Nr 2 2018 april

t o m s in g
s o lf e g .i o
årsmöte
f in n s m u s ik ä m n e t
kvar?

www.mrmusik.nu
Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8

1
www.yamahapianocenter.se

YAMAHA PIANO CENTER

Yamaha GB1
Med sin beskedliga storlek är GB1
perfekt till mindre rum, utan att det
görs avkall på vare sig kraft,
tonalitet eller uttrycksmöjligheter
i förhållande till större
Yamahaflyglar.

Yamaha P115
P115 är ett stilrent digitalpiano med
Yamahas naturliga anslag och en ton som
1
KAMPANJ GB verkligen låter som ett akustiskt piano. Det passar alla

.903.90
89len kr lika bra, såväl nybörjare som proffs. Köp till originalstativ
för 1.195 kronor och trepedalsenhet för 695 kronor. 5.695 kr
t 13 00 kr
Si Finns även i svart utförande.

Yamaha PSRE363 NYHET!

Modernt, välljudande keyboard
med hela 574 ljud med split/
layerfunktion, 165 rytmer med
komp i alla möjliga stilar och
150 olika arpeggiomönster. 1.795 kr
Yamaha CLP635 NYHET!
CLP635 erbjuder superbt ljud, anslag och pedalfunktioner, allt perfekt integrerat
för att ge dig känslan av att spela på en flygel. Finns i flera utföranden.

14.995 kr
Yamaha U1 TransAcoustic
Den 121 cm höga U1-modellen är känd
för sitt klara ljud, stämhållbarhet
och exklusiva design. Med tillägget
TransAcoustic kan du även använda
instrumentets resonansbotten som
högtalare för de digitala ljuden,
alternativ öva tyst i hörlurar.

88.000 kr
Silent 114.000 kr.
Med reservation för prisförändringar eller tryckfel.

Transacoustic 127.000 kr

Yamaha NU1X NYHET!

Hybridinstrument som
kombinerar en äkta piano-
Yamaha B1 mekanik, ljudet från en CFX
B1 är Yamahas minsta och billigaste modell, och
konsertflygel samt en exklusiv
som tack vare sitt 109 cm höga kabinett kan
möbel i högglanspolerad
förgylla varje hem.
svart finish. NU1X har även
Alla pianon i B-serien kan också fås med en påkostad högtalardel med
Yamaha Silent Piano-teknologi. hela 180W uteffekt.

33.995 kr Silent 49.995 kr 46.995 kr

YAMAHA PIANO CENTER · HELSINGBORG YAMAHA PIANO CENTER · GÖTEBORG YAMAHA PIANO CENTER · STOCKHOLM

Halmén Musik Andreasson Musik Klaviatur i Stockholm AB

Drottninggatan 62 · 25 221 Helsingborg Odinsgatan 9 · 411 03 Göteborg Rådmansgatan 39 B · 113 58 Stockholm
Tel. 042-21 51 39 · helsingborg@yamahapianocenter.se Tel 031-71 14 711 · goteborg@yamahapianocenter.se Tel 08-612 60 60 · stockholm@yamahapianocenter.se
www.halmemusik.se www.andreassonmusik.se ypc.ordermusic.se

2 Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8

Från redaktionen...
Det är mycket som ändras så här års.
Imorgon går vi över till sommartid och
vår vakna tillvaro blir lite längre och lju-
sare. Att ställa fram klockan tvingas vi
nog göra men trädgårdsmöblerna får stå
kvar i vinterförrådet ett bra tag till, verkar
det som.
Vi ögnade förresten genom vårt ”textför-
råd” här för leden för att se vad vi skrev
om på denna plats för ett år sedan. Då
handlade det om att vi hade fått ett ilbrev
från valberedningens ordförande med
illröd text, det är snart dags för årsmöte,
det hundrasextonde. Texten meddelade
att det var svårt att hitta nya styrelsele-
damöter till Musiklärarnas Riksförening.
Det var som det brukade vara och har va-
rit ett bra tag. Det ordnade sig med sty-
relsemedlemsviljan för ett år sedan. Vi får
nog ett liknande brev i år, men det ordnar
sig nog i år också, får vi hoppas.
Vi har i tidningen vid några tillfällen
förklarat att vi förmodligen kommer att
låta pappersutgåvan av tidningen Mu-
sikläraren gå i graven och istället kon-
centrera oss på hemsidan och en digital
version av Musikläraren. Vi väntar i och
för sig på avvikande synpunkter från våra
läsare, men vi tror att årsmötet 14 april
2018 kommer att besluta i riktning mot
en nedläggning. Våra medel räcker inte
till för driva en verksamhet där kostna-
derna för tryckning och porto ökar i sam-
ma takt som medlemsantalet minskar. Vi
kommer att föreslå att medlemsavgiften
sänks från 250:- kronor till 100:- när vi nu
seglar in i framtiden på den digitala vå-
gen. Lärarstudentmedlemskapet behål-
ler vi på nollkronorsnivå och hoppas att
medlemskapet i denna grupp skall öka.
Det verkar som om ”dagens unga” före-
drar digitalversioner av information och
ratar papperstidningsinformation. Vi får
se vart det barkar...
Det är förresten aldrig för sent att skriva
till oss och föreslå en förändring eller
inriktning av verksamheten. Den for-
mella motionstiden inför årsmötet går
ut 7 april, men kommer du på något efter
detta datum går det också bra att slänga
iväg en e-post till någon i styrelsen. Tack!
I detta nummer av tidningen fortsät-
ter vi att berätta om ”gamla SÄMUS-stu-
denters” liv och leverne som lärare, mu-
siker eller vad det nu blev av dem efter
studietiden. SÄMUS fascinerar. Det var
definitivt en unik tid och upplevelserik
utbildning som präglat många blivande
musiklärare i en demokratisk och musi-
kaliskt generös anda. Vill du veta mer om
denna utbildningsepok kan du ta del av
Bengt Olsson avhandling som bl.a. disku-
terar innehållet i SÄMUS-utbildningen.
På sidan 12 hittar du en något provo-
kativ rubrik: Finns musiken kvar som
ämne om tjugo år? Understundom blir vi
aningen domedagsprofetiska och tänker
att ”det här håller inte”.
Mu s i k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8
preludium 3
redaktionen formulerar sig
efter SÄMUS 4
Tomsing
noter 8
Faktorer som effektivitet och mätbar- efterlysning
het, obehöriga musiklärare, undermåliga
lokaler, bristande utrustning, ”analogt” vem är musiklärare 9
omodernt innehåll i form av spelande av
enklare populärmusik som gynnar redan dö i kö till kulturskolan
rockspelande pojkar gör att det kan fin-
nas fog för att känna oro inför en framti- nytt under solen 10
da musikundervisning. Innerst inne vill vi kumbaya
inte tro detta, för som vi skriver i texten:
“Det finns en inneboende vilja och kraft i
musiken och hos musiklärarna, som svår- finns musiken kvar? 12
ligen låter sig nedslås!” Läs artikeln på domedagstext
sidan 12 och 13 och reagera!
fattiga individer 15
I vanlig ordning innehåller tidningen en wiklund
del ”bullar till bagarns barn”; vi ondgör
oss över det faktum att olika utbildnings-
längd ger samma behörighet, vi visar på solfeg 16
forskningsresultat som pekar på ”intel- digital music teacher
lektuella förtjänster” med musikutöv-
ning, vi refererar till en artikel i Expres- musik i norden 17
sen med rubriken: En ensidig satsning på
kärnämnena ger fattiga individer, och så kulturskolan
håller vi på… Detta med en dåres envis-
het i förhoppningen om att någon annan krönika 18
än bagarns barn skall förstå att våra bul- kristina
lar smakar gott och ger utöver mättnads-
känsla även en oslagbar livskvalitet!
Vi gläder oss över att den sittande re-
Musikläraren
geringen nu i dagarna lagt fram två pro-
positioner som innebär framgång för
de estetiska ämnena; Ämnet Estetiska
uttryck blir obligatoriskt på samtliga Ansvarig utgivare:
gymnasieprogram och den kommunala
Kristina Stenborg
kulturskolan får avsevärt utökade möjlig-
heter i och med satsningen En nationell Månsagårdsvägen 28
strategi för kulturskolan. 439 36 Onsala. Tel. 0300/649 82
En annan glädje är att vi har kommit Musikläraren utkommer fyra gånger/år:
kontakt med ett digitalt läromedel med
februari, april, september, december.
ursprung i Litauen. På sidan 16 skriver
Lauma Kazaka, digital music teacher, Medlemsavgift: 250:-/år. Studerande och
om klassrumsarbetet med solfeg.io, som pensionärer: 100:-/år.
visar sig vara något helt annat än vad vi Studerande: Gratis det första medlemsåret.
trodde från början. Riktigt bra, om vi får Omslagets första sida: Pablo Melara
säga.
Snart är det påsk och inte långt däref- Tryckeri: KP-Tryck, Verkstadsgtan
ter är det dags för en årskull studenter att 371 47 Karlskrona
kläckas och lämna skolskalet. Vi får hop- tel. 0455/365 604
pas att de klarar livet lika väl som de stu- e-post: order@kp-tryck.se
denter som i höst börjar sin första gym-
Redaktör: Rune Fredriksson
nasietermin och får möjlighet att delta i
gymnasieskolans nya estetiska uttryck. (osign. foto och text)
tel. 031/47 51 58
För övrigt tror vi att den ljusnande fram-
tid fortsatt har många glädjor och lyckliga e-post: Rune.Fredriksson@bredband2.se
stunder i sitt vårliga och somriga sköte...
Ses vi till hösten?
Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8 3
 SÄMUS
Gitarrlektion ute i det fria. Från vänster: Tomas Paulson, Bengt Lundgren, Ulf ”Konke” Algullin, Göran Karlsson, Lasse Johansson, Jan Corneliusson
SÄMUS-utbildningen i Göteborg i början av 1970-talet med ”hand-
plockade lärare” under ledning av professor Jan Ling fortsätter att
fascinera. Tvåämnesutbildningen som inledningsvis betecknades som
ett experiment har lämnat efter sig ett stort antal musikpersonligheter
fulla av demokratisk anda och musikalisk generositet. Många av stu-
denterna blev entusiastiska pedagoger som fängslat tusentals elever.
Andra övergav musikläraryrket och ägnade livet åt det egna musi-
kaliska utövandet. I tidigare nummer av Musikläraren har Kenneth
Wadström och Sven Hedman delgivit oss sina livsresor som lärare och
musiker.
I detta nummer är det Tomas Hagenfors tur. Tomas, som under SÄ-
MUS-tiden hette Paulson och under åtskilliga år varit politiskt enga-
gerad i Kristdemokraterna, lämnade efter erfarenhetsrika musiklä-
rarår som tvåämneslärare i musik och matematik yrket för ett kanske
minst lika intressant liv som musiker och musikförlagschef.
Berätta lite om din musikaliska bak-
grund...
– Redan som barn fick jag ta pianolektio-
ner och det blev många år då jag inte kom
särskilt långt förbi Agnestigs nothäften.
Jag gillade inte att spela efter noter och
jag kan än idag förundra mig över att ing-
en under alla dessa år förklarade hur man
kunde ta ackord på piano. Det var först
när jag som 16-åring lärt mig själv att
spela gitarr som jag förstod att man även
kunde använda detta på piano och genast
blev det mycket intressantare. Mitt mu-
sikintresse började på allvar med Beatles
och Hep Stars och jag försökte planka
deras låtar så gott jag kunde. Dessutom
hade jag alltid gillat att sjunga.
Du gick 4 terminer på SÄMUS mellan
1973 och 1975. Vad var det som gjorde
Tomas Paulson (Hagenfors) 1974
4 Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8
att du sökte dig dit?
– På sätt och vis var det slumpen. Jag
flyttade till Göteborg 1971 för att börja
plugga matte på universitetet men på vå-
ren 1972 fick jag chansen att vara med i
uruppförandet av musikalen Jesus Christ
Superstar på Scandinavium. All tid gick
åt till detta så jag var tvungen att göra
ett studieuppehåll på en termin, och när
turnén med Superstar var över visste jag
inte riktigt vad jag skulle göra. Jag tänkte
att jag kanske kunde vikariera som mat-
telärare i Göteborgs skolor, men jag fick
bara en massa vikariat som musiklärare.
Jag upptäckte att det var väldigt trevligt
så jag bestämde mig för att försöka bli
musiklärare.
Och varför blev det just SÄMUS och
inte musikhögskolan?
– Den dåtida musikhögskolan med sin ett
ämnesutbildning och inriktning på klas-
sisk musik var aldrig ett alternativ för
mig. Men när jag fick höra talas om en
nystartad tvåämnesutbildning med in-
riktning mot pop, rock och afro blev jag
väldigt intresserad. Jag minns att det var
många olika inträdesprov under flera da-
gar och att gymnasiebetyget inte hade
någon inverkan. Jag minns också att man
inte fick vara underkänd i något delmo-
ment och att jag tyckte det var rättvist
trots att jag själv fick underkänt i piano-
spel när jag sökte första gången. Så det
var bara att gå hem och öva, och vid nästa
antagning gick det bättre.
Forts. sid 6
Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8 5


