mjligheter som Internet innebr. Olika
individer och grupper har olika syn p de frndringar som modernitetsfre-
teelsen Internet kan innebra och de vljer olika strategier i mtet med denna
modernitetsfreteelse. Frstelse av den variabla moderniteten frutstter
drfr att kulturella processer undersks och analyseras.
Olikheterna betrffande det grundlggande frhllningssttet till Internet
som modernitetsfreteelse bland gymnasieungdomarna i min underskning
kan beskrivas med hjlp av fljande fyra alternativa pstenden. Min uppfatt-
ning r att alternativ b r det dominerande frhllningssttet samt att alternativ
a och d r sllsynta.
a. Internet bemts med motstnd eller ointresse
b. Internet accepteras men anvndningen underordnas den lokala gemen-
skapen i vilken mediet blir (ytterligare) ett verktyg fr social interaktion
c. Internet accepteras och erstter i vissa avseenden den lokala gemenskapen
d. Internet vertar den plats som den lokala gemenskapen tidigare haft.

Utifrn det angivna syftet fr denna delstudie och med std av resultaten frn
enktunderskningen och intervjuerna vill jag hr redovisa och diskutera de
viktigaste slutsatserna frn underskningen.

1. Minst nio av tio gymnasieelever inom underskningsomrdet har idag

tillgng till egen dator med Internetuppkoppling. Den enskildes anvnd-
ning av datorkommunikationen begrnsas allts inte av personlig eko-
nomi eller bristande tillgng till datorutrustning.

97
Statistik gllande Internettillgng, Statistiska centralbyrn: www.scb.se 2004-07-09

78
 Cybersocknen

Tillgngen till dator och Internet r hg bland gymnasieungdomarna inom hela

underskningsomrdet. Utvecklingen betrffande Internets spridning har gtt
snabbt under de senaste ren och pskyndas av de bredbandslsningar som
erbjuds till allt fler hushll. Eleverna p samhllsvetenskapliga och naturveten-
skapliga program har i ngot hgre utstrckning tillgng till dator och Internet
n eleverna p de mer praktiskt inriktade programmen men skillnaden r inte
speciellt stor. Inom kort r tekniken sannolikt tillgnglig fr mer n 95 procent
av samtliga gymnasieelever inom underskningsomrdet.

2. En stor del av gymnasieungdomarnas IT-kommunikation sker med mn-

niskor i nromrdet, d.v.s. p hemorten, i den egna kommunen eller lnet.
Det r inte tekniken utan anvndarna som stter grnserna fr sin kom-
munikation.

En tydlig konceptuell frndring har p senare r skett inom bde sociologi

och etnologi betrffande definitionen av begreppet samhlle. Frn att tidigare
ha utgtt ifrn rum och grannskap talas det nu om sociala ntverk. Under 1980-
och 1990-talen har ocks mycket kritik riktats mot lokalsamhllestudierna i den
representationskritiska debatten. Nr det gller datorkommunikation faller det
sig srskilt naturligt fr de flesta samhlls- och kulturforskare att tillmpa icke-
rumsliga ntverksteorier som verktyg fr analysen.
Mot bakgrund av detta resonemang r det drfr intressant att konstatera att
en s stor del av IT-kommunikationen bland gymnasieeleverna i min under-
skning koncentreras till det egna geografiska nromrdet. Gng p gng upp-
repar ungdomarna i enktunderskningen att det r inom de grupper som man
umgs med i verkliga livet som de flesta IT-kontakterna sker. Och gng p gng
framhlls de lokala chattsidorna som de viktigaste mtesplatserna p Internet.
Luleeleverna sker kontakt med andra Luleungdomar p en lokal chattsida,
Skellefteungdomarna umgs med andra Skelleftebor o.s.v.
I intervjuerna beskrivs ocks hur Internets olika kommunikationsformer ofta
inordnas i en lokal gemenskap. Tomas berttar att bde MIRC och Aftonbla-
det har lokala chattsidor fr Ume dr mnga trffas. Aftonbladets Ume-chatt
har mnga beskare frn Skellefte och rnskldsvik, men de flesta kommer
frn Ume, enligt Tomas. Sjlv umgs han mest bara med gamla kompisar
p Internet. Tomas r vl infrstdd med Internets kommunikationsmjligheter
och skulle kunna kommunicera med personer ver hela vrlden om han ville.
Det hnder att han blir kontaktad frn andra delar av vrlden. Han nmner att
dagen fre intervjun var det nn i Australien som ville prata lite. I tekniskt
och praktiskt avseende r det enkelt att etablera en sdan kontakt. Men det r
nd i Ume och Vsterbotten som tyngdpunkten i hans sociala vrld finns. Han

79
Kapitel 2

nmner kompisarna p Vstersltt och Umedalen, Bjrklvens hemmamatcher i

Ume ishall, studierna och gemenskapen p stra Gymnasiet. Internet beskrivs
som ett hjlpmedel fr denna gemenskap, inte som ett hot mot den.
Ocks Magnus beskriver i sin intervju en stark lokal gemenskap i Ume. P
fritiden gnar han sig t mnga olika aktiviteter. Sport tar stor plats p sche-
mat; styrketrning tv gnger i veckan, badminton tv gnger i veckan och
lptrning en gng i veckan. Och s gr han ut med sina kompisar. Dessutom
jobbar han p fritiden. Nr han kommer hem stter han sig grna vid datorn.
Via ICQ pratar han med kompisgnget: Det r ju nstan som att prata i telefon
fast med femton personer samtidigt. Han frklarar hur ICQ hr nra samman
med umgnget i den fysiska verkligheten. Efter skolan samlas gnget p ICQ
via Internet och det kan leda fram till en gemensam aktivitet p stan senare p
kvllen.
Sofie har tillgng till dator hemma men saknar Internetuppkoppling. P
skolan och p biblioteket kan hon komma t Internet, men annars r det tele-
fonen som gller. Hon berttar att nr hennes kompisar mailar och chattar p
Internet s r det oftast med kompisar som de knner sedan tidigare.
Karin r den av informanterna som tydligast har anvnt sig av Internet fr
att skaffa nya kontakter. Karin har brjat jobba efter gymnasiet. Hon kan vara
ganska trtt efter en lng arbetsdag s det blir inte s mycket uttriktade aktivi-
teter under vardagskvllarna. Men det kan bli ngot biobesk eller en videofilm
med kompisarna. Och s lser hon bcker. Karins pojkvn bor i Australien och
de har lrt knna varandra via ntet. Dr hade de kontakt i tta nio mnader
innan de trffades i verkligheten nr hon kte till Australien. Hon tycker att det
har fungerat bra att utveckla en relation ver Internet. Bl.a. sger hon att det
r lttare att vara lite djupare nr man skriver n nr man pratar. Karin hller
ocks kontakt med sina syskon via Internet.

3. Ett mnster som framtrder ur underskningsmaterialet r att ett geo-

grafiskt identifikationsomrde, en cybersocken, reproduceras genom
ungdomarnas IT-kommunikation.

Gymnasieungdomarna i underskningen identifierar sig med och sin hemort

och knner en srskild samhrighet med sin del av landet. Man skulle, med ett
begrepp frn Anthony P. Cohen, kunna tala om en upplevd symbolisk gemen-
skap fr att beskriva denna identifikation.98 Den rumsliga tillhrigheten tar
sig uttryck ocks i kommunikationen p Internet. Magnus vill grna prova att
jobba utomlands efter gymnasiet. Men han tror att han nd till slut kommer

98
Cohen, Anthony P., The Symbolic Construction of Community, London 1989

80
 Cybersocknen

tillbaka till Ume, fr det r ju som nd min stad. Han ger i intervjun uttryck
fr hur viktigt det r fr honom att ha en lokalt frankrad identitet.
En stor del av svaren frn enktunderskningen beskriver hur Internet funge-
rar som ett verktyg fr en lokal gemenskap. Geografisk nrhet tycks fortfarande
vara den starkast avgrande faktorn fr hur gymnasieelevernas sociala ntverk
formas. Hr skiljer de sig inte p ngot avgrande stt frn tidigare generatio-
ner. Det lokala rummet, d.v.s. hemorten och hemkommunen framtrder som
den dominerande arenan fr kontaktskande och gemenskap. Mycket av den
gemenskap som odlas via Internets olika globala kanaler r i sjlva verket en
sockengemenskap.
Hr vill jag dra en parallell till Daniel Millers och Don Slaters forskning om
Internets betydelse p Trinidad. Deras slutsatser r att Internet som ett globalt
fenomen inte har lett till en reduktion av nationell identitet och nationalism.
Det visar sig tvrtom att trinidadierna har anvnt Internet som en ny och viktig
plattform fr att kommunicera sin Trinidad-het. Forskarna menar att Internet
genom att vara global kan ge tillbaka knslan av att vara speciella och unika till
mnniskor i olika regioner, lnder och omrden.99

4. De skillnader och grnser relaterade till hemort, social och ekonomisk

status m.m. som gymnasieungdomarna upplever ute i den fysiska verk-
ligheten framtrder ocks p olika stt i kommunikationen p Internet.

Av de tidigare refererade enktsvaren framgr det att den egna hemorten i hg

utstrckning r bestmmande fr vilka personer ungdomarna har kontakt med
via Internet. Den geografiska tillhrigheten och den lokala gemenskapen i real
life stter en tydlig prgel p kommunikationsmnstret.
Intervjuerna visar p samma mnster nr det gller Internetkommunikatio-
nen. Tomas redogr fr hur olika chattsidor fungerar. Han framhller de lokala
chattsidornas betydelse och berttar att bde MIRC och Aftonbladet har sr-
skilda chattsidor fr Ume. Dr trffas mnga ungdomar frn Ume men ocks
i viss utstrckning ungdomar frn grannstderna Skellefte och rnskldsvik.
Av enktunderskningen framgr det att mycket av gymnasieungdomarnas
Internetkontakter sammanfaller med deras kompiskontakter i vanliga livet.
Det talar fr att samma mnster fr sociala grupperingar som gller ute i den
fysiska verkligheten ocks terspeglas i Internetrelationerna. Om faktorer som
socioekonomisk status, kulturell milj, kn, etnicitet m.fl. har betydelse fr hur
en gemenskap formas i lokalsamhllet har samma faktorer ocks betydelse fr
Internetgemenskap.

99
Miller,

Daniel & Slater, Don, The Internet, Oxford 2000, s. 114-115

81
Kapitel 2

De egenpresentationer som ungdomarna gr p olika webbcommunities ger

ocks mjlighet till att skapa en egen profil och drmed ocks distinktioner i
frhllande till personer och grupper som har en annan framtoning.
Den amerikanske kommunikationsforskaren Steven G. Jones ppekar att det
finns tv principiella antaganden om datorkommunikation som terkommer i
mnga IT-analyser. ena sidan att datorerna skr igenom och bryter ner grn-
ser, andra sidan att de bryter ner hierarkier. Bda dessa antaganden bygger p
idn att frndringar av det rdande sociala systemet bst kan uppns genom att
applicera ny teknologi p gamla problem. Det r inte ovanligt att sdana anta-
ganden uttrycks i samband med att ny teknologi tas i bruk. Men Jones visar att
datorer och datorkommunikation faktiskt bde upprtthller befintliga grnser
och hierarkier och skapar nya. Det finns t.ex. en tendens att anvnda ny tekno-
logi fr att skapa informationseliter.100

5. Internet ingr som en del av gymnasieungdomarnas vriga sociala liv

och inordnas drmed i en lokal och rumslig kontext. Internet fungerar
inte som ett rum eller en plats tskilt frn resten av det sociala livet. Ett
intressant samspel mellan relationerna i cyberrymden (Cyberspace)
och vanliga livet (Realplace) kan utlsas av underskningen.

Under Internets frsta tid betonade forskningen oftast skillnaderna mot den
vanliga vrlden. Internet framstlldes som ngot helt annorlunda och avskilt
frn tidigare existerande sociala arenor. Men jag vill pst att det r felaktigt
att betrakta Internet som om det vore en separat social realitet. Det r ju bara
ett av mnga stt p vilket mnniskor kan kommunicera och interagera. Drfr
br det tas med i berkningen hur Internetkontakterna r kopplade till andra
aspekter i mnniskors liv. Gymnasieungdomarna i min underskning beskriver
sina Internetkontakter som en vl integrerad del av sitt vriga sociala liv. Detta
frhllande diskuteras av Barry Wellman och Milena Gulia i boken Communi-
ties in Cyberspace dr de skriver att mnniskor inte delar upp sina vrldar i tv
tskilda uppsttningar: folk man umgs med personligen och folk kontaktade
p ntet. Snarare r det s att mnga gemenskapsband sammanbinds svl vid
personliga fysiska mten som p Internet. Det r frhllandet som r den vik-
tiga saken, inte kommunikationshjlpmedlet. 101
Ett ofta terkommande begrepp nr IT-kommunikation diskuteras r vir-
tuell. Jag vill drfr diskutera ordets innebrd och anvndning. I Svenska

100

Jones, Steven G.,Information, Internet and Community. I: Jones, Steven G. (red), Cyberso-
ciety 2.0, Thousand Oaks 1998, s. 27 ff.
101
Wellman,

Barry och Gulia, Milena,Virtual communities as communities. I: Smith, Marc A.
och Kollock, Peter (red), Communities in Cyberspace, London 1999, s. 182

82
 Cybersocknen

Akademiens ordlista terfinns fljande frklaringar. Virtuell: skenbar; antagen.

Virtuell verklighet: datorsimulerad.102
Orden cyberrymd och virtuell har med en nstan magisk kraft pverkat
vra frestllningar om Internetkommunikation. Begreppet fokuserar p det
nya mediets frmodade frmga att bilda rum eller platser tskilda frn
resten av det sociala livet.
Frn dessa rum skulle sedan nya former av socialitet dyka upp, baserade p
andra frutsttningar n i de tidigare sociala grupperingarna i verkliga livet.
Ordet virtualitet antyder att Internet kan tillhandahlla bde verktyg fr
interaktion och en representationsmjlighet som fullt motsvarar rum och
plats. Anvndarna av mediet kan med ett sdant synstt behandla Internets
rum och platser som om de var verkliga. Problemet med detta som om r att
det s ofta ger upphov till antagandet att cyberrymden utgr ngot likvrdigt
men nd tydligt tskilt frn andra sociala arenor. De sociala kontakterna p
Internet framstlls i mnga sammanhang som, med Anthony Giddens termino-
logi, urbddade frn de mer platsbundna kontakterna i det vanliga livet.
Daniel Miller och Don Slater menar i sin bok The Internet att den fokuse-
ring p virtualitet som har skett mycket vl kan ha mera att gra med behoven
hos olika intellektuella projekt n med Internets karakteristiska knnetecken
och mjligheter. De syftar d frmst p postmodernistiska och poststruktura-
listiska samhllsteorier. Internet fick sitt genombrott i precis rtt gonblick fr
att bekrfta postmoderna pstenden om den kande abstraktionen och bristen
p djup i samtida frmedlad verklighet (Baudrillard 1988; Jameson 1991); och
poststrukturalister kunde peka ut detta nya rum i vilket identitet kunde avskiljas
frn kroppslig nrvaro och andra fysiska frankringar, och i vilket (en del) mn-
niskor uppenbarligen faktiskt redan utvade en praktisk, vardaglig dekonstruk-
tion av ldre frestllningar om identitet (Butler 1993; Haraway 1996). 103
Den allmnna synen p Internet har frgats av tankefigurer framvuxna ur
postmodernismen. Det innebr d ocks en uppenbar risk fr att vi bortser frn
det komplexa samspelet mellan cyberspace och realplace, mellan den Inter-
netbaserade kommunikationen och vriga kontaktformer i mnniskors liv.
Relationer och gemenskap kan etableras svl i det lokala rummet som p
Internet. Vissa relationer r kortvariga och upphr sedan medan andra fortstter
att upprtthllas och frdjupas. I fljande modell frsker jag skdliggra de
erfarenheter av detta som mina informanter ger uttryck fr.

102
Svenska akademiens ordlista ver svenska sprket, Stockholm 1998
103
Miller, Daniel & Slater, Don, The Internet, Oxford 2000, s. 5

83
Kapitel 2

Fas 1. Gemenskapen etableras Fas 2. Gemenskapen frdjupas och

Alternativ 1. Gemenskapen etable-
ras i vanliga livet i en lokal och
rumslig kontext.
Alternativ 2. Gemenskapen etable-
ras p Internet
befsts
Gemenskapen utvecklas och frdju-
pas i vanliga livet. Internet kan
fungera som ett flexibelt verktyg fr
att upprtthlla och frdjupa gemen-
skapen.
Att trffas i vanliga livet blir ett
naturligt stt att befsta och frdjupa
den gemenskap som etablerats p
Internet. Mnstret att den initialt
platslsa relationen tar plats i det
lokala rummet efter en tid terkom-
mer ofta i gymnasieelevernas redo-
grelser.

Modellen exemplifieras p olika stt i mina intervjuer. Karin beskriver en rela-

tion som utvecklas enligt alternativ tv i modellen. Efter en tids kontakter med
killen i Australien ver Internet kte hon och hlsade p honom. Magnus bert-
tar hur Internet fungerar som en av flera kontaktvgar i den lokala gemenska-
pen i Ume. Han sger bl.a. att SMS och ICQ hr nra samman med att man
trffas fysiskt. Med ett kort meddelande frsls en trff p en viss plats vid en
viss tid. Ett kort svar bekrftar och s mts man. Det kan ske spontant och med
kort varsel. ICQ fungerar som ett slags grupptelefonsamtal med skrift i stllet
fr tal. P motsvarande stt beskriver Tomas hur Internet kan integreras som
ett verktyg fr en lokal gemenskap. En kvll p stan med kompisarna planeras
frst vid datorn, t.ex. med hjlp av ICQ. Internetkommunikationen knyts till
det lokala rummet och de vlknda platserna. Busshllplatsen, torget och fiket
blir orienteringspunkter p den globala kommunikationsarenan. Min undersk-
ning indikerar tydligt att den grnslsa Internetkommunikationen inordnas i
och underordnas en geografiskt konstituerad kulturell kontext. Bde Magnus
och Tomas beskrivningar r exempel p alternativ ett i modellen.

6. Mnga av ungdomarna gr en distinktion mellan riktiga kompisar och

de kontakter man ftt genom Internet.

Det framgr av de tidigare refererade enktsvaren frn underskningen Den

du r att mnga gymnasieungdomar uttrycker tveksamhet till mjligheten att
skaffa riktiga kompisar via Internet. Internetkontakterna beskrivs som ytliga

84
 Cybersocknen

och flyktiga. Frvntningarna p att dessa kontakter skulle kunna utvecklas till
en djupare gemenskap frefaller hos de flesta vara lgt stllda.
I boken Communities in Cyberspace definierar Barry Wellman och Milena
Gulia nio karakteristiska knnetecken fr intima relationer mellan mnniskor,
t.ex. mellan nra vnner:

Knslan av att relationen r intim och speciell.

Att personerna har gjort en frivillig satsning p relationen.
En strvan efter kompanjonskap med den andra parten.
Ett intresse av att vara tillsammans s frekvent som mjligt.
Att gemenskapen idkas i mnga olika sociala kontexter.
Att gemenskapen idkas under en lng tidsperiod.
Knslan av msesidighet i relationen.
Att msesidigheten i relationen fungerar med partnerns behov knda och
understdda.
Att intimiteten ocks understds av delade karaktristiska sociala fr-
utsttningar som t.ex. kn, socioekonomisk status, fas i livscykeln och
livsstil.

Starka relationer p Internet uppvisar mnga av dessa knnetecken, menar de

bda forskarna. Men de stller ocks tv frgor. r Internetrelationerna verkli-
gen intima och speciella nog fr att skapa starka band? Fungerar Internetrela-
tionerna verkligen i mnga olika sociala kontexter?104
Jag skulle vilja tillfoga en frga gllande frutsttningen fr den nsta sista
punkten i ovanstende lista. Om jag vill stdja en god vn utifrn hans eller
hennes behov r jag d inte ocks beroende av andra informationskanaler n
det som personen i frga sjlv vljer att skriva i ett e-postbrev eller ett privat
chattrum? I den fysiska verkligheten kan jag ju t.ex. genom att iaktta vnnens
upptrdande eller interaktion med andra personer f frstelse fr behov som
han eller hon kanske inte har satt ord p.
Som jag ser det finns det en relationsaspekt frn den fysiska verkligheten
som r svr att erstta i en relation som utvecklas uteslutande p Internet. Och
det r mjligheten att umgs med personen i olika sammanhang tillsammans
med andra mnniskor i en mera komplex social situation med bde ord och
handling. Jag vill ju kunna skapa en egen och rimligt sanningsenlig bild av vem
personen r. D knns det inte tillfredsstllande att enbart ha tillgng till hans
eller hennes egna verbala sjlvpresentation.

Wellman,

104
Barry och Gulia, Milena,Virtual communities as communities. I: Smith, Marc A.
och Kollock, Peter (red), Communities in Cyberspace, London 1999, s. 178-179

85
Kapitel 2

Sofie ger i intervjun uttryck fr den oskerhet hon knner betrffande hur
hon ska kunna veta vad det r egentligen r fr person som man umgs med
ver Internet. Nr jag frgar Karin om att utveckla personliga relationer ver
Internet pekar hon bde p frdelar och p risker. Hon upplever att det r lttare
att fra lite djupare samtal. Men samtidigt finns det en risk att beakta. Samtals-
partnern kan ljuga om sig sjlv utan att kunna avsljas.

7. P chattsidor och andra mtesplatser p Internet provar ungdomar ibland

nya och tillflliga identiteter.

I mina intervjuer tar jag upp mjligheten att skapa tillflliga identiteter p Inter-
nets chattsidor.
Mjligheten att tillflligt g in i en roll r uppenbar fr alla som har prvat att
chatta. Var och en kan designa en ny version av sig sjlv och testa den i kontakt
med andra mnniskor. En 25-rig kille med musik som hobby kan t.ex. ge sig
ut fr att vara en 15-rig tjej med hstintresse.
I boken Cybersociety 2.0 beskriver Brenda Danet den virtuella kulturen som
en maskerad dr den skrivna texten fungerar som en mask. Mnniskor kan leva
dubbla eller flerdubbla liv under olika identiteter p Internet, ven avseende
kn. Danet tror att en maskerad i denna mening frmjar kad medvetenhet om
genderfrgor och kan bidra till en lngsiktig destabilisering av det stt p vilket
vi fr nrvarande konstruerar kn. 105
I en uppsats om ungdomars gemenskap, identitetskonstruktion och socialt
umgnge p Skunk och Lunar Storm anvnder Stefan Blomberg begreppet vir-
tuella stilbyten fr att beskriva hur ungdomarna kan bedriva ett slags rollspel
dr flera alternativa sjlv kan iscensttas.106 Ungdomarna i min underskning
r medvetna om att ett sdant rollspel frekommer ven om de inte sjlva utger
sig fr att laborera med alternativa identiteter i sitt chattande p Internet.

2.9 Slutsatser
Min underskning bland gymnasieelever i norra Sverige visar att gymnasieung-
domarnas IT-kommunikation och stt att umgs ver ntet utvecklas med tydliga
rumsliga avgrnsningar. I min underskning finner jag inte std fr de sen- och
postmoderna teorier som gr ut p att den lokala gemenskapen fr ge vika fr

105
Danet,

Brenda, Text as Mask: Gender, Play, and Performance on the Internet. I: Jones, Ste-
ven G. (red), Cybersociety 2.0, Thousand Oaks 1998, s. 129 ff.
106
Blomberg, Stefan, Webbcommunities som virtuella fritidsgrdar, C-uppsats i Medie- och
kommunikationsvetenskap, Ume universitet 2000, s. 25 ff.

86
 Cybersocknen

globala cyberntverk. Gymnasieungdomarnas gemenskap formas fortfarande

frmst i det lokala rummet. Inte ens Internet med sin globala och grnsverskri-
dande kommunikationsteknik frndrar detta. Enkterna och intervjuerna visar
tydligt att de lokala chattsidorna r populrare n andra icke-territoriella chatt-
rum. Internetbaserade kommunikationsformer som ICQ och MIRC samspelar
och integreras ocks med ungdomarnas lokala och geografiskt avgrnsade akti-
viteter. Den grnsdynamik mellan global och lokal gemenskap som framtrder
bland unga Internetanvndare prglas mera av deras lokala gemenskapsbehov
och kulturella mnster n av globalt och icke-territoriellt tnkande.
Nya och grnsverskridande kontakter med hjlp av Internets olika kommu-
nikationskanaler skapas av gymnasieungdomarna, det ska inte glmmas bort i
sammanhanget. Och kring olika specialintressen formas inte sllan grupper av
global karaktr p ntet. Men det r nd kontakterna med personer och grup-
per i det lokala nromrdet som dominerar Internetumgnget.
Kommunikation som strcker sig till andra landsndar, lnder och vrldsde-
lar frekom ven fre framvxten av IT och br inte ses som ngot unikt fr
just vr tid. Brevskrivande, telefoni och amatrradio har tidigare anvnts som
medel fr att forma ntverk utanfr de lokala sammanhangen och ver nations-
grnserna. Som ett exempel kan jag nmna att det i brjan av 1900-talet via
Evangeliska Fosterlandsstiftelsen upprttades brevkontakter mellan barn och
ungdomar i Ume och deras jmnriga i Indien.
Gymnasieungdomarnas Internetanvndning r, som jag ser det, ett bra exem-
pel p innebrden av basal respektive variabel modernitet. Den kvantitativa och
tekniska utvecklingen av Internet har skett i ett mycket snabbt tempo. Utveck-
lingen kan bekrftas och beskrivas med statistik och tekniska specifikationer.
Frsljningsvolymer fr IT-produkter, statistik fr modem- och bredbandsupp-
kopplingar, uppgifter om verfringshastigheter och tekniska niver etc. skd-
liggr den basala moderniteten p omrdet. Vi kan se ett gngse mnster med
en likformig och kumulativ utveckling som med snabb kontinuitet leder fram
mot nsta utvecklingssteg eller innovation.
Nr det gller mnniskors frhllningsstt till Internet r det dremot den
variabla moderniteten som framtrder. Hr visar sig en mera olikformig utveck-
ling. Det r t.ex. ingen sjlvklarhet att alla tar till sig IT med frtjusning. Det
finns personer, ocks bland gymnasieungdomarna, som varken har eller planerar
att skaffa sig dator och Internetuppkoppling. Men framfrallt str det klart att
de som har tillgng till tekniken sjlva provar sig fram till det nyttjandemnster
som passar dem. Och detta mnster avviker ofta frn de visioner fr det nya
mediet som Internets entreprenrer gav uttryck fr i samband med innovatio-
nens lansering. Nyttjandemnstren kan betraktas som moderniseringsstrategier
vilka formas av en rad faktorer vid sidan av de rent tekniska, t.ex. rdande
lokala frhllanden och attityder dr anvndarna bor.

87
 Modernitetens nya grnser

3. Modernitetens nya grnser

kulturell frndring terspeglad i tidningen
Norra Vsterbotten under 1930-talet

3.1 Inledning
Syfte och avgrnsningar
I denna delstudie vill jag, inom ramen fr avhandlingens vergripande syfte,
speciellt underska p vilka stt 1930-talets innovationer och samhllsfrnd-
ringar pverkade individuella liv och kollektiva livsformer samt hur moderni-
teten konstruerades i en msesidig kausalitet mellan basal och variabel moder-
nitet.
Valet av 1930-talet som underskningsperiod har gjorts med anledning av
decenniets stora strukturella frndringar och de mnga nya innovationerna i
samhllet. Tiden frn 1930 och fram till andra vrldskrigets utbrott r en period
av stark strukturell modernisering, eller basal modernitet som jag kallar det i
denna studie. Nr ekonomihistorikerna Sven Gaunitz och Torbjrn Danell till-
sammans med lokalhistorikern Ulf Lundstrm tecknar industrins historia och
utveckling i Skellefteomrdet lter de rtalet 1930 vara inledningen till en
utvecklingsepok som de kallar den andra industriella expansionsfasen. Den
knnetecknas enligt frfattarna av industriell expansion med nya fretag och
nya produkter, och utgr en grogrund fr nya fretagare frn orten.107
Det som beskrivs r en moderniseringsprocess, en basal modernitet, dr den
nya gruvindustrin utvecklas med ny teknologi och frbttrad effektivitet sam-
tidigt som en rad nya fretag i olika branscher ser dagens ljus och utvecklas
i ett dynamiskt samspel med varandra och med befintligt nringsliv. Till den
basala moderniteten hr ocks den moderna administration inom offentlig fr-
valtning, t.ex. i kommunerna, som brukar kallas byrkrati. I Skellefteomrdet
fick de tta municipalsamhllen som bildades under 1930-talet en viktig kom-
plementr funktion till kommunerna nr det gller omrden som reglerades av
de frras byggnads-, hlsovrds-, brand- och ordningsstadgor, d.v.s. fr frgor
som ansgs centrala fr det nya folkhemsbygget i Per-Albin Hanssons Sverige
och dess kamp mot smuts och trngboddhet.
1930-talet var ett dynamiskt decennium, bde fr den basala moderniteten
och fr den variabla modernitet som fljde i dess klvatten. Det var under
dessa r som moderniteten som nationellt projekt brjade ta form, idag fr-

107
Gaunitz, Sven, Danell, Torbjrn & Lundstrm, Ulf, Industrialismens Skellefte, Ume 2002,
s. 18-19, s. 251 ff.

89
Kapitel 3

knippat med begrepp som folkhem, Saltsjbadsanda, funktionalism och

social ingenjrskonst. Moderniteten gavs av de ledande krafterna i Sverige
under 1930-talet en speciell nationell tolkning, vars innebrd har betydelse fr
vrt samhlle n idag. Bilden av ett nytt samhlle frammanades med tal om
frbttrad boendestandard och hygien, frstelse mellan olika samhllsgrupper,
tekniska och kommunikationsmssiga framsteg i arbetsliv och hem, folkbild-
ning och folkhlsa.
Om moderniteten som samhllsvision i den offentliga retoriken vid denna
tid kan frefalla tydlig och okomplicerad framtrder en mer motsgelsefull bild
av moderniteten fr den som studerar hur mnniskors liv och vardag samtidigt
gestaltade sig. P ett individuellt och lokalt plan upplevdes en annan modernitet
som visserligen innebar frndringar men sllan i form av en verklig konkreti-
sering av de samtida samhllsutopierna. Hr framtrder den variabla moderni-
tetens olikformighet och mjlighet till olika tolkningar beroende p vem som
betraktar och frsker frst frndringarna.
Underskningen omfattar tiden frn 1930 och fram till andra vrldskrigets
utbrott. Krigsren behandlas inte, eftersom kriget skapade en speciell samhlls-
situation med kraftigt frndrade frutsttningar fr modernisering, modernitet
och internationella relationer. Tematiskt grs i studien en avgrnsning till fyra
modernitetskomplex. Jag har valt att srskilt behandla bilismens och kommu-
nikationernas utveckling, telefonens utveckling, njesliv och fritid samt det
moderna ute i vrlden. Vart och ett av dessa teman har valts fr att de p olika
stt belyser 1930-talets modernitet ur ett lokalt perspektiv.
Bilismen r p mnga stt ett viktigt tema fr frstelsen av hela 1900-talets
samhllsomdaning. Genombrottet fr den motordrivna vgtrafiken, som i Vs-
terbottens ln till stor del skedde under 1930-talet, fick lngtgende teknolo-
giska och ekonomiska konsekvenser i Sverige. Bilen blev ocks en symbol fr
den moderna fria och rrliga mnniskan i en ny tid och skapade nya frutstt-
ningar fr den sociala kulturen.
Telefonen r en frn flera utgngspunkter intressant modernitetsfreteelse.
Den mjliggjorde en synkron dialog mellan tv parter utan de vanliga rums-
liga och geografiska begrnsningarna. Genom telefonen utvecklades en ny och
flexibel umgngesform. Det finns ocks ptagliga likheter mellan telefonens
genombrott hos den breda allmnheten under 1930-talet och IT-kommunikatio-
nens utveckling i slutet av 1900-talet, framfrallt betrffande marknadsfring,
frvntningar och infrlivande i den sociala kulturen.
1930-talet innebar stora frndringar inom njesliv och fritid, vilket r
mycket ptagligt i det empiriska material som jag har gtt igenom fr detta
kapitel. Decenniet knnetecknas i Skellefteomrdet av ett blomstrande och
breddat freningsliv, kade nationella och internationella influenser inom olika

90
 Modernitetens nya grnser

delar av njeslivet samt av att fritiden fick en allt strre betydelse. Dessa stora
och snabba frndringar framkallade sociala spnningar och grnsdragningar i
lokalsamhllet.
Temat det moderna ute i vrlden har jag anvnt fr att f en bild hur mn-
niskorna i Skellefte betraktade och pverkades av de pgende modernise-
ringsprojekten i andra lnder, inte minst i Tyskland, Ryssland och USA. De
internationella utblickarna gav anledning till bde frhoppningar och djup oro.

Teori och centrala begrepp

Med hjlp av begreppen basal respektive variabel modernitet, som har dis-
kuterats i avhandlingens inledning, beskriver jag modernitetens innebrd. Det
ger mig mjlighet att belysa den msesidiga pverkan mellan samhllets yttre
moderniseringsfaktorer och dess inre ideologiska och sociokulturella moderni-
tetsprocesser ver tid.
Frndringar och moderniseringsprocesser pgr stndigt och pverkar vr
tillvaro. Modernitetsfreteelserna kan vara materiella eller ideologiska, i form
av handgripliga ting i stort och smtt eller som sociala eller ideologiska innova-
tioner. Ibland r frndringarna efterlngtade drfr att vi ser dem som en fr-
bttring av livskvaliteten och att de innebr positiva mjligheter fr oss. Andra
gnger knns det nya som ett hot mot ngot som vi vill bevara eller helt enkelt
som ondiga innovationer. Och inte sllan knner vi oss kluvna infr sm och
stora omvlvningar som samtidigt kan innebra bde mjligheter och hot.
Pgende frndringar i omvrlden pverkar ocks mnniskors upplevelse
av tiden. Begreppet tid br inte enbart betraktas som ett objektivt mtt som mts
med klockan. Tid r ngot som mnniskor upplever och blir i den meningen
bde ett subjektivt och kulturellt begrepp. Filosoferna Edmund Husserl, Martin
Heidegger och Henri Bergson har p olika stt diskuterat vrt upplevda tids-
medvetande och analyserat skillnaderna mellan den inre upplevda tiden och
den fysikaliskt uppmtta yttre tiden.108 I tider av snabba frndringar fram-
trder kulturellt olika stt att orientera sig till nuet, det frflutna och framtiden.
Vissa individer och grupper tenderar att lta framtidsvisionerna ockupera nuet.
De vill inte vnta p det som framtiden kan bra med sig. Otligt frsker de
mentalt att beska framtiden i frvg fr att innovativt och entreprenriellt
kunna ta tillvara dess mjligheter. Andra individer och grupper frsker i stl-
let orientera sig i nuet med hjlp av det frflutna. Erfarenheten, traditionen och
historien blir fr dessa ngot som de stndigt kan g tillbaka till fr att kunna
frst och hantera nuet och framtiden. Dessa kulturella och individuella olik-

108
Lundmark, Lennart, Tiden r bara ett ord, Stockholm 1993, s. 116-119

91
Kapitel 3

heter betrffande knslan fr tiden och de upplevda grnser detta skapar visar
sig i den hr studien.
I mnniskors mte med moderniseringen vljer de, medvetet eller omed-
vetet, olika strategier fr att hantera pgende frndringar. Vissa mnniskor
och grupper gr av olika anledningar motstnd mot olika frndringsproces-
ser eller modernitetsyttringar. Nr televisionen fick sitt genombrott under min
uppvxt hrde jag t.ex. flera personer i grannskapet bestmt deklarera: I mitt
hus kommer aldrig en TV. Totalvgrarna infr den ena eller andra modernitets-
yttringen uppgr dock sllan till ngot strre antal och den spontana avogheten
som ibland visar sig kan snabbt frbytas till en mera accepterande hllning. Jag
minns att TV-apparaten ganska snart gjorde sitt intg ocks i de hem dr de till
att brja med avvisades kategoriskt ven om den till att brja med placerades
p en mera obemrkt plats fr att inte falla beskarna i gonen.
Det finns ocks de som obetingat tar till sig nymodigheter och frndringar
och anpassar sig utan ngon djupare eftertanke. Att flyta med i de stndiga
frndringarna och i fldet av innovationer r vanligare n motstndsstrategin.
Begreppen motstnd och anpassning kan p detta stt anvndas fr att beskriva
olika frhllningsstt till de frndringsprocesser som Marshall Berman kallar
uppifrnmodernisering. Det r dock problematiskt att enbart anvnda dessa
begrepp som varandras motpoler i en etnologisk analys. Bilden av hur mn-
niskor hanterar moderniseringen kan d bli alltfr frenklad och svartvit fr
att kunna representera verkligheten. Ett vanligt frhllningsstt r ju att mn-
niskor, oavsett graden av skepticism eller frhoppningar infr det nya, frsker
ta kommandot ver moderniteten, s som den gestaltas i deras tillvaro. De lter
sig inte bara passivt drabbas av de stndiga frndringarna p gott eller ont. I
stllet frsker man skapa sina egna alternativa moderniseringsformer.
Vi kan p olika stt se hur mnniskor har agerat som aktiva medskapare
av moderniteten, hur de har drivit en underifrnmodernisering. Det kan ta sig
uttryck i ett frhllningsstt som etnologen Kjell Hansen har definierat som
motstrvighet och som innebr att de, i stllet fr att gra ppet motstnd, vill
foga in nyheter i den redan befintliga vardagliga vrlden. Det handlar om att
skapa spelrum fr de egna ambitionerna genom att begrnsa moderniseringens
inflytande ver ens liv.109
Nr Sven-Eric Liedman beskriver den variabla moderniteten vill han visa
hur den inrymmer bde utvecklingsoptimism och civilisationskritik. Han pekar
p de problem som uppstr nr modernisering eller utveckling sammankopplas
med framstegstanken och snvare tolkningar av det som kallas upplysningspro-
jektet. Utveckling, skriver Liedman, br beteckna alla processer varom man
kan uppstlla en mer eller mindre konsistent teori. Idn om framstegen r ur

109
Hansen, Kjell, Vlfrdens motstrviga utkant, Lund 1998, s. 19-24

92
 Modernitetens nya grnser

detta perspektiv en mycket speciell frestllning om utveckling. Den variabla

moderniteten inrymmer alla vra tankar, frhllningsstt och strategier gente-
mot frndringar och modernisering i dess olika former. Hr visar sig olikheter
mellan olika grupper och individer men ocks den enskildes kluvenhet infr
vad frndringar kan fra med sig. Jag vill i detta kapitel studera hur den vari-
abla moderniteten under 1930-talet tog sig uttryck i levd verklighet och vardag-
ligt handlande.
Det r inte svrt att hitta exempel i mitt material som visar att mnniskorna
under 1930-talet funderade och diskuterade om vad allt det nya skulle innebra
fr dem. Frfattaren Ludvig Nordstrms samtida analys av Norrlands moder-
nisering i fljande formulering ur boken Stor-Norrland frn 1928 kan drfr
betraktas som signifikativ fr den kluvenhet infr det nya som knnetecknar
den variabla moderniteten:

Det r ett nytt land, ett nytt knoppande Sverige, som dr uppe hller p att strnga
tckfjllen och trda fram. Motsttningen mellan detta nya och allt det gamla
som murknar ner, det r det som fyller Norrlandsfolkets sjl med tankar.110

De sinsemellan skiftande eller ibland divergerande frhllningsstt till frnd-

ringar och modernitet som visar sig mellan individer och grupper under 1930-
talet fick sociala och kulturella konsekvenser och skapade ibland starka mot-
sttningar. Skillnaderna mellan dem som bejakade modernitetens nya yttringar
och andra som frhll sig avvaktande och stundtals ppet kritiska kan beskrivas
som sociala eller mentala grnser, eftersom de accentuerade olikheter och mar-
kerade vi och dom p en rad omrden dr frndringar av olika slag gjorde
sig pminda. Motsttningarna kunde uppst fr eller mot en viss modernitetsf-
reteelse men ocks i frhllandet mellan olika alternativa modernitetsformer.
I den kommande genomgngen av de modernitetskomplex som jag har valt
att studera i detta kapitel stlls acceptans och hnfrelse i kontrast mot kritik
och motstnd i min analys av den variabla moderniteten. Min avsikt r att
belysa hela spnnvidden av reaktioner och frhllningsstt hos individer och
grupper i frhllande till moderniteten. Hr inryms svl tydliga reaktioner som
mera ambivalenta och avvaktande frhllningsstt i frhllande till det nya.

Material och metod

Anvndningen av mitt kllmaterial
Jag anvnder i underskningen tidningen Norra Vsterbotten som mitt frm-
sta och dominerande empiriska material. Den metod som jag har anvnt r

110
Nordstrm, Ludvig, Stor-Norrland, Stockholm 1927, s. 132

93
Kapitel 3

arbetskrvande. Samtliga tidningar frn och med r 1930 och fram till 1938
har genomskts p mikrofilm, sida fr sida. Ur tidningarna har jag kopierat och
sorterat material utifrn ett tjugofemtal preliminrt utvalda modernitets- eller
innovationsteman. Under arbetets gng har jag valt att omdefiniera och priori-
tera ngra av dessa teman fr bearbetning i detta avhandlingskapitel.
Det finns flera skl till mitt val av tidningen Norra Vsterbotten som kllma-
terial. Ett viktigt skl r den direkta och spontana samtidsbeskrivningen som
en tidning ger. Mnga andra kllor till 30-talet i Skellefteomrdet r av mera
terblickande karaktr, vilket innebr att decenniet betraktas ur en senare tids-
periods perspektiv. Drmed kan det ocks vara svrt att f en korrekt bild av hur
mnniskor verkligen tnkte, knde och agerade vid den tiden. De minnesbilder
som finns tillgngliga i arkiv, museer och lokalhistoriska publikationer sger
ibland mer om hur vi ser p 1930-talet idag n hur de sg p sin samtid d.
Ett annat skl till att anvnda tidningen r att den, utan ngra luckor, tcker
hela underskningsperioden med en utgivning flera gnger per vecka. Drmed
har jag kunnat flja bde de vardagligt triviala hndelserna och debatterna och
de mera dramatiska nyheterna dag fr dag under en lng tid. Att jag har anvnt
just Norra Vsterbotten och inte t.ex. Skelleftebladet som klla beror p att den
frra enligt min mening tcker in bde stad och landsbygd p ett bttre stt,
bde betrffande den redaktionella bevakningen och den mngfald av mnnis-
kor och sikter som kommer till tals i tidningen.
Vid sidan av tidningsmaterialet har jag studerat och anvnt litteratur om Skel-
lefteomrdet, svensk 1900-talshistoria, ekonomisk historia, teknisk moderni-
sering samt etnologiska studier av mellankrigstiden. Vidare har officiell statis-
tik, biografier, egna intervjuer samt bandupptagningar och uppteckningar frn
folkminnesarkiv och museer anvnts fr underskningen.

Tidningen Norra Vsterbotten i samhllsomvandlingen

Tidningen startade 1910 och fick redan frn brjan en radikal, frisinnad och
nykterhetsvnlig inriktning som stod i kontrast till de befintliga hgerredige-
rade och konservativa ortstidningarna. 1911 blev riksdagsledamoten Anton
Wikstrm tidningens redaktr och frn 1913 dess ansvarige utgivare. Vid hans
bortgng 1935 vertogs ansvaret av sonen Karl Henrik Wikstrm. Norra Vs-
terbottens upplaga passerade 6000 exemplar r 1917. 1930 uppgick den till 8
636 och 1936 var upplagan uppe i hela 12 400. Tidningen utkom till att brja
med tv gnger per vecka. Frn 1919 tillkom ytterligare en utgivningsdag och
frn oktober 1936 har den getts ut alla dagar utom sndag, d.v.s. som sexda-
garstidning.
Innehllsmssigt domineras Norra Vsterbotten under 1930-talet av lokala
och svenska nyheter. Men den internationella rapporteringen kar under hela

94
 Modernitetens nya grnser

decenniet. Dessutom frndras arbetssttet betrffande utlndsk nyhetsbevak-

ning successivt. Fram till 1935 br tidningen fortfarande spr av en hel del
notisjakt i andra tidningar. Dessa notiser har ofta en viss kuriosaprgel nr
de rapporterar om mrkliga hndelser och fenomen i andra delar av vrlden.
Lngre fram blir utlandsrapporteringen grundligare och mera redaktionellt
genomarbetad. I likhet med andra landsortstidningar fick Norra Vsterbotten
in aktuella nyheter via telegrambyrerna. Betydelsefullt var att Tidningarnas
Telegrambyr hade inlett sin verksamhet 1922.111
Tidningen saknar under 1930-talet politisk ledarartikel, vilket innebr att
lsaren fr ska efter den politiska tendensen i vrigt redaktionellt material.
Norra Vsterbotten hr till samma grupp av frisinnade dagstidningar som Vs-
terbottens-Kuriren i Ume och rnskldsviks Allehanda. De frisinnade tid-
ningarna utgr den strsta gruppen av de dagstidningar som kom till under
1900-talets tv frsta decennier.112

Tidningar som etnologiskt kllmaterial

Anvndningen av tidningsmaterial som etnologisk klla innebr att jag har
stllts infr en rad metodologiska och tolkningsmssiga frgor och vervgan-
den. En central frga r hur tidningar br bedmas som material. Br en tid-
ning ses som producerande eller reproducerande, som konstruktion eller som
representation? terspeglar tidningen verkligheten? Eller konstruerar tidningen
verkligheten? Jag har valt att se tidningen som medskapare av verkligheten fr
att p s stt kunna omfatta bgge synstten.
Innehllet i dagstidningar prglas av att produktionen av en tidning till stor
del koncentreras kring nyhetsdygnet. Lsarna frvntar sig att f veta nyhe-
terna, de aktuella hndelserna under det senaste dygnet, och det redaktionella
arbetet p en tidning formas drefter. Dagstidningsjournalistiken br drfr fr-
sts som en hndelsediskurs nr ngon av dess produkter anvnds som historisk
eller etnologisk klla.113 Det innebr bl.a. att skeenden som r mera utdragna n
ett dygn ibland tenderar att hamna utanfr dagstidningsjournalistikens tidsfrag-
menterade verklighetsbild.114
Tidningarna och journalistiken har varit freml fr en genomgripande tek-
nologisk och redaktionell modernisering under 1900-talet. Under 1930-talet r
det dessutom tydligt att media alltmer tar plats, etableras och institutionalise-
ras i samhllet p andra samhllsinstitutioners bekostnad.

111
Tidningarnas telegrambyrs hemsida: www.tt.se den 12 januari 2003
112
Gustafsson, Karl Erik & Rydn, Per, Stndigt dessa landsortstidningar, Gteborg 1998, s. 89
113
Ekecrantz, Jan, Olsson, Tom, Pollack, Ester & Sahlstrand, Anders, Journalistik som kommu-
nikation. I: Carlsson, Ulla (red), Kommunikationens korsningar Mten mellan olika traditio-
ner och perspektiv i medieforskningen, Gteborg 1994, s. 111
114
Ekecrantz, Jan & Olsson, Tom, Det redigerade samhllet, Stockholm 1998, s. 42-43

95
Kapitel 3

3.2 Bilismen och de nya kommunikationerna

Basal modernitet
Vsterbotten fick sin frsta bil r 1900. Ett r senare ansktes i Skellefte
socken om att f tillstnd fr linjetrafik med bil.115 Under tidsperioden fram till
efter frsta vrldskriget utvecklades bilismen lngsamt och r 1919 fanns fort-
farande endast 133 personbilar inregistrerade i Vsterbottens ln. Men drefter
tog utvecklingen fart och tre r senare hade antalet bilar vuxit till 583.116 Vid
utgngen av r 1933 fanns det 1791 personbilar, 673 lastbilar och 950 motorcyk-
lar i lnet.117 Samtidigt avtog hsttrafiken. Sommaren 1934 presenterade Norra
Vsterbotten resultaten frn den statliga trafikrkning som d hade genomfrts.
Fr Vsterbottens ln kunde fljande trafiksammansttning (exklusive cyklar)
uppvisas.

Trafikens procentuella frdelning 1934 i Vsterbottens ln

14,9
7
Hstfordon
Specialfordon
Motorcyklar
7,7
Bilar
70,4

De nya, och fr samtiden frmodligen uppseendevckande statistikuppgifterna

tergavs i tidningen under denna rubrik118:

115
Lassila, Mauno, Vgarna inom Vsterbottens ln, Ume 1972, s.139
116
Hellgren, Martha, Busstrafiken och dess initiativtagare Samhlls- och trafikutveckling i Vs-
terbottens ln 1900-1940, Ume 1996, s. 74
117
Norra Vsterbotten, 17 mars 1934
118
Norra Vsterbotten, 10 juli 1934

96
 Modernitetens nya grnser

I tidningen terkommer ofta beskrivningar av hur denna omstrukturering och

intensifiering av trafiken under 1930-talet upplevdes i bygderna kring Skellef-
te. Signaturen Rex berttar 1934 om frndringarna i Bergsbyn, som ligger
mellan Skellefte och Skelleftehamn:

Trafiken har kats kolossalt mellan Skellefte och Skelleftehamn p de senaste

ren. Frutom buss- och tgtrafiken som nra nog frdubblats, har biltrafiken
tilltagit nd mer. Snart kan man inte stta sin fot p landsvgen utan att man
trffar p en eller flera bilar och andra motorfordon p en gng. Sllan ser man
en krare. Hsten blir mer och mer undantrngd p landsvgarna, det syns att vi
leva i bilarnas och bussarnas tidevarv. Det r vl Boliden och Rnnskr som har
kommit trafiken att kas s kolossalt.119

Referenten hnfr trafikutvecklingen till Boliden och Rnnskr, d.v.s. den

nya gruvindustrin i Skellefteregionen. Den 16 mars 1926 inleddes malmpro-
duktionen i Bolidengruvan och under r 1930 producerades den frsta koppar-
metallen i Rnnskrsverken. Under 1930-talet kom regionens nringsliv, och
drmed ocks kommunikationerna, att prglas av gruvhanteringen i Boliden
och etableringen av smltverket i Rnnskr.120
Skellefteomrdets frsta kollektiva persontransporter med motorfordon i
linjetrafik skedde med personbilar, och dessa benmndes turbilar. Frn 1920-
talet och framt ersattes efter hand mnga av turbilarna med bussar. Under 1930-
talet fungerade turbilstrafiken parallellt med busstrafiken. Tidningen Norra
Vsterbotten Tidningen publicerar regelbundet turlistorna fr kollektivtrafiken
under rubriken Nr g bussarna och bilarna?.121 karen Ernst Johansson satte
i maj 1930 in en buss avsedd fr 30 personer p linjen Skellefte Clemensns.
Detta fr att avhjlpa den trngsel som mnga gnger varit rdande i turbilarna
p strckan.122 P strckan Skellefte Skelleftehamn sattes de frsta bussarna
in den 5 december 1931 d nedanstende nyhetsartikel var infrd i tidningen:

119
Norra Vsterbotten, 25 januari 1934
120
Gaunitz, Sven, Danell, Torbjrn & Lundstrm, Ulf, Industrialismens Skellefte, Ume 2002,
s. 266, 283-284
121
Norra Vsterbotten, 21april 1932
122
Norra Vsterbotten, 3 maj 1930

97
Kapitel 3

I artikeltexten beskrivs de nya bussarnas intrde i Skelleftes kollektivtrafik:

I gr gingo turbilarna mellan Skellefte och Skelleftehamn sina sista resor p

strckan. Bilarna avlstes nmligen i morse av eleganta och rymliga G. M. C.-
bussar, rymmande 20 personer. Tidtabellen blir ofrndrad, d.v.s. det blir en tur
i timmen.123

Den frsta bussen som registrerades i Vsterbottens ln gdes av fru Hildur

Eriksson i Skellefte. Bussen registrerades redan den 26 juni 1922. Ytterligare
en buss registrerades vid samma tillflle. Under pfljande r tillkom ytter-
ligare 14 bussar i lnet. Antalet linjetrafikfretag i Vsterbotten som r 1929
uppgick till knappt 150 hade r 1936 kat till omkring 200. Ekonomihistorikern
Martha Hellgren ppekar i sin avhandling Busstrafiken och dess initiativtagare
Samhlls- och trafikutveckling i Vsterbottens ln 1900-1940 att linjetrafiken
fr personbefordran mtt i trafikerad vglngd kade snabbare i Vsterbottens
ln (plus 247 %) n i vriga landet (plus 169 %) under perioden 1925-1942.124

123
Norra Vsterbotten, 5 december 1931
124
Hellgren, Martha, Busstrafiken och dess initiativtagare Samhlls- och trafikutveckling i Vs-
terbottens ln 1900-1940, Ume 1996, s. 74 och s. 124-126

98
 Modernitetens nya grnser

Den 27/1 1934 kunde Norra Vsterbotten bertta om Skelleftes starka stll-
ning som busstrafikstad:

Skellefte r storstad tminstone i vad gller omnibusstrafiken. Enligt en statistik

utarbetad av utgivaren av Automobiler och omnibussar, major Adlerstrle, r
Skellefte bland alla Sveriges stder den som har det strsta antalet omnibuss-
linjer som genomlpa eller hava sin ndpunkt i staden, nmligen 52. Till och
med Stockholm kommer efter med 51. Drnst fljer Ume med 45, rebro 39,
Sundsvall 38 o.s.v. En stad som Gvle har endast 20 linjer.

Fram till r 1933 var fortfarande det gamla gstgiveri- och skjutsvsendet med
rtter i 1600-talets gstgiverifrordningar i bruk. Det hade emellertid i Skel-
lefteomrdet omvandlats till ett entreprenadsystem redan under 1830-talet, dr
det under femrsperioden 1833-1837 omfattade tta gstgiverier i Skellefte
socken. r 1870 tillmpades entreprenader vid 54 av 56 gstgiverier i lnet.
Den skjutsstadga som utfrdades 1878 innebar att entreprenadsummorna kom
att tckas helt med medel frn landsting och stat.125
I januari 1932 rapporterade Norra Vsterbotten att skjutsstadgan i lnet fr-
modligen skulle avskaffas med utgngen av den d lpande entreprenadperio-
den:

D vgarna r fr r frbttras och systemet av vgar som hllas ppna fr bil-

trafik kas synes den naturliga fljden bli att hela skjutsentreprenadvsendet kan
avskaffas. Vad Vsterbottens ln betrffar anser lnsstyrelsen det vid utgngen av
nu lpande entreprenadperiod icke finnas behov av inrttande av skjutsanstalt p
mer n mjligen ett stlle, nmligen i Strimasund, p frbindelseleden i Norge,
dr framkomlig krvg saknas sommartid.126

Vgarna i Vsterbottens ln byggdes ut i snabb takt under frsta delen av

1900-talet. Under en tjugorsperiod frn 1920 till 1940 utkades det allmnna
vgntet i lnet frn 300 mil till 750 mil. Utbyggnaden av vgntet stimulerades
av frbttrade statsanslag som i sin tur mjliggjordes av de fordonsskatter som
brjat tas ut. En annan faktor som stimulerade vgbyggena var det stora behov
av sysselsttning som lgkonjunkturen i brjan av 1900-talet skapat. Svaren
p en frfrgan till lnets kommuner 1934 om hur mnga arbetare som sys-
selsattes med vgarbeten inom respektive kommun visar att drygt 5000 man i
Vsterbotten arbetade som tillflliga vgarbetare vid denna tid.127 r 1932 tog

125
Lassila, Mauno, Vgarna inom Vsterbottens ln, Ume 1972. s. 41, 137
126
Norra Vsterbotten, 2 januari 1932
127
Olofsson, John, Byarnas frvandling 1930-1980. Skelleftebygdens historia, del 4, Skellefte
1984, s. 44

99
Kapitel 3

Sknska cementgjuteriet utfr gatuarbeten och asfaltering i korsningen Kanalgatan-

Skeppargatan 1937
Foto: Abel Tjernlund, Skellefte museum

landshvding Gustav Rosn initiativ till den speciella freteelse som brukar
kallas enkronasvgar. Staten anslog en krona per meter i dessa vgbyggen
dr mnga av 1930-talets arbetslsa kunde f sysselsttning. Statsbidraget mot-
svarade ungefr en fjrdedel av den dtida byggkostnaden.128
Fram till 1930-talet var vgarna fortfarande mer anpassade till hstskjutsar
och djurhllning n till biltrafik. Bilfrarna fick ofta stanna bilen fr att ppna
och stnga grindar, och det gllde inte bara p de mindre vgarna. Karl Henrik
Wikstrm berttar i en intervju om hur han sommaren 1936 kte med bil frn
Skellefte till Uppsala tillsammans med sin hustru. P den resan, som gjordes
lngs nuvarande E 4 fick de stanna 36 gnger fr att ppna och stnga grin-
dar.129
I samband med bilismens expansion i Sverige utvecklades ett helt ntverk
av ekonomiska verksamheter. Vgbyggnadsfretag, bilfrsljare, kerier, taxi-
fretag, bensinstationer, bilverkstder, bilskolor, motororganisationer och bil-
frskringsfretag r ngra exempel p dessa verksamheter. Under 1930-talet

128
Lassila, Mauno, Vgarna inom Vsterbottens ln, Ume 1972, s. 194 ff.
129
Intervju med K.H. Wikstrm, Skellefte den 26 november 1998, uppteckning hos frfattaren

100
 Modernitetens nya grnser

kade sysselsttningen inom de till bilismen anknutna branscherna snabbt. I

Olof Sderbergs doktorsavhandling i statskunskap Motororganisationer i Sve-
rige (1966) berknas att antalet anstllda inom yrkesmssig trafik, vgunderhll
samt i reparationsverkstder kade frn 86 500 personer r 1933 till 120 600
personer r 1939, en kning med drygt 39 procent. Till detta kan ocks lggas
en kraftig sysselsttningskning inom omrdena bil- och bildelstillverkning,
bil- och bensinhandel, vgbyggnad m.m. dr 173 100 personer var sysselsatta
vid 1930-talets slut.130
Frfattarna till boken Industrialismens Skellefte beskriver det framvxande
motorbaserade transportsystemet med anknytande verksamheter under 1900-
talets frsta decennier som ett utvecklingsblock inom vilket en mngd sm-
fretag vxte fram i Skellefteomrdet.131
Det r inte svrt att hitta lokala exempel i Skellefteomrdet p nya eller
utkade fretagsverksamheter med anknytning till bilismen. Under rubriken
Moderniserad bilverkstad rapporterade Norra Vsterbotten 1936 frn Bur-
trsk:

Reparatren H. Bjrklund i Burtrsk har under hstens lopp fretagit en avsevrd

utvidgning av sin reparationsverkstad. Den nya verkstaden har i dagarna kunnat
tagas i bruk, och den torde kunna komma att fylla behovet i Burtrskbygden
mnga r framt. I verkstaden kunna 5 bilar intagas p en gng och repareras
samtidigt.132

Transportbranschen expanderade kraftigt i Skelleftebygden frn 1930-talet och

framt och fretagsrkningarna visar t.ex. att antalet kerifretag i omrdet
kade frn 117 r 1931 till 351 r 1951.133
Den kande bil- och busstrafiken brjade ocks pverka kustsjfarten med
persontrafik i Vsterbottens kustland. Den hade kulminerat under 1880-talet
men fortsatte nda fram till slutet av 1940-talet trots en kande konkurrens frn
bde tg, bilar och bussar. Kustngarnas mjligheter att hvda sig frsmrades
avsevrt nr Ostkustbanan 1927 ndde Hrnsand. 1934 annonserade Svea-
bolaget, som d gde de flesta norrlandsngarna, om sin trafik med fartygen
Njord, ngermanland, Lule och Egil.134

130
Sderberg, Olof, Motororganisationer i Sverige, Stockholm 1966, s. 12
131
Gaunitz, Sven, Danell, Torbjrn & Lundstrm, Ulf, Industrialismens Skellefte, Ume 2002,
s. 233
132
Norra Vsterbotten, 15 december 1936
133
Danell, Torbjrn, Skelleftebygden som kulturgrns fr fretagande, Ume 1998: s. 44
134
Norra Vsterbotten, 23 augusti 1934

101
Kapitel 3

Variabel modernitet
Acceptans och hnfrelse
Bilen har under hela 1900-talet symboliserat det moderna samhllet och den
moderna, rrliga mnniskan. Nr bilismen ndde ut till de vsterbottniska
byarna upplevdes det ofta som en markering av att ett nytt och bttre samhlle
hade kommit. En gng fick landshvding Rosn i U
me ett brev av en man som fr frsta gngen hade ftt se en bil rulla in i sin
hemby. Brevet uttrycker en djup uppskattning:

Ingen annan n den, som varit utan vg i hela sin tid kan gra sig en frestllning
om den tacksamhetsknsla man erfar, d man blir hjlpt p detta stt.135

Under rubriken Brev frn bygden i tidningen Norra Vsterbotten beskrivs av

signaturen Don Jos hur utvecklingen av vgarna och bilismen kunde upplevas
i en by inom Skellefteomrdet en bit in p 1930-talet:

Aldrig tillfrne har utvecklingen lpt i ett s hastigt tempo som i nuvarande tid.
Nstan varje vecka erfara vi av tidningarna sanningen i denna sats. P vitt skilda
omrden sker framryckningen, icke minst betrffande samfrdsmedlen dr utveck-
lingen ju helt enkelt varit revolutionerande, vilket srskilt gjort sig mrkbart p
landsbygden. Nya vgar bygges i byar dr frr endast elndiga byavgar slingrat
sig fram, och hack i hl spinnes kommunikationsntets maskor, turbilslinjerna.
Ljusvattnet har frut endast haft frbindelse i denna form lrdagar och sndagar
med kyrkplatsen, men fr.o.m. den 1 nov. komma vi att tnjuta daglig frbindelse
genom linjen Skellefte Burtrsk, vilken ges av brderna Marklund, Medle.
Linjen gr fram efter den nyss ppnade vgen frn Skrmtrsk genom Bjurfors
Brnstjrn Burliden Jrvtjrn, varfr invnarna efter denna vg bli genast
tillgodosedda. Genom denna nya linje kunna vi ven komma till Skellefte varje
afton och frn staden varje morgon. Slutligen ligger en anskan inne om daglig
turlinje Ljusvattnet Skellefte efter samma nya vgstrcka genom Brnstjrn.
F.n. ha vi endast turbil 3 dagar i varje vecka. Det blir allts idel bekvmlighets-
inrttningar. Hoppoms bara att tiderna bli ljusare s att verkligen folk har rd att
vrka sig i alla dessa framjagande ekipager.136

I detta brev frn byn Ljusvattnet skildras, med hnfrelse, hur tidigare prak-
tiskt taget vglsa byar p bara ett par r har ftt bde ny vg och dagliga bil-
frbindelser med bde kyrkplatsen Burtrsk och Skellefte stad. Att de nya
frhllandena upplevs som lyx framgr av ordval som bekvmlighetsinrtt-

135
Holmstrm, Richard & Svensson, S. Artur, Vsterbotten ett bildverk, Malm 1969,
s.502
136
Norra Vsterbotten, 17 november 1934

102
 Modernitetens nya grnser

ningar nr turbilslinjerna syftas. En vanlig resa med den nya kollektivtrafiken

beskrivs som att vrka sig i framjagande ekipager.
Motororganisationerna utvecklades snabbt under 1930-talet. I Skellefte-
omrdet bildades ett antal lokalavdelningar av Motorfrarnas Helnykterhets-
frbund (MHF). Bure MHF startade sin verksamhet 1929 och i Skellefte
bildades en MHF-avdelning 1930. Organisationen MHF, som startade 1926,
fretrdde bilismen som ett modernt och framtidsinriktat projekt. Vi ro ett
framtidens farande folk, med reslust och oro som brnna, som det uttrycks i
MHF:s frbundssng. I juni mnad 1934 genomfrdes i Skellefte en fest- och
propagandadag under frbundets frger fr MHF:s medlemmar. Norra Vster-
botten rapporterade om aktiviteterna:

Gsterna samlades p fm. i Brunnsgrden, dr de medfrda matsckarna lttades

och kaffe dracks, innan signal fr uppbrott skedde fr den planerade rundfrden
i stadens omgivningar. Ett 25-tal bilar med ver ett hundratal deltagare bildade
en imponerande kortege, vilken startade kl. 1 med Boliden som frsta etappml.
I teten fr tget gick en lastbil, var frekom bde allvarliga och skmtsamma
propagandabilder varjmte samtliga deltagande bilar frde MHF:s frger i vimp-
lar p kylarknappen. Kortegen, som ur trafiksynpunkt gjorde utmrkt propaganda
genom sitt hnsynsfulla frdstt, vckte stor uppmrksamhet dr den drog fram
och gav ett tydligt vittnesbrd om att MHF:s betydelsefulla propaganda bland
lnets chauffrer vunnit anklang bland dem, till stor vlsignelse fr trafiksker-
hetens hjande gator och vgar.137

Organiserade bilkorteger frekom ofta i MHF:s verksamhet under 1930-talet.

De fungerade som manifestationer fr den organiserade bilismen och fr de
frgor som man ville driva i samhllet. Men de kan ocks ses som ett slags
parader eller festtg dr bilgarna kunde exponera sina moderna godelar. P
1930-talet betraktades en bil fortfarande som ngot exklusivt och uppseende-
vckande och dess chauffr som en person i modernitetens frontlinje.
En annan organisation som utvecklades i Skellefteomrdet som en fljd av
bilismens utveckling var Skellefte Motorsllskap. Det bildades den 24 april
1922 och anslts till KAK. Den kan tillggas att organisation som bildades
1922 inte var den frsta motorsportfreningen. Redan 1912 hade nmligen,
enligt Skelleftebladet, en fregngare till freningen startats.138 Den tidiga
organiserade motorsporten i Sverige var en verklassfreteelse som domine-
rades av inflytelserika personer, s ocks i Skellefte. Motorsllskapets frste
ordfrande var grosshandlaren Teodor Edin. Han eftertrddes 1930 av doktor

137
Norra Vsterbotten, 12 juni 1934
138
Skelleftebladet, 13 juni 1912

103
Kapitel 3

B. Krsell.139 Under 1930-talet breddades och populariserades motorsporten

hgst avsevrt i takt med att allt fler fick rd att kpa bil, ven hos den yngre
generationen. De skickligaste och snabbaste tvlingsfrarna kunde bli lokala
mediahjltar i niv med de bsta skidkarna.
P 1930-talet arrangerade Skellefte motorsllskap isbanetvlingar under
vintrarna och landsvgslopp sommartid. Dessa tvlingar kan belggas tmins-
tone frn r 1925.140 Motortvlingarna samlade under 1930-talet tusentals sk-
dare och fick stort utrymme i tidningarna. En isbanetvling p Skelleftelven
i mars 1932 blev srskilt lyckad, enligt ett referat i Norra Vsterbotten dr det
sgs att en idealisk vderlek medverkade till att alla fregende publikrekord i
Skellefte stlldes i skuggan och folkmassorna kantade lvsstrnderna p bda
sidorna, frn Strmsr upp till landskyrkan.141

Motortvling p lven i Skellefte den 12 mars 1932

oknd fotograf, Skellefte museum

139
Norra Vsterbotten, 15 mars 1932
140
Skellefte Motorsllskaps hemsida med hnvisning till bl.a. freningens protokoll (www.skel-
leftea-ms.se/) den 20 mars 2004
141
Norra Vsterbotten, 15 mars 1932

104
 Modernitetens nya grnser

Kritik och motstnd

Motortrafiken kunde ocks mtas av motstnd och det visade sig nr frslaget
om busstrafik mellan Ume och Skellefte blev aktuell och skulle behandlas
av kommunalstmman i Skellefte. Fngelsefrestndaren C. H. E. Bckstrm
vckte 1901 frslag om att stmman skulle uttala sig fr nskvrdheten i att
omnibusstrafik kunde inrttas mellan de bda stderna. I ett frgelistsvar p
Nordiska museet redogr ortsmeddelaren John Landstrm fr rendets behand-
ling:

Denna motion vckte ett vldigt ogillande bland bnderna i de berrda sock-
narna och kommunalstmman blev ett massuppbd dr lokalen vid stmmans
ppnande var till trngsel fylld. Frsta frgan gllde motionen om busstrafiken
och nr ordfranden frgade om rendet skulle till behandling upptagas, blev
svaret frn de nrvarande ett gallskrik: NEJ! Motionren var dv och anvnde lur
att hra. Han fattade ej av vsendet vad svaret blev och frgade va sa dom?
De nska ej rendets behandling, de avsl framstllningen. Han svarade med att
skrika ut: Det gr detsamma vad ni beslutar, busstrafiken kommer trots allt.
Och detta besannades rtt snart.142

I brjan av 1930-talet hade busstrafiken, trots allt, ftt sitt genombrott i Skel-
leftebygden.
Den alltmer utbredda motortrafiken innebar ett hot mot transporter med hst.
200 smbrukare frn Arvidsjaur och Jrns socknar stllde sig 1933 bakom en
protest mot skogskrslor med bil. Protesten verlmnades till regionens riks-
dagsmn och publicerades i Norra Vsterbotten den 14 februari 1933. Bakgrun-
den var att det i en radiodiskussion den 27 januari hade freslagits att man som
arbetsmarknadstgrd, s.k. reservarbeten, skulle bygga srskilda skogsvgar
fr timmertransporter med lastbil.

142
Landstrm, John, Svar p frgelista nr. 125 Kommunikationernas infrande i bygden, Nord-
iska museet. Bagarmstaren John Landstrm var fdd 1876 och uppvuxen i Inre Ursviken men
flyttade sedan in till Skellefte stad. Sitt yrke hade han studerat i Sydsverige, Danmark och Tysk-
land under ren 1910-13. Landstrm fungerade som ortsmeddelare fr Nordiska museets rkning
och har skrivit flera bcker som behandlar folkkultur och fretagshistoria. Han var ocks mycket
aktiv inom politik och freningsliv i Skellefte, bland annat som en av de drivande organisa-
trerna och frelsarna inom nykterhetsrrelsen IOGT som han tillhrde sedan 1890. Vidare
kan nmnas att John Landstrm var initiativtagare till Skellefte stads yrkes- och verkstadssko-
lor samt sekreterare i Skellefte fabriks- och hantverksfrening. Klla: Hansson, Sigfrid (red),
Svenska Folkrrelser 1, Stockholm 1936, s. 655

105
Kapitel 3

Klipp ur Norra Vsterbotten den 14 februari 1933

I skrivelsen redogrs fr problemet som smbrukarna uppfattade det:

Som bekant r, kan ett smbruk i dessa trakter i de allra flesta fall icke fda
sin brukare utan bifrtjnst. Skogsbygdens smbrukare ro av omstndighe-
terna nra nog tvingade att hava dragare, och utnyttjandet av dragaren under
den lnga vintern d jordbruksarbete ej kan utfras har alltid skett drigenom att
garen tagit sig frekommande timmertransporter. Ett norrlndskt smbruk med
tillgng p timmerkrslor fder drfr ofta sin man. D den freslagna bygg-
nadstgrden kommer att i mycket stor utstrckning gra hsten verfldig vid
timmertransporterna, s har drmed gjorts ett intrng i smbrukarnas gamla och
enda naturliga arbetsflt, vilket ovillkorligen mste ha till fljd ett ytterligare fr-
svrande av levnadsvillkoren fr skogsbygdens smbrukarhem med tfljande
fattigdom och frsakelse. Den hgrande vinsten kommer att hamna hos utlndska
olje- och gummifirmor och arbetslsheten blir n vrre i skogsbygderna.143

Fr de protesterande smbrukarna stod det klart att bilismen nu hll p att kon-
kurrera ut deras hstkrslor. Den moderna yrkestrafiken med bil hll p att ta
ifrn dem viktiga delar av frsrjningen. Lgg mrke till att skrivelsen talar
om smbrukarnas gamla arbetsflt som om det gllde en traditionell nring
som idkats i mnga generationer. I sjlva verket var de storskaliga timmer-
transporterna en frvrvsverksamhet med en ganska kort historia. Skogarna i
Vsterbottens och Norrbottens ln frblev ju lnge mycket sparsamt exploate-
rade. Ekonomihistorikern Jrgen Bjrklund ppekar i en forskningsrapport att
skogsutnyttjandefronten ndde Vsterbottens ln frst p 1850- och 1860-talen.
Skog brjade avverkas lngs Ume- och Skelleftelvens dalgngar och transpor-
terades ned till sgverken i flodmynningarna och vid Vsterbottenskusten. Inte

143
Norra Vsterbotten, 14 februari 1933

106
 Modernitetens nya grnser

frrn i brjan av 1870-talet utvecklades en frsta hgkonjunktur fr sgverks-

industrin.144
Motsttningarna mellan hstkrarna och lastbilskarna under mellankrigs-
tiden framtrder ocks i uppteckningsmaterial och bandupptagningar hos Dia-
lekt- ortnamns- och folkminnesarkivet i Ume (DAUM). Informanten Arvid
Lindblom (f. 1905) frn Kvavistrsk berttar i en intervju att han brjade kra
lastbil 1928 t sin farbror Elof som hade keri i Norsj. Till att brja med utfr-
des ingen timmerkrning med lastbil, men det blev aktuellt efter ngra r. D
blev lastbilsfrarna ovnligt bemtta av hstkrarna, som t.ex. kunde ignorera
lastbilar som ville kra frbi p de smala, hstplogade vintervgarna. I stllet
fr att hlla in till vgkanten och lta lastbilen passera fortsatte de att kra mitt
p vgen, och om det var 10-15 hstlass p rad som gjorde likadant fick lastbils-
chauffren finna sig i att kra i hstfart:

Den hll ju int borta vgen, hstkuska, frsta lassa n Elof dem skulle fera
snall. Fehunn! Lastbiln hinne tri vnn nea Bastutrsk oppa daan, hstkusken
ve tusen kilo hll ju p i tv daga. Se h va en farli konkurrent, drfr hll
dem int borta vgen.145

Sktseln av vgarna var en ofta terkommande stridsfrga. Tidigare hade, nda

sedan 1734 rs lag, s.k. naturavghllning tillmpats. Det innebar att de som
gde hemman ansvarade fr underhllet av ett vgskifte lngs den eller de vgar
som genomkorsade hemmanet. Vglotten stod i proportion till hemmanets tax-
eringsvrde.146 r 1921 frndrades lagstiftningen s att vgstyrelserna i vg-
distrikten fick tilltelse att verta vgunderhllet frn naturavghllarna med
hjlp av vgkassan. Den automobilskatt som infrdes 1922 tillfrdes dessutom
vgvsendet. Fljden blev att 362 av 374 vgdistrikt i Sverige hade tagit ver
frn naturavghllarna innan 1930-talets ingng.147 Den nya ordningen innebar
bl.a. att plogning och grusning av vgar i allt hgre utstrckning kom att ske
med lastbilar.

144
Bjrklund, Jrgen, Den nordeuropeiska timmergrnsen i Sverige och Ryssland, Ume 1998,
s. 38-39
145
Band KA 119, DAUM, Norsj, Kvavistrsk
146
Alle, som landet hemman ga eller bruka, skola vgar rdja, och broar brygga; och vare ej
eller Konungens grdar och ladugrdar therfre frie. Hvar skal sitt skifte f, efter then del han i
by ger, och som thet fr allom lgligast faller; och ligge ther Konungens Befalningshafvandes
vrd , at then ene ej mera betungas, n then andre. Stderne rjde och hlle vg och broar, s
lngt stadens gor rcka. Ur Sveriges Rikes Lag, Gillad och antagen p Riksdagen hr 1734,
Bygninga Balk XXV. Cap. 8 , 1780 rs utgva, i faksimilupplaga, Stockholm 1981
147
Blomkvist, Pr, Den goda vgen in i bilsamhllet. I: Bursell, Barbro & Rosengren, Anette,
Drmmen om bilen, Stockholm 1997, s. 76

107
Kapitel 3

Klipp ur Norra Vsterbotten den 5 november 1937

I Skellefte utvecklades r 1937 en konflikt mellan Riksfrbundet Landsbyg-

dens Folk RLF och Skellefteortens vgdistrikt gllande transporter i sam-
band med vgarbeten. RLF fretrdde hstgarnas intressen och gick till hrt
angrepp mot vgdistriktets prioritering av lastbilar vid upphandlingarna av
transporter och tillmpningen av det avtal som tecknats mellan RLF och vgdi-
striktets styrelse. I Norra Vsterbotten debatterades frgan med inlgg av bl.a.
vgdistriktets ordfrande Ewald Lindmark och RLF:s talesman B. Wikstrm.148
Byn Lunds lokalavdelning av RLF skrev i ett debattinlgg i tidningen:

Det vill synas som om de ledande mnnen inom Skellefte vgstyrelse systema-
tiskt inriktat sig p att utestnga hstgarna frn allt vgarbete.149

Ewald Lindmark, som deklarerade att han fr egen del varit motstndare till
ingendet av kollektivavtal med RLF gllande vgarbeten, menade dock att
inget avtalsbrott hade skett. Nr han i Norra Vsterbotten bemter kritiken frn
RLF redogrs ocks fr det kollektivavtal som tecknats med Lastbilgarefr-
eningen:

Fr att underltta fr arbetsledningen att faststlla enkelt, och lttfattligt de priser

som skola erbjudas hstgarna fr utfrandet av kommande transporter mottog
vgstyrelsen vlvilligt frslaget om ingende av kollektivavtal med lastbilga-
refreningen. Fre avtalets upprttande med lastbilgarefreningen frelg risk
fr ett alltfr subjektivt bedmande av arbetsbeflet vid prissttandet. Nu efter
avtalets ingende gr det mera regelrtt att tillmpa allmnna vgavtalets bestm-
melser att tillta utfra krningar med hstfordon, detta dock under frutsttning
att kostnaden fr p dylikt stt utfrd krning icke kommer att verstiga kostna-
den fr krning med lastbil.150

148
Norra Vsterbotten, debattinlgg bl.a. den 30 oktober, 5 november och 30 november 1937
149
Norra Vsterbotten, 30 november 1937
150
Norra Vsterbotten, 5 november 1937

108
 Modernitetens nya grnser

Debatten visar hur det nya transportmedlet lastbil mtte motstnd frn bn-
derna i Skellefteomrdet. Med hjlp av organisationen RLF kunde de driva
sina intressen i denna och i andra frgor. Initiativet till organisationen RLF togs
ju fr vrigt av bnder i Vsterbotten och bildades i Ume i februari 1928. Ett
r senare fljde vriga landet efter och en riksorganisation bildades med Viktor
Johansson frn Ume som frste ordfrande.151 Men ocks lastbilsgarna br-
jade organisera sig och de kunde framgngsrikt ta ver mer och mer av de trans-
porter som skedde i samband med vgarbetena. Det skedde i en kamp mellan
hst och motorfordon, mellan tradition och modernitet.
Torbjrn Danell har i sina studier av fretagande i Skellefteomrdet visat
att de nya branscherna, dribland kerierna, frn 1930-talet och framt vxte
fram inom hela omrdet. Som tidigare nmnts expanderade keribranschen
snabbt under denna period, och de nya transportfretagen etablerades inte bara
i Skellefte och de strre samhllena utan ocks i byarna.152 Motsttningarna i
samband med lastbilskeriernas genombrott kan drfr inte ses enbart som en
kamp mellan stad och landsbygd. Fr mnga bondesner innebar ju lastbilarnas
genombrott ocks mjligheter till en utkomst som chauffr eller egen freta-
gare i keribranschen. I Skellefteomrdet omvandlades ocks under 1930-talet
en lng rad hstkerier till lastbilskerier. Som ett exempel kan nmnas Br-
derna Almkvists keri i Srble, dr tre brder tog ver faders hstkeri som
moderniserades och motoriserades.153
ven hos de grupper som var vervgande positiva till bilismen fanns kri-
tiska synpunkter p de negativa konsekvenserna av motortrafikens kning. Den
tidigare omnmnda MHF-rrelsen reagerade mot de kade trafikolyckorna och
att alltfler mnniskor blev skadade eller ddade i trafikolyckor. Antalet ddso-
lyckor p vgarna kade frn cirka 100 i slutet av 1910-talet till nrmare 600
tjugo r senare. Srskilt gick MHF till angrepp mot rattfylleri och uppenbar
vrdslshet i trafiken.
Under vren 1934 arrangerade MHF i samverkan med IOGT en frels-
ningskampanj i Vsterbotten. Direktr P. Sturn frn Stockholm hade inbjudits
som frelsare. Under rubriken Frbttrad trafikkultur ett samhllsintresse
av utomordentlig betydelse rapporterade Norra Vsterbotten om besket. Av
reportaget framgr vad som var huvudpunkterna i Sturns fredrag. Det hand-
lade om frbttringar av den yttre trafikmiljn i form av rensade sidoomrden,
doserade kurvor och lmplig skyltning. Men han berrde ocks problem gl-

151
Sandstrm, Allan, Glimtar frn Vsterbotten, Stockholm 1978, s. 74-75
152
Danell, Torbjrn, Skelleftebygden som grns fr fretagande, Ume 1998, s. 44-45
153
Vuxenskolan, Staden som hembygd, Skellefte 1994, s. 49

109
Kapitel 3

lande trafikanternas beteenden, och d framfrallt attityderna till alkohol och

trafik. Slutligen betonade han samhllets ansvar fr en kad trafikskerhet:

Skapandet av personlig ansvarsknsla och allmn trafikkultur mste betraktas

som ett samhllsintresse av s utomordentlig betydelse, att anslag av allmnna
medel fr detta ndaml br lmnas ven i tider sdana som nu.154

Det var inte bara hsttrafiken som upplevde bil- och lastbilstrafiken som ett hot.
Ocks Statens Jrnvgar besvrades av konkurrensen frn den nya vgtrafiken.
I Norra Vsterbotten kommenterades denna utveckling i december 1933 under
rubriken SJ och bilkonkurrensen:

Biltrafikens utveckling har gtt hastigt framt. I dag, som r, har den redan tagit
loven av jrnvgarna p mnga hll, och att nu terfra trafiken till dessa, r
nog en omjlighet. Men en smula framsynthet som tyvrr sllan finnes inom
statsverken hade det varit ltt att stmma i bcken, innan som nu n helt
svmmat ver.155

1932 rs statliga trafikutredning presenterade 1935 ett frslag till Frordning

om allmn automobiltrafik. Utredarna tnkte sig en uppdelning i nr- och fjrr-
trafik och fjrrtrafiken skulle i frsta hand styras ver till jrnvg. Lastbilarna
skulle nyttjas fr nrtrafik och fr de ndvndiga anslutningstransporterna till
och frn jrnvgen. Frslaget skapade upprrda knslor bland lastbilskarna i
Skellefteomrdet eftersom det skulle innebra en tvngsreglering av lastbils-
trafiken med syfte att skydda jrnvgstransporterna. Skellefteortens lastbils-
garefrening menade att ett antagande av utredningsfrslaget skulle innebra
lastbilstrafikens undergng. En av lastbilskarna intervjuades av Norra Vster-
botten om konsekvensen av lagfrslaget:

Hur kommer den freslagna lagen att verka?

Ja, folk anvnder nog bilar ven i fortsttningen, nr detta transportstt r lmp-
ligare n jrnvg, fast befraktarna nu mste skaffa sig egna bilar. P de kortare
strckorna 3-5 mil kan ifrgasttas, om bilarna ha ngot existensberttigande.
Vi kunna lika grna terg till hstarna. Dryga fordons- och driftsmedelsskatter
frsvinna och den gamla idyllen tervnder.156

Hr r det regeringen som framstlls som icke-modern och baktstrvande med

sitt lagfrslag. En tergng till hstarna var det scenario som karna i Skellefte
kunde se i lagfrslaget.

154
Norra Vsterbotten, 12 april 1934
155
Norra Vsterbotten, 28 december 1933
156
Norra Vsterbotten, 25 maj 1935

110
 Modernitetens nya grnser

Den statliga trafikutredningen frn 1932 framkallade ilskna reaktioner p

mnga hll i landet, inte bara i Skellefte. 1935 framfrdes till och med frsla-
get p bildandet av ett nytt politiskt parti, Motorfolket, som en utvg fr att
f gehr hos statsmakterna.157

Sammanfattning
Bilismens utveckling i Skellefteomrdet under 1930-talet ledde till stora fr-
ndringar inom kommunikationsomrdet. Bde individuella och kollektiva per-
sontransporter motoriserades i snabb takt under decenniet, likas transporter av
gods, rvaror och frdiga produkter. Omstllningen till de nya transportmedlen
innebar bde hot och mjligheter. Fr de som tidigare ftt hela, eller tminstone
stora delar av, sin frsrjning genom hsttransporter av olika slag var motor-
trafiken ett tydligt hot eftersom den successivt kom att ta ver transporterna. I
denna situation framtrder, som framgr av ovanstende, tv vanliga strategier
fr hstkrarna. Den ena strategin gick ut p att som individ eller som grupp
gra motstnd mot den motordrivna vgtrafiken. RLF:s agerande till frmn fr
hsttransporter vid vgarbeten r ett tydligt exempel.
Den andra strategin innebar att frska se de mjligheter som motortrafiken
som innovation kunde innebra och att vnda dess genombrott till sin egen
frdel. I stllet fr att bli ett offer fr omstndigheterna och fr modernise-
ringen valde en del hstkrare att stlla om till transporter med bil, buss eller
lastbil. P s stt kunde de terervra initiativet ver sin egen situation och sjlv
forma moderniteten efter de mjligheter som stod till buds.
1930-talet innebar genombrottet fr personbilar, bussar och lastbilar i Skel-
lefteomrdet. Att en liten stad i en perifer del av landet 1934 kunde stta med
att ha flest busslinjer i Sverige frtjnar att upprepas. Det ger ocks anledning
till reflektion. Behver den gngse bilden av vre Norrland som sent moderni-
serad och svrmottaglig fr innovationer omprvas?
Bilismen frndrade de ekonomiska villkoren fr transportekonomin och
frde dessutom med sig nya fretag. Motorfordonen var snabbare och kunde
frflytta fler mnniskor och mer gods till en lgre kostnad n vad hsttranspor-
terna kunde klara. Enkla ekonomiska och teknologiska principer drev p bilis-
mens basala modernitet i fretag, samhlle och privata hushll. Utvecklingen
av nya industrifretag med stora transportbehov i Skellefteomrdet under
1930-talet bidrog till att ytterligare frstrka dessa mekanismer. Bilismen hade
i ekonomisk mening blivit en sjlvgende, samhllsfrndrande kraft som inte
kunde hejdas.

157
Norra Vsterbotten, 4 juli 1935

111
Kapitel 3

Den modernitet som visar sig i mnniskors mte med bilismen r mera ambi-
valent och variabel. Kluvenheten visar sig hos enskilda individer, men tar sig
ocks uttryck i de kollektiva livsformerna. Mnga sg i frsta hand frdelar med
bilen, bde praktiskt och knslomssigt. Bilen skapade en knsla av frihet och
att vara en del av det moderna samhlle som det talades s mycket om i 1930-
talets Sverige. Fr de som vlkomnade bilismen kunde medlemskap i ngon
av motororganisationerna ligga nra till hands. Dessa organisationer anpassade
sina verksamhetsformer till den lokala, socialt accepterade freningskulturen.
Motstndet mot bilismen, eller i alla fall mot en del av dess yttringar kunde
dock vxa sig starkt. Och som jag har visat i ngra exempel skedde det i vl-
organiserade former. Det motstnd mot bilen som visade sig under 1930-talet
framkallades av andra bevekelsegrunder n motstndet i brjan av samma
sekel. D hade motstndet ofta handlat om vidskepliga frestllningar om bilen
som ngot skrmmande eller ont. P 1930-talet var det frmst de privatekono-
miska, strukturella och kulturella konsekvenserna av den etablerade bilismen
som skapade oro och motstnd.
Oftast beskrivs 1950-talet som genombrottsdecenniet fr bilismen och det
r skert korrekt ur socioekonomisk synpunkt om vi ser till hushllens kade
mjlighet att skaffa egen bil och till den faktiska frsljningsstatistiken. Utifrn
min lokala studie vill jag dock hvda att det var under 1930-talet det avgrande
genombrottet skedde. Redan d fanns alla frutsttningar fr bilens plats och
utveckling i samhllet. Andra vrldskriget ledde till att bilismens expansion
hlls tillbaka i nstan 10 r innan den p nytt tog fart.
Ambivalens och kritik i frhllande till bilismen beskrivs ofta som en relativt
sen freteelse som brjade med miljrrelsen och 1970-talets oljekris. Det r
dock enligt min mening en alltfr frenklad beskrivning. Kritik mot bilismen
har funnits hela tiden, ibland mera och ibland mindre starkt accentuerad och
organiserad. Den har ocks frnyat sina former och argument som en del av den
moderna civilisationskritiken.

3.3 Telefonen som modernitetsfreteelse

Basal modernitet
Vsterbottens ln fick sin frsta telefonledning i brjan av 1880-talet, d en fr-
bindelse upprttades mellan sgverkskontoret och brdgrden. Ngra r senare
fanns ett lokalt telefonnt i Umeomrdet som sammanband Baggble, Ume,
Tavle och Holmsund. Frn Skellefte fanns telefonledningar till Burtrsk,
Bure, Kge, Ersmark, Byske samt till ett antal sgverk och lastageplatser vid

112
 Modernitetens nya grnser

Skelleftelvens nedre del. Frn r 1902 fanns en rikstelefonledning genom hela

lnet och upp till Lule.158
r 1887 fick Skellefte stad sin frsta telefonstation. Utvecklingen gick
snabbt och r 1895 fanns i staden 7,44 telefonapparater per 100 invnare. Med
den siffran var Skellefte d Sveriges telefonttaste stad. Det var frmst han-
delsmn, lkare, barnmorskor och hgre mbetsmn som tidigt skaffade sig
telefon. I byarna kom telefonen senare, men under 1920- och 1930-talen spreds
telefonen snabbt till Skellefteomrdets byar. 159 r 1929 fanns det, enligt tele-
grafverkets rsberttelse, 2 207 telefonapparater inom Skellefte redovisnings-
distrikt. Det motsvarade 34,7 telefonapparater per 1 000 invnare. rsbert-
telsen visar ocks att det i hela Sverige fanns drygt 83 telefonapparater per 1
000 invnare vid samma tidpunkt.160 Fem r senare hade antalet telefoner inom
Skellefte redovisningsdistrikt kat till 3 233, motsvarande 40,3 per 1 000 inv-
nare.161
Den pgende utbyggnaden av telefonntet till allt fler platser i Vsterbot-
ten under 1930-talet visar sig bl.a. i de anbud p telefonstolpar som av Tele-
grafverket infordras genom stora annonser i tidningen Norra Vsterbotten. I
anbudsfrfrgningarna anges leveransort, antal samt lngd p stolparna, frn 8
till 15 meter.162
Det blev ofta en mlsttning att f minst en telefon till varje by. Byamn-
nen fick stta upp stolpar och ibland garantera en viss telefontrafik per telefon.
Resten sktte Televerket om. Nr en by hade ftt sin frsta telefon blev nsta
steg att den telefonen fick en genomgngskoppling till ngon eller ngra gran-
nar. Om det hrdes en ringsignal svarade abonnenten. Vid tv signaler svarade
den frste grannen, vid tre signaler den tredje o.s.v. 1936 fattades det viktiga
beslutet om s.k. frikretsar. Det innebar att om fem personer i en by tecknade
sig fr telefon och ngon av dem tog p sig sktseln av telefonvxeln, s bjd
Televerket p fria stolpledningar p en strcka av hgst tv kilometer. Beslutet
verkade pdrivande fr spridningen av telefoner.163

158
Sundin, Bo (red), Vsterbotten genom tiderna, Ume 1994, s. 339
159
Olofsson, John, Byarnas frvandling 1930-1980. Skelleftebygdens historia, del 4, Skellefte
1984, s. 146
160
Norra Vsterbotten, 10 juli 1930
161
Norra Vsterbotten, 7 juli 1934
162
Norra Vsterbotten, 10 oktober 1933 m.fl.
163
Olofsson, John, Sex kommuner under ett halvsekel. Skelleftebygdens historia del 7, Skellefte
1990, s. 43-44

113
Kapitel 3

Tabell 1.
Utveckling av antalet telefonapparater inom Skellefte redovisningsomrde. Tabell
frn Skellefte stads historia 1945.164

Variabel modernitet
Acceptans och hnfrelse
Nr en by fick sin frsta telefonvxel beskrivs det som ett viktigt utvecklings-
steg fr byn. Det var en stor dag nr televerkets arbetare kom fr att gra instal-
lationerna. Arbetarna brukade inkvartera sig i hemmen dr de kunde f kost och
logi mot viss ersttning medan arbetet pgick. I ett brev frn bygden i Norra
Vsterbotten 1936 berttas om den frsta telefonvxeln i Lillkgetrsk:

Vi ha nu tagit ett steg fram i utveckling i och med att vi ftt telefonvxel hit i byn
samt en hel del nya telefonabonnenter. Det har varit telefonare hromkring hela
hsten. Nu fre jul fick emellertid de flesta av dem resa hem. Hr har dom inte
lmnat ngra pannkaksrkningar efter sig, kanske dom inte tit ngra? Pannkakor
nmligen.165

164
Fahlgren, Karl, Skellefte stads historia, Uppsala 1945, s. 412
165
Norra Vsterbotten, 31 december 1936

114
 Modernitetens nya grnser

De framtidsmjligheter som p 1930-talet utmlades som en fljd av telefonen

kan jmfras med 1990-talets frvntningar p Internet. Utformningen av en
telefonannons i Norra Vsterbotten 1934 pminner starkt om den retorik som
IT-kommunikationens entreprenrer har anvnt 60 r senare:

Klipp ur Norra Vsterbotten den 20 september 1934.

