Svenska regentgemåler

Från år ca. 960 – 2018

Lista över Sveriges regentgemåler (kvinnliga) upptar de personer, som
har varit gifta med en svensk regent (kung, regerande drottning eller
riksföreståndare). Den upptar endast de personer, som var gifta med
regenterna under deras tid som regenter. Källa Wikipedia.
 Född cirka 960
Död 1020?
Erik Segersälls ätt

Sigrid Storråda är en historiskt omtvistad drottning (först i Sverige, sedan i

Danmark) som skall ha varit gift med Erik Segersäll och därpå, efter Eriks
död, omgift med Sven Tveskägg. Hon ska enligt isländska berättelser ha varit
dotter till en västgötsk storman vid namn Skoglar-Toste. Det mesta kring
hennes person är oklart eftersom Eriks gemål i andra källor kallas "Gunhild"
eller sägs ha varit polsk prinsessa. Sigrid kan följaktligen ha varit samma
person som Swiatoslawa av Polen
Swiatoslawa (polska: Świętosława), också känd under namnet Gunhild eller Swiatoslawa av Polen
Gunhilda, var dotter till Mieszko I av Polen och Dubrawka av Böhmen. Hon
var gift med den danske kungen Sven Tveskägg och eventuellt även med den
svenske kungen Erik Segersäll.

Namnformen Świętosława är en rekonstruktion som främst grundar sig på en

inskription i "Liber vitae of the New Minster and Hyde Abbey Winchester" om
att en syster till sonen Knut den store skulle ha hetat "Santslaue"
(inskriptionen lyder: "Santslaue soror CNVTI regis nostri"), och antagandet
att denna dotter troligtvis var döpt efter sin mor.

Enligt isländska sagor och vissa andra traditionella källor var Sven Tveskäggs
hustru den västgötska stormannadottern Sigrid Storråda. En del forskare
under 1900-talet har ansett att Sigrid Storråda är en uppdiktad gestalt - både
Gunhild och Sigrid har tolkats som förvrängningar av det polska namnet Fursteätten Piasts vapen.
Świętosława - medan andra hävdat att Sigrid var en verklig person och att Född cirka 968?
Sven Tveskägg därmed måste ha varit gift två gånger. Detta skulle då tyda på
Död 1014?
att det var Adam av Bremen och inte de isländska sagorna som har
missuppfattat de nordiska kungarnas släktskapsförhållanden och att Gunhild
enbart var gift med Sven Tveskägg.
Estrid (eller Astrid) av obotriterna, född cirka 979, död cirka
1035, var dotter till en obotritisk hövding, gift med Olof
Skötkonung och drottning av Sverige cirka 1000–1022. Med Olof
fick hon sonen Anund Jakob, som efterträdde fadern som kung
av Sverige, och dottern Ingegerd, som blev gift med Jaroslav I av
Kiev.

Enligt traditionen ska Estrid ha förts till Sverige efter ett krig hos
obotriterna, men Olof hade redan en älskarinna vid namn Edla
från deras område, med vilken han hade sonen Emund den
gamle, som sedermera efterträdde Anund som kung av Sverige.
År 1008 blev Estrid döpt tillsammans med Olof och deras barn.

Snorre Sturlasson skriver att ”drottning Estrid var högmodig och

icke vänlig mot sina styvbarn (Emund, Astrid och Holmfrid),
varför konungen sände sin son Emund till Vendland, där han
uppfostrades hos sina mödernefränder”. Han nämner henne som
förtjust i pompa och högtidligheter och som hård mot sina
tjänare.
Gunhild, som levde under 1000-talet, var en kvinna som enligt
Adam av Bremen var gift med den svenske kungen Anund Jakob.
Enligt Hans Gillingstam är övriga uppgifter om henne en följd av att
hon sammanblandats med Sven Estridssens kortvariga hustru, som
Adam dock också ger samma namn född cirka 1010, död 1060

Astrid Nialsdotter av Skjalgaätten från Hålogaland i Norge var

enligt det sentida tillägget (1200-tal) till Hervarsagan gift med
Ragnar den gamle och mor till den svenske kungen Stenkil. Död
1060?

Astrid föddes som barn av den norske stormannen Nial Finnsson och
Gunhild Halvdansdotter i storätten Skjalgaätten i Hålogaland i
Helena (i vissa källor Maer och Mö) var drottning av Sverige i två omgångar Stenkilska ätten
omkring 1080–1084 samt omkring 1088–1105. Hon var syster till Blot-Sven och
maka till kung Inge den äldre.

Det finns en gammal förteckning som talar om att kung Inge och drottning
Helena ägde stora jordegendomar i trakterna invid den nybyggda kyrkan i Vreta,
Östergötland, och att de ska ha givit bort cirka tjugo bondgårdar till ett kloster i
Vreta mellan år 1090 och 1100. En del[källa behövs] menar att kung Inge kom
från Östergötland, men troligare[källa behövs] är att det var Helena som kom
därifrån och de tjugo gårdarna ska i så fall ha kommit till familjen vid giftermålet.
Kanske är det ännu troligare[källa behövs] att de fått gårdarna i samband med
dråpet av Blot-Sven som antagligen hade sin ätt i området.

Helena slutade sina dagar i Vreta kloster och var sannolikt samma drottning som
den maer eller mö som i klostrets annaler inte avsåg ett personnamn utan hade Gravsten från 1600-
betydelsen nunna. Äldre teorier om att Helena skulle ha varit samma person som talet, där Helena
omnämns som hustru
helgonet Elin av Skövde har avfärdats av moderna historiker som osannolika.
till Inge den yngre
Född 1065 Död 1140
Ingegerd Haraldsdotter, född 1046,
död 1120, dotter till kung Harald
Hårdråde av Norge och Elisabet av Kiev,
var en norsk prinsessa, som genom sina
äktenskap blev drottning av Danmark
och Sverige. Hon gifte sig 1086 med den
danske kungen Olof Hunger och fick
med honom dottern Ulfhild. Olof dog
1095 och året därpå gifte hon om sig
med den svenske kungasonen Filip
Halstensson, som blev kung av Sverige
omkring 1105. Detta äktenskap blev Av Coat_of_Arms_of_Norway_(1924).svg: Karl Georg Jensen, Ssolbergj (talk)derivative work:
Kolomaznik (talk) - Coat_of_Arms_of_Norway_(1924).svg, CC BY-SA 3.0,
https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=10797506

barnlöst och Ingegerd dog 1120, två år

efter makens död.
Sankta Ragnhild av Tälje, född 1075,
död omkring år 1117, är ett svenskt
helgon som vördas inom Romersk-
katolska kyrkan. Även om de äldsta
källorna som omtalar henne är från
1400-talet hålls hon som troligen
historisk.
Sankta Ragnhild levde på 1100-talet. Ett
epitafium bevarat i två olika långa 1400-
talsavskrifter beskriver henne som svensk Kanske Sveriges drottning
drottning, att hon varit på pilgrimsfärd till Rom Regeringstid 1110–1117
Samtidigt med Ingegerd Haraldsdotter
och Jerusalem samt att hon var Tälje-bornas Företrädare Helena
skyddshelgon. Den längre avskriften meddelar Efterträdare Ingegerd Haraldsdotter
Gemål Kanske Inge den yngre
dessutom att hon grundade Tälje kyrka, samt Född 1075
att hon var dotter till "Halsten". Död Omkring 1117
Ulvhild Håkansdotter av Thjottaätten, född 1095, död 1148, (även Ulfhild) var Sveriges och Danmarks drottning,
dotter till den norske stormannen Håkon Finnsson av Thjottaätten. Genom sin börd och sina äktenskap kom
Ulvhild att få ett betydelsefullt kontaktnät och stora tillgångar. Hon var vän med ärkebiskop Eskil i Lunds stift,
vilken i sin tur stod Bernhard av Clairvaux nära. Kontaktnätet hade hon med sig in i äktenskapet med Sverker den
äldre, och det var hon som tog initiativ till att bjuda in cistercienserna till Östergötland och tillsammans med
Sverker låta grunda Alvastra kloster. Ulvhild var känd för sin fromhet och kristna nit i flera källor. I andra
framställningar har hon utmålats som extremt ondskefull i yngre år, men from i sin ålderdom. Under hennes tid
som drottning grundades även klostren i Nydala och Varnhem.