Strejk beslutas vid stormöte på SÄMUS med
tillfällige ordföranden Rolf Hedman
Hur trivdes du på SÄMUS?
– Det var en fantastisk tid som betydde
mycket för mig. Vi hade underbara, enga-
gerade lärare och gemenskapen i klassen
var väldigt fin. Vi hängde i skolans lokaler
långt efter att lektionerna var slut och vi
övade och jammade med varann i en ge-
nerös och tillåtande miljö. Här behövde
man inte vara proffs på något instrument
utan vi tilläts experimentera och prova på
nya instrument vilket var väldigt nyttigt.
Men tidsandan på det tidiga 70-talet
var ju väldigt röd. Hur märktes det?
– Ja, det stämmer. Jag minns att vi bruka-
de skoja och säga att eleverna på SÄMUS
till 1/3 bestod av ”proggare”, 1/3 kristna
och 1/3 ”vanliga”. Själv representerade
jag den andra gruppen och jag startade
också ett eget band under den här tiden.
Vi hette Absolut, ett namn som vi borde
tagit patent på förresten. Vi stavade det
ABSolUte.
Jag minns också alla ”stormöten” som vi
kallades till. Det fanns ingen represen-
tativ demokrati som jag minns utan alla
skulle delta i besluten. Nån gång gick vi
ut i strejk fast jag kommer inte ihåg av
vilken anledning.
Och sedan blev du musiklärare?
– Ja, efter avslutade studier i matematik
och musik samt lärarhögskolan i Möln-
dal fick jag min första tjänst som lärare
i dessa ämnen på Sjumilaskolan på Hi-
singen. Det var ingen lätt uppgift för en
nyexaminerad lärare men jag trivdes bra
6 Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8
och jag kom bra överens med eleverna. och vis igen detta genom att två av mina
Under den här tiden spelade jag också in barn nu är utbildade musiklärare i kombi-
min första egna skiva och skivomslaget nation med engelska.
togs i en lektionssal på Sjumilaskolan.
Ett annat roligt minne från den här ti- Och livet gick vidare...?
den var att jag vid ett tillfälle bara hade
6 elever i 9-an, och vi satte oss då runt – Jag fortsatte att vara lärare under många
pianot och sjöng sånger ur en sångbok. år men aldrig mer musiklärare. Jag spela-
Vi kom till sången Yesterday och sången de in några LP-skivor i eget namn. Sedan
slutar ju med Mmmmm, yesterday. Då var började vi sjunga som familj och eftersom
det nån elev som istället anspelade på en barnen älskade att sjunga inför publik så
populär reklamsnutt och sjöng Mmmmm kunde vi fortsätta jobba tillsammans un-
Marabou. Kul tyckte vi och gick igång der många år. Det blev inte mindre än nio
med att göra om Beatlestexten till en re- skivor med hela familjen Hagenfors och
klamjingel för det kända chokladmärket. även flera TV-framträdanden.
Parallellt med mitt arbete som lärare äg-
Så här blev texten i sim helhet: nade jag alltmer tid åt vårt eget skivbolag,
TOMSING (www.tomsing.se), som starta-
Jättegod, är chokladen ifrån Marabou des 1991, och nu vid 66 års ålder har jag
Känn den smälter i din mun så god helt lagt läraryrket åt sidan för att ägna
Med kakao från Marabou mig än mer helhjärtat åt företaget.
Schweizernöt, Rom och rus­ Vilken typ av musik ger ni ut på TOM-
sin till ett billigt pris SING?
Pröva Daim och Japp du gottegris
Och du ska tro på Marabou – Redan från början kom vi att fokusera
på musikaler, och med åren har det bli-
Jag har prövat allt hela värl­ vit inte mindre än fyrtio musikaler med
dens sortiment. Men nu är jag fast olika teman och för olika åldrar. Mycket
för jag föll för Maraboooou är för barn och ungdomar men inte allt.
De musikaler som sålt bäst är de som
Marabou, en produkt som riktar sig till skola och förskola och som
skänker lugn och ro jobbar med skolans värdegrund. Här finns
Knäpp upp skjortan och ta av din sko musikaler om miljön, om integration, om
Och njut till slut av Marabou mobbning och om att bli sedd och bekräf-
Mmmmmmm Marabou tad, för att nämna några.
Det roliga var att vi gjorde en enklare Från början gav vi ut all musik på CD och
inspelning och skickade in texten till fö- på noter, men som alla känner till är det
retaget. Alla som hade varit med fick en inte så många som köper CD längre. Där-
stor chokladkartong som tack och vi fick för ligger fokus idag mer på notmateria-
även 3000 kr till skolan. Efter det blev let och vi har också börjat ge ut alltmer
jag väldigt poppis och eleverna kom med böcker, framförallt barnböcker.
önskemål om att vi skulle göra fler låtar –
varför inte om Volvo!
Men din karriär som musiklärare blev
inte så långvarig?
– Nej, det stämmer. Hösten 1978 hade jag
träffat min fru och flyttat till Örebro. Där
livnärde jag mig som turnerande heltids-
musiker under två år innan jag började
jobba som lärare på Risbergska gymna-
siet. Jag hade några sångelever och jag
hade nog kunnat få musiklektioner om
jag velat, men jag valde istället att un-
dervisa i matematik och samhällskun-
skap. Orsaken var bl a att jag tyckte det
var så orättvist att en ”övningslärare”,
dit musikläraren räknades, hade en un-
dervisningsskyldighet på 29 veckotim-
mar medan en adjunkt på högstadiet
bara behövde göra 24 veckotimmar och
på gymnasiet var skillnaden ännu större
för där krävdes det bara 21 veckotimmar
av adjunkten. Dessutom hade adjunkten
oftast även högre lön än övningsläraren.
Förklaringen som gavs officiellt till detta Tomas Hagenfors 2018
var att adjunkten ofta behövde mer tid
till förberedelse och efterarbete än öv-
ningsläraren, men min erfarenhet var det Där tackar vi Tomas för hans berättelse
omvända; att det gick åt betydligt mer och hoppas att fler ”gamla SÄMUS-stu-
förberedelser för en musiklektion än en denter ” hör av sig och vill berätta om vad
mattelektion. som hände efter SÄMUS-tiden.
Så min tid som musiklärare i skolan blev
inte så långvarig men jag betalar på sätt
 Tidningen Musikläraren finns även på nätet: www.mrmusik.nu