Och s har telefonen bidragit till Norrlands uppsving. Hr lyfts telefonen

fram som en srskild mjlighet just fr Norrland. I annonstexten fr lsaren en
nrmare frklaring till pstendet:

I Norrland de stora avstndens land blir ju ocks telefonen, som frkortar

frintar avstnden, srskilt vrdefull, och drfr har den ocks i vra dagar ftt
en utbredning, som man frr knappt vgat tnka sig. Nya abonnenter tillkomma
dagligen, nya stationer och nya ledningar anlggas fr varje r, och srskilt under
senare r har abonnenttalet fr Norrland visat en kraftig kning. Det blir allt
vanligare med telefon, vilket till en del naturligtvis beror p de lga avgifterna.
Telefonen kostar ni i regel inte mer n 20 re om dagen och den ringa kostnaden
r den skert mer n vl vrd.

Det r genom sin frmga att frkorta och frinta avstnd som telefonen psts
vara av speciell betydelse fr utvecklingen i norr.166
Det annonserades en hel del fr telefonanskaffning i tidningen Norra Vster-
botten under 1930-talet. Annonssprket visar att en telefon och en telefonled-
ning fortfarande var en exklusiv tillgng. I fljande annons, infrd i tidningen
1932, uppmanas lsaren att skaffa sig telefon fr att drmed komma med i rets
rikstelefonkatalog:167

166
Norra Vsterbotten, 20 september 1934
167
Norra Vsterbotten, 9 januari 1932

115
Kapitel 3

Klipp ur Norra Vsterbotten den 9 januari 1932.

Att komma med i Rikstelefonkatalogen framstlls som ett prestigefullt och

efterstrvansvrt ml. Fram till r 1902 trycktes bara en katalog fr hela landet
och nda fram till 1934 fanns endast sex katalogdelar. Skellefte ingick i Sunds-
vallskatalogen.168 nnu i mitten av 1930-talet var indragning av telefon ngot
som kunde uppmrksammas genom en notis i tidningen, exempelvis:

Telefon i Bure har indragits, hos chauffr Karl V. Hedman under nr 110.169

Med tiden frndras budskapet i annonserna. I stllet fr att trycka p exklusi-

viteten och statusen som telefonen kunde sknka sin gare framhller annons-
rerna i strre utstrckning nyttan. Telefonen marknadsfrs i annonserna alltmer
som ett praktiskt, ndvndigt och billigt hjlpmedel fr bde fretag och pri-
vatpersoner. I fljande annons riktas en uppmaning till lsarna: Skaffa Er egen
telefon. D slipper Ni ifrn en hel del besvr med budskickning, och alla de,
som vilja tala med Er, kunna genast trffa Er p telefon hemma.170

168
Eriksson, Bengt, Frn rksignal till fiberkabel, Gteborg 1992, s. 80-81
169
Norra Vsterbotten, 31 maj 1934
170
Norra Vsterbotten, 27 november 1934

116
 Modernitetens nya grnser

Klipp ur Norra Vsterbotten den 27 november 1934

Nr nyttoaspekterna brjar framhlls i annonserna beskrivs ocks husmdrarna

som anvndare. I en annons frn r 1935 med rubriken Varfr behver husmo-
dern telefon str fljande att lsa:

Den, som skter ett hem, har sannerligen fullt upp att gra hela dagen. Drfr ha
ocks husmdrarna allt mer och mer tagit telefonen till hjlp de behva den, ty
telefonen spar tid. Gr sjlv som man gjort i s mnga andra hem lt telefonen
underltta arbetet. Tala med telegrafkommissarien om abonnemang.171

En aspekt p kvinnors telefonerande som inte berrs i annonsen r den rent

sociala. Under 1930-talet var fortfarande mnga kvinnor hemarbetande. Skt-
seln av barn och hushll begrnsade mjligheterna att komma ut och trffa
vninnor eller slktingar. Nu ppnades mjligheter att umgs per telefon p en
ledig stund.
Telefonen anvndes i rent frstrelsesyfte och som umgngesform redan vid
denna tid. Det saknades inte heller exempel p kreativa anvndningsstt fr
det nya kommunikationsmedlet. Jag har sjlv p 1970-talet hrt tminstone
tv ldre spelmn bertta om hur de brukade lra sig ltar per telefon av andra

171
Norra Vsterbotten, 9 maj 1935

117
Kapitel 3

musikanter i lnet! Ett annat tidigt exempel p on-linespel berttas frn byn
Vstantrsk, dr den populra vxeltelefonisten efter stngningstid p snda-
garna lt telefonlinjen mellan Vstantrsk och Nedre Fboliden vara ppen s
att en grupp pojkar i vardera byn kunde spela schack mot varandra per telefon.
Detta uppges ha varit ett trevligt sndagsnje under mnga r.172

Kritik och motstnd

Telefonen var en nymodighet som fick ett blandat mottagande i Skellefteomr-
det. I boken om Hebbersfors redogrs fr hur telefonen togs emot i bygden:

Mnga var skeptiska till den nymodighet telefonen innebar. Den bermde predi-
kanten Johan Zackrisson var frn brjan motstndare till telefonen men beskrev
den sedan som sin bste vn. Han uppskattade srskilt alla samtal han fick frn
Anders Wiklund i Hebbersfors och andra vnner nr han lg sjuk p lasarettet i
Skellefte.173

I Skellefteomrdet, som sedan brjan av 1800-talet prglats av vckelser-

relsen, har naturligtvis de mest respekterade predikanternas sikter om frete-
elser i tiden haft ett stort inflytande. Men det skulle vara felaktigt att pst att
predikanterna i alla lgen har fungerat som motstndare till moderniteten och
samhllsutvecklingen. Ett bra exempel p att det ocks kunde vara tvrtom
r Anders Wiklund som nmns i det citerade avsnittet. Wiklund levde mellan
1869 och 1951 och var liksom Johan Zackrisson predikant. Men han var dess-
utom en betydande lokal initiativtagare och drivkraft nr det gllde att tillva-
rata de mjligheter som den nya tidens innovationer kunde skapa. Wiklund var
delaktig i flera nya fretag i omrdet och han var den frste i sin hemby som
skaffade telefon.
Det var inte alla byar som hade brtt med att skaffa telefon. Om de frsta fr-
slaget att skaffa telefon till byn Renbergsvattnet berttar Erik Sjstrm, f. 1883,
i sin levnadsbeskrivning:

I min barndom fanns det en telefonledning genom byn Renbergsvattnet. Efter-

som detta var enda genomfartsstrket mellan Burtrsk och Skellefte, var tele-
fonledningen lagd utefter denna vg. Men tro nu inte att det fr den skull fanns ett
telefonskp hr i byn. P en byastmma kom det en gng p tal att det skulle vara
bra att ha en telefon i byn om man behvde kalla hem doktorn eller prsten. D

172
Lundstrm, Gunda (red.), Kvarnbyn Vstantrsk med omnejd 1539-1996, Bygdetrskliden
1996, s. 277
173
Hebbersfors byafrening, Hebbersfors Befriande vidstrckta utsikter, Skellefte 2001, s.
134

118
 Modernitetens nya grnser

var det en gubbe som reste sig och sade: Kom doktorn tter traom da (kommer
doktorn efter trden d?), och s fll den frgan. Det skulle drja 30 r innan
ngon telefon kom till byn.174

Exemplet visar hur moderniteten, i det hr fallet i form av en ny innovation,

kan hejdas av grupper av mnniskor som av olika anledning frhller sig skep-
tiska eller avvisande till det nya. Hr fungerade byastmman som en konser-
vativ gemenskap dr medlemmarna tillsammans avvisade telefonen. Ofta, men
inte alltid, r motstndet temporrt och avtar efter en tid s att innovationsf-
reteelsen kan f ett genomslag ocks i de motstndsfickor som funnits. P
1930-talet frefaller motstndet mot telefonen i Skellefteomrdet vara svagt.
Kritiken frn tidigare decennier hade redan tystnat, tminstone i den offentliga
debatten i ortstidningen. Telefonerandet var redan en etablerad freteelse ven
om telefonntet fortfarande var under stark expansion.

Sammanfattning
Spridningen av telefonen tog fart under 1930-talet i Skellefteomrdet. Tele-
grafverkets srskilda kampanjer till byar utan telefon pskyndade utvecklingen
ocks p landsbygden. Nr telefonen kom ppnades mjligheter att kommu-
nicera och umgs p ett nytt stt. Det personliga samtalet utvidgades frn det
lokala rummet till telefonens nra nog obegrnsade ntverk. Nu skapades kon-
kreta mjligheter fr den socialitet som 60 r senare beskrevs och frknippas
exklusivt med IT:s virtuella gemenskap. Det som John Perry Barlow beskriver
i ntmedborgarnas sjlvstndighetsfrklaring 1996 och som jag beskriver i det
frsta kapitlet var i allt vsentligt mjligt lngt fre persondatorns genombrott.
Ocks telefonen kan ju ses som ett immateriellt och platslst hem och som en
virtuell gemenskap. Det innebar dock inte att den lokala gemenskapen hotades
eller frsmrades. Telefonerandet inordnades och anpassades till den befintliga
lokala kulturen och mnniskor skapade sin egen version av denna modernitet.
Ur denna kreativitet fddes i Skellefteomrdet nya innovativa aktiviteter som
lagturneringar i schack och musicerande per telefon. Telefonsamhllet forma-
des p samma stt som vrt IT-samhlle av bde basala och variabla moderni-
tetsfaktorer.

174
Sjstrm, Erik, Erik Sjstrms levnadsbeskrivning, maskinskrivet dokument 1964, i frfat-
tarens go.

119
Kapitel 3

3.4 Modernisering av njen, kultur och fritid

Basal modernitet
Baler och danser
I brjan av 1900-talet var det spelmnnen som svarade fr dansmusiken p
brllop och andra fester i Skellefteomrdets byar. De var byspelmn och trak-
terade oftast fiol, men ven klarinett och andra instrument kunde frekomma.
Frn sekelskiftet omkring sekelskiftet 1900 blev ocks dragspelet allt vanligare.
Sllskapsdanserna spreds till folket via de borgerliga miljerna och salongerna.
Uppteckningar av spelmanstraditionens ltar i Vsterbotten visar att man snabbt
tog till sig de nya modedanser som kom under senare delen av 1800-talet, t.ex.
polkett och schottis.
Parallellt levde polskan och andra ldre dansformer kvar. P 1910-talet dan-
sades t.ex. fortfarande linjedansen kadrilj i Vsterbottensbyarna, men innan
1930-talets ingng hade pardansen helt tagit ver. Spelmannen Anselm Hed-
lund frn Bure har berttat att kadriljen brukade vara den frsta dansen p
brllopen i Skellefteomrdet. Den sista gngen han sg den dansas i brllops-
sammanhang var 1915 eller 1916 och d kunde fortfarande alla dansen. Vid en
uppvisning i Robertsfors ett tiotal r senare var det gammalt folk som kunde
demonstrera hur kadriljens turer skulle uppfras.175 Den legendariske spelman-
nen Karl Viktor Burman frn Ljusvattnet kunde spela mnga kadriljer, men
den sista gngen han spelade kadrilj p brllop var 1929 och det skedde i hans
hemby.176
De finns inga statistiska uppgifter gllande frekomsten av dansbanor i Skel-
lefteomrdet, men de folkminnesuppteckningar och lokalhistoriska dokumen-
tationer som har gjorts indikerar att oerhrt mnga dansbanor byggdes under
1900-talets frsta tre decennier. Utvecklingen bekrftas ocks av njesannon-
serna i Norra Vsterbotten. Dansbanorna var en nymodighet som innebar flera
frndringar. Dansen flyttades frn grdar, logar, lador och kyrkstugor till de
nya dansbanorna och dansarrangemangen brjade samtidigt professionaliseras
och kommersialiseras. Alice Lundmark har beskrivit hur det tog sig uttryck i
byn Mjdvattnet inom Burtrsk socken sder om Skellefte:
P 20-talet dansades det bl.a. i Smia i Mjdvattnet. Den lg p den tomt
som idag gs och bebos av Olle Berggren. Det var en stor smedja dr redskap
o.d. plockades undan fr att f svngrum fr dansen. Dit kom ven ungdomar
frn Vallen, Lappvattnet och Bursiljum. Munspel fick duga, musikanterna fick

175
Karlsson, K. Gunnar A. och Burman, Siw, Slatta fra Wsterbottn, Ume 1987, s. 15-16, 343-
344
176
Tedestedt, Robert, Folkets dansmusik. I: Clausn, Hans (red.), Kulturlivet i Skellefte: med
lust och fgring stor. Skelleftebygdens historia del 6, Uppsala 1988 s. 78-79

120
 Modernitetens nya grnser

betalt med de ren pojkarna kunde avvara. Dansbanan i byn byggdes 1930.
Samma r invigdes ven dansbanan i Vallen och allt blev mera organiserat och
kommersiellt.177

Njesannonser i Norra Vsterbotten den 8 juni 1933

Kommersialiseringen av dansbanorna och dansarrangemangen br utan tvekan

ses mot bakgrund av den framvxande idrottsrrelsens behov av verksamhets-
finansiering. Under 1930-talet utgick inga kommunala bidrag till idrotten, och
den sponsring som kunde frekomma strckte sig sllan lngre n till priser
i samband med tvlingar. Idrottsfreningarna var hnvisade till de inkomster
som man sjlv kunde skaffa sig och njesarrangemangen blev drfr en mycket
viktig inkomstklla. Robert Tedestedt har kommenterat denna utveckling i
boken Myggornas dans och idrottens vg till folkhemmet:

177
Andersson, Carl G. & Andersson, Ola, Mjdvattnet frr och nu, Mjdvattnet 2000, s. 172

121
Kapitel 3

Frn 1933 sattes en del s.k. allmnna arbeten igng. Det handlade mest om vg-
och brobyggen men ven idrottsplatser byggdes med arbetsmarknadspengar. Att
understdja sjlva idrottandet via skatten skulle dock ha varit en fullstndigt
barock tanke. Firmor sknkte priser till skidtvlingar, men sponsorer fanns varken
som ord eller i verkligheten. Klubbarna mste drfr sjlva jobba in pengar till
fotbollar och matchdrkter. Tidningarnas njesannonser skvallrade om hur. Via
jippon och danstillstllningar!178

I Skellefte stad ordnades danser p Boston och p Tuble. Boston var det folk-
liga namnet p Godtemplarhuset som hade invigts 1911 och blev snabbt Skel-
leftes profana samlingslokal. Namnet hade lokalen ftt av den kring sekelskif-
tet s populra Bostonvalsen. Tuble var en gammal herrgrd p sdra sidan
av lven som hyrdes av Folkets Hus byggnadsfrening och tillbyggdes med
en danslokal. Dr arrangerades danser frn r 1929 och fram till 1950-talet.
Boston hade ett bttre rykte med sin nyktra profil n den mera ifrgasatta dans-
lokalen p Tuble.179
Frn omkring 1920 brjade den amerikanska jazzen allt tydligare att pverka
dansmusiken i Sverige. Tidig svensk jazz finns dokumenterad i inspelningar
med Helge Lindbergs orkester och Paramount-orkestern frn slutet av 1920-
talet. 1930-talets dansorkestrar innehll allt fler jazzinspirerade musiker, och
orkesterledare som Arne Hlphers och Thore Ehrling frstrkte och vidareut-
vecklade dessa tendenser i sina orkestrar. Under detta decennium brjade basis-
ten Thore Jederby att gra renodlade jazzinspelningar tillsammans med dti-
dens mest drivna svenska solister. De svenska musikerna hmtade inspiration
frn grammofonskivor, engelska BBC:s dans- och jazzsndningar och besk i
Sverige av utlndska jazzmusiker som t.ex. Louis Armstrong, Coleman Haw-
kins, Jimmie Lunceford och Duke Ellington.180
Till Skellefteomrdet kom jazzinfluenserna successivt under 1930-talet via
grammofonskivor, radioprogram och inflyttade musiker. Industrietableringen
i Boliden och i Rnnskr drog till sig mnniskor frn olika delar av landet.
Gunnar Lundkvist konstaterar i en studie om Bolidenbolaget att 46 procent
av den inflyttade arbetskraften till Bolidenbolaget var frn andra omrden n

178
Tedestedt, Robert, Myggornas dans och idrottens vg till folkhemmet, Skellefte 1998, s.
93
179
Lundmark, Ingvar (red.), Frn 10-tal till 80-tal, Skellefte 1986, s. 100 samt Stierna, Stig,
Teater i Skellefte. I: Clausn, Hans (red.), Kulturlivet i Skellefte: med lust och fgring stor.
Skelleftebygdens historia del 6, Uppsala 1988, s. 130
180
Kjellberg, Erik, Svensk Jazzhistoria, Stockholm 1985, s. 23-26, 34-35, 43, 49-50, 58-62, 76-
77, Bruer, Jan & Westin, Lars, Jazz. Musik, mnniskor, miljer, Stockholm 1995, s. 40, 55

122
 Modernitetens nya grnser

Vsterbotten.181 Denna inflyttning satte sjlvfallet sin prgel ven p musiklivet

d det bland de inflyttade fanns aktiva och jazzintresserade amatrmusiker frn
olika delar av landet. Njesannonserna i Norra Vsterbotten under 1930-talet
visar att jazzorkestrarna var populra och vanligt frekommande frn 1933 och
framt. Det kunde t.o.m. frekomma att vissa orkestrar knts upp fr en hel
ssong av arrangrerna. Nedanstende artikel berttar att Folkets Hus-fren-
ingen i Skelleftehamn har engagerat Regers jazzkapell som dansorkester fr
hela sommarssongen 1935.

Annons i Norra Vsterbotten den 11 juni 1935

Biografer
Biografverksamheten hade utvecklats stadigt under 1910- och 1920-talen. 1930-
talet inleddes med att den frsta ljudfilmen i Skellefte, Rio Rita, premir-
visades p Odonbiografen den 2 augusti 1930. I Norra Vsterbotten beskrivs
ljudfilmen som ett nytt och hgintressant inslag i stadens frstrelseliv.182

181
Lundkvist, Gunnar, Den industriella utvecklingen 1900-1975. Basindustrin Boliden. Skellef-
tebygdens historia del 2, Uppsala 1980, s. 85-95
182
Norra Vsterbotten, 2 augusti 1930

123
Kapitel 3

Den frsta ljudfilmen kommer till Skellefte. Klipp ur Norra Vsterbotten den 2 augusti
1930

Ljudfilmen hade gjort ett snabbt segertg ver vrlden. Den 6 oktober 1927
gde premiren p filmen The Jazz Singer rum i USA. Filmen hade produce-
rats hos Warner Bros. i Hollywood och premiren hade fregtts av ett intensivt
arbete med att installera ljudsystemet Vitaphone p biografer runt om i USA.
Redan innan rets slut spelades filmen fr stora publikskaror i stder runt om i
vrlden. Succn vertygade vriga filmstudios i Hollywood och inom ngra f
r hade ljudfilmen helt tagit ver biografsalongerna i USA och Europa.183
I Europa slog ljudfilmen igenom olika snabbt i olika lnder. Omstllningen
till ljudfilm gick snabbast p de brittiska biograferna, av vilka 22 % hade ljud-
filmsutrustning 1929 och 63 % i slutet av 1932. I vriga Europa gick det lng-
sammare, till stor del beroende p att europeiska fretagsintressen ville hindra
infldet av amerikansk ljudutrustning till europeiska biografer till frmn fr
egentillverkad utrustning.184
I Sverige fick ljudfilmen sitt definitiva genombrott 1929. Filmen The Jazz
Singer premirvisades den 18 februari p Rda Kvarn i Stockholm och p
annandag jul samma r hade den svenska ljudfilmskomedin Sg det i toner
premir. Biografgarna insg snabbt att ljudfilmen hade kommit fr att stanna
och investerade i den utrustning som krvdes. Hsten 1930 fanns 950 biografer
i Sverige. Av dessa var 175 redan utrustade fr ljudfilm.185 Under 1930-talet
producerades mycket film i Sverige, men svensk 30-talsfilm har kommit att
bli ett negativt laddat begrepp i svensk filmhistoria och frknippat med kva-

183

Cook, David A., A history of narrative film, New York 1996, s. 245-246
184
Cook, David A., A history of narrative film, New York 1996, s. 347-348

185
Waldenkranz, Rune, Ljudfilmens genombrott i Sverige. I: Grenholm, Gunvor, Den svenska
historien band 14, Stockholm 1979, s. 232 samt Freningen Svenskt Filmljuds hemsida: www.
fsfl.home.se, utskrift den 12 april 2004

124
 Modernitetens nya grnser

litativt undermliga lustspel. Filmvetaren Gsta Werner gr en karakteristik i

boken Den svenska filmens historia:

Den svenska 1930-talsfilmens bottenvegetation var ingen till omfnget liten pro-
duktion. Den hade ocks en mycket stor betydelse ekonomiskt bde fr film-
producenterna och biografgarna den lg bakom mycket av den kommersiella
expansion som under 1930-talet utmrkte den svenska film- och biografnringen.
Under dessa r mngdubblades biografpubliken i Sverige. Folk brjade g regel-
bundet p bio. Filmindustrin och biografdriften stabiliserade sig, gjorde stora
investeringar och skaffade sig hga, fasta omkostnader. Filmerna blev genomg-
ende stora publiksuccer, och filmproducenterna undrade stillsamt varfr det d
fanns anledning att gra ngon annan slags film.186

Kulturskribenten och filmrecensenten Tommy berg har beskrivit filmen som

modernitetsfreteelse i Skellefte. Nya biografer uppfrdes i Skellefte stad
och p mnga mindre orter i norra delen av Vsterbottens ln. Biograferna mar-
kerade att en ny tid och en ny moral kommit till bygden:

Filmens storhetstid i Skelleftebygden strcker sig frn 1930-talets brjan fram

till mitten av 1960-talet. Under ren 1940 till 1955 annonserade 30 olika fasta
biografer inom Norra Vsterbottens spridningsomrde minst en gng i veckan;
i de mindre orterna njde man sig med att affischera utanfr affren. Adak och
Adakgruvan var tv sdana smorter med tillsammans 900 invnare och tre bio-
grafer. John Olofsson skriver i Skelleftebygdens historia, del 4, om hur det gamla
bondesamhllets strnga moral brjade lsas upp av allt det nya som kom frn
stderna. Biograferna tillhrde det nya.187

Bioannonser i Norra Vsterbotten den 7 augusti 1937

186
Werner, Gsta, Den svenska filmens historia, Stockholm 1970, s. 59
187
berg, Tommy, Filmen kommer till Skellefte. I: Olofsson, John m.fl. I: Clausn, Hans
(red.) Kulturlivet i Skellefte: med lust och fgring stor. Skelleftebygdens historia del 6, Uppsala
1988, s. 164

125
Kapitel 3

Kafer och restauranger

De fretagsunderskningar som presenteras i boken Industrialismens Skellefte
visar att det startades ett stort antal konditorier och mjukbrdsbageriet i Skel-
lefteomrdet under mellankrigstiden. Och vid ingngen till 1930-talet hade
verksamheten hunnit bli omfattande.
Frfattarna skriver: Rknat p hela skellefteregionen fanns det r 1931 84
stycken bagerier, konditorier och brdfabriker med sammanlagt 389 perso-
ner anstllda. De var utspridda i flertalet av regionens ttorter.188 Betrffande
Skellefte stad uppger Olle Westermark i en underskning om kpenskap och
handel i Skellefte att det p 1930-talet fanns tjugo kafer att vlja p.189
Att restaurangnringen utvecklades under 1930- och 40-talen bekrftas av
fretagsrkningarna 1931 och 1951. Under denna period kade antalet kaf-
och matserveringar i Skelleftebygden frn 35 till 57. 190 I Skellefte stad omfat-
tade restaurangutbudet allt frn finare restauranger som Georg Pehrssons
restaurang och stadshotellet till en lng rad enklare matserveringar dr kund-
kretsen frmst bestod av arbetare.191

Musik- och konsertverksamhet

Skellefte musiksllskap hade bildats r 1926 och mtte enligt verksamhets-
berttelserna mnga svrigheter under de frsta ren. Ekonomin var svag,
lmplig repetitions- och konsertlokal saknades, det var svrt att f till stnd
regelbundna orkestervningar etc. Under 1930-talet fick dock verksamheten
en positiv utveckling. Med redaktr Zolo Strner som ordfrande och Carl
Hed som orkesterledare blev 1930-talet en dynamisk period. Dessutom fick
musiksllskapet frn 1930 ett rligt anslag frn Sveriges Orkesterfreningars
Riksfrbund. Nu togs symfonier och andra strre musikaliska verk upp p
repertoaren.192 Vid en konsert i november 1933 framfrdes Beethovens andra
symfoni, en av Mozarts pianokonserter samt en violinkonsert av Nardini.193
Konsertverksamheten utkades och framstende gstsolister anlitades. Den 19
november 1934 gjorde t.ex. den vlknde pianisten Hans Leygraf, d endast

188
Gaunitz, Sven, Danell, Torbjrn & Lundstrm, Ulf, Industrialismens Skellefte, Ume 2002,
s. 216-217
189
Westermark, Olle, Kpenskap och handel i Skellefte stad, stencil, Skellefte 1994
190
Danell, Torbjrn, Skelleftebygden som kulturgrns fr fretagande, Ume 1998, s. 44 samt
Cullman, Lars (red),
191
Cullman, Lars (red), Staden som hembygd, Skellefte 1994, s. 48
192
Strandman, Rolf V., Ngra drag i Skelleftes musikliv. I: Clausn, Hans (red.) Kulturlivet i
Skellefte: med lust och fgring stor. Skelleftebygdens historia del 6, Uppsala 1988, s. 52-54
193
Norra Vsterbotten, 5 november 1933

126
 Modernitetens nya grnser

12 r gammal, framtrdanden i Skellefte och Skelleftehamn tillsammans med

musiksllskapet.194

Annons i Norra Vsterbotten den 17 november 1934

Amatrmusiklivet utvecklades kvantitativt under 1930-talet, bde i Skellefte

stad och i omgivande bygder. Ofta var det kantorer, militrmusiker och lrare
som svarade fr ledarskapet i de nya krerna och ensemblerna. Lgkonjunktu-
ren i brjan av decenniet ledde dessutom, i kombination med de nya arbetstill-
fllen som kunde erbjudas genom Bolidenbolaget, till att en rad goda musiker
och musikledare flyttade till Skellefteomrdet.

Teater
Redan under det frsta decenniet efter Skellefte stads tillkomst 1845 hade
befolkningen tillgng till ett stort utbud av teater genom alla de turnerande tea-
tersllskap som kom p besk. Jag visar i nsta kapitel att minst hlften av de
teatersllskap som turnerade i Sverige i mitten av 1800-talet beskte Skellefte
dr de framtrdde i provisoriska lokaler. Frn 1910-talet var de flesta teatereve-
nemang frlagda till godtemplarhuset.
Under 1930-talet fick teaterintresset i Skellefte en kraftfull stimulans
genom tillkomsten av en teaterpublikfrening som aktivt planerade fr ett bra
sammansatt teaterutbud. Vid samma tid fick Skelleftehamn en teaterlokal p
initiativ av arbetarorganisationerna och med visst std av Bolidenbolaget.195

Norra Vsterbotten, 17 november 1934

194

Stierna, Stig, Teater i Skellefte. I: Clausn, Hans (red.) Kulturlivet i Skellefte: med lust
195

och fgring stor. Skelleftebygdens historia del 6, Uppsala 1988, s. 130-133

127
Kapitel 3

ven i andra delar av Skellefteomrdet fanns ett aktivt teaterintresse. Som ett
exempel kan nmnas stationssamhllet Jrn, dr man tidigt spelade amatrtea-
ter inom IOGT-logen. Under 1920- och 30-talet och gstades Jrn regelbundet
av kringresande teatersllskap, som upptrdde i gamla godtemplarlokalen.196
Mycket tyder p att IOGT-rrelsens amatrteaterverksamhet i Skellefteomr-
det har haft betydelse ocks nr det gller intresset fr professionell teater.

Folkrrelser och freningsliv

Under 1930-talet skedde mnga frndringar betrffande njen, kultur och fri-
tidsaktiviteter i Skellefteomrdet. Folkrrelserna hade hunnit konsoliderats
och freningslivet genererade en mngd olika aktiviteter bde i Skellefte stad
och i omgivande samhllen och byar. EFS-freningar fanns i nstan varje by
och IOGT-rrelsen hade 30 loger i Skelleftebygden r 1932. Folkbildningsor-
ganisationerna och studiecirkelverksamheten fick sitt stora genombrott under
1930-talet. I Vsterbottens ln fanns 1940 inte mindre n 230 studiecirkel-
bibliotek.197 En lng rad nya freningar och organisationer kom dessutom till
under 1930-talet, ngot som de omfattande samlingarna i Folkrrelsearkivet
kan bekrfta.
Mnniskor som vuxit upp inom de ldre freningarna hade ofta skaffat sig
bra grundlggande kunskaper om freningsteknik, ekonomi och organisation.
Nr nya typer av freningar bildades kom dessa kunskaper vl till pass. Det
var drfr inte ovanligt att samma person som t.ex. var styrelseledamot i EFS-
freningen ocks engagerades i ortens RLF-frening eller vgfrening. En
idag mera bortglmd del av mellankrigstidens freningsliv i Vsterbotten r
fredsfreningarna. Stig-Henrik Viklund p Skellefte museum har dock beskri-
vit fredsrrelsens starka verksamhet i lnet under denna tid i flera artiklar och
skrifter.198 Omfattningen av verksamheten framgr av fljande rsmtesreferat
i Norra Vsterbotten 1934:

196
Marklund, Gran & kesson, Harry, Jrn 100 r glimtar ur Jrns samhlles frsta sekel,
Skellefte 1993, s. 64
197
Olofsson, John, Biblioteken i Skellefte. I: Clausn, Hans (red.) Kulturlivet i Skellefte: med
lust och fgring stor. Skelleftebygdens historia del 6, Uppsala 1988, s.226-227
198
Viklund, Stig-Henrik, Ngot om den vsterbottniska fredsrrelsen, Skellefte 1995, Viklund,
Stig-Henrik, Vnns fredsfrening: vad protokoll m.m. kan frtlja, Skellefte 1995 samt Vik-
lund, Stig-Henrik, Bure sockens fredsfreningar, Skellefte 1996

128
 Modernitetens nya grnser

Av referatet frn rskonferensen framgr att det enbart i Vsterbottens norra

fredsdistrikt fanns 74 lokalavdelningar med 2000 medlemmar vid utgngen
av r 1933. I sitt inledningsanfrande berrde fredsdistriktets vice ordfrande
A. Nilsson frn Norrlngtrsk det allvarliga vrldslget och d inte minst den
utveckling som innebar att allt fler stater och folk uppslukats av diktaturen.199
JUF-avdelningar bildades i mnga byar i Skellefteomrdet, och verksamheten
terspeglas regelbundet i tidningen Norra Vsterbotten under 1930-talet genom
annonser och mtesreferat. Aktiviteterna i dessa avdelningar kunde ha en impo-
nerande omfattning. I Kvarnbyn fanns p 30-talet, utver den vanliga styrelsen,
studieledare, bibliotekarie som sktte det ganska omfattande freningsbibliote-
ket, tvlingsledare, hemsljdsledare, husmoder, vaktmstare, materialfrvaltare
och roteombud. P programmet stod frelsningsserier, studiecirklar, utstll-
ningar, jordbrukstvlingar och fester. Studiecirklarna behandlade s krvande
mnen som bokfring, nationalekonomi och kommunalfrvaltning. Flera r
frn 1934 och framt gnades t planteringen av en bjrkall och i slutet av
1930-talet uppfrdes en JUF-bygdegrd.200

Idrott
Den organiserade idrotten i Vsterbottens ln brjade etableras frn 1890-
talet. 1900-talets frsta decennium samt perioden frn 1930 och fram till andra
vrldskrigets slut framtrder dock som srskilt expansiva vad gller bildan-
det av idrottsfreningar. r 1928 var 50 freningar anslutna till Vsterbottens
idrottsfrbund. Tio r senare hade den siffran tredubblats till 150.201

199 Norra Vsterbotten, 5 juni 1934

200
Lundstrm, Gunda (red.), Kvarnbyn Vstantrsk med omnejd 1539-1996, Bygdetrskliden
1996, s. 76-78
201
Hagegren, Peter, Folkrrelser. I: Sundin, Bo (red.), Vsterbotten genom tiderna, Ume
1994, s. 280-281

129
Kapitel 3

Tidsperiod Antal bildade freningar

1861 1865 5
1866 1870 0
1871 1875 0
1876 1880 0
1881 1885 5
1886 1890 3
1891 1895 14
1896 1900 26
1901 1905 87
1906 1910 60
1911 1915 44
1916 1920 10
1921 1925 25
1926 1930 29
1931 1935 93
1936 1940 68
1941 1945 107

Tabell 2.
Bildande av nya idrottssammanslutningar i Vsterbottens ln 1861-1945. I sta-
tistiken ingr skyttefreningar tillkomna t.o.m. r 1914.

Mnga av de idrottsfreningar som bildades under 1930-talet bedrev en allmn

idrottsverksamhet med ett flertal olika idrotter p sitt program. Friidrott, fotboll
och skidkning och var vanligt frekommande verksamheter i dessa freningar.
Skidkning utvades bde i specialiserade skidklubbar och mera allmnna
idrottsklubbar. Intresset fr skidkning i Vsterbotten fick en stark stimulans
efter SM-tvlingarna i Ume 1931 dr lnets herrar blev mycket framgngsrika
genom att belgga de fyra frmsta placeringarna p 30 km och dessutom fick in
sju kare de tio frmsta p 50 km. Damerna frn Grubbe IK utmrkte sig med
en andraplats i lagtvlingen ver 10 km.202
Friidrotten tog extra fart i Skellefteomrdet genom tillkomsten av idrotts-
platserna Norrvalla i Skellefte 1932 och Malmbacka i Boliden 1935. Under
1930-talet breddades verksamheten ocks med ett antal nya idrotter. I Skellef-
te AIK startades t.ex. sektioner i brottning, cykel, bandy, handboll, ishockey,
konstkning och bordtennis under 1930- och 40-talet.

Lindgren, Lars, Skid-SM i Vsterbotten. I: Vsterbotten 1995:4, Vsterbottens museum,

202

Ume, s. 21-22

130
 Modernitetens nya grnser

Nya idrotter infrdes och utvecklades ocks genom ett antal nya mera specia-
liserade freningar, t.ex. segling, orientering och tennis. Simsporten, som lnge
hade frekommit i idrottssammanhangen i lnet gynnades i Skellefte genom
tillkomsten av ett varmbadhus under 1930-talet. Frn omkring 1935 bildades
ett antal skolidrottsfreningar i Skellefteomrdet, vilket visar att idrotten br-
jade f en stark stllning ocks i skolan. Vid samma tid startades ett antal arbe-
taridrottsfreningar, ngot som jag terkommer till lngre fram i kapitlet.203
Under mellankrigstiden skedde en stark expansion av gymnastiken i Sverige.
Antalet organiserade medlemmar i Svenska gymnastikfrbundet kade frn
8000 vid frsta vrldskrigets slut till mer n 160000 tjugo r senare.204 Vs-
terbottens Gymnastikfrbund bildades den 7 januari 1931 av nio lokala gym-
nastikavdelningar med tillsammans 138 gymnaster. En av dessa var Skellefte
AIK.205 Drygt ett decennium senare, r 1942, fanns hela 104 gymnastikfren-
ingar i lnet. Gymnastiken fick sitt definitiva genombrott i Skellefteomrdet
under 1930-talet.206 Medan en stor del av den vriga lokala idrotten dominera-
des av manliga utvare samlade gymnastiken ocks mnga kvinnor.

Fritid och semester

I ldre tid var arbetstiden mycket lng. I mitten av 1880-talet uppgick normal-
arbetsdagen i Sverige till 11 timmar. Kravet p kortare arbetsdag var drfr en
av de frgor som fackfreningarna drev hrdast nr de brjade sin verksamhet.
I brjan av 1900-talet var parollen tta timmars arbete, tta timmars fritid och
tta timmars smn. Den frsta arbetstidslagen kom r 1919 och innebar att
arbetstiden generellt inte fick verskrida 48 timmar per vecka eller nio timmar
per dag.207
r 1931 infrdes i arbetarskyddslagen en rekommendation att arbetare som
varit anstllda under lng tid skulle f minst fyra dagars semester per r. Denna
ledighet skulle utg under sommaren och vara frlagd i anslutning till sn-
och helgdag. Som frmsta argument fr tgrden anfrde departementschefen
i propositionstexten att en rlig terkommande semesterledighet var av synner-
lig vikt fr bevarande av hlsa och arbetskraft samt att detta snart sagt gllde

203
Visuellt Meddelanden frn Vsterbottens Idrottshistoriska Sllskap, nr 21, september 2000,
s. 9-12, nr 22, december 2000, s. 22-24, nr 23, september 2001, s. 15, 17-22, nr 24, december
2001, s. 20, nr 31, september 2006, s. 34
204
Ehn, Billy, Frykman, Jonas & Lfgren, Orvar, Frsvenskningen av Sverige, Stockholm 1993,
s. 175
205
Vsterbottens Gymnastikfrbund, Gymnastik i Vsterbotten 1931-1981. terblick och pro-
gram fr jubileums-Linggalorna, Bjsta 1981, s. 4
206
Norra Vsterbotten, 27 oktober 1981
207
Ekengren, Bert, Fritiden. I: Grenholm, Gunvor (red.), Den svenska historien band 14,
Stockholm 1979, s. 105

131
Kapitel 3

alla dem, som ret runt var trget sysselsatta i arbete. Redan d fanns semester
inskrivet i vissa kollektivavtal, men departementschefen var angelgen om att
samma rtt skulle ges till alla arbetare. Den frsta semesterlagen, som innebar
tv veckors allmn semester, kom 1938. Frslaget motiverades i frsta hand
med att det var ndvndigt fr arbetstagarnas hlsa, bde i kroppsligt och and-
ligt hnseende, att de varje r erhll fullstndig vila under en viss tid. Innan
lagen trdde i kraft kunde skillnaden mellan tjnstemns och arbetares semester
vara stor p grund av att tjnstemnnen hade varit mycket framgngsrikare i
sina avtal med arbetsgivarna.208

Variabel modernitet
Samtidens syn p njesliv och kultur
Fr 1930-talets ungdomsgeneration i Skellefteomrdet fanns ett betydligt
strre utbud p njen och fritidsaktiviteter n under tidigare decennier och de
flesta unga sg det som en bra utveckling. Det expanderande njeslivet mttes
dock ofta med motstnd frn den ldre generationen. Anledningarna var flera.
Den religiositet som frgade den sociala kulturen i Skellefte betonade framf-
rallt arbetet, och den tid som man inte arbetade eller vilade skulle frmst gnas
t andakt och nyttiga sysslor. I tiden lg ocks ett mera profant moraliskt nyt-
tighetstnkande med sjlvdisciplin, sparsamhet och ett maximalt utnyttjande av
fritiden som viktiga ideal.
Det kade utbudet av arrangemang och den tilltagande kommersialiseringen
av njeslivet innebar kade kostnader fr ungdomarna och hushllen, vilket
delar av den ldre generationen reagerade mot. I byn Kge sg sig t.ex. bya-
stmman franledd att ingripa mot det kande njeslivet. Tidningen Norra Vs-
terbotten refererade majstmman 1933:

Sedvanlig majstmma hlls i gr med Kge byamn. Sedan i byaordningen fre-

skrivna renden behandlats upptogs till avgrande en framstllning om att bya-
mnnen mtte ing till lnsstyrelsen och vederbrande landsfiskal med en fram-
stllning om att njestillstllningar dr intrde skall erlggas och allts njesskatt
uppbras, mtte under ett rs tid framt endast f anordnas en gng i mnaden.
Man resonerar som s att de, srskilt under sommaren, ofta terkommande njes-
tillstllningarna med ganska hg entravgift medfrt att ungdomen slnger bort
de pengar som skerligen i dessa tider bttre behvs p annat hll. De medfra
kanske ofta en ganska knnbar utgift fr hem med mnga barn dr alla vilja vara
med och roa sig. Man mnar ingalunda ska utverka ngot slags njesfrbud utan

SOU 2001:91. Arbetstiden lag eller avtal, betnkande frn Kommittn fr nya arbetstids-
208

och semesterregler, Stockholm: Nringsdepartementet, s. 9-12

132
 Modernitetens nya grnser

man menar att ungdomen kan frska anordna njen som inte kosta s mycket
pengar och ha lika roligt fr det.209

I 1930-talets offentliga debatt projicerades p ett mrkbart stt bde frhopp-

ningar och farhgor infr den snabba samhllsomvandlingen p ungdomsgene-
rationen. Inte minst ungdomarnas fritidsvanor sattes i blickpunkten och diskute-
rades. Hur skulle de anvnda sin lediga tid? Skulle de leva i nuet med ostentativ
konsumtion och ytligt njesliv eller satsa p sin egen och samhllets framtid
genom sjlvdisciplin, samhllsengagemang och en mlmedveten livsbana? P
det nationella planet tillsattes 1939 Ungdomsvrdskommittn med uppgift att
bl.a. bekmpa den stegrade brottsligheten bland ungdomen och missfrhllan-
den frbundna med det offentliga njeslivet.210
I de religisa kretsarna drogs tydliga grnser gentemot de vrldsliga njena.
I Sune Jonssons bok Husen vid himlastigen beskriver Birgit Lundgren sina
erfarenheter frn uppvxtren i en by i norra Vsterbotten under 1930-talet.
Fadern var EFS-predikant och familjen bodde i byns bnhus:

Vi var ju ocks predikantens barn, och det innebar givetvis, att vi inte hade samma
frihet att leka eller ta del av de enkla njen som stod till buds i byn. Cirkus Mija-
res Schreiber reste tltet p bysgens tomt tidigt p hsten, d skolan just brjat,
och byns biograf gav frestllning klockan sju p lrdags- och sndagskvllarna.
Givetvis var jag strngeligen frbjuden att g p bio. Jag minns d jag var tretton
fjorton r och gick i Hermods realskola. Vi hade haft klassfest, och eftert kom
ngon p att vi skulle g p bio och se Pinocchio. Jag fick aldrig ngra fickpengar
fr det hade pappa inte rd med, och det talade jag om, men kamraterna var bus-
siga och skramlade ihop till biljetten t mig. En annan av kamraterna hade heller
inga pengar hans pappa var ordfrande i byns DUF-frening och sprang hem
fr att hmta pengar, men fick skert inga, fr han kom aldrig tillbaka. Nr filmen
var slut gick jag hem och var vid gott mod. Men pappa och mamma hade varit
p besk hos DUF-ordfranden, och fick dr givetvis veta att jag varit p bio. De
stod och vntade p mig p uppfarten till bnhuset, och pappa beordrade mig att
gonblickligen g in. D vi kom i trappen upp till predikantbostaden fick jag en
rungande rfil.211

Fr oss som lever i brjan av 2000-talet framstr faderns upptrdande som

hjrtlst och omotiverat. Men frmodligen sg den strngt religise fadern det
som att dottern hade gjort ett frbjudet grnsverskridande in p vrldens

209
Norra Vsterbotten, 2 maj 1933
210
Wigerfelt, Berit, Ungdom i nya klder. Dansbanefrjder och lngtan efter det moderna i 1940-
talets Sverige, Stockholm 1996, s. 38-39
211
Jonsson, Sune, Husen vid Himlastigen, Stockholm 1998, s. 38-39

133
Kapitel 3

farliga och syndiga omrde. Nu mste han markera detta tydligt, s att det inte
skulle hnda igen.
I 1930-talets offentliga diskurs gllande njesliv och kultur framtrder p
ett srskilt tydligt stt den kulturkamp mellan tradition och modernitet som
utmrker en stor del av 1900-talet. P den traditionsbevarande sidan i kampen
terfinns kyrkan, skolan, stora delar av frikyrkligheten och olika moralkonser-
vativa grupper och freningar, bde i stderna och p landsbygden. De moderna
vrderingarna fretrds av idrottsrrelsen och andra delar av det expanderande
freningslivet. Moderniteten genomsyrar ocks tydligt populrmusiken, filmen,
veckotidningarna och den under mellankrigstiden vxande floran av ungdoms-
litteratur.
Debatten och de divergerande synstten kan ocks beskrivas som en kamp
mellan olika alternativa moderniseringsstrategier. Kulturkampen om 1930-
talets ungdom stts i antologin Frn flygdrm till swingscen in i ett internatio-
nellt perspektiv, dr samtida tysk kollektivism och tilltro till auktoritrt ledar-
skap i samhllsbygget stlls mot nordamerikansk ideologi med vertygelsen
om det positiva med individualism och fria marknadskrafter. Frfattarna moti-
verar sitt perspektiv i bokens inledning:

Tanken bakom vrt, historiskt mycket frenklade, stt att stlla tysk ideologi mot
amerikansk marknad r pedagogisk. Vi hoppas p detta stt kunna gra en central
spnning i den svenska ungdomsdiskursen tydligare och visa hur den kulmine-
rade i frambrytningen av en ny ungdomskultur under beredskapen. Det medel
som ungdomarna anvnde fr att lsgra sig frn en auktoritr tradition, var inte
minst det speciella inflytande som lg i kad kpkraft. Ju mera Tyskland frlo-
rade sitt politiska verlge och den kulturella importen frn USA kade, desto
mera vidgades marginalen fr uttrycksformer med en autonom ungdomsbild.
Den etablerade ungdomsdiskursen blev underminerad inte minst av en massa
rrliga bilder som pekade t ett helt annat hll.212

Utan tvekan kade den kulturella importen frn USA under 1930-talet, speciellt
frn mitten av decenniet. Som jag kommer att visa lngre fram i kapitlet r det
inte minst inom omrden som musik och film som den framvxande ungdoms-
kulturen kom att pverkas.

Dansbanorna och sockenrivaliteten

Mnga dansbanor byggdes i Vsterbotten under de frsta decennierna av 1900-
talet. En av dessa var uppfrd nra grnsen mellan dvarande Burtrsk och

Franzn, Mats (red.), Frn flygdrm till swingscen. Ungdom och modernitet p 1930-talet,
212

Lund 1998, s. 45

134
 Modernitetens nya grnser

Bygde socknar norr om byn Storrdningsberget. Dansbanan beskrivs av Emil

Lindberg frn Bygdsiljum, fdd 1922, i hans minnesanteckningar:

Ett dansstlle, lite utanfr byn, att ka till och gnpas om stintern var Stor-
raningsbergsbanan. Den var byggd ngon gng p 20-talet, p en liten kulle
i skogen strax norr om Tvrbron, och var verkligt populr hela 30- och 40-
talen. Dr fanns ingen elstrm, bara fotogenlampor, s framt hstkanten kunde
det vara ganska svrt att knna igen varandra. Cirka 1935 var den rutten och
behvde byggas om, och d var det ngra frn Storrdningsberget och Stortjrn
som byggde en ny med tak: Paviljongen. Vid den tiden brjade ocks cykeln att
bli mer vanlig, ungdomar fick ofta egen cykel efter konfirmationen, och det blev
lttare att ta sig lite lngre frn byn. P det sttet blev det ofta bde mrkt och
vldigt trngt och d hnde det nog att ngon tycktes bli ondigt knuffad, med
efterfljande brk. Det var ganska vanligt att ngra fick ka hem med svullna
lppar, ett bltt ga och kanske ven trasig och lerig kostym. Men den tiden fanns
hr i byn, och ven i andra byar, en vldigt bra skrddare, som mer n grna tog
hand om kostymen veckan efter, och ordnade s att den var anvndbar nsta helg.
Fr d skulle den frfrdelade, ibland med ngon kompis, minsann ge igen.
Det fanns alltid ngra i varje by, som inte s mycket brydde sig om musiken,
dansen och att vli, utan var mer angelgna om att visa sig duktiga med knyt-
nvarna. En bidragande orsak till att Paviljongen blev s populr var nog lget,
allts nra sockengrnsen mellan Bygde och Burtrsk och vgskl och vgar t
alla hll. Det har alltid varit en viss rivalitet om flickorna mellan Burtrskara
och Bygdbon, srskilt mellan Klintn och Silja. Det var ngonting visst,
som Pjka Stinten fann, p andra sidan sockengrnsen. Grse ha allti vyri
grnare goare p annra sia hagan.213

Emil Lindberg skildrar i berttelsen en enkel dansbana vid en sockengrns i

Vsterbotten p 1930-talet. Dr trffades ungdomar frn Burtrsk och Bygde
socknar men ocks frn andra delar av lnet. Anlggningen var enkel dr den
lg p betryggande avstnd frn nrmaste by och med skogen runt om. Foto-
genlamporna spred sitt sken ver danspublik och musiker. Mngder av cyklar
stod uppstllda men ngra av ungdomarna hade kanske ftt bilskjuts till dansen.
Det framgr att rivaliteten mellan socknarna Burtrsk och Bygde var ptaglig
vid den hr tiden. Det kunde ltt uppst konflikter och slagsml som i sin tur
frstrkte polariseringen mellan olika grupper. Mellan ungdomar i byn verk-
linten och byn Bygdsiljum p var sin sida av sockengrnsen var spnningen
tydligen srskilt mrkbar. Utifrn min personliga knnedom om omrdet kan
jag tillgga att sockengrnsen p denna plats ocks utgr en mycket tydlig

213
Lindberg, Emil, Om ungdom och dansbanor, ur Emil Lindbergs anteckningar 1993, i frfat-
tarens go. Ngra ordfrklaringar: Klintn = verklinten, Silja = Bygdsiljum. Vli = ung. vlja
eller spana in. Det avslutande talesttet: Grset har alltid varit grnare och godare p andra
sidan inhgnaden.

135
Kapitel 3

dialektgrns. Nr jag var barn minns jag hur mina slktingar i Bygdsiljum i
Burtrsk socken skmtade om dialekten sder om sockengrnsen med hjlp av
srskilda ramsor dr dialekten imiterades.
Skildringen frn dansbanan i Storrdningsberget r inte den enda beskriv-
ningen som finns av sockenrivaliteten mellan Burtrsk och Bygde och hur
den kunde ta sig uttryck vid dansbanorna. Konvolutet till grammofonskivan
Bruksblandning med Robertsfors Musiksllskap terger en manskrsngares
upplevelse av Robertsfors manskrs gstupptrdande i Burtrsk ngon gng
under 1930-talet under ledning av dirigenten Elis Lundholm:

Du frst, krka, hon va alldeles fullpacke folk, nElis tyckt vi sjonge bra, fr
eljest bruken sg hur hellpyttes sjong ji krar. ettert va vi p dansn snrt
ut varenda burtrskar borti dansbanan.214

Sngarbesket i Burtrsk beskrivs som framgngsrikt. Bde sngframtrdandet

i kyrkan och uppgrelsen med de utsocknes p dansbanan hade gtt ver
frvntan.
De medeltida socknarna har under lng tid har utgjort identifikationsomr-
den fr grupper och enskilda individer. De gamla sockengrnserna har nda
fram till slutet av 1900-talet haft betydelse fr mnniskors frestllningar om
vi och dom och mste ur kulturellt perspektiv betraktas som sega strukturer.
1900-talets moderniseringsprocesser med bl.a. frndrade kommunikationer
har dock i norra Sverige inneburit en successiv uppluckring av detta mnster.
Denna utveckling bekrftas ocks av de underskningar kring nutida identifika-
tionsomrden som jag har genomfrt i samverkan med Kristina Kram och Ulf
Lundstrm. Underskningarna visar att de gamla sockengrnserna fortfarande
lever kvar i mnniskors omvrldsuppfattning, men att de nya kommunikations-
mjligheterna har frndrat individernas identifikationsomrden, framfrallt
hos de yngre generationerna.215

Jazzen och den moderna dansmusiken

Som jag har redovisat tidigare i kapitlet blev 1930-talet jazzmusikens genom-
brottsdecennium i Skellefteomrdet. Benmningen jazz blev allt vanligare i
Norra Vsterbottens njesannonser. Det framgr av nedanstende annons frn
1937 att riksknda jazzmusiker som Arne Hlphers orkester kunde framtrda,
men det var framfrallt de nya lokala grupperna som lanserade jazzen i njes-
livet.

Skivomslag till grammofonskivan Bruksblandning med Robertsfors Musiksllskap 1978

214

Kram, Kristina (red), Vi och dom i norra Sverige. Nutida identifikationsmnster och
215

moderniseringsstrategier speglade i ord och sak 1, Ume 1998, s. 76-78

136
 Modernitetens nya grnser

Annons i Norra Vsterbotten den 7 augusti 1937

Av de lokala jazzmusikgrupperna frekommer orkesternamn som Jolle Jons-

sons och Pelle Edbergs ofta i 1930-talets annonser. Jolle Jonsson flyttade till
Skellefte frn Malmberget och bildade orkester med bl.a. brderna Eskil och
Birger Rehnstrm frn Kiruna. Per Pelle Edberg kom frn Helgum i nger-
manland och hade gjort sig knd som en skicklig jazzdragspelare redan innan
flyttningen till Skellefte. Per Edberg var en riksknd musiker och gjorde en
lng rad grammofoninspelningar mellan 1936 och 1950.216

Annons i Norra Vsterbotten den 5 augusti 1937

Det positiva bemtande som jazzen och den nya dansmusiken fick i Skellef-
tebygden kan utlsas av njesannonserna under 1930-talet, i vilka det tydligt
framgr att ett nytt musikaliskt flt snabbt vxte fram i omrdet.

216
Tedestedt, Robert, Folkets dansmusik. I: Clausn, Hans (red), Kulturlivet i Skellefte: med
lust och fgring stor. Skelleftebygdens historia del 6, Uppsala 1988, s. 90-91

137
Kapitel 3

Den moderna jazzmusiken mtte emellertid ocks av ett starkt motstnd frn
vissa kretsar i Skellefte. Motstndarna fanns inom kyrkan, lrarkren, delar av
folkrrelserna och i allmnt konservativa grupper. Redan 1923 var en artikel
infrd i Norra Vsterbotten som beskrev hur den primitiva negermusiken fr-
giftade den svenska ungdomen.217 Liknande diskussioner frdes ocks p andra
hll i lnet vid samma tid. I tidningen Vsterbottens Folkblad diskuterades jazz-
musiken i en insndare av kommunpolitikern Frans A Dahlberg 1925:

O vad det r roligt att jazza! Jazzen r mitt liv! Om man endast kunde f g och
jazza varenda kvll! Ja, du har rtt. Man kan verkligen sga, att man r lycklig
under jazzen. Mera hrde inte undertecknad av samtalet mellan de tre unga
flickorna, som hromkvllen p ett av stadens kafer talade om jazzen. r d
jazzen det nje, som dessa unga flickor (eller barn rttare sagt) vilja gra den
till? Nppeligen! Har ej nutidens ungdom ngot hgre nskeml, ngon hgre
livsuppgift n att jazza, d r det verkligen illa stllt. - Nej, skola vi ndvn-
digtvis dansa, s lt oss verg till fdernas stt att frjdas, d dessa samlades,
fr att gifta bort tv lskande, eller samlades efter skrdetidens slut. D dansades
de gamla, vackra, svenska folkdanserna och dr kom helt skert den rtta, den
genuina ungdomsgldjen till synes.218

Samma tongngar terkom i 1930-talets debatt. Den 12 maj 1934 terger tid-
ningen ett offentligt fredrag i Frlsningsarmns lokal i Skellefte under ned-
anstende rubrik:

Fredragshllaren Evald Malmstrm (i tidningsrubriken felaktigt kallad Elis)

talade om de skadliga fljderna av sport, bio och jazz. Och Norra Vsterbot-
tens medarbetare, signaturen X-berg, medger att varje mnniska som inte
r obotlig slav under sportfneri, biovurm eller jazzelnde mste i stort sett ge

Norra Vsterbotten, Julmummer 1923

217

218
Citat efter Arvidsson, Alf, Sgarnas sng. Folkligt musicerande i sgverkssamhllet Holm-
sund 1850-1980, Ume 1991, s. 79

138
 Modernitetens nya grnser

talaren rtt. Om jazzmusiken hade talaren, enligt tidningen, bl.a. yttrat fl-
jande:

Jazzen, den moderna dansen, r enligt en amerikansk krnikr en av vrldshis-

toriens fyra stora katastrofer. Den frsta var hunnernas invndning, den andra
medeltidens pest, den tredje vrldskriget och s den fjrde den moderna dansen.
Den r ett dligt uppkok p negrernas fruktsamhetsriter, deras otukt i avgudadyr-
kan. -
Frut var det modernt med negrer i jazzkapell, nu har man apor. Det passar bra, ty
det enda djuret som r medvetet osedligt r just apan. Apmoral = jazzmoral!

Malmstrm beskrev vidare i sitt tal de indirekta fljderna av dansraseriet

och bredde ut sig om langning, lnnbrnning, slagsml, drp och vervld med
hjlp av tidningsrubriker frn olika delar av landet. Han angrep ocks de ideella
freningar som finansierade sin verksamhet genom dansen inte minst folkpar-
kerna och hvdade att under jazzulven gapar avgrunden fr vr njeslystna
ungdom.219
De grova rasistiska formuleringarna i talet upplevs frmodligen som anstt-
liga av de flesta nutida lsare, men i 1930-talets offentliga diskurs var det inte
ovanligt med sdana utfall. Fenomenet frklaras av musikforskaren Erik Kjell-
berg med att det i Sverige lnge fanns en utbredd uppfattning om att den vs-
terlndska kulturen och musiken var den mest utvecklade och hgst stende.
Han pekar ocks p dtidens sammankopplingar mellan den nya och frm-
mande jazzen och den svarta mnniskan, vilket ledde till groteska och rasistiska
avstndstaganden i kretsar som sg den svenska kulturen hotad.220
Nr etnologen Alf Arvidsson i boken Frn dansmusik till konstnrligt uttryck
beskriver hur jazzen bemttes som en samhllsfara frn 1920-talet och fram
till 1960-talet ppekar han att en stor del av argumenteringen vnde sig mot
jazzen utifrn perspektivet att den representerade primitiva drag, vilket ofta
kopplades samman med rent rasistiska argument. Arvidsson beskriver ocks
de viktigaste utgngspunkterna fr kritiken mot jazzen och den moderna dans-
musiken:

219
Norra Vsterbotten, den 12 maj 1934. Av Frlsningsarmns arkiv framgr att Evald Nikolaus
Malmstrm var fdd 1879 i Norrkping. Han antogs som kadett i Frlsningsarmn redan 1898
och befordrades under sin lnga yrkesbana till major 1918, versteljtnant 1928 och verste
1935. Vid sitt besk i Skellefte 1934 var han i tjnst som ungdomssekreterare och tilltrdde
samma hst befattningen som Frlsningsarmns krigsskolechef. Malmstrm var frn r 1905 gift
med Ester (fdd Mrberg) frn Svabensverk och de hade tre barn. Hustrun Ester Malmstrm var
ocks frlsningsarmofficer och hade ftt sin utbildning vid internationella krigsskolan i London.
Arkivuppgifterna lmnade av informationschef Anders stman vid Frlsningsarmns hgkvarter
i Stockholm den 21 november 2005.
220
Kjellberg, Erik, Svensk Jazzhistoria, Stockholm 1985, s. 15, 19

139
Kapitel 3

1. den religist-moraliska,
2. den nationellt-kulturidealistiska,
3. den moraliskt-samhllspolitiska.221

Frn dessa utgngspunkter kunde jazzen upplevas som ett hot mot den kristna
moralen, ett hot mot den gamla svenska kulturen eller ett hot mot samhllsnyt-
tan och samhllsutvecklingen. Angreppen mot jazzen kunde ibland genomfras
av tillflliga allianser mellan olika aktrer och d kombinerades grna flera av
ovanstende utgngspunkter. En av aktrerna var hembygdsrrelsen som ville
sl vakt om och vrda den gamla svenska folkmusiken. Utgngspunkten fr
deras motstnd mot jazzen var frmst den nationellt-kulturidealistiska som Alf
Arvidsson beskriver i sin studie av jazzen i Ume. I samband med att spelman-
nen Helmer Lindgren (Kvarnsvi-Helmer) gick bort 1946 skrev Josef Nystrm
i Norra Vsterbotten:

Helmer var mhnda den sista allmogespelmannen som endast hade folkmusik
p sin repertoar, oberrd av den framstormande jazzen.222

Jolle Jonssons musikkapell p 1930-talet

Foto: Sundborg & Lindberg, Skellefte museum

221
Arvidsson, Alf, Frn dansmusik till konstnrligt uttryck Framvxten av ett jazzmusikaliskt
flt i Ume 1920-1960, Ume 2002, s. 29
222
Tedestedt, Robert, Folkets dansmusik. I: Clausn, Hans (red), Kulturlivet i Skellefte: med
lust och fgring stor. Skelleftebygdens historia del 6, Uppsala 1988, s. 86

140
 Modernitetens nya grnser

God film eller omoralisk dussinvara

Nr ljudfilmen kom till Skellefte 1930 markerade det inledningen till en
blomstringsperiod fr biografverksamhet i omrdet. Nu samlades allt strre
skaror p biograferna och njesannonserna i Norra Vsterbotten visar tyd-
ligt det starka genomslag som den moderna ljudfilmen fick under 1930-talet.
Jag betraktar filmproduktionen och filmtittandet som uttryck fr en variabel
modernitet inom vilken det finns utrymme fr olika tolkningar av den pgende
samhllsomvandlingen. Den debatt om biograferna, filmerna och moralen som
frdes blottlgger de klassmssiga, religisa och modernitetsrelaterade grnser
som mnniskorna upplevde och p olika stt gav uttryck fr under mellankrigs-
perioden.

Nyhetsreportage i Norra Vsterbotten den 24 oktober 1935

I ovanstende artikel rapporteras frn invigningen av biografen Grand i Skel-

lefte den 23 oktober 1935. Tidningens reporter beskriver den nya biografsa-
longen i positiva ordalag:

Vi mste erknna att det nya njespalatset ger ett imponerande intryck. Lokalen
r stor och rymlig och dess stilrena utformning ger den ngot av enkel frnmi-
tet. Den mattgrna frgen de alldeles slta vggytorna sammansmlter utmrkt
med det silvergr riddraperiet, vilket r inramat av en enkel list i terrakotta. Den
originella armaturen bildar ett behagligt avbrott till de lugna ytorna. Bnkarna,
placerade i halvcirkelform mot duken, ro verkligt bekvma och rymliga och ha
framfrallt den frtjnsten att de lmna gott utrymme mellan bnkraderna liksom
ven i sidogngarna varfr det ven vid fullt hus knappast behver bli ngon
generande trngsel.

141
Kapitel 3

Lokalen var uppenbarligen utformad enligt de moderna funktionalistiska idea-

len med strikt enkelhet, genomtnkt nyansering och sparsmakade men estetiskt
tilltalande dekorationer som knnetecken. Borta var den nyklassiska arkitektur
som lnge hade satt sin prgel p offentliga lokaler i Sverige. I reportaget recen-
seras ocks premirprogrammet, som fr hrd kritik av tidningen:

Grdagens premirprogram var dremot inte lika frstklassigt. Det brjade pam-
pigt med en sttlig film frn det skna Vrmland, vilket Selma Lagerlf sknkte
sin hyllning i en poesifylld beledsagning efter mnster av PW-filmerna. Men
drp fljde det svenska lustspelet tjocka slkten med Edvard Persson i huvud-
rollen. Man nskar helst syssla med dylik filmproduktion s litet som mjligt.
Det talas med beklmning om svensk pilsnerfilm, men den hr hade man tydligen
tnkt att man skulle hja upp p ett hgre plan genom att dricka dlare rgngar
i stllet! Den ena villan blir dock vrre n den andra. Vi skte frgves efter den
humor, som spirar ur dylik rappakalja. Men Edvard Persson har nu sin populari-
tet s grundmurad att han synes kunna locka folk att skratta hur underhaltigt det
hela n r. Att Tjocka slkten kunnat sl s bra som den gjort i Stockholm och
annorstdes stller publikens smak i en ngot underlig dager. Vi hoppas p bttre
i fortsttningen.223

Filmen Tjocka slkten hade haft premir samma r och kan ses som ett praktex-
emplar p den svenskproducerade, provinsiellt frgade film som blev s typisk
fr 1930-talets filmutbud i Sverige. Hr ifrgastter skribenten biopublikens
smak och undrar hur ngon kan stta vrde p en sdan rappakalja. Recen-
senten anvnder det nedsttande begreppet pilsnerfilm, som blev allmnt knt
genom den s.k. pilsnerfilmdebatten under ren 1932-33. I den aktuella filmen
frekom dock inte s mycket pilsnerdrickande utan i stllet konsumtion av
exklusivare drycker. Filmens id var ju att i farsens form skildra hur ett fattigt
par frsker spela frnm verklass fr att imponera p beskande slktingar
frn Amerika. Alkohol var en knslig frga i 1930-talets Sverige, ngot som
ofta visar sig i filmkritiken. Filmvetaren Per Olov Qvist menar att en hel del
samtida kritik som riktades mot filmen vid denna tid br ses som uttryck fr
puritanism eller fr det lutherska arvet:

Det mrks i den ltt moraliserande ton som vidlder angreppen p vissa filmer
fr ett visat lttsinne vad gller bde mat- och dryckesvanor. Det mest knda
uttrycket fr detta r sjlvfallet den s.k. pilsnerfilmdebatten 1932-33, men detta
kan ocks terfinnas p annat hll. Bland annat tar det sig uttryck i en form av
pilsnerfixering hos vissa kritiker, som prompt skall kommentera och referera
till filmpersonernas dryckesvanor oavsett om detta r relevant eller ej.224

Norra Vsterbotten, 24 oktober 1935

223

224
Qvist, Per Olov, Folkhemmets bilder. Modernisering, motstnd och mentalitet i den svenska
30-talsfilmen, Lund 1995, s. 109-110

142
 Modernitetens nya grnser

Under 1930-talet brjar filmrecensioner frekomma som fast inslag i Norra

Vsterbotten under rubriker som bio eller vra biografer. Vid denna tid r
recensionerna oftast osignerade, ngot som tidigare var ganska vanligt ocks hos
de strre svenska tidningarna men som successivt upphrde under andra hlften
av 1930-talet. Etableringen av nya biografer p strre och mindre orter i Skel-
lefteomrdet uppfattades av mnga som en positiv utveckling. I ett skrgrds-
brev i Norra Vsterbotten den 28 juli 1934 formulerar sig den icke namngivne
brevfrfattaren frn ett samhlle i Skelleftehamnsomrdet p fljande stt:

Frr ha vi varit bendade med en enkel biograf, m y c k e t enkel t.o.m. Nu till

stundande ssong blir det tre (3) biografer som komma att konkurrera om publi-
kens bevgenhet. Vr gamla krlek Tip-Top, som vi ibland brukat bojkotta fr
omvxlings skull, hller nu p att restaureras. En genomgripande omgestaltning
av lokalen har pbrjats fr en kostnad av c:a 20,000 kr, enl. uppgift. Vlbehv-
ligt i sanning. ven namnet ndras till Palladium. Hoppas ven det bidrager till
frbttringen. Vidare har Metropolbiografen god lokal och bra maskiner. Enda
anmrkningen r att stolarna ro cirka 3 cm fr hga. Den sittande som ej r
ovanligt lngbent fr ej std p golvet fr ftterna. Folkets hus, som nu snart
nrmar sig sin fullbordan, kommer ven att inrymma biograf. Den lokalen torde
vl bli tidsenlig och bra. Nog r det vl ordnat fr njen som synes.225

Men det fanns andra rster som sg med mycket oblida gon p biograferna
och filmutbytet. I den tidigare citerade artikeln som refererar Evald Malmstrm
tal i Skellefte samma r behandlas ocks biografernas verksamhet. Jag terger
hr ett par avsnitt:

Bion r en av de strsta frfrarna i vr tid, ty den har rkat i hnderna p pen-

ningsugna herrar som exploaterat den. D det sinnliga, sensationella, sexuella
tilldrager sig strsta intresset s utnyttjas detta till ytterlighet. En av svensk Film-
industris ledare hade fr talaren sagt att SF gjort frsk med att gra en god film
(?!), som ligger p hyllorna. Publiken borde hr ha ftt en upplysning om vad
denna underbara cigarr heter! SF lgges att omedelbart distribuera underverket!
I den mn talarens kritik riktade sig mot den mindervrdiga, amerikanska dus-
sinproduktionen s torde endast en mening vara rdande om dess halt. ver 90
procent av dessa filmer ro sex appeal-stmplade och ingen diskussion rder vl
om att de intryck som dagligen hamrats fast via dessa alster ro av minst sagt
undermlig beskaffenhet. P biograferna ss det, sade talaren. Skrden uppenba-
rar sig infr barnavrdsnmnderna och domstolarna.
- - Det vrsta av alltsammans r att de hjltar och hjltinnor som dyrkas ro mora-
liskt lgt stende individer. En moraliskt vederhftig kvinna skulle aldrig lna sig
till de vldtckts- och avkldningsscener som i s rikt mtt frekomma.226

225
Norra Vsterbotten, 28 juli 1934
226
Norra Vsterbotten, den 12 maj 1934

143
Kapitel 3

Hr r det framfrallt det amerikanska filmutbudet som grs till mltavla fr

kritiken. Talaren hvdar att de flesta av dessa filmer presenterar en dlig sex-
ualmoral och att det sedan pverkade moralen hos den svenska biopubliken.
De amerikanska filmerna grs utan vidare ansvariga fr diverse sociala och
rttsliga problem i Sverige. Filmens stora genomslagskraft framhvs nr det
talas om de intryck som dagligen hamras fast via dessa alster. Avslutningsvis
ifrgastts skdespelarnas, och typiskt nog i frsta hand de kvinnliga skdespe-
larnas, personliga moral. Lsarens tolkning av fredraget mste bli: en ameri-
kansk skdespelerska r alltid en omoralisk person.

Frn byabner till ungdomslger

Samtidigt som nya impulser och modernitetsfreteelser gjorde sig gllande i
Skellefteomrdet under 1930 fanns det krafter i rrelse fr att sl vakt om de
gamla traditionerna och synstten. I ett brev frn bygden den 1 mars 1934 i
Norra Vsterbotten ger signaturen Blixt ngra glimtar frn Ljusvattnet. Bland
annat berrs planerna p en kyrklig ungdomsfrening:

Om vi skulle kasta en blick p den religisa verksamheten i denna by. Krafter

tycks vara i rrelse fr att f till stnd en ungdomsfrening. Den som har tagit
initiativ till detta r pastor Andersson, vilken som bekant bildat mnga ungdoms-
kretsar inom Burtrsk. Nu r turen kommen till Ljusvattnet och enligt pastor
Anderssons utsago skulle den i frsta hand ha till uppgift att sl vakt omkring
den gamla av lder brukade byabnen. Dessa sndagsgudstjnster vilka hllas tre
sndagar rad i varje grd, ledas av en frelsare och drvid sjunges nnu 1695
rs eller den s.k. gamla psalmboken. Just detta torde vara ngot eget fr inte bara
socknen utan fr hela Vsterbottens landsbygd. Nsta mnad kommer ungdoms-
kretsen att definitivt bildas och den som lever fr se hur livskraftig den blir.227

Hr gjordes allts ett frsk att bland ungdomarna revitalisera den gamla bya-
bnstraditionen som hade skapats redan under frsta delen av 1600-talet i vre
Norrland. P byabnerna sjngs det ur 1695 rs psalmbok, trots att 1819 rs
psalmbok hade tillkommit och ftt ett tillgg 1921! Bygderna kring Skellefte
har prglats av 1800-talets lsarvckelse, en rrelse som tog sig konservativa
uttryck nr det gller synen p psalmbok, katekes och kyrkohandbok. Men det
skulle vara felaktigt att drmed i generell mening beskriva norrlandslseriet
som en icke-modern freteelse. Senare tids forskning visar att denna vckel-
serrelse innehller bde traditionalistiska och moderna drag, ngot som inte
minst historikern Daniel Lindmark har betonat.

227
Norra Vsterbotten, 1 mars 1934

144
 Modernitetens nya grnser

Det som framstr som moderna drag i norrlandslseriet r frmst den nya inrikt-
ningen p individens tillgnelse av tron genom en personlig erfarenhet, uppdel-
ningen i andligt och vrldsligt samt det medvetna val som lsarna trffar mellan
olika bcker, lror och lrare. Traditionalistiska frefaller lsarna dremot i sitt
fasthllande vid 1600-talets kyrkliga bcker.228

Under 1930-talet skedde en mrkbar modernisering av verksamhetsformerna i

kyrkor och samfund, inte minst nr det gller den verksamhet som riktade sig
till barn och ungdomar. EFS anstllde t.ex.1933 en srskild resesekreterare fr
den s.k. juniorverksamheten i Vsterbotten och senare anstlldes ytterligare en
person fr dessa uppgifter. Det frsta juniorlgret i lnet hlls i Boviken 1926
under ledning av Gustav Kihlstrm, som d var riksjuniorsekreterare fr EFS.
Det blev startpunkten fr den omfattande lgerverksamhet som utvecklades
under 1930-talet. Men det fanns en viss tvekan infr de nya verksamhetsfor-
merna. Predikanten Harald Forsman skrev 1958:

Det saknades inte problem i den nya verksamhetsformen. ldre kristna var i
regel ganska skeptiska infr dess oprvade former och metoder. Man fruktade
avvikelser frn lra och gemenskapsliv och knde sig drfr tvekande.229

Dagsprogrammen p ungdomslgren omfattade bibelstudier, juniormten, mis-

sionsstunder, bad, friluftsliv och bnestunder. Gustav Kihlstrm har berttat att
han fick uppslaget till lgren i sterrike, dr han var med p ett pojkledaremte
i Prtschach 1923.230 De nya inslagen i den lgerverksamhet som EFS byggde
upp var framfrallt friluftsaktiviteterna. Fr frsta gngen integreras fysisk
fostran i en verksamhet som tidigare s gott som uteslutande gnat intresset
t att undervisa i andliga frgor. Frn 1932 brjade gymnastik finnas med p
programmet vid vissa ungdomslger. Intresset fr att vrda och trna kroppen
var en freteelse som lg i tiden och som tog sig mnga uttryck bde i skolan
och, som hr, i freningslivet. Men fr lgerledarna var lgerprogrammen en
balansgng mellan nya ider och ldre tankestt. Gymnastik kunde g an, men
att de lgeransvariga tillt fotboll p lger betraktades lngt fram i tiden som ett
vertramp. Lgren kunde samla stora grupper av deltagare. Den 11 september
1937 finns en bild infrd i Norra Vsterbotten frn EFS ungdomslger i Frost-
kge. Bildtexten berttar att ett 175-tal ungdomar i ldern 16-25 r hade deltagit
i lgret.

228
Lindmark, Daniel, Puritanismen och lttsinnet, Ume 1997, s. 96-97
229
Vsterbottens lutherska missions- & ungdomsfrbund, Vsterbottens lutherska missions- &
ungdomsfrbund: minnesskrift med anledning av dess 50-riga tillvaro, Ume 1958, s. 49
230
Lodin, Sven, Boken om De Ungas Frbund, Stockholm 1938, s. 85-86

145
Kapitel 3

Till kamp mot veckopressen

Vren 1934 gick skolan, kyrkan, barnavrdsnmnden och en rad organisationer
till angrepp mot den kolorerade veckopressen. Ett opinionsmte arrangera-
des med medverkan av kyrkoherden A. Lindstrm och den tillresande pastorn
John Nilsson frn Stockholm. Bakom inbjudan stod samtliga nykterhetsorga-
nisationer, flertalet av de politiska partierna, frikyrkorna och scoutrrelsen.231
Det framgr av insndare i tidningen att mtet var ett led i en riksomfattande
kampanj mot de s.k. 15-restidskrifterna i samverkan mellan ungdomsorga-
nisationer, religisa, politiska, nykterhets- och folkbildningsfreningar.232 Dis-
kussionerna om den kolorerade veckopressen inleddes sedan Bonniers frlag
1929 kpt hln & kerlund och gjort en framgngsrik marknadssatsning med
familjetidningar och damtidningar.233

Annons i Norra Vsterbotten den 3 maj 1934

Vad var det d man vnde sig mot i dessa veckotidningar? Ett debattinlgg av
signaturen Lrare ger viss vgledning:

Jag har fattats mer och mer av antipati vid lsningen av parasitorganen. Men
man mste ha lst dessa tidskrifter naturligtvis innan motviljan fr dem kommer.
Och den kommer. En del ungdom ha fr lnge sedan mist humret att lsa ide-
ligen samma berttelse om chefens privatsekreterare, den frra gift naturligtvis,
men frlskad i sin sekreterare, som fr honom betyder allt i hela vida vrlden,
som ju en av termerna heter i dessa ckliga berttelser. Knappast ngon av dessa
berttelsers huvudpersoner har varit eller r ogift. I ingen enda av dessa spalter
har ktenskapet hllits utanfr.

231
Norra Vsterbotten, 3 maj 1934
232
Norra Vsterbotten, 19 april 1934
233
Dahlberg, Hans, Hundra r i Sverige, Stockholm 1999, s. 108

146
 Modernitetens nya grnser

Faran eller en av de mnga farorna orsakade genom dessa tidskrifters innehll

r att ktenskapet framstlles som en gammal frlegad institution som folk kan
bryta mot utan samvetsskrupler. ktenskapets auktoritet undergrves allts. Det
r ett av resultaten av den kultur som dessa pressorgan gett svensk ungdom. En
massunderskrift borde snarast insndas till hga vederbrande, och en lag genast
stiftas s att dessa tidskrifter frsvinna och jag tror att resultatet kanske blev att
brottsligheten minskade.234

Det var allts den moderna och fria synen p samlevnad som framstlldes i
tidningarnas fljetongsnoveller som upplevdes som ett hot. ktenskapets
auktoritet ifrgasattes i novellerna, och det uppfattades s allvarligt att hela
organisationslivet i Skellefte frn socialdemokratiska ungdomsklubben till
prsterskapet mnstrades fr att dra i hrnad mot den omstrtande verksam-
heten.

Folkbildning
Den 7 januari 1930 meddelades under Allmnhetens spalt i Norra Vsterbot-
ten att en ABF-avdelning hade bildats i Skellefte stad med syfte att frmja
folkbildningen. Av texten framgr det att planer lnge hade funnits p att i
likhet med vra grannsamhllen f upp en ABF-verksamhet i Skellefte och
att den nybildade studieavdelningen redan var i verksamhet. I sammanhanget
ges ocks en programfrklaring fr ABF:s verksamhet i Skellefte. Dr hvdas
bl.a. fljande:

Arbetaren behver kad bildning fr det frsta, i sin egenskap av mnsklig indi-
vid, fr det andra, ssom tillhrande en kmpande klass, och fr det tredje, som
medborgare i ett demokratiskt samhlle och delgare i en stor rik kultur. P arbe-
tareklassens bildningsstrvanden kan inte lggas ensamt den individualistiska
synpunkten, ven om det kan vara sant, att denna i viss mening r den viktigaste.
Arbetaren fr inte glmma, att han tillhr en kmpande klass och att han behver
kade kunskaper och frdjupad bildning fr att skapa bttre frhllanden t sig
sjlv och sin klass, fr att bli en dugligare kmpe fr sin klass. Den process i
det historiska skeendet, som vi kalla klasskampen, syftar ju innerst en social
utjmning. Det r utan vidare klart att allt bildningsarbete mste medverka till
en sdan social utjmning, d det ju bidrager till att utfylla klyftan eller upphva
skillnaden mellan mer bildade och mindre bildade. Denna bildningsarbetets roll i
klasskampen mste vl utan vidare anses vara gagnelig och vrdefull.

Bildningen skulle bidra till att utjmna de sociala klyftorna i samhllet. Det
betonas att de kade kunskaperna inte enbart var en individuell angelgenhet.
Nu handlade det om att skaffa sig de hjlpmedel som krvdes i kampen fr att

234
Norra Vsterbotten, 22 maj 1934

147
Kapitel 3

frbttra frhllandena fr sin klass. Bildningsarbetet var en vapensmedja fr

den klasskamp som under 1930-talet tycktes ge resultat. I programfrklaringen
uttrycks ocks den kultursyn som bildarna ville frverkliga i verksamheten:

Det finns inom kulturlivet billighetsvaror och kvalitetsvaror. Bildningsarbetet

kan lra oss att knna igen kvalitetsvarorna och slja dem, eller tminstone ge
dem en plats i vrt liv vid sidan av billighetsvarorna. Vi tar bestmt avstnd
frn det fjantiga hcklandet av arbetareungdomens njesliv. Men vi ro vl ver-
ens om att enbart dans-, bio och kafbesk mste hnfras till billighetsvarorna.
Drfr r det som ABF riktar uppmrksamheten p, att det inom kulturlivet ven
finnes kvalitetsvaror.235

Av ovanstende formulering framgr viljan att utveckla en arbetarkultur med

kvalitet. Genom folkbildningen skulle arbetarna lra sig att skilja p kvali-
tetsvaror och de billighetsvaror som beskrivs. Njeslivet avfrdas inte som
ngot helt frkastligt, men det borde inte vara det enda som man gnade sin
fritid t. Betrffande studiecirklarnas innehll meddelas ocks i artikeln att
avdelningen i frsta hand kommer att syssla med sknlitteratur. Temat fr de
sknlitterra studierna var krig och kultur.
Det br tillggas att Skellefte stads avdelning av ABF enligt organisatio-
nens egna uppgifter bildades redan den 16 januari 1927. Artikeln i Norra Vs-
terbotten tyder dock p att det var frst omkring 1930 som verksamheten tog
fart. Den frsta dokumentation av verksamheten som finns tillgnglig r frn
verksamhetsret 1931-32 d sju studiecirklar hade bedrivits. De mnen som
studerades var svenska, tyska, esperanto, marxism, kommunalkunskap, organi-
sationskunskap och socialism.236
I januari 1935 invigdes Folkets hus i Skelleftehamn. Till festligheten hade
gruvbolagets disponent A. Blomgren och ngra representanter fr kommunen
inbjudits. Dessutom medverkade metallindustriarbetarefrbundets ordfrande
Gunnar Andersson med ett anfrande dr han berrde den frbttrade relatio-
nen mellan arbetare och arbetsgivare och Bolidenbolagets medverkan till Fol-
kets Hus tillkomst. Anfrandet, som publicerades i Norra Vsterbotten, br bl.a.
ses mot bakgrund av att det tre r tidigare hade skapats starka motsttningar nr
militr skt mot strejkande arbetare vid de s.k. Klemensnskravallerna i Skel-
leftehamnsomrdet:

I brjan var det ytterst svrt fr vra agitatorer att f tak ver huvudet, nstan
omjligt att f hyra en lokal. Men det har blivit en kolossal skillnad p 20 r.
Nu bidra ven arbetsgivarna till att skapa lokaler fr det fria ordet. Frstelsen

235
Norra Vsterbotten, 7 januari 1930
236
Olofsson, John, ABF Skellefte 60 r, Skellefte 1987, s. 3-4

148
 Modernitetens nya grnser

mellan arbetare och arbetsgivare har blivit bttre. Arbetarrrelsens organisationer

gra numera stora insatser evad det gller striden mellan parterna. Nu har man
kommit fram till ett samarbete, som r lyckligt fr alla i samhllet. - Detta hus
r ej endast en lnk i kedjan utan ett fredme. Det skall vara en hrd fr det fria
ordet. Hr ska vi samlas fr ett lyckligt samhlle fr alla.

I anfrandet uttrycks ett synstt dr den nya Folkets hus-lokalen materialise-

rar det moderna samfrstndstnkandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Klassbegreppet har inte avfrts frn retoriken, men det har ftt en ny innebrd. I
stllet fr klasskampen framhlls det inbrdes beroendet och vikten av anpass-
ning:

En ny klass har kommit till, industriarbetarklassen. Bland denna finnes en hel del
som ven ha ftt framstende ledarplatser inom samhllet. De kunna anpassa sig
och stlla ej alls till med ngra katastrofer, som man frr i tiden befarade, och nr
vi nu ska inviga en ny milstolpe p arbetarrrelsens program, f vi komma ihg
att det stundar tider med hrdare prov n de som varit. Nu kunna organisationerna
anpassa sig och man fr hoppas att s ven blir fallet i framtiden.237

Formuleringarna leder tankarna till det som skulle komma att kallas den
svenska modellen efter de s.k. Saltsjbadsfrhandlingarna 1938, som innebar
ett nrmande mellan arbetsmarknadens parter efter 1920-talets hrda motstt-
ningar. Och det r knappast ngon tillfllighet. Gunnar Andersson, som hll
talet i Skelleftehamn, blev andre ordfrande i LO frn 1936 och kom i den
egenskapen att ing i frhandlingsdelegationen vid Saltsjbadsfrhandling-
arna.238
I boken Modrna tider diskuterar Jonas Frykman och Orvar Lfgren de
frndrade klassrelationer som framtrder i mellankrigstidens svenska kultur-
bygge:

Klasserna nrmar sig varandra. Fretagaren och arbetaren blir msesidigt mer
beroende, de mste anpassa sig. En eldgaffelsrak borgerlig framtoning var ngot
lika otidsenligt i det moderna samhllet som en osnuten proletr uppsyn.239

De tidigare s tydligt framtrdande klassgrnserna blev mer diffusa nr den

framvxande medelklassen fyllde ut utrymmet mellan den traditionella arbetar-
klassen och borgerskapet samtidigt som arbetarnas villkor brjade frbttras.

237
Norra Vsterbotten, 22 januari 1935
238
Hansson, Sigfrid (red), Svenska Folkrrelser 1, Stockholm 1936, s. 170 Frykman, Jonas (red.)
Moderna tider: vision och vardag i folkhemmet, Malm 1985, s. 70
239
Frykman, Jonas (red.) Moderna tider: vision och vardag i folkhemmet, Malm 1985, s. 70

149
Kapitel 3

Och sjlva ordet klass brjade undvikas i 1930-talets offentliga sprk. Men
ven i det moderna folkhem som brjade ta form vid denna tid upprtthlls
kulturgrnser mellan olika samhllsskikt. Utgngspunkten fr distinktionerna
verfrdes dock frn kollektiv till individuell niv frn social rang till person-
liga kvaliteter. Det framhlls grna, som i Gunnar Anderssons tal, att en indi-
vids flit och duglighet kunde fra till framstende positioner i samhllet oav-
sett social bakgrund. Fr de flesta arbetare utgjorde emellertid den ekonomiskt
krassa verkligheten och bristen p moraliskt std frn familj och omgivning ett
effektivt hinder fr en s kallad klassresa.

Kulturminnesvrd och museiverksamhet

Redan 1882 startades Vsterbottens norra fornminnesfrening och organiserade
insamling av freml. Initiativtagare var hradshvdingen i Vsterbottens norra
domsaga, Anders Fredrik Ekewall. Materialet frvarades under de frsta decen-
nierna p olika platser men samlades 1905 i den d gamla brandstationen. 1926
inkptes militrbostllet Nyborg av staden och sknktes till fornminnesfren-
ingen, vilket innebar att samlingarna verfrdes dit. D gjordes ocks en grund-
lig uppordning och katalogisering av hela bestndet av Holger Mllman-Palm-
gren. Redan vid denna tid fanns tidningsmannen Ernst Westerlund med i det
museala arbetet som freningens sekreterare och allt i allo. Drygt 20 r senare
(1950) blev Westerlund anstlld som intendent p Skellefte museum.240
De tidiga fornminnesfreningarna under 1800-talet utmrktes av ett nationa-
listiskt inriktat intresse fr det svenska folkets ursprung, levnadsfrhllanden
och utveckling. Det var oftast jakten p de ldsta kulturelementen och traditio-
nerna som prioriterades i verksamheten.
P 1930-talet hade nya tankar om museernas uppgifter utvecklats. Nu var det
den samtida moderniseringen som skapade behovet av att bevara det snabbt fr-
svinnande kulturarvet. I en artikel i Norra Vsterbotten frn 1931 med rubriken
Kulturarvet kommenteras den pgende hastiga omdaningen av den materi-
ella kulturen av den anonyme skribenten, frmodligen Ernst Westerlund: Den
del av det vackra landskap dr vi bo - har under senaste 30 r genomgtt en
frvandling och en frndring som r s stor att man knappast tror sina egna
gon. Frndringarna i sig kritiseras inte av artikelfrfattaren, som menar att
moderniseringen nstan uteslutande varit till frdel. Det som oroar honom r att
det gamla utan nrmare reflektion har skrotats och ersatts av det nya:

Man har inte ens sparat de gamla som kuriositet; fr att nu inte tala om att det som
kallas pietetsknsla r en i vida kretsar ganska sllsynt egenskap. Gamla vackra

240
Vsterbottens lns hembygdsfrbund, Mnadsblad nr 1/03, Ume 2003

150
 Modernitetens nya grnser

husgerd ha hamnat i stallportar och uthus, dr de inte burits direkt till vedboden
eller placerats i staden i en hall eller matsal dr omgivningen r s frmmande
som mjligt. I de flesta fall ha mbler undergtt en restauration som ur kultur-
historisk synpunkt r hrresande.

I samma artikel framhlls ocks att det lokala icke-materiella kulturarvet beh-
ver tas omhand innan det frsvinner:

Traditionen p detta omrde r betydligt segare men ndock kantsttt till oigen-
knnlighet ibland. Av vr folkmusik r inte mer n omkring 100 ltar upptecknade,
av vra sagor och sgner knappast hlften, av ordsprk fga mer n halvtannat
hundratal, av visor och snger endast ngot dussin. Arbetsliv och arbetsmetoder,
seder och bruk ro endast till en del utforskade. Var ro de krafter som hr ound-
gngligen tarvas och det snart nog om ngonting skall bli gjort innan en ny tid
utplnat allt.241

Den sprkliga sammansttningen kulturarv som anvnds i artikeln r en ganska
ung freteelse i svenskan. Begreppet dyker upp i svenska sprket i slutet av
1880-talet i Viktor Rydbergs skrifter, men det var frst under 1930-talet som det
blev riktigt vanligt ord. I boken Modernisering och kulturarv utreds innebrden
av ordet kulturarv av Jonas Anshelm, som r forskare i teknik och social fr-
ndring. Han skriver i bokens inledning: Omvandlingen av kulturarvets inne-
brd, politiska agenda och frvaltningsformer kan drfr ses som en spegling
av moderniseringsprocessen.242 Den offentliga diskussion om kulturarvet som
frdes i Skellefte betraktar jag som en del av samhllsomdaningen och den
variabla moderniteten.