Ulvhild var gift tre gånger, med tre olika kungar:

Inge den yngre, Nils av Danmark samt Sverker den Regeringstid 1117–1125
äldre. Hennes två första äktenskap var barnlösa. Samtidigt med Ingegerd Haraldsdotter till 1118
Efter kung Nils bortgång lämnade Ulvhild Danmark Företrädare Ingegerd Haraldsdotter
för Sverige (vissa källor anger att hon gjort sig Efterträdare Rikissa av Polen (drottning i Västergötland)
omöjlig i Danmark och lämnade honom redan Regeringstid 1134–1148
innan). Hon övertygade den östgötska hövdingen Företrädare Rikissa av Polen (drottning i Västergötland)
Sverker om att han skulle ha större utsikter att bli Efterträdare Rikissa av Polen
accepterad även i Västergötland om han tog henne
till maka vilket även skedde; Sverker blev år 1130
hyllad som hela Sveriges konung.
Rikissa av Polen, född 12 april 1116 eller 1106, död tidigast
1156, var prinsessa av Polen och var drottning av Sverige två
gånger. Hon var under sin levnad gift med tre för sin tid
inflytelserika män och fick dokumenterat tre barn.

Drottning i Västergötland Gemåler Magnus Nilsson

Regeringstid 1127–1130 Volodar av Minsk
Företrädare Ulvhild Håkansdotter Sverker den äldre
(Sveriges drottning) Barn Knut
Efterträdare Ulvhild Håkansdotter Sofia
(Sveriges drottning) Burislev? Vapensköld för
Sveriges drottning Ätt Huset Piast ätten Piast, som
Regeringstid 1148–1150-talet Far Boleslav III av Polen Rikissa tillhörde.
Företrädare Ulvhild Håkansdotter Mor Salome av Berg
Efterträdare Kristina Björnsdotter Född 12 april 1106
Död Tidigast 1156
Begravd Troligtvis Alvastra kloster i Östergötland
 Ulvhild Håkansdotter av Thjottaätten, född 1095, Sveriges drottning
död 1148, (även Ulfhild) var Sveriges och Danmarks Regeringstid 1117–1125
drottning, dotter till den norske stormannen Håkon Samtidigt med Ingegerd Haraldsdotter till 1118
Finnsson av Thjottaätten. Företrädare Ingegerd Haraldsdotter
Efterträdare Rikissa av Polen (drottning i Västergötland)
Genom sin börd och sina äktenskap kom Ulvhild att få Sveriges drottning
ett betydelsefullt kontaktnät och stora tillgångar. Hon Regeringstid 1134–1148
var vän med ärkebiskop Eskil i Lunds stift, vilken i sin Företrädare Rikissa av Polen (drottning i Västergötland)
tur stod Bernhard av Clairvaux nära. Kontaktnätet Efterträdare Rikissa av Polen
hade hon med sig in i äktenskapet med Sverker den Gemåler Inge den yngre
äldre, och det var hon som tog initiativ till att bjuda in Nils Svensson
cistercienserna till Östergötland och tillsammans med Sverker den äldre
Sverker låta grunda Alvastra kloster. Ulvhild var känd Barn Johan
för sin fromhet och kristna nit i flera källor. I andra Karl
framställningar har hon utmålats som extremt Helena
ondskefull i yngre år, men from i sin ålderdom. Under Sune Sik?
hennes tid som drottning grundades även klostren i Ingegerd
Nydala och Varnhem. Ätt Thjottaätten
Far Håkon Finnsson
Född 1095
Död 1148
Begravd Alvastra kloster i Östergötland
Sverkerska och erikska ätterna
 Av Valentinian - Based on by User:Ipankonin. Lion
Kristina Björnsdotter, född på 1120-talet, död cirka 1170, var originally from . Hearts from by
de:Benutzer:Ollemarkeagle and User:ChristianBier, CC
BY-SA 3.0,
en svensk drottning 1156–1160, som var gift med kung Erik https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3873
775
den helige.
Vapensköld för den gamla
Kristina var dotter till prins Björn Haraldsson Järnsida av Danmark och danska kungaätten, som
prinsessan Katarina Ingesdotter av Sverige. Hon blev gift med Erik den Kristina tillhörde.
helige och fick med honom fick hon barnen Knut, som blev svensk kung
1167 och Margareta, som blev drottning av Norge. Sveriges drottning
Regeringstid 1156–18 maj 1160
Kristina är omtalad i Knytlingasagan från mitten av 1200-talet och en Företrädare Rikissa av Polen
genealogi av Abboten Vilhelm, död 1203. I svenska källor från 1300-talet Efterträdare Birgitta Haraldsdotter
förekommer i stället de troligen felaktiga uppgifterna att hon var dotter till Gemål Erik den helige
Inge den yngre. Barn Knut
Filip
Kristina är mest känd för sin konflikt om markägande med klostret i Katarina
Varnhem, för vilken påven ville få henne bannlyst. Drottning Kristina gjorde Margareta
anspråk på Varnhem som sitt arv, efter Fru Sigrid, som donerade den mark Ätt Ylvingaätten
som Varnhem kloster grundades på. Kristina ska ha trakasserat munkarna Far Björn Haraldsson Järnsida
så i den milda grad att munkarna valde att flytta till Danmark och där 1158 Mor Katarina Ingesdotter
skapa Vitskøl kloster. Född 1120-talet
Död Omkring 1170
Kristina ska vid mordet på maken ha flytt med sonen, troligen till Danmark.
 Av Coat_of_Arms_of_Norway_(1924).svg: Karl Georg Jensen,

Birgitta Haraldsdotter i Norge kallad Ssolbergj (talk)derivative work: Kolomaznik (talk) -

Coat_of_Arms_of_Norway_(1924).svg, CC BY-SA 3.0,
https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=10797506

Brigida Haraldsdatter, född efter 1130,

Sveriges drottning
död 1209, var en svensk drottning Regeringstid 1160–1161
genom sitt äktenskap med kung Magnus Företrädare Kristina Björnsdotter
Henriksson. Hon var frillodotter till kung Efterträdare Kristina Stigsdotter Hvide
Gemåler Karl Sunesson
Harald Gille av Norge. Magnus Henriksson
Hennes mor är okänd, men det var Birger Brosa Norges vapensköld, som
Barn Filip? illustration till Birgitta, som
troligen Tora Gudmundsdotter, med Knut? kom från Norge.
vilken Harald hade ett långvarigt Folke
förhållande och som också var mor till Magnus
Ingegärd
Sigurd Munn. Genom sitt äktenskap Kristina
med Magnus Henriksson var hon Margareta
svensk drottning 1160–1161. Efter Far Harald Gille
Mor Troligtvis Tora Gudmundsdotter
hennes siste make , Birger Brosas död Född Omkring eller efter 1130
levde hon de sista åren av sitt liv i Död 1209
Riseberga kloster där hon även Begravd Riseberga kloster
gravsattes.
 Vapensköld för
Kristina Stigsdotter Hvide (Danska: Christine
Hvideätten, som
Stigsdatter) född cirka 1145, död cirka 1200, var svensk Kristina tillhörde.
drottning 1164–1167, gift med kung Karl Sverkersson
och mor till Sverker den yngre.

Christine Stigsdatter, i Sverige kallad Kristina Stigdotter,

föddes som dotter till den danske stormannen Stig
Tokesen, (död 1151) från familjen Hvide i Skåne, och
prinsessan Margareta av Danmark. Hennes födelseår är
inte bekräftat. Hon blev gift med Karl omkring 1164; hon Sveriges drottning
antas ha hämtats till Sverige av jarlen Guttorm 1163, Regeringstid 1164–12 april 1167
med bröllopsceremonin anses ha utförts 1164, då den Företrädare Birgitta Haraldsdotter
Efterträdare Cecilia Johansdotter
nye biskopen installerats. Hon var drottning i omkring
Gemål Karl Sverkersson
tre år och blev änka då maken mördades på Visingsö år Barn Sverker den yngre
1167. Två år senare slöt hon sig till Vreta kloster. År 1196 Ätt Hvideätten
blev hennes son kung i Sverige. Kristina antas ha dött Far Stig Tokesen
omkring år 1200, fyra år efter sonens tronbestigning. Mor Margareta av Danmark
Hennes dödsorsak är okänd. Född Omkring 1145
Död Omkring 1200
Cecilia Johansdotter är ett namn som ofta har Sveriges drottning
Regeringstid 12 april 1167–1193
använts om en svensk drottning, gift med Knut Företrädare Kristina Stigsdotter Hvide
Eriksson och senare katolsk nunna. I själva Efterträdare Benedicta Ebbesdotter
verket är dock hennes namn obekräftat och Gemål Knut Eriksson
Barn Erik Knutsson
betraktas som okänt. Hon anges i vissa Far Kanske Johan Sverkersson?
historiska och genealogiska framställningar Född Omkring 1145
som dotter till den svenske kungasonen Johan Död Efter 1193
Sverkersson.

