Diagnostiska 6 9

Diagnostiska uppgifter i matematik
fr rskurs 69
Dokumentet kan kostnadsfritt hmtas frn www.skolverket.se
ISBN: 978-91-85545-88-9
Form: Ordfrrdet AB
Stockholm 2010
Frord
Diagnostiska uppgifter i matematik fr rskurs 69 r en publikation som byg-

ger helt p den upplaga som utkom 2003. Endast mindre ndringar, frmst
gllande kontaktuppgifter, har gjorts i den hr upplagan som kostnadsfritt kan
laddas ner frn Skolverkets webbplats. (www.skolverket.se/publikationer)
Diagnostiska uppgifter i matematik fr rskurs 69 har till syfte att ge lrarna
hjlp att bedma och stdja elevernas kunskapsutveckling genom att ge under-
lag fr var varje elev str i frhllande till uppstllda ml.
Diagnostiska uppgifter i matematik fr rskurs 69 har formen av en upp-
giftsbank dr lraren/arbetslaget avgr vilka uppgifter eleven/eleverna ska arbeta
med. Uppgifterna kan anvndas tillsammans med Analysschema i matematik
fr rskurs 69, eftersom det i analysschemat hnvisas till olika elevuppgifter i
freliggande material. Materialen kan ven anvndas var fr sig. Analysschemat
kan ocks laddas ner frn Skolverkets webbplats.
Materialet r utarbetat av PRIM-gruppen vid Stockholms universitet p
Skolverkets uppdrag. Projektledare fr PRIM-gruppen r Astrid Pettersson och
ansvarig fr utarbetandet av Diagnostiska uppgifter i matematik fr rskurs 69
r Lisa Bjrklund Boistrup. I arbetet har yrkesverksamma lrare, lrarutbildare
och forskare deltagit.
Stockholm i februari 2010
Wolfgang Dietrich
Undervisningsrd
DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69 1

Innehll
Inledning........................................................................................... 3
Del 1 Diagnostiska uppgifter i matematik fr rskurs 69

Allmn lrarinformation.................................................................... 6
versikt ver uppgiftsmaterialet...................................................... 11
Materialets olika omrden............................................................... 13
Mtning, rumsuppfattning och geometriska samband..................... 14
Statistik och sannolikhet.................................................................. 32
Taluppfattning................................................................................. 39
Mnster och samband..................................................................... 58
Del 2 Lrarmaterial
Dokumentation av elevens kunnande i matematik........................... 70
Lrarsynpunkter Diagnostiska uppgifter i matematik.................... 74
Del 3 Elevmaterial
Mtning, rumsuppfattning och geometriska samband..................... 80
Statistik och sannolikhet................................................................ 101
Taluppfattning............................................................................... 112
Mnster och samband................................................................... 132
Frgor om matematik.................................................................... 146
2 DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69

Inledning
Syftet med freliggande material r diagnostiskt. Det r allts tnkt att vara
en hjlp till en lgesbild av den enskilda elevens kunnande hr och nu. Denna
lgesbild kan vara en del i en prognos fr elevens mjligheter framver fram-
fr allt med att n ml att uppn i rskurs 9.
Mellan rskurs 5 och 9 finns inga nationellt faststllda ml att uppn. Drfr
r detta uppgiftsmaterial inget prov fr att bedma om eleven vid en viss tid-
punkt uppntt en viss bestmd kunskapsniv. Avsikten r i stllet att materialet,
utifrn den enskilda elevens/undervisningsgruppens behov, ska kunna anvndas
terkommande under en lngre tidsperiod. Med hjlp av de olika uppgifterna/
delarna kan lraren och eleven skapa sig en bild av elevens kunskap inom olika
omrden. Tillsammans kan sedan en planering av det fortsatta arbetet ske. P s
stt kan materialet stdja eleven i hans/hennes kunskapsutveckling i matematik.
Materialet innehller nykonstruerade uppgifter men ocks uppgifter ur det
tidigare utgivna Diagnostiskt material fr skolr 7 (1996), uppgifter ur ej sekre-
tessbelagda mnesprov fr rskurs 9 samt uppgifter ur tidigare utgivna mnes-
prov fr rskurs 5.
Vi vill srskilt framhlla att:

materialet ska betraktas som en uppgiftsbank dr lraren/arbetslaget
avgr vilka uppgifter eleven/eleverna ska arbeta med.
arbetet med materialet ska integreras i den vanliga undervisningen.
eleverna ska f s mycket tid de behver nr de arbetar med uppgifterna.
lraren kan hjlpa eleverna med att exempelvis lsa uppgifter hgt och
frklara svra ord.
Frfrgningar och synpunkter

Frgor om materialet stlls till PRIM-gruppen, Stockholms universitet
fax: 08-618 35 71, e-post: info@prim-gruppen.se
eller telefon:
Stina Halln 08-1207 6605
Astrid Pettersson 08-1207 6590
Inger Stenstrm (adm) 08-1207 6582

Del 1
Diagnostiska
uppgifter i matematik
fr rskurs 69
Allmn lrarinformation
Nationella diagnostiska material och prov

De diagnostiska materialen finns fr tv olika ldersgrupper. Det diagnostiska
materialet i matematik fr ren fre rskurs 6 tar sin utgngspunkt i barns tidiga
kunnande och strcker sig till ml att uppn i rskurs 5. Det bestr av Diagnos-
tiska uppgifter i matematik fr anvndning i de tidiga skolren och av Analys-
schema i matematik fr ren fre rskurs 6.
Det diagnostiska materialet i matematik fr de senare rskurserna har en lik-
artad uppbyggnad och strcker sig till den kunskap som elever kan visa i rskurs
9. Den ena delen r diagnostiska uppgifter, som finns i detta hfte. Syftet med
freliggande material r dels att belysa elevens kunskapsutveckling i matematik,
dels att vara ett std i en bedmning av vad som krvs fr att eleven ska kunna
n kursplanens ml att uppn i slutet av den nionde rskursen. Andra delen r
Analysschema i matematik fr rskurs 69 och i det materialet r det enbart
elevens kunnande som lyfts fram och dokumenteras.
mnesprov i matematik ges i rskurs 3, 5 och 9. Syftet med mnesproven i
rskurs 3 och 5 r att de ska vara ett std fr lraren att bedma om barnet har
den kunskap som krvs fr de olika mlen att uppn. Syftet r ocks diagnos
tiskt och proven ska sledes vara en hjlp att planera undervisningen fr att p
bsta stt kunna stdja elevens kunskapsutveckling. Syftet med mnesproven
i rskurs 9 r att stdja lraren i bedmningen om och hur vl den enskilde
eleven ntt mlen i kursplanen, ge std fr betygssttningen samt bidra till en
likvrdig bedmning ver landet.
Vad har varit viktigt i utvecklingsarbetet?

Enligt Skolverkets uppdrag ska lroplanens syn p kunskap och lrande genom-
syra de nationella materialen oavsett om de r diagnostiska material eller mnes
prov. En annan vsentlig utgngspunkt, frutom lroplanen, r naturligtvis
kursplanen i matematik. vriga viktiga utgngspunkter fr arbetet r regering-
ens direktiv, aktuell forskning och internationell utveckling inom omrdet samt
undervisningspraxis och matematikundervisningens frndring.
Med utgngspunkt i analyser av frmst lroplan och kursplan har ambitionen
varit att utforma materialen s att eleven i s stor utstrckning som mjligt fr
visa att hon/han
behrskar grundlggande matematiskt tnkande och kan tillmpa det
i vardagslivet
besitter bestndiga kunskaper, som utgr den gemensamma referensram
som alla i samhllet behver
kan anvnda grundlggande matematiska begrepp och metoder
kan anvnda matematikens sprk, symboler och uttrycksformer
kan frst och anvnda matematiska resonemang
kan anvnda och granska matematiska modeller
kan formulera och lsa matematiska problem

kan tolka och vrdera lsningar
kan anvnda sig av minirknarens och datorns mjligheter
kan redovisa sina tankegngar i bild, skrift och tal
kan anvnda sina kunskaper som redskap fr att
- formulera och prva antaganden samt lsa problem
- reflektera ver erfarenheter
- kritiskt granska och vrdera pstenden och frhllanden
kan fra och anvnda logiska resonemang, dra slutsatser, generalisera, frklara
och argumentera fr sitt tnkande.
Tonvikten br ligga p frstelse, analys av hela lsningsprocedurer och kritisk

granskning av resultat samt p frmga att dra slutsatser.
Vad innehller Diagnostiska uppgifter i matematik fr rskurs 69?

Lroplanen betonar en helhetssyn p elevens kunskap och hans/hennes kun-
skapsutveckling. Vid konstruktionen av de diagnostiska materialen har drfr
strvan varit att uppn bde bredd och variation. I freliggande material finns,
frutom uppgifter som eleven ska lsa individuellt, ocks uppgifter som han/
hon ska lsa tillsammans med andra. Ett flertal uppgifter har ocks flera mjliga
lsningar som r rimliga.
En viktig utgngspunkt vid konstruktionen av uppgifterna har varit att de
ska vara kritiska i den betydelsen att elevens arbete med dem ska ge en aktuell
bild av elevens frtjnster och brister i matematik.
Materialet bestr av fyra komponenter:

Uppgifter att lsa individuellt
Uppgifter att lsa i par/grupp
Sjlvbedmning
Underlag fr dokumentation
Uppgifterna r samlade i fyra olika omrden, Mtning, rumsuppfattning och geo-

metriska samband, Statistik och sannolikhet, Taluppfattning samt Mnster och sam-
band. P sidan 13 och framt beskrivs hur de olika omrdena r strukturerade,
vilka ml i lroplanen och kursplanen uppgifterna kan relateras till samt vad
som r viktigt att iaktta vid bedmningen. Till varje uppgift finns exempel p
svar under rubriken Exempel p rimliga svar samt std fr analysen. Denna rubrik
anvnds genomgende ven nr det endast finns ett korrekt svar. Till varje upp-
gift anges ocks exempel p kunnande som eleven kan visa. Till mnga uppgifter
anges dessutom exempel p brister och missuppfattningar som kan frekomma.
De brister och missuppfattningar som beskrivs r fr det mesta av den karakt-
ren att de, om de kvarstr, kan utgra ett hinder fr elevens mjligheter att n
kursplanens ml att uppn i slutet av den nionde rskursen.
Utprvningar har visat att det r stor skillnad mellan eleverna vad gller den
tid de behver fr arbetet med de olika delarna i materialet. Det viktiga r dock
att varje elev s lngt som mjligt fr den tid hon/han behver.

I materialet finns ocks underlag fr sjlvbedmning, dels kan eleven ange
hur sker han/hon knner sig i olika situationer, dels finns frgor till eleven om
matematik. Under nsta rubrik beskrivs mer detaljerat hur arbetet med sjlvbe-
dmning kan g till.
Iakttagelserna av varje elevs frtjnster och brister i matematik, bde i sam-
band med detta material och i det vriga skolarbetet, kan sedan sammanfattas
i underlaget Dokumentation av elevens kunnande i matematik. Om det anvnds
vid flera tillfllen kan elevens kunskapsutveckling ver tid beskrivas.
Sjlvbedmning
Ur Lroplan fr det obligatoriska skolvsendet, frskoleklassen och
fritidshemmet:
Ml att strva mot
Skolan skall strva efter att varje elev
utvecklar ett allt strre ansvar fr sina studier och
utvecklar frmgan att sjlv bedma sina resultat och stlla egen och andras
bedmning i relation till de egna arbetsprestationerna och frutsttningarna.
Ur Kursplan i matematik fr grundskolan:

Ml att strva mot
Skolan skall i sin undervisning i matematik strva efter att eleven
utvecklar intresse fr matematik samt tilltro till det egna tnkandet och den egna
frmgan att lra sig matematik och att anvnda matematik i olika situationer.
Nr det gller analys och bedmning r elevens aktiva deltagande viktigt. Re-
flektion kring sitt kunnande i matematik ger eleven mjlighet att inse vad hon/
han kan och drigenom kan tilltron till den egna frmgan ka. I dokumenta-
tionsunderlaget p sidan 72 finns en underrubrik som srskilt fokuserar elevens
tilltro till och ansvar fr sitt eget lrande, Visar tilltro och tar ansvar. Hr kan
lraren och/eller eleven fylla i sdant som r relevant ur denna aspekt.
Sjlvbedmning kan gras p olika stt. Hr fljer ngra exempel.
I materialet finns under varje omrde en eller ett par delar (A) dr eleven
ska ange hur sker han/hon r i olika matematikinriktade situationer. Det
kan vara en frdel att brja med en av dessa delar innan eleven brjar arbeta
med uppgifterna. Eleven fr d bedma sig sjlv utan att relatera sina svar till
arbetet med uppgifterna. En jmfrelse kan sedan gras mellan elevens svar
p frgorna och hennes/hans prestationer p uppgifterna. En sdan jmfrelse
kan bde ge underlag fr en bedmning av elevens tilltro till sin egen frmga
att anvnda matematik och visa hur realistisk den tilltron r.
I detta hfte finns ocks frgor till eleven om matematik. Dessa frgor be-
handlar elevens instllning till matematik och vad han/hon vill lra sig.
Frgorna finns p sidan 146.
Under sjlva arbetet med uppgifterna kan ocks en sjlvbedmning ske. Efter
att eleven har arbetat med exempelvis en av materialets delar kan hon/han
uppmanas att markera de uppgifter som han/hon knner sig riktigt sker
respektive osker p.

Fr dem som anvnder Analysscherna i matematik fr rskurs 69 kan
elevens sjlvbedmning ing som en betydelsefull del av arbetet och eleven
kan hr delta p olika stt. Eleven kan sjlv vara den som frvaltar och fyller
i schemat med hjlp av lraren som d stttar med kommentarer vid behov.
Nr lraren r den som har hand om och fyller i schemat kan eleven uppma-
nas att aktivt fundera ver sin lrandeprocess och ppeka fr lraren nr ngot
nytt kan fyllas i p schemat. ven i analysschemat finns under varje huvud-
rubrik en underrubrik som srskilt fokuserar elevens tilltro till och ansvar fr
sitt eget lrande, Visar tilltro och tar ansvar.
Elevers arbete i par och grupp

Vissa uppgifter r paruppgifter. I dessa uppmanas eleven att frst lsa uppgiften
sjlv och att sedan diskutera sina svar med en annan elev. De ndringar som
eleven d eventuellt vill gra kan hon/han gra med en penna i en annan frg.
P s stt kan lraren avgra vad eleven svarar individuellt och vad eleven svarar
i samrd med ngon annan, processen fram till svaret blir tydlig. Detta frfa-
rande kan naturligtvis ocks genomfras p flera av de individuella uppgifterna.
Andra uppgifter r gruppuppgifter dr eleverna ska lsa uppgiften i grupp. De
tnker igenom uppgiften enskilt frst men sjlva lsningsfrfarandet sker allts
i grupp.
Syftet med par- och gruppuppgifterna r att eleverna ska f mjlighet att
muntligt frklara och argumentera fr sin lsning samt att de ska f ta del av
andras tankar. De ska ocks f mjlighet att tillsammans komma verens om en
redovisning och redogra och argumentera fr den.
Elevens arbete med par- och gruppuppgifterna kan ge lraren och eleven
kompletterande information om hans/hennes frtjnster och brister i matema-
tik. Vid utprvningarna var det flera lrare som uppgav att de elever som har
svrigheter att visa vad de kan nr de arbetar enskilt och redovisar sitt arbete
skriftligt hade lttare att visa sin kunskap nr de fick arbeta i grupp och tala
matematik. Detta visar att det r viktigt att vid par- och grupparbete srskilt
uppmrksamma dessa elever.
Vid elevernas arbete i par och grupp r det ocks viktigt att studera proces-
sen, allts hur eleverna arbetar och kommer fram till sina olika resultat. Hr r
ngra frgestllningar som kan anvndas i det arbetet.
Vilket matematiskt kunnande, om till exempel olika begrepp, visar eleven?
Kan eleven argumentera fr sin lsning?
Behrskar eleven det matematiska sprk som behvs?
Har eleven tilltro till det egna tnkandet?
Andra viktiga iakttagelser som kan gras, om mjlighet finns, r exempelvis
Vem/vilka skriver och sammanfattar?
Vem/vilka tar ansvar s att arbetet drivs framt?
Arbetet med uppgifterna i par och grupp kan utvidgas till att de olika grupperna
fr redovisa sina resultat och hur de kommit fram till dessa.

Vad ska diagnostiseras?
Det finns ingenting som kan erstta lrarens iakttagelser och erfarenheter vid
diagnostisering av elevens kunskap. Det material som hr erbjuds skolorna ska
vara ett std fr detta arbete.
I frsken att frst resultaten av elevens arbete med materialet r det av
ringa intresse att rkna antalet korrekta svar. Det som r angelget r att frst
hur eleven har kommit fram till sina svar samt att analysera hur eleven har ar-
betat med uppgifterna och vilka kvaliteter de olika lsningarna har. Ett viktigt
led i bedmningen r att eleven fr mjlighet att komplettera de lsningar som
r oklara eller ofullstndiga. Det r ocks viktigt att eleverna fr klart fr sig att
de ska visa s mycket som mjligt av sitt kunnande under arbetet med uppgif-
terna. P flera uppgifter ges eleverna mjlighet att lsa uppgiften p flera olika
stt och/eller de kan ge flera olika svar p uppgiften. Det kan vara angelget att
uppmana eleverna att utnyttja de mjligheter som dessa uppgifter erbjuder, till
att visa sitt kunnande inte bara med en lsningsmetod och/eller ett svar, utan
med flera.
Fr att uppgifterna ska kunna fungera diagnostiskt r det ofta vrdefullt att
eleven redovisar hur hon/han arbetat med dem. Den elev som har svrt att ut-
trycka sig i skrift och bild br f mjlighet att muntligt beskriva hur han/hon
arbetat med uppgifterna.
Nr elevens kunskapsutveckling ska beskrivas kan underlaget fr dokumenta-
tion av elevens kunnande p sidan 72 anvndas. Lraren kan sedan tillsammans
med eleven diskutera det som framkommit i underlaget.
Hur och nr kan eleverna arbeta med materialet?

Meningen r att de olika delarna ska anvndas p ett flexibelt stt. Materialet r
att betrakta som en uppgiftsbank, dr lraren/arbetslaget avgr vilka uppgifter,
som de olika eleverna br arbeta med. Materialet ska i s stor utstrckning som
mjligt integreras i den ordinarie undervisningen. Det betyder bland annat att
eleven inte behver arbeta med alla uppgifter i en del vid ett enda tillflle, utan
arbetet kan frdelas ver flera tillfllen. Vid ngot tillflle kanske hon/han arbe-
tar med en enda uppgift. Det r viktigt att varje elev fr arbeta med uppgifterna
p ett sdant stt att han/hon kan gra sitt bsta. Om s nskas kan lraren/
arbetslaget frndra uppgifterna s att de bttre passar elevgruppen och andra
lokala frutsttningar.
Generellt gller att materialets anvndning fr anpassas till eleven p det stt
som lraren finner lmpligast. Lraren kan exempelvis lsa uppgifterna och fr-
klara svra ord fr den elev som s behver. Lraren fr ocks hjlpa eleven p
vgen till en lsning om hon/han finner det lmpligt. Huvudsaken r att elevens
arbete med materialet kan vara ett std vid diagnostiseringen av vad eleven kan
och inte kan.

versikt ver uppgiftsmaterialet
Fr att det ska g lttare att hitta uppgifter som avser att prva ett specifikt
omrde, har vi gjort den versikt som finns p fljande sidor. Dr r samtliga
uppgifter relaterade till det kunskapsomrde de frmst avser att prva. Vissa
uppgifter avser att prva flera olika omrden och finns d med p flera stllen.
Rubrikerna i versikten stmmer verens med de rubriker som finns i under
laget Dokumentation av elevens kunnande i matematik.
Uppgifterna betecknas p fljande stt i tabellen. G som frsta bokstav inne-
br att uppgiften finns i omrde Mtning, rumsuppfattning och geometriska sam-
band, S motsvarar omrde Statistik och sannolikhet, T motsvarar omrde Talupp-
fattning och M motsvarar omrde Mnster och samband. Drefter fljer vilken
del uppgiften finns i, exempelvis B2, och sist kommer uppgiftens nummer.
Exempel: MC2:3
Omrde Mnster och samband Uppgift 3
Del C2
Mtning, rumsuppfattning och geometriska samband

Visar tilltro och tar ansvar GA1; GA2; GB2:3,4; GB3; GC1:5; GC3:4; GC4:6;
GC5:5; GC6:4
Hanterar och lser problem GB1:2; GB2:1,3; GB3; GC1:5; GC5:3,4; GC6:1,2
Tillmpar matematik GB1:3; GB2:3,4 GB3; GC1:2,5; GC2:2; GC3:4;
GC4:3-5; GC5:2,3,4; GC6:2
Kommunicerar GB2:4; GB3; GC1:5,6; GC2:3; GC3:4; GC4:6;
GC5:5; GC6:4
Matematiskt sprk GB1:1,5; GB2:4; GB3; GC1:5,6; GC2:4; GC3:4;
GC4:3; GC5:5; GC6:4
Avbildning, kartor och ritningar GB1:3; GB3; GC2:4; GC4:4; GC5:1,3; GC6:4; TC5:7
Geometriska objekt GB1:1,2; GB2:2-4; GC2:3,4; GC3:4; GC4:2,5,6;
GC5:3-5; GC6:4; MB1:4; MC5:2
Geometriska mnster GB2:1
Geometriska satser GC4:5,6; GC5:4; GC6:2; MC5:2
Lngd, area, volym GB1:2,3,5; GB2:2-4; GB3; GC1:1,2,6; GC2:3,4,5;
GC3:1,2,4; GC4:1,2,4-6; GC5:2,3,4; GC6:1-3;
TC5:1,7
Massa (vikt) GB1:5; GC1:3; GC4:3: GC6:3
Vinklar GB2:4; GC1:4; GC2:1; GC3:3,4; GC4:6; GC5:5
Tid GB1:4,5; GC1:5,7; GC2:2,5; GC5:2; GC6:3