Idrotten i samhllsomvandlingen
Som tidigare redovisats vxte sig idrottsrrelsen stark i Vsterbotten och i Skel-
lefteomrdet under perioden 1900-1950. Mnga idrottsfreningar bildades
och blev viktiga samlingspunkter fr ungdomarna, frmst d fr pojkarna. P
landsbygden, ven i de mindre byarna, fanns det mnga ungdomar och under-
lag fr freningsverksamhet. I stder och industrisamhllen fick idrotten stor
betydelse under den frn arbetet allt tydligare separerade fritiden. Det kade
intresset fr idrott br ses som en del av en utveckling som innebar att kroppen
alltmer sattes i fokus.

241
Medarbetarnas egen tidning, i Norra Vsterbotten, 1 oktober 1931
242
Anshelm, Jonas (red.), Modernisering och kulturarv: esser och uppsatser, Stockholm 1993,
s. 9

151
Kapitel 3

Klemensns fotbollslag ca 1933

Foto: Birger Bckman, Skellefte museum

Om idrottens och kroppens roll i samhllsomvandlingen under 1930-talet skri-

ver etnologen Jonas Frykman i boken Frsvenskningen av Sverige. Han beskri-
ver en utveckling som stimulerades frn samhllets sida, som en uppifrnmo-
dernisering:

Demokratiseringen innebar att breda befolkningsgrupper mste synkroniseras

med samhllsomvandlingen som helhet. Vanliga mnniskors livsfring och
orientering, deras vardagliga liv frsamhlleligades och frsvenskades p ett
genomgripande stt. I den starka vlfrdsstat som byggdes fick de som tidigare
varit landsbygdsbor, arbetare eller tjnstemn nu fostras till att bli svenskar; indi-
vider skulle tvttas av, hygieniseras, moderniseras och gymnastiseras loss ur de
gamla kollektiven fr att slunda trimmade integreras i det nya samhllet som
medborgare. - Tiden frn 30-talet och framt diskuterades, analyserades och
exponerades fljdriktigt kroppar med en intensitet som bara kan jmfras med
intresset fr att administrera samhllet och dra i de rtta spakarna fr att f fart p
ekonomin, arbetsmarknaden och utbildningen.

Frykman ppekar dock att detta bara r den ena sidan av myntet. Parallellt med
samhllets och politikernas agerande utvecklades en underifrnmoderniserande
grsrotsrrelse:

30- och 40-talens mnniskor blev inte kommenderade till badstrnder, gymnas-
tiksalar eller vandrarhem de strmmade till i horder. Cykelsemestrar och sexuell

152
 Modernitetens nya grnser

frigrelse, fascinationen infr gymnastik och idrott, samordningen av den egna

kroppen med de mnga andra svenska kropparna var ingenting man visste var en
del av en civilisationsprocess nr man var mitt i det. Eller annorlunda uttryckt:
mnniskor utforskade tillvarons och det nya samhllets mjligheter fysiskt innan
de egentligen gjorde det kognitivt. Det var inte s mycket viljan att veta, som
lngtan efter att gra, prva och upptcka som dominerade det nya frhllnings-
sttet. Det hr var en massrrelse dr folk kom att imitera varandra och i upprep-
ningen av andras beteenden kom att lra sig ngonting om sig sjlva.243

Av det kllmaterial frn Skellefteomrdet som jag har anvnt fr jag intrycket
att underifrnmoderniseringen i detta avseende tidsmssigt lg fre de intentio-
ner som gjorde sig gllande frn samhllets sida. Inom de politiska partierna
drjde sig ju en ganska kritisk hllning till idrotten kvar en bra bit in p 1930-
talet. Som ett exempel kan nmnas att nr idrottsanlagen diskuterades i riksda-
gen 1931 gick bde socialdemokraten John Sandn och den i Vsterbotten s
tongivande liberalen och tidningsmannen Gustav Rosn till skarpt angrepp mot
idrottsrrelsen.244
Idrotten togs emot med stor entusiasm av den unga generationen. En av
dessa var Harry Larsson (f 1918), som flyttade till Skellefteomrdet i mitten
av 1930-talet och blev en framgngsrik idrottare med tiokamp som specialitet.
P frgan Vad har idrotten betytt fr dig i boken Min stad svarar han:

Oerhrt mycket! Jag har mycket att tacka idrotten fr. Inte minst alla engagerade
ledare som fanns, som Curt Thylin i SIF. Vi trnade inte lika mycket som man
gr idag. Det var dremot smtvlingar ett par gnger i veckan. Jag har alltid
tyckt om att vara ute och dansa och festa om. Idrotten och tvlingarna sporrade
en till att ta det lite frsiktigt med festandet. - Det kom alltid mycket folk till
tvlingarna p Norrvalla. Det var en stndig kamp mellan AIK och SIF. D var
det mjligt att frbttra resultaten.245

Den idrottsliga kampen mellan idrottsungdomarna i de bda lokala klubbarna

frstrktes skert av de olikheter som fanns utanfr tvlingsarenorna. Vid en
intervju som jag gjorde med Harry Larsson 1998 frklarade han att SIF var
mera borgerligt med mnga pojkar frn lroverket, medan AIK samlade
Norrblegrabbarna och fler arbetarungdomar.246
Orientering var lnge en marginell sportfreteelse i Skellefteomrdet, men
under 1930-talet blev allt fler intresserade. En av de aktiva tillskyndarna var

243
Ehn, Billy, Frykman, Jonas & Lfgren, Orvar, Frsvenskningen av Sverige, Stockholm 1993,
s. 167-170
244
Plbrant, Rolf, Arbetarrrelsen och idrotten 1919-1939, Uppsala 1977, s. 69
245
Lundin, Gran (red.), Min stad. Skelleftebor berttar, Skellefte 1994, s. 163-164
246
Intervju med Harry Larsson, Skellefte, den 27 november 1998, uppteckning hos frfattaren

153
Kapitel 3

redaktren K.H. Wikstrm, som ocks talade sig varm fr den naturnra spor-
ten i Norra Vsterbotten:

Orienteringssportens tjusning och styrka ligger just i, att den bedrives mitt ute i
naturen och ger den tvlande tillflle fylla sina lungor med frisk, hrlig skogsluft,
att den lmnar deltagaren fria hnder att sjlv vlja och taga sig fram efter den
fr honom lmpligaste och snabbaste vgen till mlet. - Vsterbottningar,
skogarna st snart s lockande vackra i sin frgrika hstskrud. Ni mste ut och
andas frisk sommar- och hstluft och njuta av den vackra synen. Lt i hst den
uppfriskande orienteringslpningen bliva formen fr Eder vistelse i skog och
mark om sndagarna. Har ni aldrig varit med p en sdan tvling, s g in i en
frening med goda orienterare, lr Eder orientera och deltag sjlv.247

Fr mnniskorna i Skellefteomrdet fanns de stora sportidolerna inom skidk-

ningen. Det brjade med framgngarna i Vasaloppet under 1920-talet, d Vs-
terbottningarna Ernst Alm, Oskar Lindberg och John Lindgren i tur och ordning
tog hem segern. Sedan skulle lnets och Skelleftebygdens skidkare hvda sig
vl i vrldseliten under flera decennier. Biskop emeritus Martin Lnnebo (f.
1930) har beskrivit sin egen upplevelse av skidsporten under uppvxtren i en
by utanfr Skellefte:

Nr jag var barn var skidlparna de strsta nst efter Gud, nglarna, helgonen,
kyrkoherden och fjrdingsmannen. Med snabba stavtag glider de ver den frusna
sjn drhemma i det inre av Vsterbotten. Byn ligger och vilar sig i sluttningen
mot sjn. Skellefte r nrmaste stad med lasarett, konditorier, dam- och herr-
ekiperingar samt en sportaffr. P sofflocken i byns stora kk ligger mnnen och
lser Norra Vsterbotten medan kvinnorna vrmer palten. - Jag hrde till dem
som skulle g i bnhuset p sndagarna. Det hnde att jag skymtade skidlparna
genom fnstret dr jag satt frnvarande i sndagsskolan. O, dessa fantastiska
hjltar i bl skjortor med snuset utspottat och skrmmssan baktvnd fr den
aerodynamiska fullndningens skull!248

Lnnebos beskrivning levandegr fascinationen infr tvlingsidrotten p

skidor, som p allvar gjorde sitt intg under 1920- och 1930-talet. Han berr
ocks kluvenheten som han upplevde mellan den traditionella sndagssysslan,
att g till kyrkan eller bnhuset och att vila, och den moderna skidsporten.
Nr Karl Henrik Wikstrm brjade arbeta som journalist p Norra Vster-
botten 1935 fick han ett srskilt ansvar fr att bevaka idrotten. Det innebar att
idrottsreferaten blev sakkunnigare och modernare och att idrottsfreningarnas
verksamhet fick ett strre utrymme i tidningen. Nr jag intervjuade KH 1998

247
Norra Vsterbotten, 25 augusti 1937
248
Petersson, Sven Plex (red.), 60 Vasalopp, Bjsta 1983, s. 53-54

154
 Modernitetens nya grnser

berttade han att sportjournalistiken under vintermnaderna frmst handlade

om skidkningstvlingarna och somrarna t fotboll och friidrott. Ute bland folk
mttes han av positiva reaktioner p och ett stort intresse fr den nya sportjour-
nalistiken. Sportsidorna kommenterades och diskuterades engagerat p skolor,
arbetsplatser och kafer.249
Idrottsrrelsen genererade inte bara en mngd tvlingsarrangemang. Verk-
samheten pverkade ocks umgngeskulturen p andra stt. Under 1930-talet
frekommer t.ex. ofta annonser i Norra Vsterbotten om friluftsfester, som-
marfester eller idrottsfester som arrangerades i idrottsfreningarnas regi. Ett
viktigt syfte med dessa arrangemang var att ge intkter till idrottsverksamheten.
D var det ocks angelget att f en stor publik. Av nedanstende annons frn
Vebomarks idrottsfrening framgr att programmet kunde vara omfattande och
pg under mnga timmar med servering, skjutbana, musik, tvlingar, uppvis-
ningar, amatrteater och dans m.m. Sdana arrangemang frekom ven under
1920-talet, men inte tillnrmelsevis i samma omfattning som under de fljande
decennierna.

Norra Vsterbotten den 6 augusti 1937

Fr flickorna blev det under 1930-talet ofta gymnastik som blev den samlande
idrotten. I en annons i Norra Vsterbotten den 1 februari 1930 inbjd gymnas-
tikdirektren Ruth Elliot till motionsgymnastik fr damer i samskolans gym-
nastiklokal i Skellefte.250 Under detta decennium blev det vanligt med gym-

249
Intervju med K.H. Wikstrm, Skellefte, den 26 november 1998, uppteckning hos frfattaren
250
Norra Vsterbotten, 1 februari 1930

155
Kapitel 3

nastikfreningar dr deltagarna inte bara gnade sig t motionsgymnastik utan

ven framtrdde med gymnastikuppvisningar. Vsterbottens gymnastikfrbund
sg till att gymnastikledare frn olika delar av lnet utbildades.
I Skellefte anordnades i augusti 1933 en sex dagar lng gymnastikledarkurs.
Gymnastikfrbundets syfte med kursen var enligt det reportage som gjordes
av Norra Vsterbotten att genom utbildande av amatrinstruktrer och ledare
uppliva intresset fr frivillig gymnastik, vilket ju srskilt i Skellefte r tmli-
gen obefintligt. Reportagets skribent, signaturen Puttrik (Karl Henrik Wik-
strm), stller sig positiv till gymnastikens intg i Skellefte och frmodar att
en gymnastikens renssans r att emotse. P gymnastikledarkursen deltog tta
mn och femton kvinnor. Det framgr av reportaget att inriktningen p gymnas-
tiken skilde sig mellan kvinnor och mn:

Frken Krrberg ville srskilt betona hurusom den moderna kvinnogymnastiken

i ganska hg grad skiljer sig frn den manliga. Mjuka, svepande rrelser trda
alltmer i frgrunden och rytmiska vningar fretagas grna efter musik. Damerna
fingo ven demonstrera ngra av dessa rrelser efter tonerna frn Jo, jo, Jose-
fine m.fl. knsliga bitar.251

Gymnastiken under mellankrigstiden kan ses som en upptckt av kroppen och

det sinnliga. Frn att tidigare ha varit frmst ett nyttoredskap brjade kroppen
att bli en del av ett ideologiskt och individuellt uttryck, fr styrka, frihet och
modernitet.
Idrottens ideologiska inriktning diskuterades inom arbetarrrelsens olika
riktningar. Tillkomsten av srskilda arbetaridrottsfreningar frn slutet av
1920-talet och framt kan, som historikern Rolf Plbrant ppekar i avhand-
lingen Arbetarrrelsen och idrotten 1919-1939, ses mot bakgrund av idrotts-
rrelsens utveckling till massorganisation och det som de mer radikala inom
arbetarrrelsen sg som de borgerligas anvndning av idrotten fr ideologiska
syften. Idrotten hade, menade man i arbetaridrottsfreningarna, utvecklats till
en viktig borgerlig ideologisk institution med uppgift att frdunkla klassmot-
sttningarna och avpolitisera arbetarklassen. r 1927 bildades Arbetaridrotts-
freningarnas Samorganisation (AIS) som en central sammanslutning fr de
svenska arbetaridrottsfreningarna. Denna organisation kvarstod i Riksidrotts-
frbundet. Tre r senare splittrades riksorganisationen nr ett kommunistiskt
arbetaridrottsfrbund (AIF) bildades p den revolutionra klasskampens grund.
Vid 1930-talets slut hade AIF som sjlvstndigt frbund upphrt med sin verk-

251
Norra Vsterbotten, 12 augusti 1933

156
 Modernitetens nya grnser

samhet och de flesta av frbundets medlemsfreningar upphrt eller anslutit sig

till Riksidrottsfrbundet.252
Enligt uppgifter i tidningen Idrottsfolket253 som har sammanstllts av idrotts-
historikern Ivar Sderlind bildades 12 arbetaridrottsfreningar i Vsterbotten
under ren 1931-1935. Sju av dessa fanns i Skellefteomrdet. En distriktsor-
ganisation bildades och under pingsthelgen 1934 hlls en mindre konferens i
Svens dr representanter fr Bolidens, Ursvikens och Skelleftehamns arbe-
taridrottsfreningar deltog. Dr beslutades att en person skulle sndas till den
internationella Pariskongressen och antifascistiska idrottsuppmarschen i Paris
den 11-15 augusti samma r. I uppropet till kongressen hette det:

Varje idrottsman, som inte vill att idrottsfreningarna gras till fascistiska rekryt-
skolor, dr idrotten blir militr drill, varje idrottsman som inte vill d hjltedden
p slagfltet, mste understdja och aktivt deltaga i den antifascistiska idrotts-
uppmarschen i Paris.

Vid konferensen i Svens var deltagarna ocks eniga om att skolningsanfran-

den om det sportpolitiska lget skulle utarbetas av distriktsstyrelsen och sndas
ut till klubbar och medlemmar.254
Arbetaridrottsfreningarna i Skelleftebygden hade allts mlsttningen att
ge en politisk skolning med ett internationellt perspektiv till sina medlemmar.
Man ville genom sin uttalade politiskt-ideologiska medvetenhet vara ett tydligt
alternativ till de borgerliga klubbarna. Genom att klara en serie idrottsliga
och teoretiska prov kunde medlemmar kvalificera sig fr mrket Beredd till
proletr klasskamp. I de teoretiska proven skulle kunskaper om arbetarrrel-
sens uppgifter och historia uppvisas. Freningarna utmrkte sig genom att dela
ut pris till alla deltagare i tvlingarna. Av ett referat frn en tvling i Boliden
den 2 april 1934 framgr det t.o.m. att alla deltagare fick lika pris!255
Den moderna idrotten togs inte emot med entusiasm verallt. Nr ungdo-
marna i Krngfors spelade bandy i brjan av 1930-talet fick de sjlva tillverka
sina klubbor och skta banan utan std frn frldrahll:

252
Plbrant, Rolf, Arbetarrrelsen och idrotten 1919-1939, Uppsala 1977, s. 26, 135, 171-173,
182-184
253
Tidningen Idrottsfolket var Arbetaridrottsfrbundets officiella organ som gavs ut under ren
1929-1935. Den ideologiska linjen klargjordes redan i det frsta numret frn den 1 maj 1929 dr
det sls fast att Idrottsfolket r ej ngon idrottstidning i allmnhet, som lgger huvudvikten vid
den eller den stjrnans senaste rekordresultat i sekunder eller millimeter, utan en frkmpe fr
en allsidig fysisk fostran av arbetarklassens breda massor fr att drmed gra den bttre rustad i
kampen mot kapitalismen.
254
Sderlind, Ivar, Arbetaridrottsfreningar i Vsterbotten. I: Visuellt. Meddelanden frn Vs-
terbottens Idrottshistoriska Sllskap, nr. 15, december 1996
255
Idrottsfolket, nr 6 1934

157
Kapitel 3

Ingen av frldrarna kunde srskilt mycket om bandy och intresset frn dem
var svalt. Den hr typen av fysisk aktivitet hade lite eller inget std alls frn den
ldre generationen, drfr att man ansg att krafterna skulle sparas till vardagens
viktigare sysslor.256

Ibland var motstndet mer aktivt formulerat, som i en insndare i Norra Vster-
botten 1934 dr signaturen Iakttagare i en insndare angriper idrotten under
rubriken Idrottsslaveriet:

Idrotten r ju avsedd till vad nyttigt r, men hur mycket nytta medfr den egentli-
gen i den stil den nu bedrives. Den nyttan tycker jag r svr att hitta reda p. Och
nd r den s beropad. Tidningarna innehlla snart ingenting annat n vad som
hr till idrott och i radion skriker det ocks snart uteslutande om samma smrja,
och detta r nog ett av de bsta medel i Sjlafiendens hand, fr att f s mnga
som mjligt i hgmodssnaran, ty vad annat gr all idrott ut p n att odla hgmod
i varje mnniskas sjl som ger sig med i detta elnde och i de allra flesta fall vgar
bde liv och lemmar fr att om mjligt vinna mnniskornas frgngliga uppvakt-
ning, och d kanske det till p kpet blir bara fr ngon dag, i bsta fall ngon
vecka. S r ngon annan framme och vertrumfar, och d r den ran faren.
- Det r med vemod man ocks tnker p vilka oerhrda summor pengar
som varje vecka p ret offras p detta ffnglighetens altare. Tnk om dessa
pengar bleve frdelade t fattiga och sjuka hur mycket vlsignelse som skulle
flja drav, men det r nog tyvrr s att beskarna av sdana platser knappast ha
rd att ge en fattig stackare en slant. - Och nu till sist vill jag sga blott detta,
att visst vore det hundra gnger bttre och ven hundra gnger mer bermvrt att
utdela pris och hjlpa och drigenom gldja mnga fattiga frldrar som dagligen
arbeta i sitt anletes svett med att odla upp obruten mark och gra den till brdiga
flt fr sig och de sinas uppehlle. Visst mste vi medge att sdana ha gjort sig
frtjnta av berm hundrafaldigt mer n segrare i den ffngliga idrotten, men
sdana segrare p arbetsbanan dem hr man inte s grna f ngot berm annat
n retiteln snlbonde.257

Insndaren fr fram bde religisa, ekonomiska och sociala argument mot den
moderna och expanderande idrottsrrelsen. Liknande argumentering terkom-
mer gng p gng bland idrottskritikerna under 1930-talet.

Frn sndagsvila till semester

Folkhgskolerektorn John Olofsson, som var uppvuxen och vl frankrad i
Skellefteomrdet, har beskrivit den syn p arbetet som prglade bygden.

256
Westerlund, Lars (red.), Krngfors, Forsbacka, Slut. Lngt borta och nra, Krngfors-Fors-
backa, 1992, s. 153
257
Norra Vsterbotten, 2 juni 1934

158
 Modernitetens nya grnser

Arbetet tillhrde landsbygdskulturens hgsta vrden. Det var nyttigt fr kropp

och sjl att arbeta. Det var en plikt fr alla att arbeta. Det var viktigt att tidigt lra
barn att arbeta. Sjlva tiden var viktig. Mnniskan hade ftt ett visst mtt av tid.
Och denna tid skulle brukas till ngot nyttigt. Till eftertanke och sjlvrannsakan
infr Guds vilja. Men framfrallt till arbete.258

Med denna arbetsmoral som rdande social norm var begreppet fritid proble-
matiskt.
Visserligen hlls det hrt p att sndagarna skulle vara arbetsfria, men det
betydde inte att de var fria att anvndas till valfria sysselsttningar. Det inprn-
tades tidigt hos den uppvxande generationen att sndagen var till fr guds-
tjnst och vila och inte fr andra aktiviteter. Att roa sig eller frdriva tiden p
olika stt sgs som moraliskt frkastligt.
Nr lagen om tv veckors semester infrdes 1938 innebar det inte bara att
en ny rttighet beviljats. Sjlva semestertanken var ngot nytt och vsensfrm-
mande i frhllande till de tankestt som varit rdande fram till 1930-talet.

Sammanfattning
Njesliv, kultur och fritid i Skellefteomrdet pverkades under 1930-talet av en
rad basala modernitetsfaktorer. Som jag har beskrivit i avhandlingens inled-
ning handlar basal modernitet om de sjlvgende moderniseringsprocesserna
inom de teknologiska, ekonomiska, naturvetenskapliga och i viss utstrckning
samhllsvetenskapliga flten i samhllet. Hr pgr ett stndigt frndringsfr-
lopp med ny och stndigt mera avancerad teknik, exaktare berkningar, effek-
tivare produktionsprocesser, fler och bttre kommunikationsformer och en rad
andra kumulativa och uniforma skeenden.
Flera tekniska innovationer fick sitt definitiva genombrott under decenniet.
Bilen skapade kad rrlighet, inte bara i arbetslivet utan ocks p fritiden. Olika
njesevenemang och fritidsaktiviteter fick drmed strre upptagningsomr-
den fr publik och deltagare. Radion hade brjat sina sndningar redan 1925,
men det var under 1930-talet som den p allvar ndde ut i hemmen och fick
kulturell betydelse i takt med kande frsljningsvolymer och lgre priser p
radiomottagarna. Genom radion och grammofonen kade bde de nationella
och de internationella kulturimpulserna snabbt. Skellefteborna konfronterades
med musik frn England, vriga Europa och inte minst USA med sin jazzmu-
sik. Ljudfilmen kom till Skellefte 1930 och inledde biografernas storhetstid i
bygden.

Olofsson, John, Byarnas frvandling 1930-1980. Skelleftebygdens historia del 4, Skellefte

258

1984, s. 81

159
Kapitel 3

Till den basala moderniteten hr ocks de ekonomiska frndringsfaktorer

som prglade 1930-talet. Njeslivet i stort kommersialiserades och effektivi-
serades nr idrottsrrelsen och arbetarrrelsen sg mjligheterna att finansiera
delar av sin verksamhet genom dansbanor, folkparker och offentliga njeslo-
kaler. Det innebar samtidigt en professionalisering av de lokala njesaktivite-
terna. De ekonomiska strukturfrndringarna under decenniet skapade ocks
nya frutsttningar fr njeslivets och kulturlivets publik. Trots att 1930-talet
p mnga stt knnetecknas av ekonomisk knapphet innebar industrialiseringen
att allt fler i Skellefteomrdet fr frsta gngen blev lnearbetare och drmed
kunde spendera en slant ocks p njen och fritidsaktiviteter. Filmens starka
lokala genomslag vid samma tid gynnades av den svenska filmbranschens
expansion och etableringen av ett stort antal biografer i Skellefteomrdet
vilket maximerade utbudet fr biopubliken.
Under 1930-talet skedde betydande demografiska frndringar i Skellefte.
Etableringen av Bolidenbolaget frde med sig en betydande inflyttning av arbe-
tare frn andra delar av landet. Omflyttningen av arbetskraft br ses som en
naturlig fljd av industrialiseringsprocessen och som en basal modernitetsfre-
teelse. Med denna vg av inflyttning fljde musiker, kulturintresserade, idrotts-
utvare och freningsaktiva frn olika organisationer. De frde med sig nya
ider och kunskaper som i mtet den infdda befolkningen formade njesliv,
fritid och kultur under de nrmaste decennierna. Till de nya industrisamhllena
skedde ocks en viss inflyttning av arbetskraft frn Skellefteomrdets byar.
Fr dessa var det blomstrande freningslivet en mjlighet att som nykomling
hitta in i den lokala gemenskapen och att integreras i samhllet.
Nr det gller den modernisering av njen, fritid och kultur som utmrker
1930-talet r den variabla moderniteten mycket ptaglig. Hr framtrder
olikformigheten, de alternativa tolkningarna och vrderingarna av pgende
frndringar med politiska, etiska, kulturella och religisa frtecken och argu-
ment. Ur detta perspektiv var decenniets modernisering freml fr n stndig
frhandling och omformulering, inte bara i den offentliga diskursen utan ocks
i individers och gruppers personliga val och praktiska handlingar. Inom ngra
modernitetsomrden utvecklades srskilt tydligt motsttningar mellan olika
synstt i frhllande till det nya i Skellefteomrdet.
Sjlva freteelsen fritid var problematiskt under 1930-talet. Den rdande
normen var, framfrallt p landsbygden, sex lnga dagars arbete och en dag fr
vila och gudstjnst. I det mnstret passade mnga av 1930-talets nya aktiviteter
dligt in.
Kulturkampen om jazzen och den nya dansmusiken, filmen samt veckopres-
sen var stark och htsk. P motstndarsidan i kampen stod kyrkan, skolan, delar
av frikyrkligheten samt de freningar och grupper som fretrdde kulturellt

160
 Modernitetens nya grnser

konservativa intressen. Den andra sidan som ppnade upp fr nymodigheterna

fretrddes av idrottsrrelsen och de nya freningarna. I denna turbulens mellan
sinsemellan divergerande synstt hade de enskilda individerna att ta moralisk
och praktisk stllning till modernitetsfreteelserna i tiden.
Motstndet mot jazzen blev srskilt stark, eftersom den kunde fras i nya
allianser mellan kyrkan, hembygdsrrelsen, skolan och olika fretrdare fr
nationellt kulturidealistiska synstt. Den nya musiken upplevdes som hotande,
eftersom det var en afroamerikansk import som dessutom frstrkte tenden-
serna till en mera tydligt separerad ungdomskultur. Angreppen var aggressiva
och prglades av det kulturella rastnkande som vi idag frmst frknippar med
nazismen, men som var ett allmnt framtrdande drag i den europeiska kulturen
under mellankrigstiden. Samtidigt fick jazzmusiken ett oerhrt starkt genom-
slag i Skellefteomrdet, inte bara med tillresta orkestrar utan ocks med lokala
frmgor. Framvxten av ett lokalt jazzmusikaliskt flt med skickliga bofasta
musiker gick inte att hejda. Njesannonserna talar sitt tydliga sprk om den nya
musikens segertg i norra Vsterbotten.
Olika uttryck fr modernitet visade sig ocks betrffande kyrkornas och
samfundens verksamhetsformer. Tillkomsten av kyrkliga ungdomsfreningar
och infrandet av lgerverksamhet fr ungdomar med friluftsaktiviteter samt
fysisk fostran r exempel p frndringar som skedde under 1930-talet. Detta
trots den interna skepticism som gjorde sig gllande, framfrallt hos den ldre
generationen.
Folkbildningsverksamheten tog sig under mellankrigstiden allt mera institu-
tionaliserade former och kunde vidareutvecklas utan nmnvrt motstnd. Det
kollektiva kunskapsskandet betraktades som en legitim fritidssyssla. Folkbild-
ningen var ocks brare av det samfrstndstnkande som vxte fram under
denna tid. De kunskaper som frvrvades genom studiecirklar och fredrag
skulle bidra till ett bttre samhlle fr alla. Inom ABF tonades klasskampen
ner till frmn fr betonandet av det inbrdes beroendet och det gemensamma
ansvaret.
Idrottsrrelsen i Skellefteomrdet prglades av det som Marshall Berman
kallar underifrnmodernisering. Det var den unga generationen kvinnor och
mn som sjlvmant skte sig till idrotts- och friluftsaktiviteterna. Lokalt visade
sig nnu inga pdrivande intentioner frn politiker och myndigheter under
1930-talet. Det finns tvrtom belgg fr att ledande politiker i Vsterbotten
motarbetade idrotten. Frldragenerationen var i de flesta fall inte heller pdri-
vande eller engagerade i ungdomarnas idrottande. Som jag tidigare har ppekat
genererade idrottsfreningarna inte bara trnings- och tvlingsaktiviteter utan
ocks en mngd njesaktiviteter. De blev under denna tid ekonomiska entrepre-
nrer inom fritids- och kultursektorn.

161
Kapitel 3

3.5 Det moderna ute i vrlden

Nr det gller modernisering kunde man i Sverige under 1930-talet vnda
blickarna mot lnder som Tyskland, Sovjetunionen och USA. Dr pgick stora,
men sinsemellan olikartade, moderniseringsprojekt. Nya tekniska innovationer
utvecklades och anvndes i storskaliga verksamheter inom industri och jordbruk.
Kommunikationerna utkades i volym och rckvidd och krympte avstnden i
vrlden. Ingenting verkade lngre vara omjligt fr mnniskan och tekniken.
Samtidigt stod det fr mnga klart att framtidsutsikterna i vrlden var oskra
och srbara. Om tilltron till de tekniska mjligheterna hade kat s hade tilltron
till de humanistiska vrdenas framtid ur mnga aspekter minskat. Diktatur fre-
fll att vara det statsskick som hade framtiden fr sig runt om i vrlden. Den
26 maj 1934 skdliggjordes i Norra Vsterbotten med hjlp av en karta att de
demokratiskt styrda staterna i Europa faktiskt var i minoritet. Medan den basala
moderniteten fortskred i accelererande takt under 1930-talet pgick en kraftig
ideologisk och politisk brottning mellan olika alternativa tolkningar av frnd-
ringarna och moderniseringen i tiden. Denna variabla modernitet framtrder
ocks i tidningen Norra Vsterbottens kommentarer och diskussioner gllande
modernisering i andra lnder.

Tyskland
1930-talets modernisering i Tyskland
Efter frsta vrldskriget och den fr Tyskland hrda Versaillesfreden 1919
fljde en lng period av ekonomisk och social turbulens. Den socialdemokra-
tiskt ledda koalitionsregeringen infrde visserligen en rad sociala reformer, t.ex.
tta timmars arbetsdag, men inget kunde hejda landets snderfall och kaos. I
slutet av 1923 kollapsade valutan, den tyska riksmarken, helt. Den ekonomiska
depressionen 1929-30 frvrrade situationen ytterligare och tvingade fram ett
regeringsskifte som innebar att en konservativ minoritetsregering trdde till.
Samtidigt gick det nationalsocialistiska partiet starkt framt och 1933 kunde
Adolf Hitler med ett brett folkligt std definitivt ta makten.
Efter maktvertagandet upplste nazisterna fackfreningarna och avskaf-
fade de fackliga och politiska rttigheterna. Den Tyska Arbetsfronten tillsattes
i stllet som en partikontrollerad organisation fr att reglera arbetsmarknaden.
Riksbankschefen Hjalmar Schacht, som av Hitler ftt stor frihet att utforma
den ekonomiska politiken, lyckades uppbda stora summor till regimens sats-
ningar. De offentliga investeringarna frdubblades, bl.a. med hjlp av de nya
statsobligationerna.259 Massarbetslsheten, som under ren 1929-32 omfattade

259
Brendon, Piers, Den mrka dalen: Panorama ver 1930-talet, Stockholm 2000, s. 317-319

162
 Modernitetens nya grnser

cirka sex miljoner tyskar, tgrdades kraftfullt med stora offentliga arbeten.
Vgar och jrnvgar byggdes, gruvor och industrianlggningar renoverades
och tillbyggdes, militren upprustades o.s.v. Vid rsskiftet 1936-37 hade nra
nog full sysselsttning uppntts. Ett moderniseringsprojekt utan motstycke i
samtidens Europa inleddes av den nya regimen. Upprustningen av framfrallt
den tunga industrin tog fart och man satsade p fr sin tid tekniskt avancerade
projekt, t.ex. utveckling av raketer och jetflyg. Industriutvecklingen tfljdes
av en omfattande och allmnt sett utjmnande socialpolitik. Nya grupper kunde
tnjuta sjukfrskring och pension, semestern frlngdes, barnbidraget hjdes
och mjligheterna till boln frbttrades.260
Innebr d detta att nazismen var en modern ideologi? Nazismen brukar
ju annars ofta definieras som en reaktionr och antimodern rrelse. Sociolo-
gen Talcott Parsons har karakteriserat nazismen som en romantisk revolt mot
modernisering.261 Historikern Henry A. Turner Jr. stter etiketten utopisk anti-
modernism p den tyska fascismen och menade att det moderna industrisam-
hllet var fullstndigt och oundvikligt inkompatibelt med vad nazisterna ansg
vara den enda sanna kllan fr socialt liv, folkkulturen. Samtidigt pekar Turner
p att denna rurala folkideologi stod i konflikt med nazismens imperialistiska
och militaristiska ambitioner, vilka krvde en massiv industriell satsning.262
Den amerikanske statsvetaren Jeoffrey Herf har i sin avhandling Reactionary
Modernism gjort ett frsk att lsa den till synes olsliga begreppskonflikten
mellan nazismens reaktionra och moderna uttryck. En central tes i avhand-
lingen r att nazismen var kulturellt och ideologiskt reaktionr men teknologiskt
modern och att denna dubbelhet i realiteten frenades i ett kulturellt system.263
Herfs analys kan verfras till idhistorikern Sven-Eric Liedmans begrepp
basal och variabel modernitet som jag har valt att anvnda i min avhandling.
Liedman skriver sjlv fljande om Nazityskland:

Hitlers rike uppvisade fortfarande stora framsteg p naturvetenskapernas och

n mer teknologins omrde, medan frfallet inom de flesta samhllsvetenskaper
liksom inom humaniora var enormt. Administrationen fungerade utmrkt, medan
moralen urartade och omnskligheten segrade.264

260
Berntson, Lennart, Hvad ville Hitler? om nazismen som en revolutionr og modernis-
tisk bevgelse. I: Kruse, Tove Elisabeth (red.), Historiske kulturstudier. Tradition modernitet
antimodernitet, Roskilde 2003, s. 214 ff.
261

Parsons, Talcott, Essays in Sociological Theory, rev. ed., New York 1964, s. 104-123. Socilogi-
cal Theory,e in Pre-Nazi Germany
262
Turner

Jr., Henry A.,Fascism and Modernization. I: Turner Jr., Henry A. (red), Reappraisals
in Fascism, New York 1975, s. 117-139
263

Herf, Jeffrey Charles, Reactionary Modernism: Reconciliations of technics and unreason in
Weimar Germany and the Third Reich, Michigan 1984, s. 250-268
264
Liedman, Sven-Eric, I skuggan av framtiden. Modernitetens idhistoria, Stockholm 1997, s. 27

163
Kapitel 3

Det innebr att frutsttningarna fr den basala moderniteten i Tyskland i vissa

avseenden gynnades efter Hitlers och nazisternas maktvertagande. Samtidigt
str det klart att den variabla modernitet som utvecklades var mera komplex
och innefattade p en gng svl starkt baktstrvande som radikalt moderni-
serande drag.

Tyskland ur ett lokalt svenskt perspektiv

Frn omkring 1871, d det tyska kejsardmet upprttades, skedde en allt tydli-
gare orientering mot Tyskland i Sverige. Oskar II skapade nra relationer med
den tyske kronprinsen genom msesidiga besk.265 Inom svl konservativa
som liberala kretsar riktades ett kat positivt intresse mot Tyskland. Etnologen
Kurt Genrup har i sin forskning pvisat en stark tysk kulturell pverkan i Sve-
rige mot slutet av 1800-talet. I brjan av 1900-talet spreds i Sverige en positiv
bild av Tyskland materiella och andliga kultur. Det gemensamma protestantiska
arvet framhlls grna och Tysklands industriella utveckling sgs som ett mns-
ter fr Sverige.266
I tidningen Norra Vsterbotten uppmrksammades bl.a. den tyska rakettek-
nologin. Under rubriken ver Atlanten p 3 timmar om 15 r skrevs en
stor artikel om ingenjren Fritz von Opels besk i Stockholm sommaren 1931.
Han var fdd 1899 i Rsselsheim i Tyskland och utvecklade frn senare delen
av 1920-talet raketmotorer fr bilar och flygplan tillsammans med Max Valier
och Friedrich Wilhelm Sander. Vid den presskonferens som hlls i Stockholm
talade Opel om flera av sina uppfinningar, bl.a. en raketpistol fr sjrddningen
med vars hjlp rddningslinor kunde skjutas ut p lngt avstnd. Han beskrev
ocks sina planer fr framtidens raketdrivna flyg som skulle vara av flugving-
etyp och kunna flyga i hastigheter mellan 1200 och 1600 kilometer i timmen
och avslutade: Jag r fast vertygad om att inom loppet av 15 eller 20 r vi p
en stratosfrflygmaskin skola kunna flyga till Amerika p 3 eller 4 timmar.267
Tidningen rapporterar ocks vid flera tillfllen om upprustningen av det tyska
vgntet. I december 1935 berttar bilbesiktningsmannen Gunnar Strmbom i
tidningen om sina intryck under en studieresa till Tyskland. Framfrallt fasci-
nerades han av de moderna autostradorna med flera filer och mittseparering i
form av hckplanteringar, t.ex. p autostradan mellan Frankfurt am Main och
Darmstadt:

Ssom avslutning p mitt besk vid den nyaste autostradan fretog jag en frd
i en av de strmlinjeformade bussar som tyska statsjrnvgen satt in p vgen.

265
Henrikson, Alf, Svensk historia II, Stockholm 1996, s. 829
266
Genrup, Kurt, Germania och Moder Svea, Ume 1997, s. 44-47, 79
267
Norra Vsterbotten, 30 juni 1931

164
 Modernitetens nya grnser

Bussarna ro relativt sm, var och en rymmer endast 19 passagerare. Den goda
vgen gr att dessa bussar kunna reda sig med 65 hstkrafters motor och nd
komma de upp i nittio kilometers fart. Man mste se hastighetsmtaren fr att
konstatera detta, ty gngen var s mjuk och bekvm att man inte alls knde ngot
obehag av den fr en buss hga farten. Ingen ddsolycka har intrffat p denna
autostrada.268

Norra Vsterbotten den 12 december 1935

Med jmna mellanrum skildras i Norra Vsterbottens utlandsnotiser den tyska

moderniseringen under 1930-talet. Oftast handlar notiserna om enskilda tek-
niska innovationer och modernitetsfreteelser inom industrin eller samfrdseln.
En tydlig beundran fr tyskarnas kompetens och utvecklingsvilja framskymtar
i materialet.
Utvecklingen i Tyskland efter Hitlers makttilltrde 1933 kritiseras dock hrt
och betraktas med oro i tidningen. Inte i ngot skede beskrivs den nazistiska
regimen i positiva termer, vare sig p insndarplats eller i det redaktionella
materialet. Maktvertagandet kritiserades hrt under stora svarta rubriker:

Norra Vsterbotten den 2 mars 1933

Den nya regimens granden och ltanden och dess avdemokratisering av Tysk-
land beskrivs detaljerat och Adolf Hitler utmlas som ett hot mot bde omvrl-
den och den tyska befolkningen. I slutet av 1933 uppmrksammades t.ex. den
nya tyska arvgrdslagen:

268
Norra Vsterbotten, 12 december 1935

165
Kapitel 3

Norra Vsterbotten den 12 december 1933

Systemet gick ut p att gandet av bondgrdar knts till slktskap och arv.
Endast ett barn (en son) fick arvsrtten och detta kunde inte ndras genom tes-
tamente. I princip kunde arvgrdar inte sljas eller belnas. Tidningen menar
att de nya bestmmelserna betnkligt liknar livegenskap och fster srskilt
uppmrksamheten p att arvsrtten ej gllde personer som p fdernet eller
mdernet, rknat tillbaka till r 1800, hade judiskt eller frgat blod.
Den 10 april 1934 tergav Norra Vsterbotten den tyske socialdemokratiske
riksdagsmannen Gerhart Segers skildring frn koncentrationslgret i Oranien-
burg. Seger hade efter sex mnaders vistelse dr lyckats fly till Tjeckoslovakien.
Han berttar om misshandel, tortyr och andra grymheter i lgret. Skildringen
blottar obarmhrtigt, att de tyska nationalsocialisterna ven i detta fall gtt till-
baka till medeltidens tortyrsystem, om inte lngre, skriver tidningen.269
Den starkt kritiska hllningen till nazismen hade en bred uppslutning i Skel-
lefteomrdet, inte bara inom den politiska mittens liberaler och frisinnade utan
ocks inom den snabbt vxande arbetarrrelsen. Tongngarna gentemot Tysk-
land i det socialdemokratiska Vsterbottens Folkblad var i stort sett desamma
som i Norra Vsterbotten, och nr t.ex. Sveriges Nationella Ungdomsfrbund
och Nationella Frbund annonserade ett offentligt mte i Skellefte i april 1935
kallade den socialdemokratiska ungdomsklubben snabbt upp en ombudsman
frn Stockholm fr att p plats bemta och avslja denna rrelses nazistiska
propaganda. Det var fr vrigt Gsta Netzn, sedermera jordbruksminister,
som fr SSU:s rkning kte upp till Skellefte fr att med en frdande men
samtidigt elegant nedsabling tillintetgra propagandamtets syften.270 ven
om det bevisligen fanns grupper av nazisympatisrer i Skellefte under 1930-
talet, var deras inflytande begrnsat trots att det i ngra fall handlade om perso-
ner i samhllets hgre skikt.

Norra Vsterbotten den 10 april 1934

269

Olofsson, John, Hur arbetarrrelsen kom till Skelleftebygden: Minnen och miljer 1900-1935,
270

Skellefte 1978, s. 279

166
 Modernitetens nya grnser

Detaljerade beskrivningar av Tysklands terror mot judar redovisas i stort sett

varje vecka i Norra Vsterbotten frn 1933 och framt. Under rubriken Jude-
frfljelserna i Tyskland skrivs det t.ex. sommaren 1935 om att hetsen mot
judarna fullfljes med strsta intensitet.271
Tonen gentemot det nya Tyskland r inte sllan ironisk i Norra Vsterbotten.
Nr den tyska nazistledningen som ett led i sin barnalstringskampanj anordnade
en barnvagnsparad i Berlin dr de sm barnen svngde med hakkorsvimplar
publicerade tidningen fljande vers:

I Hitlers Berlin en barnvagnsparad

p Unter den Linden nyss drog stad
och barnen hll hakekorsflaggor i hnderna
och visade glatt de frsta tnderna.

Ja, enigt r Tyskland nu ver mttan

frn kanslern och ned till den minsta p pottan.
Och skulle vi fnga i enkla drag
en levande bild ur Tyskland idag,
s blev det en barnvagn, men inte en vagga,
dragen av Hitler som allvarlig dadda.

Versen illustreras av en teckning som visar en vuxen tysk man som ligger i en
hakkorsprydd barnvagn och gr en Hitlerhlsning. Barnvagnen kr av Adolf
Hitler, utstyrd i klnning och tidstypisk damhatt.272
Starkare n skmtlynnet r dock det allvar infr vrldshndelserna som tid-
ningen ger uttryck fr under dessa r. ver hela 1930-talet hnger krigshotet
som ett mrkt moln i tidningsmaterialet och Tyskland str i centrum fr denna
hotbild. Sommaren 1935 reflekterar signaturen Guerre ver utvecklingen och
den militra rustningen i olika europeiska lnder. Om Tyskland skriver han:

Att Tyskland trots ptvingade undantagsbestmmelser redan nu r fullt mili-

tariserat betvivlar vl knappast ngon. Den nazistiska folkuppfostran gr ju i
vl disciplinerad anda, och det gamla preusseriet r numera icke lokaliserat till
Preussen, utan omfattas av hela landet. Slunda finna vi att hela den europeiska
kontinenten r ett vlrustat militrlger, som nr som helst r berett att lyda upp-
brottssignalen.273

271
Norra Vsterbotten den 3 augusti 1935
272
Norra Vsterbotten de 14 april 1934
273
Norra Vsterbotten den 6 juli 1935. Bakom signaturen Guerre dljer sig kolumnisten och
frfattaren Oscar Rnnbck (1888-1967) som skrev fr tidningen Norra Vsterbotten frn 1920-
talet och fram till 1937, d han flyttade till sterker i ngermanland. Rnnbck kom ursprungli-
gen frn Haparanda. Klla: Edlund, Lars-Erik (chefred.), Norrlndsk uppslagsbok band 4, Ume
1996

167
Kapitel 3

Den genom tidningen Norra Vsterbotten lokalt frmedlade bilden av Tyskland

verensstmmer vl med Sven-Eric Liedmans karakteristik. Tyskland framstlls
som ett modernt framstegsland inom naturvetenskap och teknologi men som ett
baktstrvande skymningsrike ur humanistiskt och kulturellt perspektiv.

Sovjetunionen
1930-talets modernisering i Sovjetunionen
I Sovjetunionen fljde efter Lenins dd 1924 en maktstrid mellan Trotskij och
Stalin. Medan den frre ville frverkliga de politiska mlen ocks i andra lnder
och fresprkade internationell revolution ansg Stalin att Sovjetunionen skulle
byggas upp frst.274 Stalin lyckades befsta sin maktbas under senare delen
av 1920-talet. Under 1930-talet genomfrdes en genomgripande och hrdhnt
uppifrnmodernisering av landet. Det innebar en omfattande industrialisering,
infrande av femrsplaner, centralisering av statsapparaten, tvngskollektivi-
sering av jordbruket och omfattande utrensningar. Miljontals mnniskor dog
och hela folk tvngsfrflyttades utan ngra humanitra hnsyn. Leningrads par-
tichef Kirov mrdades 1934, och drefter fljde Moskvaprocesserna 1936-38
d orkneliga personer tvingades erknna sig som folkfiender och avrttades
eller deporterades.
Genomfrandet av den frsta femrsplanen som formulerades 1928 innebar
en brutal statsstyrd upprustning av nringslivet. Nettoinvesteringarna hjdes
till en niv motsvarande mellan en tredjedel och en fjrdedel av nationalin-
komsten och merparten av satsningarna gjordes inom den tunga industrin.275
Femrsplanens mlsttning fr den industriella utvecklingen uppfylldes ocks
med god marginal, medan jordbrukets modernisering inte var lika framgngs-
rik. Jordbruket skulle sedan frbli ett problem under hela sovjetperioden.276
Femrsplanen beskrevs av den brittiska ambassadren i Moskva som ett av
de viktigaste och mest lngtgende experiment som ngonsin har fretagits.277
Industriinvesteringarna kade frn tv miljarder till nio miljarder rubel mellan
1928 och 1932. Arbetskraften inom industrin frdubblades bara p ngra r.
Produktionen steg ocks till nra det dubbla och vldiga nya tillverkningsf-
retag tillskapades. Den snabbt vxande industrin i Sovjetunionen terverkade

274
Sovjetunionen, egentligen Socialistiska rdsrepublikernas union, var en kommunistparti-
styrd union som existerade mellan 1922 och 1991. I mellankrigstidens Sverige anvndes dock
oftast begreppet Ryssland, bde av media och av mnniskor i allmnhet, som benmning p
unionen.
275
Kemp, Tom, Industrialiseringsfrlopp, Malm 1992, s. 76-77
276
Karlsson, Klas-Gran, Europa och vrlden under 1900-talet, Hrnsand 1994, s. 101
277

Rhodes, James R. (red.), Memoirs of a conservative: J. C. C. Davidsons Memoirs and Papers
1910-1937, London 1969, s. 92-93

168
 Modernitetens nya grnser

drmed p vrldsmarknaden dr andra lnder frlorade marknadsandelar. St-

dernas befolkning kade med hela 44 procent mellan 1928 och 1932. Samti-
digt frbttrades lskunnigheten oerhrt snabbt. Satsningen p forskning och
utveckling var dubbelt s stor i Sovjetunionen som i USA i mitten av 1930-
talet.278
De ryska framgngarna nr det gllde att skapa arbete samtidigt med den
pgende djupa depressionen och massarbetslsheten i Europa var ngot som
Stalin framhll i olika sammanhang. 1934 jmfrde han marxismen med andra
politiska system i ett tal:

Det kan inte betraktas som en tillfllighet, att det land dr marxismen har tri-
umferat nu r det enda land som inte upplever ngra kriser eller arbetslshet,
medan kris och arbetslshet under fyra r varit frhrskande i alla andra lnder,
inklusive de fascistiska.279

Sovjetregimens propagandaapparat visade p framstegen men frteg det ohygg-

ligt hga pris som befolkningen p olika stt fick betala fr moderniseringen
genom folkomflyttningar, tvngsarbete, terror, svlt och utrensningar. Aldrig
har vl moderniteten tagit sig s blodiga och s kallhamrat inhumana uttryck
som i Sovjetunionen frn slutet av 1920-talet och framt.

Sovjetunionen ur ett lokalt svenskt perspektiv

I Sverige upplevdes moderniseringen i Sovjetunionen p samma gng fasci-
nerande och skrmmande. Den storskaliga och planstyrda produktionen inom
jordbruket och industrin kunde betraktas bde som en frebild och som ett hot.
Intresset fr Sovjetunionen r ptagligt i tidningen Norra Vsterbotten under
1930-talet och det finns mycket att lsa om den dramatiska utvecklingen med
Stalin vid makten. I november 1933 redogr tidningen Norra Vsterbotten fr
resultatet av den frsta sovjetiska femrsplanen.

Norra Vsterbotten den 28 november 1933

278
Brendon, Piers, Den mrka dalen: Panorama ver 1930-talet, Stockholm 2000, s. 270
279
Mazower, Mark, Den mrka kontinenten. Europas nittonhundratals historia, Gteborg 1999,
s. 143

169
Kapitel 3

Artikeln r sakligt hllen och skribenten Werner degrd ppekar att det var
svrt att ta fram tillfrlitliga uppgifter om hur femrsplanen hade lyckats.
Ingenting r svrare n att i de skyhga berg av propagandauppgifter, vilka
st till frfogande, bilda sig en mening om denna sak. degrd presenterar
tillgngliga uppgifter om hur jordbruks- och industriproduktionen utvecklats.
Framgngarna fr industrin beskrivs och likas de svrigheter som visat sig
betrffande jordbrukets ml. Artikeln avslutas med en reflektion om Stalins
mjligheter att frverkliga sin mlsttning ifatt och frbi Vsterlandet:

Att Ryssland har de erforderliga naturtillgngarna fr att bli en industristat som

frsrjer sig sjlv, drom rder inget tvivel. Men har landet det folk som i fabri-
kerna genom sin yrkesskicklighet kan skapa den hjda levnadsstandard, den
nationalfrmgenhet som man r i trngande behov av? Man torde gott kunna
vga det pstendet, att landet f.n. icke har det. Men vad man inte har kanske
man kan f. Man gr allt fr att skapa en ny adel i Sovjetunionen fabrikernas
adel fabriksarbetarna. Kan man f bonden att leverera livsmedel medan denne
framtidens betvingare fostras fram, d kanske Stalin fr rtt. Det ser dock ut som
om bonden helst ville ngonting annat. Men vgar han? Det r den frga vi ter-
kommer till i nsta artikel.280

I Norra Vsterbotten publicerades ocks mera personliga skildringar av lnsbor

som beskt Sovjetunionen. Hsten 1931 kte jrnsvarvaren J. O. Svstrm frn
Rnnskr med en delegation svenska arbetare p en fem veckor lng studie-
resa till Sovjetunionen. Av allt att dma var samtliga resenrer svenska kom-
munister som ville ta del av systerpartiets framsteg under Stalins ledning. Vid
hemkomsten gjorde tidningen ett lngt reportage om resan dr Svstrm sjlv
Rysslandsdelegaten frn Rnnskr fick bertta om sina intryck. Hans
hllning sammanfattas p fljande stt av tidningen.

Herr Svstrm har otvivelaktigt under sin resa sett och hrt tskilligt, men svitt
man frstr frsker han sovra materialet och bedma intrycken s opartiskt som
mjligt. Han medger ocks att det r en ganska ptaglig skillnad p kommunis-
men hemma och i Ryssland. I en del avseenden har industrin och ven jordbruket
hunnit frbi dessa nringsgrenar i Sverige, i andra avseenden ligga de efter dr
borta. Att skapa modrna mnniskor av det vldiga folket p bortt 150 miljoner
sjlar r en jtteuppgift som ingalunda r ltt. Det finnes nog folk nnu i Ryssland
som varken sett socker eller smr och som inte ha ordentliga skor p ftterna.
Men de komma att f allt detta s smningom, det tror herr S. absolut skert.

Tonen r frsiktigt optimistisk och uppenbarligen har tilltron till Stalinregimens

moderniseringsprojekt inte gtt frlorad under resan, trots en del besvikelser.

280
Norra Vsterbotten den 28 november 1933

170
 Modernitetens nya grnser

En terkommande frklaring som Svstrm ger till olika missfrhllanden han

sett, t.ex. fattigdom och usla bostder, r att teruppbyggnadsarbetet inte r
frdigt, inte har hunnit med alla detaljer. Samtidigt str det klart att han r
medveten om de ryska vrdarnas anstrngningar att ge en s frdelaktig bild
som mjligt av landets utveckling. Han berttar t.ex. att varje morgon innan de
fortsatte tgresan i sin eleganta sovvagn brukade skmta om att de mste vnta
till dess kulisserna hunnit arrangeras.281

En annan Sovjetresenr var P. A. Nordholm, som i brjan av 1930-talet redogr

fr sina intryck i flera tidningsartiklar. I artiklarna behandlas olika aspekter p
samhllsutvecklingen i Sovjetunionen t.ex., som i fljande artikel, bostadsfr-
gorna och livsmedelsfrsrjningen.

Norra Vsterbotten den 5 september 1933

Nordholm tar upp de starka kontraster som han hade sett i det framvxande
Sovjetimperiet under 1930-talets brutala modernisering. Han beskriver svl
trngbodda bostder i fuktiga kllare som moderna hyreshus:

De finnas, men ej i sdant antal att de nnu tillnrmelsevis fyller en ringa del av
behovet, och dock uppst de som svampar ur jorden, resa sig i hjden svl i stad
som p landet. De ro sdana som fra tanken till en norr Mlarstrand t.ex. Jag
observerade dem redan frsta gngen men tog dem i frstone fr fabriker, men
fick rtt snart veta att det var arbetarebostder. De voro renlinjiga funkishus av
nda till tjugo vningars hjd. Det r verkligen en upplevelse att g igenom ett
sdant. Ett enda dylikt komplex omfattar ver ett kvarter, det r byggt i vinkel-
form s att en grdsplan blir omsluten av husets tre sidor. P grdsplanen fanns
det planteringar och vattenfontner som bildar en frtrfflig lekplats fr barn. Ett
enda sdant hus innehller en vldig mngd rum och lgenheter. Det finnes i ett
sdant komplex 200 300 tvrums lgenheter och minst lika mnga enkelrum fr
icke familjefrsrjare. Dessa lgenheter och rum ro frsedda med de allra bsta
bekvmligheter och modrniteter. De ro p ett enastende praktiskt stt inredda
med vl tillvarataget utrymme. I dess nedersta vning finnes en restaurang fr
arbetarna, samlingssal, srskilda ls- och skrivrum, bibliotek, syrum fr kvinnor

281
Norra Vsterbotten den 17 november 1931

171
Kapitel 3

etc. I en annan del av komplexet fann man de gemensamma bad- och duschrum-
men, samt en leksal fr barn, tvttstuga och torkvind. Allt med de modernaste
anordningar och i kta funkisstil.

Denna bostadsskildring br fr merparten av Norra Vsterbottens lsare i

brjan av 1930-talet ha upplevts mera som en framtidsdrm n som en samtids-
skildring. Vid denna tid var bostderna och de sanitra frhllandena i Vster-
botten fortfarande ytterst bristflliga. Dligt dricksvatten och bristande boen-
dehygien bidrog till att sjukdomar som polio och lungtuberkulos kunde spridas.
Hr beskrevs nu i tidningen det som alla lngtade efter men som ingen vgade
rkna med fr egen del.
Nordholm pekar dock ocks p en del mindre positiva frhllanden i arti-
keln. Levnadsstandarden var enligt hans mening tskilligt lgre n hos oss.
Maten var dyr och ransoneringarna knnbara. Mnga bodde fortfarande i urusla
bostder. Men mnga av de mnniskor som han hade mtt bar p frhoppningar
om en bttre tillvaro inom ngra r:

Bland folket som bodde i denna enkelhet fanns ngonting av gemensam gldje,
en knsla som gjorde att de liksom tnkte bara ett par tag till och vi ha det
bttre. De arbetade alla och lgo i det hoppet att de arbetade fr ett system vilket
icke tillhrde bekvmligheter fr den enskilde utan fr klassens och dem alla. De
tnkte: en dag f vi genom vr strvan komma in i de nya bostder vilka Sovjet
bygger och vilka ro idealbostder.282

Det lokala perspektiv p Sovjetunionen som frmedlas i tidningen Norra Vs-

terbotten under 1930-talet ger utrymme fr olika tolkningar hos lsaren. Grund-
tonen r visserligen skeptisk till den pgende samhllsomvandlingen under
Stalins ledarskap, men framstegen i det stora landet redovisas ocks. De flesta
skribenterna undviker att kategoriskt dma ut det sovjetiska moderniserings-
projektet. Den hrda rationaliseringen hade ju bevisligen gett anmrknings-
vrda och i mnga stycken efterstrvansvrda resultat. Samtidigt var det fr-
modligen just den statsstyrda rationaliseringen i Sovjetunionen som upplevdes
mest skrmmande bland Vsterbottningarna.
I boken I skuggan av framtiden refererar Sven-Eric Liedman till den fran-
ske sociologen Alain Touraines tematisering av det moderna mellan tv poler
rationalisering och subjektivitet i boken Critique de la modernit (1992).
Liedman skriver:

Moderniteten kan innebra en kombination av bda men ocks att rationalise-

ringen och drmed en av alla mnskliga hnsyn oberoende objektivitet blir fr-

282
Norra Vsterbotten den 5 september 1933

172
 Modernitetens nya grnser

hrskande som i Sovjet. Den kan ocks lmna fltet fritt fr det fullstndiga
godtycket befriat frn alla rationella hnsyn som i Nazityskland. Modernitetens
kris har enligt Touraine att gra med svrigheten att f de bda polerna att sam-
spela.283

USA
1930-talets modernisering i USA
Efter frsta vrldskriget utvecklades USA som ekonomisk stormakt och New
York tog Londons plats som vrldens finanscentrum. Genom mekanisering
och effektivisering kunde industriproduktionen ka kraftigt. Levnadsstandar-
den kade i mnga samhllsgrupper och ppnade upp fr ett ymnigt flde av
moderna konsumtionsvaror. Amerikanarna kpte mngder av telefoner, kyl-
skp, dammsugare, radioapparater, bilar och allehanda prylar i nya syntetmate-
rial som rayon och plast.
Men vlstndet ndde inte alla samhllsgrupper. P den amerikanska lands-
bygden bredde fattigdomen ut sig. Bnderna drabbades av konsekvenserna av
en stndig verproduktion, hrd internationell konkurrens och en frndrad
marknadssituation. Priserna pressades i botten och gjorde det svrt att klara
frsrjningen. Den svarta befolkningen som bodde i den agrara sdern var en
annan utsatt grupp, och mnga skte sig under 1920-talet till de nya industriom-
rdena i norr dr de i bsta fall fick dliga och underbetalda arbeten.
I oktober 1929 intrffade den stora brskraschen i USA som sedan skulle
stta sin prgel p en stor del av 1930-talet, inte bara i USA utan i stora delar
av vrlden. Resultatet i USA blev ett frdande avbrck i den pgende utveck-
lingen och moderniseringen. 1932 hade arbetslsheten stigit till nrmare 25
procent och industriproduktionen sjunkit med nstan 50 procent. Den spirande
framtidsoptimismen hade ftt sig en svr knck. Nr Franklin D. Roosevelt
tilltrdde presidentmbetet lanserade han The New Deal 1933 och satte in ett
helt batteri av statliga tgrder fr att f ekonomin p ftter. Mnga av tgr-
derna var ineffektiva, men sammantaget lyckades han vnda den negativa eko-
nomiska trend som varit frhrskande i fyra r. Den psykologiska effekten av
hans framtidstro och vertygelse om att det amerikanska folket tillsammans
skulle ta sig ur krisen brukar ofta framhllas. Viktiga ider fr den nya given
hmtades frn den engelske ekonomen John Maynard Keynes som frordade
statliga stimulanstgrder fr industriaktiviteter och privat konsumtion under
perioder av ekonomisk depression.

Liedman, Sven-Eric, I skuggan av framtiden. Modernitetens idhistoria, Stockholm 1997, s.

283

46-47

173
Kapitel 3

Samhllsutvecklingen under Roosevelt var dock inte entydigt positiv. De

ekonomiska och sociala klyftorna i samhllet var stora och den organiserade
brottsligheten ett ptagligt problem.284 Den ekonomiska krisen i USA frn 1929
och ett antal r framt kan beskrivas som ett tillflligt avbrott eller strning
fr den basala moderniteten. Betrffande synen p samhllsutvecklingen och
framtiden fick den mera lngtgende effekter. Den naiva framtidsoptimism som
hade brett ut sig ersattes av ett mera realistiskt och samhllskritiskt frhllnings-
stt. 1930-talets variabla modernitet i USA knnetecknas av ifrgasttande och
skepticism infr det nya samhlle som tog form.
Detta nya sjlvkritiska frhllningsstt tog sig uttryck genom ett kat intresse
fr utvecklingen i andra lnder, och d ven mindre nationer som de skandina-
viska. Den amerikanske journalisten Marquis Childs (f. 1903) reste till Sverige
1930 fr att bevaka Stockholmsutstllningen. Han stannade en period i Sverige
fr att skriva en artikelserie fr tidningen Post-Dispatch om Sveriges sociala
och ekonomiska framsteg. Denna erfarenhet ledde till tillkomsten av boken
Sweden: the Middle Way (1936) och ett par andra skrifter. Childs socialpoli-
tiska frfattarskap fick stor uppmrksamhet i USA och inspirerade president
Franklin Roosevelt att skicka en speciell kommission till Europa fr att studera
kooperativ verksamhet.285 Under 1930-talet sg man i USA Sverige som en
internationell frebild betrffande framsteg och modernitet. Vid demokraternas
partikonvent 1936 hll Roosevelt presskonferens med Sweden: the Middle Way
som utgngspunkt fr sitt anfrande.286
Childs huvudtes i boken var att Sverige hade lyckats hitta en framgngsrik
medelvg mellan den skoningslsa kapitalism som bl.a. utvecklats i USA och
den frtryckande statssocialism som vuxit fram i Sovjetunionen. Han noterade
att Sverige hade terhmtat sig frhllandevis snabbt efter den internationella
ekonomiska depressionen vid 1930-talets ingng. Detta frklarade Childs med
de insatser som aktrerna stat, konsumenter och producenter hade gjort fr att
motverka kapitalismens destruktiva baksidor en tankegng som ocks har
format bokens kapitelindelning.287

284
Karlsson, Klas-Gran, Europa och vrlden under 1900-talet, Hrnsand 1994, s. 82-86 samt
Brendon, Piers, Den mrka dalen: Panorama ver 1930-talet, Stockholm 2000, s. 80-95, 283-
297
285
Wikipedia, the free encyclopedia, http://en.wikipedia.org/wiki/Marquis_Childs, utskrift 2007-
03-06 samt Longden, Tom, Marquis Childs, artikel i ntupplagan av The Des Moines Register,
http://desmoinesregister.com/extras/iowans/childs/html, utskrift 2007-03-07
286
Ohlsson Per T, Frn medelvg till medelmtta. I:
Sydsvenska Dagbladet 1/10 2006
287
Childs, Marquis William, Sweden, the middle way, New Haven 1936

174
 Modernitetens nya grnser

USA ur ett lokalt svenskt perspektiv

Det material om USA som frekommer i tidningen Norra Vsterbotten under
1930-talet ger en ganska fragmentarisk bild av det amerikanska samhllet.
Mnga artiklar och notiser r av kuriosakaraktr och frefaller vara resultatet
av notisjakt i annan svensk press. Ngon djupare och mera vergripande analys
av samhllsutvecklingen i USA r svr att hitta. Det kan till stor del frkla-
ras av att det internationella perspektivet vid denna tid frmst var europeiskt
och att medias kommunikationsmjligheter var mera begrnsade. Av det totala
internationella materialet i tidningen vid denna tid r andelen USA-artiklar inte
speciellt stor.
Olika innovationer och modernitetsfreteelser uppmrksammas d och d i
tidningen, t.ex. i fljande artikel frn vrldsutstllningen i Chicago.

Norra Vsterbotten den 16 november 1934

Det handlar om en radiostyrd traktor som demonstrerats p vrldsutstllningen.

Visningen av traktorn var vlregisserad fr att effektfullt kunna skdliggra
framtidsmjligheterna genom teknikens vlsignelser.

Utanfr Agrikulturbyggnaden p vrldsutstllningen i Chicago trffar man p

en med staket och hck inhgnad grdsplan. Vid ena sidan synes en kolonistuga
med en ppen veranda vettande mot planen och p verandan sitter en farmare i en
gungstol och lser sin tidning. P grdsplanen finnes endast en rdmlad traktor,
men denna fngslar uppmrksamheten, ty vid nrmare pseende saknar den bde
ratt och ste, ja den har ingen levande varelse ombord. Och nd startar den och
beskriver ttor och alla mjliga figurer p grden. Nu stannat traktorn fr tillfl-
let, som om ngon osynlig chauffr krde den. Farmaren p verandan lter sin
tidning sjunka ner i knet och frklarar med en radiofrstrkt rst, att vad vi hr
se framfr oss r ingenting mindre n framtidens radiostyrda traktor. Han frkla-
rar hurusom en farmare i framtiden kan plja med en traktor, under det att han per
radio dirigerar en radiokontrollerad dylik, som arbetar p ett annat stlle av fltet.
Och s ger han en teknisk frklaring p hur underverket tillgr. Sedan han slutat
sin monolog, vrida sig traktorns framhjul fram och tillbaka liksom till hlsning,

175
Kapitel 3

med ett knpp ker konan in, och traktorn brjar p nytt utfra sina krumelurer
under det att farmaren fortstter sin gungning och tidningslsning.288

Bilden av bonden som kopplar av med tidningslsning i gungstolen medan trak-

torn gr arbetet p kern stimulerade skert fantasin hos mnga av de bnder i
Skellefteomrdet som lste Norra Vsterbotten. Tnk att f sitta i en stol och
styra en maskin i stllet fr att g och svettas efter hst och plog!
Bilismens och bilindustrins utveckling i USA berrs med jmna mellanrum
i tidningen. Sommaren 1931 rapporterades att tre fjrdedelar av vrldens bilar
fanns dr.289 Det uppmrksammas ocks att allt fler vanliga amerikaner, inte
bara de rika, kunde skaffa sig bil. ven de negativa sidorna hos den framgngs-
rika bilindustrin berrs dock ibland, som i fljande artikel:

Norra Vsterbotten den 26 februari 1935

I artikeln beskrivs det hga mnskliga priset fr moderniseringen och effek-

tiviseringen i bilfabrikerna. Det handlar om hur den forcerade produktionen
har drivit upp arbetstempot till en niv som bara de starkaste klarar av och hur
arbetarna ftt det smre medan fretagen frbttrat sina resultat:

De nuvarande arbetsmetoderna knnetecknas av forcerad produktion med stora

arbetsstyrkor under korta perioder, varefter stora delar av arbetarstammen avske-
das. Den abnormt uppdrivna arbetstakten har medfrt att inga arbetare ver 40
r gamla antagas, emedan de icke kunna hlla denna arbetstakt. Medan de strre
automobilkoncernerna under det gngna ret avsevrt frbttrat sin ekonomiska
stllning ha arbetarnas stllning i mnga avseenden blivit frsmrad. Den nuva-
rande produktionsmetoden skapar oskra levnadsfrhllanden, fr lg rsinkomst
genom obilliga teranstllningsvillkor, spionage, och avskedande av arbetare,
vilka icke i varje gonblick kunna hlla den hgt uppdrivna arbetstakten.290

288
Norra Vsterbotten den 16 november 1934
289
Norra Vsterbotten den 16 juni 1931
290
Norra Vsterbotten den 26 februari 1935

176
 Modernitetens nya grnser

Staden New York skildras i ett reportage av skelleftebon N. H. Wikberg under

rubriken New-York genom turistglasgon i augusti 1933. Wikberg beskriver
vrldsstaden med alla dess moderna yttringar och framfrallt d skyskraporna,
gatuntet och det moderna systemet med trafikljus. En kvllstur i bil lngs
fjrde avenyn skildras livfullt:

Fjrde avenyn r den ver hela vrlden omtalade Broadway, en av vrldens mest
trafikerade gator. Hr r trafiken till synes lika vldsam dygnet om. Medan tra-
fiklyktan visar rtt, d allt p vr gata stannar, tga representanter fr jordens alla
raser och typer frbi frn den svartaste svartingen genom alla kulrer till den bl-
gde, ljuse nordbon. Varuutropare, reklammn av olika typer och tidningspojkar
fra ett hgljutt vsen. Ljusreklamen i frgskiftande transparanter nda upp till
skyskrapornas topp r s vldsam och storartad, att vi avst frn en beskrivning.
Det r kvll, men Celsius visar 30 gr. Teatrar, biografer och andra frlustelsestl-
len annonsera i blixtrande ljus: Vetenskapligt avkylda lokaler.

De sociala kontrasterna och misren i New York kommenteras i samma arti-

kel:

I Central park ligga tusentals mer n halvnakna mnniskor i alla ldrar och sola
sig. Flertalet av dem r arbets- och hemlsa stackare, som ligga dr ven under
natten. Efter viss tid p sommaren r det lovligt. Det enda de hava under och p
sig r tidningspapper. P eftermiddagen beskte vi fattigkvarteren i stadens
sdra del. Negerstaden med 230.000 invnare, dr hundratals negerungar bada i
en trng cementbassng men ro lika svarta fr det, kinesstaden, dr snedgda,
feta mn och kvinnor dsa eller sova i solgasset p dagen men p ntterna med
skrik och skrn arrangera verfall fr att tillfredsstlla turisternas sensation, jude-
kvarteret, det nya Jerusalem, dr gatorna ro blockerade med varor och man
dessutom har svrt att taga sig fram fr hgrstade, nrgngna kvinnor och smut-
siga ungar. I denna stadsdel finnas mnga ruskiga individer och nringsstllen.
Vi ro ute fr att se och knna oss skra p dagen. P ett stlle fr guiden oss ned
i underjorden till en opium-, sprit och bordellhla, vars nattliv vi kunna gra oss
en liten frestllning om. P tal om sprit upplystes att Newyork har 33.000 knda
lnnkrogar. Polisen r enligt vad man upplyste maktls eller delgare.291

Det r allts inte ngon ensidigt positiv bild som framstlls. Bakom den moderna
stadens glittrande kulisser framtrder de allra mrkaste sidorna, givetvis fr-
strkta av den tillreste vsterbottningens etnocentriska perspektiv. Artikeln
beskriver utan tvekan modernitet men beskriver den framsteg?

291
Norra Vsterbotten den 22 augusti 1933

177
Kapitel 3

Sammanfattning
1930-talet var onekligen en tidsperiod som utmrks av frndringar, strukturell
modernisering och samhllsutveckling i Sverige och p mnga hll i vrlden.
Det var mycket som gick framt i det svenska samhllsbygget under dessa r d
byggandet av den svenska vlfrdsstaten, folkhemmet, tog fart. Men det var inte
ett entydigt framtidsoptimistiskt decennium. Civilisationskritiken var mrkbar
i svl medier som i andra kulturella yttringar och sammanhang. Framtiden
beskrivs ofta som hotfull och osker, inte bara betraktat ur ett internationellt
perspektiv, utan ocks ur ett lokalt. I Norra Vsterbotten formulerar signaturen
Guerre sin syn p utvecklingen en junidag 1936:

Grna vilja vi tro, att utvecklingen gtt framt med stormsteg under de senaste
decennierna, och i mycket har den otvivelaktigt gjort s, men ingen vill vl drfr
pst, att vrlden i motsvarande grad blivit bttre trots all teknisk fullndning.
Snarare tvrtom!
P allt stt har det samtidigt, som det blivit lttare fr oss som individer blivit
allt svrare i samhllen och stater, och flja vi uppmrksamt allt som rr sig i
tiden, ha vi alls intet skl att rosa marknaden. Se vi inte runt omkring oss verallt
tydliga tecken p att mnniskan blir allt ondare, ju mer upplysning och teknik
fr utvecklingen framt. Konkurrensen skrps p alla omrden, och i den kamp
fr existens och livet, som r fr r tycks hrdna till, synes alla vra smsta urin-
stinkter vakna till nytt liv och premieras. Hnsyn r snart ngot, som kan strykas
ur vrt ordfrrd. Den som har de hrdaste armbgarna trnger sig fram, utan att
det ringaste frga efter, vilka vrden man trampar under ftterna p sin hetsjakt
efter guld och egoistisk lycka. Mnniskorna ro hrda och hnsynslsa, drfr
blir ocks livet likadant. Men skulle det inte vara lyckligare hr i vrlden om vi
mnniskor inte vore s avundsamma, om vi frskte tnka klart, dma rttvist
och handla klokt? Alldeles skert vore det s! Dessutom kunde vi gott lgga av
oss vra masker och inte skmmas fr att visa oss osminkade, och skrapade vi
endast bort den tidsfernissa som tcker vrt verkliga jag, skulle vi snart komma
till den hnsynsfulla, skonsamma krnan, ty den finns i djupet hos oss alla.292

Under 1930-talet kade informationsfldet frn utlandet betydligt, bde i

form av ett mera genomarbetat nyhetsmaterial i tidningarna och genom radi-
ons genombrott. De internationella utblickarna i Norra Vsterbotten omfattade
dock i frsta hand Europa och i viss mn USA. Asien, Afrika och Latinamerika
frekommer mera sllan i tidningen under ren 1930-1937.
Utlandsartiklarna frmedlar ofta en knsla av oro fr utvecklingen i Europa
och farhgorna fr ett nytt storkrig uttrycks p olika stt. Denna oro verkar ha
lagt en viss sordin p de mera positiva frhoppningar som fanns betrffande

292
Norra Vsterbotten, 13 juni 1936

178
 Modernitetens nya grnser

utvecklingen i Sverige. Skolmannen och kommunpolitikern John Olofsson frn

Skellefte (f. 1911) har i en intervju formulerat de knslor infr framtiden som
hans generation upplevde under 1930-talet:

Vi hade ju anledning att vara oroade fr nazismen och fascismen.

P det internationella planet var vi p ngot stt pessimister och oroade, men
inrikespolitiskt var vi optimister.293

Jag tror att Olofssons beskrivning r en bra sammanfattning av tidsandan under

dessa r. Mnniskorna i Skellefteomrdet fick via tidningar och radio en till-
rckligt tydlig bild av den internationella utvecklingen fr att knna oro fr
framtiden, framfrallt i Europa. Deras medvetenhet om vad som pgick ute i
vrlden var frmodligen strre n vad mnga av vr tids retrospektiva analyser
av mellankrigstidens Sverige tror. Nr det gller utvecklingen i Tyskland var
rapporteringen i Norra Vsterbotten frn nazistregimens verksamhet detaljerad
och kritiskt granskande frn 1933 och framt. Ngon naiv tilltro till Tysklands
utveckling under Hitlers ledarskap har jag inte kunnat hitta i tidningsmaterialet.
P motsvarande stt r kommentarerna till samhllsomvandlingen i Sovjetunio-
nen under Stalin vervgande skeptiska och ifrgasttande under 1930-talet.
Bilden av utvecklingen i de bda lnderna var emellertid inte enbart negativ.
De positiva sidorna av moderniseringsprojekten i Tyskland och Sovjetunionen
terspeglas p olika stt i tidningen. Den industriella och tekniska utvecklingen
skildras med uppriktig beundran, likas en del av de sociala och ekonomiska
reformer som bidrog till en bttre tillvaro fr de breda befolkningsgrupperna.
Sdana framsteg sg man grna ocks i Sverige och i sin egen tillvaro, men inte
till vilket pris som helst. Folkhemstanken, s som den beskrevs av Per Albin
Hansson i 1928 rs remissdebatt, hade hunnit sl rot ocks i Skellefte. Oavsett
partifrg ville drfr flertalet modernisera och frbttra samhllet genom fred-
liga reformer.
Bilden av USA var under 1930-talet fortfarande ganska fragmentarisk i Skel-
lefte, tminstone s som den framtrder i tidningen Norra Vsterbotten. Artik-
larna om USA innehller en hel del samhllskritik, mer n vad jag hade frvn-
tat mig. Det amerikanska moderniseringsprojektet framstlls som en utveckling
med mnga problem och stor otrygghet fr den enskilde medborgaren, ngot
som visade sig med obehaglig tydlighet under den ekonomiska depressionen
frn 1929 och framt.

293
DAUM, Band 3169

179
Kapitel 3

3.6 Diskussion
Den dominerande bild av Sverige p 1930-talet som finns idag prglas av de
visioner av det moderna samhllet som mlades upp i den offentliga retoriken
vid denna tid. Moderniteten blev ett nationellt projekt som prglade det poli-
tiska arbetet och inriktningen fr intentionerna i regering och riksdag, fram-
frallt frn 1932 och framt d socialdemokraterna fick mjlighet att aktivera
socialpolitikern och det folkhem som Per Albin Hansson lanserat redan 1928.
Ideologiskt handlade detta moderniseringsprogram om att frbttra bostder
och sanitra frhllanden, infra pensioner och trygghetssystem, strka folk-
hlsa och folkbildning, skapa frstelse mellan olika samhllsgrupper och inte
minst att ta tillvara de nya tekniska och kommunikationsmssiga framstegen i
samhllsutvecklingen.
Stockholmsutstllningen 1930 brukar ofta framhllas som en brytpunkt
mellan det gamla samhllet och det nya framtidsland som man ville bygga. Hr
ser jag dock risken att evenemanget som enskild hndelse tilldelas en alltfr
stor betydelse som faktor fr svensk modernisering verhuvudtaget under mel-
lankrigstiden. Utstllningens betydelse lg frmst i att den fungerade som en
arena och katalysator fr tidens nya estetiska ideal, frmst inom arkitekturen.
En framtrdande personlighet och ideolog i det sammanhanget var arkitekten
Gunnar Asplund (1885-1940).
I min underskning av Skellefte p 1930-talet har jag emellertid valt att
betrakta frndringarna ur ett mikroperspektiv utifrn individerna och de lokala
kollektiva livsformerna i Skellefteomrdet. Ur detta perspektiv framtrder
en annan och mer motsgelsefull bild av moderniteten. Sven-Eric Liedmans
begrepp variabel modernitet som jag har utvecklat i avhandlingens inledning
kan drfr anvndas fr att beskriva den olikformighet och det frhandlingsut-
rymme fr alternativa tolkningar och egna modernitetsinitiativ som framtrder
ur det lokala material som jag har studerat. I 1930-talets Skelleftebygd fre-
kom svl framstegstankar som ett betydande mtt av civilisationskritik.
Det skulle drja lnge innan det moderna Sverige som makthavarna ville
skapa verkligen kunde konkretiseras i smstaden Skellefte och dess omgivande
landsbygd. Mitt material visar dessutom att mnniskorna bde gjorde motstnd
mot vissa modernitetsfreteelser och skapade egna moderniseringsformer
kring andra modernitetsfreteelser. Den faktiska modernitet som konstruerades
r drfr inte bara resultat av det som Marshall Berman kallar uppifrnmoder-
nisering utan ocks av mnniskors aktiva skapande av egna alternativa moder-
niseringsformer.
Samfrstndstnkandet och Saltsjbadsandan i samhllet som brukar fr-
knippas med 1930-talets Sverige var inte ngot nytt i Skellefteomrdets tan-

180
 Modernitetens nya grnser

kevrld. I Vsterbotten var samfrstnd i sjlva verket en grundlggande mora-

lisk och kristen princip och norm sedan lng tid. Det r frmodligen drfr
som det drjde s lnge innan en mera radikal arbetarrrelse kunde utvecklas
i lnet. Under det tidiga 1930-talet kades dock den politiska polariseringen
och radikaliseringen i Vsterbotten genom hndelser som ddsskjutningarna av
arbetare i dalen 1931 och Klemensnskravellerna 1932. Efter dessa hndelser
blev motsttningarna mellan samhllsklasserna i regionen tydligare och tyngd-
punkten bland vljarna tog ett tydligt steg till vnster p den politiska skalan.

Modernitet och lokal kultur

Bilismens utveckling i Skellefteomrdet under 1930-talet drevs p enligt
enkla ekonomiska och teknologiska principer, d.v.s. med krafter frn tv av den
basala modernitetens centrala flt. Bilarna blev under decenniet ekonomiskt
tillgngliga fr allt fler mnniskor genom lgre priser och nya mjligheter att
anvnda dem fr inkomstbringade verksamhet. De blev tekniskt brukbara och
funktionella nr bilverkstder mjliggjorde reparationer och service och nr
vgntet rustades upp och anpassades fr biltrafik. En rad ekonomiska verk-
samheter vxte fram kring bilismen under 1920- och 30-talet. Vgbyggnadsf-
retag, bilfrsljare, kerier, taxifretag, bensinstationer, bilverkstder, bilsko-
lor, motororganisationer och bilfrskringsfretag etablerades och bidrog till
att ka efterfrgan p motorfordon. Dessa pdrivande mekanismer frstrktes
ytterligare genom utvecklingen av nya industrifretag med stora transportbe-
hov i omrdet. Sven-Eric Liedman formulerar sambandet mellan teknik, natur-
vetenskap och ekonomi med en serie hypotetiska pstenden som belyser frut-
sttningarna fr att ny teknik och nya innovationer ska sl igenom:294

Om en ny teknik utvecklas, med vars hjlp nya, fr viktiga intressenter begrliga

produkter kan framstllas eller gamla frbttras, s kommer tekniken i frga att
bidra till ekonomisk utveckling.
Om det finns starka ekonomiska intressen fr en viss genomfrbar teknisk
utveckling, s kommer resurser att stllas till dess frfogande och utvecklingen
faktiskt att ske.
Om en viss utveckling av ett naturvetenskapligt omrde anses intressant eller
viktig av ekonomiskt starka instanser, s stlls till dess frfogande resurser vilka
mjliggr nya framsteg.

De starka basala modernitetsdrivkrafterna bakom bilismen innebr dock inte,

som Sven-Eric Liedman ppekar, att detta modernitetsomrde saknar variabla

294
Liedman, Sven-Eric, I skuggan av framtiden. Modernitetens idhistoria, Stockholm 1997, s.
30

181
Kapitel 3

element. ven om filosofen Georg Henrik von Wright talar om det teknolo-
giska imperativet, d.v.s. att det i det moderna samhllet frs en politik som inte
dikteras av mnniskors nskningar och frhoppningar utan av krafter utanfr
de demokratiska besluten, visar det sig att mnniskor sjlva har gjort mnga
av de val och prioriteringar som avgjort bilismens plats i samhllet och att den
variabla moderniteten har bestmt de basala modernitetskrafternas spelrum. Det
gller t.ex. valet mellan olika transportmedel. Under 1930-talet accentuerades
intressekonflikterna mellan vgtrafik och jrnvgstrafik, vilket bl.a. visade sig
i arbetet med 1932 rs statliga trafikutredning som freslog en politiskt styrd
uppdelning p nrtrafik och fjrrtrafik dr fjrrtrafiken enligt utredaren frmst
skulle vara frbehllen jrnvgen.
Under 1930-talet fattades en mngd fr bilismen vitala beslut i lokala, regio-
nala och centrala politiska organ. Det gllde infrastruktur och vgbyggen, for-
donsskatter, trafikskerhet, kollektivtrafik och transportupphandlingar. ven
om det dominerande frhllningssttet till bilismen var positivt vid denna tid
prglades debatterna och besluten av en tydlig ambivalens. Tydligast framtr-
der skiljelinjerna mellan olika grupperingar nr det gller bilismens nringspo-
litiska konsekvenser fr sysselsttningen inom transportomrdet. Dr skapade
bilismen stundtals starka motsttningar och grnsdragningar i den lokala kultu-
ren. Dessa grnsdragningar mellan olika grupper och intressen i frhllande till
bilismen var inte fasta ver tid utan knnetecknas av en kontinuerlig grnsdy-
namik under hela 1930-talet som en fljd av att individer och grupper ompr-
vade sina stllningstaganden och intog nya ideologiska positioner.
En annan anledning till kritiska reflexioner om bilismens avigsidor var det
snabbt kande antalet bilolyckor med dda och skadade efter frsta vrldskri-
get. Miljaspekterna p motorfordonstrafiken debatterades inte lika djupgende
under mellankrigstiden som under 1900-talets sista decennier, men bilarnas
buller och avgaslukter kunde vcka motvilja, framfrallt i stadsmiljerna. De
frdelar som man sg med bilismen i form av kad rrelsefrihet och effekti-
vare transporter stlldes otvivelaktigt redan vid denna tid mot dess avigsidor.
Kritiken mot bilismen har allts funnits allt ifrn dess tillkomst, ven om den
kande miljmedvetenheten frn 1960-talet och framt successivt innebar att
ifrgasttandet och motstndet frstrktes.
Telefonens genombrott drevs p av samma vxelverkan mellan tekniska och
ekonomiska drivkrafter som har beskrivits betrffande bilismen. Samma mns-
ter kan fr vrigt terfinnas vid etableringen av en lng rad tekniska innova-
tioner under de senaste 100 ren. De marknadsfringskampanjer som bedrevs
fr telefonin uppvisar intressanta retoriska likheter med 1990-talets IT-reklam
som jag har behandlat i fregende kapitel. Med telefonen erbjds en radi-
kalt ny teknik som skulle utplna avstnden och frigra individen frn rummet.

182
 Modernitetens nya grnser

Mot telefonen mobiliserades inget nmnvrt motstnd och den tveksamhet som
fanns inledningsvis var frmst ekonomiskt betingad. Dremot kom anvndan-
det av telefonen att anpassas till den lokala kulturen. Mnniskorna satte sin
egen prgel p telefonkulturen och anvnde i vissa avseenden telefonen p ett
annat stt n vad dess entreprenrer hade kunnat tnka och frutse.
Njesliv och fritid kan tyckas hra till modernitetens mjuka eller variabla
flt genom sin centrala plats i den sociala kulturen. Men ven hr gr sig basala
modernitetsfaktorer gllande. Nya tekniska innovationer, ekonomiska frnd-
ringsfaktorer och betydande demografiska omdaningar bidrog till att frndra
frutsttningarna inom detta omrde. Ungdomens njesliv och fritidsaktivite-
ter var i Skellefte, p samma stt som p mnga andra hll, freml fr en
stark kulturkamp mellan olika grupperingar. Sjlva fritidsbegreppet var nytt
och ovant i ett omrde dr arbete under sex veckodagar och gudstjnstbesk
och vila p den sjunde var normen. Idrottsrrelsens expansion med tvlingar
p sndagar och kvllar och mngder av njesarrangemang fr att finansiera
idrottsfreningarna utmanade kyrkan och de allmnt konservativa krafterna.
Biografernas utbud samlade stora skaror men kritiserades fr omoral och on-
skade utlndska influenser som kunde frleda ungdomen.
Kritiken mot olika nya freteelser inom fritidsomrdet kunde sammanfra
olika grupper i nya allianser mellan kyrka, skola och olika kulturkonservativa
freningar. Gemensamt kunde man med kraft angripa den hotande jazzmusi-
ken, biografkulturen eller den s frhatliga kolorerade veckopressen. I detta
agerande markerades grnser mellan moraliskt och omoraliskt, pliktmedvetet
och ansvarslst, svenskt och utlndskt o.s.v. Freningar, myndigheter och olika
sociala grupperingar frvntades positionera sig i frhllande till dessa grns-
dragningar.
Moderniseringen inom fritidssektorn och freningslivet skedde inte enbart
genom de nya organisationerna. Ocks inom gamla grupperingar som kyrkan
och den lgkyrkliga vckelserrelsen skedde en betydande modernisering i
aktiviteter och synstt. Under mellankrigstiden och framfrallt under 1930-talet
utvecklades fr frsta gngen en egentlig ungdomsverksamhet inom svenska
kyrkan. Den inomkyrkliga EFS-rrelsen utvecklade frn 1920-talet och framt
lgerverksamhet efter internationella frebilder dr nymodigheter som frilufts-
aktiviteter och gymnastik kunde frekomma.
Folkbildningsorganisationerna med sina studiecirklar, frelsningar och
kurser konsoliderades och institutionaliserades under 1930-talet. Denna verk-
samhet betraktades i de flesta fall som legitim och fick drmed ocks ett kat
ekonomiskt samhllsstd. Folkbildningen var kanske det omrde dr folkhem-
stanken och den nya samfrstndsandan tydligast kom till uttryck. Skellefte
ABF:s programfrklaring 1930 betonar att bildningsarbetets syfte r att utfylla

183
Kapitel 3

klyftan eller upphva skillnaden mellan mer bildade och mindre bildade. Det
handlade sledes om att lyfta arbetarklassens mnniskor till en kunskapsmssig
medelklasstandard. Dessutom formulerades ett kulturellt ml fr arbetarungdo-
men, nmligen att kunna skilja p kulturlivets kvalitetsvaror och billighets-
varor. Till de senare rknades dans-, bio- och kafbesk. ven hr framskym-
tar de rdande medelklassidealen i vilka medborgarbildning var en viktig del.
Detta innebr dock inte ndvndigtvis att folkbildningen enbart fungerade
som en uppifrn disciplinerande kraft. Vi fr inte glmma att 1930-talets folk-
bildningsverksamhet i Vsterbotten genererade en generation av kompetenta,
drivande och radikala politiker av vilka flera blev knda rikspolitiker. Dessutom
bidrog folkbildningsorganisationerna till en kad folklig insyn och delaktighet i
politiskt arbete och fri opinionsbildning.
Nr det gller de internationella utblickarna p 1930-talet str det klart att
mnniskorna i Skellefteomrdet hll sig vl informerade om vad som frsig-
gick runt om i Europa och Sovjetunionen. Kunskaperna om lnder lngre bort
var dock mera begrnsade. Moderniseringsprojekten i Tyskland, Sovjetunionen
och andra lnder kunde allts fljas frn den lokala horisonten och anvndas
som jmfrelse till den pgende moderniseringen i den egna omgivningen.
Mycket av rapporteringen frn utlandet gav emellertid anledning till oro och
framtidspessimism och visade att modernisering inte ndvndigtvis var av
godo. Det var inte svrt att hitta stoff fr civilisationskritik i den nyhetsrappor-
tering och information frn utlandet som var tillgnglig. Samtidigt som reform-
politiken och en rad vlkomna innovationer skapade frhoppningar fr bttre
livsvillkor i Sverige kastade den internationella utvecklingen stora mrka skug-
gor ver framtidsvgen.

Moderniteten som grnsskapare

Under 1930-talet svepte vg efter vg av modernisering fram ver Skellefte-
omrdet. Moderniseringen skedde bde genom ett yttre frndringstryck och
genom den lokala befolkningens egen delaktighet och medskapande av det nya.
Hr finns det skl att pminna om att betydande frndringsprocesser vid denna
tid genomfrdes genom lokala initiativ. Jordbruksdriften organiserades och
rationaliserades under 1930-talet med det i Vsterbotten tillkomna riksfrbun-
det RLF som lokal pdrivare. Nya fretag grundades av lokala entreprenrer
som sg utvecklingsmjligheter fr industriell verksamhet och moderna kom-
munikationer. ven njeslivet och den vxande fritidssektorn hade sina lokala
innovatrer och entreprenrer vars verksamhet br ses som en underifrnmo-
dernisering i Skellefteomrdet.
Som en fljd av moderniseringen frndrades de befintliga sociala och men-
tala grnserna. Gamla tillhrigheter och lojaliteter frlorade i betydelse sam-

184
 Modernitetens nya grnser

tidigt som valet av strategi i frhllande till det moderna skapade nya grnser
mellan enskilda och grupper. Det kunde, som jag har visat, handla om kon-
flikter mellan lastbilskare och hstkrare, kyrkor och idrottsfreningar, hem-
bygdskultur och jazzmusik etc. Grnsdragningarna mellan olika organisationer,
intressegrupper och enskilda individer kunde vara skarpa men sllan bestndiga
ver tid. Detta p grund av den kontinuerliga omfrhandlingen av positioner
och stllningstaganden i frhllande till de pgende frndringarna. Det empi-
riska materialet skdliggr det som jag benmner grnsdynamik, d.v.s. att de
upplevda sociala och mentala grnserna stndigt r rrliga och frnderliga.
ven nr det gller upplevelsen av tiden framtrder sociala grnser under
1930-talet. De nya innovationerna och iderna upplevdes av de mer moderni-
seringsbengna individerna och grupperna som ett uppdukat smrgsbord av
mjligheter som borde tas tillvara. Deras fokus riktades mot den efterlngtade
framtiden. Fr andra var frankringen i nedrvda traditioner och erfarenheter
mera viktigt medan den nya tiden och dess pfund betraktades med viss distans
och skepsis. Skillnaderna mellan tidsuppfattningen hos de moderna respek-
tive de traditionella som visar sig i denna underskning av 1930-talets Skel-
lefte vill jag benmna grnser i upplevd tid.