Genom ett påvebrev från 1193, som bevarats i

avskrift, vet man att hon under en livshotande
sjukdom avlade avhållsamhetslöfte och gick i
kloster efter att ha tillfrisknat. Kung Knut
ansökte senare hos påven om att hon skulle
befrias från löftet.
Benedikta Ebbesdotter Hvide eller Benedicta, även Sveriges drottning
kallad Bengta, född någon gång mellan 1165 och 1170 i Regeringstid 1195 eller 1196–1199 eller 1200
Knardrup på norra Själland, död 1199 eller 1200, dotter Företrädare Cecilia Johansdotter
till Ebbe Sunesson Hvide, var Sveriges drottning från Efterträdare Ingegärd Birgersdotter
1196 till sin död, då hon omkring 1185 gifte sig med Gemål Sverker den yngre
Sverker den yngre, som blev Sveriges kung 1196. Barn Helena
Karl
Kristina
Benedikta är främst känd genom en geneologi över Margareta
Hvideätten, troligen upptecknad på 1300-talet men Ätt Hvideätten
bevarad i en avskrift från 1524 den så kallade Tabula Far Ebbe Sunesson Hvide
sorana, som sattes på väggen av Sorø kloster. Här har Född Andra halvan av 1160-talet
troligen Arild Huitfeldt hämtat uppgifterna, då de Knardrup på Själland i Danmark
förekommer i hans arbete om Absaloms och Esbern Död 1199 eller 1200
Snares släkt från 1589. Via Huitfeldt har uppgifterna Begravd Alvastra kloster i Östergötland
spridits till Johannes Messenius, han är den förste
svenske historiker som dokumenterat hennes existens

Drottning Benedikta avled antingen år 1199 eller 1200;

en av dödsorsakerna som föreslagits är död i barnsäng.
Ingegerd Birgersdotter (Bjälboätten)

född omkring 1180, död 7 april okänt år (möjligen 1230), Sveriges drottning
Regeringstid 1200–31 januari 1208
var dotter till den svenske jarlen Birger Brosa och den
Företrädare Benedikta Ebbesdotter
norske kungen Harald Gilles dotter Birgitta (änka efter Efterträdare Rikissa av Danmark
den svenske tronpretendenten Magnus Henriksson och Gemål Sverker den yngre
svensk titulärdrottning 1160–1161). När hon 1200 gifte Barn Johan
sig med Sverker den yngre blev hon Sveriges drottning, Ingrid
vilket hon var fram till sin makes avsättning 1208. Ätt Bjälboätten
Far Birger Brosa
1202 utropade hon och maken sonen Johan till jarl efter Mor Birgitta Haraldsdotter
hennes far. 1204 försämrades förhållandet mellan Född Omkring 1180
Död 7 april möjligen 1230
hennes släkt och kungen och 1205 stupade Knut
Erikssons söner i slaget vid Älgarås. Hon agerade
medlare mellan maken och släkten, men misslyckades Vapensköld för Bjälboätten,
och 1208 avsattes maken genom slaget vid Lena. Hon Av Christer Sundin - Eget arbeteThis vector
image includes elements that have been taken
or adapted from this: Meuble lion.svg (by
tros sedan ha tillbringat sitt liv hos sin bror Magnus, i ).This vector image includes elements that
have been taken or adapted from this: Meuble
Skåne eller i Danmark. Hennes dödsår är okänt; årtalet héraldique Lion.svg (by Syryatsu).This vector
image includes elements that have been taken
or adapted from this: Blason ville fr Brain-sur-
1230 har föreslagits. Allonnes (Maine-et-Loire).svg (by )., CC BY-SA
3.0,
https://commons.wikimedia.org/w/index.php?
curid=6345776
Rikissa av Danmark, född före 1183, död 8 maj Sveriges drottning
Regeringstid 1210–10 april 1216
1220, var drottning av Sverige, dotter till Företrädare Ingegärd Birgersdotter
Valdemar den store och Sofia av Minsk. Efterträdare Helena Pedersdotter Strange
Gemål Erik Knutsson
Barn Sofia
Rikissa var drottning av Sverige som gift med Marianne
kung Erik Knutsson. Hon var dotterdotter till Ingeborg
svenska drottningen Rikissa av Polen. Rikissas Erik
Ätt Ylvingaätten
och Eriks giftermål genomfördes för att Far Valdemar den store
bekräfta att fred rådde mellan Sverige och Mor Sofia av Minsk
Danmark. Kung Erik skrev till Valdemar Sejr av Född Före 1183 eller 1190 eller 1191
Danmark
Danmark och bad om hans systers hand efter Död 8 maj 1220
sin seger vid Gestilren där kung Sverker Danmark
Karlsson stupade. Med det äktenskapet tänkte Begravd Ringsted i Danmark
han beröva den Sverkerska ätten sitt
inflytande i Danmark och få inflytande för sin
egen ätt.
Helena (Helene) Pedersdotter Strange, i Sverige kallad Sveriges drottning
drottning Elin, född cirka 1200, död cirka 1255 var dotter Regeringstid 1229–1234
till den danske riddaren Peder Strangesson. Ätten antog Företrädare Rikissa av Danmark
Efterträdare Katarina Sunesdotter
senare namnet Ulfeldt.
Gemåler 1. Knut Långe
2. Filip Larsson
Helena tros ha gift sig med Knut Långe ungefär 1225,
men det rätta årtalet är okänt. Mellan åren 1229 och Barn Holmger
1234 var hon Sveriges drottning, där hennes make Knut Filip
Långe var den regerande konungen. Hon hade samma Personnamn Helena Pedersdotter
sigill som sin make på officiella papper, vilket är märkligt Ätt Strange
och antyder ett visst inflytande. Far Peder Strangesson (Ulfeldt)
Född Omkring 1200
Död 1255
När Knut dog år 1234 gifte Helena om sig med en Filip
Laurensson. År 1247 gjorde hennes son uppror som
tronpretendent och avrättades 1248.

År 1251 blev hon änka för andra gången

 Katarina Sunesdotter

född omkring 1215, sista gången omnämnd i Sveriges drottning

Regeringstid 1243 eller 1244–2 februari 1250
livet 17 januari 1251, död före februari 1253, var Företrädare Helena Pedersdotter Strange
Sveriges drottning som gift med kung Erik Efterträdare Sofia Eriksdotter av Danmark
Eriksson (senare kallad "läspe och halte"). Gemål Erik Eriksson
Ätt Bjälboätten
Far Sune Folkesson
Katarina var dotter till Sune Folkesson och Mor Helena Sverkersdotter
Helena Sverkersdotter (dotter till kung Sverker Född Omkring 1215
Död Mellan 17 januari 1251 och februari 1253
den yngre). 1244 gifte hon sig med kung Erik Begravd Gudhems kloster i Västergötland
Eriksson den läspe och halte (död 2 februari
1250), men de fick inga barn. Den 11 juni 1250
lämnade hon en stor donation till Gudhems
kloster, där hon hade för avsikt att ta doket.
Hon testamenterade samma år Söderköping
till sin syster Benedicta. Samtida gravvård över
Katarina i Gudhems
kloster.
Sofia Eriksdotter av Danmark, född troligen tidigast 1240 i Danmark, död 1286
i Danmark, var Sveriges drottning från 1260 till 1275 genom sitt giftermål med
kung Valdemar Birgersson. Hon var dotter till kung Erik Plogpenning av
Danmark och därmed dansk prinsessa, samt genom sin make svärdotter till
Birger jarl.
Regeringstid 1260–22 juli 1275
Företrädare Katarina Sunesdotter
Efterträdare Helvig av Holstein
Gemål Valdemar Birgersson
Barn Ingeborg
Erik
Marina
Rikissa
Katarina
Margareta
Ätt Ylvingaätten
Far Erik Plogpenning
Mor Jutta av Sachsen
Född troligen tidigast 1240
Danmark
Död 1286
Danmark Bjälboätten
Helvig av Holstein, även (felaktigt) känd under namnet Hedvig,
född någon gång mellan 1255 och 1260, död någon gång mellan
1324 och 1326, dotter till greve Gerhard I av Holstein (död 1290) och
Elisabet av Mecklenburg (död 1280, dotter till furst Johan I av
Mecklenburg).

Stiliserad bild av Helvig på hennes sigill.