TESTA & BESTÄLL PÅ

WWW.KULTURKAPITAL.SE

Nu har vi 40 olika musikaler

Här är några som passar bra i skolan

FAVORITER
Åse Söderqvist-Spering

ur Tema Tangent 2 och 3

YH ET!
Om integration Om miljön och Om respekt och
N
och mångfald jordens resurser att bli sedd

FAVORITER ur Tema Tangent 2 0ch 3

Om hur vi ser Om mobbning Om vänskap och De mest populära styckena ur
på varann gemenskap Åse Söderqvist-Sperings böcker,
Tema Tangent 2 och 3, samlade i ett album.

info@tomsing.se order@gehrmans.se
0582-15757 0707-575357 www.gehrmans.se

Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8 7

 Noter
Digitala musikverktyg gör un-
dervisningen demokratisk
Sedan i höstas pågår det rikstäckande
projektet Make Music Matter, med syfte
att skolelever ska utveckla musikalisk
kreativitet och entreprenörskap, och att
låta digitala verktyg demokratisera mu-
sikundervisningen.
Omkring 300 av landets musiklärare
deltar i projektet, som är ett samarbe-
te mellan Linnéuniversitetet, Sveriges
kommuner och landsting, musiktjäns-
ten Soundtrap och producenten Andreas
Karlssons gymnasieskola Academy of
Music and Business i Tingsryd.
Tillsammans med popgruppen Ace of
Base pågår fram till påsk en nationell
remixtävling där musiklärarna vägleder
sina elever i att göra omtolkningar av
bandets världshits från nittiotalet.
– På det här sättet kan alla elever skapa
en full produktion utifrån en egen mu-
sikalisk idé, tidigare krävdes det att man
kunde spela ett instrument. Jag tror att
det är väldigt bra för elevernas kreativitet
att jobba på det här sättet, säger initia-
tivtagaren och projektledaren Göran Ni-
kolausson, lärare vid Linnéuniversitetets
musiklärarutbildning.
Inför tävlingen har Ace of Base delat med
sig av sina originalsångfiler, vilket Göran
Nikolausson ser som helt unikt.
– Jag har aldrig hört talas om att man
gjort på det här sättet tidigare. Det är ett
nytt sätt att arbeta med musik för att nå
en helt ny målgrupp.
Källa: SVT
OBS!
Detta nummer av Musiklä-
raren skickas förutom till
medlemmarna också till ett
slumpmässigt antal valda
skolor. Detta gör att du som
medlem kan erhålla två ex-
emplar av tidningen.
Vi ber om ursäkt för det
eventuella obehag detta
åsamkar dig!
8 Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8
Efterlysning!
Musiklärarnas Riksförening fick ett
brev:
”Jag arbetar som musiklärare på en hög­
stadieskola i västra Sverige. Nu har kom­
munen beslutat bygga en ny högstadie­
skola. Skolan kommer ha ca 1000 elever.
Det som oroar mig är att i andra nybyggen
som man har gjort har man inte rådfrågat
oss musiklärare vad vi har för behov av ut­
rymmen, grupprum, dämpning osv. Vi var i
veckan på besök i en relativt nybyggd skola
där musikläraren inte får hänga upp gitar­
rerna på väggen efter som han inte får göra
åverkan på densamma. Grupprummen var
så små att man bara får plats med ett trum­
set och så vidare.
Vi undrar nu om vi kan få hjälp av MR på
något sätt. Det är lätt att köra över oss lä­
rare men kanske svårare att köra över en
hel organisation.
Vad tror ni? Det vi behöver hjälp med är in­
syn och möjlighet att påverka”.
Musiklärarnas Riksförening har kontak-
tat brevskrivaren och meddelat att vi
hjälper till med stöd och råd.
MR skulle uppskatta om musiklärare i
landet med erfarenheter från nybygg-
nation av musiksalar kontaktade MR
och Musikläraren i frågan.
Estetiska uttryck nu på riksda-
gens bord
Regeringens proposition 2017/18:184:
Ökade möjligheter till grundläggande
behörighet på yrkesprogram och ett
estetiskt ämne i alla nationella program
lades fram på riksdagens bord 180319
och bordlades för beslutsbehandling 19
juni 2018. Utbildningsutskottet bereder
ärenden 17 maj.
Regeringen föreslår att ett estetiskt
ämne, som omfattar 50 gymnasiepoäng,
ska ingå bland de gymnasiegemensamma
ämnena i alla nationella program i gym-
nasieskolan, utom i det estetiska pro-
grammet. Ämnet ska heta estetiska ut-
tryck. På det estetiska programmet ska
omfattningen av karaktärsämnena ökas
från 1 050 till 1 100 gymnasiepoäng.
Promemorians förslag överensstäm-
mer i huvudsak med regeringens förslag.
I promemorian föreslås dessutom att ut-
ökningen av karaktärs- ämnena på det
estetiska programmet ska göras genom
en utökning av två specifika karaktärs-
ämnen, nämligen ämnena estetisk kom-
munikation och konst och kultur.
En majoritet av remissinstanserna till-
styrker förslaget att ett estetiskt ämne
ska ingå i alla nationella program i gym-
nasieskolan. Som Musikläraren rapporte-
rat om i Musikläraren nr 1 2018 avstyrker
Skolledarförbundet förslaget.
Olika utbildningslängd i musik
leder fram till samma behörig-
het
Fakta:
En grundlärarutbildning mot
verksamhet i fritidshem, in-
riktning musik, ger behörig-
het att undervisa i musik på
låg- och mellanstadiet och
sätta betyg i åk 6. Dessa lärare
läser 30 hp i musik och utbild-
ningen saknar antagnings-
prov i musik.
En ämneslärarutbildning med
inriktning mot gymnasiet med
musik som huvudämne ger
även behörighet att undervisa
i årskurs 1–6 och sätta betyg
i årskurs 6. Den läraren har
läst minst 120 hp musik och
genomgått antagningsprov i
musik.
Ordföranden i Musiklärarnas
Riksförening, Kristina Stenborg, utta-
lar sig i tidningen Skolvärlden:
– Man verkar inte riktigt förstå att musik-
ämnet kräver ett gediget kunnande – det
är ett brett ämne där både teori och prak-
tik ingår, och det räcker inte att kunna
spela lite gitarr och kunna sjunga, säger
hon. Kunskapskraven i musik är många
och digra, säger hon. Och då krävs det ett
brett kunnande i ämnet.
– Jag vill påstå att det är omöjligt att hinna
få det i en kurs på 30 poäng. Risken är att
elever på vissa skolor får en betydligt mer
begränsad kunskap jämfört med de elever
som har en lärare som läst minst 120 hp
musik. Dessutom har man inget antag-
ningsprov på grundlärarprogrammet så i
sämsta fall har den blivande läraren bara
läst musikämnet upp till grundskolans
åk 9, eftersom estetisk verksamhet på
gymnasiet togs bort i Gy 11. Det är också
skillnad mot att läsa 30 hp i svenska el-
ler samhällskunskap, då dessa ämnen är
betydligt mer omfattande och läses både
på högstadiet och gymnasiet.
MR:s ordförande Kristina Stenborg tror
orsaken till att 30 hp ger behörighet är
bristen på behöriga lärare. Men ämnet
utarmas.
– De som styr och bestämmer måste er-
känna musikämnet som ett brett kun-
skapsämne och inget som man lär sig
under en termin. Det fordras mycket mer
gedigen kunskap än att kunna några ack-
ord och kunna sjunga lite och vara lite
allmänt musikintresserad. Minst 90 hp
musik borde alla blivande lärare i musik
läsa!
Källa: Skolvärlden
Vem är musiklärare?
Det här läste jag till frukost, i en artikel
i Uttryck, Lärarförbundets tidning för
oss lärare i estetiska ämnen. En artikel
om att musiklärare har protesterat mot
ändringarna i lärarlegitimationen. Änd-
ringar som ger fritidspedagoger med
äldre utbildning behörighet i musik. I
artikeln ställs frågan varför just musik-
lärare upprörs, när detta berör betyd-
ligt fler ämnen än bara musik. I artikeln