185
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

4. Stadsbildande och modernitet i Skellefte

4.1 Inledning
Syfte
Denna delunderskning ska, i enlighet med avhandlingens vergripande syfte,
analysera hur modernisering pverkar och pverkas av lokala kulturer och
identiteter. Kapitlets delsyften r vidare att utifrn ett studium av festseder och
matvanor i Skellefteomrdet visa hur olika livsstilar formas, utvecklas och
uttrycks i svl rural som urban milj under perioden 1845-1910. Att anvnda
Skellefte som forskningsomrde ger en speciell mjlighet att flja de kultu-
rella processer som stadsbildandet 1845 innebar. Underskningen ska visa hur
interaktionen mellan land och stad har fungerat och hur kulturgrnser skapas,
upplevs och reproduceras inom ett verskdligt geografiskt omrde.
Jag vill fnga det vsentliga i olika gruppers kulturella register och hur dessa
frndras ver tid. Underskningen ska vidare ge kunskap om hur kulturella
innovationsfrlopp kan se ut.
Slutligen ska den vara ett bidrag till Kulturgrns norr-projektet med dess
intentioner att med tvrvetenskapliga underskningar p bde makroplan och
mikroplan klarlgga mera av den kulturella differentiering som finns inom det
nordsvenska omrdet.

Teoretiska perspektiv, tidigare forskning

Ett genomgende tema som formar den teoretiska strukturen i kapitlet r soci-
ala och mentala grnser och dessas frndring ver tid. Ett srskilt intresse
gnas t hur Skellefteborna sjlva har beskrivit och definierat den sociala klas-
sifikationen i svl stads- som landsbygdsmilj och hur detta har kommuni-
cerats i festseder och matvanor. Jag sker efter djupare betydelser i fest- och
matkulturens olika uttryck och sammanhang. Fr detta ndaml lnar jag p ett
eklektiskt stt teoretiska verktyg frn den socialantropologiskt inspirerade etno-
logiska kulturanalysen. Frndringarna av den materiella och sociala kulturen
i Skellefteomrdet under cirka sex decennier frn 1800-talets mitt diskuteras
utifrn Sven-Eric Liedmans begrepp basal och variabel modernitet.
Polariseringen urbant ruralt r ett centralt perspektiv som knnetecknar
hela det etnologiska delprojektet i forskningsprogrammet Kulturgrns norr.
Hr framtrder omedelbart det starka och snabba frborgerligandet av Skel-
lefte efter stadsbildandet 1845. Denna moderniseringsprocess detta kultur-
bygge kommer jag att diskutera med mat- och festsederna som ingng till den
sociala kulturen.

187
Kapitel 4

Nr det gller mnesvalets frebilder finns ett antal olika stadshistoriska

studier. Hr vill jag inte minst lyfta fram konst- och kulturhistorikern Gregor
Paulssons stora verk Svensk stad i tre band. Vrdefullt jmfrelsematerial
betrffande livet i de norrlndska smstderna p 1800-talet har jag funnit i
Roger Qvarsells Hrnsandsstudie Kulturmilj och idspridning (1986) och
Bjrn Olssons Den bildade borgaren (1994), som behandlar bildningsstrvan-
den och folkbildning i Ume.295 Bda dessa studier har publicerats inom ramen
fr ett idhistoriskt projekt och knnetecknas av en fokusering p vardagens
idliv och vanligt folks ider.
I boken sterlen en socialantropologisk studie (1952) skriver Brje Hans-
sen om samhllsklasserna i de svenska smstderna p 1800-talet. Han har fors-
kat utifrn begreppen urbant-pagant och gnat srskilt intresse t sjlvhushll
i den svenska smstaden: Rus in Urbe. Hanssens intentioner att strukturera
sociala grupper och grnserna mellan dessa med utgngspunkt frn aktivitets-
flt i stllet fr geografisk hemvist r intressanta ur kulturgrnsperspektiv.296
Sven B. Eks etnologiska stadsstudie Nden i Lund (1971) visar p lands-
bygdstraditionernas styrka i den nya urbana miljn och p de klassmnster som
dr var gllande precis i vergngen till arbetarrrelsens ideologiska genom-
brott.297 Jag vill ocks nmna den tyske sociologen Ferdinand Tnnies (1855-
1936) som i sin forskning under 1800-talets senare del har tagit upp kultur och
gemenskapsformer i familj, by, stad och stat och hur samhllsfrndringarna
gripit in i dessa. Han introducerade 1887 begreppsparet Gemeinschaft und
Gesellschaft i en avhandling med samma namn.298 Dessa begrepp har sedan
under lng tid har inspirerat sociologisk forskning. Den starka traditionen frn
Tnnies fram till vr tid framhlls och beskrivs av den svenske forskaren och
professorn Johan Asplund i hans Ess om Gemeinschaft och Gesellschaft.299
Slutligen har jag anvnt Jrgen Habermas teorier om det borgerliga samhl-
let och om borgerlig offentlighet utifrn hans genombrottsverk Strukturwan-
del der ffentlichkeit. Untersuchungen zu einer Kategorie der brgerlichen
Gesellschaft, som gavs ut i svensk versttning 1984.300 Habermas analys av
frndringsprocesserna hos 1700- och 1800-talets borgerlighet ger frstelse

295
Qvarsell, Roger, Kulturmilj och idspridning, Stockholm 1988 samt Olsson, Bjrn, Den
bildade borgaren, Stockholm 1994
296
Hanssen, Brje, sterlen En socialatropologisk studie, Ystad 1952
297
Ek, Sven B., Nden i Lund, Landskrona 1971
298

Tnnies, Ferdinand, Gemeinschaft und Gesellschaft (2:a upplagan), Berlin 1912. Frsta

upp-
lagan gavs ut i Leipzig 1889.
299
Asplund, Johan, Ess om Gemeinschaft och Gesellschaft, Gteborg 2000
300
Habermas, Jrgen, Borgerlig offentlighet: kategorierna privat och offentligt i det mo-
derna samhllet, Lund 1984

188
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

fr de pgende modernitetsprocesserna i den nya smstaden Skellefte frn

mitten av 1800-talet.

Material och metod

Material
Det material som anvnds i denna delunderskning har en stor bredd. Uppteck-
ningar i Skellefte museum, bandade intervjuer och uppteckningar p DAUM
i Ume samt lokalhistoriska dokumentationer utgr en viktig del av kllma-
terialet. P DAUM har ocks en del material frn klippsamlingarna anvnts.
Museets fremlssamlingar och fotosamlingar r ocks betydelsefulla i sam-
manhanget. En viktig del av kllmaterialet utgrs av Skelleftes tidningar under
1800-talet, som finns arkiverade i Skellefte museum och p Universitetsbib-
lioteket i Ume. I tidningsmaterialet har jag funnit intressant information om
socialt och kulturellt liv i Skellefte.
I ULMA:s frgelistsvar, som fr Vsterbottens del nu finns tillgngligt p
DAUM i Ume, finns en del material insnt frn Skellefteomrdet och Skel-
lefte stad som r relevant fr underskningen. I Folkrrelsearkivet samlingar
i Skellefte och Ume har bde ett par privata arkiv och ngot fretagsarkiv
genomgtts. Gustav Hijers arkiv som deponerats hos forskningsarkivet ger
t.ex. i dagbcker och brev fina tidsbilder av borgerligt liv i Skellefte vid brjan
av 1870-talet.
En stor del av befintlig historisk och kulturhistorisk litteratur om Skellefte-
omrdet har studerats. De versiktliga historiska kunskaperna om omrdet har
jag frmst skt i Karl Fahlgrens bcker om Skellefte socken och Skellefte
stad samt i bokserien Skelleftebygdens historia. Fr frstelsen av social och
materiell kultur har jag srskilt studerat Gustaf Renhorns bcker Gamla stads-
bor och Ernst Westerlunds publicerade byunderskningar.

Metod
Arbetet med underskningen inleddes med litteraturstudier om Skellefteom-
rdet och d framfrallt under tidsperioden 1845-1900. Jag har vidare gjort en
systematisk genomgng av Skelleftes tidningar frn 1849 och fram till seklets
slut med srskilt fokus p den sociala kulturen och dess frndring efter Skel-
lefte stads tillkomst. Drefter har arkivmaterialet p DAUM och p Folkr-
relsearkivet studerats avseende skildringar av fest- och matkultur i Skellefte.
Slutligen har det empiriska materialet granskats och analyserats utifrn syften
och teoretiska perspektiv fr detta kapitel och fr avhandlingen i sin helhet.

189
Kapitel 4

Avgrnsningar
Tidsmssigt avgrnsas studien till perioden 1845-1910 c:a. mnet inbjuder
naturligtvis bde till en innehllsmssig frdjupning och till en tematisk bredd-
ning men det skulle sprnga ramarna fr avhandlingens vergripande syften.
Genusperspektivet har inte utvecklats i underskningen i ngon strre utstrck-
ning. Det empiriska materialet skulle dock g att anvnda som underlag fr stu-
dier av den nya manlighet respektive kvinnlighet som utvecklades i den nya
staden Skellefte. Hr kunde t.ex. Leonore Davidoffs teorier om knsgrnser
i det expanderande borgerliga samhllet prvas.301 Perioden kring sekelskiftet
1900 r ur det perspektivet srskilt intressant att studera eftersom det d pgick
stora frndringar i samhllsstrukturen, inte minst nr det gller kvinnors plats
i arbetsliv och offentlighet.

4.2 Skellefte fre stadsbildandet

Kyrkstad och handelsplats vid sockenkyrkan
P 1400-talet fanns fem storsocknar inom nuvarande Vsterbottens ln. En av
dessa var Skellefte. Det var ingen folkrik socken. r 1413 fanns enligt skatte-
boken 60 rkar i Skellefte. Det kan ha rrt sig om en befolkning p ungefr
360 personer om man rknar med sex personer per hushll. Fram till 1543 hade
denna befolkning sexdubblats.302
Befolkningskningen frn mitten av 1500-talet och fram till mitten av 1700-
talet var svag i Skellefte. Skattekraften var densamma 1755 som den var i
genomsnitt p 1540-talet ven om den totala befolkningen hade kat ngot.303
Hr r konsekvenserna av krig och utskrivningar under 1600- och 1700-talen
tydligt utlsbara. Frn mitten av 1700-talet kom befolkningskningen igng
igen understdd av allt lngre fredsperioder och bttre yttre frutsttningar fr
jordbrukets utveckling. Under denna period kade befolkningen i Vsterbotten
betydligt snabbare n i vriga landet.
De lnga avstnden inom Norrlandssocknar som Skellefte och bestmmel-
serna om kyrkotur, d.v.s. regelbundna kyrkobesk gjorde det ndvndigt med
vernattningsbostder vid sockenkyrkan. 1686 rs kyrkolag med dess betoning
av kyrkans folkundervisning innebar en ytterligare frstrkning av den kyrkliga
seden och aktiviteterna vid sockenkyrkan. Frn 1600-talet utvecklades kyrkst-

301
Davidoff,

Leonore & Hall, Catherine, Family fortunes. Men and women of the English middle
class 1780-1850, London 2002; Davidoff, Leonore, Worlds between: historical perspectives on
gender and class, Oxford 1995
302
Fahlgren, Karl, Skellefte stads historia, Uppsala 1945, s. 12
303
Fahlgren, Karl, Skellefte stads historia, Uppsala 1945, s. 33

190
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

derna i vre Norrland och det r ltt att konstatera sambandet mellan de gamla
kyrkstadsplatserna och framvxten av stder och samhllen i Vsterbotten.
Abraham Hlphers skriver i sina Samlingar till en beskrivning ver Norrland
om frhllandena i Skellefte: Ume och Pite stders handlande hava hr
marknadshus samt hlla ansenligt nederlag av varor som ven emellan mark-
nadstiderne genom kommissionrer frsljas och utborgas.304
Kring sockenkyrkan i Skellefte utvecklades allts ett centrum fr handel
och socialt liv. 1624 gavs tillstnd till marknader i Skellefte socken, moti-
verade frmst av de lnga avstnden till Pite. Men socknens marknadsplats
var d Storkge, som hade goda hamnfrhllanden.305 P 1700-talet brjade
marknader emellertid frlggas till kyrkstaden vid Skellefte kyrka. r 1781
hlls t.ex. marknader i kyrkstaden 13-15 mars, 25-27 augusti och 12-14 decem-
ber.306
Skellefte frstrkte frn denna tid sin sjlvstndiga position p handels-
omrdet, inte bara vid marknadsperioderna utan ocks dremellan, och det r
tydligt att kyrkstaden spelade en viktig roll i sammanhanget. En frordning frn
Kungl. Maj:t 1817 stadgade att det inte fick frekomma handel i kyrkstderna
mellan marknaderna och att kyrkstadshusen inte fick bebos vid andra tillfllen
n marknader och kyrkhelger. Denna frordning efterlevdes dock dligt och i
mitten av 1820-talet fick myndigheterna ingripa fr att rensa upp i Skellefte
kyrkstad.
Frn denna tid intensifierades dragkampen mellan borgarna i Pite och Ume
om handeln i Skellefte. Resultatet av mnga rs skrivelser och uppvaktningar
blev att Skellefte fick egna stadsrttigheter. En av de som aktivast bidrog till
denna utgng var prosten Nordlander och han understddes ocks av lands-
hvding Montgomery. Vsterbotten skulle f sin andra stad och hsten 1845
avslutades de markkp som var ndvndiga fr en inflyttning i stadsomrdet.

Utvecklingen i socknens byar

Nyodling och expansion
Befolkningstillvxten var stark i Vsterbotten frn mitten av 1700-talet och
det gller ocks Skellefteomrdet. Under ren 1772-1805 kade t.ex. befolk-
ningen i dvarande Vsterbottens ln (Vsterbotten och Norrbotten) med 78,9%
medan motsvarande siffra fr hela landet var 19,2%.307 Hur har man d klarat

304
Fahlgren, Karl, Skellefte stads historia, Uppsala 1945, s. 62
305
Bergling, Ragnar, Kyrkstaden i vre Norrland, Uppsala 1964, s.191-192
306
Bergling, Ragnar, Kyrkstaden i vre Norrland, Uppsala 1964, s. 237
307
Stormyr, Harald, vre Norrlands historia under gustavianska tiden. I: Westin, Gunnar (red.)
vre Norrlands historia del IV, Ume 1974, s. 7

191
Kapitel 4

frsrjningen fr en s snabbt tillvxande befolkning? I Vsterbotten har den

omfattande nyodlingen kunnat kompensera befolkningskningen under 1800-
talet. I Skellefte sockens historia (del 1) rknar J.G. Westin utifrn tillgngliga
kllor med att socknens kerareal tiodubblades mellan 1750 och 1870. 1914
hade ytterligare en tredubbling av denna areal skett.308

Sjlvgande bnder
Skelleftebygdens bnder har, p samma stt som i vriga Vsterbotten, till
strsta delen varit sjlvgande. I mitten av 1800-talet var omkring 90 % av
lnets jord gd av de bnder som brukade den. Det visar drmed en garstruktur
som markant avviker frn Syd- och Mellansveriges slttbygder dr ett bety-
dande landsbygdsproletariat hade hunnit utvecklas vid denna tid. Ellen Vleugel
skriver 1905 om skelleftebnderna:

Jorddrottar finnas hr inga, men ej heller ngra backstugusittare, utslpade tor-

pare eller skuldtyngda bolagsarrenden. Jorden r delad i smlotter, just som den
skall vara, dr enhvar r herre p egen torfva. Grdarna i Skelleftedalen omfatta
i genomsnitt 4 skl eller 1/16 mantal och fda hr 5 6 kor, 8 10 fr jmte den
oundgngliga julgrisen.309

Byorganisation
Inom Skellefte socken har man haft en vl utvecklad byorganisation som gr
att flja i bevarade handlingar frn 1600-talet. Nr en mnsterbyordning togs
fram i mitten av 1700-talet p initiativ av riksdagen antogs denna med mindre
ndringar omgende av 55 byar inom socknen.310 Byordningen fungerade som
en lokal lag. Den strsta delen bestmmelser i byordningarna handlar om skt-
seln av jord, skog och kreatur och hur den samfllda egendomen skulle utnytt-
jas. Men byordningarna reglerade ocks andra plan i mnniskors liv. Det gller
t.ex. hur sndagarna skulle respekteras genom byabn, hur folk inte fick inhy-
sas utan byns samtycke eller hur barn och tjnstefolk skulle fostras.
Under 1800-talets frsta del omarbetades mnga byordningar och blev d i
regel mindre omfattande och detaljerade. I slutet av 1800-talet brjade byorga-
nisationen frndras. Samflld egendom som kvarnar och vgar brjade sktas
genom bildandet av freningar dr delgarna ingick och byastmmans uppdrag
blev allt frre. Nr det gller fester och hgtider har byastmman fattat beslut

308
Westin, J. G., Bygden vxer. I: Fahlgren, Karl, Skellefte sockens historia del 1, Uppsala
1953, s. 332
309
Vleugel, Ellen, Ngra drag ur folkets lif i Skelleftedalen. I: Svenska turistfreningens rs-
skrift 1905, Stockholm 1905, s. 89
310
Westerlund, Ernst, Kolonisation, uppodling och utveckling. Seder och bruk, skrock, sgner
och folktro, Skelleftebygdens historia del 1, Skellefte 1973, s. 69

192
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

om hur indelning av byn i brllops- och gravlslag skulle gras. En by som

Yttervik har t.ex. varit indelad i tv brllops- och gravlslag med en grns
ungefr i mitten av byn.311

Lseriet i Skelleftebygden
Skelleftebygden nddes omkring 1814 av den s.k. nylsarvckelsen, en
evangelisk rrelse som utvecklades i Norrbotten omkring 1810 och sedan spred
sig sderut. Begreppet nylsare har anvnts fr att skilja rrelsen frn en ldre,
mera lagiskt inriktad lsartradition som fanns i Vsterbotten. Brukspredikanten
i Byske, O. D. Klockhoff (f.1818) skriver i sina anteckningar om det religisa
livet i Skellefte:

Skellefte har frn ldre tider varit en stamort fr religisa rrelser, som under
olika skeden under deras utveckling antagit en ofta emot frsamlingens lrare
ganska htsk sinnesstmning sannolikt uppjagad af frestllningen derom att den
frn brjan af rhundradet af Konungen pbjudna nya lithurgien och nya Psalm-
boken innehlle mot Bibelordet och den Lutherska beknnelsen stridande lra.
Det torde dock kunna antagas att de ej alltid bemttes med det upplysande och
sansade bemtande som varit pkallat fr att, hos en mindre reflekterande men
vid det en gng inhmtade och inlrda trosnormen fasthllande allmnhet gra
begripligt och fattligt att bokstafven ddar men Anden gr lefvande... 312

Hr beskrivs striderna om de s.k. njbckren, de nya kyrkliga bckerna som

utgavs p 1810-talet katekes, kyrkohandbok och psalmbok. Dessa var prg-
lade av neologin, den teologiska riktning som utvecklats under pverkan av
den rationalistiska upplysningsfilosofin. Den folkliga lsarvckelsen reagerade
kraftigt mot de nya bckerna och valde att hlla fast vid de gamla ortodoxa
bckerna. Drmed drogs en tydlig grns mellan det gamla folkliga och det nya
borgerliga. Denna mentala kulturgrns har underskts inom ramen fr det his-
toriska delprojektet i Kulturgrns norr. En slutsats r att lsarvckelsen tog
sig konservativa uttryck nr det gller synen p psalmbok, katekes och kyrko-
handbok men uppvisar moderna drag i andra avseenden, t.ex. en ny inriktning
p individens sjlvstndiga tro och personligt religisa erfarenhet samt upp-
delningen i andligt och vrldsligt.313 Vckelserrelsen frn 1800-talets frsta

311
Westerlund, Ernst, Byar och folk:ett bidrag till knnedom om byarnas uppkomst, bebyggelse
och utveckling samt arbetsliv, seder och bruk.Del 2: Ragvaldstrsk. Del 3: Yttervik, Skellefte
1984, s. 257
312
O.D. Klockhoff, Beskrifningar fwer gamla Skellefte Pastorat eller nuvarande Skellefte,
Jrn, Norsj och Byske, uppteckning i Folkrrelsearkivet, Skellefte
313
Lindmark, Daniel, Puritanismen och lttsinnet. Fem fredrag om folklig fromhet , Ume 1997,
s. 96-97

193
Kapitel 4

decennier, senare till stor del uppfngad av EFS och de lgkyrkligt inriktade
prsterna i Skellefte, kom sedan att under lng tid prgla socialt liv och kultu-
rella mnster i bygden.

Begynnande industrialisering
De frsta ansatserna till industriell verksamhet i Skellefteomrdet skedde inom
skogshanteringen. Produktionen av tjra brjade f betydelse frn 1730-talet
d en kad efterfrgan i Frankrike och Nederlnderna stimulerade marknaden.
Trots kraftigt fluktuerande priser kade produktionen av tjra i Vsterbotten
under 1700-talet. I brjan av 1760-talet frdes i genomsnitt 11 000 tunnor tjra
per r ut frn nuvarande Vsterbottens- och Norrbottens ln. Vrdet av denna
utfrsel var p 1770-talet ver 150 000 daler. Skellefte var vre Norrlands
ledande socken fr produktion av tjra.314 Tjran var drmed den mest betydel-
sefulla binringen fr skelleftebnderna under 1700-talet och brjan av 1800-
talet.

De sgverk som fanns i omrdet i brjan av 1800-talet var endast i drift under
delar av sommarhalvret och flertalet sgar var anlagda fr husbehovssgning i
byarna. ven sgverksarbetet var allts en ssongsbetonad binring fr lands-
bygdsbefolkningen. Frst nr ngsgar togs i bruk och mjliggjorde kontinuer-
lig drift kunde arbete erbjudas ret runt. Lnets frsta ngsg uppfrdes 1858
i Sandvik.315 1859-1860 byggdes ngsgen i Svens och markerade drmed
starten fr industriarbetarepoken inom skogsindustrin i Skellefte.316

Tillverkningen av salpeter har varit en annan betydelsefull bisyssla fr Skel-

leftebygdens bnder. 1832 fanns 413 salpeterlador inom Skellefte socken och
dessa gav en avkastning p mer n 31 000 kg, enligt bevarade besiktnings-
lngder i Skellefte museums arkiv.317 I slutet av 1700-talet grundades Skellef-
teomrdets frsta skeppsvarv, bl.a. Bergskrs varv (1773) och Burviks varv
(1780).318 Skeppsbyggnadsverksamheten fick kad betydelse lngs Norrlands-
kusten efter frlusten av Finland 1809.319

314
Olofsson, Sven Ingemar, vre Norrlands historia under frihetstiden. I: Westin, Gunnar
(red.),vre Norrlands historia del III, Ume 1974, s. 437-438
315
Vsterbottnisk sgverkshistoria. I: Vsterbotten 1976:1, Vsterbottens museum, Ume, s. 7
316
Vsterbottnisk sgverkshistoria. I: Vsterbotten 1976:1, Vsterbottens museum, Ume, s. 59
317
Westerlund, Ernst, Kolonisation, uppodling och utveckling. Seder och bruk, skrock, sgner
och folktro, Skelleftebygdens historia del 1, Skellefte 1973, s. 141
318
Gaunitz, Sven, Danell, Torbjrn & Lundstrm, Ulf, Industrialismens Skellefte, Ume 2002,
s. 57
319
Westerdahl, Christer, artikel Skeppsbyggnad. I: Edlund, Lars-Erik (chefred.), Norrlndsk
uppslagsbok band 4, Ume 1996, s. 121-122

194
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

Borgerlig kultur fre stadsbildandet

Lngt innan stadsbildandet fanns inslag av borgerlig kultur i Skellefteomr-
det. Sm borgerliga kretsar hade formats inom socknen inom vilka de hgre
samhllsskikten umgicks. Skellefte prstgrd var en viktig mtesplats fr
Skelleftesocieteten p 1700- och 1800-talet. Och nr socknen besktes av fr-
nmare gster frn annat hll var det naturligt att kyrkoherden fick vara vrd
fr besket.
I prsten J.A. Linders dagbcker skildras ett pkostat brllop i Skellefte
prstgrd 1815 vid vilket socknens dvarande verklass var inbjudna. Skild-
ringen innehller mnga typiskt borgerliga kulturelement. Konversationen,
tdrickandet, kvartettsngen, klavermusiken, hyllningarna p vers och den
tablartade dramatiseringen r ngra av de freteelser som beskrivs. Just dessa
kulturelement menar Gregor Paulsson vara typiska i det borgerliga sllskapsli-
vet i Sverige vid 1800-talets mitt.320
Linders dagbok terger ven de av honom fr tillfllet specialskrivna sng-
texterna. De prglas tydligt av den litterra romantik med starka inslag av anti-
kens mytologiska vrld som fick sitt genombrott i och med bildandet av Auro-
rafrbundet 1807 i Uppsala. Just under dessa r (1806 och 1808-1809) vistades
Linder i Uppsala fr studier och tog dr intryck av de konstnrliga och litterra
strmningarna i tiden innan han blev prst i Norsj.
Officersbostllet Nyborg, Sunnan gstgivargrd och postmstare Hijers
grd p Sunnan var andra samlingspunkter i Skellefte fr de finare famil-
jerna. Nr Skellefte stad grundades fanns dr allts redan kretsar av mnniskor
som utvecklat en borgerlig kultur.

4.3 Fest- och mltidsmnster i Skellefte stad

Modernisering och social gruppering i Skellefte stad
Nr Skellefte blev stad 1845 frde det med sig en rad frndringar och moder-
niseringar av strukturell och administrativ art under de pfljande decennierna.
r 1846 upprttades en stadsplan fr den nya staden. Den omarbetades 1883 i
enlighet med den svenska byggnadsstadgan fr rikets stder frn 1874. Drmed
kom ocks Skellefte att steg fr steg anpassas till de nya stadsideal som utveck-
lats vid denna tid. Den nya stadgan krvde bl.a. att stadsplanen skulle motsvara
rrelsens behof af utrymme och beqvmlighet, sundhetens fordran p ljus och
frisk luft, nskligheten af strsta mjliga trygghet mot mera utbredda eldso-

320
Paulsson, Gregor, Svensk stad del 1. Liv och stil i svenska stder under 1800-talet, band 1,
Stockholm 1950, s. 146-153

195
Kapitel 4

lyckor, samt sknhetssinnets ansprk p fritt utrymme, omvxling och pryd-

lighet.321
Infrandet av stadsstadgorna 1870-talet innebar att ordnings-, byggnads-,
brand- och sundhetsvsendet standardiserades och moderniserades, en uppi-
frnmodernisering som gllde alla svenska stder. Skellefte startade vidare
sparbank 1852, byggde stadshus 1862 och fick daglig postgng 1874. Staden
erhll egen jurisdiktion 1878 och blev stapelstad 1881. Sammantaget innebar
dessa frndringar att Skellefte ppnades upp fr den basala modernitet (eller
hrda upplysning) i ekonomiskt och administrativt hnseende som jag har
beskrivit i avhandlingens inledning utifrn Sven-Eric Liedmans terminologi.
Liedman betraktar den moderna administrationen som en del av den basala
moderniteten och skriver:
Tveklst hr den typ av modern administration som Max Weber kallar
byrkratisk och som genomsyrar bde privat och offentlig frvaltning till den
hrda upplysningen.322
Skellefte utvecklades frn sin tillkomst 1845 som en agrar kpstad. Det
innebr fr det frsta att staden framfrallt har fyllt funktioner fr tjnste- och
varuutbyte och fr det andra att staden fr sitt dagliga liv varit beroende av
jordbruk som en del av frsrjningen. Nr de frsta tolv tomterna i Skellefte
stad sldes 1846 var det till vervgande del familjer frn bondeslkter i Skel-
leftetrakten som var kpare och bildade borgerskapet i den nya staden. Denna
frsta generation stadsbor slppte inte kontakten med jorden och jordbruket.
Sjlvhushllsprincipen levde drfr kvar lnge i Skellefte stad.323
Befolkningen i staden kan delas in i tre samhllskategorier frn mitten av
1800-talet:
HGBORGERLIGA, t.ex. hgre mbetsmn, akademiker och frmgnare
kpmn.
LGBORGERLIGA, t.ex. lgre tjnstemn, handlande och hantverkare
ARBETARE OCH TJNSTEFOLK

Detta stt att srskilja de sociala skikten i svenska agrara kpstder under 1800-
talets frsta del anvnds av Gregor Paulsson i Svensk stad (1950) dr han sr-
skilt har studerat rebro, Helsingborg, Gvle och Sundsvall.324 ven i nyare

321
Skellefte museums hemsida, http://museet.skelleftea.se, den 12 december 2005
322
Liedman, Sven-Eric, I skuggan av framtiden Modernitetens idhistoria (2:a upplagan),
Stockholm1999, s. 29
323
Westerlund, Ernst, Kolonisation, uppodling och utveckling. Seder och bruk, skrock, sgner
och folktro, Skelleftebygdens historia del 1, Skellefte 1973, s. 103
324
Paulsson, Gregor, Svensk stad del 1. Liv och stil i svenska stder under 1800-talet, band 1,
Stockholm 1950, s. 6-8

196
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

historisk forskning, exempelvis hos Hans Norman, terkommer denna indel-

ning.325
Nr Birgit Falk (f.1906) i boken Minnen frn den lilla staden med trtrottoa-
rerna (1978) berttar om Skellefte delar hon ocks in stadsbefolkningen i tre
samhllskategorier p motsvarande stt s som hon minns frhllandena frn
sin uppvxttid.326 Det faktum att Skellefte hade ett tunt egentligt hgborgerligt
skikt har dock inneburit att en del av de stadsbor som normalt skulle ha tillhrt
den lgborgerliga gruppen fick flytta upp ett steg i hierarkin.

Framvxten av en modern mentalitet

Det starka frborgerligandet i Skellefte innebar att en modern mentalitet br-
jade gra sig gllande. I sin bok Skogarnas fria sner (1994) presenterar Ella
Johansson ngra generella knnetecken p modern mentalitet.327 Dessa knne-
tecken r ocks ptagliga fr den som studerar det sociala livet i Skellefte frn
mitten av 1800-talet:
1. Upptckten av individen, d.v.s. en ideologisk utveckling som alltmer
framhller den enskilda mnniskans rttigheter, behov och intressen i frhl-
lande till hushll, slkt, tradition och religion.
2. Ider om frihet och jmlikhet
3. Framstegstanken, i betydelsen av en frestllning om att allt kommer att bli
eller tminstone har frutsttningar att bli bttre. Detta synstt r starkt kopplat
till naturvetenskapens framsteg och utvecklades av tnkare som Francis Bacon,
M.J.A.N. Condorcet, Henri de Saint-Simon och Auguste Comte.
4. Fokuseringen p individers srdrag, personligheter och inre liv, en tendens
som pverkats mera av romantiken, modernismen och tillhrande estetiska
uttrycksformer n av de individualitetsstrvanden som utvecklats i sociala,
politiska och rttsliga relationer.
Framstegstanken r ocks knuten till den nya linjra tidsuppfattning som
brjade erstta det ldre bondesamhllets cykliska tidsuppfattning. Bondens r
bestmdes av naturens rytm, av rstidsvxlingar och vxtlighetsperioder. Kyr-
koret integrerades med denna rstidsrytm och var vl anpassat till jordbru-
kets arbetsperioder. De viktigaste kyrkohgtiderna infll inte under intensiva
arbetsperioder. Bondens tid innebar att man gng p gng kom tillbaka till
vlknda, invanda arbetsmoment eller rsfester. De gamla kunskaperna och tra-
ditionen var tryggheten. Livskunskapen fanns i tillbakablickandet och de ldres
kunskap var vrdefull och respekterad.

325
Norman, Hans (red.), Den utsatta familjen, Stockholm 1982, s. 99
326
Birgit Falk, i Minnen frn den lilla staden med trtrottoarerna, Studiefrbundet Vuxenskolan
och Skellefte museum, Skellefte 1978, s. 78
327
Johansson, Ella, Skogarnas fria sner, Stockholm 1994, s. 12-13

197
Kapitel 4

I den nya, borgerliga tidsuppfattningen sgs livet som en utvecklingslinje.

Jonas Frykman och Orvar Lfgren skriver om denna frndring i boken Den
kultiverade mnniskan:

Tiden blir framtidsinriktad och utvecklingsfixerad i den borgerliga kulturen, dr

det gller att f makt ver tiden. Din framtid skapar du sjlv r ett nytt och vik-
tigt budskap. Tiden r knapp, man mste lra sig att hushlla med den. 328

Denna nya syn p tiden skulle sjlvfallet med tiden ocks f ett genomslag i
bondekulturen.

Familjen Sidenmark samlade i vardagsrummet. Tidigt 1900-tal

Foto: Sundborg & Lindberg, Skellefte museum

328
Frykman Jonas & Lfgren, Orvar, Den kultiverade mnniskan, Lund 1979, s. 34

198
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

Borgerlig offentlighet
Individens frhllande till kollektivet frndrades under 1800-talet, en process
som framfrallt r tydlig i de borgerliga miljerna. Den kulturteoretiska modell
som utvecklats av Jrgen Habermas i hans genombrottsverk Borgerlig offent-
lighet (1962) kan anvndas fr att beskriva processen. Mats Dahlkvist samman-
fattar modellen i inledningen till 1984 rs svenska utgva enligt fljande:

Statligt STAT (kungamakt)

omrde offentlig myndighet
Privat MARKNAD politisk offentlighet
omrde socialsfr klubbar, tidningar, salonger
fretag, produktion
Privat FAMILJ litterr offentlighet
omrde intimsfr klubbar, romaner, salonger
knslor, religion, moral

Habermas understryker att de grundlagsfrndringar som borgerligheten

genomdriver vid denna tid befster avgrnsningen mellan dessa olika omrden
och sfrer i det borgerliga samhllet. Han delar in samhllet i tv huvudomr-
den: statligt och privat. Det privata indelas i sin tur i ekonomiskt liv, innefat-
tande marknad och produktion. (det som kan kallas socialsfr) och familjeliv,
innefattande knslor, religion och moral. (intimsfr) Bde ekonomiskt liv och
familjeliv har var sin offentlighet p det stt som modellen visar.329
Habermas r inte den frste som har frskt skildra frhllandena mellan
gemenskapsformer i hela skalan frn familj till stat med dess brytningar mellan
privata intressen och samhllsintressen. Ferdinand Tnnies presenterar i sitt
verk Gemeinschaft und Gesellschaft en struktur av livsformer frn familjeliv,
byliv och stadsliv till storstadsliv, nationellt liv och kosmopolitiskt liv. I sin
modell frsker han sedan pvisa utmrkande drag hos varje livsform. Tnnies
beskriver frndringen frn landsbygdskulturens Gemeinschaft till de moderna
stdernas Gesellschaft, d.v.s. hur den nra och sjlvklara bygemenskapen
erstts av stadens instrumentella, individualistiska och mera opersonliga kol-
legiala umgnge. Tnnies utvecklar dock inte maktperspektiven p det stt som
Habermas sedan kom att gra.330

329
Habermas, Jrgen, Borgerlig offentlighet, Malm 1984, Mats Dahlkvists inledning s. XIV-
XXIII
330
Tnnies,

Ferdinand, Gemeinschaft und Gesellschaft, Berlin 1912, s. 303-305

199
Kapitel 4

Disponent Sandbergs dttrar frn Bure samt Emelie Nordstrm p stadsbesk i Skel-
lefte omkring r 1902. Bredvid kusken sitter Lina Nyberg.
Oknd fotograf, Skellefte museum

Det offentliga rummets betydelse

I en studie av Hrnsand vid mitten av 1800-talet resonerar idhistorikern
Roger Qvarsell om utmrkande drag hos stderna vid denna tid:

Ett av de mest utmrkande dragen fr staden var att en betydande del av dess liv
gde rum i vad man kan kalla ett offentligt rum. Torget var en naturlig mtesplats
och en rad offentliga lokaler byggdes som mtesplatser fr mnniskorna. ven
umgngeslivet, njeslivet och rekreationen fick ett offentligt inslag och bosta-
dens betydelse som samlingsplats minskade.

- - Hemmet blev i allt strre utstrckning inom dominerande skikt i stderna

reserverade fr det intimare familjelivet och tillgngen p offentliga rum var i
sjlva verket en av frutsttningarna fr uppdelningen mellan privat och offent-
ligt.331

331
Qvarsell, Roger, Kulturmilj och idspridning, Stockholm 1988, s. 29

200
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

Denna beskrivning kan jmfras med Jrgen Habermas resonemang om pola-

risering av social- och intimsfr. Det handlar om hur den nya intimsfren blir
allt intimare medan den nya socialsfren blir allt socialare (jfr Mats Dahlkvists
modell p fregende sida). Skellefte fick ocks sina offentliga mtesplat-
ser sina offentliga rum. Det brjade med att ngra privatgda salonger fick
fungera som samlingsplatser fr stadssocieteten. I det hus som hovkamrer Nils
Clausn lt uppfra 1848 p den nuvarande sparbankstomten fanns en rymlig
salong som ofta fungerade som festlokal. Kllarmstaren Johan Lundeberg ord-
nade regelbundet festliga evenemang som konserter, teaterfrestllningar, baler
m.m. i sin fre salong, inrymd i det hus som han byggde 1849.
Men det var uppfrandet av stadshuset som p allvar innebar att den lilla
staden fick offentliga lokaler. Det r ocks otvivelaktigt att stadshuset fick ett
starkt symbolvrde fr Skellefte som en livskraftig, modern och expanderande
stad. Nr de cirka 300 stadsborna 1856 beslutade att frbereda byggandet av ett
stadshus var det en storstilad byggnad som efterstrvades. Nu skulle Skellefte
sttas p kartan! Men finansieringen var ett problem. Kostnaden berknades
till 30 000 Riksdaler medan de medel som staden frfogade ver fr ndamlet
endast uppgick till 1 500 Riksdaler. Tack vare ett privatln frn nkefrun och
hovkamrerskan Fredrique Clausn kunde projektet komma igng. Byggstilen
prglades av nyrenssans i italiensk tappning och av ideal frn stenarkitekturen.
Det var allts de modernaste trenderna inom arkitekturen som fick komma till
uttryck i det nya stadshuset. Huset var dessutom, med sina nitton fnstergavlar
i tv hela vningar, ett fr sin tid imponerande stort timmerhus.332
De frsta verksamheter som flyttade in i stadshuset var telegrafen (som fun-
nits sedan 1857) och den nya elementrskolan. Och naturligtvis hlls rdstuga
i lokalerna.333 Tillkomsten av stadshuset innebar att njeslivets utbud kunde
utkas ytterligare. Kllarmstare Johan Lundeberg som var stadens frste nj-
esarrangr flyttade sin verksamhet till stadshuset. Skarpskyttefreningen fick
anvnda sessionsrummet fr underhllningar, konserter, basarer och baler.
Genom stadshusets tillkomst fanns i Skellefte, i samma byggnad, offentliga
lokaler som kunde tillgodose behovet fr svl den politiska offentligheten
och den litterra offentligheten. Njesliv, affrer och politiska strvanden
kunde p denna arena integreras och forma en modern stadskultur. Om detta
fenomen skriver Habermas:

De bda formerna av offentlighet glider ver huvud taget in i varandra p ett

sreget stt. Inom bgge formeras en publik bestende av privatpersoner, vilkas

332
Sander, Annika, Skellefte stadshus stadens mest beundrade och omdiskuterade byggnad.
I: Vsterbotten 1995:2, Vsterbottens museum, Ume, s. 9-12
333
Fahlgren Karl, Skellefte stads historia, Uppsala 1945, s. 210

201
Kapitel 4

autonomi baserad p frfogandertten ver privat egendom presenterar sig som

sdan i den borgerliga familjesfren, i krlek, frihet och bildning, kort sagt: som
skulle vilja frverkligas innerligt som humanitet. - S snart privatpersonerna
inte bara samtalar i egenskap av mnniskor om sin subjektivitet, utan i egenskap
av egendomsgare vill f den offentliga makten att tjna deras gemensamma
intressen, tjnar den litterra offentlighetens humanitet som en frmedlare av den
politiska offentlighetens effektivitet. 334

Nr freningslivet brjade utvecklas frn 1880-talet tillkom nya offentliga

lokaler genom nykterhetsrrelsen, vckelserrelsen och s smningom arbetar-
rrelsen.

Marknad i Skellefte 1869. Stadshuset till hger

oknd fotograf, Skellefte museum

Synen p familj och sllskapsliv

Signaturen F-e skriver 1860 en artikel i Skellefte Nya Tidning under rubriken
Ngra ord om Sllskapslifwet. I artikeln kritiseras ett verdrivet sllskapsliv
utom hemmet med formuleringen: Man br icke bilda sig fr societetslifwet
s, att man glmmer och blifwer likgiltig fr familjelifwet. Det betonas att
familjelivet r statens rot och grundval och att man inom det egna huset inte
behver sakna sllskap och umgnge. Lngre fram fortstter artikelfrfattaren:

334
Habermas, Jrgen, Borgerlig offentlighet, Malm 1984, s. 76-77

202
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

Det antyddes nyligen att Swenskarna urartat frn sin fordna allwarlighet, och i
stllet blifwit angripne af en falsk och konstlad Societetssjukasmitta. Huru ofta
har icke familjen blifwit stlld wid sidan och ftt st i skuggan fr en slags kom-
edie af konstladt sllskapslif?

Nyttoaspekten betonas ocks, t.ex. det olmpliga i att ekonomiska bestyr fr-
summas fr att man deltar diverse bjudningar eller att s mycket tid, speciellt
fr de unga, upptas fr sllskapslivet. Problemet r, enligt artikeln, att svensken
brjat efterapa de sydligaste och katholska lndernas fjrilsltta seder, hwari-
genom han i borgerligt afseende gjort sig en oberknelig skada. 335
Hela artikeln skdliggr tydligt den betoning av kontroll och hushllning
som knnetecknar 1800-talets framvxande medelklass. Jag vill hr anknyta
till Jonas Frykmans och Orvar Lfgrens resonemang om borgerlig tidsuppfatt-
ning utifrn Focaults begrepp utvecklingsmssig tid. I ovanstende exempel
markeras en klassgrns mot det gamla stndssamhllets verklass som man
tyckte levde ytligt och oansvarigt i kraft av sina gamla positioner och nedrvda
privilegier.336

Servering p Anton Markstedts grd vid prostgrden. Skellefte 1906

oknd fotograf, Skellefte museum

335
Skellefte Nya Tidning den 19 september 1860
336
Frykman, Jonas & Lfgren, Orvar, Den kultiverade mnniskan, Lund 1979, s.34

203
Kapitel 4

Kulturgrnser, terspeglade i tidningarna

Tidningar brjade ges ut mera regelbundet i Skellefte frn mitten av 1800-
talet. Efter ett par mera kortlivade tidningsprojekt startade Skellefte Tidning
1849 och fortsatte sin verksamhet fram till 1860 d den uppgick i Skellefte nya
Tidning som i sin tur levde vidare fram till 1919. Efterhand kom nya, konkur-
rerande tidningar in i bilden t.ex. Skelleftebladet. 1840-talet r som Dag Nord-
mark har konstaterat den stora tidningsgrundarepoken i Norrland. Under detta
decennium fick 14 svenska stder sina lokaltidningar. Sju av dessa utgavs i
Norrland. Dessfrinnan hade bara Gvle och Hrnsand egna tidningar. Viktiga
skl till alla dessa tidningsetableringar torde ha varit 1840-talets gynnsamma
konjunkturer, understdda av trvaruhandelns starka utveckling, samt tryckeri-
teknikens spridning.337
De nya tidningarna ville grna visa p ett samband mellan en vlsktt lokal-
tidning och ett blomstrande nringsliv. Skellefte Tidning hvdade t.ex. vren
1849 att tidningsutgivning r synnerligen gagnelig fr den tflan som karak-
teriserar ett framt gende samhlles affrslif. Lokalpressen ansg sig kunna
stimulera den ekonomiska utvecklingen. Tidningarna bidrog till att frndra det
politiska klimatet och att skapa en offentlig samhllsdebatt. Om detta skriver
Dag Nordmark:

I stllet fr den gamla verhetsstatens vertikala tilltal, dr understarna under-

rttades om makthavarnas beslut, vxte ett horisontellt samtal fram, en form
fr offentlig debatt dr medborgarna sjlva dryftade sina gemensamma ange-
lgenheter, formulerade krav och kom med frslag till frndringar. I denna
strukturomvandling ligger fret till den politiska demokratin och till det moderna
Sveriges fdelse.338

Det r frmst den framvxande medelklassen i Skellefte som tar fr sig i den
offentliga debatten i tidningarna. I tidningarna ges mnga glimtar av livet i
den unga staden men ocks frn socknen i vrigt, lnet och stora vrlden.
En betydande del europeiskt allmngods av nyhetsartiklar frefaller ha varit i
cirkulation mellan de olika tidningarna.
Tidningarna ger en god bild av det starka frborgerligande i Skellefte frn
mitten av 1800-talet. Offentliga festligheter i Skellefte stad annonseras och
refereras och ger en uppfattning av tminstone den del av njeslivet som pgick
utanfr de privata hemmen. Olika dagsaktuella frgor i Skellefte debatteras

337
Nordmark, Dag, Tidningshistoria. I: Vsterbotten 1992:1, Vsterbottens museum, Ume,
s. 2-4
338
Nordmark, Dag, Tidningshistoria. I: Vsterbotten 1992:1, Vsterbottens museum, Ume,
s. 2

204
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

och de synpunkter som framfrdes i tidningarna tydliggr de sociala grnser

som utvecklats i omrdet. Ocks tidningar utanfr lnet skrev om den frsig-
komna nya staden. Ett ofta citerat avsnitt frn tidningen Norrbottens-Kuriren
1866 beskriver Skellefte som en stad dr den samtida borgerliga storstads-
kulturen hade anammats och dr det hade utvecklats en hr uppe icke vanlig
storslagenhet och lyx, parad med viss ceremoniell stelhet.339

Marknader
Tidpunkt
Marknaderna i Skellefte hlls varje r i mars, augusti och december och d
samlades folk frn socknens alla hrn. Decembermarknaden frekommer i
almanackorna fram till 1865 medan mars- och augustimarknaderna finns kvar
till 1890. Den senare frlades dock till slutet av september efter 1865.340

Aktiviteter
Vid marknaderna konfronterades alla samhllskategorier inom socknen och
staden med varandra. Stadens kpmn hll sig framme fr att bevaka sina
intressen i frhllande till de kringresande frsljarna frn andra hll. Hant-
verkare erbjd sina tjnster. Bnder, bondhustrur, pigor och drngar frn skel-
leftebyarna trngdes kring stnd och bodar. Ambulerande underhllare som
teatersllskap, akrobater, pajaser, bjrndressrer och spgummor drogs ocks
till marknaderna.341 En rad nringsstllen var ppna fr marknadsbeskarna,
alltifrn enkla soppkk i Bonnstan till kllarmstare Lundebergs eleganta
restaurang i staden.
Annonser och tidningsreferat ger en bild av de evenemang som erbjds mark-
nadsbeskarna. Den 10 december 1851 skriver tidningen: Herr Pettersson med
sin viol och orgel positiv var den ende, som p stadens kllare, beredde den
marknadsbeskande publiken tillflle till frlustelse. 1858 var njesutbudet
strre och i ett marknadsreferat kan man lsa:

P frlustelser var det ej brist. I kllarmstare Lundebergs fre salong frevisades

ett Optiskt Konst-Kabinett, i kllaresalen utfrdes musik och sng, p ett annat
stlle frevisades akrobatiska och eqvilibristiska konststycken, och slutligen gafs
koncert af medlemmar af Westerbottens harmonimusikcorps.342

339
Hallinder, Annika, Ett samhlle i frack och glachandskar, I: Vsterbotten 1995:2, Vster-
bottens museum, Ume, s. 14
340
Bergling, Ragnar, Kyrkstaden i vre Norrland, Uppsala 1964, s. 238
341
Hallinder, Annika, Kyrkstadsliv. I Vsterbotten 1988:1, Vsterbottens museum, Ume, s. 31
342
Stierna, Stig, Spektakler och folknjen. I: Clausn, Hans (red.) Kulturlivet i Skellefte: med
lust och fgring stor. Skelleftebygdens historia del 6, Uppsala 1988, s. 27

205
Kapitel 4

Till det utbud som annonserades i tidningen och som vl frmst vnde sig till de
vre samhllsskikten kan lggas de enklare, improviserade njen som pgick
under marknadsdagarna. Pojkarna kunde roa sig med kraftprov av olika slag.
Man drog dosa, sltkpp eller fingerkrok, brottades eller lyfte tunga freml.
Flickor och pojkar sjng och berttade historier eller gjorde lekar som gmma
ring.343

Ordningen vid marknaderna

Fylleri och slagsml var inte ovanliga inslag under marknadsdagarna. Skellef-
te Tidning konstaterar efter decembermarknaden 1850:

Ngra oroliga upptrden af svrare beskaffenhet hafva ej afhrts. Ett och annat
bltt ga och rifven nsa, en och annan florshuva torde vid denna mrka tid ej
bra ssom ngon sllsynthet anmrkas. 344

Smstlder i samband med marknaderna var inte ovanliga och frslagna tjuvar
kunde dra frdelar av folktrngseln. Vldsam framfart frekom ocks nr ung-
domar roade sig med kappkrning lngs gatorna i staden med sina hsteki-
page. Att en och annan person blev pkrd i samband med detta frvnar knap-
past!345
Det var framfrallt i kyrkstaden som det uppstod oordning vid kyrkhelger
och marknader. I en insndare till Skellefte Tidning 1853 beklagar sig skri-
benten:

Alla, som p aftonen mot ngon helg eller under marknaden frdats genom kyr-
kostaden, i synnerhet krande, bewittna, att om man ock undslipper handgrip-
liga fwerfall, man likwl frfljes af skriande och hojtande samt hwisslingar,
fwensom stundom af ngon snboll eller sten. Om ock detta ej r lifsfarligt, gr
det dock s mycket, att knapt ngon utan yttersta ndtwng wgar sig genom
den skallade Bondstaden. Att wi fr dylikt ej kunna skylla p den egentliga
Allmogen r klart, utan blott det uppwxande slgtets fwerdd och okynne i
synnerhet uti de omkring Kyrkan liggande byar, med hwilka frena sig tskilliga
wildhjernor frn mera aflgsne byar.346

343
Hallinder, Annika, Kyrkstadsliv. I: Vsterbotten 1988:1, Vsterbottens museum, Ume, s.
31-32
344
Skellefte Tidning den 13 december 1850
345
Hallinder Annika, Den nya staden lockade ven mindre nskvrda individer. I: Vsterbotten
1995:2, Vsterbottens museum, Ume, 5:2, s. 25
346
Skellefte Tidning den 5 januari 1853

206
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

Marknaden ur etnologiskt perspektiv

Marknaderna har ofta studerats ur ekonomiskt perspektiv och man kan d indela
dem t.ex. efter dominerande varukategorier (skinn, oxar, tjra o.s.v.) eller trans-
aktionstyp (varubytes- varufrlags- eller kontanthandelsmarknader).
Men marknaden var ngot mer n en ekonomisk freteelse. Den var en trff-
punkt fr mnniskor frn nr och fjrran. Ragnar Bergling skriver om markna-
dernas betydelse i vre Norrland: Marknaden var ett kontaktmedium och hade
ett tydligt inslag av tjnstehjon, pigor och drngar, ungdom och egendomslsa,
av vilka de flesta skerligen knappast kunde rknas till den kpstarka mark-
nadspubliken.347 I tidningsreferaten frn marknaderna i Skellefte ppekas
ofta att det inte handlades s mycket. Om vrmarknaden 1849 skriver Skellefte
Tidning att den var ovanligt talrikt beskt i det vackra vdret men att brist p
penningar gjorde handeln klen fr de trafikerande. 348
Brje Hanssen betonar marknadens relativt oordnade karaktr. Den stora
gruppen av marknadsbeskare rrde sig fritt, bildade spontant grupper och
fljde stundens ingivelse. Hr gavs utrymme fr social improvisation.349 Under
1800-talets senare hlft r det tydligt att marknadens ekonomiska betydelse
minskar i takt med att nya strukturer och institutioner fr handeln vxer fram.
Urbana fresprkare freslog ofta under denna tid att hela marknadsvsendet
skulle slopas som ngot ondigt. Men det starka behov som folk hade att f trf-
fas p detta stt hll marknaderna vid liv. Fr den som levde i en mera sluten
vardagsgemenskap i byn under strre delen av ret betydde marknaden ngot
man sg fram emot. Dr kunde man mta frmlingar och fick sjlv vara mera
anonym i den stora massan. Om gemenskapen i byn knnetecknas av kontinuer-
liga vnskapsrelationer odlades p marknaden temporra frmlingsrelationer.

Oscarsbaler
Kungliga namnsdagar firades med pompa och stt och dessa firanden var nstan
uteslutande en verklassfreteelse. Oscarsbalerna den 1 december var lnge
viktiga rsfester i Skellefte stad men man firade ocks Carlsdagen i januari
med bal. En notis i Skellefte Tidning den 7 december 1850 berttar: Till
firande av Kongl. Maj:ts Hga Namnsdag sistlidne Sndag var Bal anstlld
Sunnan Gstgifvaregrd. H. Maj:ts vlgngsskl freslogs af Herr Doctorn
och Ordens ledamoten N. Nordlander. Det var under 1800-talet som de kung-
liga namnen inspirerade till namnsdagsfirandet i societetskretsarna i de svenska
stderna. Oscarsbaler hlls verallt i landet under Oscar I:s och Oscar II:s tid

347
Bergling, Ragnar, Kyrkstaden i vre Norrland, Uppsala 1964, s.131
348
Skellefte Tidning den 16 mars 1849
349
Hanssen, Brje, sterlen En socialatropologisk studie, Ystad 1952, s. 273

207
Kapitel 4

och man hyllade kungen med sklar och sng. Och under Karl XV:s tid hlls
Karlsbaler.350

Trettondagen societetens stora baldag

Om Trettondagsfirandet berttar John Landstrm i svaret p en frgelista frn
Uppsala landsmlsarkiv:

Trettondagen var alltid p stadshotellet anordnad trettondagsbal. Denna tillstll-

ning var egentligen societetens stora bal. Den brjade kl. 5 e.m. med barnbalen,
som gick fre de ldres. Den rckte fram mot kl. 8 e.m. d barnen fingo avtroppa,
sedan de ftt sitt lystmte och tilldelats gotta. De avhmtades av barnskter-
skan eller injungfrun, som herrskapernas ena piga kallades. Papporna och
mammorna samt stora bror och syster fingo stanna kvar. Frst vid 1800-talets slut
brjade det mer och mer intrffa, att kpmans- och hantverkareklassen brjade
infinna sig vid dessa trettondagsbaler, vilka annonserades av stadens kllarms-
tare i ortens tidningar. Det var inte med blida gon den s.k. verklassen sg att
det blev allmn anslutning till balen. 351

Det r tydligt att trettondagsbalerna var viktiga tillfllen fr att markera social
distinktion i frhllande till de lgre samhllsklasserna. Man ville inte att vem
som helst skulle infinna sig, ett faktum som bekrftas av Birgit Falk i hennes
berttelse om trettondagsbalerna i det gamla Skellefte: Dessa baler voro
subskriberade och hlls p stadshotellet och den som utan att hra till rtta
sorten vgade sig upptrda dr blev snart uttittad.352

Barnbaler med kunglig frebild

Barnbalen r en freteelse som r vrd att kommenteras. De frsta barnbalerna
arrangerades i kungliga kretsar. Den 26 januari 1818 berttar en dagbok om en
s kallad barnbal hos norske statsministern som bevistades av drottningen,
prinsessan och prinsarna. 1831 rapporterar den 15-riga Minna af Edholm att
hon bevistat en kunglig barnbal med 60 barn. Prinsarna Carl och Gustaf deltog
medan den blygare prins Oscar och prinsessan Eugenie ej var med. Tillstll-
ningen var i hg grad en kopia av de vuxnas baler och utspelades med hov-
damerna och kammarherrarna som publik. En regelrtt sup serverades som

350
Bringus, Nils-Arvid, Livets hgtider, Stockholm 1987, s. 169
351
Landstrm, John, Skellefte, svar p ULMA:s frgelista M 154, Stadstraditioner: Nyret, tret-
tondagen, tjugondagen och kyndelsmssodagen, Acc. 5296, DAUM, Ume
352
Studiefrbundet Vuxenskolan och Skellefte museum, Minnen frn den lilla staden med tr-
trottoarerna, Skellefte 1978, s. kellefte 1978, rtrottoarerna Stadstraditioner: Nyret, tretton-
dagen, tjugondagen och kyndelsmssodagen, Acc. 78

208
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

avslutning. Vid supn proponerades prins Carls skl och barnen reste sig upp
och drack den.
I Stockholm ndde stadssocietetens barnbaler sin hjdpunkt under 1860-
talet. Prinsessan Lovisa var huvudperson vid dessa fester som ofta hlls i vstra
valvet p slottet.353 Barnbalerna spreds i landet och p samma stt som i Skellef-
te ordnades barnbaler i andra svenska stder. Gregor Paulson nmner i Svensk
stad att 1840-talets barnbjudningar i Uppsala har skildrats av C.R. Nyblom.
Pojkarna fick kl upp sig i svarta klder, lngbyxor och jacka med snibb. Och
de fick ta p sig skor i stllet fr kngor eller stvlar. Balen brjade klockan 6
e.m. och varade till 9 eller 10. Barnen dansade till pianomusik, ibland frstrkt
med violin, och skildringar av dessa barnbaler beskriver en atmosfr av lill-
gammalt svrmeri som Paulson uttrycker det.354
Vad var d syftet med dessa barnbaler? Ett syfte har naturligtvis varit att
gldja barnen med en spnnande festkvll. Men dessutom torde ett mycket
viktigt syfte ha varit socialisation. En barnbal var ett bra tillflle att frvrva
kulturell kompetens fr borgerskapets barn. Hr kunde de brja skolas in i
societetslivets dolda lroplan och va sig i de subtila umgngeskoder som
drar grnser mellan det versta samhllsskiktet och vriga medborgare i lokal-
samhllet. Barnbalen r p s stt ett exempel p vad kunskapssociologerna
Peter Berger och Thomas Luckman kallar sekundr socialisation. Begreppet
beskriver hur internaliseringen av normer och vrderingar sker utanfr famil-
jen.355
Dansen kunde kommunicera klass och markera den egna gruppens sociala
identitet. Redan 1852 annonserar Maria Lundin frn Stockholm i Skellefte
Tidning:

Undertecknad fr hrmed ran Avertera Respektive Herrskaper och Familjer, det

jag hrstdes rnar gifva Information i alla Moderna Societetsdanser, och fr
jag mig hrmed Recommendera till vinnande af Elever; anmlan kan ske i mitt
Logis Stads-Kllaren. Fr strre Ungdom gifves enskild Undervisning.356

Uttrycket moderna societetsdanser sger mycket. Ett viktigt inslag i den

borgerliga identitet som vxte fram i den unga staden var bejakandet av det
moderna. Nu var blickarna riktade ut mot stora vrlden och de innovatio-
ner som kom frn huvudstaden och frn kontinenten. Ordet societetsdanser

353
Lundwall, Sten, Barnbalerna. I: Sverige i fest och gldje, red. Mats Rehnberg, Stockholm
1946, s. 176-177
354
Paulsson, Gregor, Svensk stad del 1. Liv och stil i svenska stder under 1800-talet, Stockholm
1950, s.154
355
Berger, Peter L. & Luckman, Thomas, Kunskapssociologi, Stockholm 1998, s. 162-171
356
Skellefte Tidning, 10 augusti 1852

209
Kapitel 4

ger ocks uttryck fr medvetandet om den sociala och kulturella distinktionen.

Bnderna och de lgre samhllsklasserna kunde fortstta med de traditionella
danserna. Men det nya borgerskapet i Skellefte skulle lra sig de nya, moderna
societetsdanserna en kompetens som skulle frstrka kulturgrnserna i Skel-
lefte. Vid samma tid, i brjan av 1850-talet fick barnen frn de hgborgerliga
hemmen i Gteborg lra sig vals, franss, polka och galopp i mamsell bergs
dansskola och det var frmodligen samma danser som lrdes ut i Skellefte.357
Medan de hgborgerliga firade sina trettondagsbaler p stadshotellet hll
stadens medelklass, d.v.s. lgre tjnstemn, hantverkare och mindre frmgna
kpmn motsvarande festligheter p Godtemplarhuset. Formerna var dr enk-
lare och naturligtvis helt spritfria.358

Teater
Det fanns inte ngot teatersllskap i Skellefte men resande teatergrupper gs-
tade d och d staden. Den 25 juli 1851 meddelar Skellefte tidning: Frn
Theaterdirectren Roos har Redactionen emottagit skrifwelse frn Lule att
han i brjan af nsta mnad rnar med sitt sllskap intrffa i Skellefte fr att
hr gifwa ngra spektakler. I en artikel i Hernsands-Posten uppges fr vrigt
denne teaterdirektr ha varit den som uppvckte teaterintresset i Hrnsand
genom att frn 1848 gra terkommande turnbesk i staden.359 Idhistorikern
Roger Qvarsell ppekar i sin Hrnsandsstudie att de kringresande sllskapen
brukade stanna i ngra veckor, ibland ngon mnad, och att de vanligen hade
flera pjser p sin aktuella turnrepertoar.360
Ngra veckor senare, den 15 augusti, r det J.F. Smitts skdespelarsllskap
som annonserar om awertissement i Skellefte brunnssalong. Det r verhu-
vudtaget pfallande hur stort teaterutbudet var i den lilla staden Skellefte redan
i mitten av 1800-talet med tanke p att den huvudsakliga publiken torde ha
utgjorts av stadens societet, en liten skara p kanske 100-talet personer. Genom
att frlgga turnbesken i samband med marknaderna kunde publiken utkas
med en och annan ur landsbygdsbefolkningen. Till vintermarknaden 1853 kom
inte mindre n fyra teatersllskap till Skellefte!361 Dag Nordmark skriver i en
artikel om teaterpublik att ett tiotal teatersllskap turnerade i landet i mitten av

357
Lundwall, Sten, Barnbalerna. I: Sverige i fest och gldje, red. Mats Rehnberg, Stockholm
1946, s.180
358
Studiefrbundet Vuxenskolan och Skellefte museum, Minnen frn den lilla staden med tr-
trottoarerna, Skellefte 1978, s. 78
359
Hernsands-Posten den 24 augusti 1848
360
Qvarsell, Roger, Kulturmilj och idspridning, Ume 1986, s. 40-41
361
Stierna, Stig, Teater i Skellefte. I: Clausn, Hans (red.) Kulturlivet i Skellefte: med lust
och fgring stor. Skelleftebygdens historia del 6, Uppsala 1988, s. 124

210
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

1800-talet.362 Med ledning av annonseringen i Skellefte Tidning kan man dra

slutsatsen att tminstone hlften av dessa brukade beska Skellefte.
De resande teatersllskap som kom till Skellefte vid denna tid hade ingen
srskild teaterlokal att tillg. Man fick hlla till godo med ngot finrum hos
ngon av stadsborgarna i centrum av staden. S smningom (en bit in p
1860-talet) kunde man anvnda kllarmstare Lundebergs festivitetssalong i
det nybyggda stadshuset. Detta var det vanliga mnstret i svenska smstder.
Gustaf Hillerstrm skriver att stende teatrar med ngra f undantag inte ska-
pats i landsorten frrn lngt in p 1900-talet. Landsortsteaterns historia blir
drfr till strsta delen de resande teatersllskapens historia.363
Den s.k. Brunnssalongen vid nuvarande Brunnsgrden var en av de frst
anvnda teaterlokalerna.364 Inte frrn 1911 fick Skellefte en riktig teaterlokal
i godtemplarhuset.
Teaterlivet sgs inte med blida gon av vckelserrelsens folk. I brevvx-
lingen mellan Emma Marklund och hennes fstman Oscar Sandstrm-Sander
kring sekelskiftet 1900 berrs teatern som freteelse. Emma var piga hos rd-
mannen David Markstedt i Skellefte och Oscar var anstlld hos distriktschefen
fr vg- och vattenbyggnadsstyrelsen i Ume. Bda tillhrde vckelsekretsarna.
I ett av breven skriver hon:

Frsta var jag p Lejonstrm och sedan, ja sorgligt nog p teater. Vi blev av
herrskapet bjudna, men fast jag ville g s ngrar jag det, ty det r bara ledsamt
se och hra hur grsligt dem hna och gcka Gud dessa mnniskor ocks blir en
sjlv frestad att skratta t dem.

Fstmannen Oscar skriver i sitt brevsvar:

Jag r mycket ngslig ver att du blivit lockad att beska teatern. Jag vill ej
heller kan ej heller frebr dig, ty du har nog ftt tillrckligt med frebrelser
av ditt eget samvete. Vet du min lskade, nnu har jag icke beskt teater det
oaktat jag beskt jag tror det r 9 stder, nml: Falun, Kristinehamn, Karlstad,
Sdertelje, Stockholm, Uppsala, Gefle, Skellefte och Ume. Nog har jag blivit
lockad mnga gnger men Gud har hjlpt mig s att jag lyckats st emot. Teater,
och allra helst dr de smdar det heligt r, passar naturligtvis icke fr Guds barn.

362
Nordmark, Dag, Den kultiverade spektatren eller striden om den goda smaken. I: Kultu-
rella perspektiv
nr 3 1993, s. 4
363
Hillerstrm, Gustaf, Landsortsteater fr 100 r sedan. I: Rehnberg, Mats (red.) Sverige i fest
och gldje del 1, Stockholm 1950, s. 123
364
Stierna, Stig, Teater i Skellefte. I: Clausn, Hans (red.) Kulturlivet i Skellefte: med lust
och fgring stor. Skelleftebygdens historia del 6, Uppsala 1988, s. 124

211
Kapitel 4

Tnk om dombasunen har ljudit och du suttit dr, nog har du i sanning blivit illa
till mods. 365

Restauranger
Stadskllaren
Den frste kllarmstaren i Skellefte hette Johan Lundeberg. Han var fdd
1822 och blev en av de frsta stadsborna. 1847 slog han sig ner i Skellefte dr
han frst ppnade bageri fr att sedan etablera sig som traktr. Lundeberg blev
snart en av de ledande i den unga staden. Som ledamot i stadsstyrelsen och av
sundhetsnmnden fick han en central position i Skellefte.366 Johan Lundeberg
och hans hustru Anna Sofia bidrog mycket aktivt till formandet av en stadsso-
cietetskultur i Skellefte. Och de tog initiativ till mnga aktiviteter i anslutning
till kllarrrelsen. Om detta berttar Gustaf Renhorn i boken Gamla stadsbor:

Sin kllarrrelse stimulerade Lundeberg med konsert- och danssoarer, avertisse-

menter, Oscarsbal till firande av H.M. Oscar I:s hga namnsdag, sldpartier med
tfljande bal, frsta-majbal, bal till frmn fr Skarpskyttecorpsens musikkassa
etc. Lundeberg arrenderade ocks en av holmarna i lven och dr gjordes en
vacker trdgrdsanlggning med aller, gngar och grssoffor, varav lmningar
nnu finnas kvar. Holmen kallades Lustholmen (ven Lundebergs holme) och var
p sin tid en romantisk frlustelselokal i det grna, omgiven av lvens glittrande
vatten. 367

I anslutning till Lundebergs restauranglokal i staden uppfrdes en kgelbana. I

vre vningen inreddes ett billardrum och i en flygelbyggnad upplts rum fr
resande.368 Musik i restaurangen annonserades regelbundet. I en liten annons
i nr. 36 av Skellefte tidning 1850 kungrs: Hos kllarmstare J. Lundeberg
exequeras hvarje afton musique. Utan tvivel var stadskllaren en restaurang
frmst fr det hgsta samhllsskiktet. Dr odlades den allmnna, svenska stads-
kultur som vi knner igen frn mnga andra stder vid samma tid. Nr stadshu-
set hade byggts flyttade Lundeberg sin restaurangverksamhet dit.

365
Brevsamling med brevvxling mellan Emma Marklund och Oscar Sandstrm-Sander i av-
skrift av Torsten Sander, materialet deponerat hos Annika Sander, Skellefte
366
Traktering och hrbrgering i Norrland: Anteckningar i anledning av Norrlands hotell- och
restaurantfrenings 50-rsjubileum: [1904 28/8 1954], Stockholm, V. Pettersson, 1954, s. 48
367
Renhorn, Gustaf, Gamla stadsbor del 1, Uppsala 1945, s. 114
368
Traktering och hrbrgering i Norrland: Anteckningar i anledning av Norrlands hotell- och
restaurantfrenings 50-rsjubileum: [1904 28/8 1954], Stockholm, V. Pettersson, 1954, s. 48

212
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

Smre kllaren
I flygelbyggnaden till det hus dr Lundeberg drev sin kllarrrelse fanns p
nedre botten den s.k. Smre kllaren eller Fhunn som den ofta benmndes
av folkhumorn.369 Om denna krog har Germund Renhorn (fdd 1887) skrivit:

Om aftnarna var smre krogen mycket beskt. Dagsverkare frn staden och nr-
grnsande byar samlades d fr att skaffa sig litet alkoholgldje och dymedelst
glmma livets vedervrdigheter. - Dr inne p krogen var stmningen god fr
att inte sga hg. Dr trffade man bde vnner och antagonister och sdana som
man hade ngon gs oplockad med. Dr var ock stamgardet av obotliga alko-
holister, i de flesta fall snlla och beskedliga karlar, som genom vanesupandet
fngats av begret. 370

Hr samlades allts ett helt annat samhllsskikt n p stadskllaren. Och intres-

set frefaller ha varit mera inriktat p dryck n p mat.

Madame Kgemans vrdshus

Sofia Charlotta Kgeman (fdd 1788) drev frn 1830-talet vrdshusrrelse i sin
fastighet p Krran. Hon upplt ocks rum t resande. Nedanfr hennes grd
fanns en hamnplats dr Krrbcken utmynnade i Skelleftelven. Hit kom fis-
karna med sina fngster. Fisk var ocks tidvis den stende kosten p vrdshuset.
En tysk resande klagade ver maten. En dag var det stekt fisk, nsta dag kokt
fisk med tjock mjlss och s fortsatte det hela veckan.
Hon fdde ocks upp svin som slaktades infr de stora hgtiderna. Madame
Kgemans vrdshus var vlsktt och hade gott anseende. Brllop och begrav-
ningar firades dr nr sockenborna kom ner till kyrkan. Varje sommar brukade
hon gra en sjresa till Stockholm dr hon handlade fr att fylla vinterfrrden
p vrdshuset. Det var inte det hgre borgerskapet som var matgster p hennes
vrdshus utan stadens lgre medelklass och arbetare samt bnder och resande
p besk i staden eller i kyrkstaden.

Lustholmen
Uppgifterna om Lustholmen i Gustaf Renhorns bcker Gamla stadsbor del 1
och 2 gjorde mig nyfiken p platsen. Den ligger strax ster om Lejonstrms-
brons norra brofste. Jag har beskt platsen och ven om omrdet idag r igen-
vuxet av sly och buskar r det ltt att frestlla sig hur det sg ut fr 130 -140 r
sedan. Med tillgngliga kllor och en smula fantasi gr jag en resa i tiden:

369
Traktering och hrbrgering i Norrland: Anteckningar i anledning av Norrlands hotell- och
restaurantfrenings 50-rsjubileum: [1904 28/8 1954], Stockholm, V. Pettersson, 1954, s. 48
370
Renhorn, Germund, Skellefteminnen. I: Norra Vsterbotten den 29 februari 1972

213
Kapitel 4

Hr trffades stadssocieteten under varma sommarkvllar under kvllssolens rda

strlar som frgade de gr kyrkstugorna dr uppe p lvbrinken i ett trolskt skim-
mer. Frn Lustholmen kunde man ocks se den mktiga sockenkyrkan med sina
klassiskt stilfulla vita kolonnrader skymta genom den skira frsommargrnskan.
I sina eleganta sommarklnningar och hattar promenerade borgerskapets unga
damer konverserande arm i arm med ngon vninna lngs stigarna p holmen.
Ngra muntra unga herrar, sommarlediga frn studierna i Hrnsand eller Upp-
sala iakttog dem kanske med intresse medan rkpuffarna frn de nytnda cigar-
rerna frflyktigades ver lven. Jag frammanar fr mig sjlv bilden av sjlvaste
kyrkoherden sittande p en av grssofforna i samtal med ngon av de ldre office-
rarna vid Skellefte kompani. Kanske rrde sig samtalet om den nya tiden, tydligt
skdliggjord genom det expanderande sgverket Lejonstrm som strckte ut sig
i all sin fulhet med sgspill och brdhgar strande nra kyrkan. Vem kunde ha
trott ngot sdant fr 30-40 r sedan? D var det ju frresten oskert om Skel-
lefte verhuvudtaget skulle frbli svenskt. Tnk, nr vsterbottensknektarna
tvingades fly sderut ver bron medan den ryska officersstaben kunde ta prost-
grden i besittning!

En plats som Lustholmen r inte en fr Skellefte unik freteelse. Gregor

Paulsson skriver i sitt arbete Svensk stad: Det r mycket vanligt att ett frlus-
telsecentrum uppstr p ngon holme i stder som genomflytas av en . Som
ett exempel nmner Paulsson Strmsholmen i Motala strm i Norrkping dr
en serveringspaviljong anlades p 1840-talet.371 I mnga andra stder anlades
liknande centra fr njeslivet, grna omflutna av vatten.
I Oskarshamn finns t.ex. Badholmen (tidigare kallad Garnholmen). Den
tillkom genom ett gvobrev frn ryttmstaren Hultenheim p Fredriksberg till
Oskarshamns stad 1856. Holmen skulle anvndas till planering och uppf-
rande af badhus och andra fr hamnen och stllet prydliga och allmnt nyttiga
byggnader. Staden utarrenderade sedan holmen till en privatperson, doktor
Bernhard Berman, p 30 r. Berman lt uppfra ett badhus med fyra bassnger
och tv stora dubbla altaner. Han erhll ocks rttigheter att dr driva restau-
rangverksamhet med fullstndiga rttigheter.372 Drmed blev platsen en viktig
mtesplats fr oskarshamnsborna p deras fritid. Badholmen fungerar n idag
som sommarservering dr det ordnas danser och andra njesevenemang.
Till sist kan ocks rebro nmnas. Dr har flera av Svartns cirka tio holmar
nyttjats fr stadens njesliv sedan mitten av 1800-talet. Mest knd r Varbo-
holmen som idag utmrks av sin gula restaurang Strmparterren. Den frsta
serveringen p holmen kom under 1850-talet. Glansperioden inleddes dock
strax efter sekelskiftet d den stora musikpaviljongen restes i trdgrden. Dr

371
Paulsson, Gregor, Svensk stad del 1. Liv och stil i svenska stder under 1800-talet, band 1,
Stockholm 1950, s. 91-92
372
Bergstrm, C.F., Oskarshamns historia 1856-1906, Oskarshamn 1906, s. 189-190

214
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

spelade militrorkestrar i uniform och medan rebroarna lppjade p kaffe och

punsch vid marmor- och jrnborden p den stora grusplanen.373

Kafer
Frsljning av kaffe i samband med marknader och kyrkhelger frekom redan
p 1790-talet i norra Vsterbotten.374 Och det var naturligtvis mjligt att f en
liten extrainkomst genom att slja kaffe och bullar. Bonden Abraham Hgg-
strm berttar t.ex. i sin dagbok fr ren 1836-39 om hur han genom brdfr-
sljning tjnar en slant.
I oktober 1859 lt sockerbagare W.A. Hallgren annonsera i Skellefte Tid-
ning om den frsljning av kaffe, lemonad, choklad, viner, mjlk, l och porter
som han skulle starta i Per Bergstrms grd vid torget. Det blev en kortvarig
verksamhet. Underlaget var nog fr litet vid denna tid. P 1880-talet startade
dock tre kafidkare sin verksamhet i staden, nmligen J.A. Bergqvist, Fredrika
Stenberg och O.M. Andersson.375 Fredrika Stenbergs kaf blev stadens fin-
kaf dit bara finare folk gick.

Lustresor p Skelleftelven
Lustturer p lven hrde till sommarnjena i Skellefte. I staden fanns ett antal
mindre ngbtar. De frsta ngbtarna kom p 1860-talet. Folk som inte gde
egna lantstllen gjorde lustturer med btarna till ren, Fagerviken eller Burvik.
Matsck medfrdes och man var borta hela dagen. I Gustaf Hijers arkiv finns
en skildring av en sdan resa bevarad under rubriken Lustresan till Ursviken
den 21 juli 1867.
Fartyget Concordia, som byggts i Skellefte ett r tidigare, hade nu ter-
vnt efter en lngresa och lg ankrat i Ursvikens hamn. Concordia frdes av
kapten Anton Markstedt frn staden och nu kte syskon, frldrar och andra ur
stadssocieteten i Skellefte honom och den vriga besttningen till mtes. Med
poetiska ordvndningar skildras lustresan med ngslupen Lovisa frn staden
till Ursviken:

Bjudningen kom och vi stego ombord en ngslup med namnet Lovisa.

Vi ilade ned p gungande vg s hastigt som hade vi flugit en stormbys vldiga
vinge.
Hn fver skyarnes vidstrckta flt. Hn fver landen och hafven.

373
Nilsson, Sture, Sllsamheter i rebro, Stockholm 1987, s. 78-80
374
Gipe, Jonas, Burtrsk en sockenkrnika fram till omkring 1870, Uppsala 1955, s. 476-477
375
Lundmark, Ingvar, Skellefte en 150-rig historia, Skellefte 1995, s. 66-67

215
Kapitel 4

Nr man anlnt till Ursviken och beundrat de fartygen i hamnen var det dags
att g ombord p Concordia fr aftonens festligheter. Dr saknades varken mat
eller dryck och texten antyder att stmningen blev hg framt kvllen:

Vi frdes ombord till Concordia straxt och der vi tillbragte vr afton

under lekar, sklar och skratt.
Allt var s trefligt, allt var s vl ordnat ombord som hade det varit
en konglig familj som der skulle vistas.
Sedan nu der den sista sklen vi tmt vr hemfrd vi genast antrdde.
Hemresan gick under conversationer s glada lustigt och glatt.
Och med ilande fart vi foro frbi de grnskande strnder
som pryda de glnsande bljornas yta.376

Detta var allts det stora ndret 1867 och sjfarten hade ppnat endast fyra
veckor tidigare. S sent som i mitten av maj hade ngra handlande frn Ume
terkommit frn Finland med en hsttransport ryskt mjl ver den briga isen i
Kvarken fr att lindra den mest akuta nden i lnet. Men inga skuggor frefal-
ler ha vilat ver det glada ressllskapet frn Skellefte borgerskap.
Godtemplarrrelsen ordnade ocks frn 1880-talet utflykter lngs lven och
ut till skrgrden varje sommar. D var det stadens mellanskikt som fljde
med.377 Nr EFS (Evangeliska Fosterlandsstiftelsen) bildats i Skellefte 1897
fick de stora sommarutfrderna stor betydelse under de frsta decennierna av
freningens historia. Dessa utfrder gick mest till Fagerviken med tv hyrda
lvsbtar som bogserade bjrkprydda prmar med mnniskor och orgel och i
vrigt vad man hade med sig. Under hela frden sjng man ur Sions Toner.378
Ocks EFS frefaller ha varit frmst en medelklassfreteelse i staden om n
inte s utprglat som fr nykterhetsrrelsen.
Arbetare och tjnstefolk kunde ocks gra utfrder p lven. I hftet Minnen
frn den lilla staden med trtrottoarerna berttar Birgit Falk: Kategori 3 hyrde
ibland den strsta av btarna och med en stor lvprydd prm p var sida och
ngra duktiga dragspelare ombord trddes dansen i prmarna hela natten medan
bten gled ner mot havet och Gsren och tillbaka igen p morgonkrken med
sin trtta last.379

376
Lustresan till Ursviken den 21 juli 1867, avskrift i Gustaf Hijers arkiv, Forskningsarkivet,
Ume
377
Hallinder, Annika, Ett samhlle i frack och glachandskar. I: Vsterbotten 1995:2, Vster-
bottens museum, Ume, s. 19
378
Andersson, Egon m.fl., Skellefte EFS 90 r, Jubileumsskrift, Skellefte 1987
379
Studiefrbundet Vuxenskolan och Skellefte museum, Minnen frn den lilla staden med tr-
trottoarerna, Skellefte 1978, s. 78

216
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

Lustresorna lngs lven var allts en freteelse som omfattade alla samhlls-
klasser i Skellefte stad. Men skillnader framtrder nr det gller formerna fr
utflykterna. De hgborgerliga avgrnsade sig mot vriga samhllsklasser genom
att tillmpa srskild personlig inbjudan till dem som man ansg kvalificerade
att delta vid en societetsutflykt. Nr de ndde sitt utflyktsml fanns dr mat och
dryck framdukat och klart. Dyra importerade viner och spritvaror markerade
festens exklusiva klass och helnykterhet var en sllsynthet i dessa kretsar.

De lgborgerliga, stadens medelklass, var organiserade i freningar och sam-

manslutningar. Vid deras utflykter markerades respektive folkrrelses ideologi
och mlsttning. En viss nyttoaspekt finns allts med i bilden. Vckelserrelsen
och frn 1880-talet nykterhetsrrelsen prglade lnge Skelleftes medelklass-
liv. I detta samhllsskikt frefaller helnykterheten ha varit nra nog total. Fr
den upptstrvande medelklassen har nykterheten varit en markering av sjlv-
disciplin och flit som viktiga egenskaper. Hr framtrder allts en tydlig kultur-
grns mellan medelklass och verklass. De yttre formerna var ngot enklare n
hos verklassen och i de medfrda matsckarna frekom inga lyxvaror.

Arbetare och tjnstefolk gjorde sina utflykter under enklare former och utan
begrnsningar av vilka som fick delta. Hr r syftet terigen mera renodlat nje
och avkoppling. Utflykten blev ett avbrott frn vardagens slit. Och i detta sam-
hllsskikt var ocks alkohol mera legitimt ven om nykterister frekom.

Sldpartier
Vintertid var sldpartier ett vanligt societetsnje i Skellefte. Frn staden kte
man ut till ngon gstgivaregrd eller till burgnare hem p landet. John Land-
strm har berttat om mellanhelgsbjudningarna mellan jul och nyr:

Hos societeten voro dessa mellanhelgsbjudningar av hg klass och ofta fr-

bundna med sldpartier, varvid damerna bjdo herrarna att deltaga i sldpartiet.
Det var svl fruarna inom staden och orten som deras dttrar som stodo fr
arrangemangen. Fruarna bjdo d icke sina kta mn, ej heller frknarna sina
fstmn eller uppvaktande kavaljerer, utan man bytte mn och fstmnner. Man
kte d till ngon gstgivaregrd, dr det festades och dansades eller dracks kaffe
och ts vfflor, och s vnde man hem till ngons vning i staden eller stannade
p vgen hos ngon statstjnsteman, kronofogde, jgmstare, hradsskrivare
eller officersfamilj.380

380
Landstrm, John, Skellefte, svar p ULMA:s frgelista M 154, Stadstraditioner: Nyret, tret-
tondagen, tjugondagen och kyndelsmssodagen, Acc. 5296, DAUM, Ume

217
Kapitel 4

Ocks vid vrfrudagen, vffeldagen, arrangerades sldpartier med utflykt till

ngot gstgiveri. Man hade d veckor i frvg frberett ett vldigt gstabud
med en mngfald matrtter, brd, kakor och smrbakelser och naturligtvis
med vfflor som en huvudrtt. Spritvaror hade man tagit med frn staden och
det sps och dansades.381 Ett speciellt sldparti skildras i den blivande prsten
Gustaf Hijers dagbok fr 1871. Han var d 22 r gammal:

19 februari: Kl.9 infann sig undertecknad till A., hvarefter, d vi intagit varm
punsch, det bar av fr oss och Th. och E. ut p lustturen till B. Kallt var det vl,
men ssom vl kldda mdde vi utmrkt bra. Efter en rolig resa, kommo vi till
vr ort. Hit samlades en stor mngd till. Dagen var ganska treflig fr sin ovan-
lighets skull, ehuru ssom kalasen i allmnhet den ej kunde fullt tillfredsstlla
mig. Egentliga njet brjade fr mig frst p qvllskulan d jag fick komma mig
ibland flickorna, i hvilkas tal min A. naturligtvis var ena numeru.

Sedan vi nu krupit till kojs fruntimren p vre bottnen (mrk 12 i ett rum och
om ej fasan fr 13-talet varit s stor, hade troligtvis fven den utvoterade ftt rum
p golfvet eller ngon annorstdes!) och 8 ungkarlar p nedre bottnens kontors-
rum samt till sist alla gubbar hos grannen Bentzlin fingo vi omkring 3-tiden
p morgonen litet hvila, som rckte till kl.7-8 fr fra vningens invnare och
8-9 fr de andra. D frukostmiddag intagits, en svng p kpet och ngra glas
i pelsen, begfvo vi oss ter hem, en mycket angenm resa; rolig var utflykten;
bst mdde jag, nr jag fick ka med min A.382

Ngra frklaringar: A i skildringen r Anna Lovisa Markstedt f. 1851, dotter

till den framgngsrike handlanden och sgverksgaren Anders Markstedt. Anna
Markstedt gifte sig 1876 med Gustaf Hijer. E r Annas ldre syster Emma.
En av de sista hstkarna i Skellefte, Simon Lindgren fdd 1913, var ofta
med som kusk p 1920- och 30-talen vid sldpartierna i Skellefte. Man kte
d t.ex. till Idas caf i Kge dr kaffe och vfflor var bestllda, berttar han i en
intervju i DAUM:s samlingar. Det kunde vara 5-6 inhyrda hstar med risslor.
Risslan var utrustad med tjrbloss, bjllerkrage och skakeltjuka. En fin rissla
skulle ha bjrnskinn ver bakkarmen. I risslan fanns naturligtvis ocks fr-
skinnsfllar. P frgan om vilka som bestllde dessa sldpartier svarar han:
Ja, he va ju de hr.... lite noblessen inom stan... ungdomar, handelssner och
dttrar.383
Sldpartier var, liksom promenaden och utflykten, typiska inslag i fritids-
miljn i de svenska stderna under 1800-talet. Frn trngseln och instngd-

381
Landstrm, John, Skellefte, svar p ULMA:s frgelista M 155, Stadstraditioner: Vrfruda-
gen, fastlagen och psk, Acc. 5205, DAUM, Ume
382
Gustaf Hijers dagbok, i Gustaf Hijers arkiv, Forskningsarkivet, Ume
383
Band KA 472, Simon Lindgren, Skellefte stad, DAUM, Ume

218
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

heten i staden gick eller kte man ut till landet och friheten. Borgerligheten
upptckte vid denna tid naturen. Den betraktades som ett slags konstgalleri
dr man kunde g omkring och hitta vyer med estetiska vrden.384 En frd ut p
landet eller en resa genom vildmarken var ocks spnnande och kittlade fan-
tasin. Fredrika Christina Linder f. Fant berttade i ett brev om sin resa till det
nya hemmet i Norsj 1814: Allt hr frekommer mig ej s olikt sagorna i min
barndom, dr man ocks p en gngare gr blev frd p obanade stigar, genom
tusen farligheter, till dess man slutligen kom till ett frtrollat slott. 385
Mnga likartade exempel frn 1800-talets Skellefte kan anfras som beskri-
ver den nya borgerlighetens romantiserande frhllningsstt till naturen. Nr
det gller synen p naturen framtrder vid denna tid en social och mental kul-
turgrns mellan den borgerliga kulturen och bnderna. Fr bnderna var natu-
ren ngot som man frmst hade anledning att betrakta utifrn praktiska, fr-
srjningsmssiga aspekter. I naturen fanns det som man skulle leva av i form
av vilt, virke, husdjursfda o.s.v. Och bonden mste p olika stt arbeta med
naturen fr att kunna avlocka den dess resurser. Som allmnt svenskt fenomen
har detta ocks beskrivits i boken Den kultiverade mnniskan. S hr vill jag
beskriva skillnaderna betrffande synen p naturen i en enkel modell:

Bondens Vardag och Vlknd Naturens Kollektiv

natur: arbete produktions- arbetsplats
vrden
Borgarens Helg och Exotisk Naturens Individuell
natur: avkoppling sknhets- upplevelse-
vrden plats

Hlsobrunnen
1825 anlades Skellefte Brunns- och Badhusinrttning p initiativ av doktor
Carl Jonas Genberg, f.1795. Brunnsinrttningen skttes genom ett bolag i vilket
ett flertal av frsamlingens mest framstende mn var delgare. S var t.ex. kyr-
koherde Strm, hovkamrer Clausn och hradshvding Kjellerstedt med bland
aktiegarna. Brunnen lg p kyrkoherdebostllets mark. Dr restes ett litet
brunnshus ver kllan och i nrheten uppfrdes en paviljong fr brunnsgster.
Dessutom byggdes en ordentlig krbro ver Klockarbcken. Ett gammalt pro-

384
Frykman, Jonas och Lfgren, Orvar, Den kultiverade mnniskan, Lund 1979, s. 53
385
Carlsson, Olle, Kring J.A. Linders liv och verk. I: Vsterbotten 1977:4, Vsterbottens mu-
seum, Ume, s. 214

219
Kapitel 4

tokoll upplyser om att det badhus som byggdes i anslutning till brunnnsinrtt-
ningen var 26 alnar lngt och 10 alnar brett.386
1846-47 gjordes tillbyggnader med en flygelbyggnad och ngra uthus. 1866
hade tydligen en renovering gjorts och Skellefte Nya Tidning skriver i en
annons:

Hrmed fr underrtta att Brunns- och Badinrttningen hrstdes nu r repare-

rad, och att brunnsdrickning redan brjat. S fort tillrckligt antal brunnsgster
anmlt sig, serveras direkt ur apparaten Marienbadervatten. I badhuset erhlles
kalla och varma bad, fvensom gyttjebad och dusch.387

Vid denna tid var rdman D.R. Markstedt gare. Brunnskuren innebar att en
strng diet frdes och att man dagligen intog mnga glas av brunnsvattnet,
som enligt uppgift var starkt jrnhaltigt. Hlsobrunnens gster kom frn ett
stort upptagningsomrde och det kan nmnas att ett 50-tal finska gster beskte
brunnen varje sommar. ven sockenborna drog nytta av brunnsinrttningen
och bodde d under brunnskurerna i sina kyrkstugor i nrheten.
Nr det gller njesutbudet vid Skellefte hlsobrunn har jag tidigare nmnt
teatersllskapen. Baler hlls vid midsommartid dr Skellefte skarpskyttecorps
stod fr musiken. Societetsdamerna i staden vrnade om corpsen och under-
stdde dessa med rliga anslag. Njesavdelningen var en viktig funktion vid
brunnen. Drfr fanns den srskilda Direktionen fr nytta och nje.388 P
1870-talet avtog intresset fr hlsobrunnen och till slut stngdes byggnaderna
och verksamheten upphrde.
Under 1700- och 1800-talet var det mycket vanligt att stderna hade hl-
sobrunn. Det framgr tydligt av de frteckningar ver svenska hlsobrunnar
som finns bevarade. Brunnarna i stderna har haft flera olika funktioner. Gregor
Paulsson nmner tre:
Den medicinska
Att vara ramen kring det borgerliga societetslivet under sommaren
Att vara folkliga frlustelsestllen, ett slags tivolin

De sociala funktionerna har i de flesta fall varit viktigare n de medicinska.389

386
Renhorn, Gustaf, Skellefte hlsobrunn. I: Vsterbotten 1926, Vsterbottens museum,
Ume, s. 94
387
Skellefte Nya Tidning den 4 juli 1866
388
Renhorn, Gustaf, Skellefte hlsobrunn. I: Vsterbotten 1926, Vsterbottens museum,
Ume, s. 97
389
Paulsson, Gregor, Svensk stad del 1. Liv och stil i svenska stder under 1800-talet, band 1,
Stockholm 1950, s. 95

220
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

Fdelsedagsfirande
Fdelsedagsfirandet var lnge en typiskt borgerlig livsrit. Traditionen samman-
hnger med den nya syn p tiden och livscykeln som utvecklades inom 1800-
talets borgerliga kultur. Jonas Frykman och Orvar Lfgren konstaterar att:
medan bondesamhllets festliv hade dominerats av kollektiva rsfester och
arbetsgillen kom nu fokus att frskjutas mot individualiserade livscykelriter,
som ofta baserades p den mekaniska tidmtningen och det nya karrirtnkan-
det.390
Bland societeten i Skellefte firades fdelsedagar. Nr hovkamrerskan
Fredrique Clausn fyllde r den 1 maj ordnades rligen en stor fest. Till denna
fest, som varade i tv dagar, inbjds 100-talet gster. Fint och prktigt gick det
till.391
Frn hennes ttionde fdelsedag 1887 finns en hyllningsdikt, tryckt p Nya
Boktryckeriet i Skellefte bevarad. I en av verserna betygas:

I den stund du fddes, vren, nyfdd sjelf, slog gat opp.