Statistik och sannolikhet
Visar tilltro och tar ansvar SA; SB1:2,3; SB2; SC2:3,4; SC3:3
Hanterar och lser problem SB1:2; SB2; SC2:3
Tillmpar matematik SB1:1-3; SB2; SC1:1; SC2:1-3; SC3:1,2,4,5
Kommunicerar SB1:3; SB2; SC2:3
Matematiskt sprk SB1:1,3; SB2; SC2:1,3
Lgesmtt och spridningsmtt SC2:2,3; SC3:1,2; TC4:6
Datahantering, tabeller och diagram SB1:1-3; SB2; SC1:1,2; SC2:1; SC3:1; TC4:6
Sannolikhet SC2:4; SC3:3-5
Taluppfattning
Visar tilltro och tar ansvar TA1; TA2; TB2:1,2; TC4:6
Hanterar och lser problem TB1:4; TB2:1,2; TC1:4; TC3:3; TC5:7; TC7:6,8
Tillmpar matematik TB2:1,2; TC1:4; TC3:3,7; TC4:4; TC6:4; TC7:1,8
Kommunicerar TB1:2; TB2:1,2; TC1:3; TC3:4; TC6:4,7,8; TC7:3
Matematiskt sprk TB1:2; TB2:1,2; TC3:4,8; TC6:7; TC7:1,3
Talomrden TB1:1,5; TC4:1,6; TC5:7; TC6:1,5; TC7:2,4
Positionssystemet TB1:5; TC1:1; TC2:4,5; TC3:1,5; TC4:1,4; TC5:2,7;
TC6:2; TC7:2
Del av TB1:2,4,5; TB2:2; TC1:1,2; TC2:2,3; TC3:1-7;
TC4:1,5; TC5:1,4,5; TC6:1,2; TC7:2,6,8; GC4:1;
SC1:1
Rknestt och rkneregler TB1:3; TB2:1,2; TC1:3,4; TC2:1,6,7; TC3:8; TC4:2-
4; TC5:2,3,6; TC6:3,7: TC7:1,3,8; GC4:4; MC1:3
Rknemetoder TB2:2; TC1:4; TC2:1,4,5,7; TC3:1,3,5-8; TC4:3;
TC5:2,3; TC6:2,3,5; TC7:5,7; GC1:7; MC1:4
Mnster och samband

Visar tilltro och tar ansvar MA1; MA2; MB1:2; MC2:2,4; MC3:5; MC4; MC5:4
Hanterar och lser problem MB1:1,2; MC2,2; MC4; GB2:1
Tillmpar matematik MB1:1,2,4; MC2:2,4; MC4; MC5:2
Kommunicerar MB1:3; MC2:2-4; MC4; MC5:3,4
Matematiskt sprk MB1:2; MC1:2; MC2:1-3; MC3:2,4,5; MC5:2,4,5
Mnster MB1:1,2; MC1:3; MC2:2; MC3:5; GB2:1
Formler och uttryck MC1:2; MC2:2,3; MC3:2-5; MC5:1,2,5; GB2:1
Grafer och funktioner MB1:3,4; MC1:1; MC2:2,4; MC3:1,4,5; MC4;
GB2:1
Likheter och olikheter MC1:2,4; MC2:1,3; MC3:3; MC5:3,5; TC5:2,3;
TC7:5,7

Materialets olika omrden
Som tidigare beskrivits r materialet indelat i fyra olika omrden, Mtning,

rumsuppfattning och geometriska samband, Statistik och sannolikhet, Taluppfatt-
ning samt Mnster och samband. Inom varje omrde r uppgifterna strukture-
rade i olika delar. De frsta delarna (A) r sjlvbedmningsdelar. Delarna (B)
drefter innehller uppgifter som har ett diagnostiskt vrde fr de allra flesta
eleverna i rskurs 6 till 9. Drefter fljer delar (C) som r ordnade s att de fr-
sta av dessa delar har uppgifter som frmst prvar mer grundlggande kunskap.
De senare delarna innehller uppgifter som prvar ett ngot mer avancerat kun-
nande inom omrdet.
Fljande ml i lroplanen r relevanta fr de flesta av uppgifterna i materialet:
Skolan ansvarar fr att varje elev efter genomgngen grundskola
behrskar grundlggande matematiskt tnkande och kan tillmpa
det i vardagslivet.
Mnga av uppgifterna kan relateras till fljande delar av kursplanen:

Ml att strva mot
Skolan skall i sin undervisning i matematik strva efter att eleven
utvecklar intresse fr matematik samt tilltro till det egna tnkandet och den egna
frmgan att lra sig matematik och att anvnda matematik i olika situationer,
inser vrdet av och anvnder matematikens uttrycksformer,
utvecklar sin frmga att frst, fra och anvnda logiska resonemang, dra
slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt frklara och argumentera
fr sitt tnkande,
utvecklar sin frmga att formulera, gestalta och lsa problem med hjlp av
matematik, samt tolka, jmfra och vrdera lsningarna i frhllande till den
ursprungliga problemsituationen,
utvecklar sin frmga att anvnda enkla matematiska modeller samt kritiskt
granska modellernas frutsttningar, begrnsningar och anvndning,
utvecklar sin frmga att utnyttja minirknarens och datorns mjligheter.
Ml som eleverna skall ha uppntt i slutet av det nionde skolret

Eleven skall ha frvrvat sdana kunskaper i matematik som behvs fr att kunna
beskriva och hantera situationer samt lsa problem som vanligen frekommer i hem
och samhlle och som behvs som grund fr fortsatt utbildning.

Mtning, rumsuppfattning
och geometriska samband
Uppgifterna inom detta omrde kan frmst hnfras till fljande ml i

kursplanen:
Strvan skall ocks vara att eleven utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin
frmga att frst och anvnda
olika metoder, mttsystem och mtinstrument fr att jmfra, uppskatta
och bestmma storleken av viktiga storheter,
grundlggande geometriska begrepp, egenskaper, relationer och satser.

kunna anvnda metoder, mttsystem och mtinstrument fr att jmfra,
uppskatta och bestmma lngder, areor, volymer, vinklar, massor, tidpunkter
och tidsskillnader,
kunna avbilda och beskriva viktiga egenskaper hos vanliga geometriska objekt
samt kunna tolka och anvnda ritningar och kartor.
Sammanfattande beskrivning av delarna inom omrdet

Del GA1 och GA2: Dessa delar r sjlvbedmningsdelar dr eleven fr avgra
hur sker han/hon knner sig i situationer dr matematik behver anvndas.
Del GB1GB3: Dessa delar har ett diagnostiskt vrde fr de flesta elever i
rskurs 6 till 9. Allt eftersom eleven lr sig mer i matematik kan hon/han visa
mer kunnande p uppgifterna i denna del. Skillnaden mellan elever i olika rs-
kurser och/eller elever med olika kunnande visar sig i denna del frmst i elevens
arbete med uppgifterna. Det r drfr mjligt att lta eleverna arbeta med en av
dessa delar vid ett tillflle och sedan, kanske ett eller tv r senare, lta eleverna
genomfra samma del en gng till. P s stt kan elevens kunskapsutveckling
tydliggras.
Del GC1GC6: De frsta C-delarna prvar ett grundlggande kunnande
inom mtning, rumsuppfattning och geometriska samband. Detta handlar
bland annat om frstelse, jmfrelse och uppskattning inom storheter som
lngd, area, volym, vinklar, massa och tid samt avbildning och beskrivning av
vlknda geometriska objekt. De senare C-delarna prvar ett mer avancerat
kunnande inom omrdet. Hr ingr bland annat berkning av area och volym,
egenskaper hos geometriska objekt samt berkning av strckor med hjlp av
skala.
Del GA1 och GA2

De bda sjlvbedmningsdelarna har olika inriktning. Del GA1 behandlar kun-
nande som r p en mer grundlggande niv och stmmer mer verens med
innehllet i delarna GB1GB3 och GC1GC2. Del GA2 innehller kunnande
p en mer avancerad niv och stmmer mer verens med innehllet i del GB1
GB3 och GC4GC6.

Vid ngot tillflle nr eleverna ska arbeta med en av omrdets uppgiftsdelar
kan det vara lmpligt att frst lta eleverna gra en av sjlvbedmningsdelarna.
Elevens sjlvbedmning kan d jmfras med prestationerna p uppgifterna.
Del GB1
Information om Del GB1
Beskrivning: Del GB1 innehller uppgifter som har ett diagnostiskt vrde fr de
flesta elever i rskurs 69.
Genomfrande: Eleverna fr anvnda minirknare. De behver papper att re-
dovisa sina svar och lsningar p. P uppgift 3 kan skallinjalen lngst ner dljas
vid kopieringen om lraren vill att eleverna enbart ska anvnda skalbeteckning-
en 1:10 000 fr att berkna det verkliga avstndet.
P uppgift 5 r det tnkt att lraren fre kopieringen fyller i den storhet
(lngd, area, volym, tid eller massa) som han/hon vill att eleverna ska arbeta
med. Korten finns som kopieringsunderlag.
Information till eleverna: I flera av uppgifterna i materialet mter eleverna
anvisningen Visa hur du lser uppgiften. Det kan hnda att eleverna behver en
frklaring p vad detta innebr att de till exempel med bilder, ord och/eller
matematiska symboler ska visa sina lsningar.
Bedmning av Del GB1

Uppgift 1 Exempel p rimliga svar samt std fr analysen
Beroende p vad som finns i klassrummet kan eleven namnge och rita
olika geometriska figurer, till exempel cirkel, rektangel, mnghrning,
parallelltrapets.
I arbetet med denna uppgift kan eleven visa bland annat detta kunnande:
Kunskap om namn p olika geometriska figurer. Kvaliteten p elevens
svar br stllas i relation till hur mnga och vilka geometriska former/
figurer som gr att se i klassrummet.
Kunskap om att en och samma figur kan namnges p flera olika stt, till
exempel: : kvadrat, rektangel, fyrhrning, romb
I arbetet med denna uppgift kan eleven visa bland annat dessa
missuppfattningar/brister:
Brister i det matematiska ordfrrdet nr det gller namn p geometriska
figurer.
Bristande kunskap om figurers olika namn, till exempel frvxling mellan
triangel och rektangel.
Bristande rumsuppfattning. Detta kan visa sig genom att eleven har svrt
att upptcka geometriska former/figurer. Det kan exempelvis frekomma
att eleven inte upptcker en figur om den r vriden p ett annat stt n
man vanligtvis ser den, till exempel om en kvadrat r vriden 1/8 varv.

a) Tv rektanglar med exempelvis mtten 1 5, 2 4, 3 3 eller 0,5 5,5
b) Eleven bestmmer arean, till exempel genom att berkna eller rkna antalet
centimeterrutor.
c) Vad som r ett rimligt svar p denna uppgift beror p elevens erfarenhet av
liknande uppgifter. Vissa elever ser endast de rektanglar som mjliga dr

lngderna anges med hela centimeter. Mest efterstrvansvrt r naturligtvis
att eleven inser att antalet mjliga rektanglar r ondligt.
Kunskap om att rita rektanglar med given omkrets.
Kunskap om bestmning av en rektangels area.
Kunskap om omkrets.
Kunskap om obegrnsat antal.
Kunskap om talomrdenas utvidgning.
l arbetet med denna uppgift kan eleven visa bland annat dessa
Missuppfattning om vad omkrets innebr. Eleven kan till exempel ange
sidorna till 5 cm och 7 cm och inser inte att omkretsen d r dubbelt s
stor som 5 + 7.
Missuppfattning om att en given omkrets alltid ger samma area. Eleven
kan d bestmma arean av den frsta rektangeln och sedan ta fr givet
att nsta rektangel har samma area.
Bristande kunskap om omkrets och area, eleven kan frvxla dessa
begrepp.

1,7 km 2 km 2,5 km
(om eleven rknar med att Sofia inte gr raka vgen)
Kunskap om mtning med linjal.
Kunskap om anvndning och tolkning av karta.
Kunskap om anvndning och tolkning av skallinjal och/eller skalangivelse
(1:10 000).
Kunskap om rimlighet nr det gller lngdangivelse.
Kunskap om enhetsbyten.
Bristande kunskap om lngdmtning.
Bristande kunskap om enhetsbyten.
Bristande kunskap om skala.
Bristande kunskap om att bedma rimlighet, till exempel om eleven mter
avstndet korrekt till ungefr 18 cm p kartan, sedan multiplicerar med
10 000 och gr fel vid enhetsbytet och fr svaret till orimliga 180 km.

a) C: 5 000
b) Eleven frklarar p ngot stt hur hon/han ungefrligt har bestmt vilket
alternativ som r nrmast, till exempel genom att uppskatta tre r som
1000 dagar.
l arbetet med denna uppgift kan eleven visa bland annat detta kunnande:
Kunskap om att ett r motsvarar 365 dygn.
Kunskap om verslagsrkning.

Bristande kunskap om antal dagar p ett r.
Bristande kunskap om att rimlighetsbedma ett resultat.
Uppgift 5 Std fr analysen

Kunskap om den valda storheten inklusive de ingende enheterna.
Bristande kunskap om den valda storheten och enheterna. Eleven kan
blanda ihop enheter frn olika storheter, till exempel meter och kvadrat-
meter.
Bristande kunskap om att hantera prefix och enheter, till exempel kan
han/hon uppfatta 120 g som lika mycket som 12 hg. Eleven visar d
missuppfattningen att 10 g r lika mycket som I hg. Ett annat exempel r
att eleven tror att 1 kg r lika mycket som 100 g.
Del GB2
Beskrivning: Del GB2 innehller uppgifter som har ett diagnostiskt vrde fr de
Genomfrande: Eleverna fr anvnda minirknare. De behver papper att
redovisa sina svar och lsningar p. Till uppgift 3 br eleverna ha tillgng till
papper, sax, tejp, decilitermtt och ngot som gr att hlla i ldan, till exempel
puffat ris. Oskra elever kan behva hjlp med att komma igng: Du vet vad
en lda r och du vet vad en deciliter r ...
Bedmning av Del GB2

a) Eleven gr en bild p 4 4 kvadrater och fr svaret 16 sm kvadrater.
b) 36 sm kvadrater
c) Exempel p beskrivning med ord: Jag tar figurens nummer gnger sig
sjlvt. Fr Nr 7 blir det d 7 7 = 49 kvadrater.
Exempel p beskrivning med formel: n2
Kunskap om geometriska mnster, hur de kan fortstta och hur de kan
beskrivas.
Kunskap om att, p olika stt, beskriva mnster generellt.
Bristande kunskap om att se och fortstta ett geometriskt mnster.

Minst tv olika figurer med arean 12 cm2 r ritade. Eleven kan exempelvis
ha tagit reda p arean genom att rkna centimeterrutor eller genom att be-
rkna.

Kunskap om vad area innebr.
Kunskap om hur man kan bestmma area.
Brist p frstelse av vad area r. Eleven kan till exempel frvxla
omkrets och area genom att rita figurer med omkretsen 12 cm.

Rumsuppfattning.
Frstelse av vad volym innebr.
Kunskap om hur man p ngot stt tar reda p ldans volym, till exempel
genom mtning och/eller berkning.
Kunskap om samband mellan litersystemet och metersystemet vad
gller enheter fr volym. (Kunskapen visas ej i de fall dr eleven prvar
sig fram.)
Kunskap om att beskriva en arbetsprocess.
Tilltro till sin frmga. Eleven kan visa detta genom att gripa sig an
uppgiften utan att veta slutresultatet.
Brist p frstelse av vad volym r.
Bristande kunskap om att tillverka en tredimensionell kropp.
Bristande kunskap om enheter fr volym.
Bristande tilltro till sin frmga. Eleven brjar inte ens p uppgiften utan
ger upp p frhand. Denna elev kan behva hjlp att komma igng.

Vad som r ett rimligt svar p denna uppgift beror p elevens erfarenhet av
liknande uppgifter. Att beskriva figuren helt entydigt och exakt r det inte s
mnga elever som klarar.
Kunskap om ord fr olika geometriska objekt som exempelvis cirkel,
rektangel, kvadrat, triangel, vinklar.
Kunskap om beskrivningar av hur figurer r placerade i relation till
varandra.
Kunskap om att ange figurers storlek.
Rumsuppfattning.
Kunskap om symmetri.
Bristande kunskap om att namnge och beskriva geometriska figurer.
Eleven kan exempelvis anvnda felaktiga namn p figurerna, en samman-
blandning som kan frekomma r triangel rektangel. Ett annat exempel
r att eleven inte beskriver en ingende figur tillrckligt entydigt, till exem-
pel En rektangel med arean 60 cm2.
Bristande kunskap om att ange figurers placering.

Bristande kunskap om att ange egenskaper hos figurer som sidornas
lngd.
Bristande kunskap om att mta med linjal.
Del GB3
Beskrivning: Del GB3 r en gruppuppgift och har ett diagnostiskt vrde fr de
flesta elever i rskurs 69. P sidan 9 finns mer information om elevers arbete i
par och grupp.
dovisa sina svar och lsningar p. Lraren bestmmer hur gruppindelningen ska
gras och hur mnga elever det ska vara i varje grupp.
Information till eleverna: Infr uppgiften kan eleverna behva information
om att de ska gra en s tydlig skiss och arbetsbeskrivning som mjligt.
Bedmning av Del GB3

Std fr analysen
Kunskap om lngdmtning.
Kunskap om att gra en fungerande skiss/ritning med mttsttning.
Kunskap om att gra en strukturerad beskrivning som gr att flja.
Kunskap om att konstruera en kasse som kan anvndas.
Kunskap om omkrets, area, volym.
Kunskap om praktiska aspekter som exempelvis smnsmn.
Kunskap om att kommunicera muntligt och att argumentera fr
sina tankar samt att ta del av andras tankar.
Tilltro till sin frmga. Eleven kan visa detta genom att gripa sig
an uppgiften utan att veta slutresultatet.
Bristande kunskap om att mta lngd.
Bristande kunskap om enheter fr lngd.
Del GC1
Information om Del GC1
Beskrivning: Del GC1 innehller uppgifter som bland annat prvar grundlg-
gande kunnande om volym, lngd, massa, tid, vinklar och area.
Genomfrande: Eleverna fr anvnda minirknare. Uppgift 7 kan redovisas p
uppgiftspappret men till vriga uppgifter behver eleverna papper att redovisa
sina svar och lsningar p. De ska inte anvnda gradskiva under arbetet med
uppgifterna.
Information till eleverna: Infr uppgift 7 kan eleverna uppmanas att inte gra
det allt fr ltt fr sig nr de vljer tidpunkt fr hndelserna i b). I flera av upp-
gifterna i materialet mter eleverna anvisningen Visa hur du lser uppgiften. Det
kan hnda att eleverna behver en frklaring p vad detta innebr att de till
exempel med bilder, ord och/eller matematiska symboler ska visa sina lsningar.

Bedmning av Del GC1
12,5 cm 125 mm
1,25 dm 0,125 m
Plus/minus 2 mm br ocks anses rimligt. ven strre avvikelser kan
frekomma om kopiatorn frminskar eller frstorar bilden ngot.
Kunskap om mtning med linjal.
Bristande kunskap om att anvnda en linjal, exempelvis genom att eleven
inte vet var p linjalen man ska brja mta.