uttalar sig Lärarförbundet och de ställer
sig frågande till musiklärarnas protest
och anser att det varken är ”trångt om
jobb” för musiklärare eller att det på
något sätt skulle vara negativt för vare
sig skola, elever eller lärare att fler får
behörighet att undervisa i ämnet musik.
Snarare skulle det vara en hjälp att få
bort små deltidstjänster som ofta måste
sys ihop mellan flera skolor för att bli
möjliga för någon att livnära sig på.
Jag tillhör de upprörda musiklärarna.
För att få bli musiklärare behövde jag gå
en lång väg. Jag behövde göra flera dagars
antagningsprov, där jag bedömdes i allt
från rytmik (i flera olika delprov så som
metrik, rörelseform, pianoimprovisation,
undervisningsprov), till olika delprov i
sång, piano, gehör, teori, harmonilära, a
vista-läsning, körledning, undervisning,
gitarr… För att klara dessa prov behövde
jag, som hade gått samhällsvetenskapligt
program på gymnasiet och ”bara” haft
musik som hobby först söka in till musik-
linje på en folkhögskola (en antagnings-
procedur i samma stil men mindre format
som ovan) och läsa där ett år. Utöver god-
kända antagningsprov behövde jag även
ha standardbehörighet från gymnasiet.
När jag väl var antagen så läste jag
en utbildning med lärarledd undervis-
ning varje veckodag, ett par kvällar och
varannan söndag. Min ”klass” bestod av
fem studenter och flera kurser hölls i det
formatet, flera kurser var helt individu-
ella, några var i grupper om 8-10 st eller
kanske 20 st. Undantaget var musik-
historia, där den första kursen lästes av
alla musiklärarstudenter termin ett och
två, oavsett inriktning, dvs ca 60 st.
När jag var färdig hade jag 160 poäng (i
dag översatt i 240 hp) och var examinerad
musiklärare med rytmik som huvud-
ämne för alla åldrar (från de yngsta till
de äldsta) och behörighet att undervisa i
musik i grundskolans lägre åldrar. Att jag
inte, trots alla poäng, var behörig att un-
dervisa i klassmusik i högstadiet berodde
på mina tillval. För så noga var det. På en
Musikhögskola är inte musik ett ämne,
utan ett kunskapsområde, med flera olika
ämnen, både praktiska, teoretiska och
didaktiska. Jag kan spela gitarr och lära
ut gitarr till grundskoleelever i ämnet
musik, men jag är inte gitarrpedagog, för
då behövs mycket djupare kunskaper, för
att ta ett exempel. Det är som det brukar
vara; ju mer man kan om ett ämne, desto
”...att dö i en kö
till kommunala
kulturskolan...”
mer inser man hur lite det egentligen är
och hur mycket som finns kvar att kunna.
Men jag blir inte bara upprörd över
att min långa utbildningsväg jämställs
med en halv eller hel termins studier.
Jag är också upprörd över att de yngre
elevernas rätt till ämneslärare inte tas
tillvara. Att det är ok att tre eller sex år
av elevens musikstudier (många gånger
de enda musikstudier de möter, om de
inte råkar ha turen att födas i en familj
med intresse och förutsättningar för
att låta dem musicera på fritiden, samt
i en kommun där möjligheten finns att
komma in på Kulturskolan eller annan
musikskola, tillräckligt fort för att intres-
set inte ska dö i en kö) och hela grunden
läggs av någon som inte har tillräckligt
med utbildning för att själv nå upp till
kunskapskraven i årskurs sex eller nio.
Men så här är det ju i alla ämnen!
kanske du tänker nu och himlar lite med
ögonen. Det räcker minsann med 15
hp för att undervisa i SO på lågstadiet
också och det räcker med 30 hp för att
få undervisa i svenska eller matematik.
Då vill jag å det bestämdaste säga att det
finns en skillnad. Skillnaden är att vi alla,
som är lärare, har läst matematik, svenska
och SO-ämnen under hela vår skoltid,
flera timmar i veckan, från åk 1 och fram
till studenten. Musik har vi inte alls fått
läsa i samma utsträckning, någon av oss.
Kanske hade du bara musik med en behö-
rig musiklärare i åk 8? För när du började
gymnasiet, så valde du bild. Och i dag så
är det ju bara dumt att välja ett estetiskt
ämne på gymnasiet, för det ger ju inga
meritpoäng, så därför finns det snart inga
estetiska ämnen kvar i de teoretiska pro-
grammen, för elevunderlaget är för litet.
Jag tycker att det är otroligt bra och
självklart att förskollärare, fritidspe-
dagoger och klasslärare får musik (och
andra estetiska ämnen) i sin utbildning.
Ju fler metoder vi har att använda oss av
i undervisningen, desto bättre. Ju mer vi
kan använda oss av estetiska lärproces-
ser, desto bättre. Ju fler förskollärare,
fritidspedagoger och klasslärare som
med ledighet och glädje plockar fram en
gitarr och sjunger rent i barnanpassade
tonarter, desto bättre. Det berikar alla!
Självklart ska vi alla kunna hjälpas åt
för att fylla på elevernas musikaliska
förråd, precis som jag i musiken hjäl-
per till med att fylla deras ordförråd,
språkutvecklar, räknar, mäter, jämför,
pratar om samhälle och historia, om
fysik i ljudvågor och mycket annat.
Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8 9
“Jag tillhör
de upprörda
musiklärarna.“
Att jag har läst om barns språkut-
veckling stärker mig som musiklärare,
men gör mig inte till svensklärare. Att
jag har läst om barns motoriska ut-
veckling stärker mig som musiklä-
rare, men gör mig inte till idrottslärare.
För mig är det en stor skillnad.
Jag blir alltså upprörd över att så
lite utbildning och så lite erfarenhet
krävs för att undervisa i musik och över
att så lite värde tillskrivs ämnet, det
ämne i skolan som har förutsättningar
för att utveckla hjärnans neuroplas-
ticitet mer än något annat ämne.
Men jag blir också upprörd över att höra
mitt fackförbund säga att det inte är
trångt om jobb. Att det är bra att många
blir behöriga, oavsett hur lite poäng de
har. För det är trångt om jobb. Det är
trångt om jobb för oss som vill arbeta
med de yngre eleverna. Som vill lägga
grunden och bygga vidare. Som vill ta de
yngre elevernas musikaliska utveckling på
största allvar. För oss är det trångt. Och
lösningen kan inte vara att acceptera små
tjänster, eller tjänster fördelade på många
skolor. Lösningen måste vara att skolor
vill ha vår kompetens. Att skolor förstår
kvalitetsskillnaden för eleverna och vill
satsa på en musiklärartjänst, där kanske
inte bara den timplansobligatoriska musi-
ken ryms, utan även genomtänkta elevens
val, extra musik för både de som har
svårt för det och för de som vill komma
längre, musik som resurs, tillgång och
utvecklingsmöjlighet. Insatser som stöds
i all den forskning som visar på musikens
positiva effekter på oss som människor,
på vårt välbefinnande, vår inlärning,
vår förståelse, vår kommuniaktion…
Som det ser ut nu verkar det snarare
gå åt ett håll där jag och mina kollegor
riskerar slås ut av fritidspedagoger eller
klasslärare med en liten kurs i musik,
för det är klart att det är praktiskt för en
skola att ha en fritidspedagog som kan
undervisa lite under skoldagen och sedan
gå rakt vidare till fritids och fortsätta sitt
arbete, eller en lärare som kan ta musiken
i sin egen klass. Men praktiskt är inte
alltid det bästa i ett större perspektiv.
Källa: Okänd lärare på www