Derfr, genom lnga ren, i din sjl bott vrens hopp.
Och, fast vintern silfrat hren, ung ibland oss n du str -
Trots de flydda ttiren, ung alltjemt i hjertats vr.392

De frmgnare stadsborna kunde sknka bort pengar som en flott gest i sam-
band med sina fdelsedagar. Om komminister Nils Erik Mallmin, som tjnst-
gjorde i Skellefte frn 1849 berttas att han i samband med sin fdelsedag den
5 december 1876 utfrdade ett donationsbrev p 1500 riksdaler som stipendie-
fond till Skellefte lroverk. Nr han fyllde 78 r 1873 delade han ut gvor till
ett vrde av 600 riksdaler till sina tjnare.393

Sjlvhushll och import matvaror i Skellefte stad

Sjlvhushll
Som jag tidigare har nmnt levde sjlvhushllet kvar lnge i Skellefte stad.
Mnga av den frsta generationen stadsborgare kom frn byar i Skellefte
landsbygd och gde egna jordbruk. Senare blev det modernt ha en lantgrd
s nra staden som mjligt. Risn, Tuble, Anderstorp och Morn r ngra

390
Frykman, Jonas och Lfgren, Orvar, Den kultiverade mnniskan, Lund 1979, s.37
391
Renhorn, Gustav, Gamla stadsbor: ett bidrag till Skellefte stads personhistoria, del 2, Skel-
lefte 1960, s. 39
392
Till Fru Hovkamrerskan F. Clausn p hennes ttionde fdelsedag den 1 maj 1887, hyllnings-
dikt tryckt p Nya Boktryckeriet i Skellefte, i Gustaf Hijers arkiv, Forskningsarkivet, Ume
393
Renhorn, Gustav, Gamla stadsbor: ett bidrag till Skellefte stads personhistoria, del 2, Skel-
lefte 1960, s.155

221
Kapitel 4

exempel. Dessa egendomar skttes av tjnstefolk. Matvaror som mjlk, ost,

ktt, flsk, potatis och kornmjl har allts varit tillgngliga fr mnga stadsbor
genom egen produktion.
Om freteelsen lanthushllning i staden har Brje Hanssen skrivit i sin
bok om sterlen. Under rubriken Rus in urbe klargr han att kerbruk och
boskapssktsel i Simrishamn inte bedrevs av nringslst och fattigt folk utan
frmst av de borgare som hade blomstrande rrelse och en stor omsttning.
Hanssen visar ocks p ett parallellt mnster i rebro.394

Import
Genom att lsa de tullhandlingar som finns i Skellefte museum kan man f en
uppfattning om vad som skeppades till Skellefte under 1800-talet. Hr framgr
t.ex. vilka importerade matvaror som var efterfrgade och vilka livsmedel som
fick komplettera den egna produktionen. Jag har gtt igenom tulljournalerna fr
ren 1844-1845 samt 1854 fr att f en uppfattning om vilka livsmedelsproduk-
ter som kptes in till Skellefte.395

Frst kan nmnas kompletterande spannmlsprodukter, t.ex. rg och rg-

mjl, vetemjl havregryn och risgryn. Vsterbottens egen spannmlsodling har
varit starkt dominerad av kornet och rg har drfr varit en vanlig importvara.
Frn Finland har man ofta kpt rg, ibland i utbyte mot strmming som dr
tidvis har varit en bristvara. Detta framgr av finska hushllningssllskapets
handlingar.396

Torkad frukt, som russin, sviskon, fikon och nypon var en viktig del av infr-
selvarorna och finns alltid med i handelsmnnens bestllningar.

Kryddor som peppar, kanel, saffran, muskot, ingefra och fnkl samt natur-
ligtvis salt finns med i leveranserna. Socker i form av toppsocker eller candi
socker frekommer i samtliga leveranser. Frukt r mindre vanligt, men en och
annan tunna vinterpplen kan frekomma. Ngon gng finns citroner med, men
d bara i mycket sm kvantiteter.

Te och framfrallt kaffe infrdes i stora mngder. Att kaffet fick en stark fram-
marsch under 1800-talet bekrftas ocks av landshvdingeberttelserna. Den
starka stllning som kaffet uppntt vid mitten av 1800-talet framgr av lands-

394
Hanssen, Brje, sterlen En socialatropologisk studie, Ystad 1952, s.383-388
395
Tullhandlingar fr Skellefte 1844-1845 samt 1854, Skellefte museum
396
Underrttelser frn Kejserliga Finska Hushllnings-Sllskapet 8, bo 1818

222
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

hvdingens femrsberttelse 1856-60: Yppighet i kldedrgt, bttre ordnad

mathllning, samt i synnerhet ett fverfldigt frbrukande af kaffe r rdande
bland allmogen och den arbetande klassen, hvaremot frbrukandet af sprit-
drycker, tminstone p landsbygden, aftagit.

vriga drycker som frekommer i tullhandlingarna r porter, olika typer av

vin och rom.
1855 startade bryggeriet i Skellefte och det pverkade dryckesvanorna s
till vida att brnnvinskonsumtionen minskade. Den mer exklusiva importspri-
ten infrdes dock ven i fortsttningen i ofrminskad skala.

Matvaror i annonserna
De annonser som frekommer i Skelleftes tidningar ger ocks en bild av de
matvaror som salufrdes i staden. I Skellefte Tidning den 31/5 1854 terfinns
fljande annons:

Undertecknad frsljer till billiga priser:

* Medvurst, Lbsk
* Fikon, Smyrna
* Curaao & Anisette i krus
* Ros
* Sardiner i qwarts & halfldor
* Champignoner i qwarts & halfldor
* Selterwatten i hel- och halfkrus
* Sill, Hollndsk i kaggar
* Senap, Fransk i burkar
* Peccod- & Kongo The
* Chocolade, sockrad och osockrad
* Warstaplar
* Ansjovis, Norsk
* Sicilianska hasselntter
* Capris i flaskor
* Oliver i d:o
* Cajenne Peppar i d:o
* Bruna bnor
* Lucka Olja i half flaskor
* Soija i hel bout.
* Syltad Ingefra
* Maccaroni
* Kummel Ost
* Stmjlks d:o
* Norsk Storsill
* Malt
* Sdes-korn frn Burtrsk
O.F. Hggqwist

223
Kapitel 4

KOMMENTARER
Curaao r en likr, beredd med extrakt frn pomeransskal, frn n med samma
namn i Karibien.
Anisette r en st likr, smaksatt med anisolja som under 1800-talet importera-
des till Sverige frn Frankrike.
Seltervatten var ursprungligen kllvatten frn kurorten Selters i Tyskland.
Numera r det ett artificiellt mineralvatten.
Luckaolja: Hr avses olivolja frn Lucca, en provins i norra Italien dr olivolja
har producerats sedan 700-talet.

Det importerades allts livsmedel och drycker till Skellefte vid 1800-talets
mitt, frmst frn olika delar av Europa men ven frn andra hll i vrlden vid
denna tid. Vgarna fr innovationsflden inom matkulturen var ppnade.

Grnsaker
Grnsaker hade i ldre tid liten plats i det vsterbottniska kosthllet. I Skel-
lefte blev dock grnsakerna en statussymbol fr stadsborna. Erik Sfstrm
(f.1834) kom 1859 till Skellefte dr han arbetade som trdgrdsmstare hos
konsul Hggbom p Strmsrs egendom. P sin personliga jordlott vster om
Strmsr odlade han bl.a. tomater, gurkor och meloner.
Till den 6 juni skulle gurkorna vara klara fr att kunna levereras till post-
mstare Hijers rliga kalas p Gustafsdagen. Tomaterna skrdades grna och
syltades. Stadshotellet var den strsta kunden p tomater.
P hstarna skickade Sfstrm stora korgar med grnsaker till herrskaps-
familjerna i staden och dess omgivningar. Det var Markstedts, Ekewalls, Net-
telblatts, Clausns, Lundebergs, Klockhoffs i Ursviken m.fl. I alla hus konser-
verades det och Billig blecken bleckslagare Viklund kte mellan familjerna
med sin ldkolv fr att lda ihop bleckburkarna.397

Mat och mltidsseder

Inga tidigare frsk har gjorts att kartlgga maten och mltidssederna i Skel-
lefte stad. Inte ens den legendariske Ernst Westerlund, chef fr Skellefte
museum 1950-1971, har gnat sig t mnet. Det r drfr ett fragmentariskt
kllmaterial som str till buds fr den som frsker f en bild av matkulturen
i staden.

397
Cullman, Lars, Skellefte stads Trdgrdshistoria 1859-1987, Skellefte 1988, s. 6-7

224
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

Stadens sjlvhushll
De frsta generationerna stadsbor behll kontakten med jorden som d var en
ndvndig del av frsrjningen. S skriver Gustaf Renhorn t.ex. om boktrycka-
ren och tidningsutgivaren Per Olof Ellversson:

I likhet med de flesta stadsbor i den tidens Skellefte drev ven Ellversson
jordbruk som fdde 4 5 kor. De Ellverssonska skiftena voro belgna delvis
Alhem, delvis de nuvarande tomterna mellan Varvsgatan och Manhemsgatan.
Under slttern fick personalen hjlpa till med jordbruket mellan tidningsdagarna,
d hela Ellverssonska familjen och alla tryckerianstllda med liv och lust deltogo
i det friska utearbetet. 398

Det betyder att man i staden sjlv producerade mjlk och ktt som tckte tmins-
tone hushllets egna behov. Drmed fanns frutsttningarna fr en kostprofil
som till stora delar sammanfll med byarnas. Vardagskosten i staden torde vl
heller inte ha avvikit nmnvrt frn landsbygdens.

Julmat i staden
Om julmaten bland stadsborna skriver John Landstrm: P den tid d djur-
sktsel frekom i staden, slaktades julgrisen en vecka fre jul, och kalvktt
inkptes i och fr frfrdigandet av flsksylta och blodkorv, vilket var stende
julmat. I julbaket ingick alltid s.k. ststpta limpor (skllat rgbrd). Man
bakade ocks saffransvetebrd formade till kusar och julbockar av deg som
inte var frgad med saffran utan p annat stt. Stora pepparkakor bakades med
mandel intryckt p mitten och smrbakelser var ocks vanliga. Egen juldricka
bryggdes i stadshemmen fram till 1890-talet d svagdricka frn bryggerierna
tog verhanden. Stadsborna odlade sjlva humle. Enbr brukade man samla
under sommaren och torka. Drickan bryggdes i tvtt- eller bagarstugan.399

Mat p restaurang
Det skulle vara spnnande att veta vad som serverades t.ex. hos kllarms-
tare Johan Lundeberg i Skellefte frn 1850-talet och framt men kllorna r
mycket knapphndiga. Mera detaljerade uppgifter frn restaurangmenyerna i
staden omkring 1910 terfinns i den mrkliga skriften Kommunala interirer
frn Skellefte stad eller Sista droppen i njets bgare r bitter. Den utgavs
1915 under signaturen Observer och r en uppgrelse med de kommunala

398
Renhorn, Gustav, Gamla stadsbor: ett bidrag till Skellefte stads personhistoria, del 1, Upp-
sala 1945, s. 51
399
Landstrm, John, Skellefte, svar p ULMA:s frgelista M 153, Stadstraditioner: Julen, Acc.
5290, DAUM, Ume

225
Kapitel 4

representationskostnaderna i Skellefte. Bl.a. terges en komplett krognota fr

hamnstyrelsens sju ledamter den 15 januari 1912:

7 extra smrgsbord 5 kr 25 re
7 brnnvin 1 kr 40 re
5 pilsner 1 kr 50 re
7 portioner soppa 3 kr 50 re
7 portioner Rhenlax 14 kr
7 fgel 8 kr 75 re
4 blandad frukt 1 ost o. cakes 6 kr 50 re
2 hel. Larose (vin) 12 kr
2 hel. Clicquot (vin) 26 kr
Malvoise S:t Antonio (vin) 7 kr 25 re
7 kaffe 1 kr 75 re
Cognac V.S.O. 9 kr
4 halvor punsch 6 kr 40 re
Supn: 7 extra smrgsbord 5 kr 25 re
brnnvin 80 re
7 pilsner 2 kr 10 re
7 halva dussin ostron 14 kr
2 hel. Clicquot (vin) 26 kr
7 kaffe 1 kr 75 re
1 halv punsch 1 kr 60 re
1 spelbord 4 kr
10 vatten 2 kr 50 re
Cigaretter 2 kr 15 re
13 cigarrer 20 re 2 kr 60 re
2 cigarrer 75 re 1 kr 50 re
5 cigarrer 25 re 1 kr 25 re
1 lda cigarrer = 100 stycken
20 re styck 20 kr
_____________________________________________
188 kr 80 re
drickspengar 10 kr
_____________________________________________
Summa: 198 kr 80 re

Restaurangnotan r ett praktexempel p att politikers festande med offentliga

medel inte r ngot nytt problem! Dessutom ger den prov p vad en finare
middag vid denna tid kunde innehlla. Jag lgger srskilt mrke till Rhenlax
som en exklusiv importdelikatess och ostron.

226
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

4.4 Fest- och mltidsseder bland bnderna i

Skellefteomrdet
Social gruppering i Skelleftes byar
ven om bondebefolkningen i Vsterbotten har knnetecknats som egalitr och
fga socialt skiktad, speciellt d i jmfrelse med de sydsvenska slttbygder-
nas bnder, fanns en vrdehierarki med framstende och mindre framstende
bnder. Den som hade en tunna skatt eller tta skl betraktades som en stor-
bonde. En medelklassbonde skattade fr en halv tunna eller fyra skl och
smbnderna skattade fr ett skl.400
Det skulle allts vara mjligt att dela in bondebefolkningen i tre klasser p
samma stt som jag tidigare delat in stadsbefolkningen.
STORBNDER
MEDELKLASSBNDER
SMBNDER

Sjlvhushll och import matvaror i Skelleftes byar

Att matvarubehovet i byarna frn ldre tid och en bra bit in p 1900-talet till
vervgande delen tillgodosgs genom sjlvhushll r allmnt knt. Men det
betyder inte att byarna var helt avskurna frn matvaror utifrn eller nya innova-
tioner i matkulturen. Bndernas matkultur har genomgtt en stndig frndring,
ven om det under vissa perioder har gtt lngsamt. Mera mrkbara frnd-
ringar kan, som Ernst Westerlund ppekat, mrkas frn perioden 1910-1920.401
Den kade sjfarten till och frn Skellefte gjorde sig mrkbar ocks i Skel-
lefte landsbygd. Bnderna kunde f avsttning fr tjra, pottaska, nver, skinn,
masttrd m.m. i Skellefte. I utbyte fick man salt, socker, vetemjl m.fl. livs-
medel samt brnnvin. Varutransporterna till och frn Skellefte stad skedde till
strre delen vintertid med hst. Det fanns tv viktiga transportvgar frn Skel-
lefte till inlandets byar. Den ena gick ver Bastutrsk till Norsj och Mal och
den andra, gamla Jrnsvgen, gick till Jrn, Glommerstrsk, Arvidsjaur och
Arjeplog.402
Viktiga varor som fick komplettera de egenproducerade livsmedlen var vete-
och rgmjl, salt, socker, torkad frukt som sviskon och russin, kaffe och vissa
kryddor.

400
DAUM Band 1155, Alexander Degerstedt, f. 1898, Degerbyn, Skellefte landsfrsamling
401
Westerlund, Ernst, Byar och folk:ett bidrag till knnedom om byarnas uppkomst, bebyggelse
och utveckling samt arbetsliv, seder och bruk.Del 1,Ersmark: ett bidrag till knnedomen om
byns uppkomst, bebyggelse och utveckling samt om arbetsliv, seder och bruk, Skellefte 1982,
s. 133
402
DAUM Band 1163, Albert Fllman, f. 1896, Degerbyn, Skellefte landsfrsamling

227
Kapitel 4

Vardagsmat och vardagsmltid

Matordning
I Skelleftebygdens bondehem brjade man sin dag tidigt. Det var nmligen en
utbredd sedvnja att flytta fram klockan 1-2 timmar fre normaltid, inte bara
under sommarmnaderna som vr sommartid utan under hela ret. Det var
allts vid 4-5-tiden man t sin frukost. Ofta dracks en eller flera koppar sltt
kaffe sedan man ftt eld i spisen.
Sedan brukade husbonden g ut i stallet och utfodra hsten, som behvde god
tid fr sitt morgonml och kanske ocks de vriga kreaturen. Drefter samlades
familjen till den obligatoriska tunnbrdsbrytan, ramfilet. Mjlk hade silats
upp i sklar p kvllen och sttt i mjlkskpet, kantoret ver natten. Om det
var sommar stlldes mjlken i matkllaren. P morgonen smulades tunnbrd i
mjlken till bryta, ibland med lingonsylt som tillsats.403

Vid 11-tiden p frmiddagen t man Morgonml. D serverades lagad, varm

mat. Den kunde best av kornmjlsvlling med brd och fisk som tilltugg,
klimpmjlk, flatpalt (palt utan flskfyllning), smr och brd etc. Stekt eller kokt
fisk var vanligt frekommande, likas blta, dopp i gryta med tunnbrd. Som-
martid d frsk fisk fanns att tillg gjordes ofta fisksoppa, bestende av frsk
fisk kokt i mjlk och smaksatt med grslk. Givetvis kunde uppstekta rester av
fregende dags mat frekomma, som stekt grt, palt, pannkaka m.m.

Middag ts vid 3-4-tiden. Det var dagens huvudml och middagen bestod av
kokt eller stekt ktt, potatis, flsk, palt eller pannkaka. Pannkakan blev vanlig
vardagsmat nr jrnspisen kom i bruk. I palt och pannkaka blandades ofta blod
eller riven potatis. Palten gjordes av kornmjl. Strmming eller insjfisk fre-
kom ofta och p hstarna ts mycket frktt.404

Kvllsmlet vid 7-8-tiden utgjordes nstan alltid av kornmjlsgrt och mjlk,

ibland med brd och smr.

Mltidsdrycker var mjlk eller skummjlk eller vatten. Egen dricka bryggdes
p grdarna, men inte s att tillgng fanns ret om. Till jul och till somma-

403
Westerlund, Ernst, Byar och folk:ett bidrag till knnedom om byarnas uppkomst, bebyggelse
och utveckling samt arbetsliv, seder och bruk.Del 1,Ersmark: ett bidrag till knnedomen om
byns uppkomst, bebyggelse och utveckling samt om arbetsliv, seder och bruk, Skellefte 1982,
s. 133
404
Westerlund, Ernst, Byar och folk:ett bidrag till knnedom om byarnas uppkomst, bebyggelse
och utveckling samt arbetsliv, seder och bruk.Del 2: Ragvaldstrsk. Del 3: Yttervik, Skellefte
1984, s. 249

228
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

rens anntider brukade dock dricka finnas. Drickan kan karaktriseras som ett
verjst l med begrnsad hllbarhet.

Brd fanns nstan alltid till mltiderna och det var d hrt brd eller tunnbrd.
Mjukt brd frekom ej eljest n vid de stora helgerna; jul, nyr, psk, pingst,
midsommar och p en del stllen mickaelihelj. skriver John Landstrm om
brdvanorna i Skellefte. Sommartid, nr arbete pgick p utngar och utgor
medtogs matsck Nst-jla till arbetet. Det var ofta fil, som satts med hjlp
av ttrt eller med ett par teskedar fil frn granngrden. Fil frvarades i en oval
mjlkflaska av tr eller i en strre bleckflaska. Till detta ts korntunnbrd och
salt stekt eller gravat flsk s.k. fhl-flsk. Kall pannkaka eller palt ts som
smrgs med smr p om inte flsk eller ister redan fanns i detta sovel. En
torkad frbog var ocks en lckerhet som kunde frekomma i matscken.405

Bordsseder
Bordsbn, bordsbna lstes vid mltiderna. Ofta fick ngot av barnen lsa
bnen hgt.406
Bordsbnen skulle man lra sig tidigt i livet och kunna lsa upp fr prsten
vid husfrhret. Den ingick i det kunskapsminimum som frsamlingsborna
frvntades behrska. Bneorden var hmtade frn Psaltaren 145: Allas gon
vntar efter dig, Herre, och du ger dem deras mat i rtt tid... o.s.v., allts den
vanligt anvnda bordsbn som levt vidare frn katolsk tid i ABC-bcker och
katekesutgvor nda fram till 1878 rs katekesutveckling.407

Servering och bordsvanor

Grten serverades i djupa tallrikar och var framsatt p bordet nr man satte sig
till bords. Fram till mitten av 1800-talet ts mjlk till grten ofta ur ett gemen-
samt trtrg. Sedan blev det vanligare att var och en fick egen mugg eller skl av
porslin eller bleck. De sm, runda porslinskopparna benmndes spillkum.
Om t.ex. flsk och potatis stektes tillsammans i en kastrull eller stekpanna
sattes pannan p bordet. Var och en serverade sig sjlv p sin tallrik men om
bara ngra f matgster satt kring bordet kunde man lika ofta ta direkt ur kok-

405
Landstrm, John, Skellefte, svar p ULMA:s frgelista M 82: Matordning och bordsseder,
Acc. 4573, DAUM, Ume
406
Landstrm, John, Skellefte, svar p ULMA:s frgelista M 82: Matordning och bordsseder,
Acc 4572, DAUM, Ume
407
Johansson, Egil, Kan sjlva orden, Ume 1993, s. 5-6; Bureus, Johannes, Runa ABC-boken:
prentat i Stockholm 1611, facksimilupplaga, Uppsala 1961; Luther, Martin, Martin Luthers
lilla katekes: med kort utveckling: av konungen gillad och stadfst 1878: jubileumsutgva 1983,
lvsj 1983, s. 23

229
Kapitel 4

krlet och ta brd som tilltugg. P samma stt serverades och ts uppskuren
palt eller pannkaka direkt ur stekpannan p bordet.

Serviser och bestick

Mn och kvinnor i bondehemmen, fdda fre 1830-1840 ville grna behlla
sina egna trskedar, diska och frvara dem sjlva. I vggen vid bordet fanns en
rem eller trskiva bakom vilken man kunde sticka ner och frvara skeden.408 En
informant frn Srtrsk, Skellefte landsfrsamling har berttat att trskeden
frvarades under bordet vid den plats var och en hade. Efter mltiden slickade
man skeden vl och satte den under bordet. Dr fick den sitta tills nsta mltid
och flugun fick va dr under den tin (flugorna fick vara dr under tiden).409
Serviserna bestod lnge i huvudsak av trkrl och i 1800-talets boupp-
teckningar drjer sig trkrlen envist kvar. De flesta tillverkade sjlva vad de
behvde fr husbehov. Porslin blev vanligare frekommande frn 1860-1870-
talen men vertog inte trfremlens plats definitivt frrn efter sekelskiftet
1900. Knivar och skedar kunde finnas i hela uppsttningar i 1800-talets bonde-
hem i Vsterbotten medan gafflar kom in senare som allmnt mltidsverktyg.

Jrnspisen ger nya mjligheter

Redan under 1700-talet brjade vedbesparande jrnspiskonstruktioner uppfin-
nas ute i Europa. Fysikern greve Rumford, som var verksam i Mnchen och
London inspirerade genom sina teorier och praktiska experiment till nya inno-
vationer kring eldning och uppvrmning.
I Sverige nmns i slutet av 1700-talet Silfversparres kksspisinrttningar.
1807 skte C. G. Sjstn privilegium p tillverkning av en vedbesparande
kokugn som han tillverkat.410
Bergsunds och Owens verkstder i Stockholm var de frsta som tillverkade
gjutjrnsspisar och kaminer i Sverige. Vid Motala verkstad gjordes p 1840-
talet helgjutna spisar, som levererades med kokkrl, lngpanna och vattencis-
tern. Dessa jrnspisar kostade 133 riksdaler.
Jrnspismarknaden i Sverige kom sedan att domineras av Bolinders, Kock-
ums, Nvekvarn och Husqvarna.411 Ankarsrums bruk upptog tillverkning av
kksspisar i gjutjrn 1862. Det framgr av brukets rkenskaper att man detta

408
Landstrm, John, Skellefte, svar p ULMA:s frgelista M 82: Matordning och bordsseder,
Acc 4572, DAUM, Ume
409
DAUM Band 1160, Nils A. Sderberg, f.1885, Srtrsk, Skellefte landsfrsamling
410
Utdrag frn sammanstllt material fr historik om Ankarsrums bruks historia infr 350-rsju-
bileum 2003. Uppgifter lmnade av Kulbackens museum, Vstervik 1997
411
Fritz, Martin (red), Gjutjrnets tidslder del 2 Svensk jrngjutning 1850-1910, av Bengt
Berglund, Jnkping 1989, s. 26

230
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

r kpt in tre modeller av Bolinders spisar samt en serie kokkrl av samma

tillverkare. Med ganska sm frndringar av dessa modeller brjade man sedan
med egen tillverkning. I en offert frn 1865 erbjuder man spisar av Bolinders
modeller, men till lgre priser.412
Frn mitten av 1860-talet kommer allt fler tillverkare in p marknaden och
prisniverna brjade pressas ner. I Vsterbotten brjade jrnspisens intg i bon-
dehemmen frn 1880-talet. Ernst Westerlund har daterat de frsta jrnspisarna
i olika byar i Skellefteomrdet och anger just det decenniet som genombrotts-
period fr jrnspisarna. En informant frn Lillkgetrsk (f.1877) minns att hon
som fyraring omkring 1881 fljde med sin mor till den grd, dr den frsta
jrnspisen i bygden installerades. Modern hade d med lite brddeg fr att f
provbaka i det nya underverket.413
Jrnspisarna i Vsterbotten har som regel kommit frn de stora tillverkarna
som nmnts hrovan, men ven frn Norge. Robertsfors bruk har visserligen
tillverkat jrnspisar, men materialbckerna i bruksarkivet visar att tillverk-
ningen aldrig fick ngon nmnvrd omfattning.414 1868 erbjuder Robertsfors
Bruk i en annons i Skellefte Nya Tidning spishllar och kksspisar frn sin
gjutgodstillverkning.415 ven Ursvikens mekaniska verkstad har haft viss till-
verkning av jrnspisar.
Frekomsten av jrnspisar frndrade matvanorna i bondehemmen. Tillag-
ningssttet fr ktt och fisk ndrades t.ex. successivt frn kokning till stekning.
Fram till 1890-talet torde det ha varit en sllsynthet att man blev bjuden p en
stek i de vsterbottniska byarna. Jrnspisens intg i hemmen innebar ocks att
bakning av vetebrd och smkakor blev vanligare frn brjan av 1890-talet.
Tidigare frekom sdant brd endast vid kalasen, d kalaskokerskan sktte om
brdbaket.416 Nu ville varje husmor kunna imponera med egna goda smka-
kor.

Dop
Nr ett barn hade ftts ville man f det dpt s snart som mjligt. Redan dagen
efter fdelsen krde man till prsten med det nyfdda barnet, en resa p tskil-
liga mil fr de byar som lg i socknens utkanter. Det frekom att det nyfdda

412
Utdrag frn sammanstllt material fr historik om Ankarsrums bruks historia infr 350-rsju-
bileum 2003. Uppgifter lmnade av Kulbackens museum, Vstervik 1997
413
DAUM Band 1169, Maria Strandberg, f.1877, Lillkgetrsk, Skellefte landsfrsamling
414
Robertsfors bruksarkiv, materialbcker, Folkrrelsearkivet, Ume
415
Skellefte Nya Tidning, 26 februari 1868
416
Westerlund, Ernst, Byar och folk:ett bidrag till knnedom om byarnas uppkomst, bebyggelse
och utveckling samt arbetsliv, seder och bruk.Del 2: Ragvaldstrsk. Del 3: Yttervik, Skellefte
1984, s. 88

231
Kapitel 4

barnet fick flja med fr att dpas nr barnmorskan skjutsades hem. Ellen Vleu-
gel skriver 1905:

Inget klemande rder; fven i bistraste midvinterskyla tagas de nyfdda ut. Endast
nr lifsgnistan flmtar matt, kan barnmorskan gifva dem nddop i hemmet, tills
prsten i ngon frrttning kommer till byn.417

Anledningen till brdskan har varit rdslan fr att vissa onda makter skulle
skada barnet eller att det skulle d osaligt. Nddop, d.v.s. dop av annan n
prst har varit vanligt i vissa byar, ngot som framgr av Ernst Westerlunds
byunderskningar i Skellefteomrdet. Dessa omstndigheter har inneburit att
dopkalas knappast har frekommit.

Brllop
Brllopet var det festligaste gstabudet inom bondesamhllet. Fr brllopsgs-
terna var det en verddig fest som med sitt verfld kontrasterade mot var-
dagens knapphet. Mnga belgg visar hur myndigheter som sockenstmmor
och lnsstyrelser frsker ingripa mot verfldet och festandet. Brllopen var i
myndigheternas gon fr lnga, ibland uppemot en vecka, och tidsbegrnsning
till tv-tre dagar infrdes p en del hll.418 verfldet p mat och dryck kriti-
serades ocks i sockenstmmorna och flera dagars sysslolshet var naturligtvis
omoraliskt i sig. En tydlig konflikt mellan folklig praxis och myndighetskon-
troll visar sig allts vid brllopen.
Fr brudparet innebar brllopet en tydlig vergng till nya roller och en ny
social status i byn. Skillnaden och grnsen mellan ogift och gift var tydlig och
brllopets karaktr av vergngsrit visar sig i olika ceremonier under festda-
garna. Dessa beskrivs nrmare i nsta kapitel, som innehller en nrmare studie
av enskilda matrtter, drycker, brllopsmatsedlar och bordsseder vid brllopen
i Vsterbotten.
Vigseln hlls ofta i brudens hem, dr parstugans stora sal smyckats fr fest-
ligheterna.419 Den pfljande brllopsmiddagen var utan tvivel brllopets cere-
moniella centrum. Ellen Vleugel skildrar i Svenska turistfreningens rsskrift
1905 en typisk brllopsmiddag i Skellefteomrdet i slutet av 1800-talet:

S ro d alla dr. Ett barn, vanligen ngot av brudparets syskon, lser nu bords-
bnen, ju lngre ju bttre. Belningen hrfr af de rrda gsterna r fyra eller

417
Vleugel, Ellen, Ngra drag ur folkets Leif i Skelleftedalen. I: Svenska turistfreningens
rsskrift 1905, Stockholm 1905, s. 109
418
Gipe, Jonas, Burtrsk en sockenkrnika fram till omkring 1870, Uppsala 1955, s. 122-125
419
DAUM, Band. 1165, Ragnar Lundmark, Kusmark, Skellefte landsfrsamling

232
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

fem blanka silverkronor. Mltiden inledes alltid med smr, brd, ost och pres-
sylta, utplanterade hr och hvar p festbordet. Allt under det vrden trget lter
de flata, rdrosiga snapsflaskorna g laget rundt. Blbrnnvinet r festdrycken,
den enda, som frtres under hela middagen. Och skralt brllop r det, dr icke
enhvar fr taga till sig s mycket han vill. Icke underligt drfr om efter fyra till
fem timmars kraftprof i mat och dryck mngen p gammalnordiskt vis somnar
bde ofvan och under bordet. Rtternas rad brjar med lutfisk och mjlkss, eller
nd finare med frsk sik och lkss. Potatisen fraktas ssom hgtidsmat. Af det
slaget tyckes bonden ha nog hemma i hvardagslag. Nu flja pepparrotsktt och
kokt skinka. S buljong eller, nd bttre, stsoppan, rikligt fylld af sviskon
och russin. Se det r kalasmat, som duger, det! Drefter oxstek och bruna bnor.
Till slut saftkrm med vldiga, halfmnformiga smrbakelser till. Kaffe kring-
bjudes sedan och dansen brjar.

Hr skildrar den fr vsterbottniska frhllanden typiska brllopsmltiden.

Bde de enskilda rtterna och mltidsschemat som helhet fljer det gngse
mnstret. Nr dansen inletts samlades de ldre gifta kvinnorna fr sig och gub-
barna tillsammans med de mera inbitna ungkarlarna fr sig medan ungdomarna
stod fr dansandet. Medan kvinnorna umgicks mera lugnt i gemytliga samtal
och med te och dopp framt natten var gubbarnas samkvm ngot som ltt
kunde urarta:

Ju lngre det lider fram p natten, desto mer sttes lsinnet p prof. Gammalt
groll fver misslyckade hst- eller klockbyten blossar upp, och ls sitter d ofta
knifven i slidan. Frsta dansen var alltid frr kadriljen, i hvilken prsten
frde bruden och brudgummen brudframman. Skickligaste dansaren var den,
som kunde flta ftterna finurligast och gra de hgsta skutten i figuren. De
vanligaste ro nu vals, polketta, och framfrallt schottis, i hvilka de ranka gestal-
ternas smidiga styrka kommer till sin fulla rtt.420

Dansen fortsatte nda till morgonen med avbrott fr ngot nattml. Brudparet
brukade d och d f visa upp sig fr koxarna, de objudna gster som sam-
lats utanfr brllopsgrden fr att se bruden. De brukade hurra fr brudparet
men tvekade inte heller att framfra mindre hedrande synpunkter p brudens
utseende eller vandel. Brllopsgsterna brukade f ngra timmars vila i flat-
bddar i brllopsgrden eller hos grannarna innan andra dagens festligheter
brjade. ven d bjds frikostigt av mat och dryck med dans och musik som
underhllning. Senare p eftermiddagen brjade gsterna bryta upp men den
nrmaste slkten och lngvga gster kunde stanna nnu en dag.

420
Vleugel, Ellen, Ngra drag ur folkets lif i Skelleftedalen. I: Svenska turistfreningens rs-
skrift 1905, Stockholm 1905, s. 106-107

233
Kapitel 4

Ett markant drag som utmrker bondbrllopen frn ldre tid till en bra bit
in p 1900-talet r deras kollektiva karaktr. Det handlade inte s mycket om
brudparets privata lycka. ven som gifta fortsatte de att hra till ett kollektiv.
Mannen blir nu p allvar en av mnnen i byn och vertog ofta en hemmansdel
eller ett hemman i samband med brllopet. P motsvarande stt blev kvinnan
en del av de giftas kvinnokollektiv. Det nya hushllet tog plats i bykollekti-
vet medan den ldre generationen drog sig undan till fdordskammare eller
undantagsstugor. Man var en del av ett kollektivt kretslopp dr allt hade sin
givna tid och varje person sin plats.
Om detta fenomen i bondesamhllet skriver Jonas Frykman och Orvar Lf-
gren i Den kultiverade mnniskan:

Parbildningen var ekonomisk snarare n emotionell, och makarna utgjorde inte

ngon tvsamhetens . Granskar man det sociala livet i bondesamhllet det
dagliga arbetet p grden eller ute p flten, mtena vid brunnen eller p bygatan,
samvaron vid gillen och hgtider, kyrkbesk och marknadsresor, sls man i stl-
let av i vilken hg grad de bda knen upptrdde som skilda kollektiv och detta
gllde i lika hg grad fr gifta som fr ogifta, fr unga som fr gamla mnniskor.
Det existerade till exempel en mycket stark kvinnogemenskap som dels var grun-
dad i produktionen, i kollektiva kvinnosysslor och i behovet av msesidig hjlp
bde i arbete och barnpassning, men ven i social gemenskap utanfr arbetet.421

Gravl

Stiger ter dden fver trskeln i bondens grd, br graflet hedra den bortgng-
nes minne. Och frr firades detta s grundligt, att de lefvande voro frdiga att icke
blott flja den dde till utan ocks i grafven.

S skrev Ellen Vleugel frn Skellefte 1905 i en skildring av folklivet i Skellef-

tebygden.422 Ett gravl i ldre tid kunde nog ofta bli en vt tillstllning, vilket
ocks bekrftas av mnga kllor i folklivsarkiven.
Nr ngon avlidit var det en utbredd sedvnja att se den dde som efter
svepningen kunde vara lagd i en kista i ngot uthus. Fre avfrden till kyrkan
p sndagsmorgonen brukade man placera kistan med locket avlyft framfr
brotrappan. Hackat granris strddes fram till grdsgrinden. De inbjudna trak-
terades innan avfrden till kyrkan. Fr att ing i gravlslaget, det i Skellefte
allmnt frekommande bjudlaget som reglerades av byastmman krvdes att

421
Frykman, Jonas och Lfgren, Orvar, Den kultiverade mnniskan, Lund 1979, s. 76
422
Vleugel, Ellen, Ngra drag ur folkets lif i Skelleftedalen. I: Svenska turistfreningens rs-
skrift 1905, Stockholm 1905, s. 110

234
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

man gde och skattade fr jord. En gumma som ej inbjudits till ett gravl i byn
konstaterade med besvikelse: Om I bara hahaft uti tvkannshmtarn najord,
da ha I vorte bjude dell gravls, men I nddint opp dit s att I fick allt vackert
vara hem. Efter likvagnen fljde den nrmaste slkten och drefter vriga
gravlsgster i den s.k gravlsraden.
Efter jordfstningen som hlls i anslutning till hgmssan tervnde man till
sorgehuset dr gravlskalaset tog vid. Gravlets status markerades av gravls-
radens lngd. Ju fler hstar i sorgetget desto hedersammare begravning. Grav-
lskalaset skulle vara verddigt, ngot som fr vrigt ofta markerades i de s.k.
fdordskontrakten som reglerade de gamlas pensionsfrmner med husrum,
ved, klder, matvaror och kyrkskjutsar. Gstninga va ju riktiga storkalas.
Gstabudsmaten var ungefr den samma som vid brllop. Ktt, flsk och
smrgsmat var viktiga inslag, liksom de mjuka, hembakta rglimporna st-
stptlimpen som bara frekom vid hgtidliga tillfllen: Skarpkakun hrt ju
dell det dagliga s h var ju ingenting ovanlit int. Men hembakalimpa, eller
ststpt som hon hette!423 Liksom vid brllopen fick gsterna med sig en stor
brdpse hem. Den innehll storkringla, anisbrd, tebrd och skorpor, allt vl
tilltaget med tjocka skivor. Vid frmgnare begravningar frekom begrav-
ningskonfekt. Konfekten verlmnades i srskilda vita psar med svart tryck.
Det kunde vara kors och bibelsprk p papperet kring konfekten.
Avsnitten om brllop och gravl i detta kapitel har tagits med fr att ge en
tmligen fullstndig festkalender, medan dessa festmltiders moderniserings-
frlopp mera ingende beskrivs och analyseras i nsta kapitel.

rsfester och kyrkhelger

rsfester och kyrkhelger r ett stort tema som jag inte kommer att gra ngon
djupare analys av i detta sammanhang. Det blir drfr bara en kortfattad, rap-
sodisk versikt.
Redan frn slakten p senhsten brjade julfrberedelserna. Man kokade
korv och plsa, fldde och lutade lutfisk, gjorde ost, bakade brd, bryggde jul-
dricka o.s.v. Hstens arbete planerades s att en rad arbetsuppgifter kunde vara
slutfrda innan jul. P s stt kunde man unna sig vila och ledighet under jul-
perioden. All ull skulle t.ex. vara uppspunnen fre jul. Till julfrberedelserna
hrde ocks att skrubba de obehandlade trgolven och att stpa ljus. I mnga
hem frekom inte gardiner och mattor under vriga delar av ret. Men dagen
fre julafton hngdes gardinerna p plats och p julaftonens morgon lades mat-
torna ut p golvet.424

423
DAUM Band 1155, Alexander Degerstedt, f. 1898, Degerbyn, Skellefte landsfrsamling
424
Lundmark, Ingvar, Skellefte en 150-rig historia, Skellefte 1995, s. 58

235
Kapitel 4

Julgran kunde frekomma i enstaka fall fre sekelskiftet men blev inte all-
mnt frekommande frrn en bit in p 1900-talet. Nr den frsta julgranen dk
upp i Ersmark i brjan av 1890-talet var det en stadstradition som togs upp av
hustrun i grden som umgicks med herrskapet i staden.425 Enligt ngon klla var
det kllarmstare Lundeberg i Skellefte stad som infrde julgranstraditionen
i omrdet. Fre julgranens tid kunde man lgga ut hackat granris p golvet till
jul.426
Julmaten under senare hften av 1800-talet utgjordes av lutfisk, risgrynsgrt,
blodkorv, ost och ktt i alla former. Det var vanligt att barnen fick en vetebulle
som var strre n en semla och som kallades julbulle eller kleningen. Julklap-
par frekom och dessa kastades in i huset av vnner eller slktingar. Det kunde
vara ngon liten sak som en nsduk eller ett pple. De som fanns inne i huset
frskta ta fast inkastaren fr att sedan ta in honom/henne fr traktering.427
Jultomten i dess nuvarande skepnad r mycket ung i Skelleftetrakten. Enligt
Ernst Westerlund brjade den inte frekomma frrn ngon gng p 1910-talet.
Julottefrden till kyrkan p juldagsmorgonen var en viktig tradition. Fr dem
som bodde lngt frn kyrkan blev det en tidig morgon om man skulle hinna
fram innan klockan sex. Efter julottan blev det kappkrning med hstarna hem
till byn. Ibland kunde prstens amen uppfattas som ett startskott s att sm
tumult uppstod. Traditionsmaterialet om julen tyder p att speciellt perioden
1900-1920 innebar en tydlig frndring av julsederna med mnga nya innova-
tioner frn borgerlig milj.

Midsommarhelgen var en utprglad kyrkhelg. Det var dock frmst de ldres

kyrkbeskshelg. Ungdomarna stannade hemma i byarna och roade sig p olika
stt. Huset pyntades med bjrkar vid frstugubron och ett knippe bjrklv i
spisen. P kvllen samlades man till dans eller danslekar som fortsatte fram till
soluppgngen. Brnnvinet kunde flda, speciellt i ldre tid. En hel del folktro
var knuten till midsommar. Genom olika ritualer kunde man skda in i framti-
den, de flesta knda frn andra hll i landet.428

425
Westerlund, Ernst, Byar och folk:ett bidrag till knnedom om byarnas uppkomst, bebyggelse
och utveckling samt arbetsliv, seder och bruk.Del 1,Ersmark: ett bidrag till knnedomen om
byns uppkomst, bebyggelse och utveckling samt om arbetsliv, seder och bruk, Skellefte 1982,
s. 181
426
Acc. 1720, Kgetrsk, Skellefte landsfrsamling, DAUM, Ume
427
Skellefte CKF-avdelning, Svar p frgelista om rets helger och festdagar utsnd av Ernst
Westerlund 1966, Skellefte museum
428
Westerlund, Ernst, Kolonisation, uppodling och utveckling. Seder och bruk, skrock, sgner
och folktro, Skelleftebygdens historia del 1, Skellefte 1973, s. 177, 200-201

236
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

Fettisdagsfirandet utmrktes i hela Skelleftebygden av god mat och att ingen

beskande fick g utan att ha blivit trakterad. D kunde man bli bjuden p en
slt vetebulle eller vetebrdskiva. Vetebrd var en sllsynt lyx i bondehemmen,
speciellt fram till sekelskiftet 1900. Fettisdagsskjuts hrde ocks till denna
dag. D samlades man och kte skidor i ngon backe. Utflykter med hst och
slde var frbehllet stadsbor och fint folk.429

Valborgsmssofirande med majeldar kan visserligen pvisas som ett ldre

bruk men hade nstan frsvunnit under andra delen av 1800-talet. Ett stycke in
p 1900-talet terupplivades sedvnjan.

Kyrkoret var fast frankrat i mnniskors medvetande. Enligt bestmmelserna

om s.k. kyrktur skulle kyrkan beskas regelbundet, mera frekvent fr byarna
i kyrkans nrhet och mindre frekvent fr de avlgset liggande byarna i socknen.
ven om kyrkobesken var en lagd plikt innebar de ett uppskattat avbrott frn
vardagens slit och en mjlighet att umgs p olika stt. De strre kyrkhelgerna
utvecklades till rsfester d man kte till kyrkan, inrttade sig i sin kyrkstuga
och deltog i sockengemenskapen och folklivet, vilket skildras av Ellen Vleu-
gel.

Storhelger ro alla bnsndagar, psk, pingst och midsommar. Michaeli- och

nyrsdagen ro srskilda ungdomshelger. D r det ej vrt fr gamlingarna att
tnka p kyrkfrd.430

Bnsndagarna eller bndagarna var bot-, reformations-, missions- och tack-

sgelsedagen som numera avfrts ur kyrkoret. Ragnar Bergling betonar den
stora rent sociala betydelse, som kyrkstaden mste ha haft med hnsyn till den
utformning kyrkhelgsfirandet ftt i vre Norrland.431
Vid sockenkyrkan och i kyrkstaden samlades stora delar av socknens befolk-
ning flera gnger om ret och kunde, ostrda av arbete, gna sig helt t samva-
ron med andra under 3-4 dagar i taget. Ofta frekom marknadshandel, inte bara
nr det var laglig tid, och trngseln var stor i kyrkstaden och i den angrnsande
staden. Hr fick man nya vnner och hr knts nya krleksband som motver-
kade tendensen till ingifte i byarna. I denna socknens smltdegel frekom allt
frn andakter och djupa andliga samtal till vilt festande, slagsml och tumult.

429
Westerlund, Ernst, Kolonisation, uppodling och utveckling. Seder och bruk, skrock, sgner
och folktro, Skelleftebygdens historia del 1, Skellefte 1973, s. 174
430
Vleugel, Ellen, Ngra drag ur folkets lif i Skelleftedalen. I: Svenska turistfreningens rs-
skrift 1905, Stockholm 1905, s. 101
431
Bergling, Ragnar, Kyrkstaden i vre Norrland, Uppsala 1964, s. 117

237
Kapitel 4

Som jag tidigare har ppekat under rubriken marknader kunde bndernas
upptrdande vid besken i kyrkstaden irritera stadsborna. Prosten K.A. Fell-
strm har utifrn kyrkostmmans och kyrkordets gamla protokoll gett mnga
exempel p fylleri och brk i kyrkstaden. Dr fanns frresten en arrestlokal med
celler avsedda fr de mest brkiga kyrkobeskarna.432 Kyrkorets betydelse
fr rsfesterna r kanske extra tydligt i en vidstrckt socken med kyrkstad. En
stadsresa var ju ngot av en fest i sig genom att den brt vardagsmnstret.

Ostvikskriget grnserna frstrks

Bakgrund
Under 1860-talet drabbades man i Skellefte som p mnga andra hll i Norr-
land av missvxt och ekonomisk depression. 1862 var det frsta svagret och
sedan fljde dliga skrder nda fram till 1868 med en kulmen p svlten och
lidandena under vintern 1867-68. De sm spannmlsreserver och fattigvrds-
kassor som myndigheterna frfogade ver tmdes snabbt nr flera dliga r
avlste varandra.
Under samma period var priserna p skogsprodukter hrt nedpressade. Kom-
munalstmman i Skellefte konstaterar den 22 januari 1865 att skogsavverk-
ningen, socknens fr nrvarande nra nog enda binringsklla inte drevs med
ngon fart. Det innebar att mnga av de sex- till sjutusen jordlsa inom socknen
som i vanliga fall fick sin utkomst genom skogshanteringen nu gick arbetslsa
och utan frsrjning.433
Mnga bnder inom socknen var skuldsatta till kpmnnen i Skellefte stad
och till slut vgrade dessa att utlmna ytterligare varor p kredit. Mnga grdar
gick p exekutiv auktion under dessa r och motsttningarna mellan bnderna
och stadsborna kade. Prosten Nordlander uppgav vid en sockenstmma dr
landshvdingen deltog att lagskningar hade verkstllts fr s lite som 50
res fordran! Styrmannen Gustaf Holmstrm frn Innervik skriver 1867 i sin
dagbok:

Man fr ven hra ledsamma hndelser mest uppifrn landet; dem fr spisa sitt
furubrd och halmbrd. ven hres det s att en del fr svlta ihjl. Orsaken r
troligtvis mycket kpmannens omnskliga hrdhet. Landet r mest borgat ut och
krediten r alldeles slut. Vad betrffar matvaror, finnes hos kpmannen ngot s
nr efter vanligheten, men pengar finnes icke.434

432
Fellstrm, K.A., Frn kyrkbacken, Skellefte 1950, s. 256-257
433
Fahlgren, Karl, Skellefte sockens historia del 1:2, Uppsala 1956, s. 257
434
Gustafsson, Peter, Ur styrmannen Gustaf Holmstrms dagboksanteckningar. I: Skelleftebyg-
den 1996, Skellefte 1996, s. 29

238
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

Folk svalt i byarna. Mnga bnder hade tvingats slakta sin sista magra ko nr
fodret var slut och nu kmpade man fr att verleva. I landshvdingens redog-
relse fr situationen i de olika socknarna vintern 1867-68 framtrder misren.
I Burtrsk hade t.ex. mnga dtt av svlt och mnga var s utmrglade och
utswultna samt kldlsa och nakna, att de hwarken kunna arbeta, eller ens frse
sig med brnsle... En del hemman var lmnade helt de och 60-70 hemman
saknade helt kreatur.435 Inom Skellefte socken avled ret 1868 583 personer,
drav 116 barn under tre r. De normala ddstalen var p 1860-talet i medeltal
337 per r. 81 personer dog av den entydiga ddsorsaken hungertyfus.436

Ndfda
Lnets ndhjlpskassa lt 1867 trycka den lilla skriften Anwisning till Nd-
brdsmnen under missvextr fr befolkningen inom Westerbottens ln. Kom-
munalstmman i Skellefte beslutade i augusti 1867 att tio kvinnor skulle utses
som skulle resa omkring och undervisa allmogen om insamling och tillredning
av sdana mnen. De ndbrdsmnen som tas upp i skriften r bl.a. svampar,
islandsmossa eller islandslav, granlav, lingon, rnnbr, nckrosrtter, missne,
renlav, triblad, rtterna av sv, kvickrot, strandrg, liljekonvalj och svingrs,
blommor av olika sorters vpplingar samt frn av spergel och strandrta. Fr-
utom nmnda skrift skulle de medfra J. W. Schmidts svampkarta Skandina-
viens tliga och giftiga svampar 437 Motstndet mot att ta svamp var stort och
inte ens svlten kunde ndra p detta. P motsvarande stt fanns en ovilja mot
att ta hstktt men den brjade brytas just under dessa r.
Under ret 1867 infrdes flera utfrliga artiklar om ndfda i Skellefte Nya
Tidning. Den 31 juli ges en instruktion om hur man framstller ndbrd af
manlaf. En vecka senare presenteras ett frbttrat stt att bereda ndbrd af
furubark. Bda artiklarna var frfattade av apotekaren Jacob Widgren i Rne.
Tidigare hade ocks islandsmossa och svampar presenterats som ndhjelpsf-
domnen av tidningen.
I samma tidning annonseras under samma period av kpmnnen ett stort
utbud av matvaror. Alla sorters mjl fanns att tillg i butikerna, likas havre-
gryn, risgryn, mannagryn och rter. Ett stort urval av fisk, ost, grnsaker och
torkad frukt erbjuds ocks i annonserna. Och mnga exklusiva importviner,
champagne m.m. salufrdes.438 Kontrasterna knns makabra. Allmogen erbjuds
mossa och de hgre samhllsskikten delikatesslivsmedel och champagne!

435
Skellefte Nya Tidning den 13 maj 1868
436
Fellstrm, K.A., Frn kyrkbacken, Skellefte 1950, s. 217
437
Fahlgren, Karl, Skellefte sockens historia del 1:2, Uppsala 1956, s. 266-267
438
Skellefte Nya Tidning den 20 november 1867

239
Kapitel 4

Stadsborna hotas
Under hsten 1867 var lget mycket allvarligt och nu drabbades alltfler av
hungersnd. Nr landsbygdsbefolkningen bl.a. fick veta att handelsmannen
Markstedt under hsten tagit hem 4 000 tunnor spannml som han endast slde
mot kortfristig kredit var mttet rgat. Fr ett par tunnor korn kunde nu en nd-
stlld bonde tvingas g frn sitt hemman.439
Upprorsandan tndes och anonyma hotelsebrev brjade sndas till stads-
borna. Frst togs inte breven p allvar av mottagarna och man skmtade om
de stora orden. Men nr ryktet ndde stadsborna om att bnder frn ngra byar
norr om Skellefte bevpnat sig fr att storma staden insg man allvaret. Enligt
traditionen kom flertalet frn byarna Ostvik och stanbck.
Handelsmnnen brjade evakuera sina familjer frn stadsomrdet infr det
vntade angreppet. Handlare Per Bergstrm skickade en skrinda med hustrun,
pengar och vrdesaker till Bergsbyn. Garvaren Jonas Vilhelm Nordlund snde
sin familj till Hedensbyn och kollegan Gustaf Andersson evakuerade barn och
svrmor till kyrkstaden. Den fyra r tidigare bildade skarpskyttefreningen
sattes i beredskap under sergeanten och stadsfiskalen Carl Gustaf Svedbergs
befl och utrustades med gevr och ammunition och vakt placerades norr om
staden.440

Stormningen avvrjs
Den 13 november 1867 marscherade en uthungrad och desperat bondearm
mot staden. De var bevpnade med gevr, hgafflar, liar och jrnstnger och
skulle nu med vld fre sig med den mat som stadsborgarna i sin girighet
undanhllit dem. Bnderna samlades i kyrkstaden strax utanfr stadsomrdet.
Stadsfiskalen red dit och lste upprorslagen fr de frsamlade men lyckades
inte lugna de upprrda sinnena.
Komminister Norrman talade ocks till bnderna och mycket tyder p att
det var den omtyckte prsten som lyckades avstyra stormningen. Efter det att
stadsfiskalen och kronofogden nnu en gng beskt folkmassan i kyrkstaden
terstlldes lugnet och folket tervnde hem. Men staden hlls under bevakning
av soldater frn Skellefte kompani i tv mnader efter hndelsen. Och tolv
mindre kanoner placerades ut vid stadsgrnserna i vster och ster. Dessutom
organiserades en vaktpatrull bland kpmnnen i staden som patrullerade en bra
bit in p 1868.441 Stadsfiskalen utlovade i en annons i tidningen 100 riksdaler till
den som kunde ange anstiftaren till upproret men inga uppgifter kom fram.442

439
Vsterbottens Folkblad: julnummer 1944 Hungerrevolten vid Skellefte 1867
440
Renhorn, Gustaf, Ostvikskriget. I: Vsterbotten 1923, Vsterbottens museum, Ume, s.179
441 Vsterbottens Folkblad: julnummer 1944 Hungerrevolten vid Skellefte 1867
442
Skellefte Nya Tidning den 20 november 1867

240
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

Klasskamp i Skellefte
Under trycket av svra yttre omstndigheter frtydligas i hndelserna under
dessa r grnsen mellan landsbygdsbefolkning och stadsbor. Landsbygdsbe-
folkningen upprrs ver stadskpmnnens hrdhet och cyniska penningbegr
medan stadsborgarna tar avstnd frn de vilda och upproriska bnderna. Ost-
viksborna fick lnge bra knamnet Matstvika till minne av hndelserna
1867.443
Staden och landet fortsatte i Skellefte som en gemensam socken nr de nya
kommunallagarna kom 1862. Det drjde dock inte lnge innan stadsborgarna
ville frndra frhllandena. Speciellt angelgna var man om att skiljas frn
landet betrffande vgunderhll och fattigvrd. Stadsborna ville slippa ansvaret
fr de fattighjon som man genom fattigregleringen tvingades ta emot. Dessa
skulle ju ha mat logi och klder.444
Nr folk i byarna dog av svlt och hungertyfus under svagret 1867 lr hand-
laren Johan Hllberg ha yttrat: Det r bra, att de dr undan en del fattufolk.
Sjlv var han frmgen och behvde inte ha ngra ekonomiska bekymmer
under ndren. Men tv av hans egna sner smittades av farsoten och dog i
tyfus i sina bsta r.445 Den cyniska instllning som kpmnnen i Skellefte
bevisligen gav prov p under dessa r har ofta tonats ner i senare skildringar av
ndren. Det frvnar inte att hatet mot en del av kpmnnen vxte sig starkt
i byarna. Nr stadsfiskalen frskte avvrja stormningen av staden och fr-
gade de som var samlade i kyrkstaden vad de menade fick han svaret att man
mnade plundra de kpmn, som lagskt och plgat dem i denna svra tid och
att de skulle utrota dessa personer frr eller senare.446
Begreppet klasskamp i marxistisk mening brukar ofta anvndas fr att
beskriva frhllandet mellan industriarbetaren och kapitalisten. Kapitalisten,
som frfogar ver produktionsmedlen, beskylls av arbetaren fr att ensam till-
godogra sig det mervrde som skapats, t.ex. i en fabrik. Men 1860-talets fr-
hllanden i Skellefte visar p en annan sorts klasskamp, den mellan stadens
kpmn och landsbygdens sjlvgande bnder.

Kredithandeln r en viktig faktor fr den som vill frst hur konflikter och mot-
sttningar mellan kpmn och bnder skapades. vergngen till partiell pen-
ninghushllning var problematisk och komplicerad. Skogsindustrins utveckling
innebar att mycket mera pengar kommit i omlopp. Bde kpmn och bnder

443
Fahlgren, Karl, Skellefte sockens historia del 1:2, Uppsala 1956, s. 276
444
Fahlgren, Karl, Skellefte stads historia, Uppsala 1945, s. 118-119
445
Renhorn, Gustav, Gamla stadsbor: ett bidrag till Skellefte stads personhistoria, del 1, Upp-
sala 1945, s. 83-84
446
Vsterbottens Folkblad: julnummer 1944 Hungerrevolten vid Skellefte 1867

241
Kapitel 4

frestades till strre krediter n man kunde verblicka. Det var frestande fr
bonden att ta ut varor i frskott. De kunde ju avrknas mot arbetsprestationer
eller leveranser senare. Men bondens situation var knslig. Leveranserna frn
skogen kunde genom svngningar i konjunkturerna snabbt bli mycket mindre
vrda. Betalningen fr arbetsinsatser kunde ocks fluktuera kraftigt. Den begyn-
nande penninghushllningen hos bnderna hade kat beroendet av kerjordens
avkastning och av mjligheten att kpa mat. Och de varor som bonden kpte
kunde stiga mer i pris n vad man vntat.
Sammantaget innebar detta att situationen fr den enskilde bonden snabbt
kunde frndras i negativ riktning. Helt pltsligt fann man sig vara p obestnd,
ja kanske hotad med lagskning och d knde man sig lurad av kpmnnen.
Om kpmannen Per Bergstrm i Skellefte, fanns ett talestt bland bnderna:
Och om man handle p kredit hos en Pingel-Pell s skulle man ha mycket att
kr ve fr att hinn hem, innan lagskninga kom.447
I den mn bnderna tog till sig penninghushllningen kade ocks deras
beroende av kpmn och handlande. Man var inte lika sjlvklart en sjlvgande
bonde lngre. Stadsborgarnas kade makt upplevdes som ett hot mot bndernas
sjlvstndighet i samhllet. Och att rda ver sig sjlv, sin egendom och sin
tid var viktigt fr sjlvknslan. Ngot av denna instllning framtrder i Ellen
Vleugels karakteristik av skelleftedalingens folklynne:

Den starka sjlvknslan kommer skelleftedalingen fven att hlla det fr en

skam vare sig att jktas sjlf eller pdrifva andra i arbete. Ingen vill jagas som en
slaf. Har jag det inte s fett, s har jag det inte s hett, r ett slagord hr. Och:
Gud dagarik eller Lycka var he, att Gud skapade ingen hast, bara en jmn
rrelse! kan man f hra, fr att svalka blodet p ngon hetssporre. Lika litet kan
han krypa fr att frtjna en slant, men lter den dansa med frnm nonchalans.
Knussel och gnideri r honom vedervrdigt. Fr en vara begr han aldrig mer n
han anser den vara vrd. Prutar du likvl, sger han stolt: Vill du inte ge hvad
jag begr, trng jag intom att slja, kan nog behlla det sjlf! Eller ock om den
prutmn summan gller r obetydlig, kommer det fraktligt: ja de rena kan
jag vl sknkdej! I det ursvenska tilltalsordet du, som dock tyvrr allt mer gr
ur bruk, ligger hans friborna medvetande om allas jmbrdighet.448

Utspisning till ndstllda

En fljd av bndernas hotfulla uppmarsch mot staden blev i alla fall att nden
ute i bygderna togs p allvar. Flera av de bttre situerade familjerna brjade

447
Renhorn, Gustav, Gamla stadsbor: ett bidrag till Skellefte stads personhistoria, del 1, Upp-
sala 1945, s. 16
448
Ellen Vleugel, Sgen, historia och folklynne vid Skelleftelfvens strand. I: Svenska Turist-
freningens rsskrift 1911, Stockholm 1911, s. 270

242
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

anordna utspisningsdagar fr hungrande och ndstllda och denna verksam-

het skttes frmst av kvinnorna. Oftast kokades soppor, vlling och sdant. En
av de familjer som ordnade utspisning var patron Markstedts (kanske ett stt
att frbttra det skamfilade rykte som hans tidigare agerande frorsakat). I en
uppteckning efter Anna Wikstrm (f.1843) berttas om hur det kunde g till i
Skellefte en sdan utspisningsdag:
Man brjade p morgonen med vllingkokning i vldiga grytor och klockan
nio brjade utdelningen. Grupp efter grupp av trasiga, fattiga och uthung-
rade fick ta plats vid borden fr att f en matranson och sedan ge plats t nya
ndstllda. Nr den kokade maten tagit slut inventerades frrdsboden. Dr
fanns en del proviant fr firmans fartyg, bl.a. tre sckar gamla skeppsskorpor
(s.k.knallror). Dessa plockades nu fram och serverades. Nr utspisningen
avslutades kl.18 hade ungefr 300 personer ftt stilla den vrsta hungern.449

Samtida frklaringar till krisen

Sett ur vr tids perspektiv r det ltt att peka p orsakerna till 1860-talets livs-
medelskris och ekonomiska svrigheter utifrn de faktorer jag tidigare nmnt.
Men det r ocks intressant att se hur samtiden frskte frklara den kris som
drabbade bygden. I Skellefte Nya Tidning infrdes en dikt med titeln Krisen.
Dr utpekas den tilltagande lyxen och flrden, framfrallt hos bnderna, som
den frmsta orsaken till krisen:

Nu Bonden ses s superfin, som sjelfa Herrarna i staden,

och dttrarna i krinolin och fina tyger hela raden.
I mbler, vagnar, dryck och mat man skall gentil sig alltid hlla
och fra riktigt Herrestat, som mste mycken kostnad vlla.
Nu kpas hemman p kredit, och man ej dervid ser p prisen;
till banker stter man sin lit -. Och s af detta kommer Krisen.

Lsningen p problemet uttrycks i slutstroferna:

Arbeta flitigt en och hvar, sky lyx i varor, mat och klder.
Se till, att uti allt Du har till mnster dina gamla fder.
Bed sedan vra Riksdagsmn, att Riksens bank fr ensam finnas:
och krisen skall d bort, min vn! s att man den ej mer skall minnas.450

449
Burstrm, C. L., En utspisningsdag hos Markstedts Ett Skellefteminne frn ndret 1867,
berttat av fru Anna Wikstrm i Bure. I: Vsterbotten 1928, Vsterbottens museum, Ume
450
Skellefte Nya Tidning, den 6 april 1864

243
Kapitel 4

Modernitetsperspektiv p Ostvikskriget
I Skelleftebygden, liksom i andra delar av Norrland, var befolkningen vana vid
terkommande missvxt och ndr. Bara under 1800-talet hade omrdet drab-
bats i flera omgngar fre 1860-talets katastrofala missvxt, frmst under ren
1821-22 och 1828-32.451
Genom att bygga upp spannmlsreserver och fattigvrdskassor i socknarna
hade myndigheterna frskt skapa mjligheter att gripa in och lindra nden vid
eventuella missvxtr. Men nr flera dliga r avlste varandra tmdes snart de
sm reserverna och de fattiga mnniskorna fick se sig utelmnade t sitt de.

Basal modernitet
Under 1800-talet skapades successivt en ny ekonomi i Skellefteomrdet, med
utveckling av jordbrukets binringar genom skogsavverkning, produktion av
tjra och trkol, hantverk m.m. samt en utkad fjrrhandel till fljd av den
tidigare s hrt reglerade bondeseglationen nu blev allt friare. Sgverksindu-
strin expanderade frn mitten av 1800-talet, och trvaruexporten stimulerades
av borttagna svenska exporttullar samt snkta engelska importtullar.452 Detta
br ses som en del av den basala moderniteten.
Skogsnringen och den expanderande sgverksindustrin var starkt beroende
av nationella och internationella konjunktursvngningar vilket innebar att de
familjer som fick hela eller betydande delar av sin frsrjning frn dessa lnear-
beten befann sig i en konstant otrygg situation. De drabbades drfr hrt under
1860-talets svra r d missvxten i Sverige sammanfll med ogynnsamma
industrikonjunkturer i omvrlden. Den kande kredithandeln hos kpmnnen
i Skellefte, som jag har diskuterat tidigare i kapitlet, var ocks en del av den
pgende ekonomiska moderniseringsprocessen.
Till den basala moderniteten hr, som Sven-Eric Liedman ppekar, utveck-
lingen av den moderna administrationen och dess rutiner i samhllet.453 I Sve-
rige genomfrdes en rad reformer p det kommunalpolitiska omrdet frn 1840-
talet och framt. 1843 rs kommunalfrordningar innebar att sockennmnder
inrttades, vilka frmst hade ansvar fr hlsovrden men frn 1847 ocks fr
fattigvrden. 1847 rs frordning fastslog den fr socknarna obligatoriska fr-
srjningsskyldigheten av fattiga.454

451
Gipe, Jonas, Burtrsk. En sockenkrnika fram till omkring 1870, Uppsala 1955, s. 173-180
452
Gaunitz, Sven, Danell, Torbjrn & Lundstrm, Ulf, Industrialismens Skellefte, Ume 2002,
s. 54-55, 59
453
Liedman, Sven-Eric, I skuggan av framtiden Modernitetens idhistoria (2:a upplagan),
Stockholm1999, s. 29
454
Carlsson, Sten, Liberalt genombrott. I: Grenholm, Gunvor (red.), Den svenska historien
band 15, Stockholm, Stockholm 1980, s. 82

244
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

Tillkomsten av en tidning i Skellefte 1849 r en annan basal modernitets-

faktor av viss betydelse under 1860-talets ekonomiska kris och sociala mot-
sttningar i Skellefteomrdet. Under tidigare ndr, t.ex. p 1830-talet, fanns
ingen lokaltidning som kunde kommunicera och kommentera hndelseutveck-
lingen. Nu fanns fr frsta gngen mjligheten att anvnda tidningen bde som
informationskanal och som offentligt debattorgan.

Variabel modernitet
Under 1860-talets ndr framtrder flera nya och moderna inslag i de lokala
myndigheternas agerande. Det gjordes informationsinsatser genom spridning
av skrifter om ndfda och krishushllning samt rdgivande artiklar i tidningen.
Dessutom sndes ambulerande informatrer ut i byar och samhllen fr att
mera personligt ge rd och std till de krisdrabbade. I Skellefte Nya Tidning
terspeglades den pgende krisen med tillhrande sociala motsttningar. Trots
detta frapperas jag nd av att tidningen under dessa r gav en s knapphndig
information om den akuta situationen. Som nutida lsare saknar jag analyser av
problemen och en debatt i tidningen. Uppifrnperspektivet dominerar och de
mest krisdrabbade kommer aldrig p allvar till tals i tidningarna.
Att bondebefolkningen vgade utmana och ifrgastta verheten betrffande
dess agerande i samband med krisen var ngot nytt. Det kan ses som tecken
p en ny och mera ifrgasttande syn p samhllet och makthavarna. Upprors-
stmningen och den radikala samlade handlingsviljan hos de svltdrabbade
kom som en chock fr svl stadsborgare som myndigheter.
Det s.k. Ostvikskriget har av eftervrlden oftast beskrivits som en misslyckad
hungerdemonstration dr de demonstrerande fick se sig frnedrade infr ver-
hetens maktsprk. Det str dock klart att stadsborna blev ordentligt uppskrmda
av hndelserna och fortsttningsvis gick varsammare fram i sina affrsmeto-
der. Hungerdemonstrationen och de missfrhllanden som orsakade den vckte
dessutom uppmrksamhet lngt utanfr socknens och lnets grnser och ledde
bl.a. till en kritisk artikel i Dagens Nyheter i slutet av 1867. 455 En mera modern
debatt om orsaker, ml och medel i samband med krisen vxte fram i krisens
slutskede och fortsatte under de fljande ren. Drigenom pskyndades en rad
lokala tgrder som kunde strka beredskapen vid eventuella nya kriser. Den
desperata hungerdemonstrationen i Skellefte kan drmed sgas ha bidragit till
bestende samhllsfrndringar och en frbttrad krisberedskap i omrdet.

455
Fahlgren, Karl, Skellefte sockens historia del 1:2, Uppsala 1956, s. 277-278

245
Kapitel 4

4.5 Diskussion och sammanfattning

Denna underskning visar att det skedde ett snabbt frborgerligande i Skel-
lefte efter stadsbildandet 1845. Stadsbefolkningen tog snabbt till sig samti-
dens borgerliga kultur och var ppna fr kulturella impulser frn andra svenska
stder och frn utlandet. I staden formade befolkningen en ny gemenskap. Det
var dock inte, enligt min mening, en Gesellschaft i den betydelse som Ferdi-
nand Tnnies har definierat.
De kulturella frndringar som jag har kunnat se i Skellefte efter stadsbil-
dandet 1845 ligger enligt min mening nrmare Emile Durkheims begrepp orga-
nisk solidaritet, som beskrivs i inledningen till denna avhandling, n Tnnies
Gesellschaft. Visserligen utvecklades nya ntverk och sammanslutningar inom
nringslivet och olika kommersiella verksamhetsomrden. Torbjrn Danell,
som i sin doktorsavhandling har studerat fretagarkulturen i Skellefte, visar
hur starka lokala fretagarntverk vxte fram i omrdet under 1800-talet. Nt-
verksbyggandet brjade inom sgverksindustrin och fortsatte inom handeln och
bland hantverkarna.456 Denna utveckling kan tyckas bekrfta Tnnies teorier
om Gemeinschaft, men mste nd bara betraktas som en del av sanningen.
Livet och kontakterna i staden Skellefte formades nmligen inte enbart uti-
frn individuella ekonomiska och maktmssiga intressen. I det framvxande
associations- och freningslivet frmjades t.ex. en nra social samhrighet
mellan individer som inte ndvndigtvis var beroende av slktskap och yrkes-
verksamhet. Hr utvecklades gemenskapsformer som Durkheim skulle ha
betecknat som organisk solidaritet. Svl Danells avhandling som min egen
forskning visar p sambanden mellan fretagandet och gemenskapsrelationer i
slkten, freningarna och kulturlivet.
Samhllsfrndringarna i Skellefte frn stadsbildandet p 1840-talet till
1900-talets brjan kan analyseras med de begreppen basal modernitet och vari-
abel modernitet som jag har presenterat tidigare i avhandlingen. Den basala
moderniteten i Skellefte accelererade frn mitten av 1800-talet d nya frut-
sttningar fr fretagandet och de ekonomiska strukturerna hade skapats. Sjlva
stadsbildandet 1845 br ses som en viktig pdrivande faktor fr den basala
moderniteten. Ekonomihistorikern Torbjrn Danell framhller betydelsen av de
viktiga generella institutionella frndringar som genomfrdes i Sverige vid
samma tidpunkt som Skellefte stad fick sina stadsrttigheter. Danell syftar d
p avskaffandet av skrvsendet 1846 och vergngen till fullstndig nrings-
frihet 1864.457

456
Danell, Torbjrn, Entreprenrskap i industrialismens grnsomrde, Ume 2000, s. 75-94
457
Danell, Torbjrn, Entreprenrskap i industrialismens grnsomrde, Ume 2000, s. 41

246
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

Skellefteomrdet i det begynnande 1800-talet kan beskrivas som ett fr-

industriellt samhlle. Ngon egentlig tillverkningsindustri hade inte hunnit
utvecklas vid denna tid. Fortfarande var det leveranser av rvaror som domi-
nerade handelsekonomin, men Napoleonkrigen hade skapat efterfrgan p t.ex.
timmer, tjra och krut, det sistnmnda av viss betydelse fr salpetertillverk-
ningen.
Omrdet stod dock inte stilla i utvecklingen, trots svag industrialisering, usla
statsfinanser samt krig och ockupation i lnet under ren 1808-1809. Jordbru-
kets nyodling och expansion i omrdet som jag har beskrivit i kapitlet var impo-
nerande. Denna utveckling torde, som det ppekas i studien Industrialismens
Skellefte, ha krvt stora insatser av arbete och kapital.458 De frsta decennierna
av 1800-talet var ocks en befolkningsmssigt dynamisk period med en flera
gnger s stor befolkningskning lokalt n nationellt.
Den egentliga industrialiseringen med de basala modernitetsprocesser som
den satte igng inleddes med sgverksindustrin frn mitten av 1800-talet. Eta-
bleringen av ngsgar i Skellefteomrdet frn omkring r 1860 ledde till en
strre koncentration av produktionen till ett begrnsat antal lmpliga platser.
Det innebar i sin tur att en rad nya industrisamhllen vxte fram och att indu-
striarbetarepoken var inledd.
Skellefte stad kom till ungefr samtidigt som det frsta industriella genom-
brottet i omrdet och lnet. Skellefte utvecklades med den agrara kpstadens
typiska knnetecken och funktioner. Det hgborgerliga skiktet hos stadsbefolk-
ningen var inledningsvis tunt och den frsta generationen stadsborgare hade till
strre delen sina rtter i Skelleftebyarnas kulturella mylla. Fre stadsbildandet
odlades den borgerliga kulturen i sm kretsar kring prstgrden och de hgre
officerarna och tjnstmnnen. Efter stadsbildandet 1845 skedde ett snabbt fr-
borgerligande ocks hos de stadsbor som hade vuxit upp i byar p den vster-
bottniska landsbygden.
Hantverk och handel stimulerades uppenbarligen av stadsbildandet. Hant-
verket expanderade betydligt snabbare i Skellefte stad och dess landsfrsam-
ling mellan 1850 och 1880 n i andra delar av norra Vsterbotten.459 I den nya
staden kunde en mera differentierad och specialiserad handels- och kpman-
naverksamhet vxa fram n i den omgivande landsbygden. Fr handeln var det
dessutom betydelsefullt att staden fick egen stapelrtt i brjan av 1880-talet.
Tillkomsten av en tidning frn 1849 mste ocks ses som en del av den
basala moderniteten. Det innebar att ett stndigt flde av nyheter och impulser

458
Gaunitz, Sven, Danell, Torbjrn & Lundstrm, Ulf, Industrialismens Skellefte, Ume 2002,
s. 16
459
Danell, Torbjrn, Entreprenrskap i industrialismens grnsomrde, Ume 2000, s. 70

247
Kapitel 4

frn Sverige och utlandet kunde n befolkningen. Svl det redaktionella mate-
rialet som notiser och annonser fungerade som kanaler fr nya innovationer,
produkter och tankestt och tidningen utgjorde i den meningen en integrerad
del av den ekonomiska moderniseringen och omstruktureringen. Lokalpressens
betydelse som modernitetsfaktor br inte underskattas. Vid 1800-talets mitt var
lskunnigheten hg i Vsterbotten och omfattade dessutom alla samhllsklas-
ser. Dessutom vet vi att ven om tidningarnas upplagor lnge var blygsamma
kunde varje tidning lsas av mnga personer i flera hushll och drmed att en
tidnings lsekrets i realiteten var mngdubbelt s stor som antalet abonnenter
och kpare.
Stadsbildandet frde allts med sig en administrativ och ekonomisk moder-
nisering som jag har beskrivit tidigare i kapitlet. Mnga av frndringarna dik-
terades uppifrn i form av de nya kommunallagar och stadsstadgar som trdde
i kraft under decennierna efter 1850 medan andra skedde utifrn egna initiativ.
Genom att bli en stad blev Skellefte per automatik freml fr en tydlig basal
modernisering under 1800-talets andra hlft.

Den variabla moderniteten r, som Sven-Eric Liedman skriver, olikformig,

och dess resultat r ppna fr olika tolkningar. Den r prglad av traditioner
och artar sig olika i olika miljer. Den variabla moderniteten omfattar vrlds-
bilder och samhllsteorier, konstnrligt skapande och alla politiska frgor som
inte r begrnsade till ekonomi och administration.460 Det innebr sammantaget
att starka motsttningar kan skapas mellan enskilda och grupper som fretrder
olika tolkningar av frndringarna i samhllet.
I Skellefteomrdet framtrder den variabla moderniteten i den genomgri-
pande samhllsomvandlingen frn 1800-talets mitt, framfrallt i Skellefte stad.
Jag har i den hr delstudien visat hur ett starkt frborgerligande snabbt utveck-
lades i Skellefte efter stadsbildandet. Fester och mltider fick vara uttryck fr
det nya borgerskapets identitet. Subskriberade baler, klassavgrnsade lustresor
och sldpartier, teaterfrestllningar, konserter och mnga andra sociala akti-
viteter markerade social distinktion och skapade grnser mellan stad och land
och mellan olika grupper i staden. Dessa sociala grnser var inte fasta utan kn-
netecknas av en kontinuerlig grnsdynamik ver tid i takt med den pgende
moderniseringen och samhllsomvandlingen.
En viktig del av frborgerligandet var tillkomsten av offentliga mtesplatser,
det som samhllsteoretikern Jrgen Habermas har gett benmningen offent-
liga rum. I Skellefte brjade det med att ngra privatgda salonger upplts

460
Liedman, Sven-Eric, I skuggan av framtiden Modernitetens idhistoria (2:a upplagan),
Stockholm1999, s. 40, 517-518

248
 Stadsbildande och modernitet i Skellefte

fr stadssocietetens samlingar under 1840- och 1850-talet. Drefter uppfrdes

det stora och pampiga stadshuset som fick ett starkt symbolvrde fr den unga
staden. Stadshuset och andra offentliga rum skapade frutsttningar fr en tyd-
ligare uppdelning mellan privat och offentligt i det sociala livet, den polarise-
ring av social- och intimsfr som Habermas har beskrivit i boken Borgerlig
offentlighet. Den borgerliga offentligheten uppstr som en mellansfr mellan
det (statligt) offentliga och det privata. Denna tendens hr samman med fram-
vxten av det moderna samhllet under 1800-talet och har ocks pvisats i
Roger Qvarsells studie av Hrnsand vid samma tid.
Den offentliga debatten hr intimt samman med det offentliga rummet under
1800-talets samhllsomvandling. Jag vill hr ansluta mig till litteraturvetaren
Dag Nordmark som hvdar att tidningarna under 1800-talet bidrog till att skapa
ngot nytt, nmligen ett horisontellt tilltal dr medborgarna blev delaktiga
i debatten om samhllsbygget. Tidigare dominerade ett vertikalt tilltal som
innebar att understarna informerades om makthavarnas beslut.461 Skellefte
fick sin frsta tidning 1849 och tidningen ansg sig kunna stimulera ett framt
gende samhlles affrsliv och en modernisering av samhllet.

Under 1800-talet frndrades rollen fr de traditionella marknaderna som

brukade hllas p kyrkplatserna. Tidigare var marknaderna det enda undantaget
frn att handeln skulle ske i stderna. Nr lagen om full nringsfrihet infr-
des 1864 blev det emellertid fritt fr envar att bedriva handel och hantverk.
Affrslivets blomstring i Skellefte stad och i andra ttorter i norra Vsterbot-
ten under seklets senare hlft minskade det praktiska behovet av marknader.
Marknaderna frsvann dock frdenskull inte helt i Skellefteomrdet. Mark-
nadslivet handlade nmligen om s mycket mer n att gra inkp. Markna-
derna fungerade som viktiga trffpunkter och njesarrangemang och utgjorde
en seg struktur i den lokala sociala kulturen. Drfr kunde de delvis behlla sin
stllning trots den basala moderniseringen av handelns former. Marknaderna
frndrades successivt, men frndringarna prglades av den lokala kulturens
behov. Inom ramen fr den variabla moderniteten fanns det utrymme fr mark-
nadslivets sociala och njesmssiga funktioner.

Balerna och dansevenemangen var viktiga arenor fr den framvxande stads-

kulturen i Skellefte. Nya impulser i form av nya moderna danser frn huvud-
staden och kontinenten infrlivades entusiastiskt av borgerskapets familjer. P
barnbalerna frvrvade deras barn den kulturella kompetens som de behvde

461
Nordmark, Dag, Tidningshistoria. I: Vsterbotten 1992:1, Vsterbottens museum, Ume,
s. 2

249
Kapitel 4

fr att med subtila medel kunna markera social distinktion i frhllande till de
lgre samhllsklasserna.

De vanligt frekommande sommarutflykterna med bt p Skelleftelven

under 1800-talets andra hlft r en bra samhllsspegel av de sociala gruppe-
ringar och livsstilar som utvecklades i Skellefte efter stadsbildandet 1845. De
hgborgerligas lustresor var noga avgrnsade i frhllande till andra samhlls-
klasser och det var viktigt att inte inbjuda personer som inte hrde dit. Del-
tagandet i medelklassens utflykter p lven var knutet till organisationer och
freningar och det var medlemskapet i dessa som drog grnser fr vem som fick
vara med. I arbetarklassens btutfrder kunde vem som helst delta.

Matkulturen frndrades och moderniserades p olika stt. De lokala matrva-

rorna kompletterades allt oftare med livsmedel frn andra delar av landet eller
frn utlandet. Grnsaker fick en strre plats i kosthllet och nya tillagnings-
metoder togs i bruk. Jrnspisen var en betydelsefull innovation som fick sitt
stora genombrott i Skellefteomrdet p 1880-talet. Det ledde bl.a. till att stek-
ning blev en allt vanligare matlagningsmetod och att det blev populrt att baka
smkakor i hemmen. Vid de gstabud som hlls vid brllop och begravning
kunde maten anvndas som ett medel att markera klass och vlmga. En fr-
ndringspverkan ver tid frn borgerlig milj till bndernas fester kan pvisas.
Som jag nrmare beskriver i nsta kapitel frmedlades nya rtter och matinno-
vationer frn borgerlig milj till bndernas kalas genom kalaskokerskorna.

Nylsarvckelsens framvxt under 1800-talet utmrks av moderna tanke-

gngar om individen i samhllet men samtidigt av en civilisationskritik med
konservativa drag och skdliggr drmed den variabla modernitetens olikfor-
mighet och mngtydighet.
Den samhllskris som ndren p 1860-talet skapade frtydligade och fr-
strkte grnserna mellan Skellefte stad och landsbygd. Det s.k. Ostvikskriget
kan ses som en kulmen i denna sociala polarisering. Folkrrelsernas utveckling
frn 1880-talet luckrade sedan upp gamla grnser och markerade nya.
Vid en jmfrelse mellan bndernas och stadsbornas fester finner jag att
medan bndernas fester lnge betonade det kollektiva inriktades de borgerliga
festerna mera p det individuella. Vidare att den borgerliga festkulturen kom-
municerar mer av den linjra tidsuppfattningen dr jubileer och fdelsedagar
fick stor plats. I byarna r den cykliska tidsuppfattningen starkare och dr r de
terkommande rsfesterna samt naturligtvis brllopen viktigare.

250
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

5. Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

5.1 Inledning
Underskningens syfte
Syftet med denna underskning r att genom studier av festmltidernas struktur
ur ett historiskt och kulturellt perspektiv beskriva hur dessa har frndrats och
moderniserats frn mitten av 1800-talet och fram till omkring 1940.
Genom studier av festmltiderna genereras kunskaper om livsmedelstillgng,
sociala betingelser och ideologiskt sammanhang. Jag frsker fnga det vsent-
liga i olika gruppers kulturella register, samt hur och varfr dessa frndras
ver tid och jag visar hur kulturella innovationsfrlopp tar sig uttryck p mat-
kulturens omrde. Underskningen behandlar mat- och festkulturen hos svl
landsbygdebefolkningen som stdernas borgerliga grupper ur ett kulturgrns-
och moderniseringsperspektiv. Drmed anknyts till det vergripande syftet med
avhandlingen, nmligen att analysera hur modernisering pverkar och pverkas
av lokala kulturer och identiteter.
Jag har valt att i frsta hand underska brllopens fest- och mltidstraditio-
ner. Mltidstraditionerna i anslutning till begravningar behandlas i ett srskilt
avsnitt. Underskningen behandlar svl mltidsordningen och dri ingende
enskilda rtter som den sociala situation som mltiden utgr. Vidare studeras
funktionrer med anknytning till festmltiden.
Svensk bondekultur har ibland setts som en relativt enhetlig freteelse,
ett synstt som den etnologiska forskningen bidragit till att luckra upp. Denna
studie visar upp en annan typ av bondesamhlle n det som mter oss i Syd-
och Mellansverige och kan frhoppningsvis komplettera helhetsbilden av det
svenska bondesamhllet. Under tidsperioden som studien omfattar skedde en
genomgripande frndring av samhllsstrukturen i Sverige. Det ldre sjlvhus-
hllande bondesamhllet ersattes av penninghushllning, och industrisamhl-
lets definitiva genombrott innebar frndringar av svl bondekultur som bor-
gerlig kultur.
Min underskning blir allts en studie av regional kultur ur frndringsper-
spektiv. Kontraster och likheter mellan festmltiderna i borgerlig milj och
festmltiderna i bondemilj behandlas ocks i studien. I detta sammanhang
undersks eventuell borgerlig kulturpverkan av bondekulturen.

Avgrnsningar
Studien begrnsas till Vsterbottens ln och beaktar bde sociala och geogra-
fiska skillnader. Tidsmssigt behandlas perioden 1850-1940. Jag har av utrym-

251
Kapitel 5

messkl valt att inte behandla de specifikt samiska traditionerna omkring brl-
lopsmltid och brllopsfirande. Frhoppningsvis kan jag terkomma till detta i
senare forskning.

Teori och metod

Forskningen kring kost och mltidseder i Vsterbotten har hittills varit ytterst
blygsam. Enstaka forskare, t.ex. Phebe Fjellstrm har gjort vrdefulla insatser
men bristen p mera omfattande studier r ptaglig. Drfr har det varit nd-
vndigt att bearbeta ett stort empiriskt material fr att kunna verblicka mnet.
Mnga timmar har anvnts till att lyssna p bandade intervjuer frn olika delar
av Vsterbotten. Motsvarande arbete har gnats t det skriftliga arkivmaterialet
och p kulturhistorisk litteratur om lnet. Jag har frskt vlja ett represen-
tativt urval av belgg ur kllmaterialet, d.v.s. sdant som visar p generella
mnster som ocks framgr av andra kllor. P s stt har enstaka kllors bety-
delse fr avhandlingskapitlets utformning begrnsats.
Som introduktion har jag valt att ge en historisk bakgrund till livet i Vs-
terbottens byar och stder fre och under den period som kapitlet behandlar.
P motsvarande stt frsker jag ge en bakgrund till den borgerliga kulturen
i lnet. Nr det gller brllopen beskriver jag hur ett brllop frbereddes och
firades. Huvudfokuseringen grs dock p brllopsmltiden, som betraktas ur
olika perspektiv. I ett kortare avsnitt behandlas begravningstraditionerna och
begravningsmltiden.
Ulrich Tolksdorfs modell fr strukturalistisk kostforskning har varit ett bra
verktyg fr att frst en festmltid ur etnologiskt perspektiv. Grundsynen p
mltiden i vilken maten betraktas som en aspekt och mltidssituationen som
en annan leder vidare till alltfler av de bakomliggande faktorer som formar en
mltid. Svl de materiella som de sociala faktorerna gr att flja till ett djupare
plan av vrderingar och kollektivt medvetande. Gsta Bergs artikel Vardags-
kost och gstabud under fem rhundraden har hjlpt mig att frst den inter-
nationella bakgrunden till kosthllet hos svensk verklass och drmed ocks
hur europeiska och d inte minst franska kost- och mltidsmnster pverkat
festmltiderna i Vsterbotten.
Jag har ocks i ngon mn anknutit till Norbert Elias civilisationsteori i fr-
stelsen av de lngfristiga omvandlingsprocesser som mltidsvanorna genom-
gtt. Elias civilisationsteori r intressant ur modernitetsperspektiv, eftersom
den har utvecklats i en uttalad motsats till en tendens hos 1900-talets sociologer
att bortse frn de lngsiktiga sociala frndringarna. Han kritiserar framtr-
dande samtida sociologer fr att inte gra sig mdan att skilja mellan de fak-
tabaserade och de ideologiska elementen i begreppet utveckling och han irri-
teras ver deras vana att utan vidare anta att begrepp som social utveckling

252
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

och social process ofrnkomligen innefattar den gamla framstegstanken.462 I

sin egen forskning framhller Elias sambanden mellan samhllets strukturella
frndringar och omdaningarna i mnniskors beteenden och psykiska konsti-
tution och tillmpar bl.a. sina teorier p empiri gllande mltidssedernas och
bordsskickets utveckling ver tid.
Norbert Elias teorier har kritiserats av andra forskare, framfrallt av den tyske
antropologen och filosofen Hans Peter Duerr som i flera bcker har utvecklat
sin kritik. Duerr driver tesen att civilisationsteorin bara bygger p drmmen om
en pacificerad och driftskontrollerad mnniskotyp. Framfrallt vnder han sig
mot bilden av att utbredningen av de vsterlndska beteendestandarderna runt
om i vrlden benmns civilisering. Just de aspekter frn Norbert Elias teorier
som r av intresse fr mitt avhandlingsarbete, nmligen spridningen av ideal
fr seder och beteenden och internaliseringen av dessa hos individer och grup-
per i en modernitetsprocess, ifrgastts dock inte av Duerr vilket han ocks
tydligt deklarerar.463
Pierre Bourdieus metoder fr att analysera klassbundna livsstilar ur ett makt-
perspektiv berrs i studien, frmst betrffande kontrasterna mellan brllopen i
borgerlig milj och bndernas brllop. Det handlar om hur sociala och klassbe-
tingade grnser skapas och upprtthlls.
Jag har dessutom tagit upp tankegngar frn ett par svenska matetnologiska
avhandlingar i denna underskning, nmligen Kurt Genrups Mat och mltids-
seder p Gotland och Till bords av Ingrid Nordstrm. Dels har de visat p olika
anvndbara metoder fr regional matetnologisk forskning och dels har det varit
vrdefullt att kunna jmfra det vsterbottniska materialet med forskning frn
andra delar av landet. De regionala srdragen har framtrtt vid jmfrelsen men
ocks gemensamma kulturmnster.
Matkulturens och festmltidernas frndring och modernisering kan frsts
som en fljd av strukturella ekonomiska och tekniska omvandlingar i samhl-
let. Men det r inte hela sanningen. Frndringarna betingas ocks av mnnis-
kors aktiva medskapande i moderniseringen p det kulturella planet. Sven-Eric
Liedmans begrepp basal och variabel modernitet, som r ett vergripande per-
spektiv i avhandlingen, r drmed relevanta ocks i detta kapitel.