Dricksglas kan ha olika volym, allt ifrn 1 dl till 5 dl. Beroende p vilken
storlek p glaset som eleven anvnder kan svaret drfr variera mellan 4
och 20 glas.
Kunskap om uppskattning av volym.
Bristande kunskap om enheter fr volym.
Bristande kunskap om att uppskatta och att svara ungefr. Eleven kan
exempelvis fastna i att glas r olika och kommer drfr inte vidare.

a) 40 g 60 g 100 g
b) 2 kg 3 760 g 4 kg 300 g 5 kg
c) 2 g 5 g 11 g 20 g
d) 800 kg 1 ton 1 ton 300 kg
Kunskap om uppskattning av massa.
Kunskap om att anvnda relevant enhet.
Bristande kunskap om att uppskatta massa.
Bristande kunskap om enheter fr massa.

a) D
b) Vinkelbenen har vridit sig lngst ifrn varandra.
Den vinkeln har ppnat sig mest.
c) A: 45 40 grader 50
B: 20 15 25 grader
C: 140 120 grader 130

D: 170 grader 175 160 grader
E: 90 grader 90 rt
Kunskap om vad en vinkel innebr.
Kunskap om hur man kan uppskatta en vinkels storlek, exempelvis
genom att utg frn knda vinklar, till exempel rt vinkel.
Brist p frstelse av vad vinkel r. Eleven kan till exempel tro att det r
vinkelbenens lngd som avgr vinkelns storlek och kan d ange A som
den strsta vinkeln.
Bristande kunskap om enheten grad.

ven om vissa elever kan missa att svara p sjlva frgan om nr Kalle
mste avsluta sitt trningspass kan elevens arbete med uppgiften visa en
hel del om elevens kunnande om tid. Om lraren s anser, kan de elever
som inte besvarat frgan f mjlighet att eftert komplettera sitt arbete
med detta.
Vsentligt r att eleven har en metod fr att lsa uppgiften, till exempel
genom att rkna baklnges frn 19.23 eller framt frn 18.00.
Kunskap om uppskattning av tid.
Kunskap om bestmning av tidsskillnader.
Kunskap om att strukturera ett skeende skriftligt.
Tilltro till sin frmga.
Orealistisk tidsuppfattning.
Bristande kunskap om digital tid.
Missuppfattningen att en timme r 100 minuter.
Bristande kunskap om att hmta relevant information i texten. Ett
exempel r att eleven inte anvnder uppgifterna i texten utan hittar
p egna tider och aktiviteter. Ett sdant felsvar kan dock visa en hel
del av elevens kunnande om tid.

a) Jag tar ett snre och lgger runt. Sedan mter jag snret.
Jag anvnder stltrd som jag formar som figuren.
b) Jag anvnder centimeterrutat papper. Frst rknar jag de hela rutorna.
Sedan rknar jag ihop alla smbitar till hela centimeterrutor.
Jag fyller frgflcken med rektanglar och trianglar. Sedan berknar jag arean
av dessa och lgger ihop.
Kunskap om vad omkrets och area innebr.
Kunskap om hur man kan bestmma omkrets och area av oregelbundna
figurer.

Brist p frstelse av vad area r. Eleven kan till exempel tro att figurer
med samma omkrets ocks har lika stor area. Detta visar eleven genom
att vilja lgga snret som hon/han anvnde i a) p ett nytt stt och d
gra en knd figur, till exempel en rektangel, av den. Drefter rknar
hon/han ut den figurens area och tror d att arean r lika stor som hos
frgflcken.
Missuppfattningen att oregelbundna figurer saknar area.

a) r 2047
b) Hr kan naturligtvis svaren variera mycket, beroende p vad eleven vljer.
Det kan vara av intresse att iaktta om eleven gr det vldigt ltt fr sig
genom att vlja hndelser vid ldrar dr utrkningen blir ltt eller om
han/hon ger sig sjlv lite mer utmaning vid valet av ldrar fr hndelserna.
Del GC2
gande kunnande om vinklar, tid, volym, lngd och area.
dovisa sina svar och lsningar p.
Bedmning av Del GC2

a) 180 grader 180 180
b) 120 grader 120 120
Kunskap om att ett varv motsvarar 360.
Kunskap om bestmning av vinklar.
Kunskap om proportionalitet.
Bristande kunskap om vad en vinkel innebr. Eleven kan tro att det r
vinkelbenen som utgr vinkeln och kan d f svrt att inse att vinkeln r
mtt p hur mnga grader minutvisaren har vridit sig.
Bristande kunskap om att ett varv motsvarar 360.
Bristande kunskap om bestmning av vinklar.

2 timmar och 54 minuter
Bristande kunskap om bestmning av tidsskillnader.
Missuppfattningen att 1 h motsvarar 100 minuter. Eleven kan d gra
berkningen 17,24 14,30 = 2,94 = 31 h 34 min.

8
Kunskap om vad volym innebr.
Kunskap om bestmning av volym.
Bristande kunskap om volym och om hur volym bestms. Eleven kan
exempelvis tro att antalet kvadrater man ser p bildens synliga sidoytor
bestmmer volymen. Eleven fr d det felaktiga svaret 12.

a) En figur med arean ungefr 12 cm2.
b) En figur med arean ungefr 10 cm2.
Kunskap om hur man kan bestmma area, exempelvis genom att rita
en dubbelt s stor figur och/eller att berkna.
Kunskap om att triangelns area r hlften s stor som en rektangel/
parallellogram med samma bas. (Kunskapen visas endast om eleven i
b) gr en rektangel/parallellogram med samma bas som triangeln.)
Brist p frstelse av vad area r. Eleven kan till exempel rita en
rektangel med dubbelt s lng bas och dubbelt s lng hjd.
Missuppfattning om vad area innebr. Eleven kan blanda samman
area med omkrets.

a) 90 km.
b) 30 km.
Kunskap om vad km/h innebr.

Del GC3
gande kunnande om lngd, volym, area, rumsuppfattning, mtning av vinklar,
beskrivning av geometriska figurer.
Genomfrande: Eleverna fr anvnda minirknare. Eleverna redovisar upp-
gift 1 och 2 p uppgiftspappret men till vriga uppgifter behver de papper att
redovisa sina svar och lsningar p. De ska inte anvnda gradskiva under arbetet
med uppgifterna.
Bedmning av Del GC3

a) cm centimeter
b) dm2 kvadratdecimeter
c) l liter
d) cl centiliter
e) cm centimeter
f) m meter
g) cm 2
kvadratcentimeter
Kunskap om uppskattning av lngd, area och volym.
Kunskap om att vlja relevant enhet.
Bristande kunskap om enheter fr lngd, area, volym.
Bristande kunskap om att uppskatta lngd, area och volym.

a) 4
b) Eleven ritar en figur med arean 5 duttar. 5 duttar motsvarar 30 rutor.
c) Eleven ritar en kvadrat med arean 6 duttar. 6 duttar motsvarar 36 rutor.
Kunskap om areabestmning med informella metoder.
Kunskap om att anvnda icke-standardiserade enheter.
Grundlggande rumsuppfattning nr hon/han vrider dutten
fr att till exempel passa in fyra duttar i rektangeln i a).
Brist p frstelse fr vad area innebr och fr grundlggande area
bestmning. Om eleven enbart kan se areabestmning av rektanglar
som basen gnger hjden och inte riktigt har insett vad area r kan
detta visa sig nr eleven arbetar med denna uppgift.

35 35 grader
Kunskap om vad en vinkel innebr.
Kunskap om mtning av vinklar.
Brist p frstelse fr vad en vinkel innebr och fr grundlggande
mtning av vinklar. Om eleven inte har frsttt grunden fr mtning i
allmnhet och mtning av vinklar i synnerhet kan detta visa sig p
denna uppgift. Exempel p felsvar r 65 och 150.

Vad som r ett rimligt svar p denna uppgift beror p elevens erfarenhet av
liknande uppgifter. ven om eleven inte har beskrivit figuren helt entydigt
och exakt kan svaret visa en hel del av elevens kunnande.
Kunskap om ord fr olika geometriska objekt som exempelvis halvcirkel,
rtvinklig triangel, liksidig triangel, rektangel, vinklar, diagonal, radie,
diameter.
Kunskap om att ange hur figurer r placerade i relation till varandra.
Kunskap om att ange figurers storlek. Rumsuppfattning.
Bristande kunskap om att namnge och beskriva geometriska figurer.
Eleven kan exempelvis anvnda felaktiga namn p figurerna, en frvx-
ling som kan frekomma r triangel rektangel. Ett annat exempel r att
eleven inte beskriver en ingende figur tillrckligt entydigt, till exempel
En rektangel med arean 8 cm2.
Bristande kunskap om att ange figurers placering. Bristande kunskap
om att ange egenskaper hos figurer som exempelvis sidornas lngd.
Bristande kunskap om att mta med linjal.
Del GC4
Beskrivning: Del GC4 innehller uppgifter som bland annat prvar kunnande
om lngd, area, volym, massa, geometriska objekt och proportionalitet.
sina svar och lsningar p. Till uppgift 6, som r en paruppgift, behver elev-
erna ocks en penna i en annan frg. Det r tnkt att eleverna frst lser uppgif-
ten sjlva. Drefter diskuterar de parvis sina svar. Om en elev vill gra ndringar
av sina svar ska han/hon gra det med en penna i en annan frg.
matematiska symboler ska visa sina lsningar. Det kan ocks vara lmpligt att
g igenom med eleverna hur paruppgiften (uppgift 6) ska genomfras.

Bedmning av Del GC4
En fjrdedel 1/4 En del av fyra 25 %
Kunskap om volym.
Kunskap om enheter fr volym, exempelvis att det gr 100 cl p 1 l.
Kunskap om del av vrde.
Bristande kunskap om enheter fr volym. Eleven kan till exempel tro att
det gr 1 000 cl p 1 l.

Minst en triangel med arean 7 cm2 r ritad.
Kunskap om hur man kan bestmma area.
Kunskap om att triangelns area r hlften s stor som en
rektangel/parallellogram med samma bas och hjd.
Kunskap om olika sorters trianglar.
Brist p frstelse av vad area r. Eleven kan till exempel frvxla
omkrets och area genom att rita en triangel med omkretsen 7 cm.

20 stycken. Eleven kan ha gjort p olika stt fr att komma fram till svaret,
till exempel utfrt innehllsdivisionen 1 000/50 eller utgtt frn att tv
jstpaket r 100 g och sedan sett att 10 100 g = 1 000 g = 1 kg.
Kunskap om enheter fr massa.
Kunskap om innehllsdivision. Eleven inser d att uppgiften kan lsas
med division.
Bristande kunskap om enheter fr massa, till exempel hur mnga gram
det gr p 1 kilogram.
Bristande kunskap om att man fre berkning br ha samma enhet p de
ingende storheterna.
Bristande kunskap om rknesttens anvndning. Eleven kan exempelvis
vlja den mer omstndliga metoden att addera, 50 + 50 + ... = 1 000.

4 cm 4,1 cm
Kunskap om skala.

252 cm Ungefr 260 cm
Kunskap om bestmning av cirkelns omkrets.
Kunskap om att avrundning uppt ibland r ndvndigt.
Missuppfattningen att man alltid ska avrunda enligt reglerna.
l detta fall kan eleven d svara 251 cm.
Bristande kunskap om vad omkrets innebr.
Eleven kan frvxla omkrets med area.
Bristande kunskap om radie och omkrets. Eleven kan frvxla
dessa och stta in vrdet fr omkretsen i formeln 2p r.

a) Fel En rt vinkel r 90
En halv rt vinkel r 45
b) Fel 100 cm = 1 m
1 dm = 10 cm
c) Fel En vinkel i en triangel mste vara mindre n 180
Vinkelsumman i en triangel r 180
d) Rtt
e) Rtt
f) Fel l en trubbvinklig triangel r en vinkel trubbig.
l en trubbvinklig triangel r tv vinklar spetsiga.
g) Fel Om tv vinklar i en triangel r 90 och 30 r de tillsammans 120
men triangeln r inte liksidig.
Kunskap om vinklar.
Kunskap om enheter fr lngd.
Kunskap om egenskaper hos trianglar och rektanglar.
Kunskap om att anvnda det matematiska sprket i tydliga beskrivningar.
Kunskap om att fra logiska resonemang.
Kunskap om att kommunicera muntligt och att argumentera fr sina tan-
kar samt att ta del av andras tankar.
Bristande kunskap om enhetsbyten inom lngd.
Bristande kunskap om vinklar i rektanglar och trianglar.
Del GC5
om skala, lngd, tid, volym, area och geometriska beskrivningar.
sina svar och lsningar p. Till uppgift 5, som r en paruppgift, behver elev-

erna ocks en penna i en annan frg. Det r tnkt att eleverna frst lser uppgif-
ten sjlva. Drefter diskuterar de parvis sina svar. Om en elev vill gra ndringar
av sina svar ska hon/han gra det med en penna i en annan frg.
matematiska symboler ska visa sina lsningar. Det kan ocks vara lmpligt att g
igenom med eleverna hur paruppgiften i slutet av delen ska genomfras.
Bedmning av Del GC5

Eleven gr en skalenlig ritning av rummet, till exempel 2,9 cm 3,6 cm
i skala 1:100
Kunskap om skala.
Kunskap om konstruktion av ritning.
Bristande kunskap om att kunna anvnda ritningar.

17 min lite mer n 15 minuter ca 20 min
Eleven kan komma fram till sitt svar p olika stt, till exempel genom att
utg frn att man cyklar 6 km p 20 minuter alternativt 4,5 km p 15
minuter om farten r 18 km/h. En annan lsning r att utfra berkningen
5 60 / 18.
Kunskap om vad km/h innebr.
Bristande kunskap om att hitta en lsningsmetod nr inte berkningarna
gr jmnt ut.

Flera olika lsningar r mjliga, till exempel:
30 cm 80 cm 100 cm
50 cm 60 cm 80 cm
Kunskap om volymbestmning av rtblock.
Kunskap om sambandet mellan de bda enhetssystemen fr volym,
litersystemet och metersystemet.
Kunskap om hur man ritar ett rtblock.

Bristande kunskap om enheter fr volym, till exempel missuppfattningen
att 1 dl skulle vara lika mycket som 1 cm3.

Den cirkel som har diametern 8,9 cm.
Eleven kan ha kommit fram till sitt svar med olika metoder. En r att rkna
ut arean fr de bda cirklarna. En annan, mer generell, metod r att inse att
det r radien/diametern som r avgrande fr hur stor arean r och drfr
enbart jmfra radien/diametern fr de bda cirklarna.
Kunskap om areabestmning av cirklar.
Kunskap om att det r radien/diametern som avgr hur stor arean
fr en cirkel r.
Bristande kunskap om areabestmning av cirkel, eleven kan
exempelvis frvxla med hur man bestmmer omkretsen.
Bristande kunskap om radie och diameter.

a) Definition 1: kvadrat
Definition 2: parallellogram
Definition 3: rektangel
b) En fyrhrning dr alla sidor r lika lnga.
Kunskap om de geometriska ord som ingr, till exempel fyrhrning,
rt, parallell, parvis, parallellogram, rektangel, kvadrat.
Kunskap om vad som menas med en definition.
Kunskap om att fra logiska resonemang.
Kunskap om att kommunicera muntligt och att argumentera fr sina
tankar samt att ta del av andras tankar.
Missuppfattningen att varje figur endast har ett namn. Om eleven har
denna missuppfattning kan han/hon inte inse att en kvadrat ocks r en
rektangel (och parallellogram och romb) och att en rektangel ocks r en
parallellogram.
Del GC6
om geometriska objekt, lngd, area, volym, massa, likformighet.
Genomfrande: Eleverna fr anvnda minirknare. Uppgift 4 kan redovisas pa
sina svar och lsningar p. I uppgift 3 r det tnkt att lraren fre kopieringen
fyller i den storhet (lngd, area, volym, tid eller massa) som hon/han vill att
eleverna ska arbeta med. Korten finns som kopieringsunderlag. Till uppgift 4,

som r en paruppgift, behver eleverna ocks en penna i en annan frg. Det r
tnkt att eleverna frst lser uppgiften sjlva. Drefter diskuterar de parvis sina
svar. Om en elev vill gra ndringar av sina svar ska han/hon gra det med en
penna i en annan frg.
matematiska symboler ska visa sina lsningar. Det kan ocks vara lmpligt att g
Bedmning av Del GC6

Vad som kan anses vara ett rimligt svar beror p hur mycket eleven har
mtt uppgifter av detta slag. l vissa fall kan detta svar anses rimligt:
Omkretsen kan vara p alla mjliga stt, till exempel
30 cm (12 + 12 + 3 + 3) eller 40 cm (18 + 18 + 2 + 2) Exempel p ett
mer generellt svar r Omkretsen r minst 24 cm (kvadrat med sidan 6 cm)
och kan bli hur stor som helst.
Kunskap om area och omkrets.
Kunskap om rektangelns egenskaper, exempelvis att en kvadrat ocks r
en rektangel och att en rektangel kan ha en vldigt liten hjd, eller det
mer generella hur liten hjd som helst.
Kunskap om olika talomrden.
Missuppfattningen att en given area alltid ger samma omkrets.
Missuppfattningen att en kvadrat inte r en rektangel.
Missuppfattningen att en rektangel mste ha sidor med heltalsvrden.
Eleven kan pst att rektangeln 1 cm 36 cm har den strsta omkretsen.

Ja, volymen blir 502 cm3.
Kunskap om volymberkning av cylinder.
Kunskap om sambandet mellan de bda enhetssystemen fr volym,
litersystemet och metersystemet.

Kunskap om den valda storheten inklusive de ingende enheterna.
Bristande kunskap om den valda storheten och enheterna. Eleven kan
blanda ihop enheter frn olika storheter, till exempel meter och kvadrat-
meter. Eleven kan ocks ha svrt att hantera enheter inom rtt storhet,
till exempel kan hon/han uppfatta 120 g som lika mycket som 12 hg.

a) Fel
b) Fel
c) Rtt
d) Fel
e) Rtt
f) Fel
g) Rtt
Kunskap om likformighet.
Kunskap om ngra geometriska objekt och deras egenskaper: rektangel,
triangel (inklusive liksidig och rtvinklig triangel), kvadrat, romb, cirkel.
Kunskap om att med ord motivera en stndpunkt.
Kunskap om att fra logiska resonemang. Kunskap om att kommunicera
muntligt och att argumentera fr sina tankar samt att ta del av andras
tankar.
Bristande kunskap om grundlggande egenskaper hos geometriska
figurer. Eleven kan exempelvis ha svrt att frestlla sig rektanglar
och trianglar med olika form.
Bristande kunskap om likformighet.


kursplanen:
grundlggande statistiska begrepp och metoder fr att samla in och hantera data
och fr att beskriva och jmfra viktiga egenskaper hos statistisk information,
sannolikhetstnkande i konkreta slumpsituationer.

kunna tolka, sammanstlla, analysera och vrdera data i tabeller och diagram,
kunna anvnda begreppet sannolikhet i enkla slumpsituationer.
Sammanfattande beskrivning av delarna

inom omrdet Statistik och sannolikhet
Del SA: Denna del r en sjlvbedmningsdel dr eleven fr avgra hur sker
han/hon knner sig i situationer dr matematik behver anvndas.
Del SB1SB2: Dessa delar har ett diagnostiskt vrde fr de flesta elever i rs-
kurs 6 till 9. Allt eftersom eleven lr sig mer i matematik kan hon/han visa mer
kunnande p uppgifterna i denna del. Skillnaden mellan elever i olika rskurser
och/eller elever med olika kunnande visar sig i dessa delar frmst i elevens ar-
bete med uppgifterna. Det r drfr mjligt att lta eleverna arbeta med en av
tydliggras.
Del SC1SC3: Den frsta C-delen prvar ett grundlggande kunnande inom
statistik. Detta handlar bland annat om tolkning av tabeller och diagram samt
att sammanstlla data i en tabell. De senare C-delarna prvar sannolikbet och
ett mer avancerat kunnande inom statistik. Hr ingr bland annat kunskap om
olika diagramtyper, olika lgesmtt och sannolikhet i konkreta slumpsituationer.
Del SA
Del SA r en sjlvbedmningsdel. Vid ett eller flera tillfllen nr eleverna ska
arbeta med en av omrdets uppgiftsdelar kan det vara lmpligt att lta eleverna
frst gra sjlvbedmningsdelen. Elevens sjlvbedmning kan d jmfras med
prestationerna p uppgifterna.
Del SB1
Information om Del SB1
Beskrivning: Del SB1 innehller uppgifter som har ett diagnostiskt vrde fr de
dovisa sina svar och lsningar p. Till uppgift 3, som r en paruppgift, behver

eleverna ocks en penna i en annan frg. Det r tnkt att eleverna frst lser
uppgiften sjlva. Drefter diskuterar de parvis sina svar. Om en elev vill gra
ndringar av sina svar ska han/ hon gra det med en penna i en annan frg.
Information till eleverna: Infr uppgift 2c) kan eleverna uppmanas att inte
gra det allt fr ltt fr sig nr de skriver en uppgift till diagrammet. I flera av
uppgifterna i materialet mter eleverna anvisningen Visa hur du lser uppgiften.
Det kan hnda att eleverna behver en frklaring av vad detta innebr att de
till exempel med bilder, ord och/eller matematiska symboler ska visa sina ls-
ningar. Det kan ocks vara lmpligt att g igenom med eleverna hur paruppgif-
ten i slutet av delen ska genomfras.
Bedmning av Del SB1

Stapeldiagram: Nr man har gjort en underskning ver hur mnga det r
av olika saker, till exempel husdjur i klassen.
Cirkeldiagram: Nr man ska visa sdant som tillsammans utgr 100 %,
till exempel hur stor del av olika sorters mat (grnsaker, ktt, brd och s
vidare) man ter under en dag.
Linjediagram: Nr man ska visa ngot som frndras, till exempel hur
temperaturen frndras under en viss tid.
Hur mnga diagramtyper det r rimligt att eleven kan redogra fr, beror p
hur stor erfarenhet eleven har av att arbeta med diagram.
Kunskap om olika diagramtyper och deras anvndning.
Missuppfattningar kring olika diagrams anvndning.

a) 39
b) 25 elever
c) Flera olika lsningar r mjliga, till exempel:
Vilket r det minsta och strsta skonumret i klassen?
Vilket r medelvrdet av skonumren?
Vilket r medianvrdet?
Kunskap om typvrde.
Kunskap om avlsning och tolkning av ett diagram.
Bristande frstelse av stapeldiagram. Det kan exempelvis vara s att
eleven inte kan berkna antalet elever i klassen utan utfr till exempel
additionen 1 + 2 + 3 + 4 + 5 + 6.