Helvig blev svensk drottning, när hon 11 november 1276 i Kalmar
gifte sig med Magnus Ladulås, som året innan hade gjort sig till
svensk kung, genom att avsätta sin bror Valdemar. Denna
avsättning ledde 1278 till uppror mot Magnus och under detta
uppror blev Helvigs far Gerhard tillfångatagen i Skara. Hon sökte då
sin tillflykt till det närliggande klostret.
Regeringstid 11 november 1276–18 december 1290
Kröning 29 juli 1281 i Söderköping
Företrädare Sofia Eriksdotter av Danmark
Efterträdare Märta av Danmark
Ätt Huset Schaumburg

Född Andra halvan av 1250-talet

Död Mellan 7 mars 1324 och 14 februari 1326
Begravd Troligtvis Riddarholmskyrkan i Stockholm
Märta av Danmark, född 1277, död 3 oktober 1341, var
drottning av Sverige 1298–1318, gift med kung Birger Regeringstid November 1298–Mars eller april 1318
Kröning 2 december 1302 i Söderköping
Magnusson. Hennes formella namn var Margareta
Företrädare Helvig av Holstein
(danska: Margrete), men hon blev i Sverige känd som Efterträdare Blanka av Namur
drottning Märta. Gemål Birger Magnusson
Märta var dotter till kung Erik Klipping av Danmark och Barn Magnus
Agnes av Brandenburg. Hon trolovades med Birger Erik
redan som barn och tycks ha befunnit sig i Sverige sedan Agnes
åtminstone år 1295. Katarina
Märta blev sedan krönt 1302 och tillhör de mer Ätt Ylvingaätten
Far Erik Klipping
betydelsefulla av Sveriges medeltida drottningar,
Mor Agnes av Brandenburg
eftersom hon, med rätt eller orätt, ryktas ha varit Född 1277
politiskt aktiv, ha haft inflytande över sin makes politik Död 3 oktober 1341 (ca 64 år)
och själv deltagit i många politiska händelser. Hon har Begravd Sankt Bendts Kirke i Ringsted i Danmark
ibland, vare sig det är med sanningen
överensstämmande eller inte, angetts som
konstruktören av planen bakom Nyköpings gästabud
1317, där hennes makes bröder fängslades, och skildras
som blodtörstig av Erikskrönikan. Då maken avsattes
flydde hon 1318 med honom till Danmark. 1326–1329
befann hon sig i Tyskland och återvände sedan till
Danmark.
Blanka av Namur (Blanche), född cirka 1320, död 1363, var grevinna
av vad som nu är en provins i Belgien och blev svensk, norsk och
skånsk drottning från år 1335 genom sitt äktenskap med kung
Magnus Eriksson.

Regeringstid Oktober eller början av november 1335–1363

Samtidigt med Beatrix av Bayern 1356–1359
Kröning 21 juli 1336 i Storkyrkan i Stockholm
Företrädare Märta av Danmark
Efterträdare Margareta Valdemarsdotter av Danmark
Gemål Magnus Eriksson
Barn Erik
Håkan
Tre döttrar Blanka och sonen Håkan
Far Jean Dampierre av Namur såsom Albert Edelfelt
Mor Marie av Artois föreställde sig dem i sin
Född Omkring 1320 målning Drottning Blanka
Död 1363 1877.
Beatrix av Bayern, (egentligen Beatrix av Regeringstid 17 oktober 1356–20 juni 1359
Brandenburg), död 25 december 1359, begravd i Samtidigt med Blanka av Namur
Stockholm (?), var drottninggemål av Sverige 1356– Företrädare Blanka av Namur
1359, dotter till tysk-romerske kejsar Ludvig IV (död Efterträdare Blanka av Namur
Gemål Erik Magnusson
1347) och Margareta II av Hainault (död 1356).
Barn Erik
Far Ludvig IV av Bayern
Hon gifte sig 1355 eller 1356 (före 17 oktober 1356) med Mor Margareta II av Hainault
kung Erik Magnusson av Sverige (omkring 1339–1359). Död 25 december 1359
Begravd Kanske Svartbrödraklostret i Stockholm
Det har i äldre litteratur påståtts att Beatrix jämte
maken och två barn fallit offer för svärmodern drottning
Blankas intriger 1359. Troligare är att hon avled i
barnsäng jämte nyfödde sonen Erik, möjligen drabbad
av pesten som grasserade vid denna tid. Vissa forskare
anser det troligt att hon och sonen gravsattes i det
nybyggda (1340-talet) Svartbrödraklostret i Stockholm.
Drottning Margareta
Margareta Valdemarsdotter, född 1353, död den Sveriges drottning
28 oktober 1412 av pesten, var regerande Regeringstid 9 april 1363–februari 1364
drottning av Danmark och Norge 1387–1412 och Företrädare Blanka av Namur
av Sverige 1389–1412.[A 1] Eftersom Finland var Efterträdare Rikardis av Schwerin
en del av Sverige och Island, Färöarna och
Grönland var delar av Norge regerade hon över
hela Norden. Hon var dotter till Valdemar
Atterdag och Helvig av Slesvig och gift med den
svensk-norske kungen Håkan Magnusson. Hon
var motståndare och motregent till kung Albrekt
av Mecklenburg. Hon räknas sedan 1972 som Regeringstid 24 februari 1389–28 oktober 1412
Margrete I av Danmark. (23 år och 247 dagar)
Gemål Håkan Magnusson (Erik av Pommern medregent från 1396)
Barn Olof Företrädare Albrekt av Mecklenburg (kung av Sverige)
Ätt Estridska ätten Efterträdare Erik av Pommern (kung av Sverige)
Far Valdemar Atterdag
Mor Helvig av Slesvig
Född Våren 1353
Søborg
Död 28 oktober 1412
På ett skepp i Flensburgs hamn
Rikardis av Schwerin
Född 1348, död mellan 23 april och 11 juni 1377, var
Sveriges drottning från 1365 till sin död.

Rikardis var dotter till den gamla fursteätten von Hagens

siste greve, Otto I av Schwerin, (död 1357) och dennes
hustru Mathilda av Mecklenburg-Werle (död 1361).
Rikardis gifte sig 1359 med den senare svenske kungen
Albrekt av Mecklenburg (1338/1340–1412), ett äktenskap
vars kontrakt upprättats i Wismar redan 12 oktober
1352.

Paret fick följande barn:

Erik (omkring 1365–1397), svensk tronföljare och herre

av Gotland.
Rikardis Katarina (omkring 1370/1372–1400), gift i Prag
1388 med kejsarens yngre son Johan av Böhmen (1370–
1396), markgreve av Mähren och hertig av Görlitz
(Lausitz).
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Bad_Doberan-Kloster-
M%C3%BCnster-Innen-Grabmale-Albrecht_von_Schweden0719.jpg
Filippa av England, född 4 juni 1394, död 5 januari 1430, var engelsk
prinsessa och drottning av Sverige, Danmark och Norge under
Kalmarunionen, som maka till Erik av Pommern.
Filippa var dotter till kung Henrik IV av England, och kom till
Kalmarunionens Danmark 1406, i samband med giftermålet. Hon skötte
regerandet av unionen i kung Eriks frånvaro 1423–1425 och förhandlade
åren därefter med det svenska riksrådet om trupper inför kriget mot
Hansan.
Hon blev medsyster i Vadstena kloster som hon gärna besökte, och har i
både samtida och senare källor fått ett gott eftermäle.
Filippa var dotter till Henrik IV av England och Marie de Bohun. Henrik
ville stärka sin ställning som kung då han erövrat tronen efter att ha
störtat Rikard II, och han sökte därför förbindelser med andra kungahus.
Sin äldsta dotter Blanka fick han bortgift med pfalzgreven Ludvig III och Sveriges drottning
efter att ha sänt några män till Norden för att undersöka de statsrättsliga Regeringstid 26 oktober 1406
–5 januari 1430
förhållandena inom Kalmarunionen föreslog Henrik för regenten
23 år och 71 dagar
Margareta dels att hans dotter Filippa skulle gifta sig med den nordiske
tronföljaren Erik, dels att hans son kronprins Henrik skulle gifta sig med
Eriks syster Katarina. Margareta tilltalades av idén och skickade dansken
Peder Lykke till England för att förhandla om saken.
Katarina Karlsdotter (Gumsehuvud), född 1418, död 7 september 1450, dotter till Karl Ormsson (Gumsehuvud) och
gift med Karl Knutsson (Bonde), var drottning av Sverige och Norge (1448–1450), när maken var kung över dessa riken.