Studerande får gratis medlemsskap! Se
er
n d
N y tt u
I valtider
Björklund vill höja lärarnas löner till
80.000 i månadnen.
Barnmorskor, specialsjuksköterskor, poli-
ser – och inte minst lärarlönerna. Det är
vad en ny alliansregering måste priorite-
ra framför storskaliga program med skat-
tesänkningar, säger Liberalernas ledare
Jan Björklund till Dagens Industri.
De skickligaste ämneslärarna i Sverige
borde ha 70 000– 80 000 i månaden, de
skickligaste rektorerna borde ligga runt
100 000 och en större grupp av lärare
borde ligga runt 50 000 i månaden, säger
han.
Han anser det vara absurt att gymnasielä-
rare, efter fem års utbildning, har en lön
på 30 000–35 000 kronor i månaden. Li-
beralerna vill ha en ny stor reform för lö-
nespridning och statligt stöd för kraftigt
höjda löner. Det här är en förändring som
måste ske, säger Björklund.
Nytt? Knappast!
Källa: TT
Nytt?
Det är känt att musikers hjärnor skiljer sig från icke-musikers, men fram till nu har man inte vetat säkert om detta beror på musi-
ken eller på medfödda genetiska skillnader, skriver författarna till en studie som publicerades den 6 mars 2018 i Annals of the New
York Academy of Sciences: ”Music training and child development: a review of recent findings from a longitudinal study”
Studien gjordes av Assal Habibi från
Brain and Creativity Institute vid Uni-
versity of Southern California. Bland
annat medverkadeockså Antonio och
Hanna Damasio, även de från University
of Southern California, som medverkade
i vårt seminarium Brain and Culture II
förra året.
Under två år följde de tre barngrupper:
• en grupp som fick musikundervisning,
• en grupp som ägnade sig åt idrott och
• en grupp som inte deltog i något akti-
vitetsprogram efter skolan. Författarna
10
?
www.mrmusik.nu
o l en
s
Kumbaya
Det var när historikern Griffin Lotsons för sju år sedan hörde en 90 år gammal inspel-
ning av ”Come by here ”med sångerskan H. Wylie som han fick en föraning om att
detta kunde vara den kända lägereldssången ”Kumbaya”. Efter fyndet började år av
egna efterforskningar.
Länge var den dominerande berättelsen om sången ”Kumbaya” att den förts från Afrika
till USA av en missionär. Men det Griffin Lotson hörde i inspelningen var en dialekt som
han kände igen mycket väl. Den härstammar från gruppen Gullah Geechee – ättlingar
till slavar från Central- och Västafrika som över tid i Amerika utvecklade en egen kultur,
däribland ett eget språk. Griffin Lotson tillhör själv Gullah Geechee och jobbar för en
organisation som verkar för folkgruppens kulturarv.
Inspelningen från 1926 heter ”Come by here”. Men ordet ”here” var ersatt av ”ya”. Ett
ord som Griffin Lotson känner väl.
– ”Ya” härstammar från Västafrika, och används i Gullah Geechee-dialekten. Orden
”Come by ya” är det som förmodligen senare blivit ”Kumbaya”, berättar han.
Att kongressen i slutet på förra året erkänt kopplingen mellan Gullah Geechee och
Kumbaya har varit en betydelsefull markering.
– Det har gett ett erkännande åt en kultur som vuxit fram ur slaveriet. Det är en av
världens mest kända sånger. Och nu får hela världen känna till dess ursprung, säger
Griffin Lotson.
Sången Kumbaya har ”sedan urminnes tider”sjungits i kyrkor och runt lägereldar värl-
u
den över.
. n
Källa: SR
u sik
. m rm
w ww
kan konstatera att musikundervisningen volved in response inhibition despite no
förändrade barnens hjärnor jämfört med differences in performance on behavioral
kontrollgrupperna. De skriver: measures of executive function. No such
differences were found between music
”Two years after training, we observed and sports groups. We conclude that mu-
that children in the music group had sic training induces brain and behavioral
better performance than comparison changes in children, and those changes
groups in musically relevant auditory are not attributable to preexisting biolo-
skills and showed related brain chan- gical traits”.
ges. For nonmusical skills, children with
music training, compared with children Källa: Den kulturella hjärnan
without music or with sports training,
showed stronger neural activation during
a cognitive inhibition task in regions in-
Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8
 Diss
Låt Din skola betala prenumerationen på Musikläraren! Bg 5337 - 0706

Dess
och

Dass
Psykopat?
I en ny studie från New York University.
fick 200 personer lyssna på totalt 260 lå-
tar. Samma personer fick också göra tes-
ter för att se i hur hög grad de hade egen-
skaper som stämmer in på en psykopat.
De som hade flest psykopatiska drag hade
låtar som ”No Diggity” med Blackstreet
och ”Lose Yourself” med Eminem på sina
topplistor. Övriga låtar på topplistan ville
inte forskarna avslöja för att inte påverka
framtida studier.

Till alla musiklärare:

De personer som låg längst ifrån att vara
psykopater gillade istället låtar som ”My

En fortsatt härlig
Sharona” med The Knack och ”Titanium”
med David Guetta feat.
Bra att veta?

framgångsrik vårtermin!
Källa: The Guardian

Bilotur
– Sex Pistols kom inte i tid till spelning-
en?
– Nä, deras turnébuss fick punka!

I påskatider
– Vilken Roxette-låt insperarades av pås-
ken?
– Must have been love!

I vårtider
– Aretha Franklin tillverkade stolar vid
sidan av sitt sjungande...
– Du menar soulstolar?

Klavén
Nytt? Kommunalfullmäktige i Övertorneå
röstade ned förslaget.

Copyright: Johan Wettergren

Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8 11

 Finns musiken kvar i skolan som
Sverige och övriga Norden är unika i ett internationellt perspektiv att ha en statlig reglering som garante-
rar alla elevers rätt att erhålla musikundervisning i grundskolan. I de flesta länder är musikundervisning
skild från skolan och bedrivs i privat regi och till en kostnad som enbart välsituerade har råd med.
Musik har ”alltid” funnits i den svenska skolan och ämnet har åtminstone vad gäller timplanen varit sta-
bilt. Elever har under grundskoletiden erhållit mellan 7 och 9 undervisningstimmar. Den stipulerade grupp-
storleken har varierat. Under den glada Lgr80-epoken bedrevs musikundervisningen i grupper om högst 15
elever. Idag är grupper om mellan 25 och 30 elever mer vanligt. Innehållet har varierat. Den senaste läro-
planen fokuserar på ett innehåll som skall vara mätbart och där utvecklingen av ett konstnärligt uttryck
kommer i skymundan. Läroplanen spelar dock en mindre roll. Den nationella utvärderingen NU-03 visade
att musiklärare ofta inte är benägna att slaviskt följa läro- och kursplaner. Lärarna bedriver musikunder-
visning utifrån sin egen kursplan.
Den musikpedagogiska forskningen
har de senaste tio åren vuxit och kunnat
styrka framför allt musikens betydelse
för elevernas självkänsla och identitets-
utveckling. Att musikämnet skulle bidra
till en förbättrad kunskapsutveckling i
andra ämnen finns knappast belagt även
om tillskyndare av ämnets betydelse gär-
na vill göra gällande detta. Den musikpe-
dagogiska forskningen har en viktig roll i
att legitimera musikämnet. Det gäller då
att forskarna riktar sitt fokus mot ”rätt”
innehåll och engagerar sig i skoldebatten,
men det senare kan påstås ha förekommit
i ytterst ringa utsträckning de senaste
åren.

Frågan är då om musikundervisningen
idag har en svagare ställning i skolan än
tidigare och de facto är på väg mot sin
egen undergång? I Skapnytt nr 2 2014
tycker sig professor Monica Lindgren vid
Högskolan för Scen och Musik i Göteborg
kunna se att: ”ämnet inte är självklart i
skolan på samma sätt som tidigare”. Vi
ber henne i januari 2018 kommentera