Sanna pstenden: A, B, F, G
Flera av pstendena r sdana att svaret inte r enkelt sant eller falskt.
Detta gller srskilt pstende H och I. 1994 till 1995 minskade visserli-
gen andelen rkande flickor i rskurs 9, men eftersom det inte r samma
flickor vet man inte om mnga har slutat rka. Diagrammet visar inte heller
med skerhet att fler pojkar rkte 1995 n 1994 eftersom rskullarna kan
vara olika stora.
Kunskap om avlsning och tolkning av linjediagram.
Kunskap om kritisk granskning av andras tolkning av diagram.
Del SB2
Information om Del SB2
Beskrivning: Del SB2 r en gruppuppgift och har ett diagnostiskt vrde fr de
flesta elever i rskurs 69. P sidan 9 finns mer information om elevers arbete i
par och grupp. Uppgiften mste genomfras under flera lektionstillfllen.
redovisa sitt arbete p. Lraren bestmmer hur gruppindelningen ska gras och
hur mnga elever det ska vara i varje grupp.
Information till eleverna: Infr uppgiften kan eleverna behva en muntlig
genomgng av hur uppgiften ska genomfras.
Bedmning av Del SB2

Std fr analysen
Kunskap om planering av arbetet med en underskning.
Kunskap om att genomfra en underskning.
Kunskap om att sortera, sammanstlla och gestalta resultatet av
en underskning.
Kunskap om att tolka resultatet av en underskning.
Kunskap om att det kan vara lmpligt att klassindela ett datamateriel.
Detta kan vara relevant om eleverna vljer att underska ngot med
kontinuerlig variabel, exempelvis hur lnga eleverna r. l detta fall r
det en frdel om eleverna vljer att gra ett histogram.
Tilltro till sin frmga. Eleven kan visa detta genom att gripa sig an
uppgiften utan att veta slutresultatet.
Bristande kunskap om kategorisering, sortering och tolkning av de data
som en underskning genererar.

Del SC1
Information om Del SC1
Beskrivning: Del SC1 innehller uppgifter som bland annat prvar grundlg-
gande kunnande om tolkning av tabeller och diagram, att sammanstlla data i
en tabell samt att rita ett diagram.
redovisa sina svar och lsningar p.
frklaring av vad detta innebr att de till exempel med bilder, ord och/eller
Bedmning av Del SC1

a) E: hlften
b) Sanna pstenden: A, B (8 av 15) och D
c) Eleven ritar ett diagram som visar ett det finns 10 hundar, 11 katter,
2 fglar, 1 hamster och 4 hstar.
Kunskap om avlsning och tolkning av en tabell.
Kunskap om kritisk granskning av andras tolkning av tabell.
Kunskap om konstruktion av diagram med utgngspunkt frn en tabell.
Kunskap om brk.
Bristande kunskap om att tolka och analysera data i en tabell.
Bristande kunskap om att sammanstlla data i ett diagram. Eleven kan
exempelvis ha svrt att strukturera s att varje djurkategori kommer fr
sig.

500 kr
Kunskap om tolkning och avlsning av diagram.
Kunskap om skalan p diagrammets axel.
Missuppfattningen att skalstrecken p axlarna i olika diagram alltid str
fr samma intervall, till exempel 10.
Del SC2
Beskrivning: Del SC2 innehller uppgifter som bland annat prvar kunnande
om diagramtyper, lgesmtt och sannolikhet.

Bedmning av Del SC2

a) Flera olika lsningar r mjliga, till exempel:
Stapeldiagram: Nr man har gjort en underskning ver hur mnga det
r av olika saker, till exempel husdjur i klassen.
Cirkeldiagram: Nr man ska visa sdant som tillsammans utgr 100 %,
till exempel hur stor del av olika sorters mat (grnsaker, ktt, brd och s
vidare) man ter under en dag.
Linjediagram: Nr man ska visa ngot som frndras, till exempel hur
temperaturen frndras under en viss tid.
b) Flera olika lsningar r mjliga, till exempel:
histogram stolpdiagram ldagram
Kunskap om olika diagramtyper och deras anvndning.
Missuppfattningar kring olika diagrams anvndning.

a), b) Flera olika lsningar r mjliga, till exempel:
Jenny 15, lillebror 5, storebror 17, mamma 42, mormor 68, morfar 69
Kunskap om begreppet medelvrde. Eleven kan till exempel utg ifrn
att den sammanlagda ldern r 636 r.
Kunskap om att ange rimliga vrden som passar till en situation.
Bristande kunskap om vad medelvrde innebr.
Bristande kunskap om att anpassa vrden till en verklig situation, eleven
kan exempelvis ange ldern 36 r fr alla sex personerna, ett svar som
inte r rimligt i denna situation.

a) Medelvrde: 21 000
Median: 15 000
b), c) Oavsett vilket vrde eleven vljer r det viktigt r att motiveringen r rimlig.
Medianvrdet kan dock anses spegla lnelget bttre eftersom frdel
ningen inte r jmn och endast tv personer nr ver medellnen.
Mnga elever vljer medellnen drfr att det r det rtta vrdet.
Kunskap om hur man bestmmer lgesmtten medelvrde och median.
Kunskap om fr- och nackdelar med olika lgesmtt.
Kritisk granskning av statistik.
Kunskap om att argumentera.

Bristande kunskap om medelvrde och median, eleven kan exempelvis
frvxla dessa.
Missuppfattningen att median aldrig r lika korrekt/bra att anvnda som
medelvrde.
Bristande frstelse av att man mste rangordna vrdena fr att bestm-
ma medianen. Eleven kan d svara 13 000 eftersom det r det mittersta
vrdet s som vrdena r uppstllda i uppgiften (alternativt 55 000 om
eleven rknar radvis). Eleven kan ocks ange 16 000 som median efter-
som det r det mittersta av de fem frekommande vrdena.

a) 25 % 1/4 en fjrdedel
b) 5 % 1/20 en p 20
c) 50 % 1/2 hlften
d) Eleven ritar ett eller flera lyckohjul dr sannolikheten stmmer.
Kunskap om hur man bestmmer sannolikhet.
Kunskap om hur man skapar frutsttningar fr en viss sannolikhet.
Bristande kunskap om sannolikhet. En elev kan exempelvis tro att
utfallen 120 har olika sannolikhet.
Del SC3
Beskrivning: Del SC3 innehller uppgifter som bland annat prvar kunnande
om lgesmtt och sannolikhet.
Bedmning av Del SC3

a) 10,5
b) 10
c) 9
Kunskap om hur man bestmmer lgesmtten medelvrde, median och
typvrde.

Bristande kunskap om medelvrde, median och typvrde.
Eleven kan exempelvis frvxla olika lgesmtt.
Bristande frstelse av att man mste rangordna vrdena fr
att bestmma medianen.

12, 15, 15 2, 20, 20
b) 15 r ett r strre
Kunskap om begreppet medelvrde.

Att jag ska ta en rd strumpa ur en lda med enbart svarta strumpor.
Att solen inte ska lysa mer.
Att jag ska ta en rd kula ur en ask med enbart rda kulor.
Att lektionen kommer att ta slut.
Att jag ska ta ett rtt kort ur en vanlig kortlek.
Att jag ska sl en etta, tva eller trea med en vanlig trning.
Kunskap om sannolikhet.
Kunskap om hur man skapar frutsttningar fr en viss sannolikhet.
Missuppfattningen att sannolikheten 1 (ett) innebr en sannolikhet
p 1 procent.

0,4 40 % 4 av 10
Kunskap om hur man bestmmer sannolikhet som antalet gynnsamma
utfall dividerat med antalet mjliga utfall.
Kunskap om hur man anger sannolikhet p olika stt.
Bristande kunskap om att bestmma sannolikhet.

1/6 0,17 17 % en av sex
Kunskap om hur man bestmmer sannolikhet kopplat till kombinatorik.
Kunskap om hur man bestmmer sannolikhet med multiplikation.
Kunskap om hur man anger sannolikhet p olika stt.

Taluppfattning

kursplanen:
Strvan skall ocks vara att eleven utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt
sin frmga att frst och anvnda
grundlggande talbegrepp och rkning med reella tal, nrmevrden,
proportionalitet och procent.

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i brk-
och decimalform,
ha goda frdigheter i och kunna anvnda verslagsrkning och rkning med
naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet,
med hjlp av skriftliga rknemetoder och med tekniska hjlpmedel.
Sammanfattande beskrivning av delarna

inom omrdet Taluppfattning
Del TA1 och TA2: Dessa delar r sjlvbedmningsdelar dr eleven fr avgra hur
sker han/hon knner sig i situationer dr matematik behver anvndas.
Del TB1TB2: Dessa delar har ett diagnostiskt vrde fr de flesta elever i
rskurs 6 till 9. Allt eftersom eleven lr sig mer i matematik kan hon/han visa
mer kunnande p uppgifterna i denna del. Skillnaden mellan elever i olika rs-
kurser och/eller elever med olika kunnande visar sig i denna del frmst i elevens
arbete med uppgifterna. Det r drfr mjligt att lta eleverna arbeta med en av
tydliggras.
Del TC1TC7: De frsta C-delarna prvar ett grundlggande kunnande
inom Taluppfattning. Detta handlar bland annat om frstelse av rknesttens
anvndning, tal i brk- och decimalform, enkla tal i procentform, berkning i
huvudet, med minirknare och med skriftliga metoder samt positionssystemet.
De senare C-delarna prvar frstelse av rknestten, prioriteringsregler samt
frstelse av och berkningar med negativa tal och tal i brk-, decimal- och
procentform.
Del TA1 och TA2

De bda sjlvbedmningsdelarna har olika inriktning. Del TA1 behandlar
kunnande som r p en mer grundlggande niv och stmmer mer verens med
innehllet i del TB1TB2 och TC1TC3. Del TA2 innehller kunnande p en
mer avancerad niv och stmmer mer verens med innehllet i del TB1TB2
och TC4TC7.
kan det vara lmpligt att lta eleverna frst gra en av sjlvbedmningsdelarna.

Del TB1
Information om Del TB1
Beskrivning: Del TB1 innehller uppgifter som har ett diagnostiskt vrde fr de
Genomfrande: Eleverna br inte anvnda minirknare. De behver papper
att redovisa sina svar och lsningar p. Uppgift 4 kan gras laborativt, exempel-
vis med kulor, om lraren tycker att det passar elevgruppen bttre. P uppgift 5
r det tnkt att lraren i frvg fyller i de tal, till exempel tal mindre n 1 eller
tal i decimalform, som han/hon vill att eleverna ska arbeta med. Korten finns
som kopieringsunderlag. Information till eleverna: I flera av uppgifterna i ma-
terialet mter eleverna anvisningen Visa hur du lser uppgiften. Det kan hnda
att eleverna behver en frklaring av vad detta innebr att de till exempel med
bilder, ord och/eller matematiska symboler ska visa sina lsningar.
Bedmning av Del TBI

Vad som r ett rimligt svar p denna uppgift beror p elevernas erfaren
heter av liknande uppgifter. Allts kan ett svar som Det finns massor
med tal, exempelvis 3,1; 3,5; 4 och 4,3 anses rimligt i vissa fall. Ett mer
generellt svar kan se ut s hr: Det finns ondligt mnga tal. Man kan ha
mindre och mindre skillnad mellan talen hur lnge som helst.
Kunskap om del av, uttryckt som tal i brk- och/eller decimalform.
Kunskap om att det finns hur mnga tal som helst i vilket intervall
som helst.
Kunskap om talomrdenas utvidgning.
Missuppfattningen att det bara r de hela talen eller bara tal med
en decimal som rknas som tal.

Flera olika lsningar r mjliga, en elev skriver exempelvis s hr:
Procent r ett mycket anvndbart stt att tala om och ta reda p hur stor
del av ngot, ngot r. Procent anvnds mycket vid rabatter, skattebetalning
och vid andra betalningar dr man tar hnsyn till hur mycket pengar folk
har. Man kan till exempel sga att alla ska betala 30 % av sin ln, i stllet
fr 7000 kr. D fr alla betala lika stor del av sin ln. 100 % r allt, 0 % r
ingenting, 50 % r hlften.
Kunskap om anvndning av procent.
Bristande kunskap om procentbegreppet och dess anvndning. En elev
kan exempelvis enbart skriva Man anvnder procent nr det r rea.
En elev som skriver s kan f mjlighet att komplettera sitt svar.

a) Hur mycket tv pennor kostar. Tv pennor.
b) Kalle kper en penna och tre suddgummin. 3 sudd och 1 penna.
c) Jag har 100 kronor och kper 2 pennor och 1 sudd.
Tv pennor och ett sudd som dras frn hundra kronor.
Kunskap om rknesttens anvndning.
Kunskap om tolkning av matematiska uttryck.
Kunskap om parenteser och deras anvndning.
Bristande kunskap om att koppla berkningar till verkliga hndelser.
Bristande kunskap om vad multiplikation innebr, att multiplikation kan
ses som upprepad addition.
Bristande kunskap om prioriteringsregler. P uppgift b) kan eleven
exempelvis skriva 21 sudd kostar ...
Bristande kunskap om anvndning av parenteser.

16 vita, 8 bl, 4 gula
Kunskap om del av antal uttryckt i brkform.
Kunskap om att p ngot stt resonera sig fram till en lsning, till
exempel laborativt, med cirkeldiagram, med bild eller med ord.
Bristande kunskap om del av antal. Exempelvis kan eleven missa att
inse att helheten r 1 (32/32).

Kunskap om de tal som lraren valt att eleverna ska arbeta med.
Olika missuppfattningar beroende p de tal som lraren har valt. Exempel
p en missuppfattning r att eleven tror att 0,901 r strre n 0,91 efter-
som 901 r strre n 91. Andra exempel r att eleven tror att 1/7 r
lika mycket som 0,7 eller att 1/5 r lika mycket som 1,5.
Del TB2
Information om Del TB2
Beskrivning: Del TB2 bestr av tv paruppgifter och har ett diagnostiskt vrde
fr de flesta elever i rskurs 69. P sidan 9 finns mer information om elevers
arbete i par och grupp.
gras. Det r tnkt att eleverna frst lser uppgifterna sjlva. Drefter diskuterar

de parvis sina svar. Om en elev vill gra ndringar av sina svar ska hon/han gra
det med en penna i en annan frg.
Information till eleverna: Det kan vara lmpligt att g igenom med eleverna
hur paruppgifterna ska genomfras. I flera av uppgifterna i materialet mter
eleverna anvisningen Visa hur du lser uppgiften. Det kan hnda att eleverna
behver en frklaring av vad detta innebr att de till exempel med bilder, ord
och/eller matematiska symboler ska visa sina lsningar.
Bedmning av Del TB2

Taluppfattning om naturliga tal.
Kunskap om att systematisera.
Bristande kunskap om att systematisera. Eleven kan vlja att prva
slumpmssigt.
Uppgift 2 Exempel p rimliga svar och std fr analysen

Pia tar en kola och kamraterna tolv var.
Pia tar fem kolor och kamraterna elva var.
Pia tar nio kolor och kamraterna tio var.
Kunskap om att systematisera.
Bristande kunskap om att systematisera. Eleven kan vlja att prva
slumpmssigt.
Del TC1
Information om Del TC1
Beskrivning: Del TC1 innehller uppgifter som bland annat prvar grundlg-
gande kunnande om tal i brk- och decimalform, frstelse av rknestten och
minirknarens anvndning.
Genomfrande: Eleverna ska anvnda minirknare. De behver papper att

Bedmning av Del TC1

a) 1,56; 1,7; 2,03; 2,3; 2,59; 2,9
b) 2,9 m betyder 2 m 9 dm och det r lngre n 2,59 m som betyder
2 m 5 dm och 9 cm. 2,9 = 2,90 och 2,90 > 2,59
Kunskap om tal i decimalform.
Missuppfattningen att 2,59 r strre n 2,9 eftersom 59 r strre n 9.
Decimalerna behandlas allts som heltal.
Missuppfattningen att 2,3 r strre n 2,59 drfr att eleven tror att tal
med enbart tiondelar alltid r strre n tal som ocks har hundradelar om
heltalsdelen r densamma.

3 pplen, 2 bananer, 1 apelsin 9 pplen, 6 bananer, 3 apelsiner
Kunskap om tal i brkform.
Missuppfattningen att en tredjedel r samma sak som 3 stycken.

Kostnaden fr 5 chokladaskar som kostar 27 kronor styck.
Totala antalet elever i 5 klasser med 27 elever i varje.
En godisbit kostar 5 kr. Jag kper 27 stycken.
Jenny kper ett TV-spel fr 1 932 kr. Hur mycket har hon kvar
om hon hade 2 003 kr frn brjan?
Oskar r fdd 1932. Hur gammal r han 2003?
Bristande kunskap om vad multiplikation innebr, att multiplikation kan
ses som upprepad addition. En elev som inte riktigt har klart fr sig vad
multiplikation innebr kan ha svrt att skriva en vardagshndelse i a). Det
kan ocks vara s att eleven enbart kan skriva en hndelse dr ngot r
5 gnger s mycket som 27. En elev som formulerar sig p detta, i och
fr sig korrekta stt, kan f mjlighet att gra en ny vardagshndelse till
5 27 utan att anvnda ordet gnger i sin text.

Bristande kunskap om vad subtraktion innebr. Det r vanligt att elever
enbart ser subtraktion som minskning, att enbart koppla b) till situationer
dr 2 003 minskas med 1 932. Det r en frdel om eleven ocks kan se
subtraktion som exempelvis jmfrelse, att 2 003 jmfrs med 1 932
och att skillnaden efterfrgas.

a) 1 098 kr
b) Ungefr 40 kr
c) 4 stycken
d) 910 kr
Kunskap om anvndning av minirknare.
Kunskap om redovisning av en lsning.
Kunskap om att vlja relevant information.
Kunskap om att lsa uppgifter i flera steg.
Bristande kunskap om att lsa uppgifter i flera steg.
Bristande kunskap om rknesttens anvndning, eleven kan exempelvis
ha anvnt de ingende sifferuppgifterna i d) och adderat 28 med 35. Ett
annat exempel r att eleven anvnder talen p skylten och subtraherar
10 eller 9 frn 28. Drefter kan eleven dock ha utfr en korrekt multipli-
kation. Ett ytterligare exempel r att eleven korrekt multiplicerar 35 och
28 och fr produkten 980. Drefter kan eleven felaktigt subtrahera 2, 10
eller 35.
Del TC2
Beskrivning: Del TC2 innehller uppgifter som bland annat prvar grundlg-
gande kunnande om naturliga tal och tal i decimal- och procentform, frstelse
av rknestten, stora tal och huvudrkning.
Genomfrande: Eleverna br inte anvnda minirknare. De kan redovisa sina
svar och lsningar p uppgiftspapperet.
Bedmning av Del TC2

a)e) 18/2 204 195 18 9 4+5 90 0,1 19 90/10
Frstelse av rknestten.
Frstelse av likhetstecknet.
Kunskap om att ett tal kan skrivas p olika stt.

20 cm och 40 cm
Frstelse av del av.
Kunskap om att lsa problem i flera steg.

150 m
Eleven kan lsa uppgiften p olika stt. Ett r att eleven ser 25 % som en
fjrdel och d delar 600 med 4. Ett annat stt r att eleven frst rknar ut
att 10 % r 60 m och sedan rknar 60 + 60 + 30. Om eleven gr om 25 %
till 0,25 och sedan utfr en skriftlig berkning av 0,25 600 anvnder elev-
en en generell strategi som dock inte fungerar lika bra utan minirknare.
Kunskap om anvndning av procent.
Bristande kunskap om vad 25 % innebr. Eleven kan till exempel
tro att 25 % r detsamma som 25 m.

1 450 000 kr
Kunskap om hantering av stora tal.
Kunskap om positionssystemet.
Bristande kunskap om positionssystemet och om hantering av stora tal.

a) 10 000
b) 7
c) 9 030
d) 7
e) 4
f) 45
g) 630 000
h) 994
i) 1 002
Kunskap om grundlggande taluppfattning fr naturliga tal.
Kunskap om att anvnda olika och fungerande strategier vid
huvudrkning.

Bristande kunskap om hundratals- och tusentalsvergngar, till exempel i
a), d), h) och i).
Bristande kunskap om positionssystemet, till exempel i a), c) och g).
Missuppfattningen att svaret vid en division alltid blir av samma storleks-
ordning som talet i tljaren. l e) eleven kan d ge svaret 4 000. l denna
uppgift r det en frdel om eleven kan se divisionen som en innehlls
division, hur mnga 2 000 som fr plats i 8 000.
Missuppfattningen att subtraktion alltid r att ta bort. l d) kan d eleven
tnka sig att ta bort 596 frn 603, vilket krnglar till det. En uppstllning
i huvudet eller skriftligt kan ge de felaktiga svaren 107, 117 (eleven fr
problem med minnessiffran) eller 193 (eleven tnker strst frst, dvs
startar med 3 6 och fr det till 3). l denna uppgift r det en frdel om
eleven tnker sig skillnaden mellan 603 och 596, vilket kan ge 3 + 4 = 7.

B: 3/25
Kunskap om val av rknestt och hur uttryck fr det skrivs.
Missuppfattningen att det alltid ska vara ett strre tal i tljaren n
i nmnaren (svar D: 25/3).

A
Kunskap om multiplikation med tal nra 1.
Missuppfattningen att det alltid blir strre nr man multiplicerar
(svar B).
Bristande frstelse av verslagsrkning. Eleven kan exempelvis
tro att man mste utfra berkningen.
Del TC3
Beskrivning: Del TC3 innehller uppgifter som bland annat prvar kunnande
om tal i brk-, decimal- och procentform, verslagsrkning, huvudrkning,
skriftliga rknemetoder, positionssystemet och prioriteringsregler.
att redovisa sina svar och lsningar p men kan redovisa uppgifterna 1 och 5 p
uppgiftspapperet.