Material
En stor del av materialet i avhandlingskapitlet kommer frn Dialekt-, ortnamns-
och folkminnesarkivet i Ume (DAUM). Det utgrs dels av skriftliga uppteck-
ningar och dels av bandinspelningar.

462
Elias, Norbert, Sedernas historia del 1, Stockholm 1989, s. 35-37
463
Duerr, Hans Peter, Obscenitet och vld. Myten om civilisationsprocessen, Stockholm 1998, s.
7-23 m. fl.

253
Kapitel 5

Det skriftliga materialet innehller mnga uppsatser frn Vindelns folkhg-

skola, utfrda under ren 1930-1955. De informanter som eleverna har anvnt
fr uppsatserna r fdda mellan 1850 och 1900. I det inspelade materialet r
de flesta informanterna fdda under perioden 1875-1910. Medan det skriftliga
materialet ofta skildrar brllopen i bygden mera allmnt berttas i det inspelade
materialet ofta om vissa speciella brllop som anges i tid och plats.
Genom landshvdingeberttelserna har jag kunnat f en allmn beskrivning
av kosthllet under olika perioder. En del dagboksmaterial har anvnts, bl.a.
prsten J.A. Linders dagbok och bonden Abraham Hggstrms dagbok. Frn
Skellefte museums studiecirkelarkiv har ngra belgg anvnts. Tidskriften
Vsterbotten har d och d genom ren haft artiklar som belyser brllops- och
mattraditioner i lnet. Det r ocks i dessa sammanhang som den ldre mat-
kulturforskningen i lnet frmst har publicerats. Boken Mat i Vsterbotten har
gett en allmnorientering om kosthllet och hur man har frvarat, konserverat,
tillagat och tit maten.
I de lokalhistoriska dokumentationer som presenterats i olika byabcker
och sockenhistoriker har ocks en del material varit av intresse. Mjligheten att
intervjua Alice Granberg som under mnga r har arbetat som kalaskokerska
har gett vrdefull kunskap om brllopen i allmnhet och brllopsmltiden i
synnerhet. Mitt allmnna intresse fr Vsterbottens historia och kulturhistoria
innebr dessutom att en del andra kllor som jag har haft knnedom om har
kunnat anvndas.

5.2 Bondekultur och borgerlig kultur i Vsterbotten

Vsterbottensbonden i skiftestider
Om man jmfr Vsterbottensbndernas tillvaro p 1800-talet med syd- och
mellansvenska frhllanden finner man ngra tydliga srdrag. Medan byarna
i de sdra delarna av landet vid denna tid ofta hade en lng historia pgick
kolonisationen fr fullt i Vsterbotten. I Vsterbottens inland pgick nybygges-
verksamheten nda fram till 1940-talet. Omkring 1950 uppnddes den strsta
brukningsarealen fr det vsterbottniska kerbruket. Nra 130 000 hektar ker
brukades d.464 Laga skiftet som i Vsterbotten genomfrdes 1850-1900 fick
inte s genomgripande effekter som i sdra Sverige dr ibland nra hlften
av bnderna tvingades flytta p.g.a. reformen. I Vsterbotten var motsvarande
andel ungefr 18 %.465

464
Sandstrm, Allan, Glimtar frn Vsterbotten, Stockholm 1978, s. 15
465
Isaksson, Olov, Bystmma och bystadga, Uppsala 1967, s. 218

254
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

Vsterbottensbonden hade en rrlig livsfring ret om. Fodertillgngen som

krvdes fr boskapssktseln kunde inte klaras av endast med h frn hemma-
ngar och krar utan kompletterades med h frn utgor och mera avlgsna
sltterngar. Det gllde bde sommarbetet och tillvaratagandet och transpor-
terna av vinterfoder frn olika lador till grden. Dessutom ingick oftast bin-
ringar som jakt, fiske, hantverk och skogsarbete i frsrjningen. Det har ocks
gett en, gentemot det samtida samhllet i stort, flexiblare kvinnoroll dr kvin-
nor ofta deltagit i eller ansvarat fr traditionellt manligt arbete. Detta grns-
verskridande i frga om arbetet har dock inte inneburit ngot avsteg frn den
traditionella maktstrukturen mellan knen.
Olov Isaksson visar i boken Bystmma och bystadga att bnderna i Vster-
botten tidigt har utvecklat en ovanligt fast byorganisation. Andra delar av Norr-
land, t.ex. Hlsingland, Gstrikland och Jmtland har haft en betydligt lsare
organisation. Byastmman har reglerat de inbrdes skyldigheterna mellan
byborna som grindar, hgnader, boskapens utslppande, brandskydd m.m.
Genom bystmman reglerades utnyttjandet av den samfllda egendomen som
skog, sltterngar, kvarnar o.s.v.
Jorden i Vsterbotten gdes till mer n 90 % av bnder vid mitten av 1800-
talet och inslaget av adel och godsgare har alltid varit litet. Det har skapat
en mindre klassprglad bondekultur n p mnga andra hll. Befolkningsk-
ningen p landsbygden under 1800-talet ledde runt om i Sverige till att man fick
ett svllande landsbygdsproletariat. Det var bondebarn som inte kunnat f del
av grden genom arv och som drmed blev egendomslsa. Ur denna kategori
vxte en srskild tjnstefolksklass. Srskilt tydlig var denna utveckling i Skne
och Mlardalen. Drmed frstrktes klasskillnaderna p landsbygden.
Som jag har ppekat i fregende kapitel har 1800-talets snabba befolk-
ningstillvxt i Vsterbotten till stor del kunnat kompenseras av nyodling och
expansion inom jordbruket. Drmed har den proletarisering och utslagning p
landsbygden som drabbade andra delar av landet vid samma tid delvis kunnat
motverkas. Det har ocks i stor utstrckning varit bndernas barn som arbetat
som pigor och drngar. Ofta har de efter ett antal r som tjnstefolk antingen
tagit ver en andel av frldrarnas jordbruk eller blivit nybyggare. Nybyggar-
verksamheten understddes av staten genom ett antal rs skattefrihet, under-
stdsspannml vid srskilda behov etc.

Livet och den traditionella gemenskapen i byarna

Livet i byn var inordnat i tv tidscykler som formade helg och vardag, fest
och arbete. Arbetsret pverkades av vxlingar mellan ljus och mrker, kyla
och vrme och av de olika vxtlighetsperioderna. Bondens tid var frankrad
i naturens rytm. Hllpunkterna fr tiderkningen tog man ur naturen genom

255
Kapitel 5

tydor och mrken. Tidpunkten fr nr olika arbeten skulle utfras avgjordes

av tecken i naturen. Infr vrbruket brukade man provbaka ett stycke jord i
handen. Om bredden blev dlig och jorden fll i bitar jorden redde sig
kunde vrbruket pbrjas. D bjrken lyste i by var det hg tid att s. P
samma stt tittade man p timotejen infr hskrden: Nr timotejen skjuter
ska man g och sl men nr den fjllar ska man springa och sl.
En del arbete utfrdes gemensamt i byn. Vissa lagarbeten beslutades om i
byalaget, t.ex. utgrvning av diken och vattenfror samt underhll av gemen-
sam egendom, t.ex. kvarn eller broar. I stanbcks by i Byske socken sam-
lades man till fest nr byasgen sattes igng frsta gngen p ret. Vid detta
gngsl dracks brnnvin p byakassans bekostnad.466 Man kunde ocks spon-
tant hjlpas t med andra arbeten. Sltterarbete, skrdearbete och tjrbrnning
utfras ofta med gemensamma krafter i byn. Efter skrden kunde ungdomarna
samlas till skrdefest dr man dansade i tv, tre ntter i fljd. Deltagarna skulle
d ha med sig den malt som krvdes fr brygden av den dricka som frtrdes
under gillet.467

Kyrkoret var en annan cykel som styrde allmogens liv. De stora kyrkhelgerna
blev folkfester vid sockenkyrkan. Kyrkklockorna ringde till helg och vila men
markerade ven dagliga tider. I Burtrsk klmtades t.ex. varje dag kl.10.00 f.m.
och 4.00 e.m. p 1830-talet.468 I vre Norrland innebar de vidstrckta kyrk-
socknarna att man fick en speciell kyrkostruktur. Alla sockenbor var lagda att
regelbundet beska kyrkan. De som bodde lngst bort frn kyrkan behvde inte
komma lika ofta som de som bodde nra. Detta kallades kyrkotur. Vid kyrkorna
vxte kyrkstder upp dr man kunde vernatta vid kyrkhelgerna.
Viktiga kyrkhelger var nyrshelgen, trettondagshelgen, Marie bebdelsedag
och de fyra bndagarna bot, reformation, mission och tacksgelse. Vid kyrkhel-
gerna trffades mnniskor frn olika delar av de vidstrckta Vsterbottenssock-
narna. Hr trffade man slktingar och gamla vnner och hr knt ungdomarna
nya kontakter. De s.k. nattloppen som innebar att de unga delade bdd vid
ungdomshelgerna i kyrkstaden sgs inte med blida gon av kyrkan. Men det var
en gammal tradition som dessutom nstan alltid genomfrdes under oskyldiga
former. Och de var betydelsefulla fr kommande parbildningar och ktenskap.
Husfrhr hlls varje r runt om i socknen enligt ett faststllt schema. Prs-
ten hade d upprop av de inom husfrhrsroten boende och frhr ur bibel

466
Larsson, Seth, Ur stanbcks byaskrin. I: Vsterbotten 1927, Vsterbottens museum, Ume,
s. 90-93
467
Grundstrm, Helmer, Den ldste i Degerfors och ngra av hans minnen ur bygdens historia.
I: Vsterbotten 1926, Vsterbottens museum, Ume, s. 112
468
Gipe Jonas, Burtrsk En sockenkrnika fram till omkring 1870, Uppsala 1955, s. 78

256
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

och katekes. Barn och vuxna fick ocks visa prov p sina kunskaper i innantil-
lsning. Vrdfamiljen brukade bjuda p smrgsar efter frhret innan prsten
avslutade med en bibelfrklaring. Det var inte ovanligt att mnnen bjds p
brnnvin, ibland med strande fylleri som fljd.

Vardagsgemenskapen i byn prglades av att man knde varandra vl. Famil-

jerna var barnrika och befolkningspyramiden var bred i basen och jmnt avsmal-
nade i toppen. Hemmen var ppna och folk kunde hlsa p varandra bara fr att
samtala en stund. Man knackade inte p drren nr man gick till en granne det
hade betraktats som hgfrdigt. Det vanliga var att man bara steg in, hlsade
och satte sig p en stol eller soffa. Husmor kunde bjuda p en slt kopp kaffe.
Den eller de i hushllet som inte berrdes av besket fortsatte med sina sysslor
utan att det betraktades som oartigt.
Man lnade salt, kaffe, snus eller annat som tillflligt tagit slut av varandra
inom byn. En kvinna kunde ta gra, t.ex. en sticksm och hlsa p hos ngon
av de andra kvinnorna i byn en stund. Det var inte ovanligt att man delade tid-
ning med en granne. Den ene kunde lsa den vid middagen och den andre p
kvllen.469

En borgerlig kultur tar form

Ume stad grundades 1622, men det drjde innan man fick en fast bosatt stads-
befolkning. Umes frsta hundra r prglades av oro och motgngar. Militra
utskrivningar, ryska hrjningar och missvxt raserade gng p gng det som
hll p att byggas upp. Nr mera fredliga frhllanden terstlldes i brjan av
1720-talet var inte befolkningen strre n p 1640-talet d.v.s. drygt 200 man-
talsskrivna. Men en borgerlig kultur hade nd brjat ta form. En barnaskola
startades i mitten av 1600-talet som fick betydelse fr borgarbarnens bokliga
bildning. Bouppteckningar frn Ume stad i slutet av 1600-talet innehller lyx-
artiklar som r sllsynta i bondehemmen vid samma tid. Det r t.ex. kldes-
plagg i siden och sammet, silkesstrumpor och plyschkragar.470
Umeborgarnas kontakter med Stockholm genom utskeppningen av varor
till Skeppsbron frde med sig nya impulser till den lilla staden. Dr hmtades
frebilder fr hur man som borgare skulle vara kldd, upptrda, roa sig o.s.v.
P slutet av 1700-talet brjar det franska kulturmnstret att via Stockholm bli
synligt i Ume. Idhistorikern Bjrn Olsson ger i boken Den bildade borgaren

469
Olofsson, John, Byarnas frvandling 1930-1980. Skelleftebygdens historia, del 4, Skellefte
1984, s. 56-60
470
Steckzn, Birger, Ume stads historia 1588-1888, Ume 1922, s. 165

257
Kapitel 5

belgg fr att en del Umebor besatt vissa kunskaper i franska redan p 1780-
talet.471
1782 flyttade Daniel Erik Nzn till Ume fr att bli provinsiallkare. Han
grundade ett lsesllskap som blev samlingspunkt fr borgerlig kultur i Ume.
Via tidningsprenumerationer och bokinkp hll man sig jour med tidens kul-
turstrmmar.472 Prsterna Grafstrm och Linder bidrog under frsta delen av
1800-talet till att forma en borgerlig identitet i Ume. Kyrkoherdebostllet p
Backen blev under mnga r en mtesplats och arena fr smstadsaristokratin
i Ume. Musik, litteratur och samtal var centrala i det program som samman-
komsterna innehll.473 Och de mltider som hlls var verddiga. Linder kallar
i sin dagbok kretsen som brukade samlas fr vr societet, ett uttryck som
tyder p framvxten av en mera medveten borgerlig identitet.474
Allt flera drrar mot omvrlden ppnades. 1837 startade en reguljr ng-
btsfrbindelse till och frn Stockholm. 1843 fick Ume sin frsta bokhandel,
1858 ppnades ett lroverk och 1868 fick staden sitt eget sockenbibliotek. Ett
teaterhus tillkom ocks under 1800-talet.475
Som jag har visat i fregende kapitel vxte en borgerlig kultur och identitet
snabbt fram i Skellefte efter stadsbildandet 1845. Norrbottenskuriren skildrar
1866 den d 21 r gamla staden:

Detta lilla magnifika samhlle av 428 sjlar med sina sundsvallsfasoner och sina
parisiska damer lrer i umgngeslivet utveckla en hr uppe icke vanlig storsla-
genhet och lyx, parad med viss ceremoniell stelhet. Ett samhlle i frack och gla-
chandskar med konserter, solosngerskor, arior, quatre mains och konversation
p tevatten, allt vittnande om en bildning, direkt infrskriven frn ngon av Gte-
borgs mest lysande salonger. Handelshus, inflyttade sderifrn och icke uppvxta
ur egen hgnordisk grund, torde hava frt med sig sin hembygds seder och mera
frfinade bildning och omplanterat och med tillvxande rikedom n vidare fort-
plantat densamma i skt verenskommelse med den plutokratiska anda, som
rder inom Stockholms och Gteborgs grosshandelsvrld. 476

471
Olsson, Bjrn, Den bildade borgaren, Stockholm 1994, s. 54, Inrikes tidningar den 15/2
1780
472
Olsson, Bjrn, Den bildade borgaren, Stockholm 1994, s. 50-51
473
Carlsson, Olle, Kring J. A. Linders liv och verk. I: Vsterbotten 1977:4, Vsterbottens
museum, Ume, s. 218; Lundstrm, Hjalmar, Kretsen kring Linders i Ume. I: Vsterbotten
1977:4, Vsterbottens museum, Ume, s. 225; Meyer-Bexelius, Kerstin, Liten kvllsmusik. I:
Vsterbotten 1977:4, Vsterbottens museum, Ume, s. 260-261
474
Olsson, Bjrn, Den bildade borgaren, Stockholm 1994, s. 64-68
475
Olsson, Bjrn, Den bildade borgaren, Stockholm 1994, s. 70
476
Hallinder, Annika, Ett samhlle i frack och glachandskar. I: Vsterbotten 1995:2, Vster-
bottens museum, Ume, s. 14

258
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

Hr skildras en liten stad som dock snabbt har utvecklat en srskild stadsbor-
garkultur.
Man inbjd ofta varandra till sup. D bjds frst p te och frfriskningar. I
vntan p supn kunde herrarna spela kort och damerna konversera. Efter supn
kunde det bli framfrande av verser, frfattade av ngon spirituell gst eller
ngot sng- eller instrumentalframtrdande. Charader och dans var ocks van-
liga inslag under dessa bjudningar. I Skelleftesocitetens njesliv ingick ocks
de olika balerna som viktiga inslag. Balkulturen skapade ett stort behov av
dansundervisning och detta ordnades bl.a. genom att danslrarinnor frn Stock-
holm tog emot elever och lrde ut de moderna societetsdanserna. ven genom
kldsel och titlar markerade man sin klass.477

P bruken utvecklades ocks en borgerlig kultur bland bruksgare och tjns-

temn. P Dalkarls herrgrd i Bygde socken fljde slkten Hggstrm noga
med i pgende frndringar inom konst, smak och etikett hos adel och bor-
gare och Irne Gustafson skriver bl.a. att herrgrden blev traktens centrum
fr nya impulser och ider. Det gllde mbler, litteratur och musik men ocks
matvanorna. Hushllskontot p herrgrden upptar fr tiden ovanliga varor och
ingredienser och nr Erik Hggstrm den ldres dttrar gifte sig i mitten av
1800-talet firades brllopen med stor pompa och stt. 478

5.3 Brllopet mellan gammal och ny tid

Brllopet som vergngsrit
Brllopet var den stora hgtiden och den stora festen i livet. Ett brllop har varit
ett festligt skdespel som man ofta har frskt gra ngot alldeles extra av. Och
de stora brllopsfesterna levde lnge kvar i gsternas minne. Brllopet innebar
fr brudparet en tydlig vergng till nya roller och en ny status i lokalsamhllet.
Bruden skulle lmna ungmarnas krets fr att ing i de gifta kvinnornas. Brud-
gummen skulle p motsvarande stt verg frn de ogifta mnnens gemenskap
till de giftas. P olika stt har man vid brllopet markerat denna rite de pas-
sage denna vergngsrit. Ett exempel r traditionen att bruden p andra brl-
lopsdagen skulle bra ungmorsklnningen. 479

477
Hallinder, Annika, Ett samhlle i frack och glachandskar. I: Vsterbotten 1995:2, Vster-
bottens museum, Ume, s. 14-21
478
Gustafson Irne, Det Hggstrmska handelshuset. I: Vsterbotten 1989:1, Vsterbottens
museum, Ume, s. 56-67
479
Studiefrbundet Vuxenskolan, I Rickle, Rickle 1978, s. 61, Acc. 629, Ume landsfrsam-
ling, allmnt, DAUM, Ume, Acc. 2650, Degerfors, allmnt, DAUM, Ume

259
Kapitel 5

Brudparet brukade ocks symboliskt dansas frn de ogiftas krets till de gifta
mnnens och kvinnornas. Bruden skulle dansa ett varv med varje flicka och
drefter ta i hand och tacka. Drefter skulle hon dansa in sig med de gifta
kvinnorna som sade vlkommen i vr krets! 480 P samma stt skulle brud-
gummen ta en svngom med alla pojkarna i tur och ordning fr att sedan fort-
stta med gubbarna som hlsade honom vlkommen i gubbriket.481

Frberedelser
Tidpunkten fr ett bondbrllop valdes ofta med hnsyn till rstid och prak-
tiskt arbete. Brllopet planerades till en tid som inte skulle sammanfalla med
ngon brdskande andtid. Senvinter eller tidig vr, men kanske frmst hsten
var lmplig. 482 I vglst land kunde det vara praktiskt med ett vrvinterbrl-
lop och de strre brllopen hlls grna vid den rstiden. En brig skare gjorde
det ltt att frdas med hst och slde fr brudfolk och brllopsgster till kyrkan
och till brllopsgrden. P sommaren hade motsvarande transporter ftt gras
till fots eller vissa strckor med bt och det var bde omstndligare och mera
tidskrvande. Detta bekrftas bl.a. i en brllopsskildring frn Vilhelmina.483 P
det hela taget visar traditionsmaterialet att man oftast valt en annan tid n som-
maren fr brllopen.
Ett brllop krvde goda frberedelser eftersom en stor del av kalasmaten var
grdens egna produkter. Man slaktade, bakade, bryggde och skaffade hem de
drycker som inte grden sjlv kunde producera. Brnnvin kptes ofta in i stora
mngder och det sgs som en ndvndighet fr att det skulle komma mycket
folk. Man ansg det vara en riktig skam om dryckesvaror inte fanns.484 Den
sista veckan fre brllopet arbetade en srskilt anlitad kockmora med mat-
frberedelserna tillsammans med grdens folk eller ngon annan assistent. Och
kontakter togs fr att lna porslin, bestick, stora brickor och sklar.
Det tog ocks tid att ordna de klder som brudparet skulle bra vid vig-
seln och brllopet. Man brukade vidtala en Brudfrmma (dialektalt brur-
framma, brurfram) som sktte om brudens kldsel och som ocks ordnade
med brudkrona. Det var oftast en kunnig smmerska som fick frtroendet att
ansvara fr kldseln.

480
Band 1920-22, Burtrsk, Ljusvattnet, DAUM, Ume
481
Brnnstrm, L. och Jirlow R., Gamla dagars brllop i Burtrsk. I: Vsterbotten 1920, Vs-
terbottens museum, Ume, s. 34
482
Westerlund, Ernst, Frn Finnsele till Dragns. I: Vsterbotten 1961, Vsterbottens museum,
Ume, s. 27
483
Acc. 1351, Vilhelmina, allmnt, DAUM, Ume
484
Acc. 1482, Lycksele, Tuvtrsk, DAUM, Ume. Kauoa, s museum, Ume

260
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

Inbjudan
Inbjudan till brllop har i Vsterbotten som regel skett muntligt och den har
vanligen sktts om av det blivande brudparet sjlva. Efter frsta lysningssn-
dagen gick fstefolket runt hos grannar, slkt och vnner och bjd till gss-
pss.485 Ordet gssbu eller gssb betyder gstabud. Att bjuda till gss-
pss betydde att bjuda till gstabud. Det frekom ocks att brudens far eller
bror fljde med vid bjudningen.486 I Ammarns var det trnor och marskalkar
som sktte inbjudan.487 De som bjd till brllop kunde medfra brnnvin eller
kaffe och socker eller kakor fr att undfgna de inbjudna. I Sorsele berttas att
man brukade bju t brllops med kaffe och rgbrd. 488
I Bygde bjd man p brnnvin och brd 489 eller brnnvin och socker.
Hilmar Sjstrm frn byn Selsfors skriver i sina minnesanteckningar: Jag har
ett dunkelt minne av att nr Pelle Sjstrm och Elin Lindgren gick och bjd till
brllop bjd Pelle p en sup och Elin p en sockerbit, som seden var d. Detta
var hsten 1911. 490 I Ljusvattnet brukade mannen ha med sig en korg med
brnnvinsflaskor och kvinnan en pse socker. 491 Inbjudningskort brjade s
smningom att anvndas men frefaller ha varit sllsynta fram till 1930-talet.
Frebilden hmtades d frn borgerlig milj.

Vilka inbjds?
Till ett brllop i Vsterbotten har man inbjudit slktingar (tminstone de delar
av slkten som man hll regelbunden kontakt med), grannar och vnner. Det
var vanligt med 100-talet gster p ett bondbrllop.492

Nrmaste slkten inbjds i frsta hand och dessutom nra grannar. Antalet
inbjudna varierade naturligtvis efter den omfattning brllopet planerades f.
Slktingar p annan ort inviterades oftast och kunde infinna sig om rstid och
vglag var gynnsamt. Till ett brllop i en mindre by kunde praktiskt taget alla
byns invnare komma. 493

485
Brnnstrm, L. och Jirlow R., Gamla dagars brllop i Burtrsk. I: Vsterbotten 1920, Vs-
terbottens museum, Ume, s. 31
486
Westerlund, Ernst, Frn Finnsele till Dragns. I: Vsterbotten 1961, Vsterbottens museum,
Ume, s. 28
487
Band 1006, Sorsele, Vuvosberg, DAUM, Ume

488
Band 890, Sorsele, Vstans, DAUM, Ume

489
Tante Nanna, Ett bondbrllop i Bygde fr 50 r sedan. I: Vsterbotten 1929, Vsterbot-
tens museum, Ume, s. 137
490
Studiefrbundet Vuxenskolan, kullsjbygden, kullsjn 1981, s. 135
491
Brnnstrm L. och Jirlow R., Gamla dagars brllop i Burtrsk. I: Vsterbotten 1920, Vs-
terbottens museum, Ume, s. 32
492
Acc. 1522, Bygde, allmnt, DAUM, Ume
493
Westerlund, Ernst, Frn Finnsele till Dragns. I: Vsterbotten 1961, Vsterbottens museum,
Ume, s. 28

261
Kapitel 5

Att inbjudningarna reglerats genom srskilt organiserade brllopslag kan

ocks belggas. Ersmarks by norr om Skellefte var t.ex. indelad i tv brl-
lopslag.494 Olov Isaksson skriver att de flesta strre byar i Vsterbotten frr var
indelade i gravls- och brllopslag.495 Inrttande av gravlslag skedde genom
beslut i byastmman. Syftet var dels att lsa problemet med att rymma alla gs-
terna i gravlsgrden och dels att lindra kostnaderna fr det berrda hushllet.
Ett gravl var ju inget billigt kalas.496
Det var sedan naturligt att tillmpa denna bjudlagsindelning ocks vid brl-
lopen ven om man vid ett brllop mera riktade sig till folk i yngre och aktivare
ldrar. Tidigare ansg folklivsforskarna att fastare organiserade bjudlag av detta
slag enbart frekom i Skne och p Gotland och att det rrde sig om en dansk
institution, en tes som bl.a. drevs av Nils Lithberg.497 Denna teori torde dock
numera ha vergivits.

Brllop 1912 i sjn, Bygde socken. Brudparet Anna f. Jakobsdotter och Alfred Wes-
terberg
oknd fotograf/ Robertsforsinsamlingen, Vsterbottens museum

494
Westerlund, Ernst, Byar och folk:ett bidrag till knnedom om byarnas uppkomst, bebyggelse
och utveckling samt arbetsliv, seder och bruk.Del 1,Ersmark: ett bidrag till knnedomen om
byns uppkomst, bebyggelse och utveckling samt om arbetsliv, seder och bruk, Skellefte 1982,
s. 76
495
Isaksson, Olov, Bystmma och bystadga, Uppsala 1967, s. 263-264
496
Westerlund, Ernst, Gravls- och brllopslag. I: Vsterbotten 1955, Vsterbottens museum,
Ume, s. 181-183
497
Berg, Gsta, Brllopsmiddagen. I: Fataburen, Stockholm 1969, s. 181-182

262
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

Vad kostade ett brllop?

Att berkna kostnaderna fr ett bondbrllop under sjlvhushllets tid r en svr
ekvation. I boken Vindeln. En norrlndsk kommuns ekonomiska utveckling
1800-1980 har jag dock hittat ett exempel frn handelsfirman strms avrk-
ningsbcker som kan ge viss vgledning. Arbetaren Erik Nordstrm var genom
dagsverkesarbeten knuten till handelsfirman och han hade enligt avrknings-
boken inga andra inkomster. Mot gjorda dagsverken och viss kontant betal-
ning kunde han kpa livsmedel och andra varor frn firman. Nr kostnaderna
fr uttagna varor avrknats kunde resterande arbetsersttning utbetalas kontant
frn handelsfirman. Hela detta handelsutbyte gr att flja i avrkningsbckerna
fr ett antal r under 1870-talet.
1874 hlls Erik Nordstrms brllop och i avrkningsboken gr matinkpen
fr brllopet att avlsa. De uppgick till ett vrde av 150 kr. Nordstrms totala
inkomst fr ren 1871-76 uppgick till 895 kronor (149 kr per r). Brllopskos-
ten motsvarade allts vrdet av ett rs arbete.498

Brudflje
Frden till brllopsgrden kunde vara mera eller mindre ceremoniell. Om vig-
seln hlls i kyrkan kunde man ordna med ett brudflje till brllopsgrden med
brudfolk, trnor och marskalkar frst i raden. Om det var vinter gick frden
med hst och slde.499 I ett av DAUM:s belgg skildras ett brudflje 1895 av
en sagesman. Sldpartiet bestod av tta hstar. Frst kte brudparet, drefter
fljde trnor, marskalkar och frldrarna till brudparet.500 Brudfljet kallades
gsspssraden och det ansgs hedersamt att ha ett lngt flje nr man frda-
des frn kyrkan till brllopsgrden.501 Omkring r 1875 hlls ett stort brllop i
Bygdetrsk. Brllopstget utgjordes av inte mindre n 50 hstar som var kldda
i klde.502
Men det var inte heller ovanligt att man gick till fots till brllopsgrden.
Spelmnnen kunde mta fljet ett stycke frn byn fr att beledsaga med musik
fram till grden.503
I de fall d vigseln hlls i brllopsgrden blev det helt naturligt inget brudflje.

498
Bunte, Rune, Gaunitz, Sven & Borgegrd, Lars-Erik, En norrlndsk kommuns ekonomiska
utveckling 1800-1980, Lund 1982, s. 90
499
Acc. 2691, Mal, Adak, DAUM, Ume
500
Acc. 1351, Vilhelmina allmnt, DAUM, Ume
501
Brnnstrm L. och Jirlow R., Gamla dagars brllop i Burtrsk. I: Vsterbotten 1920, Vs-
terbottens museum, Ume, s. 32
502
Acc. 1664, Burtrsk, Bygdetrsk, DAUM, Ume
503
Nystrm, J.A., Gamla brllopsseder i Ljusvattnet och nya. I: Vsterbotten 1947, Vsterbot-
tens museum, Ume, s. 101-102

263
Kapitel 5

Vigsel
I Vsterbotten har vigseln skett i hemmet, i kyrkan eller i prstgrden. Fre
sekelskiftet var det enligt ett stort antal uppteckningar vanligt med vigsel i
hemmet.504 Om vigseln skedde i hemmet hll man till i salen, parstugans stora
rum, dr man ocks dukade upp brllopsmiddagen.505 Det var ocks vanligt
med vigsel i prstgrden.506 Anders Gustaf Trnqvist, som var reseombud fr
Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS), skildrar i ett brev till dess styrelse en
kyrkhelg som han beskte 1886 under en predikoresa genom Norr- och Vs-
terbotten:

Somliga frde sina dda med sig att begrafwas, andra intrdde i ktenskap, d
de kte i parad i stora sllskaper frn kyrkostaden till prestgrden, kldda i brl-
lopsskrudar. 507

Nr vigseln frrttades i kyrkan skedde det i anslutning till sndagens guds-

tjnst. Frutom vigslar kunde fre hgmssan bde barndop, kyrktagning och
jordfstning ga rum. Detta var det normala i ldre tid nr kyrkan fungerade
som ngot av ett ppet hus fr sockenborna dr varje kyrkobeskare hade insyn
i det som skedde.508 Vigslarna brjade flytta tillbaka till kyrkan igen p 1900-
talet efter en lng period av vigslar i hemmen och prstgrdarna.

Vlkomnande till brllopsgrden

Festligheterna i brllopsgrden brjade med att gsterna vlkomnades av vrd-
folket. Drefter var det vanligt att man sklade med brudparet och nskade dem
lycka till.509 Gsterna bjds p vlkomstbrd vlkomm och kaffe. Brdet var
av tv sorter, rgbrd och vetebrd, det senare med saffran.510 I samband med
vlkomnandet kunde ocks gsterna lmna gvor till brudparet och eventuellt

504
Acc. 2635, Bygde, allmnt, DAUM, Ume; Acc. 2644, Byske, Maltjln, DAUM, Ume;
Acc. 629, Ume landsfrsamling, allmnt, DAUM, Ume; Acc. 629, Ume landsfrsamling,
allmnt, DAUM, Ume; Band 1165, Skellefte, Kusmark. DAUM, Ume; Band 2222, Nystra,
Gumboda, DAUM, Ume
505
Band 1334:2, Lvnger, Hkmark, DAUM, Ume
506
Band 96, Vilhelmina, Skansholm, DAUM, Ume; Band 725 b, Nordmaling, Mullsj, DAUM,
Ume
507
Evangeliska Fosterlandsstiftelsens tidning Budbraren nr. 4, 22 februari 1887 s. 8
508
Bringus, Nils-Arvid, Brllopsseder i Sverige en versikt. I: Brllop (Kulturen 1993),
Kulturhistoriska freningen fr sdra Sverige, Lund 1993, s. 27
509
Band 460, Dorotea, Hgland Lngsele, DAUM, Ume; Studiefrbundet Vuxenskolan, verk-
linten i ldre och nyare tid, verklinten 1980, s. 119; Acc. 629, Ume landsfrsamling, allmnt,
DAUM, Ume
510
Acc. 1522, Bygde, allmnt, DAUM, Ume; Band 1473, Ume landsfrsamling, verboda,
DAUM, Ume; Band 1693, Ume landsfrsamling, Baggble, DAUM, Ume

264
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

medfrd frning, ofta smr eller mjlk.511 Gvorna kunde vara pengar eller
t.ex. slaktdjur, sngklder eller husgerd.512

Middagen
Brllopets huvudmltid hlls i regel p den frsta brllopsdagens eftermiddag.
Vanligtvis serverades den i salen i vsterbottensgrden. Och ven under de
kommande dagarna serverades festmat. I bondemilj var en brllopsmiddag
den festligaste mltid man kunde delta i. Middagen kan ses som brllopets
ceremoniella centrum.

Dansen
Efter maten blev det dans. Ofta rjde man undan borden fr att ge plats t
dansen i det rum dr middagen serverats. Men sommartid kunde logen (den
timrade rundlogen) anvndas som danslokal.513 Dansen kunde inledas med att
prsten dansade med bruden. Men s lnge prsten var kvar var stmningen en
smula hgtidlig. Nr han reste blev det mera lsslppt och livligt p kalaset. I
mera lagiska lsarkretsar frekom det att prstens upptrdande p brllopen
kritiseras. Kantorn Gsta Lundquist har upptecknat ett eftermle om prsten
E. A. Nygren som var prst i Bygde frn 1830-talet: Han fjonke o danse p
brllop. 514
P brllopen dansades kadrilj, vals, polkett och springpolska. De instrument
som anvndes var fiol, dragspel och ibland klarinett. Mnga olika konstellatio-
ner av musiker har frekommit. Man brukade dansa pengar till bruden. Det
gick till s att mnnen i tur och ordning kunde ta en svngom med bruden. Fr
denna ynnest fick man lmna en slant till henne. I ldre tider kunde det vara en
tolvskilling. I DAUM:s arkiv finns ngon bandupptagning av en Tolvskillings-
polska som brukade spelas vid dessa tillfllen. 515 Det var allts en komplet-
terande insamlingsform vid sidan av den egentliga gvogivningen. En omtyckt
och dansvillig brud kunde p detta stt f in en ganska stor penningsumma.
Dansen pgick till morgonen med avbrott fr ngot nattml vid tretiden. 516

511
Band 941, Vnns, Vnnfors, DAUM, Ume
512
Band 96, Vilhelmina, Skansholm, DAUM, Ume, Acc. 3664, Sorsele, Ammarns, DAUM,
Ume, Band 725 b, Nordmaling, Mullsj, DAUM, Ume
513
Muntlig uppgift frn Johan Westerberg, f. 1918, sjn, Robertsfors den 15 mars 1996
514
Fahlgren Karl, Den andliga odlingen. I: Fahlgren, Karl (red.), Bygde Sockens historia,
Ume 1963, s. 452
515
Band 6:1, sele, Kvllstrsk, DAUM, Ume
516
Bandad intervju med Alice Granberg, Norrfors Ume den 26/1 1996, hos frfattaren; Brnn-
strm L. och Jirlow R., Gamla dagars brllop i Burtrsk. I: Vsterbotten 1920, Vsterbottens
museum, Ume, s. 31

265
Kapitel 5

Brudskdning en kvarlevande tradition

S.k.brudsiare har frekommit vid de vsterbottniska brllopen lngt in p
1900-talet.
Det kunde vara stora skaror brudskdare som samlades utanfr brllopssa-
len. Det var alldeles svart av dom, som knotten oppa kwlln, som en infor-
mant frn Bodbysund uttryckte det.517 S sent som 1972 har jag sjlv varit med
och beskt en brllopsgrd med en grupp som begrde att f se bruden. Vi bjds
d p kaffe och trtbit ute p grden sedan brudparet visat upp sig.
Benmningen p dessa objudna gster har varierat men de vanligaste har
varit koxare (norra Vsterbotten), seare och siare (sdra Vsterbotten).
I Sorsele har ocks uttrycket tjuvtittare frekommit. Gruppen av objudna
gster roade sig p egen hand utanfr brllopsgrden men fljde naturligtvis
med i vad som frsiggick inne i festsalen genom att titta in genom fnstren.
Under kvllens lopp gick brudparet ut p bron d och d fr att visa upp sig.518
Trnor och marskalkar fljde d med brudparet ut till brudskdarna och de fr-
samlade brukade hurra fr brudparet.
Ibland kunde brudsiarna bli bjudna p en smakbit frn kalaset eller en
sup. Det frekom att ngra av siarna bjds in p dansen och kvllens festlig-
heter. Speciellt stor var chansen att bli intagen fr de som betraktades som
duktiga dansare. I sin dagbok fr 1936 skriver en 16-rig flicka frn Bygde
socken: Snd. 10 maj. Brllop i Norris. Gunborg o Eugn. Roligt intagen!
Polkett!519

Logi fr brllopsgsterna
Det var ndvndigt att ordna logi fr brllopsgsterna under brllopsdagarna.
Byborna gick naturligtvis hem till sina grdar fr ngra timmars smn. Men
de som kom frn andra platser fick inkvarteras antingen i brllopsgrden eller
i ngon av granngrdarna. Fr ungdomarna ordnades s.k. syskonbddar p
golven medan de ldre fick sngplats.520 Det blev inte mycket smn innan nsta
dags festligheter tog vid.

Andra och tredje brllopsdagen

Andra dagen kallades ettadan. Man brjade mitt p frmiddagen med en
frukost som ofta serverades ute i de grdar som brllopsgsterna inkvarterats.
Brudparet gick d runt och bjd p kaffe med dopp eller en sup och smrgs.

517
Band 3893,

Burtrsk
, Bodbysund, DAUM, Ume
518
Acc 629, Ume landsfrsamling allmnt, DAUM, Ume
519
Margit Sjstrms dagbok ren 1935-37, hos frfattaren
520
Acc. 2650, Degerfors, allmnt, DAUM, Ume

266
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

Sedan fortsatte brllopsfirandet med dans och kalasmat. Frn andra dagen kal-
lades bruden ungmoran. Nu skulle hon sjlv vara med och passa upp vid
borden nr stormlet serverades p eftermiddagen. 521 Tredje dagen kallades
stnddan. Det var den dagen som man med olika ceremonier markerade ver-
gngen till det kta stndet, t.ex. genom att dansa in sig i de giftas krets. Se
tidigare avsnitt om brllopet som vergngsrit!
P den sista dagen verlmnades ocks gvorna till brudparet. Lysning av
gvor kunde frekomma men har inte varit s formaliserad som t.ex. i nger-
manland dr noggranna protokoll kunde fras. Gunilla Kjellman har beskrivit
denna gvoinstitution som en juridiskt-formell transaktion. 522 Brudgvan hade
med andra ord formen av ett terbetalningspliktigt bosttningsln.
Ernst Westerlund skriver om gvogivandet i Vsterbotten: Om sedvnjan att
lysa brllopsgvor har man mycket diffusa minnen. Ngot srskilt utprglat bruk
synes inte detta ha varit. 523 Denna beskrivning verensstmmer med den upp-
fattning som jag har ftt vid genomgng av traditionsmaterialet om de vster-
bottniska brllopen. Nr brllopen brjade kortas ner i tid flyttades tredje dagens
aktiviteter till dag tv. Tredje dagen blev d en dag frmst fr lngvga vnner
och slktingar. Det r tydligt att andra vrldskriget markerade en vergng till
kortare och enklare brllop och att denna tendens hll i sig ocks efter 1945.

Lnga brllop
Ett brllop var ofta tre dagar lngt. S smningom frkortades detta till tv dagar
och till sist en dag. Men brllopen kunde vara lngre n tre dagar. Ett brllop
i Skivsj (Degerfors socken) varade i sex dagar och den som d var brudgum
berttade senare: He va vrst frst tv dygna sen gick he bra.524
En gammal kockmora frn Burtrsk socken berttade att det lngsta brl-
lop som hon varit med p rckte i sju dagar.525 Ett brllop i Tvrlund varade
enligt uppgift ocks i sju dagar. Dr hade brllopsmaten tagit slut. Det proble-
met lstes genom att mjl lnades i byn s att man kunde koka klimpar. En
anledning till att ett brllop drog ut p tiden kunde vara den som anges i inter-
vjun: Brnnvinstunnan mste drickas upp. 526

521
Acc. 629, Ume landsfrsamling, allmnt, DAUM, Ume
522
Kjellman, Gunilla, Brllopsgvan ett forna tiders bosttningsbidrag. I: Brllop (Kulturen
1993), Kulturhistoriska freningen fr sdra Sverige, Lund 1993, s. 102
523
Westerlund, Ernst, Frn Finnsele till Dragns. I: Vsterbotten 1961, Vsterbottens museum,
Ume, s. 29
524
Band 2675, Ume landsfrsamling, Rdliden, DAUM, Ume
525
Nilsson, Lars, Bodbyn. Ngra anteckningar om en gammal Burtrskby. I: Vsterbotten
1933, Vsterbottens museum, Ume, s. 105-106
526
Band 2675, Vindeln, Rdliden, DAUM, Ume

267
Kapitel 5

Myndigheternas syn p brllopen

Det finns mnga belgg p hur myndigheterna p olika niver (landshvding-
embete, sockenstmmor) reagerade mot det som man uppfattade som ver-
ddigt brllopsfirande. Mot bakgrund av de s.k. verfldsfrordningarna som
utfrdades med jmna mellanrum under 1700-talet och frsta delen av 1800-
talet av stnderna r det naturligt att landshvdingar och sockenstmmor fr-
skte ingripa mot de kostsamma brllopen.
Med anledning av en kungrelse frn Konungens befallningshavande
(lnsstyrelsen) den 24 juli 1817 beslutade Burtrsk sockenstmma i oktober
bl.a.

Vid samma vite (15 riksdaler) fr brllopsvrden intet brllop hlla ver tre
dygn; d brllopets brjan rknas frn brudparets sammanvigning, nr vigseln
sker hemma i huset eller frn brudparets ankomst till brudhuset, nr vigseln sker
i kyrkan. 527

Belgget visar att de lnga brllop som nmnts hr ovan inte var ngra sll-
syntheter. Det frefaller som om de lngre brllopen fortsatte i Burtrsk trots
sockenstmmans beslut. Den 11 maj 1845 behandlades nmligen frgan nnu
en gng i sockenstmman och nu beskrivs problemet mera detaljerat. Det hand-
lar till en del om att brllopet blev kostsamt fr de som inbjd:

Det verfld i mat och dryck, varmed brllopen vanligen hllas och fortfara i 3, 4
5 dagar, gr att omkostnaderna fr dessa kalaser betydligt verstiga summan av
brllopsgvorna, d man avrknar, vad frldrar och syskon giva.

Men det r ocks moraliska aspekter p brllopen som lyfts fram nr prsten
Hammargren argumenterar fr kortare och enklare brllop:

Dock r det ingalunda p misshushllningen i ekonomiskt avseende jag frnm-

ligast vill fsta socknemnnens uppmrksamhet och var och en ger att stlla
sin hushllning, som honom gott synes utan p det sedefrdrv och ogudaktiga
vsende, som fljer med vra vanliga brllop. Ty hur gr det merendels till?
Frst och frmst vad brudparet angr, s vet man, att bda kontrahenterna, sr-
deles brudgummen, ro ivrigt sysselsatta flera veckor fre brllopet att bjuda,
truga, tinga och tigga ihop brllopsgster. Under veckorna fktar denne omkring
i byarna och om helgerna i kyrkostaden, allt fr nyssnmnda ndaml. Och icke
sllan ser man honom, nnu samma dag som brllopet sttes, med brnnvinskag-
gen under armen sysselsatt att traktera, fr att dymedelst kunna vinna och ver-
tala de mest obevekliga, vilket ock stundom lyckas, ty supen gr, att man gr, dit
man eljest ej tnkt. Men hur gr det d till vi sjlva brllopet? Jo, knappt

527
Gipe, Jonas, Burtrsk en sockenkrnika fram till omkring 1870, Uppsala 1955, s.478

268
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

r den heliga vigselceremonien frrttad, frrn ett verddigt brnnvinssupande

begynnes med thy tfljande stoj och buller, drvid man fr hra n svordomar,
n otuktiga visor och n mycket annat otillbrligt och oanstndigt tal och skmt.
S fortfar man icke blott en, utan flera dagar och tervnder sedan hem efter
en illa anvnd tid och mer eller mindre srat samvete. Fr vrigt, huru
stridande r det ej mot bde gudomlig och mnsklig ordning att tillbringa flera
dagar i sus och dus, i ffnga, i yppighet och sysslolshet, huru syndigt att s
verddigt frspilla Guds gvor! Av vad som p ett brllop frstres skulle flera
fattiga kunna ndtorfteligen underhllas hela ret om. Kan man vara frsvarad
med en sdan hushllning, d man vet, huru stort antalet r av dem, som ej hava
brd fr dagen? 528

Sockenstmman beslutade drefter att brllopen fortsttningsvis skulle begrn-

sas till ett dygn rknat frn vigseltidpunkten. Nr protokollet skulle justeras en
vecka senare var det dock inte mindre n 15 ledamter som reserverade sig mot
beslutet! I det ovanstende stlls myndigheternas syn p hur allmogens fester
borde vara mot den praxis som utvecklats p vsterbottniska landsbygden.
Ngra motsatsfrhllanden i synstten framtrder tydligt. Med ett strukturalis-
tiskt perspektiv kan man se detta som uttryck fr de underliggande strukturer
och vrderingar som terspeglas kulturellt, inte bara i festtraditionerna utan p
mnga plan i bondekulturen.
Ulrich Tolksdorf har p detta stt arbetat synkront i sina strukturalistiska
koststudier, dr han betraktar kosten som en del i ett kulturellt system och ml-
tiden som ett komplex vars bestndsdelar kan granskas. Som skdningsmodell
anvnder han ett stamtrd dr de olika aspekterna och deras inbrdes frhl-
landen lyfts fram. Mltiden kan enligt Tolksdorfs modell delas in i tv huvud-
bestndsdelar, matrtt och situation. Matrtten formas i sin tur bde av fdo-
mnen och kulturell teknik fr tillagningen medan situationen kan frsts som
social tid och socialt rum. En brllopsfest kan definieras som social tid, efter-
som deltagarna har reserverat ett antal timmar eller dagar fr det gemensamma
festdeltagandet. Brllopsfesten utspelar sig i ett socialt rum, i brllopsgrden
eller festsalen. Modellens bestndsdelar fdomnen, kulturell teknik, social tid
och socialt rum kan var fr sig och tillsammans relateras till vrderingar och
drmed till kulturella mnster.

528
Gipe Jonas, Burtrsk en sockenkrnika fram till omkring 1870, Uppsala 1955 s.122-125

269
Kapitel 5

Mltid

Matr tt Situation

Fdo- Ku lturell Social tid Socialt

mn en teknik rum

Vrderingar

Med tillmpning av Ulrich Tolksdorfs modell fr strukturalistisk kostforskning

frsker jag hr visa p motsttningar inom det som han kallar den sociala
tidens vrdeplan.529

Myndigheternas brllopsideal Den folkliga traditionen

Festfirande med mtta och enkelhet Festfirande med verdd lngt
utver vardagen
Korta brllop Lnga brllop
Kontrollerade och disciplinerade En flykt frn vardagens disciplin-
krav
Liten eller mttlig alkoholkonsumtion Stor alkoholkonsumtion
Lgmlt och civiliserat umgnge Hgljudd feststmning med skmt
och spontana infall
terhllsamhet verfld

Att p detta stt beskriva frhllandet mellan centraldirigering och folklig

praxis r ett etnologiskt perspektiv som har tidigare bl.a. har anvnts av etnolo-
gerna Sigurd Erixon och Sigfrid Svensson.530

529
Tolksdorf, Ulrich, Strukturalistisk kostforskning frsk till en generell modell (1972). I:
Gustavsson, Anders (red.), Kulturmten och kulturell frndring: nutida tysk etnologi i urval av
Anders Gustavsson, Malm 1985, s. 178-181
530
Svensson, Sigurd, Introduktion till folklivsforskningen, Stockholm 1969, s. 117-126

270
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

5.4 Bordet
Utsmyckning och dukning som gesunkenes Kulturgut
Festbordet, som nstan alltid dukades i den vsterbottniska parstugans sal, stll-
des upp i hstskoform.531 Tre bord skts samman till denna form, huvudbor-
det p salens gavelsida och de andra borden p salens lngsidor. Festborden
var ofta enkla konstruktioner med lnga plankor lagda p bockar. Det frekom
att lngbordet lnades mellan grdarna.532 P borden lades dukar. Det kunde
vara hemvvda dukar men ibland anvndes lakan. Vid brllop under den mrka
rstiden placerades ljus p festbordet. Det var hemstpta ljus, tillverkade av
frtalg.533
P bordet stlldes ocks maten p ett dekorativt stt. Srskild omsorg verkar
man ha gnat t smret. Det kunde lggas upp i klot eller cylindrar som man
kallade smrtrillingar enligt uppgifter frn Burtrsk.534 Ngon berttar om de
stora smrklimparna som var som sockertoppar och som krusats s att de sg
ut som blommor.535 I ett belgg frn Bygde beskrivs ocks hur vldiga hgar
av limpbrd var uppskurna och lagda i brdkorgar. Minst tv stycken blom-
miga s.k. bordsflaskor med brnnvin var ocks utplacerade p varje bord.536 I
Burtrsk nmns brnnvin i flaskor med Karl XV:s namnchiffer som ett exem-
pel p bordets elegans. Graverade brnnvinsflaskor tillverkades bl.a. av Strm-
bcks och Ytterstfors glasbruk i Vsterbotten.537
Sommartid kunde festsalen dekoreras med bjrklv och sommarblommor.538
Frn Lvnger berttas att man draperade vggen bakom brudparets stolar med
flaggan som en rebevisning.539 S.k. himlingar ovanfr brudparets plats vid
bordet har ocks frekommit enligt en beskrivning frn Sorsele i dialektords-

531
Studiefrbundet Vuxenskolan, I Rickle, Rickle 1978, s. 61; Acc. 2132, Bygde, allmnt,
DAUM, Ume; Band 7255 b, Nordmaling, Mullsj, DAUM, Ume
532
Westerlund, Ernst, Byar och folk:ett bidrag till knnedom om byarnas uppkomst, bebyggelse
och utveckling samt arbetsliv, seder och bruk.Del 1,Ersmark: ett bidrag till knnedomen om
byns uppkomst, bebyggelse och utveckling samt om arbetsliv, seder och bruk, Skellefte 1982,
s. 79
533
Band 725 b,

Nordmaling
,
Mullsj
, DAUM, Ume
534
Brnnstrm L. och Jirlow R., Gamla dagars brllop i Burtrsk. I: Vsterbotten 1920, Vs-
terbottens museum, Ume, s. 32
535
Band 96, Vilhelmina, Skansholm, DAUM, Ume
536
Tante Nanna, Ett bondbrllop i Bygde fr 50 r sedan. I: Vsterbotten 1929, Vsterbot-
tens museum, Ume, s. 136-137
537
Nisbeth, ke, Slipat, ritat och ordinrt glas. I: Vsterbotten 1971, Vsterbottens museum,
Ume, s.147-148, 205-206
538
Bandad intervju med Alice Granberg, Norrfors Ume den 26/1 1996, hos frfattaren
539
Gerda Bostrm, Lvnger, Frlovning, brllop frr, Skellefte museums studiecirkelar-
kiv

271
Kapitel 5

samlingen p DAUM dr brudhimmel bl.a. kan betyda: en duk med ifstade

blommor, vilken fstes i taket ver brudens plats vid middagsbordet. 540
Brllopssalens utsmyckning och bordets dukning r tydliga exempel p hur
frebilderna fr brllopsarrangemangen hmtades frn prst- och herrgrdarna,
men frmst frn borgerskapet i stderna. En sdan adoption av kulturyttringar
och nya innovationer som spritts frn hgre till lgre sociala skikt brukar
benmnas med begreppet gesunkenes Kulturgut, ett begrepp som lanserades
av den tyske folkloristen Hans Naumann p 1920-talet.541

Brllop i Fatmomakke mellan Marta f. Holmgren frn Storns och Tobias Westerlund
i Klimpfjll 1894.
Foto: Lars Dahlstedt, Vsterbottens museum

Gammal och ny placering och bordssttning

Det var brllopsvrden som ansvarade fr att gsterna bnkades vid middags-
bordet.542 543

540
Dialektordssamlingen
,
ordet
brudhimmel

, DAUM, Ume
541

Naumann, Hans, Primitive Gemeinschaftskultur: Beitrge zur Volkskunde und Mythologie,
Jena 1921; Naumann, Hans, Grundzge der deutschen Volkskunde, Leipzig 1922. Hans Nau-
manns bermda teori om Gesunkenes Kulturgut utvecklades i dessa bcker men bemttes med
hftig kritik. Sjlva begreppet har dock, oavsett de vetenskapliga bedmningarna av Naumanns
teorier, levt vidare inom den humanistiska forskningsvrlden.
542
Studiefrbundet Vuxenskolan, I Rickle, Rickle 1978, s. 61
543
Acc.

2762, Ume, n, DAUM, Ume

272
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

Vid bordet har placeringen av brudparet och deras frldrar varit givna. I
vrigt frefaller man ofta ha tillmpat fri placering. Det har vid flertalet brl-
lop inte varit aktuellt att gra ngon rangordning av gsterna. En informant,
fdd 1878, (Dorotea socken) svarar p en intervjufrga om placering: Det var
ingen ordning p ngon placering inte. Men han tillgger att naturligtvis hade
brudparet sina givna platser.544 En kvinna frn Ume socken berttar om sitt
eget brllop 1914: Brudfolket skulle sitta i mitten. Sen fick dom andra placera
sig som dom ville. 545 Ofta tilldelades brudparet och deras frldrar srskilda
platser medan vriga vid bordet hade fri placering.546
Funktionrer vid brllopet som brudfrmman, trnor och marskalkar kunde
ocks ha srskilda platser. Brudfrmman placerades ofta vid brudens sida fr
att kunna finnas till hands och se till att kldseln sg snygg ut.547 Prsten skulle
naturligtvis ha en plats nra brudparet om han deltog vid middagen.548 En
sagesman frn Vilhelmina (f.1870) berttar att jgmstaren var gst vid hans
brllop och fick en hedersplats vid bordet som man brukade gra fr stnds-
personer.549
Spelmnnen placerades ibland vid ett srskilt bord och helst s lngt bort frn
prsten som mjligt.550 En mera lderdomlig tradition vid placeringen har varit att
ha karasida och kvinnsida s att mnnen satt p ena sidan och kvinnorna p
den andra. S placerades brllopsgsterna bl.a. vid brllopen i Ljusvattnet i ldre
tid. Denna typ av placering finns ven belagd i Norsjtrakten.551 Samma uppdel-
ning av mn och kvinnor hade man vid bnesammankomsterna i byarna.
Ingrid Nordstrm skriver i sin bok Till bords om hur man kan se placeringen
vid gstabudsborden som ett spel p kalasets scen, utfrt av vrdfolk och
gster tillsammans fr att med trugning och bordsplacering markera den soci-
ala rangskalan.552 Hr anknyter Nordstrm till Bourdieus analys av det sociala
spelet kring heder och prestige i det kabyliska bondesamhllet i Algeriet. De

544

Band 460, Dorotea,
Hgland Lngsele
, DAUM, Ume
545
Burholm, Annika (red.), Anumark: en liten kustby i Vsterbotten strax norr om Ume, Ume
1992, s. 104
546
Band 1006, Sorsele, Vuvosberg, DAUM, Ume
547
Acc. 629, Ume landsfrsamling, allmnt, DAUM, Ume; Tante Nanna, Ett bondbrllop i
Bygde fr 50 r sedan. I: Vsterbotten 1929, Vsterbottens museum, Ume, s. 137
548
Acc. 1522, Bygde, allmnt, DAUM, Ume
549
Band 96, Vilhelmina, Skansholm, DAUM, Ume
550
Westerlund, Ernst, Seder och bruk, saga och sgen. I: Westin, Gunnar (red.), Vsterbottens
bygd och folk: en skildring i ord och bild av Vsterbottens bebyggelse, Stockholm 1952, s. 41
551
Brnnstrm L. och Jirlow R., Gamla dagars brllop i Burtrsk. I: Vsterbotten 1920, Vs-
terbottens museum, Ume, s. 32; Westerlund, Ernst, Frn Finnsele till Dragns. I: Vsterbotten
1961, Vsterbottens museum, Ume, s. 29
552
Nordstrm, Ingrid, Till bords. Vardagsmoral och festprestige i det sydsvenska bondesamhllet,
Stockholm 1988, s. 163-167

273
Kapitel 5

sydsvenska brllopen har varit prglade av social prestige och den ofta detal-
jerade placeringen vid kalasbordet har visat vem man r. Rangordningen vid
bordet har i de flesta fall terspeglat graden av frmgenhet.
Nils-Arvid Bringus har jmfrt de sydsvenska brllopen med brllops-
sederna i Dalarna och skriver: I det egalitra Dalarna var sledes brllopen
mycket ppna tillstllningar och utan den prestige som prglade de sydsvenska
brllopen ifrga om frning och placering.553 Dalabrllopen kommunicerar
sledes social ppenhet. P samma stt har det varit i Vsterbotten. Placeringen
har inte i ngon strre utstrckning anvnts fr att uttrycka de olika gsternas
sociala status.

5.5 Rtterna
Mattradition och livsmedelstillgng
Ett bondbrllop i Vsterbotten prglades lnge av sjlvhushllet, d.v.s. att man
sjlv producerade en stor del av livsmedelsbehovet. Det var egentligen inte
frrn slutet av 1940-talet som ett nytt system fr livsmedelsfrsrjningen br-
jade utvecklas p den vsterbottniska landsbygden och fler och fler matvaror
brjade kpas in. Det r drfr naturligt att det tidigare kosthllet varierar i rela-
tion till tillgngen p matrvaror. Vid kusten har lakto-cerala mattraditioner
utvecklats. Tillgngen p spannml har hr mjliggjort matvanor som liknar
de syd- och mellansvenska. I inlandet har mjlk, mjlkprodukter, fisk och ktt
format en lakto-animal matsedel. I det samiska omrdet r det ktt och vissa
vxter som har dominerat kosthllet och vi kan dr tala om en animal-vegeta-
bil kostprofil.
En viss ledning nr det gller ldre tiders kosthll kan man f i landshvding-
arnas femrsberttelser. Fr perioden 1881-85 ges t.ex. fljande karakteristik
av allmogens kosthll i Vsterbotten:

De vsentligaste fdomnena utgras af produkter frn ladugrden, hvaribland

sur mjlk intager ett framstende rum, mjlvaror samt strmming och annan fisk
nr tillgng dertill finnes. 554

Under sjlvhushllets tid var ocks frrdshushllningen en ndvndighet. Den

korta sommarens verfld mste konserveras fr att trygga verlevnaden under

553
Bringus, Nils-Arvid, Brllopsseder i Sverige en versikt. I: Brllop (Kulturen 1993),
Kulturhistoriska freningen fr sdra Sverige, Lund 1993, s. 46
554
Landshfdinge-embetets uti Vsterbottens underdniga berttelse fr ren 1881-1885, mikro-
fiche, Forskningsarkivet, Ume, s. 5

274
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

den lnga vintern. Torkning, sjlvsyrning, rkning och saltning r metoder som
pverkat de regionala matvanorna. Nr det gller festmaten har man dock inte
i frsta hand hmtat den frn frrden. Oftast har man slaktat och lagat till
kttrtter och smrgsmat av det frska kttet. Brdet har ftt markera festen
som en kontrast till vardagen. Ststpta limpor och verddiga saffranskringlor
har varit viktiga inslag i den vsterbottniska festmltiden. Brllopsmltiden var
den stora festmltiden och den skulle vara hjd en bra bit ver vardagsmatens
niv.

En brllopsmiddag mellan gammalt och nytt r 1907

Som en utgngspunkt fr diskussionen om brllopsmltider i Vsterbotten vill
jag frst skildra ett speciellt brllop som finns vl skildrat i en bandad intervju
p Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Ume. Skildringen r mitt eget
fria terberttande men bygger dock i allt vsentligt p intervjumaterialet.

Det r den 27 november 1907. Det ska bli brllopsfest i tre dagar i Vster-
bottensbyn Gumboda. Helmer Andersson ska gifta sig med den duktiga sm-
merskan Emilie Glas. Tv veckor fre brllopet har de trolovade gtt runt till
grannar, slkt och vnner och inbjudit till festen. Budandet, inbjudan tog
flera dagar. I sju dagar har kockmoran Fru Lindstrm och hennes dotter Lydia
hllit till i bagarstugan och bakat brd, storkringlor och halvmnar.
Storkringlorna har bakats med saffran och r kolossala. Degen till en kringla
ska vga ver ett kilo!
Beda Frykholm har anlitats fr att ordna brudkldseln. Brllopet hlls p
gstgivargrden i Gumboda som det unga paret har vertagit efter en konkurs-
auktion. 124 personer har kommit fr att vara med p ett efterlngtat kalas mitt
under den mrkaste och ruggigaste senhsten. Klockan tre samlas gsterna i
stora matsalen dr man har stllt i ordning och smyckat fr vigseln. Prsten r
p plats och det r trngt i lokalen. Lngst bak fr en grupp ungdomar frn Sike
st p stolar fr att kunna se vigselakten. Efter vigseln samlas man kring brudpa-
ret fr att skla och lycknska. Tio liter vin har kpts in fr detta ndaml.
I den stora gstgivarsalen har man placerat borden i hstskoform med ett
extra bord i mitten fr att ge plats t alla gsterna. Vrdparet placerar gs-
terna kring bordet och det knns lite ovant eftersom man brukar ha i stort sett
fri placering frnsett brudparet och deras frldrar. Dukningen r extra festlig
och pkostad och det mrks att det r lite frmer n ett vanligt bondbrllop.
Och i gstgivargrden finns det ju resurser
Vid brllopsmiddagen serveras frst smrgsar med plgg, sedan buljong,
drefter sill och potatis. Som huvudrtt serveras kokt pepparrotsktt, ss och
potatis. Till maten dricker man mjlk, l och svagdricka. Svagdrickan har man

275
Kapitel 5

kpt i kaggar av en frsljare frn Bygde. Och naturligtvis blir det snaps. 60
liter brnnvin har inhandlats redan under sommaren p Sandstrms i Skellef-
tes spritfilial i nset innan den stngdes fr gott. Vid samma tillflle kpte
man ocks 40 liter konjak och 10 liter punsch. Efterrtten bestr av plommon-
krm upplagd i hga glassklar. Kokerskan har berknat att fyra plommon per
person ger lagom portioner. Tre timmar sitter man till bords. Stmningen r
hg och det skrattas och pratas. Ljusen och lyktorna tnds i festsalen medan
frvintermrkret ttnar drute. Gsterna kommenterar brudparet och det sgs
att brudgummen r den grannaste karn i socknen. Och vilken kvinna han
har ftt! Tnk nr hon sydde 13 klnningar p 11 dagar! Och nu skulle hon bli
husmor p gstgivargrden
Allra sist delas storkringlorna och halvmnarna, d.v.s. smrdegsbakelserna
med plommonfyllning, ut till gsterna. De ska inte tas under brllopet utan
tas med hem.
Sedan dukas det undan och borden flyttas fr att ge plats t dansen. En
grupp spelmn med fiol, dragspel, cittra och triangel tar plats i ett hrn och
sedan dansar man natten lng. Ibland fr brudparet g ut och visa upp sig fr
brudsiara de som kommit till brllopsgrden fr att se bruden och kanske
bli bjudna p en smakbit p stende fot t.ex. vetebrd och kaffe eller en sup.
Ngon gng framt natten blir det en paus med lite smrgsar. Inte frrn
klockan sex p morgonen knpper dragspelaren ihop spelet och sger att nu
behvs det lite smn. Det r ju en brllopsdag i morgon ocks. D brjar fest-
ligheterna klockan ett med att vrdparet gr runt och bjuder p kaffe och brd
i de olika grdarna i byn dr brllopsgsterna har inkvarterats. Och sedan
fortstter kalasandet med mat, dryck och dans under brllopets andra dag. Den
tredje och sista brllopsdagen lmnar gsterna en summa pengar till brudpa-
ret, ter en sista mltid och dricker en frdkask innan de tervnder till sina
hemgrdar och det vanliga vardagsslitet.555

Potatis en utdragen innovationsprocess

Potatis brjade odlas sporadiskt i Vsterbotten frn mitten av 1700-talet. Redan
1732 fanns det potatis i landshvding Grundels trdgrd i Ume enligt Carl
von Linn. Men det skulle drja innan den p allvar togs i bruk bland allmogen
i lnet. 1771 skrev komminister Israel Lindahl i sin sockenbeskrivning ver
Ume: Potatis trivs ej illa, men nyttjas allenast av ngra stndspersoner samt
helt f av allmogen.556

Lars Olov Sjstrms berttelse, baserad p Band 2222, Nystra, Gumboda, DAUM, Ume
555

Lindahl, Israel, Beskrivning ver Ume socken r 1771. I: Vsterbotten 1955, Vsterbottens
556

museum, Ume, s. 33

276
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

Patriotiska sllskapet utlyste 1772 en tvling fr att frmja potatisodlingen

dr bl.a. Vsterbotten deltog. Det satte igng en del odlingsverksamhet och
1774 uppgick skrden bland bnderna utanfr Ume till drygt 176 tunnor. Frst
p 1820-talet kom potatisens stora genombrott.557 Potatisen var ingen kalasmat
och har inte varit ngon sjlvklarhet vid brllopsmiddagarna i Vsterbotten.
Enligt en uppgift frn Nordmaling frekom inte potatis p kalasborden frrn
p 1890-talet. 558 Ernst Westerlund talar om det nedsttande uttrycket pre-
brllop som tidigare p 1800-talet kunde anvndas om ett brllop dr potatis
serverades.559 Frst ett par decennier in p 1900-talet kunde potatisen frsvara
sin plats p festborden.

Brdkultur i frvandling
Brdet har betraktats med srskild vrdnad och det kallades allmnt gudsln.
Kornet var i Vsterbotten det dominerande och enda allmnt odlade sdessla-
get. Vid kusten har rg odlats, men aldrig i ngon stor omfattning. Havre har
ocks odlats, men d nstan uteslutande som kreatursfda. D kornmjlet inte
gr att jsa utan tillsats av annat mjl har det ojsta tunnbrdet varit det nor-
mala frrdsbrdet.560 Tunnbrdet bakades hst och vr och var en viktig del
av vardagskosten.
Vid brllop och andra gstabud bjd man ocks p rgbrd. Det var s.k. st-
stpta limpor som hade bakats i grdens bagarstuga veckan innan brllopet.561
I dessa limpor anvndes s.k. stlsikt, allts rgsikt. Det var vanligt att anvnda
surdeg vid rgbrdsbak. Nr det gller rgbrdets utveckling i Vsterbotten r
det troligt att kontakterna med sterbotten har haft betydelse. ke Campbell
skriver om brdsdesodlingen i Finland att i de svensktalande kustbygderna
hr har rgen under hela nyare tiden en stark stllning som brdsd nda upp
till sterbottens nordligaste socknar. 562
I en milj dr normalt bara hrt brd fanns till vardags var det nog festligt att
f ta rglimpa ibland. Frn Granbergstrsk i Jrn berttas att de frsta julklap-
parna allmnt var en rund rgbulle, som var ststpt med en stor smrklimp
i mitten, som kallades kleningen. Denna kaka sparades och ts med stor

557
Johansson, Karin, Om vsterbottnisk potatisodling. I: Vsterbotten 1981:2, Vsterbottens
museum, Ume, s. 91-94
558
Band 725 b,

Nordmaling
,
Mullsj
, DAUM, Ume
559
Westerlund, Ernst, Seder och bruk, saga och sgen. I: Westin, Gunnar (red.), Vsterbottens
bygd och folk: en skildring i ord och bild av Vsterbottens bebyggelse, Stockholm 1952, s. 41
560
Vsterbottens museum, Mat i Vsterbotten, Ume 1985, s. 11
561
Studiefrbundet Vuxenskolan, I Rickle, Rickle 1978, s. 60; Granberg, Alice, Om kalasen i
ldre tider. I: Lfqvist, Gun-Mari och Lfqvist, Martin (red.) Srfors en frndringens bygd,
Ume 1987, s. 119
562
Campbell, ke, Det svenska brdet, Stockholm 1950, s. 51

277
Kapitel 5

andakt.563 Vetebrd bakades endast vid hgtidligare eller festligare tillfllen

som brllop och begravningar. Vetemjl producerade man inte sjlv utan det
fick kpas. Man kpte ocks frdigt vetebrd hos yrkesbagarna nr de brjade
frekomma. En informant frn Nordmaling (f.1874) berttar att nr hon brjade
minnas var det ingen i byarna som kunde baka vetebrd. En anledning var att
den jst som anvndes vid bakning togs frn jstmnena i tunnorna som man
bryggde dricka i. Den gick att anvnda till rgbrdsbak men inte till vetebrds-
bak, frmodligen fr att den kunde ge brdet en graktig frgton som man inte
ville ha p det fina vetebrdet. Nr jrnvgen kom till bygden 1890 brjade
det finnas pressjst och d blev det p en gng mycket vanligare med hem-
bakt vetebrd.564 Av vetemjl bakades de stora festkringlorna som man bjd p
vid brllop och begravningar. Jag terkommer till festkringlorna lngre fram i
avhandlingskapitlet.

Smrgsmat nyhet p traditionell grund

Infr ett brllop brukade man i regel slakta ett ungnt eller en gris som man
lagade till mat av. Man styckade upp lmpliga delar till stekar, buljong, kalvsylta,
pressylta, revbensspjll, grisftter, skinka, leverpastej o.s.v.565 Kttet anvndes
allts bde som smrgsmat och till middagens huvudrtt. Dessutom kunde ktt-
ben frn slakten anvndas som bas i den soppa som brukade ing i en brllops-
middags meny. Ost av egen tillverkning fanns med p bordet vid de flesta brllop.
Nr mejeriernas verksamhet kom igng vergick man s smningom till att kpa
osten. Frsta bymejeriet i Vsterbotten brjade sin verksamhet 1867 i Hssj och
under 1870- och 80-talen startade mnga smmejerier i lnet.566
Att inleda festmltiden med ett smrgsbord var en innovation som slog
igenom i borgerlig milj i mitten av 1800-talet, d under benmningen brnn-
vinsbord. Denna nyhet har ocks uppenbarligen influerat bndernas brllops-
fester i Vsterbotten dr ett strre eller mindre smrgsbord har en vanlig inled-
ning av brllopsmltiden.

Fisk som tradition

Fisk har varit en sjlvklar del av det vsterbottniska kosthllet genom rhundra-
dena. Redan Olaus Magnus beskriver i sin Historia om de nordiska folken hur

563
Vsterbottens museum, Mat i Vsterbotten, Ume 1985, s. 32
564
Band 725 b,

Nordmaling
,
Mullsj
, DAUM, Ume
565
Granberg, Alice, Om kalasen i ldre tider. I: Lfqvist, Gun-Mari och Lfqvist, Martin
(red.) Srfors en frndringens bygd, Ume 1987, s.120; Band 890, Sorsele, Vstans DAUM,
Ume
566
Fahlgren, Karl, Boskapssktsel. I: Fahlgren, Karl (red.), Bygde Sockens historia, Ume
1963, s. 204-206

278
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

stora mngder fisk soltorkades vid den krnta klippan Bjurklubb. Tork-
ningen har anvnts som konserveringsmetod frn kust till fjllbygd men har
praktiserats lngst i inlandet och fjlltrakterna dr den n idag anvnds, framf-
rallt fr att ta tillvara gdda. Saltning av fisk introducerades p medeltiden lngs
kusten och fick frmst betydelse fr att kunna bevara och transportera lax som
handelsvara. Rkning av fisk har varit vanligare i inlandet och fjllbygderna n
vid kusten, om man undantar den vid kusten vanliga nettingrkningen.
Konservering genom syrning har gett vlknda norrlandsrtter som surstrm-
ming vid kusten och vibrunnen sik i fjllbygden. Gravning r en variant av
denna metod dr syrningen dmpats genom kall frvaring och mild saltning.
Det vanligaste tillagningssttet fr fisk har tidigare varit kokning.567
Att fisk har haft stor betydelse i inlandets och d inte minst i nybyggarnas
kosthll framgr av O. P. Pettersons material Gamla byar i Vilhelmina. Fr
nybyggaren var fisktillgngen en verlevnadsfrga, speciellt under den frsta
tiden p nybygget innan odlingen brjade ge ngon avkastning. Men ven hos
den etablerade inlandsbonden var kosthllet prglat av fisk. S berttas t.ex.
om den vlbrgade bonden Anders Persson i Eriksberg (Vilhelmina socken):
Sllan vankades annan mat p sltten n fisk och sode (fiskspad), och det var
visst ingen, som beskrmade sig ver kosthllet hos Anders Perssons.568
En fiskrtt har oftast ingtt i brllopsmiddagen. Den har ofta placerats mellan
frrtten och kttrtten. I de ldre belggen nmns ofta lutfisk som brllops-
mat.569 Inom Degerfors socken har frsk sik och lkss rknats som en fin rtt.570
Lax har naturligtvis varit vanlig lngs lvdalarna.

Ktt med gamla och nya symbolvrden

I Vsterbottens inland och fjlltrakter har jakten lnge varit en ndvndig del av
livsmedelsfrsrjningen. Olika former av vilt prglar drfr ldre tiders kost-
hll i dessa omrden. I boken Fda och ndfda ppekar Kerstin Eidlitz att i
lappmarken var hermelinen det enda djur som man inte kunde tnka sig ta.571
Boskapssktseln har alltid haft strre betydelse i vre Norrland n i Sverige
som helhet. Som ett exempel kan nmnas att det 1805 fanns 54,7 kor per 100
invnare i Vsterbottens ln (nuvarande Norr- och Vsterbotten) medan mot-

567
Vsterbottens museum, Mat i Vsterbotten, Ume 1985, s. 125-126
568
Pettersson, O. P., Gamla byar i Vilhelmina del 1, Ume 1982, s. 250
569
Nilsson, Lars, Bodbyn. Ngra anteckningar om en gammal Burtrskby. I: Vsterbotten
1933, Vsterbottens museum, Ume, s. 106; Tante Nanna, Ett bondbrllop i Bygde fr 50 r
sedan. I: Vsterbotten 1929, Vsterbottens museum, Ume, s. 138
570
Acc. 2650, Degerfors, allmnt, DAUM, Ume
571
Vsterbottens museum, Mat i Vsterbotten, Ume 1985, s. 96

279
Kapitel 5

svarande siffra fr landet som helhet var 33,8 kor per 100 invnare.572 Det gr
helt naturligt att avlsa i den vsterbottniska kostprofilen dr ktt och mjlk-
produkter r framtrdande.
Nr det gller frvaring av ktt r lufttorkning den ldsta metoden. Saltning
har frekommit frn slutet av medeltiden. Frvaring vintertid genom frysning
var en vanlig metod, likas kttfrvaring i kallkllor.573 Vid brllop och andra
gstabud brukade huvudrtten best av ktt. Men tillagningsstten varierar. I
ldre tid har kokning varit det vanliga tillagningssttet. En kvinna frn Sorsele
(f. 1877) berttar i en intervju: Frn frsta brjan kokades kttet, men d blev
det sedan s att de stekte kttet.574
I en annan intervju frn samma socken berttar en informant om att man bru-
kade anvnda en srskild gryta fr kttkokning. Kttet kokades utomhus och
grytan lnades runt i bygden dr den hade varit med vid mnga brllop.575 I en
uppteckning frn Bygde berttas om brllopen vid 1800-talets mitt: Maten
bestod av kokt ktt, flsk och potatis. Stek frekom aldrig.576
Men stek som huvudrtt blev senare mera vanligt i och med jrnspisens
genombrott. Det var ofta kalv- eller ntstek med ss.577 Och stek var en av de
rtter som sgs som finare mat. Traditionsmaterialet visar dock att steken
aldrig varit den sjlvklara huvudrtt vid brllopsmiddagen i Vsterbotten som
den har varit i Syd- och Mellansverige. Det har inte varit steken som har marke-
rat festtillfllets lyx. Andra varianter av kttrtten var att servera en kttsoppa
eller torkat ktt, trktte som ofta var torkat frktt.578 I Vsterbottens fjll-
bygder frekom kokt renktt som huvudrtt p brllopen, bland svl samer
som nybyggare.579

Gamla och nya brllopsrtter

I en intervju frn Skellefte socken, gjord 1949, berttar informanten (f. 1867):
P brllop fingo de ofta blodplttar med sylt, och plommonsoppa med russin
och gryn i som efterrtt, det var annat det, mot vad vi ro vana vid i dessa
tider.580 ven i Ume har blodpudding varit en vanlig brllopsrtt. I stllet

572
Stormyr, Harald, vre Norrlands historia under gustavianska tiden. I: Westin, Gunnar (red.)
vre Norrlands historia del IV, Ume 1974, s. 82
573
Vsterbottens museum, Mat i Vsterbotten, Ume 1985, s.95-96
574
Band 890, Sorsele, Vstans, DAUM, Ume

575
Band 1006, Sorsele, Vuvosberg, DAUM, Ume

576
Acc. 1522, Bygde, allmnt, DAUM, Ume
577
Studiefrbundet Vuxenskolan, I Rickle, Rickle 1978, s. 61
578
Acc. 1393, Nordmaling, allmnt, DAUM, Ume; Band 460, Dorotea, Hgland Lngsele,
DAUM, Ume
579
Acc. 3664, Sorsele, Ammarns, DAUM, Ume
580
Acc. 1726, Skellefte, Lund, DAUM, Ume

280
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

fr potatis som speciellt i ldre tid var betraktad som vardagsmat och inte just
lnt att komma med kunde man ha bruna bnor eller rtor.581 P ett brllop i
Lvnger 1906 serverades skogsfgel.582
De stora matbrllopen kunde en bit in p 1900-talet ersttas med enklare
kalas. En informant frn Lycksele socken berttar att vid hennes brors brllop
1916 serverades smrgsar med plgg. Smrgsmaten bestod av ugnstorkat
fr- eller ntktt, ost, kalvsylta, uppskurna gg och ansjovis. Te och brnn-
vin dracks till smrgsarna.583 Om sina frldrars brllop inom Burtrsk 1929
skriver dottern Ally Nordin: Slkt och grannar hade underrttats om, att efter
vigseln skulle det, som sed var, bjudas p kaffe och smrgsar, och drefter
dans p logen.584
Kalaskokerskan Alice Granberg ger ngra exempel p nya brllopsrtter som
kommit till under hennes tid frn mitten av 20-talet: Janssons frestelse, kldol-
mar, lkdolmar, olika sillinlggningar, potatisgratng, fiskgratng, laxpudding
med risgryn i, sillsallad, rdbetssallad o.s.v. Hon menar att hushllsskolorna
bidrog till att sprida nya matrtter och tillagningsstt p landsbygden. 585

Grnsaker och soppor i frndringsperspektiv

Inslaget av grnsaker var lnge litet i Vsterbotten, bde i vardagskosten och
p festborden. Under strre delen av ret var frska grnsaker och rotfrukter
sllsynta i kosthllet. Rovor har inte odlats i ngon strre utstrckning frrn
en bit in p 1900-talet. Robertsfors bruk anstllde i mitten av 1870-talet en i
rotsaksodling hemmastadd frdrng. Rovodlingen p bruket fll vl ut men
fullfljdes inte. Odlingen terupptogs dock p 1890-talet under ledning av en
agronom.586
I kkstrdgrdarna kunde man i vissa fall odla en hel del grnsaker. Det
kunde vara persilja, grslk, rdlk, schalottenlk, mortter, pepparrot och en
del kryddor. Men grnsaksodlingen frefaller p det hela taget ha varit dligt
utvecklad. Nr bruksdisponenten Sten Grapengiesser 1923 skriver om Bygde-
traktens kulturvxter konstaterar han: Kkstrdgrden eller kryddgrden,
som den i folkets mun heter, fr bland bnderna mrkvrdigt mycket st till-
baka, endast ett litet utrymme vid stugknuten r t den upplten, om den alls

581
Band 725 b, Nordmaling, Mullsj, DAUM, Ume
582
Gerda Bostrm, Lvnger, Frlovning, brllop frr, Skellefte museums studiecirkelar-
kiv
583
Acc. 693, Lycksele, Bjrksele, DAUM, Ume
584
Burn, Haldo, Pehr Pehrsson Curfurste och dennes ttlingar, Ume 1982, s. 151
585
Bandad intervju med Alice Granberg, Norrfors Ume den 26/1 1996, hos frfattaren
586
Grapengisser, S., Bygdetraktens kulturvxter. I: Vsterbotten 1923, Vsterbottens muse-
um, Ume, s. 43-44

281
Kapitel 5

finnes, dess sortering r torftig och dess ans frsummad. 587 Ngot bttre var
det d i bruksarbetarnas och herrgrdarnas kkstrdgrdar.
I den kttsoppa som serverats i ldre tid, framfrallt som sndagsmat och
hgtidsmat fanns ofta grnsaker som potatis, rovor, klrtter och mortter.588
Kttsoppa nmns som brllopsmat, t.ex. inom Degerfors socken.589 Det fre-
faller logiskt med tanke p att det slaktades infr de flesta bondbrllop och att
man var mn om att ta tillvara allt ktt och d ven kttbenen. D man hade
slaktat hade vi ju mycket ben att koka p frsts och lite slarvktt, s att det var
en jttegod soppa. 590
Alice Granberg berttar ocks om olika nya varianter av soppa vid ett brl-
lop frn 1920- och 30-talen. Det kunde vara en klar buljong med lite grnsaker
i, avredd sparrissoppa eller svampsoppa. Hon nmner dessutom stuvad spenat
som tillbehr till fisken. Grnsaker som mortter och rtor nmns ofta i sam-
band med brllopen.

Efterrtter som innovation

Ernst Westerlund skriver: Vad som speciellt markerade att det var en srskild
fest var efterrtterna som kunde best av lingonkrm eller sviskonkrm eller
sviskonsoppa. Risgrynsgrt var en inte ovanlig kalasmat. 591
Under 1800-talets senare del blev risgrynsgrt den vanligaste efterrtten. En
informant frn Bygde (f.1854) berttar: Till efterrtt serverades i de flesta fall
risgrynsgrt, rikt bestrdd med kanel. Vid ngot tillflle hade en brllopsgst
kommenterat kanelen p det framstllda grtfatet: Ger h ordninga p, p fat,
eller ger damme frn tak?592 Risgrynsgrt t man inte till vardags utan bara
till jul och kalas.593
Stost var en annan rtt som kunde avsluta festmltiden. Man kokade st-
mjlk i en gryta tillsammans med lpe frn kalvmage. Den vassle som flldes
ut lades i en ostkorg fr att f form. Innan rtten serverades smaksattes den med
socker.594

587
Grapengisser, S., Bygdetraktens kulturvxter. I: Vsterbotten 1923, Vsterbottens muse-
um, Ume, s. 49
588
Vsterbottens museum, Mat i Vsterbotten, Ume 1985, s. 100
589
Acc. 1393, Degerfors, allmnt, DAUM, Ume
590
Bandad intervju med Alice Granberg, Norrfors Ume den 26/1 1996, hos frfattaren
591
Westerlund, Ernst, Frn Finnsele till Dragns. I: Vsterbotten 1961, Vsterbottens museum,
Ume, s. 29
592
Acc. 1522, Bygde, allmnt, DAUM, Ume
593
Westerlund, Ernst, Byar och folk:ett bidrag till knnedom om byarnas uppkomst, bebyggelse
och utveckling samt arbetsliv, seder och bruk.Del 1,Ersmark: ett bidrag till knnedomen om
byns uppkomst, bebyggelse och utveckling samt om arbetsliv, seder och bruk, Skellefte 1982,
s. 136
594
Band 1158, Skellefte, Ersmark, DAUM, Ume; Band 2711, Ume, Kvarnlund, DAUM, Ume

282
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

Den klart dominerande efterrtten vid brllopen blev senare plommonkrm,

som ofta serverades med grddmjlk eller grdde.595 Den handdrivna separa-
torn, som uppfanns av Gustaf de Laval r 1877, fick en snabb spridning i Vs-
terbotten och underlttade framstllningen av grdde och smr.596 Av plommon
kunde man ocks gra en soppa som ofta serverades fre kttrtten. Bakgrun-
den till detta diskuteras lngre fram under rubriken matsedlar. Soppa och krm
gjordes oftast p torkade plommon. Under 1800-talets senare hlft var torkade
frukter som russin, sviskon, fikon och nypon framtrdande importvaror bland
handelsmnnen i Vsterbotten. Dessa matvaror konsumerades inte till vardags
p landsbygden utan sparades som lyxmarkrer till framfrallt brllop och
andra festligheter.
Nyponkrm eller lingonkrm nmns ocks i en del av brllopsskildring-
arna. 597 Lingon r den brsort som man fram till 1900-talet frmst tagit vara
p i kosthllet. Blbr har inte vrderats i samma utstrckning och kunde av de
ldre betraktas som fgelfda. Dessutom saknade blbren avsttningsmjlig-
heter och ekonomisk betydelse nda fram till frsta vrldskriget d det brjade
byggas blbrstorkerier i lnet.598
Glass brjade frekomma som efterrtt vid brllopen i byarna lngs Umel-
ven i brjan av 1900-talet. r 1905 serverades glass p ett brllop i Klabble
utanfr Ume. En av de som var med berttar i en intervju:

D skulle dom ha glass och det var ett fasligt sj att f till den frstr ni. Men det
var tur att det fanns is nere i fiskkllarn hr i notboden nere vid lven. Dr hade
dom en iskllare fr dom var ju tvungen att ha is, laxfiskarna.

Informanten berttar vidare hur glassmassan lades i en stor bleckbytta som pla-
cerades i en trbalja med ismassa. Sedan fick man rra om massan till dess den
tagit ihop sig till glass. Det var ett drygt arbete som drngen hade ftt p sin
lott fr att brllopsgsterna skulle f smaka p nymodigheten: Han fick ju sitta
mest hela dagen... Det var frsta gngen jag t glass konstaterar informan-
ten.599 Alice Granberg berttar i en intervju att glass var vanligt under hennes tid

595

Band 2222, Nystra, Gumboda, DAUM, Ume; Acc. 1730,
Stensele
,
Gunnarn
, DAUM,
Ume
596
Etnologen Phebe Fjellstrm hvdar att separatorn kom till bonde- och nybyggarhemmen i
Norrbottens- och Vsterbottens ln lngt fre jrnspisen, d.v.s. tiden omkring sekelskiftet 1900.
Se Fjellstrm, Phebe, Kvinnoliv och mltidsgldje: kosthll och resurser inom det nordliga rum-
met, Ume 2002, s. 93
597
Brnnstrm L. och Jirlow R., Gamla dagars brllop i Burtrsk. I: Vsterbotten 1920, Vster-
bottens museum, Ume, s. 31; Band 725 b, Nordmaling, Mullsj, DAUM, Ume
598
Vsterbottens museum, Mat i Vsterbotten, Ume 1985, s. 148-151
599
Band 1471, Ume, Klabble, DAUM, Ume

283
Kapitel 5

som kalaskokerska frn mitten av 20-talet. 600 Mycket talar fr att glassen frts
ut i byarna kring Ume av kockmoran fru Krger p Teg som hade staden in
p knutarna och lagade mat bde i Ume och ute i byarna.601 ven i Lvnger
nmns glass som brllopsefterrtt under 1900-talets frsta decennier.602
Nya efterrtter introducerades s smningom p brllopen. Alice Granberg
brjade t.ex. servera nougatpudding, brparfaiter och blancmanger som hon
lrt sig laga p hushllskurs i Ljungskile 1927.
Mltiden avslutades med att s.k. halvmnar serverades. Det var ett bakverk
av smrdeg som frst bakades ut i cirkelformade skivor, fylldes med urkrnade
plommon eller plommonkrm och veks dubbla till halvcirkelformade bakel-
ser.603 En del informanter har betraktat dessa smrdegsbakelser som efterrtt
men andra ser det som en egen del av festmltiden.

Dryck ur ett frndringsperspektiv

I ldre tid bryggde man egen dricka i de vsterbottniska bondehemmen.

P senvren, men ibland ocks till jul, bryggdes en dricka som i lyckade fall
kunde hlla en avsevrd alkoholhalt. Man gjorde malt av korn det grodda
kornet brukade krossas p bakbordet med brdkaveln och nr kokningen som
i regel skedde utomhus eller om vintern i bagarstugan, i en stor kittel, var klar,
tappades drickan i en drickstunna eller i trkaggar. 604

Denna hembryggda dricka nmns i mnga skriftliga belgg och bandade inter-
vjuer p DAUM och har serverats vid brllopen.

l blev vanligare som dryck nr husbehovsbrnningen upphrde och brygge-

rier brjade anlggas. 1855 rapporterade pastorsadjunkten J. Nslund att man
i Ume anlagt ett bryggeri, samt att folkets smak vervgande vnt sig frn
brnnvinet till let.605 Samma r etablerades ocks ett bryggeri i Skellefte.

600
Bandad intervju med Alice Granberg, Norrfors Ume den 26/1 1996, hos frfattaren
601
Muntlig uppgift om kalaskokerskan fru Krger den 17 april 1996 av Margit Wiesthl f.
Krger, Holmsund, f. 1904
602
Gerda Bostrm, Lvnger, Frlovning, brllop frr, Skellefte museums studiecirkelar-
kiv
603

Band 1693, , Ume,
Baggble
, DAUM, Ume; Band 2222, Nystra, Gumboda, DAUM,
Ume
604
Westerlund, Ernst, Byar och folk:ett bidrag till knnedom om byarnas uppkomst, bebyggelse
och utveckling samt arbetsliv, seder och bruk.Del 1,Ersmark: ett bidrag till knnedomen om
byns uppkomst, bebyggelse och utveckling samt om arbetsliv, seder och bruk, Skellefte 1982,
s. 136
605
Edin N., Nykterhetsrrelsen i Vsterbotten 100 r. I: Bergling, Birger (red.), Efter femtio r,
IOGT:s minnesskrift 1882-1932, Ume 1932, s. 12

284
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

Svagdricka brjade sljas av bryggerierna i Ume och Skellefte, men det

drjde innan frsljningen p landsbygden kom igng. Traditionsmaterialet
tyder p ett genombrott fr svagdrickan p landsbygden frn omkring sekel-
skiftet 1900. Vid det brllop 1907 i Gumboda som tidigare skildrats serverades
kpt svagdricka. Svagdrickan, som kptes in i tiolitersflaskor tog alltmer ver
den hembryggda drickans plats. Under den period som Alice Granberg lagade
kalasmat serverades aldrig hembryggd dricka p brllopen. 606
P brllopen serverades ocks mjlk, vilket visar att det var en accepterad
festdryck.607
Traditionsmaterialet innehller mycket om brnnvinet vid brllopen.
Brnnvin har nmligen konsumerats i stora kvantiteter vid de vsterbottniska
brllopen och det rknades som en riktig skam om det inte fanns spritdrycker
enligt en uppteckning frn Lycksele.608 Sprittraditionen vid brllopen var stark.
Ett exempel frn Dikans kan f belysa detta. 1873 skulle kyrkhelg hllas och
en prst frn Trna anlitades fr helgen eftersom den egna kyrkoherden hade
dtt. En kollekt upptogs fr den vikarierande prstens arvode och omkostnader.
Men han ville inte ha ngon ersttning utan freslog i stllet att pengarna skulle
frvaras i kyrkans sakristia fr att verlmnas till det frsta brudpar i Dikans
som kunde fira sitt brllop utan rusdrycker. Och folket var med p frslaget.
Men nnu 1885, 12 r senare, lg penningsumman kvar i sakristian!609
I mnga av uppteckningarna och intervjuerna p DAUM finns detaljerade
beskrivningar av de spritvaror som serverats vid olika brllop. En uppteck-
ning frn Bygde sger: Hade man bjudit 100 gster, fordrades minst 100 liter
sprit.610 I Burtrsk brukade ett 100-kannors brnnvinsfat (c:a 262 liter) tas
hem till brllopsfesten.611 Men det var inte ovanligt med nnu strre kvantiteter
starkvaror. P ett brllop inom rtrsk socken i slutet av 1800-talet fanns 400
liter brnnvin. Informanten menade att det var det mngd som behvdes fr att
f sga att det var ett riktigt brllop.612 Med god marginal br man ha klarat
den kvalifikationsgrnsen vid ett brllop inom Lycksele socken till vilket 300
kannor (786 liter) brnnvin hade infrskaffats.613 ven till ett storbrllop som
kunde samla 150 gster under 3 dagar rr det sig om stora volymer per gst!