Hon gifte sig med Karl Knutsson (i hans andra äktenskap) den 5 oktober 1438 i Stockholm. Hennes bröllop skildras
utförligt i Karlskrönikan och beskrivs som storslaget – det ska ha varat i tolv dagar med vin, mjöd, dans och tornerspel,
och kombinerats med ett rådsmöte, där brudgummen sedan valdes till riksföreståndare. Sommaren 1439 deltog hon i
dansen i Karl Knutssons läger utanför det belägrade Stegeborg. När han sedan hade blivit kung under sommaren 1448
kröntes Katarina av ärkebiskop Jöns Bengtsson, till drottning i Uppsala domkyrka den 2 juli 1448. Efter 1449 kallades hon
även drottning av Norge.

Äktenskapet beskrivs som mycket lyckligt och resulterade i nio barn, fyra söner och fem döttrar. Vid drottningens död
levde fyra av döttrarna däribland Margareta, Magdalena, som blev gift med Ivar Axelsson (Tott), och Birgitta. Katarina
beskrivs som en vacker och gladlynt person som spred en trivsam stämning omkring sig och var tillmötesgående mot
dem som kom till hovet för att ansöka om något. Hon gjorde 15 januari 1450 ett officiellt besök i Vadstena kloster.

Karl sörjde henne mycket djupt då hon 1450 dog i pesten. Att han hållit henne i största "kärlek och värdighet", omnämns
i ett brev från priorn i Stockholms dominikankloster Alf Kruse till Erik av Pommern under ett samtal om Karl Knutssons
planer på äktenskap med en pommersk hertigdotter. Året därpå begravdes hon i Vadstena klosterkyrka och gravstenen
finns ännu (2018) kvar.

Sveriges riksföreståndargemål
Regeringstid 17 oktober 1438–13 september 1441
2 år och 331 dagar
Dorotea av Brandenburg, född omkring 1430, död 10 november 1495, dotter till
markgreve Johan av Brandenburg (1406–1464) och Barbara av Sachsen (omkring
1405–1465), var Danmarks, Norges och Sveriges drottning två gånger vardera
(Danmark 1445–1448 och 1449–1481, Norge 1445–1448 och 1450–1481 samt
Sverige 1445–1448 och 1457–1464).

Sveriges drottning
Regeringstid 10 september 1445–6 januari 1448
2 år och 118 dagar
Kröning 14 september 1445 i Vor Frue kirke i Köpenhamn

Regeringstid 23 juni 1457–23 juni 1464

7 år och 0 dagar
Kröning 3 juli 1457 i Uppsala domkyrka

Efter sin makes död 1481, gjorde hon sin yngste son, Fredrik, till regent över Holstein.
1488 gjorde hon en pilgrimsresa till Rom.
Hon beskrivs som ekonomisk, energisk och hade visst politiskt inflytande.
Elin Gustavsdotter (Sture) död 1495, var en svensk adelsdam, gift med riksrådet Erik Axelsson (Tott), som var
riksföreståndare och svensk regent två gånger; 1457 och 1466-1467.

Elin Gustavsdotter (eller Gustafsdotter) var dotter till den svenske adelsmannen Gustav Algotsson (Sture). I
september år 1466 giftes Elin bort med Erik Axelsson, vars första fru hade dött; äktenskapet var arrangerat
som ett led i Axelssons politik att fästa sin ställning inom den svenska adeln, och senare samma år blev han
mycket riktigt vald till riksföreståndare och regent. Elin blev därmed rikets så kallade första dam och intog den
roll vid svenska hovet som annars intogs av en drottning. 1467 avsade sig maken ämbetet och bosatte sig i
Finland. Elin fick inga barn.
Sveriges riksföreståndargemål
Regeringstid 18 oktober 1466–12 november 1467
1 år och 25 dagar
Företrädare Dorotea av Brandenburg
Sveriges drottning
Efterträdare Kristina Abrahamsdotter
Sveriges drottning
Gemål Erik Axelsson
Ätt Sture
Far Gustav Algotsson
Död 1495
Kristina Abrahamsdotter var en svensk
drottning, först frilla och senare tredje hustru
till den svenske kungen Karl Knutsson (Bonde).
Sveriges drottning
Regeringstid April eller maj 1470–15 maj 1470
Företrädare Elin Gustavsdotter
Sveriges riksföreståndargemål
Efterträdare Ingeborg Åkesdotter
Sveriges riksföreståndargemål
Gemål Karl Knutsson
Barn Karl
Far Kanske Abraham Pedersson
Född 1432?
Död 1492?
Kristina var drottning i några veckor tills hon den 15 maj 1470 blev änka. Sten Sture
kullkastade då testamentet, tog själv hela makten och gav merparten av den förre kungens
egendom till hans svärsöner. År 1488 gjorde hennes son framgångsrikt anspråk på en del av
sin fars egendom med hjälp av Sten Sture.
Ingeborg Åkesdotter (Tott), under sin livstid kallad Fru Ingeborg, född på 1440-talet, död i slutet av 1507 på
Tavastehus, var en medlem av det svenska frälset, gift med riksföreståndaren Sten Sture den äldre.
Sveriges riksföreståndargemål
Regeringstid 1 juni 1470–6 oktober 1497
(27 år och 127 dagar)
Företrädare Kristina Abrahamsdotter
Sveriges drottning
Efterträdare Kristina av Sachsen
Sveriges drottning
Sveriges riksföreståndargemål
Regeringstid 12 november 1501–14 december 1503
(2 år och 32 dagar)
Företrädare Kristina av Sachsen
Sveriges drottning
Efterträdare Mette Ivarsdotter
Gemål Sten Sture den äldre
(g. 1466–1503; hans död)
Ätt Tott
Far Åke Axelsson
Mor Märta Bengtsdotter (Vinstorpätten)
Född 1440-talet
Död i slutet av 1507
Tavastehus, Finland
Kristina av Sachsen, född 24 december 1461 i Torgau i Sachsen, död 8 december 1521 i Odense var dansk
drottning 1481–1513, norsk drottning 1483–1513 samt drottning av Sverige 1497–1501. Hon var gift med
kung Hans av Danmark, som i Sverige regerade under namnet Johan II.
Sveriges drottning
Regeringstid 6 oktober 1497–augusti 1501
Företrädare Ingeborg Åkesdotter
Sveriges riksföreståndargemål
Efterträdare Ingeborg Åkesdotter
Sveriges riksföreståndargemål
Gemål Hans
Barn Johan
Ernst
Kristian II
Jakob
Elisabet
Frans
Ätt Huset Wettin
Far Ernst av Sachsen
Mor Elisabeth av Bayern
Född 24 december 1461
Torgau i Sachsen
Död 8 december 1521
59 år och 349 dagar
Mette Iversdotter (Dyre), född senast 1465 i Tirsbæk på Jylland, död omkring 1530, senast 1533, var en nordisk adelsdam,
gift med Sveriges riksföreståndare.

Hon var dotter till den danske riddaren Iver Jenssen (Dyre) och Cristine Persdotter (Oxe). Mette utsattes under sin livstid för
hätska förtalskampanjer och anklagades bl a för delaktighet i Sten Sture den äldres död. Styvsonen Sten Sture den yngre
anklagade henne för att ha stulit allt silver och guld han borde ha ärvt efter sin mor. Ett 40-tal av Mettes brev, bl a till hennes
tredje make Svante Nilsson har bevarats till vår tid.