Bedmning av Del TC3

100 80
8 0,0008
0,01 0,001
0,08
0,8
0,1
1
1 000
8 000
10
0,008 800
10 000
Kunskap om multiplikation.
Bristande kunskap om multiplikation med tal som exempelvis
0,1; 0,001; 100 och 1 000.

40 %
Kunskap om att relatera procentuell andel till rtt helhet.
Missuppfattningen som visar sig d endast procentandelarna adderas.
Eleven kan d anse att svaret borde bli 80 % eftersom 40 + 40 = 80.
En elev som svarar s kan f fljdfrgan Hur skulle det bli om det i stl-
let var 60 % av flickorna och 60 % av pojkarna som var blgda? l mnga
fall inser d eleven att det inte gr att addera procentsatser i situationer
som denna.

8 bussar
7 bussar med resonemang om var de 20 elever som inte fr
plats ska ta vgen.
Kunskap om att frankra matematiska berkningar i verkligheten.
Kunskap om anvndning av minirknare.
Kunskap om att avrundning uppt ibland, som i detta fall, r ndvndigt.
Bristande kunskap om verslagsrkning i en vardaglig situation.
Bristande kunskap om anvndning av minirknare.

Frstelse av brk.
Kunskap om att samma andel kan skrivas p olika stt.
Bristande kunskap om att de bda brken ska relateras till lika stora
helheter. Eleven kan i stllet tro att varje del, svl sjttedelarna som
halvorna ska vara lika stora. Eleven kan d gra en bild som denna:

a) 1
b) 1,6
c) 2,8
d) 12,06 12,060
Kunskap om berkning med tal i decimalform.
Missuppfattningen att se siffrorna efter decimaltecknet som hela tal
som hr hemma dr. Eleven kan d f 0,5 + 0,5 till 0,10 eftersom
5 + 5 = 10. p samma stt kan eleven d f svaret i b) till 0,16 och i
c) till 0,28.
Missuppfattningen att man vid division med 10 ska stryka nollan.
Eleven kan d f svaret i d) till 120,6 eller 12,6.

a) 437,7 Berknat med ngon fungerande skriftlig metod.
b) 7,4 Berknat med ngon fungerande skriftlig metod.
c) 3 378 Berknat med ngon fungerande skriftlig metod.
d) 61,74 Berknat med ngon fungerande skriftlig metod.
e) 101 Berknat med ngon fungerande skriftlig metod.
Kunskap om skriftlig berkning med tal i decimalform. Berkningen
kan ske exempelvis med skriftlig huvudrkning eller med uppstllning.

Bristande kunskap om fungerande skriftliga metoder. Eleven kan
anvnda krngliga och tidsdande metoder, som ltt leder till felaktiga
svar, exempelvis genom att anvnda upprepad addition vid multiplikation,
eller upprepad subtraktion vid division.
Bristande kunskap om positionssystemet. Ett exempel p detta r en elev
som tror att det vid en uppstllning i addition och subtraktion alltid ska
vara rak hgerkant. l uppgift a) kan d tiondelssiffran 7 i 298,7 felaktigt
hamna ovanfr entalssiffran 9 i 139.

76 cm
Kunskap om att anvnda procent.
Kunskap om att rkna med procent p olika stt, till exempel att
anvnda ndringsfaktor.
Bristande kunskap om att anvnda procent. Eleven kan exempelvis anse
att 5 % r detsamma som 5 cm och fr d det felaktiga svaret 75 cm.

Mia har rtt.
Kunskap om prioriteringsregler.
Kunskap om tolkning av uttryck.
Bristande kunskap om prioriteringsregler.
Del TC4
om tal i decimal- och procentform, verslagsrkning, positionssystemet, fr
stelse av rknestten, negativa tal och prioriteringsregler.
att redovisa sina svar och lsningar p men kan redovisa uppgift 6 b) p upp-
giftspapperet.
Information till eleverna: P uppgift 6 d) r det tnkt att eleverna sjlva ska
gra en uppgift och sedan lsa den. Hr kan det vara lmpligt att uppmana
eleverna att inte gra det allt fr ltt fr sig. I flera av uppgifterna i materialet
mter eleverna anvisningen Visa hur du lser uppgiften. Det kanhnda att elev-
erna behver en frklaring av vad detta innebr att de till exempel med bilder,
ord och/eller matematiska symboler ska visa sina lsningar.

Bedmning av Del TC4
100,01
Kunskap om tal i decimalform.
Bristande kunskap om tal i decimalform.

a) Bensinfrbrukningen under resan p 2 mil.
b) Hur lngt man kan kra p full tank.
Bristande kunskap om anvndning av multiplikation och division.

B: Resultatet r strre n 5.
Kunskap om vad division med tal mindre n 1 innebr.
Missuppfattningen att det alltid blir mindre nr man dividerar.
Svaren A och C kan tyda p denna missuppfattning.
Bristande kunskap om verslagsrkning, vilket kan leda till att eleven
anger svaret D.

3 550

B: Lite mindre n 589 kr.
Kunskap om procent.
Bristande kunskap om procent och/eller verslagsrkning.

a) +4 C
b) Rtt inprickad punkt.
c) 2,3 C
d) Flera olika lsningar r mjliga, till exempel: Hur stor var skillnaden
mellan max- och mintemperatur under de 6 dagarna. (13 C)
Kunskap om negativa tal.
Kunskap om diagram.
Kunskap om medelvrde.
Bristande kunskap om negativa tal. Detta kan exempelvis visa
sig genom att eleven markerar fel i b).
Del TC5
om tal i brk-, decimal- och procentform, verslagsrkning, frstelse av rkne-
stten, huvudrkning, positionssystemet och stora tal.
Genomfrande: Eleverna br inte anvnda minirknare De behver papper att
redovisa sina svar och lsningar p men kan redovisa uppgifterna 2, 3 och 7 a)
p uppgiftspapperet.
Bedmning av Del TC5

A: 25 %
B: 85 % 80 % 90 %
C: 50 %
D: 25 %
E: 30 %
F: 34 %
Kunskap om del av hel och del av antal uttryckt i procentform.
Kunskap om area.
Bristande kunskap om del av helhet (framfr allt figur A, B, C och D).
Bristande kunskap om del av antal (framfr allt figur E och F). En elev
som exempelvis svarar med ett ungefrligt vrde p F visar brister vad
gller berkning av procentuell andel av antal.

a) 0,08
b) 1,104
c) 0,1
d) 0,04
Kunskap om rkning med tal i decimalform.
Frstelse av likhetstecknets innebrd.
Bristande kunskap om rkning med tal i decimalform.
Bristande kunskap om positionssystemet. Eleven kan ha svrt
att exempelvis i a) direkt se vilket tal som ska skrivas dit.

a) 0,1
b) 0,5
c) 0,25
d) 0,1
Kunskap om rkning med tal i decimalform.
Bristande kunskap om rkning med tal i decimalform.
Bristande kunskap om innehllsdivision (uppgift c) och d)).

2/5 0,4 0,34
Kunskap om tal i brk- och decimalform.

C: 4/7 + 1/2
Kunskap om tal i brkform.
Missuppfattningen att en fullstndig berkning alltid behvs. Eleven inser
inte att ett verslag ibland r det bsta att gra. I denna uppgift berknar
d eleven de olika summorna genom att exempelvis gra de ingende
brken liknmniga.

a) B: 1 440, C: 880/2, D: 5 88
Kunskap om multiplikation och division.
Bristande kunskap om vad multiplikation med 0,5 innebr. Eleven kan till
exempel tro att multiplikation med 0,5 r samma sak som multiplikation
med 2 (svar A) eller att 0,5 r samma sak som 1/5 (svar E).

a) Punkter markerade 3 cm vnster om 0 och ngra (ca 2,5) mm
vnster om 0.
b) 70 miljoner r motsvarar 70 m.
Kunskap om tallinjen.
Kunskap om skala.
Del TC6
om tal i brk-, decimal- och procentform, positionssystemet, frstelse av rkne
stten och negativa tal.
att redovisa sina svar och lsningar p.
Bedmning av Del TC6

1/3
Olika motiveringar r mjliga, till exempel:
1/3 = 0,3333 ... 0,3 = 3/10 = 9/30 och 1/3 = 10/30
Kunskap om tal i brk- och decimalform.
Missuppfattningen att 1/3 r exakt lika med 0,3.

a) 3,4
b) 0,57
c) 0,007
d) 530
e) 640

Kunskap om division med tal som 10; 100; 0,1 och 0,001.
Missuppfattningen att svaret vid division alltid blir mindre.
Bristande kunskap om positionssystemet.

60 % r pojkar.
Eleven kan ha kommit fram till svaret p olika stt. Ett r att utg ifrn att
av 25 elever utgr 5 stycken 20 %, 10 stycken 40 % och 15 stycken 60 %.
En mer generell metod r att teckna kvoten 15/25 = 0,6 = 60 %.
Kunskap om berkning av procentuell andel.
Bristande kunskap om hur man rknar ut procentuell andel.

Daniel har rtt men Jasmin har fel. En minskning frn 80 till 40 r en
minskning med 50 %. 40 (minskningen) r 50 % av 80 (det ursprungliga).
Kunskap om att relatera delen till rtt helhet.

24 C
Grundlggande kunskap om negativa tal.
Bristande kunskap om rkning med negativa tal och kan d
exempelvis ge felsvaret 8.

1
Grundlggande kunskap om negativa tal.
Bristande kunskap om negativa tal.

Hur mycket jag fr tillbaka p en hundralapp om jag kper
tre rosor som kostar 18 kr/st?
Hur mycket man ska betala fr en trja som kostar 98 kr om man fr 15 %
rabatt?

Bristande kunskap om att verstta ett uttryck till en vardagshndelse.
Bristande kunskap om prioriteringsregler.

a) 4 klubbor och 3 bamseklubbor kostar 68 kr.
b) Ett kilogram chokladkola kostar 30 kr mer om man kper 10 psar
med 1 hg i varje n om man kper 2 st halvkilospsar.
Del TC7
om tal i decimal- och procentform, olika talomrden, frstelse av rknestten
och negativa tal. P uppgift 2 r det tnkt att lraren i frvg fyller i de tal, till
exempel tal mindre n 1 eller tal i decimalform, som han/hon vill att eleverna
ska arbeta med. Korten finns som kopieringsunderlag.
redovisa sina svar och lsningar p ven om flera av uppgifterna redovisas p
uppgiftspapperet.
Bedmning av Del TC7

0,4 6 = 6 0,4 = 0,4 + 0,4 + 0,4 + 0,4 + 0,4 + 0,4
40 % av 6
Kunskap om multiplikation med tal mindre n 1.

Kunskap om de tal som lraren valt att eleverna ska arbeta med.

Olika missuppfattningar beroende p de tal som lraren har valt. Exempel
p en missuppfattning r att eleven tror att 0,901 r strre n 0,91 efter-
som 901 r strre n 91. Ett annat exempel r att eleven tror att 1/7
r lika mycket som 0,7 eller att 1/5 r lika mycket som 1,5.

Av ett band som r 8 m kan man f 16 halvmetersbitar.
Jag har 9 flaskor med 3/4 l i varje. Hur mycket r det sammanlagt?
Kunskap om innehlldivision.
Kunskap om vad multiplikation med brk innebr.
Bristen att inte kunna se division som innehllsdivision, det vill sga hur
mnga av 0,5 som fr plats i 8. Ett exempel p en sdan brist r att
eleven vill dela med en halv person. En elev kan ocks gra felet att i
stllet beskriva divisionen 0,5/8.
Missuppfattningen att division med 0,5 r samma sak som division med 2.
Bristande kunskap om tolkning av matematiska uttryck.

Talen korrekt inritade p tallinjen.
Kunskap om talomrdena naturliga tal, hela tal, rationella tal och reella
tal.

a) 2
b) 11
c) 5
d) 3
Kunskap om rkning med negativa tal.

15 %
Kunskap om procentuell andel och att relatera andelen till rtt helhet.
Missuppfattningen att det gr att addera procentsatser oavsett vilka hel-
heter de relateras till. Eleven fr d svaret 30 % eftersom 9 + 21 = 30.

(5) + (7) = 12
(2) (6) = 4
Kunskap om addition och subtraktion med negativa tal.

60 %
Eleven kan ha kommit fram till svaret p olika stt. Ett r att bestmma sig
fr ett utgngspris och steg fr steg utfra berkningarna. En mer generell
lsning r att anvnda algebraiska symboler och frndringsfaktor och lsa
uppgiften utan att berkna ngra priser.
Kunskap om berkning av procentuell andel.
Kunskap om berkning av procent med ndringsfaktor.
(Om eleven vljer en sdan metod.)
Kunskap om att generalisera med algebraiska symboler.
(Om eleven vljer en sdan metod.)

Mnster och samband

kursplanen:
grundlggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter,
egenskaper hos ngra olika funktioner och motsvarande grafer.

kunna tolka och anvnda enkla formler, lsa enkla ekvationer, samt kunna
tolka och anvnda grafer till funktioner som beskriver verkliga frhllanden
och hndelser.
Sammanfattande beskrivning av
delarna inom omrdet Mnster och samband
Del MA1 och MA2: Dessa delar r sjlvbedmningsdelar dr eleven fr avgra
hur sker hon/han knner sig i situationer dr matematik behver anvndas.
Del MB1: Denna del har ett diagnostiskt vrde fr de flesta elever i rskurs
6 till 9. Allt eftersom eleven lr sig mer i matematik kan hon/han visa mer kun-
nande p uppgifterna i denna del. Skillnaden mellan elever i olika rskurs och/
eller elever med olika kunnande visar sig i denna del frmst i elevens arbete med
uppgifterna. Det r drfr mjligt att lta eleverna arbeta med delen vid ett till-
flle och sedan, kanske ett eller tv r senare, lta eleverna genomfra samma del
en gng till. P s stt kan elevens kunskapsutveckling tydliggras.
Del MC1MC5: De frsta C-delarna prvar ett grundlggande kunnande
inom Mnster och samband. Detta handlar bland annat om uttryck, mnster,
likheter och tolkning av vrden i diagram. De senare C-delarna prvar bland
annat kunskap om ekvationer, funktioner och uttryck.
Del MA1 och MA2

De bda sjlvbedmningsdelarna har olika inriktning. Del MA1 behandlar
kunnande som r p en mer grundlggande niv och stmmer mer verens med
innehllet i del MB1 och MC1MC2. Del MA2 innehller kunnande p en
mer avancerad niv och stmmer mer verens med innehllet i del MB1 och
MC3MC5.
kan det vara lmpligt att lta eleverna frst gra en av sjlvbedmningsdelarna.
Del MB1
Information om Del MB1
Beskrivning: Del MB1 innehller uppgifter som har ett diagnostiskt vrde fr de

Genomfrande: Eleverna fr anvnda minirknare. De kan behva papper att
Information till eleverna: P uppgift 2 d) kan det vara bra att uppmana elever-
na att beskriva mnstret p alla stt de kan med bild, ord och formel. P uppgift
2 e) r det tnkt att eleverna ska gra en egen talfljd och sedan beskriva den.
Hr kan det vara lmpligt att uppmana eleverna att inte gra det alltfr ltt fr
sig. Uppgift 4 behandlar koordinatssystem. Om eleverna inte har sttt p detta
frut kan lraren eventuellt ha en kort genomgng om detta innan eleverna
brjar arbeta med uppgifterna. I flera av uppgifterna i materialet mter eleverna
Bedmning av Del MB1

a) 18 stolar
b) 62 stolar
Kunskap om att upptcka och fortstta mnster.
Kunskap om att generalisera ett mnster, till exempel med ord eller
formel. Detta kan eleven visa i b). Ett exempel p generell lsning:
Varje bord har 4 stolar och sedan lgger jag till 2 stolar fr ytterkanterna:
25 4 + 2 = 102.
Bristande frstelse av mnster. En elev kan exempelvis visa detta ge-
nom att p uppgift b) berkna 5 stycken 3-bordssektioner vilket leder till
5 14 = 70.
Bristande kunskap om att generalisera ett mnster. En elev som i b) ritar
alla 15 borden kan visa denna brist. Denna lsningsmetod kan dock vara
ett steg mot att eleven upptcker frdelen med att generalisera.

a) 0,1
b) 36
c) 1
d) Flera olika lsningar r mjliga, till exempel:
c) Talen minskar med ett mer varje gng.
b) T = (n + 1)2
e) En egen talfljd med frklaring.
Hr kan eleven gra en lsning med olika kvaliteter, dels vid val av talfljd,
dels vid beskrivningen av talfljden.
Exempel p en enklare talfljd:
2 4 6 8 10
Ett stt att beskriva denna talfljd r: Man lgger till tv hela tiden.
En beskrivning med hgre kvalitet r: Man multiplicerar de hela talen
(1, 2, 3 ...) i ordning med tv.
Denna beskrivning kan ocks gras med symboler: T = 2n n = 1, 2, 3 ...

Exempel p en mer avancerad talfljd:
0 2 6 12 20
Ett stt att beskriva denna talfljd r: Frst lgger man till 2 och sedan 4
och sedan 6 och s vidare. Man lgger allts till med tv mer hela tiden.
En beskrivning med hgre kvalitet r: T = n2 n
Kunskap om att upptcka och fortstta talmnster.
Kunskap om att konstruera talmnster.
Taluppfattning om hela tal.
Kunskap om att beskriva talmnster med bild, ord och/eller formel.
Kunskap om att, p olika stt, beskriva talmnster generellt.
Bristande kunskap om hur ett mnster kan konstrueras. Eleven kan
exempelvis tro att olika regler kan glla i olika delar av talfljden. Eleven
kan d till exempel i c) bara titta p talen 8 och 4 och tro att man ska
dividera med 2, vilket leder till felsvaret 2.

En graf som visar att farten snabbt nr ett hgt vrde, minskar vid 200 m
fr att ka igen mot slutet. Hr r ngra olika exempel p lsningar:
Eleven ritar en graf som visar att han/hon frstr

minskar farten och spurtar. Inledningen av loppet
r dock inte riktigt korrekt.
Eleven blandar troligen ihop tid med fart. Lraren

kan ppeka fr eleven att det r fart och inte tid
som r variabel p den vertikala axeln.
Eleven frstr texten och kan verstta till en graf.

Proportionerna r dock inte rimliga.
Eleven frstr texten vl och verstter till en graf

som ocks har rimliga proportioner.
Kunskap om att verstta en verklig hndelse till en graf.
Bristande kunskap om tolkning av grafer.

a) Punkterna B och C inritade i koordinatssystemet.
Punkterna A, B och C r sammanbundna.
b) En triangel.
c) 6 cm2 6 areaenheter
d) Eleven har angett minst tre punkter, markerat dessa i koordinatsystemet,
sammanbundit dem och bestmt arean p figuren som bildas.
Kunskap om koordinatsystem.
Kunskap om triangelns area.
Bristande kunskap om x- och y-koordinaterna. Eleven kan visa
detta genom att frvxla x- och y-koordinaterna.
Del MC1
Information om Del MC1
Beskrivning: Del MC1 innehller uppgifter som bland annat prvar grundlg-
gande kunnande om grafer, funktioner, uttryck, talfljder och likheter.
redovisa sina svar och lsningar p men fr redovisa uppgifterna 3 och 4 p
uppgiftspapperet.
Bedmning av Del MC1

a) Gustaf
b) Myran
c) Sluggo vger ungefr hlften s mycket som Max.
Max vger ungefr dubbelt s mycket som Sluggo.
d) Lisa r lite ldre n Gustaf.
Gustaf r lite yngre n Lisa.
Kunskap om att tolka punkter markerade i diagram.
Bristande kunskap om att tolka punkter och deras vrde i relation
till andra punkter och till de bda axlarna.

a) 30 000 kr
b) 2x kr 2c
c) 1,5 x 1,5f
Fias mnadsln + halva Fias mnadsln
Kunskap om att verstta frn text till uttryck.