606
Bandad intervju med Alice Granberg, Norrfors Ume den 26/1 1996, hos frfattaren
607
Acc. 1351, Vilhelmina, allmnt, DAUM, Ume; Band 2222, Nystra, Gumboda, DAUM, Ume
608
Acc. 1482, Lycksele, Tuvtrsk, DAUM, Ume
609
ster, Emil, 10 rs vandringar i Vsterbotten i Goodtemplarordens tjnst, Skellefte 1909,
s. 161
610
Acc. 1522, Bygde, allmnt, DAUM, Ume
611
Nilsson, Lars, Bodbyn. Ngra anteckningar om en gammal Burtrskby. I: Vsterbotten
1933, Vsterbottens museum, Ume, s. 106
612
Acc. 1630, rtrsk, Vargtrsk, DAUM, Ume
613
Rehnman-Lundekvist, Maria, Minnen frn min barndom. I: Vsterbotten 1948, Vsterbottens
museum, Ume, s.184

285
Kapitel 5

Brnnvin tillverkades hemma, tminstone fram till 1855 d husbehovsbrn-

ningen upphrde (tminstone officiellt) men man kunde ocks kpa sprit p
marknader och p spritbolaget. I Ume var ett sdant belget p kajen och dit
kte bnderna fr att proviantera fr brllop och andra fester.614 Fjllborna
kpte ofta brnnvin i Norge.
Utver brnnvin nmns i traditionsmaterialet bl.a. konjak, rysk vodka, punsch
och vin. Det brukade vara brllopsvrden som svarade fr utsknkningen av
starkvaror p brllopet. Inom Dorotea kallades denne fr bonne och han gick
runt och serverade ur flaskan.615
I en intervju frn Vilhelmina berttas att marskalkarna gick runt och serve-
rade brnnvin. Men ibland frefaller utsknkningen ha varit helt fri. Brnnvinet
frvarades i stora kaggar och en skopa hngdes vid varje kagge. Det betydde att
vem som helst fick dricka i obegrnsad mngd.616
Det fanns skillnader p hur mn och kvinnor drack vid brllopen. Bl.a. fre-
kom det att man blandade sirap och brnnvin och gav t kvinnorna.617 I Burtrsk
serverades framt natten toddy t mnnen medan kvinnorna fick vin.618 Vid
sklandet med brudparet under inledningen av brllopet har ocks ibland olika
drycker anvnts fr mn och kvinnor.
Nr ett brllop i efterhand vrderades av de som varit med talas det ofta
om spritserveringen. Ett nedvrderande uttryck om en brllopsfest dr sprittill-
gngen var sparsam kunde vara att det var ett kallvattenbrllop.619 Det skulle
synas p den som hade varit p brllop att det hade varit fest. Och det gllde ju
d frmst mnnen. Mannen skulle ligga tminstone en dag i sviterna efter brl-
lopsfesten s att det syntes att det hade varit ett rejlt kalas.620
Och visst hnde det d och d att brllop sprade ur ordentligt p grund av
spritfrtringen. P ett brllop inom Ume socken omkring sekelskiftet slogs
alla utom spelmnnen och bruden.621 I dombckerna dyker det inte sllan upp
efterrkningar frn brllop dr misshandel eller drp har frekommit. Vid ett
brllop inom Bygde socken hsten 1886 blev de tv spelmnnen osams och
den ene sparkade den andre till dds. Grningsmannen medgav vid frhret att

614
Band 1519, Vnns, Vnnsby, DAUM, Ume
615
Band 460, Dorotea, Hgland Lngsele, DAUM, Ume
616
Acc. 1826, Vilhelmina, Latikberg, DAUM, Ume; Acc. 1630, rtrsk, Vargtrsk, DAUM,
Ume
617
Acc. 1522, Bygde, allmnt, DAUM, Ume
618
Nilsson, Lars, Bodbyn. Ngra anteckningar om en gammal Burtrskby. I: Vsterbotten
1933, Vsterbottens museum, Ume, s. 106
619
Acc. 3664, Vuxenskolan, Ett sekel i Ammarnsbygden, DAUM, Ume, s. 120
620
Band 1776, Ume,

verboda
, DAUM, Ume
621
Band 2676, Ume,

Rdliden
, DAUM, Ume

286
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

han blivit betydligt rusig under brllopet och endast hade ett dunkelt minne
av kvllen. Han dmdes till tv rs straffarbete.622
Nykterhetsrrelsens framvxt i Vsterbotten kom med tiden att p mnga
hll pverka synen p alkoholfrtringen. I landshvdingens femrsberttelse
fr ren 1881-1885 ges ett erknnande till den nya nykterhetsrrelsen som
verkat vlgrande i frga om nykterheten.623 Nr ocks vckelserrelsen allt-
mer gav uttryck fr en absolutistisk inriktning brjade de gamla alkoholtradi-
tionerna luckras upp p olika hll. Nu brjade det frekomma spritfria brllop.
I Ammarns lr enligt uppgift det frsta spritfria brllopet ha firats 1901. Fyra
predikanter deltog i brllopet.624

Kaffe som innovation

Kaffe r och har varit en s sjlvklar dryck i vrt land att man riskerar att
glmma bort att det inte alltid har varit s. Kaffets vg till de svenska bnderna
har gtt genom adel och borgerskap. Kaffedrickande och kaffehus i Sverige hr
ihop med de nya franska sederna i vrt land enligt Sigfrid Svensson. P 1730-
talet har kaffedrickandet etablerats i det borgerliga Stockholm.
I bondehemmen brjade kaffets frammarsch frn slutet av 1700-talet. Frn
1820-talet finns ett flertal belgg frn olika hll i Sverige fr hur bnder dricker
sin frsta kopp kaffe. Landshvdingeberttelserna tyder p att ret 1855, d
husbehovsbrnningen avskaffades, innebar kaffets definitiva genombrott i Sve-
rige.625 Nr brjade man d dricka kaffe i Vsterbotten? En exakt datering gr
knappast att gra men i olika kllor ges dock ngra ledtrdar som kan ge en
allmn bild av kaffedrickandets genombrott i lnet.
Vid vrtinget i Burtrsk 1791 talades bokbindaren Gustav Hasselgren frn
Pite fr att vid Burtrsk vintermarknad 1790 den 9:e december slt kokat
kaffe. Ett frbud att slja kaffe vid marknaderna i landsort hade nmligen
utfrdats av landshvdingen nio dagar tidigare. Den talade anfrde till sitt
frsvar att landshvdingen i augusti samma r tilltit kaffefrsljning vid mark-
naden i Pite och att kaffefrsljning tidigare skett vid sockenmarknaderna utan
ingripande frn myndigheterna. Men rtten menade att kaffefrsljning i Pite
var en stadsnring som ej borde dragas till landet och drigenom en fver-

622
Vsterbottens-Kuriren den 18 oktober 1986, s. 30
623
Edin N., Nykterhetsrrelsen i Vsterbotten 100 r. I: Bergling, Birger (red.), Efter femtio r,
IOGT:s minnesskrift 1882-1932, Ume 1932, s. 14
624
Acc. 3664, Sorsele, Ammarns, DAUM, Ume
625
Svensson Sigfrid, Nr kaffet blev svensk nationaldryck. I: Bringus, Nils-Arvid, Mat och
milj: en bok om svenska kostvanor, Lund 1970, s. 182-188

287
Kapitel 5

fldsvara fr allmogen infras. Hasselgren befriades dock frn talet eftersom

han inte knt till frbudet frrn efter marknaden.626
Hndelsen visar att det frekom kaffefrsljning p sockenmarknaderna i
Vsterbotten vid denna tid. Det visar ocks hur myndigheterna sg p kaffet
som en lyxvara vars spridning hos allmogen borde frhindras. Myndigheternas
agerande ska ses mot bakgrund av de s.k. verfldsfrordningarna och de ter-
kommande perioderna av kaffefrbud i vrt land frn 1756 och fram till 1822.
Kaffets lyxstatus har ocks pverkat hur man i religisa kretsar inledningsvis
sg p den nya drycken. Den knde predikanten C.O. Rosenius beskte under
studieren en gng sin farmor i Pite. ret var 1838 och gumman bjd p kaffe.
Han frklarade d att hans far (som var prst i Burtrsk) frbjudit honom att
dricka sdana drycker. Det visar att man lnge var misstnksam mot kaffet som
dryck.627
Bonden Abraham Hggstrm, som bodde i Johannestorp utanfr Skellefte
skriver regelbundet i sin dagbok 1836-39 om kaffeinkp, ofta i mindre kvan-
titeter i Skellefte eller Kge. Ngon gng gr han en strre kaffebestllning
direkt frn Stockholm dr Broder Zackris, boktryckaren Zacharias Hgg-
strm ombesrjer rekvisitionen.628
Den starka stllning som kaffet uppntt vid mitten av 1800-talet framgr av
landshvdingens femrsberttelse 1856-60:

Yppighet i kldedrgt, bttre ordnad mathllning, samt i synnerhet ett fverfl-

digt frbrukande af kaffe r rdande bland allmogen och den arbetande klassen,
hvaremot frbrukandet af spritdrycker, tminstone p landsbygden, aftagit. 629

P brllopen var kaffet en sjlvklarhet under den period som min studie omfat-
tar. Vid ankomsten till brllopsgrden bjds gsterna p kaffe med dopp.630
Mnnen kunde dricka kaffekaskar i vntan p middagen och kaffe hlls i stn-
dig beredskap under brllopsdagarna fr den som nskade. Och som tidigare
nmnts brjade andra brllopsdagen med att gsterna bjds p frukost med
kaffe och tilltugg.

626
Gipe, Jonas, Burtrsk en sockenkrnika fram till omkring 1870, Uppsala 1955, s. 476-477
627
Lodin, Sven, C.O. Rosenius i unga r, Stockholm 1933, s. 254
628
Hggstrm, Abraham, Arbetsliv i Skelleftebygden: Journal skriven 1836-1839, Uppsala 1944,
s. 21, 29, 81 m.fl.
629
Landshfdinge-embetets uti Vsterbottens underdniga berttelse fr ren 1856-1860, mikro-
fiche, Forskningsarkivet, Ume, s. 2
630
Westerlund, Ernst, Seder och bruk, saga och sgen. I: Westin, Gunnar (red.), Vsterbottens
bygd och folk: en skildring i ord och bild av Vsterbottens bebyggelse, Stockholm 1952, s. 41;
Acc. 1522, Bygde, allmnt, DAUM, Ume

288
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

Festkringlor och frdmat som uppvisning

De bakverk som brllopsgsterna bjds p har p ett srskilt stt markerat fes-
tens lyx och verdd. Mycket av dessa bakverk togs hem som fhlmat- frd-
mat. Det frekom att man bakade upp 250 kg vetemjl fr ett brllop.631

Storkringlan
Den s.k. storkringlan har p ett speciellt stt varit betydelsefull: Ju strre
storkringla, dess styvare brllop ansg man.632 Kringlorna bakades av vetemjl
och smaksattes med saffran. Dessa kringlor var kolossala. Ernst Westerlund
skriver att de kunde ha en strsta lngd av 40 cm och att de frekom vid brllop
och gravl.633 En informant anger att de var 30 x 30 cm och 10 cm tjocka.
Kringlorna trddes p kppar och bars p ryggen nr gsterna gick hem.634
Degen till en kringla av strsta format skulle vga ett kilo och tv och ett halvt
hekto, berttar kalaskokerskan Alice Granberg. Hon nmner ocks att de grd-
dades i bagarstugans bakugn p srskilda pltar. I en stor ugn kunde sex pltar
med vardera tv kringlor f plats samtidigt. Nr pltarna satts in stngdes luckan
och spjllet s att ugnen skulle hlla vrmen under bakningen. Ngon gng fick
man ppna och flytta p kringlorna s att grddningen blev jmn och fin.635
Symbolvrdet hos de allt strre kalaskringlorna tvingade allts fram tekniska
innovationer som mjliggjorde tidseffektiv bakning av kringlorna.

Halvmnarna
Halvmnarna har beskrivits tidigare i avsnittet om efterrtterna. De frekom-
mer ofta i traditionsmaterialet och bakades av smrdeg med plommonfyllning.

Tebrd
Tebrd beskrivs som ett vetebrd med russin i som bakades i lngpannor och
skars i trekanter efter grddningen.636

Fhlmatspse
Innan gsternas hemfrd brukade psar med frdmat delas ut. Psarnas inne-

631
Bandad intervju med Alice Granberg, Norrfors Ume den 26/1 1996, hos frfattaren
632
Brnnstrm L. och Jirlow R., Gamla dagars brllop i Burtrsk. I: Vsterbotten 1920, Vs-
terbottens museum, Ume, s. 32
633
Westerlund, Ernst, Byar och folk:ett bidrag till knnedom om byarnas uppkomst, bebyggelse
och utveckling samt arbetsliv, seder och bruk.Del 1,Ersmark: ett bidrag till knnedomen om
byns uppkomst, bebyggelse och utveckling samt om arbetsliv, seder och bruk, Skellefte 1982,
s. 80
634
Band 1080, Ume landsfrsamling, Blomker, DAUM, Ume
635
Bandad intervju med Alice Granberg, Norrfors Ume den 26/1 1996, hos frfattaren
636
Studiefrbundet Vuxenskolan, I Rickle, Rickle 1978, s. 60

289
Kapitel 5

hll var de tre hr nmnda typerna av brd enligt en muntlig uppgift av David
Jonzn (f.1914), son till kalaskokerskan Anna Jonzn i Brnnland. En flaska
brnnvin som kallades vgaflaska kunde ocks ing i frdmaten.637
Vid det brllop i Gumboda som tidigare skildrats bars frdmaten hem i med-
havda spannar. ven i umetrakten berttas att det i de flesta grdar fanns en
s.k. spann srskilt fr att bra hem frdmaten i. Spannen var s stor att en
storkringla passade i botten. 638 Det blev d lite kalas ocks fr de hemmava-
rande som inte varit med p brllopet, kanske framfrallt fr barnen.

Matsedlar i frvandling
Oftast var det bde soppa, fiskrtt, kttrtt och efterrtt, berttar kalaskoker-
skan Alice Granberg nr hon sammanfattar matsedlarna vid de brllop dr hon
ansvarat fr maten.639 Hr fljer ngra exempel p brllopsmiddagsmenyer ur
traditionsmaterialet:

Burtrskbygden, 1800-tal
Beskrivning:
Vid ankomst till brllopsgrden: Kaffe med dopp i vilket ingick esset
och storkringlan.
Middag: brd, smr, ost.
lutfisk utan potatis
vattsoppan (en grynsoppa med sviskon
och russin)
kalv- eller ungntstek
nyponkrm med vispad grdde
smrbakelser i halvmneform (halv-
mnar eller bakelser)
Dryck: hembryggd dricka och brnnvin 640

637
Acc. 2800, vre Norrland, allmnt, DAUM, Ume; Band 725 b, Nordmaling, Mullsj,
DAUM, Ume
638
Granberg, Alice, Om kalasen i ldre tider. I: Lfqvist, Gun-Mari och Lfqvist, Martin (red.)
Srfors en frndringens bygd, Ume 1987, s. 119
639
Bandad intervju med Alice Granberg, Norrfors Ume den 26/1 1996, hos frfattaren
640
Brnnstrm L. och Jirlow R., Gamla dagars brllop i Burtrsk. I: Vsterbotten 1920, Vs-
terbottens museum, Ume, s. 31

290
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

Bygde socken, mitten av 1800-talet

Beskrivning:
Vid ankomsten till brllopsgrden: kaffe med srskilt bakat brd Vl-
komm
Middag: kokt ktt, flsk och potatis (stek fre-
kom aldrig)
Efterrtt: risgrynsgrt med kanel
Dryck: brnnvin, dricka 641

Vilhelmina 1895
Beskrivning:
Maten dukades upp p ett lngbord. P det fanns smr, brd, kalvsylta, rull-
sylta, skinka, rkt fr- och grisktt, hemlagad basturkt korv, kttbullar, fisk,
potatis, ost, mesost och stost. Mjlk, hembryggd dricka och brnnvin. 642

Ume landsfrsamling, brjan av 1900-talet

Beskrivning:
smrgsar (ststpt brd) med ktt, kalvsylta m.m.
buljong eller grnsakssoppa
fisk
ktt
krm
halvmnar med plommonkrm
stora saffranskringlor (20 x 20 cm och tjocka) 643

Ume landsfrsamling, Klabble, 1905

Beskrivning:
smrgsrtter, syltor
soppa
fisk
ktt

641
Acc 1522, Bygde, allmnt, DAUM, Ume
642
Acc 1351, Vilhelmina allmnt, DAUM, Ume
643
Band 1693, Ume,

Baggble
, DAUM, Ume

291
Kapitel 5

glass Det var frsta gngen jag t glass.

Storkringlor och smrdegsbakelser med plommon 644

Nystra, Gumboda 1907

Beskrivning:
smrgsar med kalvktt m.m.
buljong
sill och potatis
pepparrotsktt med potatis och grnsaker
plommonkrm
halvmnar
kalaskringlor
Dryck: l, mjlk, svagdricka, brnnvin, konjak, punsch 645

Frostkge, 1928-30
Beskrivning:
smrgsbord
soppa
lutfisk
stek
fruktsoppa eller rabarberkrm 646
Kommentarer: Vid mitten av 1800-talet dominerade det franska mltidssche-
mat i de flesta europeiska lnder och d ven i Sverige. En stor middag var
uppdelad enligt fljande:
* Soppor (Potages)
* Hors-doeuvre
* Frrtter (Relevs)
* Entrer (Entres)
* Stekar (Rtis)
* Mellanrtter (Entremets)
* Dessert

644

Band 1471, Ume, Klabble, DAUM, Ume
645
Band 2222, Nystra, Gumboda, DAUM, Ume

646
Edit

Wikberg
, Frostkge,
Skellefte museums studiecirkelarkiv
1982-83

292
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

Efter mellanrtterna och

fre desserten serverades
drtill ost och ostrtter.
Stora variationer av detta
schema kunde frekomma,
vanligen i form av frenk-
lingar.
I Sverige har t.ex. hors-
doeuvren ofta varit ersatt
med ett smrgsbord fre
den egentliga mltiden.647
Det r inte svrt att
knna igen detta schema
i de vsterbottniska brl-
lopsmatsedlarna. I matse-
deln frn Burtrskbygden
kan man t.ex. lgga mrke
till den sta soppan fre
steken. Det upplevs som
frmmande fr oss idag
men verensstmmer vl Brllop 1926. Brudparet Eva Hglander, Bocktrsk
och Anselm Johansson, Ytterberg.
med det franska schemat.
Foto: Harald sterberg, Vsterbottens museum
Mnstret med en fiskrtt
som frrtt r ett annat
typiskt knnetecken fr denna kulturpverkan. Fiskrtten har i ldre tid ofta
besttt av lutfisk, en praktisk lsning fr den som inte hade tillgng till stora
mngder frsk fisk.
Anrttningen av kttrtten moderniserades under 1890-talet och brjan av
1900-talet d ldre tiders kokning ersattes av stekning i takt med jrnspisarnas
genombrott. Frn slutet av 1920-talet brjade elspisarnas intg i de vsterbott-
niska hemmen i takt med elektrifieringen och moderniseringen av hemmen.
Den basala moderniteten inom kksteknologin accelererade under hela 1900-
talet.
Efterrtterna vid brllopen har successivt frndrats under 1800- och 1900-
talet. Fljande moderniseringsteg kan observeras: grt (risgrynsgrt) frukt-
krm av plommon glass puddingar, parfaiter m.m.

647
Berg, Gsta, Vardagskost och gstabud under fem rhundraden. I: Engnes, Margit, Tunber-
ger, Pernilla & Wretman, Tore, Bonniers kokbok, Stockholm 1960, s. 22

293
Kapitel 5

De tidigare s verddiga brllopsmltiderna brjade frn frsta vrldskriget

och framt att ersttas med enklare varianter som t.ex. en liten smrgsbuff
med brd och olika sorters smrgsmat. Dryckerna vid brllopen som i ldre
tid var hembryggd dricka och brnnvin i tunnor och kaggar ersattes sedan med
svagdricka, l och finare spritsorter (t.ex. konjak) p flaska. Hemgjord dryck
ersattes med kpt dryck.

Bordsskick i civilisationsprocessen
Det tillgngliga traditionsmaterialet r otillrckligt fr att kunna ge en mera
fullstndig bild av bordsskicket och upptrdandet vid bordet. Men ngra saker
kan nd konstateras betrffande bordsvanorna vid de vsterbottniska brllo-
pen. Om ldre tiders brllop i Burtrsk sgs bland annat:

Man t p trtallrikar som dock icke ombyttes, utan man fick behlla samma tall-
rik hela tiden. Kniv frde gsterna sjlva med sig, med gaffel var det ej s noga,
utan man anvnde de naturliga fem.648

I bouppteckningar och domboksprotokoll ges upplysningar om den matutrust-

ning som fanns i bondehemmen p 1700- och 1800-talen. Vid en utmtning hos
en bonde i Bodbyn i Burtrsk socken 1789 upptar frteckningen 2 porslinstall-
rikar, 5 trtallrikar och 10 mjlktrg. 649 En bouppteckning, frrttad i Selsfors
i Bygde socken 1860 upptar 1 dussin porslinstallrikar, 7 par tekril, 1 dussin
bordsknivar och 1 dussin matskedar. Dessutom fanns ett stort antal trpersed-
lar som byttor, mjlktrg m.m.650 Att bordsknivar och skedar finns med medan
gafflar saknas r typiskt.
P en av de ftaliga mltidsbilderna frn brllop i Vsterbotten, taget vid ett
brllop i Fatmomakke 1894, kan man se hur gsterna med fingrarna tar mat frn
sin tallrik. Ngon har tagit fram sin egen kniv fr att skra till maten p tallri-
ken. Dessa detaljer antyder ngot om det allmnna bordsskicket.
Drygt 100 r senare har mycket hnt nr det gller bordsvanorna och vi
skulle skert knna obehag infr 1890-talets bordsskick om det anvndes idag.
Det r denna civilisationsprocess som Norbert Elias har frskt klarlgga i
sin forskning. Som ett exempel nmner han bruket av gaffel vid matbordet som
frst spreds i en mindre krets. I brjan frmddes vuxna inom verklassen att
av artighet mot andra ta med gaffel i stllet fr att smutsa ner fingrarna. I

648
Brnnstrm L. och Jirlow R., Gamla dagars brllop i Burtrsk. I: Vsterbotten 1920, Vs-
terbottens museum, Ume, s. 33
649
Gipe, Jonas, Burtrsk en sockenkrnika fram till omkring 1870, Uppsala 1955, s. 268-269
650
Fahlgren Karl, Hantverk och industri. I: Fahlgren, Karl (red.), Bygde Sockens historia,
Ume 1963, s. 352-353

294
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

nsta generation utvecklades vanan genom att barnen sg de vuxna ta med

gaffel och genom att de sjlva tillrttavisades om de anvnde fingrarna. Det
yttre tvnget frvandlas genom socialisering till en inre automatik som gr
att vi sjlva kan knna ckel vid tanken att ta med fingrarna i kladdig mat.651
Denna process brukar benmnas internalisering, ett psykologiskt begrepp som
beskriver hur andras tankar, vrderingar och reaktionsstt infrlivas i den egna
personen.
Den rikliga alkoholfrtringen pverkade helt naturligt upptrdandet vid
bordet. En del kunde vara berusade redan nr mltiden brjade. En informant
berttar att umgnget med kaffekaskar innan middagen gjorde att mnga var
duktigt i ordningen nr man skulle stta sig vid bordet.652 Illamende matgs-
ter var ingen ovanlighet: Den som ftt sig fr mycket till bsta fick g utom
knuten fr en stund, som det str i en uppteckning frn Bygde.
Om ngon bar sig illa t fick man dock lov att ingripa. Som nr man vid ett
brllop i Tavelsj utanfr Ume band en brllopsgst p grund av hans dliga
lsinne.653
Normerna fr upptrdandet vid den offentliga festen var olika fr mn och
kvinnor. Kvinnor frvntades t.ex. vara mera terhllsamma med alkoholfr-
tringen. Det samlade intrycket som traditionsmaterialet frn Vsterbotten ger
r att kvinnorna ofta drack alkohol vid brllopen men att det dels rrde sig om
alkoholsvagare drycker, dels om betydligt mindre kvantiteter n vad som var
fallet bland mnnen.

Fattigbrllop
Den som var fattig kunde inte sjlv bekosta ett stort och verddigt brllop.
Men d kunde byn hjlpa till s att det nd blev ett brllopskalas: De fingo
ju det som fattades d s att de kunde hava det som de som hade det bttre.
654
I bygemenskapen var det naturligt att ge ett handtag t den granne som
behvde det. Genom de tidigare i kapitlet nmnda bjudlagen i byarna fanns det
dessutom en organisation fr att klara av sdana situationer.
Medan de mer vlbesuttna kunde ka med finare hstskjuts finns det ocks
mnga uppgifter om att brud och brudgum ensamma har gtt till fots till prsten
fr att vigas. Prstfrun och en piga kan ha fungerat som vittnen vid vigseln och
de nygifta har drefter ftt promenera hem igen utan ytterligare ceremonier.655

651
Elias, Norbert, Sedernas historia del 1, Stockholm 1989, s. 222-225
652
Band 460, , Dorotea,

Hgland Lngsele
, DAUM, Ume
653
Acc. 1986, Ume landsfrsamling, Tavelsj, DAUM, Ume
654
Acc. 386, Byske, Kllbomark, DAUM, Ume
655
Westerlund, Ernst, Frn Finnsele till Dragns. I: Vsterbotten 1961, Vsterbottens museum,
Ume, s. 30

295
Kapitel 5

5.6 Individens betydelse i kollektivet

brllopsfunktionrerna
Kalaskokerskan den viktigaste funktionren
Kalaskokerskan har benmnts p olika stt: Kockmora/Kokmora, Kocka,
Matraiersk och Rajdajdersk r ngra av de uttryck som frekommer i Vs-
terbotten. Utan tvekan vill jag utnmna kalaskokerskan till den viktigaste funk-
tionren vid brllopen. Hon anlitades dessutom vid dopfester, brllop, begrav-
ningar och andra kalas i bygden. Inom varje socken fanns ngra kockmoror
som var erknt duktiga och som ofta fick stlla upp nr det var gstabud.656 Hon
skulle frbereda kalaset med brdbak, tillagning av ktt till stekar, smrgsmat,
buljong m.m. samt eventuella inkp av vriga matvaror. Dessutom var det hon
som sg till att dukar, tallrikar, bestick och upplggningsfat fanns tillhands och
instruerade medhjlparna om hur arbetet skulle g till.
Kalaskokerskan var en suvern auktoritet inom det omrde som hon anlitats
fr. Jag tycker drfr inte att man kan se brllopsfunktionrerna som en hie-
rarkiskt uppbyggd stab p det stt som John Granlund beskriver det.657 Bilden
av brllopsvrden som gstabudets hgste styresman och kalaskokerskan i en
viktig men dock underordnad roll verensstmmer tminstone dligt med det
vsterbottniska materialet.

Kristina Sundstrm p trskeln till sin stuga p Backen omkring r 1910. Hon hade
tjnstgjort som kokerska p Stenfors egendom och hos kronolnsman Grundberg.
Sedan blev hon socknens finaste kockmor. Foto: C. J. Tyrn, Vsterbottens museum

656
Acc. 1351, Vilhelmina, allmnt, DAUM, Ume
657
Granlund, John, Brllopsfunktionrer. I: Fataburen, Stockholm 1969, s. 140-141

296
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

Inte bara brllopsdagarna

Under sjlvhushllets tid var frberedelserna av mat och dryck infr ett brllop
omfattande och arbetskrvande. Kockmoran kom drfr till brllopsgrden ett
antal dagar fre brllopet.
Nr det tidigare skildrade brllopet i Gumboda 1907 frbereddes hade kalas-
kokerskan med medhjlpare arbetat sju dagar med frberedelserna.
I en ldre klla, bonden Abraham Hggstrms dagbok 1836-38, framgr det
hur hustrun Anna Margareta (f.1787) som under mnga r var kalaskokerska
vid ett brllop reser ivg till brllopsgrden ungefr fem dagar fre frsta brl-
lopsdagen. Hon kommer hem efter nio dagars bortavaro och har d varit kvar
ngon dag efter brllopets avslutning.658
Kalaskokerskan stllde vissa krav p frberedelserna i brllopsgrden innan
hennes ankomst. Informanten David Jonzn berttar att hans mor, kalaskoker-
skan Anna Jonzn (f. 1884) brukade ha en kravlista till brllopsgrden. I den
ingick bl.a. att ett ungdjur, helst en 14-dagars kalv, skulle vara slaktat och att
bakugnen skulle vara uppvrmd. 659 Kalaskokerskan kunde ha med en med-
arbetare och brllopsgrden fick naturligtvis avdela ngra personer fr att g
henne till handa med matfrberedelser och brdbak. Matlagningen p de stora
kalasen krvde en noggrann timing eftersom mjligheterna att bevara frsk mat
var begrnsade. Anvndningen av kylskp och frysboxar slog ju igenom p
allvar i hushllen frst under 1950-talet trots att teknologin hade funnits p
marknaden i flera decennier.660

Intensiva festdagar
Det blev lnga arbetsdagar fr kalaskokerskan och hennes medarbetare under
ett brllop. Maten skulle lagas, lggas upp och dekoreras p ett festligt och tillta-
lande stt. Efter frberedelserna och serveringen av stormlet som kalasmid-
dagen ofta kallades skulle det dukas av och diskas. Och sedan skulle ett nattml
serveras vid tv-tre tiden p natten efter ngra timmars dans. Nr det var klart var
en arbetsdag p nra ett dygn avklarad och ytterligare en till tv dagar terstod.
P 1920-talet kunde en kalaskokerska avlnas med tv kronor per dag, vilket
var ngot lgre n de samtida manliga dagslnerna bland arbetare som ofta lg
mellan tv och tre kronor i brjan av decenniet.

658
Hggstrm, Abraham, Arbetsliv i Skelleftebygden: Journal skriven 1836-1839, Uppsala 1944,
s. 33-34 m.fl.
659
Muntlig uppgift om kalaskokerskan Anna Jonzn av David Jonzn (f.1914), Brnnland den 7
april 1996
660
Rydberg, Sven (red.), Svensk teknikhistoria, Hedemora 1989, s. 330-332

297
Kapitel 5

Kalaskokerskan frn Himlaberg

Jag har haft mjligheten att vren 1996 intervjua en kalaskokerska med mng-
rig erfarenhet av kalasen i de vsterbottniska byarna. P ett levande och kun-
nigt stt berttar hon om sina erfarenheter frn gravl, brllop och andra fester
och jag vill helt kort presentera henne som en representant fr alla de kock-
moror som har varit verksamma i Vsterbotten.
Alice Granberg fddes 1910 i Srfors, en by vid Umelven en och en halv
mil frn Ume.
Frldrarna bodde p en plats i byn som kallas Himlaberg och r vackert
belgen med en fin utsikt ver lven och odlingslandskapet. Nr Alice vxte
upp ville hennes mamma att hon skulle komma ut och grna g i en hushlls-
skola, t.ex. i Ume eller Vindeln. Alice sjlv tyckte att det var alldeles fr nra
utan ville grna resa lite lngre. I en tidning fann hon en annons om Vst-
kustens ungdomsskola i Glborg, Ljungskile. Dr fanns bde folkhgskola
och husmodersskola och dit ville hon ka. Alice deltog som 16-ring i en fyra
mnaders kurs p skolan med start i januari 1927. Dr fick hon studera bde all-
mnna mnen och hushllsmnen. Eleverna fick grundliga kunskaper i matlag-
ning och Alice betonar att det naturligtvis var mer avancerade kunskaper n vad
en flicka normalt fick lra sig i ett bondehem. Hon nmner t.ex. olika soppor,
stuvningar, omeletter och desserter. Dessutom fick eleverna lra sig dukning,
dekorationer, servettbrytningar och servering.
Sommaren efter kursen blev hon ombedd att laga mat p ett mindre brllop
hos en morbror. Hon var d 17 r och det blev starten p hennes verksamhet
som kalaskokerska. Nu fick hon ocks ett strre ansvar fr maten vid de kalas
som ordnades i hemmet och kunde brja va p sina nyvunna kunskaper. En
ldre etablerad kockmora i bygden erbjd Alice att hjlpa till med ett grav-
lskalas. D lrde hon sig ocks att baka de storkringlor som var obligato-
riska vid gravl och brllop.

Drefter fick hon fortstta samarbetet med denna rutinerade kalaskokerska p

fler kalas. Alice uttrycker sin beundran fr sin lromstare:

Fru Jonzn var vldigt sparsam och rdd om kundernas pengar. Hon tog vara p
allt s bra och det har jag ftt lra mig bde av henne och min mamma. Mycket
praktisk och mycket duktig p att jobba var hon.

Alice blev snart sjlv en rutinerad kalaskokerska och kunde kombinera kun-
skaper frn sin moderna utbildning med de kunskaper och erfarenheter som
hon ftt i samarbetet med den ldre kokerskan. Hon tog sig nu sjlv stora

298
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

kalas i bygden. P min frga om hur maten vid ett brllop bestmdes svarar
Alice: Det fick man fundera ihop. Vi fick i samrd komma verens om det
dr. Mycket handlade om hur mycket det fick kosta och hur hedersamt det
skulle vara. Kalaskokerskan kunde presentera olika frslag fr bestllaren dr
det fanns mjlighet att vlja dyrare eller billigare alternativ. rstiden pverkade
ocks vilka alternativ som kunde passa.
Som kalaskokerska hade Alice mjlighet att infra helt nya rtter p brl-
lopskalasen. Nya rtter med nya namn bidrog till att hja festmltidens status.
Om hon presenterade ett finare namn p en rtt kunde hon f beskriva fr
bestllaren vad det betydde och vad rtten innehll. Under mnga r lagade
Alice mat p olika kalas i bygden. Hon representerar en nu i stort sett frsvun-
nen yrkesgrupp som med stort kunnande, innovativ frmga och hrt arbete har
skapat fest och gemenskap vid livets hgtider. 661

Brllopsvrden
En brllopsvrd anlitades fr brllopet. Ernst Westerlund uppger att soldater
ofta fungerat som brllopsvrdar. Med sin uniform kunde de sprida glans t
festen och ansgs dessutom vara goda dansrer.662 Nr gsterna kom till brl-
lopsgrden togs de emot av brllopsvrden som stende p trappan hlsade
dem vlkomna.663 Det var brllopsvrden som placerade gsterna vid bordet.664
Han ansvarade ocks fr spritserveringen. En informant frn Dorotea berttar
att vrden kallades bonne. Det skulle vara en slkting som var bonne p
kalase. Han stod fr flaskan under hela kalaset.665
Vrden kunde g med frukost till de gster som inkvarterats i brllopsgr-
den och i granngrdarna andra brllopsdagens frmiddag.666 I vrigt har vrden
sett till att brllopskalaset fullfljts enligt planerna och att den allmnna ord-
ningen i mjligaste mn upprtthllits. Det vsterbottniska traditionsmaterialet
framstller dock inte brllopsvrden som en totalansvarig arbetsledare fr brl-
lopet och brllopsfrberedelserna.

661
Bandad intervju med Alice Granberg, Norrfors Ume den 26/1 1996, hos frfattaren
662
Westerlund, Ernst, Byar och folk:ett bidrag till knnedom om byarnas uppkomst, bebyggelse
och utveckling samt arbetsliv, seder och bruk.Del 1,Ersmark: ett bidrag till knnedomen om
byns uppkomst, bebyggelse och utveckling samt om arbetsliv, seder och bruk, Skellefte 1982,
s. 77
663
Brnnstrm L. och Jirlow R., Gamla dagars brllop i Burtrsk. I: Vsterbotten 1920, Vs-
terbottens museum, Ume, s. 32
664
Acc.

2762, Ume, n, DAUM, Ume
665
Band 460, Dorotea,

Hgland Lngsele
, DAUM, Ume
666
Westerlund, Ernst, Seder och bruk, saga och sgen. I: Westin, Gunnar (red.), Vsterbottens
bygd och folk: en skildring i ord och bild av Vsterbottens bebyggelse, Stockholm 1952, s. 41

299
Kapitel 5

Brudfrmman
Brudfrmman nmns som brllopsfunktionr redan i de gamla landskapsla-
garna. I Dalalagen talas om brudfrmman som en av de sju heliga personerna
i brudfljet. Brudfrmman var allts fridlyst och straffet fr den som missfir-
made henne under utvandet av denna uppgift var frdubblat.
Brudfrmma betyder brudens medhjelperska, ledsagarinna; en som klr
bruden. 667 Ordet r vanligt frekommande i Vsterbotten och i DAUM:s
dialektordssamling dr brurframma och brurfram r de vanligaste varian-
terna. I brllopsskildringarna terkommer ocks brudflamma flera gnger.668
Brudfrmmans viktigaste uppgift var att ansvara fr brudens kldsel, att kle
brura.669 Hon lnade ofta ut krona, slja och andra tillbehr t.ex. pappersblom-
mor mot ersttning.670 Brudfrmman brukade sitta bredvid bruden vid kalasbor-
det och i ngon uppteckning sgs det ocks att hon skulle servera brudparet.671
P samma stt som kalaskokerskan kunde brudfrmman introducera nyheter
inom sitt omrde. Brudkldseln har befunnit sig i en stndig frndring och
modernisering. Tillskrning, material och frg har fljt modet. Det internatio-
nella inflytandet r ptagligt. Frn Frankrike infrdes seden med brudbukett i
slutet av 1800-talet och vit klnning en bit in p 1900-talet. En frutsttning fr
denna frnyelse r att de personer och funktionrer som ansvarat fr brudens
klder har varit frndringsbengna.

vriga funktionrer
Som tidigare nmnts kunde trnor och marskalkar ibland skta inbjudan till
brllopet. I brudfljet var deras plats efter brudparet.672 I de fall brudpll anvn-
des vid vigseln kunde den hllas av trnor och marskalkar.673 De hjlpte ocks
till med serveringen: Trnor och marskalkar, brudsvenner och brudpigor
tjnade vid borden. Marskalkarna buro maten p brickor frn kockstugan, och
trnorna satte fram maten p borden.674

667
Rietz, Johan Ernst, Svenskt dialektlexikon, Lund 1962, s. 56
668
Acc. 1522, Bygde, allmnt, DAUM, Ume; Studiefrbundet Vuxenskolan, I Rickle, Rickle
1978 s. 60
669
Acc. 693, Lycksele, Bjrksele, DAUM, Ume
670
Band 890, Sorsele, Vstans, DAUM, Ume; Band 725 b, Nordmaling, Mullsj, DAUM,
Ume; Band 1473, Ume, verboda, DAUM, Ume
671
Acc. 629, Ume landsfrsamling, allmnt, DAUM, Ume
672
Acc. 1664, Burtrsk, Bygdetrsk, DAUM, Ume; Acc. 1351, Vilhelmina, allmnt, DAUM,
Ume
673
Band 1473-74, Ume, verboda, DAUM, Ume
674
Acc. 629, Ume landsfrsamling, allmnt, DAUM, Ume

300
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

Nr brudparet skulle visa upp sig fr brudskdarna var det vanligt att trnor
och marskalkar fljde med ut p visningen.675 Trnor och marskalkar ansvarade
ibland fr att traktera brllopsgsterna med frukost p andra brllopsdagen.676
Fyra trnor och fyra marskalkar var ett vanligt antal enligt en informant frn
Lvngers socken.677

Spelmnnen hade bl.a. till uppgift att beledsaga brudfljet det sista vgstycket
fram till brllopsgrden med musik. Nr de fick syn p brudparet lyfte de str-
ken till en marsch. Och man spelade tills brudpar och tjnare kom in i brl-
lopssalen. 678 Under brllopsmltiden frefaller de inte ha haft ngon speciell
uppgift. Ernst Westerlund uppger att de placerades lngt frn prsten under
brllopsmltiden, ja helst i kammaren! De brukade dessutom hlla sina instru-
ment utom synhll fr kyrkans representant.679
Men efter middagen var det dags att spela upp till dans. Ofta inleddes den
med en brudvals och sedan fortsatte dansen hela natten. Frst dansade endast
brud och brudgum; den andra dansen dansades av brudpar och brudtjnare;
frst i den tredje dansen deltog alla. 680
Dansmusik skulle det sedan ocks vara under de kommande brllopsdagarna.
Fioler och senare ocks dragspel var de vanligaste instrumenten. Bortsett frn
de mera traditionella inslagen som marschmusik p vg till brllopsgrden och
den obligatoriska brudvalsen har spelmnnen haft mjlighet att i samband med
dansen ocks spela dansmusik av modernare typ.

Ritualer vid festbordet

Innan man satte sig till bords var det vanligt att dricka brudskl och lyck-
nska brudparet.681 Prsten lste bordsbnen innan mltiden brjade.682 Det
frekom ocks att bordsbnen fre och efter mltiden lstes av ett barn. D

675
Gerda Bostrm, Lvnger, Frlovning, brllop frr, Skellefte museums studiecirkelarkiv
676
Band 96, Vilhelmina, Skansholm, DAUM, Ume
677
Band 1334:2, Lvnger, Hkmark, DAUM, Ume
678
Acc. 693:20, Lycksele, Bjrksele, DAUM, Ume
679
Westerlund, Ernst, Byar och folk:ett bidrag till knnedom om byarnas uppkomst, bebyggelse
och utveckling samt arbetsliv, seder och bruk.Del 1,Ersmark: ett bidrag till knnedomen om
byns uppkomst, bebyggelse och utveckling samt om arbetsliv, seder och bruk, Skellefte 1982,
s. 78-79
680
Johansson, Berta, Minnen frn en Lyckseleby. I: Vsterbotten 1965, Vsterbottens museum,
Ume, s. 180
681

Band 460, Dorotea,
Hgland Lngsele
, DAUM, Ume; Band 2222, Nystra, Gumboda,
DAUM, Ume
682
Acc. 629, Ume landsfrsamling, allmnt, DAUM, Ume

301
Kapitel 5

kunde man skramla ihop en summa pengar till barnet innan man reste sig frn
bordet.683 Under brllopsmiddagen kunde prsten hlla ett tal till brudparet.684
vriga talare har ocks frekommit, t.ex. brudparets fder men traditionsmate-
rialet r fordigt om detta.
Under brllopsmltiden fick brudparet d och d lmna bordet fr att visa
upp sig fr siarna eller koxarna (brudskdarna) som fanns utanfr stugan.685
Det frefaller ha varit en avspnd och spontan gemenskap kring festborden
vid brllopen med prat, skmt och skratt. I en skildring frn Lycksele sgs:
Stmningen var allts fri och lngt ifrn tillgjord.686 Om en brllopsmiddag
p 1870-talet i Bygde socken) berttas: Det blev ett vldigt tande och drick-
ande och icke ens prstens nrvaro frmdde hindra, att stmningen snart blev
nog s hg. 687 Hyllningsvisor till brudparet har frekommit i nyare tid men det
har varit svrt att hitta belgg fr detta frn ldre tid.

5.7 Brllopet i borgerlig Vsterbottensmilj

En moderniseringens uppvisning av klass
Tillgngliga skildringar av brllop i borgerlig milj i Vsterbotten ger en bild
av allmnsvensk verklasskultur med f regionala srdrag. Med stor nyfikenhet
fljde man med i vad som hnde p andra hll i Sverige, inte minst i Stockholm
och ute i vrlden. Det skedde bde genom tidningar och genom personliga kon-
takter. Och man tog med frtjusning till sig de kulturmnster som odlades hos
verklassen i storstderna sderut.
Prsten J.A. Linder ger genom sina dagbcker en god inblick i 1800-talets
sociala liv i de hgre samhllsskikten i Vsterbotten. Han skildrar bl.a. ett pam-
pigt brllop i Skellefte prstgrd 1815 nr kyrkoherden Nils Strms dotter
Lena ingick ktenskap med kapten Johan Ulric Schildt. Den 10 december kte
Linder, som d var prst i Norsj, till Skellefte dr han tillsammans med hus-
trun som redan var p plats deltog i frberedelserna fr brllopet. Och i dag-
boken skriver han: Under frberedelse dagarne skte fven jag bereda ngra

683
Brnnstrm L. och Jirlow R., Gamla dagars brllop i Burtrsk. I: Vsterbotten 1920, Vs-
terbottens museum, Ume, s. 31
684
Studiefrbundet Vuxenskolan, verklinten i ldre och nyare tid, verklinten 1980, s.119
685
Westerlund, Ernst, Seder och bruk, saga och sgen. I: Westin, Gunnar (red.), Vsterbottens
bygd och folk: en skildring i ord och bild av Vsterbottens bebyggelse, Stockholm 1952, s. 41
686
Johansson, Berta, Minnen frn en Lyckseleby. I: Vsterbotten 1965, Vsterbottens museum,
Ume, s. 179
687
Tante Nanna, Ett bondbrllop i Bygde fr 50 r sedan. I: Vsterbotten 1929, Vsterbot-
tens museum, Ume, s. 137

302
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

bidrag till festens glans. Wi fverlade tillsammans. Mamma skref verser

och jag ordnade musiken, samt infvade sngare och sngerskor af personer
som jag visste skulle bjudas, bestyrde om Cortnell, o.s.v.
Linder berttar vidare att 80 inbjudna gster infann sig p brllopsdagen
den 14 december och att vigseln hlls i vre salen i prstgrden av kyrkoher-
den Strm. Lokalen var vl eclaiserad och decorerad af det festligt kldda
sllskapet. Bruden beskrivs som ungdomsgudinnan Hebe sjelf och hennes
pkostade klnning och smycken beskrivs detaljerat. Efter vigseln serverades te
till gsterna som grupperade sig i de olika rummen fr att konversera. Te som
modern sllskapsdryck i den borgerliga miljn r typisk.
D r det dags fr en verraskning! Regementsmusiken som i all hemlighet
hade frts in i huset spelar upp en marsch frn ett sidorum medan en mrklig
procession, kldde ssom framtidens poeter, tgar genom rummen. I fotsida
vita drkter, vita diadem, lnga skgg och med ljus i hnderna skrider sngarna
in i frmaket till brudparet. Prsten Linder ssom fverste prest sjunger ack-
ompanjerad av klaver en hyllningssng till kyrkoherden Strm och till brud-
paret. Mellan solosngsavsnitten faller kren in i hyllningssngen innan man
avtgar ackompanjerade av regementsmusiken. Musikkren terkommer, nu
med en officersgrupp i full uniform och vpning som med ett specialskrivet
verk fr orkester och manskr fortstter hyllningarna. Och Linder konstaterar
njt i dagboken: Sllskapets surprise var ej liten.
Medan brllopsmiddagen frbereddes fortsatte konversationen och hyllning-
arna till brudparet och Linder frskrar att alla voro animerade, d.v.s. glada
och upprymda. Ett festbord i hstskoform dukades i salen, gsterna intog de
anvisade platserna. Middagen pgick frn kl. 23 till kl. 4 p morgonen. Under
mltiden underhlls gsterna med taffelmusik av regementsmusiken som pla-
cerats i frmaket. De ackompanjerade ven sklarna som sjngs i kvartett. Efter
desserten brt man upp frn bordet och drack bl i de angrnsande rummen.
Samtidigt dukades borden av och bars undan fr att ge plats t dansen. Dansen
inleddes med att de ogifta kvinnorna sjng en avskedssng till bruden och dan-
sade med henne. Drefter hlsades hon vlkommen bland slla makars tal av
de gifta kvinnorna som ocks dansade med henne. Man dansade en stund innan
sllskapet upplstes fr ngra timmars smn. Pfljande dag fortsatte festlighe-
terna med mat, dryck och dans.688
Hela brllopet framstr i skildringen som ett vlregisserat arrangemang. Och
det knns kulturanalytiskt adekvat att anvnda kulturantropologen Matti Sar-
melas bild av brllopet som ett skdespel som manifesterar social struktur.

688
J. A. Linders dagbok, J. A. Linders familjearkiv band 3, Forskningsarkivet i Ume, s. 97-105

303
Kapitel 5

De som arrangerar brllopet fr prestige och deras position i lokalsamhllet

frtydligas och strks.689
Brllopsgsterna r medvetna om sin plats p den inbrdes sociala rangska-
lan. Kapellpredikanten frn Norsj blir hedrad nr versteljtnanten Schildt,
brudgummens far, mitt under festligheterna proponerar brorsskl med den
unge prsten. Sngarnas hyllning till brudparet vnder sig allra frst till bru-
dens far och frskrar: n dygd och vishet samfldt throna i patriarchaliskt
Tjll. Kyrkoherden ska ha den respekt och aktning som hans mbete krver.
Vid bordet placerades gsterna och man kan vl frmoda att den sociala vrde-
skalan terspeglades i placeringen. Brllopet manifesterar avgrnsningar bde
mot de lgre samhllsklasserna och inbrdes mellan de olika skikten av den
egna klassen.
Ett annat brllop inom den vsterbottniska verklassen hlls den 27 juni 1855
p lnsresidenset i Ume. D gifte sig landshvdingens dotter Louise Montgo-
mery med kamreraren Fredrik Bernhard Beskow. Vigseln hlls i kyrkan dr
stadsborna kunde ta del av en pampig vigselceremoni. Altarrunden var smyckad
med blommor frn mnga hus i staden och elegant broderade mattor och
dynor hade ocks placerats framme i kyrkan. Ceremonins huvudpersoner med
anhriga gjorde effektfull entr till kyrkan och utvalda sngare inramade vig-
selakten. Fr de som var med i kyrkan och det var ju bde bjudna och objudna
gster blev det ngot att bertta om eftert. Efter vigseln promenerade man
till residenset dr de inbjudna gsterna fortsatte festfirandet.690 Det r tydligt att
mnstren fr borgerskapets brllop hmtats frn de hgsta samhllsklasserna,
frn aristokratins och hovets brllopsbanketter.

Mltiden i moderna borgerliga termer

Assessor Carl Johan Fredrik Plagemann skildrar i ett detaljerat brev brllops-
mltiden hos landshvdingen. Omkring 100 personer var inbjudna och bjds p
middag la fourchette, som Plagemann, med ett tveksamt begrepp kallar den.
I brevet redogrs fr innehllet i matsedeln:

hvit glass med marengtortbotten

Gris la daube
Bouillon med sparrisknopp och macaroner
fina mortter
kalfstek med grnsalad och sta inlagde gurkor, sparris med smrgs

689
Sarmela, Matti, Brllopet som samhllelig skdespel. Teori och metode inden for nyere fol-
kloristik med saerlig henblick p fester. I: Unifol 1978, Kpenhamn, s. 126 ff
690
Lamm, Carl Johan, Frn 1850-talets Ume utdrag ur Plagemann-brev. I: Vsterbotten
1947, Vsterbottens museum, s. 16-19

304
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

bakelser med vingel

Confect, fikon, valntter, Russin & mandel
Drycker: Vin, sherry, port, madera, Rhenskt Rdesheimer och Champagne
Efter mltiden serverades Caffe. 691

Hr r det steken som r huvudrtten. Den serveras med grnsallad, inte med
potatis som frmodligen hr p samma stt som i bondemiljn sgs som olmp-
lig festmat. Benmningen p de olika rtterna visar tydligt p det franska infly-
tandet. Mnstret med frrtt, soppa, huvudrtt och efterrtt r ocks franskt,
likas anvndandet av sparris. Dremot saknas en fiskrtt i menyn.
Dryckerna r importerade och likas de godsaker som serveras i slutet av
mltiden som fikon, valntter och russin. Den egna klassens distansering frn
bnderna kommuniceras genom anvndandet av importviner och andra lyx-
varor. Matsedeln har mycket gemensamt med bondbrllopens matsedlar men
rtterna gr under andra och finare benmningar. Efter mltiden framfrdes
pianomusik och solosng.

Sprket som distinktion

Skildringarna frn Skellefte och Ume visar p sprkets betydelse som ett
verktyg fr distinktion. Hr markeras genom ordval och sprklig niv en tydlig
grns mot de lgre samhllsklasserna. J.A. Linder surprenerar (verraskar)
sin hustru nr han anlnder en dag tidigare till Skellefte. Den tidigare skildrade
processionen hade en theatralisk gout (gillades av skdarna). Brllopsgs-
terna var animerade (glada/upplivade). Plagemann berttar i sitt brev om hur
en av damerna p brllopet hos landshvdingen obligerades att regalera sll-
skapet med sin sng (tillfrgades om att sjunga). I konversationen fljdes den
belevade etikett som prglade verklass och hgre medelklass vid denna tid.
Kultursociologen Bourdieu har i sin forskning analyserat de reproduktions-
strategier som de hgre samhllsklasserna anvnder fr att sl vakt om eller fr-
bttra sin samhllsposition. Dessa strategier gr ut p att olika plan framhva
och avgrnsa sin grupp.692 I La distinction. Critique sociale du jugement (1979)
beskriver Bourdieu de metoder som olika samhllsklasser och grupper nyttjar fr
att markera sin egen nuvarande eller efterstrvade klasstillhrighet. Hr r distink-
tionen, avgrnsandet, ett viktigt strategiskt vapen fr den dominerande klassen,
d.v.s. borgerligheten. Infrlivandet av nya moderna inslag i den sociala kulturen
r ett stt att behlla initiativet och att stndigt ligga fre andra samhllsklasser.

691
Lamm, Carl Johan, Frn 1850-talets Ume utdrag ur Plagemann-brev. I: Vsterbotten
1947, Vsterbottens museum, s. 18
692
Borda, Beatriz/Lundin, Susanne, Vem fr grdden p trtan? Om samhllets subtila makt-
strukturer i Pierre Bourdieus sociologi. I: Rig nr. 3 1986, Stockholm, s. 68-69

305
Kapitel 5

Sprk, matvanor, konst och musik r exempel p omrden dr den domi-

nerande klassen kan forma en legitim kultur som de andra klasserna tvingas
domineras av och det r inte svrt att hitta exempel p denna kulturdominans
ocks i Vsterbotten. Att delta vid en festmltid, t.ex. vid ett brllop, i borger-
lig vsterbottensmilj krvde en kulturell kompetens som man knappast kunde
tillgna sig p annat stt n att komma frn rtt familj.693

En modern idealbild av brllopen formas

Har d brllopen i denna milj p ngot stt fungerat som en idealbild fr bon-
debrllopen? Kan man se ett mnster av gesunkenes Kulturgut i de vster-
bottniska festmltiderna?
Ett stt att f svar p dessa frgor r att underska kontakterna mellan stads-
kultur och bondekultur. I denna underskning vill jag peka p ett par kontaktv-
gar mellan hgre samhllsklasser och bnderna nr det gller brllopsmltiden
och andra festmltider.

Kalaskokerskan har ofta frmedlat matnyheter till bondbrllopen. Inte sllan

har hon frvrvat sig kunskaper fr sin uppgift genom arbete i borgerlig milj
eller i senare tid genom utbildning, i en del fall i andra delar av landet.
En av de flitiga kalaskokerskorna p brllopen i Skelleftebygden var Anna
Margareta Hggstrm f. Renhorn (1787-1868). Hon fick som ung flicka anstll-
ning i prostgrden dr hon lrde sig matlagning och allt som hrde till hushllet
i en frnmlig prstgrd. Under kriget 1808-1809 sktte hon prstgrdens hus-
hll medan svenskar och ryssar vxelvis anvnde den som hgkvarter. Under
dessa r fick Anna Margareta bl.a. samarbeta med en rysk kock. Efter kriget
gifte hon sig med bonden Abraham Hggstrm och brjade laga mat p kala-
sen i Skellefte och dess omgivningar.694
I nset bodde Kristina Sundstrm, fdd 1838. Hon kom i brjan av 1860-
talet i tjnst som kokerska hos brderna Hjalmar och Oscar Palm, som d gde
Stenfors egendom med sgverk, kvarn och jordbruk. P Stenfors ordnades ofta
stora fina middagar med inbjudna gster och Kristina lrde sig snabbt att leva
upp till frvntningarna p festmltider med hg kvalitet. Senare tjnstgjorde
hon en tid hos kronolnsman J A Grundberg innan hon gifte sig. Hennes goda
rykte som kokerska ledde ocks till att hon blev oerhrt efterfrgad som kalas-
kokerska vid brllop och andra kalas i bde i nset och i omgivande byar dr
hon skapade kulinariska matrtter med nya impulser frn borgerlig milj.695

693
Bourdieu, Pierre, La distinction. Critique sociale du jugement, Paris 1979, s. 145-157
694
Hggstrm, Abraham, Arbetsliv i Skelleftebygden: Journal skriven 1836-1839, Uppsala 1944,
s.120-122
695
Eriksson, Stig Axel och hlund, Gsta, nset genom tiderna, Bonssund 1997, s. 26, 68-69

306
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

P Teg i Ume bodde kalaskokerskan fru Krger. Hon drev en matservering

men kte dessutom ut till byarna utanfr Ume och lagade mat p kalasen.
En av hennes innovationer var att introducera glass p bondbrllopen.696 Den
tidigare presenterade Alice Granberg r ett exempel p hur hushllsskolorna
bidrog till att fra ut kost- och mltidsvanor frn mera borgerlig milj till lands-
bygdens bondebefolkning. Dessutom framgr det av hennes skildring att man
kunde g i lra hos de ldre kalaskokerskor som ofta hade erfarenheter frn
borgerlig milj.

Prstgrdarna har fr vsterbottensbnderna varit den nrmaste kontakten

med en annan samhllsklass. Om livet i prstgrden kunde man hra bert-
tas. Ngon fick kanske plats som piga eller drng i prstgrden och kunde den
vgen f glimtar av ett liv som i fest och vardag gestaltade sig p ett annat stt
n i bondehemmet. Den piga som passat upp vid ett kalas eller brllop i prst-
grden berttade skert fr sina slktingar och vnner om hur det gick till.
Nr stndspersoner gstade bygden fick oftast prsten vara vrd. Det inne-
bar spnnande mten med mnniskor frn andra landsndar och ibland andra
lnder. Prstfamiljens medlemmar uppehll ocks ofta en flitig korrespondens
med slktingar, vnner och prsterliga kollegor i andra delar av landet. Ett
litet bibliotek kunde ocks finnas. Nya kulturella impulser ndde drfr prst-
grdarna och kunde drifrn n sockenborna. Livet i prstgrden fanns inom
rckhll medan adel, godsgare och annan verklass ofta fanns lngt ifrn den
vanlige vsterbottensbonden.

5.8 Begravning och gravl i frndring

Begravningssederna
Seder och traditioner i samband med dden har genomgtt stora frndringar
frn 1850-talet och fram till idag. Moderniseringen av Sverige har pverkat
mnniskors livssyn och deras stt att leva sina liv. S lnge som flertalet av
befolkningen levde av jordbruk och bodde p landsbygden, behll de ldre sed-
vnjorna kring dd och begravning ett relativt stort utrymme i den sociala kul-
turen. Nr agrarsamhllet omvandlades till industrisamhlle ledde det till nya
produktionsformer och en genomgripande omstrukturering av de sociala och
ekonomiska systemen. Denna basala modernisering som tog stark fart frn slutet
av 1800-talet fick stor i sin tur betydelse fr begravningssedernas frndring.

Muntlig uppgift om kalaskokerskan fru Krger den 17 april 1996 av Margit Wiesthl f.
696

Krger, Holmsund, f. 1904

307
Kapitel 5

Begravningssederna i Vsterbotten under 1800-talet, som de beskrivs i

arkivmaterial och litteratur, fljer i stort de mnster som vi knner igen frn
andra delar av Sverige. Traditionerna gllande likvaka, svepning, utsjungning,
likskjuts, jordfstning och gravl uppvisar inga anmrkningsvrda skillnader
frn frhllandena i Syd- och Mellansverige ven om det framtrder regionala
srdrag.
En intressant freteelse i Vsterbottens begravningstraditioner r de av bya-
stmmorna organiserade begravningslagen, som innebar att de strre och mer
folkrika byarna av praktiska och ekonomiska skl delades upp i flera bjudlag.
Som exempel kan nmnas att Bygdetrsk by vren 1812 organiserades i tv
gravlslag som direkt fljd av att mer n hlften av byns mn kort dessfrinnan
hade drunknat vid en fiskefrd. S sent som 1940 utkades samma by frn tre
till fyra gravlslag. Arrangemanget med bjudlag tillmpades, som jag tidigare
har beskrivit, ven vid brllop.697

Begravningsflje i Skellefte, tidigt 1900-tal

oknd fotograf/Skellefte museum

Westerlund, Ernst, Gravls- och brllopslag. I: Vsterbotten 1955, Vsterbottens museum,

697

Ume, s. 180-184

308
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

Begravningsmltiden
Matsedeln vid ett gravl var oftast densamma som vid brllop, enligt de belgg
i arkiv och litteratur som jag har tagit del av. Museimannen Ernst Westerlund
bekrftar detta frhllande i Skelleftebygdens historia:

I sorgehuset bjds p gravl efter ungefr samma matsedel som vid brllop. Stor-
kringla frekom allmnt och in p 1900-talet srskild begravningskonfekt i svart-
vitt och guldtryckt papper.698

P samma stt som vid brllopen hade kalaskokerskan en viktig uppgift. Min
frmsta informant om brllopsmltiderna, Alice Granberg i Norrfors, har ocks
beskrivit likheterna mellan de bda typerna av gstabud frn sin frsta tid som
kalaskokerska under 1920- och 1930-talet.699 En skillnad att notera r dock att
man vid gravlen, namnet till trots, vanligtvis var betydligt mera terhllsam
med servering av alkoholdrycker, tminstone med brnnvin. Frn sekelskif-
tet 1900 frefaller de flesta begravningsmltiderna ha hllits utan att brnnvin
bjds till gsterna. Efter terkomsten frn kyrkan tes middag med de vanliga
hgtidssrtterna, brnnvinet undantaget, skriver Ellen Vleugel 1905 i en folk-
livsskildring frn Skellefte.700
Bakverken hade p samma stt som vid brllopen en framtrdande plats vid
begravningsmltiderna. I ett frgelistsvar hos ULMA beskriver ortsmeddela-
ren Almar Nilsson frn Fredrika de speciella bakverken vid gravlen med en
mngd kakor, en stor s kallad begravningskringla samt en thkaka som fyllde
en stor bricka.701

Modernisering av begravningssederna
Frndringarna och moderniseringen av begravningssederna under tidsperio-
den frn 1890-talet och fram till 1940 kan beskrivas och analyseras med de
tidigare i avhandlingen diskuterade begreppen basal och variabel modernitet.
Jag vill hr framhlla ngra viktiga basala modernitetsfaktorer.
En kande folkomflyttning och urbanisering till fljd av industrialise-
ring och tilltagande mobilitet innebar att allt fler mnniskor omplanterades
frn renodlat agrara miljer till ett nytt liv i stder eller industriorter. I den

698
Westerlund, Ernst, Kolonisation, uppodling och utveckling. Seder och bruk, skrock, sgner
och folktro, Skelleftebygdens historia del 1, Skellefte 1973, s. 165
699
Bandad intervju med Alice Granberg, Norrfors Ume den 26/1 1996, hos frfattaren
700
Vleugel, Ellen, Ngra drag ur folkets lif i Skelleftedalen. I: Svenska turistfreningens rs-
skrift 1905, Stockholm 1905, s. 111
701
Acc 8518, Almar Nilsson, Fredrika, svar p Landsmlsarkivets frgelista M 198 (Traditioner
om dd och begravning: begravningen), kopia av ULMA 31070, DAUM, Ume

309
Kapitel 5

nya miljn var det helt naturligt svrt att tillmpa de gamla bytraditionerna
och att f samma kollektiva uppslutning kring livshgtiderna som i byns sedan
generationer invanda sammanhang. Dessutom framtvingade den fysiskt mer
begrnsade boendemiljn i hemmet andra former fr social samvaro. Gravlet
som tidigare ofta hllits i den avlidnes hemgrd i byn, dr parstugans stora
sal kunde inrymma mnga gster, brjade frn 1930-talet allt oftare frlggas
till ngot caf. Samtidigt blev den tidigare s verfldande frplgnaden mera
ansprksls.

Sjukvrdens utbyggnad innebar att dendet brjade flyttas frn hemmiljn

till sjukhusen. Under 1890-talet tog utbyggnaden av sjukvrden i Vsterbot-
tens ln fart och en rad sjukstugor togs i bruk i olika kommuner. Sjukvrdens
expansion fortsatte sedan under 1900-talets frsta decennier och 1930 fanns 16
sjukstugor vid sidan av lasaretten i Ume och Skellefte.702 Familjens, slktens
och grannarnas ansvar fr omsorgen i livets slutskede och det praktiska omhn-
dertagandet av kroppen efter ddsgonblicket verlts i kande utstrckning
till den medicinska expertisen. Dden blev drmed mera osynlig och separerad
frn den lokala offentligheten.

Kommersialiseringen av begravningstraditionerna skedde successivt och

innebar att familj och grannskap fristlldes frn allt fler av de praktiska arrang-
emangen efter ett ddsfall. Det brjade med tillverkning och frsljning av
kistor och svepningar och utkades efterhand med andra tjnster som svepning
av den avlidne, transporter med likvagn samt dekoration av kistan med blom-
mor. P 1930-talet brjade likbilar komma i anvndning och frn mitten av
1940-talet lmnade kisttillverkningen hantverksstadiet nr de svngda kistorna
fick en rak design fr att bli mer anpassade fr industriell produktion.
Som ett exempel p frndringar kan nmnas att i Byskeomrdet brjade
svepningar och kistor kpas mellan 1910 och 1920. Dessfrinnan var tillverk-
ning av likkistor och svepningar en angelgenhet fr grdshushllet eller mj-
ligen en uppgift fr ngon lokal hantverkare.703
Begravningsbyrer blev allt vanligare i brjan av 1900-talet och antalet
byrer berknades 1930 till omkring 500. De stora genombrottsdecennierna
fr denna verksamhet var dock 1930- och framfrallt 1940-talet. Tillkomsten
av branschorganisationen SBF Sveriges Begravningsentreprenrers frbund
ledde till att de lokala skillnaderna i begravningarnas utformning tenderade att

702
Olofsson, Sven Ingemar, Landstinget och byggnaderna. I: Vsterbotten 1985:3-4, Vster-
bottens museum, Ume, s. 169-175
703
Anteckningar frn hembygdskurs fr byarna Skogfors, Selet, Selsmoran, fors och Tvrn
frda av Tommy Olsson. P webbsidan www.selet.se den 12 januari 2006

310
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

jmnas ut och, som en fljd av gemensamma avtal mellan entreprenrer och

fabrikanter, att de varor som erbjds kom att bli desamma ver hela landet.704
Frndringarna och moderniseringen av begravningssederna och av gravlet
som festmltid prglas dock inte enbart av basala och yttre frndringsfaktorer
som griper in i mnniskors liv. De kan ocks frsts som variabel moderni-
tet dr individer och grupper sjlva r delaktiga i modernitetsprocesserna som
aktrer och tolkare.
Generellt framtrder ngra tydliga frndringstendenser betrffande begrav-
ningssederna frn 1800-talet och fram till 1900-talets mitt. Dden privatiseras
och individualiseras nr de kollektiva, omstndligare passageriterna brjar
vika fr de privata och enklare ceremonierna, frst i borgerlig milj och senare
ocks i bondesamhllet. Denna frndring kan delvis ses som en fljd av basala
modernitetsfaktorer som industrialisering, kad mobilitet och ndrade bostads-
frhllanden men den betingades ocks av faktorer i den variabla moderniteten.
I takt med att det individualistiska tnkandet vxte sig starkare blev dden en
mera privat angelgenhet n tidigare. De enklare och privata ceremonierna var
ocks lttare att styra och anpassa till de nrmast anhrigas behov.
Det sker en professionalisering, nr specialisterna tar ver det som tidigare
sktts av familjen och det lokala kollektivet. Sjlva dendet verlts t lkar-
nas expertkunskaper. Psykiatrin gr ansprk p sorgebearbetningen som en
del av sitt kompetensomrde. Begravningsbyrerna tar hand om det praktiska
omhndertagandet av den dda kroppen och de praktiska arrangemangen kring
begravningen. 1900-talets nya specialister representerar och introducerar de nya
och moderna tankestten gllande hygien, estetik och tekniska lsningar. Som
ett exempel p denna utveckling kan nmnas introduktionen av eldbegngelse
och vgen av krematoriebyggen som inleddes under 1930-talet.705 Ocks i detta
avseende har svl basala som variabla modernitetsfaktorer spelat in. Lkarve-
tenskapens och psykiatrins utveckling och specialisering och de ekonomiska
marknadskrafternas inmutning av ddens flt r exempel p basala faktorer.
Men de frstrktes otvivelaktigt av mnniskors egen vilja och fria val att lmna
ifrn sig uppgifter och ansvar frenade med ddsfall och begravning.
Samhllets sekularisering stter ocks sin prgel p begravningssederna och
de specifikt kristna ritualerna fr i kad utstrckning ge vika fr mera religist
neutrala och allmnt humanistiska seder. I Vsterbotten, dr den inomkyrkliga
lsarvckelsen prglat mnga generationer, skulle det dock drja lnge innan
denna tendens blev mera mrkbar.

704
hrn Snickare, Eva, Dden, kroppen och moderniteten, Stockholm 2002, s. 141-143
705
hrn Snickare, Eva, Dden, kroppen och moderniteten, Stockholm 2002, s. 220-221

311
Kapitel 5

Folkhemtanken, som fick sitt genombrott under 1930-talet fick ocks bety-
delse fr mnniskors vrderingar och tankestt gllande begravningssederna.
Likheten infr dden blev nu ngot som grna framhlls av bde kyrkan och
begravningsentreprenrerna. I svaret p en frgelista utsnd till begravnings-
entreprenrer frn Nordiska museet p 1950-talet framhller en informant frn
Norsj att de fattigbegravningar som frekom i ldre tider var p vg bort och
att begravningarna nu inte skilde sig t fr olika socialgrupper eller mellan land
och stad.706

5.9 Diskussion och sammanfattning

Med matkultur som ingng kan etnologin ge frstelse fr olika sociala och
kulturella processer i ett samhlle. Maten och mltiderna fungerade i det fr-
industriella samhllet som sociala, ekonomiska och kulturella grnsmarkrer
och hade stark symbolisk betydelse. Vid de fester som hlls vid bndernas rs-
fester och livshgtider uttrycktes sociala och kulturella grnser genom vilka
som bjds, genom krusning och bordsplacering, genom dukningen och upp-
lggningen, genom mltidsschemat och de enskilda rtterna o.s.v.
Kulturvetenskapligt har matens symboliska betydelse bl.a. behandlats av
Pierre Bourdieu som i sitt klassiska studium av kabyliska bnder i Algeriet
visat hur matgvor och fester ingr i ett socialt spel mellan familjerna i en by.
Syftet med detta r bibehlla och utka familjens heder och sociala anseende.
Hedersbegreppet utvecklade Bourdieu i sin senare forskning till det vlknda
begreppet symboliskt kapital.707
Matkulturen speglar ocks modernitet och frndringar i samhllet. Trots de
starka traditioner och sega strukturer som ibland framtrder sker hela tiden ett
flde innovationer inom matomrdet. Detta fenomen har tidigare bl.a. under-
skts av etnologen Kurt Genrup, som har studerat innovationer inom det got-
lndska kosthllet under 1700- och 1800-talen. I studien framhlls prsternas
och prstgrdarnas betydelse som innovationsfrmedlare men ocks betydelsen
av handelskontakter med Stockholm och utlandet genom vilka matnyheterna
ndde n.708
Jag har riktat intresset mot mat- och festkulturen ur bde ett kulturgrns- och
moderniseringsperspektiv. Ulrich Tolksdorfs strukturalistiska modell fr kost-

706
hrn Snickare, Eva, Dden, kroppen och moderniteten, Stockholm 2002, s. 152
707
Bourdieu,

Pierre,The Sentiment of Honour in Kabyle Society. I: Peristiany, J. G., Honour
and Shame. The Values of Mediterranean Society, London 1965
samt
Bourdieu, Pierre, Algeria
1960, London 1979, s. 95-132
708
Genrup, Kurt, Mat och mltidsseder p Gotland, Visby 1992

312
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

forskning, som har beskrivits i kapitlet, visar p den tolkningsmssiga bredd

mltiden erbjuder den etnologiska forskningen.

Kulturgrnser
Jag har valt att anvnda det mngtydiga begreppet kulturgrnser fr att beskriva
skillnader mellan vi och dom som uttryck fr den sociala identifikationen
och grupptillhrigheten. Som jag har ppekat i avhandlingens inledning anvn-
der jag kulturgrnser i meningen subjektivt upplevda icke-territoriella sociala
eller mentala grnser.
I min underskning framtrder en grnsdynamik dr festkulturen kan vara
socialt inkluderande men ibland ocks exkluderande och grnsskapande. Det
vsterbottniska bondesamhllets egalitra karaktr gr att avlsa p flera stt
i brllopsmltiden. Trugning och placering har t.ex. varit mera sparsam och i
mltidsritualerna har klasskillnader sllan markerats p det stt som har varit
s vanligt i Syd- och Mellansveriges slttbygder. Festmltiden har mera haft
funktionen att markera skillnaden mellan vardag och fest n att markera sociala
grnser. Bondbrllopen har haft en socialt ppen prgel. Det egalitra draget
innebr ocks att brllopsfunktionrernas roller har varit ngot annorlunda n i
mera klassprglade bondebygder. Att t.ex. vara brllopsvrd r lttare nr alla
gster ska behandlas lika n nr en social vrdeskala mste vidmakthllas under
festligheterna.
Det skulle dock vara fel att enbart framhlla den sociala jmstlldheten i
samband med fester och kalas. I traditionsmaterialets uppteckningar och inter-
vjuer framhlls ofta betydelsen av att brllopet eller gravlet upplevdes som
hedersamt, och sledes gav inbjudarna/familjen status och anseende. P mot-
svarande stt kan man frmoda att ett kalas kunde bli ett misslyckande och
innebra en hedersfrlust fr arrangren om det inte motsvarade de hgt stllda
frvntningarna. Den hedersaspekt som p detta stt lades p kalasen har sjlv-
fallet bidragit till att skapa och upprtthlla olikheter eller grnser baserade
p social status. Ett hedersamt brllop bidrog till att strka det som Bourdieu
benmner det symboliska kapitalet. Kalasets status som hedersamt brllop eller
gravl har i Vsterbotten kunnat markeras med hjlp av ett verfld av mat och
dryck. Vissa inslag i festmltiden har ocks haft ett speciellt symbolvrde. Det
gller t.ex. vetebrdet och d speciellt de kolossala kalaskringlorna, samt i varje
fall i ldre tid, verfldet av alkoholdrycker.
Nr det gller de vsterbottniska festmltiderna i borgerlig milj framtrder
de sociala och mentala grnserna tydligare. Hr kommuniceras en allmnsvensk
borgerlig kultur. Man vill flja med sin tid och tar ivrigt till sig impulser frn
stora vrlden som inplanteras i de egna kretsarna. De vlregisserade brllop
i borgerlig milj som de framtrder i traditionsmaterialet kan, med Matti Sar-

313
Kapitel 5

melas terminologi beskrivas som ett skdespel som manifesterar social struk-
tur. Vid dessa brllop markerades grnser bde mot de lgre samhllsklasserna
och mellan olika skikt inom den egna klassen. Bordplaceringen, musikinslagen,
talen, sklarna och konversationen vid brllopet skedde med medvetenhet om
den rdande sociala vrdeskalan. Uppvisningen av klass karakteriserade ocks
sjlva maten som fick en exklusiv prgel av importerade matvaror och drycker
och av rtternas franska benmningar.

Modernisering
Kalasen vid de stora livshgtiderna brllop och begravning har inte varit sta-
tiska ver tid, varken nr det gller praktisk utformning eller kulturell funk-
tion. De vsterbottniska gstabuden terspeglar ett samhlle i frndring och
en fortgende modernisering. Jag har tidigare i kapitlet visat p ngra frnd-
ringstendenser fr drycker och matrtter. Dryckernas frndring frn brnnvin
och hembryggd dricka till vin, l, svagdricka och kaffe r ett exempel. Efterrt-
ternas moderniseringslinje grt fruktkrm glass puddingar och parfaiter
r ett annat.
En del av de frndringar som framtrder kan, med Sven-Eric Liedmans
begrepp, benmnas som basal modernitet. Hit hr strukturella omstllningar av
livsmedelsproduktionen, t.ex. kad potatisodling, och infrande av ny matlag-
ningsteknologi (jrnspisar och nya konserveringsmetoder). Frndringen frn
kokt ktt till stek r ett exempel p utslag av jrnspisens genombrott vid 1800-
talets slut.
Den gradvisa frndringen av privatekonomin frn sjlvhushllning till pen-
ningshushllning innebar en breddning av kosthllet som tidigast gjorde sig
mrkbar vid festmltiderna. D kompletterades det hembakade ojsta tunnbr-
det med kpt rg- och vetebrd. Den hembryggda drickan frn den egna grden
ersattes frn 1850-talet av l och svagdricka som inhandlats frn de bryggerier
som anlades i lnet vid denna tid. Importvaror som kaffe, torkad frukt, risgryn
och vin fick strre betydelse nr de ekonomiska grundstrukturerna frndrades
i samhllet.
Tillkomsten av nya utbildningar med inriktning p mat, kost och hushll
under 1900-talet br ocks ses som en basal modernisering. Hushllsutbild-
ningarna bidrog till en professionalisering inom matens omrde men ocks till
en viss enhetlighet och likriktning nr det gller hur den svenska fest- och var-
dagsmaten moderniserades.
Andra frndringar av festmltiderna r mera att betrakta som utslag av
variabel modernitet. Det handlar om frndringar av vrderingar och ideal som
vuxit fram p det kulturella och idmssiga planet. Det franska kket med sina
ider om Nouvelle cuisine hade blivit den dominerande frebilden fr kok-

314
 Festmltidernas modernisering i Vsterbotten

konsten i Europa i brjan av 1800-talet, vilket ocks visar sig i de nya svenska
kokbckerna vid samma tid. Det karakteristiska franska mltidsschemat fram-
trder verraskande tydligt hos brllops- och begravningsmltiderna i Vster-
botten under 1800-talets andra hlft ven om vissa frenklingar har ftt gras
av praktiska skl. Det franska kulturinflytande som finns belagt i Ume redan
vid 1700-talets slut frstrktes ytterligare nr de frsta Bernadotterna senare
tilltrdde det svenska hovet. Samma tendenser r mrkbara i Skellefte under
de frsta decennierna efter stadsbildandet 1845.
En tydlig pverkan i matkulturellt hnseende och ett flde av matinnovatio-
ner frn borgerlig milj till bndernas festmltider r mrkbar. Hr har kalasko-
kerskorna, ofta med erfarenheter frn tjnstgring i borgerlig milj, haft en tyd-
ligt frmedlande roll. Introduktionen av glass p bondebrllopen r ett exempel
p denna kulturella verfring.
Jag har i kapitlet anknutit till Norbert Elias civilisationsteori och de mera
lngfristiga frndringsprocesserna betrffande mltidsvanorna. Gaffelns
introduktion, som hos den vsterbottniska bondebefolkningen har skett under
1900-talet, och en successiv frndring av bordsskicket r ett par exempel p
de mera lngsamma modernitetstendenserna.
Under underskningsperiodens senare del framtrder en ny enkelhet betrf-
fande brllop och gravl. Det stora kalaset med flera dagars firande och mnga
gster erstts frn 1930-talet och framt allt oftare av en betydligt mera spar-
smakad fest bde betrffande festens verdd och gsternas antal. Ocks detta
r ett modernt drag som frst utvecklats i borgerlig milj fr att sedan n bre-
dare befolkningsgrupper.
Den basala och variabla moderniteten pverkar de ldre mnstren och sam-
hrigheterna i lokalsamhllet och fungerar drmed samtidigt bde som grns-
utplnare och grnsskapare i den sociala kulturen.

315
 Avslutning

6. Avslutning tradition, moderniteter,

kulturgrnser och framtidstro
Att vara mnniska innebr att hela tiden leva med frndringar. Vi lever i en
stndig omvlvning av livsvillkoren som gr att vi mste stlla om oss till
nya frutsttningar. Mina egna livserfarenheter under ett halvt sekel prglas
av denna permanenta revolution. Dagens livsvillkor r radikalt annorlunda n
under min uppvxt p 1950- och 60-talet. Ibland har jag ftt knslan att min
generations erfarenheter av omdaning r ngot unikt i frhllande till tidigare
generationer ja, att vi nstan har klippt banden till historien.
Samtidigt inser jag att min far och hans generationskamrater som var fdda
strax efter sekelskiftet 1900 mste ha upplevt samma sak. Under 1900-talets
frsta hlft skedde i vissa avseenden till och med strre frndringar n under
de fljande 50 ren. Under denna period vxte en helt ny samhllstyp fram,
betraktat frn ett teknologiskt, ekonomiskt, politiskt och kulturellt perspektiv.
Erfarenheten av genomgripande modernisering r dock ldre n s, och det
mste understrykas att ven tidigare generationer p olika stt har ftt uppleva
att allt som r fast frflyktigas, som Karl Marx uttryckte det.
I arbetet med avhandlingen har det vergripande syftet varit att analysera
hur modernisering pverkar och pverkas av lokala kulturer och identiteter.
Inom ramen fr detta syfte diskuteras i mina underskningar ocks begreppet
kulturgrnser, frmst i betydelsen sociala och temporala grnser s som de har
upplevs och beskrivits frn tidigt 1800-tal och fram till idag. Underskningarna
visar och exemplifierar hur modernisering och modernitet bryter upp, skapar
och omskapar dessa grnser.

6.1 vergripande diskussion

Genom mitt avhandlingsarbete har jag burit med mig frgan om vad som
hnder med mnniskorna och kulturen i ett visst omrde, t.ex. en by, stad eller
kommun, under en period av stark modernisering. Hur gr det med de befintliga
invanda kulturmnstren och den lokala identiteten nr det nya drabbar ett
regionalt omrde eller ett lokalt samhlle? Br moderniseringen enbart betrak-
tas som betingad av utifrn verkande krafter eller styrs den ocks delvis av
lokala aktrer och grupper?
Jag har med hjlp av mitt kllmaterial frskt bedma i vilken utstrckning
mnniskorna i lokalsamhllet har varit handlande subjekt respektive pverkat
objekt i dessa processer. Mnga av 1900-talets frndringar i norra Sverige
har jag sjlv upplevt, och genom mina underskningar har jag styrkts i upp-
fattningen att mnniskorna inte bara br betraktas som passiva objekt fr en

317
Kapitel 6

modernisering utifrn utan ocks som aktiva medskapare av sin version av det
moderna. Den modernisering som jag sjlv har upplevt under 1900-talets andra
hlft har formats bde genom ett tryck utifrn (uppifrnmodernisering) och en
aktiv verksamhet frn individer och grupper fr att frndra samhllet och sitt
eget liv (underifrnmodernisering). Det finns, som jag ser det, en risk fr att det
senare perspektivet inte beaktats i tillrckligt hg grad i studier av modernise-
ringen av Sverige. Flera av delstudierna i min avhandling visar hur det sker en
modernisering underifrn nr individer och grupper p olika stt r med och
pverkar olika modernitetsfreteelser. Hr vill jag anknyta till det som Marshall
Berman skriver om moderniseringsprocessen:

Samtidigt som moderniseringsprocessen utnyttjar och plgar oss, blser den liv i
vra krafter och vr fantasi, driver oss till att begripa och ta itu med den vrld som
moderniseringen skapar, och strvar efter att gra den till vr.709

Modernitet
Modernitet r ett centralt begrepp i min avhandling. Ordet modernisering
anvnds ocks frekvent i de olika kapitlen, och det har inte varit min avsikt att
gra en generell skillnad mellan orden modernitet och modernisering. Orden
modernitet och tradition anvnds ofta tillsammans som varandras motsats-
ord. Jag har dock kunnat konstatera att det finns ett inbrdes beroendefrhl-
lande mellan modernitet och tradition. Sjlva idn om folkkulturen och tradi-
tionen skapades ju av ett samhlle p vg in i det moderna. Jag ansluter mig
hr till det perspektiv p modernitet och tradition som framfrts av den norska
etnologen Anne Eriksen, nmligen att utan det moderna som bakgrund, som
kontext, kunde inte det traditionella uppst som text och vice versa.710 Det
innebr ocks att det frflutna stndigt befinner sig i en pgende skapelsepro-
cess i vr samtid. Exempel p detta r hur lokalhistoriska dokumentationer och
byabcker samt lokala museer utformas. Beskrivningarna av tidigare genera-
tioners historia och kultur formas utifrn de behov som finns idag. Det fr vra
museer s grundlggande begreppet kulturarv r, som jag har ppekat i min
delstudie om 1930-talet, en modern social konstruktion.

Basal och variabel modernitet

I avhandlingsarbetet har jag velat peka p den komplexitet som visar sig i
relationen mellan ena sidan samhllets ekonomiska, tekniska och produk-

709
Berman, Marshall, Allt som r fast frflyktigas, Lund 1988, s. 385
710
Erikssen, Anne, Den nasjonale kulturarven en del av det moderne. I: Kulturella Perspektiv
nr. 1 1993, Ume 1993

318
 Avslutning

tionsmssiga frndringsstrukturer och andra sidan frndringar gllande de

sociala och kulturella formerna i samhllet. Begreppen basal modernitet res-
pektive variabel modernitet, som utvecklas nrmare i avhandlingens inled-
ning, har varit viktiga verktyg fr min frstelse av mnniskan i ett snabbt fr-
nderligt samhlle. I alla delar av min avhandling, men kanske tydligast i de tv
frsta delarna, visas hur det i en pgende modernisering finns stort utrymme
fr den variabla moderniteten. Det handlar bde om mnniskors motstnd och
om deras acceptans och hnfrelse infr det nya.
En viktig aspekt p den variabla moderniteten r ocks mnniskors skapande
av egna alternativa moderniseringsformer. Gymnasieungdomarnas stt att
frhlla sig till och anvnda Internet fr sociala syften, som beskrivs i kapit-
let Cybersocknen r ett tydligt exempel p detta. De har snabbt tagit till sig
den nya tekniken och det har skett utan nmnvrda betnkligheter. Men deras
version av den moderna kommunikationsteknologin ser annorlunda ut n vad
IT:s tidiga entreprenrer och visionrer tnkt sig. I stllet fr att formas som
kommunikation i icke-territoriella ntverk sker den sociala interaktionen ver
Internet i hg utstrckning i en geografiskt avgrnsad gemenskap. Min under-
skning pekar drmed i en annan riktning n de sen- och postmoderna teorier
som hvdar att den lokala gemenskapen fr ge vika fr globala cyberntverk.
Under vissa perioder framtrder den basala moderniteten srskilt tydligt.
Det gller bland annat 1930-talet som jag har behandlat i avhandlingskapitlet
Modernitetens nya grnser kulturell frndring terspeglad i tidningen Norra
Vsterbotten under 1930-talet. Vid denna tid utmrks Skellefteomrdet nm-
ligen av en stark befolkningstillvxt och strukturell modernisering gynnad av
nya fretag och en snabb industriexpansion i alla delar av Skellefte kommun
och dess kranskommuner. Perioden har betecknats som den andra industriella
expansionsfasen av ekonomihistorikerna Sven Gaunitz och Torbjrn Danell,
som tillsammans med lokalhistorikern Ulf Lundstrm har tecknat industrins
historia och utveckling i Skellefteomrdet i studien Industrialismens Skellef-
te. 1930-talet innebar ocks det definitiva genombrottet fr innovationer som
bilismen, radion och telefonen i detta omrde.
Den variabla moderniteten under samma tidsperiod tar sig uttryck som sinse-
mellan divergerande frhllningsstt till olika modernitetsfreteelser. De olika
vgval som grupper och enskilda gjorde i detta avseende satte avtryck i sam-
hllet som kan beskrivas som kulturgrnser. Ett tydligt exempel r bilismens
genombrott som ena sidan togs emot med acceptans och inte sllan hnfrelse
av mnga i Skellefteomrdet, men andra sidan mttes av htskt motstnd
frn smbrukare med hstkrslor som biinkomster samt frn organisationen
RLF. Ett liknande mnster visar sig betrffande hur olika individer och grupper
frhll sig till telefonen eller till nya freteelser inom njesliv och fritid. Kring

319
Kapitel 6

de flesta modernitetsfreteelserna stlldes framstegstankar och civilisationskri-

tik mot varandra i en ideologisk brottning mellan alternativa tolkningar, ideolo-
gier och praktiska strategier. I vissa fall ledde det till en stark polarisering och
ideologisk grnsdragning mellan olika grupper.
Jag har kunnat jmfra den retorik som tfljde telefonens spridning under
1930-talet med lanseringen av datorkommunikationen under 1990-talet som jag
berr i avhandlingens frsta del. Den frmga att frkorta och frinta avstn-
den som tillskrivs telefonen i 1930-talets tidningsannonser och framhlls som
en srskild mjlighet fr just Norrland pminner starkt om de frvntningar som
utbasunerades av IT:s entreprenrer under 1990-talet. Internet skulle upphva
det gamla tnkandet med centrum och periferi och ppna grnslsa mjligheter
att utveckla ntbaserat fretagande ocks i glesbygden. Det likartade mnster
som framtrder vid telefonens respektive datorkommunikationens infrande r
igonfallande.
Etnologen Orvar Lfgren har observerat samma fenomen och ger en trffs-
ker beskrivning i manuskriptet till ett fredrag p den nordiska bibliotekskon-
ferensen i Halmstad 1998.

Det finns ofta ett mnster i de stt p vilka nya teknologier introduceras, definie-
ras och omformas. I den frsta fasen str pionjrerna och entusiasterna i fokus.
Varje nytt medium omges av over-sell: det r ingen nde p de positiva effekter
den nya teknologin ska ha fr samhllet, demokratin, den internationella frbrd-
ringen, jmstlldhet, skola, arbetsliv och fritid. Hr skapas en speciell retorik, en
teknikdyrkande genre med stark historisk kontinuitet. Vi mter den inte minst i
dagens stora IT-mssor, som ibland kan f karaktren av vckelsemten fr att
frlsa de nnu oinvigda. I en senare fas mter vi s besvikelsens retorik: kritik
av radiosjukan, den frdummande TV-hysterin, telefonterrorn eller datormiss-
bruket. Hr kan vi iaktta pendelslagens frbannelse, lika versvallande som den
frsta entusiasm, lika nedsablande kan kritiken bli. Det finns ven en skepsis och
rdsla som kan ta sig olika former.711

Ocks i de tv avhandlingskapitel som behandlar 1800-tal och tidigt 1900-tal

har jag kopplat begreppen basal och variabel modernitet till konkreta exem-
pel. Kapitlet Stadsbildande och modernitet i Skellefte visar hur den basala
moderniteten i Skellefte accelererade frn mitten av 1800-talet, d nya ekono-
miska och tekniska frutsttningar fr fretagandet hade utvecklats samtidigt
som stadsbildandet 1845 bidrog till moderniseringen. De nya kommunallagar
och stadsstadgar som kom till under 1800-talets andra hlft dikterade en rad
frndringar i den lokala administrationen. Sgverksindustrins expansion i

Citerat frn Lfgren, Orvar, Att hra hemma om livet mellan det lokala och det globala,
711

manuskript till fredrag p Halmstadskonferensen (Nordisk bibliotekskonferens) 1998.