Sveriges riksföreståndargemål
Regeringstid 17 november 1504–31 december 1511 eller 2 januari 1512
(7 år och 44 dagar) eller (7 år och 46 dagar)
Företrädare Ingeborg Åkesdotter
Efterträdare Kristina Nilsdotter
Gemåler Anders van Bergen
Knut Alfsson
Svante Nilsson
Ätt Dyre
Far Iver Jenssen
Mor Cristine Persdotter
Född Senast 1465
Tirsbæk på Jylland
Död Början av 1530-talet
Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna), född omkring 1494, död 5 januari 1559[1] på Hörningsholms
slott, begravd i Trosa lands kyrka, är en av den svenska historiens mest berömda kvinnor; gift med
regenten (riksföreståndaren) Sten Sture den yngre, ledde hon efter hans död den svenska
frigörelsekampen mot Danmark, organiserade landets försvar och ledde försvaret av Stockholm mot
den av riksrådet utpekade tronföljaren Kristian
Sveriges II.
riksföreståndargemål
Regeringstid 16 november 1511–3 februari 1520
(8 år och 79 dagar)
Företrädare Mette Ivarsdotter
Efterträdare Elisabet av Österrike
Sveriges drottning
Gemåler Sten Sture den yngre
Johan Turesson
Barn Nils
Iliana
Magdalena
Svante
Anna
Gustav
Gustav
Ätt Gyllenstierna
Far Nils Eriksson
Mor Sigrid Eskilsdotter
Född Omkring 1494
Död 5 januari 1559 Hörningsholms slott
Elisabet av Österrike (egentligen Isabella), född den 18 juli 1501 i Bryssel, död den 19 januari 1526 i
Gent, var Danmarks, Norges och Sveriges drottning som gift med Kristian II av Danmark. Hon var
Danmarks regent 1520.
Sveriges drottning
Regeringstid 1 november 1520–23 augusti 1521
(295 dagar)
Företrädare Kristina Nilsdotter
Sveriges riksföreståndargemål
Efterträdare Katarina av Sachsen-Lauenburg
Gemål Kristian II
Ätt Habsburg
Far Filip I av Kastilien Barn Hans
Mor Johanna den vansinniga Maximilian
Född 18 juli 1501 Filip Ferdinand
Bryssel i Spanska Nederländerna (nuvarande Belgien) Dorotea
Död 19 januari 1526 Kristina
(24 år och 185 dagar) En son med okänt namn
Gent i Spanska Nederländerna
 Vasaätten
Katarina av Sachsen-Lauenburg, född 24 september 1513 i
Ratzeburg, död 23 september 1535 i Stockholm, var Sveriges
drottning 1531-1535 i sitt gifte med Gustav Vasa.
Sveriges drottning
Regeringstid 24 september 1531–23 september 1535
(3 år och 364 dagar)
Företrädare Elisabet av Österrike
Efterträdare Margareta Eriksdotter
Gemål Gustav Vasa
Barn Erik XIV
Ätt Askanien
Far Magnus I av Sachsen-Lauenburg
Mor Katarina av Braunschweig-Wolfenbüttel
Född 24 september 1513
Ratzeburg
Död 23 september 1535
(21 år och 364 dagar)
Stockholm
Begravd 21 december 1560
Uppsala domkyrka
Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud), enligt osäkra
uppgifter född 1 januari 1516[källa behövs] på Ekebergs säteri,
Lillkyrka, Närke,[källa behövs] död 26 augusti 1551 på Tynnelsö
slott i Mälaren, var som Gustav Vasas andra gemål drottning av
Sverige 1536-1551.
Sveriges drottning
Regeringstid 1 oktober 1536–26 augusti 1551
(14 år och 329 dagar)
Företrädare Katarina av Sachsen-Lauenburg
Efterträdare Katarina Gustavsdotter
Gemål Gustav Vasa
Barn Johan III
Katarina, Cecilia, Magnus, Karl, Anna, Sten, Sofia, Elisabet, Karl IX
Ätt Leijonhufvud
Far Erik Abrahamsson
Mor Ebba Eriksdotter
Född 1 januari 1516
Ekebergs säteri i Lillkyrka i Närke
Död 26 augusti 1551
(35 år och 237 dagar)
Tynnelsö slott
Begravd 21 december 1560
Uppsala domkyrka
Katarina Gustavsdotter (Stenbock), född 22 juli 1535 på Torpa stenhus utanför Borås i
nuvarande Tranemo kommun, död 13 december 1621 på Strömsholm, var drottning av Sverige
1552-1560 som gift med Gustav Vasa i hans tredje äktenskap.

Sveriges drottning
Regeringstid 22 augusti 1552–29 september 1560
(8 år och 38 dagar)
Företrädare Margareta Eriksdotter
Efterträdare Karin Månsdotter
Gemål Gustav Vasa
Ätt Stenbock
Far Gustav Olofsson (Stenbock)
Mor Brita Eriksdotter
Född 22 juli 1535
Torpa stenhus utanför Borås i Västergötland
Död 13 december 1621
(86 år och 144 dagar)
Strömsholm
Karin Månsdotter (drottning Katarina som hon själv benämnde sig), född
6 november 1550 i Uppland, död 13 september 1612 på Liuksiala kungsgård,
var drottning av Sverige 1567–1568. Hon var gift med kung Erik XIV.
Sveriges drottning
Regeringstid 4 juli–29 september 1568
(87 dagar)
Kröning 5 juli 1568
Företrädare Katarina Gustavsdotter
Efterträdare Katarina Jagellonica
Gemål Erik XIV
Barn Sigrid
Gustav
Henrik
Arnold
Far Måns
Mor Ingrid
Född 6 november 1550
Uppland
Död 13 september 1612
(61 år och 312 dagar)
Liuksiala kungsgård nära Tammerfors i Birkaland
Begravd Åbo domkyrka
Katarina Jagellonica (polska: Katarzyna Jagiellonka), född 1 september 1526 i Kraków, död
16 september 1583 på Stockholms slott, var drottning av Sverige genom sitt äktenskap med kung
Johan III av Sverige. Hon beskrivs som politiskt aktiv och anses, i egenskap av katolik, ha utövat
inflytande över Johans värderingar och politik, särskilt i religionsfrågor.

Sveriges drottning
Regeringstid 30 september 1568–16 september 1583
(14 år och 351 dagar)
Kröning 10 juli 1569 i Uppsala domkyrka
Företrädare Karin Månsdotter
Efterträdare Gunilla Johansdotter
Gemål Johan III
Barn Isabella, Sigismund, Anna
Ätt Jagellonska ätten
Far Kung Sigismund I av Polen
Mor Bona Sforza
Född 1 september 1526
Kraków, Kungariket Polen
Död 16 september 1583
(57 år och 15 dagar)
Stockholms slott
Begravd 16 februari 1584
Uppsala domkyrka
Gunilla Johansdotter (Bielke af Åkerö), född 25 juni 1568, död 25 juni 1597, var Sveriges
drottning mellan 1585 och 1592 genom sitt giftermål med Johan III. Gunilla agerade som Johans
rådgivare och hade genom honom ett omvittnat inflytande över Sveriges politik.

Sveriges drottning
Regeringstid 21 februari 1585–17 november 1592
(7 år och 270 dagar)
Kröning 22 februari 1585 i Västerås domkyrka
Företrädare Katarina Jagellonica
Efterträdare Anna av Österrike
Gemål Johan III
Barn Johan
Ätt Bielke
Far Johan Axelsson (Bielke)
Mor Margareta Axelsdotter (Posse)
Född 25 juni 1568
Död 25 juni 1597
(29 år och 0 dagar)
Bråborgs slott i Östergötland
Begravd 21 januari 1598
Uppsala domkyrka
Anna av Österrike eller Anna Konstantina, född 16 augusti 1573, död 31
januari (G.S.)/10 februari (N.S.) 1598, var svensk och polsk drottning, gift med
kung Sigismund.

Sveriges drottning
Regeringstid 17 november 1592–31 januari 1598
(5 år och 75 dagar)
Kröning 19 februari 1594 i Uppsala domkyrka
Företrädare Gunilla Bielke
Efterträdare Kristina av Holstein-Gottorp
Sveriges riksföreståndargemål
Gemål Sigismund
Barn Anna Maria, Katarina, Vladislav IV, Katarina, Kristofer
Ätt Habsburg Av Martin Kober - Eget arbete, Kaho Mitsuki, 2017-06-02 8:33:00, CC
BY-SA 4.0,
https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=59839622
Far Karl II av Inre Österrike
Mor Maria Anna av Bayern
Född 16 augusti 1573
Graz i Steiermark i Österrike
Död 31 januari 1598
(24 år och 168 dagar)
Warszawa
Kristina av Holstein-Gottorp, född 12 april 1573 i Kiel, död 8 december 1625 på Nyköpings
slott, var drottning av Sverige genom giftermål med Karl IX. Hon var regent under kungens
frånvaro 1605 och ledde den provisoriska förmyndarregeringen i Sverige under två månader
1611.
Sveriges riksföreståndargemål
Regeringstid 24 juli 1599–22 mars 1604 Gemål Karl IX
(4 år och 242 dagar) Barn Gustav II Adolf
Företrädare Anna av Österrike Maria Elisabet
Sveriges drottning Kristina
Efterträdare Sig själv Karl Filip
Sveriges drottning Ätt Holstein-Gottorpska ätten
Sveriges drottning Far Adolf av Holstein-Gottorp
Regeringstid 22 mars 1604–30 oktober 1611 Mor Kristina av Hessen
(7 år och 222 dagar) Född 12 april 1573
Kröning 15 mars 1607 i Uppsala domkyrka Död 8 december 1625
Företrädare Sig själv (52 år och 240 dagar)
Sveriges riksföreståndargemål Nyköpingshus
Efterträdare Maria Eleonora Begravd Strängnäs domkyrka
Maria Eleonora av Brandenburg, född 11 november 1599 i Königsberg, död 18 mars 1655 i
Stockholm, var drottning av Sverige. Hon var dotter till kurfursten Johan Sigismund av Brandenburg
och Anna av Preussen och syster till kurfurste Georg Vilhelm av Brandenburg; hennes yngre syster
Katarina blev regerande furstinna av Transsylvanien. Hon gifte sig 25 november 1620 med Gustav II
Adolf av Sverige. Maria Eleonora var mor till drottning Kristina men satt inte i förmyndarregeringen
för dottern
Sveriges drottning Gemål Gustav II Adolf
Regeringstid 25 november 1620–6 november 1632 Barn Kristina
(11 år och 347 dagar)
Kröning 28 november 1620 i Storkyrkan i Stockholm Ätt Huset Hohenzollern
Företrädare Kristina (av Holstein-Gottorp) Far Johan Sigismund av Brandenburg
Efterträdare Hedvig Eleonora Mor Anna av Preussen
Född 11 november 1599
Königsberg i Ostpreussen
Död 18 mars 1655
(55 år och 137 dagar)
Stockholm
Begravd 13 maj 1655
Riddarholmskyrkan
Pfalziska ätten
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var en
svensk drottning och riksföreståndare, gift 24 oktober 1654 med Karl X Gustav. Hon var Sveriges
drottning i sex år, men också därefter de facto Sveriges första dam till sin död 1715. Hon var Sveriges
regent som förmyndare för sin son Karl XI 1660–72 och senare förmyndare för sin sonson Karl XII 1697.
Hon var också Karl XII:s representant i Sverige 1700–13.
Hedvig Eleonora förmäldes av politiska skäl med Karl X Gustav, vilken hon följde under stor del av hans
fälttåg. Hon var med honom på hans fälttåg i Polen 1656 och på hans fälttåg i Danmark 1658.