Bristande kunskap om att beskriva en situation med ett uttryck.

a) 20
b) 8
c) 1,0 1
d) Flera olika lsningar r mjliga, till exempel:
a) Det kar med fem varje gng
b) T = 20 (n 1)3
e) En egen talfljd med frklaring.
Hr kan eleven gra en lsning med olika kvaliteter, dels vid val av talfljd,
dels vid beskrivningen av talfljden.
Exempel p en enklare talfljd:
2 4 6 8 10
Ett stt att beskriva denna talfljd r: Man lgger till tv hela tiden.
En beskrivning med hgre kvalitet r: Man multiplicerar de hela talen
(1, 2, 3 ...) i ordning med tv.
Denna beskrivning kan ocks gras med algebraiska symboler:
T = 2n n = 1, 2, 3 ...
Exempel p en mer avancerad talfljd:
0 2 6 12 20
Ett stt att beskriva denna talfljd r: Frst lgger man till 2 och sedan 4
och sedan 6 och s vidare. Man lgger allts till med tv mer hela tiden
En beskrivning med hgre kvalitet r: T = n2 n
Kunskap om att upptcka och fortstta talfljder.
Taluppfattning om naturliga tal och tal i decimalform.
Bristande kunskap om hur ett mnster kan konstrueras. Eleven kan
exempelvis tro att olika regler kan glla i olika delar av talfljden.
Eleven kan d till exempel i c) bara titta p talen 0,2 och 0,4 och tro
att man ska multiplicera med 2, vilket leder till felsvaret 1,6.

a) 18
b) 34
c) 0,9
d) 10
e) 8,5
f) 1,4 7/5
g) 0
h) 0,5
i) 0,25

Kunskap om negativa tal och tal i decimalform/brkform.
Missuppfattningen att likhetstecknet betyder blir. l d) kan eleven i
sdana fall svara 8 eftersom 3 + 5 = 8.
Bristande kunskap om rkning med hela tal och tal i decimalform.
Del MC2
Beskrivning: Del MC2 innehller uppgifter som bland annat prvar kunnande
om likheter, mnster, uttryck, grafer och funktioner.
dovisa sina svar och lsningar p. Till uppgift 4, som r en paruppgift, behver
eleverna ocks en penna i en annan frg. Det r tnkt att eleverna frst lser
uppgiften sjlva. Drefter diskuterar de parvis sina svar. Om en elev vill gra
ndringar av sina svar ska hon/han gra det med en penna i en annan frg.
matematiska symboler ska visa sina lsningar. Det kan vara lmpligt att g
Bedmning av Del MC2

a) E: 3 + x = 5
7+x=9 11 = 15 2x
Kunskap om vad lsningen till en ekvation innebr.

a) 17
b) 37
c) 12 femhrningar (En sticka blir ver.)
d) Exempel p beskrivning med ord: Jag tar antalet femhrningar gnger fyra
plus ett. Fr den med fyra femhrningar blir det d 4 4 + 1 = 17 stickor.
Exempel p beskrivning med formel: t = 1 + 4n; t = 5 + (n 1) 4
Kunskap om mnster, hur de kan fortstta, deras egenskaper och
hur de kan beskrivas.

Bristande kunskap om att fortstta ett mnster. (I uppgift a) och b))

a) m+5
b) a/2
Lisa r tre gnger s gammal som Eva. / = 3e
Kunskap om att verstta frn text till formel.

a) A och E
Tiden kan inte g baklnges. Man kan inte vara p flera stllen samtidigt.
b) B: Man cyklar med jmn fart, stannar en stund och cyklar hem
(snabbare n p ditvgen).
C: Man cyklar med jmn fart, vnder och cyklar hem (med samma fart).
D: Man cyklar med jmn fart, vnder och cyklar tillbaka en bit (man har
kanske tappat ngot). Sedan fortstter man till mlet (med lgre fart).
F: Man cyklar frst fort och sedan allt lngsammare.
Kunskap om att tolka grafer.
Missuppfattningen att grafens form r en bild av vgen man cyklar p.
Eleven kan exempelvis beskriva grafen i B s hr: I B blir det frst en
uppfrsbacke och sedan en rak vg och sedan nerfrsbacke.
Del MC3
om grafer, funktioner, uttryck, formler och likheter.
Bedmning av Del MC3

a) 8.10
b) 1000 l
c) Man stnger kranen.
d) 8.50

e) l slutet. Linjen lutar brantare.
f) 600 l
Kunskap om att tolka och avlsa grafer.

a) x/2
b) 5+x x+5
c) 2x 2x x+x
Kunskap om att anvnda algebraiska symboler.
Missuppfattningen att man tar hlften av genom att subtrahera 0,5, vilket
visar sig som det felaktiga svaret x 0,5 i a).
Missuppfattningen att 5 mer n betyder 5 gnger mer n, vilket visar
sig som det felaktiga svaret 5x i b).

a) 8
b) 12
Kunskap om att anvnda och handskas med algebraiska symboler och
likheter.

y = 42x + 230
Kunskap om att verstta frn text till formel.

a) y r dubbelt s stort som x. x r hlften s stort som y.
y = 2x x = y/2
b) y r ett mer n x. x r ett mindre n y.
y = x + 1 x=y1
c) y r x gnger sig sjlvt. x r (kvadrat) roten ur y.
y = x2 x = y
Kunskap om att beskriva hur tv vrden beror av varandra.
Kunskap om funktioner.
Del MC4
Beskrivning: Del MC4 r en paruppgift som bland annat prvar kunnande om
funktioner.

gras. Till uppgiften behver eleverna ocks en penna i en annan frg. Det r
tnkt att eleverna frst lser uppgiften sjlva. Drefter diskuterar de parvis sina
svar. Om en elev vill gra ndringar av sina svar ska han/hon gra det med en
penna i en annan frg.
matematiska symboler ska visa sina lsningar. Infr uppgiften kan eleverna
behva en muntlig genomgng av hur uppgiften ska genomfras.
Bedmning av Del MC4

Exempel p rimliga svar samt std fr analysen
a) B: 90 kr D: 100 kr
b) Hubbe: 5 20 = 100 (kr)
Fia: 90 kr
Gsta: 50 + 1,50 20 = 80 (kr)
c) Hubbe: D Fia: B Gsta: C
d) A: 50 kr fr framkallning. 3,00 kr/st fr de 10 frsta bilderna
och 1,00 kr/st fr resten av bilderna.
e) 15 bilder
Kunskap om att lsa av vrden i grafer.
Kunskap om att tolka samband beskrivna med ord och graf.
Kunskap om att verstta frn text till graf och/eller vice versa.
Kunskap om att lsa problem med hjlp av grafer och/eller ekvation.
Del MC5
om uttryck och likheter.
redovisa sina svar och lsningar p men fr redovisa uppgift 4 p uppgifts
papperet.
Bedmning av Del MC5

D: x/7
Kunskap om att verstta frn text till uttryck.

a) Bredden r 5 cm kortare n lngden.
b) 4x 10
c) 3x
d) x9
Kunskap om att beskriva samband med ord och symboler.
Kunskap om algebraiska symboler.
Kunskap om rektangelns omkrets.
Kunskap om att teckna och frenkla algebraiska uttryck.

a) Peter kper en klubba som kostar 7 kr och 2 stycken chokladbitar.
Tillsammans kostar det 30 kr. Hur mycket kostar en chokladbit?
b) Andrea kper 7 tulpaner och betalar med en hundrakronorssedel.
Hon fr 16 kr tillbaka. Hur mycket kostar tulpanerna per styck?
c) Nr det gavs 25 % rabatt p alla varor snktes priset p en trja
med 30 kr. Hur mycket kostade trjan frn brjan?
Kunskap om att verstta frn uttryck till ord.
Kunskap om att tolka uttryck.
Kunskap om anvndning av ekvationer.
Bristande kunskap om att verstta frn uttryck till ord.

a) Alltid sant.
Flera rimliga frklaringar r mjliga, till exempel:
Nr man lgger ihop tv tal spelar det ingen roll vilket tal man tar frst.
b) Kan vara sant (fr x = 3).
c) Alltid sant. Se kommentar till a).
d) Kan vara sant (om x = y).
e) Aldrig sant.
Flera rimliga frklaringar r mjliga, till exempel:
Eftersom 2 inte r lika mycket som 2.
Vilket tal x n r s gller aldrig x + 2 = x 2.
Kunskap om att bokstverna betecknar tal.
Kunskap om att en ekvation kan ha en enda lsning,
ondligt mnga lsningar eller sakna lsning.
Kunskap om att resonera logiskt och dra logiska slutsatser.

a) 2x + 5
b) 15x + 12
c) 4a 2
d) 2a 5
Kunskap om frenkling av algebraiska uttryck.
Kunskap om distributiva lagen och om hantering av parenteser.
Bristande kunskap om frenkling av algebraiska uttryck.

Del 2
Lrarmaterial
Dokumentation av elevens
kunnande i matematik
Eleverna kan arbeta med de olika uppgifterna p mnga olika stt. Den elev
som kommit fram till korrekta resultat kan ha anvnt olika strategier, exempel-
vis sdana som r beroende av sitt sammanhang eller mer generella. Den elev
som kommit fram till ett felaktigt resultat kan ha gjort fel som r mer tillfl-
liga, det vill sga de frekommer inte systematiskt utan r av mer slumpmssig
karaktr, exempelvis avlsningsfel, avskrivningsfel, enklare rknefel. Det finns
dock fel som r systematiska, de upptrder allts praktiskt taget konsekvent i
elevens arbeten.
Underskningar av hur elever arbetar med uppgifter i matematik har visat att
elever med goda resultat
anvnder mer generella metoder
gr mer matematiskt kvalificerade lsningar
gr inte allvarligare fel, det vill sga det ligger
inte stora frstelsebrister bakom deras felaktiga svar
frsker lsa alla uppgifter.
Underskningarna visar vidare att elever med svaga resultat i strre utstrckning
n vriga elever
har brister i begreppsfrstelse
har felaktiga och/eller invecklade lsningsstrategier
har brister i taluppfattning, exempelvis svrt att
handskas med sm och stora tal
har svrigheter att hantera ovidkommande information (distraktorer)
har svrigheter med att generalisera sina strategier
fullfljer inte alltid sina lsningar
frsker inte alltid lsa alla uppgifter och lmnar
inte alltid lsning till sina svar.
Vid analysen av elevens arbeten r det drfr viktigt att inte bara konstatera om
eleven kommit fram till ett korrekt eller felaktigt resultat utan ocks p vilket
stt eleven erhllit resultatet och vilka begrepp som eleven visat att hon/han har
eller inte har frsttt.
P sidan 72 finns ett frslag till underlag dr det kunnande som eleven vi-
sar inom olika omrden kan dokumenteras. P s stt kan lraren och eleven
f en versikt ver elevens frtjnster och brister i matematik. Detta underlag
kan anvndas vid olika tillfllen. Underlaget kan d spegla elevens utveckling
i matematik ver tid. Det finns ocks utrymme fr en sammanfattande kom-
mentar. Det r vsentligt att eleven och lraren tillsammans diskuterar det som
framkommit under arbetet med de olika uppgifterna och att detta relateras till
elevens vriga arbete.

Rubrikerna i underlaget stmmer verens med de rubriker som finns i
versikten p sidan 11. Motsvarande rubriker terfinns ocks i Analysschema i
matematik fr rskurs 69 (Skolverket 2003). Den lrare som vill kan i stllet
anvnda analysschemat som underlag fr dokumentation. Om man vljer detta
frfarande blir konsekvensen att det enbart r elevens kunnande som beskrivs,
eftersom det r s analysschemat r avsett att anvndas.

Dokumentation av kunnande i matematik
Namn:
vergripande kompetens
Visar tilltro och tar ansvar
Hanterar och lser problem
Tillmpar matematik
Kommunicerar
Matematiskt sprk

Avbildning, kartor
och ritningar
Geometriska objekt
Geometriska mnster
Geometriska satser
Lngd, area, volym
Massa (vikt)
Vinklar
Tid

Lgesmtt och
spridningsmtt
72
Datahantering, tabeller
och diagram
Sannolikhet
Taluppfattning
Talomrden
Positionssystemet
Del av
Rknestt och rkneregler
Rknemetoder
Mnster och samband

Mnster
Formler och uttryck
Grafer och funktioner
Likheter och olikheter
Sammanfattning av elevens kunnande, frtjnster och brister i matematik och frslag till fortsatt arbete.
73
Lrarsynpunkter Diagnostiska uppgifter i matematik
Vi ber dig som anvnder Diagnostiska uppgifter i matematik att besvara frgorna p de fljande sidorna.
Synpunkterna skickas till:
PRIM-gruppen
Stockholms universitet
106 91 Stockholm
74
Lrarsynpunkter Diagnostiska uppgifter i matematik
Namn:
Skola:
Ort:
1. Hur lnge har du arbetat som lrare i matematik?
2. Vilken utbildning har du?

q Lrarutbildning. Vilken?
q Annan utbildning. Vilken?
3. I vilket/vilka rskurser gr de elever du anvnder uppgiftsmaterialet med?

q rskurs 6
q rskurs 7
q rskurs 8
q rskurs 9
q Annat. Vilken?
4. Beskriv kortfattat hur du anvnder uppgiftsmaterialet
75
5. Till de olika uppgifterna finns beskrivet exempel p rimliga svar samt std fr analysen.
Vilket std har du av denna information?
q Stort std
q Visst std
q Inte srskilt stort std
Kommentarer:
6. Vilken uppfattning har du om vrig lrarinformation?

q Bra
q Ganska bra
q Ganska dlig
q Dlig
Kommentarer:
7. I materialet ingr sjlvbedmningsdelar, Frgor om matematik och A-delarna, inom varje omrde.
Vilket std har du och dina elever av dessa delar?
q Stort std
q Visst std
Kommentarer:
76
8. Vilket std har du och dina elever av Underlag fr dokumentation i bedmningsarbetet?
q Stort std
q Visst std
q Har ej anvnt underlaget
Kommentarer:
9. Vilket std har du och dina elever av materialet som helhet nr det
gller att f reda p elevernas kunnande i matematik?
q Stort std
q Visst std
Kommentarer:
10. Vad r det bsta med materialet?
77
11. Vad br frndras/frbttras i materialet?
12. vriga synpunkter?
Tack fr att du tog dig tid att svara p enkten!
78
Del 3
Elevmaterial
Del GA1
Mtning, rumsuppfattning och geometriska samband Del GA1
Hur sker knner du dig

i fljande situationer? Sker Ganska sker Osker Mycket osker
Du ska mta en strcka och

ange lngden p olika stt.
Du ska avgra hur mnga

kvadratmeter golvmatta du
behver i ett rum.
Du ska frklara skillnaden

mellan omkrets och area.
Du ska anvnda en tidtabell

och ta reda p hur lng tid
en tgresa tar.
Du ska uppskatta hur

mycket ngra freml i
din nrhet vger.
Du ska uppskatta hur stor

en vinkel r.
Du ska anvnda gradskiva

och bestmma en vinkel.
Du ska skriva dessa storheter

i storleksordning:
5 000 kg, 900 mg, 50 hg,
1,2 kg, 120 g, 3 ton.
80
Del GA2
Mtning, rumsuppfattning och geometriska samband Del GA2
Hur sker knner du dig

i fljande situationer? Sker Ganska sker Osker Mycket osker
Du ska gra en skalenlig

ritning av ditt rum.
Du ska bestmma ett avstnd

i verkligheten med hjlp av en
karta med skala.
Du ska avgra hur lngt

kantband du behver till
en rund duk.
Du ska rita minst en triangel

som har arean 7 cm2.
Du ska frklara vad en

romb r.
Du ska avgra om detta r

rtt eller fel: En vinkel i en
triangel kan vara 180.
Du ska bestmma hur lng tid

det tar att cykla 5 km om man
hller medelfarten 18 km/h.
Du ska bestmma volymen av

en burk, som har formen av en
cylinder.

mellan 3 m2 och 3 m.
Du ska skriva dessa storheter i

storleksordning:
300 cm3, 12 dl, 0,3 m3,
200 ml.
81
Kort till uppgift GB1 6 och GC6 3
0,2 km 200 m 0,3 m3 2 000 m
80 dm2 1,2 m 1,03 m 30 cl
120 s 1,2 kg 1,5 h 2 dygn
50 hg 0,8 m2 150 min 1,2 hg
60 cm 1,2 l 2 dl 200 ml
300 l 12 dl 3 000 mm 300 cm3
3 ton 90 min 120 g 12 hg
5 000 kg 0,2 dm2 900 mg 1,2 g
3 km2 200 m2 0,1 mil 30 cm2
2 min 1,2 min 2 dm2 50 h
82
Del GB1
Mtning, rumsuppfattning och geometriska samband Del GB1
1. Vilka geometriska former/figurer kan du se i rummet som du sitter i just nu?

Skriv upp de geometriska figurernas namn och rita figurerna.
Minirknare
fr anvndas
Visa hur du lser uppgifterna 2 a)c).
2. a) Rita tv olika rektanglar, var och en med omkretsen 12 cm.

b) Bestm arean av rektanglarna.
c) Hur mnga olika rektanglar med omkretsen 12 cm skulle du kunna rita?
Visa hur du lser uppgift 3.
3. Vid en orientering ska eleverna beska de tre kontrollerna som r markerade p kartan.
Ungefr hur lngt mste Sofia springa om hon besker kontrollerna i ordning?
83
Del GB1
4. a) Ungefr hur mnga dagar har du levt?

A: 50 B: 500 C: 5 000
D: 50 000 E: 500 000 F: 1 000 000
b) Frklara varfr du valde det antal dagar som du gjorde.

Minirknare
fr anvndas
5. Av din lrare fr du olika kort med storheter (lngd, area, volym, tid och massa).
Vlj ut de kort som handlar om _ _______________________________________

Sortera dessa kort s att storheterna kommer i storleksordning. Skriv ner ditt resultat.
84
Del GB2
1. Nr 1 Nr 2 Nr 3
Minirknare
fr anvndas
Figur Nr 2 bestr av 4 sm kvadrater och figur Nr 3 bestr av 9 sm kvadrater.
a) Tnk dig en fortsttning av den hr serien figurer. Hur ser Nr 4 ut?

Hur mnga sm kvadrater kan du hitta i den figuren?
b) Hur mnga sm kvadrater finns det i figur Nr 6?
c) Skriv en regel fr hur mnga sm kvadrater det finns i vilken figur som helst
(figur Nr n). Du kan skriva regeln med ord och/eller som formel.
2. Rita minst tv figurer som har arean 12 cm2. Rita grna olika slags figurer.
3. Tillverka en lda av papper. Ldan ska rymma 1 dl.

Gr ocks en beskrivning ver ditt arbete. I den ska det framg hur du har gtt
tillvga fr att tillverka ldan, vilka mtt ldan har och hur du vet att ldan
rymmer 1 dl.
85
Del GB2
4. Beskriv bilden s noga som mjligt. Nr ngon kamrat lser din

beskrivning ska han/hon kunna rita en likadan bild.
Skriv vad bilden frestller, vilka geometriska figurer den bestr av,
vilka mtt de har osv.
86
Del GB3
Gruppuppgift
Tnk frst en stund sjlva innan ni brjar diskutera med varandra. Lyssna p
Minirknare
varandra och frsk frst varandras argument. Redovisa era lsningar skriftligt. fr anvndas
Var och en i gruppen br kunna redogra fr hur ni har resonerat och arbetat.
Ni har en rektangulr tygbit som r 90 cm lng och 60 cm bred.

Av tyget ska ni sy en kasse med handtag.
Gr en skiss och arbetsbeskrivning av kassen.
Hur stor kan kassen bli?
87
Del GC1
Mtning, rumsuppfattning och geometriska samband Del GC1
1. Mt strckan. Skriv strckans lngd p tre olika stt.

Minirknare
fr anvndas
2. Till ungefr hur mnga glas rcker 2 l saft?
3. Ungefr hur mycket vger:

a) Ett hnsgg?
b) Ett nyftt barn?
c) Ett vykort?
d) En liten personbil?
4. a) Vilken av dessa vinklar r strst?

b) Hur vet du att den vinkel som du har valt r strst?
c) Ungefr hur stora r de olika vinklarna?
88
Del GC1
5. Kalle ska resa bort med tg ver helgen. Just nu r han och trnar och du har
till uppgift att ta reda p om Kalle mste avsluta sitt trningspass tidigare fr
att hinna med tget som gr 19.23.
Kalles trningspass slutar 18.00. Efter trningen mste han duscha och
sedan g hem. Frn trningslokalen r det ungefr 1,5 km hem.
Minirknare
Hemma mste han packa sin vska, ta ngot och ringa ngra telefonsamtal. fr anvndas
Han ska sedan ta bussen till stationen. Det r bara ngra hundra meter
frn Kalles hus till busshllplatsen. Bussarna gr varje halvtimme
(16.10, 16.40, 17.10, 17.40 osv) och det tar ungefr 20 minuter att ka
till stationen.
Vl framme p stationen mste Kalle hmta ut sin biljett, och det kan vara lite k vid biljettluckan.
Mste Kalle avsluta sitt trningspass tidigare och i s fall nr?

Redogr noga fr hur du resonerar.
6. Figuren visar en frgflck.
a) Hur kan du gra fr att ta reda p frgflckens omkrets?
b) Hur kan du gra fr att ta reda p frgflckens area?
89
Del GC1
7. Maria fddes 1997.

a) Vilket r fyller hon 50 r?
b) Vlj tre andra hndelser i Marias liv och fyll i tabellen.
Du ska skriva in de tre hndelserna, vilket r som de intrffar
och hur gammal Maria r vid varje hndelse. Minirknare
fr anvndas
Hndelse r Marias lder
90
Del GC2
Visa hur du lser uppgifterna 1 a)b).
1. Hur mnga grader vrider sig klockans minutvisare under

Minirknare
a) 30 minuter fr anvndas
b) 0 minuter
2. En buss avgr frn rebro kl 14.30 och kommer till Stockholm kl 17.24.
Hur lng tid tar resan?
3. Med hjlp av sm kuber kan man bygga strre kuber. Se figuren.

Hur mnga mindre kuber bestr denna kub av?
Du kan inte se alla kuberna i figuren.
4. Rita minst en figur som har dubbelt s stor area som figuren hr nedanfr.
a) b)
5. Anna kr sin bil med en medelfart av 90 km/h.

a) Hur lngt hinner hon p en timme?
b) Hur lngt hinner hon p 20 minuter?
91
Del GC3
1. Skriv den enhet som passar bst.
a) Lngden p en tndsticksask r 5 _____________________________ Minirknare

fr anvndas
b) Arean av din handflata r ungefr 1 ___________________________
c) Bensintanken p en bil rymmer 60 ___________________________
d) En burk lsk innehller 33 __________________________________
e) Lngden p fodralet till en CD-skiva r ca 14 _ __________________
f ) En fotbollsplan har omkretsen 320 _ __________________________
g) Arean av din lillfingernagel r ungefr 1 ________________________
92
Del GC3
2. Ngra elever hittar p en ny enhet fr area och kallar den fr dutt.