320
 Avslutning

omrdet frn 1860-talet ledde till att nya industrisamhllen vxte fram i Skel-
lefteomrdet.
I samma kapitel beskriver jag den variabla modernitet som formades bland
de nyblivna stadsborna efter stadens tillkomst 1845. Borgerskapet manifeste-
rade sin nyvunna identitet genom fester och sociala aktiviteter som markerade
distinktion i frhllande till andra samhllsklasser i och utanfr staden. Det
snabba frborgerligandet av Skellefte skapade drmed nya och skarpa kultur-
och klassgrnser.
I kapitlet festmltidernas modernisering i Vsterbotten framhlls hur
matkulturen har pverkats av basala modernitetsfaktorer som frndrad livs-
medelsproduktion och ny matlagningsteknologi samt av hushllsekonomins
vergng frn sjlvhushllning till penninghushllning. Matlagningen ver
elden i ppna spisen blev omodern nr jrnspisen kom och nnu senare skulle
elspisarna ta ver. Separatorn frndrade mjlkhanteringen och fabriksjsten
pverkade brdkulturen. Frrdshushllningen reformerades av nya konserve-
ringsmetoder och s smningom av uppfinningarna kylskp och frysbox. Allt
fler matvaror och drycker inhandlades nr de privatekonomiska strukturerna
gradvis frndrades och hushllen brjade rra sig med mer likvida medel.
I samma kapitel framtrder ocks den variabla moderniteten. D handlar det
om de nya ider och ideal gllande mat, mltid och fest som utvecklats under
1800-talet och det tidiga 1900-talet. Impulser fr moderniseringen kan hrledas
frn borgerliga frebilder i Sverige men ocks i utlandet. Det franska kket har
exempelvis satt sin prgel p mltidsschemat vid de vsterbottniska bondbrl-
lopen. Kalaskokerskorna, som under 1900-talet allt oftare hade genomgtt hus-
hllsutbildningar, frmedlade inte bara nya matinnovationer till kalasen utan
ocks moderna synstt gllande hygien och hemteknik. Mnga av dem hade
dessutom erfarenheter frn tjnstgring i borgerlig milj och fungerade drmed
som en frmedlande lnk mellan stad och land.

Modernitet och framtidstro

I mina underskningar frn olika tidsperioder har jag kunnat se uttryck fr
svl utvecklingsoptimism som oro fr samhllsutvecklingen och framtiden.
Civilisationskritiken har alltid varit nrvarande i ngon form, ven om fram-
tidsutsikterna under vissa perioder har tett sig mera ljusa.
Nr Skellefte stad fick sina stadsrttigheter 1845 markerade det en ny start
fr invnarna. Skellefteborna fick bde en kad sjlvstndighet och flera nya
viktiga institutioner under de fljande ren. Den frsta generationen stadsbor,
som till vervgande delen kom frn de omgivande byarna, kunde snabbt strka
sin nya borgerliga identitet och bygga upp sin tillvaro med optimistisk entu-
siasm. Det mest konkreta uttrycket fr utvecklingsoptimismen under stadens

321
Kapitel 6

frsta decennier r byggandet av det stora och dyra stadshuset, som blev klart
1862. Stadshuset fick en imponerande storlek och anknt i sin arkitektur till de
modernaste idealen. Inom kort inrymdes telegraf, skola och njesrestaurang i
det stora fashionabla huset tillsammans med stadens juridiska och administra-
tiva funktioner.
Det skulle dock inte drja lnge innan framtidsutsikterna mrknade. Kombi-
nationen av ogynnsamma skogskonjunkturer och en hel rad av missvxtr mellan
1862 och 1867 ledde till en ekonomisk och frsrjningsmssig kris i omrdet.
Svlten i byarna frde med sig kreditfrluster och konkurser fr kpmn och
hantverkare i staden och skapade starka sociala spnningar mellan landsbygds-
befolkningen och stadsborna. Nr kpmnnen i Skellefte 1867 valde att eva-
kuera sina familjer infr en hotande vpnad stormning av den svltande och
desperata landsbygdsbefolkningen hade optimismen frbytts i framtidsrdsla.
1930-talets starka modernisering i Skellefteomrdet prglades av den nya
lokala industriexpansionen och terverkningarna av det svenska vlfrdsbyg-
get. Folkhemstanken frenade moderniteten med den sociala tryggheten p ett
i internationellt perspektiv unikt stt. Sverige fann lsningar p bde den eko-
nomiska krisen och demokratins kris, men utan att verge demokratin och utan
att frfalla till kommunism eller fascism/nazism. Som jag har ppekat tidigare i
avhandlingen visar den amerikanske journalisten Marquis Childs bok Sweden,
the Middle Way frn 1936 att moderniteten i svensk tappning ocks uppmrk-
sammades i andra lnder. 1930-talet frde med sig bttre boendestandard och
hygien, frbttrad sjukvrd, nya reformer p arbetsmarknaden och utveckling
av nya trygghets- och pensionssystem. Det var ocks en period d mnga nya
innovationer fick sitt genombrott och signalerade att en ny tid var i antgande.
Allt detta gav onekligen anledning till en optimistisk framtidssyn i Skellefte.
Men trots framstegen och de efterlngtade reformerna var framtidstankarna
inte odelat positiva. Den pgende moderniseringen kunde hota vissa grup-
pers frsrjning, som nr bilismen frndrade frutsttningarna fr transport-
nringen i grunden. De nya strmningarna inom njesliv och fritid utmanade
de befintliga sociala mnstren och lojaliteterna och angreps drfr samfllt av
kyrkan, skolan och delar av freningslivet. Nya tekniska innovationer betrakta-
des inte ndvndigtvis som ngot positivt nr de invaderade lokalsamhllet och
drmed trngde undan ldre materiell kultur. Omstllningen till det nya var inte
oproblematisk nr s mnga frndringar intrdde p en gng.
De starkaste anledningarna till oro fr framtiden upplevdes dock finnas utan-
fr Sverige. Kommunpolitikern John Olofssons har beskrivit de pessimistiska
internationella utblickarna i nazismens och fascismens 30-tal. Det stod ocks
klart att det sovjetiska kommunistiska modernitetsprojektet trots vissa fram-
gngar hade ett skrmmande hgt humanitrt pris. Oron fr framtiden i det

322
 Avslutning

internationella perspektivet gr sig hela tiden pmind i tidningen Norra Vster-

botten och andra kllor frn 1930-talet som jag har studerat och kastar mrka
skuggor ver en period som i s mnga andra avseenden utlovade en bttre
framtid i det moderna vlfrdssamhllet. Tidningens internationella rapporte-
ring under dessa r, via redaktionella kontakter, nyhetsbyrer och rapporterande
resenrer frn den egna lsekretsen var ocks frvnansvrt detaljerad. Ingen
lsare kan drfr ha undgtt vad som var i grningen, t.ex. i Hitlers Tyskland
eller Stalins Sovjetunionen.
Kontrasterna mellan den basala moderniteten och den variabla moderniteten
framtrder srskilt tydligt under 1930-talet. Mnniskorna tog till sig de mnga
nya tekniska innovationerna och kulturella nymodigheterna ibland med stor
entusiasm men det ledde inte automatiskt till en optimistisk tro p framti-
den. Civilisationskritiken var ptaglig och fick stndigt nytt brnsle i takt med
att utvecklingen i Europa och Ryssland under hela 1930-talet pekade p att
det inte skulle bli bttre i vrlden utan smre. De internationella utblickarna i
Norra Vsterbotten under dessa r beskriver en snabb modernisering runt om
i vrlden och de positiva mjligheter som detta innebar. Men framtiden ter sig
nd inte ljus fr dem som kommer till tals i tidningen. Alla de framsteg som
det dynamiska 30-talet frde med sig innebar inte ndvndigtvis att livet blev
bttre. En medarbetare i tidningen skrev: Se vi inte runt omkring oss verallt
tydliga tecken p att mnniskan blir allt ondare, ju mer upplysning och teknik
fr utvecklingen framt. Det r en dyster och civilisationskritisk modernitet
som uttrycks.

Modernitet och politik

Moderniseringen fr alltid konsekvenser p det politiska planet och frnd-
ringarna ppnar drren fr nya aspiranter till maktpositionerna i samhllet. Det
politiska skeendet kan med Sven-Eric Liedmans begrepp beskrivas bde som
variabel och basal modernitet. De politiska iderna och debatterna r variabla,
efter som de handlar om vrldsbilder och ideologier p hg abstraktionsniv,
som Liedman uttrycker det. Hr inryms svl olika arter av demokratin som de
moderna diktaturerna. Nr sedan den nya politiken tar konkret form och verk-
stlls genom beslut och reformer av makthavare gr sig den basala moderni-
teten pmind. Den moderna byrkratiska administrationen och ekonomin som
utvecklas i stat, landsting och kommuner r t.ex. av basal karaktr. Ibland har
politiska beslut ocks p olika stt kat spelrum fr den basala moderniteten
och pskyndar dess verkningar, som nr marknaden fr ta ver tidigare poli-
tiskt styrda omrden.
I Vsterbottens ln etablerades det radikala, liberala frisinnet som en modern
politisk skdning under 1900-talets frsta decennier. Drefter skedde under

323
Kapitel 6

1930-talet en successiv frskjutning frn denna speciella version av sociallibe-

ralism till den moderna socialdemokratin i Per Albin Hanssons folkhemstapp-
ning. Drmmen om folkhemmet under mellankrigstiden accentuerar skillnaden
mellan de som r delaktiga i framtidsbygget och de som inte r med sin tid.
Nu var det socialdemokratin som stod fr de modernaste samhllsperspektiven
ven om det liberala frisinnet skulle behlla en betydande position i Vsterbot-
ten under ytterligare flera decennier.

Individen och kollektivet

Mnga forskare framhller att relationen mellan individen och kollektivet fr-
ndras nr samhllet moderniseras. Sociologen Ferdinand Tnnies utvecklade
i sina studier av de nya industrimetropolerna i slutet av 1800-talet begreppen
Gemeinschaft och Gesellschaft fr att pvisa skillnader mellan lands-
bygdens och stdernas gemenskap. Han sg bl.a. en nedbrytning av nra och
uthlliga sociala relationer till fljd av urbaniseringen. Denna analys ifrgasat-
tes senare av en annan sociolog, nmligen Emile Durkheim, som hvdade att
stadsbor visst inte saknar nra sociala band men att landsbygdens mekaniska
solidaritet grundad p msesidiga knslor och delade moraliska vrderingar
i stadsmiljn ersattes av organisk solidaritet baserad p specialisering och
msesidigt beroende.
I mina Skellefteunderskningar har jag kunnat se en stadsutveckling som
ligger nrmare Durkheims beskrivningar n Tnnies. Visserligen framtrder
de fretagarntverk av gesellschaft-typ som har beskrivits av ekonomihis-
torikern Torbjrn Danell ocks i mitt kllmaterial. Men i det nya framvxande
associations- och freningslivet kunde det emellertid ocks utvecklas en nra
social samhrighet mellan individer oberoende av kopplingar till gemensamma
ekonomiska intressen eller slktrelationer.
En kad uppdelning mellan privat och offentligt, det som Jrgen Habermas
kallar polarisering av social- och intimsfr r en annan fljd av modernise-
ringen som brukar framhvas. Med hjlp av Jrgen Habermas kulturteoretiska
modell fr borgerlig offentlighet har jag beskrivit de frndringar av indivi-
dens frhllande till kollektivet som skedde i Skellefte under 1800-talet. Jag
visar i kapitlet Stadsbildande och modernitet i Skellefte hur det efter 1850
skedde en tydlig polarisering mellan socialsfr och intimsfr i takt med att
staden fick sina offentliga rum i form av privatgda salonger och det pampiga
stadshuset dr en hel rad offentliga verksamheter kunde inrymmas.

Modernitet och kulturgrnser

I mina underskningar har jag versiktligt tecknat den basala modernitetens
utveckling och pverkan inom det nordsvenska omrdet under 1800- och 1900-

324
 Avslutning

talen. Det r dock i studierna av den variabla moderniteten som tyngdpunkten

har lagts och dr de etnologiska perspektiven genererar kunskaper om mn-
niskorna i samhllsomvandlingen. Moderniseringen bryter upp, skapar och
omskapar de sociala och temporala grnserna men innebr dessutom att de
geografiska grnserna kan laddas med ett nytt ideologiskt innehll och revita-
liseras. Betydelsen av den rumsligt betingade samhrigheten i vr egen tid br
drfr inte underskattas.
Begreppet kulturgrns har en lng tradition inom den etnologiska forsk-
ningen, men dess innebrd har successivt breddats och under de senaste 30
ren har betydelsen frndrats i grunden. Den tidigare s framtrdande etno-
kartografin har ftt trda tillbaka fr andra kulturgrnsperspektiv och arbetsstt.
De vetenskapliga paradigmskiften som har skett inom etnologin har dock inte
frmtt att pverka den allmnna tolkning av begreppet kulturgrnser som finns
hos allmnheten och delar av vetenskapssamhllet. Fortfarande r det nmligen
den omfattande diffusionistiska kulturomrdesforskning som bedrevs i Sverige
frn 1920-talet och ngra decennier framt som prglar den dominerande defi-
nitionen av begreppet kulturgrnser. I den senaste versionen av Nationalency-
klopedin terfinns t.ex. fljande begreppsfrklaring:

Kulturgrns: Grns vid vilken olika kulturyttringars utbredning hejdas eller fr-
svagas. Den tydligaste kulturgrnsen i Sverige r fbodgrnsen.712

Som litteraturhnvisning anges bl.a. Svenska kulturgrnser och kulturprovinser

av Sigurd Erixon frn 1945. Inga alternativa betydelser av kulturgrns behand-
las i uppslagsverket.
Jag har dock valt att frmst behandla kulturgrnser i betydelsen av de sociala,
mentala och temporala grnser som framtrder i samhllsomvandlingen utifrn
etnologiska perspektiv som utvecklats frn 1980-talet och framt. I denna dis-
kussion ligger ocks ett maktperspektiv om skapande och upprtthllande av
grnser som med Bourdieus terminologi kan beskrivas som en kamp mellan
olika intressen och grupperingar p en rad sociala flt, en kamp som frs med
hjlp av olika former av kapital (kulturellt, socialt, ekonomiskt, symboliskt).
Maktperspektiven framtrder bde i de avhandlingskapitel som behandlar
1800-talet och i studien av 1930-talet.
Formandet av en lokal och regional identitet innebr att mnniskor upplever
vi och dom i frhllande till sin omvrld. Detta kulturgrnsperspektiv har
anvnts av Anders Hggstrm i avhandlingen Levda rum och beskrivna platser
(2000) men berrs ocks indirekt i mina underskningar. Hggstrm anknyter

712
Nationalencyklopedin, www.ne.se den 13 mars 2006

325
Kapitel 6

till Benedict Andersons beskrivning av nationer som frestllda gemenska-

per eller kulturellt konstruerade medvetanderum.
Begreppet grnsdynamik, som jag anvnder i avhandlingen nyttjas fr att
betona att kulturgrnser i hg utstrckning kan beskrivas som subjektiva fre-
teelser i den sociala kulturen. Det handlar om av grupper och enskilda personer
upplevda grnser. Min empiri visar p olika stt dynamiken kring dessa olika
grnsdragningar. I en lng rad exempel, inte minst i kapitlet om 1930-talet,
skdliggrs kraften bakom svl frndringar som motstnd och den kamp
mellan olika synstt och strukturella frutsttningar som skapar nya sociala och
kulturella grnser. S innebar t.ex. bilismens genombrott under 1900-talet att
nya och stundtals htska motsttningar snabbt skapades mellan olika grupper i
samhllet. Samtidigt kom de gamla grnserna mellan olika byar, samhllen och
stder att frsvagas och delvis utraderas. Hr framtrder en variabel modernitet
dr samhrighet och avstndstagande, vi och dom stndigt omfrhandlas
och frndras.
I kapitlet om festmltidernas modernisering i Vsterbotten visar jag hur fest-
mltiderna har kunnat anvndas fr att markera sociala och klassmssiga grn-
ser. Srskilt tydligt framtrder det vid brllopen i borgerlig milj, dr jag finner
det relevant att anvnda den finlndske kulturantropologen Matti Sarmelas bild
av brllopet som ett skdespel som manifesterar social struktur. Grnserna i
frhllande till andra samhllsklasser och inom den egna klassen frtydligas
och strks. Hela arrangemanget utformades s att det uttryckte den rdande
sociala vrdeskalan.
Det vsterbottniska bondesamhllets fester ger visserligen uttryck fr en mera
egalitr gemenskap n i den borgerliga miljn. Samtidigt framhlls betydelsen
av att brllopet eller gravlet upplevdes som hedersamt. Kalasen kunde allts
antingen ge inbjudarna status och kat anseende eller prestigefrlust och mins-
kat anseende. Den hedersaspekt som lades p kalasen i Vsterbotten kan kopp-
las till Pierre Bourdieus resonemang om symboliskt kapital. Jag vill drmed
hvda att brllops- och begravningskalasen har bidragit till att skapa och upp-
rtthlla olikheter eller grnser baserade p social status.

6.2 Ngra generella slutsatser

Jag har genom avhandlingsarbetet blivit medveten om hur det etnologiska
mikroperspektivet p mnniskan i samhllsomvandlingen kan bidra till en
mera balanserad bild av modernitet och modernisering. Individerna blir tyvrr
i de vetenskapliga analyserna av modernisering inte sllan osynliga och ano-
nyma objekt fr verkningarna av de strukturella frndringarna. Risken r d
att kulturen enbart betraktas som en terspegling av vergripande samhlls- och

326
 Avslutning

maktstrukturer. Mina underskningar visar att mnniskorna i norra Sverige har

varit delaktiga i och inte bara freml fr moderniseringen under 1800- och
1900-talet.
Jag har anvnt begreppen basal och variabel modernitet fr att skilja de
mera sjlvgende moderniseringsprocesserna inom teknik, naturvetenskap och
ekonomi frn de kulturellt betingade modernitetsprocesserna inom de poli-
tiska, rttsliga, etiska, religisa och estetiska sfrerna. En viktig slutsats av
detta dubbla perspektiv p frndringsprocesserna r att moderniteten inte kan
sgas vara avslutad med hnvisning till att upplysningsprojektet har frlorat
sin ideologiska kraft. Modernitet handlar om stndig frndring och r i den
meningen ett tidlst fenomen. Moderniseringen d.v.s. den basala moderniteten,
i den mening som idhistorikern Sven-Eric Liedman har definierat, pgr fr
fullt och kan inte sgas ha frlorat aktualitet. Den r fortfarande progressiv,
uniform och kumulativ och fljer p det hela taget den teoretisk-teknologiska
framstegslinje som beskrevs redan av Kant. Den variabla moderniteten kn-
netecknas dremot av en mera obestmd utveckling och har i mnga avseen-
den inte alls utvecklats som upplysningsfilosoferna tnkte sig. Det irrationella i
denna process har att gra med mnniskan som kulturvarelse och medverkande
modernitetsaktr.
Mina underskningar, framfrallt delstudien Cybersocknen, visar att glo-
baliseringen, mobiliteten och de nya kommunikationsformerna inte har frsva-
gat lokalsamhllets betydelse fr mnniskors identitetsskapande och livsvrld.
Kultur tar fortfarande plats, som etnologen Orvar Lfgren har ppekat.713
Etnologiska studier av mat- och festkultur ger en bra ingng till att frst
mnniskors tnkande och handlande i ett frnderligt lokalsamhlle. I avhand-
lingens delstudier Festmltidernas modernisering i Vsterbotten och Stads-
bildande och modernitet i Skellefte diskuteras och exemplifieras hur fest-
mltiderna kommunicerar skillnader mellan vi och dom och uttrycker den
sociala identifikationen och grupptillhrigheten ver tid.
Jag har funnit att moderniteten skapar kulturgrnser i meningen sociala
och mentala grnser, vilka genereras av att mnniskor tnker och agerar olika
i frhllande till det moderna! Dessa nya grnser r dynamiska och frnd-
ras stndigt. I kapitlet om 1930-talets Skellefte ges flera exempel p hur det
moderna ger upphov till bde nya samhrigheter och nya motsttningar mellan
grupper i samhllet. P motsvarande stt innebar det snabba frborgerligandet
efter Skellefte stads tillkomst 1845 att nya sociala och mentala grnser vxte
fram mellan stad och land och mellan olika grupper i staden. Hos gymnasie-

713
Lfgren, Orvar, Att hra hemma om livet mellan det lokala och det globala, manuskript till
fredrag p Halmstadskonferensen (Nordisk bibliotekskonferens) 1998.

327
Kapitel 6

ungdomar i vr egen samtid har jag kunnat se att de skillnader och grnser
relaterade till hemort, social och ekonomisk status m.m. som de upplever ute i
den fysiska verkligheten ocks p olika stt framtrder i kommunikationen p
det icke-territoriella Internet. Hr har jag kunnat dra en parallell till antro-
pologerna Daniel Millers och Don Slaters forskning om Internets betydelse
p Trinidad. Deras slutsatser r att Internet som ett globalt fenomen inte har
lett till en reduktion av nationell identitet och nationalism. Mina egna under-
skningar visar att den geografiskt betingade regionala och lokala identiteten
fortfarande r ptaglig i vr tids alltmer globaliserade och grnslst kommuni-
cerbara vrld.

328
 Summary

Summary

Introduction
This doctoral thesis examines how modernisation affects and is affected by
existing local cultures and identities. It is about the relation between the social
and mental barriers experienced, expressed and manifested in the social culture
of local community, and modernisations dynamic powers over time. The thesis
deals with different time periods from the 1800s until today with regard to
expressions and consequences of modernity. People during the societal trans-
formation of Sweden in the 19th and 20th centuries are culturally depicted from
a micro-perspective.
The various part-studies are based on an extensive examination of written
records and tape-recordings from museums and archives, newspapers, local
history books and documentation as well as personal surveys and interviews.
An overall perspective for the analysis of modernity uses the concepts of
basal and variable modernity, borrowed from the historian of ideas Sven-Eric
Liedman. The perspective makes possible the separation between on the one
hand the structural modernisation within the fields of economy, technology and
natural sciences, and on the other hand the cultural modernity manifested in
conceptions of the world, politics, existential viewpoints, aesthetic expressions
and social culture. Within the first-mentioned fields, where basal modernity
dominates, a uniform and cumulative developmental pattern emerges as well
as an almost self-propelled continuity toward the next innovation or stage of
development. Within the latter fields, however, a non-uniform pattern emerges,
where modernisation is constantly the object of alternative interpretations and
attitudes. This variable modernity is characterised by a cultural struggle bet-
ween conflicting ideologies and strategies in relation to ongoing modernisation.
Different individuals and groups position themselves between acceptance and
resistance, progressiveness and the critique of civilisation, the preservation of
traditions and the will to change. In this course of events new affinities and
identifications, but also new dissociations and antagonisms are created in local
social contexts. Modernity leads both to the obliteration of boundaries and to
the emergence of new social and mental boundaries. This process can also lead
to existing geographical borders being charged with a new ideological content
so their importance is revitalised.

329
Summary

Chapter 2. Cyber parish Internet use by upper

secondary school youth in northern Sweden
How upper secondary school youth experience their Internet communication
and their local collectivity is explored in the first part-study. The purpose is
to examine if the new computer-based communication changes the local col-
lectivity and the formation of identity among upper secondary school pupils in
northern Sweden, and if so, how.
One of the existing perspectives on the Internet within social anthropological
and ethnological research amounts to regarding cyberspace as a sphere sepa-
rate from the real world. The researcher tries, with ethnological concepts, to
describe how groups of people communicate in this new social arena. Under the
influence of post-modern reasoning and the sociologist Anthony Giddens theo-
ries on disembedding, this line of research tends to emphasise a development
where the meaning of place for social contacts substantially decreases.
One of the main questions in the chapter is therefore whether new global
cyber networks that transcend boundaries replace the earlier geographically
delimited forms of collectivity, or if information technology also can be consi-
dered an integrated part of the local collectivity.
The investigations carried out in northern Sweden indicate that the local
space, i.e. the home district and the local municipality, still appears as the domi-
nating arena for seeking contact and for collectivity among young people. The
new possibilities for cross-boundary and global interactivity that have arisen
through the Internet have not led to the reduction of local identity and sociality
that certain scholars of modernity predicted. Instead, the Internet is to a great
extent used as a tool for local collectivity. Much of the collectivity cultivated
via the Internets various global channels is actually a parish collectivity. The
results of the investigation point in the same direction as Daniel Miller and Don
Slaters research on the significance of the Internet on Trinidad, namely that the
Internet can be described as a medium embedded in a local and spatial social
context.

Chapter 3. The new boundaries of modernity cultural

change reflected in the newspaper Norra Vsterbotten
during the 1930s.
This part-study explores, within the framework of the overall aim of the thesis,
in which ways the innovations and societal changes of the 1930s affected indi-
vidual lives and collective forms of life. It also investigates how modernity
was constructed in a mutual causality between basal and variable modernity.

330
 Summary

The newspaper Norra Vsterbotten from the years 1930-1937 was used as the
primary source material for the research. I regard the newspaper as an arena
where different views on new and old, modern and outmoded, are pitted against
one another during a time when many changes occurred in Swedish society.
The newspaper material is supplemented with official statistics, biographies,
own interviews as well as tape-recordings and written records from folklore
archives and museums. The study is concentrated around four different moder-
nity complexes, namely the development of motoring and communications, the
development of the telephone, the enjoyment of entertainment and leisure time,
and finally the modern out in the world.
In the chapters analysis of the processes of modernity in the 1930s, Sven-
Eric Liedmans concepts of basal and variable modernity are developed and
applied. Further, Marshall Bermans pair of concepts, top-down modernisation
and bottom-up modernisation, from the book All that is Solid Melts into Air is
used to describe how people at the same time are objects affected by moderni-
sation and active subjects who shape modernisation.
The studies show that the 1930s are characterised by a strong basal moder-
nity with population growth and structural modernisation benefited by new
companies and a rapid industrial expansion in all parts of Skellefte munici-
pality and its surrounding smaller municipal districts. A string of modernity
occurrences has its definitive breakthrough during the decade. In relation to all
the new features divergent attitudes appear among individuals and groups in
the area. The span is broad from acceptance and sometimes even rapture on
the one hand to criticism and resistance on the other. In some cases this led to
a strong polarisation and establishing ideological boundaries between different
groups. These boundaries between different organisations, interest groups and
individuals could be sharp, but have seldom lasted over time.
The 1930s brought a better standard of living and hygiene, improved medi-
cal service, new reforms on the labour market, and the development of new
security and pension systems. Despite all the progress and reforms, the conside-
rations on the future were not entirely positive during the 1930s. There are con-
stant reminders of the worry about the future from an international perspective
in the newspaper Norra Vsterbotten, and also in other sources from the time.
Not even in the Welfare State of Sweden and Skellefte were the considerations
on the future entirely positive. Modernisation threatened the livelihood of cer-
tain groups, challenged existing social patterns and loyalties and pushed older
material and social culture aside. During the whole decade the critique of civi-
lisation was a tangible companion to expectations of better living conditions
and a brighter future.

331
Summary

Chapter 4. City formation and modernity in Skellefte

For the chapter City formation and modernity in Skellefte the purpose is,
based on a study of festive customs and eating habits in the Skellefte area,
to show how different lifestyles are formed, developed and expressed in both
rural and urban environments during the period 1830-1910. The study shows
how the interaction between countryside and city has worked and how cultural
boundaries are created, experienced and reproduced within a geographical area
of limited size.
The source material used in the part-study has a wide scope. Written records
in Skellefte museum, taped interviews, written records from DAUM (The
Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research) in Ume, and
various local historical documentations together with Skelleftes newspapers
from 1849 and forward, all constitute an important part of the source material.
This has been supplemented with material from the archives of popular move-
ments in Skellefte and Ume.
Changes to material and social culture in the Skellefte area from the middle
of the 19th century and approximately six decades forward are discussed using
Sven-Eric Liedmans concepts basal and variable modernity. I also refer to
the sociologist Ferdinand Tnnies, who at the end of the 1800s described the
change from the Gemeinschaft of rural culture to the Gesellschaft of modern
cities i.e. how the close and axiomatic village collectivity becomes replaced by
the citys instrumental, individualistic and more impersonal collegial relations.
My interpretation of the new city culture in Skellefte, however, lies closer to
that of the sociologist Emile Durkheim, who used the concept of organic soli-
darity to describe the new type of social ties based on specialisation and mutual
dependence generated by urbanisation. Finally, I have used Jrgen Habermas
theories on bourgeois society and on the bourgeois public sphere, from his
classical habilitation work The Structural Transformation of the Public Sphere;
an Inquiry into a Category of Bourgeois Society.
The investigation shows how the basal modernity in Skellefte accelerated
from the middle of the 19th century, when new economic and technical con-
ditions for entrepreneurship had developed, at the same time as the founding
of the city in 1845 contributed to the modernisation. The newly fledged city-
dwellers quickly became bourgeois. The citizens manifested their new identity
through parties and social activities that marked their distinction and created
sharp cultural and class boundaries in relation to other groups in and around
the city. These boundaries were further accentuated during the 1860s when
adverse forest trade conditions and several years of failed crops led to an eco-
nomic and livelihood crisis in the area. The crisis created strong social tensions

332
 Summary

between the rural population and the city-dwellers and culminated in 1867 with
the starving and desperate rural population threatening to carry out an armed
assault on the city of Skellefte.
After 1850 a bourgeois public sphere developed in a number of new, pri-
vately owned salons in Skellefte and in the grand city hall where a number
of public sector activities could be accommodated. This meant that a distinct
polarisation occurred between the social sphere and the intimate sphere in the
young city.

Chapter 5. The modernisation of banquets in

Vsterbotten
The purpose of this investigation is, through studies of the structure of banquets
from a historical and cultural perspective, to describe how these have changed
and become modernised in the county of Vsterbotten from the middle of the
19th century until about 1940.
A large part of the material in this section of the thesis comes from DAUM
(The Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research) in Ume.
It consists partly of written records and partly of tape-recordings. The material
from DAUM has been supplemented with other sources from museums, archi-
ves, and local historical documentations as well as with own interviews and
inquiries.
Here too Sven-Eric Liedmans theories are used to analyse how structural
adjustments in food production and the introduction of new cooking technology
has contributed to the basal modernisation of banquets, and how new values
and ideals that developed on the cultural and conceptual plane have affected the
variable modernity of food culture.
Ulrich Tolkdorfs model for structuralist dietary research has been used to
understand the banquet from a broader ethnological perspective. The material
as well as the social factors can be traced to a deeper level of values and collec-
tive conscience. Pierre Bourdieus methods for analysing class-bound lifesty-
les from a power perspective are touched upon in the study, mainly regarding
the contrasts between bourgeois weddings and those among the peasantry. It is
about how social and class-determined boundaries are created and maintained.
To some extent Norbert Elias civilisation theory is also applied in the under-
standing of the more long-term transformation processes that meal habits have
undergone.
The study shows that the modernisation of banquets has taken place via
bourgeois influences in Sweden and abroad. The French kitchen has clearly left

333
Summary

its mark on meal patterns at the peasant weddings in Vsterbotten. The female
cooks hired for festive events (kalaskokerskor), who during the 1900s more
and more often had home economics educations, served as food innovators at
the feasts and also conveyed modern approaches to hygiene and home techno-
logy. In bourgeois settings the banquets have been used to indicate social and
class boundaries. In the peasant society of the 19th century and the first half of
the 20th century conditions were more egalitarian. On the other hand, material
on traditions often emphasises the importance of weddings or funeral feasts
being experienced as honourable.
The honour aspect applied to the feasts in Vsterbotten can be illustrated
with the sociologist Pierre Bourdieus discussion on symbolic capital. The wed-
ding and funeral feasts have contributed to creating and maintaining differences
or boundaries based on social status.

Final reflection
Our time is characterised by a constant change in living conditions, both locally
and globally. Life is often about being able to adapt to new circumstances.
This experience is shared also by earlier generations who have reflected on
the transformations of their time and modernity and on how all that is solid
melts into air, as Karl Marx wrote. The various investigations in this thesis
show that people in some respects have been afflicted by modernisation and its
consequences, while they in other respects to a large degree have been active
co-creators of the modern. The latter perspective emerges clearly from an eth-
nological micro-perspective where the focus is on the actions and thinking of
individuals and groups.
The thesis has been produced within the large interdisciplinary project Kul-
turgrns norr (Cultural boundary north) which has been supported by Riksban-
kens jubileumsfond. One of the points of departure for the project was the eth-
nological culture room research. This thesis has therefore been central within
the project and provided the possibility to introduce more recent ethnological
perspectives on place, identity, and modernity in the interdisciplinary context.
The investigations in the thesis show that globalisation, increased mobility, and
new forms of communication have not weakened the meaning of the local com-
munity for the creation of identity and spatial attachment.

334
 Kll- och litteraturfrteckning

Kll- och litteraturfrteckning

Otryckta kllor
Arkivmaterial m.m.
SKELLEFTE
Folkrrelsearkivet i Vsterbotten
Uppteckningar

Skellefte museum
Tullhandlingar fr Skellefte 1844-1845 samt 1854
Frgelistsvar
Uppteckningar

hos Annika Sander

Brevsamling med brevvxling mellan Emma Marklund och Oscar Sandstrm-
Sander i avskrift av Torsten Sander

STOCKHOLM
Nordiska museet, Folkminnessamlingen
Frgelistsvar

UME
Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Ume DAUM
Bandinspelningar
Uppteckningar
Frgelistsvar
Dialektordssamlingen

Folkrrelsearkivet i Vsterbotten
Robertsfors bruksarkiv, materialbcker

Forskningsarkivet i Ume
J. A. Linders dagbok, J. A. Linders familjearkiv band 3
Lustresan till Ursviken den 21 juli 1867, avskrift i Gustaf Hijers arkiv Gustaf
Hijers dagbok, i Gustaf Hijers arkiv
Till Fru Hovkamrerskan F. Clausn p hennes ttionde fdelsedag den 1 maj
1887, hyllningsdikt tryckt p Nya Boktryckeriet i Skellefte, i Gustaf Hi-
jers arkiv

335
Kll- och litteraturfrteckning

Landshfdinge-embetets uti Vsterbottens underdniga berttelse fr ren

1856-1860, mikrofiche
Landshfdinge-embetets uti Vsterbottens underdniga berttelse fr ren
1881-1885, mikrofiche

Hos frfattaren
Margit Sjstrm (f. 1918), dagbok ren 1935-37
Uppgifter frn Frlsningsarmns arkiv om Evald Nikolaus Malmstrm lm-
nade av informationschef Anders stman vid Frlsningsarmns hgkvarter
i Stockholm den 21 november 2005
Lindberg, Emil, Om ungdom och dansbanor, ur Emil Lindbergs anteckningar
1993
Sjstrm, Erik, Erik Sjstrms levnadsbeskrivning, maskinskrivet dokument,
Renbergsvattnet 1964
Westermark, Olle, Kpenskap och handel i Skellefte stad, stencil, Skellefte
1994
Skivomslag till grammofonskivan Bruksblandning med Robertsfors Musiksll-
skap 1978

VSTERVIK
Kulbackens museum
Utdrag frn sammanstllt material fr historik om Ankarsrums bruks historia
infr 350-rsjubileum 2003

Enkter
Enktunderskning med gymnasieelever i rnskldsvik, Ume, Lycksele,
Skellefte, Pite och Lule 1999-2000

Intervjuer och muntliga uppgifter

Bandad intervju med Alice Granberg, Norrfors Ume den 26/1 1996, hos fr-
fattaren
Muntlig uppgift om brllopstraditioner frn Johan Westerberg, f. 1918, sjn
Robertsfors, den 15 mars 1996
Muntlig uppgift om kalaskokerskan Anna Jonzn av David Jonzn (f.1914),
Brnnland den 7 april 1996
Muntlig uppgift om kalaskokerskan fru Krger den 17 april 1996 av Margit
Wiesthl f.
Krger, Holmsund, f. 1904
Intervjuer med gymnasieungdomar frn olika delar av Ume kommun r 2001.
Band och utskrifter frvaras hos frfattaren

336
 Kll- och litteraturfrteckning

Intervju med redaktr Karl Henrik Wikstrm, Skellefte, den 26 november

1998. Uppteckning hos frfattaren
Intervju med Harry Larsson, Skellefte, den 27 november 1998. Uppteckning
hos frfattaren

Internet
Barlow Home (stead) Page, http://homes.eff.org/~barlow/Declaration-Final.
html, urskrift 2006-10-12
Berkman Center for Internet and Society, http://cyber.law.harvard.edu/home,
utskrift 2004-03-11
Freningen Svenskt Filmljud: www.fsfl.home.se, utskrift 2004-12-04
Nationalencyklopedin p Internet, http://www.ne.se, utskrift 2003-10-20 och
2006-03-13
Selets hemsida: www.selet.se, utskrift 2006-01-12
Skellefte Motorsllskap, http://www.skelleftea-ms.se/, utskrift 2004-03-20
Skellefte museum, http://museet.skelleftea.se, utskrift 2005-12-12
Statistiska Centralbyrn, http://www.scb.se, utskrift 2004-07-09
Longden, Tom, Marquis Childs, artikel i ntupplagan av The Des Moines
Register, http://desmoinesregister.com/extras/iowans/childs/html, utskrift
2007-03-07
Tidningarnas telegrambyr, http:// www.tt.se, utskrift 2003-01-12
Wikipedia, the free encyclopedia, http://en.wikipedia.org/wiki/Marquis_Childs,
utskrift 2007-03-06

Tryckta kllor & litteratur

Tidningar
HRNSAND
Hrnsands-Posten
24/8 1848

MALM
Sydsvenska Dagbladet
1/10 2006

SKELLEFTE
Norra Vsterbotten
1923: Julnummer (srskild bilaga)
1930: 7/1, 1/2, 3/5, 10/7, 2/8
1931: 16/6, 30/6, 1/10 (bilaga Medarbetarnas egen tidning), 17/11, 5/12

337
Kll- och litteraturfrteckning

1932: 2/1, 9/1, 15/3, 21/4, 22/8

1933: 14/2, 2/3, 2/5, 8/6, 12/8, 5/9, 10/10, 5/11, 28/11, 12/12, 28/12
1934: 25/1, 1/3, 17/3, 10/4, 12/4, 14/4, 19/4, 3/5, 12/5, 22/5, 31/5, 2/6, 5/6,
12/6, 7/7, 10/7, 28/7, 23/8, 20/9, 16/11, 17/11, 27/11
1935: 22/1, 26/2, 9/5, 25/5, 11/6, 4/7, 6/7, 3/8, 24/10, 12/12
1936: 13/6, 15/12, 31/12
1937: 5/8, 6/8, 7/8, 25/8, 30/10, 5/11, 30/11
1972: 29/2
1981: 27/10

Skelleftebladet
13/6 1912

Skellefte Nya Tidning

19/9 1860
6/4 1864
4/7 1866
20/11 1867
26/2 1868
13/5 1868
12/2 1894

Skellefte tidning
16/3 1849
13/12 1850
10/8 1852
5/1 1853

STOCKHOLM
Budbraren
22/2 1887

Idrottsfolket
nr 1 1929
nr 6 1934

Inrikes tidningar
15/2 1780
UME

338
 Kll- och litteraturfrteckning

Vsterbottens Folkblad
Vsterbottens Folkblads julnummer 1944 Hungerrevolten vid Skellefte
1867

Vsterbottens-Kuriren
18/10 1986

Tryckta kllor och litteratur

Amft, Andrea, Spmi i frndringens tid, Ume 2000
Anderson, Benedict, Den frestllda gemenskapen. Reflexioner kring nationa-
lismens ursprung och spridning, Gteborg 1993
Andersson, Carl G. & Andersson, Ola, Mjdvattnet frr och nu, Mjdvattnet
2000
Andersson, Egon m.fl., Skellefte EFS 90 r, Jubileumsskrift, Skellefte 1987
Anshelm, Jonas (red.), Modernisering och kulturarv: esser och uppsatser,
Stockholm 1993
Arvidsson, Alf, Frn dansmusik till konstnrligt uttryck Framvxten av ett
jazzmusikaliskt flt i Ume 1920-1960, Ume 2002
Arvidsson, Alf, Sgarnas sng. Folkligt musicerande i sgverkssamhllet
Holmsund 1850-1980, Ume 1991
Asplund, Johan, Ess om Gemeinschaft och Gesellschaft, Gteborg 2000
Bauman, Zygmunt: Frn pilgrim till turist. I: Moderna Tider, rgng 5, nr 47,
Stockholm 1994
Berg, Gsta, Brllopsmiddagen. I: Fataburen, Stockholm 1969
Berg, Gsta, Vardagskost och gstabud under fem rhundraden. I: Engnes,
Margit, Tunberger, Pernilla & Wretman, Tore, Bonniers kokbok, Stockholm
1960
Berg, Magnus, Modernitet som empiriskt flt, som teoretiskt redskap. I:
Skarin Frykman, Birgitta & Brembeck, Helene (red.), Brottningar med
begrepp, Gteborg 1997
Berger, Peter L. & Luckman, Thomas, Kunskapssociologi, Stockholm 1998
Bergquist, Magnus, Mot cyberrymden och vidare. I: Kulturella Perspektiv
nr. 1, 2001, Ume
Bergling, Ragnar, Kyrkstaden i vre Norrland, Uppsala 1964
Bergstrm, C.F., Oskarshamns historia 1856-1906, Oskarshamn 1906
Berman, Marshall, Allt som r fast frflyktigas, Lund 1987
Berntson, Lennart, Hvad ville Hitler? om nazismen som en revolutionr og
modernistisk bevgelse. I: Kruse, Tove Elisabeth (red.), Historiske kultur-
studier. Tradition modernitet antimodernitet, Roskilde 2003

339
Kll- och litteraturfrteckning

Bjrklund, Jrgen, Den nordeuropeiska timmergrnsen i Sverige och Ryssland,

Ume 1998
Blomberg, Stefan, Webbcommunities som virtuella fritidsgrdar, C-uppsats
i Medie- och kommunikationsvetenskap, Ume universitet 2000
Blomkvist, Pr, Den goda vgen in i bilsamhllet. I: Bursell, Barbro &
Rosengren, Anette, Drmmen om bilen, Stockholm 1997
Borda, Beatriz/Lundin, Susanne, Vem fr grdden p trtan? Om samhl-
lets subtila maktstrukturer i Pierre Bourdieus sociologi. I: Rig nr. 3 1986,
Stockholm
Borgstrm, Bengt-Erik, Cherished Moments: engaging with the past in a Swe-
dish Parish, Stockholm 1997
Bourdieu, Pierre, Algeria 1960, London 1979
Bourdieu, Pierre, La distinction. Critique sociale du jugement, Paris 1979
Bourdieu, Pierre, The Sentiment of Honour in Kabyle Society. I: Peristiany,
J. G., Honour and Shame. The Values of Mediterranean Society, London
1965
Braudel, Fernand,La longue dure. I: Annales: conomies, Socits, Civili-
sations, Paris 1958
Brendon, Piers, Den mrka dalen: Panorama ver 1930-talet, Stockholm
2000
Bringus, Nils-Arvid, Brllopsseder i Sverige en versikt. I: Brllop (Kul-
turen 1993), Kulturhistoriska freningen fr sdra Sverige, Lund 1993
Bringus, Nils-Arvid, Det etnologiska rumsbegreppet. En forskningsversikt.
I: Edlund, Lars-Erik & Greggas, Anna Karolina, Kontinuitet och frndring
i regionala rum, Ume 2000
Bringus, Nils-Arvid, Klockringningsseden i Sverige, Lund 1958
Bringus, Nils-Arvid, Livets hgtider, Stockholm 1987
Bringus, Nils-Arvid, Mnniskan och fremlen. I: Arvidsson, Alf m.fl.
(red.), Mnniskor och freml, Stockholm 1990
Bringus, Nils-Arvid, Mnniskan som kulturvarelse, Stockholm 1990
Bruer, Jan & Westin, Lars, Jazz. Musik, mnniskor, miljer, Stockholm 1995
Brndstrm, Anders & Winsa, Birger, Tv uppsatser om nordsvenska gifter-
mlsmnster, Ume 2001
Brnnstrm L. och Jirlow R., Gamla dagars brllop i Burtrsk. I: Vsterbot-
ten 1920, Vsterbottens museum, Ume
Buker, Derek M., The Science Fiction and Fantasy Readers Advisory, Chicago
2002
Bunte, Rune, Gaunitz, Sven & Borgegrd, Lars-Erik, En norrlndsk kommuns
ekonomiska utveckling 1800-1980, Lund 1982
Burn, Haldo, Pehr Pehrsson Curfurste och dennes ttlingar, Ume 1982

340
 Kll- och litteraturfrteckning

Bureus, Johannes, Runa ABC-boken: prentat i Stockholm 1611, faksimilupp-

laga, Uppsala 1961
Burholm, Annika (red.), Anumark: en liten kustby i Vsterbotten strax norr om
Ume, Ume 1992
Burstrm, C. L., En utspisningsdag hos Markstedts Ett Skellefteminne frn
ndret 1867, berttat av fru Anna Wikstrm i Bure. I: Vsterbotten 1928,
Vsterbottens museum, Ume
Campbell, ke & Nyman, sa, Atlas ver svensk folkkultur 2. Sgen, tro och
hgtidssed, Uppsala 1976
Campbell, ke, Det svenska brdet, Stockholm 1950
Carlsson, Olle, Kring J. A. Linders liv och verk. I: Vsterbotten 1977:4, Vs-
terbottens museum, Ume
Carlsson, Sten, Liberalt genombrott. I: Grenholm, Gunvor (red.), Den svenska
historien band 15, Stockholm, Stockholm 1980
Childs, Marquis William, Sweden, the middle way, New Haven 1936
Cohen, Anthony P., The Symbolic Construction of Community, London 1989
Cook, David A., A history of narrative film, New York 1996
Cullman, Lars, Skellefte stads Trdgrdshistoria 1859-1987, Skellefte 1988
Cullman, Lars (red), Staden som hembygd, Skellefte 1994
Dahlberg, Hans, Hundra r i Sverige, Stockholm 1999
Danell, Torbjrn, Entreprenrskap i industrialismens grnsomrde? En studie
av lokala frutsttningar och fretagarntverk i Skelleftebygden under
1800- och 1900-talen, Ume 2000
Danell, Torbjrn, Skelleftebygden som kulturgrns fr fretagande. En studie
av fretagsutvecklingen i Skelleftebygden under 200 r, Ume 1998
Danet, Brenda,Text as Mask: Gender, Play, and Performance on the Internet.
I: Jones, Steven G. (red), Cybersociety 2.0, Thousand Oaks 1998
Daun, ke, Upp till kamp i Btskrsns, Uppsala 1969
Duerr, Hans Peter, Obscenitet och vld. Myten om civilisationsprocessen,
Stockholm 1998
Durkheim, Emile, The Division of Labour in Society (1893), Translated by
George Simpson, New York 1960
Davidoff, Leonore, Worlds between: historical perspectives on gender and
class, Oxford 1995
Davidoff, Leonore & Hall, Catherine, Family fortunes. Men and women of the
English middle class 1780-1850, London 2002
Edin N., Nykterhetsrrelsen i Vsterbotten 100 r. I: Bergling, Birger (red.),
Efter femtio r, IOGT:s minnesskrift 1882-1932, Ume 1932
Edlund, Lars-Erik (red.), Kartan i kulturforskningens tjnst, Ume 1997
Edlund, Lars-Erik (red.), Kulturgrnser myt eller verklighet? Ume 1994

341
Kll- och litteraturfrteckning

Edlund, Lars-Erik (chefred.), Norrlndsk uppslagsbok band 4, Ume 1996

Ehn, Billy, Frykman, Jonas och Lfgren Orvar, Frsvenskningen av Sverige
Det nationellas frvandlingar, Stockholm 1993
Ehn, Billy och Lfgren, Orvar, Vardagslivets etnologi, Stockholm 1996
Ek, Sven B., Nden i Lund, Landskrona 1971
Ekecrantz, Jan & Olsson, Tom, Det redigerade samhllet, Stockholm 1998
Ekecrantz, Jan, Olsson, Tom, Pollack, Ester & Sahlstrand, Anders, Journalis-
tik som kommunikation. I: Carlsson, Ulla (red), Kommunikationens kors-
ningar Mten mellan olika traditioner och perspektiv i medieforskningen,
Gteborg 1994
Ekengren, Bert, Fritiden. I: Grenholm, Gunvor (red.), Den svenska historien
band 14, Stockholm 1979
Elenius, Lars, Bde finsk och svensk. Modernisering, nationalism och sprkfr-
ndring i Tornedalen 1850-1939, Ume 2001
Elias, Norbert, Sedernas historia del 1, Stockholm 1989
Eriksen, Anne, Den nasjonale kulturarven en del av det moderne. I: Kultu-
rella Perspektiv 1:1993, Ume
Eriksson, Bengt, Frn rksignal till fiberkabel, Gteborg 1992
Eriksson, Stig Axel och hlund, Gsta, nset genom tiderna, Bonssund
1997
Erixon, Sigurd, Atlas ver svensk folkkultur 1. Materiell och social kultur, Upp-
sala 1957
Fahlgren, Karl, Boskapssktsel. I: Fahlgren, Karl (red.), Bygde Sockens his-
toria, Ume 1963
Fahlgren Karl, Den andliga odlingen. I: Fahlgren, Karl (red.), Bygde Sock-
ens historia, Ume 1963
Fahlgren Karl, Hantverk och industri. I: Fahlgren, Karl (red.), Bygde Sock-
ens historia, Ume 1963
Fahlgren, Karl, Skellefte stads historia, Uppsala 1945
Fahlgren, Karl, Skellefte sockens historia del 1:2, Uppsala 1956
Fellstrm, K.A., Frn kyrkbacken, Skellefte 1950
Fjellstrm, Phebe, Den nordsvenska kulturbarriren en symbol fr det mng-
kulturella Norrland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift, 14, Ume 1988
Fjellstrm, Phebe, Kvinnoliv och mltidsgldje: kosthll och resurser inom det
nordliga rummet, Ume 2002
Fjellstrm, Phebe, Nordskandinaviska kulturgrnser ur Europeiskt perspek-
tiv. I: Edlund, Lars-Erik (red), Kulturgrnser myt eller verklighet?, Ume
1994
Fjellstrm, Phebe, Samernas samhlle i tradition och nutid, Stockholm 1985
Fjellstrm, Phebe, Varifrn kommer birkarlarna?. I: Rig 1965:2, Stockholm

342
 Kll- och litteraturfrteckning

Fjellstrm, Phebe, lvdalskultur kring Bottenvikens nordliga spets ur etno-

logiskt perspektiv. I: Det maritima kulturlandskapet kring Bottenviken,
Ume 1988,
Fox, Robert, Newstrack. I: Communications of the ACM vol. 38, New York
1995
Franzn, Mats (red.), Frn flygdrm till swingscen. Ungdom och modernitet p
1930-talet, Lund 1998
Fritz, Martin (red), Gjutjrnets tidslder del 2 Svensk jrngjutning 1850-
1910, av Bengt Berglund, Jnkping 1989
Frykman, Jonas (red.), Modrna tider: vision och vardag i folkhemmet, Malm
1985
Frykman, Jonas och Lfgren, Orvar, Den kultiverade mnniskan, Lund 1979
Gaunitz, Sven, Danell, Torbjrn & Lundstrm, Ulf, Industrialismens Skellef-
te, Ume 2002
Genrup, Kurt, Delredovisning 1 av Projektet Kvllsstunden. I: Arvidsson,
Alf, Ume-etnologi, nr. 17, maj 1990
Genrup, Kurt, Germania och Moder Svea, Ume 1997
Genrup, Kurt, Mat och mltidsseder p Gotland, Visby 1992
Giddens, Anthony, Modernitetens fljder, Lund 1996
Gipe, Jonas, Burtrsk en sockenkrnika fram till omkring 1870, Uppsala
1955
Graebner, Fritz, Methode der Ethnologie, Heidelberg 1911
Granberg, Alice, Om kalasen i ldre tider. I: Lfqvist, Gun-Mari och Lf-
qvist, Martin (red.) Srfors en frndringens bygd, Ume 1987
Granlund, John, Brllopsfunktionrer. I: Fataburen, Stockholm 1969
Grapengisser, S., Bygdetraktens kulturvxter. I: Vsterbotten 1923, Vster-
bottens museum, Ume
Grundstrm, Helmer, Den ldste i Degerfors och ngra av hans minnen ur
bygdens historia. I: Vsterbotten 1926, Vsterbottens museum, Ume
Guneriussen, Willy, forst det moderne. Framskrittstro, rasjonalitet, ambiva-
lens og irrasjonalitet i diskursen om modernitet, Oslo 1999
Gustafson Irne, Det Hggstrmska handelshuset. I: Vsterbotten 1989:1,
Vsterbottens museum, Ume
Gustafsson, Karl Erik & Rydn, Per, Stndigt dessa landsortstidningar, Gte-
borg 1998
Gustafsson, Linnea, Novation i Norr. Nya dopnamn och namngivningsmnster
i Skelleftebygden 1791-1890, Ume 2002
Gustafsson, Peter, Ur styrmannen Gustaf Holmstrms dagboksanteckningar.
I: Skelleftebygden 1996, Skellefte 1996

343
Kll- och litteraturfrteckning

Habermas, Jrgen, Borgerlig offentlighet: kategorierna privat och offent-

ligt i det moderna samhllet, Lund 1984
Habermas, Jrgen,Modernity versus Postmodernity. I: Modernity: Critical
Concepts, Volume IV, London & New York 1999
Hggstrm, Abraham, Arbetsliv i Skelleftebygden: Journal skriven 1836-1839,
Uppsala 1944
Hagegren, Peter, Folkrrelser. I Sundin, Bo (red.), Vsterbotten genom
tiderna, Ume 1994
Hallinder, Annika, Kyrkstadsliv. I: Vsterbotten 1988:1, Vsterbottens
museum, Ume
Hallinder Annika, Den nya staden lockade ven mindre nskvrda individer.
I: Vsterbotten 1995:2, Vsterbottens museum, Ume
Hallinder, Annika, Ett samhlle i frack och glachandskar. I: Vsterbotten
1995:2, Vsterbottens museum, Ume
Hansen, Kjell, Vlfrdens motstrviga utkant, Lund 1998
Hanssen, Brje, sterlen En socialatropologisk studie, Ystad 1952
Hansson, Sigfrid (red), Svenska Folkrrelser 1, Stockholm 1936
Hebbersfors byafrening, Hebbersfors Befriande vidstrckta utsikter, Skel-
lefte 2001
Hellgren, Martha, Busstrafiken och dess initiativtagare Samhlls- och trafik-
utveckling i Vsterbottens ln 1900-1940, Ume 1996
Henrikson, Alf, Svensk historia II, Stockholm 1996
Herf, Jeffrey Charles, Reactionary Modernism: Reconciliations of technics and
unreason inWeimar Germany and the Third Reich, Michigan 1984
Hillerstrm, Gustaf, Landsortsteater fr 100 r sedan. I: Rehnberg, Mats
(red.) Sverige i fest och gldje del 1, Stockholm 1950
Hobsbawm, Eric J., Introduction: Inventing traditions. I: Eric J. Hobsbawm
& Terence Ranger, The Invention of Tradition, Cambridge 1983
Holmstrm, Richard & Svensson, S. Artur (red), Vsterbotten ett bildverk,
Malm 1969
Hunter, David E. & Whitten, Phillip (red) Encyclopedia of Anthropology, New
York 1976
Hgerstrand, Torsten, Innovationsfrloppet ur korologisk synpunkt, Lund
1953
Hggstrm, Anders, Levda rum och beskrivna platser, Stockholm 2000
Isaksson, Olov, Bystmma och bystadga, Uppsala 1967
Johansson, Berta, Minnen frn en Lyckseleby. I: Vsterbotten 1965, Vster-
bottens museum, Ume
Johansson, Egil, Kan sjlva orden, Ume 1993
Johansson Ella, Skogarnas fria sner, Stockholm 1994

344
 Kll- och litteraturfrteckning

Johansson, Karin, Om vsterbottnisk potatisodling. I: Vsterbotten 1981:2,

Vsterbottensmuseum, Ume
Jones, Steven G., Information, Internet and Community. I: Jones, Steven G.
(red), Cybersociety 2.0, Thousand Oaks 1998
Jonsson, Sune, Husen vid Himlastigen, Stockholm 1998
Karlsson, K. Gunnar A. och Burman, Siw, Slatta fra Wsterbottn, Ume 1987
Karlsson, Klas-Gran, Europa och vrlden under 1900-talet, Hrnsand 1994
Keesing, Felix M., Cultural Anthropology, San Francisco, 1958
Kellner, Douglas, Zygmunt Baumans Postmodern Turn. I: Theory, Culture
and Society.Explorations in Critical Social Science 15, 1: London 1998
Kemp, Tom, Industrialiseringsfrlopp, Malm 1992
Kjellberg, Erik, Svensk Jazzhistoria, Stockholm 1985
Kjellman, Gunilla, Brllopsgvan ett forna tiders bosttningsbidrag, I:
Brllop (Kulturen 1993), Kulturhistoriska freningen fr sdra Sverige,
Lund 1993
Klein, Barbro, Transkribering r en analytisk akt. I: Rig nr. 2, Stockholm
1990
Kram, Kristina (red), Vi och dom i norra Sverige. Nutida identifikations-
mnster och moderniseringsstrategier speglade i ord och sak 1, Ume
1998
Kstlin, Konrad, Revitalisation of regional Food, paper presenterat vid The
II International Conferense of Ethnological Food Research, Helsingfors
1973
Lamm, Carl Johan, Frn 1850-talets Ume utdrag ur Plagemann-brev. I:
Vsterbotten 1947, Vsterbottens museum
Larsson, Seth, Ur stanbcks byaskrin. I: Vsterbotten 1927, Vsterbottens
museum, Ume
Lassila, Mauno, Vgarna inom Vsterbottens ln, Ume 1972
Liedman, Sven-Eric, I skuggan av framtiden Modernitetens idhistoria (2:a
upplagan), Stockholm1999
Lindahl, Israel, Beskrivning ver Ume socken r 1771. I: Vsterbotten 1955,
Vsterbottens museum, Ume
Lindgren, Lars, Skid-SM i Vsterbotten. I: Vsterbotten 1995:4, Vsterbot-
tens museum, Ume
Lindmark, Daniel, Puritanismen och lttsinnet. Fem fredrag om folklig from-
het, Ume 1997
Linton, Ralph, Naivistic Movements. I: American Anthropologist XLV,
Washington 1943
Lodin, Sven, Boken om De Ungas Frbund, Stockholm 1938
Lodin, Sven, C.O. Rosenius i unga r, Stockholm 1933

345
Kll- och litteraturfrteckning

Lundin, Gran (red.), Min stad. Skelleftebor berttar, Skellefte 1994

Lundkvist, Gunnar, Den industriella utvecklingen 1900-1975. Basindustrin
Boliden.Skelleftebygdens historia del 2, Uppsala 1980
Lundmark, Ingvar (red.), Frn 10-tal till 80-tal, Skellefte 1986
Lundmark, Ingvar, Skellefte en 150-rig historia, Skellefte 1995
Lundmark, Lennart, Tiden r bara ett ord, Stockholm 1993
Lundstrm, Gunda (red.), Kvarnbyn Vstantrsk med omnejd 1539-1996, Byg-
detrskliden 1996
Lundstrm, Hjalmar, Kretsen kring Linders i Ume. I: Vsterbotten 1977:4,
Vsterbottens museum,
Lundwall, Sten, Barnbalerna, I: Sverige i fest och gldje, red. Mats Rehn-
berg, Stockholm 1946
Luther, Martin, Martin Luthers lilla katekes: med kort utveckling: av konungen
gillad och stadfst 1878: jubileumsutgva 1983, lvsj 1983
Lyotard, Jean Franois, La condition postmoderne. Rapport sur le savoir, Paris
1979
Lfgren, Mikael & Molander, Anders (red.), Postmoderna tider, Stockholm 1986
Lfgren, Orvar, Att hra hemma om livet mellan det lokala och det globala,
manuskript till fredrag p Halmstadskonferensen (Nordisk bibliotekskon-
ferens) 1998
Lfgren, Orvar, Att ta plats: rummets och rrelsens pedagogik. I: Alsmark,
Gunnar (red.) Skjorta eller sjl? Kulturella identiteter i tid och rum, Lund
1997
Lfgren, Orvar, Linking the Local, the National and the Global. Past and Pre-
sent Trends in European Ethnology. I: Ethnologia Europaea. Journal of
European Ethnology XXVI, 2: 1996
Marklund, Gran & kesson, Harry, Jrn 100 r glimtar ur Jrns samhlles
frsta sekel, Skellefte 1993
Mazower, Mark, Den mrka kontinenten. Europas nittonhundratals historia,
Gteborg 1999
Mead, Margaret, Kultur och engagemang En studie av generationsklyftan,
Stockholm 1970
Meyer-Bexelius, Kerstin, Liten kvllsmusik. I: Vsterbotten 1977:4, Vster-
bottens museum, Ume
Miller, Daniel & Slater, Don, The Internet, Oxford 2000
Minnen frn den lilla staden med trtrottoarerna, Studiefrbundet Vuxensko-
lan och Skellefte museum, Skellefte 1978
Naumann, Hans, Grundzge der deutschen Volkskunde, Leipzig 1922
Naumann, Hans, Primitive Gemeinschaftskultur: Beitrge zur Volkskunde und
Mythologie, Jena 1921

346
 Kll- och litteraturfrteckning

Nilsson, Lars, Bodbyn. Ngra anteckningar om en gammal Burtrskby. I:

Vsterbotten 1933, Vsterbottens museum, Ume
Nilsson, Sture, Sllsamheter i rebro, Stockholm 1987
Nisbeth, ke, Slipat, ritat och ordinrt glas. I: Vsterbotten 1971, Vsterbot-
tens museum, Ume
Nordmark, Dag, Tidningshistoria. I: Vsterbotten 1992:1, Vsterbottens
museum, Ume
Nordmark, Dag, Den kultiverade spektatren eller striden om den goda
smaken. I: Kulturella perspektiv nr 3 1993
Norman, Hans (red.), Den utsatta familjen, Stockholm 1982
Nordstrm, Ingrid, Till bords. Vardagsmoral och festprestige i det sydsvenska
bondesamhllet, Stockholm 1988
Nordstrm, Ludvig, Stor-Norrland, Stockholm1927
Nyman, sa, Internationellt samarbete fr etnologisk kartlggning av Europa.
I: Svenska landsml och svenskt folkliv, Uppsala 1983
Nyman, sa, Rapport frn arbetet inom den europeiska kommissionen fr
etnologiskt kartarbete. I: Edlund, Lars-Erik, Kulturgrnser myt eller
verklighet?, Ume 1994
Nystrm, J.A., Gamla brllopsseder i Ljusvattnet och nya. I: Vsterbotten
1947, Vsterbottens museum, Ume, s. 101-102
Olofsson, John, ABF Skellefte 60 r, Skellefte 1987
Olofsson, John, Biblioteken i Skellefte. I: Clausn, Hans (red.) Kulturlivet i
Skellefte: med lust och fgring stor. Skelleftebygdens historia del 6, Upp-
sala 1988
Olofsson, John, Byarnas frvandling 1930-1980. Skelleftebygdens historia, del
4, Skellefte 1984
Olofsson, John, Hur arbetarrrelsen kom till Skelleftebygden: Minnen och mil-
jer 1900-1935,Skellefte 1978
Olofsson, John, Sex kommuner under ett halvsekel: mlet var vlfrd. Skellef-
tebygdens historia del 7, Skellefte 1990
Olofsson, Sven Ingemar, Landstinget och byggnaderna. I: Vsterbotten
1985:3-4, Vsterbottens museum, Ume
Olofsson, Sven Ingemar, vre Norrlands historia under frihetstiden. I: Westin,
Gunnar (red.), vre Norrlands historia del III, Ume 1974
Olsson, Bjrn, Den bildade borgaren, Stockholm 1994
Parsons, Talcott, Essays in Sociological Theory, rev. ed., New York 1964
Paulsson, Gregor, Svensk stad del 1. Liv och stil i svenska stder under 1800-
talet, band 1, Stockholm 1950
Paulsson, Gregor, Svensk stad del 1. Liv och stil i svenska stder under 1800-
talet, band 2, Stockholm 1950

347
Kll- och litteraturfrteckning

Paulsson, Gregor, Svensk stad del 2. Frn bruksby till trdgrdsstad, band 3,
Stockholm 1953
Patton, Phil, Open Road, New York 1986
Petersson, Sven Plex (red.), 60 Vasalopp, Bjsta 1983
Petrov, Peter, Stockholmsungdomars Internetanvndning, Kungliga Tekniska
Hgskolan, Stockholm 2000
Pettersson, O. P., Gamla byar i Vilhelmina del 1, Ume 1982
Plbrant, Rolf, Arbetarrrelsen och idrotten 1919-1939, Uppsala 1977
Qvarsell, Roger, Kulturmilj och idspridning, Stockholm 1988
Qvist, Per Olov, Folkhemmets bilder. Modernisering, motstnd och mentalitet i
den svenska 30-talsfilmen, Lund 1995
Ratzel, Friedrich, Vlkerkunde Band 1-3, Leipzig 1885-1888
Redfield, Robert, The Little Community. Viewpoint for the Study of the Human
Whole, Chicago 1955
Rehnberg, Mats, Ljusen p gravarna, Stockholm 1965
Rehnman-Lundekvist, Maria, Minnen frn min barndom. I: Vsterbotten
1948, Vsterbottens museum, Ume
Renhorn, Gustaf, Ostvikskriget. I: Vsterbotten 1923, Vsterbottens museum,
Ume
Renhorn, Gustaf, Skellefte hlsobrunn. I: Vsterbotten 1926, Vsterbottens
museum, Ume
Renhorn, Gustav, Gamla stadsbor: ett bidrag till Skellefte stads personhisto-
ria, del 1, Uppsala 1945
Renhorn, Gustav, Gamla stadsbor: ett bidrag till Skellefte stads personhisto-
ria, del 2, Skellefte 1960
Rhodes, James R. (red.), Memoirs of a conservative: J. C. C. Davidsons
Memoirs and Papers 1910-1937, London 1969
Rietz, Johan Ernst, Svenskt dialektlexikon, Lund 1962
Ronstrm, Owe, Pilgrimer, turister och mngfaldens organisation. I: Kultu-
rella Perspektiv nr. 3 1995, Ume
Rydberg, Sven (red.), Svensk teknikhistoria, Hedemora 1989
Salomonsson, Anders, Gotlandsdricka, Karlstad 1979
Sander, Annika, Skellefte stadshus stadens mest beundrade och omdiskute-
rade byggnad. I: Vsterbotten 1995:2, Vsterbottens museum, Ume
Sandstrm, Allan, Glimtar frn Vsterbotten, Stockholm1978
Sarmela, Matti, Brllopet som samhllelig skdespel. Teori och metode inden
for nyere folkloristik med saerlig henblick p fester. I: Unifol 1978, Kpen-
hamn
Schmidt, Wilhelm, The culture historical method of ethnology: the scientific
approach to the racial question, New York 1939

348
 Kll- och litteraturfrteckning

SOU 2001:91. Arbetstiden lag eller avtal, betnkande frn Kommittn fr

nya arbetstids- och semesterregler, Stockholm: Nringsdepartementet
Statistiska Centralbyrn, IT i hem och fretag: en statistisk beskrivning, Stock-
holm; rebro 2001
Steckzn, Birger, Ume stads historia 1588-1888, Ume 1922
Stierna, Stig, Spektakler och folknjen. I: Clausn, Hans (red.) Kulturlivet i
Skellefte: med lust och fgring stor. Skelleftebygdens historia del 6, Upp-
sala 1988
Stierna, Stig, Teater i Skellefte. I: Clausn, Hans (red.) Kulturlivet i Skel-
lefte: med lust och fgring stor. Skelleftebygdens historia del 6, Uppsala
1988
Stormyr, Harald, vre Norrlands historia under gustavianska tiden. I: Westin,
Gunnar (red.)vre Norrlands historia del IV, Ume 1974
Stor, Nils, Diffusion och kommunikation i mittnordisk belysning. I: Supp-
hellen, Steinar (red), Kultursamanhengar i Midt-Norden. Tverrfaglig sym-
posium for doktorgradsstudentar og forskarar. Frelesningar ved eit sym-
posium i Levanger 1996, Trondheim & Stockholm 1997
Stor, Nils, Slrodd, brddlpning och lngfrd,. I: Bothnia. Aktuellt om his-
toria, 1990:3-4
Stor, Nils, ver kvarkens isar. I: Det maritima kulturlandskapet kring Bot-
tenviken, Ume 1988
Strandman, Rolf V., Ngra drag i Skelleftes musikliv. I: Clausn, Hans (red.)
Kulturlivet i Skellefte: med lust och fgring stor. Skelleftebygdens historia
del 6, Uppsala 1988
Studiefrbundet Vuxenskolan, I Rickle, Rickle 1978
Studiefrbundet Vuxenskolan och Skellefte museum, Minnen frn den lilla
staden med trtrottoarerna, Skellefte 1978
Studiefrbundet Vuxenskolan, Staden som hembygd, Skellefte 1994
Studiefrbundet Vuxenskolan, kullsjbygden, kullsjn 1981
Studiefrbundet Vuxenskolan, verklinten i ldre och nyare tid, verklinten
1980
Sundin, Bo (red), Vsterbotten genom tiderna, Ume 1994
Svenska akademiens ordlista ver svenska sprket, Stockholm 1998
Svensson, Sigfrid, Bygd och yttervrld, Stockholm 1942
Svensson, Sigfrid, Introduktion till folklivsforskningen, Stockholm 1969
Svensson Sigfrid, Nr kaffet blev svensk nationaldryck. I: Bringus, Nils-
Arvid, Mat och milj: en bok om svenska kostvanor, Lund 1970
Sveriges Rikes Lag, Gillad och antagen p Riksdagen hr 1734, 1780 rs
utgva, faksimilupplaga, Stockholm 1981
Sderberg, Olof, Motororganisationer i Sverige, Stockholm 1966

349
Kll- och litteraturfrteckning

Sderlind, Ivar, Arbetaridrottsfreningar i Vsterbotten. I: Visuellt. Meddelan-

den frn Vsterbottens Idrottshistoriska Sllskap, nr. 15, december 1996
Tante Nanna, Ett bondbrllop i Bygde fr 50 r sedan. I: Vsterbotten
1929, Vsterbottens museum, Ume
Tedestedt, Robert, Folkets dansmusik. I: Clausn, Hans (red), Kulturlivet i
Skellefte: med lust och fgring stor. Skelleftebygdens historia del 6, Upp-
sala 1988
Tedestedt, Robert, Myggornas dans och idrottens vg till folkhemmet, Skel-
lefte 1998
Tolksdorf, Ulrich, Strukturalistisk kostforskning frsk till en generell
modell (1972). I: Gustavsson, Anders (red.), Kulturmten och kulturell fr-
ndring: nutida tysk etnologi i urval av Anders Gustavsson, Malm 1985
Traktering och hrbrgering i Norrland: Anteckningar i anledning av Norr-
lands hotell- och restaurantfrenings 50-rsjubileum: [1904 28/8 1954],
Stockholm, V. Pettersson, 1954
Turner Jr., Henry A.,Fascism and Modernization. I: Turner Jr., Henry A. (red),
Reappraisals in Fascism, New York 1975
Tnnies, Ferdinand, Gemeinschaft und Gesellschaf (2:a upplagan), Berlin
1912
Tnnies, Ferdinand, Gemeinschaft und Gesellschaft: Grundbegriffen der reinen
Soziologie (8:e utgvan), Darmstadt 1935
Trnebohm, Hkan, Paradigm i vetenskapsteorin del 1, Gteborg 1978
Trnebohm, Hkan, Paradigm i vetenskapsteorin del 2, Gteborg 1978
Underrttelser frn Kejserliga Finska Hushllnings-Sllskapet 8, bo 1818
Valonen, Niilo, Den finska folkkulturen i Nordskandinavien: srskilt skidans
historia. I: Baudou, Evert & Dahlstedt, Karl-Hampus (red), Nord-Skandi-
naviens historia i tvrvetenskaplig belysning, Ume 1980
Viklund, Stig-Henrik, Bure sockens fredsfreningar, Skellefte 1996
Viklund, Stig-Henrik, Ngot om den vsterbottniska fredsrrelsen, Skellefte
1995
Viklund, Stig-Henrik, Vnns fredsfrening: vad protokoll m.m. kan frtlja,
Skellefte 1995
Vilkuna, Kustaa, Grnsen mellan Sverige och Finland i etnologisk belysning.
I: Rig 1951, Stockholm
Vilkuna, Kustaa, Kloahlen. I: Norrbotten, Lule 1936
Visuellt Meddelanden frn Vsterbottens Idrottshistoriska Sllskap: nr 21,
september 2000, nr 22, december 2000, nr 23, september 2001, nr 31, sep-
tember 2006
Vleugel, Ellen, Ngra drag ur folkets lif i Skelleftedalen. I: Svenska turist-
freningens rsskrift 1905, Stockholm 1905

350
 Kll- och litteraturfrteckning

Vleugel, Ellen, Sgen, historia och folklynne vid Skelleftelfvens strand. I:

Svenska Turistfreningens rsskrift 1911, Stockholm 1911
Vsterbottens Gymnastikfrbund, Gymnastik i Vsterbotten 1931-1981. ter-
blick och program fr jubileums-Linggalorna, Bjsta 1981
Vsterbottens lutherska missions- & ungdomsfrbund, Vsterbottens lutherska
missions- & ungdomsfrbund: minnesskrift med anledning av dess 50-riga
tillvaro, Ume 1958
Vsterbottens lns hembygdsfrbund, Mnadsblad nr 1/03, Ume 2003
Vsterbottens museum, Mat i Vsterbotten, Ume 1985
Vsterbottnisk sgverkshistoria. I: Vsterbotten 1976:1, Vsterbottens
museum, Ume
Waldenkranz, Rune, Ljudfilmens genombrott i Sverige. I: Grenholm, Gunvor,
Den svenska historien band 14, Stockholm 1979
Walln, Gran, Tvrvetenskapliga problem i ett vetenskapsteoretiskt perspek-
tiv, Gteborg 1981
Wande, Erling, Etnicitet och identitet: ngra reflektioner med utgngspunkt i
sprksituationen i Tornedalen. I: Arina: nordisk tidskrift fr kvensk forskning,
vertorne 2002
Wellman, Barry, Carrington, Peter & Hall, Alan, Social Structures: a network
approach, Cambridge 1988
Wellman, Barry och Gulia, Milena, Virtual communities as communities. I:
Smith, Marc A. och Kollock, Peter (red). I: Communities in Cyberspace,
London 1999
Welsch, Wolfgang (red.), Wege aus der Moderne: Schlsseltexte der Postmo-
derne-Diskussion, Weinheim 1988
Werner, Gsta, Den svenska filmens historia, Stockholm 1970
Westerdahl, Christer, artikel Skeppsbyggnad. I: Edlund, Lars-Erik (chefred.),
Norrlndsk uppslagsbok band 4, Ume 1996
Westerlund, Ernst, Byar och folk:ett bidrag till knnedom om byarnas upp-
komst, bebyggelse och utveckling samt arbetsliv, seder och bruk.Del 1,Ers-
mark: ett bidrag till knnedomen om byns uppkomst, bebyggelse och utveck-
ling samt om arbetsliv, seder och bruk, Skellefte 1982
Westerlund, Ernst, Byar och folk:ett bidrag till knnedom om byarnas upp-
komst, bebyggelse och utveckling samt arbetsliv, seder och bruk.Del 2:
Ragvaldstrsk. Del 3: Yttervik, Skellefte 1984
Westerlund, Ernst, Drag ur Skelleftebygdens kulturhistoria, Skellefte 1957
(duplicerad)
Westerlund, Ernst, Frn Finnsele till Dragns. I: Vsterbotten 1961, Vster-
bottens museum, Ume

351
Kll- och litteraturfrteckning

Westerlund, Ernst, Gravls- och brllopslag. I: Vsterbotten 1955, Vster-

bottens museum, Ume
Westerlund, Ernst, Kolonisation, uppodling och utveckling. Seder och bruk,
skrock, sgner och folktro, Skelleftebygdens historia del 1, Skellefte 1973
Westerlund, Ernst, Seder och bruk, saga och sgen. I: Westin, Gunnar (red.),
Vsterbottens bygd och folk: en skildring i ord och bild av Vsterbottens
bebyggelse, Stockholm 1952
Westerlund, Lars (red.), Krngfors, Forsbacka, Slut. Lngt borta och nra,
Krngfors-Forsbacka 1992
Westin, J. G., Bygden vxer. I: Fahlgren, Karl, Skellefte sockens historia del
1, Uppsala 1953
Wigerfelt, Berit, Ungdom i nya klder. Dansbanefrjder och lngtan efter det
moderna i 1940-talets Sverige, Stockholm 1996
Ziehe, Thomas, Kulturanalyser: ungdom, utbildning, modernitet, Stockholm
1989
berg, Tommy, Filmen kommer till Skellefte. I: Olofsson, John m.fl. I:
Clausn, Hans (red.) Kulturlivet i Skellefte: med lust och fgring stor. Skel-
leftebygdens historia del 6, Uppsala 1988
hrn Snickare, Eva, Dden, kroppen och moderniteten, Stockholm 2002
quist, Gunnar, Tvrvetenskapens dilemma den otillrcklige forskaren. I:
Tvrvetenskapen och disciplinerna, Ume 1995
ster, Emil, 10 rs vandringar i Vsterbotten i Goodtemplarordens tjnst,
Skellefte 1909

352
Kulturens frontlinjer
1. Kulturgrns norr: Frndringsprocesser i tid och rum. Presentation av forsk-
ningsprogram jmte en uppsats om tvrvetenskap. Ume 1997.
2. Kartan i kulturforskningens tjnst. En artikelsamling redigerad av Lars-Erik
Edlund. Ume 1997.
3. Ulf Lundstrm: Bnder och grdar i Skellefte socken 15391650. Ume
1997. 2., rttade och ngot utvidgade uppl. 2004.
4. Lars Olov Sjstrm: Bnder och borgerlighet i festseder och matvanor. En
etnologisk studie i kulturgrnser utifrn Skellefte. Ume 1997.
5. Kurt Genrup: Germania och Moder Svea: Kulturella mten och grnser.
Ume 1997.
6. Daniel Lindmark: Puritanismen och lttsinnet. Fem fredrag om folklsning
och folklig fromhet. Ume 1997.
7. Olavi Korhonen & Birger Winsa: Sprkliga och kulturella grnser i Nord-
skandinavien. Ume 1997.
8. Carina Rnnqvist: Var gr grnsen? Metoder vid kartlggning av kulturgrn-
ser i immigrantsamhllen. Ume 1998.
9. Torbjrn Danell: Skelleftebygden som kulturgrns fr fretagande. En studie
av fretagsutvecklingen i Skelleftebygden under 200 r. Ume 1998.
10. Jrgen Bjrklund: Den nordeuropeiska timmergrnsen i Sverige och Ryss-
land. Ume 1998.
11. Lisa Eriksson & Gunvor Flodell: Ml i norr. Tv artiklar om nutida dialekt-
frhllanden i norra Sverige. Ume 1998.
12. Kristina Kram (red.): Vi och dom i norra Sverige. Nutida identifika-
tionsmnster och moderniseringsstrategier speglade i ord och sak 1. Ume
1998.
13. Peter Skld & Kristina Kram (red.): Kulturkonfrontation i Lappmarken.
Sex esser om mtet mellan samer och svenskar. Ume 1998.
14. Per Andr: Skogshistoriska studier i Skelleftetrakten. Sex uppsatser om
Skellefteskogens historia. Ume 1998.
15. Ulf Lundstrm: Traditionella bruksbtar i Vsterbotten. Om bttyper och
deras grnser. Ume 1998.
16. Bertil Marklund: Skogssamiska studier. Mten i kultur och nringar 1650
1800. Ume 1999.

353
17. Christer Nordlund: Natur i norr. Historiska studier i grnser, vetenskap och
milj. Ume 1999.
18. Daniel Lindmark (ed.): Swedishness Reconsidered. Three centuries of Swe-
dish-American identities. Ume 1999.
19. Anders Brndstrm & Birger Winsa: Tv uppsatser om nordsvenska gifter-
mlsmnster. Ume 2001.
20. Andrea Amft: Spmi i frndringens tid. En studie av svenska samers lev-
nadsvillkor under 1900-talet ur ett genus- och etnicitetsperspektiv. Ume 2000.
Slutsld.
21. Kjell-Arne Brndstrm (red.): Bilden av det samiska. Samerna och det
samiska i sknlitteratur, forskning och debatt. Ume 2000.
22. Kulturgrns norr. Studier av kulturella frndringsprocesser p nordskandi-
naviskt omrde sammanstllda av Lars-Erik Edlund och Anna Karolina Greg-
gas. Ume 2000.
23. Lars-Erik Edlund & Anna Karolina Greggas (red.): Kontinuitet och frnd-
ring i regionala rum. Ume 2000.
24. Ulf Lundstrm: Skellefte socken 16501790. Ume 2001.
25. Christer Karlsson: Vetenskap som politik. K.B. Wiklund, staten och sam-
erna under 1900-talets frsta hlft. Ume 2000.
26. Lena Sandberg: Anders Andersson hade eld i sin tjrdal. En analys av
Jonas strms dagbcker 18681891. Ume 2000.
27. Lars-Gran Tedebrand & Lars-Erik Edlund: Tre kulturer i mte. Ume
2001.
28. Birgitta Roeck Hansen: Grdsgrdor och tegskiftesker. Resursutnyttjande
och kulturellt inflytande i det gamla landskapet Vsterbotten. Ume 2002.
29. Daniel Lindmark (ed.): Education and Colonialism. Swedish Schooling
Projects in Colonial Areas, 16381878. Ume 2000.
30. Anders Hggstrm: Levda rum och beskrivna platser. Former fr land-
skapsidentitet. Ume 2000.
31. Torbjrn Danell: Entreprenrskap i industrialismens grnsomrde? En
studie av lokala frutsttningar och fretagarntverk i Skelleftebygden under
1800- och 1900-talen. Ume 2000.
32. Patrik Lantto: Tiden brjar p nytt. En analys av samernas etnopolitiska
mobilisering i Sverige 19001950. Ume 2000.

354
33. Anna-Lena Axelsson: Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850
2000 a multi-scale approach. Ume 2001.
34. Lars Elenius: Bde finsk och svensk. Modernisering, nationalism och sprk-
frndring i Tornedalen 18501939. Ume 2001.
35. Lars-Erik Edlund & Anna Karolina Greggas (red.): Kulturmten i Lapp-
marken. Frhandlingar frn ett symposium i Vilhelmina den 2829 september
2000. Ume 2001.
36. Gunvor Flodell: De verkar te g bakt Sprk, etnicitet och identitet
belyst utifrn emigrant- och dialektmaterial. Ume 2002.
37. Torbjrn Danell, Sven Gaunitz & Ulf Lundstrm: Industrialismens Skel-
lefte. Med intervjuer av Lars Westerlund. Ume 2002.
38. Kristiina Karppi & Johan Eriksson: Conflict and Cooperation in the North:
States and the Saami People. Ume 2002.
39. Linnea Gustafsson: Novation i norr. Nya dopnamnoch namngivningsmns-
ter i Skelleftebygden 17911890. Ume 2002.
40. Phebe Fjellstrm: Kvinnoliv och mltidsgldje. Kosthll och resurser inom
det nordliga rummet. Ume 2002.
41. Lennart Lundmark: Lappen r ombytlig, ostadig och obekvm Svenska
statens samepolitik i rasismens tidevarv. Ume 2002.
42. Daniel Lindmark (ed.): Religious Education in History: Confessional and
Inter-Confessional Experiences. Ume 2003.
43. Ulf Drugge: Kriminalitet i grnsland. Om synliga och mindre synliga grn-
ser samt tv grova vldsbrott. Ume 2003.
44. Heidi Hansson, Raija Kangassalo & Daniel Lindmark (red.): Nr sprk och
kulturer mts. Festskrift till Tuuli Forsgren 2 november 2002. Ume 2002.
45. Eeva Andersen: Teaterspridningen till Skellefte 18521911. Ume 2003.
46. Torbjrn Danell, Sven Gaunitz & Martha Hellgren: Entreprenrskap i ett
lokalt perspektiv Ngra teoretiska vervganden och empiriska exempel. Stu-
dying entrepreneurship in a local context Some theoretical considerations and
empirical observations. Ume 2003.
47. Patrik Lantto: Att gra sin stmma hrd: Svenska Samernas Riksfrbund,
samerrelsen och svensk samepolitik 19501962. Ume 2003.
48. Carina Rnnqvist: Svea folk i Babels land. Svensk identitet i Kanada under
1900-talets frsta hlft. Ume 2004.

355
49. Daniel Lindmark: Reading, Writing, and Schooling. Swedish Practices of
Education and Literacy, 16501880. Ume 2004.
50. Lars stlund et al.: Grnser i skogslandskapet. Tolkningar av samiskt och
industriellt skogsbruk. Under utg.
51. Richard Pettersson: Blick fr kultur. idhistoriska aspekter p etnologisk
och arkeologisk kulturforskning under 1900-talet. Ume 2004.
52.Daniel Lindmark: Ecclesia Plantanda. Swedishness in Colonial America.
Ume 2005.
53. Ann-Catrine Edlund: Ett rum fr dagen. En studie av tv kvinnors dagboks-
skrivande i norrlndsk jordbruksmilj. Ume 2007.
54. Ulf Lundstrm: Mnniskor och miljer i Skelleftebygden under 1800-talet,
Skellefte 2007
55. Lars Olov Sjstrm: Modernitet i det traditionella. Kulturbyggen och grn-
ser inom ett nordsvenskt omrde. Ume 2007

356
 Etnologiska skrifter
Institutionen fr kultur och medier
Ume universitet

1. Ehn, Billy (red.), Kultur och erfarenhet. Stockholm 1993.

2. Arvidsson, Alf (red.), Muntligt berttande: Verklighetskonstruktion och sam-
hllsspegel. Ume 1993.
3. Genrup, Kurt (red.), Frtyskningen av Sverige. Ume 1994.
4. Jacobson, Maja, Klder som sprk och handling: Om unga kvinnors anvnd-
ning av kldsel som kommunikations- och identitetsskapande medel. Stock-
holm 1994.
5. Lundgren, Britta, Den ofullkomliga vnskapen. Stockholm 1995.
6. Jacobsson, Roger, Boklig kultur i Ume fre 1850: Om tryckeriverksamhet
och bokfrmedling. Stockholm 1995.
7. Liliequist, Marianne, I skuggan av Inte utan min dotter: Exiliraniers identi-
tetsarbete. Stockholm 1996.
8. Lundgren, Britta; Lvkrona, Inger & Martinsson, Lena, tskilja och frena:
Etnologisk forskning om betydelser av kn. Stockholm 1996.
9. Jacobsson, Roger & Lundgren, Britta (red.), Ovntat: Aspekter p etnologisk
kulturforskning. Stockholm 1996.
10. Arvidsson, Alf, Livet som berttelse: Studier i levnadshistoriska intervjuer.
Lund 1998.
11. Mller, Dieter K. (red.), Tyskland i Sverige och Sverige i Tyskland. Ume
1998.
12. Jacobson, Maja, Gr klderna mannen? Om maskulinitet och feminitet i
unga mns bruk av klder, dofter och smycken. Stockholm 1998.
13. Berg, Magnus, Hudud: Ett resonemang om populrorientalismens
bruksvrde och vrldsbild. Stockholm 1998.
14. Arvidsson, Alf (red.), Jazz i norr: Uppsatser i svensk jazzhistoria. Ume
1998.
15. Jnsson, Lars-Eric, Det terapeutiska rummet: Rum och kropp i svensk sin-
nessjukvrd 18501970. Stockholm 1998.
16. Arvidsson, Alf, Folklorens former. Lund 1999.

357
17. Jacobsson, Roger, P bokhistoriskt vis: Ouvertyrer & utblickar. Stockholm
1998.
18. Nehls, Eddy, Lastbil som livsstil: En etnologisk yrkeskulturstudie bland
lastbilsfrare i fjrrtrafik. Ume 1998.
19. Nilsson, Bo, Maskulinitet: Representation, ideologi och retorik. Ume
1999.
20. Liliequist, Marianne, Vp, bitchor och moderliga mn: Kvinnligt och man-
ligt i spoperans vrld. Ume 2000.
21. Arvidsson, Alf, Frn dansmusik till konstnrligt uttryck: Framvxten av ett
jazzmusikaliskt flt i Ume 19201960. Ume 2001.
22. Hggstrm, Anders, Levda rum och beskrivna platser: Former fr land-
skapsidentitet. Stockholm 2000.
23. Lundgren, Anna Sofia, Tre r i g: Perspektiv p kropp och kn i skolan.
Stockholm/Stehag 2000.
24. Arvidsson, Alf, Etnologi: Perspektiv och forskningsflt. Lund 2001.
25. Jacobsson, Roger, Medierad kultur: Bokhistorisk kulturforskning kom-
munikation och innebrder. Stockholm 2001.
26. Ehn, Billy, Universitetet som arbetsplats: Reflektioner kring ledarskap och
kollegial professionalism. Lund 2001.
27. Lundgren, Britta (red.), Akademisk kultur: Vetenskapsmiljer i kulturanaly-
tisk belysning. Stockholm 2002.
28. Mason, Suzanne Almgren, Life in the Labyrinth: A Reflexive Exploration of
Research and Politics. Ume 2002.
29. Nehls, Eddy, Vgval. Lastbilsfrare i fjrrtrafik perspektiv p yrkeskultu-
rer och genus. Ume 2003.
30. Eivergrd, Mikael, Frihetens milda disciplin. Normalisering och social
styrning i svensk sinnessjukvrd 18501970. Ume 2003.
31. Nilsson, Bo, Brottsoffer. Offerskapets innebrder och villkor i (o)skerhetens
kultur. Ume 2003.
32. Forskning mellan gs och Trabant. Kurt Genrups skrifter 19682004. En
bibliografi. Redigerad av Roger Jacobsson. Ume 2004.
33. Winroth, AnnCristin, Boteberttelser. En etnologisk studie av boteprocesser
och det omprvande patientskapet. Ume 2004.

358
34. Wolanik Bostrm, Katarzyna, Berttade liv, berttat Polen. En studie av
hur hgutbildade polacker gestaltar identitet och samhlle. Ume 2005.
35. Lindstrm, Susanne, Kamp om rummet. En studie av heteronormativitet i
Svenska kyrkan. Ume 2005.
36. Lundgren, Anna Sofia, Genus p offentlig plats. Reflexer och transparanser.
Ume 2006.
37. Lundgren, Britta, Ovntad dd frvntad sorg. En etnologisk studie av
srjandets processer. Stockholm 2006.
38. Gunnarsson Payne, Jenny, Systerskapets logiker. En etnologisk studie av
feministiska fanzines. Ume 2006.
39. Danielsson, Jonas, Skrcksknt. Om krleken till groteska filmer en etno-
logisk studie. Ume 2006.
40. Bergvall, Claes, Liv, lust och mening om krukvxters kulturella betydel-
ser. Ume 2007.
41. Pettersson, Helena, Boundaries, Believers and Bodies. A Cultural Analusis
of a Multidisciplinary Research Community. Ume 2007.
42. Sjstrm, Lars-Olov, Modernitet i det traditionella. Kulturbyggen och
grnser inom ett nordsvenskt omrde. Ume 2007.

359