Sveriges drottning
Regeringstid 24 oktober 1654–13 februari 1660 Gemål Karl X Gustav
(5 år och 112 dagar) Barn Karl XI
Kröning 27 oktober 1654 i Storkyrkan i Stockholm Ätt Holstein-Gottorpska ätten
Företrädare Maria Eleonora Far Fredrik III av Holstein-Gottorp
Efterträdare Ulrika Eleonora (den äldre) Mor Marie Elisabeth av Sachsen
Född 23 oktober 1636
Gottorps slott vid Schleswig i Schleswig-Holstein
Död 24 november 1715
(79 år och 32 dagar)
Stockholm
Begravd 17 januari 1717
Riddarholmskyrkan i Stockholm
Ulrika Eleonora av Danmark, också kallad Ulrika Eleonora den äldre, född 11 september 1656 i
Köpenhamn, död 26 juli 1693 på Karlbergs slott i Solna, var drottning av Sverige från 1680 till sin
död, dotter till Fredrik III av Danmark och Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg och gift 6 maj
1680 med Karl XI.
Sveriges drottning
Regeringstid 6 maj 1680–26 juli 1693 Gemål Karl XI
(13 år och 81 dagar) Barn Hedvig Sofia
Kröning 25 november 1680 i Storkyrkan i Stockholm Karl XII
Företrädare Hedvig Eleonora Gustaf
Efterträdare Fredrik av Hessen-Kassel Ulrik
Fredrik
Karl Gustaf
Ulrika Eleonora
Ätt Huset Oldenburg
Far Kung Fredrik III av Danmark
Mor Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg
Ulrika Eleonora Född 11 september 1656
som ung prinsessa Köpenhamn
av Danmark, Död 26 juli 1693
porträtterad av (36 år och 318 dagar)
Pierre Signac. Karlbergs slott i Solna
Begravd 28 november 1693
Riddarholmskyrkan i Stockholm
Ulrika Eleonora den yngre, född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning
av Sverige 1719–1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora (den äldre), syster till Karl XII samt kusin till
August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Hon gifte sig 24 mars
1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös.
Regerande drottning av Sverige Sveriges drottning
Regeringstid 5 december 1718–29 februari 1720 Regeringstid 29 mars 1720–24 november 1741
(1 år och 86 dagar) (21 år och 240 dagar)
Kröning 17 mars 1719 i Uppsala domkyrka Företrädare Fredrik I
Företrädare Karl XII Sveriges regentgemål
Kung av Sverige Efterträdare Lovisa Ulrika
Efterträdare Fredrik I Gemål Fredrik I
Ätt Pfalziska ätten
Far Karl XI
Mor Ulrika Eleonora av Danmark
Född 23 januari 1688
Slottet Tre Kronor, Stockholm, Sverige
Död 24 november 1741
(53 år och 305 dagar)
Kungshuset, Riddarholmen, Stockholm, Sverige
Begravd 1 december 1741
Karolinska gravkoret i Riddarholmskyrkan, Stockholm
Holstein-Gottorpska ätten
Lovisa Ulrika av Preussen (tyska Luise Ulrike), född 24 juli 1720 i Berlin, död 16
juli 1782 på Svartsjö slott, var drottning av Sverige 1751–1771, dotter till
Fredrik Vilhelm I av Preussen och Sophie Dorothea av Hannover och syster
till Fredrik II av Preussen. Hon var gift med kung Adolf Fredrik. I vissa
samtida källor kallas hon även Ludovica Ulrika
Sveriges drottning
Regeringstid 25 mars 1751–12 februari 1771 Ätt Huset Hohenzollern
(19 år och 324 dagar) Far Kung Fredrik Vilhelm I av Preussen
Kröning 26 november 1751 i Storkyrkan i Stockholm Mor Sofia Dorotea av Hannover
Företrädare Ulrika Eleonora Född 24 juli 1720
Efterträdare Sofia Magdalena Berlin
Gemål Adolf Fredrik Död 16 juli 1782
Barn Gustav III (61 år och 357 dagar)
Karl XIII Svartsjö slott på Färingsö i Uppland
Fredrik Adolf Begravd 31 juli 1782
Sofia Albertina Riddarholmskyrkan i Stockholm
Sofia Magdalena av Danmark (danska: Sophie Magdalene), född 3 juli 1746 på
Christiansborgs slott i Köpenhamn, död 21 augusti 1813 klockan 16.45 på Ulriksdals slott i
Solna, var en dansk prinsessa som var gift med kung Gustav III och drottning av Sverige
1771–1792. Hon var dotter till Fredrik V av Danmark och Louise av Storbritannien samt mor
till Gustav IV Adolf.
Sveriges drottning
Regeringstid 12 februari 1771–29 mars 1792
(21 år och 46 dagar)
Kröning 29 maj 1772 i Storkyrkan i Stockholm
Företrädare Lovisa Ulrika
Efterträdare Fredrika
Gemål Gustav III
Barn Gustav IV Adolf
Ätt Huset Oldenburg
Far Kung Fredrik V av Danmark
Mor Louise av Storbritannien
Född 3 juli 1746
Christiansborgs slott i Köpenhamn
Död 21 augusti 1813
(67 år och 49 dagar)
Ulriksdals slott i Solna i Uppland
Begravd 30 september 1813
Riddarholmskyrkan i Stockholm
Fredrika Dorotea Vilhelmina av Baden, född 12 mars 1781 i Karlsruhe, död 25 september
1826 i Lausanne, var drottning av Sverige 1797–1809, dotter till Karl Ludvig av Baden och
Amalia av Hessen-Darmstadt och gift 1797–1812 med Gustav IV Adolf av Sverige.
Sveriges drottning
Regeringstid 31 oktober 1797–29 mars 1809
(11 år och 149 dagar)
Kröning 3 april 1800 i S:t Olai kyrka, Norrköping
Företrädare Sofia Magdalena
Efterträdare Charlotta
Sveriges riksföreståndargemål
Gemål Gustav IV Adolf
Barn Gustav, Sofia, Carl Gustav, Amalia, Cecilia
Ätt Zähringen
Far Karl Ludvig av Baden
Mor Amalia av Hessen-Darmstadt
Född 12 mars 1781
Karlsruhe
Död 25 september 1826
(45 år och 197 dagar)
Lausanne i Schweiz
Begravd 10 oktober 1826
Pforzheim i Baden
Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp, drottningnamn Charlotta, född 22
mars 1759, död 20 juni 1818, hertiginna av Södermanland, var drottning av Sverige 1809–
1818, drottning av Norge 1814–1818, dotter till hertig Fredrik August I av Oldenburg och
Friedrike av Hessen-Kassel och kusin till Gustav III och hans bror Karl (XIII), med vilken hon
gifte sig 7 juli 1774.