“Det kan finnas fog för oro för

sin utsaga. Hon formulerar sig sålunda:
”Idag ställs stora krav på att legitimera
musikämnet, kanske större än någonsin

att denna kritik kan bidra till att

tidigare. Vi lever i ett rationellt och starkt
målstyrt samhälle där lönsamhetstän-
kandet är starkt, inom alla områden. Att

musikämnet på sikt skulle kun-

legitimera musik utifrån ämnets egen-
värde har därmed blivit svårare, då ”nyt-
tan” med musik inte är så enkel att över-

sätta i ekonomiska termer”.
Monica Lindgren fortsätter med att näm-
na att en av anledningarna till att Skol-
verket tog initiativ till ämnesutvärde-
ringen av musik, bild och slöjd (NÄU2013)
var att man konstaterat att de estetiska
ämnena hamnat i skuggan av den debatt
som förs om skolans framtid.
Skepsis och oro uttrycks i antologin
”Musik för alla”, i vilken Johan Söder-
man uttrycker sig så här: ”Musikämnet
har kritiserats från forskarhåll för att
alltför ensidigt ägna sig åt spelande av
enklare populärmusik. Dessa studier har
beskrivits som ett slags ”vad skall vi göra
idag”-pedagogik som trots att den prio-
riterar populärmusik upplevs som gam-
malmodig av eleverna. Den tycks fram-
förallt gynna redan rockspelande pojkar.
Det kan finnas fog för oro för att denna
kritik kan bidra till att musikämnet på
sikt skulle kunna bli icke-obligatoriskt”
(sid 199 Musik för alla).
na bli icke-obligatoriskt.”
Det finns således åsikter om att lärare
erar och hur man kan använda dem på ett
i estetiska ämnen inte är ”moderna”. Olle framgångsrikt sätt i undervisningen.
Zandén, forskare och utbildningsledare
vid Högskolan för scen och Musik i Göte- Estetisk verksamhet på gymnasiesko-
borg, påstår i en artikel i Skolvärlden i de- lan togs bort i samband med införandet
cember 2016 att ”Det krävs ett paradigm-
av Lgy11. För många elever innebar detta
skifte för hela musikämnet. Användandet att eleverna, trots möjligheten att välja
av digitala verktyg blir allt vanligare i alla
musik inom ramen för egen profilering,
ämnen i klassrummen. Inom de estetiska har avstått från att utveckla sina musik-
ämnena är användandet av datorer och
kunskaper från grundskolan. Musikäm-
paddor desto ovanligare, med musik som net prioriteras bort. Införandet av ett
ett utmärkande exempel”. Musiklärar-
estetiskt ämne i gymnasieskolan kommer
nas brist på kännedom inom det digitala förmodligen att beslutas av riksdagen
kunskapsfältet bekräftas av Skolverkets
våren 2018 och bli en obligatorisk kurs
Nationella ämnesutvärdering av musik hösten 2019, men 50-poängskurser kan
(2013). Enligt rapporten beror frånvaron
knappast betraktas som något som man
av digitala verktyg i musikundervisning- med stolthet ”hänger i granen”.
en på att många musiklärare saknar till-
räcklig kunskap om hur verktygen fung-

12 Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8

obligatoriskt ämne om tjugo år?
“Det finns en inneboende vilja och kraft i musiken
och hos musiklärarna som svårligen låter sig ned-
slås! ”

Ämnet fick sig en törn i och med att

den tidigare regeringen stärkte idrott och
hälsa i grundskolan. Idrottsämnet fick yt-
terligare 100 timmar, denna resurs togs
från elevens val. Denna åtgärd gör det
svårare för grundskolor med musikprofil
att drivas vidare. En musikprofilering har
i många fall finansierats med tid från just
elevens val och skolans profil. Dessa tim-
mar finns inte längre till förfogande i och
med att idrott och hälsa expanderat.

Om vi återgår till frågan om ämnet be-

finner sig i en nedåtgående trend måste
vi också ställa oss frågan om det är ämnet
i sig och dess innehåll som förlorat sin
relevans eller om det är musiklärarnas
möjligheter att bedriva en meningsfull
och ändamålsenlig undervisning som un-
derminerats?
Vi vet att vi i Sverige långt ifrån har en lik-
värdig skola och att åtskilliga elever inte
får den musikundervisning i grundsko-
lan de har rätt till enligt skollagen. Detta
visade Skolinspektionens rapport från
2011, ”Är du med på noterna, rektorn?”
2013 presenterade Lärarnas Riksförbund
i undersökningen ”Stäm upp - Om musik-
ämnet i svensk grundskola” fakta att det
finns musiklärare som har upp till 400
elever i veckan. Många musiklärare läm-
nar yrket på grund av att de har för många
elever att undervisa! En tredjedel av de
intervjuade lärarna ansåg att de hade un-
dermåliga lokaler. Lika många klagade på
dålig utrustning. Nästan alla musiklärare
i enkäten (87 procent) svarade att de inte
hinner följa upp varje elev tillräckligt och skolans obligatoriska innehåll? Kommer slutstoppar få möta och diskutera med
har svårt att få tid till planering. Lärarför- den obligatoriska musikundervsiningen internationella musikforskare, samhälls-
bundets arbetsmiljöundersökningar visar ersättas av en instrumentalundervisning ekonomer och representanter för musik-
på liknande resultat. MR:s undersökning som hanteras av privata intressen, en och kulturskolor”!
av arbetssituationen för musiklärare i undervisning som kompletteras med di-
grundskolan 2014 och som besvarades av gitala nätbaserade plattformar? Musiklärarnas Riksförening vågar dock
900 lärare, drog snarlika slutsatser.
avslutningsvis påstå, trots domedagsan-
Vi vet också att antalet obehöriga mu- Hösten 2018 är det val till riksdagen. tydningarna ovan, att musiken finns kvar
siklärare uppgår till mellan 40 och 50 %. Skolan kommer definitivt att finnas med som obligatoriskt ämne såväl i grundsko-
Musikundervisningen saknar tusentals på de politiska partiernas agenda. Men lan som i gymnasieskolan om tjugo år.
legitimerade lärare. kommer de estetiska ämnena och musik- Det finns en inneboende kraft i musiken
ämnet finnas med? och hos musiklärarna som svårligen låter
I dagarna har den sittande regeringen När det gäller de estetiska ämnena värnar sig nedslås!
presenterat propositionen ”En nationell och framhäver de politiska partierna un-
strategi för den kommunala kultursko- derstundom ämnenas betydelse för män- Vad har du som musiklärare för syn-
lan”. Detta ”kulturskolekliv” innebär att niskans kulturella utveckling och identi- punkter? Vad behövs för att ämnet
kulturskolan kommer att utvecklas och få tetsskapande, men oftast enbart om de skall leva vidare? Vad behövs för att
större möjligheter till breddning och ex- tillfrågas. Så vi måste påminna dem! Det du som lärare, liksom dina elever, skall
pansion. Vilken betydelse kommer denna är dags, för att låna Göran Staxängs ord ” känna att skolarbetet är meningsfullt?
satsning att få för musikämnet i fram- att göra musikämnet och barns och ung-
tiden? Kommer kulturskolans frivilliga domars musikskapande i skolan till tema Hör av dig till MR!
verksamhet att konkurrera ut ungdoms- för en partiledardebatt och låta våra be-

Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8 13

 KÖP DITT EXEMPLAR AV
SJUNG SPRÅKET!
”Sjung språket” är ett material med
16 enkla sånger som underlättar
för dig som lär ut svenska som nytt
språk. Materialet innehåller noter,
ackord, ledarhandledning samt
CD-skiva med inspelade sånger.

shop.raddningsmissionen.se

14 Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8

Att enbart satsa på kärnämnen skapar
fattiga individer Årsmöte
Det är Ulla Wiklund som är i farten igen och nu i en intervju på Ex-
14 april
2018
pressens ungkultursida. Tidningen presenterar här tongivande perso-
ners tankar om sin syn på barn och kultur.
Ulla Wiklund har ägnat ett helt yrkesliv åt läroplaner, lärarutbild-
ningar och utvecklingsprojekt för estetiska ämnen i skolan. Hennes
syn på barnet och människan som komplexa, musiska och rika på ut- MR:s årsmöte 2018
tryck har varit ledstjärna för böcker, kurser och utvecklingsprojekt. äger rum lördagen 14
För språklig och mänsklig utveckling måste barnen få möta många april kl. 13.00 på Hög-
konstformer. Det estetiska är människans första språk.
I artikeln som är skriven av Margareta Sörensen, påstås att barn i dag
skolan för Scen och
lever i ett brus av intryck, förväntningar, ljud, bilder. Artikelförfatta- Musik, Artisten, i Gö-
ren frågar Ulla om detta förändrar barnen och vår syn på dem? teborg. (Strax bakom Götaplat-
Ullas svar blir: ”Ta springpojkarna, småkillar i förskolan som saknar sen).
förmåga att stanna upp. Det krävs mod och uthållighet av en pedagog
att få dem att bromsa, sätta sig i en soffa och läsa en bok tillsammans. Anmäl dig till årsmötet. MR bjud-
Sitta nära. Barnen älskar det, men man får jobba ett tag för att nå dit”. er på förtäring:
kristina.maria.stenborg@telia.com
Vi citerar vidare från Ulla Wiklunds svar; torbjorn.agerberg@hsm.gu.se

– Om jag var utbildningsminister skulle jag trycka hårt på att den nya läroplanen som
antagits av riksdagen verkligen tillämpas. Nu stretar lärosätena emot och vill kunna Väl mött 14 april ! Ta tillvara
ha ett kritiskt förhållningssätt till statens målsättning för skolan. Det tycker jag är på denna unika möjlighet
konstigt. Lärarna som utbildades under 1960- och 1970-talen går nu i pension och de att kunna diskutera med kol-
hade i sina utbildningar estetiska ämnen. Senare utbildade lärare saknar det.
leger!
– All pedagogisk forskning visar att ju vidare spektra barn får i skolan, desto mer utvecklar
de sin förmåga att se samband. Sådant som datorspelen är duktiga på! Skolan försöker Vad händer med MR i framtiden?
hänga med, men en smal politisk kamp har betonat kontroll och resultat. Naturligtvis är Trots stora rekryteringsinsatser,
det viktigt att skolan visar goda resultat, men skolor som enbart satsar på kärnämnen genom tidningen Musikläraren,
skapar fattiga individer. vid fortbildningstillfällen, redu-
cerad avgift för nya medlemmar,
– I skolan för alla är det helheten som behöver stärkas. Det finns i skolan fem kun- m.m., kan vi konstatera att mu-
skapsområden: samhällsvetenskapliga, humanistiska, tekniska, estetiska och natur- siklärares intresse för föreningens
vetenskapliga. Hur kan man tycka att det är onödigt med hemkunskap i vår tid, när vi verksamhet inte är på den nivån
vet hur viktigt det är vad vi äter och hur mycket som krävs av oss som konsumenter? som vi inom styrelsen förväntar
Och dessutom dagens mat som blivit till estetik – alla kockar, menyer, odlingar! oss.