Du ser hur stor en dutt (svart) r i figuren nedanfr.
Minirknare
fr anvndas
a) Hur stor r rektangelns area, uttryckt i duttar?
b) Rita en figur med arean 5 duttar.
c) Rita en kvadrat med arean 6 duttar.
93
Del GC3
3. Josef ska mta en vinkel och har placerat gradskivan s som du ser p bilden.
Hur stor r vinkel A?
Minirknare
fr anvndas
4. Beskriv figuren.
Din beskrivning ska vara s utfrlig att den som lser beskrivningen kan rita figuren.
94
Del GC4
1. Hur stor del av ett litermtt fyller du om du hller i 25 cl?
Minirknare
2. Rita minst en triangel med arean 7 cm2. fr anvndas
3. Jst frpackas i paket som innehller 50 g.

Till hur mnga sdana paket rcker 1 kg jst?
4. En Barbiedocka har konstiga proportioner, om man jmfr med en riktig mnniska.

Anna r 170 cm lng och har 23 cm lnga ftter. En Barbiedocka, som r 30 cm lng,
har 1,5 cm lnga ftter.
Hur lnga borde Barbiedockans ftter vara om den skulle ha samma proportioner som Anna?
5. Adam ska sy en rund duk. Han har ett kvadratiskt tygstycke med sidan 80 cm.
Han gr en s stor duk som mjligt av tyget. Runt duken stter han ett kantband.
Hur lngt kantband ska han kpa?
95
Del GC4
6. Paruppgift
Arbeta frst sjlv med uppgiften. Redovisa din lsning. Diskutera sedan med en
kamrat och frsk att enas om en lsning. Om du vill ndra dina svar anvnder
du en penna i annan frg.
Minirknare
Hr fljer ngra pstenden. Fr vart och ett av dessa ska du avgra om det r fr anvndas
rtt eller fel. Kryssa i motsvarande ruta.
Om pstendet r fel, skriv d det rtta pstendet i rutan till hger.

Pstende Rtt Fel
a) En rt vinkel r 45.
b) 100 cm r lika med 1 dm.
c) En vinkel i en triangel
kan vara 180.
d) 1 km r lika med 1 000 m.
e) I en rektangel r alla
vinklar lika stora.
f) I en trubbvinklig triangel
r tv vinklar trubbiga.
g) Om summan av tv vinklar i
en triangel r 120 s mste
triangeln vara liksidig.
96
Del GC5
1. Lenas rum r 2,9 m brett och 3,6 m lngt.
a) Gr en ritning av rummet Minirknare

fr anvndas
b) Skriv vilken skala ritningen har.
2. Ungefr hur lng tid tar det att cykla 5 km om man hller medelfarten 18 km/h?
3. Ett akvarium har volymen 240 l. Hur kan akvariet se ut?

Ange lmpliga mtt och rita en bild av akvariet dr mtten r utsatta.
4. En cirkel har diametern 8,9 cm. En annan cirkel har radien 4,2 cm.
Vilken cirkel har den strsta arean?
97
Del GC5
5. Paruppgift
Minirknare
Med definition menas en exakt entydig beskrivning. fr anvndas
S hr kan definitionen av en cirkel skrivas:
En cirkel r mngden av alla punkter, som har lika stort avstnd till en given punkt.
a) Para ihop rtt definition med rtt figur.
Definitioner: Figur:
En fyrhrning dr
vinklarna r rta och parallellogram
sidorna lika lnga.
En fyrhrning med rektangel

parvis parallella sidor.
En fyrhrning dr kvadrat
vinklarna r rta.

b) Skriv en definition av en romb.
98
Del GC6
1. Arean av en rektangel r 36 cm2.

Minirknare
Undersk hur stor omkretsen kan vara. fr anvndas
2. P en konservburk str det att den innehller 0,5 l soppa.

Bottenytans diameter r 8 cm och burkens hjd r 10 cm.
Kontrollera om volymen kan stmma.
3. Av din lrare fr du olika kort med storheter (lngd, area, volym, tid och massa).
Vlj ut de kort som handlar om

Sortera dessa kort s att storheterna kommer i storleksordning. Skriv ner ditt resultat.
99
Del GC6
4. Paruppgift
Markera fr varje pstende om du anser att det r rtt eller fel och motivera varfr.
Minirknare
fr anvndas
Pstende Rtt Fel Motivering

a) Tv rektanglar r
alltid likformiga.
b) Tv trianglar r
alltid likformiga.
c) Tv liksidiga trianglar
r alltid likformiga.
d) Tv rtvinkliga trianglar
r alltid likformiga.
e) Tv kvadrater r
alltid likformiga.
f) Tv romber r
alltid likformiga.
g) Tv cirklar r
alltid likformiga.
100
Del SA
Statistik och sannolikhet Del SA
Minirknare
fr anvndas
Ganska Mycket
Hur sker knner du dig i fljande situationer? Sker sker Osker osker
Du ska lsa av vrden i ett diagram.
Du ska rita ett stapeldiagram, som visar

hur mnga syskon dina klasskamrater har.
Du ska vlja vilken typ av diagram du ska

anvnda nr du har gjort en underskning.
Du ska bestmma medelvrdet

av talen 12, 10, 14, 12, 6.
Du ska bestmmamedianen
av talen 12, 10, 14, 12, 6.

mellan medelvrde och median.
Du ska bestmma sannolikheten fr

att f ett visst nummer p ett lyckohjul.
Du ska frklara vad som menas med sannolikhet.
101
Del SB1
Statistik och sannolikhet Del SB1
1. a) Vilka diagramtyper knner du till?
b) Ge exempel p nr de olika diagramtyperna passar att anvnda. Minirknare

fr anvndas
2. Lisa gjorde ett diagram ver sitt och sina klasskamraters skonummer:
Antal elever
6
0
35 36 37 38 39 40 41 42 Skonummer
a) Vilket skonummer r vanligast?
Visa hur du lser uppgift b).
b) Hur mnga elever gr i Lisas klass?
c) Fundera p vad du mer kan f reda p av diagrammet.

Skriv sedan en uppgift som gr att lsa med hjlp av diagrammet.
Du ska ocks lsa din uppgift.
102
Del SB1
3. Paruppgift
Minirknare
Flickor vana rkare fr anvndas
Varje r dr 8 000 personer av rkning i Sverige. Det betyder att en
person i timmen dr av tobak. 25 000 ungdomar brjar rka varje r.
Det betyder att 70 unga brjar rka varje dag.
Andel av elever i rskurs 9 som rker varje eller nstan varje dag.
Procent
20
Flickor
18
16
14
Pojkar
12
10
-84 -86 -88 -90 -92 -94 -96 -98
Klla: Vrldshlsoorganisationen (WHO), Centralfrbundet fr alkohol- och narkotika-upplysning (CAN).
103
Del SB1
Vilka av fljande pstenden r sanna? Motivera dina svar.
Diagrammet visar att:

a) Andelen rkande flickor har varierat mellan 14 % och 20 %.
b) Under 1994 rkte en femtedel av alla flickor.
Minirknare
c) Under en period p 1980-talet rkte inga pojkar. fr anvndas
d) Dubbelt s stor andel flickor rkte 1999 som 1998.
e) Andelen rkande bland flickor respektive pojkar kar samtidigt.
f ) Varje r under perioden 19831999 har en strre andel flickor n pojkar rkt.
g) 1992 var andelen pojkar som rkte strst.
h) Frn 1994 till 1995 var det mnga flickor som slutade rka.
i) Det var fler pojkar i rskurs 9 som rkte 1995 n 1994.
104
Del SB2
Statistik och sannolikhet Del SB2
Gruppuppgift
Tnk frst en stund sjlva innan ni brjar diskutera med varandra. Lyssna p
Minirknare
varandra och frsk frst varandras argument. Redovisa era lsningar skriftligt. fr anvndas
Var och en i gruppen br kunna redogra fr hur ni har resonerat och arbetar.
Ni ska gra en underskning genom att stlla en frga till era klasskamrater.
Sedan ska ni sammanstlla resultatet i en tabell och rita ett diagram. Ni vljer
sjlva vad underskningen ska handla om.
Hr r ngra exempel:
Vad eleverna i klassen tillverkar i sljden.
Vilken film som r den bsta de har sett.
Hur mnga bcker de har lst den senaste mnaden.
Hur mnga syskon de har.
Hur lnge de lser lxor varje dag.
Hitta grna p ngot annat att underska.
Frst ska ni formulera frgan ni ska stlla.

Ni ska ocks fundera ver hur resultatet ska sammanstllas.
Drefter genomfr ni underskningen.
Sedan ska ni g igenom resultatet av er underskning och sammanstlla det i en tabell.
Gr ocks ett diagram. Ni ska drefter kommentera de resultat ni har kommit fram till.
105
Del SC1
Statistik och sannolikhet, Del SC1
1. Anna gr en underskning i sin klass. 15 elever av 32 i klassen har djur.

Anna skriver upp dem som har djur, vilka och hur mnga djur de har.
Minirknare
fr anvndas
Kalle 1 hund och 1 katt

Lisa 1 katt
Therese 2 fglar
Helen 3 katter och 2 hundar
Mikael 1 hamster
Victor 2 hundar
Malin 3 hstar
Robert 3 hundar
Rikard 1 katt
Christine 1 katt
Lena 1 katt
Timo 1 hst
Martin 1 hund
Sofia 2 katter
Mia 1 hund och 1 katt
a) Ungefr hur stor del av klassens elever har djur?

A: tre fjrdedelar
B: en tredjedel
C: en sjundedel
D: en fjrdedel
E: hlften
106
Del SC1
b) Vilka av fljande pstenden r sanna?

A: En fjrdedel av alla eleverna i klassen har katt.
B: Hlften av klassens djurgare har mer n ett djur.
C: Tre av eleverna har hlften av alla djur.
D: En av eleverna har mer n en sjttedel av alla djur. Minirknare
fr anvndas
c) Rita ett diagram som visar hur mnga djur det finns av varje sort.
2. Diagrammet visar Stefans dagsln 2001 jmfrd med dagslnen 2002.

Hans dagsln 2001 var 450 kr. Hur stor var den 2002?
kr
2001 2002
107
Del SC2
Statistik och sannolikhet Del SC2
1. Tre vanliga typer av diagram r: stapeldiagram, cirkeldlagram och linjediagram.
a) Ge exempel p nr dessa diagramtyper passar att anvnda. Minirknare

fr anvndas
b) Vilka andra typer av diagram knner du till?
2. Jenny och hennes familj r ute och ter middag. Frutom Jenny, r de hr
personerna med p middagen: mormor, morfar, mamma och Jennys tv brder.
Medelldern fr personerna vid middagen r 36 r.
a) Hur gammal kan var och en av de sex personerna vara?
b) Ge minst ett exempel till p hur gammal var och en av de sex personerna kan vara.
3. I ett fretag arbetar 11 personer. Deras mnadsinkomster i kronor r:

15 000 13 000 47 000 15 000
13 000 55 000 15 000 13 000
16 000 13 000 16 000
Visa hur du lser uppgift a)c).
a) Bestm medelvrdet och medianen fr de anstlldas mnadsinkomster.
b) Vilket mtt tycker du bst beskriver de anstlldas lner, medelvrdet eller medianen?
c) Motivera ditt val i b) och frklara ocks varfr du tycker att det andra mttet inte r lika bra.
108
Del SC2
4. Hur stor r sannolikheten att lyckohjulet stannar p
a) B?
b) 5?
c) ett jmnt tal?

Minirknare
fr anvndas
d) Rita ett lyckohjul dr sannolikheten att f 2 r 25 %. Rita grna flera olika hjul.
109
Del SC3
Statistik och sannolikhet Del SC3
1. Kalles klass gick en tipspromenad med 15 frgor.

Tabellen visar hur mnga rtt som eleverna i klassen fick.
Minirknare
fr anvndas
Anna 11 Bea 14
Carla 8 David 7
Erik 9 Filip 6
Gustav 14 Hanna 9
Isa 12 Johan 15
Kasper 10 Leyla 12
Maria 9 Nora 8
Oscar 12 Peter 9
Rikard 14
Bestm
a) medelvrde
b) median
c) typvrde
2. Per och Lena r tvillingar. De har en lillasyster. Syskonens medellder r 14 r.
a) Hur gamla kan de tre syskonen vara?
b) Hur stor r syskonens medellder ett r senare?
3. Ge exempel p en hndelse som har sannolikheten

a) 0
b) 1
c) 0,5
110
Del SC3
4. I en klass finns 12 pojkar och 18 flickor. En elev i klassen

lottas ut till att vara med p en radiointervju.
Hur stor r sannolikheten att det blir en pojke?
Minirknare
Visa hur du lser uppgift 5. fr anvndas
5. Anna och Gustav anordnar ett lotteri som gr till p fljande stt. P bordet
str fyra ldor med lock. I en av ldorna ligger en chokladkaka och i en annan
en karamellpse. De tv andra ldorna r tomma.
Jenny satsar 10 kr. Hur stor chans har hon att vinna bde chokladkakan och karamellpsen?
111
Del TA1
Taluppfattning Del TA1
Ganska Mycket
Du ska berkna hur mycket 3 liter mjlk kostar
om du vet hur mycket 1 liter kostar.
Du ska vlja rknestt i en uppgift med text.
Du ska placera fljande tal i storleksordning:

1 1 3 5 1 2 3
4 5 5 6 7 3 4
Du ska berkna hur mycket 25 % av 60 kr r.
Du ska rita en bild som visar 3/6.
Du ska berkna 297,7 + 139 utan minirknare.
Du ska frklara hur du vet vilket

som r strst av talen 2,3 och 2,59.
Du ska berkna 8 000 / 2 000 i huvudet.
Du ska avgra ungefr hur mycket

0,8272 1,369 r.
Du ska beskriva flera olika vardagshndelser

som passar till 5 27.
112
Del TA2
Taluppfattning Del TA2
Ganska Mycket
Du ska avgra om du fr rtt belopp tillbaka,
nr du betalar i affren.
Du ska beskriva en vardagshndelse som

passar till 100 18 3.
Du ska vlja rknestt i en uppgift med text.
Du ska skriva ett tal som ligger

mellan 1/3 och 1/2.
Du ska placera fljande tal i storleksordning:

1/4 0,7 0,19 1/5 1,5 5/6 20
Du ska bertta vad man kan anvnda procent till.
Du ska ange hur mnga

procent av figuren som
r skuggade.
Du ska berkna hur mnga procent

av dina klasskamrater som r flickor.
Du ska markera fljande tal p en tallinje:

2,3 1 3
Du ska gra en berkning med negativa tal,

t ex (4) (3).
Du ska p olika stt berkna hur mycket

billigare en TV blir med 30 % rabatt.
113
Kort till uppgift TB1:6 och TC7:2
0,65 0,125 0,7 0,109
0,91 0,901 0,091 0,019
0,2 1,5 3,00 0,19
0,25 1 1 1
4 2 3
1 2 3 1
5 5 5 7
2 5 7 1 1
8 3 2 4
3 2 6 5
4 7 4 6
1 2 1 25 %
10 3 20
1% 5% 10 % 20 %
50 % 75 % 150 % 300 %
3 0 1 300
114
Del TB1
Taluppfattning Del TB1 Minirknare br

inte anvndas
1. Hur mnga tal finns det mellan 3 och 5?
2. Vad r procent? Beskriv nr man anvnder procent,

hur man anvnder procent osv.
3. Pennor kostar 18 kr/styck och suddgummin kostar 6,50 kr/styck.

Frklara med egna ord vad som rknas ut med fljande uttryck:
a) 2 18
b) 18 + 3 6,50
c) 100 (2 18 + 6,5)
4. Samuel har godis i en pse. Han har rda, bl, gula och vita karameller.
Hlften av karamellerna r vita, en fjrdedel bl, en ttondel gula och fyra
karameller r rda.
Hur mnga vita, bl respektive gula karameller har han?
5. Av din lrare fr du kort med tal. Vlj ut alla kort med

Sortera dessa kort s att talen kommer i storleksordning.
Skriv ner ditt resultat.
115
Del TB2
Taluppfattning Del TB2
Paruppgifter
kamrat och frsk att enas om en lsning. Om du vill ndra dina svar anvnder Minirknare
fr anvndas
1. En dag sa Johan till sin matematiklrare: Kan du gissa vilket heltal jag
tnker p? Det r strre n 1 men mindre n 1 000.
Nej, sa lraren, det kan jag inte, men jag kan gissa mig fram till det talet
p 10 frgor eller mindre, om jag bara fr veta om det tal jag sger r strre,
mindre eller lika med ditt tnkta tal.
Det tror jag inte, sa Johan.
Visa hur du lser uppgifterna a) och b).
a) Hur br lraren vlja sina tal tycker du? Ge frslag.
b) Hur mnga frgor skulle lraren behva stlla om Johan i stllet valt ett heltal mellan 1 och 100?
2. Pia har 49 kolor. Hon har fyra kamrater hemma. Hon frdelar kolorna s att
hennes kamrater fr lika mnga kolor var. Pia ska ha frre kolor n var och
en av kamraterna.
Hur kan Pia frdela kolorna?
Hitta s mnga olika lsningar p uppgiften som mjligt.
116
Del TC1
Taluppfattning Del TC1
1. Eleverna i klassen tvlar. Det gller att kasta en stor sten s lngt som mjligt.
Eva och Sami skriver upp resultaten fr grupperna:
Minirknare
br anvndas
a) Skriv alla gruppers resultat i ordning det kortaste kastet frst.
b) Hur vet du vilket kast som r lngst?
2. P ett fat i klassrummet finns det pplen, bananer och apelsiner.

Av frukterna r
hlften pplen
en tredjedel bananer
resten apelsiner
Ge ett frslag p hur mnga pplen, bananer och apelsiner det kan finnas p fatet.
Rita grna.
117
Del TC1
3. Beskriv en vardagshndelse som passar till:

a) 5 27
b) 2 003 1 932
4. 28 elever i en klass ska vara p lgerskola i 4 dygn. Fr hela klassen Minirknare

br anvndas
r priset 2 700 kr fr varje dygn. De har 9 702 kr i klasskassan.
Visa hur du lser uppgifterna a)c).
a) Hur mycket fattas i klasskassan fr att de ska kunna vara p lgerskolan?
b) Ungefr hur mycket mste varje elev betala om de inte kan samla in mer pengar?
c) Henri och Lena handlar plgg till smrgsarna som klassen ska ha med
sig frsta dagen p lgerskolan. De har med sig 200 kr till affren.
De kper:
gurka 12,40 kr
tomater 14,28 kr
ost 66,76 kr
kaviar 27,90 kr
medvurst 35,70 kr
Henri vill kpa chokladkakor som kostar 9,90 kr styck.
Hur mnga chokladkakor har de rd att kpa till klassen?
d) Klassen ska bestlla 28 pizzor till lgerskolan. Varje pizza kostar 35 kr.
Var tionde pizza fr de gratis. Hur mycket kostar d pizzorna till klassen?
118
Del TC2
Taluppfattning Del TC2 Minirknare br

inte anvndas
1. Varje tal i den vre bubblan gr att para ihop med ngot tal i den nedre
bubblan s att du fr talet 9 med hjlp av ngot rknestt.

204 4
18 1 90
4,5 9
195
10
0,1 5
2
Skriv de tal som du har parat ihop med rtt tecken emellan.
a) 9 = 4,5 2 b) 9 =
c) 9 = d) 9 =
e) 9 =
2. Oscar har ett kolasnre som r 60 cm lngt. Han ska dela det i tv bitar,
s att den ena biten blir dubbelt s lng som den andra.
Hur lnga blir bitarna?
119
Del TC2
Visa hur du lser uppgift 3. Minirknare br

inte anvndas
3. Hur mycket r 25 % av 600 m?
4. Pia vinner en och en halv miljon p lotteri. Hon kper en hst fr

femtiotusen kronor. Hur mycket har hon sedan kvar av sin vinst? Skriv beloppet med siffror.
5. Skriv ett tal p linjen s att likheten stmmer.
a) = 9 990 + 10 b) 74 + = 81
c) 9 430 400 = d) 603 596 =
e) 8 000 = f) /15 = 3
2 000
g) = 900 700 h) = 1 003 9
i) 997 + 5 =
120
Del TC2
6. 25 kexpaket vger 3 kg. Du ska berkna hur mycket ett kexpaket vger. Minirknare br
inte anvndas
Vilken berkning gr du?
a) 25 3 b) 3 c) 25 3
25
d) 25 e) 3 25 f ) 3 + 25
7. Jasmin berknar 0,8272 1,369.

Ungefr hur stort blir talet hon fr fram?
a) Resultatet ligger mellan 0,8272 och 1,369.

b) Resultatet r strre n 1,369.
c) Resultatet r mindre n 0,8272.
d) Det kan man inte avgra utan att frst berkna.
121
Del TC3

inte anvndas
1. Dra streck mellan de tal som ger svaret 8 om de multipliceras med varandra.
100 80
8 0,0008
0,01 0,001
0,8 0,08
1 0,1
1 000 8 000
0,008 10
10 000 800
2. I en skola r 40 % av flickorna och 40 % av pojkarna blgda.