Sveriges riksföreståndargemål
Regeringstid 13 mars 1809–6 juni 1809 Gemål Karl XIII
(85 dagar) Barn Karl Adolf
Företrädare Fredrika Ätt Holstein-Gottorpska ätten
Sveriges drottning Far Fredrik August I av Oldenburg
Efterträdare Sig själv Mor Friedrike av Hessen-Kassel
Sveriges drottning Född 22 mars 1759
Sveriges drottning Eutin
Regeringstid 6 juni 1809–5 februari 1818 Död 20 juni 1818
(8 år och 244 dagar) (59 år och 90 dagar)
Kröning 29 juni 1809 i Storkyrkan i Stockholm Stockholm
Företrädare Sig själv Begravd 16 juli 1818
Sveriges riksföreståndargemål Riddarholmskyrkan i Stockholm
Efterträdare Desideria
Bernadotteska ätten
Desideria, född Bernhardine Eugénie Désirée Clary 8 november 1777 i Marseille, död 17
december 1860 i Stockholm, var furstinna av Pontecorvo från år 1806 och drottning av Sverige och
Norge 1818–1844. Hon var gift med Jean Baptiste Bernadotte, sedermera kung Karl XIV Johan, och
mor till Oscar I. Vid hennes ankomst till Sverige försvenskades formellt hennes namn till Desideria,
ett namn som hon själv inte använde
Sveriges drottning
Regeringstid 5 februari 1818–8 mars 1844
(26 år och 32 dagar)
Kröning 21 augusti 1829 i Storkyrkan i Stockholm
Företrädare Charlotta
Efterträdare Josefina
Gemål Karl XIV Johan
Barn Oscar I
Far François Clary
Mor Françoise Rose Somis
Född 8 november 1777
Marseille i Frankrike
Död 17 december 1860
(83 år och 39 dagar)
Stockholms slott
Begravd 11 januari 1861
Riddarholmskyrkan i Stockholm
Josefina Maximiliana Eugenia Napoleona av Leuchtenberg, född den 14 mars 1807 i
Milano, död 7 juni 1876 i Stockholm, var Sveriges och Norges drottning 1844–1859. Hon var gift
med kung Oscar I.
Josefina var äldsta dotter i syskonskaran, prinsessa av Bologna från födelsen och från 1813
hertiginna av Galliera i egen rätt. Hennes far var den franske generalen Eugène de Beauharnais,
styv- och adoptivson till Napoleon I. Hennes mor var prinsessan Augusta av Bayern, dotter till
kung Maximilian I av Bayern.
Sveriges drottning
Regeringstid 8 mars 1844–8 juli 1859
(15 år och 122 dagar)
Kröning 28 september 1844 i Storkyrkan i Stockholm
Företrädare Desideria
Efterträdare Lovisa
Gemål Oscar I
Barn Karl XV, Gustaf, Oscar II, Eugénie, August
Ätt Beauharnais
Far Eugène de Beauharnais
Mor Augusta av Bayern
Född 14 mars 1807
Milano i Italien
Död 7 juni 1876, (69 år och 85 dagar), Stockholms slott
Begravd 22 juni 1876 (jordfäst 21 juni), Riddarholmskyrkan i Stockholm
Vilhelmina Fredrika Alexandra Anna Lovisa av Nederländerna, född 5 augusti 1828 i
Haag, död 30 mars 1871 i Stockholm, var prinsessa av Nederländerna och drottning av Sverige
och Norge som hustru till kung Karl XV.
Hon var dotter till prins Fredrik av Nederländerna (1797–1881) och Luise av Preussen (1808–
1870).
Sveriges drottning
Regeringstid 8 juli 1859–30 mars 1871
(11 år och 265 dagar)
Kröning 3 maj 1860 i Storkyrkan i Stockholm
Företrädare Josefina
Efterträdare Sofia
Gemål Karl XV
Barn Louise
Carl Oscar
Ätt Huset Nassau-Oranien
Far Fredrik av Nederländerna
Mor Luise av Preussen
Född 5 augusti 1828
Haag i Nederländerna
Död 30 mars 1871
(42 år och 237 dagar)
Stockholm
Begravd 21 april 1871
Riddarholmskyrkan i Stockholm
Sofia av Nassau (Sophia, skrev själv Sophie), fullständigt namn Sofia Vilhelmina Mariana
Henrietta, född 9 juli 1836 på slottet Biebrich, Biebrich i Hertigdömet Nassau, död 30 december
1913, var drottning av Sverige och fram till 1905 drottning av Norge och gift med kung Oscar II.
Hon var dotter till hertig Vilhelm I av Nassau och Pauline av Württemberg.
Sveriges drottning
Regeringstid 18 september 1872–8 december 1907
(35 år och 81 dagar)
Kröning 12 maj 1873 i Storkyrkan i Stockholm
Företrädare Lovisa
Efterträdare Victoria
Gemål Oscar II
Barn Gustaf V, Oscar, Carl, Eugen
Ätt Huset Nassau-Oranien
Far Vilhelm I av Nassau
Mor Pauline av Württemberg
Född 9 juli 1836
Biebrich i Hertigdömet Nassau
Död 30 december 1913
(77 år och 174 dagar)
Stockholm
Begravd 8 januari 1914
Riddarholmskyrkan i Stockholm
Sophia Maria Victoria (även Viktoria) av Baden, född 7 augusti 1862 i Karlsruhe, död 4 april
1930 i Rom, var Sveriges drottning från 1907 genom sitt äktenskap med kung Gustaf V.
Victoria föddes som prinsessa av Baden och var dotter till storhertig Fredrik I. Då hon gifte sig med
Sveriges kronprins Gustaf blev hon svensk kronprinsessa och så småningom svensk drottning. I
Norge var hon kronprinsessa fram till unionsupplösningen 1905.
Victoria var under större delen av sitt liv sjuklig och vistades mestadels utomlands, i Tyskland och
Italien. Hennes relation med maken blev från 1890-talet allt sämre. Hennes relation till livläkaren
Axel Munthe var mycket nära; exakt vilket förhållande de hade till varandra råder det delade
meningar om. Villa Solliden på Öland är hennes verk.
Sveriges drottning
Regeringstid 8 december 1907–4 april 1930
(22 år och 117 dagar)
Kröning Ej krönt
Företrädare Sofia
Efterträdare Louise
Gemål Gustaf V
Barn Gustaf VI Adolf, Wilhelm, Erik
Ätt Zähringen
Far Fredrik I av Baden
Mor Louise av Preussen
Född 7 augusti 1862, Karlsruhe i Baden
Död 4 april 1930, (67 år och 240 dagar), Rom i Italien
Begravd 12 april 1930, Riddarholmskyrkan i Stockholm
Drottning Louise, ogift lady Louise Mountbatten, född prinsessan Louise Alexandra Marie
Irene av Battenberg 13 juli 1889 på Heiligenberg nära Darmstadt i Hessen i Tyskland, död 7
mars 1965 i Stockholm, var mellan 1923 och 1950 Sveriges kronprinsessa och hertiginna av
Skåne, mellan 1950 och 1965 drottning av Sverige. Hon var kung Gustaf VI Adolfs andra
hustru.
Sveriges drottning
Regeringstid 29 oktober 1950–7 mars 1965
(14 år och 129 dagar)
Kröning Ej krönt
Företrädare Victoria
Efterträdare Silvia
Gemål Gustaf VI Adolf
Barn En dödfödd dotter 1925
Ätt Battenberg senare Mountbatten
Far Prins Ludvig av Battenberg
Mor Viktoria av Hessen-Darmstadt
Född 13 juli 1889
Slottet Heiligenberg nära Darmstadt i Hessen i Tyskland
Död 7 mars 1965
(75 år och 237 dagar)
Stockholm
Begravd 13 mars 1965
Kungliga begravningsplatsen i Solna kommun
Silvia Renate, född Sommerlath 23 december 1943 i Heidelberg i Baden i Tyskland, är
Sveriges drottning och gift med kung Carl XVI Gustaf.
Drottning Silvia är enda dotter till direktören Walther Sommerlath och dennes brasilianska
hustru Alice Sommerlath, född Soares de Toledo.

Sveriges drottning
Regeringstid 19 juni 1976–
(41 år och 268 dagar)
Kröning Ej krönt
Företrädare Louise
Gemål Carl XVI Gustaf
Barn Victoria
Carl Philip
Madeleine
Far Walther Sommerlath
Mor Alice Sommerlath
Född 23 december 1943 (74 år)
Heidelberg i Baden i Tyskland