– Musikens kraft är att höra och göra tillsammans. Sång med barn har nästan tappats Årsmötet behöver därför ta ställ-
bort för att man inte sjunger tillsammans. Får förskolebarnen bara Bä, bä vita lamm på ning till följande:
youtube missar man hela den delade upplevelsen i att sjunga tillsammans.
• Tidningen Musikläraren blir di-
– Leken är en konstform där barnet skapar sig själv. Barnen använder leken till att bli gital. Av ekonomiska skäl och för
någon. Estetiska intryck och upplevelser hjälper dem att se samband. När ett litet barn en större effektivitet ser styrelsen
sitter och sjunger för sig själv i sin vagn på Ica, är det oftast någon sång som barnet det som nödvändigt att uveckla
lärt sig och sedan spinner vidare på. tidningen digitalt.
• Medlemsavgiften sänks från 250
– Sen finns det barn där både skola och föräldrar står rådvilla: hemmasittarna. Barn som kr till 100 kr.
slutar med allt, slutar att gå till skolan, som lever sitt liv vid en skärm. Samhället har blivit • För att finansiera verksamheten
krävande, tempot är högt och de hoppar av till skärmens värld och estetik. Om vi kunde avser styrelsen att fortsätta ansö-
stanna upp och iaktta barnen mer, lyssna och se skulle vi lära oss mycket om samhället vi ka om bidrag från Skolverket och
lever i. Folk är friskare och lever längre, men många, både barn och vuxna, mår inte bra undersöka möjligheter att i viss
psykiskt. mån reklamfinansiera hemsidan.
• En ökad samverkan med fackliga
Böcker av Ulla Wiklund ”Den lydiga kreativiteten” (2001), ”När kulturen knackar på skolans dörr” organisationer samt samarbete
(2009), ”Skolbibliotekets möjligheter” (2010) och ”Föra tanken vidare (2013). med andra aktörer på nätet (ex.
Källa: Expressen Musiklärarportalen och Musikrum
Rickard) initieras.
• Ett nytt “Estetiskt ämne” på gym-
nasiet? Uppföljning av promemo-
ria och remissvar.
• En nationell stategi för kultur-
skolan

Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8 15

 Using Technology
in The Music Class-
room

Are you a technophobe? Or perhaps you use gadgets at home but find it hard to use technology when teach-
ing. Many teachers went to school at a time when technology was nowhere near as advanced as it is now.
We watched as our teachers wrote on blackboards, and then whiteboards. Now we teach with interactive
whiteboards.
Music teaching has changed and we must embrace technology to be successful. We cannot ignore tech in
the classroom. Music and technology work very well together and are combined in many industries. In this
article I will present a very practical example of using technology in the music classroom - playing songs
together with your students. With this idea, I hope to inspire you to break out of your pre-tech comfort zone
and try out some new ways of teaching music. Teacher and students playing instruments with Solfeg.io app
on a projector

Solfeg.io is a music education app full Musikläraren har kontak-

of songs your students will love to learn.
It is free to sign up and you can access a
limited number of songs for free anytime.
If you click on a “paid” song, you will be
offered a 30-day trial access to the whole
song library, and I suggest you make a
good use of it.
Solfeg.io works brilliantly with an in-
teractive whiteboard. For every song, you
can access a high quality recording. There
is also complete notation for vocal and
chords for instrumental parts. Solfeg.io is
always popular because the songs are by
artists such as Ed Sheeran, Eminem, Ade-
le and Katy Perry. Teaching music with
your students’ favourite songs is a sure-
fire way to make them love your class.
Solfeg.io has a minus one setting and
you can choose which of the vocal and in-
strumental parts to mute, solo, or focus.
The song structures are shown so stu-
dents learn about verse and chorus-based
structures. You can choose to loop a spe-
cific section of the music and repeat it.
Solfeg.io is easy to use. It doesn’t have
any complicated screens of buttons like
some music apps. The interface is very
simple, providing only the information
you need. This means it works well as a
screen for teaching. Students can un-
derstand the information presented to
them. And even if you rarely use an app,
you’ll be able to use Solfeg.io.
tats av ett littauiskt lärome-
delsföretag: Solfeg.io. Läs
artikeln som skrivits av en
”digital music teacher” och
bekanta dig därefter gärna
med materialet på www.
solfeg.io. Vi återkommer i
nästa nummer av Musiklärar-
There has never been a better time to en med våra synpunkter.
use technology in the classroom. Music is
one of the best subjects to teach with the
use of technology in classrooms. Ideas
like this are very easy to put into action.
There is nothing that requires specialist
knowledge of technology or IT. Even if
you rarely use tech at home, there is no
reason not to try it out in your lessons.
Your students will thank you for it.
The majority of school students use
apps and other forms of technology every
day. Using this familiar technology in
music education will appeal to students.
They will learn more as the information
is presented in a familiar way. I hope
using tech in the classroom will inspire
and excite you both!
Lauma Kazaka, digital music teacher

16 Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8

Musik i Norden I Musikläraren nr 1 2018 informe-
rade vi kort om hur musikundervis-
ningen i de nordiska länderna är
organiserad. Vi konstaterade att
Musik- och kulturskolor vi i mångt och mycket saknar mer
ingående kunskap om hur under-
Finland visning i de estetiska ämnena i all-
Ämnen: Musik, dans, bild och form, konsthantverk, drama/teater, cirkus mänhet och i musik i synnerhet ge-
Statlig styrning staltar sig i de nordiska länderna.
Musik- och kulturskolor har kursplaner Vi gör samma notering vad gäller
23 procent av eleverna studerar dans.
Krav på masterexamen för att undervisa. kulturskolan, men dristar oss ändå
att göra en kort sammanställning
Danmark av förhållandena härintill.
Ämnen: Bild, dans, drama, film, litteratur m.m.
Statlig styrning
95 procent av eleverna studerar musik
5 års högskoleutbildning är ”vanligast”
Inga formella krav på utbildning för att undervisa

Norge
Ämnen: Musik, dans, drama, bild m.m.
67 procent av eleverna studerar musik
Statlig styrning
Inga formella krav på utbildning för att undervisa
3-5 års högskolestudier är ”vanligast” bland lärarna

Island
98 procent musikskolor
Ämnen: Dans, bild, film, drama, litteratur
Statlig styrning
Inga formella krav på utbildning för att undervisa
5,5 års högskoleutbildning är ”vanligast”

KällaTidskriften Uttryck

Mer kultur till fler Alice Bah Kuhnke

Så överlämnade kulturministerna Alice Bah Kuhnke propositionen, En nationell strategi för den kommunala kulturskolan, torsdag
20 mars 2018 till riksdagen. Som väntat innehöll propositionen inget nytt i förhållande till vad som stod i budgetpropositionen och
i betänkandet. Propositionen innehåller förslag om att inrätta ett Nationellt kulturskolecentrum, ytterligare utvecklingsmedel att
söka för kulturskolorna, liksom resurser för att skapa fler och nya utbildningsvägar för lärare i kulturskolan.

Utvecklingsbidraget blir mer träffsäkert

Regeringen föreslår att det bidrag om 100 miljoner kronor årligen, som sedan 2016 fördelas till den kommunala kulturskolan, görs
om till ett utvecklingsbidrag. Bidraget ska fördelas av det nationella kulturskolecentret som inrättas inom Statens kulturråd och bi-
dra till att det nationella målet uppfylls. Bidraget görs om för att bli mer träffsäkert när det gäller kommunernas behov av att prova
nya arbetssätt för att nå fler barn men även för att kunna utveckla undervisningen.