Hur mnga procent av eleverna i skolan r blgda?
3. Pelle fick det hr problemet att lsa: 440 elever ska ka p skolresa med buss.
Varje buss tar 60 passagerare. Hur mnga bussar behvs?
Enkelt, sa Pelle, jag dividerar.
Han dividerade p sin minirknare och fick resultatet 7,3333333.
Men han frstod inte hur han skulle svara. Hjlp honom.
Hur mnga bussar mste bestllas?
122
Del TC3
4. Rita en bild som visar att 3 = 1 Minirknare br

inte anvndas
6 2
5. a) 0,5 + 0,5 =
b) 2 0,8 =
c) 0,7 4 =
d) 120,60 =
10
6. Gr fljande berkningar och redovisa p ngot stt hur du rknar.

a) 298,7 + 139 b) 27 19,6
c) 60 56,3 d) 21 2,94
e) 1 818
18
7. Ett par jeans krymper enligt varudeklarationen 5 % p lngden

d de tvttas fr frsta gngen. Byxornas ben r 80 cm lnga.
Hur lnga r de efter tvtten?
8. Eleverna i en klass ska berkna fljande: 3 + 5 7.

Sara sger att svaret blir 56 medan Mia sger att svaret blir 38.
Vem har rtt?
123
Del TC4

inte anvndas
1. Ange ett tal som r strre n 100 men mindre n 100,1.
2. Marias moped har en bensintank som rymmer 7 liter. Hon ska hlsa p en
kamrat som bor 2 mil bort. Mopeden drar ungefr 0,4 liter bensin per mil.
Innan hon ker ivg tankar hon. Hon kper 4,5 liter bensin som kostar
9,70 kr per liter.
Frklara med ord vad man rknar ut med fljande uttryck:
a) 2 0,4
b) 7
0,4
3. Erik berknar 5,0 Ungefr hur stort blir talet han fr fram?
0,83
a) Resultatet r strre n 0,83 men mindre n 5,0.
b) Resultatet r strre n 5,0.
c) Resultatet r mindre n 0,83.
d) Det kan man inte avgra utan att frst berkna.
4. Nr Sara anvnde sin minirknare rkade hon dividera med 10 istllet fr

att multiplicera med 10. Rknarens sifferfnster visade d 35,5. Vad skulle
ha visats i sifferfnstret om hon hade gjort rtt?
124
Del TC4
5. David hade 589 kr. Han anvnde 97 % av dessa fr att kpa CD-skivor. Minirknare br
inte anvndas
Ungefr hur mycket betalade han fr skivorna?
a) Mycket mindre n 589 kr.
b) Lite mindre n 589 kr.
c) 589 kr.
d) Lite mer n 589 kr.
e) Mycket mer n 589 kr.
6. Temperaturmtning i april
C
10
X
X
0 X
X
X
-10
6 7 8 9 10 11
a) Vilken temperatur var det den 8/4?

b) Den 11/4 var det 9 C. Markera detta med ett kryss i diagrammet.
c) Bestm medeltemperaturen under de sex dagarna.
d) Hitta p minst en uppgift, som du kan lsa med hjlp av diagrammet.
Skriv ocks svar p din uppgift.
125
Del TC5

inte anvndas
1. Ungefr hur mnga procent av varje figur r skuggad?
a) b)
c) d)
e) f)
a) 0,285 = 0,205 b) 1,508 = 0,404
c) 55 = 55 d) = 0,1 0,4
10
a) 5 = 0,5 b) 7 = 3,5
c) 1 = 4 d) 10 = 100

4. Skriv ett tal som ligger mellan 1 och 1

3 2
126
Del TC5
5. a) Vilken av fljande summor r strre n 1? Minirknare br

inte anvndas
A: 1 + 1 B: 2 + 1 C: 4 + 1 D: 3 + 2
2 3 3 4 7 2 7 11
b) Frklara hur du kom fram till ditt svar.
6. a) Vilket/vilka alternativ ger samma resultat som 0,5 880?

A: 2 880 B: 1 440 C: 880 D: 5 88 E: 880
2 5
b) Frklara hur du kom fram till ditt svar.
7. Dinosaurierna levde fr 20070 miljoner r sedan.

Det ldsta matematiska fyndet r 30 000 r gammalt.
Pyramiderna byggdes 2 500 f Kr.
Pythagoras levde p 500-talet f Kr.
Kristi fdelse
100 000 f Kr
a) Markera p tidsaxeln hr ovanfr de rtal som r understrukna. Anvnd grna linjal.

b) Tnk dig att du ska frlnga tidsaxeln s att du kan pricka in tidpunkten d dinosaurierna dog ut.
Hur lng blir tidsaxeln i s fall?
127
Del TC6

inte anvndas
1. Vilket av talen 0,3 och 1 r strst?

3
2. Berkna:
a) 34/10 b) 5,7/10 c) 0,7/100 d) 53/0,1 e) 0,64/0,001
3. I en klass gr 10 flickor och 15 pojkar.

Hur mnga procent av klassens elever r pojkar?
4. Daniel sger: En kning frn 40 till 80 r en kning med 100 %.

Jasmin sger: D r en minskning frn 80 till 40 en minskning med 100 .
Hur r det? Frklara fr vart och ett av pstendena varfr du anser att det r rtt eller fel.
5. Temperaturen mttes inomhus och utomhus.

Inomhustemperatur Utomhustemperatur
16 C 8 C
Hur mnga grader varmare var det inomhus n utomhus?
6. Vilket tal ligger mitt emellan 4 och 2?
a) 100 18 3
b) 0,85 98
128
Del TC6
8. I en affr sljer man hemlagat godis. Klubbor finns i olika storlekar och Minirknare br
inte anvndas
chokladkola kan man kpa i olika stora psar (se bild).
Ngra personer gr fljande berkningar, nr de handlar hemlagat godis.
Beskriv, med vardagligt sprk, fr var och en av
berkningarna, vad det r som berknas.
a) 4 8 + 3 12 = 68
b) 10 11 2 40 = 30
129
Del TC7
Taluppfattning Del TC7
1. Din kompis slr p minirknaren 0,4 6 = 2,4, men

frstr inte hur det kan bli mindre nr man multiplicerar.
Minirknare
Frsk frklara s att din kompis frstr. fr anvndas
2. Av din lrare fr du kort med tal. Vlj ut alla kort med
_ _________________________________________
Sortera dessa kort s att talen kommer i storleksordning. Skriv ner ditt resultat.

a) 8 b) 9 3
0,5 4
4. Markera dessa tal p tallinjen:

1 3 2,3 p 2
0 5
a) 3 = 5 b) 14 + =3
c) ( 4) = 20 d) 21 = 7
130
Del TC7
6. I en skola lser 9 % av antalet pojkar och 21 % av antalet flickor franska.

Det finns lika mnga pojkar som flickor i skolan.
Hur mnga procent av hela antalet elever lser franska?
Minirknare
fr anvndas
7. Skriv negativa tal i parenteserna s att likheterna gller.
a) ( )+( ) = 12
b) ( )( )=4
8. I slutet av en snfattig vinter annonserade en sportaffr den ena veckan:
Nsta vecka annonserade affren:
Nu slr du till och kper ett par skidor.

Hur stor r rabatten i procent av ursprungspriset?
131
Del MA1
Mnster och samband Del MA1
Minirknare
fr anvndas
Ganska Mycket
Du skriva nsta tal i talfljden

13 11 8 4
Du ska beskriva hur en talfljd r uppbyggd.
Du ska skriva in ett tal, s att fljande likhet

stmmer:
17 = 2
Du ska skriva vad x r i

3 +x = 5.
Du ska med ord beskriva vad en graf visar.
132
Del MA2
Mnster och samband Del MA2
Minirknare
fr anvndas
Ganska Mycket
Du ska rita en graf som passar

till en beskriven hndelse.
Du ska beskriva ett mnster p olika stt.
Du ska pricka in punkterna

A = (6, 3) och B = (0, 3)
i ett koordinatsystem.
Du ska hitta p en uppgift som

passar till 2x + 7 = 30.
Du ska med ord beskriva vad en graf visar.
Du ska frenkla uttrycket

5(3x + 7) 23.
Du ska frklara skillnaden mellan

uttrycken x + 2 och x 2.
133
Del MB1
Mnster och samband Del MB1
1. Ett lngt bord r sammansatt av smbord. Runt det

lnga bordet har man satt stolar, som figuren visar.
Minirknare
fr anvndas
Visa hur du lser uppgifterna a) och b).
a) Hur mnga stolar finns det plats till om vi stter samman 4 smbord?
b) Hur mnga stolar blir det plats till om man stter samman 15 smbord?
2. Studera fljande talfljder. Vilket tal ska st p raden?
a) 1 000 100 10 1
b) 4 9 16 25
c) 13 11 8 4
d) Vlj en av talfljderna. Beskriv hur den r uppbyggd p ett eller flera stt:
med bild, ord och/eller formel.
e) Gr en egen talfljd. Beskriv p ngot stt hur den r uppbyggd.
3. Petra springer ett 400-meterslopp. Hon ppnar snabbt men efter 200 m blir
hon trtt och minskar farten. Nr hon nrmar sig mlet spurtar hon.
Rita in i figuren hur farten varierar under loppet.
Fart
Avstnd frn start
134
Del MB1
4. Figuren visar ett koordinatsystem. Punkten A (4, 1) r utsatt.
Minirknare
fr anvndas
1 X A
1 1
a) Stt ut punkterna B (6, 3) och C (0, 3).

Sammanbind de tre punkterna genom att dra streck.
b) Vilken figur bildas?
c) Bestm arean av figuren.
d) Skriv ngra andra punkter och stt ut dem i koordinatsystemet.

Sammanbind de punkter som du har valt och bestm arean av figuren som bildas.
135
Del MC1
Mnster och samband Del MC1
1. Anna tar reda p vikt och lder fr fem av klasskamraternas katter.

Hon redovisar det i figuren nedan.
Minirknare
fr anvndas
lder i r
X Sluggo
X Max
X Lisa
X Gustaf
X Myran
Vikt i kg
a) Vilken katt vger mest?
b) Vilken katt r yngst?
c) Jmfr Max och Sluggos vikter. Vad kan du dra fr slutsats?
d) Jmfr Gustafs och Lisas ldrar. Vad kan du dra fr slutsats?
2. a) Annas mnadsln r 20 000 kr.

Beas mnadsln r en och en halv gng s stor som Annas mnadsln.
Hur stor r Beas mnadsln?
b) Cilla har en mnadsln p x kr.

Davids mnadsln r dubbelt s stor som Cillas mnadsln
Skriv ett uttryck fr Davids mnadsln.
c) Eriks mnadsln r en och en halv gng s stor som Fias mnadsln.

Skriv ett uttryck fr Eriks mnadsln.
136
Del MC1
3. Studera fljande talfljder. Vilket tal ska st p raden?
a) 0 5 10 15
b) 20 17 14 11
c) 0,2 0,4 0,6 0,8 Minirknare

fr anvndas
d) Vlj en av talfljderna. Beskriv hur den r uppbyggd
p ett eller flera stt: med bild, ord och/eller formel.

e) Gr en egen talfljd. Beskriv p ngot stt hur den r uppbyggd.

a) = 3 b) 13 = 21
6
c) 4,1 = 3,2 + d) 3+5 = 2
e) 17 = 2 f) 5 =7
g) 3 5 = 2 h) 15 = 30

i) .4=1
137
Del MC2
1. a) Vilken av ekvationerna har lsningen x = 2
A: 7 + x = 5 B: x 3 = 5 C: 3 x = 5 Minirknare
fr anvndas
D: 10x = 5 E: 3 + x = 5
6
b) Skriv en annan ekvation som har lsningen x = 2.
2. Med hjlp av tndstickor kan man lgga femhrningar i rad.
Antal femhrningar Bild Antal stickor
1 5
2 9
3 13
a) Hur mnga tndstickor behvs om man ska lgga en rad med

4 femhrningar?
b) Hur mnga tndstickor behvs om man ska lgga en rad med

9 femhrningar?
Visa hur du lser uppgift c).
c) En tndsticksask innehller 50 tndstickor.

Tnk dig att du ska lgga femhrningar i rad med dessa stickor.
Till hur mnga femhrningar rcker tndstickorna i asken?
d) Skriv med ord eller formel hur man kan berkna antalet tndstickor om det
r n femhrningar i raden.
138
Del MC2
3. a) Anna r 5 r ldre n sin syster Maria.

Skriv ett uttryck fr Annas lder om Maria r m r.
b) Anna har en bror som heter Carl. I r r Anna dubbelt

s gammal som Carl.
Skriv ett uttryck fr Carls lder om Anna r a r.
Minirknare
c) Skriv en mening om tv personers ldrar och skriv ocks ett uttryck till. fr anvndas
4. Paruppgift
Arbeta frst sjlv med uppgiften. Redovisa din lsning. Diskutera sedan med
en kamrat och frsk att enas om en lsning. Om du vill ndra dina svar
anvnder du en penna i annan frg.
Graferna visar samband mellan Avstnd frn hemmet

och Tid fr en person som cyklar.
A B C
Avstnd frn hemmet
Avstnd frn hemmet
Avstnd frn hemmet
Tid Tid Tid
D E F
Avstnd frn hemmet
Avstnd frn hemmet
Avstnd frn hemmet
Tid Tid Tid
a) Vilka av graferna r omjliga? Frklara varfr de r det.
b) Tnk dig att de andra graferna beskriver en cykeltur.

Vlj tv av graferna och beskriv cykelturen fr var och en av dem.
139
Del MC3
1. Man tmmer en tank genom en kran i botten.

Grafen visar hur vattenvolymen frndras med tiden.
Minirknare
fr anvndas
Volym (liter)
1800
1700
1600
1500
1400
1300
1200
1100
1000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0 Tid (kl)
8:00 8:30 9:00 9:30
a) Nr brjade man tmma tanken?
b) Hur mnga liter vatten var kvar i tanken kl 8.40?
e) Vad hnder kl. 9.00?
d) Hur mycket r klockan nr hlften av vattnet har runnit ut?
e) Nr rinner vattnet fortast i brjan eller slutet? Hur kan du se det?
f ) Hur mycket vatten rann det ut under den sista kvarten?
140
Del MC3
2. Hur skriver man

a) hlften av x
b) 5 mer n x
c) dubbelt s mycket som x
Minirknare
fr anvndas
3. Du vet att a + b = 6. Vad blir d
a) a + b + 2
b) 2a + 2b
4. 8C ska ha klassfest. De kper in dukar, ljus och servetter fr 230 kr.

De rknar med att mat och dryck kostar 42 kr per elev.
Skriv med ord och/eller formel vad festen kostar (y kr) om det
kommer x elever p festen.
5 Denna tabell beskriver ett samband mellan x och y:
x 1 2 3 4
y 6 7 8 9
Sambandet kan beskrivas med ord och formel, t.ex.:

ord: Om man adderar 5 och x fr man y.
formel: y = x + 5
I a), b) och c) finns tabeller som beskriver olika samband.

Beskriv dessa samband med ord och/eller formel. Skriv grna p fler n ett stt.
x 1 2 3 4
a)
y 2 4 6 8

x 1 2 3 4
b)
y 2 3 4 5
x 1 2 3 4
c)
y 1 4 9 16
141
Del MC4
Paruppgift
Arbeta frst sjlv med uppgiften. Redovisa din lsning. Diskutera sedan med en Minirknare
fr anvndas
kamrat och frsk att enas om en lsning. Om du vill ndra dina svar anvnder du
en penna i annan frg.
Graferna visar kostnad fr framkallning och bilder i fyra fotoaffrer.
A B
Kostnad i kr Kostnad i kr
120 120
100 100
80 80
60 60
40 40
20 20
Antal Antal
0 0
10 20 30 bilder 10 20 30 bilder
C D
Kostnad i kr Kostnad i kr
120 120
100 100
80 80
60 60
40 40
20 20
Antal Antal
0 0
10 20 30 bilder 10 20 30 bilder
Visa hur du lser uppgifterna a) e).
a) Ungefr hur mycket kostar 20 bilder enligt graf B och D?
142
Del MC4
Tre av fotoaffrerna har dessa reklamskyltar:
Minirknare
fr anvndas
b) Berkna totala kostnaden fr 20 bilder i de tre affrerna.

c) Vilken av graferna passar med Hubbes, Fias respektive Gstas stt att ta
betalt fr framkallning och bilder? Motivera dina val.
d) Skriv en lmplig reklamskylt som passar den graf som blir ver.
e) Jmfr Hubbes och Gstas foto. Hur mnga bilder ska du minst bestlla
fr att kostnaden ska bli mindre hos Gstas foto n hos Hubbes foto.
Ls grna uppgiften p flera stt.
143
Del MC5
1. 7 pplen kostar x kr. Hur mycket kostar ett pple i genomsnitt?

Vilket uttryck stmmer med detta?
Minirknare
a) 7x fr anvndas
b) 7 x c) x 7 d) x e) 7 f) x + 7
7 x
2. a) Beskriv med ord sambandet mellan lngd och bredd i rektangel A.

Rektangel A
(cm)
x5
b) Teckna ett uttryck fr rektangel A:s omkrets och frenkla det s lngt som mjligt.
c) En annan rektangel, rektangel B, har 3 gnger s lng lngd som lngden i rektangel A.
Skriv ett uttryck fr lngden i rektangel B.
d) Bredden i rektangel B r 4 cm kortare n bredden i rektangel A.

Skriv ett uttryck fr rektangel B:s bredd.
3. Skriv en text till en uppgift som man kan lsa med ekvationen:
a) 2x + 7 = 30
b) 100 = 16 + 7x
c) 0,25x = 30
144
Del MC5
4. Kryssa i rtt svar och skriv en frklaring till hur du kom fram till svaret: Minirknare br
inte anvndas
a) x + 5 = 5 + x
o Detta r alltid sant. o Detta r aldrig sant. o Detta kan vara sant.
Frklaring:
b) 2x + 4 = x + 7
Frklaring:
c) a + b + c = c + a + b
Frklaring:
d) 4 + x = 4 + y
Frklaring:
e) x + 2 = x 2
Frklaring:
5. Frenkla uttrycken s mycket som mjligt:

a) x + 5 + x
b) 5(3x + 7) 23
c) 3a 5 + a + 3
d) 3a (5 + a)
145
Frgor om matematik
1. Vad tycker du om matematik?
2. Vad tycker du r viktigt att kunna i matematik?
3. Vad har du blivit bttre p i matematik denna termin?
146
4. Nr knner du dig njd i matematik?
5. Vad tycker du att du behver arbeta mer med i matematik?
6. Nr tycker du att du lr dig matematik bst?
147

Diagnostiska 6 9

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

You might also like

Diagnostiska 6 9

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Diagnostiska 6 9

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Diagnostiska uppgifter i matematik

Diagnostiska uppgifter i matematik fr rskurs 69 r en publikation som byg-

Stockholm i februari 2010

DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69 1

Del 1 Diagnostiska uppgifter i matematik fr rskurs 69

2 DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69

Vi vill srskilt framhlla att:

Frfrgningar och synpunkter

DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69 3

Nationella diagnostiska material och prov

Vad har varit viktigt i utvecklingsarbetet?

6 DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69

Tonvikten br ligga p frstelse, analys av hela lsningsprocedurer och kritisk

Vad innehller Diagnostiska uppgifter i matematik fr rskurs 69?

Materialet bestr av fyra komponenter:

Uppgifterna r samlade i fyra olika omrden, Mtning, rumsuppfattning och geo-

DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69 7

Ur Kursplan i matematik fr grundskolan:

8 DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69

Elevers arbete i par och grupp

DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69 9

Hur och nr kan eleverna arbeta med materialet?

10 DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69

Mtning, rumsuppfattning och geometriska samband

DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69 11

Mnster och samband

12 DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69

Som tidigare beskrivits r materialet indelat i fyra olika omrden, Mtning,

Mnga av uppgifterna kan relateras till fljande delar av kursplanen:

Ml som eleverna skall ha uppntt i slutet av det nionde skolret

DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69 13

Uppgifterna inom detta omrde kan frmst hnfras till fljande ml i

Ml som eleverna skall ha uppntt i slutet av det nionde skolret

Sammanfattande beskrivning av delarna inom omrdet

Del GA1 och GA2

14 DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69

Bedmning av Del GB1

Uppgift 2 Exempel p rimliga svar samt std fr analysen

DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69 15

Uppgift 3 Exempel p rimliga svar samt std fr analysen

Uppgift 4 Exempel p rimliga svar samt std fr analysen

16 DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69

Uppgift 5 Std fr analysen

Bedmning av Del GB2

Uppgift 2 Exempel p rimliga svar samt std fr analysen

DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69 17

Uppgift 3 Std fr analysen

Uppgift 4 Exempel p rimliga svar samt std fr analysen

18 DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69

Bedmning av Del GB3

DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69 19

Uppgift 2 Exempel p rimliga svar samt std fr analysen

Uppgift 3 Exempel p rimliga svar samt std fr analysen

Uppgift 4 Exempel p rimliga svar samt std fr analysen

20 DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69

Uppgift 5 Std fr analysen

Uppgift 6 Exempel p rimliga svar samt std fr analysen

DIAGNOSTISKA UPPGIFTER I MATEMATIK FR RSKURS 69 21