Kulturskoleklivet - förbättrad kompetensförsörjning

Regeringen föreslår ett stöd till förbättrad kompetensförsörjning, Kulturskoleklivet, som ska bidra till att kulturskolan ska kunna
erbjuda barn och unga undervisning av hög kvalitet i olika uttryckssätt oavsett förutsättningar. Satsningen är permanent och uppgår
till 25 miljoner kronor för 2018, därefter 40 miljoner kronor årligen.Kulturskolan står inför omfattande pensionsavgångar samtidigt
som man har behov av att utveckla undervisningen då utbudet av ämneskurser breddas och kulturskolan behöver locka fler barn
till undervisningen. Personal med kompetens för undervisning av barn och unga med särskilda behov eller funktionsnedsättning är
också nödvändigt för att kulturskolan ska kunna möta fler barn och unga.

Nationellt kulturskolecenter inrättas för kunskapsuppbyggnad och nationell samordning

Ett nationellt kulturskolecenter inrättas inom Statens kulturråd under 2018 och för detta finns 10 miljoner kronor årligen avsatta
från och med 2018. Det nationella kulturskolecentrets uppgift är att stödja den kommunala kulturskolan när det gäller erfaren-
hetsutbyte, samverkan och uppföljning. Centret ska även bidra till kunskapsuppbyggnad på området och att aktuell forskning kan
spridas.

Vad som nu händer är att propositionen skall diskuteras. Kulturutskottet bereder ärendet 24 april och riksdagen fattar beslut 23 maj.
Än finns det tid att påverka.

Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8 17


Krönika
Osorterade tankar i en musik-
lärares musiklärarvardag
Min musiklärarkollega har gått hem för
att föda barn och min f d kollega har trätt
tillbaka in i tjänst. Jag är innerligt tack-
sam att han släpper det ljuva pensionärs-
livet med fågelskådning och långresor för
ett tag, så att jag inte hade hamnat i ett
läge med outbildad kompanjon. Då hade
jag fått sätta väldigt många betyg, utan
att kunna gå i god för vad eleverna kan!
Vi följer samma planering, har samma
prov och på ett ungefär samma material i
våra klasser. Det ger trygghet i vardagen
och i de händelser då elever byter klasser,
eller arbetslag, så är ingen skada skedd
vad det gäller musiken i alla fall. Vi har
ett samarbete som känns professionellt
och det tror jag eleverna känner.
I veckan har vi haft genomgångar om
sångrösten med våra åttondeklasser. I en
av mina åttor utropade ett par elever:
”Va?! Har vi bara TVÅ stämband?”
”Ja, hur många trodde ni?”
”Jag trodde att det var som en gitarr, vi
har ju så många toner,” sa en av dem och
drog med fingrarna över fingerade gitarr-
strängar i luften.
Det är kanske inte så självklart hur rös-
ten fungerar. Jag känner mig glad över
att vi läser om det, att vi lyssnar på olika
sätt att använda stämbanden och att de
får träna in något att sjunga för mig, så
att jag får möjlighet att röstcoacha. Det
är kul att se eleverna häpna över falsett-
sång, gossopraner och joddlare. Samti-
digt kan jag inte låta bli att fundera över
varför många elever inte hör skillnad på
enstämmig eller flerstämmig sång, el-
ler varför de inte förstår vad melodi är i
förhållande till ackord. Jag vet att jag har
skrivit om det förr, men det förbryllar mig
en del. Sjunger vi mindre nu för tiden?
Har de fått sjunga i för låga tonarter och
tappat sitt hörande på vägen?
Jag läste i gårdagens GöteborgsPos-
ten (lördag 24/3, 2018) om att refrängen
kanske är på väg bort. Karin Pihl skriver
i sin artikel ”Därför försvann refrängen
ur dagens popmusik”, att låtar som görs
nu ofta kretsar kring en och samma me-
lodihook och att det är viktigare med en
häftig produktion istället för att man ska-
par en längre melodi. Det ska vara lätt-
18
Har du kommit ihåg att betala medlems-
avgiften i Musiklärarnas Riksförening?
www.mrmusik.nu
”Va?! Har vi bara två
stämband?”
”Ja, hur många trodde
ni?”
”Jag trodde att det var
som en gitarr. Vi har ju
så många toner.”
smält! Men om populärmusiken tappar
sina melodier och trallvänliga refränger,
vad finns det då kvar att sjunga med i?
Artikelförfattaren menar att streaming-
tjänsterna med sina låga priser på varje
enskild låt, ska få oss att ”streama” fler
låtar, utan egentlig tanke på kvalitén.
Det får mig att fundera över de genom-
gångar jag precis haft med mina nior –
där jag pratat om låtform med intro, vers,
brygga, refräng…. Jag har på nytt pratat
om vad ackord är och deras funktion i för-
hållande till melodier. Ändå frågar en av
eleverna om det är en melodi jag spelar
när jag demonstrerar en ackordföljd på
pianot. Kanske är jag extremt dålig på att
förklara, men det har inte varit något pro-
blem under tidigare år, utan har uppstått
på senare tid. Själv älskar jag de vackra
melodierna som vågar stå för sig själva,
som andas av ett innersta väsen och kan
förlora sig i djupa dalar, eller höja sig till
de högsta topparna!
Att skapa egen musik har blivit ett
självklart inslag i musikundervisningen
för att visa på hantverk och ett kreativt
och prövande förhållningssätt till musik.
Det är viktigt att ge våra ungdomar red-
skapen för att våga uttrycka sig och ett
ypperligt tillfälle att samarbeta med
t ex svensklärare, språklärare etc. Jag
hoppas att några av mina nuvarande
nior vågar sätta ord och toner på sådant
de känner inombords för att uttrycka ett
meningsfullt sammanhang! Sedan önskar
jag att de vågar sjunga sina melodier för
mina ibland så trötta musikläraröron!
Då går jag med lätta steg våren till mötes!
Kristina Stenborg
Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8
Musiklärarnas Riksförening
Vi är en oberoende förening för musik­
lärare. Som medlem hos oss får du tid­
ningen Musikläraren. Tidningens läsare
undervisar i grundskola, gymnasieskola,
kulturskola, folkhögskola, studie­förbund
och annan frivillig musikverksamhet.
Som medlem möter du musiklärare med
erfarenheter som du kommer att ha nytta
av. Vi bevakar det mesta om musikunder­
visning och gör vårt bästa för att påverka
politiker och andra beslutsfattare.
MR jobbar med att:
Påverka
Debattera
Bevaka
Kompetensutveckla
Stödja medlemmar
Genomföra enkäter/undersökningar
Mer info finns på vår hemsida:
www.mrmusik.nu
Medlemsavgift: 250:-
Studerande och pensionärer 100:-
För studerande är det första medlems-
året gratis!
Betala till bankgiro: 5337-0706 eller
swisha till: 1231219583
Vi ber dig också att skicka ett mail till:
musiklararnasriksforening@gmail.
com
- Ange ditt namn och din adress.
- Vilken skolform du har din huvudsak-
liga anställning på? (t ex stadium eller
kulturskolan)
- Om du är ny medlem, studerande el-
ler pensionär. Tack!
 FORSKNINGSFÖRBEREDANDE
MUSIKPEDAGOGISK KURS
Är du intresserad av musikpedagogisk forskning?
Kanske funderar du på att söka till forskarutbildning i framtiden?
Denna kurs på avancerad nivå ger dig fördjupning i vetenskaplig teori och
metod relevant för det musikpedagogiska området. Den fungerar även som
avancerad fortbildning för yrkesverksamma musiklärare.
Omfattar 30 poäng på halvfart över två terminer
med ett antal träffar fredag eftermiddag och
lördag förmiddag.
Ansök på www.antagning.se
senast 16 april 2018
För kompletterande information kontakta:
Monica Lindgren 031-786 4157
Carina Borgström Källén 031-786 4003

www.hsm.gu.se

HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK

031-795 01 50
www.nilton.se

Notställ Micställ Instrument-stativ

Ljud•Ljus-stativ Stolar Tillbehör

Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8 19

Returadress:
Katarina Landerstedt Hall
Apelvägen 8
435 43 Pixbo
Avsändare:
Tryckcentrum i Blekinge AB
Tennvägen 11B
371 50 Karlskrona

Musiklärarnas Riksförening är sedan 2004 en självständig och obe-

roende förening för alla verksamma och blivande musiklärare
Klar t
Arbetar du i grundskola,
skall Du
v
med ara
gymnasieskola, kommu-
nal musikskola eller stu-
dieförbund kan du vara i MR
med i MR. Även enskild !
grundskola, gymnasiesko- Gå in på vår hem-
la eller kommunal musik- sida: www.mrmusik.
skola kan vara medlem. Yrkesarbetande: 250:- nu så ser du vilka vi är
Välkommen! Pensionärer 100:- och vad vi jobbar för!

k . n u Musiklärarstuderande: Gratis Vi har kontakter med

m u si medlemskap under hela studie- departement, Skolver-

.m r tiden ket, Sveriges kommu-

w w ner och landsting mfl.

w Bg 5337-0706 Du e
l
kan v ler Din sk
ara m ol
Skriv till: katarina.landerstedt@gmail.com edlem a
!
20 Musi k l ä ra re n n r 2 2 0 1 8